God Tid 7/2006

GOD TID 7/2006 – 1

GOD TID

NR 7 6.10.2006 • SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS TIDNING • ÅRGÅNG 34

LEDARE I ledaren konstaterar förbundsordförande Samuel Lindgrén att det finns statistik över vad pensionärerna kostar samhället men att inga diagram och kurvor ritas upp för vad vi under vårt aktiva levnadslopp tillfört samhället.

– Och allra minst vad vi pensionärer tillför samhället som skattebetalande, konsumerande medborgare. Det är vårt ”marknadsvärde” som trots allt bara till en liten del kan mätas i pengar.

SIDAN

2

Full rulle hela dan för fullvuxet folk Många fick nöja sig med ståplats under paneldebatten i festsalen i G18. Evenemanget NU – festdagen för fullvuxet folk den 20 september – lockade över tusen besökare från huvudstadsregionen.

SIDAN

4

Klaras idoga arbete för cancerbarnens bästa

Till Pelle Lillkvists samlingar hör denna ännu funktionsdugliga ”aktersparkare” – dvs. utombordsmotor – som hans far Emanuel tillverkade som 22-åring 1917. Motorn har kedjedrift och riggen gjord av trä. Foto ROGER LIND

Passionerade samlare

Vad har Pelle Lillkvist och Mikael Andersson gemensamt? Båda är passionerade samlare. Pelle har 270 gamla båtmotorer och ett femtiotal renoverade motorcyklar i sitt motormuseum i Jakobstad. Mikael samlar förpackningar, etiketter och burkar. I dag omfattar samlingen drygt 20 000 föremål, av vilka ca 10 000 är framlagda både i hans Cafébod och i saluhallen i Åbo. De berättar om sina samlingar på sidorna 10–12.

Klara Morelius i Esbo har i över 20 års tid arbetat för att på frivillig basis samlat ihop pengar för cancerbarnens väl. Hennes arbete har fått mycket uppskattning i landet och hon blev år 2004 inbjuden till republikens presidents självständighetsbal i slottet. Bakom all uppskattning ligger viljan att hjälpa dem som har det svårt samt ett tålmodigt arbete som krävt mycket SIDAN fritid.

13

2 – GOD TID 7/2006 LEDARE

SPF Svenska pensionärsförbundets kansli Pb 129, 00101 Helsingfors www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 09-72 888 212 gsm 050-409 7489 fax 09-72 888 215 veronica.fellman@spfpension.fi Ombudsman för södra Finland: Jan Holmberg gsm 045-657 5848 jan.holmberg@spfpension.fi Kansliet: tfn 09-72 888 20, fax 09-72 888 215 kansliet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia Sparbank 405511-41177 Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Per Thomasfolk tfn 06-317 9070, gsm 050-557 5389 fax 06-317 9128 per.thomasfolk@spfpension.fi Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Förbundstidningen

GOD TID Ansvarig utgivare: Samuel Lindgrén Chefredaktör: Ulf Wahlström gsm 050-368 3711 ulf.wahlstrom@spfpension.fi Redaktionens sekreterare: Marianne Rönnberg (prenumerationer, adressändringar) tfn 09-72 888 211 Adress: Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 09-72 888 210 godtid@spfpension.fi Prenumerationspris 16 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,34 €/spmm, 4-färg 1,85 €/spmm.

Moms 0%

F

Vilket är pensionärens marknadsvärde?

rågan är självfallet både oberättigad och på flera sätt felställd. Trots det är den så aktuell att den föranleder reflektioner. I samhällsdebatten framhålls nämligen pensionärerna som en belastning. Vi blir allt fler, påpekar man. Vi kräver allt mer, sägs det. Vi kostar redan för mycket och i framtiden så mycket att man talar om en pensionärsbomb. Uttrycket pensionärsbomb kommer kanske mest av bara farten. Man tänker väl på pensionsbomb. Dessbättre. Vi har inte stämpel som ligister.

Vi pensionärer är av många slag. Nyligen berättades en interiör från en pensionärssamling där den äldsta deltagaren var 93 år och den yngsta 60. Det är ett talande exempel som berättar att ordet pensionär är så oprecist att man inte kan få fram någon uppfattning om gruppen pensionärer genom att ta en enda pensionär som måttstock. Lika väl som vi är yngre och äldre, längre och kortare, gråhåriga eller flintskalliga (eller bådadera), fortfarande utrustade med klar tankeskärpa eller drabbade av minnesförlust bildar vi ett brett spektrum också ifråga om ekonomi.

Det är ju ekonomin som är den värdegrund som man envist bygger vårt samhälle och våra samhällsinstitutioner på.

Respekten för mänskovärdet, solidariteten, t.o.m. jämlikheten, som alla har varit hörnpelare, har tillåtits vittra sönder och har ersatts av den armerade grundplattan ekonomi. Strukturer får kosta. Mänskor skall kosta så litet som möjligt. Eftersom personal kostar krymper man ned den.

Effekten av en sådan ekvation känner vi till. Trots allt skall vi inte beskylla beslutsfattarna för illvilja och känslolöshet. Hellre för bristande uppfattning om och uppföljning av konsekvenserna. Pensionärerna å sin sida måste inse att ekonomin skapar begränsningar inte endast i den egna hushållskassan utan även i kommunernas och statens hushållning.

Vad kan pensionärerna då göra? Gnäll

och gnat för ingen vart. Sakliga påpekanden om sin egen situation och hur man vill ha det är mer framgångsrika. Så är det särskilt inom vården. Kulturinstitutioner och researrangörer tar mer än gärna emot tips av den stora konsumentgrupp som pensionärerna utgör. Trafikplanerare och grönområdesarkitekter brukar lyssna till sådana som sakkunnigt talar för sina behov av säkerhet och trivsel. Arkitekter förstår att hissar och låga trappsteg behövs för styva fötter och ryggar men ändå behöver

saken bli påpekad.

Genom aktiv medverkan och påverkan visar vi att talet om erfarenhet och levnadsvisdom inte är tomma fraser.

Det finns ytterligare en annan sida av frågan om pensionärer som en beaktansvärd samhällskraft. Det är frågan om hur vi själva ser på oss. Om den som är frisk och någorlunda kry för sin ålder låter passivera sig har han eller hon gjort ett dåligt vägval.

Mest för sig själv men också i förhållande till hur omgivningen ser på pensionärer i gemen. Har man därtill en hyfsad ekonomi finns det möjlighet att vara med där saker händer. Man kan unna sig någon guldkant i livet då och då.

Varför är det viktigt att påpeka detta?

Skälen är många men här skall två lyftas fram. Det första och viktigaste är att en aktiv mänska som lever enligt sina förutsättningar mår bättre, orkar bättre och kan glädja både sig själv och sina vänner. Att låta sig passiveras av åldrandet leder till att man isolerar sig och vantrivs med tillvaron.

FN:s åldringsexpert doktor Alexandre Sidorenko, som nyligen föreläste i Helsingfors, hävdar att mänskor som förhåller sig positivt till sitt åldrande lever sju år längre än de som ser åldrandet som en negativ företeelse.

Det andra skälet är följande: Skall vi kunna vända samhällets negativa syn på pensionärer skall vi själva hjälpa till. Vi skall vara den positiva samhällskraft som vi var och en har rätt att tycka att vi är. Vi skall efter råd och lägenhet vara konsumenter och bidra till att genom arbetsplatser och tjänster bidra till en positiv samhällsekonomi. Vi kan på så sätt visa att vi ingalunda är en börda utan en tillgång.

Det finns statistik över vad pensionärerna

kostar samhället. Inga diagram och kurvor ritas upp för vad vi under vårt aktiva levnadslopp tillfört samhället. Och allra minst vad vi pensionärer tillför samhället som skattebetalande, konsumerande medborgare. Det är vårt ”marknadsvärde” som trots allt bara till en liten del kan mätas i pengar.

Vårt sammanlagda värde är det värde man ger äldre mänskor i ett civiliserat samhälle. Vårt enskilda värde är varje individs mänskovärde som ingen annan mänska eller någon institution har rätt att trampa på, förakta eller beröva oss. Vi skall inte behöva skämmas för att vi finns till.

SAMUEL LINDGRÉN förbundsordförande

Intressebevakningen

H

östen är livlig i pensionärspolitiken. Pensionärsförbundens nya samarbetsorganisation PIO har hållit överläggning med partierna på riksdagen.

Senare i höst träffar PIO:s styrelse VD för Arbetsförsäkrarna (TELA), Esa Swanljung. PIO inbjuder företrädare för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna för att diskutera pensionsindexet och det nuvarande systemets negativa verkningar.

Mötet kan betecknas som historiskt. PIO:s högst aktuella och högklassiga program vid Pensionärsparlamentet i riksdagen den 3 oktober är det skäl att återkomma till.

Frågan om förhandlingsrätt för

pensionärsförbunden tog ett långt kliv framåt vid en överläggning som minister Wideroos hade inbjudit representanter för Svenska pensionärsförbundet till. Hon antog den modell som förbundet föreslog som ett första steg, dvs. inrättandet av en pensionärsdelegation, där berörda ministerier är företrädda tillsammans med pensionärsorganisationerna. Det kommer att betyda mycket för pensionärspolitiken att de olika parterna förhandlar vid samma bord.

Förbundet har också inbjudit de svenska riksdagsledamöterna från de olika partierna för ett rådslag om pensionärspolitiska frågor.

Medlemsföreningarna får inte

glömma sin egen roll i intressebevakningen. Kommunerna beslutar om en mängd frågor som rör pensionärerna. De frågorna skall lyftas fram på lokalplanet. Här har föreningarna en viktig uppgift som inte skall försummas. Förbundsstyrelsens initiativ om att förena motionskampanjen med en synlig marsch den 5 oktober och överlämnandet av en appell om närståendevården och -vårdarna till beslutsfattarna och tjänstemännen i den egna kommunen tycks på sina håll inte ha intresserat föreningarna. Det är en nedslående reaktion.

Som man bäddar får man ligga, heter det. Finns det inte så mycket empati att raskare och kryare äldre mänskor förmår sig att engagera sig för de bäddare och liggare som är utslitna?

SAMUEL LINDGRÉN

ISSN 0359-8969 Tryckeri: Hufvudstadsbladet Ab, Vanda 2006 Redaktionsråd: Ordförande: Anders G. Lindqvist Medlemmar: Roger Lind, Samuel Lindgrén, Maj-Britt Paro, Carin Åminne

Kalender 2007 Den nya kalendern bär en blå konstläderpärm, som till hälften är räfflad. Den kan man antingen glädja sig själv eller någon annan med. Priset för kalendern är 8 euro per styck.

Kansliet tar emot beställningar omedelbart av såväl föreningar som privatpersoner, tel. 09-7288820, e-post kansliet@spfpension.fi. Kalendern distribueras så fort den kommer till kansliet i oktober 2006. Upplagan är begränsad.

GOD TID 7/2006 – 3 I BLICKFÅNGET

�����������

��������������������� �����������

Framsteg

������������������������������������������ Medlemsvärvningskampanjen

har startat rätt bra. Föreningarna har rapporterat nya medlemmar till förbundet, och det är ytterst viktigt att ni fortsätter att rapportera.

Det kommer alltid emellanåt några ljuspunkter i medlemsvärvningen, när en del frågar om de får bli medlemmar hos oss. Senast detta skedde mig personligen var på förbundets tillställning den 20 september 2006 på Georgsgatan 18. Själva tillställningen var lyckad med över ett tusen besökare. Där frågade verkligen några personer av mig om de får bli medlemmar. Det är en respons man sällan får och varje gång känns det som att gå ett steg framåt: i medlemmar, i närvaro och i betydelse.

Vi fick många nya medlemmar på tillställningen och vi kommer fortsatt att få många nya medlemmar tack vare de mycket aktiva föreningarna. Genom medlemsökningen blir vi även tagna mer på allvar och vårt anseende ökar. Vi fortsätter att kämpa för att få flera medlemmar!

I intressebevakningen har

det också gått ett steg framåt.

Svenska pensionärsförbundet r.f. har i många hänseenden ensamt och särskilt tillsammans med PIO/EETU (Pensionärsförbundens intresseorganisation) påpekat de skeva förhållandena i beskattningen av pensionärer jämfört med löntagare i intervallet 13 000–36 000 euro årlig

inkomst. Den ojämlika beskattningen har i synnerhet drabbat dem som har arbetspensioner.

Pensionärerna får göra pensionsinkomstavdrag, vilket bidrar till att personer med pensionsinkomster som understiger drygt 7 500 euro per år är helt skattefria. Ända till drygt 14 000 euro årlig inkomst har pensionärer kunnat göra pensionsinkomstavdrag, som från drygt 7 500 euro till drygt 14 000 euro per år har minskat ju högre pensionen varit. De skatter som betalas centralt är kommunalskatt, statsskatt, kyrkoskatt (om man hör till statskyrkan) och sjukförsäkringens sjukvårdsavgift (som är olika för pensionärer och löntagare). Löntagarna betalar därtill arbetspensionsförsäkringsavgift och arbetslöshetsförsäkringsavgift, men tack vare förvärvsinkomstavdraget för löntagare blir den totala beskattningen lättare för löntagare inom nämnda intervall (13 000– 36 000 euro årlig inkomst).

Skattebetalarnas centralförbund har utvecklat en ny modell, enligt vilken den ojämlika beskattningen i detta intervall ska rättas till för pensionärernas bästa. De föreslår ett avdrag, som beviljas när de årliga pensionsinkomsterna överstiger 12 000 euro och blir maximalt vid 17 000 euro (då avdraget är 500 euro). Sedan minskar avdraget successivt så att pensionärer med pension över 20 000 euro kan utnyttja avdraget och få en jämlik beskattning jämfört med

löntagare. Avdraget sker från statsbeskattningen. Skattejusteringen berör totalt över en halv miljon pensionärer. Inverkan på statsbudgeten till följd av denna ändring väntas bli på årsnivå cirka 160 miljoner euro. Om man till exempel har en pension på 18 000 euro årligen sjunker skatteprocenten med 2,8 procentenheter från 24,5 procent till 21,7, så att beskattningen är lika hos pensionären och löntagaren. Ändringen är högst 2,9 procentenheter i den individuella beskattningen.

Skattebetalarnas centralförbund kommer att kräva att skatterna justeras i nästa regering och att ändringen sker från början av år 2008. En av de viktigaste frågorna i regeringsprogrammet tror Skattebetalarnas centralförbund kommer att vara beskattningen, som totalt väntas sjunka, beträffande både marginalskatter och inkomstskatter.

Justeringen av skatterna har

förbundet arbetat på och haft som sitt mål i två år. Förbundet välkomnar Skattebetalarnas centralförbunds förslag och vi får hoppas att den går igenom i statsbudgeten så fort som möjligt.

Frågan har naturligtvis en mycket principiell karaktär och det är på tiden att missförhållandena rättas till.

VERONICA FELLMAN verksamhetsledare

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET R.F.

Kommande program 6 oktober 19 oktober

Danskväll i AV-salen i Helsingfors. Se sidan 20

Höstmöte och förbundsdag 8 november 2006

Svenska pensionärsförbundet r.f. s ammankallas till stadgeenligt höstmöte den 8 november 2006 kl. 12.30.

Mötesplatsen är UKK-institutet i Tammerfors.

Anmälningen och fullmaktsgranskningen börjar kl. 10.30.

Till höstmötet har en ordinarie medlemsförening med 1–100 medlemmar rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, en medlemsförening med 101–200 medlemmar två (2), en medlemsförening med 201–300 medlemmar tre (3) och en medlemsförening med fler än 300 medlemmar fyra (4) representanter enligt medlemssituationen den 31 december 2005. Varje befullmäktigad representant har en röst (13 § i förbundets stadgar).

Program: 9.30–10.15

Kaffe

10.15–10.30

Förbundsdagen öppnas Samuel Lindgrén, förbundsordförande

10.30–11.30

Frågesportsfinal mellan fyra finallag

11.30–12.30

Lunch

12.30- c. 16.00

Höstmötesförhandlingar Svensk pensionär – det är livet!

Hans Lenkert, verksamhetschef på Sveriges Pensionärsförbund För säkerhets skull…

Anders Nordman, verkställande direktör för Veritas skadeförsäkring Förbundsdagen avslutas Veronica Fellman, verksamhetsledare

Anmälan senast den 1 november 2006 till kansliet i Helsingfors, tel. 09-7288820. I anmälan ska ingå namn på delegaterna och övriga närvarande. Deltagaravgiften är 25 euro/person i vilken ingår lunch, kaffe och möteshandlingar. Från Tammerfors järnvägsstation avgår buss kl. 9.30 och 10.00 till UKK-institutet.

Från UKK-institutet avgår buss till Tammerfors järnvägsstation efter mötets slut cirka kl. 16.15. Busstransporten från och till Tammerfors järnvägsstation ingår i deltagaravgiften. Förbundet står för frågesportsfinalisternas deltagaravgift och resekostnader enligt reseräkning.

Deltagaravgiften betalas in i samband med anmälan på konto Aktia 405511-41177.

Uppdatera körkunskapen. Seminarium på Lärkkulla i Karis. Se sidan 24

2 november

Familjen i centrum. Seminarium på riksdagens informationscenter. Se sidan 14

3 november

Dansgala i Ekenäs bollhall. Se sidan 15

8 november

SPF:s höstmöte i Tammerfors. Se denna sida

10 november

Danskväll i AV-salen i Helsingfors. Se sidan 20

21 november

SAMS’ konsertresa till Lahtis. Se sidan 7

12 december

Danskväll i AV-salen i Helsingfors. Se sidan 20

13–14 december

Opera- och julkryssning till Tallinn. Se sidan 8

23–26 december

Jul på Norrvalla. Se sidan 24

27.3–4.4.2007

�������������������������

Österbottniska distriktets resa till Teneriffa. Se sidan 6

Valberedningen meddelar att förbundsordföranden Samuel

Lindgrén ställer upp för omval för år 2007 vid SPF:s höstmöte i Tammerfors.

Vackra, värdiga hyllnings- och kondoleansadresser.

Inkomsterna från adresserna använder vi som stipendier till föreningarna som kan få understöd för b.a. kurser och rekreation.

gratulera hylla kondolera Svenska pensionärsförbundet rf 09-72 888 20

4 – GOD TID 7/2006

Full rulle hela dan för fullvuxet folk Många fick nöja sig med ståplats under paneldebatten i festsalen i G18. Evenemanget NU – festdagen för fullvuxet folk den 20 september – lockade över tusen besökare från huvudstadsregionen.

En storsamling i Helsingfors för nuvarande och blivande pensionärer har planerats länge inom Svenska pensionärsförbundet och dess Helsingforsföreningars samarbete SAMS. Den 20 september blev planerna verklighet och arrangörernas förväntningar kom minsann inte på skam.

När dörrarna till kulturcentret G18 slogs upp klockan 11 började folk strömma till medan Psofontrion spelade klassiskt. Sedan var det full rulle till sena kvällen.

I den f.d. flickskolans korridorer och skolrum presenterade en rad organisationer och företag sina tjänster. Publiken fick bl.a. bekanta sig med resor, pensioner, släktforskning, seniordans, digitaltelevision och banktjänster.

I festsalen, restaurangen och källarvalvet bjöds det på musik, teater och dans. I Labbet hölls en

dramakurs och i Konstkompaniet bjöds det på färger och former.

Hur mycket får vi kosta?

Paneldebatten med rubriken Hur mycket får vi kosta? fyllde festsalen till bristningsgränsen. Dagens konferencier Frank Sjöman hade fullt sjå med att placera folk.

I panelen satt Astrid Gartz, ordförande för Helsingfors socialnämnd, försäkrings- och idrottsveteranen Carl-Olaf Homén, geriatrikern och radiodoktorn Otto Lindberg, pensionärsförbundets ordförande Samuel Lindgrén och Maria Sundblom, prästen som leder programmet SALT på FST. Förre SPF-ordföranden Per-Henrik Nyman ledde debatten.

Närvårdarnas situation, hemvård och anstaltsvård, medicinering och folkpensionens storlek hörde till de frågor som ventilerades.

När de stora årsklasserna ansluter sig till den här skaran kommer vi att få mera pigga och vid behov arga pensionärer som ser till att intressebevakningen blir allt kraftfullare, sa biträdande stadsdirektör Ilkka-Christian Björklund när han framförde Helsingfors stads officiella hälsning.

Alla fick inte sittplats under paneldebatten. Majlis Kvist (i förgrunden i blått) har varit en av de drivande krafterna bakom festdagen.

Birgitta Ulfsson är aktuell som pubägaren Mary i Mamma betalar på Lilla Teatern.

Otto Lindberg ville ändra på rubriken till Hur får vi kosta?

Det vore förnuftigt att ta en del av pengarna och placera dem lite tidigare för att bibehålla hälsa och funktionsförmåga och motverka ensamhet.

Astrid Gartz berättade att hälften av hushållen i Helsingfors är enpersoners hushåll. Hon var inte så säker på att alla helst vill bo hemma. Man känner sig otrygg och ensamheten leder till att man blir deprimerad. Om en hemvårdare besöker en person tre gånger om dagen så kostar det lika mycket som en plats i ett servicehus där det finns möjlighet till social samvaro.

Per-Olaf Homén rådde pensionärerna att motionera. Om man motionerar lever man inte nödvändigtvis längre men man lever ett bättre liv. Han gav en känga åt försäkringsbolagen som inte beviljar olycksfallsförsäkring och fortlöpande resenärsförsäkring efter en viss ålder. Han föreslog att pensionärsförbundet kräver att försäkringsbolagen slopar de diskriminerande åldersgränserna.

Möte med facket Debattpanelen: Samuel Lindgrén, Otto Lindberg, Astrid Gartz, Per-Henrik Nyman, Maria Sundblom och Carl-Olaf Homén.

Samuel Lindgrén berättade att pensionärsförbundens nya samarbetsorganisation PIO kommer att möta arbetsgivar- och arbetstagar-

organisationerna för att diskutera pensionsindexet. Bakgrunden är att när man diskuterar det brutna indexet med politikerna så skyller de ifrån sig med hänvisning till vad som kommits överens med fackorganisationerna.

A capella-gruppen EsCantores, fyra kantorer från Esbo svenska församling, tog över i festsalen efter debatten. En av damerna hade fått förhinder men pianoackompanjemang fyllde luckan.

Många sökte sig till restaurangen där lunch serverades till specialpris och där Hillel Tokazier underhöll vid pianot. Än en gång blev det fullt i festsalen när skådespelaren Birgitta Ulfsson ställde sig på estraden.

Hon underhöll publiken med prat, poesi och sång, bl.a. visor från Mumindalen. En ny bekantskap var Morrans tango, en av de sista visor som Tove Jansson skrev. Vid pianot satt Janne Mansikka.

Följande på scen var improvisationsteatern Stjärnfall, just nu aktuell med Shake It! i samarbete med Svenska Teatern.

I restaurangen kunde man provsmaka viner och i källarvalvet bjöd Sofia Finnilä och Curre Boucht på jazz.

Den första i serien danskvällar för hösten avslutade festdagen. För dansmusiken stod The First och dansgruppen Latin Flavor gav en eldig uppvisning.

Jättesuccé SAMS-ordföranden Majlis Kvist har varit en av de drivande krafterna bakom festdagen.

– Det blev en jättesuccé, säger hon i en paus.

Syftet med projektet var att aktivera pensionärerna i Helsingfors och Mellannyland och ett antal nya medlemmar skrev in sig under dagens lopp.

– Samtidigt är det frågan om att de som idag varit här behöver den här uppmuntran och behöver träffa varandra och behöver få en ny gnista att jobba i sina föreningar, säger Majlis.

Text och foto ULF WAHLSTRÖM

GOD TID 7/2006 – 5

Diskussion på föreningsfestivalen:

Ulla-Maj Wideroos föreslår pensionärsdelegation En delegation för pensionärsärenden, med företrädare för både pensionärsorganisationer och politiker, skulle ge pensionärerna mera politiskt inflytande, anser andra finansminister Ulla-Maj Wideroos.

Att ge pensionärerna plats vid förhandlingsbordet med arbetsmarknadsorganisationerna tycker hon är mindre realistiskt. Ministern mötte en pensionärspublik i samband med den finlandssvenska föreningsfestivalen i Vasa den 9 september.

Andra finansminister Ulla-Maj Wideroos på Svenska pensionärsförbundets diskussionsmöte under föreningsfestivalen.

Frågan om en delegation för pensionärsärenden är tills vidare på diskussionsstadiet. Ulla-Maj Wideroos berättade att idén diskuterats med Svenska pensionärsförbundets ordförande Samuel Lindgrén och verksamhetsledare Veronica Fellman. Som modell för delegationen står delegationen för frontveteranfrågor och som fungerar bra enligt ministern.

– Veterandelegationen sammanträder regelbundet och funderar på vilka frågor som riksdag och regering borde prioritera.

Din resa börjar hos oss!

IKEA 14.10 Hälsoresa till Pärnu 22-28.10 Dagsresa till Åbo Svenska Teater 12.11 *Stand-up-föreställningen “GAMMAL ÄR ÄLDST” Jultomtens verkstad, Rovaniemi 24-26.11 Julshopping i Vanda 25-26.11 *övernattn. på Hotel Bonus Inn, nära till Ikea, Jumbo, Bauhaus, Plantagen Skansens julmarknad 8-11.12 Hawaii-Los Angeles 18.1-4.2.2007, 2 platser kvar Playa de las Americas, Teneriffa (Tjäreborg) 27.2-6.3 *Compostela Beach *Avgång från Kronoby

Röster i publiken efterlyste förhandlingsrätt för pensionärerna.

Wideroos menade att en delegation skulle vara ett steg mot det målet.

– Orsaken till att vi diskuterade veterandelegationsmodellen var dels att den varit lyckad och dels att vi inte tror att det är realistiskt att man blir en förhandlingspart på arbetsmarknaden inom en överskådlig framtid, sa minister Wideroos.

Publiken undrade om delegation diskuterats på finskt håll.

– Tills vidare är det en idé som vi kläckt tillsammans med UllaMaj Wideroos, svarade Samuel Lindgrén. Det här är en öppning, en fråga om vem som är först på plan.

Riktade insatser behövs Välfärdsamhället måste garantera pensionärernas köpkraft, var rubriken för diskussionen med andra finansministern.

Problemet med att höja folkpensionerna har enligt henne varit att det finns en koppling mellan folkpensionen och arbetspensionen så att när man höjer den ena måste man höja den andra. Man måste ändra lagen och göra en riktad insats på dem som bara har folkpension.

– Skattesänkningar och andra avdrag i beskattningen kan använ-

God Tid varsågod! Margit Högfors, Anne Kauppi och Rut Lavast från Vasa Svenska Pensionärsförening i medlemsvärvartagen på torget i Vasa.

das så att man riktar dem till vissa grupper. Pensionsinkomstavdraget fungerar ju så att de som har under 14 000 i pension har en lättare statsbeskattning. Där finns alltså ett element i beskattningen som man kan använda om man vill.

Minister Wideroos nämnde att dyrortsklassificeringen för folkpensionen slopas fr.o.m. 2008.

För staten innebär en kostnad på 130 miljoner euro. Det här gynnar folkpensionärer som bor i kommuner som hör till dyrortsklass II. Detta gäller de flesta kommuner i Svenskfinland. Till undantagen hör

huvudstadsområdet, Vasa, några kommuner i Åbolands skärgård och Åland.

Andra kommande förbättringar för särskilda grupper är en höjning av taket för bostadsstöd och höjt specialvårdsbidrag. Närståendevärdarnas två avlastningsdagar ökar till tre.

– Frågan om huruvida pensionsindexet ska vara kopplat till arbetspensionsindexet eller inte är olöst. Den diskuterades i regeringen i augusti men man kunde inte komma överens. Ur rättvisesynpunkt måste något göras åt det

här. Nästa regeringsprogram måste innehålla skrivningar om det här.

Allsång på torget Den finlandssvenska föreningsfestivalen gick av stapeln i Vasa den 8–10 september. På lördagen fick allmänheten bekanta sig med föreningarna på torget. Evenemanget kulminerade med allsång ledd av Anders Lundin.

Nästa års föreningsfestival blir i Helsingfors och då är Svenska pensionärsförbundet en av arrangörerna.

Text och foto ULF WAHLSTRÖM

6 – GOD TID 7/2006 RES MED SPF FRÅN ÖSTERBOTTEN Österbottniska pensionärer

END AST TIO P

Kom med och upplev våren på Teneriffa!

LAT SER

KVA

R!

Nu ges ni, Österbottniska pensionärer möjlighet att resa direkt från Kronoby till Teneriffa på Kanarieöarna i sällskap med andra pensionärer under en vecka 27 mars–4 april 2007.

Det är SPF:s Österbottniska distrikt som ordnar resan och reseledare från distriktet medföljer.

Målet för resan är Teneriffa och Playa de las Americas där vi bor på lägenhetshotellet Coral Beach i enrums lägenheter med kombinerat sov- och vardagsrum samt litet pentry med kylskåp.

Lägenheterna är placerade mot polområdet.

Resans pris är 795 euro.

I resans pris ingår flygresa med Spanair, varm mat på flyget, inkvartering i dubbelrum, morgonfrukost på hotellet samt busstransport från och till flygplatsen på Teneriffa.

Halvpension och boende i enkelrum kan fås mot tilläggsbetalning.

Under tiden på Teneriffa kommer vi att ordna möjlighet till utflykter och andra aktiviteter vilka inte ingår i resans pris.

Vid anmälningen till resan debiteras en anmälningsavgift om 100 euro och slutbetalningen för resan debiteras ca en och en halvmånad före resan.

Anmälningar till resan motas av SPF:s Österbottniska distrikts kansli på telefon 3179070 eller 050-5575389.

Uppgifter om resan fås också av resegruppens medlemmar Bert Bäck tel. 3460372 eller 050-69006, Henrik Svarfvar tel. 3440219 eller 050-69341 och Per Thomasfolk på samma telefon som distriktskansliet.

Välkommen med på resan!

Resegruppen

Teknisk researrangör: Tjäreborg/Tournee Vasa

De utplacerade stolarna blev välbesatta när fyrahundra österbottniska pensionärer samlades i festsalen för att ta del av det program som bjöds. I främsta raden här ses fr.v. Marianne Grön, Nykarleby, Felis Lind, Pörtom, Gun-Britt Hellman, Jakobstad, Viva Boström, Jakobstad, och Gunni Skog, Jakobstad.

Österbottnisk utflykt:

Smakligt vid lunchborden och svettigt på dansgolvet

Fyrahundra pensionärer deltog när Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt ordnade traditionell höstresa den 15 september – denna gång med Ikalis badhotell som mål för dagsutflykten. Åtta bussar och några mindre fordon förde dem samman dit. Man njöt av god mat, tog del av det program som bjöds och avslutade med att svänga runt i dans så att skjortor och andra underplagg blev blöta.

PÅ RULLANDE STENAR VÄXER INGEN MOSSA! Glukosamin är viktigt för ledhälsa Slitage i lederna är ett tecken på att kroppen inte förnyar ledytorna på ett sunt sätt. Kroppen tillverkar glukosamin, men inte tillräckligt. Ett glukosamin kosttillskott, som ArtriFix kan erbjuda det behövliga tillskottet.

Glukosamin är den mest populära lednäringen i Europa och ett mycket nyttigt alternativ. Glukosamin ger näring för ledytornas förnyelse och hjälper att upprätthålla rätt konsistens i ledvätskan.

Lämplig påfrestning stärker lederna Kom ihåg att röra på dig. Då knäet böjs, t.ex. vid gång, pressas slaggämnen ut ur ledens svamplika struktur. När benet lyfts till steg suger ledvätskan näring in i leden.

Ta vara på dina leder i tid. Viktminskning och lämpligt påfrestande fysisk aktivitet är nyttigt.

– och knäna böjer sig till dans.

Saluförs riksomfattande i hälsokostaffärerna.

Marknadsförare: Fenno Natura Ab, Tusby.

Badhotellet som lokal värd för samlingen bjöd till välkomst på högklassig – både stämningsfull och sprittande – musik exekverad på violin av Kirsi-Mai Katajamäki.

Med underhållning i både ord och toner bidrog Lasse Eriksson och sonen Niklas.

Distriktets ordförande Torolf Fröjdö, som hälsade välkommen, konstaterade att verksamheten under olika tider på året har sin speciella prägel och gav några exempel på det.

– En dagsresa som den här har på senare år blivit en traditionell del av höstverksamheten för vårt distrikt. Senaste natt hade vi första frost på vissa håll, så visst passar det bra att vi nu inleder hösten på det här sättet, sade Fröjdö.

Många kan bli fler Henrik Svarfvar, medlem i kommittén för medlemsanskaffningen, konstaterade att vi är många inom

HANDGJORDA TRO, HOPP & KÄRLEK från n ekt Dir erkare v till

80 + fr € akt

Westersundsgatan 9, 68600 Jakobstad GSM 045 6522140 Besök även vår hemsida för mer info: http//www.multi.fi/~ kimtuote

Till deltagarna i höstresan till Ikalis hörde den här glada sextetten bestående av Håkan Malm, Malax, Margit Englund, Solf, Gerda Björklund, Pörtom, Sven Storbjörk, Pörtom, Levi Ludén, Sundom, och Helge Kalberg, Pjelax.

Svenska pensionärsförbundet men att vi kan bli betydligt fler.

– Anslutningsgraden till landets pensionärsorganisationer är bara 25 procent. Det är en av orsakerna till att de frågor som förts fram till beslutfattarna både på riksplanet och i kommunerna inte har tagits riktigt på allvar. Många frågor har inte löst på ett sätt som är tillfredsställande för pensionärerna, framhöll Henrik Svarfvar.

Som exempel nämnde han det brutna indexet, beskattningen av pensionerna, höjningen av folkpensionen och de äldres boende och vård.

– Experter på lobbning och påverkan anser att minst halva målgruppen borde vara ansluten till någon pensionärsorganisation för att man skall ha framgång med de yrkanden man i olika sammanhang gör. För Svenska pensionärsförbundet betyder det att medlemstalet borde vara minst 30 000 mot nuvarande 15 000. Det är en uppgift för oss alla att hjälpa till med medlemsvärvningen, framhöll Svarfvar.

I sitt anförande uppehöll han sig en del också vid förbundets reseverksamhet.

Text och foto ROGER LIND

GOD TID 7/2006 – 7 MEDLEMSVÄRVNING

Medlemsvärvningen Tips för medlemsvärvare: tog fart i september Hala in genast när det nappar Medlemsvärvningen gick upp i varv i september. Föreningarna rapporterade 245 nya medlemmar vilket är 30 procent av antalet nya medlemmar för hela året hittills.

Sedan den 1 januari då medlemsvärvningskampanjen körde i gång har Svenska pensionärsförbundets föreningar fått 810 nya medlemmar. Medlemstalet har ökat med 5,7 procent.

Den kraftigaste ökningen, 9,9 procent, har skett i Helsingfors. Ökningen i de övriga regionerna: Västra Nyland är 6,2 procent, Östra Nyland 5,7 procent, Mellersta Nyland 5,7 procent, Österbotten 5,3 procent, Åboland 3,1 procent, Åland 2,5 procent (11,8 procent av de medlemmar i Mariehamns Pensionärsförening som hör till förbundet) och Övriga Finland 0,5 procent.

Det är Esbo svenska pensionärer som fått det största antalet, 53, nya medlemmar i år. På andra plats har

vi Ekenäs Pensionärer med 40 och på delad tredjeplats Pensionärsföreningen Vi Norrifrån (Karleby) och Korsholms Pensionärsförening med 38 nya medlemmar var.

I medlemsvärvningstävlingen, där procentuell ökning belönas, är det två små föreningar som har fler poäng än Esbo, nämligen Pensionärshemsföreningen i Kronoby med en 50 procents ökning och Pernå Pensionärer med 34,9 procent.

Två faktorer påverkar slutresultatet i föreningstävlingen: de nya medlemmarnas ålder (extra poäng ges för nya medlemmar i åldersgruppen 65–74) och antalet medlemmar som avgått under året.

U.W.

Mellanrapport för januari–september 2006 Totalantalet nya medlemmar i föreningen ger följande poäng: 10–20 nya medlemmar två poäng, 21–40 fyra poäng och över 40 sex poäng.

Förening

Nya

Poäng

Esbo svenska pensionärer

53

6

Ekenäs Pensionärer

40

4

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån

38

4

Korsholms Pensionärsförening

38

4

Lappfjärds Pensionärsklubb

35

4

Pensionärshemsföreningen i Kronoby

34

4

Borgåbygdens Svenska Pensionärsförening

30

4

Munksnejdens Pensionärer

29

4

Karis Pensionärer

22

4

Nykarleby Pensionärer

21

4

Vasa Svenska Pensionärsfärening VIPS

21

4

Procentuell ökning av medlemstalet ger följande poäng: 10 %–20 % ökning ger tre poäng, 21 %– 40 % åtta poäng, över 40 % tolv poäng.

Förening

Procent

Poäng

Pensionärshemsföreningen i Kronoby

50,0

12

Pernå Pensionärer

34,9

8

Hufvudstadsbladets Seniorer

19,7

3

Vasanejdens Pensionärer

16,7

3

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån

16,2

3

Pensionärsföreningen Olympia

15,3

3

Lappfjärds Pensionärsklubb

14,2

3

Munksnejdens Pensionärer

13,4

3

Pensionärsföreningen ETTAN

12,4

3

Mariehamns Pensionärsförening

11,8

3

Medlemsvärvning är inte svår – det är bara att göra det! När man får napp ska man hala in genast, råder Sverker Engström, ordförande för Röda Korset i Pargas. Han talade på de åboländska pensionärsföreningarnas höstträff.

Det var i år Naguföreningens tur med ordförande Raili Svahnström att arrangera den åboländska höstträffen. Temat för dagen var förbundets medlemsvärvningskampanj. Alla föreningar hade skickat representanter till träffen.

Sverker Engström, ordförande för Röda Korset i Pargas, var inbjuden för att berätta om hur och varför Röda Korset i Pargas har lyckats öka antalet medlemmar kraftigt under de senaste åren.

För tre år sedan gjorde man en analys av läget i föreningen. Man konstaterade bl.a. att om ingenting görs, minskar medlemskåren statistiskt sett med sju procent per år. Man beslöt år 2004 att öka medlemsantalet till 500 från att ha varit 434. Slutresultatet blev 510 medlemmar.

Orsaken till att kampanjen lyckades uppger Sverker Engström vara att alla styrelsemedlemmar engagerade sig och att målet var realistiskt ställt. Man arrangerade fyra medlemsvärvningsevenemang ute på stan så att Röda Korset blev synligt i gatubilden. Kampanjen fortsätter och den positiva trenden håller i sig.

Ingen kommer frivilligt Sverker Engström betonade att medlemskap skall erbjudas aktivt och positivt.

– Många väntar på att bli kalllade, men ingen kommer frivilligt, fastslår Engström som också betonar att man genast när någon visar sig intresserad skall inkassera årets medlemsavgift och inte göra ”det sen”. Intresset kanske svalnar eller

så glömmer man bort det.

– När man får napp skall man hala in genast, tyckte Sverker Engström.

Leif Blomberg från Åbo som är medlem i förbundets medlemsaktivitetsgrupp redogjorde för bakgrunden till att förbundet gått inför en medlemsvävningskampanj.

Han redovisade också för medlemsaktivitetsgruppens uppläggning av kampanjen och att målsättningen med kampanjen är att förbundets skall ha 20 000 medlemmar år 2009.

Under den livliga och positiva diskussionen efter inledningsanförandena framkastades många konkreta förslag till åtgärder som föreningarna kunde vidta.

JAN HOLMBERG

Medlemsvärvningskampanjledarutbildning Ordet medlemsvärvningskampanj-

ledarutbildning är ett ordmonster. Ändå säger ordet det som behövs: kurs för att utbilda aktiva i föreningarna för att leda medlemsvärvningskampanjen (också det ett långt ord!).

Förbundet har under hösten åkt runt i regionerna för att hålla kurserna. Hittills har vi besökt Österbotten, Helsingfors och Åboland. Över etthundra aktiva personer har redan deltagit i kursen, där vi har

gått igenom hur man marknadsför föreningen och förbundet för utomstående.

Christoffer Wiik har med framgång hållit föredrag i Österbotten, Åbolands kurs refereras separat i denna tidning och i Helsingfors höll verksamhetsledaren Veronica Fellman i trådarna.

Kurserna har varit intressanta: diskussionerna och idéerna har flödat! Med i diskussionerna ryms både egna tankar om förbundet

och föreningarna och erfarenheter från medlemsvärvningen, som inte är eller har varit enkel.

Resultatet i medlemsvärvningskampanjen ser ni här intill. Det lönar sig att vara aktiv: en medlem till är igen ett steg framåt och varje medlem är viktig.

Vi tackar Svenska studiecentralen, som har gett understöd för att förverkliga kursen.

Bästa medlemsvärvare eller nya medlem Fyll i och posta svarskupongen. Svenska pensionärsförbundet betalar portot. Om du behöver fler kuponger, eller inte vill klippa sönder din God Tid, går det bra att kopiera kupongen (båda sidor) eller be om medlemsanmälningsblanketter från din förening eller SPF:s kansli.

För att medlemsvärvaren ska kunna delta i värvningstävlingen bör hennes/hans namn och kontaktuppgifter fyllas i.

Det går också bra att fylla i och skicka medlemsansökningsblanketten på internet på adressen www.spfpension.fi.

Jag vill bli medlem i ________________________________________________ förening Namn __________________________________________________________________ Adress __________________________________________________________________ Postadress _______________________________________________________________ E-postadress _____________________________________________________________

Svenska pensionärsföreningarnas samarbete i Helsingfors, SAMS gör 23.11 en

KONSERTRESA TILL LAHTIS, SIBELIUSHUSET Kl.13 Balettmusik

Födelseår ______________________ Underskrift ______________________________________________________________ Person som har värvat _____________________________________________________

Visning av huset Start kl.10 med chartrad buss från Kiasma Anmälningar tas emot av Clara von Bonsdorff, gsm 040-544 4031.

Värvarens kontaktuppgifter _________________________________________________ ________________________________________________________________________

V.F.

8 – GOD TID 7/2006 RES MED SPF

Kom med på

Opera- och julkryssning till Tallinn tillsammans med Jutta Zilliacus den 13-14.12.2006 Onsdagen den 13.12 Kl. 11.00 Träff i Skatuddens terminal, vån 1.

Kl. 12.30 m/s Rosella avgår från Helsingfors mot Tallinn Kl. 12.30 Viking Buffélunch inkl. måltidsdrycker, däck 6 Kl. 14.00 Jutta Zilliacus kåserar, däck 9 Kl. 15.30 Ankomst till Tallinn Busstransfer till Sokos Hotel Viru Kl.17.00 Kvällsbuffé i Restaurang Merineitsi, Sokos Hotell Viru Kl. 19–22 Vi ser Carmen på Nationaloperan Estonia Torsdagen den 14.12 Kl. 07.00 Bufféfrukost på Sokos Hotell Viru Tid för juluppköp och annat.

Kl.14.00 Samling på Sokos Hotell Viru Guidad rundtur i Tallinn. Bussen kör direkt till hamnen. Obs! Kom ihåg att ta bagage med!

Kl. 16.45 m/s Rosella avgår från Tallinn Kl. 16.45 Viking Buffémiddag inkl. måltidsdrycker, däck 6 Kl. 19.45 Ankomst till Helsingfors På alla resor till Estland måste passagerarna ha ett giltigt pass eller ett identitetskort av nytt slag (utfärdat efter 1.3.1999) Pris: 170 euro, enkelrum 208 euro Priset inkluderar: • tur-returresa med Rosella • Viking Buffélunch • övernattning i två personers rum på Sokos Hotel Viru (enkelrum tillägg 38 euro) • bufféfrukost på hotellet • inträdesbiljett till Nationaloperan Estonia • 3-rätters kvällsbuffé i Restaurang Merineitsi • guidad rundtur i Tallinn • transfer i Tallinn hamn-hotell-hamn • Viking Buffémiddag • två stycken gemensamma hytter för bagage Mot tilläggsavgift: A-/B-hytt 10 euro/enkelresa Anmälning senast den 1.11.2006 till Resehaukka Ab Dalgatan 1, 10300 Karis tfn 019-278 2800, fax 019-239 0239 e-post karis@matkahaukka.com

Norrvalla Folkhälsan idag är ett område med många olika slag av verksamhet. Rehabiltering, idrott, utbildning, minigolf mm.

Glädje och livskvalitet Norrvalla Rehab tjugo år Norrvalla Rehab Center fyller 20 år i år! Som slogan för jubileumsåret har vi valt ”glädje och livskvalitet”, något som vi lärt oss av våra gäster, speciellt av krigsveteranerna och krigsinvaliderna som sedan 1986 besökt oss för rehabilitering och visat oss att livet kan vara fint trots att man fått utstå mycket. De som var soldater under kriget är idag mogna män som lärt oss andra tacksamhet till livet och som sprider humor och glädje runtom sig.

Idag består våra gäster av grupper i alla åldrar, sådana som kommer på individuell rehabilitering eller på någon av FPAs rehabiliteringskurser samt av grupper som kommer för rekreation, motion, idrott, utbildning eller konferens.

Vad är rehabilitering?

Innebörden i ordet rehabilitering har förändrats under de tjugo åren som vi har rehabiliterat folk vid

Norrvalla i Vörå.

För tjugo år sedan innebar rehabiliteringen främst ortopediska undersökningar och behandlingar för att underlätta levandet med en redan befintlig skada.

Idag handlar rehabilitering allt mer om att förebygga, att få människor i god tid att förstå sin situation och hjälpa dem att förebygga skador och sjukdomar. Men det är inte lätt att förändra sitt beteende.

Just därför behövs rehabilitering för uppmuntran, motivering och förklaring.

Jubileumsvecka Vecka 40 har varit jubileumsvecka vid Norrvalla med jubileumsträff för veteranerna, jubileumsseminarium kring diabetesforskningen

och jubileumsfest med program, musik och dans samt uppvaktningar. Men i övrigt firar vi hela året i arbetets tecken och hoppas att många av våra tidigare gäster och blivande gäster vill komma och trivas med oss. JulNorrvalla är redan en tradition som samlar julfirare från hela landet och grannlandet till bekymmersfri gemenskap över julhelgen. Under vintern är det alltid välkommet med ett avbrott i vardagen så vi orkar tills solen igen lockar oss ut i naturen. Det finns också flera olika veckoslutspaket som kan pigga upp oss i vintermörkret.

Vi mår alla bra om vi trivs tillsammans!

Välkommen till Norrvalla!

BRITT-MARI NORRGÅRD

Att jobba på i träningssalen är både roligt och givande.

SPF betalar portot

Svenska pensionärsförbundet rf Svarsförsändelse Avtal 5014506 00003 Helsingfors

ADVOKATBYRÅ ULF JUTH AB Hovrättsespl. 15C (ingång från Hartmansgränden) 65100 Vasa Tel. 06-3200 363

Advokatbyrå Kenneth Peth Adv. Kenneth Peth Vh. Monika Mangs

Närpes: Åvägen 3, tel. 06-224 3750

GOD TID 7/2006 – 9 DEBATT

HÅKANS HÖRNA

En replik och ett tack Liksom Stig Engman från Pargas

Egen vård och andras En färsk undersökning om närståendevård har

som talande rubrik: ”Hoitaahan ne joka tapauksessa”, alltså, ”De vårdar ju i alla fall”. Den inställningen är ännu alltför vanlig bland olika beslutsfattare och det är en orsak till att närståendevården får för litet stöd.

Naturligtvis vill de allra flesta ta hand om sina nära och kära så gott det går och så länge det går.

Inte är det heller lätt alltid att dra gränsen mellan naturlig familjeomsorg med egna krafter och egna resurser och en närståendevård som borde falla inom ramen för direkt stöd från myndigheterna. Det som nu kännetecknas av stödkategorierna 300 (=minimum), 600 eller 1000 euro i månaden beroende på graden av vårdbehov.

Några kommuner använder ännu också lägre inofficiella tariffer på t.ex. 100 euro i månaden.

Det är inte lätt att bedöma dels vårdbehovet och dels vårdmöjligheterna och krafterna hos den som vårdar en närstående, vilket i 80 procent av fallen är en kvinna, oftast makan till den som behöver vården. Det finns exempel på att en rent medicinsk utvärdering av vårdarens möjlighter utförd av en läkare, som bara beaktar vårdarens diagnoser, kan underkänna ett fungerande vårdförhållande som fungerar när helheten beaktas. Å andra sidan finns det också hinder för att söka kommunalt stöd för närståendevård. Man drar sig kanske för att vända sig till kommunen eller vill inte erkänna att man verkligen inte orkar längre med det som kanske gått bra en längre tid. Den vårdade (mannen oftast) vill inte ha ”främmande i huset” och kan kräva för mycket av den eller de som vårdar.

Samma problem kan dyka upp när man

föreslår intervaller av vård på institution för att för en tid avlasta den som vårdar hemma. Igen kan det bli svårt att övertala den som skall flyttas till ett annat ställe. Ofta är det svårast den första gången men blir lättare efter hand.

En sak är klar. Behovet av närståendevård kom-

mer inte att minska men ökar hela tiden både kvantitativt och beträffande den kvalitativa nivån på vården. Därför finns det krafter som strävar att i nästa regeringsprogram få in (1) åtgärder för en totalrevision av den lagstiftning som berör närståendevården och (2) att FPA skulle överta utbetalningen av stöden till närståendevård. Det senare för att få en enhetligare bedömning i stället för de stora variationer som nu gäller för olika delar av landet.

Till dess gäller det att finna de rätta formerna som nu finns för stöd. En god hjälp är Folkhälsans nya broschyr: ”Stöd för närståendevård” med följande rubriker: – Närståendevårdarna – oersättliga kuggar i vården – En god gemensam vardag – Egen tid och sociala kontakter höjer livskvaliteten – Vårdaren behöver stöd och hjälp – Kommunernas stöd till närståendevårdaren: förutsättning, innehåll, avtal, storlek – Folklpensionsanstalten bidrar – Folkhälsans verksamhet för närståendevårdarna Broschyren får man från Folkhälsans olika regionkontor.

HÅKAN HELLBERG

Boka julens fester nu!

var också undertecknad rätt övertygad om, att den nya styrelsen för SPF skulle fortsätta att verka som en förlängd arm till SFP. Tidigare förbundsordförande och styrelser lade bevakningen av pensionärernas ekonomiska rättigheter i händerna på SFP. Ett parti som tidigare var känt som ett rättviseparti men som senare blev ett stödparti för de stora partierna i regeringen. Och som samtidigt glömde sina gamla trogna väljare.

SPF är och bör vara en organisation som bevakar pensionärernas ekonomiska rättigheter och helt kallt negligerar allt annat.

Samuel Lindgréns ledare och skrivelser i denna tidning visar, att SPF nu är inne på rätt linje.

Tack för det. Personligen är jag övertygad om, att med tiden kommer också medlemmarnas antal i pensionärsföreningarna att stiga. Jag håller med ordföranden då han säger tack och farväl till politiker och partier som inte stöder rättvisa för pensionärerna.

Pensionärerna borde i sitt eget och sina svagare medpensionä-

rers intresse rösta på partier som entydigt deklarerat att de vill korrigera tidigare gjorda misstag.

I God Tid 6/2006 finns också en skrivelse ”Pensionärernas levnadsstandard”, som gör mig konfunderad. Jag har för mig, att det var Rainer Erlund som myntade begreppet om diskrimineringen av pensionärer. De flesta pensionärer börjar ju så småningom komma till insikt om, att varje dag som går minskas deras köpkraft. Nu kallas inte mera de som under gångna år påtalat diskrimineringen för gnällspikar. Så kallades ju bl.a. Bo Holmberg av en av SPF:s tidigare ordförande.

Likaväl som att tala om diskriminering av pensionärerna kan man säga, att riksdagen och regeringen genom ett olagligt tillvägagångssätt stal av pensionärerna en betydande del av deras egendom. Hur det gick till vet väl de flesta idag.

Pensionen är ju faktisk varje finländares lagstadgade egendom, som enligt grundlagen är skyddad.

PER-ERIK LINDHOLM Grankulla

10 – GOD TID 7/2006

Motorer heltidshobby för Pelle i Jakobstad

Båtmotorer och motorcyklar samsas om utrymmet i motormuseet vid Alholmen.

Speciell känsla har Pelle Lillkvist för den ännu funktionsdugliga ”aktersparkare” – dvs. utombordsmotor – som hans far Emanuel tillverkade som 22-åring 1917. Motorn har kedjedrift och riggen gjord av trä.

Douglas-cykeln i förgrunden är den mest unika av motorcyklarna i museet.

Den är av årgång 1922 och den enda i sitt slag i Skandinavien.

Pelle Lillkvist visar gärna upp den motorcykel eller motorvelociped om man så vill – kallad OEL – som hans far Otto Emanuel Lillkvist – gjorde 1920, allt så när som på förgasaren. Till finesserna hör att den har steglös utväxling.

Pelle Lillkvist, 69 – pensionerad lärare i Jakobstad – stryker hängivet med handen över en tingest som han har en mycket speciell känsla för. Det är en gammal utombordsmotor som hans far byggde som 22-åring med utgångspunkt i en dansk GEM hjälpmotor av årgång 1906.

Motorn användes i båt så sent som på 1950-talet och fungerar än i dag om man drar igång den.

Den speciella utombordaren är en bland många rariteter i Pelle Lillkvists motormuseum ute vid Alholmen i Jakobstad. Där finns nämligen totalt 270 andra båtmotorer av årgångar mellan 1900 och 1970. Museet är därmed landets största för båtmotorer. Utställda i angränsande rum finns dessutom ett femtiotal renoverade motorcyklar från åren 1920–1970.

Efter introduktionen ovan behöver det knappast sägas att knåp med motorer är Pelle Lillkvists stora intresse och en hobby som han ägnar sig åt med entusiasm.

Det har han gjort framför allt

De här upplysningarna kan museibesökarna läsa om den hemtillverkade motorcykeln OEL med 1920 som tillkomstår.

sedan början av 1970-talet men också före det i egenskap av lärare i tekniska ämnen vid högstadiet i Jakobstad.

– Fram till 1995 då jag blev pensionär var motorerna och museet en fritidssyssla. Nu under de tio senaste åren har det varit fråga om en hobby heltid. Museiverkstaden är mitt andra hem, konstaterar Pelle Lillkvist.

Han brås på fadern sin Pelle Lillkvist har gott påbrå i fråga om det tekniska. Hans far Emanuel Lillkvist, som dog 1993 vid 98 års ålder, var nämligen en fixare av stora mått för Jakobstadsborna under större delen av 1900-talet.

Han drev en glas- och mekanisk verkstad där det var möjligt att få hjälp med det mesta i teknisk väg.

Förutom att han var glasmästare reparerade han olika saker; ”blinkadocksögon”, gravkors och allt däremellan. Jämsides fann han tekniska lösningar för problem av de mest skilda slag.

För sonen Pelle var verkstaden

en vardagsmiljö som han från barnsben blev högst förtrogen med. Pappas verkstad med alla dess verktyg och småmaskinen finns nu återinrättad inne i motormuseet vid Alholmen.

Bevara och reparera Pelle Lillkvists entusiasm för det tekniska har genom åren kort sagt gått ut på att för eftervärlden bevara och visa upp motorer och motorcyklar från gångna tider.

Han har mot betalning och i viss utsträckning till skänks skaffat fram dem där det varit möjligt, putsat upp och reparerat.

– Vad gäller båtmotorerna är det i första hand fråga om att få dem bevarade, rengjorda och i viss utsträckning reparerade. Det skulle dock leda för långt att i varje enskilt fall göra dem funktionsdugliga.

Behandlingen av motorcyklarna går däremot ut på att helt återställa dem i originalskick, förklarar Pelle Lillkvist. ”Aktersparkaren” – dvs. utombordsmotorn – som pappa Emanuel tillverkade 1917 är speciell

GOD TID 7/2006 – 11 bl.a. såtillvida att den har riggen av trä och kedjedriven propeller.

Speciella lösningar av andra slag hittar man också hos många andra av de totalt 270 båtmotorerna i samlingen.

VASA 06-312 7711 NAGU 040-518 4570 KIMITO 02-420 6660 HANGÖ 019-265 2460 EKENÄS 019-265 2360 KARIS 019-265 2260

Små lokala och stora världsvida Under åren 1915–60 tillverkades bara i Jakobstad 17 olika båtmotorer. Av dessa finns inte mindre än 15 med i museisamlingen vid Alholmen. En av dem är världens enda s.k. ringmotor med 6 st. ringformade kolvar. Vilka de lokalt tillverkade motorerna varit framgår av en förteckning på väggen ovanför utställningsraden.

I samlingen som helhet ingår förstås både inom- och utombordsmotorer. De fördelar sig ungefär jämt sinsemellan. Av kända finländska märken finns självklart både Vickström och Olympia representerade, likaså en rad mindre motorer från vårt eget land.

I övrigt har en stor del av de utställda motorerna sitt ursprung i Sverige, England och Amerika.

Steglös koppling redan på 1920-talet Av renoverade motorcyklar finns det i museet som sagt ett femtiotal.

Det är i en hel del fall fråga om unika exemplar – motorcyklar, mopeder, cyklar med hjälpmotorer samt velocipeder. En motorspark som Pelle Lillkvist själv tillverkat finns också i samlingen.

Till de motorcyklar som det finns – och har funnits – bara en av hör en med namnet OEL. Initialerna står för Otto Emanuel Lillkvist, vilket avslöjar att det är Pelle Lillkvists far som i tiden tillverkade den. Året för dess tillkomst var 1920 och till finesserna hör den steglösa kopplingen.

Den mest unika motorcykeln i samlingen av de världsvida märkena är en engelsk Douglas 600 cm³ av årgång 1922. Den är den enda i sitt slag i hela Skandinavien.

Klassiska märken i övrigt som finns representerade är bl.a. AJS, BSA, NSU, Zündapp, Victoria, Panther, FN och Norton.

Början till orgelmuseum Förutom båtmotorer och motorcyklar hör också veteranbilar till Pelle Lillkvists intressesfär. I praktiken betyder det att han både har veteranbil och är engagerad i Jakobstadsnejdens Veteranbilssällskap.

Vidare är han musiker, något som på senaste tid tagit sig uttryck i att han införskaffat början till en museiavdelning för orgelharmonier.

Motormuseet drivs formellt som en registrerad förening. Sommartid är det öppet för allmänheten på angivna tider, på övriga tiden enligt överenskommelse. Både grupper och enskilda besökare är naturligtvis välkomna.

Text och foto ROGER LIND

privatel@privatelapartments.fi

12 – GOD TID 7/2006

Det började med nyfiket rotande på vindar och i lider i Nagu under tidiga pojkår – det fortsatte med samlande av mynt, frimärken och etiketter som hobby och nu är det för Mikael Andersson i Åbo en livsstil, en passion.

Mikael Andersson är en kändis inom sitt specialgebit landet runt.

Han har under hela sitt liv sysslat med sin samlarhobby; att samla förpackningar, etiketter, burkar och föremål som berättar om vad som förr sålts i bodar, kolonialvarubutiker, på apotek och i kemikaliehandlar.

I dag omfattar samlingen drygt 20 000 föremål, av vilka ca 10 000 är framlagda både i hans Cafébod på Västerlånggatan i Åbo, i saluhallen och på olika föreningars och museers tillfälliga utställningar.

En mångsysslare Mikael är uppvuxen i Nagu, där tre generationer bakåt seglat på sjön. Han blev tidigt fascinerad av många föremål som dessa haft med sig från olika håll i världen och av gamla berättelser som cirkulerade inom släkten.

Han har jobbat i olika butiker, inom restaurangbranschen och gjort FN-tjänst i Mellanöstern i fem år. Han älskar matlagning och är just nu ansvarig för delikatessavdelningen i ett av stadens varuhus.

Hela hans fritid går till de gamla varuförpackningarna, där de äldsta är från slutet av 1800-talet. Mikael Andersson är ordförande i en landsomfattande förening för likasinnade, som han träffat på otaliga auktioner, lopptorg och marknader. Föreningen Gammaldags Bodförening rf har ett 40-tal medlemmar som nu förvaltar Mikaels hela samling som han donerat. Föreningen grundades år 2003 efter en lyckad gammaldags julutställning i Brinkalahuset i Åbo. Under tre månader besöktes julboden av 15 000 mänskor och födde idén till att grunda en förening.

Likasinnad fru I caféboden jobbar Mikaels fru Riitta på heltid och hon delar med entusiasm sin mans samlarintresse.

Innan de gifte sig 1990 hade hon samlat ca 200 saltkar – många underbart vackra ryska sådana – och ett otal fingerborgar och andra prylar.

Parets första hem fylldes med saker: – Vi vaknade om morgnarna i en butik full med gamla möbler, burkar och förpackningar.

Så småningom föddes idén att

Mikael Andersson i caféets gamla del. Hans samlingar är en kulturskatt som inte kan värderas i pengar. Foto PONTUS ANCKAR

En tidsresa i förpackningar skaffa utrymmen för föremålen tillsammans med en caférörelse.

Det är en upplevelse att dricka sitt kaffe med gott bröd i en miljö där alla väggar, bord och skåp är fyllda med förpackningar som man känner igen från förr.

Nostalgitrippar Man kunde tillbringa dagar i caféet med att titta, komma ihåg och lyssna till Mikaels berättelser om varje pryl. Där kommer årtal, namn och kulturhistoria på löpande band och man nickar instämmande – jo, just så var det under krigsåren, så hade man det, precis det och det använde man.

Ena långväggen bildar grundtemat Kaffe, te och kakao. Där finns t.ex. vitriner med gamla tobaksaskar; Työmies, Klubb 77,Saima, Fennia, Armiro och den äldsta Isänmaa från 1902. Den asken hämtade en av stans gårdskarlar, som hittat den i en rivningsvägg i ett gammalt trähus.

– Jag är god vän med många gårdskarlar, som på vindar och i källare hittat gamla ting, säger Mikael. I våra dagar är det allt svårare att få tag i gamla saker och också dyrare.

Det har varit 30-, 40- och 50-tal (senare årtionden finns nerpackade i lagret).

Just nu finns ett verkligt intressant tema: sötsaksindustrin i Åbo.

I och med att den kända sötsaksfabriken Hellas-Leafs historia nu avslutas i Åbo passar Mikael Andersson på att lyfta fram allt som haft anknytning till konfekt, sötsaker och konditoriverksamhet i Åbo.

Det finns karamellpapper under glasskivor på flera bord – verkliga rariteter; lakritspapper med Svarte Petter och andra nu förbjudna negerfigurer, Figarol, DaCapo, Eucalyptus och Budapest. De äldsta från 1900-talets början som Citronell- och Sanatoriepastiller har den svenska texten överst. Många papper från självständighetsåren har flaggor och typiska national-

romantiska landskap på.

På en hylla finns bl.a. Fazers dragéer med hakkorset på en flagga från 30-talet. Många kända Åbofirmors produkter finns med – själva firmorna har fusionerats eller upphört, men namnen Seres, Ipnos, Huhtamäki och Lehtinen finns kvar liksom hela den gamla Hellastraditionen.

Kulturhistoria i mängd Mikael Anderssons samlingar är en kulturskatt som inte kan värderas i pengar. Bakom en förpackning med torkade morötter finns historien om Huhtamäki som 1940 fick så mycket morötter, att man var tvungen att torka dem, rulla dem i sackarin och sälja som godis.

Många av oss minns läckerheten – det fanns inte så mycket annat godis under kriget.

Temautställningar Grundidén i caféboden är givetvis kaffeutställningen, den gamla boddelen före krigstiden och briståren.

Fyra gånger om året tar man in ett nytt specialtema, som presenteras i skyltfönstret och i olika vitriner.

Utställningsbåset i saluhallen i Åbo. Foto MIKAEL ANDERSSON

I ett gammaldags vackert vitrinskåp finns de äldsta dyrbarheterna – en liten vit konfektask från 1880talet med texten Wibergs Enka på locket. Mikael tror att asken är den enda i sitt slag som finns kvar från den tiden. En annan raritet är en liten rosafärgad porslinskorg från Uno Winbergs conditori på Auragatan 1 i Frithiof Strandells ståtliga hus i nyrenässans, där änkan Winbergs son Uno flyttade in som första hyresgäst med sitt konditori 1898. Han disponerade fyra rum och kök med själva konditorirummet med ”en disk på hvilken trona kristallskålar, uppbärande alla de läckerheter ett conditori efter nutida mönster kan framtrolla”, skrev Åbo Underrättelser. Där fanns ett rum för damerna i resedagrönt, vitt och guld med en väldig venetiansk spegel, ett herrum i mörkare terrakotta samt ett mindre rökrum.

Bl.a. detta kan en liten porslinskorg i Mikaels café berätta och mycket mera …

Mikael Andersson har samarbetat med text och bilder i ett 20-tal böcker och gett ut egna bl.a. Kaffets historia. Flera är på kommande.

Avslutningsvis kan jag nämna, att Mikael Andersson i år högtidligen i Tammerforshuset fick motta utmärkelsen Chaine des Rotisseurs amatörgrad, Chevalier – en utmärkelse som han själv är stolt över och som vi alla som sett hans utställningar anser att han om någon är förtjänt av.

CARIN ÅMINNE

GOD TID 7/2006 – 13

En hobby för det goda Esbobon Klara Morelius har gjort en bedrift som det kan vara svårt att göra om. Hon har samlat ihop en miljon, i gamla mark, genom att sälja egenhändigt gjorda kort med pressade blommor.

Pengarna går oavkortat till cancerbarnens föräldraförening i Finland.

Det krävs både tålamod och gott om tid för att tillverka de populära blomsterkort som Klara Morelius har gjort sig känd för. Arbetet börjar under sommaren då hon planterar violer och andra blommor i trädgården. Förutom de odlade växterna använder hon gott om vilda växter i sina kort. Det är nog ett undantag om hon kommer hem från en promenad i naturen utan att ha några vackra blommor med hem för att pressa.

– Det är nästan det svåraste jobbet att kunna pressa blommorna så fint att kronbladen kommer till sin rätt, berättar Klara.

Gamla pressar från skoltiden Som press för blommorna använder hon skolpressar som är bekanta för alla som samlat växter till ett herbarium under skoltiden.

Stimulansen till att samla in pengar till cancerbarnens väl kom

tinkartano i Pertunmaa kommun som finns placerad mellan städerna Heinola och S:t Michel. Det vackra stenhuset som ursprungligen var kommunens åldringshem har krävt mycket jobb men i dag finns det lekrum för barn och en toalett i varje rum. Gården är en viktig plats för de små patienterna och deras föräldrar. Under hela året ordnas ett digert program med speciella fester och mycket kurser som hjälper drabbade att anpassa sig med den svåra sjukdomen. Detta gäller både för barnen och för föräldrarna.

Flicklotta i Sibbo Klara har under hela sitt liv sysslat med handarbete och välgörenhetsarbete. Som flicklotta i Sibbo stickade hon yllestrumpor och de speciella påsvantarna åt soldaterna med ett extra finger för pekfingret.

Hon har också under många år stött Finlands röda kors arbete men

att pressas vackert, sedan återstod ännu placeringen av blomman under plastfilmen.

Hjälp av maken En viktig aspekt i Klaras arbete för cancerbarnen är försäljningen av korten. Det är nämligen hon själv som står för försäljningen och det betyder i klartext att hon stått i olika supermarketar, deltagit vid olika evenemang och öppna dörrars dagar på olika gårdar i trakten. Utan hjälp av sin make Henrik skulle hon nog inte ha klarat av det. Han har under åren ställt upp som chaufför och vaktat försäljningsbordet då Klara måste ta en paus.

Förutom ett stipendium från Svenska folkskolans vänner har makarna Morelius stått för alla kostnaderna av de otaliga kort som tillverkats. De görs på fint vitt papp och i förpackningen finns också ett

Maken Henrik Morelius har ställt upp i ur och skur och hjälpt Klara med transporter och andra arrangemang.

kuvert. Bak på kortet klistrar hon en lapp där det står att intäkterna går till cancerbarnens väl.

Det krävdes nästan tjugo års arbete för att samla ihop en miljon mark för cancerbarnens väl. Det målet nådde Klara år 2004. Nu fortsätter hon för att hon tycker att det är roligt men har trappat ned på arbetet.

– Yngre krafter får börja ta vid, säger en mycket pigg 78 åring och det med all rätt.

Trots att hon inte arbetar lika mycket så har hon i fjol bidragit med en check på 4 000 euro och i år väntar hon sig att insamlingssumman blir 3 000 euro. Korten har blivit så populära så det finns en ständig efterfrågan på de vackra blomsterkorten. Förutom korten gör Klara eternelluppsättningar, eternellkransar och söta tomtar av kottar med röda luvor som står på svampar, alla trevliga prydnader i juletider.

Klara Morelius visar blomsterkorten som inbringat en miljon mark till cancerbarnens godo. De populäraste korten är korten med flere blommor som redan hunnit ta slut.

Text och foto MARIT BJÖRKBACKA

efter att ett av hennes och maken Henrik Morelius’ barnbarn som tvååring insjuknade i cancer. Han klarade sjukdomen och är i dag en frisk ung man som drömmer om att komma in vid teaterhögskolan.

– Han fyllde 25 år den 19 september, berättar Klara.

Jag kan mycket väl föreställa mig att han till sin 25-års dag fick ett vackert kort med tjugofemman prydligt visualiserad av vackert torkade Erika-blommor.

När Klaras arbete började på 80talet fanns det inte så mycket medel att använda för cancerbarnens tillfrisknande, förutom de pengar som gick direkt till sjukvården.

Klaras miljon har i stort sett gått till förbättringar på gården Kuor-

slutade med det då hon började arbeta för cancersjuka barn. Inspirationen till att använda pressade blommor kom från barndomen då hon tillsammans med väninnor själv tillverkade gratulationskort.

När kontaktfilmen blev populär föddes idén till blomsterkorten men det har inte alltid varit så lätt.

– Jag satt om kvällarna vid köksbordet med kortena och det var så jobbigt att jag ibland skulle haft lust att kasta dem i knuten, men man blir van, konstaterar hon.

Det svåraste kort hon gjort var med en torkad syrenblomma. Alla små blommor som tillsammans skapade den stora blomman skulle läggas prydligt under pressen för

Korten med år för ålder är mycket populära och Klara får ofta beställningar på specialkort. Den högsta åldern hon dekorerat ett kort med är 108 år. Det första kortet var ett 18-årskort till hennes barnbarn på födelsedagen.

14 – GOD TID 7/2006

Familjen i centrum Seminarium på riksdagens Informationscenter 2.11.2006 Arkadiagatan 3 Program 13.00

Öppningstal, Eva Biaudet riksdagsledamot

13.15

Varför är det så viktigt med tidig anknytning, Mirjam Kalland, forskare vid Folkhälsans forskningscentrum, forskning i hälsofrämjande

14.00

Familjens tid? Att hitta en balans mellan arbete, samvaro och hushållsarbete i dagens Finland. Harriet Strandell, professor vid sociologiska institutionen vid Helsingfors universitet

15.45

Kaffepaus

15.05

Presentation av den gemensamma familjeportalen www.minfamilj.fi. Maria Fridman, koordinator

15.15

Identitet och kommunikation i familjen. Lena Wenman, projektkoordinator, Finlandssvenska teckenspråkiga rf

15.45

Avslutningsord, Elisabet Hakkola, verksamhetsledare för Barnavårdsföreningen i Finland rf Seminariet avslutas

16.00

Samarbetsgruppen som arrangerar seminariet består av följande organisationer: Barnavårdsföreningen i Finland Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf Förbundet Hem och Skola i Finland rf Finlands Svenska Handikappförbund rf Finlands Svenska Psykosociala Centralförbund rf Finlands Svenska Socialförbund rf Förbundet Finlands Svenska Hörselskadade rf.-FFSH Finlands Svenska Synskadade rf Svenska pensionärsförbundet rf Folkhälsans Förbund rf Samt: Kårkulla samkommun Svenska skolan för synskadade SPERES/Det finlandssvenska specialpedagogiska resurscentret.

Anmälningar till seminariet tas emot av maria.fridman@folkhalsan.fi/tfn 09-315 5505/mobil 050 543 6924.

Sista anmälningsdag 27.10.2006

Familje- och arvsrätt samt fastighetsärenden i Helsingforsregionen och i Västnyland

JURIDISK BYRÅ HENRICSON & KIETZ Barnhemsgränd 1, 00180 Helsingfors tel. 09-7268 1091

Kungsgatan 7, 10600 Ekenäs tel. 019-246 2462 fax 019-246 2461

Många hjälper med digital-TV Finland övergår till digitala televisionssändningar den 31 augusti 2007. Pensionärsförbundet har ett projekt tillsammans med Studiecentralen, Rundradion och Hörselförbundet för att hjälpa äldre att övergå till den digitala televisionsåldern. I samarbete har organisationerna utbildat ledare för kurser i installering av digitalboxar.

Kurserna hölls den 22 augusti i Vasa och den 24 augusti 2006 i Helsingfors. Kontaktnätet av ledare blev över trettio nyckelpersoner runtom i Finland. Följande steg är att utbilda digitalfaddrar, som är föreningarnas kontaktpersoner i digitalboxhänseende. Samtliga svenskspråkiga medborgar- och arbetarinstitut runtom i landet är kontaktparter. Man kan även på svenska ringa telefonnumret 0306344488 klockan 9–21 till lokalnätsavgift från hela landet eller sända e-post till adressen info@digitv.fi för att fråga om allt i anslutning till digitaltelevisionen.

Mer information får man även på www.digitelkkari.fi, tryck på Siirry sinäkin och välj sedan svenska.

Man kan alltså köpa en helt ny television, som färdigt har digital anslutning eller köpa en digitalbox till sin television, som inte har digital funktion. Det är billigare att köpa en digitalbox till en fungerande television utan digital funktion.

Enligt statistiken är det i synnerhet äldre personer som inte har installerat eller låtit installera digitalboxar eller digitaltelevisioner. Det lönar sig att köpa sin digitala mottagare i tid, för både digitaltelevisionerna och digitalboxarna kan ta slut eller stiga i pris just före övergången.

Många leverantörer av digitalboxar eller digitaltelevisioner installerar även apparaterna, men tar en summa för installeringen. En del finlandssvenska program har redan överförts till de digitala sändning-

Den här brochyren, publicerad av Informationsgruppen för digital-TV, kan man få från SPF:s kansli.

arna, en del överförs först i slutet av augusti 2007. Ett stort lockbete är FST5, den finlandssvenska kanalen, som finns till förfogande enbart digitalt.

När man börjar planera anskaffning av digitaltelevision eller digitalbox är det viktigt att veta hurudan mottagare man för närvarande har, om man har kabeltelevision, satellitmottagare eller antenn. Även televisionsproducenten och televisionstypen är viktiga att känna till innan man kontaktar experter.

På Rundradion finns samlad kunskap om televisioner. Bland annat berättar de att Vasa läns telefon

får till försäljning en fjärrkontroll för digitalboxen med endast fem knappar vilket underlättar användningen av boxen. De har också varnat för att köpa digitalboxar i t.ex. mellan Europa, eftersom det ofta har visat sig att de inte passar i Finland.

Förbundet har broschyrer om den digitala televisionen och kontaktuppgifter till personer som ytterligare kan hjälpa till med information och installering av digitalboxar eller digitaltelevisioner. Välkommen till den digitala televisionsåldern!

VERONICA FELLMAN

Välkommen till banken, som betalar bonus.

Andelsbankerna i Österbotten

GOD TID 7/2006 – 15

Vänligt bemötande har stor betydelse för välbefinnandet Häromdagen fick jag ett tidningsurklipp i

min hand: I Borgåbladet 23.10.1997 ingick en artikel om pensionärsförbundets kulturdag i Borgå föregående dag. Festtalet hölls av författaren Christer Kihlman. I stället för att hålla ett faktaspäckat festtal hade han lämnat de tankarna därhän, eftersom han ännu som en pensionärsnovis sade sig veta för litet om pensionärslivet. I stället ställde han i sitt kåserande tal fingret på en sjuk punkt som många av dagens pensionärer upplever i sin vardag – man behandlas som en mindre vetande.

Christer Kihlman framhöll i sitt festtal att pensionärer inte behöver behandlas som idioter.

Han sade att den här attityden är allmän bland medelålders människor. Medelåldern är alltså enligt Kihlman den tid då ohövligheten och karriärraseriet grasserar som värst. Och hans egen medelålder var inget undantag, sade han.

Nu, tio år senare, har attityderna svängt – eller har de? Under de senaste åren har äldrepolitiken och äldreomsorgen getts mycket uppmärk-

samhet i form av äldrepolitiska program och en äldreomsorg som är stadd i utveckling. Dagens medelålders beslutsfattare är morgondagens pensionärer. Beslutsfattarna i dag fattar beslut som inverkar på deras kommande äldreliv.

Vi i åldern 75+ har inte haft förmågan att ställa krav på samma sätt som de blivande pensionärerna kommer att ha. De kommer att ha ett bättre utgångsläge i många avseenden, bättre ekonomi, bättre kunskaper och bättre förmåga att ställa krav på att få service och på tjänsternas kvalitet. – Något att tänka på för beslutsfattarna: ”Det som är bra för de äldre, är bra för alla”(Helsingfors äldreråds devis).

Ohövlighet är verkligen något som sårar – en sanning som gäller alla ålderskategorier. Ett vänligt bemötande av dem du möter i din vardag – och av dig gentemot andra människor – har stor betydelse för ditt och allas vårt välbefinnande.

VALBORG LOUHISTO

Samtalskafégrupper fortsätter i föreningarna Projektet ”Samtalskafé – minnen som kraftkällor” har varit ett utvecklingsprojekt med Eläkeliitto som koordinator och Svenska pensionärsförbundet som delarrangör med Penningautomatföreningen RAY:s medel. Syftet med projektet var att dels stödja de äldres, i synnerhet åsidosatta personers sociala och psykiska välbefinnande genom att utnyttja deltagarnas egna resurser, tycke och smak, dels utbilda aktiva frivilliga att leda minnesgrupper, samtalskaféledare. Projektet varade mellan 2001 och 2005.

Under denna tid har 303 personer utbildats till samtalskaféledare, av vilka ett tjugotal svenskspråkiga.

Totalt 2 802 personer har deltagit i samtalskaféerna, av vilka 120 svenskspråkiga i tolv grupper.

Inom Svenska pensionärsförbundet fortsätter samtalskaféverksamheten i föreningarna. Avsikten är att ak-

När du inte längre vill bo hemma …

HÄLSORESOR TERVIS PÄRNU

Konkordiahemmet – metodistförsamlingens servicehem i Främre Tölö –

5-12.11 399€ Buss-båt-helpensionläkarunders.-behandlingar

erbjuder ett tryggt boende samt god och kärleksfull omvårdnad.

Det finns också några gästrum för kortvarigt boende.

Ta gärna kontakt, tel. - , föreståndare Ancha Weber-Uunila.

Besöksadress: Apollogatan  B ,  Helsingfors Mer information: www.konkordiahemmet.net

Julen 23-30.12 399€ Nyåret 27.12-1.1 319€ Jul o. Nyår 23.12-1.1 499€

PARTOURS

Pargas 0440 524911 / 044 5527427 www.partours.com

tivera antalet föreningar så att flera motsvarande grupper kan bildas.

Idén med RAY:s utvecklingsprojekt är att de förankras i förbund och föreningar så att projektidéerna kommer till praktisk användning även i fortsättningen.

Förbundet har ansökt om medel för projektet Snackbaren, och kommer att utveckla en mer systematisk och utvecklad verksamhet kring samtalsgrupper om RAY beviljar medel.

Slutrapporten över Samtalskafé-

projektet har nyligen utkommit.

Endast förordet och sammandraget är på svenska, resten av den 96 sidor långa rapporten är på finska. Ni kan beställa rapporten eller fråga mer om samtalskaféer på kansliet, tel. 09-7288820 eller kansliet@spfpension.fi.

Tanja Productions ordnar en jul- o arkitekturresa till Viborg 17–19.11.06 Anders Mård som gett ut boken Tillbaka till Viborg är med och guidar oss under resan

Pris: 215 €

(transport, hotell, visum, 2 middagar, 1 lunch)

Tfn. 050-548 5633, Ingå

Svenska pensionärsförbundets föreningar i Västra Nyland säljer förhandsbiljetter till Dansgalan i Ekenäs för 10 euro per biljett.

Ta kontakt med någon av styrelsemedlemmarna i förbundets föreningar i Västra Nyland eller förbundets kansli tel. 09-7288820 före den 20 oktober 2006.

16 – GOD TID 7/2006 Magnus Nyman AFM-LKV

GSM 0400 535 492 magnus.nyman@kolumbus.fi

Magnus Nyman Ab

Arkadiavägen 2 25700 Kimito Tel (02) 423 755 Fax (02) 423 722

www.kolumbus.fi/magnus.nyman Fastighets- och Hyresförmedling Kiinteistö- ja Vuokrausvälitys

BOKA JULFESTEN HOS OSS!

Sjövägen 271, 66210 Molpe Tel. 347 6754, 040-910 0421 www.strand-molle.fi

Biljettförsäljningen avslutas 1 h 15 minuter före stängning.

MÅN, ONS, FRE TIS TORS LÖR SÖN

06:00 - 21:00 08:00 - 22:00 08:00 - 21:00 10:00 - 18:00 08:00 - 18:00

MÅN, ONS, FRE 06.00 - 09.00 LÖR 08:30 - 10:00 SÖN 08:00 - 12:00

MORGONSIM BABYSIMNING INVA- & KONDITIONSSIMNING

FÖRENINGSNYTT

Hemligt uppdrag söderut intresserade Kimitopensionärerna Stora salen i Wrethalla var välfylld, då Kimito pensionärsförening till höstens första möte den 12 september hade inbjudit Gunnar Forss från grannkommunen Dragsfjärd. Det var många som ville veta mera om Gunnars uppdrag som skutskeppare i Estland hösten 1944.

Hembygdsforskarna i Kimito spelade i februari 2005 in en intervju med Gunnar Forss. Som intervjuare fungerade pensionerade lotsåldermannen Zeo Bergfors och kameran sköttes av Esko Salmela.

Filmen har tidigare visats ett par gånger, men för de flesta inom pensionärsföreningen var den drygt en timme långa filmen en ny bekantskap. Efter filmen fick Gunnar och Zeo möjlighet att ytterligare berätta om sina erfarenheter.

Efter att stilleståndsavtalet hade undertecknats i september 1944 började 24-årige Gunnar Forss, som tjänstgjorde på pansarfartyget Väinämöinen, otåligt vänta på att få avsluta sin tjänstgöring. Men den 3 oktober fick han en uppmaning om att tillsammans med 49 andra beväringar ge sig iväg på ett speciellt uppdrag, som skulle räcka några dagar. En timmes tid fick de på sig innan de skulle sitta på ett lastbilsflak för färden från Åbo till Hangö.

Samtidigt hade 50 träbåtar, som samlats in bland fiskare och fraktare längs kusten, samlats i Hangö hamn. Den sovjetiska kontrollkommissionen hade med stöd av stilleståndsavtalet krävt att dessa skulle sändas till Estland. Orsaken till att man behövde träskutor var att det låg magnetminor i farvattnen och endast träbåtar kunde ta sig fram.

Eftersom Finland inte kunde sända soldater utomlands skulle skutorna bemannas med frivilliga.

Men någon frivillighet var det inte tal om med de utkommenderade. I alla fall kunde Gunnar berätta, att uppdraget skulle utföras i normala arbetskläder helt utan militära kännetecken. Inte fick han heller i sitt

Zeo Bergfors och Gunnar Forss berättade om sina egna erfarenheter av skutleveransen till Estland hösten 1944.

militärpass någon anteckning om resan till Estland.

Utom beväringarna från Väinämöinen deltog en del av båtägarna och ”frivilliga” från andra kompanier i uppdraget. På Gunnars lott föll att föra över den åländska galeasen Konstantin, vars ägare gav honom en snabbkurs i hur maskinen skulle skötas, innan han själv vägrade ställa upp som frivillig och försvann i land. Tillsammans med tre andra besättningsmän förde sedan Gunnar Forss ut Konstantin på Finska viken. Med släckta lyktor följde man given kompasskurs.

Trots att halva besättningen blev sjösjuk och Gunnar fick springa fram och åter mellan kompass och maskin kom båten fram.

På estniska sidan fick de sedan i uppdrag att transportera trupper, kanoner och hästar ut till Ösel och Dagö. De tyska trupperna skulle drivas bort. Det uppdrag som skulle räcka några dagar avslutades

Det är ingen lyx att sköta om sina fötter det är för ditt eget VÄLMÅENDE!

Folkhälsanhuset i Vanda Samfundet Folkhälsans strategi utgår från att stärka Folkhälsans närvaro i alla regioner i Svenskfinland genom att skapa ett nätverk av Folkhälsanhus. I Folkhälsanhusen kombineras boende, service för äldre och yngre samt hälsofrämjande aktiviteter för olika målgrupper.

Nästa Folkhälsanhus byggs i Dickursby centrum och kommer enligt planerna att stå inflyttningsklart hösten .

Folkhälsanhuset i Vanda kommer att inrymma  servicelägenheter, ett grupphem för äldre med högt vårdbehov, kök och matsal samt allmänna utrymmen, såsom bastu, bibliotek och kabinett. I huset kommer också att finnas ett barndaghem.

Lägenheterna är –, m² och  av dem kommer att säljas som ägarbostäder. Alla är handikappvänliga och utrustade med trygghetslarm.

Ifall du är intresserad av en ägarbostad i Folkhälsanhuset i Vanda ber vi dig kontakta Monica Printz   , monica.printz@folkhalsan.fi, för mer information. www.folkhalsan.fi

Fotvård 29€ SKÖNHETSHÖRNAN

Centralgatan 79, Karis Tel. 019-231 420 Välkommen!

den 7 november, då Gunnar Forss återkom till Hangö med galeasen Konstantin. Tyvärr hade 17 båtar blivit borta för alltid och även personförluster förekom.

Många av de båtar som rekryterades för Estlandsresan kom från trakten av Kimito. Zeo Bergfors låg som 14-årig däckspojke med sin farbrors skuta i hamn i Åbo, då de fick besök av militärer som gav order om att de skulle gå till Hangö. Men först måste de ju lasta av sin båt och sedan tog de i land hemma på ön, för Zeo skulle ju inte med till Hangö. Väl hemma fick de till sin lättnad höra att kvoten i Hangö var full.

Utom att Kimito pensionsförening försöker få intressanta gäster till sina månadsträffar ordnas olika resor och utfärder. Närmast på programmet står deltagande i treklöverträffen i Dragsfjärd den 10 oktober.

CAROLA ANTSKOG

Som gratulation eller för kondoleans

giv Hjärtadress.

Våra adresser säljs av posten banker varuhus blomsterhandlar samt begravningsbyråer

Du kan även beställa adressen via internet eller ringa till servicenumret 0200 44002.

Sydänsäätiö Hjärtstiftelsen 09-752 7521 www.sydanliitto.fi Genom att välja Hjärtadressen stöder Du Finlands Hjärtförbunds arbete.

GOD TID 7/2006 – 17 FÖRENINGSNYTT

Resa till Bornholm väl värt besväret Bornholm ligger på sidan om allfarvägen, dit måste man resa enkom. Och det är väl värt besväret!

I Kastelholms slottsruin.

En försommarresa till Åland När kvällarna blir mörkare och kalla höstvindar sveper runt husknuten, känns det skönt att sitta inne i husvärmen och tänka tillbaka på den underbara sommar vi fick uppleva i år. Jag tänker då gärna på en resa till Åland, som vi i pensionärsföreningen Milstolpen, hemmahörande i Jakobstad, företog i början av sommaren.

I maj månad började vi förbereda en sommarresa, som vi denna gång tänkte skulle gå till Åland. Åland i försommarskrud är ju något alldeles extra. Av någon konstig anledning fick vi inte så många intresserade från vår förening, men då ryckte Purmopensionärerna in som räddande änglar och tillsammans blev vi nu en tillräkligt stor grupp för att kunna genomföra denna resa med buss. Vi hade fått kontakt med en pigg och trevlig guide, Sonja Nyholm, och det visade sig vara ett lyckokast. En finare resa kan man knappast önska sig.

Vi som bor i Österbotten har ju alltid den s.k. ”transportsträckan” att tillryggalägga innan vi kan börja den egentliga resan, men denna gång blev ”transportsträckan” en upplevelse från första början. Nästan alla hade ju setts tidigare, men en liten presentation av alla blev ett trevligt inslag. Vi fick berätta om var vi bodde och vad vi sysslat med tidigare i livet och genast blev stämningen glad och familjär i bussen. Reseledaren bjöd på kaffe, saft och goda egenhändigt bakade bullar, hon hade minsann varit uppe i ottan.

Vid lunchdags närmade vi oss Raumo och där hade vi ett rikligt stående bord uppdukat åt oss.

Lunchstället som var beläget invid en småbåtshamn var en gammal kaptensvilla, Villa Tallbo, som nu fungerade som restaurang.

Karg skönhet Efter att ha låtit oss väl smaka av den goda lunchen fortsatte vi mot Pargas, Nagu och vidare till Galtbyhamnen på Korpo. Efter en tids väntan, i strålande solsken, steg vi ombord på färjan ”Gudingen” med Kökar som mål. Kökar, Ålands och hela Finlands sydligaste kommun möter oss med sin karga skönhet

och för första gången känns vinden litet kylig, där i yttersta havsbandet, när dimman sveper in.

Vi installerar oss på hotell Brudhäll. Denna händelserika dag i ”frisk” miljö har tärt på krafterna, så efter en god middag känns det skönt att gå till sängs. Dimman ligger ännu kvar när vi vaknar men lättar så småningom och efter frukost ger vi oss ut på sightseeing.

Vi besöker kyrkan från 1700talet och i anslutning till den kan man också bese ruinerna av ett franciskanerkloster från 1400-talet.

Vill man böja nacke och knän kan man titta in i Franciskuskapellet och där titta på föremål man samlat från utgrävningar i området.

Fagra landskap Efter en tur i omgivningarna får vi bråttom att hinna med färjan till Föglö men väl ombord blir båtturen angenäm i strålande väder. Från färjfästet in till Degerby, huvudort på Föglö, bjöds vi på fina naturupplevelser och fagra landskap med blommande ängar och åkrar.

När vi anländer till Degerby väntar en utsökt buffélunch på fiskrestaurangen Seagram. Värden själv passade upp vid borden och han hade också bakat brödet som vi sen fick recept på.

Efter lunchen gjorde vi ett besök i kyrkan, som har anor från 1300-talet. När vi sen anlände till färjfästet i Degerby hade vi litet tid över, som en del utnyttjade till att besöka ett hembygdsmuseum, som låg alldeles intill, och andra bara njöt av det underbara vädret.

Så bär det iväg till Mariehamn.

M/s Knipan för oss till Svinö hamn på fasta Åland och sen efter en kort bussfärd checkar vi in på hotell Cikada i Mariehamn. Från hotellet har vi utsikt över Sjöfartsmuseet och museifartyget Pommern. Efter

incheckningen fanns det tid för vila, eller om man så ville göra en stadsrunda på egen hand i Mariehamn. Många sökte sig automatiskt till skuggiga uteserveringar där man kunde avnjuta förfriskningar, kaffe eller glass. Det är helt enkelt för varmt för att ens tänka sig att gå och shoppa.

Orkidéer och pannkaka Efter middag på hotellet stupade vi i våra sängar utmattade av både det varma vädret och alla upplevelser.

Följande morgon tar en lokalguide hand om oss i en dryg timme och visade stadens sevärdheter samt landskapet runt omkring. Vi fick se häckande sjöfåglar, men också redan kläckta ungar. Sällsynta växter, bl.a. orkidéer, fick vi också ”försiktigt” titta på.

En tur till Sund och Kastelholms slott samt Jan Karlsgårdens friluftsmuseum hann vi också med, där avnjöt vi Ålandspannkaka till ”lunch”, jättegott! Överallt kunde man se folk tillverka kransar och girlanger att pryda midsommarstängerna med som låg redo att lövas och resas, vi var ju där strax före midsommar.

Allt trevligt har ett slut, så också denna gång. Vinkinglinjens m/s Isabella tar oss till Åbo och sen blir det att tillbringa natten i bussen hem till Österbotten och Jakobstad med omnejd. Trots den sena timmen är alla glada och nöjda, fastän en ny dag redan gryr och fåglarna börjat sin morgonkonsert.

Ett stort tack till vår fantastiska reseledare, Sonja Nyholm, som gjorde denna resa till en oförglömlig upplevelse och även till vår chaufför, Stig Antell, som säkert lotsade oss igenom natursköna landskap i den åländska skärgården.

Text och foto KERSTIN LUNDBERG

Trettiotvå deltagare från Ekenäs Pensionärer och åtta från Norra Kyrkslätts Pensionärsförening med Ralf Wikström som busschaufför och Catharina Hindrén som reseledare, åkte iväg den 23 augusti för att via Stockholm och Ystad ta sig till Bornholm och alla dess sevärdheter. Och överraskningen var visst stor för oss alla. Bornholm uppvisade en mångsidighet i natur, kultur, historia och näringsliv, som vi inte kunnat föreställa oss.

Geologiskt var skillnaden stor mellan den norra delens skandinaviska granitgrund och södra delens sandsten. På vår rundresa i norr besåg vi bl.a. Helligdomsklipperne, som brant och dramatiskt reser sig ur havet.

En annan sevärdhet högt uppe på ett berg var Nordeuropas största borgruin, Hammershus, ursprungligen ett ärkebiskopssäte, som i nästan 500 år var centrum i en ”blodig och dramatisk period i bornholmarnas historia”.

Vinodling och snö Klimatet växlar mellan ett tämligen kärvt inlandsklimat på öns inre delar, med – berättades det – ibland upp till 80 cm snö, och kustens milda havsklimat där vi såg frodiga trädgårdar med fikon och valnöt, ja, till och med en vingård, med 2,7 hektar egna vinodlingar. Under vårt besök på ön välsignades den med många regnskurar, säkert en delorsak till att allt var så grönt.

De små städerna och byarna ligger mestadels vid kusten, naturligt eftersom fisket, åtminstone tidigare, varit ett viktigt näringsfång.

Vår lokala guide, Svend Holm, som älskade sitt Bornholm och tycktes ha kunskaper om varje detalj, förklarade att Bornholm alltid varit rikt på miljö och natur, men fattigt på pengar. Då har man inte råd att kasta bort någonting utan allt bevaras, också de gamla korsvirkeshusen, som i våra ögon

ser ut som smycken.

Staden Svaneke på östkusten, mittemot huvudstaden Rönne i väst, fick år 1975 Europarådets medalj för bevarandet av sin unika miljö. Och av världens sju rundkyrkor ligger fyra på Bornholm.

Vi besåg den största av dem, den i Österlars, vitrappad med mäktiga strävpelare. Kyrkrummets mitt, avskild med pelare, används som dopkapell.

Men man bygger också nytt, i nästan varje liten stad som vi åkte igenom kunde guiden peka ut längor med pensionärsbostäder, som såg idylliska och välskötta ut.

Vi bodde i Rönne, huvudstaden och den stad dit färjorna från Ystad går. Det var en lugn liten stad med många vackra hus och vanliga kvällar tycktes den lika stillsam som Ekenäs, när butikerna har stängt.

Men vår första kväll där, fredagen den 25 augusti, firades där kulturnatt. Butikerna var öppna, det var konserter och dansuppvisningar på olika håll i staden, på Store Torvegade spelades det utom musik också innebandy och petanque, och hela Rönnes befolkning tycktes vara där. Och den nyanlända pensionärsgruppen blandade sig i vimlet och trivdes.

Också under bussresan genom Sverige hann vi se intressanta saker, som Ölandsbron och Borgholm, Karlskronas unika marinmuseum och så Gränna förstås, med polkagrisar åt alla barnbarnen. Dagarna var rätt fullspäckade, men med program i lämpliga portioner, hotell med bra sängar och god mat, en bekväm buss med en skicklig chaufför och en reseledare, som har koll på detaljerna och tidsplaneringen, och så – framför allt – med trevligt ressällskap, hade vi all anledning att glädja oss åt att just vi fick vara med på Ekenäs Pensionärers sommarresa!

SAGA WESTERLUND

Med orkester och kör ut i Europa!

Med många års erfarenhet av att arrangera köroch orkesterresor till de flesta länder i Europa, vet vi vad som krävs för att er resa ska bli lyckad.

I våra resor ingår alltid, alla arrangemang för konserter, repetitioner, publicitet, guidade turer m.m. samt fri plats för ledare!

Kontakta oss för mer info. och offert: Tel. +46 33 25 81 50 * Fax +46 33 25 51 96 * e-mail: info@eurotravel.se * www.eurotravel.se

18 – GOD TID 7/2006 FÖRENINGSNYTT

Besök oss på

www.spfpension.fi Flavanti TM - inhemska blåbär och tallbark i effektiv kombination - ork och energi alla dagar - för överansträngda, trötta och åldrande ögon - rörlighet till lederna

Hälsoboden Jakobstad Gågatan, Tel. 06-723 6824

Tenala- Bromarf Pensionärer på hemlig resa till Tavastland Med Margareta som reseledare

och Ralf vid ratten åkte 48 glada pensionärer från Tenala och Bromarv på hemlig resa i slutet av juli.

Vid Ekenäs busstation meddelade Margareta att vi får förmiddagskaffe om ca en och en halv timme, ”pro gissa vart vi är på väg”. Gissningarna och förslagen var många men ingen kom riktigt rätt. Småningom visade det sig i alla fall att vi var på väg mot Riihimäki, Hyvinge. Halv tio var vi faktiskt i Riihimäki där vi fick vårt förmiddagskaffe. Där fanns också Oy Iittala Ab:s glasbutik där vi kunde inhandla olika glasprodukter.

Resan fortsatte och så småningom hamnade vi på Tavastehus busstation där vi träffade vår svenskspråkiga guide. Vi promenerade från torget till Sibeliushem-

met där guiden berättade om den berömda kompositörens liv. Sedan stod ”Korttien talo”, postkortsgallerian, i turen med över 100 år gamla postkort.

Vid det laget började kanske någon fundera på var vi skulle få lunch, så glädjen var stor när guiden frågade om vi var hungriga. Resan gick vidare lika hemligt som förut ända tills vi närmade oss Vanajanlinna. Väl framme där kunde vi i lugn och ro med en härlig utsikt avnjuta en utomordentlig tre rätters buffélunch. Efter lunchen berättade guiden om Vanajanlinna som är ett tegelslott i engelsk stil och byggdes som jaktherrgård åt doktor Rosenlev. Här lämnade vår guide oss med orden att det nog väntade fler överraskningar. Och så blev det.

Följande plats var Tavastehus

slott som byggdes redan på 1300 talet. Också där guidades vi på svenska av slottets egen guide.

Eftermiddags kaffe avnjöt vi i slottets restaurang. Som avslutning på rundturen blev det ännu lite shopping i Kultakeskus fabriksbutik.

Efter att alla hade shoppat och var nöjda så startade vi resan hemåt, trots det varma vädret var stämnigen hög i bussen som alltid i glada vänners sällskap. Vi sjöng allsång och berättade vitser så hemresan gick väldigt fort. Vi hade faktiskt vädrets makter på vår sida, härligt solsken hela resan.

Till sist vill jag på resenärernas vägnar tacka Margareta och PerErik för den väl planerade hemliga resan, likaså Ralf för en trygg resa.

S.N.

Lyckad semestervecka på Sjundeå bad Anita och Ulrich Wikström från Pensionärsföreningen ETTAN i Helsingfors skickade den här gruppbilden från sin semestervecka i augusti på Sjundeå bad. I deras grupp deltog elva personer från SPF-föreningar i Dalsbruk, Helsingfors, Ingå och Vasa. Wikströms rapporterar att alla var hundra procent nöjda och ger maten och behandlingarna gott betyg.

Bs Ab Korsholms Niklasparken,

Kontes nuvarande bostadsprojekt i Smedsby centrum.

Ring oss så får ni mera information om våra bostäder.

Oy Konte Ab Bostadsförsäljning 02071 58300 Camilla Stenholm & Tiina Manninen

GOD TID 7/2006 – 19

Erik inspekterade sitt blivande hem

NYH

ET!

tel. 050-3489713 Närpesv. 6, 64200 Närpes Specialbehandlingar vid Traditionella behandlingar håravfall och hårbottenproblem Indisk huvudmassage Ansiktsbehandlingar Hårbottenavgiftningar Hårförlängningar Ekofärgningar Ljuvliga ekologiska känn skillnaden

hårvårdsprodukter

Från vänster ansvarige byggmästare Kristian Torsell, Folkhälsans projektchef Johan Johansson, pensionär Erik Blomqvist och föreståndare Monica Printz. Platsen är Blomqvist blivande hem i det nya Folkhälsanhuset i Vanda.

– Där vid nedsänkningen kommer badrummet, där i hörnet sovrummet, här är balkongsdörren och vardagsrummet. Köket kommer här bort, pekar och visar byggmästare Kristian Torsell.

I mitten av september inspekterar pensionär Erik Blomqvist Folkhälsans hus i Vanda, som skall vara inflyttningsklart hösten 2007. Tillsammans med ansvariga byggmästare Kristian Torsell, Folkhälsans projektchef Johan Johansson och Vandahusets blivande föreståndare Monica Printz, har man stigit upp till tredje våningen i det halvfärdiga huset och tar sig en titt på Erik Blomqvists hem. Ännu ser man inte så mycket mer än betonggolv, elementväggar och utspridda verktyg här och där.

Hål för fönster och dörrar.

– Inte ser det nu riktigt ut som ett hem ännu, säger Blomqvist skämtsamt. Men han verkar nöjd, och man kan ana att han väntar med spänning på den dag då han tillsammans med sin fru får flytta in i det nya hemmet. Tillsammans med hustrun har de tittat på lägenhetens ritningar och bestämt sig för vissa ändringar.

– Jag har låtit min hustru bestämma över det mesta vad gäller lägenheten, säger han.

– Vi försöker på alla sätt se till att de som flyttar in blir nöjda med allting ända från början. Vi

Åk buss med Komfort & kompetens Reseledartjänster Peter Söderqvist Tegelbruksg. 31 65100 Vasa 0500-162 120 el. 06-3222 433

dokumenterar noggrant gjorda överenskommelser, så att man senare kan kontrollera vad man kommit överens om, säger projektchef Johan Johansson.

Blomqvist vänder sig till föreståndare Monica Printz och vill ännu prata om någon detalj i inredningen. Ett hyllskåp som borde få en riktig garderobsdörr. Printz lyssnar och antecknar önskemålen, frågar om detaljerna.

Bygget har hållig sig inom de tidsramar man satt från början.

– Vi har nu fått upp ungefär sjuttio procent av alla element, berättar byggmästare Torsell.

Sedan tar Torsell ner besökarna ända tillbaka till bottenplan. Visar var daghemmets utrymmen är och var matsalen kommer. En av idéerna med Folkhälsanhusen är att sammanföra olika generationer och verksamheter, för att skapa en mera levande miljö. I ett mindre utrymme i ena hörnet av byggnaden finns en konstig och spännande apparat , med många rör och lika många kranar. Den skall fördela fjärrvärmen och varmvattnet i huset, berättar Torsell.

– Den är rätt så liten. Skall det där räcka till för hela huset, undrar Blomqvist nyfiket. Byggmästare Torsell intygar att den besynnerliga apparaten nog kommer att klara av sin viktiga uppgift.

hälsanhuset i Vanda. Daghemmet kommer att ha drygt 50 platser.

Nästa i turen blir grupphemmet som flyttar in i början av september. Grupphemmet har plats för 34 personer delat på tre enheter.

Vanda stad köper 30 platser, och några av platserna blir privata.

Servicebostäderna för äldre är 39 till antalet, varav 24 är ägarbostäder och 15 hyresbostäder av vilka fem har reserverats för synskadade personer. I huset kommer att finnas kök och matsal för ungefär 60 personer. Personalen i huset kommer att uppgå till ca 30 personer.

Anställningarna sker under våren och sommaren 2007.

Huset finns i centrum av Dickursby på adressen Vallmovägen 28. Arkitekt är Anders Hedman och byggherre Haahtela rakennuttaminen.

– Just idag har vi faktiskt valt de blivande hyresgästerna. Ägarbostäderna har gått mycket bra åt, men ännu finns det ett antal osålda lägenheter, avslöjar Johansson.

– De svenska pensionärerna i Vanda är glada över den här möjligheten, att kunna bo i ett svenskpråkigt servicehus, säger Blomqvist, som avslutning på besöket.

Text och foto TOMAS VON MARTENS

Daghemmet flyttar in först I augusti 2007 flyttar Helsinggård dagis in i sina nya utrymmen i Folk-

Fastighetsförmedling Ingvesback Privat förmedling med verksamhet på området Hangö-Ekenäs-Karis-Pojo-Ingå

Privat samlare köper inhemska gamla godisplåtburkar, ex Hangö Kex, Pohjola-Koitto, Fazer, Hellas, Seres... Även intresserad av Fazers gamla priskuranter.

Genom att använda Cancerstiftelsens adresser stöder ni kampen mot cancer.

Våra adresser erhålles från banker, bok-, blomster- och pappershandlar, begravningsbyråer, R-kiosker samt färdigt textade på vårt kontor.

NU STOR EFTERFRÅGAN PÅ FRITIDSFASTIGHETER SAMT RADHUSLÄGENHETER, HÖGHUSLÄGENHETER I GATUPLAN ELLER HISSHUS I EKENÄS/KARIS

Ring Anders 050-5335171.

H:fors-Ekenäs.

Elisabetsgatan 21 00170 HELSINGFORS Tel. 0800 134 000 med lokalsamtalsavgift

Tel. 019-233 350, 044-045 4585 Fax 019-233 450 Köpmangatan 4, 10300 Karis stefan@ingvesback.fi, www.ingvesback.fi

CANCERSTIFTELSEN

* Snabb, pålitlig, jobbar för kunderna utan att se på klockan

20 – GOD TID 7/2006 TEATER

Ami Aspelund gör musikaldebut på ÅST

I hyres- och försäljningsärenden, kontakta

QVADRAT m²

DEN AVGÖRANDE KVADRATEN FÖR DIN BOSTADSAFFÄRS BÄSTA. QVADRAT m² aff Petersgatan 20, 00140 Helsingfors tel. 0207 559000 qvadrat@qvadrat.fi Förmedlingsprov. 3,66 % inkl.mvs

Gammal är äldst på Åbo Svenska Teater är Babben Larssons come back till stå upp-komiken. Foto ÅST Åbo Svenska Teaters storsatsning i höst, Urinetown the Musical, innebär en come back för många bekanta ansikten till de aboensiska tiljorna. Kent Sjöman, Fred Negendanck, Markku Nylander, Peter Kanerva och Jerry Wahlforss återvänder alla till ÅST i och med den humorspäckade Broadwaysuccéns nordiska urpremiär. För sångaren Ami Aspelund är musikalen däremot hennes allra första, trots 33 år i underhållningsbranschen.

– Det här har jag drömt om så länge! Det är helt underbart att få pröva på en ny genre i den här åldern, konstaterar Ami Aspelund.

Hon spelar den elaka fröken Pennywise, en enligt Aspelund ”nihilistisk paragrafryttare utan medkänsla eller pardon”. Pennywise är kvinnan som driver in av-

gifterna för toalettbesöken. Staden där pjäsen utspelas har drabbats av allvarlig vattenbrist och alla privata toaletter är förbjudna. Invånarna tvingas ty sig till allmänna, avgiftsbelagda bekvämlighetsinrättningar – ända tills folket en dag får nog och går till kamp för sina grundläggande mänskliga rättigheter.

– Eftersom det är en överraskningarnas musikal bjuder också min karaktär på en oväntad karaktärsförändring, tipsar Aspelund och myser åt sin roll, som hon beskriver som saftig i all sin hemskhet.

Urinetown regisseras av Markku Nenonen, som bland annat har ÅST-produktionerna The Rocky Horror Show och I Love You, You’re Perfect, Now Change samt Helsingfors Stadsteaters Evita på sin meritlista. Också för Nenonen är Urinetown en slags dröm som går i uppfyllelse.

– Jag såg den på Broadway för flera år sedan och sade genast att den här vill jag göra på ÅST. Men sedan gick det ganska länge innan tiden var mogen, berättar Nenonen.

Kanske har den smått avskräckande titeln något att göra med sa-

ken. Pjäsförfattarna Greg Kotis och Mark Hollman fick kämpa ihärdigt för att övertala Broadway-teatrarna att sätta upp Urinetown, men när den väl fick sin premiär var succén total och uppfördes nästan 1000 gånger. Åbo Svenska Teater är den första teatern i Norden som sätter upp pjäsen med premiär den 19 oktober.

Svenska komikveteraner i november I mitten av november besöker de svenska stå upp-pionjärerna Adde Malmberg, Babben Larsson och Lennie Norman Kimito (10.11), Ekenäs (11.11) och Åbo (12.11) med sin show Gammal är äldst.

Föreställningen gick för fulla hus i Stockholm och bjuder på en tillbakablick på tre populära komikers karriärer samt en hel del fräscha kommentarer på nutidsfenomen.

De tre blev bekanta för finländska tv-tittare i och med stå upp-programmet Släng dig i brunnen, som visades på SVT på 90-talet. Showen är också hejdlösa Babben Larssons come back till ståupp-scenerna efter en paus på sju år. ÅST/SANNA-MARIA SARELIUS

Hovrättsesplanaden 15C 36, 65100 Vasa

��������� ������� ������� �������� ���������� �������������� ��������������� ���������������� �������������������� ������������������ ��������������������� ������������������� ������������������� ����������������� �������������������������������������������

������������������������������������������������������� �����������������������������������������������������

Urinetown the Musical, en av 2000-talets mest framgångsrika musikaler på Broadway, är berättelsen om storstaden som drabbats av torka. Foto ÅST

Välkommen på finlandssvensk

Danskväll

i AV:s sal, Annegatan 26, Helsingfors 6.10 kl.19–22 med Nilzons Danskurs mellan kl. 18 och 19 Följande danskvällar: 10.11 Quattro, 8.12 Linda & San Marino Biljetter via Luckan i Helsingfors eller direkt vid dörren. Inträdesavgift 10 €, Arr. Svenska pensionärsförbundet

GOD TID 7/2006 – 21 Benita Ahlnäs är frilansjournalist och turistguide i Borgå och pensionerad bibliotekarie. Foto MARIA W BOSTRÖM

PRIVATLÄKARE

Läkarmottagning

NATURAMED

Blåklint i rågåkern

Karin Munsterhjelm-Ahumada Specialist i allmän medicin Nyckelbegrepp: - Långvarig trötthet o värk - Kroniska sjukdomar - Jästsyndrom - Nedsatt immunförsvar - Infektionscirklar - Biokemisk individualitet - Funktionsmedicin - Antioxidantterapier - Ortomolekylär psykiatri

Blåklint i rågåkern är en sällsynt syn. Att det inte

finns blåklint beror på att sädesfälten är besprutade.

Men på obesprutade fält blommar blåklinten. Bilden är vacker men ovanlig. Ovanligt är det också att man vid fyllda 60 ser fram emot ett yrke, som man förhoppningsvis har möjlighet att utöva några år.

Min goda vän har nyligen fyllt 60. Vi sitter i bersån med blåklinten i blickfånget. Blåklint, mognande skörd, blå himmel som famnar ett blånande hav. Det är högsommar.

Vi samtalar om hur olika livet kan te sig men hur

drömmar kan besannas. 60-åringen har visserligen varit yrkesverksam men drömmen om att bli präst har funnits inom henne. Hennes man är mitt i sin yrkeskarriär och den vuxna dottern blev för en tid sedan klar med sin examen och tjänstgör som lärare.

Både 60-åringen och hennes dotters pro graduavhandlingar godkändes ungefär samtidigt.

60-åringen har nu de krävande studierna i teologi bakom sig. Hon har fått bygga på sina studier i latin med andra klassiska fornspråk som hebreiska och grekiska.

Avhandlingen handlar om det religiösa livet på Pensar där 60-åringen har sina rötter. Jag bläddrar i det illustrerade akademiska aktstycket med stigande intresse. Bilderna och händelserna visualiseras för mig. 60-åringen har en som man kunde kalla för eminent berättarförmåga. Som barn satt hon på samma sätt som Ulla-Lena Lundberg lär ha gjort under köksbordet och följde med de vuxnas samtal. Det var i en tid då man fortfarande kurade skymning.

SUDOKU

Björknäsgatan 26A 6,EKENÄS 019-241 5280 Tidsbest. må, ti, on, fre 13-14, med förbehåll för förändring

Nu hoppas 60-åringen på att bli prästvigd. Hon skulle gärna utöva sitt värv i en liten församling.

Hon har mycket att ge, tänker jag, medan vi samtalar en sommardag i juli i skärgårdsbyn.

Mottagning även på: HELSINGFORS, Kruunuhaan antioksidanttiklinikka tel. 09-626 388 Åbo, Lääkäriasema Biomeds tel. 02-250 7999

Så kan livet te sig för en 60-åring som ser fram

emot en ny fas med en känsla av framtidstro och glad förväntan. Men det handlar också om en utmaning och om att pröva vingarna.

Det fräscha är att inte slå sig till ro med situationen sådan den är utan att tro på sig själv och sin förmåga att inhämta nya kunskaper i en ålder då mången kanske bara har gungstolslivet som målsättning. Livet kan bjuda på de mest oväntade vändningar. Det gäller bara att hålla dörren öppen.

Så kan det vara en dag i juli. Det är sommar och blommande blåklint. Det lider mot kväll och vårt samtal har sakta runnit ut medan vi har vänt det sista bladet i avhandlingen om det religiösa livet på Pensar. I morgon är en ny dag. Vi memorerar Cat Stevens: – Tänk, att få vakna tidigt en morgon, höra ett vårregn sjunga sin sång! Jag älskar regnet som väcker jorden. Tack käre Far för regnet du gav!

BENITA AHLNÄS

Kungsg. 6. Tel. 019-241 1586 SPECIALTANDTEKNIKER Vill du också ha nya fina tänder?

I så fall är du i gott sällskap. Över en miljon människor i hela världen har fått egna tänder igen med implantat- R systemet Brånemark System.

Tänder där vi ersatt den naturliga tandroten med tandimplantat och som både ser ut och känns som dina egna tänder. Vi har lång erfarenhet och arbetar för kvalitet. Därför har vi valt Brånemark System R. Vi utför även sedvanlig tandbehandling, tandreglering, kronor, broar, proteser och estetisk tandvård.

KARIS, Köpmansgatan 4 Tel. 019-230 161 Ekenäs, Kungsg. 8 Tel. 019-246 2949 Optisk specialaffär

implantatmetoden

Lösningen finns på följande sida.

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

8

9 2 1 6 3 9 3 1 5 8 4 5 7 7 3 4 6 9 3 7 5 6 2 4 9 6 8 7

Vill du veta mer om Dina möjligheter att få egna fasta tänder?

Ring oss tel. 06-312 7114 0400 669 434 Vasaespl. 15A, Vasa Leg.tandläkare Christel Jåfs Leg.tandläkare, implantolog

SKÄRGÅRDENS FYSIOTERAPI

Rehab Center Arkadia, 25700 Kimito, tfn. 02-423 685 Kolabackavägen, Andelsbankhuset 25900 Dalsbruk, tfn. 02-466 1868 www.salonseutu.fi/rehabcenter

Senatorns Köpcenter 09-298 1927

Alireza Hajitaheri

ADVOKATBYRÅ CHRISTIAN HOLMSTEN Vasaesplanaden 22 3 vån Tel. (06)312 6511 www.ch-holmsten.com

Närpesv. 9 tidsb. 2243512 K:stad: Salutorget 1, tidsb. 221 1465

ÖGONLÄKARE Ögonläkarmottagning KURT GROP Ab Tidsbest. må–fre 9–12 040-535 0464 Besöksadress Lojo sjukhus ögonpoliklinik

BESTÄLLNINGSBUSSAR

Oy Kaj Forsblom Ab Adlercreutzg. 17 06100 BORGÅ

019-524 3993, 0400-492 146

, Vasa

OPTIKER

Sunwind Oy

R50C

CHARTERBUS

R. Lundström

Tel. 09-221 4471 Fax. 09-221 4671 Turistbussar 16-50 pers.

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865, fax 019-501 565 tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

BESTÄLLNINGSTRAFIK Vi ordnar resor, för mindre och större grupper 1-55 personer FÖR MER INFORMATION RING: Tfn: 0424 2801 Fax: 019-241 2044 Magnus Lind: 0400 470 285 E-mail:magnus.lind@magnusbusstaxi.fi Trollbergsvägen 15, 10600 EKENÄS

22 – GOD TID 7/2006 BOKHYLLAN

Kokpunkten – kokbok för synsvaga Hasse Åhman har tillsammans

Välkommen och fira lillajul hos oss!

Söndagslunch

från stående bord varje söndag kl. 12-16

13€

Kyrkvägen 8, Kronoby

Sticka Sy Väv

Garn och mönster i stort urval.

Handarbetsförpackningar och stramaljtavlor Julhandarbeten Vävmaterial: poppana, pappersgarn, lingarn, mattväft, varpgarn m.m.

med Monica Andersson, Martin Englund och Maria Riska gett ut en kokbok för personer med nedsatt syn. Mottot för boken har varit:” Ett synhandikapp behöver inte vara ett mathandikapp”.

Boken har tidigare getts ut i punktskrift och publiceras nu i svartskrift med stor textt för synskadade.

Boken är lättillgänglig och de fina bilderna och den stora texten gör att boken är lätt att använda.

Boken innehåller många praktiska tips för synsvaga kockar. T.ex. att vit tallrik på vit bordduk gör det svårt för en synsvag att veta var tallriken ligger. Hasse Åhman och hans vänner rekommenderar att man använder färgade kärl vid tillredningen och serveringen av mat.

till äldre personer med nedsatt synförmåga Kokpunkten har getts ut på Söderströms förlag.

JAN HOLMBERG

SUDOKULÖSNING

Recepten i boken är utförligt beskrivna och passar också för personer som inte är vana att stå i köket.

Kokpunkten av Hasse Åhman kan lämpligen ges som t.ex. julgåva

3

1

8

6

2

5

7

4

9

5

2

7

1

4

9

6

8

3

9

6

4

7

8

3

2

1

5

1

8

3

4

5

7

9

2

6

7

9

2

8

1

6

3

5

4

4

5

6

3

9

2

1

7

8

8

3

1

9

7

4

5

6

2

6

7

5

2

3

8

4

9

1

2

4

9

5

6

1

8

3

7

Storgatan 17, Jakobstad tel. 06-723 1344

Norrby Mattor Vaasan Oma Koti Kiinteistöt Oy LKV - Fastigheter Ab AFF Bostadsförmedling med yrkeskunskap och känsla sedan 1998 (f.d. Brändö Fastighetsförmedling Ab) Nu med förnyad, fräsch stil.

* Trasmattor * Mattrasor * Renning till mattor o. poppana * Beställningsarbeten Tfn 040-8221774, Kronoby Besök vår hemsida pp.kpnet.fi/norrbymattor

Margareta Haikola, Helsingfors Anita Kankkonen, Kyrkslätt Helge Nyqvist, Skinnarby Margareta Råstu, Petalax Tea Söderblom, Esbo

Rådhusgatan 20, 65100 Vasa Tel. 06-3172945, fax 317 2958 www.etuovi.com/vaasanomakoti

Vi fick in 307 krysslösningar.

Grattis till alla fem vinnare.

Vita Fysio *Fysikalisk undersökningsoch vårdanstalt *Även hembesök Källängsvägen 1 65610 Korsholm (06) 3223566 eller 050-597 4075 vitafysio@netikka.fi

����� ���������������������������� �����������������������������

Vasaesplanaden 16, 65100 VASA tel. 06-318 0000 fax 06-318 0020 vaasa@aktialkv. www.aktiaafmvasa.

Vinnare i ”Skärgårdskrysset” 6/2006:

för herrar * Brudtillbehör även dopkoltar Välkommen!

Vi betjänar Er alla dagar!

Bukettmakaren 10300 Karis, Centralgatan 82 Tel. 019-232 666

Grönsakskryssets lösningar postas till redaktionen senast den 22 oktober 2006. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”.

GOD TID 7/2006 – 23

24 – GOD TID 7/2006 SISTA ORDET

Seniorernas favorit Vilstolen

HAMLET

B. 70, dj. 77, h. 102, sitthöjd 47 cm Läder el. tyg.

Trä: Bok (körsbär, mahogny, natur) Funktion: Glid

Höst i luften

* Även mattor och bordsarmatur.

019231 355

Amadeus Verkstadsgatan 3, Malmkulla, Karis

Vard.

10-17

GOD TID

utkommer nästa gång den 10 november.

Material till nummer 8/2006 bör finnas på redaktionen senast den 27 oktober.

Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

Dagen i ända har v-plogar av kacklande gäss flugit mot sydväst under de regntyngda molnen. En nypensionerad arbetargeting slinker in genom balkongdörren för att kunna tillbringa sina sista dagar i värme. Lönnarna på gården lyser röda och de andra lövträden håller på att byta färg.

Kuttern Ebba, sommarnöjet, blev av med sin mast i fredags och på onsdag ska skrovet lyftas upp på det torra.

Efter en lång, solig, torr sommar är det definitivt höst i luften.

Samtidigt som sommaren drar sig tillbaka

sjuder det av aktivitet på många håll, inte minst inom Svenska pensionärsförbundet. Här i Helsingfors hölls ett pensionärsjippo här om dagen som blev en braksuccé. När de här orden trycks står pensionärer runt om i Svenskfinland i

startgroparna för förbundets motionsdag.

På Annegatan 25 spottar Marianne Rönnbergs dator ut färska siffror som visar att medlemsvärvningskampanjen börjar ta skruv.

Om några dar kastar Seniorskeppet loss och den som vill julshoppa i Tallinn kan åka dit med SPF den 13–14 december. Estlandsfödda Jutta Zilliacus är med på kryssningen och på kvällen vankas det Carmen på den estniska nationaloperan.

Tidningarna anmäler nya böcker på löpande

band och årets bokmässa i mässcentret i Helsingfors står för dörren.

God Tid finns som vanligt på plats bland de finlandssvenska tidskrifterna i monter 6f16. Vi träffas där den 26–29 oktober.

ULF WAHLSTRÖM chefredaktör

GOD TID deltar också i år i Helsingfors bokmässa i mässcentret den 27–29 oktober. Du hittar oss i monter 6f16 tillsammans med de andra finlandssvenska tidskrifterna.

Uppdatera körkunskapen!

Eftermiddagsseminarium för seniorbilister på Lärkkulla i Karis torsdagen den 19.10 kl. 13–17 Vi är många som skall samsas ute i trafiken. För att samspelet skall fungera krävs det att var och en av oss tar ansvar och regelbundet uppdaterar den kunskap som behövs.

Seniorbilister är ansvarsfulla och omtänksamma i trafiken men anser att det är svårt att komma åt information om nya trafikregler och bestämmelser. Svenska pensionärsförbundet och Folkhälsan anordnar ett eftermiddagsseminarium på Lärkkulla i Karis torsdagen 19.10.2006 kl. 13.00–17.00.

Föreläsningsteman: • Förnya körkortet • När är kroppen i körskick • Kör pigg • Vi uppdaterar våra körkunskaper Som sakkunniga medverkar bilskollärare, läkare, fysioterapeut och polis.

Seminariet är kostnadsfritt, kaffe till självkostnadspris.

Anmälan till Svenska pensionärsförbundet tfn 09 72888210 eller Landskapsföreningen Folkhälsan i Nyland, tfn 09 3155530, senast 12.10.2006.

Tillägg för busstransport tur/retur från Helsingfors 50,00 €/pers.

Stort utbud av solida hyresgäster Ring 17 17 44.�Såväl företag som privatpersoner söker lägenheter via oss. Vår erfarenhet och kunskap är den bästa garantin för att hitta den optimala hyresgästen. Vi står till er tjänst under hela hyrestiden.

Oy N&N Locus Ab Aff [A] Smedsgatan 15, 00150 Helsingfors – Hyres- och fastighetsförmedling sedan 1993. www.locus.fi