God Tid 5/2005

GOD TID 5/2005 – 1

GOD TID

NR 5 8.9.2005 • SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS TIDNING • ÅRGÅNG 33

Ledare Den gångna sommaren har gett ett visst hopp med tanke på de äldres situation i landet också genom att den offentliga debatten har varit osedvanligt livlig, både bland politiker och i olika media. Det bådar gott när både Finlands YLE och Sverges SVT en augustikväll kompletterade varandra med dokumentära beskrivningar av upprörande missförhållanden inom åldringsvården i bägge länderna. Vi hoppas budskapet gick fram, skriver förbundsordförande P-H. Nyman i ledaren.

SIDAN 2

Rör på påkarna Höstens storsatsning på motion har kommit i gång. Svenska pensionärsförbundets motionskampanj ”Rör på påkarna” inleddes den 1 september och pågår till den 6 oktober.

Den 26 september når kampanjen sin kulmen med stora jippon över hela Svenskfinland.

SIDORNA 4–5

Över 100 år gamla fotografier har stått emot tidens tand bättre än många färgfoton av långt senare datum, men ibland vet vi inte vem bilderna föreställer. Anteckna alltid relevant information på baksidan av fotot. WAHLSTRÖMSKA FAMILJEARKIVET

Ta hand om familjearkivet Hur ska vi ta hand om farmors dagbok, gamla brev, fotografier, föreningsprotokoll? Har dokumenten något intresse för eftervärlden?

Och hur är det med de personliga breven, t.ex. morfars kärleksbrev till

mormor? Hade brevskrivaren velat att vi skulle få läsa brevet?

Familjearkivet är tema för det här numret.

Vi får bekanta oss med sjuttioåriga familjeföretaget Kamera-Bo-

den Ab i Åbo där tre generationer Lundsten har fotograferat och arkiverat fotomaterial till glädje för såväl professionella som mera amatörbetonade kamerakunder.

SIDORNA 12–13

SPF:s österbottniska distrikt samlade över 700 deltagare till sommardagen i Fagerö i Närpes. I sitt festtal betonade andra finansminister Ulla-Maj Wideroos (bilden) vikten av att pensionärsorganisationerna skulle få sin rättmätiga förhandlingsposition på riksnivå. I frågor som pensionsutvecklingen och den sociala servicen borde självklart de äldres erfarenheter tas till vara.

SIDAN 8

2 – GOD TID 5/2005

SPF Svenska pensionärsförbundets kansli Indiagatan 1, 00560 Helsingfors www.spfpension.fi Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 09-72 888 212 gsm 050-409 7489 fax 09-72 888 215 veronica.fellman@spfpension.fi Ombudsman för södra Finland: Jan Holmberg gsm 045-657 5848 jan.holmberg@spfpension.fi Kansliet: tfn 09-72 888 20, fax 09-72 888 215 kansliet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Nordea 157230-395236 Sparbanken Aktia 405511-41177 Sampo 800012-1203958

Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Per Thomasfolk tfn 06-317 9070, gsm 050-557 5389 fax 06-317 9128 per.thomasfolk@spfpension.fi Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Förbundstidningen

Ser vi en ljusning?

V

älkomna igen till vardagen efter en ganska skön sommar. Visserligen har det regnat på alldeles fel dagar, men sådant rår man inte på. Vi har ändå fått uppleva också långa sjok av skön sol, så nu bör vi orka med en aktiv och intressant höst.

Vad Svenska pensionärsförbundet skall syssla med är inte litet – det framgår av allt det som detta nummer av vår egen tidning innehåller. På denna plats finns det i stället anledning att beröra sommarens trender inom vår nationella socialpolitik och alldeles särskilt de frågor som berör oss äldre.

Socialministrarna lovade redan i våras att ta allvarligt på frågorna kring åldringsvården, men några omstörtande reformer ser det inte ut att ännu bli. Det första utkastet till statlig budget för år 2006 har visserligen framlagts när detta skrivs, men det betyder inte att vi vet hur det slutliga resultatet ter sig.

Särskilt mycket lovas inte, men av allt att döma blir det endel små förbättringar i särskilda kategorier, de lägsta pensionerna och närståendevådarna är grupper som kan ha nytta av det. Inte minst det faktum att Folkpensionsanstaltens högsta chef Jorma Huuhtanen (c) i ett uppmärksammat tal har krävt höjda stöd för närståendevårdarna inger endel hopp.

Men det är inte bara den tio procent bland närvårdarna, som redan får ”lön”

som bör få påökt – framförallt måste man ge någon form av kompensation också åt dem som utgör nittio procent av den kategorin och i dag inte får någonting.

Stora förhoppningar fäster man emellertid vid det löfte som socialminister Sinikka Mönkäre (sdp) preliminärt avgav i våras och upprepade under sommaren.

Det måste skapas ett ordentligt ramlagspaket kring åldringsvården som helhet.

Det finns i dag ingen sådan lagstiftning som fastställer minimikrav eller skyldigheter eller ansvarsformer inom hela den vårdsektor som redan i dag inbegriper en fjärdedel av landets befolkning, inom kort en ännu större del.

Den gångna sommaren har gett ett visst hopp med tanke på de äldres situation i landet också genom att den offentliga debatten har varit osedvanligt livlig, både bland politiker och i olika media. Det bådar gott när både Finlands YLE och Sverges SVT en augustikväll kompletterade varandra med dokumentära beskrivningar av upprörande missförhållanden inom åldringsvården i bägge länderna. Vi hoppas budskapet gick fram.

Adress: Indiagatan 1, 00560 Helsingfors tfn 09-72 888 210 godtid@spfpension.fi Prenumerationspris 13,50 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,34 €/spmm, 4-färg 1,64 €/spmm.

Moms 0% ISSN 0359-8969 Tryckeri: Hufvudstadsbladet Ab, Vanda 2005 Redaktionsråd: Ordförande: Anders G. Lindqvist Medlemmar: Birgitta Jernvall Ingman, Hans Wikman, Carin Åminne, Veronica Fellman

P-H. NYMAN

mörka sidorna som man hoppas att snart kunna skönja en ljusning!

PER-HENRIK NYMAN förbundsordförande

Ansvarig utgivare: Per-Henrik Nyman

Redaktionens sekreterare: Sanna Kallio (prenumerationer) tfn 09-72 888 211

N

amnet ”Fridebo” har skallat som ett rop på hjälp över hela Svenskfinland denna sommar. Det sista man kan säga är att det skulle ha varit ”frid” kring detta ”bo” som många åldringar i Ekenäs på grund av sanering och rationalisering tvingas överge för att i stället placeras i en tömd flygel av det gamla mentalsjukhuset.

Vi har ingen möjlighet att på avstånd ta ställning i den hjärtslitande konflikten mellan lokal kulturtradition och en nytillträdd stadsdirektörs (av stadsfullmäktige accepterade) behov av att städa upp i knutarna. Men man måste ändå få påpeka att såhär bör det inte få gå till.

Man kunde säga att vi alla blir gamla för sent! Redan i den åldern då vi är med om att besluta och bestämma borde vi mogna till insikt om hur de medmänniskor känner det, som har byggt samhället, förankrat sig i sin miljö och vill sluta sina dagar i frid och få bo i ro.

Det är genom en krass redovisning av de

GOD TID Chefredaktör: Ulf Wahlström gsm 050-368 3711 ulf.wahlstrom@spfpension.fi

Fridebo

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET R.F.

Höstens program 2005 1.9–6.10

SPF:s höstjippo ”Rör på påkarna”. Den 26 september ordnas en motionsaktivitet samtidigt i alla våra föreningar. Se sid. 4–5

29.9

LIV I LUCKAN. Seniordag på Luckan i Helsingfors. Se sid. 11

3–5.10

SENIORSKEPPET. Kryssning med Silja Line till Stockholm. Se sid. 10

6.10

TUNG I KROPPEN – YR I KNOPPEN? Seminarium om hälsofrämjande i Folkhälsan auditorium i Helsingfors. Se sid. 11

12.10, 2.11, 7.12 DANSKVÄLLAR i Arbetets Vänners lokal i Helsingfors. Se sid. 2 20–21.10

”VEM VÅRDAR VEM?” Konferens kring social- och hälsovården i Kommunernas hus i Helsingfors. Se sid. 20

24–26.10

UPPLEV HÖSTEN I SKÄRGÅRDEN. Kurs på Skärgårdsfolkhögskolan i Houtskär. Se sid. 11

9.11

Svenska pensionärsförbundets höstmöte på hotell Arthur i Helsingfors. Se nästa sida

5–6.12

Resa till julmarknaden i Dresden. Se sid. 10

Österbottniska aktiviteter Höstresan till Härmä tisdagen den 20 september Under morgonen samlar bussarna upp resenärerna. Ankomst till Härmän Kuntokeskus kl. 12.00 då lunchen intas. Efteråt följer en programstund med bl.a. författaren Lars Sund och sång- och musikgruppen Häjyt.

Under eftermiddagen erbjuds möjlighet till dans till musik av orkestern Panama.

Guidade rundturer ordnas vid behov.

Priset som är 25 euro inkluderar allt som ovan är omnämnt.

Distriktets kyrksöndag ordnas i Vörå söndagen den 30 oktober.

Knapphandel

M

inister Ulla-Maj Wideroos (sfp) kom på försommaren med ett vettigt utspel om behovet av att enligt svenskt mönster eliminera sådana nationalekonomiska onödigheter som arvs- och gåvoskatten. Det hade förstås varit för mycket begärt att förvänta sig att hon skulle ha fått stöd för förslaget.

Vi hoppas att ärendet i alla fall kvarstår på någon agenda i statsrådsborgen. Inte minst efter att i Hbl (21.8.05) ha läst juristen Klas Weckmans utredning kring gåvoskatten inser man att det handlar om en löjlig byråkratisk kvarleva, rena knapphandeln.

Om en äldre person som vill och har råd att hjälpa ett barnbarn ger en gåva om 3.400 euro (20.000 mk) utlöser detta enligt vår skattelagstiftning en svit av deklarationer och ännu värre blir det om mormor eller farfar vill betala också skatten.

Har skattmasen ingenting viktigare att syssla med? Finns det inga större bovar?

P-H. NYMAN

GOD TID 5/2005 – 3

������������������������� �������������������� ������������������������������

I BLICKFÅNGET

Statsbudgeten 2006 om innehållet i budgetpropositionen för 2006.

Hela budgetpaketet är ännu inte offentliggjort, det publiceras först när regeringen avger budgetpropositionen till riksdagen i augusti-september. Detta har inte skett i skrivande stund. Ändå har vissa ljusglimtar kunnat skönjas i de pressmeddelanden som kommit ut och i tidningarnas debattartiklar.

Budgeten har i år gått in för att höja folkpensionen med 5 euro per månad under hösten 2006, det är ett beslut i rätt riktning, men summan kunde vara högre. Emellertid är en höjning med 5 euro lika med en procent på en månatlig folkpension på 500 euro. Det är mer än höjningen av pensionerna utgående ifrån arbetspensionslagen (APL-pensionerna) för 2005, som för de flesta var 0,93 procent.

Indexhöjningen för APL-pensionerna 2006 väntas bli något högre än 2005, men om detta fattas beslut först senare på hösten. I budgeten för 2005 tidigarelades den till början av 2006 tilltänkta ökningen på folkpensionen till den 1 mars 2005.

Hushållsavdraget har blivit ett lyckat recept.

Regeringen föreslår att hushållsavdraget utvidgas ytterligare i syfte att förbättra sysselsättningsmöjligheterna. Hushållsavdrag beviljas för städ-, omsorgs- och vårdtjänster som utförs i en bostad eller fritidsbostad som används av en själv eller ens föräldrar. Numera kan alltså även barn utnyttja hushållsavdraget för kostnader i föräldrarnas hem.

Det finns dock en liten självrisk för hushållsbidraget. Taket för hushållsavdraget har tidigare varit 1 150 euro per år, nu blir det 2 300 euro. Den skattskyldiga kan dra av 30 procent av kostnaderna, 2004 var det 10 procent. Lönebikostnader omfattas också av hushållsavdraget. Det lönar sig att ansöka

�������������������������

om hushållsavdrag!

Närståendevårdarna får en högre miniminivå på vårdbidraget. Det är viktigt att man söker om närståendestöd, för närvarande är det alltför många som inte lyfter något som helst bidrag för att sköta sin make/maka, sina föräldrar eller annan närstående person. Närståendevårdarnas vårdbidrag kommer också att kopplas till löne- och prisindex, så man kan vänta sig en liten höjning med tiden.

Skatten på förvärvsinkomster kommer att sjunka, men det skulle vara viktigt att även skatten på pensioner skulle sjunka i motsvarande mån. Den ökade mängden fria pengar leder till ökade priser, men ökningen av pensionerna hänger inte med i samma takt. Då kan klyftor mellan de olika samhälleliga grupperna uppstå.

En stor förändring är på väg inom kommunreformen. Peltomäkis förslag var som ett bombnedslag i den kommunala förvaltningen. Förra årets budgetförslag till i år innehöll text som visade på att stora förändringar är på väg inom region- och kommunförvaltningen. Trots allt kunde vi inte tro att förändringarna skulle vara så stora. Förr oss finlandssvenskar blir det att övervaka att de svenska frågorna hanteras på tillbörligt sätt i kommunreformplaneringen. Att ha tjugo stora förvaltningsenheter i hela landet för att sköta kommunal ekonomi och grundlagsenliga välfärdstjänster på båda språken verkar som en utopi. Ändå utgår regeringen i budgetförslaget från att detta ska bli verklighet om ett och ett halvt år redan.

������������� �������� ���������������������������� ����������������������������

VERONICA FELLMAN verksamhetsledare

�����������������������

Finlands regering enades onsdagen den 24 augusti

Höstmöte och förbundsdag den 9 november Svenska pensionärsförbundet r.f. sammankallas till stadgeenligt höstmöte den 9 november 2005 kl. 11.00.

Mötesplatsen är Hotell Arthur, Berggatan 19 i Helsingfors.

Anmälningen och fullmaktsgranskningen börjar kl. 10.30.

Till höstmötet har en ordinarie medlemsförening med 1–100 medlemmar rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, en medlemsförening med 101–200 medlemmar två (2), en medlemsförening med 201–300 medlemmar tre (3) och en medlemsförening med fler än 300 medlemmar fyra (4) representanter.

Varje befullmäktigad representant har en röst (13 § i förbundets stadgar).

Program: Klockan 11.00–12.00

Lunch

12.00–

Höstmötesförhandlingar Frågesportsfinalen

��������������������������������� �������������������

Förbundsdagen öppnas Förbundsordförande Per-Henrik Nyman

���������������������������������������������������

Dagsaktuella språkfrågor Astrid Thors, ordförande för Svenska Finlands Folkting

��������������������������������������� �������

Att förvalta sitt pund Carl-Johan Granvik, medlem i Nordeas ledningsgrupp, chef för Nordeas kredit- och riskkontroll

�����������������������������������������������

Förbundsdagen avslutas Veronica Fellman

�������������������������������������������

Kaffepaus hålls kl. 15–15.30.

����������� ����� ��������������������������������

Anmälan senast den 1 november 2005 till kansliet i Helsingfors, tel. 09-7288820. Deltagaravgiften är 25 euro/person i vilken ingår lunch, kaffe och möteshandlingar. Meddela i samband med anmälan om ni önskar hjälp med transportarrangemangen. Hotell Arthur är på gångavstånd från busstationen och järnvägsstationen i Helsingfors.

Deltagaravgiften betalas in i samband med anmälan på konto Aktia 405511-41177.

����������������������������������������������� ������������������������������������ �������������� ����������������������������������������������� ������������� ���������������

���������

4 – GOD TID 5/2005

Nya bevis för att motion ger hälsa Inför höstens motionskampanj

”Rör på påkarna” som Svenska pensionärsförbundet startar den 1 september, har jag blivit ombedd att ge några synpunkter från ”Sätt Sverige i rörelse”. Det gäller att satsa friskt! Trots att vi har kunskap så påverkas våra levnadsvanor blott till en del. Helt avgörande för hur jag väljer att agera är det faktum om det är nära och enkelt.

Det ska vara lätt att leva hälsosamt i vardagen. Det första valet ska vara att äta gott och sunt t.ex. frukt och grönsaker, mat med fibrer och lite salt, socker och fett. Vi måste hjälpas åt att skapa stödjande miljöer med senioren i centrum – i samhället, i bostadsområdet, i föreningen och i släkten. Självklart vill vi leva bekvämt och det leder till hissar, rulltrappor, ökat bilåkande och TV-tittande. Tendensen går tydligt mot minskad energiförbrukning genom spontan fysisk aktivitet och ökat energiintag genom mat och dryck. Balansen rubbas.

Modern forskning talar om fyra hörnpelare som ger förutsättningar för god hälsa på äldre dagar: • Daglig fysisk aktivitet • Bra matvanor • Goda vänner och relationer • Ett meningsfullt liv Egentligen är det både sunt förnuft och vetenskaplig evidens, som säger att vi bör satsa på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet. Det vinner både den enskilde och samhället på. Den enskilde mår bättre, undviker att skada sig och lever längre. Samhället kan satsa mer av sina resurser på de riktigt gamla. Exempel på hälsostödjande faktorer är parker och grönytor i närområdet, säkra gångbanor och cykelvägar.

Trädgårdar och odlingslotter ger meningsfull fritid. Krav man kan ställa på kommunen är att förbättra

måltiderna inom äldreomsorgen, skapa mötesplatser i närområdet som minskar isolering och stillasittande, samt uppställa kvalitetsindikatorer för fysisk aktivitet som ger de äldre rätt till att vistas utomhus och få hjälp till motion.

Stillasittandet börjar bli en stor hälsorisk och effekterna syns i ett växande antal personer med övervikt. Goda matvanor och en aktiv livsstil är friskfaktorer. Sjukvården har redan börjat tillämpa fysisk aktivitet på recept. WHO hävdar att sjukvården påverkar befolkningens hälsoläge till cirka 10 procent, medan livsstil och naturbaserade miljöer påverkar till 70 procent.

En stund i trädgården eller vid fiskespöet ger alltså inte bara glädje utan även hälsa, livskvalitet och förebygger framtida sjukdomar.

Många känner på sig att det gör gott att vistas utomhus en stund varje dag. Nyare forskning visar att naturbaserade aktiviteter är ”bäst i test” när det gäller hälsan.

Ett friskt och oberoende liv som äldre vill vi väl alla ha. Det kan bli uppåt tio år längre om du rör på dig varje dag.

Varje år söker cirka 84 000 äldre personer vård efter att ha fallit omkull. Det går att förebygga olyckhändelser med hjälp av halkskydd, bra belysning, hjälpmedel att stötta sig med. En förutsättning för ett aktivt liv på äldre dagar är att ha bra fysik. Den får man bäst genom att röra på sig varje dag och minst 30 minuter sammanlagt.

Rökning och brist på daglig fysisk aktivitet är de största riskfaktorerna för benskörhet och höftledsfrakturer. Däremot stärks balansen genom motion, man får bättre aptit och dricker mer vätska.

Många tycker sig sova bättre efter en kvällspromenad och det är lätt att umgås med vänner vid någon slags uteaktivitet t.ex. boule eller

För de här Esbopensionärerna är det petanque som gäller. Foto ULF WAHLSTRÖM

stavgång.

Det är aldrig för sent att börja motionera! Den som ändrar sina levnadsvanor förbättrar sin hälsa och lägger friska år till livet. Till exempel den som slutar röka vid 65–70 års ålder minskar risken att dö i förtid med hälften. Konditionsträning leder till minskat blodtryck, bättre blodfetter, minskat fett, bättre balans, stärker benen med mera Goda hälsoråd att följa:

• Minst 30 minuter fysisk aktivitet varje dag • Skapa sociala och stödjande nätverk • Kultur i alla former • Goda matvanor och näringsriktig kost Sverige har den högsta andelen

personer (fem procent) i åldergrup-

pen 80 år eller äldre. Majoriteten av dem är kvinnor, som bor ensamma (78 procent och i sin vanliga bostad. Sjukdomar ökar med stigande ålder och ohälsan kan förväntas öka. Sju procent av befolkningen är 65 år eller äldre. Medellivslängden för kvinnor är 82 år och 77 år för män. Hälsa har förbättrats de senaste tjugo åren, men fler har psykiska besvär. Överdödligheten bland ensamstående män är 25 procent högre än bland parboende.

Ett av de stora hoten mot hälsan är att inte vara fysiskt aktiv. Och stillasittandet ökar speciellt bland äldre.

Hälften av de äldre drabbas av hjärt/kärlsjukdomar. Riskfaktorerna för dessa sjukdomar är låg fysisk aktivitet, höga blodfetter, fetma och övervikt och högt blodtryck.

Andra faktorer är tobaksrökning, hög alkoholkonsumtion och ärft-

liga faktorer. Var tredje får cancer, vilket beror på att vi lever längre.

Vi påverkar vår hälsa genom våra levnadsvanor och regelbunden fysisk aktivitet förebygger bl.a. bröstcancer och prostatacancer.

En av de snabbast ökande sjukdomarna är åldersdiabetes typ 2.

Omkring tjugo procent drabbas över 80 år och riskfaktorer är bl.a. stillasittandet och övervikt.

PETER LAMMING utredare vid Satens folkhälsoinstitut, Sverige

Källor:

www.fyss.se www.sos.se: Folkhälsorapport 2005 www.fhi.se: Handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet

Nu rör vi på påkarna

Larsmo-Eugmo pensionärsförenings höstvandring i fjol.

Foto HELENA LILLSUNDE

Höstens storsatsning på motion har kommit i gång. Svenska pensionärsförbundets motionskampanj ”Rör på påkarna” inleddes den 1 september och pågår till den 6 oktober. Den 26 september når kampanjen sin kulmen med stora jippon över hela Svenskfinland, bland annat med miljöminister Jan-Erik Enestam, som möter upp i Borgå.

Under kampanjen kan deltagarna motionera ihop maximalt 36 poäng och behöver minst 12 poäng för att vara med om utlottningen av vinsterna. Man får 1 poäng om man promenerar, går med stavar eller springer minst en timme per dag. Fyll i motionsdagboken på följande sida och lämna in den till din förening vid kampanjens slut.

Många föreningar deltar i kampanjen på lokalplanet. Kontakta din förening. Några föreningars aktiviteter publiceras på nästa sida.

GOD TID 5/2005 – 5 HÅKANS HÖRNA

Föreningarna rör på påkarna Ett antal medlemsföreningar har utnyttjat möjligheten att berätta om hur de deltar i motionskampanjen på lokalplanet.

Här är de, i alfabetisk ordning: Esbo svenska pensionärer ordnar i år sin traditionella motionsdag onsdag 21.9 kl. 10.00 i Hagalund idrottspark, vid bollhallen nära Länsiauto-Areena. Uppvärmningsgympa, promenad, stavgång, petanque. Efter lunchen leder Virpi Mikama från stadens idrottsverk motionslekar och -spel. Det här betyder att vi inte har någon speciell motionsdag på förbundets motionsdag 26.9.

Men vi skall försöka röra på påkarna under hela kampanjtiden.

Esse pensionärsförening Samling den 26 september kl. 14 vid Lappfors skidcenter

Korsnäsnejdens pensionärer Samling den 26 september kl. 14 vid Hembygdsmuseet

Lappfjärds pensionärsförening Samling den 26 september kl. 14 vid Börombergen

Lovisa Svenska församlings Pensionärer inledde kampanjen med att röra på påkarna den 1 september i Kapellparken. Den 26 september gör föreningen en utfärd till motionsjippot i Borgå.

Mariehamns pensionärsförening ordnar rör på påkarna-jippot i Idrottsparken i Mariehamn fr.o.m. kl. 14 den 26 september.

Närpes pensionärsförening Samling den 26 september kl. 14 i Öjskogsparken

Föreningen Oravais Pensionärshem Samling lördagen den 8 oktober vid Centrumskolan

Att orka mera och må bättre öka den fysiska aktiviteten. Vi behöver tre slags motion. Den första gäller förbättrad kondition genom att gå, springa, simma, cykla, skida eller dansa. Allt som stärker hjärt-och lungfunktionen.

Det andra är aktiviteter som bibehåller eller förbättrar balansförmågan. Till det hjälper också i viss mån konditionsträningen och dessutom bollspel, viss gymnastik m.m.

Men den tredje formen, styrketräningen, är det som bäst motarbetar minskande och försvagad muskelmassa.

En orsak till avtagande krafter

vid ökande ålder hittar man i den minskande muskelmassan. Den här utvecklingen hos annars friska människor har också sin egen term på läkarlatin, sarkopeni, som betyder att muskelcellerna minskar i storlek och blir svagare.

I vanliga fall, hos människor so m inte regelbundet motionerar, har muskelmassan från maximum vid 25–30 års ålder minskat med 5–10 procent redan när man fyller femtio.

Härefter sker minskningen snabbare, med 10–15 procent varje tioårsperiod. Totalförlusten i muskelmassa blir då ca 30–40 procent från 50årsdagen till 80-årsdagen.

Orsakerna är flera, bl.a. hormonella omställningar i kroppen och förändringar i muskelcellernas ämnesomsättning, MEN en stor roll spelar bristen på fysisk aktivitet.

Hittills har man mera sällan talat

om styrketräning bland äldre människor. Konditonssalarna med sina styrketräningsapparater befolkas mest av yngre eller åtminstone medelålders personer. Nyare forskning visar att äldre, upp till 90 års ålder eller mera också har stor nytta av styrketräning

Vilka är följderna och riskerna

av minskad muskelmassa? – Man förlorar lättare balansen och riskerar benbrott, men också vardagens rörelser och göromål försämras.

Dessutom ökar den inre osäkerheten och rädslan för att skada sig och otillfredsställelsen över att inte orka som förr blir också större.

Vad kan man då göra för att motarbeta muskelsvinn och tilltagande muskelsvaghet?

Vilka är då resultaten av anpassad styrketräning?:

• ökad muskelmassa • mindre fettlager under huden och i bukhålan • muskelkraften ökar, också för häftigare rörelser • man kan röra sig snabbare och säkrare • risken att falla minskar • man klarar vardagsgöromålen bättre

Det gäller främst att fortsätta eller

• man trivs och mår bättre • gynnsam effekt på ämnesomsättningen • ökad bentäthet.

För den som inte tidigare sysslat med styrketräning är det viktigt att starta försiktigt. Och för den som redan har efarenhet av styrketräning att förståndigt öka på ansträngningarna. Nuvarande erfarenhet visar att träning 2–3 gånger per vecka räcker och hos äldre damer har det visat sig att två gånger per vecka inte bara räcker men ger bättre resultat än tätare träningstillfällen.

Man skall värma upp musklera och kroppen före de olika rörelserna och stegvis och försiktigt öka belastningen.

Det bästa är att få råd och ledning av fysioterapeuter och tränare som kan hjälpa med att bygga upp de behövliga rörelserna. Här har pensionärsförenngarna en möjlighet att bjuda in någon att berätta om styrketräning och lämpliga aktiviteter. De individuella behoven och möjligheterna är rätt stora.

Det viktiga är att erkänna behovet av olika former av styrketräning och sen utnyttja dem. Allt från muskelstärkande gymnastik på sängmattan till träning i konditionssal.

HÅKAN HELLBERG

Pensionärsklubben i Kristinestad-Tjöck PIKT Samling den 26 september kl. 14 vid Rådhuset

Sibbo svenska pensionärsförening Motionsdagen hålls den 26 september kl 18 på konditionsbanan i Nickby. Övriga aktiviteter är boccia varje onsdag kl. 14–16 i kommunalhuset, varje torsdag kl. 10–11 konditionssalen, allaktivitetshallen, stavgång varje lördag, varannan gång norra/södra Sibbo, från 12.9 (varannan måndag) kondition på Linda, Fysisk Fostran, vanlig gymnastik, simning, vattengympa, hjärtlunk 8.10 i Nickby och 15.10 i Söderkulla. Mera information: Carita Malin tfn 09-239 2107

Sjundeå pensionärer samlas vid huvudingången till Sjundeå Bad den 26 september kl. 14. Dagens program: kl. 14–15 motionspromenad. Kl. 15 kaffepaus i kaféet. Deltagarna betalar kaffet på platsen. Kl. 15.15 samling i Sjundeå Bads auditorium. Ekonomichef Mikael Boström talar under rubriken Motion och hälsa.

Vasa svenskapensionärsförening VIPS

MOTIONSDAGBOK

”Rör på påkarna”

1 september–6 oktober SEPTEMBER

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

1

2

3

4

5

6

POÄNG SEPTEMBER POÄNG SEPTEMBER POÄNG OKTOBER POÄNG

SUMMA POÄNG

NAMN _____________________________________

Samling den 26 september kl. 14 vid Stadshuset

ADRESS ____________________________________

Övermark pensionärsförening

FÖRENING__________________________________

Samling den 26 september kl. 14 på Sportplanen

VÄNLIGEN GE IFYLLD MOTIONSDAGBOK TILL DIN FÖRENING!

6 – GOD TID 5/2005

Resor hösten 2005 Äppelfest på Julita gård 16.-19.9 Resa till Hangö 23.-24.9 Lövhyddohögtid i Israel 15.-28.10 Shoppingresa till Helsingfors och IKEA 19.-20.11 Vasa Teater, historien om Maria Åkerblom “Under liten himmel” 5.12 och 10.12 Skansens julmarknad 9.-11.12

ÅLANDS LANDSKAPSREGERING SKÄRGÅRDSTRAFIKEN

Res bland våra 6500 öar och skär! Ålands skärgård är sammanbunden med ett finmaskigt nät av färjelinjer. Ge dig ut på upptäckts-färd! Bokning, information och turlistor får du genom att ringa +358 18 25 155 eller faxa 17 815.

Gratis för passagerare. Bilar och andra fordon enligt taxa.

Resor från ändhamn till ändhamn (fasta Finland ... Långnäs/Hummelvik) Bokas endast om övernattning sker i mellanhamn.

Ålandstrafiken Strandgatan 25, AX-22100 Mariehamn

DEBATT

De äldres sjukvård måste förbättras Utvecklingen inom sjukvården

går ständigt framåt med nya upptäckter både ifråga om effektivare precisionsmediciner och effektivare behandlingsmetoder. Problemet med dessa är dock att de ofta blir mycket kostsamma dels för enskilda individer och dels för kommunerna som inte vill bära sitt ansvar. Ändå har riksdagens JO konstaterat att gällande lagstiftning kräver att alla bör få den vård de behöver på basen av läkares föreskrifter. Men de flesta av de äldre har svårt med att bevaka sina rättigheter och om de skulle vilja göra det saknar de pengar till jurister. En besvärsprocess räcker därtill ofta ett par år vilket en svårt sjuk inte kan vänta. Följderna blir därför fatala och slutar med svår invalidisering, ett gränslöst lidande eller med en död som kunnat undvikas. Flera aktuella rapporter visar den nakna sanningen om tragedierna.

Diabetikernas antal fördubblas under kommande år och bristerna i deras vård är fatala. Många kommuner har minskat på diabetsskötarnas resurser i förhållande till behovet. D.v.s. resurserna utökas inte i takt med stigande antal patienter utan i stället blir vården glesare. Bensår är en allvarlig följd av långvarig diabetes och vården kräver kontinuitet och aktivitet.

För många slutar bensåren med olika slag av amputationer.

Det finns välutvecklade förebyggande åtgärder, men kommunerna flyr sitt ansvar på många håll och någon idealkommun har ännu inte presenterats. En viktig åtgärd är att låta en plastkirurg transplantera frisk hud till ett ofta litet bensår som ofta börjar vid tårna. Köerna till plastkirurgen inom den offentliga sektorn är överlånga och hälsocentralerna skriver ytterst sällan remiss till dem för bensår då kapaciteten inte räcker till. Ansvarsfulla kommuner borde köpa tjänsterna av privatsektorn där kapacitet finns. En annan behandlingsform är övertrycksyrebehandling som erbjuds inom privatsektorn vilket skulle förutsätta att kommunerna

ingår köpserviceavtal, men kommunpolitikerna struntar i de äldres vårdbehov och sätter pengarna på annat. Då blir det igen pengarna som avgör vårdmöjligheterna.

Detsamma gäller nödvändiga mediciner. Stakes har publicerat en rapport enligt vilken 17 procent av receptmedicinerna inte löses ut då klienterna saknar pengar. Det berör i hög grad just de äldre med små pensioner. Inom många EU-länder ges högre rabatter åt de fattiga på medicinköp eller så är årssjälvrisken lägre. Tyvärr innebär den nya lagen om medicinersättningar inga förbättringar till de fattigastes favör.

Solidaritet känner man inte till i vår riksdag. För pensionärer med någon folkpensionsandel borde årssjälvrisken vara högst 200 euro mot nuvarande dryga 600 euro.

Detsamma för studerande och handikappade med vårdbidrag. I en del EU-länder har man valt modellen att klienten betalar samma självrisk per recept oberoende av vad medicinen kostar. Patienterna kan ju inte välja sina sjukdomar och därför borde vårdmöjligheterna inte bli beroende av inkomstnivån.

Det behövs solidaritet och människorespekt.

Cancervården kännetecknas av allt dyrare mediciner som fattigare medborgare inte kan inhandla och därmed blir de utanför bästa tillgängliga vård. En del kommuner betalar de dyra cancermedicinerna, men deras antal sjunker hela tiden.

En stor del av cancerpatienterna har märkbar brist på olika spårämnen i kroppen och likaså skulle de behöva starka vitamintillskott. I Finland betalar inte sjukförsäkringen ersättningar för spårämnen och vitaminer. För många blir de därför oköpta. De förvärvsarbetande som drabbas av cancer har ofta stor nytta av arbetspensionsbolagen som i många fall ställer upp som garant för bästa tänkbara vård. Detsamma gäller rehabilitering. Men sådana förmåner undgår pensionärerna.

Igen ser vi hur tillgång på pengar avgör vårdkvaliteten.

I USA har man ett fint system

till nytta för fattiga vårdbehövande.

Man har grundat en federalt och delstatligt finansierad institution Medicaid som kan bekosta behövlig vård för dem som saknar pengar till den.

Dessutom donerade amerikanarna år 2003 hela 249 miljarder dollar till privata institutioner som hjälper vårdbehövande att kunna bekosta sin vård, bland dem just många äldre. Det kan ta en tid att få ersättningen av Medicaid, men läkarna har förpliktats att vänta den tiden utan att patienterna drabbas.

Vad bra om vi kunde ha ett motsvarande system i Finland.

Också i Sverige finns det flera privata eller allmännyttiga fonder som hjälper vårdbehövande medborgare att bekosta sin vård, t.ex. en så enkel men behövlig åtgärd som tandproteser. Finland har ju det avgjort största antalet tandlösa medborgare i Norden. Det beror till stor del på att fattiga äldre inte har råd att inhandla tandproteser.

Och socialbyråerna betalar dem inte som engångsersättningar vilket leder till att många inte alls kan köpa dem.

Också den nödvändiga rehabiliteringen i samband med många sjukdomar saknar många äldre pengar till. Därför får t.ex. de strokedrabbade i förvärvslivet så mycket bättre vård då arbetspensionsbolagen står för tidsenlig specialrehabilitering som ofta hör till privatsektorn. Då talar vi om att få gångförmåga och talförmåga. Men strokedrabbade pensionärer överförs snabbt till ynkliga bäddavdelningar på hvc-nivå där chanserna till förkovring är minimala.

Vi har alltså långt kvar till att varje enskild individ i vårt land skulle börja respekteras i sitt behov av behövlig vård som är en del av de mänskliga rättigheterna. Att riksdagen inte högaktar dessa är orättsinnigt och människokränkande.

BO HOLMBERG Karis

HÄLSORESA PÄRNU TERVIS

6-13.11 380€ Buss-båt-helpension -läkarunders. -behandlingar

i ll Bo ka t t e n l-fes L i l l a j u tid ! i g od

Mamma Mia Teater Stockholm 10-12.10 239€ Buss-båt-B2 hytter+frukost Teater + middag Hotell Scandic+frukost Göteborg bokmässan 30.9-2.10 168€ Buss-båt B2 hytter+frukost Hotell Scandic+frukost

Bokningar och förfrågningar

PARTOURS Tom Mollgren Pargas 044 052 4911

GOD TID 5/2005 – 7 DEBATT

Mina möten med vården

För ungefär ett år sedan drabbades jag av en stroke och i mitten av augusti av en infektionsstyrd förvirring i knoppen som tog påfallande liknande uttryck som det ovannämnda hjärnslaget. Det var orsaken till att jag sent omsider började följa med debatten om vården i de finlandssvenska tidningar som jag läser.

Vivi-Ann Sjögren var starkt kritisk i Ny Tid någon gång på vårkanten. Detsamma Gitta Dahlberg i Hbl och nu senast Bo Holmberg i God Tid 4/2005. Dahlbergs attityd kan jag förstå. Med sin målmedvetna kritik av språkpolicyn och vården särskilt i Helsingfors, har hon systematiskt byggt upp en politisk plattform som har visat sig vara effektiv, n.b. för henne själv.

Det kan man naturligtvis förstå.

Det här inlägget gäller därför främst Sjögrens och Holmbergs slutsatser om de fatala bristerna inom vårdsystemet. Jag har helt motsatta erfarenheter.

I det förstnämnda fallet fiskades jag på vår skärgårdsö under älgjaktpremiären upp ur ett skogsdike av mina jaktkamrater, som senare larmade räddningskryssaren SAR Degerby från Lovisa som förde mej till Valkom. Därifrån följde ambulansskjuts till Borgå och vidare till Mejlans sjukhus i Helsingfors.

Den resan kostade 9,25 €. Efter åtta dygn skrevs jag väl återställd ut från HUCS. Det kan visserligen ha berott på att jag kanske inte var så illa däran, och det är jag naturligtvis tacksam för.

I det andra fallet som ytligt liknade det första, larmades gränsbevakningens patrullerande helikopter via nödnummern 112. Den landade på vår ganska avlägsna ö i Östnyland och förde mej rekord-

snabbt till Mejlans. En vecka senare sändes jag hem, hoppeligen igen frisk och återställd.

Jag utgår ifrån att mina egna sjukberättelser saknar allmänt intresse. Det som däremot stör med är de svepande och vanligen opreciserade angreppen på ”vården” som om denna skulle vara nån sorts buse i hälsosammanhang. Det kan rimligtvis inte jämt vara vårdens fel om vi blir sjuka och krassliga någon gång.

Det är faktiskt dags att kunna säga ett ärligt tack någon gång.

Vårdpersonalen gör sitt bästa. Det är jag övertygad om. Tacket gäller också vårdsystemets effektivitet till lands, till sjöss och i luften. Den personal som jag har mött har varit effektiv, motiverad och vänlig. Också i Helsingfors (HUCS) är det överraskande många som visar sig kunna och verkligen vill tala svenska med svenskspråkiga patienter. Och taxorna är i högsta grad rimliga.

För den som i likhet med mej inte köper några extra favörer (som Eira, Mehiläinen eller hos andra privatkliniker) känns det skönt att bli väl omskött på helt vanligt sätt, såsom alla andra vanliga människor. Ännu en gång: Vården i allmänhet är det inget fel på men kanske nog på många patienters och tidningsskribenters attityder till systemet och personalen. Klaga inte i tid och otid. Lär er i stället att värdesätta vårdpersonalens arbete.

Det handlar nämligen ofta om en tung och otacksam samhällsuppgift. Lägg inte ytterligare sten på bördan. Sjukvården är värd all uppskattning.

BAR -BAARI

GÖRAN EK Helsingfors

Stationstorget 1 Asematori Hangö Tel. 019-248 3218 Puh.

KRISTINESTAD bjuder på

Mikaelimarknad

30.9-1.10.2005

...och mycket annat året om.

Kristinestads fritidsbyrå

www.kristinestad.fi

8 – GOD TID 5/2005

Distriktsordförande Thorolf Fröjdö (t.v.) kunde fröjdas över publiksuccén.

Drygt 700 var med på vackra Fagerö i Rangsby.

Mat och dryck, tal och sång hör till på sommarsamlingarna, men det viktigaste är dansen! Så snart musiken spelar upp är golvet fullt, det finns en speciell dansglädje i Österbotten.

Österbottnisk storsamling på Fagerö med laxsoppa, ministertal och dansglädje Inte ett spår av stress eller nattvak när Ulla-Maj Wideroos strålande glad svepte in till pensionärssamlingen på Fagerö i Rangsby för att hålla festtal mitt i intensivaste statliga budgetmangling: – Jag fick ju komma hem! Österbottniska SPF-distriktets sommardag första onsdagen i augusti var som vanligt en fullträff med solsken och över 700 deltagare från Sideby i söder till Karleby i norr. Dagen började med läcker laxsoppa och efter ett digert program med hälsningar, sång och festtal dansades det i flera timmar till musik av Närpes Spelmanslag.

Trettiofem frivilliga från Rangsby uf Fagerö skötte smidigt om att över fyrahundra matgäster fick i sig laxsoppa och bärkräm. Prick klockan ett eskorterades minister Wideroos in till första raden i den fullsatta festsalen och Närpes Spelmanslag stämde i med Grelsnäsgårdens gånglåt.

Distriktsordförande Torolf Fröjdö hälsade välkommen och värdstaden Närpes hälsning framfördes av fullmäktigeordförande Gun Forsman. Närpes kan, kon-

är femtioen nya medlemmar, den senaste av dem stadsdirektör Gustav Skuthälla, som går i pension nästa år.

Världens bästa land I sitt festtal betonade andra finansminister Ulla-Maj Wideroos vikten av att pensionärsorganisationerna skulle få sin rättmätiga förhandlingsposition på riksnivå. I frågor som pensionsutvecklingen och den sociala servicen borde självklart de äldres erfarenheter tas till vara. Som

Wideroos in i sin egen framtida pensionärstid. Kanske skulle hon återknyta kontakten med spelmansmusiken, kanske engagera sig i martharörelsen eller pensionärsarbetet på det lokala planet.

– Ministerjobbet är övergående, inuti är jag nog alltid Staffans UllaMaj från mejerivinden i Kaitsor, försäkrade hon.

SPF:s verksamhetsledare Veronica Fellman betonade också hon vikten av förhandlingsrätt för pensionärsorganisationerna – en framstöt har gjorts av samarbetsorganet VENK hos ministrarna Mönkäre och Hyssälä i april. En värdig äldreomsorg ska inte bygga på bevakande kameror och boendefrågorna med sina stora kommunala variationer borde lösas genom enhetlighet i lag, ansåg hon.

Fellman redogjorde också för aktuella projekt på förbundsnivå.

Vid förbundsdagen den 9 november skall en ny ordförande väljas efter P-H. Nyman.

– Jag fick ju komma hem! sa en glad Ulla-Maj Wideroos när hon möttes av ombudsman Per Thomasfolk. En välkommen paus i budgetstressen.

Närpessångaren Helge Forsman är aktuell med en nyutgiven skiva med andliga sånger, Var dag ifrån dig.

Efter programmet såg man tydligt att det ryckte i publikens dansmuskler. Det blev kaffe med dopp

medan stolraderna skaffades undan i stora salen och snart var dansen i full gång till tonerna av Närpes Spelmanslag. Som alternativ bjöd Heléne, Tomas och Helge på sång och allsång i diskoteket intill.

Text och foto MAJ-BRITT PARO

Tomater och dans

Jarl Lärka, Närpesföreningens sekreterare, hade bilen fullastad med hundra kilo tomater, en gåva till festdeltagarna från Närpes Grönsaker och Botnia Grönsaker.

staterade hon, stoltsera med en väl fungerande ”vårdtrappa” och har ett gott samarbete mellan kommunen och tredje sektorn. Tomatrikets rekordstora pensionärsförening har över 900 medlemmar. Årets saldo

en positiv nyhet i den nu aktuella budgeten kunde Wideroos peka på fördubblingen av hushållsavdraget i beskattningen.

Till slut påminde Wideroos om att vi trots allt bor i världens bästa land. Vi kunde stanna upp och vara lite nöjda ibland, och tacksamma mot dem som har stridit och jobbat för att nå dit vi nått, tyckte hon.

På en fråga av dagens programvärd Ulla Mangs tänkte sig Ulla-Maj

Ombudsman Per Thomasfolk slog ett slag för Seniorskeppet, förbundets stockholmskryssning 3–5 oktober. – Trehundra är anmälda men ingen från Österbotten! dundrade Thomasfolk. Som plåster på bannorna uppmanade han publiken att ta för sig av Närpes Grönsakers och Botnia Grönsakers gåva till festen, hundra kilo tomater.

För det musikaliska inslaget i festprogrammet svarade Heléne Nylund, Tomas Enroth och Helge Forsman. Heléne och Tomas från gruppen Maxells arbetar på en visskiva som kommer ut i höst.

Medlemsrekrytering handlar det om när verksamhetsledaren Veronica Fellman samtalar med Henrik och Carita Svarfvar. Varje ny medlem ökar SPF:s röstvolym i kampen för pensionärsvälfärden.

GOD TID 5/2005 – 9

Att adoptera allt svårare Under mina aktiva pensionärsår

harjag vid flera tillfällen runtom i Svenskfinland sammanträffat med adoptivfar- och morföräldrar, som jag i mitt tidigare yrkesliv hade glädjen att lära känna och samarbeta med. Det har blivit ett glatt möte och närjag frågat hur gammalt barnet nu är har jag fått till svar 45 år eller 42 eller något ditåt.

Så har åren gått och med stor glädje och nostalgi ser jag tillbaka på mina drygt fyrtio år i Rädda Barnens tjänst. Under den tiden fick mer än 6 000 barn adoptivföräldrar och ett nytt hem.

Jag har också under min pensionärstid med stort intresse följt med hur adoptionsverksamheten utvecklats och hur intresset för adoption ökat. Under senaste tid har i olika medier livligt diskuterats och informerats om adoptionsfrågor och -problematik. Kyrkpressen hade i juli ett stortuppslag om barnlöshet, där det bl.a. sägs att allt fler lider av ofrivillig barnlöshet, ca 35000 par i fertil ålder lever barnlösa i vårt samhälle. Nutida medicinska behandlingar har varit till hjälp för många. Många söker barn via adoption.

Men alla adoptivsökande får inte barn. Det blir allt svårare att adoptera. Det blir svårare att genomföra internationella adoptioner och inhemsk adoption förekommer i allt mindre skala. De barn, som lämnas för adoption minskade kraftigt redan under 1980-talet i takt med att levnadsstandarden ökade, barnlagstiftningen förnyades och samhällets stödåtgärder sattes in.

I Finland fick vi en ny adoptionslag år 1984. I den infördes stadganden om internationell adoption och sedan dess har antalet utländska adoptivbarn hela tiden ökat. Senaste år hade 310 barn

adopterats från utlandet, de flesta från Kina. Men helt nyligen hade Hufvudstadsbladet ett stort reportage om de ryska adoptionerna, där det sägs att Ryssland skärper sin adoptionspolitik. ”Ryska barn ska stanna i Ryssland och inte säljas utomlands.” Det har blivit den nya ledstjärnan i rysk adoptionspolitik Samtidigt får de flesta barnhemsbarn aldrig några nya föräldrar. I Ryssland förbereds en ny strängare adoptionslag samtidigt som byråkratin redan ställer hinder i vägen.

Vi från Rädda Barnen i Finland var de första, som började samarbeta med de ryska myndigheterna år 1992 men sedan USA kommit med i bilden ser allt annorlunda ut. Största delen av de ryska adoptivbarnen går till USA. Det finns många barn i världen, som skulle behöva adoptivföräldrar, men det har alltid funnits svårigheter att på laglig väg genomföra adoptioner över gränserna. Till Finland har de flesta adoptivbarn kommit från Ryssland och Kina, men också från Colombia, Thailand, Indien, Etiopien, Polen, Filippinerna, Estland och Sydafrika. Även om utvecklingen inom adoptionsverksamheten inte enbart ser ljus ut i framtiden har mycket positivt skett. Samhällsattityderna från femtitalet har helt förändrats.

Adoptivbarnen har samma status som biologiska barn och adoptivföräldrarna får ekonomiskt stöd för adoption av utländska barn. Det finns också en stor öppenhet och djupt engagemang bland blivande adoptivföräldrar och föräldrar, som redan fått sina barn likaså som jag kunnat uppleva bland barnens faroch morföräldrar.

CHRISTINA FAGERSTRÖM

Borgå Låsservice Montörsvägen 12 06150 Borgå

tel. 019-521 6200 fax. 019-524 5760

Pargas Skopunkten Paraisten Kenkäpiste Skor,väskor Strandvägen 18, 21600 Pargas Tel. 02-454 4210

10 – GOD TID 5/2005 RES MED SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET

PRIMA FASTIGHETER AB KINTEISTÖT OY

För Dig som vill köpa el.

AFF sälja bostad/fastighet.

Resa till

Kom med på en avkopplande

JULMARKNADEN I DRESDEN

HÄLSORESA TILL ESTLAND!

– även BERLIN 5–8.12.2005

Även värderingar, köpebrev och offentligt köpevittne

Handelsesplanaden 16E 65100 Vasa D. Örndahl 06-361 0444 0400 210 335

www.primafastigheter.fi

Centralgatan 82, Karis � (019)233 557 TRÄFFPUNKT FÖR SVENSKTALANDE PENSIONÄRER I KANTTI RY Kantti ry ligger på Hummelgatan 4 i Helsingfors. Det är en privat förening som erbjuder serviceboende

JOUR 24H PÄIVYSTYS Centralgatan 79, Karis Tel. 019-231 074 Fax 019-231 076

Kom med på årets julmarknadsresa som denna gång går till Dresden! Under resan kommer vi även att bekanta oss med Berlin. Finlands självständighet firar vi alltså detta år i Dresden!

Dresden präglas av en mycket imponerande arkitektur, flodlandskapet och de vidsträckta parkerna. Den historiska stadskärnan förstördes nästan helt 1945, men sedan Tyskland återförenades har Dresden byggts upp igen. Idag är staden ett centrum för kultur och konst. Nästa år firar staden sitt 800-års jubileum.

Hotellet vi bor på alla tre nätter heter art’otel och är centralt beläget i omedelbar närhet till Zwinger, den praktfulla Semperoperan och den historiska gamla staden. Julmarknaden och Frauenkirche, kyrkan som idag rest sig ur ruinerna, ligger på mindre än en kilometers avstånd.

Reseledare på denna resa är Anneli Hofer.

DAGSPROGRAM DAG 1 Måndag 5.12 Finnairs flyg AY911 avgår kl 7.50, ankomst till Berlin (Tegel) kl.

8.40. Vid flygfältet möter oss en tysk buss som tar oss till Dresden (ca 195 km). I Dresden åker vi på en guidad rundtur. Inkvartering i Dresden på hotell art’otel. Middag på vårt hotell.

DAG 2 Tisdag 6.12 (Självständighetsdagen) Denna dag rör vi oss till fots i Dresden och besöker bland annat den berömda julmarknaden. Självständighetsdagen firar vi med en middag på en trevlig restaurang ”på stan”.

DAG 3 Onsdag 7.12 Även denna dag är det apostlahästarna som gäller! På kvällen gemensam middag.

DAG 4 Tors dag 8.12 Efter frukosten på hotellet är det dags att lämna våra rum och Dresden för att med en tysk buss åka mot Berlin! Här åker vi på en guidad rundtur och får se de viktigaste sevärdheterna. Efter rundturen har vi möjlighet att ströva omkring, kanske shoppa litet och så äter vi även lunch här. Sedan träffas vi i vår buss igen och åker ut till flygfältet.

Finnairs flyg AY 918 avgår från Berlin kl 19.10, ankomst till Helsingfors kl 22.00.

PRIS: 745 € I PRISET INGÅR: • flygresorna med Finnairs direktflyg Helsingfors–Berlin–Helsingfors • flygskatter och passageraravgifter (per 08/2005) • resor med tysk buss dag 1 och dag 4 • tre hotellövernattningar i dubbelrum • tre hotellfrukostar, tre middagar och en lunch • guidad rundtur i Berlin och Dresden • reseledarens tjänster Vi reserverar oss för ändringar i tidtabeller, program el. dyl.

OBS! BOKNINGAR SÅ FORT SOM MÖJLIGT, DOCK ABSOLUT SENAST 30.9! Efter det endast på förfrågan.

5–9.2.2006

Vi åker till hotell VIIMSI Tervis, som ligger nära Tallinn, nära den vackra naturen och havet. Under hela vistelsen på Viimsi har vi fri tillgång till badavdelningen. Här finns simbassäng med en anläggning för undervattenmassage och olika vattenfall. Här finns också bubbelbad och bastu. I simhallen finns alltid en badvakt.

Hälsocentret erbjuder ett stort urval av avslappnande och läkande hälsobehandlingar som utförs av en kompetent och trevlig personal. Dessutom finns här en skönhetssalong med lyxiga bad-, kropps-, ansikts-, hand- och fotbehandlingar.

Mera information om Viimsi finns på nätet, www.viimsitervis.ee.

Under vistelsen på Viimsi kommer reseledaren att ordna möjligheter till extra program mot tilläggsavgift. Tack vare närheten till Tallinn kan vi i mindre grupper åka dit på shopping, museibesök, kanske ett operabesök. Vi följer med utbudet!

Som reseledare på denna resa fungerar Anneli Hofer.

DAGSPROGRAM DAG 1 Söndag 5.2.2006 Eckerö Lines m/s Nordlandia avgår från Helsingfors kl. 8.00.

Ombord avnjuter vi en riklig buffetfrukost. Ankomst till Tallinn kl.

11.30. I hamnen väntar en estnisk buss för att ta oss till Viimsi, där vi inkvarterar oss. På kvällen äter vi middag på hotellet.

DAG 2 Måndag 6.2–DAG 4 Onsdag 8.2 Dessa tre hela dagar njuter vi av vistelsen på Viimsi! Vi äter frukost, lunch och middag varje dag och har fri tillgång till badavdelningen.

DAG 5 Torsdag 9.2 Sista måltiden på Viimsi blir dagens frukost. Efter att vi lämnat våra rum åker vi med vår estniska buss till Tallinn och hamnen.

Innan färjan avgår har vi tid att göra de sista uppköpen i de många affärerna i hamnen eller ta en kopp kaffe.

Eckerö Lines m/s Nordlandia avgår från Tallinn kl. 18.00. Ombord avnjuter vi en buffetmiddag. Även nu har vi tillgång till några hytter. Ankomst till Helsingfors kl. 21.30.

PRIS: 360 € I PRISET INGÅR: • båtresorna Helsingfors–Tallinn tur och retur • buffetfrukost på Helsingfors–Tallinn • buffetmiddag på Tallinn–Helsingfors • tillgång till hytt tur och retur • övernattning fyra nätter i dubbelrum • fyra frukostar, tre luncher och fyra middagar • spakonsultering och sju behandlingar • fri tillgång (kl. 7–23) till badavdelningen (bastu, simbassäng, konditionssal) • reseledarens tjänster Vi reserverar oss för ändringar i tidtabeller, program el. dyl.

Den stora höstkryssningen

”SENIORSKEPPET” 3–5.10.2005

En dag i Stockholm-kryssning med Silja Serenade.

Det finns ännu några hytter kvar. Om du vill med, men ännu inte anmält dig RING OMEDELBART!

Vårresa till LANZAROTE 3–17.3.2006 (2 veckor)

Julmarknaden i Dresden.

Foto DWT/Dittrich

Tel 044-2625 707 Drottninggatan 1 10600 Ekenäs

Vårens solresa gör vi till Kanarieön Lanzarotes vackra och lugna sydspets och det trivsamma PLAYA BLANCA. Här finns Lanzarotes finaste sandstränder, vackra planteringar och den trevliga strandgatan med sina butiker och många restauranger.

Vi bor på Hotel Blue Village PLAYA FLAMINGO. (se Finnmatkats vinterbroschyr, s 13, 98-101) Anneli Hofer fungerar som reseledare.

Pris för två veckors resa från 955 € Möjlighet även till en veckas resa.

BOKA NU! Begränsat antal rum, speciellt ”Premiumrum”

Kontakta RESEBYRÅ BTI NORDIC Ulrica Isaksson tel (019) 2674 554, ulrica.isaksson@btinordic.com

GOD TID 5/2005 – 11

Hussa för pensionerade män

Frågesportstema:

Matlagning är roligt

Kan du ditt Svenskfinland?

Vi riktar oss främst till män som blivit ensamma och kanske för första gången livet ska ta hand om hem och hushåll. Kursen går av stapeln i Marthaförbundets undervisningskök under fyra (4) torsdagsmiddagar i november–december. Iden med kursen är att ge kunskap och färdighet att på ett ändamålsenligt sätt ta hand om sitt hushåll. Här träffar man andra som är i en liknande livssituation. Under matlagningens gång utbyter vi tankar och delar med oss goda tips och råd. Varje gång har ett eget tema och vi tillreder varje gång en mångsidig och god lunch som vi avnjuter tillsammans.

Höstens stora satsning på den kulturella sidan är FRÅGESPORTEN. Alla föreningar får ställa upp ett lag på tre personer. Frågesporten hålls i två omgångar och temat är ”Kan du ditt Svenskfinland?”. I uttagningen, som hålls i alla regioner och distrikt den 3 november 2005, tävlar föreningarna i distrikten och regionerna internt sinsemellan, så att t.ex. alla föreningar i ett distrikt eller en region enligt fördelningen nedan ställer upp ett trepersoners lag med representanter för båda könen då de träffas den 3 november 2005 i frågesportens tecken. Det vinnande laget i uttagningstävlingarna går vidare till finalen, som hålls på höstmötet den 9 november 2005 på Hotell Arthur, Berggatan 19 i Helsingfors. Representanterna till frågesporten får sin resa till Helsingfors 9 november betald enligt förmånligaste färdsätt.

Kursen ingår i ett RAY-projekt och kostar därför endast 10 euro.

17.11 kl. 10–13:35 Ät rätt & må gott. Näringslära. Ät enligt kostpyramiden – både ekonomiskt och ekologiskt.

Tallriksmodellen hjälper dig att äta rätt.

24.11 kl. 10–13:45 Livsmedelshygien; hur sköter jag kyl och frys?

Förvarning av livsmedel. Vardagsmikrobiologi.

1.12 kl. 10–13:35 Textilvård; hitta rätt i tvättmedelsdjungeln!

Vaddå sortera – efterbehandla?

8.12 kl. 10–13:45 Rengöring och städning – roligare än vad du trott.

Gamla medel & metoder till heders.

Kursen börjar den 17 november och pågår t.o.m. den 8 december kl. 10–13:45 i Marthaförbundets undervisningskök, Lönnrothsgatan 3, Helsingfors.

Vill du lära dig att skapa livskvalitet i din vardag tillsammans med andra? Anmäl dig per tfn 09-696 225 60 mellan kl. 8–15 till hushållslärare Elisabeth Eriksson på Marthaförbundet eller e-post elisabeth.eriksson@martha.fi Svenska pensionärsförbundet är samarbetspartner. Förfrågningar och anmälningar även till SPF:s ombudsman Jan Holmberg, tfn 09-72 888 210 alt. jan.holmberg@spfpension.fi

Ta vara på tillfället!

Lagen indelas i första uttagningen enligt följande områden: Helsingfors (SAMS) Överens (Mellannyland) Östnyländska distriktet (Östra Nyland) Väst-Sam (Västra Nyland) Åboland Norra Österbotten Mellersta Österbotten Sydösterbotten Övriga Finland (Björneborg och Tammerfors) Åland får sända ett lag direkt till finalen.

Uttagningarna i Helsingfors och Mellersta Nyland sköts av Anders G. Lindqvist, Östra Nyland av förbundsordförande P-H. Nyman, Västra Nyland av verksamhetsledare Veronica Fellman, Åboland av ombudsmannen för Södra Finland Jan Holmberg, samt Norra, Mellersta och Södra Österbotten samt Övriga Finland av Per Thomasfolk. Information om exakt plats för var uttagningarna ordnas meddelas senare.

Lalle Broberg sköter frågesportsfinalen i Helsingfors den 9 november 2005 bland de tio lagen.

Den förening som vinner i finalen i Helsingfors får 200 euro, andra får 150 euro och tredje 100 euro.

Liv i Luckan den 29 september kl. 12–17

Luckan på Simonsgatan 8 i Helsingfors håller igen en seniordag, ett heldagsevenemang för seniorer. Svenska institutioner och instanser i huvudstadsregionen erbjuder program och information för seniorer.

Seniordagen är en gratis tillställning för alla intresserade.

Under dagens lopp erbjuds bland annat datorlotsning, musikprogram, kortkurs i salsa och presentationer av bl.a. Håkan Hellberg ”Rör på påkarna – livet lockar”.

För mera information tfn 09-681 34510 eller www.luckan.fi/seniordag

Tung i kroppen – yr i knoppen Seminarium om hälsofrämjande den 6 oktober kl. 10–16 i Folkhälsans auditorium, Topeliusgatan 20, Helsingfors Grunden för vår hälsa läggs redan i barndomen, men enligt aktuell forskning är det aldrig för sent att lägga om sina levnadsvanor! Vad kan vi göra för att må ännu bättre? Under dagen får du tips om nya motionsformer, kroppsvänlig kost, mediciners samverkan och minnesträning.

PROGRAM 9 Anmälan Deltagarna kan bekanta sig med Infoteket Välkommen!

Direktör Viveca Hagmark, Folkhälsans Förbund ”Där står en gammal åsna, som ingen ännu ridit på...”

Författare Paul von Martens och redaktör Maj-Britt Paro samtalar Bandgympa Livskvalitet och piller?

Anna Lassig, farmaceut, stud. i näringslära, Universitets Apoteket Kropp och hälsa vid mogen ålder Cia Törnblom, sakkunnig för motion och hälsa, Folkhälsans Förbund 13–14

Lunch ”Klar i knoppen” – kost Carola Ray, sakkunnig för kost och hälsa, Folkhälsans Förbund Säg det i toner Visor med Victoria Lindqvist & Akse Pettersson, Sibelius-Akademin Träna minnet!

Taina Johansson, sakkunnig för äldre och hälsa, Folkhälsans Förbund Tack för idag!

Svenska pensionärsförbundets ordförande P-H Nyman, som fungerar som moderator

Upplev hösten i skärgården Lövängsön Jungfruskär, fiskodlingar, skärgårdsmuseum och andra trevliga utflykter och programinslag kan Du få uppleva under några höstdagar i slutet av oktober. “Upplev hösten i skärgården” hålls på Skärgårdsfolkhögskolan i Houtskär den 24–26 oktober.

Kursavgift endast 130 € (helpension) inklusive båtutflykt till Jungfruskär.

Förfrågningar och anmälan senast 23.9.2005 till • Majlis Kvist – tfn 040 754 0550 majlis.kvist@kolumbus.fi • Valborg Louhisto – tfn (09) 315 6479 valborg@louhisto.fi • Taina Johansson – tfn 050 539 8783 taina.johansson@folkhalsan.fi Deltagaravgift 15 euro, inkluderar lunch och material. Uppbärs vid anmälan på plats.

Kursen sker i samarbete med Spf. Information och upplysning: Skärgårdsfolkhögskolan, 21760 Houtskär, tfn 02-4633227, 040-5443163, fax 02-4633406, info@hkf.fi, www.hkf.fi

Arrangörer är Svenska pensionärsförbundets pensionärsföreningar i Helsingfors och Folkhälsan i samarbete med Svenska Studiecentralen.

Anm. senast 30 september

12 – GOD TID 5/2005

Att fånga ögonblick Otaliga är de Åbobor, som under de sjuttio år som familjeföretaget Kamera-Boden Ab på Köpmansgatan fungerat, blivit betjänade med allt som hör fotograferandet till.

Kamera-Boden är som sagt ett familjeföretag, där farfar Birger Lundsten strax före jul 1935 blev sin egen i kamerabranschen. Två år senare flyttade man in i det hus på Köpmansgatan, där arkiv, lager, affär, studio och kontor fortfarande finns. Sonen Per-Johan, av alla kallad Clotte utbildade sig i Tyskland och kom in i företaget 1952.

Clottes son Sten-Erik tog över i slutet av 1980-talet.

Det är alltså tre generationer Lundsten som fotograferat, servat och arkiverat fotomaterial till glädje för såväl professionella som mera amatörbetonade kamerakunder. I dag har Clotte passerat 75-årsstrecket, men är still going strong. Så här i slutet av sommaren har man mera brått än nånsin och någon pensionärstillvaro är inte aktuell för honom.

finns bevarade på glasplåtar i 10 x 15 cm. De håller och kan skannas vid behov. Under krigen var det förbjudet att fotografera och publicera bombningar och brandskador – dåligt för krigsmoralen om sådana visades i pressen. Birger Lundsten hade fotograferingslov av polismyndigheterna och själv var han vid luftvärnet i Åbo. Intressanta, men kusliga är t.ex. de bilder han tog midsommardagen 1941 av bombningarna i Åbo.

I det lundstenska arkivet finns tiotusentals bilder till glädje för forskare, historiker, artikel- och bokskrivare. Många är de föreläsningar som sonen Clotte i ord och bild hållit i olika föreningar om Åbo förr. Att få se Åbovyer före den stora rivningshysterin på 60- och 70-talet gläder många.

Det som mest fascinerat Clotte är industrifotograferingar; otaliga är de sjösättningar han knäppt.

En dråplig upplevelse var sjösättningen av en rysk båt, där champagneflaskan i värmen exploderade och flaskbottnen träffade en rysk dignitär i huvudet. Clotte lyckades knäppa en bild av det blodiga huvudet, innan mannen fördes till sjukhuset för att sys med åtta stygn och Clotte blev ivägföst.

Med glädje minns Clotte hur han tillsammans med professor Svante Dahlström körde omkring och fotograferade Åbobilder för illustrationer i Promenader I–III.

Gamla bilder fascinerar Många är de fotografier som familjeföretaget Lundsten donerat bl.a. till Landskapsmuseet och Åbo

Ett ögonblick av harmoni att minnas. Fotograf B. Lundsten tar en otvungen familjebild på sommarstället i Korpo 1945 för sitt familjearkiv.

Akademis bildsamlingar.

Släktforskning är populärt och många kunder kommer med gamla bilder och vill ha kopior. Numera går det att färgsätta dem.

– Men riv inte ut inlimmade

Fotobranschen hård idag Två stora perioder av tekniska förändringar har skett inom fotoområdet. 60-talet kom med de automatiska kamerorna – exponering, avstånd och färg var de nya komponenterna. Clotte minns en Agfa-mässa i München, där nymodigheterna förevisades. Den andra förändringen kom med digitaltekniken på 2000-talet.

– Folk knäpper som aldrig förr, säger Clotte, men påpekar samtidigt att hållbarheten är sämre. En CD torde hålla ca tio år; bilder på hemkopieringsapparater inte ens så länge. Skall man spara sådana bilder ska de göras till riktiga foton.

Han berättar om en kund, där alla familjebilder försvann p.g.a. att hårddisken gått sönder. En annan fick in ett virus, som förstörde alla bilder.

Storsamling av kameror

Arkivet en ovärderlig källa Farfar Birger var en typisk stadsfotograf i Åbo, som mycket samarbetade med tidningspressen. Större händelser, celebra kungabesök etc.

bilder ur album – ta hellre hela albumet med, säger Clotte. Trasiga bilder går numera att reparera digitalt, men albumet ser illa ut.

Gamla foton ska helst förvaras i album. Plastfickorna är bra, men bäst är att fästa fotot med fästor i hörnen på syrafri kartong; då får man också ut bilderna bäst.

Birger Lundsten passade på att föreviga sin familj, fru och tre söner i samma ögonblick som hedersgästen marskalk Mannerheim passerade. Fotot, som han var mäkta stolt över togs 1937 under världsmästerskapen i skytte i Helsingfors.

Clotte Lundsten fick sin första kamera, en låda, som åttaåring. Under årens lopp har han tagit hand om gamla kameror, fått, bytt eller köpt av kunder som skaffat sig nya.

När Clotte fyllde 70 donerade han 340 pjäser som ställdes ut på Åbo slott i två våningar tillsammans med Åbobilder. När han fyllde 75 donerade han 200 kameror till Sagalunds hembygdsmuseum i Kimito.

I december detta år öppnas en utställning Tre generationer Lundsten i skärgårdscentret Sunnan i Korpoström. Som en kuriositet kan nämnas att Clottes bror Bengt Lundsten är arkitekten bakom det lyckade centret.

I dag leker hans barnbarn med sina mobiltelefoner och fotograferar med dem.

– Ack ja, suckar Clotte Lundsten, det var annorlunda förr!

CARIN ÅMINNE

Om morfars kärleksbrev När det i detta nummer av God Tid är tal

om det s.k. familjearkivet, så handlar det bl.a. om gamla fotografier, brev, dagböcker, klipp och dokument. Och då inställer sig strax två frågor: vad är värt att spara, och hur/var skall det sparas? På de frågorna finns det inga enkla och allmängiltiga svar. Somt kan vara intressant av rent personliga orsaker, annat kan ha ett värde för mera sofistikerad forskning om gångna tider.

Och naturligtvis finns det alltid sådant som är mer eller mindre värdelöst, bl.a. därför att det inte är unikt utan finns bevarat också i andra sammanhang. Dit hör t.ex. tidningar och tidskrifter. Att välja och vraka i sådant material har varit ett föga avundsvärt arbete

för mången dödsbouppredare och arvinge.

Men så finns det ytterligare en kategori av efterlämnade papper, vars hantering kräver extra finkänslighet och omdömesförmåga.

Det är breven, framför allt de personliga breven. Hur göra med morfars kärleksbrev till Henne som sedan så småningom blev mormor? Det handlar alltså om den med sidenband ombundna brevbunt, som hittades längst bak i en låda vid bouppredningen.

Har vi, efterkommande, någonting med dem att göra? Vad kan de själva ha tänkt när de omsorgsfullt samlade dem på hög, kanske ibland tog fram och läste valda avsnitt för varandra? Kan de tänkas ha sparat dem för att efterlämna några skärvor av personlig dokumentation? Eller trodde de kanske att den bild som barn och barnbarn hade fått av dem

var just den rätta, att den inte krävde någon sådan justering som gamla brev kanske kunde erbjuda? Eller hade de alltid tänkt förstöra dem, fastän det sedan aldrig hade blivit av?

Allt det här är svåra frågor. Ett av svaren är odiskutabelt: breven skall inte få falla i händerna på utomstående, de är ingenting för den allmänna pappersinsamlingen. Beslutar man sig för att hålla sig utanför brevskrivarnas privatliv och tror man att senare generationer kan tänkas vara av samma åsikt, så låt breven hellre bli aska än fladdra omkring på en avstjälpningsplats.

Men det finns också de som tycker, att ingen tar skada av att man försöker bli närmare bekant med sina förfäder. Det är kanske personer man själv aldrig har upplevat, bara hört om genom andras, kanske ibland något

färglagda berättelser. Hurudana var de, vad tänkte de, hur levde de? Breven kan berätta någonting om detta och sålunda ge oss en kombination av större kunskap och bättre förståelse. Vill vi – kort sagt – att brevskrivarna skall komma oss närmare, med sin fel och förtjänster, med sina tankar och känslor?

Ligger det någonting moraliskt betänkligt i detta?

Det är på modet att söka sig till rötterna.

Breven kan var en väg att lyckas. Men det måste ske med stor försiktighet. Glänta varsamt på dem, se vad handlar de om – är det vardagshändelser eller stora passioner?

Problemet är bara att det är först när man har läst dem som man inser att man kanske inte alls hade bort läsa dem.

ANDERS G. LINDQVIST

GOD TID 5/2005 – 13

Vad gör vi med familjearkivet?

Hur ska vi ta hand om farmors dagbok, brevväxlingen mellan mormor och morfar, de gamla fotoalbumen, föreningsprotokollen?

Vänd dig i första hand till närmaste lokalarkiv. ”Varför skall man spara på gamla papper? Bränn breven, ’obehövliga’ handlingar, anteckningar etc!

– Den principen har tyvärr många anhängare. Ja, det tycks för månget dödsbo vara särdeles angeläget att förstöra en avliden persons ’papper’, däribland brev, nedskrivna hågkomster, dagböcker, självbiografier, fotografier, bjudningskort, tidningsurklipp av personligt och släktbetonat innehåll m.m. Bedrövliga vittnesbörd om sådan skövling föreligger lite varstädes.”

Skolrådet Johan Ludvig Bircks (1886–1971) något mästrande formuleringar kan kännas skuldbeläggande. Särskilt för oss som mer eller mindre mot vår vilja fått ta ansvar för familjearkivet.

Pensionärsföreningarnas funktionärer kommer inte lättare undan. Skolrådet dundrar vidare: ”En samvetsfråga till föreningsstyrelser av alla slag: är er förenings papper, protokoll och annat, som sammanfattas under benämningen arkivalier och arkiv, allt detta skrivna och tryckta, som rör föreningen från dess första början till dag som är, är det förvarat och ordnat?

Eller är det mesta, äldsta och bästa skingrat, förstört, obefintligt? Med tanke på hur sorgligt vanligt det är att föreningars arkivalier icke på tillbörligt sätt samlas, förvaras och ordnas, borde varje ansvarskännande föreningsstyrelse ta sig an denna viktiga angelägenhet och så begå, att föreningsarkivets existens och tillväxt tryggas.”

Men vad ska vi göra med alla dokument som samlats i lådor och skåp, på vindar och i källare? Vi vänder oss till fil.dr Mikael Korhonen som är arkivchef på Svenska litteratursällskapet.

– Kontakta lokalarkiven, föreslår han och ger en förteckning på lokalarkiven i Svenskfinland.

Mycket har hänt sedan skolrådet Birck skrev sin artikel i Pedersöre, Jakobstads Tidnings jul- och hembygdsblad 1965. År 1985 startade Svenska litteratursällskapet kampanjen ”Lokalhistoriska arkiv – rädda lokalsamhällets minne”. Senare tillsatte man en arbetsgrupp för att stöda och ge information åt hembygdsforskargrupper som arbetar med att ta tillvara privata handlingar.

– Kampanjen och arkivrådgivningen kan anses ha bidragit kraftigt till att man i svenskbygderna grundade arkiv och att verksamheten organiserades i fasta former. Lokalarkivverksamheten har idag blivit en naturlig del av hembygdsrörelsen, berättar Mikael Korhonen som fungerat som både arkivrådgivare och ledare för arbetsgruppen.

Sedermera har Finlands svenska hembygdsförbund, där Korhonen sitter som ordförande, övertagit

ansvaret för verksamheten.

Litteratursällskapets förteckning från år 2001 upptar 37 lokalarkiv, spridda över hela Svenskfinland, allt från Karleby i norra Österbotten, till Korpo i den åboländska skärgården och Lovisanejden i östra Nyland.

Hälften av arkiven drivs av hembygdsföreningar (18 arkiv), en del museer har egna samlingar av lokalt material (6 arkiv) och resten är grundade särskilt för detta ändamål (13 arkiv).

Till omfattning, verksamhet och arkivbestånd skiljer sig lokalarkiven naturligtvis betydligt från varandra.

Ett arkiv kan bestå av en liten samling tillvaratagna handlingar, medan andra rymmer tiotals hyllmeter material.

– Men det är inte omfattningen som är avgörande – varje räddad handling är lika värdefull.

Korhonen nämner också andra arkiv som man kan kontakta. Hit hör Åbo Akademis arkiv, landsarkiven (t.ex. Vasa landsarkiv), Ålands landskapsarkiv, Svenska litteratursällskapets arkiv.

Till kategorin privata centralar-

s.k. arkivbildare är uppräknade, försedda med ”gränsår”. Här är några exempel: Nygård Hildurs privata fotoarkiv 1922–1930, Billnäs nykterhetsförening 1902–1972, Nickby gästgiveri 1910–1926, Lasses hemman 1799–1991, Holmlund, Gustav, sjöman 1921–1971, Galeasen Almas rederi 1876–1880, Juth, Ingmar, dagböcker från krigsfronten 1942–1944, Dramatiska föreningen i Kristinestad 1883– 1933, Larsmo-Eugmo Pensionärsförening 1978–1994.

De pensionärsföreningar som deponerat sina arkiv i lokalarkiven kan räknas på ena handens fingrar – åtminstone 2001 då katalogen kom ut.

Den mest imponerande samlingen, omkring åtta sidor i katalogen, tycks finnas i Sagalunds arkiv i anslutning till Sagalunds museum i Kimito.

Men så uppmuntrar man också presumtiva donatorer, bland annat på internet: ”Kasta inte bort gamla brev och foton! Visste du att Sagalunds lokalhistoriska arkiv tar emot gamla dokument och handlingar som berör Kimitoön? Vill du inte

donera ditt material, går det bra att deponera materialet i Sagalund.

Tänk på att det också är viktigt att dokumentera vår egen närhistoria, alltså från 1950-talet fram till vår egen tid.”

Skriv ut digitala dokument Mikael Korhonen är bekymrad över utvecklingen där dokument skapas elektroniskt på dator.

– Det enda säkra sättet att bevara dem är att skriva ut dem till papper. Antalet bilder ökar snabbt – men de försvinner lika snabbt.

Professor Olle Sirén, som forskat i arkiv mer än de flesta, har bidragit med en artikel i lokalarkivsförteckningen. Här ett citat: ”Om det stämmer att föregående generation var den sista brevskrivande, är det desto viktigare att dess talrika alster och den efterföljande latare generationens magrare kvarlåtenskap tas till vara. Ju fler av dessa dagsboks- och brevskrivare som var och är ’vanligt folk’ desto nöjdare blir framtidens kultur- och lokalhistoriska forskare.”

ULF WAHLSTRÖM

Ur farmors dagbok juldagen 1942: ”Kriget fortgår alla profetior till trots och breder ut sig. Snart är hela världen med om leken. Våra pojkar stå nu tredje krigsvintern i fält.” Dagboken ger en tidsskildring av allmänt intresse men innehåller också sådant som farmor knappast hade velat att utomstående skulle läsa. Nu är hon och hennes barn döda. Kanske tiden är mogen att deponera dagboken i ett lokalarkiv?

WAHLSTRÖMSKA FAMILJEARKIVET

kiv hör Fackföreningsarkivet, Centralarkivet för Finlands näringsliv, Tjänstemannaarkivet, Finlands idrottsarkiv och de politiska partiernas arkiv, t.ex. Svenska centralarkivet (sfp).

Utbudet på arkiv är stort, men enligt Mikael Korhonen bildar de ett nätverk. Alla kan ge råd om vart man kan vända sig för att donera eller deponera familjearkivet.

Få pensionärsföreningar För hembygds- och släktforskare är lokalarkivskatalogen en värdefull informationskälla. Lokalarkivens

Hur gå vidare?

Pensionärsföreningar och enskilda som vill aktivera sig kring arkiveringsverksamheten – kanske rentav starta ett lokalarkiv – kan vända sig till Finlands svenska hembygdsförbund.

Förbundet har som målsättning ”att utveckla de lokalhistoriska arkiven i Svenskfinland genom att bilda en sektion som fungerar som ett expertorgan med att ge råd och inspiration samt uppmuntra till att bygga upp nya arkiv”.

Förbundet arrangerar kurser i fotoarkivering, d.v.s. hur man uppbevarar bilder och negativ, och hur man dokumenterar gamla handlingar, protokoll och dokument.

Kontaktuppgifter: Finlands svenska hembygdsförbund, Postadress: PB 105, 00121 Helsingfors, tfn 09-612 3488

Förteckning över lokalarkiv i Svenskfinland NYLAND Borgå Borgå musem Ekenäs Ekenäs museums arkiv Grankulla Grankulla stads lokalhistoriska arkiv Karis Karis lokalhistoriska arkiv Kyrkslätt Kyrkslätts hembygdsförenings hembygdsarkiv Lojo Lojonejdens lokalhistoriska arkiv Pernå Lokalhistoriska arkivet i Kuggom Pojo Pojo lokalhistoriska arkiv Sibbo Sibbo hembygdsforskningsförenings arkiv Sjundeå Hembygdens vänners i Sjundeå arkiv ÅBOLAND Dragsfjärd Dalsbruks järnverks arkiv Houtskär Houtskärs lokalhistoriska arkiv Kimito Sagalunds arkiv Nagu Nagu hembygdsförenings arkiv Pargas Pargasarkivet Åbo Åbo landskapsmuseum ÖSTERBOTTEN Jakobstad Jakobstads museums arkiv Karleby Karleby Hembygdsförenings arkiv Vi Neristassbors arkiv Kaskö Kaskö hembygdsarkiv Korsnäs Korsnäs lokalhistoriska arkiv Kristinestad Kristinestads lokalhistoriska arkiv Kronoby Terjärv lokalhistoriska arkiv Larsmo Larsmo lokalhistoriska arkiv Maxmo Maxmo hembygdsförenings arkiv Nykarleby Hirvlax byarkiv Kantlax byarkiv Närpes KBC-byförenings arkiv Kalax byarkiv Finby byförenings arkiv Norrnäs byarkiv Nämpnäs byarkiv Närpes hembygdsförenings arkiv Pjelax byarkiv Pörtom hembygdsförenings arkiv Rangsby byarkiv Yttermark byarkiv Övermark byarkiv Sidbäck–Elgmoss hembygdsförenings arkiv Tjärlax byagårdsförenings arkiv Velkmoss byarkiv Pedersöre Pedersörenejdens hembygdssällskaps arkiv Byarkivet i Katternö Esse och Purmo krigsveteraners arkiv Purmo lokalhistoriska arkiv Vasa Sundoms byarkiv Vörå Vörå släkt- och hembygdsforskares arkiv Källa: Mikael Korhonen i Svenska litteratursällskapets publikation Källan nr 2/2001

14 – GOD TID 5/2005

Renässans i blåbärsskogen Det genomgående temat för nästan alla deltagare i pensionärernas sommarvecka i Kuggom var blåbären.

Entusiasterna behövde inte gå långt, skördarna väntade mellan tallstammarna kring skolan och lyckliga som kalvar på grönbete kom plockarna tillbaka med blåa tungor och fläckar på shortsen.

Deltagare som varit med förr berättade att Svenska pensionärsförbundet i samråd med Kuggomskolan alltid förlägger veckan till tiden då blåbären mognar. I år var vädret dessutom idealiskt – utom då de tio skulle ut på sjön; det blåste för hårt och regnmolnen hängde lågt då bussen till Lovisa startade.

Tio glada damer, av vilka många kände varandra och de andra hastigt blev bekanta, sysslade under de fem dagarna mellan 1 och 5 augusti med träslöjd, ryasömnad, datastudier och skönhetsvård, och samlades däremellan till ett föredrag av Nisse Husberg om östnyländska

dialekter – mycket lämpligt eftersom boken Östnyylensk lesanbok med Husberg som medförfattare samma dag recenserats i Hbl – ett annat med Lasse Tornberg om svenska kungar, samt det som gett veckan namnet, Leila Hedmans föredrag om renässansmänniskan, förnämligt kompletterat med musik och bilder.

Samt givetvis till samvaro kring matbordet, stunder som på grund av stort pratbehov tenderade att dra ut på tiden. Isynnerhet den kväll då Pensionärsförbundets ordförande, Per-Henrik Nyman, gästade kursen och ”pratstunden” sträckte sig

närmare de små timmarna.

Torsdagens utfärd blev, trots den grå morgonen, en solig och givande dag; en timmes rundtur i Lovisa med informativ guidning av Anita Nybondas och ett besök hos Neiti Nokkonen, som odlar nässlor som under hennes skickliga händer förvandlas till lena fibrer för dukar och klädesplagg, smycken och lampskärmar, tvålar och hudcrème. Den berömda fisksoppan på Skeppsbron gladde allas smaklökar, varpå det var dags att åka tillbaka till Kuggom för en siesta. Kvällen väntade med avslutningssits och allsång under Leila Hedmans

Ryasömnad ingick i Kuggomveckans program. Foto J.H.

ledning, något som förlöpte så bra att ett förslag om att bilda en pensionärskör kastades fram. I september kommer nämligen den nya båtbyggarhallen att invigas och hela gänget fick inbjudan till festen.

Lastade med glada minnen och

blåbärsburkar äntrade kursdeltagarna bussen för hemfärd, med stort tack till Majlis Kvist, som höll sin milda hand över veckan, till övriga arrangörer och till kökspersonalen för den goda maten!

DORRIT KROOK

Solglimten i Hitis skärgård – ett vardagsrum för alla Solglimten i Hitis är ett gott exempel på hur man i skärgården med frivilliga insatser har gjort ålderdomen trygg och trivsam för den äldre befolkningen.

Surmjölk en smaksak!

Ingmans nya surmjölk har en frisk smak av blåbär. Dessutom innehåller den välgörande Reuteri-mjölksyrebakterier och fiber.

Njut när som helst, som dryck eller mellanmål.

Gott också för magen.

Mera information om Reuteri-mjölksyrebakterien hittar du på nätet: www.ingman.fi under rubriken"För hälsan".

Servicehemmet Solglimten i Hitis i Åbolands skärgård ger en möjlighet åt skärgårdsborna att åldras i en bekant miljö.

Solglimten består av åtta rymliga ettor med egen kokvrå. För att göra boendet hemtrevligt har invånarna inrett lokalerna med egna möbler.

– Huset får inte bli ett isolerat hem så vi har gått in för aktivering framför passivering, säger kyrkoherde Eeva Hanner, som är ordförande för stiftelsen som upprätthåller Solglimten.

Hanner som är en av eldsjälarna bakom servicehemmet fortsätter.

– Kungstanken för servicehemmet är att det skall vara ett vardagsrum för alla, en träffpunkt där både ung och gammal kan känna sig välkommen.

Servicehemmet Solglimten, som invigdes år 2003, har kommit till på privat initiativ. Som grundkapital för stiftelsen hade man en donation på tre tomter i Hitis by.

Som ett av de sista servicehemmen fick man ett betydande stöd från penningautomatföreningen (RAY) för själva byggandet av servicehemmet.

Också kommunen bidrog med medel om också en stod del av

grundplåten kom till genom donationer och frivilligt arbete. Det frivilliga arbetet utgör fortfarande en viktig del för upprätthållandet av Solglimten. Man har t.ex. inte möjlighet att hålla sig med personal nattetid. Istället ställer ett 20-tal frivilliga personer upp och finns tillhanda i tur och ordning på nätterna om någonting skulle inträffa och så att invånarna känner sig trygga. Att också hälsovårdarens mottagning finns i anslutning till huset ökar ytterligare tryggheten.

Till personalen på Solglimten

hör en ansvarig vårdare, närvårdare, kokerska, städerska och verksamhetsledaren Pia Nylund.

Pia Nylund understryker att man också har möjlighet till intervallboende under t.ex. sommarmånaderna. Är man i behov av hemvård kan man under sommaren bo på Solglimten.

Solglimten i Hitis är ett gott exempel på hur man i skärgården med frivilliga insatser har gjort ålderdomen trygg och trivsam för den äldre befolkningen.

Text och foto JANNE HOLMBERG

Kyrkoherde Eeva Hanner (t.h.) är ordförande för stiftelsen bakom Solglimten och Pia Nylund är verksamhetsledare.

GOD TID 5/2005 – 15

Pensionärer och barn lekte i Kronoby

Ett enda lekande var det fråga om när ett 50-tal barn, en handfull äldre aktörer och pensionärskören lekte och sjöng tillsammans inför en talrik publik. Foto J-E. RUDNÄS Under tiden 11–17 augusti framfördes i Kronoby musikdramat ”Eitta leikasi” vilket kan översättas som ”ett enda lekande”. Det var det verkligen fråga om när ett 50tal barn, en handfull äldre aktörer och pensionärskören lekte och sjöng tillsammans inför en talrik publik på Storholmen. Med sitt natursköna läge i ån mitt i Kronoby centrum visade sig Storholmen mycket användbar för olika friluftsaktiviteter. Även den till bredderna fyllda ån utgjorde ett viktigt element i föreställningen.

Lekandet utgjorde det centrala temat i musikdramat. Stig Östdahl konstaterar i programbladet mycket träffande bl.a. ”att leka är nödvändigt och leken är alla människors rättighet. Leken är tidlös och är inte beroende av ålder.” Ett konstaterande, vars sanningshalt med all önskvärd tydlighet bekräf-

tades under föreställningens gång.

Men så har ju pensionärskören och barnen i Kronoby redan stor erfarenhet av att leka tillsammans vilket framkom i spontanitet och frimodighet på båda hållen.

I samma skrift menar Allan Lillqvist, pensionärsföreningens ordförande, att det än en gång är fråga om att pröva gränserna och tycker att det är modigt av dragarna och framför allt av kantorn Kristina Klingenberg att åter sammanföra pensionärskören och barnkörerna i ett gemensamt projekt i denna storleksordning. Speciellt tuff visade hon sig när hon i tidsenlig mundering på en vilt brummande motorcykel infann sig som gäst till barnens ö och med inlevelse tog sig an lekandet. Upplägget gick ut på att inga scenbyten behövde göras.

Barnens vistelse på ön präglades av ständig aktivitet som när en

massa barn leker och busar. Metoch kastspön, flotte, gummibåt med ”aktersnurra”, kaniner m.m. utgjorde spännande rekvisita och gav utrymme för mycken improvisering men också fyndiga repliker och dråpliga fiskehistorier.

Den ”mystiske mannen” gestaltad av Robert Näse och som hyrt in sig i grannskapet blev föremål för mycket spekulerande och smygande från barnens sida. Senare visade han sig vara mycket social, samarbetsvillig och välsjungande och acklimatiserade sig snart bland barnen på ön.

Dollargrin Kaffepausen bjöd på en glad överraskning då en rad amerikanska ”dollargrin” parkerade mitt bland publiken och pensionärskören föreställande Amerikaemigranter på besök i hembygden klev ur. Kläd-

seln var tidstypisk för 60–70-talets emigranter och språket utgjordes av en något svårförståelig engelska.

Trots diverse språksvårigheter var återseendet högljutt och glättigt.

De hjärtliga scenerna med kramar och hela köret verkade äkta och roade åskådarna mycket.

Småningom tog även ”emigranterna” plats på ön och deltog i lekarna och sångerna. ”Amerikabrevet”, en sång som körens egen poet Bo Gripenberg skrivit texten till framfördes med pondus.

I övriga sångtexter av Kristina Klingenberg och Birgit Collander behandlas naturligtvis sommarens fröjder men även det faktum att varje individ är unik, att man måste vara tuff och modig för att kunna medge rädsla, trötthet och ilska. Även ensamheten beskrivs.

Sångfågeln Iselin Strandvall, hade en bärande roll i dramat och fann sig i mammarollen väl tillrätta bland barnen på ön.

Alasdair Pollock var en angenäm bekantskap, som dels ensam och dels tillsammans med Iselin bjöd på enastående vacker sång.

Dessutom gav han prov på diktläsning och ”skådespeleri” ur den högre skolan.

Musiken till sångtexterna hade gjorts av Martin Näse. För regin svarade Helena Tornberg och för ljudtekniken Börje Nylund.

Den sista föreställningen kulminerade i en uppskattad, näst intill dramatisk kamp om vem som längst håller sig kvar på flotten i ån.

De manliga eller kvinnliga ansvarspersonerna? Kampen resulterade i att samtliga i full klädsel hamnade i plurret för att simmande ta sig i land. Upptåget utgjorde ett bevis på att det finns utrymme för lek och hyss långt upp i åren.

Det vågade Storholmsprojektet blev en stor framgång. Vi väntar med spänning på nästa projekt, som kan bli precis vad som helst.

HANS PAJUNEN

KAUSTBY OCH FOLKMEDICIN MUSIK FÖR HELA KROPPEN! Ny lättare ESLA sparkstötting på hjul

Kotknackningspaket 3 dygn 183€/pers.

En ny citymodell av den ursprungliga äkta hjulförsedda sparkstöttingen har kommit ut på marknaden. Lämplig för stadsbruk och vid uppköp då formatet är mindre. Längd 107 cm, vikt 13.9 kg.

* * * * * * *

Modell 3600

E. S Lahtinen Oy Kouranasemantie 46, 61160 KOURA

Tel. (06)4299 400 E-post: esla@esla.fi

Kontakta firmor där du är kund eller specialaffär för hjälpmedel.

Närmare uppgifter: www.esla.fi

Hotellinkvartering i 2 pers.rum Buffet-frukost x 3 Lunch x3 Kotknackning 30 min x1 Örtbad eller lerbehandling x1 Sauna dagligen Mångsidigt program: bl.a. spelmadans, gymnastik,...

Förmånliga offerter för grupper!

KANSANLÄÄKINTÄKESKUS Pajalantie 24, 69600 KAUSTBY, tel. (06)865 0200 www.kansanlaakintakeskus.com

Åbo Svenska Teater presenterar favoritmusikalen ANNIE MÄSTERSKYTTEN

med Marika Westerling och Kristian Thulesius Premiär den 24 september på Stora Scenen Biljettkassan 02-2777 377 biljetter@abosvenskateater.fi www.abosvenskateater.fi

Åk buss med Komfort & kompetens Reseledartjänster Peter Söderqvist Tegelbruksg. 31 65100 Vasa 0500-162 120 el. 06-3222 433

KARIS. Köpmansgatan 9 � (019)232 576 EKENÄS. Kungsgatan 11 � (019)241 4575

16 – GOD TID 5/2005 FÖRENINGSNYTT

CYKLAR OCH HJULSPARKAR! - service och reservdelar

Övermarkbor på utfärd

Lisav. 1 65610 Korsholm Tel. 06-322 3251 Öppet 9.00-17.00 (10.00-14.00)

Tunturi träningsredskap www.velomoto.multi.fi tel. 06-723 0511 Kanalesplanaden 8 68600 Jakobstad

GRATIS värme från solen!

Statistiken säger att solen ger 825 kwh/m2 inbesparing per år!

Aquasol återförsäljare:

Joakim Åkerback, GSM 050-5178 948

HÖSTMARKNAD

I BORGÅ 6-7.10.2005 Kom och avnjut gott kaffe/te

SKÄRGÅRDSMÄKLAREN

och t.ex. läckra bakelser och kakor

Övermark Pensionärsförenings endagsutfärd gick i år till finska Sydösterbotten. Första uppehållet gjordes vid ABC trafikbutiken i Lappo.

Färden fortsatte till Lappajärvi där vi intog en god och riklig lunch på badhotell Kivitippu. Följande uppehåll gjordes vid den runda träkyrkan i Vimpeli som är sällsynt i sitt slag. Vi bekantade oss med Alajärvi centrum och styrde färden mot Seinäjoki där vi bl.a. bekantade oss med krigshäststatyn. I resan deltog 48 personer (29,8 procent av medlemmarna). Fotot av resedeltagarna är taget vid huvudingången till badhotellet.

Text HELGE HAAG Foto LEO STENBERG

Övermarkpensionärer lärde om minne, motion, hörsel

Strandvägen 16, 21600 Pargas (02) 4588 400

Firma Guy Wikström - Försäljning - myynti - service - huolto

Välkom

Ekenäs - Tammisaari

men!

Rådhusgatan 4, J:stad Tfn 06-723 6325

Tel. 019-241 2930 GSM 0400-476 735 Fax 019-241 1033

Välkommen till trivsamma

MYLLYLAMPI i naturskön omgivning!

God mat, kaffe, smått o gott! * Grupper & resenärer, vik in!

MYLLYLAMPI RESTAURANTS

03100 Nummela, 019-335 177, fax 019-334 508, 0400-446 374

Vasaesplanaden 16 65100 Vasa tel. 06-317 4163 fax 06-317 4163 GSM 050-563 1523 E-mail: info@bertelspanorama.fi

Övermark Pensionärsförening har i samarbete med Folkhälsans avdelning i Övermark hållit en serie träffar innehållande föreläsningar om minne, motion och hörsel. Deltagarna har även prövat på olika motionsformer. Intresset för Mimoselkursen var så stort att deltagarna indelades i två grupper. Mona Gullmes som ledde kursen har varit ledare för ett antal liknande kurser i Sydösterbotten. Sista sammankomsten firades med motion på Vargberget. Fotot är från korvgrillning i grillkåtan.

Venny Gullmes (fr.v.), Lea Ragvals och Svea Häggvik låter sig väl smaka.

Text HELGE HAAG Foto GÖTA BRÅDD

SYRÉNS FÖRLAG ERBJUDER: Över 300 boktitlar och över 150 svenskspråkiga Cd skivor, 200 1917 års bibel inkommit igen pris 80€ kortmotiv. Beställ NY produkttidning utkommer 26.9.05 CD 20€

CD 20€

kass. 14€ Helge Forsman Han har öppnat pärleporten, Var jag går i skogar berg och dalar, Var dag ifrån dig, Högt på ett berg, Mitt hem bortom bergen, En ton från himlen, Jag är på vandring, Tusentals gitarrer, När du går över floden, På en avlägsen höjd, Låt mej vandra nära dig, Jag skall gå genom tysta skyar, O store Gud, Långt bortom rymder vida.

Mia Marianne & Per Filip

Där rosor aldrig dör, Han är min sång och min glädje, Glöm inte bort att änglarna finns, Vandrar du ensam, Var jag går i skogar berg och dalar, Var dag för sig, Down by the riverside, Det ska bli frid på vår jord, Vandra mot en sommar, Blott en dag, Halleluja, De stilla stunderna, Vårens vind, Låt din kärlek leva, Aftonsstjärnan,

Kort paketserbjudande 30 st. kort för 10€. Välj bland grattis, barn, djur, bibelspråk, tänkvärda ordspråk

Borgå 10-11 sept.

Helge Forsman och en dragspelgrupp från Österbotten med sångare och musiker.

Lördag kl. 18.00 Tolkis paviljong n! me Söndag kl. 11.00 Missionskyrkan Borg m o Söndag kl 15.00 Borgå brandkårshus Välk

Sänd in din beställning till Sven-Erik Syréns förlag, Norrfjärdsvägen 44, 66640 Maxmo,tfn. 06-345 0190, 050-301 6598, fax 06-345 0100 10 d. bet.tid. + porto

Namn:_________________________________ Tel:____________________________________ Adress:________________________________ ______________________________________

GOD TID 5/2005 – 17 FÖRENINGSNYTT

Sibbopensionärer samlades på Lövhyddan i sol och värme

Lyckad friluftsdag i Kyrkslätt Kyrkslätt pensionärer ordnade för andra gången en friluftsdag i mitten av juni. Ungefär hundra pensionärer deltog. Programmet bestod av en massa roliga aktiviteter som händelserunda, naturstig, stövelkastning, pilkastning, boccia och mölkky.

väger, hur många ärter det fanns i en flaska, vilken diameter vattentornets topp hade, hur långt ett hoptrasslat rep varsamt uppskatta omkretsen på ett träd.

Trevligt sätt bästa medlemsvärvaren

SISP-orkestern underhåller över hundra deltagare vid Sibbo pensionärers sommarsamling på Lövhyddan.

Man behövde inte gå i den uppvärmda bastun på Sibbo pensionärers sommarsamling för att bli svettig. Samlingen hölls på Lövhyddan i närheten av Kalkstrand och samlade över hundra deltagare.

Deltagarna bjöds på ett lättsamt och omväxlande program med bl.a. musik av ”SISP-orkestern” och sång av ”Roostaggarna”.

De flesta deltog i aktiviteter som pilkastning, kasta ärtpåse, naturstig, boccia samt andra trevliga lekar.

Sibbo pensionärers sommarsamling har tidigare hållits som t.o.m. en tredagars samling, men arrangeras för tillfället som en endags händelse.

Text och foto JANNE HOLMBERG

Karispensionärer på Ösel

Brandinspektör Carl-Eric Tallberg demonstrerar hur man släcker en brinnande TV för Kyrkslätts pensionärer på friluftsdagen.

Lokalavdelningens ordförande Bo Ekstam, som höll sig anspråkslöst i bakgrunden, hade gjort upp en naturstig där det gällde att på kort tid

känna igen sparvuggla, fiskgjusbo, grävling och hundfloka.

Händelserundan betydde att man skulle gissa vad en vedklabb

Kyrkslätts pensionärer har ett rätt imponerande antal medlemmar.

– Vi har idag 365 medlemmar säger en nöjd Raili Nordblad som är föreningens sekreterare och eldsjäl.

– Under året har vi många aktiviteter, program och resor.

Varje år försöker vi ta med någon ny aktivitet på programmet för att locka nya medlemmar Föreningens vice ordförande Fredrik Malmsten konstaterar att ”det trevliga sättet ät den bästa medlemsvärvningen”.

– Många ensamma människor skall man kunna lyssna på och uppskatta deras tankar. Fredrik Malmsten betonar vikten av samvaro och gemenskap – Man får inte känna sig ensam och utanför.

Text och foto JANNE HOLMBERG

30 ÅR Fest i Brahegården i Kristinestad.

22.9 kl. 13.00 Omväxlande program, dans. Välkomna!

Pensionärsklubben PIKT

cafe & presentshop Rådhustorget, Ekenäs Tel./puh.

(019) 241 3997

Karis pensionärer gjorde i början av augusti en tredagars resa till Kuressaare på Ösel. Det rätt intensiva programmet som de 40 deltagarna bjöds på bestod bl.a. av utfärder till Pangaklippan och Kaali meteoritkrater. Deltagarna fick ingående information om förhållandena i Estland under Sovjettiden och i dagens Estland.

Östnylänningar sommarfestade

Öppet mån-fre 9 - 19 lö 9-16, sö 12-18

ALLT I TYGER för Vardag och fest Hem och stuga Bil och båt

Välkommen och fynda

Burda och Stil-mönster, sytillbehör, knappar, sömnadsservice m.m. m.m.

De östnyländska pensionärernas traditionella sommarfest på Lurens flyttades till Bygdegården i Hommansby eftersom risken för regn var uppenbar. I festen deltog ungefär 130 pensionärer. Förbundet var representerat av förbundsordförande P-H Nyman och ombudsman Jan Holmberg. På bilden underhåller Lovisa folkdanslag deltagarna med en fartfylld polska. Foto J.H.

Tyg Magasinet

Torngatan 4, 10600 Ekenäs. Öppet: Vard 10-18, lö 10-14 Tel. 019-246 2477

18 – GOD TID 5/2005

NYLUND&CO

Utnyttja Din inre energi till fullo

HEMTJÄNST - KOTIPALVELU Vi utför det mesta både inne och ute inom Västnyland!

kesport

� 045-132 3450/045-132 3451 Ursprungsbefolkningen på Hawaji har använd t Noni f r uk ten i c : a 20 0 0 år f ö r de s s up piggande verkans skull. Sedan 1980-talet har o c k s å den indus t r i ella vär l den lär t k änna fruktens hälsoef fekter. Miljontals nöjda européer använder idag Noni regelbundet för att leva upp till nutidens hårda krav. Fruktsyrorna, antioxidanterna och enzymerna från Noni frukten har gett många personer mera energi, bättre matsmältning och vackrare hy.

Märkesvaror av hög kvalitet för sport och fritid!

Köpmansgatan 3, KARIS Tel. 019-231 328, fax 019-236 327 Öppet: må-fre 9-18, lö 9-14

kesport KARIS

I hälsokostaf färerna f inns sedan våren en förmånlig produkt: Vitrum Noni Strongk a p s l a r n a . I k a p s l a r na ä r d e v e r k s a m m a ä m nena i 8 gånger mera koncentrerade form s o m i f ä r sk f r u k t . E n t i l l t v å k a p s l a r d a g l i g e n räcker för god ef fekt.

Fråga efter triangelförpackningen !

Saluförs riksomfattande i hälsokostaffärerna.

Marknadsförare : Fenno Natura Ab, Tusby w w w.fennonatura.f i

Äldre bilister är goda medtrafikanter Uppdatera körkunskapen – eftermiddagsseminarium för seniorbilister på Folkhälsan i Helsingfors, Topeliusgatan 20 den 17 oktober kl.14-17.30.

������������� ���������������������������

Program 14.00

Seniorer och trafik.

Kampanjchef Margaretha Wildtgrube, Folkhälsan

14.05–14.20

En nostalgitripp till 50-talet – minnesbilder från 50-talet.

Kampanjproducent Patrik Lindholm, Folkhälsan

14.20–14.40

Förnya körkort.

Representant för polisen

14.40–15.00

Kör pigg!

Fysioterapeut Monica Miiluvaara, Norrvalla Folkhälsan

15.00–15.45

När är kroppen i körskick?

Geriatriker Otto Lindeberg

15.45–16.30

Kaffepaus.

Under kaffepausen kan man göra en snabb syntest och mäta blodtrycket. Folkhälsans hälsovårdare Ruth Sjöberg mäter blodtrycket.

16.30–17.15

Vi uppdaterar våra körkunskaper.

Bilskollärare Börje Fagerholm

17.15–17.30

Vi kör vidare.

Sammanfattning av ombudsman Jan Holmberg, Svenska pensionärsförbundet

I samband med seminariet kan man boka tid för mörker- respektive halkkörning eller bara några uppfriskningstimmar med en erfaren bilskollärare.

Seminariet är kostnadsfritt!

Kaffeservering till självkostnadspris

������� �������������������������������������������

Anmälningar till Svenska pensionärsförbundet tfn 09 728 8210 eller via din förening senast tisdag 11.10.2005

���������������� ������������������������������������������� ���������������������������������������� ���������������������������������������������� ������������������������������� ������������������������������ ������������������������������� ����� ������������������������������������������������ ��������������������������������� ��������������������

De populära danskvällarna fortsätter – på ny adress

Hösten 2004 återupptogs en gammal och god tradition i hjärtat av Helsingfors: dans på svenska, till levande musik.

Danserna, som genast blev mycket populära, fortsätter hösten 2005 i Arbetets Vänners sal på Annegatan 26.

Tidpunkten är onsdagskvällar kl. 18–22.

Programmet under hösten: 12.10 Alvi’s Dixie Stompers med solist, 2.11 Diktyon Five, 7.12 Hendrix Liksom tidigare föregås danserna av dansundervisning kl. 18–19.

Biljettpriset är 10 €, danskursen är gratis.

Bufféförsäljning med kaffe, läsk och småsalt, samt en bar.

Arrangör är, liksom tidigare, Svenska pensionärsförbundet, med stöd av fonder och företag.

��������������������������������

Närmare uppgifter ger Maj-Lis Kvist, 09-682 2878, 040-754 0550 Jan Holmberg, 045-657 5848, 09-728 88211

GOD TID 5/2005 – 19

Höstens A-vitaminer i krokiga morötter A-vitamin står för Vital-Taktisk-Motiverande. A-vitamins logo är en A-vitaminrik morot.

Under höstens stjärnklara kvällar, i september och oktober, kommer stafetten att fortsätta sitt segertåg, med glädjebudskapet om föreningskunskap, vidare längs kusten i Nyland, Åboland och Österbotten.

Kursens innehåll

A-vitamin A-vitamin är en kurs på webben i föreningskunskap som verkställs som ett projekt inom Svenska Studiecentralen. Man kan avgiftsfritt bekanta sig med kursmaterialet och utan inregistrering. Man behöver en pc med internetanslutning.

A-vitamin består av tre moduler A, B och C. A är en grundkurs i föreningskunskap och den genomförs som självstudier på webben.

B och C är fortsättningskurser i föreningskunskap och ledarskap, vars kursmaterial finns på webben.

De genomförs som sedvanliga kurser vilka skräddarsys tillsammans med organisationerna.

Efter genomgången kurs får man ett ”A-vitamin intyg för aktivt medborgarskap”.

Modul A Kursinnehållet i modul A är samma som kursinnehållet i Morotsstafetten, se nedan.

Modul B Modul B innehåller fortsättningskurser i föreningskunskap och ledarskap.

I den del av kursmaterialet som handlar om information får man lära sig hur man gör en medlemstidning. I ekonomidelen lär man sig göra penningtransaktioner, betala arvoden, sköta en bokföring och revision. Ledarskapet tar upp hur man leder och inspirerar, ordnar roliga möten och gör en strategisk plan med utvärdering och ppföljning.Administrationen behandlar föreningens IT-strategi, arkivering, medlemsregister, medlemsvärvning och medelanskaffning. Liksom det finns i modul A recept på en A-vitaminkaka, finns här ett recept på en B-vitaminkaka.

Modul C Modul C innehåller specialkurser i föreningskunskap och ledarskap.

Även här finns ett kapitel om information. Ekonomidelen behandlar löneräkning, skatter och moms, förmögenhetsförvaltning, testamenten, fonder och anställning av personal. I avdelningen Ledarskapet tar man upp ledarens personliga utveckling, hur man skall kunna orka fortsätta som eldsjäl och hur man rekryterar personal. Till sist får man råd hur man utvecklar föreningens verksamhet genom att använda Studiecentralens metodguide och metodbox.

Efter genomgången kurs får man

ett ”A-vitamin intyg för aktivt medborgarskap”.

Uppslagsverk Materialet på webben kan även användas som uppslagsverk. Man kan bl.a. använda sig av de olika modelldokumenten och länksamlingen eller ta en titt in i tipslådan med föreningarnas bästa tips. Till frågelådan kan man skicka sina frågor vilka besvaras.

Ambassadör A-vitamins ambassadör är en expert på föreningskunskap inom sin egen organisation. Ambassadören får kontinuerligt stöd och fortbildning. Vem som helst kan bli en ambassadör. Är du intresserad, kontakta projektledaren.

Morotsstafetten Morotsstafetten är en turné i föreningskunskap i Svenskfinland som pågår under år 2005.

Föreningsaktiva och andra intresserade är välkomna att deltaga och det är avgiftsfritt.

Stafetten började under våren. Under april månads ljusa kvällar ilade stafetten som en löpeld längs den nyländska kusten. Den startade i Helsingfors, fortsatte sedan till Kyrkslätt och Ekenäs. Deltagarantalet steg till ca 70.

Högklassiga inhemska kvalitetslamatröjor och omgångar, även oblekta m.m.

Lamatröjorna finns med lång eller kort ärm i alla storlekar * Även mot postförskott

F:ma Lisa Wikström

Mellangatan 3, (Gamla stan) 06100 Borgå Tel. 019-580 496

Morotsstafettens kursmaterial baserar sig på modul A. Man lär sig bl.a. grunda och upplösa föreningar, skriva och ändra stadgar, styrelsens uppgifter och ansvar, mötesteknik, skriva protokoll, val och röstning, informationskanaler och -redskap, verksamhetsplan och budget samt föreningslagen.

Trakteringen under pausen består av morotsprodukter både som dryck och mat, det är morotschips, A-vitaminkaka, morotssemlor, marmelad och morotssaft.

Under trevlig samvaro kan man bekanta sig med medlemmar från andra föreningar och knyta nya kontakter. Under vårens stafett uppskattades, förutom själva kursens uppläggning och innehåll, särskilt mycket grupparbetena och de livliga diskussionerna som uppstod bland kursdeltagarna då någon ställde en fråga. En knepiga fråga var ”Kan styrelsen bevilja ansvarsfrihet åt sig själv på årsmötet, ifall inga medlemmar närvarar, endast hela styrelsen”. En annan fråga var ” Hur göra om årsmötet skall välja ordförande för föreningen och ingen vill åttaga sig den uppgiften”.

Svaren är kanske inte så enkla som man tror.

Höstens tidtabell: Kuggom 20.9, Borgå 22.9, Kimito 26.9, Korpo 27.9, Åbo 28.9, Vasa 4.10, Jakobstad 5.10, Närpes 6.10, Ekenäs 13.10, Karis 18.10 och Hangö 20.10.

Kursen hålls kvällstid. I Nyland och Åboland kl. 17.30–20.30 och i Österbotten kl 18.30–21.15.

Stafetten i Nyland och Åboland är en grundkurs i föreningskunskap.

I Österbotten kan deltagarna välja mellan antingen en kurs om ordförandens och sekreterarens uppgifter eller en kurs i föreningens ekonomi.

Kursmaterialet finns på webben: www.ssc.fi/a-vitamin.

Alla som deltar i stafetten får ett Morotsstafett Diplom.

Information och anmälning till stafetten: projektledare och ut-

bildare Ingrid Ojaluoma, Svenska Studiecentralen i Helsingfors, e.postingrido@ssc.fi, mobil 0408428392.

Aamuinen Lätt

5%

Börja året läckert och lätt!

Som smörgåspålägg enskilt förpackad lätt smältost i skivor - Ingman Aamuinen Lätt 5 %. Två olika storlekar, 200g och 600g. Båda två är Into-produkter med låg laktoshalt.

Nyhet med fyllig smak.

20 – GOD TID 5/2005 Ärade hyresvärd! Vi har ett

STORT UTBUD

av företag och solida privatpersoner som söker lägenheter via oss.

Vår erfarenhet och kunskap är den bästa garantin för att hitta den optimala hyresgästen för Er lägenhet.

Vi står till Er tjänst under hela hyrestiden.

Oy N&N Locus Ab Aff [A]

20–21.10.2005 på Kommunernas hus i Helsingfors

Vem vårdar vem?

Konferens kring värden och värderingar Konferensen är en arena för diskussion om de utmaningar vi står inför.

Delta i konferensen och medverka till att söka svaren på frågorna: Vem vårdar vem då befolkningen åldras?

Vem vårdar vem då kommunernas ekonomi är stram?

Vårdtjänster — vem producerar och vem tillhandahåller?

Omsorgstjänster — vem bär ansvar i ett strukturförändrat samhälle?

Boenden och serviceboende — vem producerar och vem upprätthåller?

Kommer olika generationer att bära ansvar för varandra?

Smedsgatan 15, vard. 9–17, Sjölund / Eriksson www.etuovi.com/locus

Tel. 09-17 17 44

Hyres- och fastighetsförmedling sedan 1993.

jordägarnas

ärderingscentral Ab Expert på fastighetsvärdering och miljörätt. Ägs av lantbruksproducentförbunden SLC och MTK. Vänd Dig till oss då du behöver hjälp med fastighetsvärdering, intressebevakning eller lagärenden:

FASTIGHETSVÄRDERING auktoriserad fastighetsvärderare (AFV) - byggnader, kontorslokaler, tomter, lantbruk och land- och vattenområden vid säkerhets- och finansieringsärenden, delningsfrågor, arvsskiften, fastighets- och företagsaffärer samt skuldsanering, fusioner och bolagisering.

FÖRMÅNSBEVAKNING

Program Torsdag 20 oktober

Dagens ordförande: Samuel Lindgrén, ordförande för Svenska Seniorer i Finland 9.30

Kaffe/Anmälan

10.15

Konferensen öppnas Christel von Martens, direktör för den svenska verksamheten, Finlands Kommunförbund

10.45

Globalisering och rättvist samhälle Henrik Lax, europarlamentariker

BEHOVET AV VÅRD- OCH OMSORGSTJÄNSTER I FRAMTIDEN – VILKA UTMANINGAR STÅR VI INFÖR?

- väg-, vatten- och inlösningsvärderingar - fastighetsaffär och avtalsförhandlingar med staten eller kommunen - såsom värdering av marksubstans, grus, sten, torv

JURIDISKA ÄRENDEN - jord-, vatten-, fastighets- och miljörätt - rättegångar - planering - byggnads- och undantagstillstånd

Konferensen riktar sig till förtroendevalda i fullmäktige, kommun- och stadsstyrelser, social- och hälsovårdsnämnder, samkommunstyrelser och äldreråd, tjänsteinnehavare såsom kommun- och stadsdirektörer, läkare, socialdirektörer, ledande skötare, chefer för vårdenheter, vårdpersonal samt representanter för vårdproducenter och utbildningsinstitutioner.

- arvsrätt - gåvo- och köpebrev samt avtal, besvär, bemötanden, utlåtanden och anmärkningar - rättslig rådgivning

Tag Kontakt! Åbokontoret, Ralf Rehnberg, DI, AFV Peltopohjankatu 2 D, 21280 RESO (02)469 3680, 0400-523 748 Fax (02) 469 3686

www.arviointikeskus.fi

11.15 11.45

Strukturförändringar – vad händer med social- och hälsovården?

Maarit Feldt-Ranta, specialmedarbetare, Finansministeriet Fruktpaus

12.00

Vi blir äldre – vem betalar?

Mikael Forss, direktör, Folkpensionsanstalten

12.45

Lunch

13.45

Befolkningen åldras – konsekvenser för Svenskfinland.

Kjell Herberts, forskare, Åbo Akademi

14.15

Paus

14.30– Tre alternativa seminarier 17.30 Seminarium 1: En fungerande vårdkedja – är närståendevården en av länkarna?

Seminarium 2: Hur skall man bygga och bo?

19.00

Seminarium 3: Vem producerar vården i framtiden?

Miljön – dess betydelse för hälsan? miljöminister Jan-Erik Enestam

19.15

Buffetmiddag på Kommunernas hus

Fredag 21 oktober

Dagens ordförande: Per-Henrik Nyman, ordförande för Svenska pensionärsförbundet r.f.

09.00

Generationernas gemensamma ansvar för framtiden.

John Vikström, ärkebiskop emeritus Diskussion

10.15 10.45

Fruktpaus Personalpolitiken som framgångsfaktor i vården.

Inledning och diskussion: Hur mår personalen? – forskningsresultat Ulf Lindholm, utvecklingschef, Finlands Kommunförbund Hur upplever vårdpersonalen själv sin ställning i dagens arbetsliv?

Marianne Falck, verksamhetsledare för Sjuksköterskeföreningen i Finland r.f.

Vilka krav och önskemål ställs på vårdpersonalen?

Iselin Krogerus-Therman, HVL, prorektor, Arcada Har vi fel person på rätt plats? – tjänstestrukturen i våra vårdinrättningar.

Reijo Ailasmaa, utvecklingschef, Stakes

12.30

Lunch

13.30

Vad har vårdgarantin gett?

Rolf Eriksson, direktör för social- och hälsovårdsenheten, Finlands Kommunförbund Hur har vi lyckats?

Tuula Heinänen, förvaltningsöverläkare, Esbo stad Diskussion

14.45

Konferensen avslutas Per-Henrik Nyman

Anmälan sänds senast 30.9.2005 till Finlands Kommunförbund, svenska sekretariatet, PB 200, 00101 Helsingfors. Fax (09) 771 2212.

Anmälningsblankett finns på webbsidorna www.kommunerna.net/kurser Deltagaravgiften är 150 euro/person exklusive moms. I avgiften ingår utbildning, kursmaterial, lunch och kaffe enligt programmet.

Närmare upplysningar: Kaj Lindqvist, tfn (09) 771 2302, 0500 703 116, Camilla Komonen, tfn (09) 771 2434, Ulf Lindholm, tfn (09) 771 2449, Magdalena Järvinen, tfn (09) 771 2436 e-post: fornamn.efternamn@kommunforbundet.fi

GOD TID 5/2005 – 21 SENIORDANS

SPARKCYKLAR I OLIKA FÄRGER

Fortsättningskurs 2 och ledardagar på Norrvalla Den 1–5 augusti hölls en fortsättningskurs 2 och

ledardagar på Norvalla i Vörå. Arrangörer för kurserna var Finlands Seniordansförbund och Norvalla Folkhögskola. Genom att delta i en F2-kurs har man fullföljt sin utbildning till seniordansledare.

Den som ytterligare vill bli seniordansutbildare kan i framtiden gå en särskild diplomkurs på ca 16–18 timmar och göra ett diplomarbete. I ledardagar kan alla ordinarie medlemmar (d.v.s. grundkursgångna) delta.

Fortsättningskurs 2 ordnas vart tredje år. Nu var det första gången som vi åkte till Österbotten. Tidigare kurser har vi haft på Solvalla Idrottsinstitut.

Att vi nu den sjunde gången åkte till Norvalla kan vi tacka Gun Svenlin för. Hon talade så varmt för Norvalla så styrelsen kunde inte låta bli att nappa på förslaget. Det ångrar vi inte! Ett så gott som nyrenoverat Norrvalla tog emot oss med öppna armar, Allting fungerade, hallen där vi dansade, auditoriet där vi höll teoritimmar, mysiga sällskapsrum. Maten var god, rummen ok och personalen vänlig och glad. Vi stortrivdes. Stämningen var på topp.

Ledare för kurserna var Ilse Kassner från Tyskland. Ilse har deltagit som ledare i samtliga F2-kurser sedan den första 1987. Hon har blivit en kär vän och alla uppskattar henne som person och dansledare. Övriga ledare var Gun Svenlin som tagit hand alla praktiska arrangemang, ett ovärderligt arbete och så jag Kate Björkman, utbildare sedan 1983.

Kurserna inleddes måndag eftermiddag med kaffe och presentation. Därefter höll vi en tyst minut och tände ett ljus till minnet av vår kära vän och koreograf Lullu Palmgren, som bara några dagar tidigare gått bort. Som första dans dansade vi Lullus ”Senior Humppa”, populär seniordans runt om i hela Europa.

Deltagarna i F2–kursen delades genom lottdragning i två grupper. Det samma gjorde vi med Ledardags deltagarna. De fyra grupperna fick samtidigt veckans alla arbetsuppgifter d.v.s. att göra koreografi till given musik, att ”bena ut” var sin dans bland de åtta som Ilse Kassner hade med sig från Tyskland. Varje grupp fick dessutom

i uppgift att var sin dag hålla morgonsamling och hissa flaggan.

F2-deltagarna fick dra lott om vilken dans de skulle leda som provdans.

Vi repeterade fortsättningskurs 1-danser som F2-deltagarna fick leda. De nya F2-danserna lärde Gun och Kate ut. Vi dansade flitigt, övade, måndag och tisdag. Onsdag morgon höll Gun Svenlin en föreläsning ”Beröring via våra sinnen”. Mycket intressant, visste du att t.ex. alla människor bär på arvslag sju generationer bakåt? Onsdag var också provdag! En grupp seniordansare från Vasa kom som försökskaniner då de tio F2-kursdeltagarna skulle leda sina provdanser. Allt löpte väl! Under tiden hade ledardagsdeltagarna workshop. De arbetade med sina dansuppgifter. Dessutom skulle de förbereda en kvällssits med program. Vilket de gjorde på bästa sätt. Vi bjöds på ost och ett glas vin. Vi sjöng, Ilse och Kate framförde en dans. Vi fick se en rolig sketch, se Margaretha Grigorkoffs Maximilians cirkuskonster mm.

Torsdag morgon gick vi igenom den pinfärska ”Dansnyckeln”, ett häfte med seniordansterminologi med förklaringar för ledare och dansare, som vi längtat efter. Ett stort arbete som gjorts av Ulla Holmström, Mona Forsström och Alice Wetterhoff. Sedan ägnade vi dagen till att repetera de nya danserna. Ilse ledde och de fyra grupperna och lärde ut vad de gjort till var sin musik. På kvällen var vi inbjudna av Gun Svenlin och Linnéa Tallgård på middag med program till Rökiö kvarnstuga. Det var sista kvällen och vårt förbund passade på att hylla Gun som några dagar senare skulle fylla 50 år, med förbundets standar.

Fredag, dansade vi ännu igenom de nya danserna från Tyskland och alla deltog i de fyra gruppernas danser.

Vi diskuterade tillsammans hur veckan varit och önskemål för framtiden. En givande- intensiv vecka var slut men vi ”ses igen” som vi seniordansare alltid säger.

KATE BJÖRKMAN verksamhetsledare Finlands Seniordansförbund r.f.

3 års garanti, inhemsk Teknisk data: Hjulstorlek: 31cm Bredd: 61cm höjd: 85-102cm vikt: 17 kg Bärbarhet: 130kg

TEKNISET NELSONS CYKEL & TV

NÄRPES: Närpesvägen 32, tel. 06-2241 450

FYLGIAS RESURSCENTER REGINA Fysioterapi, massage, fotvård Skolhusgatan 34, Vasa Tel. 06-2817791 Tidsbeställning kl. 09.30-10.30

��������������� ��������������� ������������������� ����������������

PRIVATLÄKARE Läkarmottagning

NATURAMED

Kost, vitaminer och mineral samt allm. med.

Karin Munsterhjelm-Ahumada Specialist i allmän medicin Nyckelbegrepp:

�������������������������������������� ����������������������������������������� ��������������������������������������� �����������������

*Långvarig trötthet och värk *Kroniska sjukdomar *Jästsyndrom *Nedsatt immunförsvar *Infektionscirklar *Biokemisk individualitet *Funktionsmedicin *Antioxidantterapier *Ortomolekylär psykiatri

����������������������������������������� �������������������������������������� ��������������������������������������� �������������������������������������� ����������������������������� �������������������������������������

������������� �� ���� ��

Björknäsg. 26 A 6, EKENÄS

Tel. 019-241 5280.

Tidsbest.: må, ti, on kl. 13 - 14 o. 17 - 18, fre kl. 13 - 14.

�������������������������

Mottagning även på: Kruunuhaan antioksidanttiklinikka Kaisaniemig. 1 Ba, 2:a vån. H:FORS Tel 09-626 388

SPECIALTANDTEKNIKER

Lääkäriasema Biomedes Universitetsg. 19 B, ÅBO Tel 02-250 7999

OPTIKER Optisk specialaffär

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

Deltagarna i fortsättningskurs 2 med sina kursintyg. Från vänster Gun Svenlin (kursledare), Anna-Greta Liljeroth, Ilse Kassner (kursledare), Inge-Maj Lindgren, Liane Byggmästar, Eva Stenborg, Anette Andersson, Gunilla Lindroos, AnnLouise Wikblad, Vera Löfgren, Lats-Olof Englund, Elisabeth Gyllström, Kate Björkman (kursledare).

www.tekniset-nelsons.fi

Centralgatan 98, KARIS Tel./fax 019-230 940

ÖGONLÄKARE

Senatorns Köpcenter 09-298 1927

Ögonläkare KURT GROP Tähtisilmät/Opticus, Åsgatan 2, Lojo.

Tidsbest. tel. 019-325 707

BESTÄLLNINGSBUSSAR CHARTERBUS

R. Lundström

Tel. 09-221 4471 Fax. 09-221 4671 Turistbussar 16-50 pers.

NYA APOTEKET I EKENÄS

Bottenhavets Sjukhem

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865, fax 019-501 565

Fruktbart samarbete med pensionärsförbundet

Stationsvägen 6.

Tel. 019-241 2426

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

Oy Kaj Forsblom Ab e-post: nystroms@surfnet.fi GSM 041-4551 108

Adlercreutzg. 17 06100 BORGÅ

019-524 3993, 0400-492 146

BESTÄLLNINGSTRAFIK Vi ordnar resor, för mindre och större grupper 1-55 personer FÖR MER INFORMATION RING: Tfn: 0424 2801 Fax: 019-241 2044 Magnus Lind: 0400 470 285 E-mail:magnus.lind@magnusbusstaxi.fi Trollbergsvägen 15, 10600 EKENÄS

22 – GOD TID 5/2005 Vinnare i ”Entomologkrysset” 4/2205

MEDICINSK LASER LINDRAR OCH LÄKER!

vid spänning, smärta och inflammation i ex. leder, muskler, hud, slemhinnor och bihålor Laserbehandlng * Sjukvårdsservice

F:ma Marianne Ekholm

ÄVEN ESÖK HEMB

Hälsovårdare, sjukskötare. Tel. 040-565 1290 Höijersv. 6, Ekenäs

- Motionscyklar - Gångstavar - Rullatorer

Sport & Maskin Johan

Gunnel Sevón, Ekenäs Greta Sjövall, Åbo Hans Pajunen, Kronoby Yngve Skogberg, Kyrkslätt Gunni Pihlström, Helsingfors Vi fick in 307 krysslösningar.

Grattis till all fem vinnare!

BETJÄNING SEDAN ÅR 1744

66900 Nykarleby, tfn 06-722 1455 (fax)

Kb H Eriksson Ky Tel. 0400-497 070 019-654 595 Fax 019-654 725

Biskopsgatan 34, Borgå Tel. 019-689 4400

Stadshotellet, Gågatan Jakobstad tel. 06-788 8111

Kom och njut av gott kaffe och goda bakverk i trivsam miljö.

Konditoriet mitt i Jakobstad, som är öppet varje dag till kl. 21 Storgatan 14. Tel.723 2233

KLOCKRIKETEATERN Årets Teater 2005 -finalist

KLOCKRIKETEATERN

Veckjärvivägen 745 07310 Sannäs Borgå

FUGA FUGA

en pjäs av Kristin Olsoni efter Klaus F. Hempflings roman Hästarnas budskap

urpremiär 9.9

övriga förest 11.9-28.10 Skillnadsgatan 7 B Biljetter & info: må-fr 09-4319 4200 Luckan 09-170 862 klockrike@klockrike.fi www.klockrike.fi

Bärkryssets lösningar postas till redaktionen senast den 7 oktober 2005. Adressen är Indiagatan 1, 00560 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”.

GOD TID 5/2005 – 23

24 – GOD TID 5/2005 SISTA ORDET

Hamlet Vilstolen för seniorer

* Mångsidigt urval fabriksmonterade möbler

231 355

Verkstadsgatan 3, Malmkulla, KARIS

giv Hjärtadress.

Digitalfotografens arkiveringsdilemma

B. 70, dj. 77, h. 102, sitthöjd 47 cm.

Läder el. tyg.

Trä: Bok (körsbär, mahogny, natur) Funktion: Glid

019-

Som gratulation eller för kondoleans

Vard.

10–17

GOD TID utkommer nästa gång den 27 oktober.

Material till nummer 6 bör finnas på redaktionen senast den 14 oktober.

Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

Spf-medlemmar, God Tid-prenumeranter Vi fortsätter att förbättra vårt register.

Om du ser en groda eller fler i ditt namn eller adress, var vänlig och ring Svenska pensionärsförbundet, Sanna Kallio, 09-728 882 11 ellere-post: kansliet@spfpension.fi postadress, Indiagatan 1, 00560 Helsingfors

Den lyckade semesterseglatsen är ett minne blott, dokumenterad med 179 foton, sparade på datorns hårddisk i katalogen segling2005. Där samsas katalogen med en annan kallad segling2004. Den katalogen innehåller 125 foton, också de osorterade och inte heller de säkerhetskopierade.

Vi som använder digitalkamera, och vår skara växer snabbt, tar allt fler bilder och brottas med allt större arkiveringsproblem. Eftersom hårddisken är sårbar bör man åtminstone ta säkerhetskopior på CD. Men kom ihåg att CD-skivorna har begränsad livslängd. Och på grund av den snabba teknologiska utvecklingen kommer den dag då ingen programvara kan läsa de filer vi nu producerar.

Både fotografen Per-Johan Lundsten och arkivchefen Mikael Korhonen uppmanar oss att låta göra pappersbilder av digitalfotografierna (se artiklarna på mittuppslaget). Låt fotoaffären göra kopiorna. Kvaliteten (hållbarheten) blir bättre och bläckpatronerna för hemskrivaren är svindyra.

Våra adresser säljs av posten banker varuhus blomsterhandlar samt begravningsbyråer

Du kan även beställa adressen via internet eller ringa till servicenumret 0200 44002.

Sydänsäätiö Hjärtstiftelsen

I det här numret av God Tid berör vi det så kallade familjearkivet och detta fick mig att damma av gamla fotoalbum. Det slog mig hur välbevarade de över 100 år gamla svartvita fotografierna (se omslagsbilden) var jämförda med de urblekta färgfotona från 1950-, 60-, 70- och 80-talet.

De gamla bilderna är prydligt förvarade i fotoalbum, men tyvärr saknar några av dem anteckningar om motivet. Kom ihåg att anteckna vad bilden föreställer, helst på fotografiets baksida. Använd en mjuk blyertspenna.

Repade och urblekta foton går att restaurera digitalt. Vänd dig till din fotoaffär.

ULF WAHLSTRÖM chefredaktör

09-752 7521 www.sydanliitto.fi Genom att välja Hjärtadressen stöder Du Finlands Hjärtförbunds arbete.

Stationsv. 8, 10600 Ekenäs

Tel. 019-241 1419

Vi betjänar / palvelemme vardagar / ark. 9-17, la - lö 9-13 Foton på en timme / kuvat tunnissa

Mårtens Foto Bilderna på en timme!

Tfn 06-224 1491 64200 Närpes

HELSINGFORS STADS TEATER