God Tid 3/2005

GOD TID

GOD TID 3/2005 – 1

NR 3 6.5.2005 • SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS TIDNING • ÅRGÅNG 33

Vårmötet i Vasa:

Ge oss förhandlingsrätt

Ledare Ordförandegruppen i arbetsutskottet för VENK (de riksomfattande pensionärsorganisationernas delegation) uppvaktade i mitten av april ministrarna på socialministeriet.

– Ett centralt tema blev frågan om pensionärernas köpkraft, som på grund av en serie åldersrasistiska (?) attityder inte på senare år har påverkats alls eller mycket litet. I tio års tid, hela 90-talet, stod pensionärernas ekonomiska utveckling stilla. De skattetekniska lättnader som har förekommit på senare år har kommit bara i runt tal 300 000 pensionärer till del. Totalantalet i Finland i dag är 1,3 miljoner! skriver P-H. Nyman i ledaren på sidan 2.

Foto CHARLOTTE ESTMAN-WENNSTRÖM

APRILSNÖ PÅ STUNDARS. De vårmötesdeltagare som kommit längre ifrån fick bekanta sig med Stundars friluftsmuseum. Jenny Ingman guidar en av grupperna. Foto ULF WAHLSTRÖM

Svenska pensionärsförbundet förutsätter att vårt lands

regering vidtar åtgärder för att tillförsäkra pensionärsorganisationernas delegation VENK rätt att som jämbördig part delta i förhandlingar om inkomstpolitiken och andra för pensionärerna centrala angelägenheter.

Det här sa förbundets vårmöte i Vasa den 20 april i ett uttalande.

Olika kategorier av pensionärer bildar i dag i Finland ett befolkningsunderlag på i runt tal 1,3 miljoner medborgare. Det kan inte vara rätt att 25 procent av befolkningen – var fjärde person! – utestängs från möjligheter att påverka sin situation via förhandlingar med myndigheter och andra offentliga beslutsfattare, heter det vidare.

– Finland har nått en ledande plats när det gäller de kunskaper som vi ger våra unga. Den ska vi behålla genom fortgående satsningar på utbildningssektorn.

Men vi har också ett ansvar för att den reella kompetens som alla våra medborgare oberoende av ålder behöver i det dagliga livet förmedlas till dem på ett effektivt och resultatrikt sätt. När det gäller de äldre kan föreningar som Svenska pensionärsförbundet spela en viktig roll för att målet skall kunna nås, sa Åbo Akademis rektor Gustav Björkstrand i sitt festtal på kvällen.

Vårmöte och kvällsfest hölls i Akademins utrymmen i det gamla kvarnkomplexet.

SIDORNA 6–7

Mediciner förr och nu En lägre dos av två olika mediciner kan ge bättre ef-

fekt och ha mindre biverkningar än en hög dos av ett enda preparat, säger med.o.kir.dr Kati Juva.

Medicinbruk och kostnaderna för läkemedel är ämnen som diskuteras i detta nummer.

Vi besöker apoteksmuseet i Åbo och får bland annat lära oss att ett glatt sinne, måttlighet och motion får folk att leva längre. Det visste man redan 1771.

SIDORNA 11–12

Gamla medicinkärl och pillerverktyg finns till påseende i apoteksmuseet i Åbo. Foto ÅBO LANDSKAPSMUSEUM/PEKKA KUJANPÄÄ

”Jag är precis så gammal som jag är” – Jag förlitar mig på att min kropp lyder mig. När den inte gör det får den fixas så gott det går. Sen satsar jag på den livsstump jag har kvar, säger Birgitta Ulfsson i en intervju på sidan 6. Hon är aktuell i Eftersvett (bilden) och Bisses hörna.

Rör på påkarna är arbetsnamnet för ett motionsjippo som Svenska pensionärsförbundet ordnar i höst. Detaljer på sidan 7.

2 – GOD TID 3/2005

SPF Svenska pensionärsförbundets kansli Indiagatan 1, 00560 Helsingfors www.spfpension.fi Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 09-72 888 212 gsm 050-409 7489 fax 09-72 888 215 veronica.fellman@spfpension.fi Ombudsman för södra Finland: Jan Holmberg gsm 045-657 5848 jan.holmberg@spfpension.fi Kansliet: tfn 09-72 888 20, fax 09-72 888 215 kansliet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Nordea 157230-395236 Sparbanken Aktia 405511-41177 Sampo 800012-1203958

Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Per Thomasfolk tfn 06-317 9070, gsm 050-557 5389 fax 06-317 9128 per.thomasfolk@spfpension.fi Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Förbundstidningen

GOD TID Ansvarig utgivare: Per-Henrik Nyman Chefredaktör: Ulf Wahlström gsm 050-368 3711 ulf.wahlstrom@spfpension.fi I redaktionen: Ebba Jakobsson, gsm 040-715 2926 Redaktionens sekreterare: Sanna Kallio (prenumerationer) tfn 09-72 888 211 Adress: Indiagatan 1, 00560 Helsingfors tfn 09-72 888 210 godtid@spfpension.fi Prenumerationspris 13,50 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,34 €/spmm, 4-färg 1,64 €/spmm.

Moms 0% ISSN 0359-8969 Tryckeri: Hufvudstadsbladet Ab, Vanda 2005 Redaktionsråd: Ordförande: Anders G. Lindqvist Medlemmar: Birgitta Jernvall Ingman, Hans Wikman, Carin Åminne, Veronica Fellman

Ett viktigt steg

N

är ordförandegruppen i arbetsutskottet för VENK (de riksomfattande pensionärsorganisationernas delegation) i mitten av april samlades för en uppvaktning hos våra ministrar på socialministeriet var det ett mycket viktigt steg som togs. Det var en första kontakt med beslutsfattarna på den nivån där aktuella frågor får sin beredning innan alltför många instanser har hunnit låsa sina positioner.

När VENK har uppvaktat riksdagsgrupperna eller kallats till parlamentets utskottsmöten brukar det i allmänhet inte finnas så mycket att göra. Nu ville man vara ute i god tid innan regeringsprocessens alla budgetmaskiner för år 2006 går i gång. Både social- och hälsovårdsminister Sinikka Mönkäre och omsorgsminister Liisa Hyssälä hade också reserverat tillräcklig tid för en grundlig genomgång av frågor som känns särskilt angelägna för pensionärerna.

Ett centralt tema blev frågan om

pensionärernas köpkraft, som på grund av en serie åldersrasistiska (?) attityder inte på senare år har påverkats alls eller mycket litet. I tio års tid, hela 90-talet, stod pensionärernas ekonomiska utveckling stilla.

De skattetekniska lättnader som har förekommit på senare år har kommit bara i runt tal 300 000 pensionärer till del. Totalantalet i Finland i dag är 1,3 miljoner!

Under innevarande år beräknas pensionernas köpkraft minska med 0,4–0,7 procent och det fatala fenomenet ”det brutna indexet” leder till ingen förhöjning alls på grund av – hör och häpna! – priserna på alkohol och beskattningen av fordon.

Man tror ju inte att det är sant, men dessvärre är det det.

Det var klart att vårdgarantin be-

rördes – skall vi klara av den? Har vi pengar och har vi läkare? Här visade ministrarna en överraskande optimism, liksom i många andra frågor. Än så länge har man endast ett par månaders erfarenhet av vårdgarantin och som väntat fungerar den utmärkt på vissa håll, skandalöst illa på andra.

I de byråkratiska kuloarerna tror man i alla fall att allt skall sluta lyckligt för alla.

Det var klart att sammanträffandet med ministrarna var ett viktigt steg, ett framsteg. Delegationen kom inte ut med stora löften i bagaget, men det mest centrala, att markera pensionärernas problem och krav på förbättringar och få förståelse för dem, var enligt VENK-gruppens mening en bra spelöppning som på den kontaktnivån självfallet måste få en uppföljning och en efterföljd.

I början av maj görs ett nytt utspel – hos finansministeriets statssekreterare Raimo Sailas, på initiativ av Svenska pensionärsförbundet!

PER-HENRIK NYMAN förbundsordförande

Ett steg till

K

an det vara rätt att en fjärdedel av Finlands folk egentligen står helt utan möjligheter att påverka sin egen livssituation, särskilt i ekonomisk mening? Samtidigt görs det varje år stort nummer av de förhandlingar som alla andra parter för kring inkomster och andra förmåner för den närmaste framtiden.

När Svenska pensionärsförbundets styrelse beredde programmet för vårmötet utkristalliserades frågan om pensionärernas förhandlingsrätt på ett sätt som förde upp frågan så centralt att den blev tema för vårt uttalande i Vasa.

Uttalanden från vårmöten – vem det än må gälla – hör inte till de mest attraktiva nyheterna i pressen och vårt ställningstagande har säkert gått mången förbi. Därför behövs en kompletterande kommentar också på den här spalten.

Pensionärerna av i dag är självfallet produkter av sin egen ungdom och uppväxttid.

Under åren efter kriget stod det inte särskilt väl till i det här landet och det fanns annat att göra och tänka på än egna förmåner.

Därför är också alla sociala reformer och olika typer av vård och stöd ganska nytillkomna. Men det betyder ju inte att allt det som gäller pensionärerna skall skuffas åt sidan och helst glömmas bort. Det är mot det vi reagerar, mot att pensionärerna är en boskap som kan fösas dit man vill, mot att man alltid anser sig kunna ta till en mindre koefficient eller lägre procentsats när det gäller pensionärer samtidigt som modeordet ”uppdatera”, dvs. justera uppåt, gäller för alla andra.

Svenska pensionärsförbundet kräver plats också för pensionärernas riksomfattande delegation VENK vid det inkomstpolitiska förhandlingsbordet!

P-H. NYMAN

Äldre bilister är goda medtrafikanter En bra fordonsförare är ofta en äldre bilist som sätter värde på trafiksäkerhet.

Behovet av att visa sig på styva linan är något som hör till det förflutna, man vill inte utsätta sig och andra för onödiga risker.

En seniorbilist gör sig sällan skyldig till trafikförseelser som för hög hastighet och rattfylleri, de visar prov på ansvarskänsla och omtanke om medtrafikanterna.

Tyvärr har det visat sig att informationen om nya trafikbestämmelser och trafikmärken är svår att få. Därför vill Folkhälsan som en del av sitt hälsofrämjande arbete, tillsammans med Pensionärsförbundet och Trafikskyddet arrangera informationsträffar för seniorbilister. Dessa informationsträffar arrangeras med start i maj 2005 på fem olika orter i Svensk-

finland, Vörå, Kimito, Karis, Helsingfors och Mariehamn.

Efter informationsträffarna kan deltagarna anmäla sig till en skräddarsydd kurs för bilister med lång erfarenhet av trafik och trafikbeteende. Kursen omfattar cirka nio timmar och är uppbyggd av teori och praktiska övningar.

Med tanke på att medelåldern hos bilisterna har ökat, och alltfler vill behålla körkortet längre, vill vi svara på det behov som framförts av allmänheten med att arrangera träffar och kurser där bilisterna har möjlighet att uppdatera sina kunskaper om trafikregler, hantering av fordon, trafikkultur samt upprätthållande av funktionaliteten hos seniorbilisten.

GOD TID 3/2005 – 3

Medicinpolitik

Alla personer är någon gång sjuka. Det är otrevligt,

och dessutom dyrt. Ersättning för sjukkostnader betalas av Folkpensionsanstalten (FPA) till pensionärer i form av ersättning av besök hos privat läkare, för undersöknings- och behandlingskostnader, för medicinkostnader och för resekostnader i samband med sjukdomsbehandlingen.

För närvarande diskuteras livligt ersättning av läkemedel. I april 2003 infördes en lag som gör det möjligt för den som av läkare blivit ordinerad en medicin att byta ut läkemedlet mot en billigare, ersättande medicin (kallas också generisk substitution). Lagen infördes för att minska den sjukas medicinkostnader men också för att minska FPAs kostnader för ersättning av medicinavgifter till patienten. Samtliga personer som behöver medicin får årligen dra av kostnader i beskattningen för läkemedel som överskrider totalt 606,95 euro.

Detta måste man själv ansöka om.

FPA betalar också ersättning för mediciner vid varje enskilt köp. Man är berättigad till en basersättning för läkemedel, bassalvor och kliniska näringspreparat, som en läkare har ordinerat för behandling av en sjukdom. Ersättningen dras normalt av när man köper medicinen. Man är berättigad till en ersättning från FPA på 50 procent av läkemedelskostnaderna efter en självrisk på 10 euro. Vissa mediciner anses vara dyra men så viktiga för behandlingen av en sjukdom, att de kan höra till en kategori för undre eller övre specialersättning, då man efter en självriskandel på 5 euro kan få 75 procent (under specialersättning) eller 100 procent (övre specialersättning) ersatt av FPA. Endast person som permanent bor i Finland kan få ersättning från FPA.

preparat under 2004. Vart åttonde recept byttes ut till ett billigare läkemedel, vilket sparade FPA 49,1 miljoner euro och medicinanvändarna 39,2 miljoner euro i fjol. Trots detta har FPAs totala kostnader för ersättning av mediciner totalt sett stigit under 2005.

Mellan 2003 och 2004 berodde besparingarna främst på att läkemedelsproducenterna sänkte prisen på utbytbara läkemedel till följd av konkurrensen och en tredjedel på att läkemedlen byttes ut. Därför är en prissänkning av läkemedel inte mer att vänta. Man bereder också möjligheten i ministerierna om att slopa mervärdesskatten på mediciner. Mervärdesskatten är för närvarande 8 %, vilket mycket gärna kunde slopas, vilket skett i till exempel Sverige och Storbritannien.

Medicinkostnaderna för många personer, i synnerhet äldre, är mycket höga. Det är viktigt att en läkare ser på hela den sociala vårdprocessen och tar en persons alla andra mediciner i betraktande när han ordinerar en medicin. Medicinkostnaderna borde kunna dras av för pensionärer i högre grad än för närvarande, till exempel genom sänkt årlig självrisk och genom högre grad av ersättning vid inköp. Socialavgiften i beskattningen är numera lika stor för pensionärer som för förvärvsarbetande, 1,5 procent, men det har diskuterats att även den skulle slopas, vilket är värt att understöda.

Det är viktigt att läkemedelsproducenterna håller läkemedelskostnaderna nere. Läkemedelsersättningarna är för pensionärer nu i minimiläget, och en åtstramning från FPAs sida får är inte ske.

Det har visat sig att över 700 000 finländare bytte ut sin receptbelagda medicin till billigare

VERONICA FELLMAN verksamhetsledare

������������������������� �������������������� ������������������������������

�������������������������

Stiftelsen för Österbottens högskola mottar

DONATIONER OCH TESTAMENTEN för sitt arbete att stöda svensk högskoleverksamhet i Österbotten.

Hjälp vid uppgörande av testamenten och donationsbrev.

Tag kontakt med VD Håkan Anttila, tel. 0500-362 348 Vasaesplanaden 16, Vasa

�����������������������

I BLICKFÅNGET

Meddelande

Svenska pensionärsförbundet r.f:s styrelse beslutade den 21 april 2005 att inte för 2005 betala ut understöd till medlemsföreningarna ur Jarl V. Hällströms fond eller Karin Wegelius fond på grund av förändringar i fondernas administration och placeringspolitik.

Styrelsen

Äldre bilister är goda medtrafikanter Seminarium för seniorbilister på Norrvalla Folkhälsan i Vörå onsdag 18.5.2005 k1.14.00–17.30 Arrangörer: Svenska pensionärsförbundet r.f. och Folkhälsans förbund r.f.

14.00 14.05–14.20 14.20–14.40 14.40–15.00 15.00–15.45 15.45–16.30

16.30–17.15 17.15–17.30

Seniorer och trafik Kampanjchef Margaretha Wildtgrube, Folkhälsan En nostalgitripp till 50- talet Kampanjproducent Patrik Lindholm, Folkhälsan Förnya körkortet, Korsholms polis Kör pigg!

Fysioterapeut Andreas Isaksson, Norrvalla Folkhälsan När är kroppen i körskick?

Läkare Hedvig Grannas-Honkanen, Mehiläinen Kaffepaus Under pausen har seminariedeltagarna möjlighet att få kostnadsfritt sin syn snabbtestad av optiker Gunilla Saarinen och sitt blodtryck mätt av Norrvalla Folkhälsans personal.

Vi uppdaterar våra körkunskaper Trafikinstruktör Juhani Törnroos, Trafikskyddet Avslutningsord Ombudsman Per Thomasfolk Svenska pensionärsförbundet r.f.

Seminariet är gratis, kaffe till självkostnadspris.

Anmälningar till Svenska pensionärsförbundet r.f., tfn 06-317 9070 eller via din förening senast fredag 13.5.2005.

��������������������������������� ������������������� ��������������������������������������������������� ��������������������������������������� ������� ����������������������������������������������� ����������������������������������������������� ������������������������������������ �������������� ������������������������������������������� ����������������������������������������������� ����������� ����� �������������������������������� ������������� ���������������

���������

4 – GOD TID 3/2005

VÅRMÖTET I VASA

Majlis Kvist, som tidigare på dagen dekorerades med Finlands Lejons ordens förtjänstkors, flankeras i kvällsfesten av akademirektor Gustav Björkstrand (t.v.) och Vasas fullmäktigeordförande Håkan Nordman. Till höger verksamhetsledare Veronica Fellman.

P-H. Nyman om förbundets tillstånd:

VIPS-kören öppnade vårmötet med vårliga toner ledd av Margot Enström vid pianot.

Det går som en dans

Det är märkvärdigt att en fjärdedel av folket ingenting har att säga till om utan får nöja sig med de smulor som ramlar från rike mans bord, sa förbundsordförande Per-Henrik Nyman när han öppnade Svenska pensionärsförbundets vårmöte i Vasa den 20 april. För förbundets del har det gångna året gått som en dans, tyckte han.

I sitt öppningsanförande presenterade P-H. Nyman utkastet till det uttalande som vårmötet senare enhälligt godkände.

– I uttalandet vill vi på ett mycket pregnant sätt göra gällande att också pensionärerna som en fjärdedel av den aktiva befolkningen bör ha rätt att delta i sin egen intressebevakning i samband med avtalsförhandlingar. Det är märkvärdigt att en fjärdedel av folket ingenting har att säga till om utan får nöja sig med de smulor som ramlar från rike mans bord.

Vårmötets uttalande publiceras skilt på detta uppslag.

För förbundets del har det gångna året gått som en dans, tyckte Nyman.

– Och då menar jag inte danspaviljongen som blivit en stor succé i södra Finland. Dansfrekvensen där i söder återspeglar mycket av det som karaktäriserar vårt förbund i dag. Svenska pensionärsförbundet har aldrig haft så många bollar i luften på en gång som vi har nu, så många olika idéer under utveckling, en sådan intensitet i den dagliga rutinen som jag tycker är verkligt imponerande.

P-H. Nyman beklagade sig över att förbundet samtidigt kommit att stagnera i medlemsutvecklingen.

Att pensionärsorganisationerna har stagnerat på ett visst stadium är ett fenomen som gäller över glatta laget, över språkgränsen på alla olika håll i landet.

– Av någon anledning har man stannat på en nivå som är så låg som 25 procent av alla 1,3 miljoner pensionärer. Det är en fjärdedel av väljarkåren. Om pensionärerna vore helt eniga skulle det sitta en

fjärdedel pensionärer i Finlands riksdag. Men det gör det ju inte.

– Av någon obegriplig anledning väljer pensionärerna enbart yngre in i de beslutande organen för att sen gå och knyta näven i fickan och säga att de gör eller förstår ingenting. Men sen blir det val och så väljer de in igen helt andra än dem som skulle ha kvaliteter, kunskap och förmåga att verkligen föra pensionärernas talan.

Talaren tyckte att en viss allmän aktivitet präglar inte bara Svenska pensionärsförbundet utan också hela fältet ”så stagnerat i sin tillväxt som det än är”.

– Vi har en aktivitet som från de samfällda pensionärsorganisationernas sida riktar sig mot samhällets beslutsfattare och lagstiftare.

Vi har en aktivitet som går ut på att kräva. Pensionärerna, så väluppfostrade som de är i 20-, 30-, 40-talsanda, nöjer sig med också en liten andel av den gemensamma kakan. Vi har inte som den nya generationen någonsin lärt oss att vi själva är det viktigaste av allt och det viktigaste vi kan göra är att se till att vi får allt vad vi vill ha.

Dagen före vårmötet hade P-H. Nyman tillsammans med de övriga största pensionärsorganisationernas ordföranden uppvaktat ministrarna Sinikka Mönkäre och Liisa Hyssälä på socialministeriet.

– Ministrarna gav oss en hel timme att sitta och resonera och det var så till vida ett angenämt möte att vi ingalunda kunde komma ut därifrån och säga att aha vad vi fick mycket pengar till åt pensionärerna, men vi fick bekräftat att de här beslutsfattarna på regeringsnivå över huvudtaget begriper vad det

handlar om i dag inom pensionärsrörelsen. Att det inte går att låta folkpensionernas lägsta stadier ligga så lågt att det inte finns en möjlighet att försörja sig. Vi måste få en aktivering av den diskussionen. Vi fick inga löften men vi fick en insikt om att man begriper att det inte är bra som det är.

– Det viktigaste är att man på den beslutsfattande nivån begriper var problemen ligger. Det var det som gav mig en positiv genklang när jag i går gick från socialministeriet till tåget till Vasa.

Österbottniska toner Det var VIPS-kören som inledde dagen med ett par potpurrier med vårliga toner och med Slumrande toner och landskapssången Österbotten, Österbotten som avslutning. Margot Enström ledde Vasasångarna.

VIPS-ordföranden Britha Antila framförde Vasapensionärernas hälsning och berättade om sin förenings verksamhet.

Direktören vid Åbo Akademi i Vasa Timo Bäckman välkomnade pensionärerna till Akademins nya utrymmen i den gamla ångkvarnen.

Vårmötet godkände enhälligt verksamhetsberättelsen och bokslutet för 2004. Bokslutet visar ett överskott på drygt 20 000 euro.

Majlis Kvist, styrelsens I vice ordförande, beviljades Finlands Lejons ordens förtjänstkors på självständighetsdagen i fjol. P-H. Nyman överräckte förtjänstkorset under vårmötet.

Vi måste vara mera selektiva Jan Holmberg, förbundets nya

ombudsman för södra Finland presenterades för mötespubliken.

– Det verkar som om det på 70och 80-talet var lättare att arrangera stormöten. De flesta ställde upp.

Nu måste vi vara mera selektiva och erbjuda ett digert program av andra verksamhetsformer. Vi bör skräddarsy aktiviteter så att också de som har specialintressen ska kunna verka inom förbundet, sa Holmberg i sitt jungfrutal.

Två Stockholmskryssningar lottades ut bland de tio lokalavdelningar som har fått flest nya medlemmar. Vinnare blev Kyrkslätt (ordförande Bo Ekstam) och Kvevlax (ordförande Bert Bäck). De föreningar som fått flest nya medlemmar var Petalax (+ 42), Terjärv (+ 29), Kvevlax (+ 21), Nagu (+ 15), Borgå (+ 13), Åbo (+ 10), Kyrkslätt (+ 10), Björneborg (+ 8), Vanda (+ 7) och Tammerfors (+ 6).

P-H. Nyman ledde ordet under vårmötet med verksamhetsledare Veronica Fellman vid protokollet.

42 föreningar var representerade av 85 befullmäktigade delegater.

Fest i Kvarnen På kvällen var vårmötesdeltagarna tillbaka i Kvarnen, förstärkta med en stor grupp medlemmar från Vasa med omnejd.

I kvällsfesten framförde Vasa stads fullmäktigeordförande Håkan Nordman stadens hälsning.

Han berörde bland annat språkförhållandena i staden. Den svenskspråkiga befolkningen har minskat från två tredjedelar år 1900 till 25 procent i dag. Men fördelningen har inte ändrats mycket de senaste åren. Liksom på annat håll i Öst-

erbotten har Vasa inte någon stor inflyttning.

– Jag tror inte på stora, dramatiska förändring av språkstrukturen under de närmaste decennierna.

Däremot kan attityderna ändras, att man blir mera tvåspråkig.

Festtalare var Åbo Akademis rektor Gustav Björkstrand och ett sammandrag av hans tal publiceras invid.

För kvällens musik stod damkören SilverQuinns, ledd av Noomi Elfving, och folkmusikgruppen Felspel som består av Lena och Kennet Granbacka och Torolf Rönnquist.

Programledare var österbottniska ombudsmannen Per Thomasfolk.

En festsupé med örtgratinerad grisfilé som huvudrätt och dans i Kvarnens aula avslutade kvällen.

Dansbandet Fyrklövern tjänstgjorde.

Korsholmsrunda De vårmötesdeltagare som kommit längre ifrån åkte på sightseeing följande morgon. Man fick bekanta sig med Korsholm kommun där tre fjärdedelar av de drygt 17 000 invånarna har svenska som modersmål. En avstickare till Replot över Finlands längsta bro ingick och gästerna fick beskåda Söderfjärden, en rund slätt som sannolikt är resultatet av ett meteoritnedslag för cirka 520 miljoner år sedan.

Området torrlades på 1920-talet och består i dag av 2 300 hektar odlingsmark.

En rundvandring på Stundars friluftsmuseum och lunch avslutade Österbottenresan.

Text och foto ULF WAHLSTRÖM

GOD TID 3/2005 – 5

Gustav Björkstrand i Vasa:

Satsa på livslångt lärande Kunskapens betydelse för individ och samhälle var rubriken för Åbo Akademis rektor Gustav Björkstrands festtal i Vasa. Här är ett sammandrag: För en dryg vecka sedan deltog

jag i de europeiska universitetens generalförsamling i Glasgow i Skottland. Det övergripande temat var Starka universitet för ett starkt Europa. I tal efter tal betonade man att Europa måste bli ett kunskapens Europa. Även om man inte är i direkt kontakt med universiteten och den forskning som bedrivs där, är det lätt att förstå att vår välfärd och sociala trygghet är beroende av att vi har en välutbildad arbetskraft. Det är viktigt att det är vid våra forskningsenheter och inte i USA eller Japan som de nya innovationerna görs. De ger nämligen i sin tur arbetsplatser och tillväxt i ekonomin.

Samhällsutvecklingen och särskilt den tekniska utvecklingen har varit dramatiskt snabb under senare år. Jag tänker inte bara på television, mobiltelefoner, datorer och hushållsmaskiner. I en global värld krävs det språkkunskaper, kulturkännedom och kunskaper om olika religioner om man t.ex. vill utnyttja de möjligheter till resor som nutiden erbjuder. Man kan inte längre utgå ifrån att man utbildar sig en gång för alla för ett yrke som man sedan fungerar inom resten av sitt liv. Jag är själv ett bra exempel på detta: Jag har varit skolungdomspräst, folkhögskolföreståndare, lärarutbildare, professor, minister, riksdagsman, professor igen och numera rektor för ett universitet.

Vilken utbildning skall man ge för allt vanligare yrkeskarriärer av detta starkt varierande slag?

Svaret är naturligtvis att vi alla behöver en gedigen allmänbildning och som komplement till den, möjligheter till ett livslångt lärande

under olika former. I det svenska Finland har vi utmärkta möjligheter till det om vi bara utnyttjar våra arbetar- och medborgarinstitut, folkhögskolor, öppna universitetskurser, sommaruniversitet etc.

Tyvärr har det livslånga lärandet, som man talat rätt länge om både på nationell nivå och internationellt, mest blivit ett slagord utan reell täckning. Nu skulle det vara tid att göra allvar av begreppet och fylla det med innehåll.

I Åbo Akademis strategi har vi medvetet byggt ut vårt virtuella kursutbud så att man överallt i Svenskfinland numera kan över nätet ta del i akademiska kurser på minst approbaturnivå. Vi har ökat vår närvaro på olika håll i Svenskfinland genom utbildningsenheter inte bara i Åbo, Vasa, Jakobstad och Helsingfors, utan också i Ekenäs i samarbete med yrkeshögskolan Sydväst, i Hangö vid sommaruniversitetet och på Åland vid Husö med inriktning framför allt på forskning. Den tredje åldern kan bland mycket annat fyllas med ett intressant och givande kunskapsinnehåll genom det livslånga lärandet.

Ett led i utvecklandet av det livslånga lärandet är att man allt klarare börjar skilja mellan formell och reell kompetens. Till den reella kompetensen hör alla de kunskaper och färdigheter som man behöver inom ett speciellt yrke och som man kanske inte alls kan få under sin tid vid universitetet eller utbildningsenheten. Den reella kompetensen kan man skaffa sig på arbetsplatsen i samråd med arbetsgivaren och via individuellt kunskapsinhämtande

via de olika medier och utbildningsinstitutioner som förmedlar sådan kunskap. I en alltmer internationaliserad värld är det viktigt att se till de faktiska kunskaperna mer än de teoretiska. Men det behövs också tillförlitliga metoder att utvärdera dessa kunskaper.

Europa förblir starkt bara om

man också i framtiden bygger på kunskap, förmedlad genom våra utbildningsinstitutioner på olika nivåer. De nya innovationer som uppstår genom vår forskning skall snabbt komma näringslivet till del så att nya produkter kan framställas både för vårt eget bruk och för försäljning på en global marknad.

Det är av stor betydelse att vi i detta sammanhang inte bara tänker på de unga och deras behov, utan också fäster uppmärksamhet vid de äldres behov av att genom livslångt lärande kunna tillgodogöra sig alla de kunskaper och färdigheter som en snabbt föränderlig värld förutsätter. Inte bara universitet och yrkeshögskolor utan också de fria folkbildningsinstitutionerna har en viktig uppgift i detta sammanhang.

Finland har nått en ledande plats när det gäller de kunskaper som vi ger våra unga. Den skall vi behålla genom fortgående satsningar på utbildningssektorn. Men vi har också ett ansvar för att den reella kompetens som alla våra medborgare oberoende av ålder behöver i det dagliga livet förmedlas till dem på ett effektivt och resultatrikt sätt. När det gäller de äldre kan föreningar som Svenska pensionärsförbundet spela en viktig roll för att målet skall kunna nås.

Pensionärerna från södra Finland fick på Stundars bekanta sig med en österbottnisk gamla tiders lanthandel.

Vårmötesdagen avslutades med dans i Academills aula.

Vårmötets uttalande:

Pensionärerna bör få förhandlingsrätt Ett rättvist och demokratiskt samhälle bygger på den självklara

tesen om allas lika rätt att påverka sin livssituation. För pensionärernas del uppfylls ingalunda alltid dessa krav i dagens Finland.

En pensionär får finna sig i att leva på villkor som har formats och uppställts av andra, det gäller en eftersläpande pensionsutveckling och en stundom oskälig beskattning, det gäller kapacitet och resurser inom vård och omsorg, det gäller drägliga boendeformer och serviceutbud.

En pensionär i dagens samhälle måste också genom sina organisationer kunna påverka den samhälleliga beslutsprocessen. Svenska pensionärsförbundet r.f., församlat till vårmöte i Vasa, förutsätter att de riksomfattande pensionärsorganisationernas delegation, VENK (Valtakunnallisten eläkeläisjärjestöjen neuvottelukunta), i framtiden ges legitimitet som förhandlingspart i den nationella beslutsprocessen såväl när det gäller pensioner och beskattning lika väl som andra sådana kostnader och avgifter som särskilt berör den äldre befolkningen.

Olika kategorier av pensionärer bildar i dag i Finland ett befolkningsunderlag på i runt tal 1,3 miljoner medborgare. Det kan inte vara rätt att 25 procent av befolkningen – var fjärde person! – utestängs från möjligheter att påverka sin situation via förhandlingar med myndigheter och andra offentliga beslutsfattare. Den äldre befolkningsdelens kunskap om och erfarenhet av sin egen situation utgör en väsentlig resurs som bättre bör kunna tas tillvara än vad som sker i dagens finländska samhälle med enstaka rentav skrämmande inslag av åldersrasism.

Svenska pensionärsförbundet förutsätter att vårt lands regering vidtar åtgärder för att tillförsäkra pensionärsorganisationernas delegation VENK rätt att som jämbördig part delta i förhandlingar om inkomstpolitiken och andra för pensionärerna centrala angelägenheter.

6 – GOD TID 3/2005

Birgitta Ulfsson:

Äter nyttigt men steker i smör – Jag förlitar mig på att min kropp lyder mig. När den inte gör det får den fixas så gott det går. Sen satsar jag på den livsstump jag har kvar.

Birgitta Ulfsson, 76, sticker inte under stol med sin ålder.

Hon medger att hon har blivit bättre på att tacka nej, det är besvärligare än förr att hålla ångan uppe – ”jag är precis så gammal som jag är”.

Hela denna vårsäsong har vi fått ha Bisse Ulfsson här hemma, väl förtöjd på Svenska Teatern. I Eftersvett håller hon igång med trettiåringar och i en hel serie på sjutton Bisses hörna bjuder hon på talk show med (olika!) gäster och trogna följeslagaren Lowe Pettersson vid pianot. Den 8 maj åker hon hem till Göteborg. Men inte för gott, gubevars.

Birgitta Ulfsson är inte särskilt nöjd över att ständigt bli påmind om ”hur duktig hon är i den åldern”.

Tvärtom är hon nästan lite generad över hur oförskämt lycklig hon är med sitt genetiska arv: – Jag har fått en glädje gratis, ett arv av min mamma.

Ett härligt jobb och en älskad livskamrat – kollegan Iwar Wiklander – är hennes goda ram i livet.

att hitta en ersättare, men Lowe klarade provet: – Han blev som en ny son, det funkar så bra mellan oss!

Fotboll för äldre damer

Bisse hörna. Foto CHARLOTTE ESTMAN-WENNSTRÖM

Plus släkten på hemmaplan, förre maken Lasse Pöysti och sönerna med familjer och det gemensamma sommarparadiset i Ekenäs yttre skärgård.

Men också Bisse har, likt envar av oss, fått pröva på motgångar.

En dålig rygg som ”krotar” från och till, en allvarlig bröstcancer, en käkoperation som hade kunnat kosta henne den professionella talförmågan. Då har den ärvda glädjen gett draghjälp: – Med den friska mänskans högmod har jag aldrig motionerat.

Birgitta Ulfsson i Eftersvett.

Foto CHARLOTTE ESTMANWENNSTRÖM

Jo, jag cyklar året runt, men inte för motionens skull utan för att komma i tid. Jag försökte mig på svenska Friskis och svettis men stod inte ut med att höra på deras joller.

När ryggen krotar gör jag några rörelser och säger håll käften åt den. Från cancern kom jag undan med blotta förskräckelsen och efter det min cancerläkare dog har jag inte gått på kontroller. Det passar min fatalism. Jag har haft tur helt enkelt.

– Men tandkirurgerna lovade jag hänga i pianotråd om de inte skötte om att jag klarade fonetiken. De hickade till, och gjorde underverk på sjukhuset i Göteborg.

Munnen blev exakt som förr, med samma sneda leende. Yrkesredskapet blev räddat och jag är dem evigt tacksam, säger Birgitta Ulfsson.

I maj väntar en ny, men mindre, tandoperation.

– Det är nästa etapp, och när jag kan säga ”s” igen kommer jag hem till skären och sommaren!

Lång hemmasäsong Birgitta Ulfsson har njutit av sin långa säsong hemma i Finland.

Eftersvett går för fulla salonger och Bisse byter gestalt i rasande fart i roller allt från nybliven mamma i minikjol och medelålders Helsingforssocietet med spetsiga ”s” till gråstripig moder Ryssland. Hon prisar samarbetet med det unga ståupp-gänget bakom Eftersvett: – Då jag blev kontaktad för ett år sedan tyckte jag det var en galen idé, vad skulle jag göra bland trettiåringarna? Men det har varit roligt att jobba med nya människor,

få veta vad de tycker och tänker.

Denna dagens stå-upp-komik balanserar på randen till skamlöshet, det är djärvt och roligt. Wickström, Slotte, Forsman och Henriksen har ibland något av mina svenska favoriter Killinggänget i sig, god svart satir, inte minst i sina TVprogram.

Varje hörna ny Bisses hörna växte fram som en extragrej när Eftersvett-kontraktet var klart. Johan Storgård föreslog några litterära kabaréer på Mini av den typ Bisse i åratal turnerat med i Sverige (som en oslagbar ambassadör för det okända folket).

Bisse ville inte plantera in samma koncept på hemmaplan: – Mitt svar var jo, men då vill jag ha nytt tema och en ny gäst varje gång. Åtta hörnor prickades in, men projektet växte och växte. Det blev tretton hörnor på Mini och fyra gästspel – i Sibbo, Borgå, Åbo och Lovisa. Med sjutton olika gäster, med teman från visor, humor, kärlek, poesi, teater, musik och underhållning till kvinnoroll, tvålänningskap, magi, ålderdom och fotboll!

Det till synes improviserade är, som sig bör, grundligt förberett och Bisse suckar lätt när hon ser tillbaka på vad hon gav sig in i.

– Det har varit hemskt jobbigt men roligt och gästerna har varit fantastiska, säger hon. Stor andel i hörnorna har pianisten Lowe Pettersson, som Birgitta Ulfsson samarbetat med ända sedan 1986.

Då Erna Tauro dog var det inte lätt

I en enda av vårens sjutton hörnor höll det på att gå snett. Bisse tog som vanligt emot gästerna vid dörren till Mini och nästan hela publiken visade sig vara äldre damer som inte läst temarubriken.

Gäster just den gången var Kjell Westö och Anders Slotte och temat var fotboll!

– Vi fick lov att snabbt lägga om vårt koncept och improvisera en del. Publiken, som hade väntat sig musik och visor, höll god min. En sade tröstande efteråt: ”Vi fick ju lära oss nånting om fotboll”.

Som gäst i Sibbo hade Birgitta Ulfsson sondottern Alma Pöysti, ett undantag från familjeregeln: – Vi har undvikit att hålla fram släktskapet, först med pojkarna (Tom och Erik Pöysti) och nu med Alma, säger Birgitta Ulfsson.

– I Sibbo, där vi inte har några bindningar, gjorde vi ett undantag.

Alma sjöng två sånger och tillsammans tog vi bl.a. upp frågan om hur det är att välja sin släkts yrke.

Förväntningar och en medianyfikenhet gör det svårare att hävda sin integritet, samtidigt som inget namn på jorden hjälper i själva arbetet, där vill man stå på egna ben.

Förändringens vår En stor förändring står för dörren.

Hemmet i Friherrs, som varit både Lasse Pöystis och Birgitta Ulfssons fasta punkt under hemlandsvistelserna, håller på att säljas.

Men banden till hemlandet finns kvar och förmodligen bli resultatet nya lägenheter i Helsingfors i stället.

Birgitta Ulfsson fortsätter gärna att tills vidare leva som tvålänning.

Hemma i Göteborg bor Iwar och hon i ett gammalt, kulturskyddat trähus mitt i Göteborg, en idyll med sneda väggar och udda vinklar.

Arbete finns på var sida om Bottenviken i precis den mängd hon själv vill ha. På denhär sidan väntar bl.a. en finsk Bisses hörna vid Tammerfors teatersommar i augusti och i höst är hon med i en uppsättning av Prokofjevs Peter och vargen med Göteborgssymfonikerna. Och så den årliga bok- och biblioteksmässan i Göteborg förstås.

Fatalisten Bisse tar dagen som den kommer och ”satsar på den livsstump man eventuellt har kvar”.

Hon äter nyttigt, men steker i smör och springer efter spårvagnar.

MAJ-BRITT PARO

GOD TID 3/2005 – 7

Rör på påkarna

26 september – då rör alla på påkarna!

Under de senaste åren har alla seriösa undersökningar visat att all form av motion har stor betydelse för hälsan. Du kan t.o.m. i 90årsåldern förbättra din muskelstyrka genom att gå på gym! Att ”röra på påkarna” Tre till fyra gånger i veckan förlänger kanske inte ditt liv men din livskvalitet blir så mycket bättre. Du mår bättre, orkar med mera, kanske t.ex. sparka fotboll eller skida med barnbarnen.

SPF:s styrelse tillsatte i början av året en medlemsaktivitetsgrupp, som skall syssla med hälsofrämjande frågor, motion, social samvaro, samtalscafé, seminarier och kurser. Som första uppgift skulle gruppen planera en motionskampanj till hösten.

Svenska pensionärsförbundets höstjippo ”Rör på påkarna” 1 september–6 oktober Vi 65 + är ju vana från ”den gamla goda tiden” att skolan börjar den 1 september.

Så också i år. Men nu skall du gå i motionsskolan! Skolämnena är bara tre och dessutom valbara – promenad, stavgång eller löpning.

Betyg kan delas ut under 36 dagar. Betyg d.v.s. en (1) poäng får du om du promenerar, stavgår eller springer minst en timme per dag. Du kan naturligtvis motionera längre men mera än en (1) poäng får du inte.

Litet byråkrati Du skall anteckna dina prestatio-

Stavgång är ett sätt att röra på påkarna. Foto TONI KAARTTINEN

ner. För att hjälpa dig så kommer en motionsdagbok att ingå i God Tid som utkommer den 9 juni.

Belöningar!

Mitt barnbarn Rasmus har lärt undertecknad vikten av belöning för gjord prestation. Därför har aktivitetsgruppen beslutat att alla som får ihop minst 12 aktivitetspoäng får delta i en tävling med fina pris.

Din motionsdagbok skall du lämna in till din pensionärsförening, som sänder in sina medlemmars prestationer.

Alla föreningar som deltar i motionskampanjen erhåller ett vackert diplom. Bland deltagande föreningar utlottas också penningpris.

Det är naturligtvis fritt fram

och önskvärt att föreningarna erbjuder egna ”morötter” för att få så många som möjligt att ”röra på påkarna”.

Och också inspirera till fortsättning på ”Rör på påkarna”.

Marknadsföringen ”Allting går att sälja med mördande reklam” bör vara medlemsföreningarnas, förbundets motto för motionskampanjen ”Rör på påkarna”, som ju också har en toppenvara att sälja.

Den här artikeln i God Tid är förbundets första marknadsföring och följs upp av en ny artikel i God Tid nr 4.

I medlemscirkulär skall för-

bundet också aktivera alla sin 80 medlemsföreningar. Den enskilda föreningen har ändå det avgörande ansvaret för att kampanjen skall lyckas. ”Rör på påkarna” kampanjen skall synas i hela Svenskfinland och på Åland. Därför bör föreningarna i början av augusti arrangera regionala presskonferenser.

Höstjippot ”Rör på påkarna” skall synas i alla svenskspråkiga dagstidningar, synas i TV och höras i radio.

Vid presskonferenserna är det viktigt att påpeka att också ickemedlemmar gärna får deltaga.

Meningen är att höstjippot också skall bli en bra ”medlemsrekryterare”.

Måndagen den 26 september så har vi höstjippots stora dag. Ett förslag till namn på dagen är t.ex. Höstlunken. Men andra säljande namn går bra. Alla skall starta samtidigt d.v.s. kl. 14.

Meningen är att föreningarna den 26 september skall få så många som möjligt att gå, springa eller stavgå. Drömmål – att 4000 pensionärer ”rör på påkarna” den 26 september.

Kampanjaktiviteten avgör väldigt mycket. I dagens mediavärld skulle det vara nästan ett måste att föreningarna skulle få med en eller flera lokala ”kändisar” som gärna också får vara folkliga.

Förbundsledningen kommer att möta upp i Borgå dit riksmedia är inbjudna. I det här skedet hoppas arrangörerna på att mycket aktiva motionären, minister Jan-Erik Enestam skall kunna deltaga.

Svenska Pensionärsförbundets höstjippo ”Rör på påkarna” avslutas söndagen den 6 oktober.

Senast då skall alla svenskspråkiga i Finland vara medvetna om att dagens svenskspråkiga pensionärer är aktiva föreningsmänskor, som mår bra tack vare att de ”rör på påkarna”.

RAINER JOHANSSON medlem i SPF:s medlemsaktivitetsgrupp

Jan Holmberg SPF:s första ombudsman i södra Finland – Pappa, tänker du börja sjunga nu, undrade Jan Holmbergs åttaåriga son Kim då han fått veta att hans far skulle tillträda sitt nya jobb på Svenska pensionärsförbundet.

De yngstas uppfattning om vad pensionärer sysslar med baserar sig ofta på glada allsångskvällar i tv, resor och danstillställningar.

Själv väljer Janne Holmberg att ligga lågt med sången. Detsamma gäller dansen, vilket kan väcka en viss förstämning bland damerna på hans nya arbetsfält. Ett stort distrikt som omfattar hela södra Finland från Pyttis (egentligen Fredrikshamn) i öster till Houtskär i väster.

Per Thomasfolk i Vasa har hittills varit Svenska pensionärsförbundets enda ombudsman. Tidvis har han också fungerat som t.f. verksamhetsledare. Förbundets önskan om en ombudsmannatjänst för södra Finland har varit aktuell under ett par decennier. I år kunde planerna förverkligas till följd av att RAY/Penningautomatföreningen ökade SPF:s allmänna anslag för verksamheten.

sationserfarenhet. Födelseorten för 52 år sedan är Ingå, där hans mamma verkade som folkskollärare – som det hette innan grundskolan infördes. Mammas barndomsrötter finns dock i östra Nyland. Janne har tillbringat barndomssomrar i Lappträsk, Liljendal, Pernå och Lovisa. Föräldrarna träffades, som så många andra studerande på den tiden i Ekenäs, där mamma gick i seminariet och pappa i forstinstitutet. Karis blev småningom den fasta hemorten och Janne gick i Karis-Billnäs Samlyceum.

Under studietiden vid Tekniska Läroverket ”Verket” i Helsingfors kom han aktivt med i organisationsarbetet.

Janne handplockades till en nyinrättad tjänst som löntagarombudsman vid Svenska folkpartiet.

Befattningen ändrade småningom namn till arbetsmarknadssekreterare. Målsättningen var att upprätthålla kontakter till fackföreningsrörelsen och intresseorganisationerna samt att försöka få den ganska ljumt intresserade medlemskåren att engagera sig fackligt.

Följande etapp inom organisationssektorn var Folktingets språkombudsmannatjänst. Efter det en tid inom STAF – det finlandssvenska teknikerförbundet.

Vem är Jan Holmberg?

Från skrivbordsjobb till matlagning och handel

Janne Holmberg har solid nyländsk bakgrund och gedigen organi-

I början av nittiotalet gjorde Janne Holmberg en radikal helom-

SPF-DEBUT. Janne Holmberg fick sitt elddop i talarstolen under vårmötet i Vasa. Foto ULF WAHLSTRÖM

vändning inom sitt yrkesliv. Han lärde sig allt om fiskhantering och fiskprodukter och övertog en fiskhandel i centrala Helsingfors.

Verksamheten byggde i hög grad på leveranser av specialrätter och produkter till restauranger och stora affärer.

Verksamheten var tung och inte särskilt lönsam. Istället sökte han sig till ett av de stora varuhusens fiskavdelning. Där jobbade han

såväl som inköpare och försäljare.

Småningom utvidgade han sitt kunnande inom livsmedelssektorn.

Nu är han en fullärd ”överstemunskänk” som kan servera SPF:s mötesdeltagare lunchmat och tilltugg till kaffet vid mötena.

Det enda jag som kund i Jannes fiskaffär då och då inte ger honom fria händer med när det gäller matlagning och servering är att börja baka surbröd själv. Den surdegsrot

jag köpte av honom för över tio år sedan glömmer jag aldrig. Delar av den finns antagligen kvar till hans åminnelse på väggarna till vårt dåvarande kök.

För övrigt önskar undertecknad som gammal bekant och medarbetare i olika sammanhang Jan Holmberg och södra Finland lycka och framgång som ny ombudsman.

EBBA JAKOBSSON

8 – GOD TID 3/2005

Österbottniska distriktet höll vårmöte i Oravais

Kommundirektör Kjell Heir hälsade välkommen till Oravais.

Göran Honga berättade om sjukvårdsdistriktets problem och framtidsplaner.

Österbottniska distriktets vårmöte den 17 mars i Oravais hade lockat 62 ombud från 25 föreningar och 20 övriga. Värdföreningen Oravais Pensionärshems ordförande Fride Häggblom hälsade helt kort välkommen, varvid han nämnde att föreningen bildades som pensionärshemsförening 1970 och att de första lägenheterna stod färdiga 1973. Under de följande åren var det flera gånger kärvt med ekonomin, men det har klarat sig tack vare penningautomatföreningen.

Oravais kommundirektör Kjell Heir hälsade även han välkommen till Oravais. Han berättade att kommunen inte bara var tvåspråkig utan den var mångspråkig. Han syftade på flyktingförläggningen som finns i Oravais.

Direktören för sjukvårdsdistriktet Göran Honga berättade ingående om de samarbetsplaner som distriktet har och svårigheterna som ställer sig i vägen, inte minst rörande språkstrategin. Hans motto var att vården skall vara nära patienten, men hur skall vi ha det frågade han sig efter det han uppehållit sig vid planeringen. En kort frågestund följde.

Vårmötesförhandlingarna var snabbt genomgångna under Torolf Fröjdös ledning och Per Thomasfolk vid protokollet. Ett uttalande från mötet presenterades och fick sitt godkännande för publicering i tidningspressen.

Text och foto STIG SUNDVIK

Fira en dag som skärgårdsbo!

AIRISTO FRITIDSBOSTADSMÄSSA 17.6–10.7.2005 i Pargas

www.asuntomessut.fi http://fritidsbostadsmassan.pargas.fi

Samtalskafékurs i Österbotten Svenska pensionärsförbundet

ordnade en kurs för samtalskaféledare på Svenska Österbottens folkakademi i Närpes den 14–16 mars.

I södra Finland har man kommit i gång tidigare, men nu försökte man sig på en kurs här i Österbotten. Kursen samlade 18 deltagare från Kvevlax i norr till Närpes i söder. Flera ville vara med men man måste begränsa antalet.

Som en underbar och allestädes närvarande ledare av kursen fungerade Majlis Kvist, som är bättre

känd som första vice ordförande i förbundsstyrelsen. Hon hade vissa problem med våra dialekter, men hennes positiva humör gjorde att det gick bra ändå.

Stadsfullmäktiges ordförande Gun Forsman hälsade välkommen till Närpes, hon är själv medlem i den lokala pensionärsföreningen.

Med några ord berörde hon arbetet i staden och trivselkaféet i Närpes.

Den mesta faktakunskapen stod Elizabet Knip-Häggqvist för under måndag och tisdag.

På onsdag kom Anna-Karin Öhman från Svenska studiecentralen i Vasa och berättade om sitt arbete.

Båda kvällarna hade vi en kvällssits med smörgås och te, då vi som bodde på skolan ”löste världsproblemen”.

Vi ska hoppas att den möda som lärarna lade på oss så småningom bär frukt i föreningarna i Österbotten, men nog tror jag en uppföljare vore bra efter någon tid.

Text och foto STIG SUNDVIK

Kursdeltagarna andäktigt lyssnande till det som bjuds. Närmast kameran, första raden, Sven Backman, Inga Karlberg och Dorothy Röj från Närpes. Ann-Mari Björknäs och Ann-Marie Selänniemi från Malax.

Välkommen Emil!

Mammalediga SPF-kanslisten Åsa Barman födde Emil den 11 april kl. 06.24 på förlossningsavdelningen vid Västra Nylands kretssjukhus. Emil vägde 3 360 gram och var 50,5 cm lång. Stolt pappa är Kim Danielsson.

Åk buss med

Vasa Magnet Är du trött på att vänta?

Komfort & kompetens Reseledartjänster Peter Söderqvist Tegelbruksg. 31 65100 Vasa 0500-162 120 el. 06-3222 433

En ny toppmodern magnetundersökningsapparat står till ditt förfogande.

Vasa Magnet Ab Hartmansgränd 6 Tfn. 06-3275 550 65100 Vasa Fax 06-3275 553 Öppethållningstider: må-fre 8.00-16.00

MEHILÄINEN

GOD TID 3/2005 – 9

Välbesökt vårdag i Kronoby Lördagen den 9 april firade Svenska

Pensionärsförbundets Österbottniska Distrikt vårdag i Kronoby med den lokala föreningen som medarrangör. Sedan pensionärerna från Kvevlax i söder till Karleby i norr tagit de ca 450 sittplatserna i festsal, serveringsrum och vestibul i besittning kunde man med fog konstatera att det var ”proppfullt” i festlokalen. Trängseln var fullkomlig och utgjorde ett allmänt och framförallt aktuellt samtalsämne.

Något fel på stämningen var det dock inte. Den sociala kontakten var ”påtaglig”. Ole Norrback som festtalare bidrog säkert till den fina uppslutningen. Enligt trovärdiga källor noterades publikrekord för Samlingshuset.

Tomas och Helén inledde festen och Kronoby Pensionärernas ordförande Allan Lillqvist hälsade gäster och medverkande i programmet välkomna. Han tog även tillvara på tillfället att presentera den 20 år ”unga” lokala föreningen och dess verksamhet. Det faktum att åldersgaffeln inom medlemskåren blivit större ställer föreningen inför nya utmaningar. Bland aktiviteter nämnde han bl.a. den relativt nya frivilliga färdtjänsten till Sandbacka Vårdcenter som föreningen deltar i.

Kronoby kommuns hälsning framfördes av kommundirektör Stig Östdahl. Han inledde med att konstatera att det inte alltid är så lätt. Det är ekonomin som liksom i de flesta kommuner inger bekymmer. Att i en krympande ekonomi tillfredsställa allt större krav på service ställer kommunen inför nya utmaningar. Lösningarna varierar i olika kommuner. För Kronobys del utgör befolkningsstrukturen än så länge ett problem. En del positiva saker i utvecklingen efter 2004 kan dock noteras. Skuldbördan per invånare ligger vid medeltalet för landet och befolkningen har ökat. Ur kommunens synpunkt är det starka sociala kapital som verksamheten i pensionärsföreningarna skapar mycket viktig.

Pensionärskören, som ordföranden Allan Lillqvist beskrev som föreningens ”mest synliga och hörbara del” framförde under

ledning av Kristina Klingenberg och Birgit Collander tre sånger varav ”Maskrosen” är tonsatt av Kent Granbacka och texten skriven av Arne Fröjdö

”Allt var inte bättre förr” löd

rubriken för ambassadör Ole Norrbacks festtal. Tillräckliga belägg för detta påstående framkom med all önskvärd tydlighet. Ingen annan generation har någonsin upplevt så stora förändringar i samhället som vi. Det mesta har blivit bättre.

Pension, vård och utbildning var inga självklarheter när dagens pensionärer föddes. Vi lever längre och i genomsnitt äger vi bra mycket mera än våra föräldrar när de var i vår ålder. Vi är friskare och rikare, men är vi lyckligare frågade sig talaren.

Urbaniseringen har medfört att människor flyttar till tätorterna och bosätter sig i allmänhet närmare varandra. Utgående från detta faktum kan man betrakta det som en paradox att ju närmare varandra man bor desto större är ensamheten. Alla har fullt upp med sitt som det heter. Mycket av pensionärernas verksamhet går ut på att råda bot på ensamheten i samhället.

Lyckan är alltid större om man kan ha det bra tillsammans.

Historikerna kommer troligen att kalla vår tid för materialismens tid. Mycket i vårt dagliga liv kretsar kring tillväxt, jobb, och pengar.

Försummar vi möjligen någonting i vår jakt på materiella ting?

Levnadsstandard och livskvalitet är inte samma sak, även om det finns ett tydligt beroende mellan de två. Närhet, samvaro, stöd och uppmuntran är i många fall viktigare än mera pengar. Hur vi prioriterar avgör vi själva. Den här sortens kontakt bildar våra sociala nätverk som vi finlanssvenskar anses vara särskilt bra på.

Att finlanssvenskarna är mera sällan sjuka, råkar mera sällan ut för olyckor, går på pension senare och lever längre än våra andra landsmän i samma situation kan enligt forskning förklaras med att vi i allmänhet har mera och närmare kontakter till andra människor. Talaren förundrade sig över att denna

Behöver du “en förlängd hand”?

Med Assist-griptänger kan du plocka upp även minsta föremål från golvet såsom mynt och nålar, samt till och med ta saker som väger ett par kilo från en hylla.

utredning och andra liknande har väckt så liten uppmärksamhet på finlandssvenskt håll.

Talaren betonade mycket vikten av en utåtriktad marknadsföring och vikten av att marknadsföra regionen för företag som ett bra etableringsområde. En uppmaning som: ”Bygg ditt företag i Österbotten och bli lycklig” är inte en större överdrift än reklam i allmänhet.

Argumenten för en etablering eller bosättning i regionen är många.

Så många att en argumentsamling som hjälpmedel i marknadsföringen kunde försvaras.

Sextio år av fred är en ganska lång tid i ett historiskt perspektiv.

Talaren framhöll vikten av att vi visar tacksamhet gentemot alla dem, som bidrog till att Finland förblev självständigt. Han erinrade om

Ambassadör Ole Norrback

Balticums öde. Han menade också att knappast någonsin har vårt land varit så tryggt som nu. EU: s roll för freden och stabiliteten, inte bara i Europa, kan inte ifrågasättas. Internationellt samarbete är ett grundläggande villkor för bevarandet av vår välfärd. Österbottningarna har av tradition inte varit rädda för omvärlden. Det vittnar den omfattande emigrationen under olika skeden om. Talaren citerade en granne från ungdomsåren ” Far ut pojkar, så får ni si”. På de allra flesta områden är vi beroende av omvärlden. Allt vårt välstånd bygger på att vår export fungerar och ger intäkter.

Som ambassadör för Finland kan Norrback anses väl meriterad och berättigad att redogöra för

Kronoby Pensionärskör

Finlansbilden utomlands. Hans redogörelse fick säkert mången åhörare att höja på ögonbrynen.

Så pass positiv är Finlandsbilden ute i världen.

Vårt skolsystem är det bästa i OECD-länderna, Finland är världsetta när det gäller konkurrenskraft, Finland är det minst korrumperade landet i världen, vår miljöpolitik är bäst i världen.

Vårt lands ekonomi är stabil och nämns allt oftare som ett föredöme.

Vårt inflytande i EU sägs vara större än landets storlek skulle förutsätta, vilket bör ses som ett smickrande omdöme.

Norrback presentera sitt uppdrag som Finlands ambassadör i Grekland. Det dagliga arbetet beskrev han som föga glamoröst.

Att bistå finländska företag och arbeta för kulturutbytet länderna emellan hör till arbetsuppgifterna.

Pass- och visa ärenden har numera mindre betydelse sedan båda länderna är med i EU. Ett gott råd till resenärerna lyder: Se till att reseförsäkringen är i skick.

Ambassadör Ole Norrback avslutade sitt anförande med att intyga att det är både en ära och ett nöje att få företräda Finland ute i världen.

Föreningens ordförande tackade ambassadören för talet och överlämnade föreningens pins. Han skulle gärna ha utbringat ett trefaldigt leve på grekiska men beklagade sin begränsning i det språket men

��������������� ��������������

��������� ������

Tack vare att skaftet är lätt och behagligt utformat är tången behändig att använda Mellan sugkopparna av gummi hålls sakerna tryggt och säkert.

Det stål och aluminium som använts vid tillverkningen är mycket hållbart.

I vårt urval finns tänger i många olika längder. INVA APUVÄLINE OY

Kumpulantie 1, 00520 Helsingfors tel. 09-229 540 www.inva-apuvaline.fi

��������������

�������� �������� ���������������

������������������� ���������������������������

������������������������������� ���������������������������������������������������

fann sig väl och gjorde det i stället på spanska: OLÉ, OLÉ, OLÉ.

IK Kronans flickgymnaster stod för ett uppskattat dansprogram.

Svante Granbacka framförde ”En sång om kärlek” och ”Edelweiss” till ackompanjemang av sonen Kent.

Tomas och Helén underhöll en andra gång med vackra sånger varefter ombudsman Per Thomasfolk informerade om aktuella aktiviteter.

Distriktets ordförande Torolf Fröjdö avslutade och tackade arrangörerna.

Programdelen fick en värdig avslutning med ”Modersmålets sång” Efter pausen med kaffe och semla avslutades dagen med en stunds dans till tonerna av Tomas och Helén.

Text och foto HANS PAJUNEN

10 – GOD TID 3/2005 Svenska pensionärsförbundets och Överensföreningarnas STORA HÖSTKRYSSNING!

”SENIORSKEPPET” VI KRYSSAR TILL STOCKHOLM MED SILJA LINE 3–5.10.2005 (måndag–onsdag) Kom med på en innehållsrik men prisvärd kryssning i trevligt sällskap, med fin underhållning, rikligt program, god mat och dryck.

DAGSPROGRAM DAG 1 Måndag 3.10.2005 Möjlighet till busstransport från Österbotten, Åboland, Östra Nyland och Västnyland mot tilläggsavgift. Buss ordnas förutsatt att ett tillräckligt antal resenärer från respektive håll anmäler sig.

Silja Serenade avgår från Olympiakajen i Helsingfors kl. 17.00.

Men vi går ombord redan ca kl. 14.30 och samlas då för att höra Calle Öhman kåsera under temat ”Vandring med seniorer i Europa” och dricka eftermiddagskaffe.

Vi inkvarterar oss i våra hytter, se nedan olika hyttkategorier.

På kvällen erbjuds en enastående möjlighet att vara med om ”Wallmans Golden Hits-show” (ca tre timmar) med middag.

Detta anmäler man sig separat till mot tilläggsavgift (se nedan).

Den som inte väljer Wallmans show som tillägg avnjuter sin middag i Viking Buffet-restaurangen kl. 19.45, den ingår i resans pris nedan.

Efter Wallmans show är det dags för dansmusik i nattklubben.

I övrigt kan man ta del av båtens kryssningsprogram.

DAG 2 Tisdag 4.10.2005 Sjöfrukost ombord.

Silja Serenade anländer till Stockholm kl. 9.30 lokal tid.

Mot tilläggspris (se nedan) möjlighet att komma med på en utfärd till Gustavsbergs Porslinsmuseum, som visar servis- och konstgods tillverkade i den världsberömda fabriken 1825–1990. Även möjlighet att på egen hand tillbringa sin dag i Stockholm eller stanna ombord.

Båten lämnar Stockholm igen kl. 17.00.

Denna kväll äter hela gruppen buffetmiddag ombord.

DAG 3 Onsdag 5.10.2005 Sjöfrukost ombord. Silja Serenade anländer till Helsingfors kl.

9.30. Möjlighet till returtransporter.

PRIS:

135 €/person, om två personer i Promenade-hytt 165 €/person, om två personer i Seaside-hytt 220 € /person, om två personer i Silja Class-hytt 195 € i Tourist-I-hytt (singel)

I priset ingår: • kryssning i vald hyttkategori • eftermiddagskaffe • två sjöfrukostar (specialfrukost för dem som väljer Silja Class-hytt) • två buffetmiddagar inkl. måltidsdrycker (öl, vin och softdrinkar) • kryssningsprogram • reseledarnas tjänster TILLÄGG: • Busstransport i Finland • Wallmans show inkl. tre rätters middag med vin 31 €/ person • Utfärd till Gustavsbergs porslinsmuseum: 18 €/person.

I priset ingår busstransport tur och retur till museet, inträde samt guidning. Obs! Begränsat antal platser!

Hela hösten kommer Wallmans Nöjen att göra en glittrig krogshow ombord på Silja Lines fartyg. Det blir en påkostad föreställning i bästa Las Vegas-stil serverad med tre rätter och goda viner.

I Wallmans show ingår mycket dans och sång. Showen har haft en miljon besökare under 13 slutsålda år i Sverige, Norge och Danmark och nu står Silja Line i turen att kunna erbjuda sina resenärer detta!

Föreställningen försiggår i fartygets nattklubb Atlantis Palace och består av hitlåtar från olika årtionden, storslagna musikalnummer och den internationella showvärldens glamour och lyx. Showen framförs på en blandning av svenska, finska och engelska. Här uppträder åtta skickliga artister som sjunger, dansar och underhåller i hela salen.

Under kvällen serveras till borden en delikat tre rätters á la carte-middag med viner. Med jämna mellanrum hålls även pauser så man kan umgås med bordssällskapet.

Med förbehåll för ändringar i tidtabeller och program.

Bokningar och närmare information: RESEBYRÅ BTI NORDIC Ulrica Isaksson tel. (019) 2674 554

VENK till ministrarna: VENK – Delegationen för de riks-

omfattande pensionärsorganisationerna – uppvaktade ministrarna på socialministeriet den 19 april.

VENK-representanterna överräckte följande personliga bre till social- och hälsominister Sinikka Mönkäre och omsorgsminister Liisa Hyssälä: Delegationen för de riksomfattande pensionärsorganisationerna – VENK företräder 13 riksomfattande pensionärsorganisationer.

VENK föreslår,att följande ärenden beaktas vid planeringen av förslaget till statsbudget för år 2006:

Pensionernas köpkraft Pensionernas köpkraft nådde först år 2001 den nivå som rådde år 1991. Under 1990-talet steg pensionerna i realiteten inte alls för redan pensionerade, de äldsta åldersgrupperna.

Endast omkring 300 000 pensionstagare har fått del av de kännbara skattelättnaderna inom statsbeskattningen under de senaste åren. Dessutom har pensionernas indexjusteringar främst till följd av sänkningarna av priserna på alkohol och beskattningen av fordon blivit obetydliga under år 2005. Följden är att pensionernas köpkraft under innevarande år sjunker med 0,4–0,7 procent inom samtliga pensionsinkomstgrupper.

Inkomsterna för pensionstagarna består till 90 procent av pension.

Delegationen för de riksomfattande pensionärsorganisationerna – VENK förutsätter, att pensionernas köpkraft bör tryggas år 2006.

För att trygga köpkraften är följande faktorer i central ställning: Beskattningen av pensionsinkomst får inte i någon inkomstnivå vara högre än motsvarande löneinkomstbeskattning. I år är skatten högre för pensionsinkomster i storleksklassen 13 000-30 000 euro per år än för löneinkomst till samma belopp.

Vi vill förhandla!

Indexjusteringen av pensionerna har en central ställning ifråga om pensionernas köpkraft. Av den orsaken är det skäl att granska aplindexets struktur.

Folkpensionernas nivåförhöjning bör fortsätta och är nödvändig för att upprätthålla ett minimiutkomstskydd för de drygt 100 000 finländare vars huvudsakliga pensionsinkomst baserar sig på folkpension. I Finlands nationella pensionsstrategirapport riktad till Europeiska Unionen konstateras: ”Staten svarar för att folkpensionstagarna blir delaktiga av samhällets välståndsutveckling. Detta kan förverkligas exempelvis med stöd av särskilda nivåförhöjningar eller indexjusteringar.”

För att folkpensionens nivå skall höjas krävs politiska principbeslut som omfattar många år.

har inte i något skede hörts ifråga om reformprocessen rörande sjukförsäkringens finansiering. Ändå består omkring 18 procent av sjukförsäkringspremierna av pensionstagarnas avgifter, trots att pensionärer inte har rätt till sjukförsäkringens dagpenning.

Social- och hälsovårdsministeriets tillsatta arbetsgrupp uppdaterar Finlands nationella pensionsstrategi (2202). Däri ingår Europeiska Unionens målsättningar om att pensionerna bör vara tillräckliga och indikatorer om pensionssystemens bestånd. Arbetsgruppen består av tjänstemän och sakkunniga inom pensionssektorn samt av representanter för arbetsmarknadsorganisationerna. Pensionstagarna är inte företrädda i arbetsgruppen.

Ett missförhållande som snarast bör åtgärdas.

Social- och hälsovårdsservicen

Ministerkontakter

För att pensionstagarna skall kunna klara ett självständigt liv är följande faktorer viktiga: Möjligheten att ha tillgång till social- och hälsovårdsservice.

Antalet pensionstagare ökar. Ur den synpunkten är det ofrånkomligt att vårdgarantin förverkligas.

Att processen systematiskt uppföljs och bedöms. Ytterligare utbyggnad av servicen bör omfatta äldres servicebehov och att resurser bör anslås för detta.

Demokratisering av den pensionspolitiska beredningen och beslutsfattandet.

Statsrådets tillsatta delegation för äldre- och pensionsfrågor är ett användbart forum för informationsförmedling. Ett praktiskt bevis på detta är att pensionärsorganisationerna hörs som sakkunniga i riksdagens utskott.

Pensionärsorganisationerna har särskilda intressefrågor, vilka vi har behov av att diskutera direkt med social- och hälsovårdsministrarna.

Vi föreslår att sammankomster av detta slag anordnas varje år. Dessa rådplägningar skulle förbättra kommunikationen oss emellan och förhindra missförstånd av olika slag.

Ur pensionstagarnas och samhäl-

lets synpunkt är det särskilt viktigt att delta i planeringen och beredningen av ärenden.

Två aktuella exempel: Pensionärsorganisationerna

På Delegationens för de riksomfattande pensionärsorganisationernas – VENK vägnar: Hannu Tenhiälä Ordförande för VENK 2005 Eläkeliitto ry:s ordförande Hilkka Häkkilä Eläkkeensaajien Keskusliitto ry ordförande Ritva Laurila Kansallinen Senioriliitto ry ordförande Per-Henrik Nyman Svenska pensionärsförbundet rf ordförande Juhani Vähäkangas Eläkeläiset ry ordförande

Kimo Bruk

* Naturskön bruksmiljö från 1703 * Smidesfestival 2-3.7 * Museum, galleria, sommarteater m.m. * Café, kursgård, bokningsrest. * Smideskurser flera veckoslut Öppet 15.6-15.8 kl. 12-18 alla dagar utom måndagar Information: Kimo Bruk tel. 06-384 0369, 050-374 3445 www.oravais.fi/kimobruk

Östmans Hälsocenter Martin Östman - Massage - Chiropraktik - Öronljus

Hoppholmsv. 8B1 Jakobstad

040-536 8977

Fänrik Ståls Center * Besök slagfältet i Oravais 1808-09 * Sommarcafé * Filmförevisning * Guidningar * Utställningar * Furirmåltid, Adlercreutz kulor * Brödbakning varje ons i juli * Furirbostället vid Oravais slagfält är öppet kl. 12.00-18.00 alla dagar utom måndagar.

Andra tider enl. beställning.

Info Furirbostället tel. 06-385 0714 Bokningar via tel. 0500-132 096 www.oravais.fi/ohif

Har du problem med fötterna?

Hålfotsinlägg med 20 års erfarenhet

ROYAL CARLIG Gele Royal + Vitlök 160 tab.- 1-2 kaps. /dag

7€ norm. 14€

HAJBROSK + GRÖNMUSSLA 80 tab. för styva leder

19,80€ norm. 26,40€

HÄLSOKOST & PRESENT Corner Tel. 06-221 2228

MT-ORTOPEDIA

Vasaeplanaden 20, Vasa Tel. 06-3123 462 GSM 0400-865193 www.mtortopedia.fi

GOD TID 3/2005 – 11 DEBATT

Många orättvisor har drabbat pensionärerna APL, lagen om arbetspensionen, trädde i kraft 1962. Då ville riksdagen att pensionärerna skulle vara fullvärdiga medborgare och få del i landets ekonomiska tillväxt. Pensionärernas inkomst är dessutom knappt hälften av löntagarnas. Pensionerna justerades därför enligt förtjänstindex. 1977 försämrades denna följsamhetsindexering genom att pensionerna började justeras till hälften enligt förtjänstindex och till hälften enligt konsumentprisindex. Åren 1993, 1994 och 1995 drogs de 1agstadgade indexjusteringarna ner med 6.1 procent. 1996 infördes sedan det brutna indexet enligt vilket arbetspensionerna justeras till bara en femtedel enligt förtjänstindex och till fyra femtedelar enligt konsumentprisindex, för dem som är över 65 år.

Men ingenting har hejdat riksdagens klappjakt på pensionärerna och nu 2005 försämrades följsamhetsindexeringen även för de ca 450 000 pensionärer som är under 65 år och det brutna; inrlexet genomdrevs även för dem. Samtidigt förbättrades indexjusteringen av de pensionspoäng som samlas in under arbetslivet genom att justeringen sker till största delen enligt förtjänstindex och gynnar därmed kommande pensionärer som åtnjuter högre pensioner.

Inom de gamla 15 EU-länderna justeras pensionerna enligt förtjänstindex i ca hälften av dem och enligt fifty-fifty principen i flera av dem, som hos oss framtill 1993. Medan ytterst få 1änder har förfallit så lågt som Finland i dag. I en del länder inom EU justeras pensionerna därtill två gånger per år för att eftersläpningen inte skall innebära sa stora förluster.

Finland är det enda EU-land där folkpensionen eller samhällets baspension inte ges åt samtliga pensionärer. Därtill är den i allmänhet skattefri, men så inte i Finland. Som känt indrogs basdelen till vår folkpension från och med 1996 och i dag saknar 650 000 pensionärer basdelen och deras antal stiger ärligen. Trots att folkpensionspremier uppbars av alla löntagare i omkring 50 är.

Och därtill av arbetsgivarna som fortfarande betalar dessa premier.

Full folkpension ar knappt 490 euro i månaden vilket är under 20 procent av medelförvärvsinkomsten som är 2 500 euro i månaden. Fattigdomsgränsen hos oss är kring 750 euro i månaden, den varierar i olika länder eftersom den uträknas i förhållande till medelinkomsten. I EU-länderna är principen att alla inkomster under fattigdomsgränsen är skattefria, men så inte i. Finland.

Här har riksdagen ständigt skärpt beskattningen av de fattigaste skattebetalarna då grundavdraget och avdraget för nedsatt skattebetalningsförmåga inte justerats sedan år 1991.

Inget EU-land justerar folkpensionen på ett sämre sätt än övriga pensioner, utom Finland. 90 000 pensionärer har enbart folkpension och 540 000 har en kombination av folkpension och lån arbetspension. Omkring 300 000 pensionärer lever under fattigdomsgränsen vilket talar något om våra partiers och politikers råhet i ett land som är det 14 rikaste av världens 200 länder.

Många EU- länder har omarbetat pensionslagarna för att minska på totalkostnaderna genom att sänka den maximala pensionsprocenten, men i stället har de höjt baspensionerna utgående från att ingen pensionär skall behöva leva under fattigdomsgränsen. I Finland har riksdagen gjort precis tvärtom på det satt som socialreaktionära partier och politiker gör. De har kraftigt försämrat de fattigare pensionärernas ställning medan de kraftigt förbättrat de välsituerade pensionärernas ställning. Det procentuella pensionstaket på 60 procent har slopats och är nu 94 procent vilket är världsrekord.

Sedan 1993 har pensionärerna förlorat 13 procent av den pensionsnivå de borde ha, som en följd av de försämrade indexjusteringarna. Då medelpensionen är ca 1 150 euro i månaden eller 14 000 i året betyder det en årlig förlust på 1 800 euro och förlusten stiger för varje år. Inget EU-land utom Finland har stiftat försämrande pensionslagar som drabbat redan pensionerade medborgare.

Därför har även våra främsta grundlagsexperter sagt att sådant är lagstridigt och att lagarna borde ha stiftats i grundlagsordning.

Men i Finland hittar riksdagen på alla tänkbara metoder för att förtrycka pensionärerna. Diskriminerande och rättslöst.

BO HOLMBERG Karis

Ab Oskar Haglund Oy Bussiga Bussar!

Vasa / Kaskö Tel. 0400-667 388, fax 06-315 3027

Kristen allsång i tröskhuset sö. 6.6, 14.8 (4.9) kl. 14 och 10.7 kl. 19

Ät gott och njut av kaffe och hembakat hos Maggies Karleby Kokkola

Spelmansmässa med Mora spelmän sö. 19.6 kl.11.30

Maggies EMET Kaustby Kaustinen

Jakobstad Pietarsaari

Blott en dag, ett ögonblick i sänder – sånger och scener ur Lina Sandells liv. 18.6, 19.6 kl.14.00

Vetil Veteli

Grupper tas emot, guidning, naturstig, Andreas blev bara 15 – tonårspjäs 30.7, 31.7, kaffe och matservering på beställning. 6.8 kl.14.00 Bokning och info: Tel. 06-225 9210 Ståbacka, Närpes 10 km till tre städer Mangsveckan 16-21.8 Kvällsmöten i tröskhuset www.frank.mangs.tawi.fi

Tel. 06-864 9460

HÄLSORESA

SÖDERLÅNGVIKS MUSEUM

PÄRNU TERVIS

25870 Dragsfjärd. Tel. 02-424662, 02-424549. Cafe 02-425037

26.6-3.7

399€

Söderlångviks museum är ett konst- och kulturhistoriskt museum inrymt i Amos Andersons (1878-1961) forna sommarresidens i Dragsfjärd på Kimitoön. I museet visas huvudsakligen finländsk 1900-tals konst samt Amos Andersons bibliotek och möbler.

Buss-båt-helpension -läkarunders. -behandlinar Rutt: Pargas-Kimito-Ekenäs Karis o.s.v TERVIS har service även på svenska.

SOMMARRESOR TILL Tallinn, Riga, Gotland, Bornholm, Vilnius m.m.

I museets utställningshall ordnas 1-2 specialutställningar varje sommar. I utrymmet finns även en kafeteria.

Bokningar och förfrågningar

Museet öppet 15.5-31.8.2005 dagligen kl.

11-18. Stängt midsommaren 24-26.6.2005 Vuxna 3,5€, pens. 2,5€, stud. och grupper (min 15personer) 2€ Barn under 18 år har fri entre

PARTOURS Tom Mollgren Pargas 044 052 4911

Vaasa – Umeå Europeiska Unionen

Snabbaste sjövägen till Sverige!

RANA MO I VAN HEMA ABY TÄRN

ULEÅ

Sverige

Norge

SKEL LY C K

ÖRNS

SUND

LEFT

EÅ

SELE

SVAL

KARL

UMEÅ

KÖLD

RG Line tar dig snabbt och behändigt till Norrlands huvudstad, Umeå, året om! Bekanta dig med våra paket och tidtabell på webben eller hämta vår broschyr från närmaste resebyrå.

BORG

SVIK

EBY

Finland

VASA JYVÄ

L

BJ

SKYL

Ä

TAMM BORG ÖRNE

ERFO

RS

Båt-hotellpaketen innehåller båtresa tur och retur Vasa-Umeå, övernattning på hotell i delat dubbelrum samt frukost.

UMEÅ ........................fr. 112 €

Bilfemman Fem personer + personbil

170 € / enkelresa

ÖRNSKÖLDSVIK .........fr. 125 €

125 € STORUMAN .................. 121 € MO I RANA .................. 135 € SKELLEFTEÅ ..................

Bokningar RG Line Ab tel. (06)

3200 300

www.rgline.com

12 – GOD TID 3/2005

Lägre doser bättre än färre preparat En lägre dos av två olika mediciner kan ge bättre effekt och ha mindre biverkningar än en hög dos av ett enda preparat, säger experten.

Det här med äldre människor och medicin är inte så entydigt. En allmän uppfattning är att många använder för mycket mediciner, i synnerhet lugnande medel och sömnmedel. När det gäller medicin mot de sjukdomar som äldre lider av kan problemet vara att de inte får de bästa preparaten, säger med. o.kir.dr Kati Juva.

Hon konstaterar att många äldre äter 8–9 olika mediciner.

– I princip brukar man säga att mer än 4–5 inte är bra. Men om en bra geriatriker sedan går igenom vilka sjukdomar en person har blir resultatet ofta att medicineringen ökas i stället för minskas. Sjukdomar som diabetes, Parkinson, Alzheimer, hjärtsjukdomar, högt blodtryck och hög kolesterol kräver medicinering. Och en lägre dos av två olika mediciner kan då ge bättre effekt och ha mindre biverkningar än en hög dos av ett enda preparat, säger hon.

– Det avgörande är inte antalet tabletter. Om man har en sjukdom är det bra att äta medicin mot den, säger neurologen Juva som i huvudsak arbetar med äldre, mest Parkinson- och demenspatienter.

Då är det mer problematiskt med psykmedlen.

– Sömnmedel och lugnande medel ska man vara försiktig med. De påverkar minnet och orsakar trötthet. Samtidigt kan ångesten vara så stor att man fungerar bättre med hjälp av psykmedel. Men man kan kanske sluta med dem efter en tid, problemet är att de ofta blir kvar också när situationen förändrats, sä- – Sömnmedel och lugnande medel ska man vara försiktig med. De påverkar minnet och orsakar ger Juva. trötthet, säger med.o.kir.dr Kati Juva.

I universitetsapotekets stamkundstidning (2/2005) När personer över 75 år faller upppåpekar prof. Sirkka-Liisa Kivelä ges biverkningar av mediciner vara att ett centralt drag i åldrandet är orsaken i en tredjedel av fallen.

Att de psykiska problemen ökat att den ytliga sömnen ökar på bekostnad av den djupa. Det är helt beror inte bara på att människorna i normalt, förklarar hon och tror att dag lever längre än tidigare. Ensammånga äldre använder sömnmedel heten har också ökat, stödnätverket i onödan. Medel som på sikt kan av släkt och vänner finns kanske leda till minnesstörningar, trötthet, lågt borta om det alls finns, kondepression och muskelförsvagning. staterar Juva.

Kati Juvas råd: • • •

Gå till en läkare som känner till all din medicinering, ta med på listan också de preparat som du köpt utan recept, som värkmediciner och vitaminer.

Gå igenom listan och fråga: behöver jag det här och är det den bästa medicinen?

Kontrollera att de olika medicinerna inte påverkar varandra negativt (interagerar).

Dessutom måste också äldre personer nu hela tiden lära sig nya saker, som att använda elektroniska kort och biljetter.

– Automationen är ganska svår för äldre människor och man behöver inte vara dement för att ha problem med den, säger Juva.

Ersättande mediciner kan vara problem Problemet med att folk går till flera olika läkare och på det sättet får mer mediciner då?

– Det problemet är inte så stort, i synnerhet om man går till samma hälsocentral som har alla uppgifter. Ett problem har däremot systemet med ersättande mediciner i apoteken blivit, en person som fått samma medicin med två olika

namn kanske äter båda.

Ett problem åt andra hållet är att en del äldre människor bara tar hälften av den medicindos som läkaren skrivit ut.

– Och så undrar man hur den inte verkar …

Många äldre människor har lågt blodtryck, som kan leda till att de känner sig trötta och lätt faller.

Medicin mot inkontinens kan också förorsaka minnesproblem.

För litet vätskeintag kan leda till både förvirring och öka risken för urinvägsinflammation. En gammal människa behöver två liter vätska per dag, trots att törsten minskar.

Lika viktig är en mångsidig och tillräcklig näring.

Text och foto BIRGITTA JERNVALL INGMAN

HÅKANS HÖRNA

Om recept och bipacksedlar En medicin, som

jag sedan ett antal år regelbundet intar, kan hos mig förorsaka ödem, huvudvärk, svindel, rodnande kinder, trötthet, kraftlöshet, hjärtklappning, muskelkramper, illamående, magont, andnöd och sömnighet. Och i värsta fall kan jag dessutom råka ut för ont i ryggen, torrhet i munnen, ökad svettning, svimning, värk, viktförändringar, uppkastningar, håravfall plus ytterligare något tiotal åkommor, avslutningsvis ytterligare växlingar i humöret, tätare urineringsbehov, impotens, synstörningar, hosta och öronsusning.

Hur har jag nu kommit i kontakt med detta skräckscenario? Jo, förklaringen är mycket enkel: jag har läst bipacksedeln.

Alltså den sinnrikt hopvikta (för att rymmas in i förpackningen) och föredömligt tvåspråkiga trycksak, som berättar allt om min medicin, däribland om dess biverkningar. Det finns personer som känner en viss oro vid läsningen av en sådan text, och det skall man inte förtänka dem. Redan blotta genomläsningen kan medföra såväl magont som ökad svettning.

Men så illa är det ändå inte. Snarare är det väl sist och slutligen bara bra att få en viss förvarning om att någon av dessa biverkningar kanske kan ge sig till känna. De flesta biverkningarna är mycket sällsynta, vilket också brukar finnas angivet med vissa frekvensvärden (mindre än 1 fall på 1000 o.s.v.). Mänskor reagerar dessutom på olika sätt, inget medicinföretag kan tillverka

preparat som garanterat passar alla användare. Och den som tycker sig vara utsatt för någon av de beskrivna biverkningarna skall naturligtvis kontakta sin läkare, som kan ordinera en alternativ medicin, som hoppeligen passar bättre.

Men saken har också en juridisk sida.

Medvetna om riskerna för eventuella biverkningar vill medicinbolagen gardera sig mot skadeståndsanspråk genom bipacksedelns varnande ord. Så tag mod till er och läs igenom bipacksedeln. Den berättar också hur den medicin fungerar som man blivit ordinerad. Och så finns där en del beaktansvärda synpunkter på t.ex. medicinens hållbarhet och uppbevaring.

Till kapitlet uppbevaring ansluter sig en annan sak, som förmodligen de flesta har fullt klar för sig, nämligen vikten av att ha sitt ”hälsoarkiv” i ordning. Framför allt är det då fråga om recept, i all synnerhet recept där allt ännu inte är uttaget. Men också slutanvända recept kan det vara bra att uppbevara, en tid åtminstone. Om man på nytt får en krämpa, som man hade för flere år sedan och då framgångsrikt botade med en viss medicin, kan det vara bra att kolla upp vilken medicin det var. Eller om man vill få en bild av hur ens hälsotillstånd har utvecklats under åren är det också bra att spara de dokument (undersökningar, tester mm.) som kan ge åtminstone vissa för lekmannen begripliga besked.

En enkel mapp eller pärm räcker bra till.

Konstigare än så behöver det inte vara.

ANDERS G. LINDQVIST

Smakar det så kostar det Den största biten av sjukvårdskost-

naderna har alltid varit, och förblir, personalkostnaderna. Men under de senaste 10–20 åren har utgifterna för medicinerna, läkemedlen, hela tiden tagit en växande del av totalkostnaderna.

På det sättet fortsätter de att med sin del höja de totala vårdutgifterna.

En orsak är att forskningen ger oss allt bättre verktyg i nya och mera specifika, i sin verkan preciserade mediciner, d.v.s. som träffar mera rätt i prick. Det här gäller t.ex nya cancermediciner. När de första ”grova” cancermedicinerna började användas för över fyrtio år sedan, frågade jag en äldre läkare hur man skall dosera det inte helt ofarliga läkemedlet. Hans svar var: ”Ge du bara tills håret lossnar och leukosyterna faller under 500!”

Men de här nya medicinerna, inte

bara mot cancer men också många andra sjukdomar, är dyra och blir allt dyrare. Det beror på mera avancerad, komplicerad och därmed resurskrävande forskning som ger resultat i nya mediciner, vilkas framställning sedan också kan vara kostsam.

Det här leder till att man i alla länder ser sig tvungen att försöka kontrollera läkemedelsutgifterna för att om möjligt begränsa de stigande kostnaderna. Att man skulle kunna minska de totala medicinkostnaderna är nog orealistiskt, liksom hos beslutsfattare eventuellt ännu existerande drömmar om att

de totala vårdkostnaderna skulle kunna sjunka.

Ett försök till besparing är systemet med ersättande, men likvärda, läkemedel. Många av er läsare har erfarenhet av detta. Ibland kan det vara svårt att acceptera att man inte ”får” en välbekant medicin och man har kanske inte samma förtroende för ett nytt preparat, fastän det nog har samma verkan. Ett läkemedels verkan ligger ju inte bara i de kemiska komponenterna, men också i andra faktorer, som vanan, färg och smak, accepterade biverkningar, förtroende för vårdpersonalen, apoteket m.m. Åtgärderna som införs för att minska utgifterna för läkemedel är legitima och nödvändiga ,men får inte betyda en försämrad vård. Det kräver bl.a. att den som använder medicinerna måste få tillräcklig information, och inte behöva känna sig överkörd av ”systemet”.

Och detta i sin tur ställer krav på kommunikationsviljan och -förmågan hos vårdpersonalen och dem som arbetar i apoteken.

Att det lönar sig att satsa på ersättande läkemedel visar FPAs statistik.

Första året sparades 28,8 miljoner euro och i fjol var besparingen för läkemdelskostnader 30,5 miljoner.

HÅKAN HELLBERG

GOD TID 3/2005 – 13

Apoteksofficinen med sin förnäma empiremässiga mahognyinredning ansågs på sin tid vara den vackraste apoteksinredningen i hela landet och hämtades från Uleåborg. Lådfack och hyllor, skrank och diskar bildar en arkitektonisk helhet med en av korintiska pelare prydd halvrundel i fonden. Foto ÅBO LANDSKAPSMUSEUM/MARTTI PUHAKKA

Bland blodigelpumpar och mortlar I apoteksmuseet i Åbo vittnar blodigelpumpar, bröstpumpar, diflaskor och dihorn om vårdmetoder från förr.

De flesta som besökt Åbo har säkert också bekantat sig med det faluröda apoteksmuseet vid åstranden. Gården är en av Nordens bäst bevarade borgarhus från självhushållningens dagar och går genom hela kvarteret från nuvarande Västra Strandgatan, tidigare Drottningågatan till Slottsgatan, f.d. Drottninggatan. Kvarteret kallades Herrekanten; där bodde ursprungligen de förnäma i samhället, hovrättsherrarna och länets styresmän av adlig börd.

Gården har namn efter sin första kända ägare, assessorn vid Åbo hovrätt W.J. Qwensel, och den bevarades i den stora branden 1827. Tanken att grunda ett apoteksmuseum i Finland uppkom 1938 och apotekare landet runt började systematiskt samla in äldre föremål. År 1958 kunde apoteksmuseet öppna för allmänheten och sen dess har man utvidga och renoverat, så att hela gården nu är ett museum.

har innehållit blodiglar, vilka tidigare var synnerligen efterfrågade. Åboapotekaren Erik Julin som efter branden lät uppföra sitt trevånings stenhus i nyklassisk stil, ritat av Charles Bassi, hade i källaren till sitt Stads- och provincialapotek drygt 5000 blodiglar; han försökte sig också på att odla iglar.

I materialrummet bakom officinen finns bl.a. ett giftskåp med en arsenikburk av trä med gustaviansk dekor. Bakom materialrummet finns laboratorier med bl.a. en jättelik retorter för destillering, ett decoctorium och ett herbarium med torkade knippen av läkeörter hängande i taket.

Intressant rum med samlingar

Ett helt rum upptar apotekare Åke Lydmans (1906-1963) samling av gamla apoteksföremål, inalles 1035 föremål samlade runtom i Europa.

I glasmontrarna tornar spanska blåvita albarellor från 1600-talet upp sig, stora bukiga glasflaskor för brännvin och en jungfrumjölkkanna i vitt porslin med påmålade blå påfåglar. Några montrar innehåller koppjärn och kopphorn, åderlåtningsjärn och en massa små glasflaskor med namn som sprund-, örtvins- och utminuteringsflaskor.

Blodigelpumpar, bröstpumpar,

Apotek med atmosfär Själva apoteksofficinen med sin förnäma empiremässiga mahognyinredning ansågs på sin tid vara den vackraste apoteksinredningen i hela landet och hämtades från Uleåborg. Lådfack och hyllor, skrank och diskar bildar en arkitektonisk helhet med en av korintiska pelare prydd halvrundel i fonden.

På hyllorna står flaskor med violetta etiketter från Urdiala. Där står blåmönstrade fajansburkar från 1700-talet och cylinderformade kärl med blå krans tillverkade i Rörstrand. En vit porslinsburk

Qwenselska gården ligger vid Aura ås strand. Den bevarades i den stora branden i Åbo 1827. Foto ÅBO LANDSKAPSMUSEUM/PEKKA KUJANPÄÄ

diflaskor och -horn vittnar om vårdmetoder från förr. Flera hyllor är fyllda med kärl, flaskor och måttserier i tenn och koppar.

Imponerande är de holländska tobakskrukorna från 1700-talet och blåvita ostindiska porslinsflaskor från 1600-talet.

Kuriösa råd I laboratoriet längst bort i huset finns mängder av skåp med medicinflaskor, mortlar och vågar på arbetsbänkarna och en del uppslagna böcker i medicin. Där finns också apoteksstadgar från 1700- och 1800-talet; gulnade blad av ålder och användning.

På ett titelblad kan man bl.a. läsa: Kongl.Maj:ts rådiga Reglemente för Apothekare och dem, som med Apothekare-konstens lärande och utöfning sig vilja befatta; tryckt i Stockholm 1799.

På ett bord ligger en bok med den festliga titeln Underrättelse om Barns Sjukdomar och Deras Bote-Medel, uppsatt af Nils Rosen von Rosenstein, utgiven 1771.

Hans förord avslutas med uppmaningen: Glatt sinne, måttlighet och motion får folk att leva längre! En uppmaning som står sig allt intill våra dagar.

Några råd … om ett barn får utslag på låren och i stjärten av att ha legat vått, skall grädde strykas på kokad med krossade russin! … tygblöjan skall kokas i hembränt och bark av ek eller gran och lindas fyrvikt runt den lilla stjärten.

Efter svår diarré skall blöjan renas med rök, där man i rökkärlet blan-

dat socker, enbär och kåda från en myrstack. Man kan lugna barnet med att föra in en liten bit kåda från en en i ändtarmen! … har ett spädbarn fått diarré skall modern eller den som diar intaga 1 kvint rabarber i tunn grynvälling med tillsats av krita. Hon skall undvika att äta kött. Barnet skall inta lugnande droppar och efter att man lindat naveln med fårull skall en läderbit läggas på barnets mage indränkt i enbärspuré …

Den förnäma borgargården Ett antal rum i Qwenselska gården är inredda så som man tänkte sig att apotekaren med familj kunde bo. Här finns herrummet, fruns rum, salen, en sovkammare, och ett gästrum och en tambur.

Grova träplankor är golvbeläggningen, ståtliga kakelugnar pryder alla rum och väggarna är klädda med handmålade tapeter. Inredningen är gustaviansk med en del rokokomöbler inströdda. Tavlor, speglar, gardiner och prydnadsföremål vittnar om att apotekaren varit en ansedd man.

Den kringbyggda tomten omges av rödmålade längor som innehåller en bagarstuga, en bod, ett vagnsskjul, en ladugård och ett stall.

Sommartid har man några hönor och en tupp sprättande omkring på gården. Ett café i 1800-tals borgarstil serverar gott kaffe och kakor enligt gamla recept, som man kan njuta av som avslutning på besöket i Qwensels apoteksmuseum.

CARIN ÅMINNE

14 – GOD TID 3/2005

�������������������� ��������������������������� ����������������������������� ������������������������������������������

ALLA Sunmarbåtar passar perfekt för både gammal och ung.

Ring oss så berättar vi mera om vårt program tel. 040-504 7462 eller besök oss på www.sunmarboats.com Sunmar Boats Ove Stråka Vexalavägen 495 66950 Munsala

t i r o Fav år! i 13

Årets

Hälso2005 livsmedel

Hälsokosthandlarnas Riksförbund i Finland

Årets 2005 hälsolivsmedel

TehoLaxa håller din mage i funktion Den rätta kombinationen av naturliga ingredienser i TehoLaxa hjälper din mage att fungera normalt. � Fibrerna från fikon, guargum och dadel absorberar vatten, sväller till och påskyndar tömningen av tarmen.

Informativ skrift om nationalskaldens hem i Borgå

Påläst inför besök i Runebergs hem Det är bra att veta något i förväg

om ett hem som man besöker.

Särskilt gäller det om man gästar Fredrika och Johan Ludvig Runebergs hem i empirestadsdelen i Borgå.

Hemmet är det kanske mest besökta turistmålet i Borgå. Visserligen finns det kunniga guider i hemmet men kanske de just vid ditt besök har huset fullt med andra gäster och att tiden inte medger en individuell guidning.

Därför lönar det sig att vara påläst inför besöket. Och det blir man vid läsningen av den nyredigerade skriften J.L.Runebergs hem i Borgå som är sammanställd av amanuens Susanna Widjeskog i svensk översättning av Markus Sandberg. Peter Sandberg svarar för den smakfulla grafiska formgivningen.

Här får man veta det mesta om hemmet, som var makarna Runebergs bostad under ett kvarts sekel. Johan Ludvig Runeberg köpte gården i hörnet av Alexandersgatan och dåvarande Kyrkogatan (numera Runebergsgatan) år 1852 av domprosten Daniel Lindh. Detta blev Johan Ludvig Runebergs (1804-1877) och Fredrika Runebergs (född Tengström, 1807-1879) hem. Deras sex söner växte upp i hemmet.

Den nyutkomna skriften över

makarna Runebergs hem är baserad på tidigare handledningar, den första utgiven av professor

Den nu föreliggande guiden över Runebergs hem är en rikt illustrerad vägledning. Skriften är indelad i två avdelningar; i den första beskrivs makarna Runebergs hem och i den senare deras liv och litterära produktion. På omslagets baksida finns en planritning över rummen vilket underlättar besöket i hemmet. Formatet är behändigt både för ficka och för väska. Marginalerna kunde vara större. Som det nu är får man bända upp skriften för att kunna läsa texten och sidorna lossnar lätt och istället för en bok får man ett lösbladssystem.

Johan Elias Strömborg, som med sin familj hyrde den södra delen av fastigheten från år 1868. Professor Strömborg var också den första intendenten för Runebergs hem efter att hemmet hade inlösts av finska staten och ombildats år 1882 till ett museum.

Det är också vårt lands äldsta hemmuseum. Ida Strömborg efterträdde sin far som intendent för hemmet år 1901 fram till sin död år 1952 då hennes systerdotter Karin Allardt Ekelund var intendent fram till år 1965. Under årens lopp har handledningarna över hemmet utkommit i reviderade upplagor. Den senaste utgavs år 1984 av dåvarande intendenten Lars Nyström.

� Yoghurtpulvret ger näring åt den naturliga bakterifloran och hjälper till att upprätthålla biologisk balans.

LÄTT ATT ANVÄNDA! Välj den välsmakande fruktkuben, som skall tuggas eller flytande TehoLaxa Forte.

Drick dessutom rikligt med vatten!

Ta TehoLaxa på kvällen, så fungerar din mage på morgonen!

FILLARIKELLARI

19

HKI ANNANKATU HFORS ANNEGATAN Tel. (09) 612 2100 FAX (09)680 2270

VASA, HANDELSESPL. 23 06-317 2880 ���������������������������

Som gratulation eller för kondoleans

������������������

giv Hjärtadress.

Våra adresser säljs av R-kiosker posten banker varuhus blomsterhandlar samt begravningsbyråer

Du kan även beställa adressen via internet eller ringa till servicenumret 0200 44002.

Hjärtstiftelsen

Marknadsförare: Fenno Natura Ab, Tusby www.fennonatura.fi

J.L. Runebergs hem i Borgå Text Susanna Widjeskog/ Borgå museum Borgå stad/kulturväsendet 2005 ISBN 951-95143-5-X

www.fillarikellari.fi

Sydänsäätiö

Saluförs riksomfattande i hälsokostbutikerna.

BENITA AHLNÄS

Då det gäller KlockorSmycken- och Gåvosrtiklar

� Kolhydraterna i TehoLaxa mjukar upp tarminnehållet, så att det löper bättre. � Rabarberpurén verkar stimulerande på tarmreflexerna.

Det är lätt att orientera sig i hemmet med vägledningen som hjälp.

Man kan gå från rum till rum med guiden i handen och där inhämta bakgrundsinformationen samtidigt som man tittar på inventarierna och känner suset av historiens vingslag.

Till skriftens förtjänster hör de biografiska uppgifterna i kronologisk följd om skalden och skaldehustrun, familjens bostäder i Borgå och källförteckningen som lockar till vidare läsning.

09-752 7521 www.sydanliitto.fi Genom att välja Hjärtadressen stöder Du Finlands Hjärtförbunds arbete.

���������������������������� ���������� ��������������� ������������ ������������ ����������������� ������������� ������������� �������������������������� ����������������������

������������������������ ������������������ �������� �������������������� �������������� ��������������������

�������������������������

GOD TID 3/2005 – 15 SENIORDANS

Flavanti TM - inhemska blåbär och tallbark i effektiv kombination

Seniordansarnas årsmöte 2005 Finlands Seniordansarförbund r.f. höll sitt års-

möte den 2 april. Årsberättelsen nämnde de här viktiga händelserna år 2004: – Internationella seniordansledarträffen i Danmark den 17–22 maj. Vår förbundsdeltagarkvot var 15 och sammanlagt deltog 285 ledare från 13 länder.

– Ett annat viktigt evenemang var seniordansdagen 3.6 i Tammerfors med ca 1 500 seniordansare från hela landet, av vilka 238 var svensktalande från vårt förbund. En oförglömlig dag. Arrangörer för SD-dagen var Tammerfors stad och de båda seniordansförbundena, Suomen Kansainvälisen Senioritanssin Liitto och Finlands Seniordansförbund.

– Vårt förbunds Seniordansens dag hölls som många gånger tidigare på Kuortane idrottsinstitut med 108 seniordansare. Seniordansens dag firas vartannat år och det är alla dansares egen fest.

– Sedvanlig Seniordansstuga=kurs hölls 13–14.11 med 57 deltagare, ledare från hela landet.

På stugan utdelades ett stipendium ur hedersordförande Margareta Grigorkoffs stipendiefond till Göta Gustafsson för hennes utmärkta glada, personliga ledargärning under många år.

– Förbundets sommarseniordans vid Tomtebo och vinterhalvårets seniordanstimmar i Tomas kyrkas gymnastiksal skall vi också minnas med glädje.

– Många trevliga kurser och sammankomster hör också till och är viktiga för vår seniordans.

Nu ser vi framåt!

Den nya styrelsen är som följer: ordförande Gunvor Nyström, vice ordförande och verksamhetsledare Kate Björkman. Vår sekreterare i många år Ulla Holmström hade undanbett sig återval. Ny

sekreterare är Marita Granholm, skattemästare: Asta Ingman, husmor: Birgit Andersson, medlemmar Mona Forsström, Inge-Maj Lindgren (ny) Vera Löfgren (ny), Gun Svenlin från Vörå (ny).

Solveig Hindsberg och Arla Kaurila som varit medlemmar i många år avgick också på egen begäran. I styrelsen sitter nu således nio personer. Revisorer är Alice Wetterhoff och Maj-Britt Karhunen.

I styrelsemötena deltar också hedersordförande Margareta Grigorkoff regelbundet.

På årsmötet utdelades ett stipendium till Mary Kekola för hennes banbrytande arbete för seniordansen. Tillsammans med sin man Runar startade hon den populära seniordansklubben vid Arbetets Vänners huvudförening i Helsingfors.

Ur verksamhetsplanen för år 2005 vill jag här först berätta att vårt förbund firar 20-års jubileum i samband med Dansstugan den 19–20 november med en middag på Handelsgillet i Helsingfors lördag kväll. Jubileums- och samtidigt julmatiné planerar vi ordna i december.

Den 1–5 augusti hålls Fortsättningskurs 2 och ledardagar på Norrvalla i Vörå. Vi gläder oss redan nu över vetskapen om att Ilse Kassner, populär seniordansledare i Tyskland, kommer att vara en av ledarna på Norvalla.

Utbildningskurser, dansdagar, sommarseniordans på Tomtebo, Tomasträffar blir det också.

Mera om dessa evenemang får ni läsa om under årets gång i God Tid. Titta gärna på vår hemsida på nätet; www.seniordans.net.

Ha en skön vår!

KATE BJÖRKMAN verksamhetsledare

���������� �����

��������������� ������� �� ���� �������� ���������� ���� ������������

�������� �������� �������� �������� ������� �������� ������

��������������� � � � �������������� ������ ������

��������������������

���� ���������� �� � ��������������� � � � � ����� �� � �����������

Betjänande apotek - nära Dig Brändövägen 19, 65200 Vasa Tel. (06) 317 8923 Vi betjänar vardagar 9-18, lö 9-13

������ ������� ������ ������� ������� ���� �������� ������ ��������������������������

BO IDYLLISKT VID ÄLVEN i Nykarleby centrum

Byggandet av Bostads Ab Ebba Brahe pågår. Ännu hinner du vara med! Hög boendestandard med förmånlig bergsvärme.

Adress: Juthasvägen 6 B. Inflyttning 1 september 2005.

Reservera din bostad bland följande kvarvarande: Lägenhetstyp: 2r+k+b (1 st) 59,5 m2 3r+k+b (1 st) 88,5 m2

Skuldfritt pris: 122.570 euro 179.655 euro

Biltaksplatser á 5.000 euro/st.

Möjlighet till förmånligt bolagslån.

Tilläggsinfo och försäljning: Fab Nykarleby Bostäder/S.Grahn Tfn (06) 785 6100, 050 562 5722 Topeliusesp. 7, 66900 Nykarleby nykarleby.bostader@nykarleby.fi www.nykarlebybostader.nu

- ork och energi alla dagar - för överansträngda, trötta och åldrande ögon - rörlighet till lederna

Hälsoboden Jakobstad Gågatan, Tel. 06-723 6824

KORSHOLMS KOMMUN Fira semester i väster, se Finlands längsta bro!

* Upptäck Replot-Björköby, Kvarkens Pärla * Se Söderfjärden - en hälsning från rymden

För ytterligare info: * www.korsholm.fi * Korsholms kommun 06-327 7111 * Stundars 06-344 2200 * Österbottens Turism 06-325 1125

16 – GOD TID 3/2005 FÖRENINGSNYTT

SAMS-utfärd till Mjölbolsta SAMS, de tolv Helsingforsföreningarnas samarbetsorgan, höll den 11 april ett utlokaliserat möte. Att det kom ner vita disktrasor från himlen den dagen ingick inte i planerna, men värmen var desto större på Mjölbolsta, där Folkhälsan Raseborg stod värd för busslasten SAMSiter.

Sture Eriksson, vd för Folkhälsan Raseborg Ab, presenterade Mjölbolstas roll som en av Folkhälsans sex serviceproducerande enheter, grundad 1998. Det har som känt blåst kring Mjölbolsta, men vinden har lagt sig och såväl Karis stad, Folkhälsan som klienterna drar nytta av att primärvård och äldreomsorg sköts av Folkhälsan.

Helena Backman, områdeschef för den öppna äldreomsorgen i Karis, kunde för sin del vittna om smidiga lösningar och låga trösklar i vårdkedjan inom det nya systemet.

Trettiotre Helsingforsseniorer deltog i SAMS-mötet på Mjölbolsta. Sommarens och höstens planer stod på agendan.

samarbetspartners.

Mjölbolsta har en öppen matsal med ypperlig husmanskost. T.ex. pensionärsgrupper på utfärd i Västnyland kan boka in sig för lunch till facilt pris. Ett kafé är öppet alla dagar för vem som helst att sticka sig in. Och som ett led i friskvården kan grupper besöka Mjölbolsta äventyrsbana och få ett skräddarsytt program oberoende av ålder och kondition. Seniorföreningarnas programansvariga har allt skäl att skriva in Mjölbolsta på idélistan.

Livlig SAMS-aktivitet

Helena Backman och Sture Eriksson var värdar för SAMS och presenterade sitt framgångsrika Folkhälsan Raseborg.

Utöver samarbetet med Karis erbjuder Folkhälsan Raseborg vårdtjänster och friskvård också regionalt, med en lång rad olika

Fiskars museum och temautställningen MOJÄNG är öppen 1.5-30.9.2005 dagligen kl. 11-16 samt enligt överenskommelse.

För vidare information samt gruppbokningar kontakta museet tel. 019-237 013 eller e-post: fiskars.museum@dnainternet.net Bilden föreställer Pojos första TV, och kommer att finnas i våran sommarutställning!

Vid lunchtid fick SAMS ett läckert bevis på Mjölbolstakökets höga standard. Efter det höll SAMS sitt möte, där ordföranden Majlis Kvist och sekreteraren Valborg Louhisto hade ett digert sommar- och höstprogram att lägga fram. Här några data att skriva in i kalendern redan nu: • Måndagen den 20 juni görs en utfärd till Mustila arboretum, mitt under bästa rhododendrontid.

Professor Peter Tigerstedt guidar och förutser en relativt god rhododendronsäsong i år. Start med buss från Kiasma klockan 9.00.

• Lördagen den 9 juli arrangeras en busstur till Raseborg för att se

sommarens pjäs Annie.

• 1–5 augusti, under bästa blåbärstid, sker Kuggomveckan med Majlis Kvist som ledare. ”Renässans i blåbärsskogen” är årets fantasieggande rubrik.

• Måndagen den 5 september diskuteras SPF:s strategi för de kommande åren. SAMS-föreningarnas styrelser uppmanas att talrikt delta och påverka framtidsplanerna.

• September är en motionsmånad inom pensionärsförbundet.

SAMS-mötet beslöt att inte ordna ett samfällt huvudstadsjippo utan i stället aktivt delta i kampanjens huvudjippo i Borgå den 26 september.

• Torsdagen den 6 oktober ordnas ett seminarium i Folkhälsans auditorium, enligt modell ”Närhet i mogen ålder” hösten 2004. Årets tema lyder ”Tung i kroppen – yr i knoppen”. Det gäller hälsa, kondition och minnesträning då åren börjar ta ut sin rätt.

• Vecka 41 eller 42 arrangeras en ny kurs för ledare av samtalskaféer.

Den fyra dagar långa kursen ledd av Majlis Kvist äger rum i inspirerande miljö på gården Lehmiranta i Bjärnå.

Pensionärer informerades om testamente och gåva Pensionärsfesten i Pörtom den 15 april samlade fullt hus. Deltagare infann sig från hela området söder om Vasa för att ta del av nyttig information, underhå llas, umgås vid kaffebordet och slutligen ta sig en svängom.

VD Jan-Erik Westerdahl från Korsnäs hälsade välkommen och berättade om andelsbanksgruppen, medan kontorsdirektör Roger Bergström ledde programmet.

Om hur man lämpligast skriver sitt testamente eller ger en skattefri gåva informerade VD Mårten Vik-

berg från Övermark. Det visade sig att det finns många möjligheter för dem som vill undvika en skattesmäll för sina efterkommande, men också för pensionärerna själva som vill bevara besittningsrätten till bostad och egendom efter den ena partnerns död.

För underhållningen vid festen stod Sixten eller närmare bestämt Sören Storbäck med ett par monologer samt en häftig dansgrupp från Pörtomrevyn. Thomas trio stod för musiken och ledde allsången.

BÖRJE SIDBÄCK

ESP Dalsvik pensionärsklubb 30 år Cirka 70 personer ställde upp då

den äldsta klubben i Esbo svenska pensionärer r.f. firade jubileum den 21 mars i samband med vårens födelsedagsfest, denna gång på servicehuset i Gröndal.

Programmet bestod av kvartettsång, solosång och pianosolo samt festdikt skriven av Ruth Åkerlund och historik sammansatt av Tea Söderblom.

Kaffet med dopp smakade bra under glad samvaro i pausen.

Vid festen uppvaktades en duktig och aktiv medlem, Sylvia Nyman med Esbo svenska pensionärer r.f:s standar. Sylvia Nyman har under många år skött klubbverksamheten på ett enastående sätt.

Till medlemmar som anslutit sig till klubben 1979–80 överräcktes en ros.

Vi sänder en varm hälsning och ett tack till Eija Francke som var sammankallare då klubben grundades 1975 och ledde verksamheten

den första tiden.

Klubben uppvaktades av ESP:s styrelseordförande Virpi Renholm, sekreterare Marianne Sandell och kassör Anne-Marie Lindholm och med telegram av Hagalund pensionärsklubb.

Vid klubbens årsmöte den 2 februari fick Dalsvik ny ordförande.

Till ordförande valdes Marco Ekroth. Ritva Johansson som varit sekreterare 1994–1998 och ordförande från 1999 ville avgå, men fortsätter som vice ordförande.

Den övriga styrelsen återvaldes: sekreterare Tea Söderblom, kassör Sjolf Florström, ledamöter Thea Åkerlund, Margareta Lindqvist, Kristina Weckström och Sylvia Nyman. Klubben samlas till möten varannan måndag kl. 15 och ser fram emot en trevlig och livlig verksamhet.

Med pensionärshälsning.

STYRELSEN

Text och foto MAJ-BRITT PARO

Pensionärsförbundets sommarvecka i Kuggom

”Renässans i blåbärsskogen” 1–5.8.2005

Programpunkter med lätt anknytning till renässansens kultur.

Nässelhantverk, snickra och pyssla får vi med Kuggoms lärare, vi får höra om kungar och drottningar i Lovisanejden, smaka på renässanstidens mat och höra på gammal musik. Båtfärd, besök i Lovisa och möjlighet till dataundervisning samt skönhetsvård.

Nisse Husberg kommer att berätta om östnyländska dialekter.

Pris 210 euro inkl. kursavgift, kost och logi i dubbelrum, enkelrum 225 euro. Busstransport från Helsingfors 25 euro tillkommer.

Anmälningar tas emot på Kuggomskolan senast måndag 20 juni. Vid annullering senare än en vecka före kursstarten debiteras hälften av kursavgiften.

Kontaktperson: Utbildningskoordinator Leila Hedman tfn 019-517 7719 (växel 019-517 770) eller leila.hedman@svefol.net.

Nya ordföranden Marco Ekroth avtackar avgående ordföranden Ritva Johansson, som till höger överräcker ESP:s standar till Sylvia Nyman.

Hemming Nyman i bakgrunden.

Tung i kroppen – yr i knoppen?

Pensionärsföreningarna i Helsingfors (SAMS) arrangerar i samarbete med Folkhälsan och Svenska studieförbundet sitt årliga seminarium torsdagen den 6 oktober i Folkhälsans auditorium, Topeliusgatan 20.

Dagens tema har arbetsnamnet ”Tung i kroppen – yr i knoppen?”.

Hälsofrämjande är den röda tråden i programmet. Programmets innehåll är fortfarande under planering. Notera redan nu seminariets datum i era kalendrar! Programmet ingår i God Tid nr 5/8.9 och distribueras via föreningarna i september.

GOD TID 3/2005 – 17 FÖRENINGSNYTT

Dragsfjärds pensionärer firade 30-årsjubileumum I strålande vårväder samlades Dragsfjärdspensionärerna att tillsammans med sju vänföreningar, kommunens, församlingens, media- och företagsrepresentanter hylla 30-åringen.

Festen inleddes med en uvertyr framförd på piano av Peter Södergård, varefter föreningens ordförande Ture Forsbom hälsade alla i den fullsatta salen välkomna till festen.

Efter välkomsttalet sjöng Dragekören sam består av föreningens egna pensionärer med Sigrid (dirigent) och Bo (piano) Stenfors några vårsånger.

Pensionärsförbundets verksamhetsledare Veronica Fellman framförde förbundets och ordföranden P-H. Nymans hälsning och överlämnade samtidigt förbundets nya standar.

Härefter intogs festmiddagen som hade tillretts och serverades av Dragsfjärds Ungdomsförenings unga festfixare (en fin prestation).

Förrätt fisktimbal, varmrätt rostbiff med madeirasås, potatisgratäng och grönsakspytt. Den smäktande taffelmusiken under måltiden serverade Dalsbruks Dragspelsklubb.

Festtalet efter måltiden hölls av Åbo Underrättelsers chefredaktör Torbjörn Kevin. Talaren hade sammanställt en njutbar hyllning till den åboländska bygden, människorna, naturen, men speciellt Dragsfjärd där han tillsammans med familjen tillbringar sin sommar och fritid. Normalt bosatt i Åbo, född i Västnyland och han medgav att också där finns starka rötter kvar.

Hedersmedlemmar Efter kaffet läste Pentti Friberg sin egen festdikt Hyllning till vår förening under 30 år. Sedan följde uppvaktningarna. Guy-Ole Asplund tilldelades Pensionärsförbundets förtjänstmärke i silver, vilket överlämnades av verksamhetsledaren Veronica Fellman och styrelsesuppleanten Märta Sjöblom. Guy-Ole Asplund och Rune Söderlund kallades båda till hedersmedlemmar av föreningen.

Föreningens gudmor Eija Francke hade sänt ett stort fång rosor var till de två som finns kvar från den tiden då. föreningen startade för 30 år sedan. Märta Blomster var närvarande och tog emot sina rosor på festen. Rune Söderlund tog emot sina rosor hemma.

Heder till vår gudmor Eija Francke för denna omtanke.

Föreningens standar som utdelas för synnerligen lång och trogen insats tilldelades följande medlemmar: Ella Asplund, Hilve Björkdahl, Elice Fredriksson, Pentti Friberg, Ragni Gullström, Margit Gustavsson och Birgit Sjöholm.

Välbesökt vårfest i Pernå Den nygrundade pensionärsföreningen i Pernå firade vårfest på Agricoladagen den 9 april. I festen på Höganåsgården deltog 210 Pernåpensionärer och inbjudna gäster från hela östra Nyland.

Föreningens ordförande Henry Liljeqvist hälsade välkommen och verksamhetsledare Veronica

Fellman framförde pensionärsförbundets hälsning. Hon nämnde att förbundet nu har en ombudsman för södra Finland, Jan Holmberg, som kommer att fungera som en länk mellan förbundet och föreningarna.

I festprogrammet medverkade Barbro Blomfelt med sång, Pernå juniorfolkdanslag under Katarina Westerholms ledning, samt för-

eningens medlemmar Else-Maj Hydén, Maj-Britt och Ingvald Forsbäck med sketcher. Henriks Band (Barbro Blomfelt, Gunvald Hydén, Henrik Silfvast, Karl-Johan Sjöholm och Erik Svennas) underhöll och fungerade som dansband.

Den lekamliga förplägnaden bestod av malet köttsoppa och kaffe med tårta.

Rosor Rosor utdelades även till äldre och yngre medlemmar som på ett förtjänstfullt sätt tjänat föreningen: Gunnar Forss, Sigrid och Bo Stenfors, Ella Lindström, Ester Majonen, Gretel Forss, Ingrid Johansson, Gurli Sjöholm (ej närvarande), Adéle Sund, Gunnar Gustavsson, Guy-Ole Asplund, Ture Forsbom och utom föreningen Torbjörn Kevin.

Dessutom nedlades blommor på de tidigare ordförandena Väinö Väänänens, Einar Lindbloms och Harry Lindbloms gravar.

Efter det ordet förklarats fritt följde lyckönskningsuppvaktningar av Dragsfjärds kommun, Dragsfjärds församling, Lokalförsäkring och Annonsbladet.

Följande vänföreningar uppvaktade: Kimito, Västanfjärd, Åbo, Pargas, Nagu, Korpo och Österby i Ekenäs.

Eller att hyllningarna avslutats sjöngs Hembygdssången och det var dags för gammaldans till tonerna av den populära orkestern Dalsbruks Dragspelsklubb.

Då de sista tonerna av den fina musiken slutat ljuda var det dags att söka sig hem, trött men lycklig över att ha fått träffa så många vänner i denna gemenskap – pensionärsgemenskapen. En fin minnesrik pensionärsdag var till ända.

Ärade hyresvärd! Vi har ett

STORT UTBUD

av företag och solida privatpersoner som söker lägenheter via oss.

Vår erfarenhet och kunskap är den bästa garantin för att hitta den optimala hyresgästen för Er lägenhet.

Vi står till Er tjänst under hela hyrestiden.

Oy N&N Locus Ab Aff [A] Smedsgatan 15, vard. 9–17, Sjölund / Eriksson www.etuovi.com/locus

Tel. 09-17 17 44

Hyres- och fastighetsförmedling sedan 1993.

T.F.

Pernåpensionärernas ordförande Henry Liljeqvist hälsade välkommen. Pernå juniorfolkdanslag underhöll den drygt 200-hövdade publiken. Foto EMMA HUVITUS

Tandläkarmottagning

EVAS KONSTKÄLLARE Akvareller av Eva v. Weissenberg

Närdent

Vernissage 21.5 kl 15.00

Tel. (02)422 849 25650 Strömma

Tel. 06-224 3404

������������������

Pedersöre

Det händer i Pedersöre!

10.6 Fiskets natt i Kållby 12.6 Hembygdsfest kulturgården på Lassfolk i Purmo 15.6 Falken games vid Sportis i Bennäs 29.6 Traditionell hantverkarmarknad vid kommungården i Bennäs 2.7 Andlig sommarsång vid Åliden i Purmo Torkel Selin, NilsBörje Gårdh mfl.

15-17.7 Esse vattenfestival www.essevattenfestival.com 28.7 Sommarsamling vid Fagerbacka Fäbodställe i Purmo, program och arbetsdemonstrationer 27.8 Venetziansk afton på Stinasholmarna i Purmo

��������� ������

������������������������ ������������������ ������ �������������������������� ������������������������� ����� ����������������������� ������� ������ ������������������������ � ����������������� ��������� ���������������� ��������� ������������� ��������� ������������ ��������� �����������������

Under hela juli ger Pedersöre teater r.f.

Sofias sommar Familjepjäsen är nyskriven för Pedersöre teater Pjäsen spelas på Åliden i Purmo.

Hela sommaren dansar vi på våra dansbanor Pedersöre turistinfo finns invid Europaväg 8 vid Neste. För mera information se vår hemsida.

Tel. 06 785 0111

www.pedersore.fi

���������������� ������������������ ������������������� �����������������

18 – GOD TID 3/2005

Ur Bykiston XXIV år 2005 Text Lars Nygrund Regi: L. Hjelt, Musik: H. Sandsten, Sufflör: Anne-Marie Björndahl

Årets spel handlar om gårdsfari doktorn eller den kringresande knotknackaren. Tid, 1900- talets mitt.

Spelet uppförs på Arstu gården i Petalax, i juli månad sommaren 2005 Premiär fredagen den 8.7 kl. 19.00 Övriga föreställningar

sön. tisd. ons. fre.

10.7 12.7 13.7 15.7

kl. 19.00 kl. 19.00 kl. 19.00 kl. 19.00

sön tisd. ons. fre.

17.7 19.7 20.7 22.7

XXIV

TEATER

Här någonstans …

Stark avrundning av Groths historiska serie

gratulera hylla kondolera Vackra, värdiga hyllningsoch kondoleansadresser.

Inkomsterna från adresserna använder vi som stipendier till föreningarna.

Svenska pensionärsförbundet r.f.

SPF 09-72 888 20

kl. 14.00 kl. 19.00 kl. 19.00 kl. 19.00

Gruppbokningar och info fr. 15.5-30.6 Tel. 06-3470 252

Emilia och Oskar (Nina Hukkinen och Oskar Silén).

Foto CHARLOTTE ESTMAN-WENNSTRÖM

För oss fyrtiotalister slutade historieundervisningen i allmänhet efter första världskriget. Händelserna år 1918 och våra senaste krig förbigicks med tystnad. Likaså Lapporörelsen. Information om de händelserna fick vi skaffa oss själva med hjälp av Linnas böcker och filmer samt Lappooperan 1968.

Joakim Groths historiska pjäser har därför varit välkomna som åskådlig närhistorieundervisning.

Dagens historielärare har sett till att deras elever fått uppleva åtminstone någon av de fyra fristående pjäserna.

Härlig är jorden var den första mycket kritikerrosade pjäsen och behandlade efterkrigstiden.

Sedan följde Intermezzo på Johannis, En ängel flög förbi och den nu aktuella Här någonstans … De tre senare delarna omfattar slutet av 1800- och 1900-talet ända till och med fortsättningskriget. Vi har fått följa med släkten OrmstedtLybecker-Appelfeldt och deras liv och upplevelser under fem generationer. Familj och släkt splittras av olika åsiktsinriktningar. Vissa är

Oravais Teater återuppför fjolårets succépjäs Arrangör: Oravais Hembygdsförening / teatersektionen Oravais Teater

Manus och regi: Ann-Luise Bertell

Till konfirmanden

tyskvänliga, andra ryssvänliga. Det handlar om klasskillnad. Herrskap och tjänstefolk. Vita och röda.

Gemenskap i skyddsrum.

Författaren Joakim Groth har som tidigare även fungerat som regissör. Brodern Markus hade tre roller. Den mest gripande som Evert Appelfeldt. Han valde 1918, trots att han ägde egendomen Johannis, den röda sidan. Anna Hultin, som Alma gift med Evert, gör ett fantastiskt porträtt av en åldrande kvinna. Rörelser, mimik, röst och hela personen Alma är en stor skådespelarprestation av en person som är minst 40 år yngre. Övriga prestationer var likaså helt lyckade – ingen nämnd, ingen glömd.

Det enda fatala är att denna fina uppsättning INTE återkommer i Svenska Teaterns höstrepertoar. Då denna tidning når sina läsare återstår endast ett par föreställningar.

Sista föreställningen är måndagen den 9 maj (dagen efter Morsdag) kl 18. Passa på alla senfärdiga!

EBBA JAKOBSSON

Det allseende ögat silver 32€ silver+emalj 45€ Kors i silver 38€ guld 83€ www.sagalund.fi

Kan beställas från Sagalunds museum 02-421 738 ���������������������� ������������ ����������� ����������� ����������� ����������� ������������ www.oravais.fi/kimobruk ����������� ����������� � ti-sö kl 12-18) Biljetter: tel. 041-448 2639 (från 1.6.2005, ������������ Biljettpris: 14 euro/vuxna, 7 euro/barn u.12 år (pausservering ingår) ������������������������ Spelplats: Kyroboas kvarn i Kimo, Oravais

En mustig komedi av Göran Sjöholm som baserar sig på Moliéres “Läkare mot sin vilja”.

Handlingen är förlagd till den östnyländska landsbygden på slutet av 50-talet.

Regi: Göran Sjöholm

Musik: Göran Sjöholm & Arno Kantola

Uppföres på

Lurens Sommarteater, 7 km norr om Lovisa

Premiär fredag 1 juli 2005 22 föreställningar fram till 6.8.

Se spelplan på www.lurens.fi.

Biljettförsäljning: ÖNUF, tel. (019) 532 412

GOD TID 3/2005 – 19 Vi är många som har gått på Hög-

valla i Hindhår och har liknande hågkomster därifrån. Jag har många gånger tänkt sända er en hälsning via En gåva i toner, men det har inte blivit av. Det var ju en av veckans höjdpunkter när fredagskvällen kom med sin önskekonsert – nöjena var inte så många. En av kurskamraterna hade en skivspelare och så hade vi en skiva som vi spelade om och om igen, melodin ”Whispering” var jag länge närmast allergisk mot efter det.

Låt oss se tillbaka och minnas tillsammans en stund …

Jag kallades Pelle och var på Högvalla åren 1955–1962, först som elev och sedan som lärare.

Det är främst till dem som samtidigt var på Högvalla jag vill hälsa, men alla högvalliter får ta åt sej av hälsningarna.

Nu är det närmast ofattbart att

tänka sej hur gammalmodigt där var. Tänk bara på att när vi behövde grädde i hushållet, måste vi först beställa extra mjölk och sedan separera den! Vilket arbete det var, tänk på den mängd disk det blev av separatorns många delar. Och vem minns inte ”mommo”, varmvattenpannan, som vi själva måste elda för att få varmvatten i köket?

Den måste passas, men glömdes ofta och kokade därför titt och tätt till vår stora förskräckelse.

På fredagsmorgnarna skulle den stora köksspisen sotas, det var ett bestyr. Vi lärde oss att tvåla in händerna före vi började för att vi sedan skulle få händerna rena. Det gällde att vara tidigt i farten, för sedan skulle morgongröten kokas, vi skulle vara med på morgonsamling och receptgenomgång och så var det dags för tillredande av lunch.

Man kan säga att vi var självförsörjande när det gällde naturprodukter. Från ladugården fick vi mjölk och kött. Från hönshuset ägg och hönskött (vi behövde lyckligtvis inte nacka hönorna, det gjorde någon av karlarna på gården, men väl ta ur dem och plocka dem).

Från trädgården fick vi alla slags

Behöver Du marknadsföra dig?

Vi har hand om annonseringarna i följande tidningar!

- Österbottniska posten - Kyrkpressen - God Tid - Resonans - Finlands kommuntidning - Malax kommun Info - FinlandsSvensken - Kust Sporten - Stimulans + programblad, bilagor m.m.

Vi säljer även resor och försäkringar.

Jonnys Försäljningstjänst 66240 Petalax Tel. 347 0608 cjcenter@malax.fi

Högvallaminnen grönsaker och rotfrukter som gick att odla, samt rabarber, jordgubbar, hallon och vinbär. Från växthuset levererades tomater, sallat och t.o.m. vindruvor. Från skogen fick vi genom plockningstalkor blåbär, lingon och svamp. Blommor fick vi också från trädgården.

Vad jag saknade i matväg var fisk. De nålbrev till braxnar som dessutom smakade dy i åländskans mun, är inte värda att nämna. Dem köpte vi av en kringresande försäljare. Någon enstaka gång kunde vi skicka efter fisk från Vainios fiskaffär i Borgå.

Det var förstås mycket arbete med allt detta, men arbetskraft fanns ju och arbetsvilliga var vi mestadels. I ladugården behövde vi inte arbeta, där fanns anställd personal för att sköta korna, men hönsen och grisarna skötte vi under ledning av agronom Dagmar Berts. Där fanns flera suggor och det var minsann spännande att vara med om grisandet och på nätterna hade vi våra vaktturer när vi skulle släppa in smågrisarna till mamman för att få mat, och se till att hon inte skulle lägga sej på någon av de små kultingarna. Ofta var det kullar på ca14 st. så det formligen kryllade av ungar runt mamman.

I ett senare skede skulle de elever som valt att bli lanthushållslärare (som jag blev) få vara med om att med en tång klippa smågrisarnas tänder så att de inte skulle skada mammans spenar. Det var ruskigt spännande! Allt arbete med djuren var förstås spännande, speciellt för stadsflickor.

På sommaren var det nöjsamt att jobba i trädgården, isynnerhet om man var litet i skymundan så att man kunde stjäla sej till en liten solarpaus. Jag minns särskilt att hallonen och de färska ärterna lockade

när jag var i trädgårdsarbete. Det fanns en anställd trädgårdsmästare, Edit Harjunen, som ledde arbetet i samråd med agronom Berts och trädgårdslärarinnan Deli Fagerlund som dock mest hade teoretisk trädgårdslära med oss.

Varje lördagsförmiddag efter lunchen kom en efterlängtad lista upp på väggen i hallen i stora villan, som huvudbyggnaden kallades.

Det var nästa veckas sysslofördelning. Det var alltid lika spännande att se i vilken syssla man skulle hamna och tillsammans med vem man skulle arbeta, i all synnerhet om man var biträde. Detta innebar att man skulle biträda lärarinnan, dvs. öva sej i att vara lärare eller på ekonomiföreståndarkursen att leda arbetet i storkök. Vi hade ganska många biträdes- veckor det sista året i utbildningen.

Det är inte så underligt att man tyckte att vi hade för få matlagningsveckor när man tänker på hur många olika slags sysslor vi skulle vara i. Vi hade ju också några veckor handarbete på schemat, t.ex. sydde vi våra examensklänningar och förkläden med hålsöm.

Vi vävde litet, det kunde vi också göra på fritiden. Vi skulle praktisera på Hemsysterskolans barnhem, dit var det ca tre km cykelfärd i alla väder. Litet kontorsarbete på skolans kansli hörde till och inte att förglömma – hemvården som omfattade klädtvätt och –vård samt olika städmoment. Det i mitt tycke roligaste arbetet nämner jag till sist, nämligen bakning. Det var tidig bakning när vi började kl fem på morgonen med att baka allt matbröd som behövdes på skolan, allt från surbröd och limpor till skorpor och knäckebröd. All annan bakning skedde på dagtid, då bakade vi all slags kaffebröd, dels sådant som behövdes i det egna

VÄLKOMMEN ATT UPPLEVA NATURSKÖNA SELJES - mat till vardag och fest - fina rekreationsmöjligheter

Närmare förfrågningar: Tel. 06-8649 715, 040-5219 660 fax 06-8648 273. seljes@co.inet.fi, www.seljes.com

Musik i monter

Finlands främsta musikmuseum. I sommarutställningen Sibelius avbildat i karikatyrer. I basutställningen hundratals instrument från världens olika hörn. Och en unik arkitektonisk miljö!

Biskopsgatan 17, 20500 Åbo, tfn 02-2154494, fax 02-2518528, www.sibeliusmuseum.abo.fi Ti-sö 11-16, on även 18-20 (må stängt). Gratis guidning (tidsbeställning)

hushållet men även en del beställningsarbeten.

Säsongarbeten var konservering och slakt. Det är ju ganska självklart att vi tog vara på alla gårdens produkter och kokade saft, sylt, gelé och marmelad, vi köpte nog ingenting färdigt vad jag kan minnas. Vi lade in gurkor och rödbetor, rexade ärter och bönor, saltade svamp och torkade dill och persilja.

Minns ni sådana problem vi hade med förvaringen? Rabarberoch jordgubbssylten möglade eller jäste i den varma konservkällaren eller i den fuktiga bottenkällaren, kylrum fanns inte tillräckligt. På den tiden förstod vi inte bättre än att vi skummade bort möglet, tillsatte mera socker och kokade om sylten, nu vet vi bättre.

Under mitt första Högvallaår, 1955/56 köptes det första frysskåpet till skolan. Vilket underverk det var! Ett nästan lika stort under var mikrougnen som demonstrerades för oss våren 1959 – tänk att kunna värma mat direkt på tallriken utan att denna blev het, och så goda fisken och ärterna var sedan de kokats i mikron!

Det var inte många av oss som hade upplevt slakt förrän vi kom till Högvalla, så det var en både spännande och skrämmande upplevelse. Det var en äldre farbror från byn som kom med sitt gevär under armen för att slakta grisar. Vi skulle ha en gryta med kokande vatten i ordning tills han kom. Slakten skedde i ett rum intill svinhuset.

Om det var någon ny elev som såg särskilt uppskakad ut, sände vi upp denna till skolans kansli för att fråga efter ”rumpdraget”, ett gammalt, omtyckt skämt. Det var dock ingen som kände till detta märkliga redskap, utan frågan väckte samma munterhet år efter år! – Genast efter att grisen var skjuten, måste

blodet avtappas. Den som var biträde måste vispa blodet så att det inte skulle levra sig. Det var inte något trevligt arbete. Sedan skedde allt slag i slag. Skinnet skulle skållas med hett vatten och borsten skrapas av, kroppen hängas upp och sprättas upp. Tarmarna skulle vändas och tömmas (och senare rengöras för att användas till korvskinn). Jag vill minnas att de skulle ligga i soda och vatten och sedan skrapas rena med en slö kniv. Alla inälvor togs tillvara, lever, hjärta, lungor och njurar. Under resten av dagarna i slaktveckan tillredde vi sedan fläskkorv av malet fläsk, rullsylta av slaksidan, pressylta av huvudet, och förstås leverpastej. Det här räckte till mat för hela skolan i flera dagar. Det gällde att kunna variera rätterna, men nästan alltid måste vi göra hackpytt av lungor och hjärta, det var en impopulär rätt. Blodplättar däremot var omtyckta av de flesta.

Helst skulle vi använda recepten i Runa Melanders kokbok, men nog ville vi gärna smyga in även andra recept när vi var biträden och fick komponera egna matsedlar.

Runa Melander var en personlighet – man glömmer henne aldrig och man måste mer eller mindre motvilligt beundra henne. Hon var en god lärare med stor karisma men en sträng rektor. Det var inte mycket som undgick henne. Men nog måste hon ha haft problem med budgeten!

Det är mycket man inte förstod så länge man var på Högvalla, vi tyckte nog att vi hölls i onödigt strama tyglar, både elever och lärare, men efteråt har man ju bättre förstått orsak och verkan. Vi fick lära oss att hålla god ordning och ekonomi, det behövs i livet. Nu känns det så vemodigt att tänka att Högvalla inte längre finns, bara i våra minnen.

MARIANN JANSSON

20 – GOD TID 3/2005 BOKHYLLAN

Ny sångbok på kommande Hösten 1980 tog Vasanejdens pensionärer initiativ till en allsångs-

bok, som skulle underlätta sjungandet vid pensionärsträffarna.

Resultatet av detta blev två år senare sångboken ”Vi sjunger tillsammans”, redigerad av Magnus Lindholm och utgiven av Finlands svenska folkmusikinstitut tillsammans med Musik Fazer. Allsångsboken blev en stor framgång, den har sålts i 26 000 exemplar och är numera helt slutsåld. Förlaget som numera heter Warner/Chappell Music är numera stationerat i Stockholm har inget intresse av att ge ut fler upplagor. Men behovet kvarstår, och därför har folkmusikinstitutet gått in för att göra en ny sångbok, som upptar en stor del av sångerna i den gamla boken men också en del nya visor som vunnit insteg i den finlandssvenska repertoaren.

Den nya sångboken beräknas blir klar nästa år. Folkmusikinstitutet tar gärna emot önskemål om visor som borde ingå i den nya boken. Har ni någon favoritvisa som ni absolut vill ha med eller finns det visor i ”Vi sjunger tillsammans” som ni tycker kunde utgå?

Kontakta då Folkmusikinstitutet, adressen finns nedan.

För folkmusikinstitutet i Vasa är det här en helt naturlig uppgift, framhåller institutschefen professor Ann-Mari Häggman. Under sina hittills 25 verksamhetsår har institutet i främsta rummet sysslat med dokumentation av den instrumentala folkmusiken, men visor och sånger har med åren blivit en allt viktigare del av vår verksamhet.

I vår kundbetjäning får vi ofta förfrågningar just om vistexter och melodier. Då kan vi med hjälp av våra dataregister stå till tjänst med önskad information. Vi dokumenterar också allt det nyskapande som bl.a. de numera så populära snapsvisetävlingarna har resulterat i. Om ni går och minns någon visa som ni vill ha fullständig text till eller saknar melodin – då kan kanske Folkmusikinstitutet hjälpa er. Institutet tar också tacksamt emot gamla visböcker och vishäften, som ni önskar få bevarade till eftervärlden – kontakta då institutet.

När det 2002 hade förflutit 150 år sedan den gamla trästaden i Vasa

brann ner till grunden gav institutet ut en bok, där den kända visan om Vasa brand presenterades mot bakgrunden av samtida anekdoter och reportage. Boken, som hade författats av institutschef, blev en försäljningsframgång.

Med anledning av Vasa stads 400-årsjubileum nästa år kommer institutet att ge ut ett urval av visor och sånger med Vasa-anknytning. Boken skall uppta en del kända visor som t.ex. ”Vasamarsch” och ”Vasanamnet” men också en del gamla skillingstrycksvisor (t. ex. den om mördaren Nordlund), föreningsvisor och nyskrivna visor.

Har ni någon Vasavisa i skrivbordslåden , sänd den då till Finlands svenska folkmusikinstitut, Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa. Tel: 06-3195 600. E-mail: info@folkmusik.fi.

AGL

� !"#� ����$%�&���#"�' ���������������������������������������������� ��������������������������������������������� �������������������������������������������� �� � ����������!�����������������������"����� ���������������#��� ������������������������� �������������

("$��������)����� �)��*��"�� ����$%�&�� ��' ��������� ������������ �������� ������������������������������������������ ������������������������������������������������

Tack, snälla Bolaget!

Tack, snälla Bolaget! Ett bruksbarn blickar i backspegeln heter en nyutkommen bok om livet i bruksmiljö i mitten av förra seklet, skriven av Henni Wikman. Den kan ses som en uppföljning av Åbo Akademis etnologiska satsning Min bruksmiljö, presenterad i God Tid 1/2005.

Men Henni Wikmans bok, utgiven på eget förlag med stöd av Svenska Österbottens kulturfond, vidgar perspektivet från de rent personliga minnesbilderna.

Kymmene bruk i Kuusankoski skildras dels i ett avsnitt kallat Historiska episoder, dels i hågkomster från barn- och ungdomens bruksliv, ”Min tid”. Här får minnesbilderna en klangbotten i en lättsamt och trevligt skriven sammanfattning av brukets uppkomst och utveckling fram till ”min tid”. Bakgrunden ger en väsentlig förklaring till en bruksorts sociala struktur, patronsamhället som i dag ter sig otänkbart inom ramen för ett globalt UPM Kymmene.

Ett bruk uppkom inte av sig själv, det krävdes riskvilliga patroner som lade grunden. Samhället fick sin naturliga tredelning i arbetare, förmän, tjänstemän. Bruket stod för den sociala infrastrukturen ”från vaggan till graven”.

Också storbolag har sitt ursprung i modiga företagares privata initiativ. Vid forsfallen i Kymmene älv arrenderade Carl Robert Mannerheim – den blivande marskalkens far – en holme i forsen plus

Besök SPF:s diskussionsforum på internet:

www.spfpension.fi

FJÄRDENS KAFFESTUGA ORAVAIS

CAMPING och ÖVERNATTNINGSSTUGOR DELIKATESSER VID HAVET VÄLKOMMEN! ÖPPET ÅRET OM Vasavägen 119 Tel. 06-385 0366

KURS I

FINSK TANGO 7-10.7.2005 Ring 06-222 1144 för anmälning och mera information.

Kursen avslutas med besök på tangofestivalen i Seinäjoki.

Kursavgift: 150€ per par Kurslärare: Milse Peltokangas Kursarrangör: Lappfjärds folkhögskola

ett område på västra sidan och grundade tillsammans med Samuel Werner von Troil Kuusankoski Ab, medan Axel Wilhelm Wahren med hjälp av två penningstarka Åboborgare, Carl Magnus Dahlström och Gustaf Adolf Lindblom, 1872 startade träsliperi och pappersfabrik på östra älvstranden under namnet Kymmene Aktiebolag. Pionjärernas arbete resulterade efter turbulenta tider av konkurrens, skuldsättning, konkurshot, strejker, emissioner och fusioner i ett förenat Kymmene Ab. Mörka stråk upplevdes 1918, då likvideringarna kulminerade i avrättningen av bergsrådet Gösta Björkenheim.

I avsnittet Min tid berättar Henni Wikman livfullt om barndomen och ungdomsåren som tjänstemannabarn på bruket under 1940- och 50-talen. En ”bomullstillvaro” i en trygg, socialt kringskuren miljö, unik i sitt slag. Tjänstemannakåren var på den tiden i huvudsak svenskspråkig, en liten språkö med sina självskrivna seder och koder.

Bruket var fadershuset med skola, sjukhus, intressekontor, klubb, tennisplan, syförening och scoutkår.

Man bodde i brukets hus, badade i brukets bastu och skidade i brukets skidspår. ”Jag är faktiskt ett renodlat bruksbarn. Ibland skäms jag för det, ibland är jag stolt över det, men mest är jag tacksam för det”, skriver Henni Wikman, och hoppas på ett igenkännande leende hos

andra bruksbarn. Men boken har en hel del att ge också ickebruksbarn. Trots det unika i själva miljön finns här mycket allmängiltigt att upptäcka i hur livsattityder och -värden har förändrats under femtio, sextio år.

Boken Tack, snälla Bolaget är rikt illustrerad med historiska bilder från Kymmenes centralarkiv och ur de wikmanska familjealbumen.

Henni Wikman är i dag pensionerad bankdirektör bosatt i Närpes. Minnesgoda läsare känner igen namnet från populära radiounderhållningar under 60- och 70-talen.

Boken kommer att finnas till salu i välförsedda bokhandlar över hela Svenskfinland.

MAJ-BRITT PARO

Henni Wikman: Tack, snälla Bolaget!

Ett bruksbarn blickar i backspegeln.

Pris: 23 €

GOD TID 3/2005 – 21 BOKHYLLAN

TRÄDGÅRD

Att stå i bredd …

Det uttrycket har Märta Tikkanen

ofta återkommit till i sina böcker.

Inte minst i ”Århundradets kärlekssaga”. Där var det hon själv kallar de centrala raderna: ”Detta drabbar oss inte av kärleksbrist utan av kärleksförtvivlan”. För att äntligen få stå i bredd med den jag valt att leva med och fortfarande inte ville leva utan.

Märta och Henrik Tikkanen var gifta i 28 år. Han gav ut 53 böcker och pjäser. Hon har hittills hunnit med 27.

Det är snart 20 år sedan Henrik Tikkanens kamp mot leukemin var över. I september 2004 skulle han ha fyllt 80 år. Lagom till födelsedagen gav Märta Tikkanen ut boken ”Två. Scener ur ett konstnärsäktenskap”. Förlag: Söderströms. Titeln är kanske en medveten travesti på Ingmar Bergmans ”Scener ur ett äktenskap”.

I förordet skriver författaren: ”Detta är inte en biografi över Henrik Tikkanen. Det är ett subjektivt försök att ringa in de sammantrasslade trådarna mellan liv och skriv under 28 gemensamma år. Vi borde förstås ha varit två om att reda ut dem.”

Boken – kanske mera dokumentär än fiktion – knyter på ett sammanfattande sätt ihop lösa trådändar ur varderas tidigare produktion. Här får vi en repetition men även förklaringar på

ett och annat man som läsare har funderat på.

I omslagstexten citeras Henrik Tikkanen när han i ”Bävervägen” måleriskt skildrar deras första möte: ”I ett av rummen satt en ung flicka som jag inte hade sett tidigare. Hon hade en blårandig bomullsklänning och hon satt och stirrade på sin skrivmaskin medan hon med den ena handen fundersamt snurrade en hårtest mellan sina fingrar.

Det var som om jag hade fått ett slag i mellangärdet, jag hade svårt att dra andan.

Henne måste jag få ---.

Jag gick till hennes rum. Öppnade dörren och steg in till henne.

Hon sa att hon hette Märta. Det var ett idiotiskt namn men det gjorde ingenting för hon var det ljuvligaste jag nånsin sett.”

Märta ger sin syn på mötet: ”Om jag inte var gift, skulle du gifta dig med mig? Det var inte många timmar sedan vi mötts.--- Jag blev mycket rädd. Ja, sa jag.”

Helt i stil med replikväxlingen mellan August Strindberg och Harriet Bosse år 1901. ”Vill ni ha ett litet barn med mig fröken Bosse?

Svar: Ja, tack.”

I boken ”Henriksgatan” (1972) skriver Henrik Tikkanen bl.a. ”min hustru kallas fanbärare och jag är fan”. Det var då han började få svårt med hennes framgångar som författare.

TRÄDGÅRDS-

BYGGANDE

Efter Henriks död för 21 år sedan

kontaktade Märta ett tjugotal vänner, tidigare arbetskamrater och kontakter och bad dem medverka i en minnesbok med personliga ögonblicksglimtar. Boken heter ”Henrik” och är mycket engagerande. Sista kapitlet är ”Sikgränd 2”där hon skildrar hans slutliga kamp mot leukemin. Samtidigt kämpade de för rätten att få dö hemma. Det lyckades med sex timmars marginal. En förkortad version av kapitlet avslutar den nya boken.

– Så mycket onödigt, sa han nästsista dagen. Du fanns ju hela tiden. Att jag inte vågade tro på det.

Märta: Jag saknar honom ofta.

Inte ett ögonblick har jag önskat honom tillbaka.

En välskriven sammanfattande do-

kumentär om ett konstnärsäktenskap. Tills dato har undertecknad redan med behållning läst boken tre gånger och finner alltid nya nyanser EBBA JAKOBSSON

Märta Tikkanen: Två scener ur ett konstnärsäktenskap Söderströms förlag Pris ca 29,90 €

- Allt i trädgård - Allt i stugan

040-507 9050

RENOVERING

RENOVERINGAR - lägenheter - stugor

Restorit / EkF tfn: 040-507 9050

��������������� ��������������� ������������������� ����������������

PRIVATLÄKARE Läkarmottagning

NATURAMED

Kost, vitaminer och mineral samt allm. med.

Karin Munsterhjelm-Ahumada Specialist i allmän medicin Nyckelbegrepp:

�������������������������������������� ����������������������������������������� ��������������������������������������� �����������������

*Långvarig trötthet och värk *Kroniska sjukdomar *Jästsyndrom *Nedsatt immunförsvar *Infektionscirklar *Biokemisk individualitet *Funktionsmedicin *Antioxidantterapier *Ortomolekylär psykiatri

����������������������������������������� �������������������������������������� ��������������������������������������� �������������������������������������� ����������������������������� �������������������������������������

������������� �� ���� ��

Björknäsg. 26 A 6, EKENÄS

Tel. 019-241 5280.

Tidsbest.: må, ti, on kl. 13 - 14 o. 17 - 18, fre kl. 13 - 14.

�������������������������

Mottagning även på: Kruunuhaan antioksidanttiklinikka Kaisaniemig. 1 Ba, 2:a vån. H:FORS Tel 09-626 388

SPECIALTANDTEKNIKER

Lääkäriasema Biomedes Universitetsg. 19 B, ÅBO Tel 02-250 7999

Cyklande trafikoffer oftast äldre Ur helhetssynpunkt har det blivit

tryggare att cykla, konstaterar Trafikskyddet i en ny utredning.

Däremot har dödsolyckorna bland 65 år fyllda cyklister ökat med över 60 procent. Totalt omkom i fjol 26 personer i cykelolyckor. Av dem var 16 över 65 år.

Varje år skadas omkring 30 000 cyklister varav ett tusental allvarligt.

Vanligt är att äldre cyklister håller låg fart, men vinglar till och kör omkull. Bilisternas fasa är äldre cyklister som plötsligt gör en oväntad sväng framför en bil. Äldre cyklister har kanske cyklat hela livet, men inte fått lära sig trafikvett. Kanske man är gammal bilist som slutat köra av olika orsaker. Då förstår man kanske trafikreglerna men kan vara helt ovan cyklist. Kanske synen inte är bra.

Sjukdomar och medicinering kan också inverka på körförmågan.

Cykelolyckor drabbar alltid äldre hårdare än yngre. Vid vägoch gatukorsningar är olycksrisken tiofalt högre för äldre. Som yngre är man vigare och har starkare benbyggnad. Man faller inte lika handlöst. Kraften i fallet eller slaget ger undantagslöst äldre svårare skador.

Slarva inte med hjälmen!

Lagen kräver och förnuftet bör understöda användningen av cykelhjälm. Undersökningar bevisar att hjälmen skulle ha räddat hälften av dödsoffren i cykelolyckor. Hjälmen förhindrar nästan alla skallskador.

Förra våren utförde Trafikskyddet en intervjuundersökning där det framgick att knappt hälften av de tillfrågade äldre cyklisterna var medvetna om att hjälmkravet är lagstadgat. Endast 34 procent sade sig använda hjälm. Ju äldre cyklist, desto ovanligare med hjälm.

Många tycker att hjälmarna är obekväma. Att de inte kommit att tänka på att skaffa hjälm. Eller att de cyklar så sällan och korta, bekanta sträckor där olycksrisken är minimal. En och annan klagade över att hakremmens spänne är besvärligt att hantera.

Seniorcyklister vill ha ett bredare utbud av ”mera åldersanpassade” modeller. Att speciella demonstrationstillfällen arrangeras. Tips för våra aktiva föreningar!

Ett annat tips är att barn och barnbarn uppvaktar mor- och farföräldrar med en hjälm som gåva.

Då blir det svårare att medvetet glömma att använda hjälmen.

Minneslista för cyklister över 65: •

Använd alltid hjälm när du cyklar. Också korta sträckor.

•

Reservera tillräckligt med tid för färden.

•

Välj en trevlig och trygg väg.

•

Var noggrann vid korsningar.

Stanna innan du svänger och kontrollera att du inte har någon bil bakom dig. Vid vänstersväng i korsning, använd rätvinklig sväng och led vid behov cykeln över körbanan.

•

Optisk specialaffär

Skaffa för eget bruk en cykel av stadig grundmodell.

•

•

OPTIKER

Transportera inköp och annat bagage i cykelväskor eller stadigt fästa vid pakethållaren.

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

Centralgatan 98, KARIS Tel./fax 019-230 940

ÖGONLÄKARE

Senatorns Köpcenter 09-298 1927

Ögonläkare KURT GROP Tähtisilmät/Opticus, Åsgatan 2, Lojo.

Tidsbest. tel. 019-325 707

BESTÄLLNINGSBUSSAR CHARTERBUS

R. Lundström

Tel. 09-221 4471 Fax. 09-221 4671 Turistbussar 16-50 pers.

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865, fax 019-501 565 tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

Stig av och led cykeln om det känns osäkert att cykla.

Oy Kaj Forsblom Ab

Trafikskyddet/Liikenneturva Översättning EBBA JAKOBSSON

019-524 3993, 0400-492 146

Adlercreutzg. 17 06100 BORGÅ

BESTÄLLNINGSTRAFIK Vi ordnar resor, för mindre och större grupper 1-55 personer FÖR MER INFORMATION RING: Tfn: 0424 2801 Fax: 019-241 2044 Magnus Lind: 0400 470 285 E-mail:magnus.lind@magnusbusstaxi.fi Trollbergsvägen 15, 10600 EKENÄS

22 – GOD TID 3/2005

EKENÄS SOMMARKONSERT 3.8-7.8. 2005

Fem högklassiga konsertdagar Finländska Kammarorkestern

Dirigent: Jukka-Pekka Saraste Solister: Päivi Nisula, sopran, Juha Uusitalo, basbaryton Kari Kriikku, klarinett, Vjatsjeslav Novikov, piano, Grigorij Sokolov, piano

Nytt i år är ett Efterspel med samvaro, jazz och tillhörande kvällsbuffé i Sigurd Snåresalen Biljetter från Biljettjänst, tfn 0600 10800 (1,30€/min+ina) info Ekenäs stads turistbyrå tfn 020 775 2177

Fotinlägg

TERAPI MED VITAMINER, SPÅRÄMNEN

och andra näringstillskott Mottagning vid Antioxidantklinikerna

Kaarlo Jaakkola specialist i kirurgi

I HELSINGFORS: Kajsaniemigatan 1 Ba, vån. 2 tel. (09) 626 388 I ÅBO: Biomedes, Universitetsgatan 19 B tel. (02) 250 7999 I TAMMERFORS: Hämeenkatu 12 B, vån. 4 tel. (03) 222 3788 I KRISTINESTAD: Salutorget 3 tel. (06) 221 2300

Vet du vad dina saker är värda?

Vi har anledning att vara tacksamma över att våra medier ger oss program som Antikrundan (Sverige) och Wenzel Hagelstam på underbar finlandssvensk finska i TV 1. FSR.s Lördax anlitar antikhandlaren Berndt Morelius och specialisten på gamla böcker Andrew Eriksson.

Antikmässorna som regelbundet arrangeras på olika orter ger oss kunskap om att kaffekopparna vi köpte på specialerbjudande för trettio år sedan nu har antikvärde.

Att gamla Biblar och psalmböcker inte är särskilt värdefulla. Att kopparpannornas glansdagar är över.

Att kistorna från slutet av 1700talet håller på att stiga i värde. Och att mormors enorma linneskåp från slutet av 1800-talet är värt åtminstone 5 000 euro.

Det kan vara skäl att låta sakkunniga värdera dödsbon inför arvsskiften. Detsamma gäller då man flyttar till mindre bostad och måste gallra i möblemanget.

Av ren okunskap kan värdefulla saker hamna på loppmarknad eller soptipp.

Finlandssvenska böcker ges ut i små upplagor och blir fort rariteter. Var rädd om de slitna häftade exemplaren. Kanske borde man kosta på att binda in dem?

På telefonkatalogernas gula sidor finns, om man har tur, en och annan bokbindare. Men yrkeskåren minskar stadigt.

Arbetar- och medborgarinsti-

Wenzel Hagelstam – antikhandlare och TV-kändis. Foto ULF WAHLSTRÖM

tuten har av tradition anordnat kurser i bokbinderi. Arbis i Helsingfors har dessa kurser främst

dagtid och på flera olika nivåer till överkomligt pris.

EBBA JAKOBSSON

Karin Münsterhjelm-Ahumada specialist i allmän medicin i Helsingfors och Åbo

I ULEÅBORG: Bios, Rotuaari, Kirkkokatu 17 C, vån. 3 tel. (08) 378 014 Pertti Lähteenmäki

med. dr. i Helsingfors

Björkö WÄRDSHUS

Välkomnar sommaren med öppet varje dag fr.o.m. 27.6 från kl 12 Kom och avnjut en härlig skärgårdsmiddag eller kaffe med hembakat i trivsam miljö Vi planerar också privattillställningar såsom bemärkelsedagar, bröllop, släktträffar.. Öppet enligt beställning året om Hjärtligt välkomna!

Tel. 06-352 4194, 050-407 2776 www.bjorkowardshus.com

Vinnare i ”Påskkrysset” 2/2005 Gunnel Sjöholm, Borgå Carola Tigerstedt, Elimäki Marianne Backa, Larsmo Disa Bergman, Esbo Britta Isaksson, Mariehamn Vi fick in 401 krysslösningar.

Grattis till alla fem vinnare!

Veteranbilskryssets lösningar postas till redaktionen senast den 20 maj 2005. Adressen är Indiagatan 1, 00560 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”.

GOD TID 3/2005 – 23

24 – GOD TID 3/2005 SISTA ORDET

Hamlet Vilstolen för seniorer

Lång väg till Österbotten?

B. 70, dj. 77, h. 102, sitthöjd 47 cm.

Läder el. tyg.

Trä: Bok (körsbär, mahogny, natur) Funktion: Glid

Om du inte vill att jag ska få sista or-

* Mångsidigt urval fabriksmonterade möbler 019-

231 355

Verkstadsgatan 3, Malmkulla, KARIS

Vard.

10–17

GOD TID utkommer nästa gång den 9 juni.

Material till nummer 4 bör finnas på redaktionen senast den 27 maj.

Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

det föreslår jag att du läser tidningen baklänges, dvs. börjande med sista sidan fram till paradsidan. Jag har nämligen tänkt reservera den här platsen för mina funderingar, för de gånger spaltutrymme och inspiration låter mig komma till tals.

Att säga att vi hade ett gott möte i

Vasa låter lite frikyrkojargong. Men det var ett gott möte, en två dagars träff där viktiga pensionärsfrågor dryftades, där vi hade trevligt tillsammans och lärde oss nya saker om den vitala del av Svenskfinland som Korsholm och Vasa utgör. Eftersom jag har pippi på skärgård och öar blev snabbvisiten

på Replot med Maija-Liisa Lähteenmäki som förträfflig guide en alldeles speciell upplevelse.

Men en sak har jag grubblat över ef-

teråt: Varför var deltagarna från södra Finland så få, bara en dryg busslast?

Det var visst P-H. Nyman som sa att vägen från södra Finland till Österbotten tycks vara mycket längre än i motsatt riktning.

Janne Holmberg börjar vid det här laget bli varm i kläderna som sydlig ombudsman. Efter att känt honom bara några dagar är jag övertygad om att han kommer att bli en välbehövlig inspiratör och idéspruta bland oss här

på sydkusten.

På tal om P-H. så börjar jag och säkert

många andra med mig att med tungt hjärta acceptera att han inte längre kommer att leda förbundet efter årsskiftet. Valberedningen med Carin Åminne i spetsen har vidtalat några tunga namn, men ännu har ingen känt sig kallad (lite mera frikyrkojargong). Det är viktigt att hitta rätt person för den krävande posten. Ring Carin (02) 253 5921 med förslag!

ULF WAHLSTRÖM chefredaktör

Välkommen till

Kilen

vid öppna havet

Kristinestad Kilvägen 90, Sideby

Utflyktsmål för gammal och ung.

God mat, Inkvarteringar, Konstutställningar, Programutbud från vår till höst.

Tel. 06-222 5611 fax. 06-222 5615 www.krs.fi/museo kilen@kiili.inet.fi

�������������

�������������������������� �����������������������������������

���������������������������� ������������������������� ������������������������� ����������������������� ������������������ ������������ ������������������������� ��������������� ������������������������������������ ������������������������������������ �������������������������� ����������������������

�����������������

������������������������ ���������������������������������