God Tid 2/2005

GOD TID

GOD TID 2/2005 – 1

NR 2 17.3.2005 • SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS TIDNING • ÅRGÅNG 33

Vårblomster väcker livslusten

Ledare Det är inte att förundra sig över att

pensionärerna har uttalat högljudda protester efter att verkställande direktören för Näringslivets delegation EVA rf. Pentti Vartia i början av februari tillät sig den kvalificerade fräckheten att hävda att pensionärerna i Finland i framtiden inte skulle ha rätt att delta i allmänna val.

– I första hand kan man ju undra över hur en sådan tanke överhuvudtaget kan komma till i ett modernt västerländskt samhälle och i andra hand måste man få förvåna sig över att någon har mage att föra fram en sådan synpunkt i offentligheten, skriver förbundsordförande P-H. Nyman i ledaren.

SIDAN 2

Inkomstnivån måste tryggas Åbo Svenska Pensionärsklubbs ordförande Carin Åminne på besök med klubben i Yltöinens arboretum i Pikis. Där breder meterhöga alprosor eller rhododendron ut sig mellan skogens stammar.

Är det inte märkligt hur de allra första minipåskliljorna,

pärlhyacinterna, krokusarna, scillorna och snödropparna väcker förtjusning och livslust, där de sticker fram vid en varm husvägg! skriver God Tids trädgårdsredaktör Carin Åminne. Carin har träffat Aagot Jung, känd för sina trädgårdsprogram i TV och radio, och Gunilla Törnroos som

odlar ekologiskt på Kimito. Dessutom får vi en rapport om Aura trädgårdsvänners verksamhet.

Anders G. Lindqvist tar också upp blomstertemat.

Ett hem helt utan blommor skulle te sig ganska torftigt, tycker han.

Läs om blommor och trädgårdar på sidorna 9–11.

SPF:s vårmöte hålls i unik Vasamiljö Åbo Akademi ställer upp med festtalare och

utrymmen när Svenska pensionärsförbundet håller vårmöte i Vasa den 20 april. Akademins rektor Gustav Björkstrand talar i den unika studiemiljö som nyligen inrättats i den gamla ångkvarnen. Österbottens högskola bytte namn till Åbo Akademi i Vasa 2003 och samma år flyttade man in i Academill. Där verkar nu ÅU:s pedagogiska fakultet och samhälls- och vårdvetenskapliga fakultet, en fristående fortbildningscentral och masskommunikationscentret MediaCity.

Den 21 april kan vårmötesdeltagarna bekanta sig med Stundars i Korsholm där lunch och guidning ingår i programmet.

Läs mera om vårmötet och Academill på sidan 5. Vårmötesprogrammet finns på sidan 2.

Vårmötesförberedelser. SPF:s ombudsman i Österbotten Per Thomasfolk diskuterar menyn med restaurangchef Sune Glader.

I mitten utvecklingschef Bo Riska från Åbo Akademi i Vasa. Foto ULF WAHLSTRÖM

Verksamhetsledare Veronica Fellman har nyligen träffat representanter för de österbottniska föreningarna inom ramen för förbundets strategiprocess och fått bekanta mig med många kunniga styrelser.

– Strategiarbetet fortsätter i förbundets samtliga distrikt under våren och hösten. Överallt har pensionärerna gett samma respons: pensionerna är alltför låga och måste höjas och förbundet måste få flera medlemmar för att få större tyngd till sina uttalanden. Pensionärernas inkomstnivå måste tryggas, skriver hon i sin spalt Blickfånget.

SIDAN 3

Finlandssvenskar har förtroende, tillit Finlandssvenskarna har världsrekordet ifråga om förtroende och ömsesidig

tillit människor emellan. Den som upplevt trygghet och kärleksfull uppfostran är en del i det finlandssvenska sociala kapitalet. Med det i bakgrunden lär man sig att lita på andra människor, sa forskningschef Markku T. Hyyppä, Folkpensionsanstalten vid Svenska kulturfondens organisationskonferens i Tammerfors.

SIDAN 4

2 – GOD TID 2/2005

Utsökt oförskämt!

SPF Svenska pensionärsförbundets kansli Indiagatan 1, 00560 Helsingfors www.spfpension.fi Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 09-72 888 212 gsm 050-409 7489 fax 09-72 888 215 veronica.fellman@spfpension.fi Kansliet: tfn 09-72 888 20, fax 09-72 888 215 kansliet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Nordea 157230-395236 Sparbanken Aktia 405511-41177 Sampo 800012-1203958

Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Per Thomasfolk tfn 06-317 9070, gsm 050-557 5389 fax 06-317 9128 per.thomasfolk@spfpension.fi Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Förbundstidningen

GOD TID Ansvarig utgivare: Per-Henrik Nyman Chefredaktör: Ulf Wahlström gsm 050-368 3711 ulf.wahlstrom@welho.com I redaktionen: Ebba Jakobsson, gsm 040-715 2926 Redaktionens sekreterare: Sanna Kallio (prenumerationer) tfn 09-72 888 211

V

em skulle inte bli upprörd av att plötsligt dömas förlustig sin demokratiska rösträtt? Det är därför inte att förundra sig över att pensionärerna har uttalat högljudda protester efter att verkställande direktören för Näringslivets delegation EVA rf. Pentti Vartia i början av februari tillät sig den kvalificerade fräckheten att hävda att pensionärerna i Finland i framtiden inte skulle ha rätt att delta i allmänna val.

I första hand kan man ju undra över hur en sådan tanke överhuvudtaget kan komma till i ett modernt västerländskt samhälle och i andra hand måste man få förvåna sig över att någon har mage att föra fram en sådan synpunkt i offentligheten. Det faktum att Pentti Vartia sitter på en nyckelpost i nationens ekonomiska hierarki, som VD på EVA – av många kallad finansgeniernas högkvarter – gör sannerligen inte saken bättre eller mera begriplig.

I sin totala okunskap om att vi har betalt våra pensioner själva har han försökt förklara sig med hänvisning till att ett starkt inslag av pensionärer bland väljarna, han kallar dem någonting nedlåtande i stil med ”statliga bidragstagare”, skulle medverka till att öka kraven på offentliga utgifter, dvs. höja skatterna. Detta skulle enligt honom uppenbarligen drabba de kretsar som han själv och EVA

representerar, dvs. dem som lyfter miljonoptioner och överstora dividender. Samtidigt som de ser till att de som har bidragit till företagens framgång, alltså ”fotfolket på verkstadsgolvet” lyfts ut på gatan i hundra- och tusental!

I Sverige har man länge använt begreppet åldersrasism för fenomen av det här slaget. Nu har vi fått ett tydligt exempel också hos oss. Små skärmytslingar med tendenser i samma riktning har vi naturligtvis noterat också förr.

Då har det oftast handlat om att någon har försökt bygga upp socialekonomiska motsättningar mellan barnfamiljer och oss äldre.

Sådant är dumt.

Dumt, eller egentligen utsökt oför-

skämt, var också Vartias utspel om rösträtten. Man tycker ju att det, kanske alldeles särskilt från just EVAs håll, borde finnas en inbyggd respekt för dem som byggde upp det land som Vartia och andra nu huserar i. Hur många gånger skall det behöva sägas att det ju var dagens pensionärer som styrde Finland genom krig och elände, genom krigsskadestånd och återuppbyggnad till ett nordiskt välfärdssamhälle och en respekterad position i det nya Europa.

Den gruppen skall inte fråntas sin rösträtt!

PER-HENRIK NYMAN förbundsordförande

Ett fritt forum

M

ånga har många gånger efterlyst mera debatt och diskussion i God Tid. Eftersom det som vanligen kallas insändare hör till det mest lästa i en tidning så måste man ge dem rätt som vill få en förbättring till stånd. Men, och det kan sägas strax till en början, vår tidning utkommer med en alltför gles tidtabell för att en diskussion och ett meningsutbyte skall få en tillfredsställande spänst och bli en riktig sammanhängande pennfäktning.

Men nu har vi ett eget fritt forum, en webbsida för förbundet, en sida som fungerar så snabbt att inte ens tanken alltid hinner med. Sidan innehåller massor av information och naturligtvis fakta om förbundet och några föreningar. Av föreningarna måste allt flere småningom skärpa sig och hinna med i den här moderna svängen.

Kontakta vår webbansvarige chefredaktör Uffe Wahlström!

Det som jag den här gången ville betona i sammanhanget är den särskilda avdelning för diskussion som finns på vår webbsida. Några medlemmar har hittat den och utnyttjar den och själv har jag också stundom försökt blanda mig i leken. Det faktum att man är pensionär och under det aktiva livets gång kanske aldrig hann med i datasvängen får absolut inte avskräcka. Tro mig, jag hörde länge till protestanterna, men nu har jag småningom fått ge mig.

Gör det inte svårt, svårare än det är. Man kan begränsa sin repertoar vid datorn till att gälla bara det som kallas e-mail (elektroniskt brev), vanlig textbehandling (precis som man skrev på en skrivmaskin en gång) och till att söka saker på internet och den vägen också sköta alla bankaffärer. Allt det här är i praktiken så enkelt att till och med jag har lärt mig. Och nu kan jag inte tänka mig att vara utan!

Naturligtvis kostar allt en del, men flere kan slå sig ihop, förstås. Det gäller att våga göra någonting som det inte finns den ringaste anledning att vara rädd för.

Sedan kan ni delta i debatten om hur vi kan göra ett bra förbund ännu bättre. Välkomna!

Svenska pensionärsförbundets vårmöte i Österbotten den 20–21 april Svenska pensionärsförbundet r.f:s stadgeenliga vårmöte hålls den 20–21 april 2005 i Academill, Vasa, Österbotten.

Adress: Indiagatan 1, 00560 Helsingfors tfn 09-72 888 210 godtid@spfpension.fi

Program 20 april 2005 tidig morgon Bussarna startar från Södra Finland och Österbotten, exakt tidtabell senare 12.00–14.00 Samling i Academill, fullmaktsgranskning, registrering, lunch

Prenumerationspris 13,50 €

14.00

Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi

15.30 18.00

Annonspris: 1,34 €/spmm, 4-färg 1,64 €/spmm.

Moms 0% ISSN 0359-8969 Tryckeri: Hufvudstadsbladet Ab, Vanda 2005 Redaktionsråd: Ordförande: Anders G. Lindqvist Medlemmar: Birgitta Jernvall Ingman, Hans Wikman, Carin Åminne, Veronica Fellman

P-H. NYMAN

19.30 23.00 och 24.00

VIPS-kören sjunger Håkan Nordman, ordförande för stadsfullmäktige i Vasa P-H. Nyman öppnar vårmötet Vårmötesförhandlingar Bussarna avgår till hotellet, incheckning på Vallonia i Korsholm Samling i Aademill, Vasa för kvällsfest och vårmötessupé P-H. Nyman hälsar de närvarande välkomna till vårmötessupén Gustav Björkstrand, rektor vid Åbo Akademi Kören SilverQuinns uppträder Kvartetten Felspel uppträder Supé Bussarna avgår till hotellet

Program 21 april 2005 10.00 Bussarna avgår från hotellet till Stundars 12.30 Lunch på Stundars 13.00–14.00 Guidning på Stundars 14.00 Bussarna avgår från Stundars Deltagaravgiften 150 € inkluderar busstransport från södra Finland, måltider enligt programmet och logi på hotell Vallonia.

Deltagaravgift för vårmötet 10 €, lunchen 10 € och kvällsfesten med supé 20 €. Anmälan föreningsvis till kansliet.

GOD TID 2/2005 – 3

Bokslut

Svenska pensionärsförbundet r.f. kommer att

hålla vårmötet i Vasa 20–21 april 2005. Förbundsmötena – vår- och höstmötet – tjänar flera syften: träffar mellan föreningarna, distrikten och förbundet och ett stadgeenligt möte för att fatta beslut om bland annat förbundets verksamhetsberättelse och bokslut. Intresset för ämnet kan variera hos medlemmarna, men det handlar om att se sig själv i spegeln och se vad man har åstadkommit.

Vad har då förbundet åstadkommit för sina medlemmar under 2004? Förbundet arbetar hårt för att förbättra pensionärernas ekonomiska, sociala och samhälleliga ställning.

Den 1 mars 2005 skedde två viktiga förändringar för pensionärerna: vårdgarantin trädde i kraft och folkpensionerna höjdes med 7 euro. Vårdgarantin är ett viktigt led i att bygga välfärden. Det är för tidigt att säga än hur vårdgarantin kommer att utfalla, tillsvidare verkar allmänheten vara rätt skeptisk, men bättre är det att ha vårdgaranti än att vara utan. Svenska pensionärsförbundet deltar i att ordna ett vårdseminarium på Kommunernas hus den 20–21 oktober 2005 där bl.a. resultat av vårdgarantin granskas.

Till den sociala välfärden hör även andra dimensioner såsom närståendevårdarnas ersättning, boendefrågor för äldre, resurser för (lång)vård, medicinpriserna, m.m. Dessa frågor har börjat belysas och diskuteras, och förändringar sker långsamt, men diskussionerna börjar gå i rätt riktning.

Höjningen av folkpensionerna är mycket välkommen. Höjningen tidigarelades av regeringen från början av 2006 till 1.3.2005, vilket var bra, men höjningen är alltför liten. Det finns fortfarande för många som har det svårt med att klara sig med enbart folkpensionen, som selektivt borde kunna höjas ytterligare. Cirka hälften av pensionärerna får en årlig pension på mindre än 10 000 euro.

Pensionärer som sambor har en högre skatt än ensamstående pensionärer.

Indexhöjningen av folkpensionen och arbetspensionerna har varit alltför små 2005 och köpkraften har inte nämnvärt ökat i takt med att många skatter har skärpts. Några ljuspunkter är att avdraget för tjänster som utförs i hemmet höjdes i beskattningen, långvårdskostnaderna kan utjämnas och stödet för rehabilitering har lyckligtvis ökat. Förmögenhetsskatten slopas och diskussioner om lättnader av arvs- och gåvoskatten pågår.

������������������������� �������������������� ������������������������������

�������������������������

Jag har inte listat alla förbättringar här. Men

fortfarande har förbundet mycket arbete kvar med att förbättra pensionärernas levnadssituation.

Jag har under slutet av februari och i början av mars 2005 åkt till de österbottniska föreningarna inom ramen för förbundets strategiprocess och fått bekanta mig med många kunniga styrelser. Strategiarbetet fortsätter i förbundets samtliga distrikt under våren och hösten. Överallt har pensionärerna gett samma respons: pensionerna är alltför låga och måste höjas och förbundet måste få flera medlemmar för att få större tyngd till sina uttalanden.

Pensionärernas inkomstnivå måste tryggas.

Diskussionerna i strategisessionerna har varit mycket givande och stödjer strävandena för förbundets intressebevakning och ger en god grund för Svenska pensionärsförbundets fortsatta strategiarbete för att möta de framtida utmaningarna.

Välkommen till Vasa 20–21 april 2005 för att diskutera och framföra din syn på den framtida utvecklingen för pensionärerna i Svenskfinland!

Tid är pengar.

Lång tid är mycket pengar.

Kontakta oss så ser vi till att dina pengar börjar växa.

Andelsbankerna i Österbotten

VERONICA FELLMAN verksamhetsledare �����������������������

I BLICKFÅNGET

Södra Finland fick ombudsman Jan Holmberg, 52, har utsetts till

Svenska pensionärsförbundets ombudsman för södra Finland.

Det var främst Holmbergs erfarenheter av organisationsarbete som gjorde att förbundsstyrelsen vid sitt möte den 10 mars stannade för honom. Han tillträder tjänsten den 15 april.

Jan Holmberg har bland annat varit löntagarombudsman (senare arbetsmarknadssekreterare) i Svenska folkpartiet, språkskydds- och kulturombudsman i Svenska Finlands folkting och

informations- och utbildningsombudsman i Svenska tekniska funktionärsförbundet.

Ombudsmannen ska svara för och planera förbundets verksamhet i södra Finland, förmedla information om förbundet, koordinera kursverksamhet och hålla kontakt med beslutfattare.

Geografiskt sett det ansvarar han för Nyland och Åboland. Österbotten, Åland och övriga Finland sköts sedan tidigare av ombudsman Per Thomasfolk.

Den nya ombudsmannatjäns-

Jan Holmberg Foto HANNU LEHMUSVUORI

ten kunde inrättas tack vare ett ökat understöd från penningautomatföreningen RAY. God Tid återkommer med en intervju med Jan Holmberg.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET R.F.

ULF WAHLSTRÖM

��������������������������������� �������������������

Vårens program 2005

���������������������������������������������������

Danskvällar 18.3 och 15.4 i Aktiasalen i Helsingfors. Se sid. 17 11–15.4 Kurs på Houtskär med Skärgårdsfolkhögskolan.

20–21.4 Vårmöte i Vasa, Academill. Se sid. 2 18–21.5 Kryssning till S:t Petersburg med Silja Line. Reseledare: Anneli Hofer. Se sid. 4

�����������������������������������������������

Österbottniska aktiviteter

�������������������������������������������

Österbottniska distriktets vårdagar Torsdagen den 7 april kl. 13.00 i Tjöck-Påskmarks uf:s lokal, i Kristinestad.

Lördagen den 9 april kl. 13.00 i Kronoby samlingshus.

Ambassadör Ole Norrback festtalar på båda platserna. Övrigt program består av sång, musik och dans.

Inträdet som är 10 euro/person inkluderar kaffe med smörgås.

Anmäl om deltagande till din förening!

��������������������������������������� ������� ����������������������������������������������� ������������������������������������ �������������� ����������������������������������������������� ����������� ����� �������������������������������� ������������� ���������������

���������

4 – GOD TID 2/2005 SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS RESOR

Svenska pensionärsförbundets och Överens-föreningarnas

STORA HÖSTKRYSSNING!

Markku T. Hyyppä:

Finlandssvenskar mår bättre, lever längre än finskspråkiga med samma bakgrund

”SENIORSKEPPET” 3–5.10.2005 (må-on)

Kom med på en innehållsrik kryssning tillsammans med många trevliga människor!

Vi njuter av fin underhållning och rikligt program såväl ombord som i Stockholm och förstås mycket god mat och dryck.

Priset för denna kryssning är ännu öppet, vi försöker få det så förmånligt som möjligt!

Vi återkommer igen i nästa nummer av God Tid. DAGSPROGRAM DAG 1 Måndag 3.10 Silja Serenade avgår från Olympiakajen i Helsingfors kl. 17.00.

Men vi går ombord redan i god tid före det för att ha litet eget program.

Senare njuter vi av en middag och mera program ombord.

Vi inkvarterar oss i Seaside- och Promenadehytter.

DAG 2 Tisdag 4.10 Sjöfrukost ombord.

Silja Serenade anländer till Stockholm kl. 9.30 lokal tid.

Vi har våra egna bussar med oss i Stockholm vilket gör att vi effektivt kan utnyttja denna dag här. Vilka besöksmål som står på programmet är ännu en hemlighet men vi lovar att programmet blir intressant!

Båten lämnar Stockholm igen kl. 17.00. Även denna kväll middag och program ombord.

DAG 3 Onsdag 5.10 Silja Serenade anländer till Helsingfors kl. 9.30.

KOLLA KALENDERN! Nog finns väl denna höstens stora händelse inprickad?

Preliminära förhandsbokningar för grupper möjliga redan nu.

Kontakta RESEBYRÅ BTI NORDIC tel. (019) 2674 554

AKTUELLT PÅ RESEFRONTEN: RESA TILL SCHWEIZ med MAINAU 2–6.5.2005 Denna resa blev en enorm succé!

Den är nu fullbokad, men namn tas emot på väntelistan.

KRYSSNING TILL S:T PETERSBURG med SILJA OPERA 18–21.5.2005 Vi har fått många bokningar, men har ännu plats för några till!

Fundera inte för länge!

Se detaljerat reseprogram i God Tid nr 1/2005, sid. 9 eller på SPF:s webbplats www.spfpension.fi Succémusikalen MAMMA MIA! i Stockholm 2–4.9.2005 Över hälften av våra biljetter är redan bokade!

Det är NU beslutet skall fattas!

Se detaljerat reseprogram i God Tid nr 1/2005, sid 9 eller på SPF:s webbplats www.spfpension.fi För mera information om dessa resor, kontakta: RESEBYRÅ BTI NORDIC tel. (019) 2674554 Ulrica Isaksson eller Inger Holmberg

Markku T. Hyyppä höll en av sina medryckande föreläsningar.

Finlandssvenskarna har världsrekordet ifråga om förtroende och

ömsesidig tillit människor emellan.

Den som upplevt trygghet och kärleksfull uppfostran är en del i det finlandssvenska sociala kapitalet.

Med det i bakgrunden lär man sig att lita på andra människor.

Begreppet heter socialisation.

Detta framförde forskningschef Markku T. Hyyppä, Folkpensionsanstalten vid Svenska kulturfondens organisationskonferens i Tammerfors. Savolaxaren Hyyppä är kanske den som i vårt kärva språkliga klimat mest högljutt lovsjunger finlandssvenskarna.

Bakgrunden är att han från det verkligt finska Finland under studietiden drabbades av kärleken.

Föremålet för kärleken var en flicka från Sideby. Svenska österbottens sydligaste utpost. En trakt där språkgränsen är mycket skarp.

Där det händer att grannar på var sidan om kommungränsen inte kan kommunicera med varandra.

Markku Hyyppä fick ett obearbetat forskningsfält. Där har han förvaltat sitt kapital väl. Han har skrivit populärvetenskapliga böcker i 25 år. Utöver sitt huvud-

sakliga arbete som hjärnforskare med könsskillnader som egentlig bransch har han också läkarmottagning för privatpatienter sedan 37 år. Allt för att hålla sig på nivå med det som händer i dagens samhälle.

I Tammerfors hade Markku T. Hyyppä en av sina medryckande föreläsningar under rubriken Kalla fakta om det sociala kapitalet.

– Det är problematiskt att använda begreppet ”socialt kapital” för att beskriva en människogrupps välbefinnande. Teoretiseringen är bristfällig och det finns många liknande koncept, säger Hyyppä.

– Socialt kapital har många dimensioner, som är svåra att operationalisera och mäta. Empiriskt stöd för hypoteser om dess positiva effekter på välbefinnandet är svagt.

Men när det gäller kustfolkets (finlandssvenskarnas) bättre liv kan det faktiskt bero på fungerande nätverk, ömsesidig tillit och medborgaraktivitet. Allt det som kallas socialt kapital.

– Hur många av er har fått stryk som barn, frågade Markku T. Hyyppä publiken på 170 personer.

Omkring 15 procent av deltagarna vågade sträcka upp handen.

Resultatet är alltid detsamma, konstaterade han. Samma fråga till en finskspråkig publik visar alltid att över 80 procent agats som barn.

Därmed vill han bevisa att hans tes om att en kärleksfull uppfostran är en del av det finlandssvenska sociala kapitalet. Upplever man tillit och förtroende i barndomen lär man sig också att lita på andra människor, sade denna Svenskfinlands främsta ambassadör. Tyvärr en upptagen man som måste bokas minst ett år i förväg om man vill höra honom själv framföra sina visdomsord.

De välbesökta organisationsdagarna bjöd också på anföranden

av forskarna Susan Sundback och Kimmo Grönlund. Kulturfondens VD Krister Ståhlberg efterlyste mera fokusering på grupperspektivet i forskningen. Dagens forskning är alltför individcentrerad, ansåg han.

– Varför inte undersöka en kommun och räkna antalet skattebesvär, domstolsärenden och andelen gemenskapssökande respektive söndrande insändare i lokaltidningen.

Text EBBA JAKOBSSON Foto MAJ-BRITT PARO

Svenska pensionärsförbundet hade åtta delegater på plats i Tammerfors. Här fr.v. Runa Reimavuo, Ulla Fellman och Ulla-Brita Ruuskanen.

GOD TID 2/2005 – 5

Vårmöte i unik miljö Åbo Akademi ställer upp med festtalare och utrymmen när Svenska pensionärsförbundet håller vårmöte i Vasa den 20 april. Akademins rektor Gustav Björkstrand talar i den unika studiemiljö som nyligen inrättats i den gamla ångkvarnen.

Hösten 2003 flyttade Åbo Akademi musikaliska inslag svarar kören Sil- idag ca 1 900 studerande och i Vasa in det gamla kvarnkomplexet verQuinns och kvartetten Felspel. runt 300 anställda. I Vasa verkar på Strandgatan 2. Tidigare hade Lunch och supé blir det i stu- en fristående fortbildningscentral verksamheten varit utspridd på dentrestaurangen Alexander. med omfattande utbildnings- och olika håll i staden.

De äldsta delarna i Strandkvarnen härstammar från 1860-talet. Nu har det gamla kvarn- och industrikomplexet förvandlats till ett modernt kontors- och undervisningslandskap på drygt 19 000 kvadratmeter. ÅA förfogar över största delen av utrymmet, men en del hyrs ut som kontorslokaler på den fria marknaden, främst i den nio våningar höga tegelSå här fungerar tekniken i Akademisalen. Utvecklingschef Bo Riska ger ombudsman silon.

Per Thomasfolk instruktioner.

Utvecklingschef Bo Riska är en av dem som redan Det intressantaste utrymmet ar- projektverksamhet. En ny enhet är för 20 år sedan började driva på att kitektoniskt sett är nog den öppna MediaCity, ett centrum för modern ÅA i Vasa skulle få nya, moderna aulan där den gamla kvarnmiljön och högtstående utbildning i massoch framför allt gemensamma kombineras med det moderna. I kommunikation inom både grundutrymmen. Han ser gärna att mitten av det höga utrymmet står utbildning och fortbildning. externa föreningar, företag och t.ex. en gammal sädestransportör organisationer använder utrym- som en stor träskulptur. Här avslu- Levande kulturcentrum mena i Academill. Han hälsar tas vårmötesdagen med dans.

Den 21 april kan vårmötesdeltapensionärsförbundet välkommen Åbo Akademi etablerade sig garna bekanta sig med Stundars i och tar oss på en rundtur. i Vasa år 1974 då klasslärarut- Korsholm där lunch och guidning Vi tittar in i Akademisalen bildningen blev akademisk och ingår i programmet. med plats för 350 personer. Här Pedagogiska fakulteten placerades Stundars profilerar sig som hålls förbundets vårmöte som här. År 1992 inrättades samhälls- ett museum och ett levande kulVIPS-kören inleder och där Vasas och vårdvetenskapliga fakulteten i turcentrum. På museiområdet fullmäktigeordförande Håkan Vasa och man bildade Österbottens finns ett sextiotal byggnader, bl.a.

Nordman talar. Här hålls också högskola. Namnet Åbo Akademi i lanthandel, skola, bondgård och kvällsfesten med bland annat rektor Vasa i bruk 2003. hantverkarstugor.

Gustav Björktrans tal. För kvällens Vid Åbo Akademi i Vasa finns I Hemmersgården ordnas

Academill. Transportbryggan leder till elevatortornen vid Vasa Ångkvarns gamla kaj vid Stadsfjärden. Vid restaureringen av kvarnen har man kombinerat de ursprungliga tegelfasaderna med modernare material. ”Träskulpturen” i aulan är en gammal sädestransportör.

konstutställningar och kulturevenemang. På Stundars finns även konstateljéer, tryckerimuseum, butik, café och restaurang.

Text och foto ULF WAHLSTRÖM

VIPS sjunger och dansar Körsång, allsång, seniordans och gymnastik sysselsätter pensionärerna i Vasa.

Britha Antila har lett Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS i drygt två år.

Sången fyller AV-lokalen på Formansgatan när VIPS-medlemmarna samlas. Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS har stökat undan sitt vårmöte och nu kopplar man av med kaffe, allsång och lotteri.

Vid flygeln leder Margot Enström sången. Hon har sjungit professionellt på operascenen och kan

Allsångshäftena tas fram när VIPS-medlemmarna träffas i Arbetets Vänners lokal.

konsten att inspirera publiken.

Det är Margot som leder VIPS:s egen kör. Den kommer att uppträda när förbundet samlas till vårmöte den 20 april i Vasa. Kören är flitigt i farten och uppträdde ett tjugotal gånger i fjol, bl.a. på åldringshem, körfestivalen i maj och seniorfesten på Vasa stadshus.

Minst lika aktiva har föreningens seniordansare varit ledda av Margit Haapanen. Dansarna har uppträtt på VIPS-träffarna och publikt, bland annat på seniorfesten.

En annan motionsform för vipsarna är måndagsgymnastiken som Ann-Mari Vuorinen leder.

VIPS hade 239 medlemmar vid årsskiftet, femton färre än ett år tidigare.

Föreningens ordförande Britha Antila säger att det varit svårt att få nya medlemmar, speciellt män.

Detta är hennes tredje år som ordförande och hon ser gärna att någon annan tar över nästa år.

Text och foto ULF WAHLSTRÖM

6 – GOD TID 2/2005

Vårdgarantin – från lag till handling

DEBATT

Solidaritet behövs i vårdavgifterna Sedan 2004 har det suttit en

kommitté i socialministeriet som har till uppgift att föreslå nödvändiga förändringar ifråga om vårdsektorns klientavgifter.

Mandatet för den utgår sista maj 2005. Trots att pensionärsförbunden inte hör till de ordinära remissorganen ifråga om dylika lagar vore det ändå bra om deras riksomfattande delegation kunde ta ställning till kommitténs betänkande under dess behandlingstid i ministeriet och riksdagen. Och som jag hoppas skulle kräva solidaritet även för de fattigaste medborgarnas möjligheter till en god och tillräcklig vårdnivå och medicintillgång.

Finland har de högsta vårdavgifterna inom EU-länderna.

Sjukhusens dygnsavgifter är med 26 euro per dygn de högsta och 1ångvårdsavgiftens maximinivå på 3 500 euro i månaden synnerligen fjärran från EU:s medelnivå. Finland är även det enda EU-land där vårdkostnader inte får avdras i beskattningen liksom vårt land är det enda inom EU där folk- eller baspensionen inte gäller alla pensionärer. Därtill är vårdkostnadernas maximala årstak betydligt lägre i de övriga EU-länderna.

Hos oss är dessutom årstaken fördelade på olika vårdsektorer vilket även det är en märklig version. Årstaket för mediciner är 600 euro, för sjukvård 600 euro och för sjukvårdsresor 160 euro.

Vad taket för vårddygnsavgifter beträffar är det därtill endast partiellt och innebär endast en rabatterad avgift på 12 euro per dygn. Och vad värre gäller inget tak för långvården och inte ens för tandvården. Allt detta innebär att de fattiga i vårt samhälle har ställts i en mycket förtryckt situation då det gäller möjligheterna att sköta sin hälsa.

Finland har det största antalet

tandlösa medborgare proportionellt sett och det beror på att tandprotes- och tandtekniska arbeten inte överhuvudtaget blir ersatta inom sjukförsäkringen.

Vilket är ett av de många uttrycken för den grasserande åldersdiskrimineringen i vårt land.

Det står klart att det inte finns ekonomiska möjligheter att som i Finland utdela socialstöd till bergsråd, optionsmiljonärer och övriga högavlönade, utan socialstöden – om det sedan gäller barnbidrag eller vårdersättningar – måste som brukligt är inom EU anpassas till medborgarnas betalningsförmåga. Gör man inte det finns det inga möjligheter att garantera de fattigare medbor-

Vad kan en patient göra om hon inte får av läkare konstaterad nödvändig vård inom utsatt tid?

Patienten kan göra en anmärkning till vårdenhetens chefsläkare. Om vården dröjer kan patienten anföra en klagan hos länsstyrelsen.

garna möjligheter till tillräcklig social- och vårdomsorg såsom grundlagen kräver.

Tvångsmedel?

Tyskland uppvisar en speciellt

stor solidaritet i avsikt att också de fattiga skall kunna sköta sin hälsa. Då man betalat 2 procent av sin årsinkomst till alla slag av vårdkostnader under det löpande året är allt efter det avgiftsfritt. Är det fråga om handikappade och kroniskt sjuka medborgare är gränsen 1 procent av årsinkomsten.

I Tyskland behöver heller ingen bli utan sina mediciner för oberoende av vad medicinerna kostar betalar man hata 10 euro per recept fastän det på samma recept kan ingå flera mediciner.

Man betalar alltså ingen procentandel av den överskjutande delen som hos oss. I Italien betalar handikappade och kroniker bara 2 euro för en receptbelagd medicin oberoende av hur högt dess prisnivå är.

Vårddygnsavgiften i. Tyskland är 10 euro per dygn mot vara 26 euro och den maximala årskostnaden är 280 euro.

Kommittén skall även ta ställning till hur mycket disponibla medel en långvårdspatient skall få bli med. Som känt är det i dag 20 procent av nettoinkomsten eller minst 80 euro i månaden.

En summa som inte justerats på tjugo är. I Sverige är motsvarande summa ca 250 euro. I Finland har långvårdspatienter inte råd att ringa fjärrsamtal, de har inte råd att betala färdtjänstens taxi och de har inte ens räd att åka hem på permission med tåg eller buss. Att vara långvårdspatient betyder ju inte att man inte förmår stiga upp från sängen som det ofta uppfattas. T.ex. många mentalpatienter inom långvården har god rörelseförmåga och är i många fall i ung ålder.

Det behövs väl knappast tillläggas att kutymen inom EU är att se till att sjukhuspatienter utan pengar får avgiftsfria biljetter för veckoslutsresor till hem och vänner.

Alla ovannämnda humana för-

måner för de sjuka och handikappade kan de övriga EU-länderna bjuda på trots att de har lägre skatter än i Finland. Det finns alltså största möjliga behov av en strimma av solidaritet för de sjuka, handikappade och hjälplösa i vårt folkhem.

BO HOLMBERG Karis

Kommunala förtroendevalda och tjänsteinnehavare inom hälso- och sjukvården dryftade vårdgarantin vid ett seminarium i Vasa. I förgrunden Olli Nylander som sköter om uppföljniningen på Stakes.

Alla ska få vård inom utsatt tid och grunderna för vård är enhetliga i hela landet. Lagarna om vårdgarantin trädde i kraft den 1 mars.

Kommer vårdgarantin att fungera i praktiken?

Hälsocentralerna ska kunna bedöma patientens vårdbehov inom tre dagar. Det här klarar 47 procent av landets hälsocentraler i dagens läge. 48 procent har tidvis svårigheter medan endast fyra procent har svårigheter.

62 procent av befolkningen får omedelbart kontakt till hälsocentralen, 34 procent har har tidvis svårigheter och fyra procent har stora svårigheter att få kontakt.

De här siffrorna presenterade direktör Rolf Eriksson vid Fin-

lands Kommunförbund vid ett seminarium i Vasa några dagar före dagen D. Medicinalrådet Risto Pomoell från Social- och hälsovårdsministeriet presenterade lagstiftningen som nu trätt i kraft. Han nämnde att det inte är fråga om vårdgaranti ur patientens synvinkel utan en skyldighet för kommunen att arrangera vård enligt den lagstiftningen. Men det är inte exakt det samma som vårdgaranti med subjektiv rätt för patienten.

Pirjo Numminen, biträdande direktör vid Rättskyddscentralen för hälsovården, hoppades att den förhandskontroll som länsstyrelserna och Rättskyddscentralen ska utöva kommer att räcka till.

– Men jag är rädd för att det blir mera fråga om efterhandskontroll.

Det blir intressant att se i vilken utsträckning länsstyrelserna kommer att använde tvångsmedel.

Utvecklingschef Olli Nylander från Stakes berättade om hur man nu ska följa upp väntetiderna inom vården. De första rapporterna färdigställer Stakes kömätningsgrupp, där Nylander sitter som ordförande, i slutet av hösten 2005.

Vårdgarantin – från lag till handling var rubriken för seminariet i Kommunförbundets regi.

Seminariet den 16 februari var närmast riktat till kommunala förtroendevalda och tjänsteinnehavare inom hälso- och sjukvården. Ett likadant seminarium på svenska hölls i Helsingfors den 3 mars.

Text och foto ULF WAHLSTRÖM

HÅKANS HÖRNA

Vem har alkoholproblem?

En definition på alkoholism är: ”den som dricker

mera än sin behandlande läkare”. Det här uttrycket visar kanske hur svårt det kan vara att komma överens om vad som är ”lagom” och vad som är ”för mycket”.

Den aktuella diskussionen om skattenivån på alkoholprodukter har fått vind i seglen av de växande skarorna av folk som får problem med sin alkoholanvändning. Det mäts, förutom i ökad alkoholförbrukning, i ökat antal alkoholskador på hälsocentraler och sjukhus, mera oro och våld i hemmen och på ställen där folk samlas.

En del ungdomars alkoholvanor har varit ett problem en längre tid, men nu växer gruppen av äldre, seniorer och pensionärer med alkoholproblem.

Alkoholvanor som leder till problem, för den som dricker och för omgivningen, är ett symptom på något som gått snett i själva livssituationen.

Vi söker svar på frågan: ”Varför dricker Jeppe?”

I allt högre grad har frågan blivit: ”Varför dricker Jeppina?”

Majoriteten av dem som lever längre är kvinnor.

Många är änkor eller annars ensamstående. Ensamhet och depression anses vara viktiga riskfaktorer.

De nya pensionärsgenerationerna har en annan bakgrund och andra sociala vanor, bland dem alkoholvanorna. Vinkulturen har småningom brett ut sig också i vårt land. Den liberaliserade alkoholpolitiken och den sänkta skatten på alkoholprodukter gör sitt till, särskilt som den främjar starkare drycker.

Reklamen ökar, också den som sker indirekt genom livsmönstren i filmer och TV-program. Alkoholen blir mera lätt tillgänglig med alkobutiker i anslutning till köpcentra och marketbutiker.

Särskilt kvinnorna dricker mera hemma, vilket bäddar för dolda riskvanor.

Vad kan man då göra t.ex.i pensionärsförening-

arna? – Genom verksamheten kan vi bidra till att så få pensionärer som möjligt skall känna sig ensamma, övergivna, förtvivlade eller deprimerade.

När vi anar eller upptäcker att någon har problem skall inte en falsk solidaritet förhindra kontakt, rådgivning , varningar eller stöd att söka den hjälp som behövs.

Till föreningarna kan man inbjuda experter att berätta om risker med vissa mediciner tillsammans med också måttligt alkoholbruk. Information om att en kvinnlig lever alltid är mindre än en manlig och därför inte kan handskas med lika mycket alkohol. (Det här är orsaken till att så många tonårsflickor får livsfarliga fyllor.)

Framför allt skall vi utveckla en sådan öppenhet i gemenskapen att man vågar visa och tala om hur det verkligen är, både med ensamhet, tacksamhet och livsglädje, men också rädslor, livsångest och känslan av meningslöshet. Och behovet att bli bejakad som den man är, tillsammans med dem med vilka man vill hitta och utveckla en bärande och stödjande gemenskap.

HÅKAN HELLBERG

GOD TID 2/2005 – 7

Marianne Blomqvist, Per-Erik Österholm, Per-Erik Isaksson och Marianne och Kaj Kiljander tar sig en paus mellan varven. Som arrangör har Majlis Kvist all orsak att le.

Den som tror att danskvällarna är något nitrodisco tar fel. Också yngre par sätter sprätt på påkarna.

En tradition är grundad:

Tredje gången gillt för Danskvällen!

En gång är ingen gång, två gånger är en vana och tredje gången gör en tradition. Höstens två danskvällar i Aktiasalen i Helsingfors var en dunderframgång och visade att också huvudstadsfolk dansar av hjärtans lust. Tre danskvällar är inprickade för vårsäsongen.

Fredagen den 18 februari skötte Eije Oscarssons orkester och Alvi’s Dixie Stompers musiken och ett par hundra danslystna svängde om i Aktiasalen. Också nu inledde Åke Blomqvist med danskurs. De följande fredagsdanserna blir den 18 mars och den 15 april. Svenska pensionärsförbundet står för arrangemangen och Kulturfonden stöder projektet.

Vifsi Rehnström och Elena Hellberg visade att man inte nödvändigtvis behöver en karl att dansa med, det går bra också flickor emellan.

Åk buss med

Text och foto MAJ-BRITT PARO

Eije Oscarsson prisbelönar Anita Brusas som den dansgladaste flickan på golvet. Anita tog bilen till Borgå och bussen till Helsingfors enkom för att få dansa. Till vardags jobbar hon inom vårdsektorn hemma i Lappträsk.

Inkommit Vårens Nyheter lättskötta kombinationskläder

-jacka, kjol, väst, byxa, och matchande blusar.

Vackra stödstrumpbyxor och flygstrumpor (svarta)stöder dina ben även på resan!

Komfort & kompetens Reseledartjänster Peter Söderqvist Tegelbruksg. 31 65100 Vasa 0500-162 120 el. 06-3222 433

Som gratulation eller för kondoleans

giv Hjärtadress.

Våra adresser säljs av R-kiosker posten banker varuhus blomsterhandlar samt begravningsbyråer

Du kan även beställa adressen via internet eller ringa till servicenumret 0200 44002.

Sydänsäätiö Hjärtstiftelsen 09-752 7521 www.sydanliitto.fi Genom att välja Hjärtadressen stöder Du Finlands Hjärtförbunds arbete.

Rikligt urval gardiner och inredningstyger. * Sytillbehör Det lönar sig att göra ett besök hos

* Förmånlig syservice Köpmansg. 16, 10300 KARIS 019-230 092

Dorothea Hednäs och Martti Yliaho är båda med första gången.

Dorothea är Esbobo, Martti har Jakobstadsrötter och håller alltjämt efter 40 år i Helsingfors hembygdskontakt i Jeppisgänget.

En glad man: Niklas Rosström som sköter musikersidan för danskvällarna. Dagen efter dansen kände lyckan inga gränser när hans stall vann Eurovisionsfinalen genom Geir Rönnings segerlåt Why?

Ebba och Birger Haglund från Munksnäs är förstagångsdansare i Aktiasalen och de rätt nyblivna pensionärerna är nöjda. Också resor och golf hör till parets fritidsintressen.

8 – GOD TID 2/2005

En försvinnande kulturskatt:

Tusen och ett talesätt blev bok Majsi Åhman

Vem drömmer inte om att ge ut en bok? Men det är ett företag som få vågar ge sig i kast med. Ordet författare har sin speciella status och mången upplever ett förlag som en ointaglig kulturfästning.

I dag behöver det inte vara så. Modern teknik har gjort det betydligt enklare att ge ut en bok på egen hand. När Majsi Åhman ville ge ut tusen och ett talesätt från Svenskfinland kom hon till att friskt vågat är hälften vunnet. Den 18 februari körde en långtradare in på hennes gård och lastade av 400 exemplar av Opp och hoppa, himlen är full av fioler!

– Den dagen var SÅ spännande och i flera dagar var jag alldeles yr av glädje över boken, berättar Majsi Åhman.

– Men samtidigt måste jag ge en varning. Ett bokprojekt slukar en med hull och hår, det tar mera tid och tär mera på de psykiska krafterna än man kan ana på förhand.

Efter tio dagar hade Majsi Åhman sålt 276 exemplar och när två

veckor gått var upplagan slut! En ny är på kommande.

Hela projektet startade för precis ett år sedan: – Jag är själv uppvuxen med talesätt och familjeuttryck, min mamma använde dem särskilt flitigt, ofta i uppfostrande syfte.

Dethär förekommer ju inte mera och jag ville dokumentera de gamla talesätten innan de helt försvinner, berättar Majsi Åhman.

Hon skrev ett upprop till vänner, bekanta och bekantas bekanta.

På sommaren skrev Merete Mazzarella ett kåseri där hon precis talade om försvinnande gamla talesätt och tyckte att de borde sättas på pränt.

– Då tog jag kontakt med Husis och fick en puff i Dagboken om att en bok faktiskt är på gång och efter det kom många nya bidrag in. Bidragsgivarna var uppenbart entusiastiska och glada över att få ventilera sina minnen.

Intensiv höst Så kom det jobbiga skedet med bearbetningen.

– Under hösten skrev jag ner talesätten och sorterade dem enligt olika teman. Sedan tog jag kontakt med tre förlag. Två var inte intresserade, Söderströms kunde tänka sig en publicering men med en hel del ändringar och strykningar. Talesätten skulle begränsas till enbart finlandsvenska uttryck, och den klassificeringen hade jag varken lust eller kunskaper till, säger Majsi Åhman och tillägger: – Nu fattade jag beslutet att göra det på egen hand. Jag visste att det innebär en ekonomisk risk, men det kändes angeläget att göra

MATSERVICE

FÄRDIG MAT

TILL ARBETSPLATSER OCH FULL CATERINGSERVICE TILL DIN FEST! - Festmat - bröllopsmat - Smörgåstårtor - Glas, porslin, bestick uthyres

Östanpåvägen 32, 68600 Jakobstad

Tel. 06-788 8750

för sig. Majsi Åhman började med att sälja privat. De 126 bidragsgivarna fick inget arvode, men fick köpa böcker till självkostnadspris.

Numera finns boken att köpa i ett tiotal bokhandlar runtom i Finland.

Nostalgi och glädje

boken på mitt eget sätt. Jag stod ju i tacksamhetsskuld till bidragsgivarna och det var viktigt att de skulle få se åtminstone större delen av alla sina talesätt i tryck.

Sagt och gjort. Majsi Åhman bad om offert från fyra olika tryckerier. Svaren kom snabbt och hon valde Gummerus tryckeri i Saarijärvi.

– De skötte allt sakkunnigt och snabbt. En måndag lämnade jag in materialet, på fredagen fick jag korrekturet och följande fredag, mindre än två veckor senare, körde en bil in på gården med mina åtta boklådor.

Eget förarbete Till saken hör att förarbetet var så väl gjort att tryckeriet i praktiken stod för enbart tryckningen.

– Jag hade ovärderlig hjälp av en god vän som är professionell på layout. Curt Strengell gjorde pärmbilden, som är mycket viktig i sammanhanget, och layouten av sidorna. En familjebekant, Katja Kotka, ställde upp som tecknare.

Utan deras hjälp hade hela bokbestyret naturligtvis blivit mycket dyrare, säger Majsi Åhman. Tillgång till dator är också en förutsättning för att sätta ihop ett material av denhär arten. Själva tryckningen kostade några tusen euro.

Det jobbigaste skedet blev korrekturläsningen: – Där rekommenderar jag att man tar hjälp av andra ögonpar.

Det är omöjligt att se alla sina egna fel, hur man än försöker läsa ord för ord.

Distributionen blev ett kapitel

Pojogatan 2,10600 EKENÄS tel. (019) 246 1500 seafront@surfnet.fi Hotell Sea Front i Ekenäs ligger naturskönt alldeles vid stranden, men samtidigt bara ett stenkast från Hangö-Helsingfors riksväg!

Vi kan erbjuda förmånliga hotellpaket för grupper, vår restaurang med vacker havsutsikt och utsökt god mat rymmer 150 matgäster.

Genom att Ni reserverar på förhand kan vi garantera en smidig service.

Tag gärna kontakt, ni är hjärtligt välkomna till Ekenäs i sommar!

Majsi Åhman är glatt överraskad hur väl boken har blivit emottagen: – En av orsakerna tror jag är, att boken inte försöker vara mer än den är. Folk känner igen sig i den. Den är en källa till nostalgi och glädje och har inga pretentioner på att vara heltäckande eller vetenskaplig. För mig själv är boken en hedersbevisning åt min mamma. Synd bara att hon inte fick uppleva den.

Ett råd vill Majsi Åhman ge den som planerar att ge ut en bok: – Var småpetig! Godkänn ingenting som du inte själv är hundraprocentigt nöjd med. Och var inte rädd för att börja. Fråga människor, ring firmor. Och som sagt, var beredd på att låta dig slukas med hull och hår. Belöningen är en djup tillfredsställelse både under själva arbetet och när boken är klar.

Eller för att citera visdomsord ur boken: ”Kan andra, så kan du också!” Eller: ”Man ska inte bara sitta och vänta att det flyger stekta sparvar i munnen på en.”

MAJ-BRITT PARO

Majsi Åhman: Opp och hoppa, himlen är full av fioler!

Tusen och ett talesätt från Svenskfinland

GOD TID 2/2005 – 9

Utan växter skulle vi kvävas och dö ”Att plantera ett träd, när man är sjuttio tar udden av döden.

Man måste ju leva för att se trädet växa och ge skugga.”

De flesta av oss pensionärer känner Aagot Jung i Åbo. Vi har lyssnat och inspirerats av hennes program Trädgårdsradion och vi har i hennes teveprogram följt med hur trädgårdar planerats och sett ut. Sen 1989 äger Aagot en kolonistuga med trädgård mitt i Åbo och många av programmen har hon sänt från den.

– På Michaelagård, döpt efter mitt barnbarn har jag alltid roligt.

Trädgården är tillräckligt liten för att jag ska orka med den, men den är tillräckligt stor, för att rymma många växter, säger Aagot.

Peltola koloniträdgård i Åbo grundades 1948 då staden köpte Peltola gård. Åkrarna kring gården reserverades för koloniträdgården med två husmodeller – en mindre på 25 kvadratmeter och en större. Tomterna varierar från ett par hundra kvadratmeter till störst 500. Alla som bor där hör till koloniträdgårdsföreningen, som för medlemsavgiften sköter sophämtning och vatten och som sköter om lekplatsen för barn, den gemensamma bastun och gårdskarlssysslan.

Själva Peltola gårds karaktärsbyggnader är k-märkta och under-

ställda museiverket, vilket betyder att staden inte kan planera höghus t.ex. inom området – då skulle den vara tvungen att köpa varenda kolonistuga, eftersom var och en numera äger sin egen stuga; boarna betalar arrende för själva tomten årligen till staden.

Den sociala atmosfären är fin, konflikterna är få och laganda och gemensamma aktiviteter gör att alla trivs. Gamla tiders talkoanda lever kvar. Man umgås med sina grannar, byter plantor och beundrar varandras grönfingersmödor. Många stugor är helt modernt inredda med avlopp, vatten och toa för att inte tala om att teve, kylskåp, dator och elspis finns installerade hos de flesta. Hittills har kolonistugorna bevarats för inbrott!

Tröst och vila för ett oroligt sinne Det är lätt att instämma i Aagots euforiska sammanfattning, när hon intygar att koloniträdgården är det bästa som hänt henne under de senaste femton åren när hon säger: – För mig är trädgården mycket viktig. Den är en alldeles egen plats, där jag kan följa med naturens gång. Fåglar, maskar och knorr-

Trädgården är tillräckligt liten för att jag ska orka med den, men den är tillräckligt stor för att rymma många växter, säger Aagot Jung om sin kolonistuga Michaelagård. Foto AAGOT JUNGS ARKIV

loppor, humlor, fjärilar och bin, stora träd, buskar, blommor och blad kan jag studera. Det handlar om födelse, växt, hälsa, sjukdom, blomstring, vissnande på nytt och på nytt i en kretsgång, som ger tröst och vila för ett oroligt sinne. Först på Michaelagård har jag börjat lära mig vad meditation är och vad det kan betyda. Att bara sitta och se!

– Att slå ner spaden i svart, mjuk mylla från egen kompost, göra en grop och ge en ny liten, spännande planta ett bo. Att plantera ett träd, när man är sjuttio tar udden av döden. Man måste ju leva för att se trädet växa och ge skugga. Man kan vänta i fjorton år för att se mangolian blomma. Det är väldigt lustfyllt, terapeutiskt, hälsofrämjande.

– Utan växter skulle vi kvävas och dö. Så är det! säger Aagot och nickar bekräftande.

I skrivande stund håller Aagot Jung på med planeringen av en serie radioprogram om Linnés lärjunge professor Per Kalm som på 1700-talet hade anknytning till Åbo Akademi. Han innehade en professur i växtlära och ekonomi och reste bl.a. till Amerika och den vägen fick vi till Sverige-Finland nyttiga växter. Aagot lägger ut texten entusiastiskt och än en gång slår det mig – vilken resurs i kunnande är inte vi pensionärer!

CARIN ÅMINNE

Om blommor och blad Vem har inte varit med

om att sjunga ”Den blomstertid nu kommer …”, sannolikt också ”Blommande sköna dalar …” som ingår i Topelii Under rönn och syren? Och visst känner vi uttrycket ”Säg det med blommor men inte med ord”, som har Karl Gerhard till upphovsman. Blommor förekommer i otaliga sammanhang – i dikter, i talesätt, i målningar, i musik, i tygmönster, i ornament, på tapeter. Men framför allt förekommer levande blommor i vår vardagsmiljö, ofta till mycken glädje, t.o.m. sällskap för äldre och ensamstående.

Ett hem helt utan blommor skulle, tycker jag, te sig ganska torftigt. Också i den enklaste enrummare finns det alltid plats för några blomkrukor, och har man balkong ökar strax möjligheterna, för att inte alls tala om dem som har förmånen av att förfoga över en liten täppa eller en trädgård av något slag. Det ger sysselsättning och ofta också rik belöning för mödan.

Prydnadsblommor är en vetenskap för sig, och den som vill bedriva hanteringen seriöst och metodiskt kan ha anledning av hålla sig med några instruktiva handböcker – blomsterböcker finns det i långa banor, hos bokhandlare och på bibliotek.

Men allt detta intresse för färggranna rosor, stolta

tulpaner eller festliga liljor borde inte få leda till att vi glömmer den otroliga blomsterprakt som den

fria naturen tillhandahåller. En blommande äng med gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol, som Evert Taube besjunger, överträffar det mesta, om man riktigt ser efter. Vi äldre minns kanske vår skoltids växtsamlande, sannolikt med ganska blandade känslor. Syftet var gott, metoden högst diskutabel. Nu samlas inte växter mera, och resultatet är att unga mänskors kunskap om den vilda floran är nästan obefintlig. Tyvärr. Har vi kanske berövat dem upplevelsen av en lingonblommas otroliga färgskala eller en fetkoppstuvas solgula färgklick i en bergsskreva?

Den som har några kvadratdecimeter jord disponibel (en kruka och ett fönsterbräde kan i vissa fall räcka till) kan naturligtvis förena nöje med nytta.

Nuförtiden är ju kryddväxter så populära, och vad kan vara trevligare än att hämta pinfärska kryddor från egen odling – dill, persilja, gräslök, salvia, citronmeliss, rosmarin, oregano, timjan, basilika.

Det finns mycket att välja på utan större krav på odlingshektar eller hortikulturellt kunnande.

De gamla kineserna, som brukade strö visdomsord

omkring sig, har sagt ungefär så att den som vill vara lycklig en dag skall dricka sig berusad, den som vill vara lycklig och månad skall gifta sig och den som vill vara lycklig hela livet skall anlägga en trädgård. Riktigt så enkelt är det nu knappast. Men försöka duger. Med trädgården.

ANDERS G. LINDQVIST

Aagot Jung håller på med planeringen av en serie radioprogram om Linnés lärjunge Per Kalm som på 1700-talet hade anknytning till Åbo Akademi. Foto SIV SKOGMAN/ÅBO UNDERRÄTTELSER

10 – GOD TID 2/2005

Amatörodlare behöver råd och tips De flesta medlemmarna i Aura trädgårdsvänner är glada amatörer, som var och en efter smak och tycke odlar växter i sina täppor, uterum, balkonglådor och krukor, men många yrkesmän finns med i föreningen och bistår med tips och goda råd.

En mycket aktiv trädgårdsförening, Aura trädgårdsvänner verkar i Åbo med ca 250 medlemmar, främst från Åbo och Pargas. Föreningsmedlemmarna samlas till månadsmöten i Finska Hushållningssällskapets ståtliga plenisal på Tavastgatan i Åbo, men många andra aktiviteter finns med på föreningens program. Man besöker trädgårdar, parker och utställningar både i hemlandet och utomlands, man deltar i fototävlingar – motivet är givetvis växter, landskap, vyer och framförallt deltar man aktivt i Trädgårdsmässan i Åbo, som ordnas vartannat år.

Med anor från 1700-talet Aura trädgårdsvänner är en gammal förening – 1982 fyllde den 100 år och är idag inne på sitt 123: e verksamhetsår. Man samarbetar med Finska Hushållningssällskapet med anor från 1700-talet, först som Kungligt senare som Kejserligt sällskap.

Före 1982 verkade föreningen främst som yrkesförening inom trädgårdsnäringen, men efter hundraårsjubileet fortsatte Aura trädgårdsvänner som en hobbyförening med bl.a. utställningsverksamhet.

De flesta medlemmar i föreningen är glada amatörer, som var och en efter smak och tycke odlar växter i sina täppor, uterum, balkonglådor och krukor, men många yrkesmän finns med i föreningen och bistår med tips och goda råd.

Där finns bl.a. Aarno Kasvi, Udo Drude, Sven Engblom och Markus v Weissenberg.

Idékläckarna Sven och Markus Inom Aura trädgårdsvänner är trädgårdskandidat Markus v Weissenberg ordförande och Hushåll-

Westbergs Handelsträdgård Korsnäs

Tomater året runt tel. 0500-268 438 Korsbäckv. 430 B

ningssällskapets konsulent Sven Engblom sekreterare. Det är de här två herrarna som sedan 1980-talet varit de drivande krafterna bakom alla resor, utfärder och utställningar, som föreningen gjort och Sven Engblom berättar att utställningen i Mässcentret 2004 på våren var en stor succé. Medlemmarna aktiveras och får vara med om att på hösten före sätta lökar, som i mässveckan ska slå ut i full prakt och arrangeras i Mässcentret enligt uppgjorda planer. Under hela utställningen jobbar föreningsmedlemmarna på centret – år 2004 sammanlagt med 1300 talkotimmar. Ekonomiskt går det hela bra ihop och också om men betalar en skyhög mässhyra, inkasserar föreningen pengar och man kan sponsra en del av utfärderna, resorna och mötena.

Markus v Weissenberg berättar att man redan nu är igång med planerna för vårutställningen 2006.

Man samarbetar med två handelsträdgårdar och skall i höst plantera ut ca 50 000 lökar. Nu på våren gör man bl.a. upp tulpanlökslistor.

Tulpanerna ska planteras ut i rutor på trädgårdsmässan och så ska folk kunna rösta om Finlands tioi-topp-tulpaner. Bland publiken lottas bl.a. ut en Hollandsresa.

Markus drömmer om att skapa en Bellmanslund på mässan och om att få några åboländska körer att sjunga Bellmansvisor där. Hur det blir med rödvinet, pimpinellan och den nysskjutna beckasinen vet han inte ännu!

Markus har byggt sig ett orkidéskåp hemma med lampor; jämn temperatur och vatten med lite näring i (inte mylla). Just nu har han tre blå orkidéer i blom från fjolårets utställning. Han drömmer om att få tag i en Catleja (vit orkidé) som är hemma i Sydamerika och som

F:ma Ben Wideroos Betongprodukter:

- ringar - plintar - gångplattor -m.m.

Tel. 0500-366 741

Mattfolkbackv. 4 64210 Kalax, Närpes

Trädgårdsmässan i Åbo 2004.

Foto SVEN ENGBLOM

ska vara svårodlad.

– Får jag tag i en i Holland, tar jag det som en utmaning att få den att blomma, säger Markus.

Sven Engbloms favoritblommor är penséer, små violer i många färger. De blommar hela sommaren, men då måste man klippa ner dem emellanåt, så de inte växer ut. Också Flitiga Lisa hör till hans favoriter.

Några råd Sven har några goda råd till oss vanliga amatörodlare nu i vår: • Växterna, både de på fönsterbrädet och perennerna ute, ska skyddas för stark vårsol. Gäller främst rhododendron och cypresser.

• Senast i mars/april ska växter beskäras innan skotten börjar växa.

• Inneväxter ska nu gödslas – inte de som är ute ännu. Man ska kalka ute medan snön ligger kvar; då går kalken naturligt in i jorden.

NYHET!

Förläng sommarsäsongen med en

NEXÖ-

trädgårdsspis/-grill!

Kemiska preparat behövs inte om växterna sköts riktigt och har en bra växtplats, säger Hushållssällskapets konsulent Sven Engblom.

Foto ÅBO UNDERRÄTTELSERS ARKIV

• Ömtåliga växter ska inte ut för tidigt. Låt järnnätterna i början av juni gå förbi. Kölden skadar inte lökar. De stora plantvaruhusen är redan fyllda med läckra plantor – de hoppas naturligtvis på att folk ska komma igen och handla, ifall frosten tagit de tidigare!

Slutligen berättar Sven att växterna inte så lätt blir angripna om man skapar en bra växtmiljö för dem. Kemiska preparat behövs inte om växterna sköts riktigt och har en bra växtplats.

ÖSTERBACKA TRÄDGÅRD ÖB

Söderbacks Trädgård

Odling av blommor och utplanteringsväxter.

Vinterodling av tomat, gurka och sallat

Kortjärvi Terjärv tel. 06-867 6422, 050-525 9267 sune.osterbacka@agrolink.fi folke.osterbacka@agrolink.fi

CARIN ÅMINNE

Sanelidvägen 19 Pörtom

Sallatsprodukter Tel. 06-366 1395

Beställ broschyr!

www.nexopejse.dk

InredningsPunkten

Lisav. 1, Smedsby (Vasa)

Tel. 06-4177455 / 0500-797606

Vårt sortiment till våren och sommaren är: Minirosor Martens Trädgårdsstiftelse Krukblommor Utplanteringsväxter Vasavägen 1615 Amplar 64610 Övermark

Tel: 06-225 3331

GOD TID 2/2005 – 11

Mina blomsterreflexioner i vår Julens granna blommor är ett minne blott! Julstjärnor, amaryllis, kaktus och hyacinter har vissnat. Snart är också tulpansäsongen över och våren med ljuset och solen får oss att längta efter de blommor som hör våren och sommaren till. Vårens första lök- och fröfrossa bryter ut! Är det inte märkligt hur de allra första minipåskliljorna, pärlhyacinterna, krokusarna, scillorna och snödropparna väcker förtjusning och livslust, där de sticker fram vid en varm husvägg!

Mars är en utmärkt månad att gona sig i fröpåsarnas färggranna löften, att så och förkultivera i krukor inomhus och i växthus och att byta mylla, beskära och gödsla sina krukväxter.

Nu kan man också njuta av att ta in grenar och lura dem att vårblomma. Kvistar av forsythia, äppel, körsbär, magnolia och lind slår ut blad och blommor efter sin långa vintervila.

Att planera för sommaren

Här är Gunillas grönsaker omgärdade med praktfulla tagetes eller sammetsrosor.

Hennes trädgård är ett ekologiskt handarbete På Aura trädgårdsvänners februarimöte träffade jag Gunilla Törnroos från Kimito. Hon är jordbrukare på sin hemgård Westers och har under drygt tio år skapat sig en egen trädgård med örter, kryddväxter, blommor och buskar av de mest varierande slag.

– Det är med trädgården som med att inreda ett hus. Man planerar, provar sig fram, man misslyckas men behåller det som är bra, säger Gunilla. Det är ett ekologiskt handarbete, som jag utvecklar i min trädgård och jag njuter av allt det vackra i mitt mycket personliga virrvarr!

Gunilla Törnroos har också inrättat ett café och en liten sommarbutik, där plantköpare och besökare kan pausa.

Diabilderna som Gunilla visade på mötet var underbara och hon kryddade dem med mustiga

berättelser om försök och misstag, som hon gjort i trädgården. Själva örterna liksom grönsakerna är planterade i rutor omgärdade av tegelstenskanter eller av klippta växthäckar bl.a. av isop och en japansk kryddört, som tar kål på skadeinsekter. Innanför isopshäcken odlar hon bl.a. basilika i stora sjok; basilikan ska ha värme och skydd för vindar. Det finns en uppsjö av basilikasorter, men mest tycker Gunilla om kanelbasilikan och den anisdoftande thaibasilikan.

Gunilla tycker att salvian i sin gråton är attraktiv och hon nämner, att det finns bortåt 3 000 olika salviaarter. Salvian har läkande krafter och användes förr som örtmedicin.

Själv använder Gunilla den i maten och i blombuketter. Kunder som kommer får goda skötselråd, men också tips på hur de kan använda örterna bl.a. i matlagningen.

– Det gäller att lukta både på maten och på örten; blir det symfoni av båda är det OK, säger Gunilla.

Gångarna mellan örtrutorna

har Gunilla täckt med böljande frosttåliga antiktegel.

Örter ska toppas ofta Gunilla är speciellt förtjust i sina kryddväxters blommor, vilka inte är lika skarpa i smaken som själva örten. De olika nyanserna är fascinerande och blommorna ger det estetiska intryck, som hon i allt eftersträvar. Hon blandar höga och låga växter och hon kan bli helt lyrisk inför dillens blomkrona.

Vissa örter tuktar hon hårt – att toppa plantan ofta gör den stor och kraftig. Alla örter kräver massor av gödsel och Gunilla sparar inte på kompostjorden.

– Idag är det populärt med örter i krukor och amplar. Man kan blanda friskt, säger Gunilla, men alla krukor och amplar ska vara nära köket och till hands vid all matlagning. Att strö ringblomsblad och färggranna krasseblommor i sallader är inte bara vackert – det ger god smak och är hälsosamt, avslutar Gunilla.

CARIN ÅMINNE

Granna frökataloger, trädgårdstidningar liksom utställningsditon och mässor får det att klia i våra gröna fingrar. Utbudet är enormt och lockar en att förköpa sig på frön och plantor. Här liksom i allt annat är det skäl att planera noggrant och att läsa texterna med instruktioner ordentligt.

Oavsett var man bor kan man beställa frön och plantor via kataloger och internet och få hem dem på posten. Katalogerna ger tips om nya trendiga sorter och färger och det är allt skäl att beställa nu på vårvintern medan utbudet är rikligt.

De flesta blomfrön kommer till oss från EU-länder som Holland, Tyskland och England. Fröpåsarna bör vara märkta med kvalitetsgaranti med uppgifter om sort, art, växtzon och datum.

Grönsaks- och örtfrön importeras mest från Italien, Frankrike och Ungern.

Nya sorter fascinerar Det är roligt att varje år pröva på något nytt, utan att glömma de gamla pålitliga växterna. Det är spännande att se om man lyckas med de nya sorterna och färgerna. Det är ju oftast man beställer ”med ögonen”. Ett gott råd är att spara fröpåsarna och iprickade kataloger till följande år – då är det lättare att komma ihåg namn och sorter. Varje fröpåse är ju ett ”kunskapspaket” och klokt är också att på påsen anteckna vilka framgångar man haft med det nya.

När man senare på våren köper plantor är det skäl att begära ett intyg på att de är snigelfria. Växthus, plantskolor och varuhus med plantförsäljning är skyldiga att ge denna garanti. Många har fått sina trädgårdar förstörda genom mördarsniglarnas framfart!

Vårens färgtrender Det är med blommor som med modet – till våren kommer alltid nya färger och trender som är roliga att pröva.

I vår och sommar är det lila, svartlila och mörkrött, nästan svart som gäller. De här färgerna dominerar vårens utbud och ser exotiska ut, åtminstone på bilderna. De mörka färgerna av olika arter kan planteras i grupp med ljusare eller vita blommor bredvid eller omkring. Man får inte glömma sina gamla blommor inför allt det nya!

Själv är jag förtjust i alla nyanser av blått och ljuslila, men jag tänker nog försöka mig på t.ex. årets svarta stockros Nigra och krassen Black Velvet. Mitt lystmäte av lila blommor fick jag, när vi Åbopensionärer besökte Yltöinens arboretum i Pikis en junidag. Där bredde meterhöga alprosor eller rhododendron ut sig mellan skogens stammar. Det är sådana upplevelser man bör unna sig då och då!

CARIN ÅMINNE

En lista på vårens trendfärger

Gunillas Törnroos örtrutor med tegelstensgångar runt.

Stockros Nigra Salvia Purple Prince Krasse Black Velvet Rävsvans Velvet Curtains Rosenskära Sonata Pink Blush Luktärt Blue Ripple Solros Cherry Rose med svart mittknapp och aprikosrosa ytterkant Pensé Chalon Suprenne Purple Picotee`, tvåårig växt med mörklila blommor med gula ögon Akleja Miss M I Huish – flerårig Olika praktväddsorter som QIS Scarlet, Black Knight och Chat Noir vilka är som mörk sammet

12 – GOD TID 2/2005 Det är förunderligt med denna

vinter. Ingen egentlig köld ännu när detta skrivs och vi är nästan in på andra halvan av februari. Men kanske det är bra, åtminstone för den som skall sköta om värmehållningen. Det går mindre bränsle, om det då är vanlig bränsle med ved eller olja. Samma sak gäller också med alla andra uppvärmningssätt.

Det är inte bara det där med att hålla varmt i huset som vållar lite bekymmer, när pensionärerna i Kvevlaxnejden tittar i sin almanacka är det många anteckningar för februari. Torsdagen den 10 var vi på Wasa Teater och såg och lyssnade till Marika Westerling i ”Lilla stjärna”. Synd bara att vi inte fick lyssna till mera av denna underbara sångfågel, speciellt i slutscenerna.

NATURKRAFT, ENERGI OCH VÄRME TILL REGIONEN

Katternö Herrfors Perhonjoki

Storgatan 8 68600 Jakobstad Isokatu 8 68600 Pietarsaari (06) 7815 300 Fax (06) 7815 322 www.katterno.fi

TIIVI ÄR MER ÄN ETT FÖNSTER.

Välj Tiivi och du får en pålitlig och förmånlig fönster- och dörrtillverkare som inte lämnar dig i sticket i något skede av reparationsprojektet. Tiivis tjänster inkluderar allt från måttagning till installation - garanterat.

Ring genast!

Tiivituote Oy Jakobstad: Åman 020 7690 430 Vasa: Munck 020 7690 366 Vasa-Närpes: Kohvakka 020 7690 363 Pargas-St. Karins: Forsell 020 7690 324 Ekenäs-Hangö-Åland: Fagerström 020 7690 323 Esbo-Sjundeå-Kyrkslätt: Kämpe 020 7690 302 Vanda-Sibbo: Åberg 020 7690 310

www.tiivi.com

På lördagen den 12 februari var det Bölerevyn i Närpes som var i tur. Med en fullproppad buss åkte vi fulla av förväntan till revyn som började klockan 13.00. Intresset för revyn hade varit stort av anmälningarna att döma. Alla kunde inte komma med, det blev för trångt i bussen. Men i alla fall var vi 62 personer med och dessutom piloten.

Föreställningen blev en bejublad tillställning. Böle uf. visade att det ännu finns ungdomar som vill göra något, skall vi komma med någonting negativt ställer vi oss frågan, varför saknades pojkarna i den yngre klassen? Men alla de flickor och pojkar som deltog gjorde det så mycket bättre. Vi pensionärer behöver ibland sådana här stimulansbomber. En lyckad utfärd med strålande väder och ett gott humör.

Valentindagen eller Alla hjärtans

dag, måndagen den 14 februari lanserades här i Skandinavien på 1960-talet först av bl.a. svenska blomsterhandlare. Sankt Valentin, biskop i Terni i Italien lär ha lidit martyrdöden den 14 februari år 270 e.Kr. Här hos oss kallar vi det för vändagen. Folkhälsan i Korsholm och Svenska Pensionärsförbundet kallade till fest denna dag i Kvevlax stora uf-lokal. Enligt förhandsreklamen skulle programmet ta hela eftermiddagen i anspråk. Det

Från Kvevlax horisont

Första bänkraden med från vänster verksamhetsledaren Susanne Salwathura, Ann-Charlotte Willför, Per Thomasfolk, Marcus Henricson, Gunn-Maj Kjellman och Sven-Erik Kjellman.

är sjätte året i rad som denna fest ordnas i Kvevlax uf:s lokal.

I sitt hälsningstal berättade Sven-Erik Kjellman om bakgrunden till vändagen, om biskopen i Terni som ville förmedla tröst och hopp bland de kristna. Kanske vändagen för oss inbundna och ibland buttra finländare kan bli en dag då vi mera öppet kan våga visa våra känslor. Han frågade, vad är vänskap, svaret han ville ge var: ”Älska mig mest då jag förtjänar det minst, då behöver jag det mest.”

Han citerade bibeln och de Apokryfiska böckerna, med visdomsord om vänskap och vishet.

För att få den rätta stämningen drog Astrid Wikman med hjälp av Stig Snickars igång allsången och ”Ju mer vi är tillsammans” samt sången ”Vänskap”.

Kommundirektören i Korsholm, Marcus Henricson, höll festtalet. Helt naturligt gick vänskapen som en röd tråd genom hans anförande. Han gick i sitt tal in på vänskapens motpol, som bl.a. är likgiltighet. Han ville att vi äldre skulle dela med oss av den livserfarenhet som vi erhållit genom ett långt arbetsamt liv, inom alla olika områden i vårt samhälle.

För den visdom som vi har till nyare generationer, på samma vis som vi mottog när vi var unga.

Samtidigt kan de unga ställa sina krafter till förfogande för oss äldre i den mån vi behöver, samarbete

Vid vändagsfesten förekom mycket allsång, som leddes av Astrid Wikman och Stig Snickars.

över generationsgränserna. Han talade vidare om ansvarstagande och lojalitet, som kommundirektör har han ett brett register, inte minst inom äldreomsorgen.

Hans Martin tog över i både ord och toner och sjöng gamla och nyare sånger, vissa med religiöst förtecken, bl.a. ”Dit där rosor aldrig dör” men också dansbandslåtar.

Han avslutade sitt framträdande med att som avslutning sjunga Dan Anderssons ”Jag skall gå genom tysta skyar”. En gudabenådad sångare, så tycker åtminstone vi äldre. I dag fyller Hans Martin 55 år och publiken passade på att hylla honom genom att sjunga ”Ja må han leva”.

Hans Martin sjunger Dan Anderssons Jag skall gå genom tysta skyar.

Så följde mera allsånger med Astrid Wikman och Stig Snickars, som slutade med ”Nu går sista visan”. Avslutningsvis tackade Ann-Charlotte Willför alla som kommit och alla som arbetat för att göra denna dag till vad den blev.

Efter detta bjöds det på en lättare lunch, varefter dansen vidtog till Stig Snickars orkester.

Vi pensionärer bör också ställa oss upp och tacka arrangörerna för denna dag. Det är ju så att vi behöver komma ut ibland för att träffa likasinnade, och i dag kom något under 400 personer till Kvevlax och Vändagsfesten. Vädret var någotsånär hyfsat för en utfärd.

Väl mött nästa år.

SONJA och STIG SUNDVIK Foto STIG SUNDVIK

GOD TID 2/2005 – 13

Strategiprogram i stöpsleven i Nykarlebynejden Styrelserna för några pensionärsföreningar runt Nykarleby sam-

lades den 3 mars för att diskutera pensionärsförbundets strategi för de närmaste fem åren.

Saken hade diskuterats på likadana grunder tidigare, med början i Närpes och vidare norrut på olika orter. Seminariet i Nykarleby var det sjätte i raden av möten som ordnades.

Torolf Fröjdö inledde med att hälsa de tillstädeskomna, välkommen. Han anknöt till det tidigare strategiprogrammet och målsättningarna. Vad har medlemmarna för krav på förbund och distrikt ?

Vad är målet för förbundet 2010, alltså fem år framåt ? Nya yngre medlemmar fordrar nya mål.

Verksamhetsledare Veronica Fellman var sjätte dagen i elden i Österbotten med samma program och skötte sin sak briljant. Hon berättade om framtidsvisioner och om mål och medel, samtidigt som hon frågade hur vi vill ha det.

Det frågeformulär som Veronica Fellman gjort upp och tillställt alla föreningar tidigare låg som grund för grupparbetet. Vissa frågor var lite svårt att förstå, men alla svarade så gott de kunde. De närvarande 25 personerna delades upp i fem grupper och fick till uppgift att bearbeta frågorna som sedan presenterades för de andra.

Vid utvärderingen framkom många olika önskemål och verksamhetsförslag. Vart efter som nya medlemmar ansluter sig till föreningarna framkommer nya önskemål, program som mera

Alla deltog i grupparbetet, här Alice Viklund från Munsala, Tor Lassén från Nykarleby, Inga Ljung från Jeppo och Erik Vikström från Kvevlax.

tilltalar nya och yngre medlemmar. Samtidigt blir det lättare att värva nya medlemmar om vi har ett program som passar nya målgrupper. Ett alltid återkommande problem som fordrar någon form av lösning.

Intressebevakningen var något som alla hade svarat på, och då problemet med de låga pensionerna, och skattefrågorna. Vårdfrågorna var också föremål för diskussion.

Under rubriken medlemsverksamheten var det resor och kurser som tilldrog sig största uppmärksamheten.

När det gällde God Tid framfördes det gamla önskemålet om mera österbottniskt material i tidningen.

Och nog kunde man hålla med, men problemen är ju flera, svåra att lösa så där i en handvändning.

Som alltid med sådana här seminarier blir tiden för kort. Man borde ha hela dagen reserverad för ändamålet.

Ombudsman Per Thomasfolk påminde om att problemen och missnöjet inte skall riktas till budbäraren utan till dem som har ansvaret.

Sven-Erik Kjellman tackade Veronica och distriktet för den här dagen och alla andra diskussionsmöten i Österbotten. Och nog är hon värd en eloge, Veronica, det fordrar en hel del att dag efter dag hålla på med samma sak. Vi här i Österbotten är ju kända för att vara lite tröga, alla beslut tas med eftertanke, så det gäller att ha ett bra ”handalag” för att få med alla i diskussionen.

Text och foto STIG SUNDVIK

ÅLANDS LANDSKAPSREGERING SKÄRGÅRDSTRAFIKEN

Res bland våra 6500 öar och skär! Ålands skärgård är sammanbunden med ett finmaskigt nät av färjelinjer. Ge dig ut på upptäcktsfärd!

Bokning, information och turlistor får du genom att ringa +358 18 25 155 eller faxa 17 815.

Gratis för passagerare. Bilar och andra fordon enligt taxa.

På Svenska Österbottens Folkakademi i Närpes höll Förbundet den

21–22 februari en kurs i ”Verksamhetsstrategi 2010” med verksamhetsledare Veronica Fellman som ledare. Dessutom ”drog” hon på önskemål av Närpes och Övermark Pensionärsföreningar, PIKT och Lappfjärds Pensionärsklubb, ”Strukturerna i ledarskap för styrelser och andra aktivister”. Över 30 deltog vilka representerade närmare 1 500 medlemmar.

Lokala televisionen ”NÄR-TV” liksom Radio Vega och tidningspressen gjorde reportage. Det var första gången de fyra föreningarnas styrelser träffades. Man var mycket nöjda och hoppas på flere liknande tillfällen snarast möjligt. SVEN-ERIK WESTER, foto LARS ERIK JUSLIN

Resor från ändhamn till ändhamn (fasta Finland – Långnäs/Hummelvik) Bokas endast om övernattning sker i mellanhamn.

Ålandstrafiken Strandgatan 25, AX-22100 Mariehamn

14 – GOD TID 2/2005 FÖRENINGSNYTT

Mätt med Borgåmått

Trivselspelklubben i Äppelbackens servicecentrum. Ludvig Johansson till vänster.

Borgåbygdens svenska pensionärsförening r.f. har under de senaste åren breddat sin verksamhet. Våra medlemmar får förutom själslig spis även fysiskt välbefinnande. Det skall sättas sprätt på armar och ben!

Styrelsens ordförande Solveig Törner överlämnade vid årsskiftet ordförandeklubban till Gunnel Forsell. Solveig har suttit i styrelsen i tio år. Först som sekreterare och de fyra senaste åren som ordförande.

Hon avtackades med en varm yllepläd på julfesten i Karijärvi kurscentrum. Solveig fortsätter i styrelsen som vice ordförande.

Solveig Törner avtackades med en varm yllepläd.

Gunnel Forsell, 65, började sitt ordförandeskap med att föra in föreningen i dataåldern. Hon gjorde en webbsida för föreningen med en inledande känd Borgåvy, strandbodarna. Ta gärna kontakt med vår webbsida, så får ni ett detaljerat program över vår verksamhet. Med webbsidan hoppas vi nå nyblivna pensionärer och presumtiva medlemmar.

Gunnel Forsell är Borgåbygdens svenska pensionärsförenings nya ordförande.

Föreningen har 328 betalande medlemmar. Samkvämen försiggår en löjtnantsgrad på Hommanäs i Svenska Församlingshemmet nära som tack för sina tjänster under Runebergs hem. Härförleden var Stora Ofreden. salen fylld av åhörare när Gunvor I maj kommer Pargas Svenska Brettschneider, f.d. rektor för So- Pensionärer på svarsvisit till oss. cial- och kommunalhögskolan och Då bjuder vi på soppa och guidad Finlands socialattaché i Stockholm, rundtur i staden. höll ett intressant föredrag med rubriken ”Internerad i sitt eget Morgonpigga kortspelare land”. Det var hågkomster från En del av verksamheten är förlagd barndomen under åren 1944–46, till Äppelbackens servicecentrum. då den ryska kontrollkommissionen krävde under kriget aktiva tyskars huvud på fat. De berörda tyskarna hade hunnit fly från Finland.

Istället försökte man fylla kvoten med andra, oskyldiga tyskfödda jämte familjer. De internerades och deras egendom beslagtogs av ryssarna.

Kommande föredragshållare är Borgåbladets chefredaktör Jan-Erik Andelin, förbundsordföranden och medlemmen Per-Henrik Nyman och överkommissarie Daniel Packalén. Den sistnämnda behandlar trygghetsfrågor. Vatujumppa Äppelbackens servicecentrum Ett samkväm kommer att dare. hållas på Östra Nylands Yrkes- När jag en måndagsmorgon besöskola i Haiko. Styrelsemedlemmen ker Trivselklubben i sällskapsrumBengt Andergård, tidigare lärare met sitter här sju morgonpigga vid skolan presenterar skolan och herrar inbegripna i ett kortspel.

– Vi samlades tidigare på Svensverksamheten varefter kaffe och ka Klubben på Grand. På den dopp intas i elevernas matsal.

Senare under våren är Hom- tiden hade föreningen över 700 manäs gård på Vessö i turen. Parti- medlemmar. Vi karlar spelade kort. gängaren Stefan Löfving förlänades Damerna satt och stickade. Några

Blommor och binderier för livets alla tillfällen.

Interflora förmedling

Blomster Companiet Östra Långgatan 55 64100 Kristinestad tel/fax 06-221 2070

av dem spelade också kort.

Det berättar Ludvig Johansson, som varit med i många år.

Tor Mansner har för sin del varit med i drygt tjugo år.

– Vi spelade korona och kort.

Ibland fick vi blodtrycket kontrollerat.

Gunnel Björkstam, ordförande i Äldrerådet och mångårig kassör i styrelsen, ordnade för nio år sedan

Gunnel Forsell har startat en ”vatujumppagrupp” i centrets simbassäng. Där plaskar tolv glada och nöjda pensionärer under Gunnels ledning, – Det är roligt! Kom med, säger Bengt Andergård. De andra instämmer.

Pensionärskören, som har omkring 40 sångare, övar varje vecka i Lundagården. Dirigenten Camilla Wiksten efterträdde för ett år sedan sånglärare Brita Wickström, 80 år.

Brita var körens ledare i nio år. Nu fortsätter hon som sångare i kören och fungerar som dirigentens ersättare. Dessutom sitter hon vid pianot och ackompanjerar allsången.

Det finns en mångfald av aktiviteter, då vi också strävar till att delta i förbundets och distriktets resor och evenemang. I sommar den 12–13 juli far vi på kryssning med Östnyländska distriktet i Borgå skärgård med Pellinge som mål. Iris Lindmed Gunnel Forsell (framme t.v.) som le- holm, föreningens representant i distriktet, svarar nya utrymmen för Trivselklubben för de praktiska arrangemangen på Äppelbacken. I brasrummet och sköter om guidningen på intill brukar Samtalscaféet hålla till turen. under ledning av Eleonora ÖsterTag det med måtta, säger man. Hon inledde verksamheten för ett drygt år sedan. Hennes IRIS LINDHOLM (text och foto) energi räcker också till för att leda informationssekreterare friluftsgruppen, som promenerar i Borgåbygdens eller stavgår varannan vecka. svenska pensionärsförening r.f.

Hagalund Pensionärsklubb höll sitt årsmöte den 26 januari. Bertel Waenerberg presiderade som mötesordförande. Sekreterare Harriet Forsberg läste upp verksamhetsberättelsen. Leila Waenerberg föredrog bokslutet som godkändes, ett litet överskott hade uppkommit trots att verksamheten varit livlig och utfärder hade gjorts, då den enda inkomstkällan varit kaffeserveringen till medlemmarna.

Daisy Winqvist återvaldes till ordförande.

Av nio på förslag varande styrelsemedlemskandidater valdes följande sju till medlemmar i styrelsen för ett år framåt: Hans Ebneth, Harriet Forsberg, Stina Kärnä, Ingvald Lindén, Olof Olander, Leila Waenerberg, Anita Westerholm varav Harrit Forsberg till sekreterare och Leila Waenerberg till kassör.

THORBJÖRN SÖDERSTRÖM

GOD TID 2/2005 – 15 BOKHYLLAN

Pörtom sett genom kameralinsen

Endast några bilder är i färg, bl.a. den här som demonstrerar färgglada folkdräkter.

Vad göra när det räcker och blir över av material till en planerad hembygdsbok? Heter man Börje Sidbäck samlar man ihop allt det överstående, utökar det med ett knippe nya fotografier och ger ut en kompletterande bok, i huvudsak bestående av bilder! Förutsatt att man äger Börjes outsinliga energi, förstås …

En arbetsgrupp med benämningen Hembygdsinventerarna i Pörtom utgav år 2000 hembygdsboken Pörtom på 1900-talet. Börje Sidbäck i Närpes var gruppens ledare och bokens redigerare/redaktör. Lagom till jul 2004 kunde han presentera den nya boken Pörtom i närbild på 112 sidor, en riktig bilderbok.

Pörtom, som fortfarande till sin karaktär motsvarar det vi menar med genuin österbottnisk landsbygd, är numera administrativt en stadsdel i Närpes stad. Självständig

tom förändrats på de hundra år som fotografierna lyckas täcka. Ny byggnation, nya näringsfång och nya kulturella strömningar är alla dokumenterade i bilder, de äldsta från början av 1900-talet.

Materialet är föredömligt klart disponerat i kapitel med rubrikerna ”Kyrkan mitt i byn”, ”Kommunen som blev stadsdel”, ”Folkbildningen tog fart”, ”Folk i vardag och fest”, för att nämna några.

Där det varit möjligt har man skrivit ut namnen på de avkonterfejade, vilket är tacknämligt.

Vi vet ju alla hur lätt det går att lägga fotografier åt sidan utan att tänka på att det kommer en dag då dokumentation i namnform vore viktig.

De flesta fotona bär Börje Sidbäcks signatur – inte så konstigt, då han verkat som fotograferande journalist i Närpesbygden sedan 1950-talet och noggrant tagit varje

kommun var Pörtom till 1973, då man gick samman med Närpes, som i sin tur blev stad 1993.

Så vittgående reformer borde ha skakat samhället i grunden. Av bilderna att döma är Pörtom dock

Johannes Weegar förevisar 1992 hembygdsmuseet på Dalbacken för representanter för Ahlströms släkt.

SPF:S FONDER

gratulera hylla kondolera

fortfarande den lantliga idyllen, där den gamla modernäringen dominerar och människorna lever i harmoni med varandra och med naturen.

Därmed inte sagt att inte Pör-

negativ tillvara. Endast några bilder är i färg, bl.a. en som demonstrerar färgglada folkdräkter. I övrigt är det svart/vitt som gäller. Charmant!

I arbetsgruppen har förutom Börje Sidbäck suttit Lars Ahlback, Hildur Backman, Gösta Blom, Eskil Dahlblom, Rune Dahlbo, Erik Nyholm, Gunnel Nylund, Jens Wägar och Allan Österholm.

ANITA SVENSSON

Väricity - Bomiljö VÄRISILMÄ

Köpmansgatan 16 Jakobstad, invid torget

Efterfrågade Boråstapeter i lager Mattor 2, 3, 4 m breda Kakel, klinkers, laminat, korridormattor, vaxdukar Ärade hyresvärd! Vi har ett

STORT UTBUD

av företag och solida privatpersoner som söker lägenheter via oss.

Vår erfarenhet och kunskap är den bästa garantin för att hitta den optimala hyresgästen för Er lägenhet.

Vi står till Er tjänst under hela hyrestiden.

Oy N&N Locus Ab Aff [A] Smedsgatan 15, vard. 9–17, Sjölund / Eriksson www.etuovi.com/locus

Tel. 09-17 17 44

Hyres- och fastighetsförmedling sedan 1993.

Utfärd på gång? Pröva oss! Vi fixar arrangemangen enligt Era önskemål.

Våra turistbussar är luftkonditionerade och har en trevlig chaufför bakom ratten!

Vi kör tvådagars Tallinnresor varje vecka!

Arrangör: Matkapojat i Vasa, tel. 318 5200 (alla pratar svenska)

(06) 224 1271 www.westerlines.fi

G LÄD

DIN VÄN MED E T T T E L E F O N S A M TA L !

16 – GOD TID 2/2005 BOKHYLLAN

Hur klarar du vardagens trösklar?

Vi behöver inte vara i pensionsålder för att ha problem med ett

och annat i vardagslivet. Armar och ben fungerar inte som de borde. Ibland svartnar det för ögonen och man vaknar upp på golvet. En parentes i medvetandet och vardagen. Många använder sig av de hjälpmedel kommunernas hälsocentraler erbjuder. Men det finns egna, hemgjorda knep. Alla ni som kommit på olika sätt att lösa små vardagsproblem. Hör av er. Skriv till God Tid och ge oss tips.

Svenska Pensionärsförbundet är nämligen med i ett projekt som handlar om hjälpmedel man kommit på själv. Projektet heter ISAK. Vi samarbetar där med Eläkeliitto och RAY/Penningautomatföreningen har beviljat medel för projektet. De bästa tipsen prisbelönas. I juryn representeras SPF av viceordföranden Majlis Kvist. Ebba Jakobsson är medlem i ISAK-projektets arbetsgrupp.

Hör av er till SPF-kansliet med tips och idéer. Så hör vi av oss.

De enklaste tipsen kan vara de mest användbara.

EBBA JAKOBSSON

Så dansar marionetter Så dansar marionetter heter en

sympatisk liten roman av Gunvor Ström, utgiven av Svenska folkskolans vänner. Personerna i romanen har inga direkta motsvarigheter i verkligheten står det på bakpärmen, men tydligt är att Gunvor Ström, född 1916 i S:t Petersburg, här delvis skildrar sin barndoms och ungdoms miljöer och upplevelser med romanen som täckmantel.

Urda är fem år när berättelsen tar sin början. Familjens öden i revolutionens S:t Petersburg, flykten hem med dyrbarheter gömda i lilla Urdas blöjor och främlingskapet inför släkten i Helsingfors skildras genom Urdas förtrogna, trotjänarinnan Lisa. Lilla Urda förlorar först gamla Lisa, sedan sin mamma. Rotlöshet och vilsenhet präglar Urdas liv i en ny hemmiljö, järnvägsknutpunkten Latola – verklighetens Riihimäki – genom skolans och

barnens mobbning av den främmande flickan och svartsjukan på babybrodern Carl-Otto. Men det finns ljuspunkter, familjens kärvt empatiska hushållerska Emma, kamraten Elsa Marianne, tant Nadja i Helsingfors, sommarbesök i Emmas Österbotten.

Bokens andra del tar oss till oktober 1939, Urda läser språk i Helsingfors när vinterkriget bryter ut och allt förändras – än en gång.

Hemma i Latola upplever Urda bombardemang och frivilligarbete på brödcentralen, tonåringens alltuppslukande kärlek till den tjugo år äldre släktingen Niklas och slutligen den tyngsta i raden av förluster.

Ett motto för berättelsen är en Claes Andersson-dikt: Det är en tid att ännu röra vid dem man älskat, levande och i minnet levande. Det är en tid att ge upp dem och att ge upp sin uppgivenhet.

Trots tragedierna i Urdas unga liv är boken inte svart, styrkan ligger i den levande skildringen av barn- och ungdomsmiljöerna och det med dagens mått så annorlunda livet anno 1920–40. Författaren har försett boken med en prolog och en epilog där den vuxna Urda ges rollen att se tillbaka på sitt liv. Ett onödigt grepp som snarast förvirrar, berättelsen håller bäst inom sina egna ramar.

Så dansar marionetter var Gunvor Ströms debutbok och den blev också hennes sista. Hon hann se sin bok i tryck innan hon dog den 14 januari i år.

MAJ-BRITT PARO

Gunvor Ström: Så dansar marionetter Skrifter utgivna av Svenska folkskolans vänner, volym 170.

Pris: 10 €

Programtips för hösten:

Evig sommar – dockteater för dagisbarn och 80 + Traditionell Borgå-kryssning

H:fors kl.10 – Borgå kl.13.20-16 – H:fors kl.19.20 ons, lö 7.5-17.9 fre, sö 3.6-28.8 to 2-23.6 må, ti 27.6-26.7

LOVISA-kryssningar på torsdagar 30.6-28.7

Guidad rundvandring ingår i biljettpriset. tur/retur 43 €/vux., 38 €/pensionär Vi ordnar även charterkryssningar!

Rederi Ab JL Runeberg

Wittenbergsgatan 12, 06100 BORGÅ

tel.019-5243 331 fax.019-585 331 www.msjlruneberg.fi

Teater Mars produktion Evig som-

mar är en dockteaterföreställning, som riktar sig till dagisbarn och pensionärer. Pjäsen uppfördes i december och januari i huvudstadsregionen bl.a. på Brummerska hemmet, Hagaro och Seniorhuset.

Dagisbarn från trakten har sett föreställningen på pensionärshemmen. Avsikten är att skapa kontakter mellan den äldsta och den yngsta generationen.

Många barn bor på grund av föräldrarnas arbete och studier långt borta från sina mor- och farföräldrar. Evig sommar är ett pilotprojekt som erbjuder dessa två generationer tillfälle att möta varandra.

Alarik och Aurora Alarik är en liten pojke som bor i staden med sina föräldrar. En sommardag åker mamma och pappa på en kort resa och gammelfaster Aurora blir barnvakt. Hon bor i en liten stuga på landet, inte långt från havet. Men hemma hos henne har tiden stannat och Alarik har svårt att förstå varför han ska sitta inne när sommaren och havet väntar på honom därute …

Evig sommar vänder sig till både barn och vuxna. Pjäsen handlar om mötet mellan ett nyfiket barn och en gammal dam med fasta vanor. I Evig sommar flätas barnet Alariks

Johanna af Schulten och Åsa Nybo. Foto STEFAN BREMER

och den vuxna Auroras upplevelser ihop till en gemensam berättelse, en berättelse om förlorad kärlek och nyvunnen vänskap. Vi har velat skapa en saga som rymmer både den lille pojkens och den äldre damens perspektiv. Auroras band till det förflutna är en central del av berättelsen. Men det är genom Alariks ögon som sagan berättas – det är hans sommarvandring och starka förankring i nuet som sparkar igång tiden hemma hos Aurora igen.

Pjäsmaterialet har kommit till under repetitionsperiodens gång.

Redan i ett tidigt skede inledde vi samarbete med daghemmet von Schantz och pensionärshemmet

FISKAFFÄR SNICKARS AB

Svårt att hitta kläder?

- Färsk, djupfryst och rökt fisk - Läckra sik- och aborrfiléer

Hos oss finns dam baskläder för 30+ Även bra BH

Strandgränd 11 65920 NORRA VALLGRUND Tel. (06)317 3806, (06)352 8000 050 527 2306 Fax (06)352 8001

Lesche. Vi har velat skapa en berättelse som berör de båda åldersgrupperna. Vi använder sånger bekanta för både yngre och äldre, trots att åldersskillnaden i publiken ibland är närmare ett sekel. Evig sommar är en dockteaterföreställning där dockorna med sin fantasifullhet och visualitet väcker både den yngre och äldre publikens intresse.

Vi har haft ett tätt samarbete med scenografen Janne Siltavuori. Teater Mars hoppas att Evig sommar då den återkommer i höst ger upphov till fortsatta möten pensionärerna och barnen emellan.

Föreställningen inklusive samvaro med saft och bulle är omkring en timme lång (själva föreställningen är 30 minuter).

Till arbetsgruppen hör: Skådespelare Johanna af Schultén och Åsa Nybo. Regi: Mikaela Hasan. Scenografi, dockor: Janne Siltavuori. Ljus: Martin Stenius.

Sångkonsulent: Martina Roos.

Producent: Siw Handroos-Kelekay, som är kontaktperson om man vill beställa föreställningar.

Tfn 09-31088755 eller 0505226827.

GOD TID 2/2005 – 17

Blomsterhandel Anemone Berggatan 15-17, Hangö

Tel. 019-248 6920

Besök SPF:s diskussionsforum på internet:

www.spfpension.fi

Antennsystem från Barcom Digitala och analoga system Centralantenner

PRIVATLÄKARE Läkarmottagning

Vill du tala med någon?

Ring. Vi lyssnar.

Varje kväll kl. 20-23.

Tel. 10072

Stefan Söderback

Aspnäsvägen 158, 64610 Övermark Tfn 040-517 3013

NATURAMED

Kost, vitaminer och mineral samt allm. med.

Karin Munsterhjelm-Ahumada Specialist i allmän medicin Nyckelbegrepp:

*Långvarig trötthet och värk *Kroniska sjukdomar *Jästsyndrom *Nedsatt immunförsvar *Infektionscirklar *Biokemisk individualitet *Funktionsmedicin *Antioxidantterapier *Ortomolekylär psykiatri

Samtalstjänsten (0,025 •/min. + lna)

Ev.luth. församlingarna i österbotten

Våren är fastighetsaffärernas årstid

��������������� ��������������� ������������������� ����������������

Erbjud till försäljning Ca 90% kommer till affär Ingen affär, ingen kostnad Ansvarsförsäkring

�������������������������������������� ����������������������������������������� ��������������������������������������� �����������������

Björknäsg. 26 A 6, EKENÄS

Tel. 019-241 5280.

Tidsbest.: må, ti, on kl. 13 - 14 o. 17 - 18, fre kl. 13 - 14.

Mottagning även på: Kruunuhaan antioksidanttiklinikka Kaisaniemig. 1 Ba, 2:a vån. H:FORS Tel 09-626 388

Lääkäriasema Biomedes Universitetsg. 19 B, ÅBO Tel 02-250 7999

����������������������������������������� �������������������������������������� ��������������������������������������� �������������������������������������� ����������������������������� �������������������������������������

�������������

�������������������������������������������������� ����������������������������������������������� ��������������������������������� ����������� ��������������������

SPECIALTANDTEKNIKER

������������� �� ���� �� �������������������������

������������������������������������������ ���������������������������������������� ��������������������������������������������

UTHYRES På det lugna och trivsamma Brändö i Helsingfors uthyres till svenskspråkiga pensionärer trevliga nyrenoverade lägenheter på 23,5 m2. Hyran är 260 Euro/mån.

Vänligen kontakta Tuula Mervasto (även under veckoslut och på kvällstid) tel. (09) 298 8682 el. 050 516 3182.

De populära

Danskvällarna

Stiftelsen för Arbetets Vänner Huvudföreningens Åldringshem

OPTIKER

fortsätter!

i Aktia salen, Georgsgatan 31, Helsingfors Det blir två fredagsdanser till spelmans- och dansbandsmusik!

Fredagen den 18 mars, kl. 18–22 Benex, Borgå Engblom Band, Åbo Kvällen börjar med en danskurs kl. 17–18 med Åke Blomqvist.

Följande danskväll blir fredagen den 15 april.

Biljetter á 10 euro via luckorna eller direkt vid dörren, danskursen gratis.

Arrangör: Svenska pensionärsförbundet med sina föreningar i Helsingfors.

Närmare uppgifter av Majlis Kvist, 0 9-6822878, 040-7540550, majlis.kvist@luukku.com

Optisk specialaffär

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

Centralgatan 98, KARIS Tel./fax 019-230 940

ÖGONLÄKARE

Senatorns Köpcenter 09-298 1927

Ögonläkare KURT GROP Tähtisilmät/Opticus, Åsgatan 2, Lojo.

Tidsbest. tel. 019-325 707

BESTÄLLNINGSBUSSAR CHARTERBUS

R. Lundström

Tel. 09-221 4471 Fax. 09-221 4671 Turistbussar 16-50 pers.

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865, fax 019-501 565 tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

Oy Kaj Forsblom Ab Adlercreutzg. 17 06100 BORGÅ

019-524 3993, 0400-492 146

BESTÄLLNINGSTRAFIK Vi ordnar resor, för mindre och större grupper 1-55 personer FÖR MER INFORMATION RING: Tfn: 0424 2801 Fax: 019-241 2044 Magnus Lind: 0400 470 285 E-mail:magnus.lind@magnusbusstaxi.fi Trollbergsvägen 15, 10600 EKENÄS

18 – GOD TID 2/2005 TEATER

SÖDERLÅNGVIKS MUSEUM

Bisse kom hem igen!

En så här folkkär artist har Finland

– åtminstone inte det svenska Finland – upplevt sedan Nanny Westerlunds dagar. Nu är det fråga om Birgitta Ulfsson. En legend från Lilla Teatern redan på Pikku-Lillans tid. Rentav med en kort tid under Oscar och Eija Tengströms chefskap åren 1940–55 tills Vivica Bandler tog över som teaterchef.

Men framför allt som en av cheferna för nuvarande Lillan som fick sitt bo och hemvist i Tekniska Föreningens hus vid Georgsgatan 30 i absoluta hjärtat av Helsingfors år 1962.

Svenska Teatern har Birgitta, enligt egen utsago, under tidigare år haft ett visst ambivalent kärleks-hat-förhållande till. Under sin utbildningstid vid dåvarande Svenska Teaterns elevskola passade hon inte in i de mönster som då var rådande. Hon var inte den dåtida typen för operettprimadonna eller ständigt svimmande komedienn.

Istället utförde hon en massa grovarbete bakom kulisserna – och under scengolvet.

Nu, vid snart 77 års ålder, är Birgitta Ulfsson Svenska Teaterns stora dragplåster och den som är med och åstadkommer utsålda hus. Både på stora scenen i revyn Eftersvett – för övrigt en sagolikt rolig revy som går ännu i april – och på Mini i Bisses hörna. Hörnan är ett antal litterära kabaréer där hon bjuder på sig själv och pianisten Love Pettersson. De två kommer också att turnera ute i bygderna.

Många av oss kan få uppleva föreställningen på hemmaplan. Följ med i lokalpressen.

Nya gäster och nya temata ”Den jäkla kärleken” var rubriken för inledningshörnan. Där fick vi uppleva värdinnan i bekväm hemmaklänning välkomna sina gäster och ha ett ord till övers för de flesta. Sedan en oerhört nära föreställning inför fullsatt Mini.

Alla var med varje minut och varje sekund. Teatervänner har sett till att reservera biljetter för hela serien, som i skrivande stund har utvidgats. Gäster har varit och kommer att vara: Lasse Pöysti,

25870 Dragsfjärd. Tel. 02-424662, 02-424549. Cafe 02-425037 Söderlångviks museum är ett konst- och kulturhistoriskt museum inrymt i Amos Andersons (1878-1961) forna sommarresidens i Dragsfjärd på Kimitoön. I museet visa huvudsakligen finländsk 1900-tals konst samt Amos Andersons bibliotek och möbler.

I museets utställningshall ordnas 1-2 specialutställningar varje sommar. I utrymmet finns även en kafeteria.

Foto CHARLOTTE ESTMAN-WENNSTRÖM

André Wickström, Stella Parland, Bengt Lindroth, Kjell Westö, Benedict Zilliacus och Ingrid Saaristo.

I ett nyutsänt meddelande framgår att vårens övriga gäster kan vara Bo Carpelan, Fred Negendank, Maria Heiskanen, Pekka Kuusisto, Lasse Mårtensson och Robert Jägerhorn.

Tack Bisse Ulfsson för att du denna ur världsperspektiv sorgliga vinter har ställt upp för oss! Efter att ha mött dig glömmer vi sorgerna ett tag.

EBBA JAKOBSSON

Museet öppet 15.5-31.8.2005 dagligen kl.

11-18. Stängt midsommaren 24-26.6.2005 Vuxna 3,5€, pens. 2,5€, stud. och grupper (min 15personer) 2€ Barn under 18 år har fri entre

EKENÄS SOMMARKONSERT 3-7 augusti 2005 Finländska Kammarorkestern Dirigent: Jukka-Pekka Saraste Solister: Juha Uusitalo, basbaryton, Päivi Nisula, sopran, Kari Kriikku, klarinett, Vjatseslav Novikov, Piano

* Peti & Puuro * Bed & Breakfast * Stuguthyrning * Taxibåt * Rökt fisk

Hemming o. Raili Eriksson Tel. 02-466 7197 el. 0500-522 6477 25950 ROSALA www.petipuuro.com

DANSTEATER ERI KEVENNY (kor. Sairela & soini)

Information: Ekenäs stads turistbyrå, tfn 020 775 2177, biljetter Biljettjänst, tfn 0600 10800 www.ekenas.fi

URPREMIÄR 17.3.2005 kl19 Studio ERI, Universitetsg. 7, Åbo

Föreställningar 18.3-12.5.2005 Biljetter 14/7€ ERI, tel. (02)250 1032

Vinnare i ”Vinterkrysset” 1/2005 Maja Forsman, Tenala Hannele Jansson, Tammerfors Elisabeth Johansson, Korpo Rainer Snickars, Korsholm Anna-Greta Sundman, Söderkulla Vi fick in 410 krysslösningar, grattis till alla fem vinnare!

Påskkryssets lösningar postas till redaktionen senast den 15 april 2005. Adressen är Indiagatan 1, 00560 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”.

GOD TID 2/2005 – 19

20 – GOD TID 2/2005

Kilen

Hamlet Vilstolen

Kristinestad Kilvägen 90, Sideby

för seniorer

Utflyktsmål för gammal och ung.

God mat, Inkvarteringar, Konstutställningar, Programutbud från vår till höst.

B. 70, dj. 77, h. 102, sitthöjd 47 cm.

Läder el. tyg.

Trä: Bok (körsbär, mahogny, natur) Funktion: Glid

Tel. 06-222 5611 fax. 06-222 5615 www.krs.fi/museo kilen@kiili.inet.fi

* Mångsidigt urval fabriksmonterade möbler 019-

231 355

Verkstadsgatan 3, Malmkulla, KARIS

Vard.

10–17

GOD TID utkommer nästa gång den 6 maj.

Material till nummer 3 bör finnas på redaktionen senast den 22 april.

Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

Spf-medlemmar, God Tid-prenumeranter Vi håller på och förbättrar vårt register.

Om du ser en groda eller fler i ditt namn eller adress, var vänlig och ring Svenska pensionärsförbundet, Sanna Kallio, 09-728 882 11 eller e-post: kansliet@spfpension.fi postadress, Indiagatan 1, 00560 Helsingfors

Vargtimmen fortsätter i radio Vega Många av oss vaknar på morgonnatten och

har svårt att somna om. Ångest och ensamhet smyger sig på. Tidningen har inte kommit och radion serverar enbart musik. Inte kan man ringa till någon heller…

Olika undersökningar visar att många äldre hör till dem som känner sig ensamma och utanför i dagens samhälle. De befinner sig därmed också i en riskgrupp för mentala problem av olika slag. Utgående från detta har projektidén om ett kontaktprogram under morgonnatten uppkommit.

Målgruppen är ensamma i alla åldrar. De flesta som ringt till Vargtimmen har dock varit äldre. Programchef Ingeborg Gayer och Birgit Hildén, som lanserat idén till projektet understryker att finlandssvenska äldre är i en sämre situation än finskspråkiga på grund av att de lever geografiskt splittrade och därmed kommer i en ojämlik ställning.

Radio Vega når samtliga inom målgruppen och har alla förutsättningar att fungera som träffpunkt för samtal och kontakt på svenska.

Höstens program var ett försöksprojekt eftersom ett nytt program behöver tid innan det når alla potentiella lyssnare. Efter utvärdering är Radio Vega beredd att fortsätta åtminstone under vårterminen, varje onsdag morgon kl 4.00-6.00 fram till den 25 maj. Samarbetspartner är Folkhälsan och Svenska pensionärsförbundet.

Programmets ton är lågmäld och nära för att ge inspiration, hopp och glädje inför den dag som randas.

Mi Wegelius var ensam programvärd under hösten. Nu ställer hon upp två gånger i månaden med avlösning av Christine Saarukka och Maria Turtschaninoff samt Sofia Torvalds. En utomstående gäst deltar varje gång. I år har bl.a.

Håkan Hellberg, Roger Wingren, Karin Krogell och Åsa Stenwall-Albjerg varit med. I telefonslussen har undertecknad deltagit rätt ofta.

Nytt är att Vargtimmen fredaglördagnätter sänds i repris. Då kan man inte ringa. Ytterligare reprisprogram sänds i sommar.

Välkomna med i Vargtimmen onsdagmorgnar kl 400-6.00. Tfn 0600-111213.

EBBA JAKOBSSON

�������������

�������������������������� �����������������������������������

���������������������������� ������������������������� ������������������������� ����������������������� ������������������ ������������ ������������������������� ��������������� ������������������������������������ ������������������������������������ �������������������������� ����������������������

�����������������

������������������������ ���������������������������������