God Tid 2/2017

Svenska pensionärs­förbundets tidning Nr 2 ● 3 mars 2017 Årgång 45

Eva Wörlund

Pangkören och Pangbandet tillsammans med de övriga pensionärskörerna och publiken utgjorde en överväldigande stämma.

En sångfest till Finlands ära

Det sägs, att det säkraste sättet att bli lycklig är att sjunga i kör. När 500 körsångare från hela Svenskfinland låter sina stämmor ljuda är det lätt att hålla med.

Pensionärsförbundet firade Finlands 100-åriga självständighet med en alla tiders PangSÅNGFest i Esbo, en sångfest som gav mersmak.

läs mer på Sidorna 20-23 RA

T LEX

LEDARE

SIDAN 2

Markus West

SIDAN 7

FRÅGA DOKTORN

VA

Vidar Lindqvist

I detta nummer är det premiär för God Tids Fråga doktornspalt. Geriatriker Otto Lindberg svarar på läsarnas frågor i vartannat nummer.

"Folkets politiska vilja skall komma fram i val. Vi pensionärer skall naturligtvis rösta, men vi skall också stimulera barn och barnbarn. Fanatikerna och populisterna får nog igång sina anhängare. Det är svårare att aktivera dem som är nöjda, eller som inte tror att den egna rösten spelar någon roll."

Isa Forsbäck, SFP, Raseborg.

Christer Bogren, SDP, Malax.

Möt två veteraner i lokalpolitiken

SIDORNA 12-13

2 GOD TID

2/2017 ­­­

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 020 72 888 10 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Berit Dahlin tfn 020 72 888 12 berit.dahlin@spfpension.fi Ombudsman för Mellanoch Östnyland samt Helsingfors och Tammerfors: Veronica Biaudet tfn 020 72 888 82 veronica.biaudet@spfpension.fi IT-koordinator: Robert Riska tfn 020 72 888 17 robert.riska@spfpension.fi IT-stödperson: Peter Nyman (timanställd) tfn 020 72 888 81 peter.nyman@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia IBAN FI93 4055 1140 0011 77 Kansliet i Vasa Teräsgränd 3F, 65100 Vasa Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 020 72 888 18 patrick.ragnas@spfpension.fi Kansliet i Åboland Strandvägen 30, 21600 Pagas Ombudsman för Västra Nyland, Åboland och Björneborg: Mona Lehtonen tfn 020 72 888 16 mona.lehtonen@spfpension.fi Förbundstidningen

GOD TID

Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 020 72 888 15 ole.norrback@spfpension.fi Chefredaktör: Markus West SPF, Teräsgränd 3F, 65100 Vasa tfn 020 72 888 80 markus.west@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Danielsson tfn 020 72 888 14 asa.danielsson@spfpension.fi Prenumerationspris 40 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm ISSN 0359-8969 Annonsfakturering: Svenska pensionärsförbundet Pb 129, 00101 Helsingfors fakturering@spfpension.fi Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2017 Redaktionsråd: Torbjörn Kevin ordförande, Anita Ismark, Bertel Widjeskog, Nina Weckström och Olle Spring

LEDARE

Alla val är viktiga I allmänna val väljer vi dem som besluter för oss i riksdagen och i kommunens fullmäktige. Vi ger en fullmakt till en person och till ett parti, som vi litar på och som har värderingar nära våra egna. Det kallas representativ demokrati och är för oss alla det bästa av samhällen vi hittills känner till.

I de flesta internationella jämförelser är vårt land oftast bland de tio främsta. Alla har vi rätt till utbildning och vård, myndigheterna och domstolarna behandlar oss likvärdigt, korruptionen är ett begränsat problem och en grundtrygghet är garanterad oss alla. Tillit sägs vara den viktigaste orsaken till framgångarna. När vi kan lita på myndigheterna och på att grannarna följer gemensamma spelregler – stannar för rött ljus och sopsorterar, för att ta två exempel – gör vi det själva också. Vi har rätt att framföra våra åsikter, utan begränsning och inom de etiska ramar vi skapat. Oberoende massmedier är en förutsättning för en fungerande demokrati.

Ingen mänska är felfri, och det är inget system heller. Vårt samhälle blir aldrig färdigt. Därför behöver vi politiker, som är öppna för nytänkande, som står för det de tror på, också i motvind, och som kan samarbeta med andra politiker med andra värderingar. Besluten i en öppen demokrati är nästan alltid kompromisser mellan olika viljor och olika övertygelser.

Varför redovisa för alla de här välkända, grundläggande principerna? Jo, för att de nu nedvärderas och ifrågasätts. Debatten har blivit råare, osakligare, mänskliga rättigheter ifrågasätts, förenklingar med klen förankring i verkligheten görs till sanningar och en berikande mångfald ses som hot. De här trenderna är ännu begränsade, men företrädarna är högljudda, påstridiga och sällan mottagliga för fakta. Udden riktas oftast mot minoriteter som språkliga, religiösa och etniska. Vi som tror på det öppna samhällets och den liberala demokratins välsignelser, måste nu rycka ut till försvar av värden vi ansett som självklara. Vi pensionärer, som upplevt och sett följderna av två totalitära system, fascismen och kommunismen, med sönderbombade samhällen och tiotals miljoner döda, har ett speciellt ansvar nu när demokratin skall försvaras.

Folkets politiska vilja skall komma fram i val. Vi pensionärer skall naturligtvis rösta, men vi skall också stimulera barn och barnbarn. Fanatikerna och populisterna får nog igång sina anhängare. Det är svårare att aktivera dem som är nöjda, eller som inte tror att den egna rösten spelar någon roll.

Den inställningen är inte hållbar. Att inte rösta kan också vara ett ställningstagande för dem man minst tror på.

Våra folkvalda i kommunerna är värda all respekt för sitt arbete. De besluter om viktiga frågor för oss alla som vård, omsorg och utbildning. Ärendena är ofta komplicerade, att läsa på tar tid, och ersättningen för den använda tiden är blygsam. Jobb och familj kräver också sitt. Ris är ofta garanterat, hur man än gör. En försynt fråga känns motiverad: När gav du din fullmäktig en blomma sist? Svaret är väl oftast: Aldrig, trots att det kunde vara motiverat.

Gnället på våra politiker är oftast både omotiverat och orättvist. Det goda nordiska samhället kan ju inte ha skapats av en hop politiska klantskallar.

Om vården, som planerat, flyttas till landskapen mister kommunerna mera än hälften av sin makt. Trots det har de mycket viktiga funktioner kvar. Därför behöver vi fullmäktige vi kan lita på och ta kontakt med när det behövs.

Därför röstar vi!

Ett svenskt utropstecken Åldersdiskrimineringen är ett hot mot Sveriges välstånd, skrev Expressen dagen efter 87-årige Owe Thörnqvists hade slagit hela Sverige med häpnad i uttagningarna till den svenska Melodifestivalen.

Sverige behöver fler förebilder som Owe Thörnqvist, fortsatte tidningen. Det är lätt att hålla med. Finland behöver dem också!

Owe Törnqvist spöade bland andra Krista Sigfrids från Kaskö i semifinalen i Växsjö. Och ingen såg mer förvånad ut än artisten själv. Owe Thörnqvist är med sitt bidrag "Boogieman blues" den äldsta deltagaren någonsin i Melodifestivalen.

Han är också mannen som tog rockmusiken till Sverige för 61 år sedan! Då släppte han ”Rotmosrock”, den första låt som innehåller ordet ”rock” i svenskt musikliv. Mest känd är han för låten ”Varm korv boogie”.

Owe Thörnqvist är blind på ena ögat efter en blodpropp och bakom solglasögonen döljer sig en ögonprotes. Men rösten är det inget fel på.

Själv tar han semifinalsegern med ro, men skickar en kraftfull signal till dem som tycker att gubben borde lägga av.

– Det finns faktiskt bevis på att folk åker av banan trots att de har full kompetens på de yrkesområden de varit verksamma i. Det är klart att åldersdiskrimineringen i Sverige måste ta slut, sade han efter segern.

Finland – precis som Sverige – står de närmaste decennierna inför utmaningen att allt färre yngre kommer att behöva försörja allt fler äldre. I många viktiga yrken saknas det utbildad personal.

Det är inte bara inom fria yrken som musiken vi behöver förebilder som Owe Thörnqvist. Men finns de? I någon mån, men inte tillräckligt många. På annan plats i denna tidning berättar God Tid att den genomsnittliga pensionsåldern i Finland ifjol var 61,1 år. Men värst av allt – ökningen av den genomsnittliga pensionsåldern har stannat av.

Det kan speglas mot Owe Thörnqvists hemland. Svenskarna börjar i genomsnitt ta ut ålderspension vid 64 års ålder.

Finland behöver också minsann en stor dos boogieman blues!

MARKUS WEST

OLE NORRBACK

chefredaktör

förbundsordförande

PRESSKLIPP ”Vi har rätt att bemötas på svenska av myndigheterna. Att kräva det är ingenting vi ska behöva be om ursäkt för eller känna oss dåliga över. Vi ber inte om något mer än de som har finska som modersmål, utan om det som är självklart.

Därför är Svenska pensionärsförbundets JO-anmälan viktig. Det är en påminnelse om vad som står i lagen, om det som borde vara självklart.”

SUSANNA GINMAN I HUFVUDSTADSBLADET

”Och man kom sannerligen inte helt lätt undan ute i bygderna. Inte mindre än två specialbeställda uruppföranden stod på agendan och även om såväl Mia Makaroff som Patrick Wingren tog nogsamt hänsyn till de för handen liggande resurserna kom man nog på många håll farligt nära den maximala ribbhöjden. ”

”Det som jag gillar i Melodifestivalen är ljudoch ljuseffekterna och allt glittret. Det är fart och fläkt över tillställningen och sådant piggar upp de gamla livsandarna. Jag vill inte påstå att det är högklassisk underhållning men svenska folket älskar melodifestivaler och de har rekordmånga tittare. ”

MATS LILJEROOS OM PANGSÅNGFESTEN I HUFVUDSTADSBLADET

DAGNY CARLSSON, 104 ÅR OCH SVERIGES ÄLDSTA BLOGGARE.

GOD TID

2/2017 3

KALLELSE TILL VÅRMÖTET 2017 Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt vårmöte tisdag 25 april 2017 kl. 12.30 (lunchen inleds kl. 11.00) på Hanken Svenska handelshögskolan, Biblioteksgatan 16, Vasa.

När vårsolen tittar fram och dagarna blir längre är det trevligt att röra på sig. Foto: PIxabay.

Förbundets motionskampanj kör i gång den 15 mars I samband med motionskampanjen Gåkampen senaste höst hördes många röster om att vi måste fortsätta på något sätt för att hålla oss i form. Höstmötet beslöt därför enhälligt i november att förbundet ordnar en egen motionskampanj under detta år.

Nu när vårsolen börjar titta fram och dagarna blir längre känns det trevligt att gå ut och röra på sig och därför kör förbundets motionskampanj i gång den 15 mars.

Kampanjen kommer att pågå till den 15 maj.

Man kan räkna alla former av motion till godo som till exempel promenader, stavgång, skidåkning, joggning, simning, vattenlöpning, vattengymnastik, cykling, motionscykling, boule, boccia, petanque, tennis, badminton, dans, gymnastik, konditionssal...

För varje 30 minuters prestation

får man 1 poäng. Ju längre tid man motionerar desto fler poäng! Motionens betydelse för hälsan kan inte underskattas. Listan över fördelar med motion kan göras nästan hur lång som helst; motion förbättrar sömnkvalitén och kroppskännedomen, påverkar blodtrycket positivt, håller ben och muskler starka, förebygger ryggproblem, är bra för tarmfunktionen, påverkar aptiten i positiv riktning, minskar risken att insjukna i diabetes och kransartärsjukdomar...

Fysisk aktivitet är med andra ord en nödvändighet för att våra kroppar ska fungera. Genom att motionera får vi positiva effekter både på den fysiska och psykiska hälsan.

I detta nummer av tidningen finns en motionskupong som man antingen kan klippa ur eller kopiera.

Kupongen kan också fås från

förbundets kansli, kansliet@spfpension.fi, tfn 020 7288810 eller laddas ner från förbundets webbplats, www.spfpension.fi.

Den ifyllda kupongen returneras per post till Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors eller sänds in per e-post, kansliet@spfpension.fi senast den 22 maj.

Bland alla som returnerat kupongen utlottas en kryssning för två personer på förbundets Seniorskepp som går av stapeln 29-31.10 samt tio teaterbiljetter.

Namnen på de 20 mest aktiva motionärerna publiceras i God Tid nr 4.

För närmare information kontakta verksamhetsledaren, berit. dahlin@spfpension.fi eller tfn 020 7288812.

BERIT DAHLIN verksamhetsledare

Spänst i benen – träning ger trygghet Repetitionskurs 1-3.9.2017 på Norrvalla och 4-9.10.2017 på Lehmiranta Kursen är avsedd för dig som tidigare gått en Spänst i benen-kurs. Under kursen repeterar vi benvänliga motionsövningar och går kortfattat igenom vad en benvänlig livsstil innefattar. Målet med kursen är att få mod och stöd till motionshandledning och att repetera de viktigaste hörnstenarna inom benvänlig motion.

Kursen kostar 40 € och inkluderar utbildning, material och inkvartering i dubbelrum med helpension.

Tilläggspriset för enkelrum är 22 €/dygn, dvs. kurspriset med inkvartering i enkelrum är 84 €.

Anmälningar och förfrågningar tfn 020 7288 882, veronica.biaudet@spfpension.fi.

På vårmötet behandlas följande ärenden enligt 10 § stadgarna: Vårmötet ska 1.

Välja ordförande och sekreterare för mötet 2.

Konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat 3.

Utse två protokolljusterare 4.

Välja två fullmaktsgranskare för att granska representanternas fullmakter och fastställa de representerade föreningarnas sammanlagda röstetal 5.

Behandla styrelsens berättelser och bokslutet för föregående kalenderår samt ta del av revisorns utlåtande 6.

Fastställa bokslutet samt behandla frågan om beviljande av ansvarsfrihet för styrelse och övriga redovisningsskyldiga 7.

Behandla övriga ärenden.

Enligt 11 § förbundets stadgar ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på vårmötet, inlämna en skriftlig motion i frågan till styrelsen senast den 28 februari.

Enligt förbundets stadgar har förbundets medlemsföreningar i enlighet med 13 § rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande: Medlemsföreningar med – högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, – 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, – 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, – 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, – 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och – medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter.

Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet.

Antalet medlemmar fastställs per den 31 december 2016 och föreningens medlemsavgift betalas senast den 7 april 2017.

Föreningarna meddelar namnen på de befullmäktigade representanterna samt övriga deltagare senast den 7 april 2017 till förbundets kansli i Helsingfors, tfn 020 7288810 eller per e-post kansliet@spfpension.fi Priset för vårmötet är 25 euro per deltagare.

Mötesavgiften betalas in på Svenska pensionärsförbundets konto AKTIA FI93 4055 1140 0011 77

Styrelsen

4 GOD TID

HÄLSA

2/2017

Hälsa kan inte vara livets – Hälsa kan inte vara livets mening, säger författaren Merete Mazzarella.

Vi träffas i Karleby, där hon gästar pensionärsföreningen Vi norrifrån för att tala om sin senaste bok med den utmanande titeln ”Livets mening”.

Författaren Merete Mazzarella talar gärna om hälsa. Själv håller hon sig i form genom att motionscykla och simma, även om hon undviker simhallar.

För Merete Mazzarella är hälsa inget självändamål, utan någonting som hon tänker på för att kunna göra meningsfulla saker.

Gamla människor påminns ständigt om vikten av att leva fysiskt aktiva liv.

– Jag tycker att det finns ett krav på att pensionärer ska sköta sig själva, tänka på sin hälsa, motionera och äta rätt. Det är okej, men inte om det finns inbyggt att om man blir sjuk så är det ens eget fel. Så är det inte när det gäller någon åldersgrupp, men särskilt inte när det gäller äldre.

Många äldre säger: jag är minsann inte den som sätter mig på en parkbänk och matar duvor. De vill visa att de är aktiva. Men man ska komma ihåg att man också kan vara aktiv i huvudet, säger Mazzarella.

Fram till pensioneringen 2008 var Mazzarella professor i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. Hon undervisade också läkarstuderande i Helsingfors och Uppsala. I sina böcker tangerar hon ofta temat hälsa.

Själv håller hon sig i form genom att motionscykla och simma, även om hon ogärna simmar i simhall.

Det blir också en del promenader runt Tölöviken. När trottoararena

blir ishala spänner hon för säkerhets skull på sig icebugs.

– Det är lite mera moderiktigt än traditionella halkskydd, skrattar hon. Det skulle vara befängt om jag föll och bröt sönder mig bara för fåfängans skull.

Pedagogik på bussen Det finns ett förakt för svaghet i vår kultur. Merete Mazzarella konfronterades själv med det för ett år sedan när hon fick artros i ena knät.

Under en hel månad kämpade hon med smärtorna. Det var lika svårt att gå uppför som nerför trapporna.

– Det var så pinsamt. Jag är van att springa i trapporna. Plötsligt hade jag svårt att komma fot om fot. Jag tyckte inte om när folk beskäftigt ville ta mig under armen.

Det var avskyvärt. Jag nästan spottade och fräste.

Nu gör knät inte ont längre, men Mazzarella fick en tankeställare. Det finns pensionärer som inte tar emot en ledig plats när yngre resenärer erbjuder dem en i bussen.

– Jag tycker att man av rent pedagogiska skäl ska förhålla sig tacksamt till det och ta emot den.

Som att falla från tjugonde våningen

"Det är länge sedan jag berättade någon alzheimervits. De är inte lika roliga längre.

Många äldre är mer rädda för demens än för cancer. Jag var i eftermiddag nöjd med att jag kunde hålla tråden i mitt föredrag och i slutet levererade det som jag hade lovat i början. Det är i längden inte självklart."

MERETE MAZZARELLA

Författare

Merete Mazzarella har föreläst i pensionärsföreningar i 30 års tid.

De 25 första åren tyckte hon att pensionärer var en annan mänskosort. Nu kan hon identifiera sig med dem och funderar ofta på skillnaden mellan att vara yngre och äldre pensionär.

– Jag träffade nyligen en geriatriker som bara ville tala om alla underbara raska och pigga pensionärer. Jag har en känsla av att det är någonting som förträngs. Och alla förträngningar skapar ångest.

Det är naturligt att den som är 70 år gruvar sig för hur det ska bli med social- och hälsovårdsreformen och med äldreomsorgen i framtiden.

– Att inte göra det är som att hoppa ut från tjugonde våningen och ännu vid tredje våningen ropa att det här är inget problem.

Merete Mazzarella är född 1945.

Hon hör till de stora efterkrigstida årskullarna. Ännu är fyrtiotalisterna i regel friska, men deras behov av vårdtjänster ökar.

Hur kommer de stora ålderkullarna att klara sig som vårdkonsumenter?

– Vi kan säkert föra hur mycket väsen vi vill, men jag vet inte om

de yngre generationerna kommer att lyssna på oss. Varför skulle de göra det?

– Vi får höra att vi är för många, att vi kommer att leva för länge, att vi kommer att bli för dyra. I den mån vi har ordnad ekonomi tror jag inte att vi ska ägna oss åt att kämpa för högre pensioner. ”Kanske jag hade tur” Merete Mazzarellas mamma dog när hon var 71 och hennes pappa när han var 63.

–Ibland tänker jag att kanske jag hade tur. Det skulle vara oerhört tungt att ta hand om åldrande föräldrar. Att gamla människor ska ta hand om ännu äldre människor är tufft, i synnerhet psykiskt. Man konfronteras under sina sista goda år med en insikt om vad som troligen väntar en själv. Då vill man kanske hellre umgås med barnbarnen.

Funderar du ofta på minnesjukdomar?

– Mycket. Det är länge sedan jag berättade någon alzheimervits.

De är inte lika roliga längre. Många äldre är mer rädda för demens än för cancer. Jag var i eftermiddag nöjd med att jag kunde hålla trå-

HÄLSA

mening

GOD TID

2/2017 5

ANNONSERA I GOD TID

Ditt livs val Välj fritt Tays till ditt sjukhus Då du behöver experter inom specialsjukvård kan du alltid välja Tays och våra enastående hjärt- och ledprotessjukhus.

Valfrihet är patientens rätt. Vid Tays kan du också använda patienthotellet som en del i din vård. Fråga mera:

03 311 67 000 palveluneuvonta@tays.fi www.valinnanvapaus.fi

Du kan ringa vår servicerådgivare vardagar klockan 9–11 och 12–14 (norm. samtalsavgift) eller skicka din fråga elektroniskt. Vi betjänar även på svenska, finska och engelska.

Fråga – för dig själv eller dina närstående.

Information om våra ster också på tays.fi

ANNONS

Hudvårdsråd

Har du plågsamt torr hy i ansiktet på vintern? Det kan bero på linolsyrebrist!

När torr hy i ansiktet blir en plåga Merete Mazzarella har som pensionär både skilt sig och gift om sig.

Hon gifte sig med filosofen Lars Hertzberg på sin 67-årsdag.

Läs mera om Mazzarellas bok Livets mening på föreningssidorna.

Bryt ensamheten I samband med sin pensionering deltog Mazzarella i en konfirmationsgudstjänst. Hon tänkte att den enda stora kyrkliga ritual som återstår är begravningen. Så behöver det inte vara.

Många äldre lider av ensamhet.

I värsta fall leder den sociala isoleringen till att även den fysiska hälsan sviktar. Då gäller det att bryra ensamheten på något sätt.

– Min mamma sade att man ska ha tre slags vänner, äldre vänner, jämnåriga vänner och yngre vänner.

Det har jag tänkt på mycket genom åren. Nu är de äldre vännerna i allmänhet redan döda, de jämnåriga är fortfarande roliga att ha, men de yngre vännerna blir allt viktigare.

MERETE MAZZARELLA Född: 1945 Bor: i Helsingfors och Ekenäs.

Familj: man Lars Hertzberg, son och två barnbarn i USA. Aktuell med: Livets mening, en essäbok full av insikter i en värld av gråskalor och skarpa kontraster. (Schildts & Söderströms 2017)

TEXT OCH FOTO: MARKUS WEST

på vintern hjälper fuktighetskräm ofta bara en kort tid. Då måste du få hjälp till att förstärka den försvagade hudbarriären, som är en vanlig orsak

Bilden används endast som exempel. Personen på bilden är fotomodell.

den i mitt föredrag och i slutet levererade det som jag hade lovat i början. Det är i längden inte självklart.

Mazzarella är skriven i Ekenäs med baktanken att den dag hon blir råddig och tappar bort sig på stan så finns det någon som vet var hon bor och kan leda henne hem.

–Också i vidare mening är små orter tryggare. Där känner man en persons historia och man får ha kvar mera av sin mänskliga värdighet än om man är helt anonym.

till att huden förlorar fukt.

Hudens översta lager, den så kallade skyddande barriären, har en liknande konstruktion som en tegelmur. ”Murbruket” mellan teglen kan försvagas ifall huden inte får tillräckligt med linolsyra. Skyddsbarriären försvagas och låter för mycket fukt avdunsta från huden.

Eftersom kroppen inte själv kan

En mössa skyddar huvudet, halsduken skyddar halsen, handskar skyddar händerna. Men vad skyddar ansiktet?

producera linolsyra måste den tillföras utifrån på samma sätt som vitaminer. Detta är huvudsyftet med Linolas produkter.

Fukt kan avdunsta

Linola Ansikte innehåller värdefulla linolsyror som stärker hudens skyddsbarriär. Den torra och försvagade vinterhyn blir på så sätt smidigare, bevarar sin fuktighets-

Linola Ansikte ger stöd till torr vinterhy genom att förebygga torrhet, irritation och klåda.

Den gör huden smidigare och åtgärdar rynkor som beror på uttorkningen. Linola är ett härligt vinterskydd!

balans och tål kyla bättre.

Om hudens skyddsbarriär försvagats kan den sakna linolsyra. Huden kan förlora fukt och torka ut.

et: Minneslapp för apotek

Linola Ansikte ®

Importör: Sirowa Helsinki, tfn. (09) 4155 3329 Tillverkare: August Wolff GmbH & Co. KG Arzneimittel

för torr hy

6 GOD TID

HÄLSA

2/2017

Sök till

Individuell rehabilitering på Härmä Rehab

Medicinsk laserbehandling för behandling av t.ex. smärta, inflamation, hudproblem osv. * Med många års erfarenhet * Fem olika typer av starka och effektiva medicinska lasrar för olika slag av behandlingar.

Dessutom kirurgiska lasrar för t.ex.

Köpmansgatan 13,* borttagning Karis, Tfn (019)278 2995pigmentav nippor, vårtor, fibrom, fläckar osv. paivi.siren-laine@karisfysioterapi.fi * borttagning av alla slags tatueringar med den nyaste lasertypen, Q-switchad N:YAG Mottagningar i Ingå, Ekenäs(Medek), Medicinsk laserbehandling för behandling av t.ex. Helsingfors (Eira läkarstation) smärta, inflamation, hudproblem osv. * Med många års erfarenhet * Fem olika typer av starka och effektiva medicinska lasrar för olika slag av behandlingar.

Dessutom kirurgiska lasrar för t.ex. * borttagning av nippor, vårtor, fibrom, pigmentfläckar osv. * borttagning av alla slags tatueringar med den nyaste lasertypen, Q-switchad N:YAG Mottagningar i Ingå, Ekenäs(Medek), Helsingfors (Eira läkarstation)

NÄR OCH FÖR VEM? Då sjukdom i stöd- och rörelseorgan (TULES), reumasjukdom eller annan sjukdom/skada nedsätter klientens funktionsförmåga eller orsakar problem i vardagen.

KBF Medi Ab Oy Med.lic. Björn Forsén specialist i allmän medicin tel. 045 1080680, helst fredagar kl. 9-11.

Mottagning: Mittistan Närpesvägen 16, vån. III, Närpes epost: info@kbf.fi

www.kbf.fi

Ge som present

www.laser.se/chrisse chrisse.backstrom@mobiili.net Sjukskötare YH, inre med., kir., psyk.

Chrisse Bäckström Tel. 0405 47 57 99 eller 0500 78 27 99

Tinas Fothälsa FOTVÅRD

Rådhusgatan T. Sundkvist 4 68600 - MedicinskJakobstad fotterapeut -

Ge som present

www.laser.se/chrisse chrisse.backstrom@mobiili.net Sjukskötare YH, inre med., kir., psyk.

Chrisse Bäckström Tel. 0405 47 57 99 eller 0500 78 27 99

GENOMFÖRANDE D en individuella rehabiliteringen bekostas av FPA och utförs under högst 16 dygn.

Storgatan 13, II-vån.

Jakobstad Tel. 044-2810407 Tfn 044-2810407

Även Ävenhembesök! hembesök!

ANSÖKAN Fyll i ansökningsblankett KU132r och skriv Härmä Rehab som rehabiliteringsplats. Bifoga läkarens B-utlåtande för rehabilitering som bilaga. Lämna in dessa till närmaste FPA byrå.

O m rehabiliteringen beviljas av FPA tar Härmä Rehab kontakt med ansökanden för att inplanera rehabiliteringsperioden.

Massörsmottagning

Sydmedi, din lokala samarbetspartner med sakkunnig service i toppmoderna utrymmen.

★ ✰

Vi erbjuder hälso- och sjukvårdstjänster för privatpersoner, företag och organisationer.

Boka tid till allmänläkare eller specialläkare!

Mera information: Simo Korkea-aho (06) 4831410 simo.korkea-aho@harmankuntokeskus..

SUNE EKSTRAND

 Tel. 06 781 2080 Närpesvägen 16 B, 64200 Närpes  Kristinestad Östra Långgatan 51, 64100

★ ★✰ ★✰ ✰

Fagernäsvägen 289, 68570 LARSMO GSM 0400-162 994

Specialerbjudande på gynekologtjänster i mars!

HÄRMÄ REHAB Vasavägen 22, 62375 Ylihärmä tfn. (06) 4831 111 www.harmankuntokeskus..

Lokal omsorg | Sydmedi | www.sydmedi.fi





Till användare av bröstprotes Visste du att du har rätt till nya bröstproteser vid behov.

Av hygieniska skäl skall de bytas med 2 års mellanrum.

En lätt och trygg dosdispensering av mediciner, hjälper i vardagen

  



Enkelslipade från 120€ Dubbelslipade från 200€ Progressiva från 300€

09-649839 ● www.amoena.fi SOCIA LO

R

ME

Är du närståendevårdare? Vårdar du eller har du omsorg om någon närstående? Vill ni åka på semester tillsammans?

Svenska Semesterförbundet ordnar i samarbete med Folkhälsan fyra dygns semester som är anpassad för både närståendevårdare och vårdtagare. Semestern riktar sig också till er som inte får stöd för närståendevård från kommunen. Vi erbjuder trevligt program och god mat i vacker omgivning.

Ansökan: Svenska semesterförbundet, c/o Folkhälsan Välfärd, Susanna Stenman, Raseborgsvägen 10, 10600 Ekenäs, tfn 0503047648. www.semester.fi (elektronisk blankett).

Sista ansökningsdag är 17.3 2017

Info och ansökningsblankett www.folkhalsan.fi/semesterstod

anja.fi

Mera information ger också: Folkhälsan i Åboland, Eva Björkqvist tfn 040 516 5679 Folkhälsan i Nyland, Jonna Skand tfn 046 810 5037 Folkhälsan i Österbotten, Pia Nabb tfn 050 542 8175

TÄ K

DE

Anja finns redan på nästan 300 apotek.

Bekanta dig med Anja!

på Päiväkumpu badhotell i Karislojo 8-12.5 2017

Bågar ur ett separat urval.

TER

STÖ

för närståendevårdare och vårdtagare

Anja är ett tryggt och säkert sätt att få sina mediciner färdigt utdelade i dospåsar. Apoteket expedierar de tabletter och kapslar som är patienten använder regelbundet, förpackade i engångsdospåsar för två veckor åt gången. Tjänsten är avsedd för alla, oberoende ålder eller mängd av mediciner. Tjänsten passar både personer som bor själva och personer på servicehem eller i hemvården.

Tjänsten sparar tid för vårdpersonalen och garanterar en felfri dosering av mediciner till patienten.

Reservglasögon till priset av linserna.

ERIET IST

SOVÅRDS HÄL MIN CH

Semesterdagar



  

GLASÖGONPAKET

Nästa gång, se till att välja den bästa

Anja – doserar läkemedlen tryggt





SI DV EIK K AU

N

Tfn 0400 802 326, Nödfall: 040-7082259 måndag-fredag 9-17 Lördag enligt överenskommelse

GOD TID

HÄLSA

2/2017 7

Brist på D-vitamin kan ge muskelsvaghet Jag vill börja med att tacka för de frågor som inkommit. Tyvärr är det inte möjligt att i spalten genast svara på alla inkomna frågor men min strävan är ändå att beröra alla frågor i senare spalter. Eftersom flera frågor anknyter till näring har jag valt att låta detta bli den första spaltens tema.

Vitamintillskott, vilka bör man ta, är alla vitaminer ofarliga?

Den som äter en balanserad kost i tillräcklig mängd löper allmänt taget ingen större risk för bristtillstånd. Emellertid ökar med åldern behovet av kalcium och D-vitamin, vilket hos dem som är små i maten eller undviker mjölkprodukter kan leda till bristtillstånd. Man brukar därför rekommendera att äldre personer tar tillskott av D-vitamin och att ifall intaget av mjölkprodukter är begränsat också kalcium. En lämplig daglig dos Dvitamin är 800 IE vilket motsvarar 20 mikrogram. För litet D-vitamin leder till muskelsvaghet, värk i benstommen och också försämrad kognition. Däremot är risken för skadlig överdos av D-vitamin med de receptfria preparaten obefintlig om man inte dagligen under långa tider tar mångfaldigt högre doser än rekommenderat. Dagsbehovet av kalcium är drygt 1000 mg av vilket allra största delen fås från mjölkprodukter och en

Fråga doktorn Skicka frågorna till: Otto Lindberg, Eira Sjukhus, Skepparegatan 29, 00150 Helsingfors eller otto. lindberg@eiransairaala.fi. Frågorna skall vara framme senast den 31 mars. del från spannmålsprodukter. 1000 mg kalcium är den mängd som ingår i en liter mjölk/ surmjölk/yogurt eller i 100 g lagrad ost.

Brist på B12-vitamin är inte helt ovanlig och hos personer som i sin kost begränsar sig till växtriket, hos diabetiker som står på metformin och hos patienter med långvarig behandling med protonpumpsinhibitorer, det vill säga magmediciner som Nexium, Losec och Somac. B12-brist brukar ge upphov till trötthet, magbesvär, känselstörningar, nedstämdhet och försämrat minne. Veganer och patienter med protonpumpsinhibitorer klarar sig bra med B12 tillskott i tablettform, däremot lönar det sig att ta B12 som injektion om förmågan att uppta B12 vitamin är nedsatt.

Vid sidan av B12- och D-vitamin samt kalcium behöver friska personer med sund livsstil sällan tillskott av vitaminer. För några år sedan var det väldigt pop med anti-oxidan-

Rådhusgatan 11 68600 JAKOBSTAD tel. (06) 789 9000 må - fre: 9 - 18 lö: 9 - 15 sö: stängt

ter, sedermera har det publicerats flera studier som antingen inte kunnat påvisa särskild nytta eller till och med en något ökad risk för negativt utfall. För den som av någon orsak äter ensidigt eller oregelbundet är en daglig dos av ett multivitaminpreparat att rekommendera.

Det samma gäller dem som är mycket små i maten. I den sistnämnda gruppen är också proteinbrist ett överraskande vanligt problem som ger kraftlöshet, ökar infektionsrisken, ger upphov till svullnader och fördröjer sårläkning. I runda tal behöver man cirka 100 g protein om dagen. De främsta källorna är kött, fisk, fågel, ägg, mjölkprodukter samt ärter och bönor.

Två ofta återkommande och till synes väsensskilda frågor gäller trög mage och sendrag. Ändå är svaret på dem båda ”mera vätska”. Om vi får i oss för litet vätska minskar också vätskehalten i tarminnehållet som då blir styvare och svårare för tarmen att bearbeta. Därför brukar jag påbörja utvärderingen av patienter med förstoppning med att utreda vätskeintaget. Underskott på vatten i kroppen leder till en liten men betydelsefull koncentrering av kroppens vätskor vilket i sin tur ökar risken för muskelspänning och muskelkramper. Både för sendrag och muskelspänning i rygg, skuldror och nacke är vatten ett viktigt och billigt hjälpmedel.

Vi behöver ungefär 2 liter vätska om dagen.

Det kan låta som en stor mängd, men fördelat från morgon till kväll blir det bara en dryg deciliter per timme.

En läsare undrar om det faktiskt är farligt för äldre att banta. Frågan tangerar problemen ovan. Vid sidan av risk för vitaminoch proteinbrist föreligger också en stor risk att bantningsresultatet huvudsakligen blir en förlust av muskler och inte av fett. Att gå ned i vikt utan att förlora muskelmassa och på så sätt ta skada av sin viktnedgång förutsätter riklig tillgång på protein och dagligt mångsidigt aerobiskt muskelarbete. Tyvärr är det är just hos personer med stillasittande livsstil som övervikten är förknippad med risk för både blodkärlssjukdomar och minnessjukdomar. Sålunda är det just de som borde gå ned i vikt som löper den största risken att med sina överflödskilon också förlora funktionsförmåga. I regel brukar jag därför för äldre patienter med lindrig övervikt, BMI (body mass index) under 29, rekommendera daglig motion framom viktnedgång.

OTTO LINDBERG

geriatriker

Korsholms Apotek Centrumv. 2, Korsholm Tfn: 06-322 2941

Korsnäs Apotek

Silverbergsvägen 20 Tfn: 06-364 1548

Rådhustorget, Ekenäs Tfn: 019-241 1441

Centralapoteket i Karleby tel. (06) 823 4300

MÅ-FRE 9-19, LÖ 9-14, SÖ 11-15

Liljendal betjäningspunkt: Må-fre kl. 9-18, lö kl. 9-13 Vöråvägen 5, tfn. 384 3800 Vänligt med yrkesskicklighet.

Välkommen !

MÅ - FRE 9-16 tfn. 040 754 3171

Strömfors Bruk

betjäningspunkt: MÅ-FRE 9-19, LÖ 9-14, SÖ 11-15 tfn.019-618 217

Tenala apotek

www.ekenasapotek.fi

www.apocentral.fi Tel. 06-3191100

Nagu Apotek Nauvon Apteekki (02)465 1414

Tel. 06-222 1110 Köpingsvägen Fax 3, tel: 06 365 1209, må-fre 9-17, lö 9-13 06-222 1599

Malax apoteks 100-års jubilemumsvecka 7.11-11.11.2016

1916-2016Korpo Apotek Korppoon Apteekki (02)463 1366 Tisdag 8.11 kl 10-16 Produktdemonstration100 / Orion VIOravais FYLLER ÅR Onsdag 9.11 kl 10-16 Biohit hälsotester och Apotek firar höst magtest, efterkeliaki) renoveringen! (bl.a. B12,i D-vitamin, Boka tid!

Måndag 7.11

kl 19-21 Föreläsning om sköldkörtelsjukdomar – allmänläkare Ulla Slama, Malax Kyrkhem, Snickerivägen 2

Gamla Apoteket

Öppet må-fr 9-18, lö 9-15 Dejour var tredje vecka: må-lö 9-22, sö 10-22 Vasaespl. 13, 65100 Vasa Tfn. (06)357 5300, fax (06) 357 5301 www.vanha-apteekki.fi

www.naguapotek.fi

Följklmed renoveringen påyrkesinstituts vår Facebook-sida.

10-15 Fotvårdsdag / Vasa elever tfn. 06-385 0048 Boka tid! www.oravaisapotek.fi

Torsdag 10.11 Fredag 11.11

kl 9-17

Kaffebjudning

Malax Apotek

Vi betjänar må-fr 9-18, lö 9-15 Köpingsvägen 3, tel: 06 365 1209, må-fre 9-17, lö 9-13 Köpingsvägen 3, tel. 06-365 1209, Fina erbjudanden hela veckan Tel. (06) 722 0009 Långbrogatan 15, Karleby, Malax apoteks 100-års jubilemumsvecka 7.11-11.11.2016 må-fre 9-17, lö 9-13 Sollefteågatan 8 tel 06- 824 1712 1916-2016 Måndag 7.11 kl 19-21 Föreläsning om sköldkörtelsjukdomar 66900 NYKARLEBY www.malaxapotek.fi

VI FYLLER 100 ÅR – allmänläkare Ulla Slama, Malax Kyrkhem, Snickerivägen 2

Tisdag 8.11

kl 10-16 Produktdemonstration / Orion

kl 10-16 Biohit hälsotester och firar höst magtest, efterkeliaki) renoveringen! (bl.a. B12,i D-vitamin, Boka tid!

Onsdag 9.11

Torsdag 10.11

Följklmed påyrkesinstituts vår Facebook-sida.

10-15 renoveringen Fotvårdsdag / Vasa elever Boka tid!

AVOINNA / ÖPPET

8 GOD TID

HÄLSA

2/2017

Vöråvägen 5, Vörå

www.karitasoptik.fi

GERITRIM geriatiska rehabiliteringscenter i Kristinestad har lanserat ett nytt mångsidigt distansservice TV koncept för hemmaboende seniorer och äldre.

Skolhusgatan 34, VASA, Koulukatu 34, VAASA

Vårt mål är att aktivera och skapa mera innehåll i vardagen för våra hemmaboende seniorer och äldre, samtidigt som tjänsten möjliggör ökade sociala kontakter, trygghet i hemmet och en snabb tillgång till hälsovårdstjänster.

Norragatan 1A, 22100 Mariehamn Tfn. 018-19823

TAG KONTAKT SÅ BERÄTTAR VI MER!

Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)

☎ 09-298 1927

www.fennooptiikka.fi

www.geritrim.fi Info@geritrim.fi Tel. 06-221 8584 Lappfjärdsvägen 10 PB 109 64101 Kristinestad Muskel-, led- och ryggbehandling

Individuella skoinlägg

helar, läker och lindrar!

Beställ tid för fotanalys!

Naprapath DN Kjell Carlsson Sjögatan 37, Kristinestad 0400-868 556 kjell.carlsson@napra.inet.fi

NÄRDENT Tel. 06-224 3404

Mottagning i Helsingfors Eira och Grankulla

www.s-balans.fi

Närpes

PROBLEM med värk, rygg/leder, fibromyalgi, yrsel,mage/tarm, stress, depression, ångest, sömn, immunförsvar, reuma m.m.

PRÖVA ÖRONAKUPUNKTUR HAMMASTEKNIIKKA OY TANDTEKNIK AB TIMO NIEMINEN

Högsta kvalitet och pålitlighet med dagens metoder.

SPECIALTANDTEKNIKER - Helproteser, påfyllningar, reparationer - Alla förekommande arbeten inom branschen - Betjäning på svenska

Karis Tand - Karjaan-Hammas ANN HAGLUND KRISTINE MIKELSONE HARRI VAALAS, munkirurg

Mottag. Rådhusgatan 21B, Vasa (06) 322 6300 www.hammastekniikka.net

Tuula Starck-Schreiber, Munhygienist Köpmansg. 11, Karis, 019-231 033

Tandproteser direkt från

SPECIALTANDTEKNIKER

Tandläkare Hammaslääkäri

• framställning av nya helproteser • påfyllningar och reparationer medan ni väntar • översyn av protes samt rådgivning gratis

VERONICA LINDQVIST Närpesvägen 16 H (Mittistan) 64200 Närpes Tidsbokning Ajanvaraus

- Tand,protes, implantat Skolv. 7, 66800 Oravais 050-3755 596

Hjälper dej att läka på ett naturligt sä tt.

FYSIOTERAPEUT ANDERS NYGÅRD Fylgias bottenvåning Skolhusgatan 34, 65100 Vasa (även hembesök)

050-5925884 Välkommna!

Ring och beställ tid!

www.citydental.fi 045-605 47 48

Tandläkare JAN SAARELA

S-balans

Regnbågen 17, NKBY S.Portin 050-3284822

PIRKKO GRÖNROOS

✁

City Dental

TANDKLINIK HAMMASKLINIKKA

Tel. 0400-618 834 Carola Holmberg

Finns över 200 akupunkter i örat. Genom att påverka bestämda punkter som står i relation till ett visst RISK FRI BEHANDLIN organ, en kroppsdel eller funktion kan man G UTAN BIVERKNI NGAR förebygga och behandla sjukdomar.

JORMA ALATALO Grönlundsgatan 8, Ekenäs Tel. 040-703 2393

Medicinsk Laser,

VASA, Handelsespl. 20 B. Tfn 06-312 1233 MALAX, Köpingsvägen 10. Tfn 06-347 8080

Ögonläkare * Erkki Alho * Tarja Linnola * Jaakko Leinonen * Ville Karjalainen * Reijo Linnola * Pirkko Lumme

GUNILLA DAMÉN ULF BÄCKMAN

Tel. 019-342 770 Virkby tandläkarcentral Virkbyv. 18A10.

019-241 2630 gunilla.damen@jedaj.fi Rådhustorget, EKENÄS

Tfn: 06-319 9700

Vasaesplanaden 14, Vasa

tandklinik SIRUDENT

TANDPROTESER

bör ses över och förnyas regelbundet för att undvika käkledsskador o. irriterat tandkött. GRATIS KONTROLL!

Specialtandtekniker e en an kan g bästa m ka är ett t e D Hans Boström nnis nnan mä står till Er tjänst

tfn 723 5151

a

vackert

leende!

Rosenlundsgatan 6, Jakobstad

Tandläkare Sirpa Laine Antti Pellinen Munhygienist Iida Finnilä

Vi har nu också tidsbeställning via nätet.

Fråga även efter blekningserbjudande!

Kvarnbacksgatan 5 68600 Jakobstad Tfn 06-723 6321

Bo och semestra i Italien Tel. +46 390 41800

Laila +39 3383556928 www.lmtroberg.com

HÄLSA

Flytande linser i sikte

Professor Carlos Mastrangelo (t.h.) och doktoranden Nazmul Hasan utvecklade glasögon som blixtsnabbt byter fokus. Foto: Dan Hixson/University of Utah College of Engineering

fokusera blicken och få maximal skärpa i alla lägen. Linsen är fylld med glycerin, en tjock färglös vätska.

Linsen kan, enligt forskateamet i Utah, byta fokus från ett föremål till ett annat på 14 millidels sekund.

– Jag frågade mig själv flera gånger varför jag fortfarande behandlas med teknik som uppfanns av Benjamin Franklin, säger Carlos Mastrangelo i The Verge.

De tjocka bågarna på prototypen får också sin förklaring. En sensor, som är placerad i bågen ovanför näsan, mäter avstånd mellan glasögonen och objektet du försöker fokusera blicken på med

hjälp av infrarött ljus.

Sedan skickas signalerna till linserna, som smidigt böjs för att ställa in optimalt fokus. Batteriet, som också är gömt i bågen, håller ett dygn på en laddning. Sedan ska batteriet laddas om.

Före användaren tar glasögonen i bruk måste de kalibreras med hjälp av en mobiltelefonapp som är kopplad till glasögonen med hjälp av Bluetooth.

Följande steg blir att ta fram en glasögondesign som man verkligen täcks ha på sig när man rör sig bland folk.

Källa: University of Utahs webbplats.

MARKUS WEST

OPTIK IT H SOLGLASÖGON MED SE

G L A S Ö G O N

IT H

Men nu finns en lösning inom räckhåll. Nu har professor Carlos Mastrangelo och hans forskarteam vid University of Utah kanske kommit på en lösning.

– De flesta som använder läsglasögon måste hela tiden ta dem av och sätta på dem igen. Nu är det slut på det.

När du sätter på de här glasögonen ser du klart hela tiden, säger professor Carlos Mastrangelo.

Under en mässa nyligen visade Mastrangelo upp en prototyp av en ny sorts smarta glasögon. Visserligen är de fortfarande prototyper och ingenting man skulle vilja gå omkring med på näsan.

I glasögonen har han byggt in flytande linser som gör det betydligt lättare att

2/2017 9

SE

Många får med stigande ålder svårt att fokusera blicken på objekt på nära håll. Det kallas ålderssynthet och ger upphov till stor frustration när man ska läsa innehållsförteckningar, tidningar eller bara texten i mobilen.

GOD TID

DINA STYRKOR PÅ KÖPET VID KÖP AV KOMPLETTA GLASÖGON. 2 PAR GLASÖGON TILL PRISET AV ETT.

(KAN EJ KOMBINERAS MED ANDRA ERBJUDANDEN)

NÄRPES

SYNCENTER

NÄRPESVÄGEN 14 64200 NÄRPES TEL(06)2241138 www.nygardsoptik.fi VI HAR ÖPPET MÅN-FRE 9.00-17.00. LÖ STÄNGT

K O N T A K T L I N S E R

10 GOD TID

2/2017

HÄLSA

Artros drabbar många – men alla behöver inte ny led ARTROS • Artros gör ledbrosket skört.

Funktionsförmågan blir sämre och processen tar ofta flera år.

• Artros smittar inte från led till led, och leder inte till ledgångsreumatism.

• Det finns ingen typisk person som drabbas av artros.

• Helt friska personer med normal vikt kan också få artros.

• Symtomen smärta och stelhet i leder förekommer vanligen i perioder.

• I första hand försöker man åtgärda artros genom egenvård som muskelträning och bantning, terapeutisk träning och hjälpmedel som underlättar rörligheten.

• Senare blir det fråga om värkmediciner, antiinflammatoriska mediciner och opiatrelaterade smärtstillande läkemedel.

Operation är den sista utvägen.

Den nya höftleden sitter där den ska. Kirurgen avslutar med att knipsa fast ett trettiotal agraffer, det vill säga metallnitar, fast i det yttersta såret, sedan böjer han sig över patienten och frågar hur det känns.

Nej, artros är inget du kan förebygga, inte genom fysioterapi, gympa eller läkemedel. De flesta av oss drabbas av artros och då oftast i antingen höft eller knä, men alla behöver ingalunda operation. Varje år får ändå omkring 20 000 finländare ny höft eller nytt knä.

Höftledsartrosen börjar med elaka stickningar i ljumsken, känningar djupt inne i skinkan eller så strålar smärtan ned längs benet. Ofta i samband med fysisk ansträngning eller så blir det bara svårare att trä på strumporna och knyta skosnörena.

Hos en del stannar problemen vid lindrig hanterlig värk, hos andra utvecklas artrosen till ett svårt smärtsamt tillstånd som leder till obehag och rentav oförmåga att röra på sig. Artros har inte heller något botemedel, annat än operation.

– Artros är väldigt individuellt.

Det finns människor som har relativt långt framskrider artros som inte ger sig till känna på något sätt utan sjukdomen upptäcks mer eller mindre av en slump. Vi vet inte vad som framkallar artros och har följaktligen inte heller hittat en egentlig medicin mot problemet.

Det säger ortopeden Jarkko Leskinen som är överläkare på Pejas sjukhus i Vanda. På Pejas, som ingår i HNS, finns en av de största kirurgiska enheterna där artrospatienter kan få ny höftled eller ny knäled.

Det är inga obetydliga mängder finländare som får ny knä- eller höft-

protes, årligen handlar det om omkring 20 000 patienter och på en generation betyder det ungefär en halv miljon människor.

Lugnande och smärtstillande Själva operationen är ett ingrepp som pågår några timmar, rekommendationen är att patienten får ryggmärgsbedömning för att undvika eventuella komplikationer i samband med helnarkos.

– Patienten får givetvis tillräckligt med både lugnande och smärtstillande. Många slumrar medan kirurgen sågar av benet. Vårdtiden är två tre dagar men utvecklingen går mot ännu kortare vistelse på sjukhus. I USA är det inte ovanligt att ingreppet görs som dagkirurgi.

Kvinnor drabbas oftare, åldern inverkar, tungt fysiskt arbete och övervikt, som belastar i synnerhet knän. Genetiska faktorer kan också påverka utvecklingen av artros.

Innan operationen kartläggs patientens hälsa genom bland annat blodprov och röntgen. Ett absolut måste är att tänderna är i skick. Andra faktorer som riskerar att operationen inte blir av är svår över-

"Artros är väldigt individuellt. Det finns människor som har relativt långt framskrider artros som inte ger sig till känna på något sätt utan sjukdomen upptäcks mer eller mindre av en slump."

JARKKO LESKINEN

överläkare

vikt, problem med blodtrycket, så kallad vuxendiabetes och artärförhårdnader.

Själva ingreppet är ganska hårdhänt, snittet är långt och djupt och i höftleden använder kirurgen ”motorsåg” för att såga loss den utslitna leden.

Blodpropp eller bakterier Den ersättande ledprotesen i höften består i princip av tre beståndsdelar, knoppen i plast, ledkulan i keramik och skaftet i titan. Kirurgen hamrar bokstavligen in skaftet i lårbenet.

– Den här mixen av material har visat sig vara hållbar och fungerande. Titan har samma egenskaper som ben och viss flexibilitet.

Största riskerna efter operatio-

nen är blodpropp och bakterieinfektion. I profylaktisk syfte får alla patienter efteråt läkemedel som ska hindra blodpropp.

– Bakterieinfektionen kan ha svåra följder. Den har inte sitt upphov i sjukhusbakterier utan är normala bakterier som sitter på huden.

Trots att man tvättar området kring snittet med sprit stannar närmare 60 procent av hudbakterierna kvar på huden och risken är att de kommer åt att leta sig in och fram till implantatet. I normala fall sätter kroppens immunförsvar i gång och motar bakterierna i grind men ledprotesen är konstgjord och saknar blodkärl. Därmed har bakterierna en utmärkt grogrund.

I en del fall kommer bakterierna åt att orsaka en elak inflammation som kan leda till att man måste avlägsna implantatet och vänta upp till två tre månader tills ny operation är möjlig. För patienten är läget något av en personlig katastrof för rörligheten är nästan lika med noll utan höftled. Vården är både dyr och lång, och kostar samhället mellan 50 000 och 100 000 euro.

Enligt Leskinen känner man egentligen inte till fall där kroppen skulle ha stött ut det främmande föremålet, implantatet.

En tämligen vanlig känsla efter höftledsoperation på ena sidan är att det ”nya” benet känns längre. Leskinen säger att man instal-

lerar ledprotesen i enlighet med ursprunget, och att benet känns längre för att den nya reservdelen motsvarar den ursprungliga friska som har krympt under sjukdomsförloppet.

– Vanligen försvinner skillnaden på några millimeter snabbt. Är skillnaden i längden på benen två tre centimeter handlar det om vårdfel.

Några veckor eller månader Återhämtningen tar allt från några veckor till flera månader, och mycket hänger på patientens ork och motivation att utföra träningsprogrammet och helt enkelt röra på sig. Senare finns det inga hinder för att motionera, idrotta och utöva favoritsporter som förr. Muskelträning är viktig, både före och efter operationen.

– Det händer sällan att den nya höftleden hoppar ur led. Men det är inte heller omöjligt. Då behövs inte en ny operation men leden måste sättas på plats.

För patienten kostar operationen på kommunalt sjukhus ungefär 100 euro per dygn, i verkligheten debiterar sjukhuset patientens hemkommun 7 000 euro. Och har man gott om ekonomiska resurser finns alltid privatsjukhus som tar upp till 15 000 euro för operationen.

NINA WECKSTRÖM

GOD TID

HÄLSA

Inget blodstänk, inga benflisor Vi är många, riktigt många, alla vi som knallar omkring med en ny konstgjord led i höft eller knä. Vi blir 20 000 fler varje år och det är som alla boende i Jakobstad eller Sibbo. Och räknar man med oss alla som gått genom operationen under tio år är vi redan uppe i 200 000.

Insikten om att den konstgjorda leden ingalunda är unik skapar en underlig känsla av samhörighet.

Det finns tiotusentals finländare som har gått genom samma sak, först smärtan som sakta blir ettrigare, sedan gång med stöd av käpp eller kryckor, så kanske en nästan olidlig värk i vila. Och slutligen och äntligen dagen då operationen ska ske. Under tiden har vi vant oss vid tanken på att någon ska snitta upp ett tjugo trettio centimeter långt sår i höften, karva och flika undan segment av muskler och blotta den nötta höftleden för att sedan helt prosaiskt starta ”motorsågen” och avlägsna den utslitna beståndsdelen.

Allt medan vi ligger där på britsen inbäddade i varmt bolster i ett svalt operationsrum, vid medvetande men lagom lulliga av lugnade medel för att slumra till mellan varven och känna oss trygga i förvissningen att de vet vad de gör.

Jag visste att vänta på bullret från sågen, men inte att arbetet med att installera den nya leden är en mycket fysisk handling där den opererande kirurgen använder stor styrka för att slå in skaftet i lårbenet.

För en skräckslagen stund är lulligheten bortblåst och jag undrar vad som händer om jag trillar i golvet.

Kirurgen avslutar meda att knipsa fast ett trettiotal agraffer, det vill säga metallnitar, fast i det yttersta såret, sedan böjer han sig över mig och frågar hur det känns. På huvudet bär han en slags hjälm och ansiktet är dolt av ett visir. Inget blodstänk, inga benflisor syns, hinner jag tänka och svarar: Tack, jo vars jag mår bra. När tror doktorn att jag kan stå på skidor igen?

Två dagar senare är jag hemma och inleder den tämligen långa återhämtningen med att gympa enligt direktiv och droga mig med underbara piller som ska lindra värk. När pillren hotar ta slut ringer jag sjukhuset, avdelningssköterskan frågar barskt: Har du värk? Värk, nej ingen värk. Jag har inte haft värk sedan tiden före operationen, svarar jag och drar slutsatsen att jag inte behöver smärtstillande medel längre. Känslan är fantastisk. Två månader senare går jag nästan som normalt, är åter på jobb och två år senare är det bara ärret som påminner mig om den nya höftleden. Ja, och röntgenbilden förstås. Det är min höftprotes på bilden.

Direkt efter operationen frågar min bror om jag bad att få med mig den gamla höftleden i en liten ask. Nej, det gjorde jag inte.

NINA WECKSTRÖM

Mer än 63 000 namn för Vasa centralsjukhus Namninsamlingen bakom medborgarinitiativet som kräver att riksdagen ska ompröva beslutet att frånta Vasa centralsjukhus den så kallade om fattande jouren har varit en stor framgång. Söndagen den 26 februari hade insamlingen resulterat i 63 600 namnunderskrifter.

Namninsamlingen avslutas den 28 februari.

Många aktiva i Svenska pensionsförbundets med-

lemsföreningar i Österbotten har placerat ut blanketter i butiker, bibliotek och banker. På en del orter har aktivister knackat dörr.

En av de aktiva är Carita Björne, ordförande i Lappfjärds Pensionärsklubb.

–Vi har inte knackat dörr, men varit desto aktivare med att samla in på olika tillställningar, till exempel Alla hjärtans dagfesten gav många underskrifter, säger hon.

2/2017 11

NÄRPES FYSIOTERAPI PRENUMERERA PÅ GOD TID

Raastuvankatu 22, 65100 Vaasa Rådhusgatan 22, 65100 Vasa

Närpes, Johnny Wahlsberg 050-507 8760

Välkommen att fynda en god natts sömn!

Puh. / Tel. 06 - 3177 455 Akuuttiajat joka päivä klo 11-12 Akuttider varje dag kl. 11-12 Volaris Runsor, Futura II Yrittäjänkatu 15, 65380 Vaasa Företagaregatan 15, 65380 Vasa Puh. / Tel. 044 - 327 5455 www.volarisfysio.fi

Shockwave Therapy

Investera i en ordentlig säng, man blir inte yngre men man sover skönt. Eden 6:an eller Eden 9:an för bästa följsamhet.

K om & pr öv a ä ve n d u !

På får du hälsa som håller livet ut med ekokvalitet!

Boka din festmiddag eller födelsedag hos oss.

Vi har plats för 40 personer.

Från vår butik får du allt i matväg! Tel. 723 1031.

Skutnäsg. 2, Jakobstad. Öppet mån-fre kl. 11-13.30

VÄLKOMMEN TILL NÄRPES SIMHALL !

Simhallens normala öppethållningstider är Måndag – Torsdag kl 16:00-21:00, Fredag kl 15:00-21:00, Lördag kl 12:00-16:00, Söndag kl 11:00 - 16:00 Glöm inte bort att bekanta er med våra kurser i vattengymnastik.

Kurser hålls även dagtid!

Hela vårt utbud finns i Närpes Vuxeninstituts kurskatalog.

Fritidsnämnden i Närpes

Simhallsvägen 3, 64200 Närpes. Tel: 040-1600698 Email: simhallen@narpes.fi

Specialläkarmottagningar Undersökningar Recept Utlåtanden Operationer

Oy KristinaMedi Ab - sakkunnig hälsovård & kirurgi Tilläggsinfo & tidsbeställningar vardagar kl. 9-16 tel. 06 -357 8700

Oy KristinaMedi Ab Lappfjärdsvägen 10 64100 Kristinestad www.kristinamedi.fi www.facebook.com/kristinamedi Vi är verksamma i f.d.

Bottenhavets sjukhus OP-lokaler Diabetes Fysioterapi Gastroenterologi Gynekologi Inremedicin Ortopedi Plastikkirurgi Psykologi Urologi Öron-, näs- & halssjukdomar

Välkommen till oss!

1. Remiss 2. Försäkring 3. Privat Vi svarar gärna på ev. tilläggsfrågor.

Sakkunnig hälsovård & kirurgi snabbt, nära och enkelt!

Madrassen ger kroppen ett jämnt, bekvämt stöd. Höfter och skuldror sjunker ned i madrassen, vilket ger ett perfekt stöd åt både midja och korsrygg.

Zonsystemets princip är lika självklar som naturlig. De flesta är bredare över höfter och axlar och sängen behöver vara mjukare i just de områden.

Nu till kampanjpris från Bed Invest. Välkommen in och testa.

Bed Invest Nixvägen 28 Närpes (bredvid St1) To-fre 12-17, Lö 12-15

+358 442573744

bedinvest@gmail.com, www.bedinvest.fi

Bed Invest Marknadsvägen 1 Korsholm, Smedsby (mittemot Vallonia) Må-fre 12-18, Lö-sö 12-16

12 GOD TID

2/2017

VALEXTRA

Möt två veteraner som Isa Forsbäck, SFP, Raseborg: “Pensionärerna måste inse sitt värde. Utan oss stannar hjulen. Vi är barnvakt, hund- och kattvakt, ställer upp som skolfarfar och farmor, arbetar frivilligt i pensionärsföreningar, tar hand om varandra och betalar snällt våra alltför höga skatter.”

ISA FORSBÄCK Ålder: 74 år och har inga åldersnojor.

Hemort: Ekenäs, Raseborg Familj: Man, tre sönder, sju barnbarn och tre hundar. År i fullmäktige: 36.

Mitt vallöfte: Seniorkraft – starka tillsammans. Arbeta för att de äldres rättigheter inte försvagas av hälso- och sjukvårdsreformen. Och vård på modersmålet förstås! Inte heller ska äldre diskrimineras på grund av obefintliga eller svaga IT-kunskaper, den av staten planerade elektroniska medborgarpostlådan som skräckexempel.

I Raseborg finns lugn och ro, vacker natur och inget värre bus. Isa Forsbäck på promenad längs Linvävaregatan i Ekenäs med hundarna Emma, Millie och LouLou. Foto: Vidar Lindqvist.

"Raseborg är en bra stad att åldras i" Hur upplever du att kommunerna tar hand om de äldre?

– Som medlem i grundtrygghetsnämnden vet jag att äldreomsorgen alltid varit en av de viktigaste sektorerna. De förtroendevaldas olika boningsorter inom kommunen och djungeltelegrafen gör att missförhållanden genast rapporteras. Och insändare i Västra Nyland kan peka på många problem inom vården. Ibland upplevs problemen bara bli större genom att enskilda fall enligt sekretesslagen aldrig får redas ut i en tidning.

Och oskyldiga tjänstemän får sig på pälsen när allt ibland handlar om missuppfattningar.

– Mindre och större krokben kommer då och då från statens sida.

Höjda avgifter, minskade statsandelar, ändrade normer för kraven på seniorboenden och krångliga regelverk gör att kommunens verksamhet kan kringskäras. Är åldersdiskriminering en fråga ni uppmärksammar i din kommun?

– Någon åldersdiskriminering har jag inte hört om. Varken tjänstemän eller förtroendevalda har någonsin tagit det ordet i sin mun.

T.ex. höftledsproteser sätts in på seniorer i åldern 80 +. Alla får vård efter behovet.

Lyssnar kommunstyrelsen och -fullmäktige på kommunens äldreråd?

– Jo-nej, kommunen lyssnar ibland på sitt äldreråd. Äldrerådet sysslar med jordnära, för de äldre viktiga frågor, farliga gropar i trottoarer, brist på parkeringsplatser vid HVC, höga kursavgifter vid Mbi, dåligt bemötande vid ett läkarbesök mm mm. Rådets protokoll skickas sedan till stadsstyrelsen och grundtrygghetsnämnden. Passar inte frågorna in någonstans blir de ofta liggande.

– Äldrerådet har stadens äldrevårdschef som sekreterare och det har underlättat verksamheten eftersom hon har auktoritet och för frågorna vidare.

Allt fler äldre ska bo hemma. Klarar kommunen av att bygga bostäder så att de äldre kan bo hemma i hög ålder?

– Raseborg har just byggt ett äldreboende och ett servicehus i Karis.

Planer fanns också på ett liknande boende i Ekenäs. Men den redan ökända social- och hälsovårdsreformen gör att kommunen i likhet med alla andra kommuner slagit bromsarna på och avvaktar. Alla hus som landskapet inte vill hyra faller i famnen på kommunen. Allt enligt devisen ”gör man ingenting så gör man åtminstone inga fel”, re-

sultatet blir att allt står stilla.

– Helt klart är att hemvården måste få mera resurser i takt med att fler seniorer som är i allt sämre skick bor hemma. Staten kräver en minskning av åldringshemsplatserna men bryr sig ganska lite om slutresultatet. Alla vill inte bo hemma när hälsan sviktar.

Hur upplever du att närståendevården fungerar i Raseborg?

– Man hör ganska lite om hur närståendevårdarna har det. Det är en grupp som inte klagar utan vill sköta sina anhöriga så länge man orkar. En grupp värd all beundran.

Från kommunens sida vet man att deras arbete är synnerligen värdefullt men oftast väldigt tungt, att de på grund av den låga ersättningen sparar stora summor åt samhället.

Utan närståendevården skulle hemvården vara i kris.

Social- och hälsovården flyttar mitt i nästa mandatperiod till landskapen. Hur förändrar det arbetet för er kommunpolitiker?

– Vi äldre politiker är av naturliga skäl mera intresserade av vårdfrågor än de yngre. För oss är det självklart att så långt som möjligt kämpa för att det stora spöket, landskapet, inte ska försämra levnadsvillkoren för oss seniorer. Att pengarna ska räcka till att upprätthålla samma

nivå som nu. Och att vi får vård på modersmålet. Det som blir kvar i kommunen är ungdom, kultur, idrott, fritid och tekniska sektorn.

Men ingen vet vad kommunen kommer att ha för skattemedel att disponera när landskapet fått sitt.

Kommer pengarna att räcka till för de sektorer som blir kvar. Framtiden är bara stora frågetecken.

Tror du att Raseborg får behålla social- och hälsovårdstjänsterna i nuvarande omfattning också efter 2019?

– Nej, det vet jag att kommunen inte får. Men varför inte äldreomsorgen och socialvården får vara kvar i kommunal regi verkar ologiskt, båda är mycket känsliga sektorer och kräver ibland snabba beslut och åtgärder. Jag är mycket orolig för hur det går med Kårkulla.

Kommunernas roll i det förebyggande friskvårdsarbetet betonas i många partiers valprogram. Hur ska det se ut i praktiken?

– Många partiers valprogram ser ut som önskelistan till julgubben. Inte ens riksdagsmännen vet hur social- och hälsovårdsreformen kommer att utformas. Jag tror att det förebyggande friskvårdsarbetet blir en mycket liten bit i det stora pusslet, ett landskap med 1,6 miljoner invånare att ta hand om har

större frågor att syssla med. Hoppas ändå innerligt att skoltandvården inte får lida, en generation med illa skötta tänder blir dyr.

Hur kan kommunen stöda pensionärsorganisationerna i deras arbete?

– Kommunerna kan ställa samlingsutrymmen till förfogande.

Hopfällbara, lätta bord och stolar som kan fogas ihop till olika grupper. Gärna får utrymmet ha hörselslinga, tillgång till bredband och förstås en videokanon för att visa bilder. Möjligheter till kopiering står högt på många föreningars önskelista. Och drömmen är att få posta via kommunens frankeringsmaskin.

– Pensionärsföreningarnas stora sociala och hälsofrämjande betydelse borde premieras med rejäla verksamhetsbidrag. Är Raseborg en bra kommun att åldras i?

– Raseborg är en bra kommun att åldras i, det intygar otaliga inflyttade pensionärer. Här finns lugn och ro, vacker natur, havet och småskalighet. Inga värre busar, bara ett litet mopedrally på torget vissa kvällar. Och blir man krasslig finns det både kommunal och privat läkarservice och än så länge ett eget sjukhus.

VALEXTRA

inte tappat sugen Christer Bogren, SDP, Malax: “Landskapet kan väl inte stänga en nyrenoverad hälsocentral. Lite oroad är jag över att beslutsfattandet flyttar så långt bort. Små kommuner kommer inte att få en plats i landskapsfullmäktige.”

Christer Bogren, SDP, understryker betydelsen av bra kontakter i Helsingfors när en liten kommun som Malax ska bevaka sina intressen. Han räknar med att det blir regeringsskifte i nästa riksdagsval och att det då är Socialdemokraterna som blir statsministerparti. Foto: Markus West.

”Ge äldrerådet en egen budget” Hur tar kommunerna hand om de äldre? Möter de äldre åldersdiskriminering i sin vardag?

– Jag tycker inte att de äldre möter diskriminering. I min hemkommun, Malax, hade vi ett äldreråd redan innan de blev lagstadgade. De äldre har kommit bra till tals och kan delta i intressebevakningen i ett tidigt skede.

Lyssnar kommunstyrelsen och – fullmäktige på kommunens äldreråd?

– Det är ett problem. Äldrerådet har uppgifter, men de vill ha fler. Äldrerådet kan ge utlåtanden, men saknar förslagsrätt. Styrelsen hör äldrerådet i frågor som berör den äldre befolkningen, men beslutanderätten är besvärlig. Det är styrelsen och fullmäktige som tillsammans med vård- och omsorgsnämnden fattar besluten. Eventuellt kunde man utveckla det genom att ge äldrerådet en egen budget eller göra det till en kommunal nämnd.

Allt fler äldre ska bo hemma. Klarar kommunerna av att bygga bostäder så att de också kan bo hemma i hög ålder?

–Tanken är bra. Äldre personer

vill i allmänhet bo hemma så länge som möjligt, men det har både föroch nackdelar. Många äldre behöver hjälp flera gånger dagligen.

Det kan vara betungande. Särskilt skötseln under kvällar och nätter är besvärliga när folk bor alldeles för länge där hemma. Vi har byggt olika boenden i Malax, nu senast i Bergö. Vi har rätt många platser, men otryggheten är stor tror jag bland dem som bor hemma.

–Många flyttar till kommunala hyresbostäder. Det är bra för då får de barnfamiljer i sin närhet och har möjlighet att umgås med yngre folk. Servicen, så som butiker och banker ligger också närmare.

Hur fungerar närståendevården i Malax?

– Vi har en bra service när det gäller närståendevården. Närståendevårdarna borde få mer ersättning än vad de får i dag.

Stödet för närståendevård innehåller ett vårdarvode som betalas i pengar. Vårdarvodet bestäms enligt hur bindande och krävande vården är. Från 1.1.2016 är vårdarvodet minst 387,49 euro i månaden.

Social- och hälsovården flyttar mitt i nästa mandatperiod till landskapen. Hur förändrar det

CHRISTER BOGREN Ålder: 69 år.

Hemort: Malax.

Familj: Hustru och tre fullvuxna döttrar. År i fullmäktige: 40 år, tio perioder.

Mitt vallöfte: Jag kommer att kämpa för att Malax ska vara en självständig kommun så länge det går.

ditt arbete som lokalpolitiker?

– Om både landskaps- och social- och hälsovårdsreformen förverkligas så försvinner en hel del av beslutsfattandet från kommunen. Det är inte så lätt. Vi hoppas att hemvården och vår egen hälsocentral, bäddavdelning och boendeenheterna får finnas kvar i Malax. Landskapet kan väl inte stänga en nyrenoverad och tillbyggd hälsocentral där läkarsituationen åtminstone för tillfället är god. Lite oroad är jag över att beslutsfattandet flyttar för långt bort. Små kommuner kommer inte ens att få en plats i landskapsfullmäktige.

Kommunernas roll i det förebyggande friskvårdsarbetet betonas i SDP kommunalvalsprogram.

Vad ska man göra?

–Våra medborgar- och arbetarinstitut erbjuder stavgång, gym och träning på olika sätt. Det är viktigt att man håller sig i skick så långt det bara är möjligt.

Hur kan kommunen stöda pensionärsorganisationernas arbete?

– I Malax startade det med en pensionärshemsförening på 1960och 1970-talen. Då fick vi ett starkt stöd. Senare har vi försökt klara oss på egen hand. Vi har ett bra samarbete med kommunen, men något ekonomiskt stöd behöver vi inte i nuläget. Är Malax en bra kommun att åldras i?

– Det tror vi och vi har också belägg för det. Det kommer människor utifrån som känner till att vi har en god servicenivå. Det gäller inte bara åldrings- och sjukvården.

Folk flyttar till Malax på äldre dagar. Personer som bott i Sverige eller på andra orter i Svenskfinland flyttar gärna hem när de blir pensionärer, avslutar Bogren.

MARKUS WEST

GOD TID

2/2017 13

”Inte så dramatiskt” 2019 blir ett omvälvande år för kommunerna. Om regeringen får som den vill överförs ansvaret för social- och hälsovården från och med den 1 januari 2019 från kommunerna till 18 landskap.

I klarspråk betyder det att landskapet bestämmer om små orter får ha kvar sin hälsovårdscentral. Landskapet bestämmer också hur hemvården ska organiseras i din hemkommun.

Ungefär hälften av kommunernas budget tas ifrån dem.

För de politiker som väljs in i kommunfullmäktige i början av april betyder det att deras inflytande minskar. Universitetslärare Linnéa Henriksson vid Åbo Akademi ser ändå inte så stor dramatik i förändringen, ur politikernas synvinkel.

– Det läget råder i flera kommuner redan nu. 2009 skapades det vårdområden där ansvaret för invånarnas social- och hälsovård i en del kommuner flyttades till en större grannkommun. Till exempel Pedersöres social- och hälsovård sköts av Jakobstad. Det har inte uppfattats som så dramatiskt.

Finns det risk för att lokalpolitikerna drabbas av något slags identitetskris?

– Säkert för av en del politiker och kommuner. Det tar säkert tid att vänja sig vid att man inte kan göra så mycket åt social- och hälsovården.

Mot den här bakgrunden kunde man förvänta sig att social- och hälsovårdsfrågorna skjuts åt sidan till förmån för andra frågor i årets valrörelse. Det kommer inte att ske, säger Henriksson.

– Vi kommer att se många politiker som talar om social- och hälsovård. Väljarna vill ha svar på de frågorna. Samtidigt är det rätt många, både kandidater och andra, som egentligen inte vet just någonting alls om social- och hälsovårdens framtid.

Det beror på att regeringen har varit otydlig med att berätta hur social- och hälsovården ska ordnas efter 2019.

Pensionärerna är en viktig grupp väljare. De röstar flitigt. De bestämmer sig tidigt och många av dem förhandsröstar. I kommunalvalet 2012 stod pensionärerna för nära hälften av förhandsrösterna.

– Pensionärerna är en viktig väljargrupp i årets val. De är de som är tillräckligt rotade på orten för att vara intresserade av lokala angelägenheter. Pensionärerna intresserar sig inte bara för social- och hälsovårdsfrågor, utan kan lika gärna vara engagerade i att bevara byskolan.

MARKUS WEST

14 GOD TID

2/2017

VALEXTRA

Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO rf:s mål för kommunalvalet 2017

Kommunerna i skick 2017 – krav för att förbättra de äldres situation I och med vård- och landskapsreformen ändras kommunernas roll. Kommunvalet ordnas den 9.4.2017. Ansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna överförs

till landskapen år 2019. Till dess ordnar kommunerna medborgarnas basservice.

Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO rf vill i valsdiskussionerna ta

1. I kommunerna måste man agera mot åldersdiskriminering Tre av fyra äldre finländare (75 %) upplever att de blir bemötta som andra klassens medborgare. I praktiken är lika många (72 %) av den åsikten, att det i vårt samhälle förekommer mycket åldersdiskriminering. Två av tre (67 %) konstaterar att man numera idealiserar ungdom för mycket. Uppgifterna framgår av undersökningen ”På tröskeln till morgondagen” som gjorts av TNS Gallup Oy. Resultaten är mycket oroväckande. På kommunnivå måste man ta itu med åtgärder mot åldersdiskriminering. I kommunernas välfärdsplaner måste man fästa speciell uppmärksamhet vid att de äldres ställning och delaktighet verkligen stärks och att de äldre ses som en resurs i kommunerna.

2. Delaktighet och att bli hörd är en grundläggande rättighet De äldre har rätt att bli hörda i frågor som gäller dem själva enligt principerna i Europeiska sociala stadgan och i flera nationella förordningar. De måste, med stöd av anhöriga och närstående, vid behov ha möjlighet att delta i planeringen och förverkligande av sin egen vård. Äldrerådens ställning i kommunerna måste tryggas och ett smidigt samarbete mellan landskapsråden och kommunernas äldreråd måste säkerställas. PIO rf betonar att införandet av äldreråd som följer med landskapsförvaltningen inte gör de nuvarande kommunala äldrerådens ställning och uppgifter onödiga. Tvärtom, verksamheten i kommunernas äldreråd måste utvecklas och stärkas.

3. Närståendevårdarnas ställning måste förbättras Närståendevården är ett centralt sätt att ge kommunal service åt äldre. Man måste sörja för utvecklingen av den i samband med det övriga servicesystemet. Kommunen måste reservera tillräckliga anslag för närståendevården så att avtal om närståendevård inte blir ogjorda på grund av brist på pengar.

För närståendevårdarna och för dem de tar hand om måste man trygga åtminstone lagstadgade tjänster, såsom närståendevårdararvode, lediga dagar månatligen och behövlig avlösarvård. Avlösarvården bör utvecklas så att närståendevårdaren faktiskt kan lämna sin anhöriga med en känsla av trygghet och får vila.

Vi kräver att stödet för närståendevården överförs för utbetalning av FPA, så att jämlikheten i närståendevården kan förverkligas oberoende av bostadsort.

4. Hemmaboende måste stödas Man bör fortsätta programmet för att förbättra äldres boende enligt uppställda mål och planer. Målet är att år 2030 bor minst 92 procent av över 75-åringarna hemma och de flesta som är yngre. För att det ska förverkligas behövs en miljon tillgängliga och trygga bostäder. Tillgänglighet ska vara riktmärket i allt framtida byggande och kommunerna kan stöda målet med sina egna åtgärder.

Det är viktigt att stöda hemmaboende. Samtidigt måste man sörja för tillgången på nödvändiga och högklassiga boende- och institutionstjänster inklusive tillhörande omsorgs- och vårdtjänster. Familjevård för äldre erbjuder en trygg och mänsklig omsorgsform. I äldreomsorgen ska man ha ett arbetsgrepp som är rehabiliterande och som upprätthåller funktionsförmågan. Minnessjukas varierande vårdbehov måste beaktas skilt.

Framför allt måste man, när beslut om boende fattas, höra den äldre själv.

upp eliminerande av åldersdiskriminering, tjänsterna som inverkar på de äldre kommuninvånarnas välbefinnande, samt betydelsen av delaktighet.

När- och kontorstjänster behövs långt in i framtiden. Enligt Statistikcentralens undersökning "Befolkningens användning av informations- och kommunikationsteknik 2015" har 25 % (cirka 161 000 personer) av 65–74-åringarna och 65 % (cirka 320 000 personer) av befolkningen i åldern 74–89 år aldrig använt Internet.

Kommunerna måste sörja för fungerande närtjänster. Man måste garantera att de bevaras också vid eventuella kommunsammanslagningar. Fungerande närtjänster måste garanteras kommuninvånarna oberoende av ålder och bostadsort.

6. Stöd av digitala tjänster för äldre Tillgången till offentliga förvaltningens och myndighetstjänsterna främjas med hjälp av digitalisering. Målet gäller i högsta grad de äldre som har svårigheter att nå tjänsterna, till exempel på grund av funktionsnedsättning, minnessjukdom samt hörsel- och synbegränsningar. De äldre medborgarna har också sämre datatekniska färdigheter än genomsnittet, varför de ofta är tvungna att uträtta ärenden vid en servicepunkt.

Med tanke på de äldre medborgarna är möjligheten att få möjligast många tjänster ”vid en lucka” en bra sak, om servicenätverket regionalt är tillräckligt täckande, och att servicepunkterna inte försvinner alltför långt bort. Vid behov måste tjänsterna föras närmare, till exempel med hjälp av servicebussar o.dyl.

Med tanke på jämlikt bemötande av medborgarna är det synnerligen viktigt att tillgången på myndighetstjänster tryggas regionalt i hela landet, så att avståndet till servicepunkten inte blir orimligt långt. PIO rf poängterar att samtidigt som man främjar digitaliseringen, måste man fästa uppmärksamhet vid att upprätthålla och förbättra äldre människors datatekniska kunnande.

7. Tjänsterna utvecklas för att garantera invånarnas välbefinnande Planeringen och förverkligandet av kommunens tjänster måste utgå från individens behov och från tryggande av ett övergripande välbefinnande. Behoven varierar i olika skeden av livet. Åldrandet ställer krav på såväl livsmiljön som lösningar som är kopplad till den, så som tjänster, boende och fritidsintressen. Samtidigt betonas betydelsen av social- och hälsovårdstjänsterna och speciellt äldreomsorgen.

I kommunerna måste man inrätta rådgivningar, där äldre personer får nyttig information bland annat om tjänster som står tillbuds, om stöd och förmåner.

I samband med vård- och landskapsreformen, samt vid eventuella kommunsammanslagningar måste man sköta om att nivån på social- och hälsovårdstjänsterna inte försämras utan istället förbättras. I detta sammanhang finns det anledning att betona att tjänsterna också i fortsättningen måste vara tillgängliga både på finska och svenska. De kommunala tjänsterna måste prissättas så att de är tillgängliga för alla.

8. Pensionärsverksamheten ska stödas Kommunerna kan inte på något sätt ersätta de tiotusentals frivilliga som verkar i pensionärsorganisationernas föreningar. De gör ett ytterst viktigt arbete för att främja pensionärernas och de äldres psykiska och fysiska hälsa, samt sociala välbefinnande och för att bekämpa ensamhet.

Kommunerna ska främja pensionärsföreningarnas verksamhetsförutsättningar. De utrymmen som behövs i verksamheten måste tryggas så flexibelt som möjligt och erbjudas gratis.

5. Tjänsterna måste finnas nära de äldre

9. Satsa på att aktivera de äldre

En situation där bas- och närtjänsterna verkligen inte är tillgängliga för alla medborgare, är i strid med grundlagen. En minskning av närtjänsterna och överföring av tjänsterna till nätet för att ge ekonomiska inbesparingar är inte berättigat trots att Finland är Europas ledande land i internetanvändning. Nedskärning av närtjänsterna bestraffar dem som inte har tillräckliga färdigheter eller apparatur för användning av nättjänster. Ofta är de äldre människor.

Det är viktigt att de äldre hålls psykiskt och fysiskt vitala och socialt aktiva. Kommunen måste erbjuda dem tillräckliga och vid behov riktade kollektivtrafiktjänster, samt olika kultur- och motionstjänster till ett förmånligt pris. I vissa kommuner har man redan positiva erfarenheter av detta. Sådana är till exempel teater- och konsertbiljetter, konditionssalar och simhallar, samt kollektivtrafiktjänster som erbjuds till halva priset eller helt gratis.

Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO rf består av:

Svenska pensionärsförbundet rf www.spfpension.fi

Eläkeliitto ry www.elakeliitto.fi

Eläkeläiset ry www.elakelaiset.fi

Pensionstagarnas centralförbund rf www.elakkeensaajat.fi

Kommunalval 9.4.2017. Förhandsröstning 29.3.-4.4.2017.

Kansallinen senioriliitto ry www.senioriliitto.fi

Kristillinen Eläkeliitto ry www.krell.fi

GOD TID

VALEXTRA

Pensionärsförbundet anmälde Helsingfors stad till JO Svenska pensionärsförbundets ordförande Ole Norrback.

Helsingfors stad publicerade i januari en utredning som avslöjar hur illa ställt det är med möjligheterna att få äldreomsorg på svenska i Helsingfors. Enligt utredningen får bara 15 procent av dem som vill ha hemvård på svenska vård på sitt modersmål.

64 procent av dem som önskar hemvård på svenska får det överhuvudtaget inte, en ökning med 11 procentenheter på bara ett år. 13 procent får vård på svenska ibland och 9 procent sällan.

Situationen har alltså försämrats klart på bara ett år.

Utredningen visar också på stora brister när det gäller den svenska vården i institutionerna.

Svenska pensionärsförbundet säger att situationen knappast är bättre på många andra tvåspråkiga orter, men lika pålitligt utredningsmaterial som i Helsingfors finns sällan att tillgå. ”Eftersom äldre ensamma är i en alldeles speciellt utsatt situation, är det viktigt att i det här skedet få en juridisk bedömning av läget i Helsingfors, utgående från stadens egen utredning”, sä-

Kandidat i Esbo

Gustav Båsk

Diplomingenjör, pensionär

Ett värdigt liv är viktigt för oss seniorer. Vi behöver möjligheter till aktivitet och stimulans. Vid behov är ett gott äldreboende nödvändigt.

En god ekonomi i Esbo stad är bra även för seniorer.

Goda svenska skolor är viktiga. De tryggar barnens framtid och upprätthåller deras modersmål.

NÄRA DIG i NÄRPES

Hur blir det med vård på svenska i framtiden?

kommunalvalskandidat

Marianne Nyqvist-Mannsén pensionerad lärare, stadsfullmäktigeledamot

Med människan i fokus i vår stad - där vi välkomnar mångfald - där vi månar om alla invånares välbefinnande - där vi behandlar varandra jämlikt och jämställt - där vi inspirerar till företagsamhet - där näringslivet präglas av framåtanda

Kommunalvalsdebatt med kandidater från inbjudna partier på G18, Georgsgatan 18 i Helsingfors den 22 mars kl 14.00.

Helsingfors stad publicerade nyligen en utredning om de äldres möjlighet till att få vård på svenska inom stadens äldreomsorg.

ger Pensionärsförbundet i sin anmälan till Justitieombudsmannen.

SPF påpekar att kommunerna köper en stor del av tjänsterna inom vården av privata serviceproducenter. Dessa har ingen lagstadgad skyldighet att ge vård på svenska. Många avtal brister när det gäller kraven på vård på de behövandes språk. Får regeringen som den vill kommer nästan all vård att produceras av företag.

"Då är det ännu viktigare att fästa uppmärksamhet också vid den språkliga aspekten och att avtalen täcker också de." (GT)

ANNONSERA I GOD TID

Annonsen betald av kandidaten

Svenska pensionärsförbundet anhöll i början av februari om att Justitieombudsmannen gör en bedömning av om vårdens kvalitet på svenska för äldre i Helsingfors är förenlig med lagstiftningens syfte, särskilt med hänsyn till grundlagens och språklagens stadganden.

"Vi är inte ute efter att pricka Helsingfors stad. Situationen kan vara minst lika svår i andra kommuner, men mot bakgrund av de förändringar som är på gång inom social- och hälsovården är det viktigt att vi får ett prejudikat om vad som är förenligt med finländsk lag", säger

2/2017 15

I oroliga tider med stora förändringar behövs Per Hellman Hans erfarenhet med en klar social och svensk grund PER HELLMAN, Ekon.mag, KTM

Foto: Anna Sand

Thomas Öhman,

Enligt utredningen får bara 15 procent av de som begärt hemvård på svenska sitt önskemål tillgodosett.

Vasa

64 procent får överhuvudtaget inte vård på svenska och 13 procent får ibland vård på svenska.

Läget har försämrats kraftigt på ett år.

En erfaren kraft i förändringens tid

Utredningen visar likaså på stora brister i tillgången till vård på svenska inom institutionsvården.

Svenska pensionärsförbundet anmälde den 1 februari Helsingfors stad till Justitieombudsmannen för de framkomna bristerna inom vården av de äldre.

Debatten tar cirka en och en halv timme och leds av Marianne Lindberg.

Välkommen!

SFP Esbo Lasse Hoffman

Laura Finne - Elonen

Ordförande för Förbundet svenska seniorer i Finland

* hälsocentralläkare * fullmäktigeledamot

Fil.mag.

Medlem i äldrerådet i Esbo Ordförande i Gröndals pensionärer Medlem i Esbo sv.

Pensionärers styrelse

* trygg barndom * värdig ålderdom * fungerande social- och hälsovård

Rättvist sade man för en tid sedan

Hfors

16 GOD TID

2/2017

PIO sätter fokus på lägsta pensionerna Pensionärsförbundens intresseorganisation rf (PIO) vill öka löneindexets tyngd när storleken på arbetspensionerna bestäms.

Löneindexets tyngd är i dag 20 procent mot 80 procent för konsumtionsprisindexet.

EN HÖGKLASSIG ÄLDREOMSORG ÄR EN HEDERSSAK

Folk- och garantipensionerna bör höjas i samma takt som arbetspensionerna, slår PIO fast.

PIO:s ställningstagande gavs till Riksdagens socialoch hälsovårdsutskott med anledning av behandlingen av medborgarinitiativet om det brutna indexet. I december lämnade Finlands seniorrörelse in ett medborgarinitiativ, undertecknat av 85 000 medborgare, som kräver att arbetspensionerna justeras i enlighet med löneutvecklingen.

Sedan det brutna indexet togs i bruk har lönerna stigit snabbare än arbetspensionerna, vilket upplevs som orättvist bland pensionärerna.

PIO är takorganisation för sex pensionärsorganisationer i Finland, däribland Svenska pensionärsförbundet. De sex medlemsförbunden har tillsammans mer än 300 000 medlemmar.

85000 medborgare kräver att riksdagen ändrar pensionsindexet så att pensionerna stiger i enlighet med löntagarnas löneutveckling. Bild: Pixabay.

PIO önskar se en utredning om hur de små och medelstora arbetspensionerna kan beaktas bättre än i dag när pensionerna indexjusteras. ”Vi betonar ändå att förändringar i pensionsindexet inte får riskera finansieringen av våra pensioner och (pensions)systemets ekonomiska hållbarhet. Dessutom bör solidariteten mellan ge-

nerationerna beaktas i beslutsfattandet”, säger PIO:s styrelse i sitt utlåtande till riksdagen.

Svenska pensionärsförbundet representeras i PIO:s styrelse av förbundsordförande Ole Norrback.

PIO:s utlåtande till riksdagens social- och hälsovårdsutskott kan i sin helhet läsas på förbundets webbplats. (GT)

Pensionär vid 61,1 år Enligt Pensionsskyddscentralen var de som gick i pension i fjol i genomsnitt 61,1 år gamla. Antalet nya arbetspensionstagare ökade med 76 000 personer. Tre av fyra gick i ålderspension.

Den långvariga uppåtgående trenden för pensioneringsåldern bröts 2015. I fjol hölls läget som väntat oförändrat. Den långvariga lågkonjunkturen har ökat benägenheten att gå i pension tidigt.

Antalet nya sjukpensionstagare har minskat med en fjärdedel sedan år 2008.

Nu verkar den här utvecklingen ha stannat av åtminstone för tillfället.

Under de senaste åren har

Kenneth

NÄRA DIG

VÄLJ

antalet nya sjukpensionstagare legat strax under 19 000 personer.

– Allt färre börjar få full sjukpension. Samtidigt ökar andelen partiellt arbetsförmögna, säger utvecklingschef Jari Kannisto på Pensionsskyddscentralen.

Allt fler går i pension vid 63 års ålder, i fjol nästan 40 procent av de nya pensionärerna. Den lägsta åldern för ålderspension har redan länge varit den populäraste pensioneringsåldern. År 2016 var den förväntade pensioneringsåldern för 25-åringar 61,1 år och för 50-åringar 62,8 år. År 2016 gick ca 76 000 personer i arbetspension,

STAMBEJ

INSYN

ERFAR ENHET

FÖR NUFT

@kennethstambej2017 Helsingfors

vilket är litet fler än året innan och näst mest under hela den tid då mätningar gjorts.

Andelen nya ålderspensionstagare har ökat betydligt under de senaste åren.

– Orsaken är att förtidspensionsstigar såsom arbetslöshetspension har gallrats bort. Till exempel så sent som år 2008 gick bara hälften av de nya pensionstagarna i ålderspension, säger Kannisto.

Deltidspensionerade blev ca 5 000 personer, en tredjedel mer än året innan. Ökningen torde bero på att deltidspensionen skulle avskaffas. År 2016 var den sista möjligheten att ansökan om deltidspension.

GOD TID

Förbundet kastade loss Svenska pensionärsförbundet deltog aktivt i den stora finlandssvenska kryssning som ordnades i samarbete med Svenska Bildningsförbundet den 3-4 februari.

Förbundsordförande Ole Norrback medverkade i en stor paneldebatt om Svenskfinlands framtid.

Han debatterade med redaktör Anne Suominen, Svenska Folkpartiets ordförande Anna-Maja Henriksson och Folktingets ordförande Thomas Blomqvist.

Norrback betonade vikten av att själv vara aktiv när frågor som berör finlandssvenskarna avgörs.

– Om vi inte gör någonting alls, bestämmer någon annan för vår del, sade han.

Pensionärsförbundets JO-anmälan av Helsingfors stad för bristerna i den svenskspråkiga vården av de äldre i huvudstaden är ett bra exempel på hur man kan gå till väga.

Kryssningsdeltagarna var över-

Är du årets bästa rekryterare 2017?

Svenska pensionärsförbundet ordnar en individuell medlemsrekryteringstävling år 2017.

Poängräkningsgrunden är 1 poäng per värvad medlem.

Föreningarna meddelar om vem i föreningen som rekryterat flest medlemmar i samband med årsrapporten för år 2018.

Första pris är teater-/konsertbiljetter för 120 euro, andra pris är teater-/konsertbiljetter för 90 euro och tredje pris är teater-/ konsertbiljetter för 60 euro.

Anne Suominen, Anna-Maja Henriksson, Ole Norrback och Thomas Blomqvist debatterade Svenskfinlands framtid.

lag väldigt positivt inställda till kryssningen som uppfattades som en fin sammankomst för aktörer i Svenskfinland.

Pensionärsförbundet IT-grupp,

Pensionärsparlament i Lycksele SPF Österbotten och SPF Seniorerna i Västerbotten ordnar tillsammans ett gemensamt seminarium som går under namnet Kvarkens pensionärsparlament i mitten av maj.

Syftet med pensionärsparlamentet är att representanter från de olika medlemsföreningarna ska träffas, utbyta erfarenheter och informera varandra om olika verksamheter. Avsikten är att det skall bli ett årligen återkommande evenemang.

Det första parlamentet hålls i Lycksele i Sverige 18 – 19 maj. Två representanter från varje pensionärsförening i Österbotten och Västerbotten bjuds in. På agendan står diskussioner om hur äldreomsorgen är ordnad i Sverige och Finland. (GT)

Nykarleby pensionärer bytte namn Nykarleby pensionärsförening r.f. har bytt namn till Pensionärsföreningen Nykarleby Seniorer r.f.. Enligt ordförande Bror Åstöm går man i vardagliga sammanhang in för att tala om Nykarleby Seniorer.

Ett namnbyte har diskuterats då och då, men tog fart ordentligt när Åström tog initiativ till ett namnbyte. Årsmötet godkände namnändringen enhälligt.

– Det känns modernare och rättare att tala om seniorer. När man frågar en nybliven pensionär om de vill gå med i pensionärsföreningen ser de närmast förvånade ut. Någon gång i framtiden svarar de. Kanske det känns bättre att gå med i en seniorförening, säger Åström. (GT)

Långa köer hos FPA Köerna på FPA-byråerna och i FPA:s telefontjänst fortsätter. De exceptionella köerna beror på att de kunder som tidigare har ansökt om grundläggande utkomststöd hos kommunerna nu har blivit FPA-kunder.

FPA-byråerna hade i mitten av februari 12 000 kunder per dag. Jämfört med situationen för ett år sedan har antalet kundkontakter ökat med cirka 57 procent. Särskilt byråerna i huvudstadsregionen har haft många kunder. Köerna har varit längst på måndagar.

FPA får för närvarande även ovanligt många telefonsamtal: ungefär 20 000 per dag. Antalet telefonsamtal har fördubblats jämfört med förra året.

FPA förutsåg redan i fjol att köerna skulle bli långa. I slutet av 2016 anställde FPA hundratals nya personer för förmånshandläggning, kundbetjäning och chefsuppgifter i anslutning till utkomststödet. (FPA)

Kommande program 14.3 6.4 19.4 19.4 20.4 25.4

2/2017 17

Antikrunda i Bjärkas, Västanfjärd SPF Österbotten, vårmöte i Närpes SPF Österbotten, vårfest på Norrvalla Antikrunda i Pargas, Brankis Östnyländska vårmötet i Borgå Pensionärsförbundets vårmöte i Vasa

representerade av IT-handledare Robert Riska och Kaj Kankaanpää, fångade publikens intresse med en demonstration av en 3Dskrivare.

Iniö gick med i SPF Pensionärsföreningen i Iniö kommer med i pensionärsförbundet.

Föreningen har skickat en anhållan om medlemskap i januari och tas emot med öppna armar.

Den pensionärsförening som i Iniö grundades redan 1979 har sovit törnrosasömn några årtionden.

Nu har det varit aktuellt att blåsa liv i föreningen igen och starta nya aktiviteter.

Till ordförande i föreningen valdes Christjan Brander som är känd bland många i Svenskfinland som Iniö kommuns f.d. kommundirektör. I och med kommunsammanslagningen 2009 är Iniö numera en del av Pargas stad.

För närmare info, kontakta verksamhetssekreterare Åsa Danielsson asa.danielsson@spfpension.fi, tfn 020 7288814

Medlemsrekryteringstävling 2017 Medlemsrekryteringstävlingen genomförs enligt samma principer som 2016 Föreningen får: ❍❍ 1 poäng för varje ny medlem. ❍❍ 1 poäng för varje 0,5 procents ökning av medlemsantalet. ❍❍ 0,25 poäng för varje ny medlem (förening med 0–25 procents anslutning av målgruppen), 0,50 poäng för varje ny medlem (föreningar med 26–50 procents anslutning av målgruppen) eller 0,75 poäng för varje ny medlem (föreningar med 51–100 procents anslutning av målgruppen). ❍❍ Anslutningsprocenten vid årsskiftet gäller. Finns det flera föreningar i kommunen räknas deras sammanlagda anslutningsprocent.

Första pris är 500 euro, andra pris är 300 euro och tredje pris är 200 euro.

Samrådet Helsingfors

It-verkstäder

Samrådet i SPF Helsingfors, samarbetet mellan Svenska pensionärsförbundets elva föreningar i Helsingfors, arrangerar Seniorträff, samvaropromenader, danskvällar och resor. På hösten återkommer traditionella Oktoberseminariet och Svensk festdag på G18.

Seniorträff på Cafe Esplanad kl.

14 den första tisdagen varje månad.

Tisdag 7.3 reder finansieringschef Martina Lindholm och advokat Peter Ollus ut frågor kring ekonomi, intressebevakningsfullmakt, arv och testamenten.

Besök våra drop-in-verkstäder där seniorer med lite mera erfarenhet ger stöd till dig som nyss börjat använda it, eller vill lära dig nytt.

Verkstäderna i Helsingfors är öppna – måndagen den 27 mars kl. 14 -17 – måndagen den 24 april kl. 14 -17 – måndagen den 29 maj kl. 14 -17

Samvaropromenad kl. 13 den andra och fjärde fredagen varje månad. Startplatsen meddelas måndagen innan i spalten Föreningar i Hbl. Danskväll på AV, Annegatan 26, onsdag 15 mars och onsdag 12 april kl. 18-22. Musik: Lovisabandet UniSet.

i Helsingfors, Esbo och Vanda.

i Folkhälsans Seniorhus (rummet Verkstaden), Mannerheimvägen 97, Helsingfors.

Verkstäderna i Esbo är öppna – måndagen den 6 mars kl. 13:30 -15:30 – måndagen den 3 april kl. 13:30 -15:30 – måndagen den 8 maj kl. 13:30 -15:30 i Folkhälsanhuset i Esbo, Vindgränden 6, Esbo.

Verkstäderna i Vanda är öppna – tisdagen den 14 mars kl. 13 -16 – tisdagen den 11 april kl. 13 -16 – tisdagen den 9 maj kl. 13 -16 i Folkhälsanhuset i Vanda, Vallmovägen 28, Dickursby.

Ta med din bärbara dator, pekdator eller smarttelefon om du har en.

Verkstäderna arrangeras av SPFs it-verksamhet, Samrådet i SPF Helsingfors, Esbo svenska pensionärer rf och Vanda svenska pensionärer rf i samarbete med Folkhälsans Förbund

18 GOD TID

2/2017

En oförglömlig sångfest!

Monica Groop framförde bland annat Claes Anderssons sångdikt Ögat som gör ljuset synligt.

Foto: Kimmo Stjärnstedt.

GOD TID

2/2017 19

Det sägs, att det säkraste sättet att bli lycklig är att sjunga i kör. Det är naturligtvis en kliché, men det ligger något i det. När 500 pensionärer fyller auditoriet i Esbo kulturcentrum med sina stämmor i de mest varierande valörer känns det som om taket kunde lyfta.

När man blir äldre Av Claes Andersson När man blir äldre syns man mindre När man blir riktigt gammal syns man nästan inte alls Gamla kvinnor syns bara genom sin skugga Gamla män är så stela att de stupar omkull som rottorkade furor Äsch där var ingen, bara gamla bockar, säger man Där under kvinnornas skuggor ligger de staplade som props i prydliga rader I väntan på den stora himmelska eldsvådan.

Snäll och glad Pangkörens korister Kjerstin Sikström, Karin af Hällström och Gunnel Sievers förbereder sig för lördagens Pangkonsert i Tapiolasalen.

D

å upplever man både glädje och lycka, men också lite sorg. Kanske är det just det som PangSÅNGFesten handlar om?

Som vi sjunger i sången ”Sorgen och glädjen, de vandra tillsamman!”

Ordet ”tillsammans” var nyckelordet Ole Norrback, Svenska pensionärsförbundets ordförande, lyfte fram i sin hälsning till Pangsångfesten.

Vad ordförande inte visste då var att årets sångfest skulle gå till historien som den bästa – av två.

Det var inte bara uppslutningen av pensionärskörsångare, stämningen och sammanhållningen. Det var också den unika satsningen på två nyskrivna verk, mässan ”Diligam te - samtal med Gud” och dikt- och sångverket ”Sånger om dig och mig”.

Gränsöverskridande mässa I mässan ”Diligam te” uppstod en slags tvåvägskommunikation mellan sångare och publik som kändes berörande.

– Det var starka lyckokänslor som rusade igenom kroppen när musiken och texten fyllde kyrkan och allt föll på plats, säger Mona Ehrström-Tegengren. Vi hade övat så mycket och varenda en gjorde sitt allra bästa.

Silverkören Argentum och Pensionärskören Furorna presterade som de aldrig tidigare gjort under övningarna.

Också publiken var fokuserad och följde med handlingen som framfördes i en rytmisk helhet.

– Här finns plats för alla, sjöng kören. Ytterst handlade det om samtal mellan Gud och människan, om att tro och att orka. I texten lyfter författaren och pastorn Hilkka Olkinuora upp livserfarenhet, glädje och gloria.

Kompositören Mia Makaroff som själv dirigerade kören vid uruppförandet lyckades förmedla en ovanligt glad stämning i rytm och ton.

Mångsidigt på olika plan Det var inte bara uruppföranden och körframträdanden under sångfesten. Skådespelaren Riko Eklundh kommer vi sent att glömma. Han trivdes utmärkt i sin roll som konferencier.

Energisk och glad ledde han allsången och underhöll publiken, introducerade körer, artister eller sjöng musikaler tillsammans med skådespelaren Birthe Wingren.

Mezzosopranen Monica Groop framförde sånger av bland annat Sibelius till Gustav Djupsjöbackas ackompanjemang. I mäs�san hade barytonsångaren Robert Näse en framträdande roll.

Kompositörerna Mia Makaroff och Patrick Wingren fick se sina verk förverkligade och författarna Claes Andersson och Hilkka Olkinuora sina ord förvandlade till musik.

Vi ska inte glömma självaste hjärnan bakom musikurvalet, Håkan Wikman, konstnärlig programmakare och körledare.

Utan hans engagemang och uppoffrande arbete hade det inte blivit någon musikfest.

En annan slitvarg är projektledaren Jan Holmberg som fick idén till PangSÅNGFesten när han anställdes som ombudsman vid pensionärsförbundet. Det hände för länge sedan. Han fick vänta tills tiden var mogen och för två år sedan ordnades den första Pangsångfesten i Esbo.

På gräsrotsnivån fanns också många duktiga hjälpredor, aktiva medlemmar i Esbo pensionärsklubbar, som tillsammans med värdkören Furorna såg till att allt fungerade till belåtenhet.

Körkavalkaden – Vi vill hylla Evert Taube, sade Håkan Wikman när han dirigerade Gamelikören, en av körerna i körkavalkaden. Taube fanns med i många av körernas repertoarer, men också musik av Benny Andersson och Mikael Wiehe, Leonard Cohen, Bengt Ahlfors och

Av Claes Andersson Man vill gärna vara snäll och glad Eller har nån nåt bättre förslag? Är man hela tiden arg och tvär blir man snart likt ett ensamt rönnbär Man blir surare för varje timme Allt svartare i kropp och sinne Den som är glad gör kanske andra gladare Och delar med sig av sitt humör till den svagare.

många fler.

Körkavalkaden gav körerna tillfälle att sjunga inför en stor publik.

– Det är roligt att sjunga tillsammans, men det är också roligt att höra andra körer sjunga, konstaterade Marianne Danielsson från Moderatokören i Mariehamn. Hennes kör består av 36 pensionärer, 24 damer och 12 herrar.

Det ordnades en workshop i scenisk gestaltning på lördagen. Ing-Mari Janzon från Eskilstuna ledde improvisationsövningarna och visade hur man med enkla medel kan beröra publiken.

Glädjen att vara finlandssvensk Författaren Claes Andersson skrev lyriken och Patrick Wingren musiken till beställningsverket ”Sånger om dig och mig”.

I sitt festtal talade Claes Andersson om glädjen att vara finlandssvensk.

– Jag är en av 300 000 i vår legendariska ankdamm. En av de bästa dammar på vår jord, sade han, och publiken höll med.

Men han talade också om sorg och om domänförluster för finlandssvenskarna.

Han påminde om att vi ska akta oss för att axla offerrollen, bli martyrer och notoriska gnällspikar.

–Vår styrka är att vi har utvecklat ett medborgarsamhälle med nätverk, organisationer, föreningar, körer och en småskalighet, där ingen ska behöva känna sig ensam och utstött.

– Vi har så mycket att vara stolta över, påminde han. Tänk på vår svenska skola, på kulturlivet och på glädjen att få sjunga i kör!

I beställningsverket ”Sånger om dig och mig” väckte dikten ”När man blir äldre” både diskussion och hänförelse bland sångarna. Dikten ”Snäll och glad” är en pärla, påminner om Tove Janssons sätt att trösta och samtidigt hötta med fingret.

Man ska leva för varandra I år firar vi hundra år av självständighet. PangSÅNGFesten är ett av inslagen i landets officiella festprogram.

– Det är nästan omöjligt att hitta ett annat programinslag som lika väl fyller slagordet ”Tillsammans” som vår sångfest, påminde Ole Norrback.

Men då hade han ännu inte hört hur mäktigt det kan låta när pensionärerna stämmer upp ”Modersmålets sång”, ”Suomis sång”, ”Vid en källa”, ”Hymn ur Finlandia”, ”Vårt land” och inte minst ”Slumrande toner”.

Att dagens pensionärer hör till den generation som lärt sig fosterländska sånger utantill, och också kan sjunga med starka stämmor och stort patos, det fick vi prov på här.

TEXT OCH FOTO: EVA WÖRLUND

Fler bilder från PangSÅNGFesten i Esbo den 10-12 februari på följande sida. ➢

20 GOD TID

2/2017

Åbosångarna Erik Andersson, Nils G. Holm och Kimmo Stjärnstedt från Silverkören Argentum stämmer upp.

I minglet i Kulturcentrumets aula fredag kväll. Benita Bärlund, ordförande för Furorna, Kurt-Erik Långbacka, dirigent för Argentum och Håkan Wikman, konstnärlig ledare för festen. Foto: Kimmo Stjärnstedt.

Ett stort TACK

till körsångarna, körledarna, dirigenterna, musikerna, artisterna, konferenciern, den tekniska personalen, bidragsgivarna, arbetsgruppens medlemmar Håkan Wikman, Benita Bärlund och Jan Holmberg, beställningsverkens författare och kompositörer Hilkka Olkinuora, Mia Makaroff, Claes Andersson och Patrick Wingren, Furorna och alla frivilliga från Esbo svenska pensionärer, publiken och till alla som satt ner tid och möda på PangSÅNGFesten 10-12.2.2017.

Den sångarglädje och goda stämning vi upplevde under dessa dagar sporrar oss till att göra PangSÅNGFesten till ett återkommande evenemang!

Ole Norrback Berit Dahlin förbundsordförande verksamhetsledare

Claes Anderssons tal uppskattades av publiken. Foto: Kimmo Stjärnstedt.

Svenska pensionärsförbundet tackar alla sina bidragsgivare.

Utan Ert stöd skulle PangSÅNGFesten 2017 inte ha kunnat arrangeras.

- Aktiastiftelsen i Esbo-Grankulla - Aktiastiftelsen i Vanda - Esbo stad - Eugène, Elisabeth och Birgit Nygréns stiftelse - Héléne och Walter Grönqvists Stiftelse - Helsingfors Svenska Bostadsstiftelse - Konstsamfundet - Sparbanksstiftelsen i Kyrkslätt - Stiftelsen Emilie och Rudolf Gesellius fond - Stiftelsen Tre Smeder - Svenska kulturfonden - William Thurings stiftelse

GOD TID

2/2017 21

Intresset för frivilligarbete är stort Kärnan i frivilligarbetet är viljan att hjälpa. I Finland har de frivilligas arbetsinsatser blivit allt viktigare när välfärdssamhällets resurser krymper.

Lyckligtvis är intresset för att göra en insats stor.

En tredjedel av de som inte redan utför frivilligt arbete kan tänka sig att göra det i framtiden.

Frivilligt arbete är en handling som sker frivilligt, är oavlönad och riktas till en person som inte är nära anhörig. Andra som kan dra nytta av frivilligarbete är allmännyttiga samfund. Frivilligarbete kan också vara en handling som tillför omgivningen ett mervärde.

Definitionen utesluter bl.a. närståendevård, avlönat arbete inom tredje sektorn, avgiftsbelagt talkoarbete och påverkan genom att delta. Frivilligt arbete är mångfacetterat och utförs oftast via en organisation, men inte alltid. Frivilligt arbete förekommer inom den offentliga, den tredje och den privata sektorn. Det kan handla om hjälpverksamhet, vänverksamhet, talkoarbete eller förtroendeuppdrag.

Kärnan i frivilligarbetet är viljan att hjälpa. Det sker sporadiskt, för en kortare eller längre tid. De organisationer som idkar frivillig verksamhet önskar i regel att volontären förbinder sig för en längre tid.

I Finland har socialpolitiken förändrats under de senaste decennierna. På 1970- och 1980-talen spelade frivilligverksamheten en mindre roll än i dag. I framtiden räknar man med att frivilligarbetet blir allt viktigare. Inte minst den växande andelen äldre, i kombination med samhällets krympande ekonomiska resurser bidrar till utvecklingen.

Forskning visar att 75-80 % av finländarna hör till en organisation någon gång under sitt liv. Man räknar med att ca 2/3 av all frivillig verksamhet sker inom en organisation, medan 1/3 sker mera inofficiellt, t.ex. som grannhjälp och talkoarbete. Enligt en undersök-

var och en att begära hjälp också därifrån. Avsaknaden av en gemensam verksamhetsmodell anses fördröja utvecklingen. En gemensam modell och gemensamma spelregler underlättar organiseringen av frivilligverksamheten. Å andra sidan får verksamheten inte bindas upp av alltför stela regler. Begränsande reglementen kan dämpa intresset.

Däremot borde man mera effektivt informera om god praxis inom alla förvaltningsområden.

PIXABAY

ning från 2015 deltar ca 1,4 miljoner finländare i någon form av frivillig verksamhet. Kvinnornas andel var 51 % och männens 49 %.

Respondenterna gjorde i genomsnitt 18 timmar frivilligarbete under fyra veckor.

Det ger en samlad frivillig arbetsinsats som motsvarar 170 000 personarbetsår 2015, och är en ökning jämfört med fem år tidigare.

Däremot finns det färre frivilligarbetare än 2010, men de som gör frivilligt arbete gör fler timmar. 50 procent av frivilligarbetet sträckte sig över en längre tid.

Störst inom frivilligsektorn 2015 var kultur, fritid och idrott (508 000 personer), följt av senior- och åldringssektorn (344 000) samt barn- och ungdomssektorn (343 000). Flest frivilligarbetare fanns i åldersgruppen 35-49 år (385 000 personer). Antalet frivilligarbetare i åldersgruppen 65-79 år var 319 000 personer. Den största orsaken till att inte utföra frivilligt arbete var tidsbrist. Ca 63 % av kvinnorna som inte deltog i frivilligarbete uppgav tidsbrist som främsta orsak.

Männens motsvarande siffra var 50 %, bland pensionärerna var siffran 30 %.

Utgående från resultaten i undersökningen gjordes en beräkning av hur många euro den frivilliga verksamheten gett samhället. År

2015 gjordes uppskattningsvis 167 890 frivilliga årsverken, vilket med en lön om 10 € per timme inbringar 2,95 miljarder euro. Frivilligt arbete är ur samhällelig synvinkel synnerligen lönsamt, varje satsad euro ger 6,5 euro tillbaka.

Rekrytering av nya frivilliga är relativt lätt. Pensionärsförbundens samarbetsorganisation PIO r.f. gjorde 2016 en undersökning som visar att 36 % av 55-79-åringarna vill göra frivilligarbete eller idka välgörenhet.

Enligt Statistikcentralen (2009) lade personer över 65 år under de 10 senaste åren ner mer tid på frivilligarbete. Speciellt yngre personer vill inte binda upp sig för längre tider, men är intresserade av projekt- och säsongsarbete. Det ökande antalet pensionärer är viktiga för nyrekryteringen.

Samarbetet med professionell personal är viktigt speciellt inom social- och hälsovården. Här bör finnas en klar arbetsfördelning. Det finns framtida utmaningar. Staten vill att alla äldre ska bo hemma så länge som möjligt. Detta kan innebära att den frivilliga arbetaren möter äldre personer som är i dåligt skick och har stora problem. Samarbetet med de professionella hjälparna måste, ur bådas perspektiv, vara friktionsfritt. Proffsen hoppas på långvariga frivilliginsatser inom

t.ex. åldringsvården. De frivilliga kan inte ersätta professionell hjälp utan deras insatser blir, förutom hjälp med vardagliga sysslor, att erbjuda en mänsklig kontakt. Vården hemma blir allt mer krävande, också då bör ansvarsgränserna vara tydliga. De frivilligas insatser kan bli psykiskt betungande, t.ex. inom terminalvården. Målet för de frivilliga och de professionella är det samma: klientens, medmänniskans bästa!

Organisationerna tar på olika sätt hand om sina frivilliga. Utbildning, introduktion, stöd och ibland arbetshandledning är exempel på vad organisationerna erbjuder. Enligt olika undersökningar förväntar sig den frivilliga inte lön, utan erkänsla, eventuellt någon rekreationsdag och vid behov stöd från organisationen. Ofta blir nya vänskapsförhållanden ett utmärkande drag för frivilligarbetet.

I Finland finns det förutsättningar för att öka det frivilliga arbetet. I en undersökning sade en tredjedel av dem som idag inte gör frivilligarbete, att de kan tänka sig att göra det. Det behövs bättre information om det frivilliga arbetet, så att efterfrågan och utbud möts.

Den mest naturliga omgivningen för möten är ställen där människor också normalt samlas. Den frivilliga verksamheten måste bli en så naturlig del av servicen att det går lätt för

ETENE eller den riksomfattande etiska kommittén inom social- och hälsovården vid social- och hälsovårdsministeriet presenterade 2014 sitt ställningstagande om frivilligverksamhetens etik. Kommittén konstaterar att frivilligarbetet och det professionella arbetet ur etiskt perspektiv ligger nära varandra. I båda poängteras klientens bästa och betydelsen av kommunikation. Den etiska principen att göra gott och undvika skada gäller också inom frivilligarbetet. De frivilliga får sin motivation och styrka genom viljan att ge hjälp. Att hjälpa konkret, minska ensamhet eller utslagning och lindra lidande ger tillfredsställesle. En del frivilliga vill växa och utvecklas som människor. För många erbjuder det frivilliga arbetet en möjlighet att påverka eller upprätthålla en viss livsrytm.

Motiven kan variera och förändras med tiden. Ofta ges frivilliga insatser som komplement eller ersättande hjälp då den offentliga servicen inte räcker till.

Frågan om kommunernas roll kommer att vara av yttersta vikt i den kommande social- och hälsovårdsreformen. En viktig hörnsten i det frivilliga arbetet är det lokala engagemanget. Om organisationerna blir för stora riskerar vi att rasera denna hörnsten. Det frivilliga arbetet spelar en stor roll inom det förebyggande arbetet inom socialoch hälsovård.

MÄRTA MARJAMÄKI

Skribenten är medlem i Svenska pensionärsförbundets kommitté för intressebevakning och tidigare direktör för Kårkulla samkommun.

Svenska pensionärsförbundet utlyser skrivartävlingen

Finland 100 år Svenska pensionärsförbundet återkommer i år med en ny skrivartävling. Temat för årets tävling är Finlands självständighet och vad den har betytt i ditt eget liv.

Rubriken för årets bidrag formulerar du själv, men håll dig till det övergripande temat.

Texterna får omfatta högst fem maskinskrivna sidor med normal font och med radavståndet 1,5.

kontaktuppgifter (adress, telefon och gärna e-post).

Första priset är ett stipendium på 500 euro, andra priset är ett stipendium på 300 euro och tredje priset är ett stipendium på 200 euro.

De vinnande bidragen utses av redaktionsrådet för God Tid och publiceras i Svenska pensionärsförbundets medlemstidning.

Tävlingen är öppen för alla pensionärer, men vi ser gärna att du är medlem i någon av Svenska pensionärsförbundets medlemsföreningar.

Vinnarna prisbelönas på förbundets höstmöte 2017.

Du skriver under eget namn och bifogar tydliga

Sänd in din text senast den 31 maj 2017 per post till

Förbundet arkiverar insända bidrag och överlåter kopior till Svenska centralarkivet. Insända manuskript returneras ej.

Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors eller per epost kansliet@spfpension.fi För närmare information kontakta verksamhetsledare Berit Dahlin, berit.dahlin@spfpension.fi eller 020 728 8812.

22 GOD TID

RESOR

2/2017

Kryssa till jazzrytmer Samla dina vänner och kom med på SPF:s svängiga jazzkryssning till Stockholm 3–5 april med Viking Lines Mariella.

I Stockholm ordnas jazzprogram och rundtur samt att du har tid för t.ex. egen shopping.

För underhållningen ombord står The Petrescu Jazz Trio, BBQ Jazz Band Feat. Mikael Konttinen och Swing Kit med Charlotta Kerbs.

I priset ingår: • En kryssning i 2-personers A-hytt med fönster • 2 x Viking Buffet inkl. måltidsdrycker (på utresan New Orleans Style-specialmeny) • 2 x sjöfrukost • Jazzdrink • SPF-jazzunderhållning ombord (specialprogram i nattklubben Fun Club)

JAZZKRYSSNING 3–5.4.2017

195 € person

Bokningar och förfrågningar till Friman Resor tfn 019-2481090 eller e-post info@frimanresor.fi

Ruskaresa till Saariselkä 14–20.9 Följ med på en härlig ruskaresa till Saariselkä, Enare, Kuusamo, samt norska Nuorgam och och Bygöjford.

Dag 5 Besök i Pentik kaffekoppsmuseum i Posio. Övernattning i Kuusamo på hotell Lappland. Middag på hotellet.

Dag 1 Avfärd från Helsingfors till Uleåborg. Matpaus i Pihtipudas, övernattning på hotell Scandic City.

Dag 7 Besök i Valamo kloster samt musikmuseet i Varkaus.

Lunch på vägen. Ankomst till Helsingfors.

Dag 6 Avfärd till Joensuu via Nurmes. Besök i träskulptör Eva Ryynänens hem och träkyrka i Paateri. Övernattning på hotell Kimmel i Joensuu. Middag på hotellet.

Dag 2 Resan fortsätter till Saariselkä. Besök hos Santa Claus i Rovaniemi. Övernattning i Saariselkä Hotell Riekonlinna. Middag på hotellet.

Dag 3 Besök i Samemuseet i Enare och möjlighet att besöka Björnidet. Resten av dagen egen tid i Saariselkä.

Middag på hotellet.

Pris: 715 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 218 €. I priset ingår logi, måltider enligt program, guide, inträden, egen buss och reseledare från SPF. Anmälningar och förfrågningar: Catharina Hindrén tfn 050 328 1209, catharina@hindren.fi

Dag 4 Heldagsprogram med svenskspråkig guide. Besök på bl.a. Sevettijärvi, Jänisjärvi ’pirun pelto’, Nuorgam och Bygöjfjord. Middag i Utsjoki.

Kroatien 22–28.9 Kom med till härliga Kroatien med sin vackra natur och goda mat. Makarska Rivieran söder om Split kallas ofta för en av Europas vackraste kuststräckor. Vi bor på samma hotell i Baska Voda och gör dagliga utflykter.

Dag 1. Avfärd från Helsingfors med direkt flyg till Split kl. 9.00. Egen buss möter på flygplatsen.

Inkvartering på fyrstjärniga Hotel Horizont vid strandpromenaden i Baska Voda. Middag på hotellet.

Dag 2. Utflykt till den gamla hamnstaden Split med guidad tur. Eftermiddagen ledig för egna strövtåg i Split.

Middag på hotellet.

Dag 3. Utflykt till nationalparken Krka med sin undersköna natur, därefter till byn Pakovo Selo med guidad tur.

Provsmakning av lokalt vin och smaklig lunch med kroatiska specialiteter. Middag på hotellet.

Dag 4. Båtutflykt till ön Brac där vi besöker två orter.

Middag på hotellet.

Dag 5. Utflykt till den gamla staden Mostar i BosnienHercegovina. Middag på hotellet Dag 6. Ledig dag, middag på hotellet Dag 7. Avfärd från Split kl. 11.15. Ankomst till Helsingfors kl. 15.10 Pris: 1 355 €, tillägg för enkelrum 240 €. I priset ingår flygresor, logi, 6 x frukost och middag, utflykter och

guidningar enligt program, båtutfärd med lunch och vin, buss och reseledare från SPF. Förfrågningar och anmälningar Ingves & Svanbäck tfn 020 7434520, info@ingsva.fi Utförligt reseprogram finns på förbundets hemsida spfpension.fi/resor.

KOM MED TILL HOLLAND OCH TULPANERNA 2-10.5.2017 Amsterdam,Keukenhof,Nordsjövallen Närm.info och anm.: Catharina Hindrén 0503281209

Arr. WIKSTRÖMS BUSSTRAFIK Ab www.wikstromsbusstrafik.fi

RESOR

GOD TID

Jubileumsskeppet 2017 Den 29—31 oktober kastar vi loss med Silja Serenade till Stockholm. Missa inte chansen att följa med på en kryssning fylld med underhållning, trevliga pensionärer, god mat och mångsidigt program.

Priser per person i dubbelhytt B-hytt 210 € Promenade-hytt 245 € Seaside-hytt 250 €

Allt detta ingår: • Del i hytt • Välkomstdryck • Kaffebuffet, buffetmiddag med drycker samt frukost på båda resorna • Underhållning och dans med Tommys • Ett mångsidigt program på konferensdäck

Bokningar och förfrågningar: Friman Resor, tfn 019 248 1090, info@frimanresor.fi

Budapest – Donaus pärla 1-5.5 Åtskilda av Donau förenas stadsdelarna Buda och Pest med åtta broar. Kom med på en intressant resa där vi får uppleva både staden Budapest och dess omnejd samt njuta av det ungerska köket och traditionell underhållning.

Reseledare från SPF med på resan.

Anmälningar och förfrågningar: Resebyrå Ingves & Svartbäck, tfn 020 743 4520, info@ingsva.f

I priset ingår: Flygresor, bussresor i Ungern, inkvartering 4 nätter inkl. frukost, 2 middagar på hotellet, lunch under rundturen i Budapest, lunch och tornerspel i Visegrad, inträde, guidning, kaffe och kaka i Sissis slott. Pustautflykt med lunch och uppvisning. Guidad rundtur i Budapest, måltidsdrycker till alla måltider (vatten, ¼ vin eller en öl).

Svensktalande guide på alla utflykter.

Anmälningar senast 10.3.2017 Hela reseprogrammet finns på spfpension.fi/resor

Tartu och Narva 26–30.6 Res med oss till östra Estland. Vi besöker bland annat Tartu (tidigare Dorpat), en gammal universitetsstad i Estland, Pyhtitsa nunnekloster (bilden) från 1600-talet och Narva, gränsstaden mot Ryssland. Bara en bro skiljer länderna åt.

Pris: 678 €. I priset ingår båtresor, inkvartering, måltider ombord, 4 lättluncher och 4 middagar (1 glas vin/öl per måltid) inträden samt svenskspråkig guide hela resan.

RESOR

Samrådets resor • Ella Fitzgerald 100 i

Sibeliushuset i Lahtis med Claire Martin och Timothy Henty på scenen fredagen den 31.3.2017 Start: kl. 9.30 vid Kiasma Pris: € 75 (ingår biljett, buss, lunch, pausservering) Fulltecknad. Betalning senast den 9 mars.

Texten på betalningens meddelandefält ”Ella F”.

• Okänd Soldat i Harparskog på Hangö udd lördagen den 1.7.2017 Start kl. 10.30 vid Kiasma Pris: € 65 (ingår biljett, buss, lunch och pauskaffe med munk på stället) Anmälan tfn 050 3362692 eller annelisch@gmail.com (Anneli Schönberg)och betalning inom mars.

Texten på betalningens meddelandefält ”Okänd Soldat”

Pris: 990 €/person i dubbelrum. Tillägg för enkelrum 175 €.

Anslutningsflyg från Vasa 130 €.

Dag 1. Viking Line på förmiddagen från Helsingfors. Buffet lunch i Bistro Deli. Svenskspråkig guide möter i hamnen i Tallinn. På vägen till Tartu besök i Põltsamaa rosenträdgård. Inkvartering på Hotell Dorpat. Middag på hotellet Dag 2. Stadsrundtur i Tartu. Utflykt till Otepää med middag på Leigo gård Dag 3. Utflykt till Peipussjön och Rakvere. Inkvartering på hotell Aqua Spa. Middag på hotellet Dag 4. Utflykt till Narva och Pyhtitsa nunnekloster i Kuremae.

Middag på hotellet Dag 5. Start mot Tallinn efter frukost. Fritid i Tallinn. Avgång kl. 18 till Helsingfors. A la carte middag ombord.

Ankomst till Helsingfors kl. 20.30

Sommarens och höstens resor ute nu!

• Operan Enleveringen ur Seraljen av Mozart, Nyslott onsdagen den 19.7 – 20.7.2017 Start kl. 09.00 vid Kiasma Pris: €360 (ingår operabiljett, buss, två luncher, övernattning med frukost, båtfärd från Nyslott till Punkaharju därifrån fortsättning med buss hemåt). Singelrum + €30 Anmälan tfn 050 3362692 eller annelisch@gmail.com (Anneli Schönberg) och betalning snarast. Texten på betalningens meddelandefält ”Seraljen”

Sommar - Höst 2017

Din upplevelse. Vår passion.

Beställ katalogen om du inte fått den!

Aktuella resor

Sloveniens strandpärlor Sex nätter på fyrstjärnigt hotell direkt vid Adriatiska havet. Intressanta utflykter i Slovenien och till Kroatien. Resa 3-9.5.

Vinresa till Moseldalen

Under ledning av sommelieren Rune Lygdbäck. Flyg till Frankfurt, hemresa med Finnlines.

Resa 25-31.5.

Sparesor till Pärnu

Resor 8-15.4, 6-13.5 och kortresa 27.4-1.5.

Hotellresor till Tallinn

Bekväma restider, tre centrumhotell att välja mellan, båtresorna med Tallinks splitternya Megastar.

Vårens resor: 14-16.4,29.4-1.5

Påskresa till St. Petersburg

Återupptäck det levande konstverket St. Petersburg på en visumfri resa med två dagar i St. Petersburg, en natt på hotell och två nätter ombord på St. Peter Lines fartyg. Guidad stadsrundtur och egen buss med. Resa 12-15.4.

Riga

Fira valborg i vackra Riga.

Resa 27.4-1.5.

Loppis i Luleå

Sveriges största fyndmarknad i Arcushallen. Resa 28-29.4.

Türi blomstermarknad

Den stora blomstermarknaden i Estlands ”vårhuvudstad” Türi.

Resa 18-20.5.

Dansgala i Umeå

Arvingarna och Fernandoz på Universum i Umeå.

Resa 8-9.4.2017

Danskryssning med Viking Grace

Carisma och Titanix 22-23.3.

Pris från 50 € / person i tvåbädds Inside4.

Bussrutter både längs riksåttan och Strandvägen!

Några av sommarens resor

Vid anmälan ange ditt namn och telefonnummer Betala in på Samrådets resekonto resans avgift med text på meddelandefältet som ovan angivits.

Samrådets resekontonummer är: FI17 4055 0011 7535 44

Skåne

Med Kalmar, Öland och två heldagsturer i Skåne och Österlen. Resa 8-14.6.

Bornholm med Köpenhamn

Tre nätter och två heldagsturer på Bornholm och en natt i Köpenhamn. Resa 3-9.7.

Gotland i sommarskrud

Tre nätter i rosornas och ruinernas stad Visby, utflykter söderut och norrut med besök på Fårö. Resa 17-22.7.

Geiranger – Trollstigen

Reseledare från SPF med på resan.

Anmälningar och förfrågningar Catharina Hindrén tfn 050 3281209, catharina@hindren.fi

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

Resan med Norges kanske mest kända naturupplevelser!

Resa 13-19.7.

Lofoten – öriket

En riktig Lofotenresa, med tre nätter i rorbu. Resa 29.7-4.8.

www.ot-resor.fi

KKV 3603/00/MjMv, SMAL 21495

Dag 1. Avgång kl. 16.45 med Finnair från Helsingfors till Budapest. Egen buss med guide möter vid flygfältet. Inkvartering i centralt belägna 4-stjärniga Hotel Hungaria City Center.

Välkomstmiddag på hotellet.

Dag 2. Vi bekantar oss med staden Budapest med vår svenskspråkiga guide. Middag på en trevlig restaurang med folkloreunderhållning.

Dag 3. Vi besöker den vackra barockstaden Szentendre, centrum för ungerskt konstverk. Därefter till Visegrad som var landets huvudstad på 1400-talet.

Vi ser ett medeltida tornerspel vid Salomos slottstorn. Kunglig lunch i närbelägen restaurang.

Tillbaka i Budapest sent på eftermiddagen. Kvällen fri.

Dag 4. Utflykt till kejsarinnan Sissis slott Gödöllö med guidad rundtur. Fri eftermiddag. Gemensam middag på hotellet.

Dag 5. Utflykt till en Csárda (värdshus) på Pustan. Vi bjuds på traditionell mat och underhållning i form av fartfylld hästuppvisning. Avfärd kl. 19 med Finnair till Helsingfors. Ankomst kl. 22.10.

2/2017 23

06- 318 4000

24 GOD TID

2/2017

RESOR SPF-MEDLEMSFÖRMÅNER

Färöarna 24–30.8.2017 Färöarna blev korade till ”Världens mest inbjudande ögrupp” av National Geographic år 2007 och hedrades bl.a. för den oförstörda äktheten, en stark kulturell integritet, det gröna lavalandet och den välbevarade naturen. Vi är stolta över att kunna välkomna er med på en resa till världens mest oförstörda arkipelag – så nära men ändå så långt borta.

Kom med på denna spännande resa och upplev de autentiska Färöarna. Upplev den fantastiska naturen, lär känna lokalbefolkningen och ta del av gamla traditioner och lokal matkultur. Vi kan lova er en oförglömlig resa!

Under resan bor vi 6 nätter i Färöarnas huvudshhhtad Torshavn och hinner bekanta oss med den intressanta staden.

Härifrån gör vi utflykt till Kirkjubøur, öarnas viktigaste historiska ort. Vi besöker också Vestmanna och åker därifrån med båt till de berömda fågelbergen. En dag gör vi en tur till Eysturoy och besöker där byarna Eiði, Gjógv och Funning. På Streymoy besöker vi byarna Tjørnuvik och Saksun.

En dag gör vi en intressant färjtur till Suðuroy, den sydligaste ön med sina svindlande höjder och betagande scenerier.

Resedatum: 24-30.8.2017 Resans pris är 2360 €/person från Österbotten och 2270 €/ person från Helsingfors. Enkelrumstillägg är 420 €.

Flygresor Vasa/Helsingfors-Köpenhamn-Tórshavn tur och retur med Finnairs/Atlantic Airways’ reguljärflyg, inklusive flygskatt.

För resan behövs giltigt pass eller EU-identitetsbevis. Valuta är danska kronor.

Reseledare från SPF med på resan.

Vi förbehåller oss rätt till ändringar.

Ytterligare information om resan ges av Håkan Wikberg tfn 0503138158 och Henrik Svarfvar tfn 05069341. Anmälningar via webben osterbotten.spfpension.fi/resor eller till SPF:s kansli i Österbotten, tfn 020 7288 818 eller e-post: spf. osterbotten@spfpension.fi. Sista anm.dag 15.3.2017.

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

”Okänd soldat” på Hangö udd 28–30.6 För att uppmärksamma Finlands 100-årsjubileum gör vi en resa för att se Väinö Linnas ”Okänd soldat”. Under färden passar vi på och besöker några intressanta platser som förknippas med Finlands historia.

Uppsamling av resenärer sker längs med den österbottniska kusten.

I Loppi vid sjön Punelia ligger marskalk Mannerheims stuga.

Den flyttades dit från sjön Lieksajärvi och byggdes och inreddes av finska soldater. Vi besöker marskalkens stuga.

Under resans tredje dag bekantar vi oss under en kort tur med Ekenäs. Vi får bl.a. se gamla stans trähusidyll, Ramsholmen och Dragsvik. Färden går vidare till Fiskars, där vi bekantar oss med ett av Pojos tre järnbruk. I 350 år har järn och koppar förädlats på Fiskars bruk. Här presenterar en lokalguide brukets historia och visar oss de viktigaste sevärdheterna och berättar om hantverkarna, formgivarna och konstnärerna som slagit sig ner i Fiskars.

På eftermiddagen anträder vi hemresan, som går via Salo, Aura, Vittis och Björneborg till hemtrakterna.

Resedatum: 28-30.6.2017, onsdag-fredag, 3 dagar

så flyttar vi upp dig till Silver-nivå. Meddela ändå ditt stamgästnummer, att du är medlem i Svenska pensionärsförbundet och avtalsförmånsnummer till adressen erikoisliittymiset@ tallinksilja.com så registrerar vi dig som avtalsförmånskund och skickar dig ett Silver-kort ifall det behövs. Vänligen observera att förmånen är personlig och kan användas bara en gång. Silver-nivån gäller 12 månader, mer information om nivåkriterier www.clubone.fi.

Prisuppgifter och bokningar: Tfn 0600 152 68, mån–fre 8–21, lör 9–18, sön 10–18 (1,74 €/besvarat samtal + alltid lna/msa). www.clubone.fi Rätt till ändringar förbehålls.

De Röda båtarna erbjuder uppiggning till både vardag och fest. Förmånerna är avsedda för SPF-medlemmarnas fritidsresor och gäller t.o.m. 23.12.2017. Hjärtligt välkommen!

Helsingfors–Stockholmkryssning Viking Gabriella och Mariella varannan dag kl. 17.30. t.o.m. 30 % rabatt på dagens ordinarie kryssningspris.

Produkt FKKRY Dygnskryssning från Åbo till Stockholm Viking Amorella kl. 8.45, Viking Grace kl. 20.55 t.o.m. 10 % rabatt på dagens ordinarie kryssningspris.

Produkt FKKRY Dagskryssning från Helsingfors till Tallinn Viking XPRS kl. 11.30 t.o.m 20 % rabatt på dagens ordinarie kryssningspris.

Produkt FKKRYP Alla reguljärresor rabatt fr.

10-20% på dagens ordinarie pris (FVRES). Gäller även bilplatser.

Se alla förmåner och

priser samt boka din resa på adressen vikingline.fi/ formaner/spf Tilläggsinformation: vikingline.fi eller tfn 0600 41577 (1,75 €/ besvarat samtal + lna/msa).

Begränsat antal platser.

Med förbehåll för ändringar.

SPA/HÄLSORESA PÄRNU TERVIS ESTLAND

18.4-24.4-2017 529 € BUSS-BÅT-HELPENSION LÄKARBESÖK6 DAGARS BEHANDLINGSPAKET (3 BEH. PER DAG) RUTT: PARGAS-KIMITOEKENÄS O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

FRÅGA MERA PÅ

PARTOURS 0440 524911 partours@parnet.fi

RESOR

Vi bor två nätter på Rantasipi Sjundeå bad. Under vår vistelse i Sjundeå, resans andra dag, gör vi ett besök i Ingå och bekantar oss med museet Degerby Igor. Museet koncentrerar sig på den s.k. Porkala Parentesen under åren 1944-1956, då området var utarrenderat till Sovjetunionen. En lokaguide, som har kännedom och hembygdskänsla kröner upplevelsen under dagen. Vi besöker också Gårdskulla som är Sjundeås största gård och bekantar oss med dess unika traktorsamling.

På eftermiddagen söker vi oss ut på Hangö udd och Harparskogs friluftsteater. Här bänkar vi oss för att se Väinö Linnas ”Okänd soldat”. Innan pjäsen börjar äter vi ärtsoppa på äkta armévis.

Tallink Silja och Club One erbjuder dig chansen att bli Club One-medlem kostnadsfritt, direkt på stamgästprogrammets mellersta Silver-nivå.

Till förmånerna på Silvernivån hör bl.a. t.o.m. 20 % grundrabatt på vissa av våra normalprissatta produkter.

Närmare information om stamgästprogrammet och förmånerna på www. clubone.fi Bli Club One-medlem nu på adressen www.clubone. fi/erikoisliittyminen Anslut med förbundets avtalsförmånsnummer 59829.

Ifall du redan är Club Onemedlem så fortsätter ditt nuvarande stamgästnummer att gälla. Om du är medlem på Bronze-nivå

18-23.4 13-17.7

Pris: 390 €, tillägg för enkelrum 85 € Reseledare från SPF med på resan Sista anmälningsdag: 24.3.2017 Ytterligare information om resan ges av Håkan Wikberg tfn 050 313 8158. Se detaljerat program på hemsidan: osterbotten.spfpension.fi/resor Anmälningar via webben: osterbotten.spfpension.fi/resor eller per e-post: spf.osterbotten@spfpension.fi per telefon: 020 7288 818

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

Spa-resa till Pärnu Läckö Slottsopera “En turk i Italien” av Rossini. Opera- och sommarresa till Sverige med ciceron Bernt Morelius 6-9.7 Sommarresa till Utö och Jurmo Bokfest 15-20.7 Dansbandsveckan i Malung 7-10.9 Matfestivalen på Ösel 9-16.9 Jubileumsresa till Leros 11-18.9 Skottland och de vackra öarna utanför Skottlands västra kust 16-23.9 Leros - essäresa med Merete Mazzarella 16-22.9 Kultur i Slovenien 30.9-7.10 Leros - “Vandra i Göran Schildts fotspår” 14-21.10 Leros - Matkulturresa “Det egeiska köket” 1-4.12 Julmaknadsresa till Heidelberg

frimanresor.fi Sandövägen 23,10900 Hangö

Tel Hangö 019 - 248 1004 Tel Ekenäs 019 - 248 1090 info@frimanresor.fi

RESOR

GOD TID

2/2017 25

Direktflyg Vasa-Rhodos i höst Apollo börjar flyg direkt från Vasa till Rhodos i höst. Det första flyget till Rhodos avgår den 30 augusti. Flygen opereras med Aegean Airlines Airbus 320, och de kommer att flyga varje onsdag fram till skolornas höstlov.

I fjol var Apollos resor från Vasa till Kreta slutsålda.

Allt som allt har Apollo 13 direkta flyg från Vasa under sommarsäsongen 2017.

– I år flyger Apollo från Finland till 31 olika destinationer, och förhoppningsvis i framtiden får vi fler Apollo destinationer även direkt från Vasa. Apollo har etablerat sig som Finlands fjärde största researrangör, berättar operativa direktören Tuomas Luukkonen på Apollo.

Höstkryssning med Wasaline

Warszawa och Krakow 30.8–4.9 Warszawa erbjuder mycket. Här finns en attraktiv blandning av historia och modern storstadspuls, en stad som verkligen väckts till liv igen. Stare Miasto, gamla stan, nära nog att utraderas under andra världskriget återuppbyggdes till sin ursprungliga, mysiga prägel.

Krakow – sagostaden Krakow med de 6000 historiska byggnader som klarade sig undan kriget. Det medeltida torget Rynek Glowny och tyghallen Sukiennice är mittpunkten för Krakows turister och utgör hjärtat av den gamla staden. Promenera genom tyghallen, full med marknadsstånd, ta en kaffe och besök de medeltida kyrkorna som ligger i närheten.

Under vistelsen i Krakow besöker vi Saltgruvan i Wieliczka och gör ett besök i den mäktiga gruvan under jorden.

Under vår vistelse i Krakow besöker vi även koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau. Anläggningen står kvar som den gjorde år 1945 då de fångar som fanns kvar i livet befriades Än i dag kan man se många minnesmärken över allt hemskt som hände här. Vi guidas runt av en lokalguide som berättar om anläggningen.

En dag gör vi tillsammans med guiden en dagsutflykt

SPF Österbottens höstkryssning till Umeå med Wasaline fredagen 22.9 kl 9 - 19.

Underhållning, program, dans och mat.

Show med Arja Saijonmaa och eftermiddagsdans.

Närmare information i nästa nummer av God Tid.

till Zakopane som ligger på nordsidan av Karpaterna i Tatrabegen. Staden är Polens högst belägna stad och ligger ca 800 meter över havet.

Resedatum: 30.8-5.9.2017 (onsdag-tisdag, 7 dagar) Resans pris: Från Österbotten 1.310 €/person

SPF ÖSTERBOTTEN

Från Helsingfors 1.190 €/person.

Reseledare från SPF med på resan.

Flygresa Vasa-Helsingfors-Warszawa/Krakow-HelsingforsVasa

Norge

Giltigt pass behövs!

Ytterligare information om resan ges av Håkan Wikberg tfn 0503138158 och Henrik Svarfvar tfn 05069341.

Anmälningar via webben osterbotten.spfpension.fi/resor eller till SPF:s kansli i Österbotten, tfn 020 7288 818 eller e-post: spf.osterbotten@spfpension.fi. Sista anm.dag 26.5.2017.

på längden, bredden och höjden!

Geiranger - Trollstigen 23-29.7 Nya Norgeresan 31.7-7.8 Lofoten med Hurtigruten 20-26.8 Fråga efter Blomstring i Hardanger i maj med Nationaldagen i Oslo!

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

Specialaren med Hurtigruten:

- bussresa från Trondheim norrut längs norska kusten till Nordkap plus Hurtigruten 3 dygn från Honningsvåg via bl.a. Lofoten, Trollfjorden till Trondheim 25.7 - 2.8

Höga kusten 13.8-16.8

Resan över Kvarken går med Wasalines färja från Vasa till Umeå på 4.5 timmar och fortsätter direkt till Örnsköldsvik, där vi bor tre nätter på ett hotell strax intill havet och kajen.

Andra dagen gör vi Höga kusten som är ett begränsat område, fyllt av vackra vyer och en del av UNESCO:s världsnaturarv tillsammans med Kvarkens skärgård i Finland. Vår lokala guide kommer att visa oss det bästa. Vi kör ut till kusten på flera ställen och besöker Barsta fiskekapell, Bönhamn, Ullånger med barkbrödsbageriet och mycket mera sevärt. Det unika museet Mannaminne blir en höjdpunkt.

Tredje dagen besöker vi Ulvön som är en pärla på Höga kusten. På Ulvön har man brutit järnmalm över 300 år. Här finns byggnader från 1700-talet. Besöksmålen är kyrkan, kapellet som är äldsta träbyggnaden i Norrland, hamngatan och lotsstugan uppe. Ulvön är känd för surströmming, den har tillverkats här över hundra år.

Hemresedagen fylls med sevärdheter och trevliga kaffeställen.

I Umeå kommer det att ordnas möjlighet för shopping innan vi

Info & bokning: 0443 13 14 15 info@lindelltravel.fi www.lindelltravel.fi

Platser kvar på följande av vårens resor:

Malin Wedin

Örnsköldsvik är...

• LITEN för att den har ett trevligt centrum – som en ”gamla stan”.

• STOR för att den har alla affärer och köpcentra man behöver.

NY för att vi besökt den mer sällan än Umeå.

• GAMMAL för att den har gedigna butiker • INTRESSANT för att den ändras i takt med den moderna tiden.

• MÖJLIGHETERNAS stad för att den ligger på Höga kusten.

• NÄRA för att man kör dit på ca 1,5 timme från Holmsund.

pris från 2 750 € inkl. flyg, helpension, buss, kryssning...

tar färjan hem över Kvarken.

Reseledare från SPF med på resan.

Resedatum 13-16.8.2017 (söndagonsdag), Pris 590 €/person vid 40 resenärer Enkelrumstillägg 118 € Ytterligare information om resan ges av Håkan Wikberg tfn 0503138158 och Henrik Svarfvar tfn 05069341. Anmälningar via webben osterbotten.spfpension.fi/resor eller till SPF:s kansli i Österbotten, tfn 020 7288 818 eller e-post: spf.osterbotten@spfpension.fi. Sista anm.dag 16.6.2017.

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

Holland (buss/buss) Stadssemester i Edinburgh Alsace o. Champagne (buss/buss) Österrike med Wien och Tyrolen Norra England och lite Skottland Våren i St. Petersburg Vandringsresa till Cortina

19-26.4 20-23.4 29.4-8.5 8-15.5 9-15.5 24-28.5 15-22.6

Lofoten & Hurtigruten Midnattssolens land Kronstadt – vägen över finska viken Resa i öst Norges pärlor

7-13.6 15-21.6 26-30.6 27-30.7 8-15.8

Hemliga resan 2.0 – Nu flyger vi!

Vandra i Tyrolen Matresa till Italien med Tareq Taylor Pärlor i Kroatien och Bosnien Ö-kryssning deluxe i Adriatiska havet Portugal Barcelona-Baskien Ligurien, Italienska rivieran Klassiska Sorrento-halvön och Rom

6-12.9 8-15.9 14-20.9 15-22.9 20-27.9 20-27.9 23-30.9 1-8.10 23-30.10

Ett urval av sommarens resor:

Några av höstens resor:

Allt detta och mycket, mycket mer...

Ta kontakt med oss för mer information eller om du vill boka!

Närpes 020 7434 530 Korsholm 020 7434 520 Jakobstad 020 7815 360

www.ingsva.fi

26 GOD TID

2/2017

IT-BITEN

Gräsrotsfinansiering fick ett nytt liv på internet Crowdfunding, på svenska gräsrotsfinansiering, folkfinansiering eller massfinansiering, är inget nytt begrepp i sig. Redan på 1700- och 1800-talet användes metoden för att finansiera bland annat författares böcker och även av stater för att rädda situationer i kris. Men sedan internets inträde i världen har crowdfunding (som nuförtiden är ett låneord i svenska språket) fått ny fart.

Idén med gräsrotsfinansiering är i princip att få allmänheten, den stora massan, att bidra med små satsningar för att förverkliga ett projekt. En realisering av ordspråket ”många bäckar små blir en stor å” helt enkelt. Förr var det närmast det lokala samhället och kanske släktingar till initiativtagaren som stod för bidragen. Men via internet går det så enkelt att nå ut till så mycket fler, så gräsrotsfinansiering har fått en betydligt större potential.

Metoden används mycket inom den kulturella och filantropiska världen, musiker finansierar turnéer och nya album via gräsrotsfinansiering, lika som också författare gör det. Nytt är att många små IT-relaterade företag också ser sin chans via gräsrotsfinansiering. Tv-serien Shark Tank (Leijonanluola i finsk tv och Draknästet i Sverige) har liknande idé, fast där är det 5-6 miljonärer som investerar istället för 5-6 miljo-

ner människor som investerar. Nya uppfinningar, nya produkter och nya tolkningar av gamla beprövade lösningar ser här ofta dagens ljus.

Motivet för ett projekt eller en individ att starta med gräsrotsfinansiering är i första hand synlighet, marknadsföring och jakten på garanterad finansiering. Oftast erbjuds de som investerar någon form av belöning, det kan vara att få vara bland de första som köper produkten, eventuellt till ett nedsatt pris. Eller så erbjuds investerarna någon mer symbolisk gåva för sin satsning.

Ett musikband finansierade sin världsturné genom att erbjuda finansiärerna livstids biljetter till första raden på deras konserter.

För andra räcker det som motivering att få chansen att se/uppleva resultatet.

Det finns också projekt där finansieringen ger dig en andel i företagets aktier, du blir helt enkelt en delägare. För finansiärerna kan motiveringen vara en god gärning, att stöda något som står en nära eller chansen att få vara med i något världsbrytande. Tanken att vara med och finansiera världens första/bästa el-bil eller något liknande. Eller bara en god investering där man räknar med att tjäna in pengarna då företaget slår igenom. För projektet ger ett brett gräsrotsintresse också stöd för ytterli-

gare finansiering och motivation att driva projektet framåt, samtidigt som gräsrötterna eventuellt också kan bidra med åsikter om hur produkten skall utvecklas eller designas.

Naturligtvis finns det också risker, en ny uppfinning kan lätt ”stjälas” innan produkten hunnit ta fart om någon annan plockar idén medan finansieringen ännu samlas in.

Får projektet inte insamlat de bidrag som är satta som mål, eller om intresset svalnar ger detta också en tydlig signal till andra finansiärer att detta inte är ett hållbart projekt.

För den som vill finansiera projekt är riskerna inte lika stora, i alla fall så länge den personliga insatsen är låg.

Det värsta som kan hända är att du går miste om din insats och aldrig får se produkten. Visserligen finns det också en risk att hela projektet är svindel eller lurendrejeri, men då de flesta gräsrotsfinansieringar idag skjöts via stora nättjänster som erbjuder finansieringsverktygen så är risken för lurendrejeri liten. De flesta projekt har en minimigräns, om denna inte uppnås inom förutsatt tid (ofta frågan om visst antal månader) så förfaller projektet och ingen betalning sker.

Gräsrotsfinansieringsprojekt hittar man bäst på nätet via de tjänster där dessa pro-

jekt finansieras. Internationellt är Kickstarter och Indiegogo de största nätplatserna, där också många av de mest framgångsrika projekten slagit igenom. Mera lokalt kan nämnas FundedByMe i Sverige och Invesdor som är en finländsk webbplats som också lyfter fram nordiska projekt.

Varför är detta intressant? Gräsrotsfinansiering är mycket trendigt och många produktnyheter har sin början i dessa projekt.

Nästa gång du hör talas om Kickstarter eller Indiegogo vet du lite vad det är frågan om. Eller kanske du har lust att investera en liten slant? Lite som Lotto eller andra peningspel, sätta in en slant och se om man får ut något, en finurlig produkt som ingen annan har eller en liten investering som kan växa sig till nästa kassako? Eller bara lite allmänbildning, gå in och kolla på hurdana projekt som är uppe för finansiering och berätta om dem vid nästa kaffestund med bekanta.

ERIC JANSSON frilansskribent

VAR DET BÄTTRE FÖRR? KOM OCH SE EFTER!

NOSTALGI-

KRYSSNING

20.5 & TOMMY’S MED MAIPPI COM WASALINE.

INFORMATION OCH BOKNING WASALINE.COM.

WASALINE_FERRY

WASALINE

WASALINE_FERRY

090 18 52 00

GOD TID

Arkadia bäst i semifinaler Arkadia Pensionärer drog på sig ledartröjan när semifinalerna i Svenska pensionärsförbundets Frågesport 2017 avgjordes den 15 februari.

Pensionärsförbundets motionskampanj kör igång!

förenings första lag segrade i den östnyländska uttagningen i pensionärsförbundets frågesport 2017. I det vinnande laget tävlade Bengt Nyholm, Göran Blomqvist och Ulla Grönroos. Laget samlade 24 poäng.

Tvåa blev Borgås andra lag (17 poäng). Tredje plats delades mellan Lovisa församlings pensionärers första lag och Kotkanejdens svenska pensionärsförening (15 poäng). Åtta lag kämpade om segern.

tagning i frågesporten avgjordes i Nagu. Nio lag deltog, vilket är nytt rekord. Vid tävlingens slut hade två lag samma resultat. Man fick alltså ta till reservfrågor.

Till vinnare efter tre utslagsfrågor korades Åbo Svenska Pensionärsklubb (20 poäng) med Inga-Lill Karlsson, Carita Isaksson och JanPeter Kullberg. Tvåa blev Pargas Svenska Pensionärer 2 (20 poäng) och trea blev Pargas Svenska Pensionärer 1 (19 poäng).

Mellannyland Med 25 av 30 möjliga poäng tog Arkadia Pensionärers lag segern i frågesportsuttagningen för Mellannyland. Laget som består av Urban Fellman, Elisabeth Hindsberg och Karl Johan Hellman vann fjolårets frågefinal och möter nu de bästa från de övriga regionerna i finalen i Vasa i april.

Västnyland Sjundeå pensionärer segrade i den västnyländska uttagningen. Laget som består av Kerstin Nyberg, Ingmar Nyberg och Marianne Hagström samlade 22 poäng. För att kora en segrare behövdes två reservfrågor. Norra Kyrkslätts pensionärsförening blev tvåa och Österby pensionärers första lag trea (21 poäng).

Östnyland Borgå svenska pensionärs-

Åboland Förbundets åboländska ut-

Österbotten Korsholms pensionärsförenings lag segrade i den österbottniska uttagningen. Semifinalen gick av stapeln på Arbetets Vänner i Vasa. Elva lag från tio österbottniska pensionärsföreningar deltog.

Segrare blev Korsholm med 22 poäng, andra blev Milstolpen med 20 poäng och trea Larsmo-Eugmo med 19 poäng. I Korsholms segrande lag tävlade Kaj Pått, Britta Almén och Kjell-Erik Backman.

Arkadias lag fick 25 poäng av 30 möjliga. Näst bästa resultatet fick Borgå Svenska Pensionärsförening i den östnyländska uttagningen.

Nyhet från oss!

2/2017 27

Svenska pensionärsförbundet ordnar en motionskampanj för sina medlemmar under tiden 15.3-15.5.

Alla former av motion räknas, till exempel: ✩ Promenader ✩ Stavgång ✩ Skidlöpning ✩ Joggning ✩ Simning ✩ Vattenlöpning ✩ Vattengymnastik ✩ Cykling ✩ Motionscykling ✩ Boule, boccia, petanque ✩ Dans ✩ Gymnastik ✩ Konditionssal För varje 30 minuters prestation får man 1 poäng.

Klipp ur kupongen ur God Tid eller ladda ner den från förbundets webbplats, spfpension.fi. Kupongen kan också fås från förbundets kansli, kansliet@ spfpension.fi eller tfn 020 7288810.

Returnera den ifyllda blanketten till Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors senast den 22 maj.

Bland alla som returnerat kupongen utlottas en kryssning för två personer på SPF:s Seniorskepp 29-31.10.2017 samt tio teaterbiljetter.

Namnen på de 20 mest aktiva motionärerna publiceras i God Tid nr 4.

För närmare information kontakta verksamhetsledare Berit Dahlin, berit. dahlin@spfpension.fi, tfn 020 7288812.

✄

28 GOD TID

FÖRENINGSNYTT

2/2017

Om läkekonstens historia

ÅLANDSKRÖNIKAN

Möt våren på Åland!

Professor emeritus i neuropatologi, Matti Haltia, berättade om läkekonstens historia för Tammerfors Svenska Pensionärsförening.

Antikens lärda män, från och med sjunde århundradet f.Kr. hade olika uppfattningar om var medvetandet, tänkandet eller själen hade sin boning i människokroppen. I de homeriska dikterna hade man redan tidigare ansett, att mellangärdet var sätet för de själsliga funktionerna. Diogenes påstod att förmågan att tänka kommer med den inandade luften. Alkmaion var sannolikt den första som lokaliserade de själsliga funktionerna till hjärnan. Demokritos var specifikare, intellektet i hjärnan, modet i hjärtat, känslorna i levern. Han ansåg därtill att tänkandet bestod av atomernas rörelser. Också Platon fördelade på tre, hjärna, hjärta, lever.

Aristoteles trodde enbart på hjärtat och ansåg, att hjärnan fungerar bara som en kylapparat som eliminerar den av hjärtat alstrade hettan. Aristoteles utförde talrika dissektioner av djur, men den döda människokroppen var tabu och dissektioner av människor utfördes inte under den klassiska tiden.

Hippokrates (ca 460-370 f.Kr.) som verkade på ön Kos, berömd för sitt stora Asklepios-tempel. Han var den första som skiljde på vetenskap och filosofi. Han påstod också att sjukdomarna hade naturliga orsaker. Hans och hans lärjungars läror har dokumenterats i Corpus Hippocraticum, som består av ca 70 olika verk. De hippokratiska läkarnas grundidé var den så kallade humoralpatologin. Människokroppen innehåller fyra olika grundvätskor: Blod kommer från hjärtat, slem från hjärnan, gul galla från levern och svart galla (koagulerat blod) från mjälten. Hälsa råder så länge dessa vätskor befinner sig i balans.

Sjukdom beror på vätskornas obalans. Behandling, exempelvis åderlåtning, hade som målsättning att återställa vätskornas balans. I det tidiga hippokratiska verket ”Om den heliga sjukdomen” (epilepsi) diskuteras hjärnan och dess sjukdomar.

Enligt boken består hjärnan av två delar som skiljs åt av en tunn hinna. Författaren ansåg att hjärnan är sätet för tänkande, förstånd och känslor. Förmågan att tänka kommer med inandad luft. Den heliga sjukdomen, epilepsi, ansåg han inte vara gudomlig utan ha en naturlig förklaring, orsaken fanns i hjärnan. Läkekonsten följde Hippokrates tankegångar ända fram till ca 300 f.Kr. Alexander den Store grundade staden Alexandria år 332 f.Kr. Efter Alexanders död växte staden snabbt i storlek och betydelse. Ptolemaierna, Egyptens nya härskare med grekiskt ursprung, utvecklade den

Professor emeritus i neuropatologi, Matti Haltia, föreläste i höstas om läkekonstens historia för Tammerfors Svenska Pensionärsförening. God Tid publicerar Marianne Huotaris sammandrag av föreläsningen i tidningens hälsonummer.

nya staden, grundade bibliotek och stödde och skyddade vetenskaperna. Herofilos (ca 335-280 f.Kr.) var en grek som verkade i Alexandria.

Han fick tillåtelse att utföra dissektioner av människor i vetenskapligt syfte. Herofilos blev därigenom grundaren av människans normala anatomi, i synnerhet neuroanatomin, och den patologiska anatomin. Han beskrev hjärnan, ryggmärgen, synnerven, andra nerver, artärer och vener. Han konstaterade att nervsystemet är en organisk och funktionell enhet och att hjärnan är vårt ”hegemonikon”, vårt ledande organ. Alla organ har egna nerver, artärer och vener. Den ungefär samtida Erasistratos utvecklade idéer om människokroppens funktion och vätskornas flöden. Blodet förs från hjärtat genom venerna till organen och luften leds från lungorna via artärerna, alltid i en och samma riktning. Det romerska imperiets mest berömda läkare, Galenos (ca 130-210 e.Kr.), även han grek, påvisade att det var genom artärerna som blodet leddes till de olika organen. Han kom fram till detta genom att dissekera mängder av djur.

Det hade åter blivit förbjudet att öppna människor.

Under antiken skrevs medicinska och övriga vetenskapliga skrifter huvudsakligen på grekiska. Grekiskan var kulturens språk. Efter det västra romerska rikets kollaps på 400-talet e.Kr. överlevde den östra rikshalvan (Bysans) ännu i tusen år. Där – bl.a. i Syrien – bevarades hela stora bibliotek med antika grekiska texter. I samband med den islamistiska expansionen från och med 600-talet e.Kr. råkade dessa bibliotek och deras innehåll i de invaderande muslimska truppernas händer. Under 700- och 800-talen e.Kr. började de upplysta kaliferna Harun al-Rashid och hans son systematiskt samla gamla grekiska manuskript till sitt bibliotek ”Vishetens Hus” i Bagdad och lät

översätta dem till arabiska. I sin nya arabiska form spreds dessa antika grekiska verk sedan till hela den islamiska världen från Centralasien över Nordafrika till Spanien. Ca 1070 e.Kr. kom en nordafrikansk lärd man, Constantinus Africanus, till Södra Italien och Salerno, då den första och enda medicinska skolan i hela Europa. Constantinus märkte att skolan var ganska primitiv och saknade vetenskaplig litteratur. För att hjälpa dem beslöt han översätta arabiska medicinska texter till latin. Det mest betydande av alla hans arbeten var ”Theorica Pantegni” en modifierad översättning av den persiske läkaren Haly Abbas bok ”al-Malaki”, som var en sammanfattning av tidens medicinska vetande. Theorica Pantegni blev en ”bestseller” och den ledande läroboken i medicin vid de första europeiska universiteten på 1100- och 1200-talen. Det antika grekiska vetandet hade gjort en lång omväg genom islamiska länder.

Den klassiska antikens nyupptäckta arv var en väsentlig faktor bakom den europeiska renässansen.

Renässansens mest betydande medicinska verk var kanske Andreas Vesalius (1514-1564) ”De humani Corporis Fabrica” (1543), baserat på utförliga dissektioner av talrika människokroppar vid Padovas universitet. Denna ytterst fint illustrerade bok gav för första gången en realistisk och detaljerad bild av människokroppens normala uppbyggnad, inklusive nervsystemet. En senare forskare i patologisk anatomi vid Padovas universitet, Giovanni Battista Morgagni (1682-1771), påvisade att olika sjukdomar beror på förändringar i olika organ, organpatologi. Nu var det äntligen slut på den antika tron om kroppsvätskor.

Tekniska framsteg i början av 1800-talet underlättade forskningen. Med ljusmikroskopet kunde den tyske patologen Rudolf

Virchow (1821-1902) konstatera, att människans vävnader, även hjärnan, är uppbyggda av celler. Han publicerade sina fynd i boken ”Die Cellularpathologie” år 1856. Camillo Golgi och Santiago Ramón y Cajal utvecklade nya färgningsmetoder för att visualisera nervceller i detalj och fick dela på Nobelpriset i medicin år 1906 då de påvisade existensen av en synaps mellan nervcellernas kontaktytor. Fransmannen Jean-Martin Charcot (1825-1893) blev världsberömd som den moderna neuropatologins och neurologins stora pionjär. Han beskrev många nya sjukdomar, bl.a. multipel skleros.

Den tyske neuropatologen Alois Alzheimer (1864-1915) fokuserade sitt intresse på storhjärnbarkens mikroskopiska patologi. Han påvisade att en av tidens stora ”psykiatriska” sjukdomar, paralysis progressiva, var en organisk åkomma med inflammatoriska förändringar i hjärnans blodkärl. Snart därefter upptäcktes orsaken, hjärnsyfilis. År 1907 beskrev han en ny typ av degenerativ demens, som fick namnet Alzheimers sjukdom. Först 60 år senare – igen på grund av systematiska neuropatologiska obduktionsstudier – upptäckte man, att det var en vanlig åkomma hos gamla människor.

Den i Helsingfors födde Sigfrid Aronus Forsius (1560- 1624) var en av Nordens mest prominenta lärda under renässen. Han influerades av Paracelsus. Forsius verkade som professor i astronomi vid Uppsala Universitet 1608-1610 och kunglig astronom, samt därefter som kyrkoherde i Ekenäs. Hans mest betydande arbete är Physica år 1611, som dock publicerades först på 1950-talet. Han lär vara den första nordiska vetenskapsman, som skrev om hjärnan och det övriga nervsystemet på vetenskaplig nivå.

MARIANNE HUOTARI

Vi har årsskiftet bakom oss och då brukar det vara aktuellt att minnas vad som ligger bakom och vad som kommer att ske under det följande året. Men jag nöjer mig med att konstatera att vid årsskiftet var antalet medlemmar i Mariehamns pensionärsförening 920.

Då jag skriver Ålandskrönikan har jag skogen framför mig och märk (!) utan snö. Men lyckligtvis har Ålands idrottsdistrikt varit på alerten och lyckats producera lite konstsnö. Därför har vi i Jomala ett två kilometers skidspår med uppförs- och nedförsbackar.

Jag har skidat 17 gånger i Jomalaspåret, men kommer knappast i år upp till 500 kilometer, som jag under mina 18 år på Åland gjort nästan varje år.

MPF är idag en pensionärsförening som liknar många på fastlandet. Den har sektioner för boule, bowling, körsång, skrivande (Pennklubben), Nybyggarne och Nysetredaktionen. Den sistnämnda sektionen har ett redaktionsråd som går igenom alla artiklar och skriver själv. Redaktör och ansvarig utgivare är Jan-Erik Berglund, som en gång i tiden var min elev i Svenska folkakademin.

Vi går mot våren och det betyder att Åland börjar blomma på ett sätt som bara kan upplevas här på öarna. Åland blir då ett landskap som befolkningsmässigt ökar på ett anmärkningsvärt sätt.

Men tyvärr kommer de flesta turister först då alla vårblommor har blommat ut. Våren på Åland kan inte beskrivas utan måste upplevas!

Jag vågar också påstå att Åland i relation till sin befolkningsmängd 30 000 har flest museer: Ålands konstmuseum, Önningebymuseet, Ålands jakt- och fiskemuseum, museifartyget Pommern, Ålands sjöfartsmuseum, Fängelsemuseet Vita Björn, Jan Karlsgården, Skeppargården Pellas, Labbas hembygds- och bankmuseum i Eckerö, Dånö hembygdsmuseum, Kökar hembygdsmuseum, Hermas museigård i Enklinge, Kökar hembygdsmuseum, Skärgårdsmuseet i Lappo, Skarpnåtö hembygdgård, Brandkårsmuseet, Ålands fotografiska museum och Bomarksmuseet i Ovanåker.

Dessutom finns det i landskapet många små hembygdsmuseer, hembygdsgårdar och privata samlingar. Välkomna till Åland!

RAINER JOHANSSON

FÖRENINGSNYTT

Här gör alla så gott de kan Sorlet i församlingsgården i Lovisa stiger mot taket. Det är prat och skratt och en del stolsben som skrapar mot golvet. Klockan är fem i elva på måndagsförmiddagen och snart ska den efterlängtade stunden med stolsgymnastik börja.

Det är Alice Sjöblom som leder gymnastiken sedan 2004. Men pensionärer från andra föreningar är också välkomna så länge som utrymme finns. Just den här dagen har drygt tjugo personer mött upp.

– En gång var vi fyrtioen, då var här nästan trångt, säger Sjöblom.

Innan hon började leda svenska församlingens pensionärsgymnastik ledde hon grupper för personer med reumatiska problem. Det var också då hon genom olika kurser lärde sig hur hon ska undervisa grupper med specialbehov.

Viktigt att tänja och öva balansen För äldre människor är det särskilt viktigt att göra balansövningar och att tänja för att bibehålla rörligheten. Men gymnastikstunden betyder också mycket för den sociala samvaron.

Det är mycket tydligt att det här

Här skidar pensi0närerna glatt. I förgrunden Anita Rosvall.

gänget trivs tillsammans. Övningarna görs med glimten i ögat. Tappar någon rytmen är det ingen som påpekar något. Var och en presterar enligt egen förmåga och känner själva till sina begränsningar.

– Efter en operation kanske man inte kan göra vissa rörelser och någon kan ha en protes som utgör ett hinder. Då låter man bara bli, säger Sjöblom.

Gymnastiksstunden börjar med

uppvärmning. Deltagarna skakar på händer, armar, fötter och ben.

Varenda del av kroppen får under den kommande timmen sin omgång. Rörelserna är mjuka och lagom krävande.

Tanken är inte att deltagarna ska vara svettiga och slutkörda efter gymnastikpasset. Men alla har fått upp värmen i kroppen.

Många rörelser påminner om dem vi gör i vardagen. Alice Sjö-

GOD TID

blom får deltagarna att tänka att de sitter i en roddbåt och ror, att de är ute och skidar eller att de försöker dra i gång en gräsklippare som krånglar.

Kom ihåg att andas Med jämna mellanrum påminner Sjöblom alla om den viktiga andningen. Och efter utförda övningar skakar alla sina leder och slappnar av. Många rörelser är sådana som deltagarna också kan göra hemma.

Else-May Laaksonen är med för andra året i gymnastikgruppen.

Hon var tidigare aktiv också inom andra grupper men en krånglande rygg satte stopp för de aktiviteterna.

– Jag trivs i den här gruppen och stolsgymnastik är bra för mig. Alla rörelser kan jag inte göra, till exemepel kan jag inte svinga höger arm lika bra som vänster. Vissa känns också i min rygg, men att få sitta och gymnastisera passar mig.

Stolsgymnastik för pensionärer arrangeras varje helgfri måndag i församlingsgården vid Drottninggatan klockan 11–12, från september till slutet av maj månad.

TEXT & FOTO: CARITA LILJENDAHL

Om livets mening Författaren Merete Mazzarella gästade i januari pensionärsföreningen Vi norrifrån i Karleby för att tala om sin senaste bok ”Livets mening”. Den pampiga titeln är ironisk. Först hade hon tänkt sig ”När bufflarna försvann”.

– Genom hela mitt författarskap har jag funderat på livets mening, inledde Mazzarella.

När Mazzarella frågar folk i sin omgivning om vad de avser med livets mening får hon väldigt olika svar. Arbete och kärlek är återkommande svar, men man ska komma ihåg att det ena utan det andra är ingenting, påminde hon.

Merete Mazzarella refererar till en bok om Crowindianerna som hon läst. De förlorade sina bufflar och föstes ihop i reservat. När deras sätt att leva hade förstörts började de supa, äta skräpmat, blev feta och fick andra livsstilssjukdomar. Deras livsstil var förstörd.

– Gamla Crowindianer sade att de lever ett liv de inte förstår.

Merete Mazzarella har som pensionär engagerat sig i flyktingarnas sak. Hon säger att de flyktingar som nu strömmar genom Europa säkert också, precis som Crowindinanerna i USA, lever ett liv som de inte förstår.

– I en värld där det finns så många som behöver våra medkänsla behöver man inte vara perfekt.

Det räcker att man försöker vara en tillräckligt god människa, säger Mazzarella.

– Man måste försöka förstå vad som händer i världen.

2/2017 29

Testamenten intresserade i Larsmo Larsmo-Eugmo pensionärsförening höll årets första månadsmöte den 19 januari vid Holm fritidsgård inför cirka 120 medlemmar. Ordföranden Jan Sundström öppnade mötet traditionsenligt med parentation.

Under fjolåret hade två medlemmar avlidit. Vi tände två ljus, sjöng psalmen ”Blott en dag”. Helena Lillsunde läste dikten ”Enkel biljett” av Lars Cederberg.

Dagens huvudgäst juristen Eliisa Gädda var vidtalad att komma och berätta om juridiska frågor bland annat om testamenten.

Jag fick den uppfattningen att det är bäst att kontakta en jurist när man skall göra upp ett testamente och/eller intressebevakningsfullmakt.

Här följer något av mina anteckningar: ● Testamente, barn, bröstarvingar, gåva. ”Min sista vilja”, följ ditt hjärta! ● Testamente kan ändras i efterhand, testamente registreras inte, bör förvaras i bankfack, kopior duger inte! ● Testamentet kan innehålla till exempel: Äktenskapsförord, anvisning om begravning, minnesstund, gravskötsel, pappersaktier, arvskifte, besittningsrätt. ● Gåvobrev kan ges till ett belopp av 4999 euro per 3 år.

Juristen fick svara på många kvistiga frågor, som hon besvarade på ett bra sätt.

Intressebevakningsfullmakt är också bra att göra. Den lag som trädde i kraft i november 2007 ger bättre möjlighet att i god tid förbereda sig inför en eventuell nedsatt handlingsförmåga.

Vid dödsfall skall bouppteckning göras inom 3 månader. Ett mycket bra föredrag, om vad man bör göra, men som många väntar med tills det är för sent.

Mötet avslutades med ”Modersmålets sång”.

OLE WÄRNMAN

God Tid rättar Författaren Merete Mazzarella (t.v.) höll ett uppskattat föredrag utgående från sin bok Om livets mening. Här flankeras hon av föreningens sekreterare Ole Granholm och ordförande Greta-LIsa Nilsson.

När Merete Mazzarella frågar folk i sin omgivning vad de tror om livets mening uppfattar många frågan som pinsamt pubertal. Det är en fråga som man diskuterade kring en flaska rödvin under studietiden.

De som gärna svarar på frågan gör det ofta med ett arrogant ”inte har livet någon mening”.

– Meningen med livet är någonting som ser väldigt olika ut från individ till individ och i olika skeden av livet. Vi har alla en föreställning om att ett visst sätt att leva är bättre än andra, men vi behöver inte mo-

ralisera över andras liv.

Mazzarella tar fasta på verbet ”verka”, i betydelsen att skapa goda mänskliga sammanhang. Det är någonting som pensionärer i allra högsta grad gör.

– Jag har mina barnbarn i USA, men ändå verkar jag för dem. Verkar gör man också efter sin död.

Arbeta och älska däremot kan man bara göra så länge man lever, avslutade Mazzarella.

seleftermiddag. Dagens andra gäst var Karlebys nyvalda stadsdirektör Stina Mattila som påminde om att pensionärsföreningarna i stan har en viktig uppgift som språkrör för stadens äldre befolkning – inte minst gentemot stadens beslutsfattare, men också nationellt.

Vi norrifråns ordförande GretaLisa Nilsson läste dikt och Pensionärskören uppträdde under dirigent John Storbackas ledning.

Digert program Vi norrifrån bjöd på en härlig triv-

TEXT OCH FOTO: MARKUS WEST

I reportaget om skolfarfarsveksamheten i St Karins (nummer 1 2017) fanns en faktaruta som sade att Folkhälsan i Åboland 2006 tog över ansvaret för den svenskspråkiga skolfarfarverksamheten i Åboland. Det stämmer inte.

Föreningen Kouluvaarit ry Skolfarfar rf är fortfarande den organisation genom vilken nya svenska skolfarfaraspiranter i Åboland rekryteras och antas som medlemmar och får information om “arbetet”.

30 GOD TID

2/2017

När jag var liten hade mamma, vår hund Toby och jag en ritual varje dag efter morgonmålet; Toby, som hade suttit i spänd väntan på att jag skulle bli klar med maten, och jag gick från köksbordet in till mammas och pappas sovrum och ställde oss framför kommoden med tvättfat, tvålask och handduk på en spik bredvid. Och ovanför denna grönmålade möbel fanns en likaså grön hylla med våra tandborstmuggar i rad – och det som vi höll ögonen på tills mamma kom.

Alla morgnar fick Toby och jag en bit choklad! Min fasta övertygelse var att detta skulle fortsätta i evigheters evighet amen.

En bit choklad för att börja dagen var det bästa sättet att inleda den. Det ansåg även Toby.

Så blev det ju inte. Plötsligt var chokladen slut och det kom ingen ny i blått papper på den gröna hyllan. Det hade blivit krig, sade de vuxna, och då fick ingen äta choklad eftersom det inte längre fanns sådant i handelslaget i vår by.

Vi bodde ju på landet, ett långt stycke från Helsingfors där kriget höll på. Ibland hördes dovt ljudet från ryska flygplan på väg med flera bomber men oss på landet brydde de sig inte om, i början. Men visst satt vi alla fyra i potatiskällaren och hörde mamma läsa sagor, det doftade där av en lampa och av kalla potatisar och mylla och ibland var det mörkt när vi gick tillbaka in i vårt hus.

När jag blev äldre flyttade mormor till oss från stan och hon sov i salen med sina väskor och medicinburkar. Varje kväll var det ett bestyr att sätta upp mörkläggningsgardiner för alla fönster så inget ljus syntes ut och dom i bombplanen inte kunde se att där nere bodde folk.

I Helsingfors blev det mycket snart ont om mat i affärerna och alla måste ha ransoneringskort för att få köpa något också i vårt handelslag, granna kort i olika färger med bokstäver och siffror på. De kallades

Kupongerna

pukonger eller kanske kuponger och var väldigt viktiga, mamma förvarade dem i ett kuvert som stod bakom klockan på hyllan i köket. Varje sorts mat hade egna kuponger; kaffe, socker, smör, bröd, mjöl och kött och mycket mer, senare blev också skor och kläder ransonerade för att ingen skulle få köpa mer än kupongerna gav lov till.

Det var bra att bo granne med en ladugård med kor och höns.

Pappa hörde ofta på nyheterna, oftare än förr. Vår gamla radio som hette Stern und Stern hade sina faxer, sa pappa. För att få upp Sveriges nyheter måste man slå näven i bordet framför radion och det lyckade nästan alltid.

– Nå det var inte mycket, sa han alltid efter varje nyhetssändning. Senare blev det mer.

Själv var jag som sexåring med om en

katastrof. Jag har aldrig glömt vad jag ställde till med.

Mamma skickade mig till handelslaget med en lista så jag inte skulle glömma – hon glömde ofta att jag inte ännu kunde läsa skrivstil. Jag for iväg på min gula sparkstötting med en korg på sparkens sits. Det var uppförsbacke hela ditvägen och jag såg fram emot hemvägen när jag skulle komma hem som ett Jehu, vem det nu var, men fort skulle det gå. Föret var bra, det hade snöat hela veckan och hästarna hade med sina slädar gjort föret bra för en liten sparkstötting.

Bilar fanns inte i vår by.

Köpet var hastigt gjort, tanterna var sedan länge vana vid att klippa kuponger och läsa handskrivna listor. Kupongkorten stoppades in i kuvertet på nytt och jag tog korgen och ställde den igen på sitsen. Innan jag startade hemfärden nerför backen blev

jag stående i funderingar; nu kunde jag ju titta närmare på de granna korten, hemma fick jag inte röra dem. Jag åkte ner från butiksgården och stannade, tog fram kuvertet och ryste litet, att göra något förbjudet var spännande så länge ingen såg!

En stund stod jag där och granskade kupongerna, sedan tyckte jag att jag kunde se på dem på hemvägen också och lade dem i korgen ovanpå kuvertet där de lyste mitt i all den vita omgivningen.

Farten ökade och jag tänkte stanna för att stoppa in kupongerna i kuvertet innan jag kom hem – men, o fasa, just då tog motvinden fatt i den lilla högen med grannlåterna och de virvlade som höstlöv över vägen, vidare nerför sluttningen mot åkern – och var borta!

Tror då någon att jag hastigt som Jehu sprang efter dem innan de flög för långt?

Nej, stortjutande tog jag mig hem och mamma fick veta vad som hänt. Hon tog fram pappas gummistövlar och sin kappa, tog mig i nacken och sa att nu kommer du med och visar var det hände!

Sen dröjde det inte länge innan min mamma tog sig ner för slänten och vadade i storstövlarna i snön medan jag stod på vägen och tjöt.

Och hon hittade kupongerna, de hade fastnat i ett par buskar i ett dike och hon pulsade upp tillbaka och jag tänkte att nu är jag illa ute.

Hemma tömde hon snön ur pappas stövlar och tog på sig torra sockor, hängde kupongerna på tork ovanför spisen med klädnypor och sa att det här blir vår hemlighet. Vi säger ingenting åt pappa.

Sedan tvättade mamma mitt ansikte och satte sig vid bordet där hon sydde en rar kanin med långa öron av en avlagd ribbstickad strumpa som hade en stor stopp på knät.

Det var min mamma, det!

DORRIT KROOK

Pensionerad robot Digidag. Herbert berättar åt Tölöwikens pensionärer om pensionärens dagliga sysselsättningar i den kommande digivärlden.

Den datoriserade kaffekokaren är bra. Den kokar helautomatiskt just sådant kaffe som Herbert vill ha då när han har dragit sig tillräckligt och stigit upp. Den klarar också att koka starkare kaffe om Herbert av nån XO-anledning är lite durrig.

Det som ännu behövs är att datorisera äggkokningen och göra laxsmörgåsarna.

Radio Vegas nya nyhetsläsarrobot är faktiskt trevligare än den gamla som hade ett så maskinellt ljud.

Nästa förnyelse ska väl vara väderleksläsarroboten. Väderleksspågummedatorn hade ju fått ett misstag och förutspådde tre dagars sandstorm på Åland. Kanske det var ett virus från en kracker, sådana har ju varit aktiva.

Radio Vega berättar om USA:s nya twitter-baserade lagstiftning, där kongressen tweetar att den godkänner presidentens tweetar eller också inte. Domstolarna tweetar också sina beslut. Lite störande faktorer kommer om vårarna när fogelina kvittrar och deras kvitter (tweet på engelska) råkar komma med.

Men sen ska Herbert börja med dagens jobb. Han e-postar först åt skatteverkets kundbetjäningsrobot att deras dator har beskattat honom

för en annan Herberts inkomster.

Sedan e-postar han åt banken att de inte ska betala den nigerianska skojarens e-faktura för det kommande miljonarvet. Han tweetar också åt stadens underhållsdator att deras gatuplogningsrobot har glömt att ploga Pensionärsgränd.

Och sedan går han till Prisma för att köpa mat. Han väljer den tredje kassaroboten för att den har de bästa byaskvallren.

Till slut säger Herbert att förr talade man med bönder på bönders språk och med lärda män på latin.

I framtiden talar man med robotar med e-post och med presidenter på twitter.

Ordföranden tar över och berättar att Radio Vegas pensionerade nyhetsrobot vill bli medlem i föreningen. Det lär vara trevligare för en robot att vara med människor och inte med andra pensionerade robotar.

GOD TID

2/2017 31

Träskända Upplev passionsspelen i Oberammergau tionde år ges chansen skedde 1634 och sedan 1680 ras för spelperioden maj-sepSeniorer 16 år Vart att uppleva passionsspelen i uppförs det vid varje jämnt tember 2020.

Onsdagen den 14 februari 2001 bildades en ny förening inom Svenska pensionärsförbundet, nämligen Träskända Seniorer r.f. Vid den tiden var det en grupp på sex intresserade personer som bevistade det första mötet.

Den nyvalda styrelsen hade då beslutat att hälsa svenskoch tvåspråkiga medlemmar välkomna, inte enbart från Träskända, utan även från grannkommunerna Kervo och Tusby välkomna.

Medlemsantalet växte sedan snabbt och har hållit sig runt sextio genom åren. Föreningsaktiviteterna har varit många och varierande. Redan i ett tidigt skede grundades en engelsk konversationsgrupp som regelbundet kompletteras på grund av naturligt bortfall. Gruppstorleken begränsas till sex deltagare plus ledaren ty det har visat sig att man då når bästa givande resultat. I år firades födelsedagen den 8 februari. (Hedersordförandes hälsning)

Oberammergau, den lilla orten med världsrykte i tyska Bayern. Nästa gång (2020) kan du vara med!

Pesten 1632-33 fick byborna i Oberammergau att lova att vart tionde år uppföra Kristi lidandes historia enligt mönster från Augsburg och Nürnberg. Det första spelet

årtionde. År 1934 firades ett extra trehundraårsjubileum.

Samrådet i SPF Helsingfors erbjuder dig nu en chans att uppleva Oberammergau sommaren 2020. Samrådet har hjälp av organiserade aktörer som flera gånger har ordnat resor till passionsspelen. Fem olika resor plane-

Ännu finns inga detaljer om avgångsdatum eller pris, men det är nu aktuellt att pejla intresset bland våra pensionärer. Är du intresserad? Ta då kontakt med Samrådets reseledare Anneli Schönberg, mobil 050-3362692 eller epost annelisch@gmail.com

www.ostrocenter.fi

Function Ergo

Vi hjälper dig i livets alla skeden!

Skyddskläder Paketpris:

* Gåvobrev * Testamenten * Arvskiften

259,-

Vicehäradshövding Filip Markelin Motorsågar i lager fr.

Brändövägen 4, gatunivå, 00570 Helsingfors Tel. 0400-464899, www.perhejuridiikka.fi

199,-

NYKARLEBY Frillmossavägen 2 KORSNÄS Strandvägen 4131

K

Kulturföreningen Katrina

Smedjegatan 13, 00150 Helsingfors

MARIE a

. 2 017 - 21.8 8 1 N ESS HAM ONGR

ica land

K U LT

K UR &

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

Z

Lindqvist

* Äktenskapsförord * Bouppteckningar * Rättegångar mm.

Gratis telefonrådgivning till SPF:s medlemmar dagligen mellan 11-12

Livslängden fortsätter öka

Livslängden fortsätter att öka i Finland, rapportera den vetenskapliga tidskriften Lancet. Det är goda nyheter inte minst för nyfödda gossebarn.

Finländska pojkar som föds 2030 väntas leva fyra år och fyra månader längre än om de hade fötts 2010. Den förväntade medellivslängden för dem förutspås bli 81 år mot 84 år för finländska flickor födda samma år.

Flickorna väntas leva tre år och en månad längre än flickor födda 2010. (GT)

Samrådet i SPF Helsingfors erbjuder dig nu en chans att uppleva Oberammergau sommaren 2020.

Biljetter & resor Alandica kultur och kongress www.alandica.ax • Visit Åland www.visitaland.com Viking Line (Sverige) www.vikingline.se/figaros-brollop • Viking Line (Finland) www.vikingline.fi/figaros-brollop Eckerölinjen www.eckerolinjen.se/sv/figaros-brollop • www.katrina.ax

Z

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa ✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.fi www.hautaustoimistolindqvist.fi

ÅLAND 1–5 AUGUSTI 2017

KATRINA KAMMARMUSIK

ARVS- OCH FAMILJEJURIDIK

V A R I A T I O N E R

Bouppteckningar, arvskiften, testamenten m.m.

Konstnärlig ledare CECILIA ZILLIACUS Artister LENA WILLEMARK • DAVID HUANG • MATS BERGSTRÖM • SVANTE HENRYSON JONAS NORDBERG • PAAVALI JUMPPANEN • TRIO ZILLIACUSPERSSONRAITINEN • M.FL.

Aktia Bank Abp Private Banking Juridiska tjänster Helsingfors ,tfn 010 247 6313* Vasa, tfn 010 247 5185*

www.katrina.ax

Cecilia Zilliacus

Svante Henryson

David Huang

Lena Willemark

Paavali Jumppanen

*Via fast linje 8,35 cent/samtal + 6,00 cent/min., från mobiltelefon 8,35 cent/samtal + 17,17 cent/min.

32 GOD TID

2/2017

Minnesboken – en bro till ungdomsåren ”När du blir 50, 60 år och i din byrålåda går och finner denna boken så tänk på Joko token...”

Så lyder en av verserna i min minnesbok från år 1946. Den boken behövde jag inte finna, jag har hela tiden vetat var den fanns, den har hängt med under otaliga flyttningar. Däremot hittade jag nyligen i en byrålåda, under en massa pappersbråte, min mammas album från 1921-1922. Hon gick då i flickpensionen Krauseburg i Dresden i Tyskland, en tid när första världskriget var över och det andra ännu långt borta. Pensionen var en musikinriktad mötesplats för flickor av s.k. bättre familj. De kom från de nordiska länderna, från Tyskland, Rumänien, Jugoslavien, Bulgarien, Ungern och Tjeckoslovakien.

Språken varierar, men så långt jag kan tyda verserna vilar inga mörka skuggor över dem. Det råder en europeisk enighet kring temat vänskap och kärlek. ”Mandfolk er bare luft og uten luft kan man ikke leve”, skriver Ella från Norge. Den 14 mars 1922 uppmanar Pripple, med adress i Brunnsparken i Helsingfors: ”Flirta! Bläng! Tjusa”.

Här fanns en hel värld inom räckhåll för mig om jag bara hade haft vett att fråga. Jag visste ju om Dresdentiden, men icke att jag varit tillräckligt intresserad av den medan mamma levde och hade kunnat visa mig boken. Visst harmar det.

Men detta är jag inte ensam om.

Enligt Carola Ekrem som arbetar vid Svenska litteratursällskapets arkiv i Helsingfors, är senare generationers intresse för äldre släktingars minnesböcker uselt litet. Många kastas bort i samband med bouppteckningen, få lever kvar hos barn och barnbarn.

Men i Litteratursällskapets arkiv har de ett fortsatt gott liv. Här finns både mycket gamla böcker och senare som kommit hit genom fortsatta donationer och insamlingar.

De läses igenom, katalogiseras och får vila inslagna i silkespapper. Här finns också ett stort kartotek med olika minnesverser.

Carola Ekrem har länge haft varma känslor för minnesböcker eller minnesalbum som de också kal�las. Hon har skrivit den inspirerade och inspirerande boken ”Lev lycklig, glöm ej mig! Minnesböckernas historia” .

Läsandet av arkivets minnesböcker ledde henne längre och längre in i skribenternas historia och småningom till regelrätt släktforskning genom de namn som fanns i böckerna.

– Och så tyckte jag att det var roligt att skriva en bok om det, både om de s.k. vanliga människornas böcker och om vad Runeberg skrev i någons album.

Spännande är också minnesböckernas föregångare, de s.k.

En vers i Cita Reuters minnesbok från 1946. I dag skriver knappast någon ungdom Minnesbok. Minnesböckernas ande har flyttat ut på sociala medier.

MINNESBÖCKER ● I flickornas minnesböcker finns den trogna kvinnan konstruerad och reproducerad årtionde efter årtionde. ● Den goda kvinnan som konstruktion finns i 1800-talets uppfostringslitteratur och i 1900-talets populärkultur. ● Hon återkommer i kvinnors läsning från 1800-talets familjetidskrifter till senare flickböcker och populärlitteratur och under hela perioden underbyggs och upprätthålls konstruktionen av minnesböckernas inskrifter.

Källa: Blanka Henriksson, ”Var trogen i allt”. Åbo akademi 2007 ● Om man äger en minnesbok som man vill ge ett evigare liv, så kan man skicka den till: Svenska litteratursällskapets arkiv. Carola Ekrem.

Riddareg. 5, 00170 Helsingfors.

Enligt Carola Ekrem vid Svenska litteratursällskapets arkiv, är senare generationers intresse för äldre släktingars minnesböcker litet. Många kastas bort i samband med bouppteckningen.

stamböckerna. Det var album som pojkar bar med sig på resor i Europa. Den seden kom från adelsmännens resetradition som gick ut på att när de kom till en ny ort så skrev – helst fint folk, minnesanteckningar i de här böckerna, autografer, verser m.m. Bruket togs sedan över av framför allt studenter som reste omkring från universitet till universitet. Det var tävling om vem som kunde få Luthers eller Melanktons namnteckning i Wittenberg.

Det här var en helt manlig tradition. Men med tiden gick det som det ofta går: kvinnor och flickor tog över. Först var det resande överklassdamer med sina böcker och småningom i slutet av 1800-talet var det skolflickornas tur. Då bredde också seden ut sig i samhällsklasserna så att nästan alla flickor småningom hade sitt album.

Och pojkarna?

– De blev nog lite bortskuffade, säger Carola Ekrem. När jag fråga-

de om traditionerna av flickor så tyckte de att pojkarna var ett störande element, man vågade inte ens ha pojkar att skriva för de skrev fula saker med ful handstil och kunde limma in en glansbild med en gris.

De var liksom inte värdiga att komma in i den här estetiska lilla bubblan. Det fanns ju regler för vad man fick skriva, goda önskningar, vackra verser och glansbilder som passade till versen. Verserna fortlevde år efter år, samma verser återkom. Änglar var mycket vanliga, både i ord och bild. Med tiden blev den religiösa innebörden mindre, men glansbildsänglarna levde kvar och ingick i pakten om det goda och beskyddande, det vackra och det sköna. De var perfekta i det här sammanhanget. ”Minns du den ängel vit och god som fordom vid din vagga stod?

Han följer än i dag din stig, han varnar och beskyddar dig”.

Småningom kom också humorn in i verserna, om äktenskap och kärlek fick man skämta friskt. ”Jag önskar dig så gott jag kan, en artig Närpesbo till man”, ”Hamstra kärlek, hamstra lycka, det kan staten inte knycka”.

– Folk kan ju fortfarande ganska mycket minnesverser, säger Carola Ekrem, så de lever nog kvar i talesätt och gästböcker.

Minnesböckernas ande har väl snarast flyttat ut på sociala medier, där finns kontaktforum både för barn, ungdomar och vuxna. Det är viktigt att knyta och ha sociala kontakter. Kanske ”gillandet” backar upp en lite på samma sätt som en minnesvers gjorde. En viktig sak med minnesböckerna var att man helst skulle ha väldigt mycket minnen, väldigt mycket vänner. Och för många gäller ju detsamma på facebook.

TEXT: CITA REUTER FOTO: OLGA PEMBERTON

Minnesböcker I Åboland Inom VårKultur 2017 i Åboland uppmärksammas traditionen med minnesböcker under våren. I Åbo och Pargas kan intresserade diskutera sina minnesböcker med elever i Sydkustens ordkonstskola och tillsammans med dem återuppliva verser och glansbilder.

I Pargas och Nagu är möjligt att höra folkloristen Blanka Henriksson berätta om sin forskning i ämnet. I sin doktorsavhandling undersökte hon bland annat minnesböckernas betydelse för att förmedla ett kvinnoideal och hur de fungerade som uttryck för vänskap.

Hon berättar också om hur minnesböckerna förändrats under åren. Programmet ingår i VårKultur 2017, som har temat ”Speglingar.

Kultur över generationsgränser”.

Sydkustens landskapsförbund koordinerar satsningen.

GOD TID

U

UPPSNAPPAT

”Mina Vänner”

nder hösten bekantade jag mig med diverse böcker om hur viktigt det är att frimodigt svischa gamla saker utan att efteråt ha dåligt samvete. Man blir som en ny människa, påstods det.

Efter morgontoaletten och en titt i spegeln förstod jag att det kanske inte vore så illa med en föryngring. Jag beslöt att skrida till verket och började frenetiskt rota i första bästa skåp. Dagen blev till kväll men av städningen blev intet för jag hittade min minnesbok från de tidiga skolåren. ”Mina Vänner” stod det på den mjuka ljusröda pärmen med rosor på. Boken hade tydligen varit med om ett och annat för ena hörnet var avrivet.

En hund som saknat tuggben för stunden? Fullt möjligt. Men det måste ju ha varit jag som rivit bort vissa sidor och streckat över somliga rader med kosmospenna? Jag försökte minnas varför, men nej, ingen synaps i hjärncellerna. Kanske det var för smärtsamma minnen eller bara en barnslig handling i stunden.

Skoltiden var ingen höjdare för mig och fortfarande går det rysningar längs ryggraden då jag läser att någon välmenande skrivit ”Var flitig som en myra så får du aldrig fyra”. De skulle bara veta. Men jag blev på betydligt bättre humör då jag läste den finurliga och några gånger i boken återkommande versen ”Låt mig sitta i ditt minne på en liten pinne och om pinnen blir för kort, faller jag ur minnet bort”. Klart som korvspad. Har man fallit av pinnen så finns det ingen återvändo.

Följande vers var rolig att skriva ”Livet det går kors och tvärs, så går även denna vers.”

Alla flickor i klassen hade en minnesbok så det gällde att variera lite. Men en kort skulle det vara. Det var svårt att skriva snyggt och inte ville man ju lämna ifrån sig ett hafsverk heller. Om många redan hade skrivit i boken var det besvärligare att hitta på något kort och gott. ”Tänk på mig när loppan biter dig” och andra korta versioner fanns garanterat redan nedskrivna, men det fick väl bli den i alla fall i synnerhet om man var en av de sista som fick den äran att skriva i boken. Då räknades man nog inte till en av hjärtevännerna.

Några verser hade jag lite svårt med. Då. Inte nu längre. ”Nu är du en rosenknopp.

Snart är du en blomma. Men efter många år är du en gammal gumma”. Också min saliga mamma har skrivit i minnesboken.

”Sol ute.

Sol inne.

Sol i hjärtat.

Sol i sinnet” ”Må en ängel från det höga, rosor strö i dina spår och må aldrig från ditt öga falla någon tår”. Hon har dessutom ritat en ros i boken. Dags för näsduk.

Vi mammor önskar och stundvis kanske ber men livet tar och livet ger. Man väntade ju alltid att verserna skulle vara trevliga och kanske finurliga på något sätt. Men en dag hade någon skrivit ”Må din väg bli ljus och solig och din gubbe fet och rolig.” Jag blev så besviken att de stickade strumporna på mina smala ben började klia ännu mer. Vi gick ju i folkskolan och var bara åtta år gamla, och när någon önskade att man skulle få en fet och rolig gubbe för resten av sitt liv då kunde man lika gärna dö med det samma.

M

en man blir så vis och ödmjuk och framför allt tacksam med åren. En trygg äkta man, med en liten rund mage, är det bästa som hänt mig. Ville man bråka med någon så kunde man skriva ” När du blir gammal och ingen vill ha dig, sätt dig på taket och låt kråkorna ta dig” Ja, inte var man ju alltid snäll mot varandra. Men så bytte man lite glansbilder och så fick kråkorna kraxa i fred och anfalla något annat offer.

Glansbilderna hittade jag i samma hög som boken och glansbildsängeln med glitter på gör mig helt förstummad. Vilket mästerverk! Jag återgår till boken och vänder bladet. En av klasskamraterna som dog alldeles för ung har med knagglig handstil plitat ”Vandra varsamt bland vänner, oftast ingen trogen är. Lycklig den som ej fått känna vad en sviken vänskap är”.

Hon hade det inte lätt men jag hoppas att hon i alla fall hade vänner hon kunde lita på.

För det är ett faktum, att bli bedragen av en vän är något av det smärtsammaste man kan uppleva. Såren läker långsamt och troheten för all mänsklig samvaro får sig en redig törn. Ingen klarar sig utan törnar men det

2/2017 33

gör ont och blåmärken i själen blir ibland för många.

Efter folkskola blev det lärdomsskola och vänskapsgruppen utökades med några fler. Vi skrev inte längre i minnesboken utan nu blev de pulpetlocken i stället. Under åren har våra vägar gått diametralt åt olika håll.

Studier, familj, arbete och sjukdom har skilt oss åt. Men vänner har vi varit och träffas fortfarande regelbundet. Kafferepen har inte alltid varit stilla oaser utan det har kunnat vara nog så stormiga tillställningar men sådant skall äkta vänskap stå ut med. Hellre det än ett förljuget leende.

Numera skriver vi inte i minnesalbum utan bevittnar varandras intressebevakningsintyg eller något annat aktuellt dokument. Alla skriver fortfarande läsligt så till nästa kafferep skall jag ta med boken. Vi får uppdatera den nu efter sextio år. Jag väntar med spänning på vilka verser som uppenbarar sig i ”min lilla ljusröda”.

Vad är det som binder oss samman, vad består de osynliga banden av? Ord som tillit, förståelse och medkänsla förekommer alltid då man försöker definiera vad äkta vänskap är. Jag underskriver allt detta men tror ändå att något av det viktigaste är att kunna hålla en hemlighet som man i förtroende har fått ta del av hur delikat det än vore att delge andra ”vänner” det.

Ibland är det en olidlig plåga att kunna hålla tand för tunga.

Och att i utsatta situationer stå på sin väns sida och kanske få utstå både spott och spe är oerhört tufft men ”That´s what friends are for”.

J

ag försöker fundera ut vilken vers som är den bästa i boken. Det är nog utan tvivel ”Sol ute. Sol inne. Sol i hjärtat. Sol i sinnet”. Vilken livsfilosofi! Trots alla goda föresatser och förslag hur man slänger bort gammalt och slitet och mår bättre efteråt, besluter jag mig för att lägga undan boken i en liten ask tillsammans med alla glansbilder. Varsamt, så att glittret sitter kvar och kan beundras av kommande generationer.

Jag är nöjd med dagen. Kanske känner man sig som en ny människa efter att ha slängt bort en massa gammalt som skräpat i hörnen men jag kallar det för god tid att umgås med sina vänner. Låt vara att det idag var i form av ett minnesalbum.

CARINA SIVÉN

En pålitlig apparat God Tid har öppnat en läkarspalt. Utmärkt. Eller kanske helt onödigt, om man får tro en annons som i slutet av 1800-talet ingick i tidningarna.

Där utlovas nämligen evig friskhet, om man använder sig av Hr Dr Th. Werners elektriska apparat. Dr Werner är nämligen direktor för polytekniska institutet och analytisk-kemiska laboratoriet i Breslau, och en sådan måste man ju kunna lita på. Dessutom är han ”edsvuren kemist och sakkännare”.

Och vad utlovar då dr Werner? Jo, hans apparat är användbar ”i synnerhet mot gikt, reumatism, podager, kramp, epilepsi, sömnlöshet, ledsmärtor, ledförlamning, hufvudvärk, torrvärk, nervlidande, ryggvärk, förkylning, melankoli, samt ger i synnerhet åt sjukliga och gamla personer nytt lefnadsmod och lust till kroppsövningar.” Inte så illa!

Dr Werner ömmar särskilt för mera ålderstigna manspersoner med ”tidigt sjunken mannakraft och finns för detta ändamål en särskild större apparat

för äldre herrar och barnlöst gift folk; prospekt lämnas på begäran.” Dessutom är apparaten ”patenterad i alla europeiska land och i Nord-Amerikas förenta stater.”

Tvekar någon ännu så meddelas att apparaten, fullständigt sammansatt och färdig till omedelbart begagnande, inpackad i en låda, tillsändas för ett på förhand erlagt pris af 42 mark.

Priset verkar inte direkt oöverkomligt, men allt är ju så relativt i den medicinska världen.

Så det var bara att sända in sin reqvisition till Elektrotekniska fabriken i Stettin, varefter nytt lefnadsmod kan förväntas inställa sig. Av annonsen framgår inte om apparaten går med växelström eller likström, förhoppningsvis inte likström, som kan tänkas låta litet olycksbådande i sammanhanget.

ANDERS G. LINDQVIST

Vårfest på Norrvalla

SPF Österbotten rf bjuder till vårfest på Norrvalla i Vörå onsdagen den 19 april med början klockan 13.

Det blir en lekfull frågesport mellan föreningarna i Österbotten.

Föreningarna får delta med ett lag per förening. Laget bör bestå av 3 personer och båda könen skall vara representerade.

Frågesporten leds av komikern Alfred Backa.

Efter frågesporten blir det kaffeservering och dans till tonerna av Guns Rosor från Karleby.

Tid: torsdag 19.4 kl. 13.00 - c:a 17.00 Plats: Norrvalla, Vöråvägen 305, Vörå Anmälningar om deltagande görs till egen förening senast tisdagen den 11.4. Elsas café vid Norrvalla är öppet och därifrån kan ni köpa kaffe, öl, cider, läsk, salt och sött mm.

Inträde 15 € (inkl. program, kaffe med wienerbröd och dans).

SPF ÖSTERBOTTEN

SUDOKU 7 4 6 3 2 9

Kyrkslätt

4

5

Lösningen finns på nästa sida.

7

5 9 6 3 8 5 7 3 7 4 5 8 4 2 3 9 2 6

34 GOD TID

2/2017

Omslaget gĂśr boken

Äta bÜr man Äta bÜr man annars dÜr man. Ett välbekant ordsprük. Att sluta äta innebär att man tynar bort fÜr att slutligen avlida. Det är allom bekant.

Hur är det med dina och med mina mültider och matvanor? Pü den gamla goda tiden samlades familjerna i regeln till en gemensam middag kl. 17. Sü är det inte längre. FÜräldrarna är mitt i yrkeskarriären. Barnen ska skjutsas hit och dit till olika aktiviteter. Sü man tyr sig, pü stüende fot till nügot halvfabrikat som man slänger in i mikron. En karrikerad bild! Kanske i vissa fall och under vissa omständigheter.

Men hur är det med pensionärerna? Har du nügonsin hÜrt en pensionär säga att hon eller han har gott om tid? Tvärtom! Alla säger sig ha sü brüttom.

Ett utmärkt hjälpmedel har jag kommit pü redan fÜr flera ür sedan. Det är ürskalendern KÜksalmanack med middagstips fÜr hela üret. Här finns mültidsfÜrslag pü husmanskost och nya spännande rätter med veckomatsedlar och användbara tips och idÊer büde fÜr novisen vid spi- Omslag till KÜksalmanack. sen och fÜr den som tror Årskalender med middagstips fÜr sig veta allt. FÜr varje dag hela 2017. finns det dessutom plats fÜr egna anteckningar.

Varje münad inleds med ett lockande uppslag ibland med en aforism eller ett diktcitat eller nügra beprÜvade rüd. FÜr den som ständigt misslyckas med att maten kokar Üver med en sÜrja som rinner Üver kastrullen och für büde spisen och kÜket att lukta vidbränt finns det ett gott rüd. �Nyp fast en klädnypa pü kastrullens kant sü att det blir en glipa mellan kastrull och lock – sü kokar det inte Üver.�

Jag vet inte hur det ser ut i era hem, bästa läsare av God Tid. FÜrhoppningsvis inte som i mitt hem, som kräver en grundlig rafistulering fÜr att kunna bjuda hem gäster. Och när gästerna väl har gütt, fÜrplägade med mat frün KÜkskalendern, hittar jag inte längre mina mera eller viktiga grunkor.

Men det finns hjälp fÜr �rüddjuret� eller knappsamlaren fÜr att tala med Tove Jansson. Men det är inte Tove utan Paula Draganja som ger smarta tips pü hur man kan rÜja upp i sitt hem belamrat med prylar som obarmhärtigt avslÜjas i vürsolens glans. Det är att gÜra sig av med saker som man inte har använt pü ett ür. Det finns klädinsamlingar fÜr behÜvande och lopptorg där man kanske kan fü en hacka fÜr sin avpolletterade ballast. Men vad gÜr man den dagen dü man hade behÜvt nügot av det refuserade t.ex. nügot i klädväg som har blivit hÜgsta mode?

Recepten i KÜksalmanack 2017 är inspirerande. VarfÜr inte använda sina vänner och bekanta som fÜrsÜkskaniner? Tips ges pü �garanterat vrülbilligt och gott� fÜr Billiga hemmafesten.

En annan güng kan man lüta sig inspireras av recepten under rubriken Det blir bara pannkaka. Och dü är det inte frügan om misslyckanden likt �upp som en sol och ner som en pannkaka� utan läckerheter som Tunna pannkakor frün Zanzibar eller Ryska syrniki.

Sü läs och lüt dig inspireras av KÜksalmanack 2017. Det gÜr jag i alla fall samtidigt som jag Ünskar God Tids läsare en härlig vür i den goda matens tecken.

BENITA AHLNĂ„S Foto Theresa AxĂŠn

müngürig skribent i God Tid är bibliotekarie, frilansjournalist och auktoriserad turistguide i Borgü.

Omslaget och läsaren gÜr boken. Sü tänker jag vid läsningen av Birgitta Maria Storgürds sextio prosatexter samlade i en volym med titeln Vi blir det vi ser. Det är iakttagelser hämtade frün hennes erfarenheter som bibliotekarie och vürdbiträde med en examen i samhälls- och beteendevetenskap.

BOKHYLLAN Omslaget; grässtrün med stänk av daggdroppar pü grÜn botten associerar till livskraft och växande.

Läsarens smaknerver kittlas av inledande sentenser av Knut Hamsun och Bengt Berg. De ger ocksü nycklarna till boken som bestür av sju avdelningar med onomatopoetiska namn.

Man kan välja mellan sträckläsning eller stanna fÜr nügot avsnitt.

Jag valde det senare alternativet där Birgitta Maria Storgürds alluderar pü Bengt Bergs: – Vi är inte bara det vi är utan vi blir det vi ser.

Under Anteckningar i april ger hon uttryck fÜr tankar och sinnesstämningar under en retreat inspirerad av Solveig von Schoultz bok Längs vattenbrynet. Mycket av det Birgit-

ta Maria Storgürds skriver väcker igenkännandets glädje, men kanske ocksü smärta fÜr den som har upplevt en retreat men ocksü intryck som �att det bÜrjar smaka grädde av allt det goda�. Slutet Üppnar sig i de tvü sista meningarna som redan de är värda bokens pris.

Efter det kan man fortsätta med läsningen efter egen Ünskan. Man kan stanna infÜr avdelningen Utsikt och insikt och sü vidare till det som pü fantasins vingar blir en his-

nande läsupplevelse.

Jag fascineras av Birgitta Maria Storgürds sprük likt krumsprüng i det grÜna. Det handlar om ett flÜde av ord och meningar med Üverraskande ordvändningar. Vad menar hon egentligen, frügar man sig under läsningens güng?

VarfÜr har Maria Olofsson, som svarar fÜr den grafiska formen och sättningen, lämnat tomma vita blad i boken? Är det med avsikt fÜr läsarens kommentarer? Eller är det fÜr att gü i dialog med fÜrfattaren?

Vi blir det vi ser är en tankeväckande bok, grÜn som gräset och skogen med snürig undervegetation men ocksü med vindfläktar som ibland blüser upp till storm.

Boken är Birgitta Maria Storgürds femte skÜnlitterära alster.

Hon debuterade ĂĽr 2004 med lyriksamlingen SkĂśrda hĂśstlĂśv.

BENITA AHLNĂ„S

StorgĂĽrds, Birgitta Maria Vi blir det vi ser ISBN 978-91-87949-48-7 SkellefteĂĽ 2016 www.ordvisor.se

Erotik pü Åbo Svenska Teater Den sista cigarren spelas fÜr fÜrsta güngen pü svenska pü en finlandssvensk professionell teaterscen. Det är Åbo svenska teater som i vür tagit sig an Bengt Ahlfors pjäs.

Ragnar är en pensionerad rektor, som är trÜtt pü livet och pü sin

fru Anneli. De kommunicerar med varandra genom tjat, ironi och avsiktlig missfĂśrstĂĽnd.

Tristessen leder till att Ragnar gÜr ett socialt experiment. Allt är inte som det ser ut och alla tycks gü igenom sina egna kriser.

Den sista cigarren regisseras av Jukka Aaltonen och i rollerna ser vi Thomas Backlund, Amanda Nyman, Monica Nyman och Bror Ă–sterlund.

Pjäsen spelas pü turnÊ och pü Studioscenen. (ÅST)

Danskväll Onsdag 15.3 kl. 18-22 pü AV med UniSet EntrÊ 15 euro, fÜrfriskning ingür.

FÜljande danskväll 12.4 med UniSet. ArragÜr: Samrüdet i SPF Helsingfors och SPF Mellannyland.

Danskvällen stÜds av: Aktia, Konstsamfundet, Svenska kulturfonden.

Välkommen pü dans� GOD TID utkommer nästa güng den 7 april. Material till nummer 3/2017 bÜr finnas pü redaktionen senast den 18 mars. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag frün pensionärsfÜreningar och enskilda. Icke-beställt material honoreras ej.

Utgivn. Deadline God Tid Nr 3 7/4 18/3 Svenska pensionärsfÜrbundet Teräsgränd 3F Nr 4 5/5 14/4 65100 Vasa Nr 5 9/6 19/5 markus.west@spfpension.fi Tfn 020 72 888 80 Nr 6 1/9 11/8 Nr 7

6/10

15/9

SUDOKULĂ–SNING 2

8

3

4

6

5

9

1

7

9

6

1

8

7

3

5

2

4

4

5

7

2

9

1

6

3

8

7

9

8

6

3

4

1

5

2

1

5

4

9

2

8

7

6

3

6

3

2

5

1

7

4

8

9

3

2

9

7

5

6

8

4

1

8

7

6

1

4

2

3

9

5

4

1

5

3

8

9

2

7

6

GOD TID

2/2017 35

Lösningen postas till SPF senast den 24 mars.

Adressen är Svenska pensionärsförbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris.

Namn: ...........................................................................................

Adress: ............................................................................................ .........................................................................................................

Vinnare i krysset i nr 1/2017 Tor och Anna Ström, Ekenäs, Gunvor Bäck, Singsby, Berit Svens, Vörå, Marita Söderström, Helsingfors och Iris Sandström, Paipis.

Vi fick in 375 krysslösningar, grattis till alla vinnare!

36 GOD TID

2/2017

BO KA H ÖS TEN S TE ATERRE SA T I LL VA SA! SE THOMAS LUNDIN, ERIK-ANDRÉ HVIDSTEN, ANNA-MARIA HALLGARN M.FL. I

EN FARTFYLLD OCH ROLIG MUSIKAL OM SVENSKHETEN OCH IKEA FÖR HOTELL- OCH MIDDAGSPAKET KONTAKTA: HOTEL ASTOR 06 326 9111 WASA TEATERS BILJETTKASSA SANDÖGATAN 7 | 06-3209330 | ÖPPEN TI–LÖ KL 12-14.30 & 15-17 BILJETTER OCKSÅ FRÅN NETTICKET.FI | WWW.WASATEATER.FI