God Tid 1/2007

GOD TID 1/2007 – 1

GOD TID

NR 1 26.1.2007 • SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS TIDNING • ÅRGÅNG 35

LEDARE Förbundsordförande Samuel Lindgrén skriver att attityden till gamla mänskor sakta men säkert håller på att bli mer positiv.

– Också den saken kan vi själva påverka allt mer. Genom att vara aktiva i samhället, genom att tala, skriva, argumentera och hjälpa till där ett handtag behövs. Genom att skaka av oss stämpeln av att vara förtorkade, en börda för varandra och för hela samhället.

2

Engagerade pensionärer Ergoterapeut Annika Löfqvist har i sitt examensarbete vid yrkeshögskolan Arcada kommit fram till att pensionärerna engagerar sig i samhället genom bl.a. genom att läsa tidningar och titta på tv. De rör sig mycket ute i samhället och är kulturella och går gärna på museum, teater, konsert eller utställningar.

En del är engagerade i politik, medan andra är engagerade inom kyrklig verksamhet eller föreningsverksamhet.

4

Kampanjsaldo: 1802 nya medlemmar

Några munkar har vallfärdat till klostret Moni Arkadiou högt uppe i bergen på Kreta. Här kan man beundra en venetiansk barockkyrka omgiven av en prunkande klosterträdgård och bekanta sig med klostrets dramatiska historia. Foto ULF WAHLSTRÖM

Kreta – ön som har allt

Här finns många av Medelhavets finaste badstränder. Men Kreta har så mycket mer att erbjuda: fyratusenåriga palats och fridfulla kloster, gamla charmiga kvarter med venetians och turkisk arkitektur, en storslagen natur med mäktiga berg och blomstrande raviner. Svenska pensionärsförbundet ordnar en resa till Kreta i månadsskiftet maj-juni. Mera om Kreta och andra destinationer på sidorna 9–14.

Sammanlagt 1802 nya medlemmar skrev in sig i Svenska pensionärsförbundets föreningar i fjol.

Under år 2006 pågick en medlemsvärvningstävling där Pensionärshemsföreningen i Kronoby, Pensionärsföreningen vi Norrifrån (Karleby) och Pensionärsföreningen Nygammal i Petalax fick högsta möjliga poäng.

Det goda resultatet av fjolårets medlemsvärvningstävlingar har sporrat medlemsaktivitetsgruppen och förbundsledningen att ordna tävlingar också i år.

9

2 – GOD TID 1/2007 LEDARE

SPF Svenska pensionärsförbundets kansli Pb 129, 00101 Helsingfors www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 09-72 888 212 gsm 050-409 7489 fax 09-72 888 215 veronica.fellman@spfpension.fi Ombudsman för södra Finland: Jan Holmberg gsm 045-657 5848 jan.holmberg@spfpension.fi Kansliet: tfn 09-72 888 20, fax 09-72 888 215 kansliet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia Sparbank 405511-41177 Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Per Thomasfolk tfn 06-317 9070, gsm 050-557 5389 fax 06-317 9128 per.thomasfolk@spfpension.fi Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Förbundstidningen

GOD TID Ansvarig utgivare: Samuel Lindgrén Chefredaktör: Ulf Wahlström gsm 050-368 3711 ulf.wahlstrom@spfpension.fi Redaktionens sekreterare: Marianne Rönnberg (prenumerationer, adressändringar) tfn 09-72 888 211 Adress: Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 09-72 888 210 godtid@spfpension.fi Prenumerationspris 16 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,34 €/spmm, 4-färg 1,85 €/spmm.

Moms 0% ISSN 0359-8969 Tryckeri: Hufvudstadsbladet Ab, Vanda 2006 Redaktionsråd: Ordförande: Anders G. Lindqvist Medlemmar: Roger Lind, Samuel Lindgrén, Maj-Britt Paro, Carin Åminne

Möjlighet att välja och vraka

Fröjd och lycka

I

den gamla husalmanackan stod det som överskrift ”Gif, o Jesu, fröjd och lycka! Ett nytt År går åter in”. Vi har åter börjat vända bladen i en ny kalender och får tillönska varandra ett gott år.

Den tid då den citerade texten i almanackan skapades var man kanske mer tacksam och mer anspråkslös än vad vi är i dag. Åtminstone förstod man att vi mänskor inte kan styra allt, hur mycket vi än skulle kunna vilja göra det. Livet bjuder på både omtumlande överraskningar och jämn rytm. Vi kan visst påverka vår tillvaro och omgivning genom god vilja, gott humör och aktiva åtgärder. Men någonstans kommer gränsen emot, där vår förmåga är otillräcklig och där saker händer utan att vi kan hindra det. Det kan då vara bra att minnas att livet inte nödvändigtvis är en enda lång solskensdag. Och att solskensdagarna på intet sätt ar rättvist fördelade mellan mänskorna.

Den som har upplevt krigs- och nödtider vet det utan att bli påminda om det.

Till många delar kan vi påverka vår tillvaro. Man brukar uppmana mänskor att tänka positivt. Det är en god levnadsregel. Den som har förmågan att tänka positivt ser lättare det som är ljust och glädjande. Också om det är endast små glimtar av ljus och glädje. Det är en lycka att ha ett ljust sinnelag. Med det sinnelaget kan man påverka sin egen dag men också andra mänskors liv.

Ibland får man höra mänskor säga att vi gamla bara klagar och klagar. Jag tror att det påståendet inte är sant. Vi är nog ett tämligen förnöjsamt släkte vi gamla.

Vi har ju vuxit upp och levt i tider då det inte var självklart att man skulle få en sak så snart man pekade på den. Men ingen

kan kräva att vi skall vara förnöjsamma till döds. Det finns saker som inte är bra. Försummar vi att påpeka det kan vi inte få förbättringar till stånd. Då bedrar vi oss själva. Men inte nog med det. Vi skulle också bedra de alla andra som är i samma eller till och med i sämre situation än vi och som kanske inte mera har krafter och förmåga att tala för sin sak.

Det är skillnad mellan att påpeka missförhållanden och att kverulera. Den som kverulerar tröttar andras öron och trubbar av medmänskornas lust och förmåga att reagera. Därför bör vi minnas att hur än värken plågar oss, magen krånglar och benen inte vill bära skall vi uppbjuda våra krafter för att visa tacksamhet mot dem som sköter oss och ställer saker till rätta för oss så långt det låter sig göra.

Samma förhållningssätt gäller också pensions- och pensionärspolitiska frågor. Även om vi med all rätta kan påstå att de goda tider som vi har i samhällsekonomin inte har avtecknat sig på särdeles synligt sätt i pensionärspolitiken skall vi vara glada för de förbättringar som i små steg har gjorts. Det kanske mest märkbara just nu är att attityden till gamla mänskor sakta men säkert håller på och blir mer positiv.

Också den saken kan vi själva påverka allt mer. Genom att vara aktiva i samhället, genom att tala, skriva, argumentera och hjälpa till där ett handtag behövs. Genom att skaka av oss stämpeln av att vara förtorkade, en börda för varandra och för hela samhället.

Tänk om det skulle bli en fröjd och lycka

att ha att göra med gamla mänskor!

SAMUEL LINDGRÉN förbundsordförande

S

om bekant skall medborgarna välja en ny riksdag i mars. Det är ett särdeles viktigt val för oss pensionärer.

Somliga har kanske förtrogna politiker som man har lärt sig att lita på och uppskatta.

För dem gäller det att ge sin kandidat klara besked om vad som måste rättas till i pensionärspolitiken. Andra söker nya kandidater. Samma regel gäller för dem. Ställ kandidaterna mot väggen! Diskutera med dem, pröva dem och välj den som du anser att har förmåga och verklig vilja att ta hand om pensionärernas sak! En tredje grupp är kanske trött på politik och politiker. Den överväger att strunta i riksdagsvalet. Det är oklokt. Också genom att inte rösta påverkar man valet i någon riktning. Vanligen i en dålig riktning. Åtminstone såtillvida dålig att man har förspillt eller åtminstone avtrubbat sina möjligheter att påverka sakerna efter valet. Man har ingen invald eller något parti att vända sig till, eftersom man har valt att låta bli att ta parti för någon åsikt i själva valet. Att smågläfsa efteråt är föga fruktbart.

Skall vi kunna påverka pensionärs- och pensionspolitiken till det bättre skall vi pensionärer stå på barrikaderna i tidningsdebatter, politiska diskussioner, i direkta kontakter med kandidater och partier via e-post, åsiktsutbyten och politisk aktivitet, t.ex. genom att ställa upp som stödperson för någon kandidat.

Pensionärsförbundet behandlar alla kandi-

dater jämlikt och stöder inget parti. Men vi arrangerar egna flerpartidebatter och medverkar i mån av tid och möjlighet i sådana flerpartidebatter som andra anordnar. Inom ramen för samarbetsorganisationen PIO är vi aktiva för att på bred front göra pensionärspolitiska frågor och förbättringsförslag synliga och genomförbara.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET

Kommande program 7 februari 7 februari 14 februari 19 februari 23 februari 27 februari 7 mars 7 mars 27 mars–4 april 4 april 17 april 18 april 25 april 22–24 maj 26 maj–2 juni 7–9 september 21–27 september 17–18 oktober 7 november

Ledarkonferens på UKK-institutet i Tammerfors. Se sidan 3 Danskväll på G18, Georgsgatan 18 i Helsingfors. Diktyon Five spelar.

Vändagsfest i Kvevlax. Se sidan 3 Valdebatt i Helsingfors. Se sidan 3 Valdebatt i Jakobstad. Se sidan 3 Valdebatt i Kristinestad. Se sidan 3 Danskväll på G18, Georgsgatan 18 i Helsingfors Valdebatt i Vasa. Se sidan 3 Österbottniska distriktets resa till Teneriffa. Slutsåld Danskväll på G18, Georgsgatan 18 i Helsingfors Österbottniska distriktets vårdag i Lappfjärd Österbottniska distriktets vårdag i Nykarleby SPF:s vårmöte i Björneborg. Se sidan 3 SPF:s resa till Hogland. Se sidan 8 SPF:s resa till Kreta. Se sidan 9 Föreningsfestivalen 2007 hålls i Helsingfors. SPF är medarrangör. Österbottniska distriktets resa till Wien och Tyrolen. Se sidan 9 Vem vårdar vem-seminariet på Kommunförbundet i Helsingfors SPF:s höstmöte i Tammerfors

SAMUEL LINDGRÉN

GOD TID 1/2007 – 3 I BLICKFÅNGET

Kallelse till vårmöte Svenska pensionärsförbundet r.f. sammankallas till stadgeenligt vårmöte onsdagen den 25 april 2007 kl. 11.00 på Svenska Klubben, Eteläranta 10, 28100 Björneborg.

Dra en lans för svenskan

Fullmaktsgranskningen påbörjas kl. 11.00.

Vid vårmötet behandlas i 10 § förbundets stadgar nämnda ärenden och eventuella stadgeändringar.

Kommun- och servicestrukturreformen är aktuell

för närvarande. Riksdagen diskuterar ramlagen för en omstrukturering av kommunerna. Det är meningen att alla kommuner ska byggas upp enligt principen att det behövs cirka 20 000 invånare för en kommunal helhet. En del kommuner kommer trots kommunsammanslagningar redan vid senaste årsskifte att ses över grundligare och kommundiskussioner inleds. Efter sommaren måste vissa kommuner ge in en rapport över sin syn på kommande kommunala förändringar, bland annat huvudstadsregionens kommuner. Avsikten är att tvångssammanslagningar av kommuner inte ska behöva ske.

Jag har beskrivit kommun- och servicestrukturreformen närmare i God Tid 4/2005. Här vill jag ta fram vissa preciseringar i reformen.

Kommunförbundet har ordnat seminarier kring kommun- och servicestrukturreformen. Förbundsordföranden och jag deltog bland annat på ett seminarium kring denna fråga. Pauliina Tallroth berättade om tvåspråkighetsstrategin i kommunala sammanslagningar. Tack vare den nya språklagen har svenskan en rätt tryggad ställning i Finland. Språket är inte en orsak för att stoppa en sammanslagning av kommuner, men det ska tas i betraktande vid sammanslagningar och planer på sammanslagningar.

De språkliga behoven måste tryggas även i den nya kommunkonstellationen. Här måste vi dra en lans för det svenska språket, och pensionärerna ska få fortsatt betjäning på svenska och service på svenska.

Förbundet kommer att separat diskutera äldreomsorgen med Kommunförbundet. Det är ytterst viktigt att inte social- och hälsovårdsservicen försämras för de äldre. Tyvärr verkar det som om den främsta orsaken till kommun- och servicestrukturreformen är ekonomisk. Det innebär att effekti-

Valdebatt på webben En debatt inför riksdagsvalet är i full gång på Svenska pensionärsförbundets webbplats www.spfpension.fi. Nio ämnen diskuteras av vilka ”Pensionärernas köpkraft” är det populäraste med 1252 besök när detta skrivs.

Nio riksdagskandidater har registrerat sig för att delta i debatten och tills vidare har tre av dem skrivit inlägg.

Bara två SPF-medlemmar har hittills deltagit.

Skärpning, ställ dem mot väggen!

U.W.

De svenska pensionärsföreningarnas samarbete i Helsingfors SAMS

Diskussion inför riksdagsvalet SAMS inbjuder till diskussion med kandidater i riksdagsvalet om för oss äldre viktiga samhällsfrågor

måndag 19.2 2007 kl. 14–16 i Folkhälsans Seniorhus, Mannerh.v. 97 Till dags dato har kandidaterna Eeva Karhuvaara saml, Eeva Honkanummi de gröna (Esbo), Gunvor Brettschneider Sfp och Jacob Söderman Sdp aviserat sitt deltagande.

Diskussionen leds av FM MBA Veronica Fellman, verksamhetsledare vid Svenska pensionärsförbundet.

Hjärtligt välkomna!

vitet belönas, vilket sällan går hand i hand med en utbyggnad av den sociala sektorn, vi måste mer tala om en tuveckling av den sociala sektorn.

De flesta kommuner har gjort upp ett äldrepolitiskt

program, vilket borde tillämpas. Många av programmen innehåller fina förslag till förbättringar av äldreomsorgen. Det finns exempelkommuner som verkligen har satsat på sin äldreomsorg och fått mycket lyckade lösningar till stånd. Det är viktigt att dessa kommuner kan gå i bräschen för en utveckling av äldreomsorgen, och även att deras arbete inte är till spillo.

Pauliina Tallroth påpekade att det är viktigt att i alla frågor om upphandling och andra planeringar av den kommunala strategin beakta språkfrågorna.

Det är svårt att efteråt påstå att ”det var meningen att språket skulle beaktas”. De kommunala beslutsfattarna ska i alla sammanhang inse vikten av ett tvåspråkigt Finland.

Kommunförändringarna behöver inte alltid ske som kommunsammanslagningar. Det är mycket möjligt att också samarbeta i helheter på 20 000 invånare på andra grunder. Man kan göra avtalsenliga samarbeten kommunerna emellan, man kan göra bolagiseringar av vissa funktioner och det går också att samarbeta om funktioner med tredje sektorn.

Alternativa lösningar borde inte genast torpederas.

I alla sammanhang måste intressebevakningen i

kommun- och servicestrukturreformfrågan fortsätta och jag hoppas att kommunerna håller kontakt med sina förtroendevalda på alla nivåer. Jag tillönskar er alla en riktigt god fortsättning på och framgång under det nya året.

VERONICA FELLMAN verksamhetsledare

Frågesport Förbundets frågesportsfinal går av stapeln på vårmötet i Björneborg. Finalen står då mellan fyra lag, ett från Österbotten och Övriga Finland, ett från Nyland, ett från Åboland och Åland och ett från Helsingfors.

Uttagningarna till förbundets frågesporter sker på följande orter tisdagen den 6 mars 2007 kl. 12. Varje förening får delta med ett lag på tre personer, av vilka en ska representera det andra könet.

Anders G. Lindqvist är ordförande för frågesportskommittén.

I Österbotten (för Österbotten och Övriga Finland) på Norrvalla i Vörå i samband med distriktets vårmöte, frågesportsledare SvenErik Kjellman och Per Thomasfolk.

Till vårmötet har ordinarie medlemsförening med 1–100 medlemmar rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, medlemsförening med 101–200 medlemmar två (2) representanter, medlemsförening med 201–300 medlemmar tre (3) representanter samt föreningar med flera än 300 medlemmar fyra (4) representanter. Varje befullmäktigad representant har en röst (13 § i förbundets stadgar).

Utöver de befullmäktigade representanterna vid vårmötet kan även övriga intresserade föreningsmedlemmar delta i mötet.

Förbundet emotser betalning av föreningens medlemsavgift före den 15 april 2006. Om föreningen inte har erlagt avgiften före detta datum, vänligen kontakta verksamhetsledaren.

Föreningarna meddelar hur många representanter föreningen sänder till vårmötet och namnen på representanterna samt övriga deltagare senast den 16 april 2007 till förbundets kansli i Helsingfors, tel. 09-72 888 20 eller per e-post asa.laukonlinna@spfpension.fi.

Pris för vårmötet är 30 euro per person, vilket inkluderar lunch och kaffe. Denna summa betalas in på förbundets konto Aktia 40551141177.

Under vårmötet hålls frågesportsfinalen.

Helsingfors den 30 november 2006 Styrelsen

Ledarkonferens 7.2.2007 på UKK-institutet Svenska pensionärsförbundet kallar två medlemmar av varje förening till en ledarkonferens onsdagen den 7 februari 2007 kl.

10–16 på UKK-institutet i Tammerfors. Priset för ledarkonferensen är 30 euro per person.

Program: Anneli Sarvimäki talar om hur man kan upprätthålla sin funktionsförmåga.

Paul von Martens talar om ”Men mera tålte hon hedras ändå” och diskuterar frågan om människovärde.

Avsikten är att diskutera medlemsvärvning och medlemsomsorg samt stötta föreningarna i deras fortsatta arbete. På plats är medlemsaktivitetsgruppens ordförande Henrik Svarfvar, som redogör för medlemsvärvningen 2006 och ser framåt på medlemsvärvningen 2007.

Anmäl er till kansliet senast den 2 februari 2007 till Åsa Laukonlinna, tel. 09-7288820 eller e-post asa.laukonlinna@spfpension.fi.

ÖSTERBOTTNISK VERKSAMHET Onsdagen den 14 februari vändagsfest i Kvevlax uf:s lokal Dagen inleds med lunch kl. 11.00. Program kl. 13.00–ca 15.00.

Medverkande ordförande Sven-Erik Kjellman, VD Stefan Mutanen, Astrid Wikman, Stig Snickars, Lars Hjerpe m.fl.

Dans kl. 15.00–ca 17.30 till tonerna av Stigs orkester.

Inträdesavgiften som inkluderar mat, program och dans är 12 euro.

Förhandsanmälan tel. 3206408 kl. 08.00–13.00.

I Helsingfors (för Mellannyländska Överens och SAMS) på förbundets kansli på Annegatan 25 A 3 våningen. Anders G. Lindqvist och Samuel Lindgrén är frågesportsledare.

Valdebatter inför riksdagsvalet

I Östra Nyland (för Östnyländska distriktet) med Stig Bäcklund som frågesportsledare.

Platsen meddelas senare.

Onsdagen den 7 mars kl. 12.30, Arbetets vänners lokal i Vasa.

I Västra Nyland (för Väst-Sam) med Veronica Fellman som frågesportsledare. Platsen meddelas senare.

I Åboland (för hela Åboland och Åland) med Raili Svahnström som frågesportsledare.

Platsen meddelas senare.

Fredagen den 23 februari kl. 13.00, Svenska gården i Jakobstad.

Tisdagen den 27 februari kl. 13.00, Föreningen Brahegåden i Kristinestad.

I debatterna deltar riksdagsvalskandidater från partier som har svensk verksamhet. Distriktsordförande Sven-Erik Kjellman är debattledare.

Distriktets vårdagar Tisdagen den 17 april i Lappfjärd.

Onsdagen den 18 april i Nykarleby.

Programinnehåll i nästa nummer av God Tid.

4 – GOD TID 1/2007

Nypensionerades intressen kartlagda Under höstens lopp har en intressekartläggning bland personer i 63–66-årsåldern sammanställts. Slumpmässigt utvalda personer boende i centrala Helsingfors fick svara på frågor om hurudana fritidsaktiviteter som intresserar just dem. I grova drag kan man säga att personer i pensioneringsåldern prioriterar socialt umgänge och har stort samhälleligt engagemang. Undersökningen gjordes som ett examensarbete vid Yrkeshögskolan Arcada i nära samarbete med Svenska pensionärsförbundet I Finland finns det över en miljon pensionärer, vilket utgör ca 27 procent av Finlands befolkning (Pensionsskyddscentralen). Den åldersgrupp som undersökningen riktade sig till var personer i 63–66årsåldern, d.v.s. personer som snart kommer att gå eller nyss har gått i pension. Pensioneringen innebär stora förändringar i en persons liv när övergång från betalt arbete till pensionering sker. Fritidsintressena brukar vid pensionering få en helt ny betydelse. Eftersom antalet pensionärer ständigt ökar är det viktigt att befrämja de pensionerades hälsa.

Det är viktigt att förebygga ohälsa redan i ett tidigt skede genom t.ex. meningsfulla fritidsaktiviteter och

därför är det relevant att kartlägga hurudana aktiviteter som intresserar pensionerade.

Ur resultaten av undersökningen kan man se tendensen att vanliga aktiviteter som hör till det vardagliga livet är de som respondenterna var mest intresserade av och som de utövade mest (t.ex. att umgås med vänner, läsa tidningar, motionera etc.).

Social gemenskap viktig Aktiviteter som har med sociala relationer att göra nämns i forskning ofta som höjare av välbefinnandet.

Den sociala komponenten är stark och ständigt återkommande i

Kronohagens-Skatuddens Pensionärer r.f.

Nu skall vi fortsätta med verksamheten!

Det första, som nu skall göras är att förbereda årsmötet i slutet av februari där vi gemensamt diskuterar och besluter om ett verksamhetsprogram och väljer ordförande och styrelse.

nästan samtliga populära aktiviteter i undersökningen, vilket är ett tecken på att pensionärerna gärna utövar aktiviteter i social gemenskap. Gemensamt för de populäraste aktiviteterna är att många av dem är relativt billiga att utöva och aktiviteterna kräver inte heller särskilt mycket utrustning eller planering (t.ex. promenader, bokläsning, gå på utställningar, lyssna på musik etc.).

Pensionärerna vill på basis av resultaten vara delaktiga i samhället.

De engagerar sig i samhället genom bl.a. genom att läsa tidningar och titta på tv. De rör sig mycket ute i samhället och är kulturella och går gärna på museum, teater, konsert eller utställningar. En del är engagerade i politik, medan andra är engagerade inom kyrklig verksamhet eller föreningsverksamhet. Man kan med resultaten som grund konstatera att de aktiviteter som är stillsamma över lag är populärare än fartfyllda aktiviteter.

Gå på kurs populärare Intresset för att studera, gå på kurs

och lära sig främmande språk har ökat om man jämför med vad de intresserat sig av förut och vad de är intresserade av att göra i framtiden.

Utbudet på olika kurser är relativt stort i samhället, men det är ändå inte alla undersökningspersoner som utövar aktiviteten för närvarande, så en ”kundkrets” skulle det finnas för studie/kursverksamhet.

Det som det lönar sig att satsa på inom pensionärsverksamhet är enligt undersökningen att utveckla sociala nätverk, att ordna sociala tillställningar (t.ex. resor, konsertbesök, teaterbesök), och att ordna aktiviteter som kräver fysisk funktionsförmåga (t.ex. motionsgrupper och vistelse ute i naturen).

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande inte enbart frånvaro av sjukdom (WHO).

Genom att utöva aktiviteter som är meningsfulla för en själv kan man påverka sitt välbefinnande och sin hälsa. Det finns mycket forskning som visar på ett starkt samband

Annika Löfqvist har kartlagt de nypensionerades intressen i sitt examensarbete.

mellan hälsa, välbefinnande och aktivitet. Nu återstår för dig som läsare att fundera ut hurudana fritidsaktiviteter du gärna skulle vilja utöva och göra slag i saken och aktivera dig för en bättre hälsa. Kort och gott kan man säga att arbeta för en bättre hälsa genom meningsfulla aktiviteter är samma sak som att förena nytta med nöje.

ANNIKA LÖFQVIST ergoterapeut

Kjellman, Kvist vice ordförande när styrelsen konstituerade sig

Boka preliminärt i kalendern: Årsmöte tisdag 27.2.2007, kl. 16.30, plats SPFs kansli vid Annegatan 25 A, Helsingfors (kallelsen sker senare).

Det vore naturligtvis trevligare att göra dessa förberedelser i grupp, varför alla ni, som känner för att vara med och hugga i, är hjärtligt välkomna att ta kontakt snarast möjligt till Pertti “Pepe” Rönnberg, 67 årig ingenjör, pensionerad sedan ett par år tillbaka och nu medlem i föreningen • telefon 050-3762481 • e-post ptjr@elisanet.fi Låt budet gå vidare!

Stort utbud av solida hyresgäster Ring 09-171744. Såväl företag som privatpersoner söker lägenheter via oss. Vår erfarenhet och kunskap är den bästa garantin för att hitta den optimala hyresgästen.

Vi står till Er tjänst under hela hyrestiden.

Oy N&N Locus AbAff(A) Smedsgatan 15, 00150 Helsingfors -Hyres- och fastighetsförmedling sedan 1993.

Konstituerande möte på Annegatan 25. Sittande från vänster Marlene Höglund, ny medlem, Sven-Erik Kjellman, ny I vice ordförande, Samuel Lindgrén, ordförande, Majlis Kvist, omvald II vice ordförande, och Raili Svahnström.

Stående frän vänster Stig Bäcklund, Håkan Malm, Torolf Fröjdö, Georg Lång och Jan Broman. Rainer Johansson var förhindrad att närvara.

Sven-Erik Kjellman blev ny vice ordförande och Majlis Kvist omvaldes efter omröstning vid Svenska pensionärsförbundets styrelses konstituerande möte den 17 januari.

Fants Blombutik

Irenevägen 8, Smedsby, Tel. (06)322 2544 Må-fre 9-17 lö. 10-14 Binderier för alla livssituationer, silkesblommsarrangemang, grönväxter, presentartiklar, nya puzzel inkommit

Begravningsbyrå Fant Ab Må-fre 9-16.30 Jour dygnet runt tel. (06)3222 744, Tel/Fax (06) 3222 745 GSM 050-313 8142 begravningsbyrafant@netikka.fi Marina Östman och Carina Lähdesmäki

Österbottniska distriktet valde vid sitt höstmöte Sven-Erik Kjellman från Kvevlax till ny ordförande efter Torolf Fröjdö. Nu ersätter han också Fröjdö som vice ordförande i förbundsstyrelsen.

Georg Lång föreslog att Jan Broman skulle väljas till andra vice ordförande. Styrelsens enda nya medlem Marlene Höglund, Björneborg, föreslog omval av Majlis Kvist för att få en kvinna med i presidiet. Stig Bäcklund understödde.

Efter omröstning, där rösterna föll sex mot tre och en blank, valdes Majlis Kvist från Helsingfors.

Till medlemmar i arbetsutskottet utsåg styrelsen, också efter omröstning, Jan Broman, Torolf Fröjdö, Sven-Erik Kjellman och Majlis Kvist. Förbundsordförande Samuel Lindgrén sitter automatiskt med i utskottet.

Medlemmarna i God Tids redaktionsråd Ander G. Lindqvist, ordförande, Roger Lind, Samuel Lindgrén, Maj-Britt Paro och

Carin Åminne omvaldes alla.

Till medlemmar i finanskommittén valde styrelsen Lars Rönn, ordförande, Kurt Nordman och Georg Lång (ny).

Nya krafter Medlemsaktivitetsgruppen består i år av Henrik Svarfvar, ordförande, Marianne Huotari och nya medlemmarna Björn Federley, Ruth Lawast, Rainer Nordström och Raili Svahnström.

Text och foto ULF WAHLSTRÖM

GOD TID 1/2007 – 5

Samnordisk Pensionärskultur jubilerar i Korsholm i augusti I år har 25 år förflutit sedan Samnordisk Pensionärskultur höll sitt första seminarium. Jubileet firar man med en seminarievecka i Korsholm den 5–11 augusti.

Samnordisk Pensionärskultur höll sitt konstituerande möte i februari 1982 på Hanaholmen i Esbo i form av ett nordiskt möte kring pensionärskultur. Mötet, som finansierades av Nordiska Kulturfonden, samlande 65 deltagare från de nordiska länderna och Färöarna.

Bland föredragshållarna fanns bl.a. författarinnan Astrid Lindgren.

Samma år på hösten samlades man på nytt, denna gång i Uddevalla i Sverige för att planera fortsatt nordisk verksamhet. Man beslöt bilda ett samarbetsråd med två delegater från varje nordiskt land, även Åland och Färöarna.

Samnordisk Pensionärskultur har sedan dess mötts varje år turvis i respektive medlemsland och deltagarantalet har varierat mellan 60 och 90 pensionärer. I fjol hölls seminariet i Danmark. ”Korsholm – havsnära svenskbygd” är devisen för sommarens seminarium som omfattar föredrag, workshops och utfärder i grannskapet.

Gratis webbplatser till föreningarna Tack vare ett stöd från Svenska kulturfonden kan Svenska pensionärsförbundet i år erbjuda sina föreningar femton webbplatser avgiftsfritt. Kontakta webbredaktören på ulf.wahlstrom@spfpension.fi.

VÄLKOMMEN TILL EKENÄS -STADEN DÄR LAND MÖTER VATTEN

Den som är intresserad av att delta

i veckan i Korsholm ombeds kontakta Rolf Forsman i Helsingfors, tfn 09-63 19 19 eller Kurt Näsman i Korsholm, tel. 06-34 67 675.

I Ekenäs förenas naturen och den idylliska miljön med stadens service- och programutbud. Vandra längs de smala gränderna i gamla stan, njut av stämmningen på Kungsgatan - landets äldsta gågata eller koppla av på en kryssning i den oförglömliga skärgården. Sommarens evenemang avlöser varandra och erbjuder upplevelser för olika smakriktningar.

Kontakta oss för närmare information!

Ekenäs stads turistbyrå Rådhustorget, 10600 Ekenäs Tfn 020-775 2100, Fax 020-775 2212 E-post:tourist.office@ekenas.fi www.ekenas.fi

�����������

93-åriga Elvi Juslins berättelser fängslar 8-åriga Emma Eklöf.

Foto BROR TRÄSKBACKA

”Jag har haft ett gott liv” Så säger 93-åriga Elvi Juslin gång på gång när hon berättar om sitt långa och verksamma liv. Litet grämer det henne att hon inte mer orkar röra sig ledigt utan käppar.

En skadad fot plågar henne numera ständigt med svår värk. Hon beklagar att hon inte orkar sitta en hel gudstjänst i kyrkan. Ryggen håller inte. Det är inget att undra över.

Hon fick nämligen under många år utföra tunga sysslor på bondgården Skropp i Esbo. Hennes man sårades i kriget och drogs därefter med ohälsa. Under fortsättningskriget fick hon så lov att ta ansvar för jord- och skogsbruket på gården. I Elvis märgfyllda berättelse får man sig till livs att hon som nybliven värdinna på gården inte visste om kon skulle mjölkas framtill eller baktill. Men allt lärde hon sig.

Också att köra traktor som gick på gengas. Allt har hon gjort med gott humör.

Man fångas av Elvis berättarförmåga och goda minne. Hon började sitt yrkesverksamma liv som ateljéfotograf. Till hennes bästa minnen är att hon fick uppdraget att fotografera de bilder som omger Mannerheims porträtt som utgavs år 1933 när han utnämndes till fältmarskalk. Mannerheim valde

själv ut bilderna bland de foton som Elvi Juslin hade tagit och framkallat. Som tack för Elvis insats överräckte en nöjd Mannerheim två kilo choklad till Elvi. Man kan se på Elvis uppsyn att hon än i dag njuter av marskalkens vänliga gest.

Och att berätta om den för intresserade gäster.

Elvi Juslin berättar också om sin tid som lotta i vinterkriget med uppgifter som stafett. Upplevelserna var hemska. Hon tjänstgjorde vid Björkö (Koivisto). Lottorna bodde i tält i den stränga kylan som veckotals höll sig kring – 40 grader.

Den yngsta besökaren intresserar sig isynnerhet för Elvis berättelse om de fyra ryska krigsfångarna som under fortsättningskriget arbetade på gården och som fick sitta med gårdsfolket vid samma matbord.

Nu gläds Elvi Juslin över att ha sina närmaste i sin närhet, fyra generationer nära varandra. De bidrar till hennes bedömning av livet som ett gott liv. Men lyssnaren och betraktaren förnimmer att det goda livet mest består i Elvis positiva inställning till omvärlden. Den inställningen har format hennes helgjutna personlighet.

SAMUEL LINDGRÉN

����������� ����������������� ���������� ��������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������� ����������������������� ������ � � �������������� ������������� � ������������� � � � �

��������������������������������������������������� ���������� �������������������� ������������������������������������� ��������������������������

��������������������������������������������������������������������������������� ������������� ������������������������������������������������������������������������������������������ ���������������������������������������������������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������������

��� ���� ���� ������� �� ��� �� ���� �����

�������������������������

6 – GOD TID 1/2007

Förening för diktare och tonsättare Har du någon gång känt en drag-

ning att bli författare, diktare, tonsättare ell er kompositör? Då kanske föreningen Tondiktarna är något för dig.

Tondiktarna vänder sig till dikt- och visvänner, sångsolister och skrivargillen. Även kulturföreningar, studentorganisationer, ungdomsföreningar och pensionärsföreningar hör till föreningens samarbetspartners. Bl.a. är SPF:s österbottniska distrikt samfundsmedlem.

Föreningen grundades av KarlErik Kronqvist, sångare och kompositör från Oravais och Åke Grandell, dikt- och visintresserad

radioredaktör från Grankulla. Det första mötet hölls 1990 i Nykarleby. Åke Grandell berättar om föreningens bakgrund: – I grunden låg diskussioner kring den moderna lyriken – om hur svårt det är att göra visor/sånger av den. Visserligen kan en bra tonsättare göra en melodi till snart sagt vilken text som helst – men resultatet blir sällan någon levande del av vår ”sångskatt”. Många har tonsatt Södergran – hur många går och gnolar på de tonsättningarna i vardagslag?

– Vi visste att det fanns gott om människor som skrev för sitt

eget nöjes skull – för bordslådan, som man säger. Likaså visste vi att tonsättarna klagade på att det inte fanns goda texter.

Föreningen upprätthåller ett kansli i Oravais. Via sitt medlemsregister kan den hjälpa med att få kontakt med likasinnade på hemorten.

– Kansliet hjälper också om ni behöver lektörshjälp med ert manus eller artister för er fest. Det är bara att ringa på, säger Grandell.

Man kan kontakta föreningens ordförande Karin Sandqvist, 0400252 958, karin@wasatactus.fi, eller sekreterare Kerstin Fagerström, 063850 080, ora.ton@netikka.fi.

Inom litteraturprojektet

•••

Brösttoner ••• just nu:

• Manustävling 1.1–30.3.2007 – öppen för alla!

I januari utlyser KulturÖsterbotten & projektet Brösttoner en manustävling kring porträtt av svenskösterbottniska författare. Tävlingstid 1.1–30.3.2007. Tävlingen är öppen för alla – skild tävlingsklass för unga skribenter. Fina priser i bägge klasser!

Tävlingsregler: www.svof.fi/brosttoner

• Författardatabas på webben KulturÖsterbotten & projektet Brösttoner har öppnat en webbdatabas över svenskösterbottniska författare.

Titta in: www.svof.fi/forfattare

• Ord–Regioner–iDentitet 20.4.2007 på G18 Fredagen den 20 april 2007 ordnar KulturÖsterbotten & projektet Brösttoner ett seminarium på kulturhuset G18 i Helsingfors kring temat Ord–Regioner–iDentitet. I seminariet medverkar författarna KJELL WESTÖ, KATARINA GÄDDNÄS-KARLSSON, HENRIK JANSSON och CARITA NYSTRÖM. Konferencier är författaren BIRGITTA BOUCHT. Närmare information om seminariet i dagspressen i april!

• Allt om Brösttoner!

Projektet Brösttoner – litteratur och identitet i Svenska Österbotten vill lyfta fram den svenskösterbottniska litteraturen och levandegöra den för invånarna i Österbotten och det övriga Svenskfinland.

Projektet, som pågår 1.6.2005–31.12.2007, genomförs i samarbete med arbetar-, medborgar- och vuxeninstituten samt biblioteken och skolorna i Svenska Österbotten. Huvudman är KulturÖsterbotten vid Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur.

Läs allt om projektet: www.svof.fi/brosttoner

Benita Ahlnäs är frilansjournalist, auktoriserad turistguide i Borgå, ledare för Borgå stads seniorklubb och pensionerad bibliotekarie.

Carpe diem!

Carpe diem – grip dagen! Uttrycket är präglat av den romerska

skalden Horatius (65–8 f. Kr.). Att leva i nuet! Vilken levnadsvisdom döljer sig inte i det som synes så självklart men ändå är så svårt. Många var de som än en gång lyssnade på Alfred Tennysons Nyårsklockan i tv-utsändningen från Skansen i Stockholm; ”Ring, klocka ring i bistra nyårsnatten/mot rymdens norrskenssky och markens snö”. Kanske någon just då ”i årets första, skälvande minut” upplevde känslan av ögonblicket.

Hemma i soffhörnan, till dånet av raketsmällarna, medan fyrverkeriet lyste upp himlen memorerade jag Frans Michael Franzéns dikt: ”En blomma är glädjen: i dag slår hon ut, i morgon förvissnar hon redan.

Just nu, då du kan, hav en lycklig minut och tänk på det kommande sedan”.

Så borde man leva, tänkte jag. Man borde vara närvarande i stunden som är. Försöka se ljuset i det som kan te sig som ett kompakt mörker.

Vad finns det då att glädja sig över i en tillvaro som för mången ter sig dyster och kanske rentav hopplös? Du har förlorat din livskamrat och tycker att du inte längre har någon att leva för.

Du är ledsen över att vara ensam i en tillvaro där alla dina vänner vilar på kyrkogårdar som du inte längre orkar besöka. Du har för din knappa pension fått sovra bland det rika utbudet i matvaruaffären där du har sätt hur bättre situerade har kunnat fylla de stora shoppingkärrorna utan att behöva tänka på priset.

Du har kanske varit tvungen att tacka nej till en nyårsinbjudan för att du inte har råd att ta taxi för hemfärden. Eller du ligger på långvården i en till synes totalt meningslös tillvaro, där din högsta önskan är att slippa detta jordeliv. Du är ensam för att dina barn och barnbarn inte bryr sig om dig. Eller så har du inga efterlevande. Karriären eller de yttre omständigheterna gjorde att du aldrig gav dig tid att bilda familj.

Såhär kan tillvaron te sig för många. Det har jag sett och upplevt under mina 40 år som sjukhusbibliotekarie under många och ibland ändlöst långa samtal med patienter och deras anhöriga. Verkligheten är en annan än den som målas upp i annonser och glassiga hemma hos-reportage.

Det gäller att tänka om och börja på nytt både för dem som känner igen sig i ovanstående exempel tagna direkt ur livet och för dem som lever under helt andra omständigheter. Den gemensamma nämnaren för många är oförmågan att leva i nuet, trots att man så gärna skulle önska göra det.

Carpe diem – grip dagen! Njut den flyende dagen! Det betyder

att man smakar på dagen och stunden. Guss Mattsson – den gudabenådade kåsören – skriver i en av sina I dag-anteckningar om att hugga i dagen som man gör med ett friskt och saftigt och äppel. Att ta för sig av dagen. Se på barnens lek. Titta på barnet i barnvagnen som ler åt hela världen – också åt dig.

Djuren har också en förmåga att vara här och nu. Följ med hur en katt eller en hund beter sig. Katten sitter i fönstret och tittar på fåglarna. Hunden jagar sin svans eller fångar en boll som du kastar.

Se på färgerna eller om du inte kan se färgspelet på himlen så hör musiken. Är det inte tonerna av Cat Stevens Tänk att få vakna eller är det Viking Smeds och Spegling? Eller är det hårdrockmusiken som fängslar dig?

Lev i nuet! Njut den flyende dagen. Där finns kanske livets stora gåta.

BENITA AHLNÄS

GOD TID 1/2007 – 7 DEBATT

Dags att ansöka om RAY:s semesterbidrag 2007!

Riktade insatser för de fattigaste I GT per 15.12 ingick flera rapporter om hur SPF vill bevaka pensionärernas intressen då det gäller utkomsten. Däremot framgick inte hur man skall kunna förbättra de fattigaste pensionärernas situation, vilket borde vara den målsättning som ges högsta prioritet.

Det rapporterades om PIO, pensionärernas intresseorganisation som utgörs av fem olika pensionärsförbund. I rapporten framgick inte en enda åtgärd som skulle rikta sig till de fattigaste pensionärerna. Det hänvisades till strävan att höja FPA:s ersättningar för läkararvoden. Som känt har de inte justerats på många år, vilket betyder att de maximala normgränser som FPA tillämpar inte motsvarar realtaxorna. Att öka samhällskostnaderna för dem som har så goda pensioner att de kan besöka den privata vårdsektorn hör inte prioriteras så länge stora mängder pensionärer inte har råd att ta ut alla sina receptbelagda mediciner eller att besöka tandläkare enligt behov.

Vad FPA:s ersättningar beträffar är det angelägnaste att se till att den årliga självrisken för mediciner sänks åtminstone till 250 euro mot dagens 630 euro för åtminstone de pensionärer som har bostadsbidrag eller någon folkpensionsandel. Då skulle insatserna riktas till de fattigaste.

I Sverige är årssjälvrisken 200 euro för alla. Och enbart 90 euro för öppen vård på hälsocentraler, polikliniker och sjukhus mot 600 euro i Finland. Efter det kan man

i Sverige välja mellan att besöka antingen offentliga eller privata vårdservicepunkter.

Högst angeläget vore även att inköp av tandproteser och vård av proteser tas med i FPA: s ersättningssystem och likaså ersättningar för den kommunala tandvården vars avgifter stigit märkbart. Och därtill finns ett stort behov av att införa ett högkostnadstak för tandvård vilket totalt saknas och som borde vara inkomstrelaterat. Till exempel två procent av årsinkomsten som i en del EU-länder.

I rapporten från SPF:s höstmöte framgick att det intagits en klausul om att strävan bör vara att arbeta för en förhöjning av pensionsinkomstavdraget och de lägsta pensionerna. Effekten av nämnda avdrag utgår i dag vid 16 000 euro i året för en ensam pensionär, vilket kan anses helt skäligt. Det omfattar därmed en klar majoritet av pensionärerna.

Det viktigaste är inte att ändra den gränsen utan att ändra på avdragets uträkningsstruktur så att den får större effekt på de lägsta pensionerna. Med målet att pensioner under 10 000 euro i året bör bli skattefria. Då de underskrider den absoluta fattigdomsgränsen.

Att höja de lägsta pensionerna avser ofta att höja folkpensionen med nivåförhöjningar. Det finns behov av det, men det gäller att observera att denna metod i nuvarande system inte alls hjälper de fattigaste pensionärerna. Eftersom en höjning

genast sänker basutkomststödet med samma summa och därtill sjunker bostadsbidraget och alla av de fattigaste pensionärerna behöver hyresbidrag. De fattigaste kan hjälpas enbart genom att höja basutkomststödet som i dag är för pensionärer endast 370 euro i månaden vilket borgar för social misär. Och att förbättra bostadsbidraget. Och inte att förbättra detta genom att höja på maximigränsen utan att förbättra uträkningsstrukturen så att det blir bättre för de fattigaste pensionärerna genom att sänka självriskandelen. Och därtill bör bostadsbidraget som i de flesta länder i Finlands välståndsklass justeras årligen med hyresindex och inte som nu med bara levnadskostnadsindex. År 2006 steg boendekostnaderna med 5,5 procent medan bostadsbidraget justerades med 0,4 procent. Denna stora årliga divergens har kraftigt sänkt de fattigaste pensionärernas utkomstnivå. Nu vill flera partier sänka skatterna för de pensionärer som har mellan 15 000 och 40 000 euro i året medan majoriteten av pensionärerna skulle lämnas utanför trots att just de förstnämnda varje år fått sänkt inkomstskatt ända sedan år 1996.

Medan de fattigaste pensionärerna drabbats av skärpt beskattning för varje år då grundavdraget och en del andra avdrag inte justerats sedan år 1991. Speciellt hårt har de drabbats som har under 9 000 euro i året.

BO HOLMBERG Karis

Pensionärer, håll ihop På 90-talet började kräftgången

för pensionärerna.

Först beskars indexjusteringen, vilket kumulativt har gjort att pensionärerna tappar i snitt 200 euro i månaden. Sedan togs ytterligare cirka 80 euro bort med den inbetalda folkpensionsdelen av 600 000 pensionärer. Ungefär var tredje pensionär (400 000) lever nu under EU:s relativa fattigdomsgräns 950 euro/månaden. Antalet ökar visar en färsk undersökning, trots att Finland blir rikare. Medelpensionen, 1 200 euro, är inte långt ifrån fattiggränsen.

Utvecklingen är synnerligen oroande. Sedan 1995 har pensionerna stigit med 20 procent, förvärvsinkomsten med 43 och PNB med 60 procent.

Dessutom ska vi betala högre skatt och sjukvårdsavgift än löntagare, som får 40 procent högre vård- och handikappbidrag än

drabbade pensionärer. I motsats till löntagare får pensionärer heller inget invalidavdrag.

I långvården förnedras många av våra fosterlandshjältar, krigsveteranerna.

Lika otroligt som pensionsut-

vecklingen är veteranernas frontmannatillägg som idag uppgår till 42,57 euro. Sedan det tillkom på 70-talet har dess värde halverats.

På sex år har det vuxit med futtiga 5,2 procent medan lönerna för bara förra året steg med 4,5 procent. Många minns ännu då finansminister Sauli Niinistö år 1999 höjde veterantillägget med en mark och riksdagsmännens löner med 10 000.

Varför fogar vi oss snällt i alla dessa orättvisor? I val efter val röstar vi på dem som gör livet surare för oss i stället för att rösta in eget folk. Vi är ju ändå nästan hälften av alla väljare.

Andra samhällsgrupper säger nog ifrån med strejker och blockader för mindre försämringar. I Frankrike är däremot också pensionärerna kvicka att gå ut på gatorna och tvinga regeringen till eftergifter.

Vi protesterar i spalterna, det är bra, men det räcker inte. Att inte alls rösta, som många gjorde senast, hjälper inte heller.

Nästa gång regeringen kommer med ett förnedrande bud i stil med 5 euro åt dem som inte har annat än folkpensionen att leva på, skall vi inte nöja oss med insändare. Då ordnar vi en demonstration. Pensionärsförbunden behövs som arrangör.

Också våra mer välbeställda pensionärer måste visa solidaritet med de sämst lottade. Bara om vi håller ihop kan vi ändra trenden.

ULF JOHANSSON Esbo

Debattera också på www.spfpension.fi. Just nu är en valdebatt på gång!

Ansökningsblanketter från förbundskansliet Tfn 09-72 888 20, fax 09-72 888 215 e-post: kansliet@spfpension.fi Sista ansökningsdag: 15.3.2007 Svenska pensionärsförbundet r.f.

Semester och rekreation år 2007 Du är kanske i behov av se mester?

Svenska pensionärsförbundet erbjuder detta år semesterverksamhet under 6–7 dagar i helpension med medel av Penningautomatföreningen RAY. Målet med semestern är att ge möjlighet till rekreation och avkoppling från vardagen.

Semesterstödet är avsett för personer vars livssituation och livskvalitet har försämrats • på grund av sviktande hälsa • av sociala orsaker ss. ensamhet, makes/makas död, vård av sjuk anhörig i eget hem • på grund av annan avgörande förändring Vem kan ansöka?

Semesterstöd kan sökas av var och en person, som kan anses, av sociala och ekonomiska orsaker samt av hälsoskäl vara berättigad till stödd semester i helpension.

Vad kostar semesterpaketet?

Penningautomatföreningen RAY förutsätter att semesterfiraren betalar en självriskandel för semesterpaketet. Självriskandelen är 120 euro och betalas av semesterfiraren direkt till semesterstället.

Hur ansöker man?

Ansökningsblanketter fås förutom från SPF:s kansli i Helsingfors, tfn 09-72 888 20 även från kansliet i Österbotten, tfn 06-317 90 70.

SPF:s medlemmar kan returnera ansökningarna via sina egna föreningar till förbundet, senast den 15 mars 2007 (poststämpel gäller). Ansökningarna kan även sändas direkt till förbundets kansli i Helsingfors, PB 129, 00101 Helsingfors.

Ansökningarna bör ifyllas noggrant på samtliga punkter och semesterbehovet motiveras, liksom en beskrivning över sökandes livssituation. Svenska pensionsförbundet samarbetar i år med Semesterförbundet, och kan därmed erbjuda ett större antal personer semestervecka än tidigare. Dessa veckor är 6.5–11.5 och 14.11–19.11 till Kaisankoti och 6.5–11.5 till Norrvalla Folkhälsan.

Ansökningarna behandlas garanterat konfidentiellt!

Observera att vid beviljandet av semesterstöd följs RAY:s bestämmelser.

Det utgör inget hinder att man beviljats stöd tidigare, men de sökande som aldrig förut beviljats semestervecka beaktas först.

Medlemmar i Svenska pensionärsförbundet har företräde framom icke-medlemmar.

Semester på Norrvalla Folkhälsan Rehab Center i Vörå eller på Kaisankoti i Esbo, består av 6–7 dagar i helpension med ett mångsidigt program, såsom massage, bastu, vattengymnastik, örtbad, stavgång, fritids- och hobbyledarens tjänster etc.

TIDPUNKT FÖR SEMESTERVECKORNA: Du kan välja mellan: Norrvalla Folkhälsan/Rehab Center

13.05–19.05.2007 27.05–02.06.2007 22.07–27.07.2007 12.08–18.08.2007 30.09–06.10.2007

Norrvalla Folkhälsan/Rehab Center 06.05–11.05.2007 i samarbete med Svenska Semesterförbundet Kaisankoti i Esbo i samarbete med Svenska Semesterförbundet

06.05–11.05.2007 14.11–19.11.2007

När Du fyller i ansökningsblanketten, tänk på följande: Ansökningsblanketterna skall fyllas i noggrant och undertecknas egenhändigt eller av ombud.

Ange ett andra alternativ för semestervecka ifall ditt första alternativ inte går på grund av att semesterstället är fullbokat.

Motivera din ansökan!

Ansökan där ”motivering” saknas beaktas inte.

LYCKA TILL!

8 – GOD TID 1/2007 RES MED SPF

HÅKANS HÖRNA

Unikt tillfälle för hurtiga resenärer

Till Hogland med Tanja och Svenska pensionärsförbundet 22–24 maj Drygt 40 km söder om Kotka ligger Hogland, den 11 km långsmala ön med sin vilda natur. Ön med sina branta klippor och långa sandstränder är en fantasisk naturupplevelse.

Fram till 1939 hörde Hogland till Finland och var ett populärt resmål. Nu efter en lång paus är det igen möjligt att besöka ön, tillsammans med Tanja Enberg.

Vi åker via Viborg till Primorsk varifrån vi åker meden rysk färja till Hogland under anspråkslösa förhållanden. Resan mellan fastlandet och Hogland tar 5–6 timmar.

Hotellet ”Gogland” är nyrenoverat år 2004, men i övrigt ber vi er att beakta att resor till Hogland fortfarande är i utvecklingsstadiet och förändringar är möjliga.

Resan är för dig som vill vara med om fantastiska naturupplevelser och är inställd på att vandra i naturen.

Resans pris: 465 euro I priset ingår bussresa från Helsingfors, båtresa, inkvartering i 2, 3 och 4 personers rum, helpension, visum, reseledarens tjänster.

Absolut sista anmälningsdag är den 15 mars då också en passkopia bör vara Tanja Enberg tillhanda.

För att kunna besöka Hogland krävs ännu ett skilt tillstånd från de ryska myndigheterna vilket innebär att arrangörerna inte ansvarar för ett negativt beslut.

Mera information om resan ges av Tanja Enberg tfn. 050 548 5633 e-post: tanja@tanjaproductions.net alt. Jan Holmberg på Svenska pensionärsförbundet tfn 045-657 5848, e-post: jan.holmberg@spfpension.fi Anmälning senast 15 mars till Tanja Enberg el. Jan Holmberg I nästa nummer av God Tid ingår ett mera detaljerat program med tidtabeller.

Välkomna med på ett spännande äventyr med inslag av nostalgi!

Mediciner – för mycket eller för litet!?

Det är ingen hemlighet att det allmänna intresset för den äldre befolkningens hälsa och välmåga länge var mycket litet och det medicinska kunnandet om den växande äldre befolkningen på samma sätt rätt skralt. Vi betraktades som gamla vuxna utan särskilda problem eller behov.

På samma sätt var det med barnens och de yngre tonåringarnas situation ända tills professor Ylppö, för snart hundra år sedan, tog itu med den här yngsta delen av befolkningen, som dittills hade behandlats som små vuxna. Vi skulle nu behöva en ”åldringarnas Ylppö”.

Det finns glädjande tecken på en pågående utveckling i den riktningen. Allt flera yngre läkare och forskare tar itu med den äldre befolkningens hälsoproblem. Det ständigt ökande antalet äldre ger också dagens forskare och praktiker större möjligheter att utöka sin erfarenhet och komma fram till värdefulla slutsatser. Resultaten kommer bl.a. fram under den årliga stora läkarmönstringen vid Läkardagarna i januari varje år.

Ett tema som får allt mera uppmärksamhet är användningen av mediciner, läkemedel av olika slag, för oss äldre. Det ser ut som om vi använder onödigt mycket mediciner och det kan just bero på att det finns för litet erfarenhet av medicinering bland äldre människor, och att

man därför ordinerar flera sorter ”för säkerhets skull”. Men vi skall inte heller glömma att vi äldre också kan bli beroende av mediciner som en trygghetssymbol: ”nu skall jag ta MIN medicin!”

Nu skall ni ”missförstå mig rätt”. Det finns mediciner som är absolut nödvändiga och oumbärliga också under längre perioder och dem gäller inte de kritiska kommentarerna.

Men undersökningar visar faktiskt att många av oss tar för många mediciner och under alltför lång tid. Därför är det skäl att ibland ta med alla recept till den behandlande läkaren för en översikt över hela medicnförbrukningen och inte slentrianmässigt förnya gamla recept.

Intresset för mängden av mediciner som går åt har naturligtvis också ekonomiska orsaker, som inte skall förringas, men det är främst vår totala hälsa det är fråga om, både för den som lever och bor hemma och den som är intagen på någon vårdinrätning. Läkare och annan vårdpersonal skall kunna ha tillräckligt med tid att överväga medicinering och inte på grund av påtvungen jäktad arbetsrytm tvingas till ogenomtänkta vårdbeslut och rutinmässigt fortsatta medicneringar.

Och kom ihåg att ta de viktiga och riktiga medicinerna med på resan!

HÅKAN HELLBERG

Om (o)vanlig artighet För en tid sedan hade jag en upplevelse, inte

märklig i sig men ändå förtjänst av några reflektioner.

Jag åkte hiss i ett varuhus, ner till parkerings-

våningen. I hissen fanns samtidigt två damer, en yngre i trakten av 30 år, en äldre kring 60, skulle jag gissa, om man nu alls skall våga sig på temat damer och ålder. Jag tog av mig min huvudbonad när jag steg in i hissen, vilken jag åtminstone ibland brukar göra om jag inte har bägge händerna upptagna och det är en stor hiss med många passagerare.

Den yngre damen steg ut en våning före parkeringsplan, den äldre följde med ända ner.

När vi vandrade bort från hissen gick hon en bit framför mig men vände sig sedan plötsligt om mot mig och sade, att jag hade räddat dagen för henne. Jag måtte, förståeligt nog, ha sett litet förvånad ut, för hon skyndade sig strax att förklara: Det hade gjort ett djupt intryck på henne att jag hade tagit av mig mössan i hissen. Jag tackade förstås för den vänliga kommentaren, och vi gick åt varsitt håll.

Denna lilla händelse gav mig en del att fundera

på. Hur har vi det riktigt med artigheten, med seder och allmän hyfsning? Är det någonting

så sällsynt att en händelse av detta slag väcker uppmärksamhet, åtminstone hos en person med en äldre generations normer och principer?

Och nu handlar det inte bara om artigheten i sig (som jag inte alls vill göra mig märkvärdig över, alla kan vi ha våra både bättre och sämre dagar). Utan det handlar minst lika mycket om att en sådan här liten gest av artighet noteras och uppskattas.

Har det inte hänt oss litet var – någon gång i alla fall – att visad artighet, genom att man t.ex. håller upp en dörr eller avstår sin egen sittplats åt en äldre person, inte utlöser ens det minsta lilla tack. Överhuvudtaget är vi rätt snåla med beröm och uppskattning. Och då skall man inte vara alltför förvånad om de yngre inte överanstränger sig i hyfs och artighet, eftersom det inte förefaller att ges något värde.

Om vi äldre skall vara något slags föredömen, vilket kan vara en lika svår som otacksam uppgift, kan vi kanske börja med att något mera slösaktigt signalera glädje och tack i de många situationer när det finns orsak till det, också om det inte handlar om några märkvärdigheter. Det vinner alla inblandade parter på.

ANDERS G. LINDQVIST

GOD TID 1/2007 – 9 MEDLEMSVÄRVNING

Kampanjsaldo 1802 nya medlemmar Sammanlagt 1802 nya medlemmar skrev in sig i Svenska pensionärsförbundets föreningar i fjol. Under år 2006 pågick en medlemsvärvningskampanj med tävlingar där Pensionärshemsföreningen i Kronoby, Pensionärsföreningen vi Norrifrån (Karleby) och Pensionärsföreningen Nygammal i Petalax fick högsta möjliga poäng.

På grund av att man inte alltid meddelat de nya medlemmarnas ålder har det ännu inte varit möjligt att utse en vinnare. De föreningar som ligger på 18 eller 14 poäng ombeds kontakta förbundets kansli om de vet med sig att de inte angett åldern på alla de nya medlemmar som är mellan 65 och 74 år.

Tilläggspoäng baserade på ålder räknas ut så här: om de nyvärvade

i åldern 65–74 utgör 2–5 procent av svenska pensionärer i samma åldersklass i staden/kommunen blir det 5 poäng, om procenten är 6–8 får föreningen 8 poäng och en ännu högre andel ger 10 poäng.

Senast den 15 februari räknar kansliet ut det slutliga poängtalet enligt de uppgifter som då finns till hands.

Samtidigt avgörs den individuella värvningstävlingen. Nu är alltså sista chansen att rapportera hur många nya de enskilda medlemmarna värvat.

Slutresultaten av medlemsvärvningstävlingarna, både den individuella och den mellan föreningarna, publicerar vi i nästa nummer av God Tid. U.W.

Poängställningen för hela 2006 innan tilläggspoängen baserade på de nya medlemmarnas ålder räknats med: Föreningar med 18 och 14 poäng

Nya medlemmar

Ökning i procent

74

6

108,8

12

18

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån

114

6

48,7

12

18

Pensionärsföreningen Nygammal i Petalax

108

6

65,1

12

18

Ekenäs Pensionärer

103

6

24,8

8

14

69

6

27,9

8

14

Lappfjärds Pensionärsklubb

Poäng Poäng totalt

128

6

29,9

8

14

Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS

58

6

24,0

8

14

Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb

82

6

28,8

8

14

Malax Pensionärer

70

6

30,3

8

14

Korsholms Pensionärsförening

26 maj – 2 juni 2007

Svenska pensionärsförbundet arrangerar en veckas resa från Helsingfors till Chania på Kreta.

Vi bor på lägenhetshotell Iolida Village Garden i Agia Marina, Chania i två rums lägenheter för två personer.

Avfärd den 26 maj 2007 kl.15.25 från Helsingfors-Vanda flygfält till Chania på Kreta Återkomst den 2 juni 2007 kl. 23.50 till Helsingfors Resans pris är 730 euro I priset ingår bl.a. flygresa med Finnair, inkvartering i tvårumslägenhet, morgonfrukost, busstransport från och till flygplatsen på Kreta.

Under tiden på Kreta kommer vi att orda möjlighet till utflykter och andra aktiviteter mot tilläggsersättning.

Anmälningar till resan mottas i det här skedet av SPFs kansli tel. 09-728 8820.

Uppgifter om resan fås av medlemsaktivitetsgruppens ordförande Henrik Svarvfar tel. 06-3440219 eller ombudsman Jan Holmberg tel. 045-657 5848

Poäng

Pensionärshemsföreningen i Kronoby

Till Kreta med SPF

Välkommen med på resan!

Teknisk arrangör Tjäreborg/Tournee Vasa

Kom med och upplev hösten i Wien och Tyrolen

Regionerna Österbotten

971

15,5

Helsingfors

167

13,6

Västra Nyland

192

12,3

20

11,8

Östra Nyland

158

11,0

Mellersta Nyland

168

8,6

Åboland

121

8,1

5

2,5

1802

12,6

Åland

Övriga Finland

Hela förbundet

Värvningstävlingar för 2007 med nya regler Det goda resultatet av fjolårets medlemsvärvningstävlingar har sporrat medlemsaktivitetsgruppen och förbundsledningen att ordna tävlingar också i år. Reglerna har setts över. Antalet poäng man kan samla har ökats och detta ger en betydligt större poängspridning.

Den första tävlingen ordnas mellan förbundets medlemsföreningar och de som får sammanlagt högst antal poäng vinner. Faktorer som påverkar en förenings poäng är totalt antal nya medlemmar, procentuell ökning av medlemsantalet och antalet nya medlemmar i förhållande till antalet svenska pensionärer över 65 år inom föreningens verksamhetsområde.

Totalantalet nya medlemmar i föreningen ger följande poäng: 1–10 nya medlemmar 5, 11–20 nya medlemmar 10, 21–40 nya medlemmar 15 och över 40 nya medlemmar 20 poäng.

Procentuell ökning av medlemsantalet ger följande poäng: 1–10 procents ökning 5, 11–20 procents ökning 10, 21–40 procents ökning 25 och över 40 procents ökning 40 poäng.

Antalet nya medlemmar i förhållande till antalet svenska pensio-

närer över 65 år inom föreningens verksamhetsområde ger följande poäng: 1–5 procent av antalet pensionärer över 65 år 10, 6–10 procent 25, över 11 procent 30 poäng.

När det gäller kriterierna för antalet nya medlemmar i förhållande till antalet pensionärer över 65 år och där det finns flera föreningar i samma stad/kommun, utgår man i tävlingen från föreningarnas redovisade medlemstal 31.12 2006 och delar procentuellt upp antalet över 65 åriga pensionärer enligt samma procentsats som redovisade medlemmar vid årsskiftet.

Priser Första pris är 300 euro och tre resechecker á 50 euro, andra pris 200 euro och två resechecker á 50 euro och tredje pris 100 euro en resecheck á 50 euro.

Resecheckerna berättigar till

nedsatt pris i någon av förbundet eller distriktens resor.

Den individuella tävlingen I tävlingen för de enskilda medlemmar vinner den som högsta antal nya medlemmar. Första är en resecheck á 200 euro, andra pris en resecheck á 100 euro och tredje pris en resecheck á 50 euro.

Bland alla som värvat minst en ny medlem utlottas fem biljetter till seniorkryssningen 2008.

Alla som värvat minst 10 nya medlemmar får en kalender för 2008, de som värvat minst 20 nya får en fribiljett till Stockholm eller Tallin och alla som värvat minst 30 nya medlemmar får en biljett till seniorkryssningen 2008. Har man värvat minst 50 nya medlemmar väntar en gåva som utannonseras senare.

Tävlingstiden för båda tävlingarna är 1.1– 31.12.2007.

ENDAS T NÅGR

A PLAT SER KV AR!

FOTO ÖSTERRIKISKA TURISTBYRÅN

Efter den intressanta resan till Sydtyrolen i Italien ger Svenska pensionärsförbundets österbottniska distrikt er österbottniska pensionärer möjlighet att uppleva hösten i Österrike under tiden 21–27 september 2007 med reseledare från distriktet.

Målet för resan är Wien, där vi stannar två nätter, och Zillertal i österrikiska Tyrolen, där vi bor fyra nätter.

Resan sker med flyg från Vasa till Budapest i Ungern där vi stannar för en guidad tur innan vi fortsätter till Wien. Med Ingves buss, som vi har till förfogande hela tiden, besöker vi turistmål i såväl Wien som Tyrolen. I Wien gör vi med svenskspråkig guide en rundtur som visar oss det bästa av Wien. Andra kvällen får vi uppleva en ”Heurigen” med festmåltid, vinprovsmakning och musikunderhållning.

På väg till Zillertal besöker vi Salzburg med bl.a. Mozarts födelsehem, Hohensalzburg m.m. Under dagarna i Tyrolen gör vi utflykter till bl.a. Örnnästet, glaciären Hintertux, Krimml vattenfallen m.m. Möjlighet till vandring i det natursköna landskapet finns.

Hemfärden sker från München och på vägen dit besöker vi Innsbruck och Garmisch-Partenkirchen. Övernattningarna sker på goda hotell där vi har halvpension, alltså morgonfrukost och middag ingår i priset. På såväl utresan som hemresan byter vi plan i Helsingfors.

Vid avresan och hemkomsten ingår buss från Karleby och Kristinestad till och från Vasa flygfält.

Resans pris är 1 000 euro och anmälningsavgift 100 euro per person uppbärs genast efter anmälan och slutbetalning i början av augusti. Tillägg för enkelrum.

Anmälan sker till SPF:s österbottniska distriktskansli på telefon 3179070 eller 050-5575389 senast 30 juni 2007.

Upplysningar om resan fås också av resegruppens medlemmar Henrik Svarfvar tel. 3440219 eller 050-69341, Bert Bäck tel.

3460372 eller 050-69006 och Per Thomasfolk tel. samma som till distriktskansliet.

Välkommen med på resan!

Resegruppen

Teknisk researrangör Ingves resor

10 – GOD TID 1/2007

Kreta är mycket mer än fina badstränder Kreta kallas med fog den europeiska kulturens vagga. Den som vill göra annat än sola sig på stranden kan besöka fyratusenåriga palats och fridfulla kloster. Här samsas venetianska springbrunnar med minareter.

Besöker man Kreta för första gången och bara har en vecka på sig – som till exempel under Svenska pensionärsförbundets resa inkommande försommar – måste man välja och vraka. Här finns så mycket att se och uppleva. Kanske mitt eget högst improviserade program kan ge vägledning.

Det minoiska palatset Knossos anses vara ett måste. Palatset byggdes för 4 000 år sedan och är den plats i vars labyrinter det mytiska odjuret Minotaurus höll till. Knossos förstördes omkring 1 500 år f.

Kr. av jordskalv och flodvågor.

ber. För att hitta svalka och mera kultur åkte jag till klostret Moni Arkadiou, högt uppe i bergen 23 kilometer sydost om Rethymnon. Här kan man beundra en venetiansk barockkyrka omgiven av en prunkande klosterträdgård.

Här utspelades en dramatisk händelse år 1866, ett massjälvmord där grekiska rebeller mot turkarnas tvåhundraåriga välde sprängde sig själva och några hundra obeväpnade kvinnor och barn i luften hellre än att ge sig.

I serveringen utanför klostret kan man njuta av den lokala yog-

Husfasader i både venetiansk och turkisk stil, som till höger den med burspråket, kantar gatorna i Rethymnons gamla kvarter.

Det var arkeologen Sir Arthur Evans, 1851–1941, som återupptäckte Knossos, köpte tomten för egna pengar och ledde utgrävningarna mellan 1900 och 1936.

De mest sensationella fynden var freskerna som täckte palatsets väggar och som man i dag kan beundra i restaurerat skick.

En stor del av de arkeologiska fynden från Knossos och andra närliggande tempel och palats förvaras i det arkeologiska museet i Heraklion, Kretas huvudstad strax norr om Knossos. Museet är trångt och turistgrupperna kan få vänta i timmar på sin tur. I researrangörernas guidade turer ingår vanligtvis ett besök till både Knossos och museet.

Svalka i bergen Det var omkring 30 grader varmt vid Knossos i mitten av septem-

hurten med lokal honung. Utsikten är strålande: berg och djupa dalar med en gnutta i blått medelhav i fonden.

Kreta är rikt på kulturminnesmärken från medeltiden då ön styrdes av Venedig. I Rethymnon och Heraklion finns borgar och venetianska palats och i Chania är stadsmuren fortfarande intakt.

Fyrar och pirar från den venetianska tiden pryder de tre städernas hamnar. Springbrunnar och minareter vittnar om öns färgstarka historia.

Att strosa längs de smala gatorna och gränderna i Chanias och Rethymnons gamla kvarter Utsikten från klostret Moni Arkadiou är magnifik. Medelhavet skymtar i bakgrunden.

är angenäm sysselsättning – men se upp för mopederna! Kaféer, tavernor och butiker kantar gatorna vars husfasader representerar både venetiansk och turkisk arkitektur.

Kleftiko och raki Jag försökte undvika de stora turistrestaurangerna, ni vet de där med inkastare och zorbasmusik ur högtalare utanför. Angenämare är det då att sätta sig till bords i en liten familjerestaurang i ett lugnare kvarter. En sådan är Castelvecchio i Rethymnon nära det venetianska fortet. Pröva lammrätten kleftiko eller mousakan med yoghurt som ingrediens, serverade av den sympatiske ägaren Valantis omgiven av sin stora familj.

De lokala vinerna, i synnerhet de som bättre ställena serverar som husvin, är helt acceptabla. På Kreta lär det bara vara turister som beställer ouzo. Lokalbefolkningen dricker raki, ett brännvik smaksatt med anis.

Man är inte beroende av researrangörerna för att se sig omkring på Kreta. Att åka buss är billigt och turerna mellan de större städerna på nordkusten täta. Busstationerna ligger centralt och är utmärkta informationskällor för den som

De mest sensationella fynden palatset i Knossos var freskerna som man i dag kan beundra i restaurerat skick.

reser på egen hand. Om chauffören tänder en cigarrett betyder det inte att det skulle vara tillåtet för passagerarna att röka. Och när

kretensarna korsar sig i hårnålskurvorna i bergen är det inget misstroendevotum mot chauffören.

Text och foto ULF WAHLSTRÖM

GOD TID 1/2007 – 11

Ervi och Margareta Sirviö från Grankulla njuter av Carmen på Estoniateatern.

Marknadsglöggen värmer gott. Fr.v. Clara Ekström, Rea Holmberg och Solveig Österman.

Tallinnkryssning med Carmen och julmarknad En färgstark Carmen på Estoniaoperan och en genuin julmarknad på Rådhustorget lyste upp de två grådaskiga decemberdagarna då 47 resenärer med start på Luciadagen begick Svenska pensionärsförbundets Tallinnkryssning. Dessutom fungerade allas glada uppsyn som ljus i mörkret.

Deltagarnas geografiska spridning var stor. Många kom från huvudstadsregionen men också långväga gäster representerade allt från Elimäki och Lappträsk i öster via Ingå och Ekenäs till Larsmo och Jakobstad i norr. För att inte tala om Sollentuna i Sverige som bidrog med Eyvor och Gunnar Schalin.

Besvikelsen var stor i seminarierummet på Rosella när det framgick att hedersgästen Jutta Zilliacus fått förhinder. Men vår guide från Viking Line, Kristina Fabritius, visade sig vara en ypperlig ersättare och tog sig an att berätta bl.a. om Estoniateaterns dramatiska historia.

År 1908 vann Armas Lindgren och Wivi Lönn med sitt förslag ”Thalia” tävlingen om teaterhuset, 1910 murades grundstenen och i september 1913 stod teatern färdig med Hamlet som första premiär.

Men glädjen blev kort, under första världskriget var här sjukhus och ortodox kyrka medan konsertsalen inhyste parlamentet – det fria Estlands grundlag stiftades här. Den 9 mars 1944 bombades byggnaden sönder och samman. 1947 invigdes ett nytt hus i mer bombastisk sovjetstil. I dag står Estonia nyrenoverad och ståtlig som ett smycke i det nya Tallinn.

Luciakvällens Carmenföreställning med estoniaprisbelönta Riina

Ulla Nylund från Ingå passar på att fynda julklappar på Rådhustorget.

Airenne i titelrollen blev en fin upplevelse. Som förstagångsbesökare fäste jag mig vid salongens interiör – ingen röd plysch och ingen röd sammetsridå här inte.

Färgsättningen är blått-svart-vitt!

Nationalsymboliken går för övrigt igen i hela staden. Julbelysningen är inte tomteröd och grann utan i de vintersvarta träden lyser lampor i blått och vitt. Det känns mäktigt och ganska gripande.

Margaretha Berghell handlar delikatessen rökt getostfläta.

Stämningsfull marknad Nästa dag styr Maj-Lis Hårdh från Ekenäs på egen hand kosan till nya konstcentret Kumu. Hon är rullatorbunden men en superturist som tar sig fram med sisu och gott humör. Eva och Helge Rosas från Lappträsk beger sig till Ockupationsmuseet, där en specialutställning handlar om finska lottor. Men de allra flesta av deltagarna väljer att ta en promenad till Rådhustorget, till Tallinns traditionella julmarknad. Mången julklapp fyndas här.

Marknaden bjuder på genuint hantverk av alla de slag – mössor, vantar och sockor i ren ull, vackra linnedukar, träarbeten, kläder, smycken, smide, korv och getost, godsaker – och som värmare i snålblåsten en läcker glögg där några procentenheter uppenbart gömmer sig i brygden. Stämningen är fin och här har marknadsutbudet inte nedsmutsats av plast och annan ”krääsä”.

Efter en guidad rundtur till den sjungande revolutionens sångfestestrad, till förstaden Lasnamäe och upp till gamla stadens Lossiplats med riksdagshus och katedral är det dags att runda stadsmuren och tornen Långe Herman och Tjocka Margareta på väg till hamnen och

Fri förmiddag. Reseledarna Tina Fabritius och Janne Holmberg tar igen sig på julmarknaden.

Första träffen på Rosella. I främre raden Eva och Helge Rosas, Lappträsk och Maj-Lis Hårdh, Ekenäs.

hemfärden.

Varmt avtackade vid avskedsmiddagen blir Kristina Fabritius och SPF:s ombudsman Jan Holmberg, som så suveränt skött

ruljansen och diskret räknat in den stora skocken så att ingen hamnat på villovägar.

Text och foto MAJ-BRITT PARO

12 – GOD TID 1/2007

Maxmo Skärgård

* god mat och kaffe * Equity 1917 - utställning Tel: (0)6 - 3455065 / Mendelin www.varppi.com Öppet sommartid varje dag, bokning för grupper.

Åk buss med

KRISTINESTAD AD KRISTINEST bjuder på k yndelmässmar knad

Komfort & kompetens Reseledartjänster Peter Söderqvist

2-3.2.2007

...oc h m y c ket anna ...och my annatt året om.

Tegelbruksg. 31 65100 Vasa 0500-162 120 el. 06-3222 433

Kristinestads fritidsbyrå www.kristinestad.fi

Norragatan 8-10, AX-22100 Mariehamn, Åland Telefon 018 15 555, Telefax 018 15 980 E-post: info@hotellpommern.aland.fi

Med orkester och kör ut i Europa!

Med många års erfarenhet av att arrangera köroch orkesterresor till de flesta länder i Europa, vet vi vad som krävs för att er resa ska bli lyckad.

I våra resor ingår alltid, alla arrangemang för konserter, repetitioner, publicitet, guidade turer m.m. samt fri plats för ledare!

Kontakta oss för mer info. och offert: Tel. +46 33 25 81 50 * Fax +46 33 25 51 96 * e-mail: info@eurotravel.se * www.eurotravel.se

����� �������������� ��������������������

�����

������������������

��� �

������������������������������������������ ������������������������������������������������ ������������������������������������������������ ������������������������������������������������

������� ����������������������������

��� �

����������������������������������������������������� �������������������������������������������������� ���������������������������������

������

�������������

��� �

������������������������������������������������������� ������������������������������������������� ��������������������������������������������������

������� �����

��� �

������������������������������������������������������ ����������������������������������� �������������������������������������������������

������� ���������������� ���������������������������������������������� ������������������������������������������������

���

������������ ������������ ������������������������������ ���������������������� ������������������������������� ������������������������������������������

��� �

GOD TID 1/2007 – 13 Bernys, Resmål Finlands enda världsnaturarv www.replotbridge.com tel. 06-3521200

BAR -BAARI

Stationstorget 1 Asematori Hangö Tel. 019-248 3218 Puh.

Boka direkt hos oss!

Tel: int+358-(0)18-37 800, Fax: int+358-(0)18 37 801 E-mail: bjorklidens@aland.net, www.bjorkliden.aland.fi Adress: Björklidens Stugby, FIN-22 240 HAMMARLAND

Våningshotell vid Ring I i Esbo, Alberga

��������� ������� ��� ����������� ��������������� ������� ������������ ������ ���������������� ����������� ����������������� ������������� ������������ ������������� ������ ��������� �������������

Borrargatan 3, 02600 Esbo Tel. 09-511 051 fax. 09-5110 5566 www.espoon-privatel.fi privatel@espoon-privatel.fi

POJO

BRUKSIDYLLER I NATIONALLANDSKAP

���������� ����� ��� ������ ���� ������ ������� �� �������

Fiskars, Billnäs, Antskog och Åminnefors Utställningar • Museer • Musikfestivaler Ekoprodukter • Handelsträdgårdar Traditionellt byggande • Antikviteter Golf • Ridning • Slalom • Idrottsinstitut Tfn (019) 278 21 | www.pohja.?

Expedition NOVEMBER Antarktis 2007 8 platser kvar till Antarktis!

Följ med på en oförglömlig resa till Antarktis.

Vi kommer att besöka bl.a. Falklandsöarna, Sydgeorgien och Antarktiska kontinenten.Vi kommer att möta pingviner, albatrosser, valar, elefantsälar och mycket annat i världens mest storslagna landskap.

Även några platser kvar till “Svalbard runt på elva dagar” 26 Juli - 5 Augusti 2007

För mera information/brochyr vänligen kontakta: Tommy Pettersson, tp. naturresor,AX- 22920 Brändö, tel. 018-56 262 eller 040 post: tommy1.pettersson@pp.inet.fi 040 512 5126261, 6261,e-e-post: tommy1.pettersson@pp.inet.fi

14 – GOD TID 1/2007 HÄLSORESOR

TERVIS PÄRNU 25.2-4.3 419€ 8 Dagar Buss-båt-helpensionläkarunders.-3 behandlingar per dag Rutt: Pargas-Kimito-EkenäsKaris-Ingå-H:fors Bagaget och inköp får vara i bussen under båtresorna Tervis har service även på svenska.

PARTOURS

Pargas 0440 524911 / 044 5527427 www.partours.com

Ordboksprojekt

FÖRENINGSNYTT

Som medlemsförmån har företaget

Sandstone under en månads tid lagt sin ordbok som en länk på resekalendern på förbundets webbplats under adressen www.spfpension.fi/resor. Klicka på länken till vänster för att komma till ordboken. Avsikten är att medlemmarna kan bekanta sig med ordboken och slå upp, översätta och använda ord och uttryck från 22 olika språk. Den ger också synonymer, som är praktiska när man löser korsord.

Passa på och använd ordboken medan den är uppsatt på nätet.

Om ni är intresserad av mer information om den eller om ni önskar beställa den, vänligen kontakta kansliet, tel. 09-7288820, e-post: kansliet@spfpension.fi.

VERONICA FELLMAN

Pensionärskören uppträder på julgrötsträffen med körledaren Robert Helin vid pianot

Pargasiten tog emot kulturpriset Pargasiten, som är det nya smeknamnet på Pargas svenska pensionärsförening r.f. fick Pargas stads kulturpris för år 2006.

Anmäl dig eller din kör till

en nordisk körfestival

Det sällsynta mineralet pargasit förekommer i Pargas kalkberget.

31 juli - 5 augusti Uppsala 2007

www.nordklang.org Tel: +46 8 407 17 70

Motiveringen till priset som delades ut på självständighetsdagens fest i Pargas var den mångsidiga verksamhet som Pargasiten bedriver, främst de innehållsrika månadsträffarna där medlemmarna gruppvis engageras för arrangemangen. Det gäller också övriga aktiviteter såsom kulturresor i Europa, teaterbesök, sport, seniordans etc. Kontakten

Pargasitens nya sångbok

Speakern Marita Holmström överröstar bordssamtalen på julgrötsträffen.

Marita leder också seniordansarna.

till äldrerådet i Pargas stad är en viktig länk. Utbytet med systerföreningar har också varit givande.

Utöver att varje aktivitet har sin egen verksamhetsledare har ordföranden Stina Engblom-Colliander verkat som primus motor.

Hon redigerar också Pargasitens egen tidning Parentesen som utkommer med nyttig information och trevliga texter till varje månadsträff. Kulturpriset delades med danskonstnären Maire Aho. I oktober gav Pargasiten ut en ny sångbok Den som skall sjunga är du som till både innehåll och utförande sitter bra i handen vid allsångstillfällena. Sångboken hade

Den nya sångboken sjungs in av redaktionsgruppen fr. v. Stina EngblomColliander, Jörgen Hollstén, Christina Långbacka och Kurt-Erik Långbacka vid pianot

redigerats med stor omsorg av gruppen Kurt-Erik Långbacka, Stina Engblom-Colliander och Christina Långbacka. Cornelius Colliander stod för de grafiska vinjetterna.

Smeknamnet Pargasiten kom till genom en förslagstävling som avgjordes på oktoberträffen där Henning Lauréns förslag blev det vinnande. Medlemmarna i Pargasiten kallas för pargasiter.

Pargasit är också benämningen på ett mineral som på grund av sin speciella kemiska sammansättning är sällsynt, men det förekommer i Pargas kalkberget och har därigenom fått sitt namn.

Tack vare ekonomiskt stöd från Svenska kulturfonden, Nordkalk Abp, Pargas stad och ett antal företag på orten kunde Pargasiten lyckligt genomföra sitt jubileumsår 2006 med trettio år på nacken.

Pargasiten har föresatt sig en ambitiös verksamhet också för året 2007. Styrelsen konstituerade sig nyligen med sammansättningen: Stina Engblom-Colliander, ordförande, Holger Bergman, vice ordförande, Christina Långbacka, sekreterare, Jörgen Hollstén, kassör, Harriet Weckroth, reseoch evenemangsledare, Ingmar Jungarå, Pirkko Karrento, Johan Lindholm och Ami Olsson.

Pargasiten består av 290 pargasiter och månadsträffarna i Brandkårshuset brukar samla 120 pargasiter förutom inbjudna gäster.

Julgrötsträffen i december besöktes av 180 deltagare.

Text och foto GUSSE LAURÉN

GOD TID 1/2007 – 15 FÖRENINGSNYTT

Aktivt år i Ekenäs

Bokträffen ny giv i Mariehamn

Hundra medlemmar i Ekenäs Pensionärer r.f. samlades den 14 december på Sea Front till traditionell julfest, som tillika var en avslutning på säsongens och årets verksamhet.

I dag har Mariehamns Pensionärs-

förening två underavdelningar i Eckerö och på Kökar och fyra sektioner; bangolf, boule, bowling, Moderatokören och Nybyggarne.

Dessutom får MPF med undertecknad som redaktör och producent en gång i månaden i Ålands Radio sända Pensionärsradion, i vilken vi kan informera om vår verksamhet, men framför allt ta fram teman som kan tänkas intressera åländska lyssnare. Pensionärsradion (55 min.) sänds var fjärde måndag med repris på lördag.

Undertecknad som i trettio år

Lions Lucia Emma Murtonen med tärnorna Amanda Parviainen, Julia Pöysti, Anna Engberg, Ronja Nordman och Julia Högnabba.

I sitt hälsningstal gav ordförande Georg Lång därför en återblick på årets verksamhet, som har varit mångsidig. Det sammanlagda antalet deltagare i gammeldans, seniordans, körsång och boccia samt tisdagsmöten, årsmöten, fester och gästträffar har varit ca 4 500. En så omfattande verksamhet har inte många föreningar i staden.

Föreningen har genom sin ordförande varit representerad i stadens äldreråd och i styrelsen för Svenska pensionärsförbundet och genom dessa organ kunnat delta i bevakandet av de äldres intressen.

En hithörande aktivitet var den av SPF initierade gångkampanjen med uppvaktning av stadens ledning till förmån för närståendevårdarna.

Hos oss gjordes uppvaktningen den 3 oktober gemensamt av alla stadens fyra pensionärsföreningar.

Noteras kan att anslaget för stöd till närståendevårdarna i stadens budget för år 2007 blir 170 000 euro jämfört med de 95 000, som togs in i budgeten för år 2006.

Till intressebevakningen hör också att man måste reagera mot sådant som är negativt för oss äldre, t.ex. flyttningen av en del av Fridebo till den f.d. ryska kasernbyggnaden på Ekåsens sjukhus.

Georg Lång påtalade i detta sammanhang att Västra Nyland på ledarplats har ansett äldreomsorgen och utbildningen vara ”mindre frå-

gor”, då de i själva verket är mycket viktiga för en stor del av stadens medborgare.

I SPF:s kampanj för att värva medlemmar har föreningen varit framgångsrik. Under året har 106 nya medlemmar skrivits in. För närvarande har föreningen 505 medlemmar, vilket torde göra den till den fjärde största inom Svenska pensionärsförbundet.

Efter en julpsalm följde en julbetraktelse av prosten Elsa Tenhonen. Hon utgick i den från julgranen och framhöll att det är julens kristna budskap som bär upp julen liksom stammen hos granen bär upp dess grenar.

Kören under ledning av Saga Westerlund sjöng till ackompanjemang av Karin Lindblad sångerna Det är advent, Maria går på törnestig och Mariavisa. Brita Holmström läste några juldikter.

Efter julmiddagen fick festen besök av Lions lucia med fem tärnor, som underhöll med ett i välklingande stämsång genomfört sångprogram.

Medan man väntade på kaffet ledde Carita Rosenqvist några allsånger. Seniordansarna tågade in och framförde några nummer och tog sedan en stor del av publiken med i en stor långdans och i ringlekar. Festen avslutades med dans till musik av Jukka Langén.

S.S.

jobbade som freelancer i Radio Östnyland (idrott) och också någon gång i riksradion ”började” med Pensionärsradion för fem år sedan.

Men MPF hade redan tidigare hörts i Ålands Radio. Det var legendariska Egon Häggblom (MPF ordförande 1985-1988) som i november 1988 startade ett radioprogram i Ålands radio med målsättningen - för och om pensionärer, deras intressen och glädjeämnen. Men uppslaget till ”Pensionäsrsstunden” stod styrelsemedlemmen Vera Marus för.

Programmet var en halv timme långt och gick under namnet ”Pensionärsstunden”. Egon Häggblom MPF:s första hedersordförande orkade producera programmet i åtta år.

De flesta av oss äldre har läsandet/litteratur som en viktig del av pensionärsvardagen. Varför inte ta upp det här inom MPF? Idén välsignades av vårt arbetsutskott i början av januari. Då visste jag också att gruppen skulle få en inspirerande och kunnig ledare i Doris Ingman.

I nummer 1/2007 av vår medlemstidning Nyset presenterar Doris sina tankar inför starten.

Den nya sektionen fick sitt namn Bokträffen vid en gemensam startpalaver med Doris och Rainer.

Här följer Doris funderingar inför starten: Vad är Bokträffen? Ja, än så länge är Bokträffen bara en idé, men vi är några stycken som hoppas att den snart skall bli verklighet.

Tanken är att ett antal läsintresserade personer, förslagsvis mellan fem och tio stycken, bestämmer en bok som vi vill läsa, och så träffas vi var tredje vecka för att resonera om det vi har läst. Boken delas in i lämpliga bitar, till exempel 80 á 100 sidor. På så sätt kan vi läsa den i lagom takt och hinner varje gång utbyta tankar om det lästa.

Man behöver inte alls kunna en massa om litteratur, och man behöver inte känna sig tvungen att delat i diskussionen – men det blir ju tråkigt om ingen säger någonting!

De som är intresserade träffas första gången fredagen den

19 januari klockan 14.00 i Röda Korsgården. Rainer skrev (kommer att skriva) i tidningarna att jag då kommer att presentera Kjell Westös roman ”Där vi en gång gått”, och det kan jag ju göra om de som kommer vill det. Men det viktigaste vid träffen är att vi kommer överens om vilken bok vi skall läsa under våren.

Så tänk till! Det ska också jag försöka göra. Hjärtligt välkommen den 19 januari! Doris Så långt Doris. Min uppgift blir nu

närmast att göra PR för Bokträffen.

Bra början på info om Bokträffen är Nyset nr 1/2007 som på sin första sida har en bild av pärmen på boken ”Där vi en gång gått” och ytterligare en bild av författaren Kjell Westö. Text har vi också på första sidan: Du kan läsa mera om Bokträffen som startade den 19 januari, se sid. 9. Du som är intresserad av litteratur – kom med!

Spännande tider för oss som tror på vår ”litteraturidé”.

Självklart skall vi ha pressinfo om Bokträffen, som naturligtvis kan bli en flopp. Men undertecknad tror på framgång. Kanske inspirerad av Litteraturkretsen vid Borgå medborgarinstitut som startade år 1954 och i dag ”framgångsrikt” lever vidare utan ålderskrämpor.

RAINER JOHANSSON

Motionskampanj på åboländskt vis Pensionärsföreningarna i Åboland

har i åratal deltagit i Landskapsföreningen Folkhälsans motionskampanjer, som pågår från första maj sista oktober. Man får poäng bl.a. när man är ute och går eller cyklar, när man simmar, gymnastiserar eller jobbar i trädgården. Under sex månader fylls motionsblanketterna i dag för dag på heder och samvete. Många är anspråkslösa och sätter hellre ut färre än för många poäng.

För att stimulera den här motionsformen har Veritasbolaget donerat en stor vandringspokal på vilken segrarföreningens namn graveras in. Efter tre inteckningar i rad får föreningen pokalen för gott. Åbo svenska pensionärsklubb

har redan intecknat en egen pokal ,som vid varje vårmöte fylls med is och en flaska skumvin. År 2005 gick vandringspokal nr 2 till Kimitopensionärerna, men 2006 tog Åboföreningen tillbaka byttan efter att ha vunnit poängkampen. Nu blev Kimitoföreningen tvåa med Dragsfjärd på tredje plats.

På Folkhälsans Luciafest i Åbo överräcktes vandringspriset till Åboföreningens medlemmar i

motionsutskottet Christina Ståhlberg och Richard Andersson av Folkhälsans Margó Storm och Mari-Sofi Johansson.

I maj startar motionskampanjen 2007 och inteckningskampen går vidare till glädje och nytta för alla som deltar och sköter sin motion.

Att vara med och tävla gör motionerandet roligare och sporrar allt fler att öka sina poäng och sitt välbefinnande!

Öterbyordföranden tackar Vi er ganska liten pensionärsförening i Ekenäs, men glädjande nog märker vi också av ett lite stigande medlemsantal i vår förening. När vi nu går in i ett nytt år hoppas jag att vi ska få fler medlemmar till. Med nya krafter föds nya idéer och nya initiativ är varmt välkomna.

Vi avslutade året med att fira föreningens julfest i församlingshemmet där 50 medlemmar deltog.

Vi välkomnades av kyrkoherde Anders Lindström som talades till oss och kantor Marjo Danielsson spelade och sjöng de gamla julsångerna med oss.

Vi fick också besök av Ekenäs lucia med tärnor och en gitarrspelande ung man som gladde oss med ett fint uppträdande.

Själv blev jag överraskande uppvaktad med förbundets för-

tjänsttecken i silver, vilket jag här ödmjukt vill tacka förbundet för.

Jag vill också tacka två damer, föreningens sekreterare Eva Bäckman och Ann-Marita Holmström.

Därför vill jag avsluta de här raderna med att skämtsamt säga att det är kvinnan bakom allt. Gott nytt år!

TOR WIKSTRÖM

Segern 2006 gick till Åbo! Foto PONTUS ANCKAR

CARIN ÅMINNE

16 – GOD TID 1/2007 PÅ SCENEN

GAMLA FINA LÅTAR

Vi har ett stort urval av äldre svensk musik på cd!

Pedersöre uf uppför en

Ex. Harry Brandelius, Gunnar Wiklund, Schlagerkavalkaden, Ulla Billquist, Towa Carlson, Anita Lindblom, Cornelius Vreeswijk, Siw Malmkvist, SO Sandberg, Evert Taube m.fl.

REVY 2007 i Bennäs samlingshus.

Ring för prislista och information!

Tel. 044-518 0354 QVARMAN TRADE PB 62, 66901 Nykarleby

Premiär i februari/mars, mer info i dagspressen.

Regi: Boris Bränn

���������������

Fältskärns berättelser

������������������������������������

�������������� ������������������������ ����������������� ����������������������

������������������������������ ����������������������������������� ���������������

����������������� ����������������� ����������������� ��������������� �������������������

����������������� ����������������� ����������������� �����������������

������������������ ���������������� ����������� ������ �� ������� ������

�������������� �������� ����� ��������������� �����������������

����������������������

Taklax Uf:s revy Fredrik Pacius

Se dagspressen för närmare info.

Kung Karls jakt Finlands första opera

         



          



 

Framförs på svenska.

FÖRESTÄLLNINGAR 30.1, 3.2, 9.2, 13.2, 15.2, 17.2, 21.2

      



I Zacharias Topelius libretto skildras den minderårige kung Karls älgjakt på Åland 1672.

I kungens följe planeras en maktkupp. Den enda som känner till det är fiskarflickan Leonora.

En romantisk opera om ärelystnad och kärlek, om Finlands födelse, om folket och makten.

Uppsättningen av Kung Karls jakt är också en opera om att sätta upp en opera – i dag, drygt 150 år efter dess tillkomst, när världen i grund har förändrats. På Nationaloperans scen möts två epoker.

    

Svenska pensionärsförbundets medlemmar får 10 euro rabatt.

Biljetten kostar med rabatt 58 euro. Operan erbjuder förbundets medlemmar avgiftsfri grupprundtur på operans tiljor före den föreställning de har köpt biljett till. Meddela vid biljettköp muntligt om medlemskap i Svenska pensionärsförbundet.

Numret till biljettkassan är 09-40302211.

��������������������

��������������

������������

�������������

��������������

��������������� ����������������� �������������������

���������������� ������������� ��������������������

���������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������

GOD TID 1/2007 – 17 PÅ SCENEN

���������������

��������������������������� ��������������������������� ������������������������������ ������������������������������ �������������������������

������������������ ������������������������������������� �������������������������������� ������������������������ ������������������������������������ ���������������������������������

����������������������� ���������������������������� ���������������� ���������������������������� ��������� ����� ������������������������� ���������� ������������������������������ � � � �� � � � ��������������������� � ��������� ��������������������������� ��� � ����������������� ������������������������������ � �� � � � � ����������������� �� � ��� � � �� � � � � ��������������������������� ������������������������������� ������������������� ������������������������ ���������������������������� �������������������������������� ���� ���� � ������� ����� �� � �� � ���������������������������� �������������������������������� �������������������� � ���������������� ��������������������������� �������������������������� ��������������������� ����������������������������� �������������������� � ������������������������� ����������������� ������������������������

���

�����

SUDOKU 4 1

8 6 7 8

Lösningen finns på följande sida.

9

5 1 2

2 3 1 5 9 6 7 3 5 1 9 8 6 4

1

BEGRAVNINGSBYRÅ MARJAMÄKI Till Er tjänst med mångårig erfarenhet Herrholmgatan 14, Jakobstad Tel. 06-7231 730

JURIDISKA TJÄNSTER JURISTBYRÅ BERNDT HOLMSTRÖM Tidsbeställning:0440 471 235 Centralgatan 79, 10300 Karis

SPECIALTANDTEKNIKER

Jorma Alatalo Kungsgatan 8 II vån Ekenäs 019-246 2670

OPTIKER

KARIS, Köpmansgatan 4 Tel. 019-230 161 Ekenäs, Kungsg. 8 Tel. 019-246 2949 Optisk specialaffär Tel. 02-458 3992, 040-5870757

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

Genom att använda Cancerstiftelsens adresser stöder ni kampen mot cancer.

Våra adresser erhålles från banker, bok-, blomster- och pappershandlar, begravningsbyråer, R-kiosker samt färdigt textade på vårt kontor.

Elisabetsgatan 21 00170 HELSINGFORS Tel. 0800 134 000 med lokalsamtalsavgift

CANCERSTIFTELSEN

Senatorns Köpcenter � 09-298 1927 BESTÄLLNINGSBUSSAR CHARTERBUS

R. Lundström

Tel. 09-221 4471 Fax. 09-221 4671 Turistbussar 16-50 pers.

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865, fax 019-501 565 tidstrand@tidstrand.fi

Ont i nacke? Axlar? Knän?

Rygg? El.dyl.

Pröva på medicinsk laserbehandling!

Mottagningar: I Grankulla på Villa Breda, Esbo på Helsingin lääkärikeskus( Ulappatori) Gör gärna även hembesök!

Mottagningar också i Sibbo och i Kimito

Tel. 040-524 3737 Martin Larsson Medikalvaktmästare Arbetat med laser sedan 2003

www.tidstrand.fi

Tfn: 0424 2801 Fax: 019-241 2044 Trollbergsvägen 15, 10650 EKENÄS E-mail: magnus.lind@magnusbusstaxi.fi

18 – GOD TID 1/2007 BOKHYLLAN

Hälsa för äldre!

Folkhälsan ordnar ledarkurser i hela Svenskfinland för personer som är intresserade av att starta och leda kurser för andra äldre. Under kurserna får du tips, övningar och idéer för motion, minnesträning och social samvaro.

Materialet finns samlat i handledarmappar.

År 2007 ordnar vi följande kurser:

Balansellakurs 15.2 i Åbo BöjTöj och Balansella 8-9.3 i Kristinestad, 15.3 i Åbo, 21-22.3 i Korsholm, 12.9 i Ekenäs Introduktion till Seniordans 27.2 i Mariehamn Minnella 9.10 i Borgå Kurspris 50 € /kurs, 25 € för Folkhälsan medlemmar Kontaktperson Taina Johansson, tfn 050 539 8783 eller taina.johansson@folkhalsan.fi

Program på Rastis i Nordsjö våren 2007 Sö 18.2. kl.15 Teater Viirus; Himlakroppar To 15.3. kl. 18.30 Åbo Svenska Teater och Teater von Krahl (Tallinn); Idiothello Sö 18.3 YH Sydväst/Linjen för scenkonst; kl. 16 De fem ringarnas bok, kl.18 Vargliljan Sö 25.3.kl.14 Samuel Angelicus Pianokvintett: Klassisk konsert Fre 30.3. kl.19 Anders Grönroos & Anders Östling; Visor, ballader och blues To 5.4. kl.18 Marina Motaleff och Marjorita Huldén: Tamar Bilj. á 5/4 € via Luckan Helsingfors, tfn 09-170 862, samt vid dörren en halv timme före.

Adress: Rastis, Fjärdstråket 6, Helsingfors, tfn 0505226827, www.kulttuuri.hel.fi/rastis

Reflekterande memoarbok Bland människor och tankar i en ny tid är en reflekterande memoarbok som riktar blickarna på de äldre i vårt samhälle, det är den fjärde boken i Greta Stenbergs memoarserie.

Hon utgav sin första bok Ett liv med får för får år 1998. Känslan för fåravel och fårskötsel går som en röd tråd genom också den här boken och speciellt framhållandet av det inhemska fåret med alla dess goda egenskaper. Den epok som boken omfattar gäller tiden efter de aktiva ”fåråren” och återflyttningen till Åbo. Ullboden är nu hennes huvudsakliga arbetsplats. Alla produkter i Ullboden är gjorda av ull eller skinn av egna får.

I början av boken beskriver hon en episod som jag tycker att belyser hela hennes vänliga ener-

giska målinriktade person: ”Jag behöver inte vänta mer än någon minut förrän buss 6 kommer, tätt följd av en av de andra. Min vana trogen hälsar jag på chauffören men han säger ingenting och återgäldar inte heller min hälsning med en nick eller ett leende. Ingen av de andra passagerarna hälsar när de stiger in i bussen. Det här är en sak som jag nog skall råda bot på för chaufförens glada ’gomoron’ på bussarna från Pikis lyste upp hela min dag.”

Då man läser vidare i boken erfar man att hon lyckades med detta och mera till.

Boken är intressant och påminner oss var och en om att man kan göra och bättra på saker om man bara vill.

MARIANNE RÖNNBERG

Med mänskliga mått Aktia har publicerat boken Med mänskliga mått. Aktia – en stor liten bank och dess hemlighet. Med tanke på den omvälvande förändringen som banken – och bankvärlden – har genomgått under de senaste decennierna är Mikael Ingbergs initiativ att fråga Svenolof Karlsson om att teckna ned bakgrunden till Aktia intressant. Sparbanksidén föddes redan i början av 1800-talet i Finland och Helsingfors Sparbank grundades 1826, tidigare än mången affärsbank i Finland, men några år efter Sparbanken i Åbo, som var den första sparbanken i Finland.

Boken är tredelad. Den första delen beskriver historiska stormän och historiska skeden. Man kan märka att det som många har byggt upp under en längre tid är det så lätt att vid sämre tider förstöra. 1990-talet har nämligen varit ett svårt skede för samtliga

banker i Finland. I andra delen, som behandlar kommentarer och diskussion om både det förflutna och framtiden, uttalar sig erkända finansmän, bland andra Christoffer Taxell och Björn Wahlroos.

Pånyttfödelsen beskrivs. I det tredje och sista avsnittet finns några succéhistorier.

Boken är aktuell, eftersom även de nyaste förändringarna med Veritas livförsäkrings- och pensionsförsäkringsbolag har hunnit med. Direktör Henrik Wikström på Aktia berättade för mig att de första sidorna trycktes när de sista sidorna skrevs. Boken, som får köpas på de flesta bokhandlar eller via Aktia, är skriven på ett neutralt sätt och kan rekommenderas för dem som tycker om bankhistoria och vill veta vad bankerna höll på med under det avgörande 1980-talet och depressionen på 1990-talet. En intressant detalj är att även Svenska

GT-läsarnas krigsminnen togs väl emot Boken Unga liv i krig och kristid,

som bygger på God Tid-läsares minnen från hemmafronten under åren 1939–44, har tagits väl emot.

Boken är resultatet av ett upprop i God Tid för ett år sedan. Den kom ut några dagar före jul.

Här skriver 31 berättare från alla delar av Svenskfinland om upplevelser under krigsåren. En del var då små barn, andra var tonåringar eller unga vuxna. Många gripande berättelser vittnar om rädsla, sorg och saknad, men också om mod, kärlek och värmande gemenskap under de svåra åren.

Unga liv i krig och kristid kan rekvireras direkt av bokens redaktörer Agneta von Essen (Tölögatan 9 A, 00100 Helsingfors) och Maj-Britt Paro (Båtsmansbrinken 4 B 36, 02320 Esbo). Priset är 15 € inkl. porto. Boken finns också till salu hos Luckan, hos Schildts i G18 och Akademiska bokhandeln samt hos bokhandlarna i Vasa, Närpes, Kristinestad, Pargas, Ekenäs, Kyrkslätt och Sibbo. (MBP) pensionärsförbundets första vice ordförande Sven-Erik Kjellmans kamp för en självständig Kvevlax Sparbank är dokumenterad i boken.

VERONICA FELLMAN

SUDOKULÖSNING 4

5

3

1

2

9

7

8

6

1

2

9

7

8

6

4

3

5

7

8

6

4

5

3

1

2

9

9

7

8

6

4

2

5

1

3

6

4

2

3

1

5

9

7

8

3

1

5

9

7

8

6

4

2

2

9

7

8

6

4

3

5

1

5

3

1

2

9

7

8

6

4

8

6

4

5

3

1

2

9

7

Vinnare i ”Konstkrysset” 9/2006: Björn Eriksson, Pargas Britta Isaksson, Mariehamn Kristina Jusélius, Esbo Hans Nordman, Jakobstad Berit Thors, Helsingfors Vi fick in 399 krysslösningar.

Grattis till alla fem vinnare.

Turistkryssets lösningar postas till redaktionen senast den 9 februari 2007. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”.

GOD TID 1/2007 – 19

20 – GOD TID 1/2007 SISTA ORDET

Seniorernas favorit Vilstolen

HAMLET

Se upp för mus med vassa tänder

B. 70, dj. 77, h. 102, sitthöjd 47 cm Läder el. tyg.

Trä: Bok (körsbär, mahogny, natur) Funktion: Glid

* Även mattor och bordsarmatur.

019231 355

Amadeus Verkstadsgatan 3, Malmkulla, Karis

Vard.

10-17

GOD TID

utkommer nästa gång den 2 mars. Material till nummer 2/2007 bör finnas på redaktionen senast den 16 februari.

Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

STÖD DET FINLANDSSVENSKA BILDNINGSARBETET Svenska folkskolans vänner tar emot donationer och testamenten. Föreningen ställer avgiftsfritt sakkunnig hjälp till förfogande vid uppgörande av donationsbrev och testamenten.

Närmare information ger SFV:s kanslichef Christoffer Grönholm, tfn 09-6844 570

������������������������������� ������������������������� �������������������������������������� �������������� ��������������������������������������������� ������������������������������������

Förr var det saxen och rödpennan som gällde. I dag är det en mus med vassa tänder som är redaktörens verktyg när han tvingas förkorta texter.

Vi vill att fler föreningar berättar om sin verksamhet i God Tid. Men för att fler rapporter ska få rum måste texterna bli kortare.

Att skriva kort är inte lätt. Försök med att skriva texten som du först tänkt dig och attackera den sedan med sax, penna eller musen med de vassa tänderna.

Vad kan man stryka? Tänk på vem du skriver för. Är det för dem som var med på festen eller för tidningens läsare i största allmänhet?

Behöver namnen på alla som blev omvalda i styrelsen räknas upp eller räcker det med de nya ledamöterna? Behöver kaffeserveringen nämnas? Behöver namnen på alla som uppträdde på

jubileumsfesten publiceras?

När den lyckade resan ska beskrivas är det föga intressant vilket klockslag man träffades och vem som äger bussen eller satt bakom ratten.

Kaffepauserna kan skippas om inte raststället som sådant kan tänkas intressera läsarna.

Vad vill vi ha mera av? Bland annat sådant som inspirerar andra till nya verksamhetsformer och ger tips om intressanta resmål.

De gånger läsarresponsen har varit negativ har det så gott som alltid handlat om på tok för långa texter. Särskilt har man kritiserat debattartiklarnas längd.

Skriv gärna, skriv ofta, skriv kort!

ULF WAHLSTRÖM chefredaktör