Svenska pensionärernas organ
Nr 1
28.01.2003
SPF bygger ny strategi Det låter utopistiskt men förbundets strävan bör vara att växa från nuvarande 15 000 medlemmar tili 50 000 (Svenskfinland har totalt 60 000 pensionärer). Tillväxten skall komma genom vårt arbete och föreningarnas verksamhet, sade Svenska Pensionärsförbundets nye
Insides Identifikationsproblem? Ledaren
ordförande P-H Nyman då han på onsdagen öppnade sitt första styrelsemöte. Forl. på sido 4 Hur skn pel/sionärsjörbundel. stralegi lltformas? Rainer Nordström oeh Mals Koekberg lllbyter åsikter medan vikarierande verksamhelsledarell Per Thomasfolk jöijer med.
Östnyländska kämpar sid 3
Inte alltid klokt att kringgå skatt Det finns en tendens i samhället att på alla sätt försöka undgå skatt. Det gäller inte bara t.ex. svartbyggen ulan också vid arv, gåva, testamenten och liknande. Men det är långtifrån alltid klokast att ba ra tänka på hur komma undan skatt. För pensionärer kan det gå direkt illa.
Med /ile Iloggranllhet knnman spara in eli rejäl slallt om året, jörsäkrar MarthajörbrUldets ekonomiska rådgivare Nini Smeds.
- Pensionärema ska akta sig för att ta för mycket bekymmer över hur de ska göra sig av med sin egendom så att arvingama ska komma undan med så lite skatt som möjligt. Pensionärer lever längre och är friskare än förr. Det kan uppstå oväntade siruationer då pensionären själv sk'Ulle behöva sina slantar och ägodelar. För dessa vamande ord står dipl.ekonom N ini Smeds som är ekonornisk rådgivare på Manbaförbundet. Hon tillägger dock att det fmns möjlighet att kringä el-
ler förrni ldra arvsskatten om man verklige n viii gä in fö r det. 1 princip är gävoskan och arvsskatt lika stora, men man kan skattefritt van tredje år ge en gäva tili ett värde av 3.400 euro. Ger två föräldrar blir det dubbelt upp. Man kan ocksä testamentera direkt ät bambamen och pä detta sätt "hoppa över en generations arvsskatt. Det går också att helt enkelt avstå frän ett testamente tili fårmän för bamen däremot kan man inte avstä frän bara en del av testamentet. Sedan kan man också fördela testamentet på fle re bambam och personer för an undvika att skatteprogressiviteten slår aIItför hän pä en person.
och rullstolar. TrafikJjusen i stora garukorsningar förseddes med Ijudsignaler för att synskadade skulJe kunna röra sig på egen hand. Ramper intill trappor blev aIIt vanligare. Hissar byggdes in där handikappade tidigare behövt hjälp få r att komma in och ut. Pä senare år har vi fäll läggolvsbussar och spärvagnar. Invataxi bilar och parkeringsplatser reserverade för invalider. Handikappservicelagen har gett möjlighet atl renovera och bygga om bostäder med kommunalt stöd.
T.ex. at! få rstora dörrar, avlägsna trösklar och göra badmm ocb kök anpassade tili invånarens funktioner. Handikappade börj ade fä förtroendeuppdrag. Riksdagen fick sin första multibandikappade riksdagsman och försägs med ramper. Dä han inte ätervaldes togs rampema i lystbet bOrl. EU-kornmissionen uUyste redan 1999 år 2003 tili europeiskt handikappår. Hittills har temaåret inte fått den uppmärksamhet FN-året bade. 1 Finland öppnades temaäret officiellt i medlet av januari av statsministem i Fin-
landiahuset. Handikapprådet efterl yser större förstäelse och tolerans för dem vars dagliga li vsvillkor dikteras av sjukdom eiler skada - och av omgivningen. Personer med funktionshinder bar samma rättigheter som andra medborgare. FN:s generalförsamling antog redan får tio år sedan allmänna direktiv om handikappades möjligheter att leva et! norrnalt li v. Alla omfattas av deklarationen om de mänskliga rättighetema. Författaren Ulf Gustafsson deltog under handikappåret 198 J i Fpa:s skrivtävling där han fick tredje pris i klassen "En bandikappad bar ordef'.
Mänadens gäst: Ola Rosendahl sid 3 Spritsmusglarna kommerigen sid 5
U
En sak som gör Nini Smeds arg är då slipade få rsäljare lurar pä gamla och dementa personer fullständigt onödiga aniklar, vilket kan bli väldigt dyrt. Forts på sid.4
Delaktighet tema för EU:s handikappår 2003 FN:s intemationella handikappår 1981 gjorde oss medvetna om den situation många av oss lever i. Temat var den gAngen "Full delak'1:ighet och järnlikhel" . Temaåret var väl· förberett och fick stor publicitet. De flesta förenittgar och organisalioner uppmärksarnmade handikappåret med möten och seminarier. Det resulterade i en lag om handikappservice och utbyggd rehabilitering , nya stödforrner och mycket annat. Planerare och arki tekter böIjade se sarnhället ur funktio nshindrades synvinkel. Trottoarkantema vid skyddsvägama sänktes med tanke pä rollatorer
Årgång 31
Han skriver så bär: " Tänk om det gäIJde dej? Tänk om staten ställde Iikadana vilIkor åt Jöntagarna fOr att de skaJI få ut sin lön som åt handikappade få r att de skall få sitt bidrag. Tänk om löntagarna skulle inkvarter as i särskilda Jöntagarhem. Tänk om de skuJIe fOrJora sin lön om de ville sammanbo med någon och Dytta bort. Tänk om löntagarna inte fick arbeta eiler äga eiler spara sma pengar.Tänkom .. .
Ebba Jaknbssoll
Aktiviteter i Österbotten sid 6 Det sjuder i Seniorstugan sid 7 Förebyggande hembesök sid 9 Minnen frän andeba sid 10
BIi du med din sjukdom sid 10 Seniordans ett mot ionsrecept sid 12