God Tid 1/1994

o

1 Abo trivs man och är aktiva Sidan 8 Argång 22

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN

Klåvus, Hansson, Lindfors fortsätter i presidiet Omval av presidiet blev det när den nyvalda förbundsstyrelsen sammanträdde tili sitt rörsta möte den 20januari. Det betyder att Ragnar Hansson fortsätter som första viceordförande och May Lindfors som andra viceordförande.

Förbundsordiöranden Levi K1ävus valdesju redan vid höstmötet.

Tili arbetsulskottel valdes Clara von BonsdorlI, Göran Björkman, Ruth Bäck· strand och Ragnar Hansson.

Förbundsordförande Levi Klåvus.

Första viceordförandell Ragnar Hansson.

AlIdra viceordföranden May Lilldfors.

Styrelsens ordforande Levi

So=ardagen försiggär denna gäng på SagaIund pl! Kimiloön. Dalum blir 8 juni och arrangör är Kimito Pensionärsförening r.f. Den 27 oktober arrangeras kulturdagen i biblioteket i Nickby i Sibbo. Arrangör är Sibbo Svenska Pensionärsförening.

När det gäller förbundsmöte· na kan nämoas atl vårmötet deooa gäng försiggär i Karleby. Höstmötet äter hälls i Tammerfors. Datum för det är 10 november.

En motionsvecka rnntom i Svenskfinland försiggär uoder tiden 23 september -1 ok· tober. Starten sker i Jakobstad. En frägesporttumering ska ocksä genomföras. Mera

detaljer om den ko=er all ingä i God Tid 2/94. Utöver dethär blir det ocksA f1era re· searrangemang med Anneli Hofer som ledare.

När det gäIJer förbundets längtidsplan kan för 1995 ärs del närooas all vinterdagen planeras förläggas tili Helsingfors, kulturdagen tili mellersta Nyland, höstmötet tili Åboland, ärsmötet tili Åland och so=ardagen tili Österbotten. För 1996 ärs del planerar man att fortägga böstmötet tilI Helsingfors, ärsmö· tet till mellersta Nyland, sommardagen tili västra Nyland, kulturdagen tili Åboland och vinterdagen tili Österbotten.

K1åvus fungerar aUlomatisl..-t

som arbetsulskottets ordförande. Göran Björkman vaIdes tilI arbetsutskottets viceordförande.

Detbär betyder atl AU bar sa=a sammansättniog som senaste är.

Förbundsstyrelsen slog ocksä fasl verksamhetsplanen för innevarande är. Beträffande storsamlingarna kan näm· nas all Vinterdagen arrangeras i Kulturbuset i Hagalund i Esbo den 24 febrnari. Arrangör är Esbo svenska pensionärer r.f. Motionsdagen pä Norrvalla hälls den 6 maj och mo· Göran Björkman - viceord- tionsdagen pä Solvalla den 10 förande i årbetsutskottet. maj .

Arbetspensioner i EES ges på nationell grund EES-avtalet som gäller det europeiska ekonomiska samarbetsområdet garanterar att de nationella villkoren fOr de finJändska nrbctspcnsioncrna fortsätter att gälla. En person som varit bosatt inom EES·området och som börjar arbeta i Finland omfattas av våra arbetspensionsförmåner. Vi får samma bemötande om vi får ett arbete i något EES· land. Vi bar alltså ingen orsak att vara oroliga, fOrsäkrar Tapio Karsikas

som är chef fOr Pensionsskyddscentralens kundservice.

En finländare Ur arbetspension enligt den gäIJande lagstiftningen i varje enskilt EES-medlemsland pä samma sätt som den ifrägavarande stateos egna medborgare.

- EES-avtalel som tTätt i kraft vid ärsskiftel garanterar fri rörligbet för arbetskrafteo frän et! avtalsland tili eli anoat. Därför är det viktigl att kootinuiteten i den sociala tryggbeten inte heller bryls dä vi arbelar i flera EES-slater, säger Karsikas.

- Alla EES-medborgare behandlas pä samma sätt i fräga örn den sociala tryggheten oberoende av anställningsland. Eo spanjor och co finländare intjänar lika mycket i arbetspension dä de är anställda av en arbetsgivare i Madrid. r detta faU omfattas de av de spanska lagarna, reder Karsikas uI. Många länder ger arbetspeosion Som en följd av all arbetskraiten kan röra sig frill kan det förstäs gä sä att arbetspensionen delas upp i mänga smä

delar. Totalpeosionen bildas dl! av delar som intjänats i olika länder ocb som räknas ut enJigt lagarna i varje enskill land.

Varje pensioosdel som in~änats pä detta sätt belalas sedan tili landet man är bosatt i som pensiooslagare, i det landels valuta.

- Lyckligtvis kan dessa pensioner sökas med en blanket!o Pä blanketten upptas bara alla de EES-länder som man arbetat i. 1 Finland samlar Pensionsskyddscentralen (PSC) eiler Folkpeosionsan-

Nr1

1 februari 1994

Svenska Esbo växer faktiskt Esbo är faktiskt den näststörsta "svenska" staden i landel Större är endast Helsingfors. Och faktum är att ocksä den svenska befolkningen i Esbo är stadd i tilIvärt Dethär berättar riksdagsman Margareta Pietikäinen. Det är hon som framiör Esbo stads hälsning när deltagarna i Vinterdagen samlas i Esbo kulturcenter.

Esbo kulturceoter (kuIturbuset) är förövrigt en imponerande byggoad. Stadens svenska inforroationscbef Stig Graofors berättar atl kulturcentret är pä U.9OO kvm (nästan 1,3 bektar).

- Och det är ocksä bögt i tak för antaIet kubikmetrar uppgär liU 68.700. Tapiolasalen imymmer ca 1.000 personer.

Kulturcentret inrymmer ocksä HagaIund filialbibliotek. Kulturcentret fårdigställ-

des i januari 1989. Där arbetar idag ett finskspräkigt musikinstitut samt arbetarinstitutet.

- Men här ges ocksä ett stort antaI teater- och filmf6reställningar, berättar ioformationschef Granfors.

Dessutom används utrymmena for koogress- och mätesändamäl.

Esbo är idag eo stad pä 182.000 invånare.

De svenskspråkiga uppgår tili ca 19.000, vilket utgör nästao 11 procent av stadens hela befolkning.

- Vihar bait eo aUtfor stor infIyttning tili Esbo unde de sen aste äreo, säger Granfors.

Under slutet av 1980-taIet ökade folkmängden med 3.0oo/är. Meo den var lika stor ocksä ifjoL Dethär medför ett stort tryck pä skolor ocb barodagvärd.

- lnflyttningen sker oärmast frän Helsingfors och Vanda. Kanske del faktum att vi fortfaraode har Tätt myckel grönomräden i Esbo och det att bär finns mycket Forts. pII sido 15

400 väntas tili Vinterdag!

-Ifjärtligt välkomna tili Esbo och Vinterda-

gen!

Det hälsar Kurt Wahlstedt, ordförande för Esbo svenska pensionärer. Åtminstone ännu när denna tidning utkommer är Kurre ordförande för föreningen.

- Meo vi bar ärsmöte den 10 februari, sl! man vet ju inle om jag är ordf6rande längre den 24 februari... Säger Kurre och sktattar.

Del är en slor forening som tillsammans med f6rbundet stär värd f6r ärets Vinterdag. Kurre beTättar att Esbo svenska pensionärsf6rening ifjol hade 882 medlemmar.

- Vi arbetar med nio olika klubbar och endel av dehär klubbarna bar verksarohet varje vecka, säger Kurre, som nu varit ordforande for foreningeo i fyra ärs tid.

- Med ett såhär stort medlemstaI gäller det att finna verksamhet for envar. Vi mäste helt enkelt ha ett brett urval när det gäIJer verksamheten. Vi spelar bingo, sysslar med gymoastik ocb seniordans, gör utfarder och teaterresor, lyssnar tili olika prograrninslag pä vära sa=ankomster O.S.V. Viterdagen bälls i Kulturhuset.

- Precis som verksarohetsledaren har jag räknat

2

_ _ Från redaktionen __

EES-avtalet Med ett ny tt års ingäng följer förändringar av ett ocb annat slag. Normalt brukar möta oss en del prisstegringar i form av höjda avgifter ocb skatter samt annat smätt och gott. Sädant är normalt och till saken börande.

Detta ärs ingäng medförde en förändring av tidigare oprövad dimension. Finland anknöts genom det s.k.

EES-avtalet ekonomiskt tili den Europeiska unionen, som vid ärsskiftet ldäcktes fram ur det gamla EG. Händel sen har väckt förvänansvärt liten uppmärksambet i våra medier, trots att det nya avtalet med alI sannolikhet kommer att ha mycket längtgäende verkningar pä den kommande utvecklingen i värt land.

Avtalet kommer att medföra betydande omvälvningar pä det ekonomiska ocb pä lagstiftningens omräden.

Verkningarna kommer att mycket längsamt göra sig märkbara, varför den vanliga medborgaren knappast kommer att märka nägon förändring.

EES-avtalet innehäller dessutom en bel rad övergängsocb undantagsstadganden. De viktigaste undantagen gäller lantbruks- ocb socialpolitiken. Dessa kommer inte att beröras av det nya avtalet. Region-, skatte- ocb kulturpolitiken stär likaledes utanför.

Avtalets viktigast~ del utgörs av de s.k. fyra fribetema.

Inom det nya ekonomiska samarbetsomrädet finns omkring 375 ntilj. människor, som nu ganska fritt kan röra sig över gränserna. Detta har sin speciella betydelse för arbetskraften. Vi blir nu en del av en arbetsmarknad, som omfattar hela den västligare delen av Europa. Frlln norr till söder sträcker den sig frän Ishavet till Kanarieöarna ocb frän Skottland i väst till Greldand i öst. Det är dock ganska omöjligt a11 förutse i viIken grad arbetskraftens rörligbet över gränsema kommer att öka. Den inom omrädet rädande lägkonjunkturen kommer säkert att verka därnpande pä lusten ocb möjligbetema att flytta. För den språkkunniga öppnar sig dock utan tviveI nya möjligbeter pä den stora marknaden.

Förutom människor skall kapital, varor ocb tjänster kunna röra sig över gränsema utan större hinder. Visserligen kommer pass ännu att fordras vid resa utanfor Norden, men form alitetema vid gränserna kommer att myck-

JERKERS RUTA

, ')

År 1994, förbundets 22:dra verksamhetsär, har inletts.

Styrelsen har kommit samman till ett första möte ocb utsett representanter för olika uppgifter inom organisationen. Se mera om det pä annan plats i dagens nummer.

De tvä nyvalda styrelsemedlemmarna var tillsammans 13 är yngre än sina föregängare, men dä styrelsens övriga medlemmar alla blev ett är äldre, betyder det att medeläldem för styrelsemedlemmarna steg med 3 mänader och är i dag 70 är och 10 mänader.

Ordföranden Levi KJävus fyller 76 ocb äldsta är Ester Berlin. De tidigare tvä yngsta, Birger Tömer ocb Clara von Bonsdorff, fick en nästan jämnärig medlem i nyvalda älänningen Per-Åke Mattsson, nybliven folkpensionär.

Bäde Birger och Clara passerar denhär gränsen under dethär äret.

Ocksä ute i föreningarna är en märkbar föryngring bland

föreningsledarna pä gäng. En kontinuerlig fömyelse är säkert bra med tanke på framtiden.

För nyvalda föreningsfunktionärer arrangerar förbundet ledarträffar under tre onsdagar i mars ocb tvä träffar i Österbotten tisdagen den 5 april pä SÖFF ocb den 6 april i Nykarleby. Närmare om dessa träffar i cirkulär till föreningarna.

En nyhet för i är är frägesporten mellan föreningarna.

Vi har tänld oss en kvalificeringsomgäng, semifinal och final i regionema. Segrarna i regionema möter varandra och tre finallag möts pä KuIturdagsfesten den 27 oktober i Sibbo.

Innan vi är framme vid Kulturdagen hinner mycket hända. Först på programmet

et förenldas. Hur de övriga friheterna kommer att inverka är svårt a11 förutspä. Sannolikheten säger dock att vi smäningom fär se utländska storföretag etablera sig även i vllrt land, om de finner marknaden gynnsam. Konkurrensen kommer säkert att i sä fall öka pä olika omräden.

För pensionärernas del har vi åtminstone inte inom överskädlig tid att emotse nägra förändringar som följd av EES-avtalet. Det bIir den ekonomiska situationen i vårt land som här bIir avgörande för den kommande utvecklingen.

1 vårt land har vi under hela efterkrigstiden pä mänga omräden haft en reglerad ekonomi. En snabb avreglering kan därför skapa mänga problem. Avregleringen av penningmarknaden pä 80-talet kan stå som exempel. Den gay upphov till en i det närmaste okontrollerbar utveckling, vars pMöljder under mänga är kommer att belasta oss. Det är frarnförallt bankernas lättfardiga längivning som tillsammans med fastighetsspekulationer och mänga och stora felinvestering"ar i synnerhet pä servicens omräde, gett uppbov till den nuvarande besvärliga situationen.

Av största intresse i sammanhanget är att Finlands ekonomi skall samordnas med EU:s ekonomi. Här möter man frägan, om det överhuvudtaget är möjligt för nägot medlemsland att skapa eller upprätthälla system, som i nägon betydande grad avviker frän det, som i alImänhet gäller som norm inom EU. Hur ä andra sidan EU kommer att utvecldas under de kommande ären är förvisso svårt att förutspä. Dock torde man fä utgä ifrän, att verkningarna för vär del bIir betydande.

Somliga anser, att EES-avtalet var Finlands första steg in i den Europeiska unionen. Utvecklingen skall pä sikt automatiskt leda tili ett fullt medlemskap. Andra anser, att EES-avtalet är tiIlräcldigt för vårt land. Man anser dä att avtalet ger de nödvändiga ekonomiska fördelarna utan politiska nackdelar. Man skall inte alltIor mycket förvänas över, att ett par av de s.k. huvudkandidaterna vid presidentvalet finner det svårt att ange en ldar ständpunkt i EU-frägan.

LeviKlåvus är Vinterdagen. Esbo svenska pensionärer stär värd för arrangemangen i Kulturhuset i Hagalund.

Festmiddag frän 13-15 Festprogram frän 15-framät Kaffe ocb dans fyller ut resten av kvällen. Ännu beträffande frägesporten har jag tänkt mig att endast 3 tävlar i samma lag.

Det beböver inte nödvändigtvis vara samma tävlande frlln omgäng till omgäng. Tvärtom är det ju trevligt om nya deltagare fär chans att vara med.

Det har frägats viIken sorts frägor vi bjuder pä. Tili det kan jag bara säga "ailt mellan himmel och jord". Ingenting är ännu utformat. Vi skall ba det trivsamt och lekande lätt, erbjuda litet program bäde ät deltagare och eventuell publik. När styrelsen sagt sitt, äterkommer jag i cirkulär till föreningarna.

Jag vill ocksä päminna om att vi till vaIje förening utsänt blanketter för ansökan om rehabiliteringsstipendier. Tala med ordföranden i din föreni ng. Hon/han vet mera om kriteriema för eventuella ansökningar. [ senaste nurnmer av God Tid skrev jag om Svenska Kulturfo ndens lilla brsochyr om bur man skriver testamenten. Förbundet har !vä fonder, som varje är ger en avkastning som delas ut i form av

Medlemsvärvningen kom upp till diskussion när förbundsstyrelsen sammanträdde den 20 januari. Det tycker jag är bra. För det första är det alltid roligt med medlemsvä ....... ningar, ett' slags utmaning för dem som sysslar med dem.

För det andra är det sä, att trots att Svenska Pensionärsförbundet redan har 16.000 medlemmar, sä finns det ett ldart utrymme för tillväxt härvidlag.

Stor beböver inte alltid nödvändigtvis betyda vacker.

Men nog är det ju naturligt att Pensionäsförbundet försöker fä med sä mänga som möjligt isin verksamhet. Och så fin är verksamheten att man kan göra detta med gott samvete.

Pä annan plats i dagens tidning berättar tvä medlemmar av förbundsstyrelsen - Åke Skeppar ocb Göran Sundström - hur man gick tillväga när pensionärsföreningen pä deras respektive hemort ville värva nya medlemmar. Jag tror det är tvä bra exempel och jag har tagit med intervjuema med Åke ocb Göran just för att deras berättelser ska kunna ge ocksä andra pensionärsföreningar en impuls.

...

Vi har säkert orsak att äterkomma till medlemsvärvoingen i nästa nummer av God Tid. Jag framkastade vid styrelsemötet att vi borde ba en mälsättning att öka medlemsantalet med 1.000 uoder detla är. Det är kanske en blygsam mälsättning. Men ä andra sidan kan det vara bra att lägga en realistisk mälsättning. Sä mycket roligare om man överskrider den!

Tänk om pensionärsföreningarna över hela Svenskfinland skulle se över sitt

stipendier. Dessa fonder kan utökas antingen sä att man testamenterar ett visst belopp "medIemshus" under denna till nägondera fonden eiler sä vär och försöka öka sitt medkan man ocksä upprätta en lemsantal. 76 föreningar kan egen fond med egna stadgar. tillsammans uträtta underOm det bara finns g1ada "gi- verk.

God Tid följer gärna med vare" så hjälper vi gärna med upprättandet av formella di- kampanjen. Ring ocb berätta bur kampanjen fortskrider. Vi rektiv.

Sä boppas jag vi ses i en borde kuuna ästadkomma en stor skara pä vinterdagens fest löpeld i detta avseende som iEsbo. Till dess, ha det sä bra! skulle gä över bela Svenskfinland. Förbundet tillhandahäller ocksä en liten presentaJerker

I

327 svar tili GT:s julkryss

tionsbroscbyr som säkert kan vara till nytta när man gär io för att värva nya medlemmar.

Helt logiskt är att ett stort fö rbund har större tyngd än ett litet förbund.

...

Jag ringde Ku rre Wahlstedt i Esbo häromdagen.

Han var litet spänd inför beskedet bur mänga som skulle komma till Vinterdagen som Esbo svenska pensionärsforening arrangerar tillsarnmans med förbundet. Ännu vid styrelsemötet Iät det ju inte riktigt bra beträffande uppslutningen. Men det kan vara skäl att päpeka att anmälningstiden förlängts med en vecka och nu utgär den 10 februari.

Sä ännu fin ns det tid fOr dem som inte anmält sig. Det som Kurre berättade om Vinterda· gen ger vid handen att deltagarna kan se fram emot ett trevligt program. Och redan kulturcentret - där Vinterdagen försiggär - lär vara en sevärdhet.

Om inte f'årr 55 ses vi den

24 februari iEsbo. Ha det sä bra! Han ni forresten redan kommit er för att bege er ut i skidspäret? Nej, skam att erkänna, men Jim har ännu inte sökt fram skidoma. De har stätt där pä vinden nu i flera IIr utan att vara i användning. Vi har haft flera snöfattiga vintrar i följd i Hangö.

Men i är kan Jim inte ens skylla pä det. Nog finns det, t.o.m. i Hangö, snö sä att man kan skida. Men titta pä skidäkning ska jag. Vänta bara det drar ihop sig till star! i Lillehammer!

J O-J 01,5 A R ~ R\A J IT Ee EIÄ.G

uK

Gla

U L El- E.IA 5 '<' Liu R 1) A\ E KR A R L\L\ L AfMARSITAK LI EGE"\TAGf , A ICt 11<\05 LO)fTl3cR D~E N\EK Ol-! \L ~T\ P LANLÖSIsAKN I'\-DlA "" O A .B.~\ AL~ND\I NT EU? OSIR.I 0 \ IMI l' Ö L R A N D A 511"\.sT A Nl kO R 2A ~ PA \ L E: ('J A\8U~ ET\ISTAB 1 L ~oARA STRONO M(\E , AP~ G~ LA R M A TI Y R A I .s t'\ E TlE E t'll LIE !'I ·t>:R -;,r OR.I 0 ,E. A-c-E r-q.!:E AR121 0 RIA <; "' åR[Tl3.0~AR I t;L VI GG~A f EsslDI KIA~' NL' M SL AMR A Rl,u (" G A 'IR.&. ~ G ÖR A KASER N : OR\A~RA t<.A- DABRA EDE.RA I

Inte mindre än 327 lösningar inlämnades pä God Tids julkryss.

De fem först öppnade rätta lösningarna premieras med bokpris. Vinnama heter: Helena Båge, Storagatan 14,22100 Mariehamn, Birgit Nor dström, Hansavägen 2 D GlR~GArsc 72, 06150 Borgä, Carita 01-<. Ä N D Ala Gr öndahl, Mannerheimvä- D A T ~A R , gen 81 A 9, 00270 Helsing- -'r- f', A \e lO fors, T oini Lindström, \ LLE R"lNO Smedjedalsvägen 1 C 33, DE JouR!s 02360 Esbo, och n se Pacius, Kastelbolmsvgäen 1 B 15, ST UP\NO T RA 1"\ '5 tS\A 00900 Helsingfors.

1 ~A~~A\S P..0.

KA\ MJ.

v ALE R RA' DE R!M Y iI,. Rl L A -r I tJ~ Ö ~ ö A R

R1 R I

AI R 1 .. A

R AI 5

R\ R

L 0 TT \0

I 5 ID

A

Rol l u R

3

VERKSAMHETSKALENDER ...

Välkommen tili vinterdag 24.2 -94 i Esbo

Förbundets vinterdag arrangeras torsdagen den 24.2.1994 i Kulturhuset i Hagalund i Esbo av Esbo svenska pensionärer.

K113.00 Dagen inleds med festmåltid (stående bord): Köttragu & ris smaksatt med rosepeppar, hallongeh§ 15.00 FESTPROGRAM Pianosolo Hälsningsord: föreningens ordförande AlIsång: Christian Blomberg & Ulf Bergström Seniordans: Esbo l'venska pensionärers seniord ansare, ledare: Ethel Blomander

s t, o

1:t

,-

Körsång: Esbo svenska pensionärers sånggrupp Kupletter: Bosse Österberg Festtal och Esbo stads hälsning: Margareta Pietikäinen AlIsång: Christian Blomberg Förbundets hälsning och tack: Levi Klåvus KAFFE 16.30-19.00 Dans: Klas Söderholm & Co Konferencier: Jerker Nyberg Anmälan föreningsvis senast 10.2.1994 tili förbundskansliet tel. 90-791 895. Deltagaravgiften mk 150,-1 person inbetalas samtidigt på vårt konto: Sparbanken Aktia 405511-40001177.

Garderobavgift: mk 5,Väl mött på vinterdagen_i ESb(), Hagalund.

SVENSKA PENSIONARSFORBUNDET r.f./ESBO SVENSKA PENSIONÄRER r.f.

Sagalund iKimito

tili svenska Lappland i september 1994, med start 10.9.94 från Ekenäs kl. 08.30, från Helsingfors kl. 10.00. Via Tavastehus-Tammerfors-Ikalis tili Vasa, där vi övemattar på hotellWaskia.

Reseprogrammet presenterades i God Tid 7/93. Sändes på begäran från förbundskansliet.

är plats för Svenska Pensionärsförbundets sommardag den 8 juni 1994. Kimito Pensionärsförening har av förbundsstyrelsen anförtrotts uppdraget att stå för arrangemangen.

Preliminärt har vi följande program KI 12.00 Samling i kyrkan 12-15 Mat 15.00 Festprogram på Sagalunds festplats 16.30 Kaffe 17-20 Dans på Vrethalla Rundturer för dem som inte dansar Börje Lång svarar för festprogrammet Caj Ehrstedt sjunger ackompanjerad av Bo Stenfors.

Jan-Erik Enestam festtalar.

VäI mött i Kimito onsdagen den 8 juni 19941 SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET och Kimito Pensionärsförening

Kurser för funktionärer Sveoska Peosionärsförbundets administrativa kurs den 16.3. -94 p~ Folkhögskolan i Borg~ arraogeras i samarbete med Svenska Stucliecentralen.

Anmälniogar per telefon 90-791 896.

Svenska Pensionärsförbundet r.f.

• Sveoska Pensiooärsförbundets administrativa kurs den 23.3. -94 pä Åbolaods folkhögskola i Pargas arraogeras i samarbete med Svenska Stucliecentraleo.

Anmäloingar per telefoo 90-791 896.

Svenska Pensiooärsrlirbundet r.r.

KANSLI

Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56 Besökstid: Vardagar, utom lördagar kl. 10- 14 Kansliets telelon 90-791895.

Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-79 18 96 lelefax: 90-791 896 SPF:s bankkonto: Sparb. Aktia 405511-41177 Postgiro: 1203 95·8

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTTNISKA DlSTRIKT Ombudsman lör ÖsterboHen : Per lhomaslolk, Vasaesplanaden 20 A. 65100 Vasa. lelelon: 961-179070 Vänligen ring och gör besök kl. 10- 14.

Ombudsmannens hemtelefon: 961-346 0366 Dlstrlktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

PRIS: mk 2.965,-/person i dubbelrum .

I PRISET INGAR: - busstransport enligt programmet - båtbiljetter Vasa-Umeå-Vasa - halvpension samt de i programmet nämnda måltider under utflykterna - inkvartering i dubbelrum i Vasa, Saxnäsgården, Umeå - utflykter enligt programmet - SPF:s reseledares tjänster. Reseledare är Jerker Nyberg I PRISET INGAR EJ: - avbeställningsskydd _ .

Priset är räknat med de priser och valutakurser som galler I november 1993.

-En eventuell mervärdesskatt är inte beaktad i priset.

Anmälan och förskott: Anmälan göres tili SPF:s kansli eiler tili resebyrån.

Ett förskott på mk 500,- betalas inom en vecka efter bokning. Efter detta är bokningen bindande. Slutbetalningen skall vara resebyrån tillhanda senast en månad fore avresan.

ANNULLERINGSVILLKOR: Ifall resan annulleras senast 28 dagar före avresa debiters 200,-/person.

28-14 dagar före avresa debiteras förskott 500,-/person.

14 dagar-48 timmar före avresa debiteras 50% av resans pris.

48 timmar - debiteras 100 %.

Reseförsäkrlng är alltid att rekommendera. Reseförsäkringen täcker ocksä eventuella annulle:ingskos.tna~er o~ resenären blir tvungen att på grund av sJukdom Installa sln resa.

Ansvarig researrangör: BENNETT Resebyrå, Helsingfors Lappviksgatan 8, tel. 90-685 11 CO Kalkylen är gjord enligt 15.11 .93 gällande tariffer och valutakurser varför vi förbehåller oss rätten tili eventuella prisjusteringar.

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.

• Svenska Pensinärsförbundets administrativa kurs deo 30.3. -94 pä Fions folkhögskola i Esbo arraogeras i samarbete med Svenska StudiecentraJen. Anmäloingar per telefon 90-791 896.

Sveoska Pensiooärsförbuodet r.f.

• Svenska Penslonärslörbundets

Ruskaresa

Svenska Pensionärsförbundets administrativa kurs den 5.4. -94 pä Svenska Österbottens Folkakademi i Yttermark arraogeras i samarbete med Svenska StudJecentralen.

Anmäloingar per telefon 961-179 070.

Svenska Peosionärsförbundet r.r.

• Svenska Pensionärsförbundets admioistrativa kurs den 6.4. -94 pä Kristliga folkhögskolan i Nykarleby arraogeras i saroarbete med Svenska StucliecentraJen. Anmäloingar per telefon 961-179 070.

Svenska Peosionärsförbundet r .r.

Lovisa svenska fOrsamJings pensionärer r.f.

2.2 16.2 2.3 16.3

"K.arelen i min-bjärta" Margareta Grigorkoff berättar om sina bamdomssomrar i Karelen.

"Inför det sista avskedet" Carl-Erik Vaenerberg informerar om terminalvård och beräuar om sin syn pä eutanasi och sorgearbete. Årsmöte med förhandlingar. Medlemmama ger ät varandra tips om goda maträtter.

"Frän djäknesäng tiU gospelmusik" Amo Kantola berättar med musikiUustrationer om den andliga musiken under tidemas lopp.

Ekenäs Pensionärer r.f_ Verksambetskalender för våren ocb sommareo 1994 18.1 Födelsedagsfest i Föreoingsrummet.

1.2 Tisdagsträff i SnäresaJen med program i aoslutoing tili Runebergsdagen.

9.2 Vi är inbjudna av Sydlojo Svenska Pensionärer tili träff i Tanhuhovi.

15.2 Tisdagsträff med prograro i Snäresalen.

24.2 Pensionärsförbundets vinterdag iEsbo.

1.3 Tisdagsträff med prograro i Snäresalen.

15.3 V ärroöte i Föreningsrummet.

5.4 Tisdagsträff i SnäresaJen. Program (frägesport m.m.).

19.4 Tisdagsträff i SnäresaJen. Gösta Sjöbolm berättar om Ekenäs.

3.5 Värfest i SnäresaJen. 10.5 Motionsdag pä Solvalla.

12-20.5 Planerad resa tili Österrike - Italien (Vencdig - Verona - Milano - Como - Locarno) - Scbweiz (Ziiricb) Tysklaod (Freiburg - Göttingen) - Köpenbaron Stockbolm - Åbo. Med flyg ocb buss.

8.6 Pensionärsförbundets sommardag i Kimito.

19.6 AJlsängsträff i Fagervik. Övriga aktiviteter: BOCClA i Bollballen onsdagar klo 14-16.

GAMMALDANS Ungdomsgärden mändagar klo 12.30-14.30.

SENlORDANS i Ungdomsgärden tisdagar kl o12.30-14.30.

Sängövning i Föreningsrummet fredagar kl o11-13.

Eventuella andra begivenbeter, kryssningar och resor, 30nonseras under "Vi möts" i V ästra Nyland. En Ruskaresa planeras (cv. tili Sotkamo). Vi kommer aU besöka de traditionella sommarteatrarna. Ev. blir det ocksä nägon teaterresa tili Stockbolm.

4

Pensionärer i Östra Helsingfors r.f.

P R 0 G R A M för vllrterminen 1994: J anuari: onsdag 19 kl 13 Informations- och diskussionsmöte i Matteuskyrkans församJingssal, Åbohusvägen 3 i Östra-centrum. Kyrkoherde Henrik Andersen medverkar. 1 Bygdebemmet pllgllr reparationsarbeten varför vilra januariträffar hälles enligl ovanstilende: lngen seniordans hålles.

26 " 13 Onsdagsträff. Plats och tid som ovan. Clarry Herrmann berättar om "En resa tiU Brasilien".

Anm. ocb bel. för teaterresan tili Västanlid 13.2. mottas pII möte!.

, ,

VERKSAMHETSPLAN VÅREN 1994 ESBO SVENSKA PENSIONÄRER R.F. ÅIsmöte ocb Temadag, Kungsvägen k1. 10.00 10.02.

20.02.

Gudstjänst, Olars kyrka k1. 10.00 24.02.

SPF:s Vinterdag, Esbo kulturcenter 20.03.

Utrlird, Österby pensionärer r.f. k1. 14.00 05.05.

Motionsdag, Esbo Kisakallio 10.05.

SPF:s Motionsdag, Esbo Solvalla 06.

SPF:s Sommardag, Kimito Sagalund 06.

Utrlird, Hanikka 07.

Utflird, Henö 07.

Sommarteater, Lurens/Raseborg

02.05.

16.05.

Term insavslutning Utfard

HAGALUND PENS.KLUBB

Seniordans varje onsdag k1.10.30-12.00 02.02.

Brilta Holmberg, diabilder frän lsland 09.02.

Ulla Lassenius, föredrag Selma Lagerlöf 12.02.

Utfard, Ständerbuset, Arabia, spärvagnsmuseet 16.02.

Camilla Tamminen, info om Silja Line 23.02.

Karin Jatkola, pianomusik, lotteri 27.02.

Teatenesa, Västanlid Sjundeä 02.03.

Fri samvaro 09.03.

May Lundqvist, diabilder Ayers Rock Australien 16.03.

Exkursion, Sinebrychoff:s fabriker i Kerava 23.03.

Christian Blomberg, allsäng 30.03.

Medlemmamas program 06.04.

Bodil Liljeberg, föredrag om kroppsspråk 13.04.

Kaj Ahlgren, sittgymnastik 20.04.

Lotteri 27.04.

Fri samvaro 04.05.

Kristina Packalen, Spara din rygg 11.05.

Fri samvaro 18.05.

Värfest 06.

Värutfard, resemål och datum seDare

ALBERGA PENS.KLUBB 01.02.

Hobbyträff, därefter varannan vecka 08.02.

Födelsedagsfest 22.02.

Frägespon ocb lotteri 08.03.

Anja Niskanen, säng och musik 22.03.

Esbo svenska församling ocb lotteri 05.04.

K.V. Ahokainen, fOredrag 19.04.

Klubbmöte med lolteri 03.05.

Kaj Ahlgren, bingo 09.05.

Klubbens värluncb, resl. Alberga 17.05.

Klubbverksambetens avslutning 06.

KJubbens resa 07.

Mataskär

Februari: onsdag 2" 13 Onsdagsträff. Sirkka Sundroos berättar om sin bok "Vi över 80". Vi sjunger Runebergssllnger. Anm. och be!. för Pensionärsförbundets Vinterdag emottas, såsom även för Västanlid. " 9 " 13 Onsdagsträff. Seniordans. söndag 13 " 14 Avflird tili Västanlid, abbonerad buss avgilr frlln sedv. avg.plats i Östra cenlmm.

Avgift 80:- inkl. bussavgift, teaterbiljett DALSVIK PENS.KLUBB samt kaffe med bröd.

07.02.

Christian Blomberg, allsäng onsdag 16 " 13 Månadsmöte. Fastlagsprograrn.

14.02.

Lasse Lundell, gymnastik " 16" 15 Seniordans.

21.02.

May Lundqvis~ Palatsens Peking " 23 " 13 ÅRSMÖTE. MusikunderbåJlning av "Nis- 28.02.

Lotteri ses trio".

07.03.

Ordet fritt Kaffeservering.

12.03.

Basar torsag 24" 13 Förbundets vinterdag i Kulturhuset i Haga- 14.03. Allsäng lund, Esbo. Anrn. ocb be!. 150:- tili för- 21.03. Kaj Ahlgren, bingo Bodil Liljeberg, Människans inre regnbäge eningen senast 2.2. Vi åker med turbuss, 28.03.

Lasse Lundell, dragspel om avg. tid meddelas senare. Se God Tid 11.04.

18.04.

Utfard no 7.

25.04.

Lotteri 02.05.

Dagen efter fest (rosettfest) Mars: onsdag 2" 13 Onsdagsträff.. Om programmet meddelas 09.05 . Bätutflird, Helsingfors med omnejd 16.05.

Födelsedagsfest senare.

23.05.

Avslutning 9 " 13 Onsdagsträff, Seniordans.

16 " 13 Månadsmöte. "Herrarnas dag".

23 " 13 Onsdagsträff. Om programmet meddelas GRÖNDAL PENSKLUBB 04.02.

May Lundqvis~ diabilder senare.

11.02.

Allsäng 23 " 15 Seniordans.

18.02.

Kaj Ahlgren, sittgymnastik 30" 13 Onsdagsträff. Seniordansuppträdande med 25.02.

Lotteri "Tipudansen".

04.03.

May Lundqvis~ diabilder 11.03.

Föredrag, fotvärd April: 18.03.

Utflird, Ingmans onsdag 6 " 13 Onsdagsträff. Seniordans.

Förberedelse för basar Penisionärsförbundets vårmöte i Karleby. 25.03. torsdag 7 26.03.

Basar Se God Tid. 08.04.

Info om bankväsendet onsdag 13" 13 Milnadsmöte. Om programmet meddelas 15.04. Frägesport senare.

22.04.

Kaj Ahlgren, bingo Möte med eget program 20 " 13 Onsdagsträff. Om programmet meddelas 29.04. " 06.05.

Värutflird senare.

13.05.

Avslutning Floradagen 15 Seniordans.

20 " " 27 " 13 Onsdagsträff, flickorna sjunger för vilra ve" teraner.

GÄDDVIK-MATTBY PENS.KLUBB Möten varannan mändag i "Snäckan" M l\i: 07.02.

Allsäng onsdag 4" 13 Onsdagsträff. Om programmet meddelas 21.02. Föredrag senare.

08.03.

Operan klo14.30 Sista anm. ocb be!. för sommardagen.

18.03.

Musil<, bistorier, lotteri Motionsdag pII SolvaUa, varom senare 09.04. Svenska Teatern G.D.G. i vära hjärtan 15.00 tisdag 10 meddelas.

18.04.

Temadag om "Hälsan"

KIRSTI PENS.KLUBB 14.02.

Frägesport 28.02.

Säng ocb musik 14.03.

Föredrag om en resa 28.03.

Bingo 11.04.

Frägespon 25.04.

Säng och musik 09.05.

Reseskildring 05.

Väravslutning KYRKOBY PENS.KLUBB 15.02.

Lotteri 01.03.

Medlemmarnas dag 15.03.

Christian Blomberg, allsäng 26.03.

Basar ocb lotteri 29.03.

Valter ocb Stig underhäller 12.04.

Kaj Ahlgren, bingo 26.04.

Tage Strandström, diabilder 10.05.

Christian Blomberg, allsäng 24.05.

Utfärd ocb fOdelsedagsfest KÖKLAKS PENS.KLUBB 11.02.

Lotteri 25.02.

Frilgesport 11.03.

Gäsler frän Alberga k1ubbeo 25.03.

Christian Blomberg, allsilng 08.04.

Kaj Ahlgren, bingo 22.04.

Jarl MatlSson, diabilder 06.05.

Medlemmarnas prograrn 20.05.

Diskussion ocb avslutIting SÖKÖ PENS.KLUBB Föredrag ocb lotteri 09.02.

Ordet fritt, frägesport 23.02.

Teaterbesök, Västan1id 06.03.

FBF:s bankbesök 09.03.

Basar, Sökö servicehus 16.03.

23.03.

Bingo Gästbesök, lotteri 06.04.

ExIrursion 04.

20.04. Klubbmöte, frägespon Lotteri 04.05.

Väravslutning 18.05.

Utflird med luncb 01.06.

onsdag 11 " 13 VårfesL Om programmet meddelas senare. I - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - r - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - tisdag 17 _ Vårutflird. Närmare uppgifter senare.

1'" Juoi: onsdag

Drumsö pensionärer r.f.

Grankulla svenska pensionärer r.f.

8

Förbundets sommardag i Sagalund, Kintito. Närmare uppg. senare.

Verksamhet under våren 1994 Tisdagsträffar pii Villa Jungbans klo 13.30 Om eventuella exkursioner, teaterbesök m.m. meddelas sena- 25 januari Banknytt. Bankdirektör Irina Hemnell 8 februari Strandbugg vid Mälaren. Diabilder Jarl Mattsre.

Obs: Det är viktigt att du gör din anm. och be!. såsom i cirkuläson Minnets infektiösa sjtikdomar. Professor Paul ret är näInnl. Uppgiftema tili I.ex. förbundet bör göras i god tid, 22 februari samma gäller även av föreningen anordnade arrangemang.

Grönroos Minnesstund. Stadgeenligt vårmöte. Musik M inos: Bussavgiften fOr abbooerad buss är alltid bindao8 mars Skottland. Diabilder Daisy O. Harry Nordman de.

22 mars För att ej glömma det som du ev. vili delta i - notera det i din Sång- ocb musikprograrn 5 april ÄJdre medlemmar minns kalender.

19 april Bygdehemmets tel. tili vaktmästaren är 32 04 23 - med teleThor Blomberg berättar 3 maj Vilravslutning med eget prograrn fonsvarare - tyvä rr pII fi nska.

17 maj Taxitelefon no är antecknad intill telefon i aulan.

Tel. no som du kanske behöver är: Dessutom planerar vi: "Alla hjärtans fest" 11.2, teaterbesök 27.3, 1:a maj lunch, resor ardf.: Ebba Ikonen 342 2357 obs. ny 0 0 . tili Stockholm och Dalarna m.m. viceordf. lrmgard Blomqvist 784 078 bar hand om teaÖvriga aktiviteter: biljard, canasta, diskussion, handarbete, terlistoma måJning, seniordans, sång, teater, vä"ning m.m. seh.

Felix Blomqvist

kassör

Evy Andersson

basarMaija-Liisa Koponen värdinna: vice ..

Maj-Lis Markelin tambunnajor: Jarl Fredman

3432262 316644

har band om resor ocb exlrursioner

verkar äveo som värdinna

Dena är i konhet vad föreDingen kan bjuda pä, mötena och genom puffama i Hbl-Agendan.

tilläggsuppgiber får du pii

Styrelsen önskar eovar medlem hjärtligt välkommcn och hoppas att vi alla tiUsammans skall trivas inom föreningen och med varandra.

Du är välkonunen!

Sten Stenberg är vicevärd med benägen hjälp av Åke Wilen.

Styrelseo

Verksamhetskalender våren 1994 M 17.1 kl. 13 Mllnadsmöte To 20.1 14 Torsdagsträffen startar S 30.1 16 "Teaterbllten" pII Västanlid, Sjundell o 2.2 12 Utställningen "Minnet" i Stadsmuseet F 11.2 13 Besök i Taidekoti Kirpilä 13 Stadgeenligt vårmöte M 14.2 Ti 22.2 13 Gösta Serlachius' konstsarnling i AAmuseet 13 SPF:s vinterdag i Kulturbuset i Hagalund To 24.2 M 14.3 13 Mllnadsmöte L 19.3 11 PIIskbasar M 11.4 13 Månadsmöte o 13.4 Besök pII Rundradion o 20.4 19 "Kärleksdrycken" pII Operan Ti 10.5 SPF:s motionsdag pII SolvaUa 16-23.5 Resa tili Norge. Även utomstllende kan delta. Anm. telefon 677 968 före 15.2. o 8.6 SPF:s sommardag pII Sagalund, Kimito Under planering är ytterligare - en endagsutflykt i mars - en vilrluncb i maj - en resa tili Östra Finland i augusti - flera teaterbesök Styrelsen förbehåller sig rätt tili ändringar och tilIägg, om det behövs.

SVENSKA PENSIONÄRSGILLET 1HANGÖ r.f.

VERKSAMHETSKALENDER Vi träffas onsdasar kJ. 13.30 på Dagcentralen. Nedanstående aktiviteter har ordnats. Ovriga oDsdagar arbetsmöten eiler s. k. fri sam varo.

12.01 19.01 20.01 26.01 16.02 02.03 09.03 23.03 30.03 06.04 20.04

BERLlN - PRAG - WIEN

Opera-festspelen ; Nyslott

för värterminen 1994

Utfard tili Ekenäs med besök på galleri Kirina ocb lunch på Svenska Klubben.

Vår ordförandes reseupplevelser "Svensjön" på Operan Rektor J-G Knuts berättar om Hangös 1910-tal Två Hangö-förewngar träffas på resl. Pirate Årsmöte Museichef Birgitta Ekström: Hangö badhus.

Teaterresa tili Tenala på kvällen Clara von Bonsdorff berättar igen om resor Besök i ortodoxa kyrkan i Hangö Vi besöker Marias Antikvariat Birgit Brunow: Tingsrätt

Dessutom har vi tillfålle att della i följande: 23--28 jan. Västnyländska samarbetskommittens rekreationsvistelse på Norrvalla i Vörå Förbundets vinterdag i Kulturhuset i Hagalund, Esbo 24.02 5-7 mars Förbundets teaterresa tili Stockholm 24-timmars kryssning med A1batross 21.03 Förbundets motioDsdag på Solvalla 10.05

Vasa Svenska PensionärsfOrening VIPS r.r.

Verksamhetskalender för de första mänadema 1994.

Mötesplats Fonnansgatan 14 Vasa.

Gymnastik måndagar kJ. 9.45. Onsdagar Sewordans kJ. 9.30 och Kören klo11.

Vårt första möte Minnesstund, Vi tänder Ijus.

19.1 StickJotteri.

26.1 Babtistkyrkan besöker oss.

2.2 Uno Rodas visar bilder frän sin tid i Amerika.

9.2 Årsmöte.

16.2 Utfård tili Korsholms kommuncentrum Smedsby samt 23.2 kyrkan i Gamla Vasa.

Elly Sigfrids.

2.3 PensioDärsdans på FonnansgataD 14 Frilansama spelar.

6.3 Gunnar Norrlund.

9.3 Vår roliga dag.

16.3 Ropamäs kyrka besökes.

30.3

Potsdam

Giuseppe Verdi's AIDA 14-16 juli 1994 DAG 1 Stan frfJn Ha!lgö busstation kl. 07.15 14.07 kl.08.00 Ekenäs Helsingfors kl. 09.45 Färden gfJr via BorgfJ - S:t Michel tili Rantasalmi där vfJn herrgfJrdshotel/ligger.

Middag pfJ hotel/et. kl. 18.30 Avfärd tili operan Förestäl/ningen börjar kl.20.00 Efter förestäl/ningen kör bussen tili hotel/et, där det finns möjlighet tili nattmat för de hungriga.

DAG 2 Frukost pfJ hotel/et.

15.07 Sedan gör vi en rundtur i det vackra insjölandet Varkaus - Lintula kloster - Joensuu Kerimäki - Punkaharju och Retretti, där Picasso's konstverk är utstäl/da.

Middag pfJ hotel/et.

DAG 3 Frukost pfJ hotel/et.

16.07 Sedan fJker vi via St. Michel tili Heinola där vi äter lunch pfJ Gasthaus MOhlenstube. Därefter kör vi tili Lahtis - Helsingfors dit vi anländer ca 16.00-tiden.

RESANS PRIS 1.680,- per person I priset ingår - bussresa, chaufförens och reseledarens - tjänster - 2 övernattningar pfJ Rantasalmi HerrgfJrdshotel/ - 2 frukostar - llunch - 2middagar - teaterbiljett i priskategori 1 ANMÄLAN tili Oy Undholm Lines Ab, Ekenäs, tel.

9811-2416808 Anneli Hofer RESELEDARE Oy Lindholm Unes Ab Teknisk Arrangör

Dagens BerIin är ett lockande resmfJI. Här upplever man historia. Aterföreningen 1990 har igen gjon Berlin tiff hela Tysklands huvudstad.

Vi besöker Brandenburger Tor, ser delar av Berlinmuren sam numera är ett minne blott, Unter den Linden - tidigare Öst Berlins mest mfJngomsjungna gata m.m.

PRAG. Goethe kaflade denna stad för "Den vackraste juvelen I världskronan". Promenad pfJ den 600 fJr gamla Karlsbron över ffoden Moldau, Stare Mesto - gamla stan, en väl bevarad medeltida stad med trfJnga gator och gränder. Besöker Europas äldsta synagoga, judiska begravningsplatsen m.m.

PRELlMINÄRT PROGRAM DAG 1.

5 maj Dag 2 6 maj

DAG 3 7 maj

DAG 4 8 maj

LÄNGS SA/MA-KANAL T/LL V/BORG 16-18 august; 1994 Uppleven härllg bfJtresa längs SAIMA-kanal_ Slussa fJtta gfJnger - bara det ett äventyr. Bekanta dig med Viborg, en historisk stad, förknippad med mfJnga käns/or.

PRELlMINÄRT PROGRAM DAG 1_ 16.08 Stan frfJn Hangö via Ekenäs-He/singfors Resan gfJr via BorgfJ tili Vil/manstrand där vi övemattar.

Gemensam middag.

kl. 09.40 kl.12.00

THE PHANTOM OF THE OPERA på Oskars Teatern; Stockholm 5-7 mars -94 Den spelas för femte fJret i rad fottfarande för utsfJlda salonger.

OBS/ pA grund av ändrad speltid hinner vi hem med kvällsbåten.

PRELlMINÄRT PROGRAM

DAG 2 17.08 Frukost m/s Carelia avgfJr kl. 08.00 frfJn Villmanstrand längs Saimakanal tili Viborg kl. 13.20 Lunch ombord.

Bussen möter oss i Viborg och vi gör en rundtur.

Vi fJker tillbaka tili vfJn hotel/ i Villmanstrand samma dag.

DAG3 18.08 Frukost Vi stanar hemfJt, kör via Ylämaa känd för sina spektrolitfyndigheter.

Aker vidare mot FredrikshamnKotka där vi äter.

Vi anländer tili Helsingfors vid 15-tiden och fonsätter tili Ekenäs och Hangö ca kl. 17.30 RESANSPRIS

DAG 5 9 maj

Kom med SPF och upplev

mk 1_040,-Iper person

DAG 1. Stan frfJn Hangö busstation och Ekenäs busstation 05.03.94 Karis busstation tiff Helsingfors och Silja terminalen varifrfJn färjan avgfJr Middag ombord.

kl. kl. kl. kl. kl.

14.20 15.00 15.20 17.00 18.00

Sjöfrukost ombord och ankomst tiff Dag 2. kl. 08.30 06.03.94 Stockholm En kon rundtur och sedan kl.15.00 ledig tid för shopping tiff kl. 16.00 Avfärd tiff teatern sam börjar Etter förestäflningen kör bussen tili Siljas Mt för avfärd tiff Abo kl. 20.00 - Middag ombord.

Sjöfrukost ombord kl. 08.30 Dag 3.

07.03.94 och ankomst tiff Abo Bussen kör via Ekenäs tiff Helsingfors ditvianländer ca 12.00 mk.l.580,- perpersonidubbelrum

I prlset IngAr - bussresa med Undholm Unes bekväma buss - chaufförens och reseledarens tjänster - 2 hotel/övernattningar i dubbelrum - 2 frukostar - en lunch och tvfJ middagar - Mtfärd längs Saima-kanal Villmanstrand-Viborg

I PRISET INGAR _ busstranspon enligt prefiminän program - resor He/singfors-StockholmI Stockholm-Åbo i 2 persoB-hytt - 2middagar - 2 frukostar - teaterbiljett - reseledarens tjänster

ANMÄLAN tili Oy Undholm Lines Ab, Ekenäs, tel.

911-2416808

ANMÄLAN tiff Oy Lindholm Lines Ab, Ekenäs, tel.

911-241 6808 sfJ fon som möjligt

RESELEDARE

Anneli Hofer, 911-2413185

Teknlsk arrangör

Oy Lindholm Lines Ab

tel.

DAG 6 10 maj

DAG 7 11 maj

Buss frfJn Helsingfors via Ekenäs tiff Siljas Mt i Abo sam avgfJr kl. 20.00 Gemensam middag.

Frukost ombord och ankomst tiff Stockholm k~ 07.00 Genast avfärd mot Treffeborg därifrfJn färjan avgfJr tiff Sassnitz i Tyskland Gemensam middag ombord En sen ankomst tili hoteffet.

Frukost Avfärd mot BerIin genom gamla "Öst Tyskland" och Potsdam där den absoluta höjdpunkten är Sanssoucis Park med kungen Friedrich II av Preussens lustslott.

Hoteff i Berfin.

Gemensam middag pfJ kväffen.

Frukost Hela dagen ägnar vi åt BerIin. Gemensam middag pfJ kväflen.

Frukost Avfärd frtJn BerIin. Vi gör ett uppeMI/ i Dresden - en av Tysklands vackraste städer trots ödelägge/sen under andra världskriget. PfJ eftermiddagen fottsätter vi tiff Prag, där vfJn hotefl väntar.

Gemensam middag pfJ kväffen.

Frukost Hela dagen ägnar vi At Prag.

Gemensam middag pfJ kväl/en.

Frukost Vi gör en sista tur genom Prag och kör sedan mot gränsen tiff Österrike och huvudstaden Wien där vi bor sista natten pfJ vfJr re-

sao PfJ eftermiddagen skal/ vi göra en rundtur i staden.

Gemensam middag pfJ kväflen.

DAG 8 12 maj

Frukost Avfärd tiff ffygfäftet för att ta lIyget hem tiff Helsingfors.

Dit anländer vi pfJ ettermiddagen.

Buss möter för vidare transport tili Helsingfors busstation, Ekenäs och Hangö.

RESANS PRIS RESANSPRIS

ReseledareAnneli Hofer, tel. 911-2413185 Teknisk arrangör Oy Lindholm Lines Ab

Dresden

8 dagar 05-12 maj 1994

mk 4.830,-

I priset ingår - bussresa med Lindholm Lines högklassiga buss - chaufförens och reseledarens tjänster - sjöresor Abo-Stockholm i 2 personers B-hytt - färja Trel/eborg-Sassnitz - lIygbiljett i turistklass Wien-Helsingfors - 6 hotel/övernattningar i dubbelrum - halvpension sam börjar med middag pfJ Mten dag loch s/utar med lätt mfJltid ptJ lIyget dag 8.

ANMÄLAN tiff Oy Lindholm Lines Ab, Ekenäs, tel.

911-241 6808 RESELEDARE

Anneli Hofer, 911-2413185

Teknisk arrangör

Oy Lindholm Lines Ab

tel.

6

..

Tili Ta/finn med Sally Albatross 21-22 mars 1994 Samlinq vid Silja Lines KanalterminaI p~ Skatudden den 21 mars kl. 09.00 Med sp~rvagnslinjerna 2 och 4 i Helsingfors kommer man tili denna terminaI. Fr~n Västnyland ordnas med transport tili Helsingfors.

21 mars Avfärd med Sally Albatross kl. 10.00 kl.12.00 Lunchbuffet kl. 14.00-17.00 Ankomst tili Tallinn guidad rundtur med buss i Tallinn Sally Albatross lägger ut fr~n Tallinn kl. 18.00 Middag kl. 19.00 Fri samvaro + Mtens program med bl.a. Kivikasvot 22 mars Specialfrukost kl. 07.30-09.00 Ankomst tili Helsingfors kl. 10.00 RESANS PRIS 500,- + tillägg för busstransport fr~n Västnyland Obsl Glltlgt pass är obligatoriskt. Uppge din passnummer vid bokningen.

Anmälan tili Oy Lindholm Lines Ab, Ekenäs, tel.

911-2416808 Reseledare Anneli Hofer, tel.

911 -24 13185 Teknisk arrangör Oy Lindholm Lines Ab

När stenarna ropar Har du märk!, hur döda ting kan tala? Jag hålJer i min hand några föremål, som berättar om en tragisk händelse. Vid Titanics undergång omkom bl.a. en man från Österbotten. Några av hans tillhörigheter tillvaratogs och sändes tili de anhöriga. Den omkomne fick sin sista viloplats i Amerikas jord. Vad allt kunde inte föremålen berätta om dödsångest och en mans sista tankar.

1 ett sällskap får den ena efler den andra av oss hålJa i handen en stenskärva från den raserade Berlinmuren.

Den lilIa skärvan väger tungt av mänskligt lidande och en folks frihetslängtan.

Det hände sej en gilng, att Mästareh, när man ville hindra lärjungama att hylla Jesus som konung, yttrade: "Jag säger er att om de tiger, kommer stenama att ropa."

Det berättas vidare, att när Jesus kom närmare staden, började han gråta över den.

Vad allt hade dil människoma upplevt och vad hade de försurnmat? När Johannes Döparen tvivlade i fangelset, fick han denna hälsning från Mästaren: "blinda ser och lama går, spetälska blir rena och döva hör, döda stilr upp och fattiga får ett glädjebud."

Hur kunde då n·ilgon tvivla pil att Jesus var Guds son?

Tänk om nägon av oss finge vara en enda dag tilIsammans med Mästaren och hans lärj ungar. Vi kan det inte, men vi har en överblick över det som skett: senapskomet har blivit ett stort träd, miljoner människor bekäDner sej tili kristendomen. Vi kan fömimma en osynlig kraftström, som går genom sekIema från det Heliga landet.

Hur vore det om vi !.ex. aldrig hört namn som Jerusalem och Nasaret?

Stenama ropar. Vittrande tempelmurar vittnar om forna tider, om mänsklig nöd och längtan. Klockor kallar än i dag tili högmässa.

Det som hände den där gången i Jerusalem upprepas även i dag, fastän på annat sät!. Man vili bortförkIara det ena och andra. Stämmer bibelns årtal och dylikt. Enskilda detaljer kan dock inte bortförkIara det faktum att en ny tid tog vid när Jesus kom tilI jorden.

En författares tankar går genom den förlät som skiljer jordelivet frän det tillkommande. Han tycker sej höra, hur i den nya staden även murarna har sin uppgift i fräga om lovprisningen: "Se, dess höga korer alla! stä i Ijusets skrud./ Stadens murar äterskalla! deras lovsängsljud!

Sälla i de höga husen/ bo de tusen sinom tusen,/ som ha skädat Gud."

Gunnar Levlin

Ob-ombudsmannen har ordet Det österbottniska distriktet inledde verksamhetsåret med den traditionella Midvinterkryssningen tili Umeå.

Närrnare 500 pensionärer deltogo Höjdpunkten under resan blev "En tirnme med Thore Skogman" i Folkets Hus i Umeä.

Distriktsstyrelsen samlades i mitten pä januari tili konstituerande möte. Sven-Erik Wesler från Närpes valdes tili viceordförande i styrelsen.

Styrelsen diskuterade och slog fast verksamheten för innevarande år. Temat för vårdagama blir "bastrygghetenpensionen". Dagama ordnas under mars i Närpes, Kronoby

och Oravais. Under april blir det kvalificeringsomgångar i frägetävlingen. 1 fjol deltog hela 20 föreni ngar i denna tävling. Ny tt för i är är att det ocksä hlir en frågetävHng inom förbu ndet med final på kulturdagen i Sibbo.

Distriktets sommardag är den aktivitet som lockar de största skaroma. Den kommer att ordnas den 3 augusti på Fagerö i Närpes. 1 medlet på september planeras en Ruskaresa tili Kittilä. Herbert Linden har igen lovat att ställa upp som reseledare. TilIsammans med förbundet ordnas en resa tili Norge under sommaren samt en teaterresa

Pensionärskort Under årens lopp har det dä och då diskuterats om det borde finnas ett pensionärskort.

Kortet skulle kuona visas upp vid olika til1faJIen där pensionärsrabatt ges och där man bör kunna bestyrka att man är pensionär.

Många tidigare försök strandade på den stora gruppen förtidspensionerade. Det är vanligt att man får invaliditetspension bara en begränsad tid. Det finns många som får invaliditetspension ett år eiler bara sex mänader. Det finns t.o.m. pensionsperioder om tre månader. 1 dessa fall skall man då peri oden närrnar sig sitt slut skaffa nyt! läkarintyg.

Rar tillständet förbättrats blir man kanske friskförkIarad och pensionen dras in. 1 annat fall fortsätter pensionen under en viss tid tili.

Det här gör att et! pensionärskort skulle ha varit svårt att fä tili stånd för denna gruppo Pör 65 år fyllda är det en annan sak. Här kan man ha ett enhetligt pensionärskort att visa upp vid behov. Men behöver man det? Ruvudsaken för att få rabatter av olika

tili Stockholm under hösten om tillräckligt intresse finns.

En aktivitet som mänga ser fram emot är Månskenskryssningen tili Sundsvall den 29-31 augusti. Resenärema kommer då att få övervara TV-bandningen av Kjell Lönnäs allsångsprogram. Pensio-

behövs det? tet sedan man fyllt 65 år kan det vara behändig! att förse det med beteck:ningen E. Då är det bara att visa upp det, vilket kan gä snabbare än om någon skall kontrollera ens personbeteckrting.

Det fotoförsedda sjukförsäkringskortet kan också få Finnairs, MatkahuoItos och Statsjämvägamas emblem inpräglat som bevis på att man har rätt tili reserabat! för pensionärer.

slag är atl bestyrka atl man fyll! 65 år. Det framgår av körkort, pass, identitetskort och det nya fotoförsedda sjukförsäkringskortet.

Yngre pensionerade måste fortfarande visa upp pensionsbeslut eiler motsvarande där det framgår att de Iyfter pension. Det fotoförsedda sjukförsäkringskortet kan fä beteckningen E inpräglad.

Det är et! bevis pä at! man är pensionär. För korta pensioneringsperioder lönar det sig inte att göra det. Vid ändriogar måste närnligen hela korte! fömyas . Skaffar man sig kor-

Likaså kan man prägla in kodbeteckningar för sjukdomar ocb specialersatla läkemedel. Blir det ändringar i diagnoser och medicinering kan korte! fömyas kostnadsfritt, annars kostar det 70 mk plus kostnaderna för svartvitt passfoto.

Det fotoförsedda sjukförsäkringskortet har godkänts av banker, post och de flesta andra ställen som legitimation.

Det fotolösa sjukförsäkringskortet duger enbart på FPAbyråema och apoteken, men fungerar bra som komplement om man har annan legitimation.

Et! nytt s.k. smartkort är

28 minnen lämnades tili skrivartävling 28 bidrag fick vi tili vår skrivartävling "Minnen från gamla tider". Det tycker vi är et! riktigt hyfsat resultal.

Resultatet från tävlingen kommer vi att kunna delge i God Tid 2/94 som utkommer 15 mars. Tävlingsjuryn som består av Gunvor Korsström, Gretel Hemnell och VikiQg Nyström, har dock redan hunnit sarnmankomma och fortsätter ou sitt arbete. De fem bästa bidragen prisbelönas, Dessutom har God Tid förbehållit sig rätten atl publicera också andra bidrag. Atminstone någo! av de prisbelönade bidragen kommer God Tids läsare att få ta del av i marsnumret.

God Tid taekar alla som lämna! bidrag tili tävlingen.

närer från övriga delar av Svenskfinland är också välkomna med.

Höstdagen arrangeras under oktober i Nykarleby. Distriktets vår- och höstmöte hålJs i Vasa den 20 april och den 2 novemher.

Per Thomasfolk

småningom på kommande.

Experiment har gjorts på vissa orter. Det skulle få rätt vittomfattande funktioner och kunna användas i många olika sarnmanhang - också som betalningsmedel. De! har vi säkert anledning att äterkomma tili.

E bba Jakobsson

SILJA EXPRESS DIREKT FÖRBINDELSE TILL HAMNEN ,

PÅ KRYSSNlNG Med Öste rsjöns modemaste kryssningsOotta bjuder vi på en angenem resa med bra unde rhållning, dans enda tili

små timmama samt oLika lemaveckor där du kan uppleva e XOIiska smaker ruot om rrAo väriden. Silja Line erbjuder f6rbindelser från 28 ortcr i Finland DIR EKT MED SILJA EXPRESS TlLL HAMNEN . ÄVEN FÖR GRUPPER.

p! UPPKÖP En dag i Stockholm och tillbaka med båten. Pii ilterresan kan du gära fina fyod i vår tax- fTce ombord tili billiga sjöpriser. Följande dag åker du bl!kvämt hem med Silja Express direkt från hamnen.

HÄLSA PÄ: SLÄK'fEN MED SILJA EXPRESS-

kan du

fonsätta resan frAn Stockholm tili över 20 orter i Sverige. Silja Express tidtabellen finns på din

resebynl.

SILJA LINEn Juryn höll sittförsta möte ijanuari. GretelHemnell var tili jöljd av sjukdom förhindrad att della. Tili vänster Gunvor Korsström, till höger Viking Nyström. 1 mitten verksamhetsledare Jerker Nyström. 28 bidrag inkom tili tävlingen.

7

Dur var det i begynnelsen?

Svenska Pensionärsförbundet i Finland rJ. är i dag med sina 76 avdelningar ocb ca 15.000 inskrivna medlemmar en imponerande organisation. Den är mängfascetterad och föränderlig, den utvecklar förnyelseformer som spontant växer fram alltefter som generationerna växlar.

Förbundet är ju heli opolitiskt, men betydelsefullt som en viktig del i en välmotiverad och legal strävan att värna om det finlandssvenska ocb den nordiska kontakten. Det har päpekats att ytterligare ca 40.000 svenskspråkiga (tvåspräkiga?) står utanför och vore välkomna, bland dem nägon fraktion som viii hälla på sin egen Iinje av ideologiska skäl. lngen som belst påtryckning får givetvis i det avseendet komma ifråga.

"1 begynnelsen" är en rubrik som inleder Pörsta Mosebok i Gamla Testamentet. Hur tedde sig förbållandena dä vårt förbund grundades? Hurudan var den begynnelsen?

Numera återstär väl rätt få som då var med och som minns de första stapplande stegen som dä togs.

Må här följa några stickprov på episoder från grundläggningstiden då man S.a.s. "gick på kryckor" ocb det förekom många dråpliga situationer.

Den som satsade på att genomföra och fullldlja projektet

sig snart med trogna vän ner och medhjälpare, tili en början i Täkter, Grankulla och Borgå.

När, var och hur samlades man tilI det fOrsta aIlmänna mötet - av sonderande art?

Den exakta tidpunkten är svår att precisera, men torde ha varit en sensommardag 1972 och platsen var KFUK:s kafe10kaI vid Järnvägsgatan i Helsingfors. Det hela var av s.k. "rekognocerande" art och initiativtagaren hade sett tili att salen var prydd med dekorativa girlander. Mötet inleddes pompöst med hälsningsord av en motståndare till Urho Kekkonen. Publiken var inte särskiJt stor. Den bestod av Hellströms goda vänner från västra Nyland, fru Margareta v.

PfaIer, en anhörig från Grankulla dåvarande köping, en gemål tili en officersperson i.a. samt tvenne delegater från Borgä pensionärsförening, som samma år hade grundats.

Det egentliga konstituerande fö rbundsmötet sammankallades i början av följande år och hölls i NMKY:s magnifika lokal vid Berggatan i Helsingfors under högst seriösa former. En slags preliminär styrelse utsågs och därvid blev denna artikels epistelskrivare heli ovänlat och apropå utsedd tili ifrågavarande stiftelses ordförande! Viceordf<iranden, överstelöjtDant Georg Cederquist, togs frän Grankulla och "skallkammarrnästare" eiler eko- . nom blev fru Inga Malmsten från Borgå. Alla dessa hade varit med redan under det sonderande sensommar-höstmötet.

man gAtt in lör ocb log vara pä alla cbanser tili framgång var främst Jarl Hellström, ekonomen som också var en driven taktiker och ett energiknippe utan Iike. På ett nästan otroligt sätt bankade man sig fram genom den snårskog av svårigheter det gällde att for- E konomin var cera. Primus motor "Jalle", problematisk som ban i vardagslag kalIaMan var väl nödd att följa des, hade tidigare haft viktiga uppgifter bl.a. i Österbotten principen "man tager vad man ocb Tammerfors och hade du- hafver". Men det fanns reserrabell "ryggstöd" av inflytel- ver som snart skulle rycka serika tungviktare ocb "sam- fram. Managern Hellström hällshöjdare" som hade insett bade träget tagit kontakter hur viktig en finlandssvensk med under bildning varande pensionärsrörelse skuJle bli. pensionärsföreningar i det Nu slog han ned som en bomb ban kalläde sitt "uppland". i vår huvudstad och omgav Problematisk var blott den

RESOR 1994 12-13/2 AesenlirslrllllÅbo

2t2~~~ ~~~rtr\nat~~~~~I~a 4- 6/3 TealerlSlockholm 12-13/3 Kryssnlng medlsabelJa

Utgivare: Svenska Pensionärsförbundet rJ. Ansvarig utgivare ocb cbefredaktör Rainer Erlund

25-28/3 Tealer I Stockholm 1- 4/4 PAskresal1ll Bomba 10-17/4 portu~al . rIYJ.

~~=~:~: ~:~:err~~Ck~~?m

svaga ekonomin. Det k1äcktes

en vits att "skattkammare" fanns, men slantar att kamma in saknades. Det blev Sparbanken i Borgä som sedan välviUigt stod tili ~änst med en personborgenlån. Sekinerna var högst nödvändiga för bestridande av de första löpande utgifterna. Därefter gällde det att i forcerad takt uppvakta ministrar och SPODsorer, att söka om penningautomatrnedel och om statligt understöd. SärskiJt välvilligt inställd till vårt förbunds behov var mi.nister Jan-Magnus Jansson, men det fanns ocksä tIera andra i inflytelserik ställning som ställde sig positivt till pensionärsrörelsen. Styrelsemöten hölls i rask takt och knepiga frågor och problem avverkades i rasande fart .

Riksdagsbuset var möteslokal Men förbundskäman hade ju i begynnelsen ingen egen loka!! Hur k1arades den detaljen? Tjah, det blev RlKSDAGSHUSETS KA.FE som utnyttjades! Styrelsemedlem var riksdagsman Elly Sigfrids från Österbotten ocb genom bennes benägna förmedling var arrangemanget möjligt. En bättre ciceron i riksdagsteknik kunde man väl knappast tänka sig. Dessutom bidrog bon genom sina vida konlakter med församlingsocb väckelsekrelsar till en ökad f6rståelse för pensionärsrörelsens strävanden på dena vida falt ocb injicerade i den ett värdefullt ideellt element.

Visst mätte det ha vari t rätt så påkostande för vår "furier" Hellström att idogt träla på sä som ban gjorde. Men den ännu i detta skede svaga ekonomin gjorde an man inte bade räd med större gottgörelse för bans utiägg än 1.000 mk av den tidens ännu dä värdebeständiga och värdefulla mark per månad, resten var han tyvärr tvungen att anskaffa på annat sätt. Han ivrade för omedelbar utgivning av en in-

formativ förbundstidning i stor upplaga med effektiv spridning tili aUa svenskbygder. Bladet döptes givetvis att heta "God tid" som devis eiler symbol för pensionäreroas kantänka ljuveliga tillvaro!

Men det fanns mänga som opponerade sig mot den synen på sakförhållandet och vår k10ka och visa Margareta skrev i det första numret av tidningen en lång artikel om såväl gIädjeämnen som svärigheter man bjuds på då man går in i de äldres krets och blir en s.k. "onöda". 1en inlaga tiU "broder Jarl" skriver en pensionär att han häller pä att bli en samhällets slav och ser sig tvungen att lämna hela landskapsföreningen som han leder. Redaktören medger att det ofta blir så att en fåtaI får "jobba" medan de andra förhåller sig passiva.

Det första numret av tidningen (som i kopia bifogas) blev en chock för skrivaren av dessa minneshågkomster.

Redaktören bade ganska självrädigt på ett dråpligt sätt alldeles omotiverat placerat en bild av arbetsutskottets just då utsedda s.k. ordförande rek-tor E.O. FaIenius på tidningens paradsida som en utfyllnad vid sidan av president och biskop! Bilden var försedd med de eldiga ocb manande lystringsord som hade varit avsedda för nägon spalt på tidningens insidor. Förfaringssältel r6reföll minSI sagt durkdrivet. Men avsikten var hoppeligen den bästa; som symbol frambäva pensionäremas betydelse (nästan som den tredje statsmakten). Typiskt för verksamhetsledaren var ju att ban placerade sig själv heli anspräkslöst som en i raden av medhjälpare, all egocentricitet var bonom frärnmande.

Under denna "inkörningstid" kunde också noteras an den rätt stora fraktion av pensionärer i Helsingfors som leddes av majoren i.a. Kyril Grigorkoff anslöt sig till förbundet. Den hade s.a.s. haft sin egen "stil".

Förbundsstyrelsen bestod

av 15 personer företrädande orter från Mariebamn i väster till Borgå i öster och Närpes i norr. Arbetsutskottet hade 5 medlemmar.

Från tre till femtio Hur formades sedan fortsättningen? Tjab, kanske man kan säga att den bjöd på såväl framgångar som besvärligheter. Man bade startat med tre lokalföreningar (som nämns i stiftelseurkunden), genom verksamhetsledarens idoga arbete utökades de tili tolv och kort därefter var de femtio! Vi vet ju att antalet sedermera steg tili 70-80.

Men det är skäl att minnas de varnande orden: vi bör alla dellaga i det gemensamma arbetet - alla tili fromma - och inte vara fårdiga att kritisera eiler pä annat sätt visa missnöje. Ju större förbundet är, dess mera bar det kraft att driva sina medlemmars intressen och deltaga i konkurrensen om de förmåner som är att räkna med. (J.H.) Det första tidningsnumret utkom den 16 maj 1973, i god tid före det minnesrika sommarmötet i Tammerfors. Varför vaIde man just denna övervägande finska stad? För k1aringen var enkel: den nordIigaste föreningen fanns i Gamlakarleby, den sydligaste i Hangö, i väster läg Mariebarnn ocb i öster Lovisa. Mölesplatsen lAg följaktligen i

"centrum", med den kortaste vägen för samtliga. lnkvartering hade beställts på ett storhotell för 600 personer ocb utflykter på Näsijärvi och Pyhäjärvi var möjliga.

Tidningens följande nummer kom ut den 19 juli ocb utdelades "pinfårsk" tili deltagarna i mötet som lyckades över förväntan. De s.k. formella förbandlingarna leddes av öv. löjtn.

Georg Cederquist (Grankulla).

Tyvärr måste i denna minnesruna också noteras an arbetsutskottets "Loffe" (som han kallades i vardagslag) såg sig tvungen att lärnna alla förtroendeposter i Finland dä ban

av Göteborg-Bohusläns stift i Sverige kallades och åtog sig en uppgift som socialkurätor och tolk blano de ca 30.000 enspräkiga finnar från nordöstra Finland som säsom arbestslösa bade sökt sig jobb vid Volvo-fabriken. Det blev ett slags ganska viktig "samaritverksarnhet". Men andra trädde beredvilligt till, därom berättar den [ånga raden av goda ledare som senare har avlöst varandra. En verkligt stor förlust fick man pröva på då en ödesdiger bilolycka berövade oss vår huvudman.

Han var givetvis svår att ersätta.

Det var med tungt sinne Loffe fann sig tvungen att formellt ta avsked från förbundet i vars hägn han hade trivts sä vä!. Men ocksä i fortsättningen upprättbölls kontakten. Tili en sommarmöte i Vasa kallades ban av den numera avlidne förbundsledaren Alfred Smeds från Korsholm. Senare deltog han i ett möte i Helsingfors ditkallad av förbundsordföranden Siv Tunzelman, populärt benämnd ''Tusse''. Ett stort tack sänder Falenius tili den nuvarande ledningen för tämligen oförtjänt hågkomst ocb blomsterbyllning på järnna årsdagen för hans tillkomst tili denna värld. Trots svår krigsinvaliditet och därigenom rörelsehärnmad viii han gäma lärnna denna långa minneskavalkad till förbundel och hoppas den kan vara tili gagn, synnerligast som en uppmaning om nedteckning av "mjnnen" förekomrnit i förbundstidningen.

Framtiden för Pensionärsförbundet bör te sig Ijus med nuvarande organisationsformer med en effektiv och aIlkunnig verksamhetsledare som Jerker, en särskiJd redaktör (Jim) och en solidaritetsinrikrad förbundsordförande (KIåvus) - i spetsen för ett otaI lokalföreningsförmågor.

En varm hälsning sändes tili förbundet av den numera rätt å1derstigna men ändå virulenta "Loffe" eiler E l. Osk. FaJenius

Centrallaget Enigheten och dess medlemsmejerier fusioneras tili ett gemensamt företag fr.o.m. början av år 1994.

Fusionen innebär att företagets namn ändras tili: MEJERIANDELSLAGET MILKA Vår nya logo ser ut så här:

12-15/5 Taalarl Stockholm 18-2315 VårblommorpåÖland 9-14/6 RundlurerpåGoUand 12-21 /6 Blommande Maln8u och

13-19/6

~~~~~~~~Jy"~~~S

2~=2~~ ~ö~~~~~1~~~dmar

:=

~~ :~r~~~~:~~r~~I~ården ~~:~~~ ~:"e~~~~~lo~~8~ense

21-2617 Dararna med Hlmlaspe-

Redaktionens adress: Halmstadsg. 9 10900 Hangö tel. 911-248 7345 (~ .)

911-248 2539 (h.) fax 911-248 5007

let 23-2717 Fasclnerande Island

~~~~~'t~~ ~~I:~:.Olav I 3- 818 Handik appanpassed re-

2517-118

sa tiUÖtand

1~:~~~~ ~~~å'~~~,~eSk~rg

Reser I Finland, endagStesor m.m.

BeaUIII v.6r1 nya lueprograml

kur'rrens

& ENIGHETEN

Tel. 961-317 3137

P.O. Box 4, FIN-00391 HELSINGFORS. Tel: 90-5624188. Telex: 122835. Telefax: 90-5622630

resebyrå

t SSN

035~·g~6Y

EteD1s TTyål:ri Ab, EteDls 1994

Organisationsförändringen inverkar inte på kontakterna med våra leverantörer och kunder. Enighetens högklassiga märkesprodukter och vårt varusortiment finns att tillgå även i framtiden.

S~;:':~f11~33r::!

8

, "Speciellt för ensamstående har vi en uppgift att fylla"

- 1 synnerhet på en ort med en Iiten språklig minoritet är en förening som denna av stor betydel se. Vår pensionärsförening är den enda svenska i Åbo. Det finns åldringar som inte tillhör någon annan förening överhuvudtaget och för dem har pensionärsföreningen en stor social betydelse. Här kan de umgås med andra människor på sitt eget modersmål.

Sähär förklarar ordföranden May Lindfors betydelsen av Abo Svenska Pensionärsklubb. Föreningen fyllde ifjol 20 år och har i detta nu 396 medlemmar.

- Ännu ifjol var vi 420 medleounar, men endel har avlidit. Jag är dock övertygad om att vi Iyckas rekrytera ocksll nya medlemmar.

- Själv har jag konstaterat att som medlemmar dykt upp f1era av mina gamla skolkam-

- PlI våra sammankomster har vi alltid litet program, nllgon gäst som stär Cör nllgot programinslag, säng och trevlig samvaro.

100-130 medlemmar möter upp tili dehär sarnmankomsterna.

- Vi har medlemmar som kommer ocksll frän omräden utanför Åbo, berättar May. Vi har en medlem frän Bäck-

May Lindfors är nll sjätte året i följd ordförande för Åbo Svenslm Pensionärsklllbb.

holmen, nllgon medlem frlln Nagu ocb .Reso.

May-Britt Sekreteraren Palm berg berättar att man ocksll ordnar teaterresor och Christina Ståhlberg och Anita Strandfelt trivs bra med andra resor. Man har gjort tea- Åbo Svenslm Pensionärsklllbb. - Klllbben behövs absolllt, terresor till Falläker, men har understryker de två. naturligtvis heller inte glömt att ta del av Cöreställningar som visas pll Åbo Svenska Ifjol t.ex. ledde hon en resa 1960-talet. Och sll är jag sekTeater. till Italien. reterare i Åbo svenska avdel- 1 Peder Utter har vi en May Lindfors nämner med ning av FRK. 1 en blandad kör har jag sjungit i 40 års tid.

- 1 pensionärsföreningen tycker jag det är trevligt med utfarderna och teaterresoma.

Vi har varit tili Stockholm pll teater och vi har besökt Falläker och LilJa Teatern.

rater eller arbetskamrater. Det är mycket skojigt.

- Det finns många ensamma, svenska åldringar i Åbo som inte har annat att gå tili än våra sammankomster.

Speciellt för dehär medlemmarna tycker jag Åbo Svenska Pensionärsklubb har en uppgift att fylla. Åbo-föreningen sarnmanträder forsta och tredje fredagen varje mänad. Mötesplats är Alexandra, som ligger helt Det var en grupp av de manliga medlemmama som stod för serveringen vidjulfesten. Och så intill torget. bjöd de också på litet sång. .. lacksamhel att kultumämnden i Åbo ett par gänger under äret står Cör kostnaderna för det program som bjuds vid litet större sarnmankomster.

Sälunda var det kulturnämnden som bekostade programmet vid julfesten i december.

Där var Sven Sid, ackompanjerad av musikrnännen Rolf och Robert Sontag frän Ingll, det stora dragplästret.

- Fredagsträffarna, teaterresorna och utfärderna är hörnstenama i föreningens verksamhet, berättar sekreteraren May-Britt Palmberg.

Sven Sid drog med sina visor ner mJlSSor av applåder.

duktig reseledare, beröouner May Lindfors. Och ibland hoppar kassören Pirkko Wahlroos in som reseledare.

Christina Ståhlberg har i sex år tilIhört styrelsen for Åbo Svenska Pensionärsk1ubb. Fem av de åren var hon viceordförande.

- Jag har bambarnen att se

tili pll dagtid, säger hon. Och sll är jag engagerad ocksll i andra föreningar. Jag tiilhör styrelsen för Abo svenska föreningsrlld. Med i Svenska Bildningens Vänner har jag varit ailt sedan 1954 och dess kassör sedan mitten av

"Att träffas är det bästa" - Det bästa med pensionärsforeningen är att man här får träffa folk, säger Anita Strandfelt. Hon har varit med i fyra år och tillhör fcireningens styrelse.

- Jag tycker det är trevligt att vara med. T.ex. utfardema gillar jag skarpt. Man "hiller sig med" genom att ~ara med i fcireningen.

Ocksä Anita sitter med i styrelsen för Åbo svenska föreningsräd.

May Lindfors nämner ocksll den motionsgrupp under Leonard Ceders ledning som samlas en gllng i veckan ute i Runsala.

- Deltagama tar bussen uI tili Runsala. Sedan promenerar de i Runsala-terrängen.

Dethär har de hällit pll med redan i f1era år. De firar egoa julfester där ute och brukar ocksll samJas tili en vårmiddag.

När GT besökte Åbo-föreningen firade man julfest.

May Lindfors hälsade alla välkomna och läste dikten Tomten. Mao sjöng foreningens egen Iystringssäng.

Sven Sid och Rolf och Robert Sontag stod för ett roligt och uppskattat program. Julgubben besökte naturligtvis festen, man drack kaffe och hade det trivsamt.

Rainer Erlund

"Visst röljer vi med idrottssändningar i TV" Följer du med idroU i TV?

- Friidrott och skidåklling ser jag helst i TV, säger Börje Palmberg.

Det var den frllga GT slällde ett par IIbobor i samband med besöket vid Åbo Svenska Pensionärsklubbs julfest.

- Jag ser numera idrott enbarl i TV, säger Börje Palmberg.

Palmberg var i tiden en mycket duktig medeldistansare, k10ckades för 3.59 pII 1.500 meter 1947. Det gäller som hans personliga rekord.

Riktigt enbart tili TV-tittande inskränker sig BöIjes idrottsintresse dock inte.

- Jag har tvll bambam (8 och 14 IIr) som spelar ishockey och jag tycker det är rorigt att följa med just juniorishockey.

- 1 TV ser jag helst friidrott och slådäkning. Ocksll fotbollsmatcher brukar jag se via TV. - Min man var en ivrig bänkidrottare och den vägen

blev väl ocksll jag intresserad av idrott, säger Marita Wilamo. Via TV följer jag nog gäma med olika stortävlingar.

Bäst· tycker jag om att se konst~kning pll skridskor.

Menjag är nog nllgot av en aIlätare och följer nog gärna ocksll med slådtävlingar som televiseras.

Nu koouner Marita att följa med OS i LilIeharnmer. Hon besökte själv orten för tvll år sedan.

Speciellt konståkning tycker jag om att se, säger Marita Wilamo.

- Nej, jag blir inte ledsen fast det skulle gll däJigt för finländama. SlI hllrt tar jag inte idrotten.

9

Dragsfjärd-pensionäre~~ på resa tili Las Palmas Lördagen den 13 november klo 07.00 avgick bussen frän Dalsbruk. Det var nitton medlemmar frän Dragsfjärds Pensionärer r.f. som med Tomas Grönholm vid ratten i Vendelins buss styrde kosan mot Vanda flygstation. Kl. 11.25 Iyfte Finnairs DC 10 med destination Las Palmas. Vi anländer kJ. 16 lokal tid tili hotell Jardin Dorado i Playa Del lngles. Tänk att pä nilgra timmar förflytta sig friln -1 med snöfall tili +25 och solsken!

Hotellet som är i bungalowstil är bekant för flera av oss som varit där tidigare. ÅI 1991 var vi 34 personer frän föreningen pä samma plats.

Dä blev vi sä förtjusta i platsen att mänga sade: - hit vili vi igen!

Pä söndag förmiddag var vi pä information i hotellets restaurang. Där bjöds vi pä·Sangria och guiderna informerade om vad man bör veta under vistelsen där.

Sen gick vi för att se oss ornkring och de som varit där tidigare kunde berätta om hur man gick tili ett köpcenter som heter Faro 2. Det finns butik i hotellet men sortimentet är inte sä stor!. 1 Faro 2 finns specialaffärer, post, telefon, apotek, m.m. 1 hotellreceptionen fick man gratisbiljetter om man ville åka 10-

kai buss til Playa Del lngles (värt hotell är lite utanför stan), eiler tili badstranden i Maspaloma.

Mest simmade vi nog i bassängen, för det gär sä stora vägor i havet, och bläser det sä yr sanden. Det finns mycket att se och beundra i Gran Canaria. Man kan äka tili Palmitos Park. Där finns tropiska fjärilar, växter och fAglar och sil naturligtvis en papegojshow som förevisas ätta ggr per dag. Vad de kan de fäglarna. Sen kan man fara pä stora Ö-turen som räcker hela dagen. Där fAr man uppleva Gran Canarias vackra natur.

Se Fataga-dalen och grottbyn Qwayadeque där befolkningen fortfarande bor i grottor.

En halvdagstur tili byn Santa Lucia och handarbetsskolan i lngenio. Och naturligtvis skalJ man göra en resa tili huvudstaden Las Palmas.

Sen skall man ocksä gä pä marknaden som är varje 005dag och lördag. Men det är nog bäst att "hilla handen" om man har sällskap, för där är sä mycket folk att man lätt tappar bort varann. Vilket utbud pä allt möjligt, dukar, kläder, kJockor, leksaker m.m.

En upplevelse jag Iror vi alIa som var med sent glömmer var när vi besökte Skandinaviska Turistkyrkan i Playa

Dellngles. Pä söndagskvällen var där svensk gudstjänst sä vi for med bussen tili stan. Sen promenerade vi tili kyrkan där kJ. gudstjänsten började 18.00. Kyrkan var redan en sevärdhet. Efter gudstjänsten med predikan och mycket säng gick vi pä kaffe tili försarnlingssalen som kalJades Träffpunkten. Där serverades vi kaffe med hembakad bulle av herrar som är verksamma

inom församlingen. Alla som var med var svensktalande, men frän Sverige. De blev förvänade när vi berättade att vi kom frän Finland ocb alla var sve05ktalande. Sä vi fick förkJara för dem att vi kom frän en svensk orI i sydvästTa Finland. Prästen berättade att han varit i Hämeenlinna och sade ocksä nägra ord pä finska. Sä var en givande kväll slut. Nägra promenerade men

de flesta åkte taJO tili hotellet.

En dag i slutet av vär vistelse i Gran Canaria hände en malör och dä var vi glada att vi bodde i bungalow och inte i ett högt hotelI . Det blev strömavbrott frän klo 7.30 tili klo 15.00. Sä gott som hela Playa Dellngles var utan eI. 1 butikerna hade de Ijus att brinna. Vi lagade alla vär mat sä det fanns nägot smätt att äta.

SiI börjar tiden närma sig för hemresan. Den sista kvällen har vi knytkalas. Vi samlas i en bungalow. Alla hämtar vad de har kvar av kaffebröd. Alla kommer med kaffekoppar i handen (det finns tre koppar i varje hushill). Vi kokar kaffe, dricker och trivs den sista kvällen tillsammans.

Vi passar pii att avtacka Gunnar Forss som sil fint ordnat resan för oss. När det blir kyligare pii kvällen gär vi in.

Visst är det trilngt med sä mänga, men finns det hjärterum sil finns det stjärterum.

Vid tiotiden gär alla tili sitt.

De som inte ännu börjat packa gör det nu.

SiI vaknar vi den sista morgonen i Jardin Dorado. Det är soi och varmt när vi skall börja dra strumpbyxor och längkalsonger pii. Vi säger pii ilterseende tili dem vi blivi! bekanta med som ännu blir kvar.

Bussen tili flygplarsen gär klo 14.20. Flyget skall avgä kJ. 17.25 men det är trilngt i luften sil vi startar klo 18.20.

Tvil härliga veckor i Gran Canaria är slur, Adi6s. Vi är pii Vanda flygstation klo 02.30 och där är Tomas troget igen ocb väntar pii oSS. Ute är det kJart och kalJt, brrrr.

Gunvor Laakso

10

Nu har jag så mycket att göra... .

43 är gammal och arbetslös?!

Det är ett faktum - och ingenting att göra ät.

Efter att ha konstaterat det märk1e jag att jag har ju massor med a1ternativ, egentligen.

Jag kan hur lätt som helst deppa ner mig hemma bland dammtottor och griniga tonärsdöttrar.

Eiler sä kan jag kasta mig in bland festprissarna pä kvarlerskrogen. Eiler sä kunde jag vidareutbilda mig, städa, lala mig (äntligen) eiler ta hand om ...

Nej! När den första paniken lagt sig bestämde jag mig för att tänka efter noga - för första gängen i mitt liv kan jag ju äntligen göra vad-JAG vill!

Och vad vili jag?

Frägan byttes snart ut tili "och vad är jag bäst pä?"

Det blev knepigare än nägon kan föreställa sig.

AlIt detdär gamla "inte kan jag nu nilgonting, jag är ju ba-

ra .. ."

Vändorna var stora, men tili slut vägade jag medge att det bästa jag har är min fantasi och min förmäga tili inlevelse.

Och vad göra av det?

Läsa upp dikter i gathörnen eiler ge smä föreställningar på bakgärden? Föralldel - konsumtionskultur för alla är inte fy skam att satsa på. Men ändå.

När jag funderade vidare kom jag fram tili att jag ärligt

är nyfiken pä bäde äIdringar och småbam.

För jag är själv mitt emellan.

Jag vet inte hur det är att bli gammaloch tyvärr sä minns jag sä lite om bur det var att vara barn.

Sä vad kan jag göra med min nyfikenbet och min fantasi?!

Nu började jag känna att min energi flödade ocb glädjen stack fram sitt smilande ansikte.

Omgivningen reagerade.

"Va, är du iote arbetsläs?"

"Jo, stör mig inte,jag har så mycket att stå i med!"

Och vad gjorde jag?

Jo, jag tog fram telefonkatalogen ocb letade upp telefonnumren pä alla svenska åldringshem och dagisar i Helsingfors.

Under nilgra veckor i september gjorde jag upp ett digert program i min tidigare sä tomma a1manacka.

Först ringde jag tili äIderdomshemmen och kom 'överens om tider dä invänarna hade en möjlighet att träffa mig.

Det var ganska besvärligt dom var sä upptagna, lärde jag mig! Men när vi sedan träffades hade vi det fint ocb roligt tillsarnmans. Jag hade bett dem om att försöka minnas nilgon bortglömd episod eiler saga frän sin bamdom ocb berätta den för mig under besöket hos dem. Tiden ville inte räcka tilI- jag bade bokat in pä tok för korta besök. Det var lätt att ändra pä ocb sä fick

Fem fick standard på Dragsfjärd-julfest Onsdagen den 15 december pii våren att IiIta tilIverka bordsstandard för att överfjärds Pensionärer r.f:s med- lämnas til1 personer som förlemmar tili julfest i Furulund. tjänstfullt har arbetat inom Bo Stenfors inledde festen föreningen. En kommitt~ til1med att pii piano spela Tom- sattes för att utforska vilka tamas vaktparad. Ordförande som skulle fä standarden.

Nu fick som de första fölGunnar Forss hälsade alla hjärtligt välkomna tili för- jande personer mottaga staneningens nittonde julfest. Sig- dardet: Märta Blomster-Sjörid Stenfors sjöng två julsäng- holm som är grundande meder, Jul, jul, sträIande jul och lem och som under fjorton år Mln bamdoms jul, ackompan- var föreningens kassör, Ines jerad av sin man Bo Stenfors. Karlsson som varit styrelseFöreningens styrelse beslöt medlem och vicesekreterare

kl. 17 samlades 120 av Drags-

Nu har jag så mycket att göra..•

~

Tänkom .. .

Fastän pensionärerna hade sä brätt med alla utfarder ocb möten berättade många ilt mig att handarbets- och slöjdfårdigheten hilller pä att försvinna. Kombinationsmöjlighet?

Jag kontaktade "experterna", mina vänner bland pensionärerna. Vi använde en dag tili att läsa berättelserna (övning för kommande uppläs~ ning) och sä började deras Yvonne Dllgin - segrare i fantasi flöda!

Plötsligt satt jag ensam skrivtävlingen. med ett "vi ringer" klingande vi den tid vi behövde för att j öronen. Vart tog dom vägen? förbereda min idI!.

Jo, tili sina sy-, stick- och Jag ocb min bandspelare slöjdsalar!

När dom ringde och bjöd fick böra massor av sagor ocb barndomsminnen. Samtidigt mig pä kaffe anade jag av tonfick jag en ärlig inblick i hur fallet att nägonting var pä det är att vara gammal i Hel- gäng. Men jag hade aldrig singfors och bo på ett äId- väntat mig det som jag möttes ringshem. av!

Jag fick ocksil en massa Dom hade förfardigat nya vänner. handdockor tili sagorna!

Vänskapen har bestått - Otroliga skapelser som fär mitt Iiv blev med ens mycket fantasin att formligen skena rikare. iväg. Deras nöjda miner gär Men denna del var bara en inte att mäta i nägra pengar eifas i mitt projekt. Nu tog jag ler mark/arbetstimme. Men fram min fantasi. Jag Iyssnade hur skulle nu jag...

Och sä kom jag ihäg - det till inspelningama och satt mig ner ocb skrev den ena sa- bästa jag har är min fantasi gan efter den andra. och min inlevelseförmäga.

Nu tänkte jag pii min nästa Dagisama bar tagit emot mig mäIgrupp, dagisbamen. Inte med öppna arrnar. för grymt, bara passligt kittVarje gäng jag närmar mig lande pii bamens fantasi. lnte porten med min stora kasse för väpigt heller - bam täI en banddockor bIir jag genast varmt bälsad av en underbart heI del äventyr.

När jag bade 10 fina berät- frägvis bamaskara. ''Varför bar du en kasse telser i en prydlig bög på skrivbordet stannade jag upp med dig?" "Vad bar du i den?" och tog en ny funderare. under mänga är, och även aktivt deltagit i prograrnmet vid festema. Greta Linden som varit aktiv medlem och mänga är varit med i styrelsen. Einar Lindblom var ocksä med när föreningen grundades. Han har varit ordförande ett är och viceordförande i tio är, samt Sandor Fredriksson som ocksil varit med frän början. Han har vant sekreterare, sköter föreningens album och är ännu aktiv medlem. När stardarden var utdelade sjöngs julsänger och Helena Blomqvist läste en dikt.

Därefter var det Dragsfjärds Lucia med tärnor som mycket stärnningsfullt sjöng och läste dikter. Sedan var det dags för julgröten som avnjöts under glatt samsprilk med bekanta. Därefter serverades kaffe med jultilrta.

Sä började programmet igen. En liten kör som Helmer Forsbom övat in sjöng julsänger och den blev mycket uppskattad. Sä god fortsättning pii en fio början.

Därefter spelade Linda och Lillian Söderlund några julvisor pii fiol och basfiol. Bo Stenfors ackompanjerade igen tili a1lsilngen. Samvaron avslutades med att kaplan Ann-Sofi Storbacka talade och Härlig är jorden sjöngs unisont. Så var 1993-ärs julfest slut och jag har en känsla av att alla tyckte det var en givande kväll i samvaro med mänga vänner.

Gunvor Laakso

J Studiecentralell Svellska studieförbzllldets skrivtävling 1993 med temat "Guldkanl pd ti/lvaroll ocksd som arbetslös" valln Sociollom Yvonlle NllgillS bidrag första pris. Pd ett trevligt sätt berärrar hOll om vad hon hillade pii för all aktivera sig själv under ell period av arbelslöshet: HOII illlervjuade pellsiollärer pii lildrillgshem om deras minneII. Av dem skrev hOll sagor som hOIl sedan berällade för bamen pii daghem. Pellsionärema gjorde hallddockor m.m. tili sagoma ... oelz det ella gav det andra ...

Läs Yvollnes fascillerande berättelse! För att tala med Yvonne: " - tällk om mina vällner pellsiollärema själva skulle ta sig tili dagisama oelz berätta sina minnen ?" " - tällk om dom som minns gamla sätt all halldarbeta eiler slöjda p/J skulle lära ut sina färdigheter i lligstadiema 7"

"Visa genast!"

Och jag visar och berättar!

Handdockoma lever sitt eget Iiv - bamen sitter tysta eller skrattar sä dom kikrtar.

Ibland kan det bli Iite farligt tili och med. Nu är vi inne i maj och jag har ännu nägra uppträdanden kvar. Sedan skall jag igen sätta mig ner och ta mig en funderare.

Dockoma behöver repareras efter alla smil fingrar som tummat pä dem. En gäng gay dockan som heter "Prinsen" en puss ilt en Iiten tös - ni skulle ba sett bennes saliga smäIeende och kamratemas avundsjuka blickar! Jag bar verkligen förtjänat min semester! Jag kan se ti1Ibaka pä min första arbetslöshetsvinter och vara rätt så nöjd.

Inte har jag nu heller haft tid att städa eller krisa tili mig - och framför allt inget behov av det. Jag bebövs - och jag kan!

BESTÄLLNtNGSBUSSAR :

När jag samlar ihop mina dockor och sagomanuskript hinner jag i hissen pii väg tili det tredje, sista uppträdandet för i vär, fundera; - tänk om historiema kunde bli en barnbok?

- tänk om mina vänner pensionärerna själva skulle ta sig tili dagisama och berätta sina minnen?

- tänk om dom som minns gamla sätt att handarbeta eller slöjda pä skulle lära ut sina fårdigheter i lågstadierna?

- tänk om jag under sommaren sku lle skriva en dockteater för lägstadieelever om mobbning?

Till häxan som sticker fram sitt nylle ur kassen viskar jag i bussen: "Jag har inte tid att vara ledsen och sörja över mitt öde som arbetslös, jag har heI! enkel! för mycket att göra för det, just nu!"

YVONNE DUGlN

Ab Tidstrands Linjebiltralik 07900 LOVtSA tngenjörsv. 4

Pensionatet vid havet

Tel. 915·531 865 BESTÄLLNtNGSBUSSAR WERNER HENRIKSSON AB BORGA Tel. 915·581 042

Bestätlningsbussar.

HANGÖ TRAFIK BUSSBESTÄLLNtNGAA tNVABUSS

Tel. 911-246 1004

Resebiljetter genom

ALBINS RESOR KYRKSLÄTT

Auto-Buss

298 7128 - 296 7136

Vlatr. Ytternls, SF·22100 Mariehamn, lal. 928-16 322

Bäck & Östman Fattiggränd 6 65610 KORSHOLM Tel. 96,.,52 495

Restauranger

Genom a1t onv(lndo Concersllnelsens odresser stilder nl kompen mot concer.

VOro odresser erhOlles frOn bonker, bok·. blornsler· oell poppershondkn, begrovnlngsbyrOer, R·ldosker soml fOrdlg1 I.xtade pO

vört kontor.

TRADmONELL FlNlANOS-SVENSK RESTAURANG MITT I HELSINGFORS, SPECIAUSERAO pA MOTEN OCH FESTTlLLSTÄLLNINGAR••~MAKLIG MAT OCH VANLIG BETJANING. VÄLKOMMEN. GEORGSGATAN 30 6 VAN. TEL. 90-641 101 .

~

1~'~h(;,'~Ma

ElIsooolsgolon 21 00170 HElSINGfORS

Tel. 9800 43 000 med lokolsomtolsovgjfl

KAAIS. Kopmansgatan 4 Tel. 911 ·30 161 EKENÄS, Kungsg. 8

CANCERSTIFTELSEN

Tel. 911·246 2949

BACKMANS OPTIK

Torvgalan9Tet928-19228 Mariehamn

KARIS

"'AlA. TEATER EN UPPSTOPPAD HUND ~ ~

Optlsk specialaHär

OPTtKER

av Staffan Göthe

spelas på stora scenen t.o.m. lö 26.2.941

®~t:ra~~

10300 KARtS Tel. 911·30940

~ Jo

IIVRKSLATT O~IK

~HSB: S .

,

hus v,d torget lel. 298 1927

"Kontaktman mellan o A1and och förbundet" - Jag ser mig som en kontaktman mellan pensionärerna på Å1and ocb förbundet.

Så ser nya förbundsstyrelsemedlemmen Per-Åke Mattsson sin roll i förbundsstyrelsen.

Anpassningskurser blir andningshål

- Visst tycker jag det ska bli intressant att få tilJhöra förbundsstyrelsen. Från årsskiftet efterträder jag också Holger Finckenberg som ordförande för Marieharnns Pensionärsförening. Finckenberg var ju min företrädare ocksil i förbundsstyreisen.

- Jag har varit medlem i Mariehamns Pensionärsförening i cirka fyra år. Men aktivt har jag varit med först sedan jag pensionerades. Jag jobbade som skatteinspektör och var stationerad på A1and.

Per-Åke Mattsson är 65 år gammal. Han är född i Marieharnn, men numera bosatt i Lemland: - Så nära vattnet att jag kan syssla också med litet fiske, berättar han.

Annars är tecJming och målning Per-Åkes fritids· sysselsättning. Som bäst deltar han i en kurs i jost teekning oeh målning fOr pen-

- Åtrniustone här i Mariehamn har vi mycket trevligt när vi ko=er sarnman. Överhuvudtaget gäller det att ha en sM30 verksamhet att pensionärerna trivs.

Om förbundet anser PerÅke att det kanske lite! mera aktivt borde uppträda som intresseorganisation.

- Om inte vi försöker bevara pensionäremas intresseo, sil vem gör det dl\, frågar han sig.

Per-Åke Mattsson har varit med i Mariehamns Pensionärsförening i fyra år.

sionärer.

Rolf har tonsatt Runebergs "Blomman" - När jag en kväll i januari 1992 läste J.L. Rune-

.

II ;'

bergs dikt " Blo mman " to-

nade i mitt sinne fram en melodi som jag tecknade ned.

SiI börjar Rolf Lindholm sitt brev tili God Tids redaktion.

Och så bifogar han notbladet med dikten och hoppas det ska vara tili glädje för milnga pensionärer.

- Silhär får alla pensionärer inom SPF texten ocb noterna tili "Blo=an" och alla silngglada pensionärer kan hylla minnet av vår nationalskald med att sjunga hans vackra dikt "BIommanU. Så skriver Rolf och påminner om att det den 5 februari i år förflutit 190 år sedan J.L. Runeberg föddes.

Ocb så tillägger Rolf: - Vi som lever idag har all orsak att ställa oss samma frilga som J.L. Runeberg ställde sig dil ban pii 1830-talet skrev dikten: "Varför går här sorg och fara hand i hand, varför får ej jorden vara fridens land?

Och sil slutar Rolf sitt brev med en hälsning: - 1 hopp om att godbeten och vänskapen skall besegra ondskan och hatet i världen, sil att jorden en dag kan kallas fridens land, hälsar jag tili alla pensionärsvänner och tilIönskar er god hälsa, Iycka och välgilng samt kJangfulla samkväm.

Rolf Lindholm

)* j

liär sig vå-ren å -ter fö - der lelu och ljuv,

da-gen lelr och

Bo-len glö - der -

vale- nar du,

J J I) ..~J J IJ·I

_

fäs - ter vid din

kRFl

b1e- ka atän-ge l blad och

)1

)

och IrAn gru- set sam en än- gel

I~opp

.J

lyf- tea opp .

Med dln daft kring rymden iIar fläkten gl ad , fjäJol!ln. flYllne v1nge vilar pA d1 tt blad.

Ingen oren vågar kinden k;yssar ge , daggen , ljuset, fjäriln, vinden - de , blott de .

Nu, l1kt plantan i ein 80mmar Iskön och bIld, alI t det ljuva !öde. och blommar utan etrld, varför går hlm a.org och fara hand 1 hand ,

varför får ej jordan vara

f~idenB

land?

J . L. Runebere

Ett handikapp innehär aUtid stora omställningar för individen själv och för familjen. Känslor av otillräekJighet oeh skuld lamslår ibland de närmaste.

Det är viktigt att träffa andra människor i samma situation. Andra familjer med handikappade barn, syskon tili handikappade, ungdomar med kroniska sjukdomar m.l1.

Anpassningskurserna ger handikappade och deras familjer en möjlighet att fördjupa sina kunskaper om handikappet och samtidigt träffa andra i samma situation. Speciellt viktigt är det här för finl30dssvenskarna som bor utspridda över hela landet. Diskussionerna och den gemensarnma samvaron upplevs i allmänhet som en synnerligen viktig del av kursen. Milnga upplever kurserna som andningshill i en krävande tilIvaro.

Folkhälsan arrangerar anpassningskurser på svenska för barn, ungdomar och vuxna. En stor del av kurserna är avsedda för hela familjen och kallas famil jekurser. Kurserna är förlagda tili olika delar av Svensk:finland för att föra verksamheten närmare ldienterna.

Prograrnmet består dels av föreläsningar och gruppdiskussioner, deis av terapi, individuell! eller j grupp, omväxlande med gemensam samvaro, utflykter och fritidsaktiviteter.

FamiJjekurser anordnas det här året bl.a. i Sibbo, Vörl\, Sundom, Sjundeå, Helsingfors och på Å1and. De riktar sig tili famiJjer som har barn med dysfasi, sprilkstömingar, epilepsi, atopi, hjärtsjukdomar och motoriska handikapp. Det arrangeras också famiJjekurser för barn som behöver alternativ kommunikation och barn som använder Bliss-sprilk.

En simterapikurs för barn i förskole- och skolilldern arrangeras i Sjundeå Bad. Handikappade och kroniskt sjuka ungdomar har sina speciella problem. Förutom att de går igenom pubertetens stormar måste de också lära sig

att leva med de begränsningar handikappet medför. Genom Folkhälsans ungdomskurser strävar man att höja ungdomamas självförtroende och ge information som hjälper dem att bli självständiga och ta 30svar för sin vilrd.

Sommaren 1994 arrangeras fyra ungdomskurser i Vöril, Hangö och Pemil. De riktar sig tili ungdomar med kroniska sjukdomar som diabetes, astma och epilepsi samt ungdomar med hörselskada som går i vanlig k1ass. Det arrangeras ocksil tvil ridterapikurser för handikappade ungdomar.

1 kurserna för vuxna kan ocksil de handikappades familjemedle=ar della. Kursprograrnmet består av föreläsningar om den medicinska bakgrunden tili sjukdomen eIler handikappet, om vilrden ocb rehabiliteringen samt om socialskyddet. De handikappade får terapi och vård.

Dessutom förevisas och prövas olika hjälpmedel.

1 år 300rdnas !rurser för personer med afasi och Parkinsons sjukdom samt för vuxna vars ben amputerats på grund av blodcirkulationsstöming eller diabetes. De här kursema ordnas i Sjundeå, Pemå och Helsingfors, Dessutom arrangeras en aktiveringskurs för motoriskt handikappade unga vuxna Sjundeil Bad. Avgiftsfria fOr deltagama En del av kurserna startar redan på vårvintern, men största delen infaller under so=armånaderna. Hösten ägnas åt uppföljnings- och aktiveringskurser. Kurserna är avgiftsfria för kursdellagama.

Hälsovårdscentralen, socialbyriln eller centralsjukhuset ger betalningsförbindelse.

En del av !rurserna finansieras av Penningautomatföreningen. Anpassningskurserna for svårt handikappade finausieras av Folkpensionsanstalten.

Anmälningen tili en del av kursema sker på våren. Folkhälsans habiliteringsledare Christine Westerholm tel.

(90)'434 9437 informerar om kursema och tar emot anmälningama.

När det värker ileder och muskler Muskel· och ledvärk kan uppstå vid överbelastning, reumatisk värk, försträckningar och vrickningar.

I samtliga rall är det en skada i vävnaden som ger upphov tili smärtan. Behandhngen bör sålunda inte enbart lindra värken utan även be-

GEL 50g 100g

~~~:d~'e~~~~~~~.av den

Om värken förtar livsglädjen

.... ..

~~~

I~

hiälper Mobilat ~~

~

Mobilat med dess tre aktiva beståndsdelar verkar lokal! i den skadade vävnaden smärtlindrande och utläkan· de just där orsaken tili smär· tan sitter. Mobilat lindrar snabbt värk, inflammation och svullnad. Mobilat befrämjar den lokala blodcirkulatio·

6~h ~il~~~n;~~n~~~~~i~w.en frisknande.

12

Baltiska stater med i samarbete om äldreomsorg

,-

Det nordiska samarbetsorganet NORSAM - Nordisk! samråd för en aktiv å1derdom - har iolell förhandJingar med de baltiska staterna om eli samaebete inom äldreomsorgeo. Samarbetet planeras främst omfalta informationsutbyte och imiktas i första hand på frågor som gäller de äldres ställning i samhället och altityderna tili de ä1dre och tili åldrandet. Representanler för alla de fem nordiska länderna och för Estland, Lettland och Litauen hae i dagarna samlats tili en konferens i Helsingfors med Folkhälsan som värd för all diskutera de konkreta formerna föe samarbetet.

- Den viktigaste mAlsättningen för NORSAM är att pilverka attityderna tili de äldre och Aldrandet i en positiv riktning och därigenom förbättra de äldres möjligheter

att delta i sambällslivet. Vi milste se de äldre som en resurs och vi måste se de äldre som individer med rätt tili eo egen livsstil, sade Folkbälsans VD, kanslirildet Per-Erik Isaksson, ordförande för Finska NORSAM, dil han öppnade det nordiskt-baltiska samarbetsseminariet pä Folkhälsan i Helsingfors.

NORSAM - en nordisk takorgaoisation för orgaoisationer som arbetar med och för de äldre - bildades 1972 ocb har idag sammanlagt sjutton medlemsorgaoisationer i samtliga nordiska länder. TilIsammans representerar dessa tiotusentals medlenunar - bäde personer som själva hör tili de äldre Aldersgrupperna och personer som är verksanuna inom äldreomsorgen och inom forskningen pä omrädet.

Genom att sammanföra personer i olika Aldersgrupper, beslutsfattare och medborgare tili gemensam diskus-

sion, väcka debatt och sprida information vili man inom NORSAM göra slut pä de felaktiga myterna om äldrandet och verka för att äldre människor skall kunna leva ett aktivt och meningsfullt liv.

En av organisationens största satsningar hittills var den sarnnordiska attitydkampanjen "Att Aldras är att växa" är 1990. 1 samband med kampanjen publicerades ett NORSAM-manifest om de äldres rättigheter.

NORSAM-orgaoisationerna bar även samlats tili en mängd gemensamma aktiviteter under det europeiska äldreäret som firas i är.

Samarbetet mellan NORSAM och de bal tiska staterna planeras fä beslående former med äterkonunande sanunanträffanden mellan representanter för de olika länderna.

Genom detta samarbete vili man skapa gemensamma forum för diskussion och främja

De nordiska ländernas NORSAM-organisationer tillsammans med representanter för de baltiska Iändema har samlats i Folkhälsans hälsoaktivitetshus i Helsingforsför att diskutera ett bestående samarbete inom äldreomsorgen. Stående längst t.V. Finska NORSAM:s ordförande kanslirådet Per-Erik lsaksson och sittande framme tredje från höger Nordiska NORSAM:s ordförande Sigurdur Gudmundsson (Island). de äldres ställning i sambället.

NORSAM har en gemensam nordisk styrelse och därutöver har v3lje land sin egen lokala NORSAM-organisation. Medlemmar i Finska NORSAM är Centralförbundet för de gamlas väl, Finlands Röda Kors, Folkhälsan och Vanhus- ja lähimmäispalvelun liitto. Ordförande för NORSAM är Sigurdur Gudmundsson frän Island. Tidigare innehades ordförandeposten under fem ärs tid av Folkhälsans VD Per-Erik Isaksson.

Elisabeth Rehn

,

"

FORTSÄTfNlNG

•••••

400 väntas ...

••••••••• från sido 1 med bortAt 400 deltagare, säger Kurre.

Man inleder med en festmAltid frän klo13 fram tili klo

15.

- Vi konuner sannolikt att äta i !Vii etapper eftersom endast ca 200 ryms samtidigt i restaurangen.

Efter festmAltiden följer en halvannan timme läng programdel sam inleds med pianosaio. Föreningens ordförande hälsar välkonunen.

Christian Blomberg leder alIsängen och fär hjälp med musiken av Ulf Bergström.

FesttaJel hälls av riksdagsman Margareta Pietikäinen. Hon framför samtidigt Esbo stads hälsning.

Kuplettsäng stär ocksä pä programmet. Vidare kommer arrangörsföreningens egen sänggrupp att framträda under Eva Anderssons ledning. Föreningens seniordansgrupp uppträder under

252-5.3 sporttovsresa

1m Hemavan.

ledoing av Ethel Blomander. Innan programdelen avslutas med att förbundsordföranden Levi K1åvus framför förbundets hälsning hinner man ärtnu med mera alIsäng under Christian Blombergs och Ulf Bergströms ledoing.

Kaffe och dans

Ca 16.30 följer kaffeservering och sedan är det dags för dansen. Den konuner man att irMa ända fram tili klo 19. För musiken svarar Klas Söderholms orkesler.

Dagens konferencier är Jerker Nyberg.

- Nej, nilgra problem att tala om har Esbo svenska pensionärsfårening inte, sä-

ger Kurre Wahlstedt. Men ekonomiskt kärvare blev det nog när Esbo stad för ett par är sedan drog in sitt ekonomiska stöd också tili vär forening. Vi blev heI! enkelt tvungna att ersätta det bortfallet med att i stället arrangera flera lotterier.

R.E.

Sommarmeny: 19-27.4 Hollands Blommor

åvem. på Carl, väg saml på Hög1jäll.. med BlomstertlgeL holellet Pris från 1.285,-

~.6 Östra Anland.

29.6-3.7 EsUand.

282-2.3 Skldresa tili Hlmos.

29.6-3.7 Kuusamo-SaarisalkäCNem. holel! Hlmos inld, stor trukost· K1ttJliH'ltel.

Första Kvinnan Biografier och memoarer har skrivits, sanningar, lögner och beskyliningar har framförts.

Opinionsundersökningarna har gett sina procent.

Pressen har gett ris och ros.

I ett år eiler ett halvt har andra valt en president åt dig.

För din räkning.

Nu är det äntligen din tur, använd din röst. Men handla inte som andra befalier eiler räknar med.

Välj själv , valet är ditt.

butfa, kvällsbaslu.

Pris: 510,- - 790,-

8-12.7 Sillan runt 10-1S.7 Lololen.

15-21.7 Hemllga resan.

17-20.7 Trondheim.

11-13.3 Teaterresa tili Stockholm.

Vi Set' "The Phantom 01 the Opera" eiler Pamevlks Clrku. party". Silja Une tur/retur, övem. i centTUm på Freys hOlellln~ . frukost, en mlddag, reseledare.

Pris: 1.080,Teatemilj. 340,- eiler 260,-.

23-28.7 Legoland.

1-7.8 OslcHlelranger-Troll.U.

Muslkalen CHESS 1"17 ~ I Sundsvall.

Dessulom flera resorunderplanering, både längre oeh kortare. Peris, Via Baltica m.m.

~:"~;':~YG~:::~Ka~:aG~~::

Soknlngar oeh lörfrägnlngar:

san. Sundsvalls Kammar1c:ör m.fI.

CIMa6eth

.9?ehn

FOR5TA KVlNNAN Valbyrån, Georgsgatan 27 B 1 , 00100 Helsingfors Ttn (90) 694 7803, fax (90) 605 492 Kampanjens stödkonto FBF 2422110.12324. Insamlingstillstånd ELI 6283.

3

ge~Trondhelm.

s-lI.8 Junglrukuslen med Country tesUvalen I Gävle.

10-14.8 Rov.anleml-lJlsloklEnonleklö-Overkatlx.

13

"KIassikernas" nätter Vi klassiker har sä gott som alla en besvärlig sak gemensam - vi sover ilJa om nätterna. Pä dagarna gär det bättre, men är inte bra för det. En vanlig nat! för en klassiker kan se ut sä här: Klassikern gär tili sängs kl.

23-24 ocb somnar gott efter en tyst aftonbetraktelse med varierande innehäll.

Klassikem vaknar kl. 04 och beslutar sig för att inte stiga upp utan sova vidare; det Iyckas inte dä bäde verkliga och overkliga bekymmer tränger sig pä, och livet kärms outhärdligt.

Dä är det gott lItt minnas vära skandinaviska förfader

sam talade om "vargtimmen" som särskilt ödesdiger. Vi klassiker kan naturligtvis läsa danska alldeles obebindrat, se bär: "Ulvetime er timen mellem nattens opho og solens opgang." Det är alltsä fräga om den tid pä dygnet pä da-

gen gryr och vargen letar efter byte. - De flesta livströtta väljer ocksä denna tidpunkt för sin sorti.

I en populärmedicinsk artikel stod det om människans blodtryck att det är lägst om morgonen eftersom det sjunker under sömnen och säledes nedsätter vär funktionsförmäga. Vid samma tid infirmer sig ocksä de anfall av depression som är sä nedbrytande för Dig och mig. Stig dä upp och ät ocb drick nilgot litet; tillstilndet har säkert nilgot med magen att skaffa. - Mjälten eventuellt?

- I bästa fall gär det över, om inte förr sä när Hbl dansar in genom brevluckan kl. 05 .

Detta rild riktar sig tili belsingforsare, landsortsbor bar kanske nägon annan morgontidig vän i nöden. Men lärnna dä de braskande rubrikerna tili eftermiddagen och läs bara de spalter vi kan fnissa ät, de

är milnga! KI. 06 sätter Du kaffepannan pä, och kl. 07 kan Du lägga Dig igen och sova lugnt tili kl. 10 ocb vakna utsövd.

Sedan tar det ett par timmar innan Du ilterfinner Dig själv, men frampä eftermiddagen är Du säkert mogen igen för ett föreningsmöte med kaffeservering, ett besök pii ett museum där de har ett kaf~ , eiler ett föredrag om friskvilrd, med kaffe tili självkostnadspris.

Tar Du Dig en liten middagslur när Du kommit sil bär lilngt i dagens program ocb vaknar dyster ocb beklämd, skall Du strax gripa Dig an med nilgot slag av sysselsättning, det finns det alltid i ett bem. Eiler ocksil kan Du dra Dig tili minnes att Du vann bögsta vinsten i pensionärsklubbens lotteri, en bandvirkad duk att lägga under väckarklockan t.ex. och vara glad ilt det.

Kommer depressionsskoven med smil mellanrum under dagens lopp kan det bero pii nilgon " Iugnande" medicin, sömnpiller eiler annat.

Lämna dä bort dem, det är inte gott att bli medicinförgiftad, det kan denna klassiker säga av egen erfarenhet. Smilningom blir det längre mellanrum mellan anfallen, och snart upphör de helt; bara för att följas av ett par dagar dä grilten vili tränga fram alltsomoftast. Ä ven denna period har ett slut, ocb följs av nägra dagar med stunder av plötsHgt välbefinnande! AIlt bör ihop; allt gilr igen; allt gär friln den ena ytterligheten tilI den andra.

Sedan kommer ett barndomsminne fram ur glömskan: sildana stunder av oförklarlig ilngest led Du av redan under en period före skoläldern, fastän Du bemJighöll dem dl!..

Men nu gilr Du tili doktom.

Vi över 80 - "Vi k1assiker" ..... Kom alltså oeh sätt Dig vid mill sido så skall vi se om illle samvaron kammer att ge en del tankar flykt oeh andra tankar s/adga. Oeh är vi illle av samma mening så kan vi ä/Ulå låta Jllmdra blommor blomma - vi är ju mogna oeh gellerösa allesammans!", skriver Sirkka Sundroos i företalet tili sina cirka 40 kåserier som utgavs i bokform på Sehildts lagom tili jul.

J ag tog Sirkka ad notam oeh har hafi mångna trevna stunder "i kåsösen" ("en S-formad uppstoppad solfa för två") i Sirkkas (bokells) sällskap. Hon beskriver det äldre livets en del fataliteter, botaniserar i minnen oeh anteeklIillgar från gångna tider oeh berättar bl.a. om silla upplevelser sam turistguide. Hon gör det medryekande Oel, med eli humor som hos mig, en "nyklassiker" (under 80), får gensvar. Man återkommer gäma till än det ena, än det andra kåseriet- för att igen skratta med, för att meditera över egna minllen som kåseriet väekt... för att protes/era?

Det slog mig att en del av Sirkkas kåserier skulle vara bra inledningar tili pratstunder om .. hur det var dll" med andra ord vara till hjälp då man i grupp - eller för sig själv - "tränar minnet". Valborg Louhisto.

Med författarens tillstånd återger God Tid ett av kåseriema i boken. Det kåseriet har rubriken " Våra nätter".

ISBN 951-50-0633-3. Sirkka Sundroos. Vi över 80.

Selli/dts. Östra Nylands tryekeri. Lovisa 1993.

Framsteg i välstånd Ubiqinon - ett livselixir Följande läser man i bistorieboken friln ilr 1883: "Om vilra förfader kunde blott for en enda dag uppstil ur graven, skulle de forundra sig över allt det nya, som uppstiltt i deras Finland pii mindre än 50 år. Hvad skuJJe de länka.

om de säge sig dragne av en järnhäst, med ilande fart, eiler silge ett fartyg gil utan segel mot vinden, eiler finge brev pä nägra minuter friln 70 miJs avstilnd, eiler toge eld med en tändsticka, eller hörde sorlet av tusen snurrande järnrullar i ett stort spinneri? De skulle anse allt detta för trolleri. Ändock hör man nu milngen klaga, att nutidens uppfinningar taga ifrän den fattige arbetaren bans ärliga bröd. Ja, det är vist sant, att flera bundrade formän i Wiborgs Iän miste sin förtjänst, när Saima kanal tog bort deras fraktgods. Det är sant, att järnvägen tager än mera bort, att sömmerskan icke mera kan tävla med symaskinen och att den flitiga spinnrocken förgäves spinner sitt garn i kapp med fabriken. Under övergängstiden faller sig sildant svilrt för mängen. Men snart skall det nu brödlösa arbetet kasta sig ilt andra häll. Hon skall överlämna ät maskinen det mekaniska arbetet, vartill endast fordras kroppskraft och fingerfardigbet, och bebälla för sig de sysslor, där hermes tänkande ande kan vara med uti arbetet. Ju mera naturens krafter bliva hermes drängar ocb pigor, desto mera fär menniskan tid ocb häg att odla sin själs krafter, som 'nu sil ofta förtyngas av det kroppsHga arbetet. Hon skall mer och mer lösgöra sig frän stoftets träldom för att ~äna Gud sin Skapare, säsom hans fria barn och göra hans vilja päjorden.

Ett sildant stort frigörelseverk har Gud, förelagt vär

tidsälder genom de mekaniska uppfinningarna. Men därtili fordras, att de andliga och sedHga kraftema inom oss mäste vara de jordiska begären övermäktiga. Vad gagnar det menniskan, om hon förvärvar hela värI den ocb tager skada tili sin själ? Sätte vi oss i veklig ro att njuta av den nya tidens bekvärnHgheter eiler glömme vi Gud för att endast prisa menniskosnillet, dä skall visserligen en ny stoftets träldom med alla onda lidelser iä makt över oss, och vi skola ömkligt förgäs, silsom sä milnga andra folk förgätts före oss i deras vekligbet eiler deras högmod. Vi, som iätt sil mycket framror vära fader, mäste ju vara desto mera ödmjuka, trogna ocb arbetsamma i det verk Herren Gud förelagt oss.

Huru värt land växer i välständ genom den nya tidens livande krafter det se vi inför vära ögon, ocb det säger nutidens statistik eiler statskunskap. Säsom bistorien framställer för oss en förgilngen ocb redan avslutad tid, sä uppteckoar statistiken nutidens förhäIJanden, som än äro i gömingen ocb järnför dem med varandra eller med förra tider. Detta är lärorikt. Det visar oss med äskädliga siffror om ett land gär framät eller tillbaka i välständ, folkmängd, god sed, kunskap eiler annat mer. Sedan är 1865 finnes i Helsingfors ett statistiskt ärnbetsverk, hvilket va~e är liksom väger pä sin vägskäl vad landet är värt.

Frägar vi denna vaksarnma värdemätare, sä svarar han oss, att är 1810 uppgingo finska kronans inkomster av skattema, tulluppbörden och andra medel tili 6 milj. 700.000 mark i nuvarande mynt. År 1835 hade de stigit tili 8 milj.

560.000 mark, men är 1882 beräknades de tili 36 milj. Om

landets, det vili säga de enskildas, tiligängar iär vi en föreställning, när vi veta, att jordbrukets skörd i vanliga är uppskattas tilI 100 milj . mark, att ärHga varuomsättningar med handel och sjöfart uppgär tili mellan 160-260 milj., att fabrikerna iiI1verka for mer än 30 milj., bergsverken för 8 milj. om äret! Att smör utföres i vanJiga är för 10 tili 12 milj. samt att utförsel av plankor och tjära, ved och andra skogsprodukter sedan är 1867 överstigit 30 milj., men är 1873-1874 mer än 40 milj., vilket dock berott av tillfilliga höga priser pä den utländska marko aden.

Konsten att bliva rik bestär ej i att hava stora inkomster, utan i att hava smä utgifter. Vi mäste ocksä veta, att landet de sen aste ären betalat 100 tili 140 milj. mark och därutöver för utländska varor. Vi bar icke filtt värt salt, vär bomull, vära mjölmattor eiler järnvägsskenor för intet. Vi betala ärligen med stora sträckor av nedhuggna skogar vär kaffepanna, värt socker, våra viner, vära utländska tyger och all vilr grannlilt. Det är naturligt att när utlänningen köper mycket av oss, köpa vi mycket av honom. Vi har ju 1.700 fartyg och 11.000 sjömän; de mäste hemföra nägot igen, när de ej gä pä frakt mellan utrikes hamnar. Icke riika vi därmed i skuJd; och om finska kronan gjort skulder sä har det skett för sil nyttiga ting, som kanaler och jämvägar. Men det är en fara, när ett folk under goda tider vänjer sig vid ett överflöd, som det under däliga tider icke mera har räd att betala. Och det är lättsinne, om man ej under den goda dagen sparar nägot för den onda dagen. I andra länder finnes en sparbank nästan i varje by."

När vi nu i dag skriver

Ubiqiooo (QIOl, ett ämne som styr kroppeos energiförbrukning, bar utforskats av läkarvetenskapeo i över 30 ärs tid. Över 4000 veteoskapliga artiklar bar skrivits om QIO under tidernas lopp. År 1978 lick eoge'smaooeo Peter Mitcbell Nobelpriset för sitt arbele om ämneL 1 veteoskapliga undersökningar bar påvisats att QIO-tillskott päverkar bälsotillståodet positivt pA mAnga olika sätL Forskare friln hela värIden fortsätter att undersöka 010:s effekt pä sä olika omräden som idrottsfolks prestationsformäga, sockersjuka, immunförsvaret, yrsel och kronisk trötthet bos äldre.

Människans lever framställer ubiq inon som är ett fettlösligt ämne. I 19-21 ärs ä1dern har människan mest tibiqinon i kroppen. Levems förmäga att produeera ärnnet är emellertid ofta nedsatt. AIlmänt sagt minskar mängden ubiqinon i kroppen med äl1993, hur jämförbar är den i historien sammanfattade redogörelser över landets framsteg för 110 är sedan? Om vära förfader frän 50 är tillbaka skuJle uppstiga frän graven vore de säkert lika förvänade som dä. Under hela 1900-talet bar utvecklingen i värt land varit enOTlD, trots trenne utkämpade krig som förorsakat värt land stora ekonomiska bekymmer som värt folk med idogt arbete kärnpade igenom.

Men hur har vi leVI de sen aste ilrtiondena? Vi haI levt i överfl öd och välständ! Vi brottas i dag med en enormt stor arbetslöshet. Staten brottas med stora statsskulder. Har vi levt i högmod? Vad har vi glömt?

AlIt detta som berättelsen berättar om för 110 är sedan!

Esbo Lansa, den 11 december 1993 Karl-Viktor Abokainen

dem. Milnga sjukdomar ocb förgiftningstillständ försärnrar leverns förmäga att produeera 010.

I kroppens alla celler finns "energifabriker" i vilka energi utvirms frän födans näringsärnnen. QlO finns i eeUmembranen och är ärnnet som utlöser energin. Brist pA 010 är ofta orsak till att eellernas energiproduktion inte fungerar. Dä försvagas kroppens försvar mot sjukdom ocb ä1drande.

Mängden ubiqion varierar i olika vävnader. Ju Hvligare ärnnesomsättningen i eellerna är, desto större är mängden ubiqinon som bebövs för att upprättbäIJa den. Exempelvis är bjärtat och andra muskler samt levern känsliga för brist pä ubiqinon. Man har kommit underfund med att 010 ocksä fungerar som antioxidant, pä samma sätt sam C-vitarninet.

En läg ubiqinonnivil i kombination med en brist pä antioxidanter synes öka hjärtrytmstörniogarna samt även hjärt- och blodkärlssjukdomarna. Exempelvis har brist pä E-vitamin och ubiqinon pästätts vara delfaktorer i fallen av akut hjärtdöd som drabbat elitidrottsmän. Ett annat exempel är att 010-brist förmodJigen är en orsak till sjukdomen arterioskleros.

VeienskapHga undersökningar har visat milnga goda resultat med OlO-tillskott.

Frarnför allt rör det sig om positiva verkrtingar på parodontos (tandköttsinflammation) och vid vissa cirkulationsbesvär. 010 har förbättrat minnet, minskat trötthet, gett bättring vid hjärtrytmstörningar och hjälpt vid högt blodtryck, stärkt kroppens irnmunförsvar, minskat biverkningar hos olika sorts mediciner och motverkat illdrandeproeesser. 010 har som tidigare nämnts ocksä antioxi-

dantverkan och har forbättrat idrottsfolks resultat (är dock inte nägot dopingmedel).

Enligt läkare är behovet av 010 tydJigen individuellt. Behovet kan mätas med hjälp av ett blodprov. Ont i hjärtat eller trötthet kan vara tecken pA OlO-brist. Milnga läkare som ordinerat 010- tillskott ät sina patienter har positiva erfarenheter av dess verkan vid trötthetstillständ ocb bjärtbesvär.

Tänker du att du kanske skulle behöva ett · 010-tilIskott? Undrar du om du fär tilIräckligt av ärnnet i födan sam du äter? Exempel pä i vad det firms 010 är: Per 100 g av en del fcidoärnnen finns det 010 enligt följande: sardiner (6,4 mg); spenat (1,0 mg); makrill (4,3 mg); sojaolja (9,2 mg); fullkomsprodukter (2,5 mg); oxkött (3,1 mg); nötter (1,7 mg); kyckJing (2,1 mg) ocb broccoli (0,8 mg). - Jag tror att det är svärt att "äta sig tili tilIräckligt mycket 010".

Jag skrev tidigare i GOD TID om vårt behov av antioxidanter (vitarniner och spärärnnen) och att man gäma skall tala med sin läkare om detta. Mitt räd beträffande 010 är detsarnma. Men det faktum att Bio-Oinon-kapslarna om 10 mg resp. 30 mg 010 numera säljs reeeptfritt i apotek och hälsokostaffärer visar, att 010:s betydelse för välbefinnandet och hälsan erkänts och att det inte är nägot farligt tilIskottsmedel. Ämnet 010 är foremäl för fortsatt vetenskaplig forskning. Produktionen av 010-kapslarna är under kontinuerHg kontroII. Personligen har jag blivit övertygad om ubiqinonets betydelse för välbefinnandet efter att i tre mänaders tid Gämsides med antioxidanter) ba intagit min dagliga dos 010tillskott.

text: Valborg Louhisto

14

FN:s Familjeår 1994

"Visst går det att värva nya medlemmar" - Vi gick igenom mantalslängden, började skriva ut kuvert, rorfattade eU Iitet fOljebrev och bifogade den folder som fOrbundet låtit göra. Vi sände ut drygt 120 brev. Den kampanjen gay oss drygt 80 nya medlemmar.

Detbär berättar Göran Sundström, ordförande för Kronoby Pensionärer (ocb ocksä ordförande för det österbottniska pensionärs· distriktet).

Medlemsvärvningen diskuterades i förbundsstyrelsen vid mötet i Helsingfors den 20 januari Det var där Göran Sundström berättade om det Iyckade försöket i Kronoby.

- l'Iog blev vi positivt överraskade, säger Göran Sundström tiJJ God Tid. Inte bade vi väntat riktigt silhär mllnga nya medJemmar.

- 1 följebrevet presenterade vi föreningen och berättade om vilken verksamhet vi bar. Vi berättade ocksil om att om man ansluter

- Man kan ha god hjälp av mantalslängden, påpekar Göran Sundström. sig som medJem sil fär man medlemstidningen God Tid. Ocb sil bifogade vi ett bankgirokort.

- Rätt snart började inbetalningarna droppa in.

Ocb vi bade skojigt pii den talkokväll dil vi skrev ut dehär kuverten. Det var ett roIigt arbete.

Sundström anser att pensionärsföreningarna nog skulle ba orsak att litet oftare se över medJemssidan.

- Nu bar vi, tack vare kampanjen, drygt 280 medlemmar.

Inbjöd tili våra möten

-Det borde intefå gå 10 år mellan kampanjåren, påpekar Åke Skeppar.

Litet pä samma sätt genomförde Pensionärsklubben i Kristinestad-Tjöck (pIKT) sin medlemskampanj i slutet av 1991.

- Ocksil vi använde mantalslängden för att fä namn och adresser pii de tänkta medlemmarna, säger Åke Skeppar, k1ubbens ordförande. Vi plockade bel! enkel! fram narnn pä personer som befann sig i "aktuelI" llJder. Sedan skrev vi ett vänligt brev där vi presenterade vår k1ubb ocb vår verksarnbet. Brevet utrnyn-

nade i en inbjudan tili de tillställningar som än nu äterstod det äret. Vi bifogade ocksil en giroblankett och ett provexemplar av GodTid. - De var aJltsil välkomna tili vära tillställningar under slutet av äret utan att förbinda sig att bli medlemmar, fortsätter Sundström.

Vi gay dem en cbans att komma ocb bekanta sig med oss ocb vår verksamheI. - Vi fick cirka 50 nya medlemmar med denhär kampanjen. FÖJe det bade vi haft endast ca 120 medlemmar.

Kampanj redan i år Åke Skeppar tycker att Pensionärsförbundet borde genomföra en medlemsvärvningskampanj redan i år.

- Den kanske inte passar riktigt alla medlemsforeningar. Men de f1esta kan säkcrt vara med. Ocb det tinns en poteotial mr tillväxt, det är helt k1art.

Det borde inte få gå tio år mellan mreningarnas kampanjer.

- Det är bra för pensionärema att komma med i verksarnbeten. Det är tvärtom farligt om de blir sittande där bemma. Men de kanske inte själva vili ta initiativet att komma med. Det är vi som bör ta initiativet.

Här har vi redogjort lör två exempel på hllr man kan värva nya medlemmar tili löreningen. Har ni andra exempel, idee; och erfarellheter, sl1 rillg oss så redogör vi lör dem i nästa nummer av God Tid. Medlemsvärvningen diskuterades som sagt vid lörbllndsstyre/sens senaste möte och narurligtvis i den andan all man vili öka an/alet medlemmar.

Använd God Tid som annonsorgan!

1)

\

Gruppresor tili Åland Omlyckta temaresor, begär broschyr! Åland i ett notskal, Via Åland tili Sverige, Skargårdsvägen tili Åland, Gamla postvägen, och kulturresa FörsamJingsresa, KanstStonnskars Maja, BondkaJas, Sjörövarresa' Vikingaresa, Gourmetupplevelse mm.

•

Familjen i en föränderlig värld Tema mr det internationel1. familjeåret 1994 är "Familjen - resurser och aosvar i en mränderlig värld". Temat mr den finländska kampaojen är "Ali växa tillsammans - familjen ger styrka".

Representanter för myndigheter och friviUiga organisationer inom socialvilrdsomrädet bildar Finlands nationella kommission för FNs Familjeär 1994. Kommissionens uppgift är att bekantgöra det internationeIla familjeilrets principer ocb mllJ, tilIärnpade pä vllrt lands kultur.

Man viii betona positiva faktorer som har anknytning tiJJ familjen. AIlmänt tänker man lätt att individens och samfundets, exempelvis familjens intressen står i konfIikt med varandra. Sä behöver det inte vara; familjen ger sina medJemmar glädje ocb styrka. Att säga sä betyder emellerlid inte att man skulle sluta ögonen f6r de mllnga aJlvarliga och svära saker som familjen fär möta.

1 sin uppläggning av riktIinjema för verksarnbeten under året utgår Finlands nationella kommission för FNs familjeår frlln tre aspekter som kommer att belysas pii mllnga sätt. Man kommer att granska familjen ocb familjemedlemmarna, fördjupa sig i relalionen mellan familj och välflirdsstat samt i den sociala, ekonomiska och fysiska miljö, som päverkar familjen.

Med dessa riktlinjer som utgllngspunkt finns det mllnga viktiga och aktuella frilgor att dryfta ocb föra vidare.

Man utvidgar definitionen av begreppet familj, vili medvetandegöra familjens betydelse ocb familjemedlemmarnas rättigheter och ansvar.

Man vili främja jämställdheten mellan kvinna ocb man i frägor som gäller bäde arbetsfördelning och emotioneIla relationer. Man vili stödja föräldraskapet och konsten att fostra, speciellt vili man förbättra interaktionen mellan fåder ocb barn. Man eftersträvar nya beslut i vilka mannens fadersroll och familjen ges ökad betydelse. Man kommer därvid att ta resultaten friln intemationell barn-, ungdoms-, kvinno-, äJdrings- och handikappsverksamhet i betraktande.

Man har mllJet att bäde

samhällets beslutsfattare och enskiJda medborgare k1arare än hittills skaJl se familjens rättigheter och förpliktelser i relation tiJJ exempelvis service, dagvärd och utbildning.

Man '(ilI uppnil det all servicesystemet i familjen skaJl se en värdefull samarbetspartner ocb att servicen tiJJ familjer i kris blir säkrad. Mälet är att utveckla samarbetet mellan medborgare, myndigheter och organisationer pii regionalt ocb lokalt pian för att frärnja familjemas välbefinnande.

Man önskar att kampanjverksarnbeten skaJl väcka en debatt i vllrt sarnbälle om värden silsom rättvisa, järnställdhet, tolerans och solidaritet. Den finländska kampanjens övergripande mllJsättrting är att päverka sä, att principema f6r en bällbar utveckling tas i betraktande i den samhälleliga beslutsfattningen.

Finlands nationella kommission för FNs familjeår 1994 inbjuder alla privatpersoner, företag, organisationer och myndigbeter att medverka i planeringen ocb förverkligandet av Familjens år 1994.

Ett flertal kampanjer, seminarier och utbildniogstiJlfallen samt andra händelser är redan inplanerade ocb aviseras anefter pii olika sätt.

Samfundet Folkbälsan och Folkhälsans lokalavdelningar medverkar i genomförandet av familjeårskampanjen pii mllnga sätt. Bitr. 00. Cecilia Brandt är representant för Folkbälsan i kommissionen för FNs föräldraår 1994.

Uppgifter tili bändelseka-

Namn.................................................................................

::::,= ~== PB 62, 22101 Mariehamn

Familjens dag 14 m!\i 1994 InternationeIla familjeårets dag tiras i Finland dao gen innan den egentliga dagen, d.v.s. den 14 m!\i i stället for den 15, som hos oss är De stupades dag.

Kommitten önskar att de lokala familjeårskommittema deltar i förverkligandet av ärsdagens begivenheter. PAF understöder familjeårsdagen ekonomiskt.

Mannerheirns Bamskyddsförbund ansvarar för arrangemangen.

De äldres vecka 2-9.10 (De äldres dag 2.10), far vilken Centralförbundet far de gamlas väl bär ansvarel, har temat "Ge de äldre tid". Under bela äret pägår försäljningen av familjeårets logo i olika utföranden. lnformation beträffande logoförsäljningen ger Befolkningsförbundet, verkst.dir. Jouko Hulkko, Kalevagatan 16,00100 Helsingfors. Tfn (90)640 235, fax (90)6121 211. (VL)

~~~~r~V:ri&~j:::~t~kr:J~:!~~= porterar rese närer och bilar mel·

lanAboochStockholm. Hososs hiltardu inga kristallkronor. Vi

harhelleringa soppköeroch ioS· en stress. Under blldäck finns endast tägvagnaroch inga vidly(· tigadiskotek. Vierbjuderingen plastdoftande Iyxkryssning utan en äkta, komrortabel sjöresa verkligt fårmånligl .

I taxfreeshoppen ärurvalet eott och rikJigt. EficrsDm vi hörtlll de billieastc på Alands hav. så lönar det slg också far den mest tOITlagda att köpa ut full ranson.

590; ~~~~E~r

r--;~~~~-~~~;~-~~~~~~;- ------------- ------------ ----l

"Gruppresor tili Åland"

lendern om ännu inte anmälda aktiviteter m.m. meddelas tiJJ Social- ocb hälsovårdsminis· terietJRijtta Korbonen, adr.

PB 267, 00170 Helsingfors.

Telefon (90)160 5352, fax (90)160 5454. Riitta Korho· nen ger ocksil information.

Samfundet Folkbälsan och Folkhälsans 10kalavdeJningar medverkar i genomförandet av fa.miljeilrskampanjen pii olika sätt. Bitr.dir. Cecilia Brandt representerar Folkhälsan i kommissionen för FNs föräldraär 1994.

hytten, personbilsplats och frukost på naU-

l

tureD; 1knl! tili 31.3.1994.

1

Må-fre 8-19, tö 9-14

9800-6800 Gratis från alla håll i Finland

I !

1-- ____________ __ __________ _ _ _ ____ ___ ___________ ____ ________ _ _______ J

SeaWind

Oy

seawiinidilLiiinieiAIi~ !i"·SIO\t!;~!~·~;;84, 20100 Åbo

15 FORTSÄTfNING

____ _

Arbetspensioner _________ från sido ...

1 stalteo (FPA) sedan in pensionssökandens alla arbetspensionsbeslut frlln varje land oeh skickar dem pll en gllng till sökanden.

Det är oeksll möjligt attjustera de pensioner man redan fllr sll att de motsvarar viUkoren i EBS-avtalet. Justeringen kan i vissa fall leda till en större pension än föru t.

- Pensionen j usteras endast pll begäran av pensioostagaren. Man be böver inte skynda m ed att lämna in ansökan eftersom den j usterade pensionen betalas retroaktivt frlln EES-avtalets ikraftträdande, o m man sökt om justering före utgllngen av är 1995. Om FORTSÄITNlNG

•••••

Svenska ... _________ fråo sido 1 radhus ocb egnahemsbus lockar folk att fI ytta bit.

Mestunga GranfOlS uppger att det är främst bamfamiljer som f1yttar tili Esbo. Andelen barn under 16 är uppgär faktiskt tili 23 proceot. Däremot är pensionärem as andel av stadens befolkning överraskaode liten, endast 7,5 proceot.

- Men oeksll den andelen bar oog vuxit litet under de seoaste ären, säger Granfors.

Esbos skanöre är i är 17 penni. Ännu ifjol var det

ansökan lärnnas in efter är 1995 betalas pensionen inte retroaktivt. Ansökningsblanketten tillhanda h1llls av arbetspeosionsanstaltemas servicepunkter, d.v.s. förutom av I PSC av de övriga pensioosanstaltema oeh av försäkringsbolagens kontor samt av FPA:s lokalkootor i olika delar av landet, berättar Karsikas.

Pensionsbeloppet för arbetspensiooen varierar naturligtvis i de olika EES-staterna. 1 vissa länder garanterar den lagstadgade arbetspensionen enbart en minimipension.

En stor del av arbetspensioosskyddet kan täekas t.ex. genom ett tilläggspensionssystem som arbetsgivaren ordoar.

- Det är aUtsil skäl att noggrant ta reda pii ett hur

omfattande lagstadgat skydd de olika EBS-statema erbjuder. DlI det gäller tilläggsskyddet löoar det sig aUtid att reda ut bur läoge man behöver väota f6r att börja omfattas av det.

Mao skall oeksll komma il]lIg att t.ex. invalidpension i de olika EES-Iänderna eveotuellt beviljas pll mycket varierande grunder. T.ex. Spanien kanske beviljar pensionen vilket ännu iote innebär att man i Finland förb1lller sig pll samma sätt.

De finländska pensionsanstaltema fattar beslut utgllende frän sädana kriterier pii arbetsof6rrnilga som godkäoos bär.

16,5 penni. Skuldbördan är 4.300 mark per invänare.

- Men oeksä här är nog ekonomin det stora problemet. ~u f6r tvil är sedan bade Esbo stad drygt 11.000 anståUda. Nu är man nere vid drygt 9.000. De anstäUdas anta! har aIItså minskats med 2.000 pii tvil är!

ka avdelningar på våra sjukhus.

Hon pilpekar oeksil att den svenska befolkningen är utspridd över bela Esbo.

- Det gör att det i endel faU kan vara rätt läng väg tili servicen, t.ex. tili den svenska skolan eiler det svenska daghemmet. Men rätt myeket finns det f6r den svenska befolkningen iEsbo: - Vi har svenska ungdomsf6reningar oeh teatrar, vi bar Esbo musikskola oeh vi har Esbo IF, en fantastisk organisation f6r såväl juniorer som ä1dre.

- Vi kao oeksll närnna Esbobygdens Ungdomsf6rbund. Oeh när det gäUer tjänstema i staden har vi

Rätt bra Dlunat Margareta Pietikäinen tyeker att man bar det rätt bra ordnat f6r den svenska minorieteten iEsbo.

- 1 den dagliga betjäningen finns dock fo rtfarande b rister . Vi skuUe t ex. vara i behov av svens-

oeh ta reda pii saker redan inoan mao beger sig tili ett aooat laod. Telefonema pii PSC:s kundservice har ringt ofta nu i början av äret, berättar Karsikas.

Den som vill ba mera uppgifter om den sociala tryggheten inom EES kan beställa brosehyren ETA ja sosiaaliturva Iybyesti frän PSC:s postenhet. (Deo svenska versionen EES oeh den sociala tryggheten bar ännu inte glltt i tryek, men kommer senare).

Brosehyren bar utarbetats av PSC, soeial- oeb hälsovärdsministeri et oeb FPA. Pensionsskyddseentralens adress är Bokhllllargatan 3, PB 11, 00521 Helsingfors oeh telefonnumret 90-1511.

MlInga viiI ha råd - Det ~äller att vara skärpt Iyckats f1I endel svenska tjänster. • Vi har en svensk informationschefstjänst, en tjänst f6r en svensk kultursekreterare och en svensk ungdomsledartjänst. Dessutom bör det pilpekas att vi har en egen adrninistrativ enbet för den svenska dagvärden. AIbetarinstitutet är tvåsprilkigt. Benita Åkerlund fungerar sam dess prorektor oeh är sarntidigt rektor f6r den svenska sidan. 1 Mattby har vi ett svenskt skolcentrurn med skolor f6r olika stadier. Där f6rekommer ocksil en livlig klubbverksamhet f6r eleverna. Oeh i höst blir Sökövikens högstadieskola fårdig.

Nya broschyren h ar kommit 48 s idor spännande resor

INTRAU UO MOTARBETARVÄRKI Den IOr hndrmg iN ohka slag tN muskel· Yårk och andra smånor utveckJade in· IraJjudsapparalen NOVAFON har kommn uI på marknaden I Frnland år 1989 Dår· tOrmnan har den leslats bl a I Tyskland, England och OSlernke med myckel be· rOmvårda resullat Dess IOrmåga an lindra grundar sig på Iludvågor inom Irekvensområdel 100-10000 Hz (mng· ningar I sekunden). Oå apparatens Ijudplana berör huden lonplantat sig Ijudvågoma ånda ned lill 6 cm under

ytan . och blodflödet aktl'o'eras i mnadscellema , varvu:l kroppens egna helande

~~e~~r sfa~k~~Wa~ampltg

eHekt med en reglageran En normaJ behandhng taf ea 15 min. per gäng och mao kan behandla 51g flere gånger om dagen och

~~~a~~'dS!i~V~~~~~~"~jg~e:o~~~~;

men .Of personerna.

Sjukgymnaster rekommenderar lolra· 'Judsbehandling speciellt vld vårk 10ror· sakad iN muskelspånnlngar, men påpe·

kar an lastan apparaten åf heli tantas· tisk når del gåller IIndnng av smårtor, så kan man inle bola krOnIska sJukdomar såsom ledgångsreumatism eiler slllna leder. men den kan hndra smånor aven I dessalall Importör

SNYSTRÖM KB Centralgatan 56 10300 KAAIS

leI.9" ·3'636 sånder gratts tnformalJon på begåran

Upplev en Intressant och givande

ERISKVARDSVECKA 20-25.2

4-9.4

1 ~.5

S-10.6

1.630 mk si)..Ire 5 dyg n

FÖleläsnlngar och diskussloner krlng "hälsa och livskvalitet på äldre da·c".

- logl i dubbelrum - frukost . lunch, middag - grupp- och vattengymnastik - simning och bastu - avslappningsövningar

En uppstoppad hund

- 2 valbara behandlingar (massage. örtbad eiler lerbehandling) - omväxlande kvällsaktiviteter - seniordans m.m.

VÄLKOMMENl Ordnas tör både enskilda personer oeh olika grupper. Ring bokningen tör ytterligare uppgifter. 961 -3B3 1500.

nR 0'å~n~~v~ d (961) 383 1511

< Pensionärer 1-4 personer i samma hytt. tatalpris

C-hytt 400,B-hytt 500,A-hytt 600,Avgång från Helsingfors varje tisdag kloekan 18.00. I priset

ingår kryssning från Helsingfors tili Stockholm. eftermiddags. dans och kaffe ombord.

eiler en krönika om människor iförvandlingens tidevarv kunde man kaila Staffan Göthes pjäs somjust nu går på Wasa Teater. Publikenfår i dryga tre timmars tid följa med två familjers öden. Plus några hyresgäster, djur oeh andra, vars öden kompletterar det hela. Alla lever, som f olk gör mest, med omväxlande glädje oeh sorg. Pjäsen är sevärd oeh verklighetsnära, rolig oeh djupt gripande. På bilden från vänster: M iko Fagerudd, Anna Grönblom oeh Stina Engström.

Dags att bli medlem i pensionärsföreningen!

VAR RESEBROSCHYR FÖR 1994 HAR UTKOMMITI BOKA V ARENS BUSSRESOR NUI • En dag I Stockholm - kIyssnlng via Abo under sport· lovet 22-24.2. Prls 330 mk per person.

• Teaterresa tili Stockholm: VI ser "Fantom en" p å Oscars 5-7. 3. Prls 1.580 mk per person Inkl. halvpens/on och teaterblljett.

• Sköna Ikalls bad 22- 24.3 och 19-21.4. Prls 1.060 mk per person Inkl. halvpens/on.

• TIli Europas huvudstad Bryssel bör de t av I s/utet av aprll 30.4-<i.5. VI t/yger tili Bryssel dör bussen möter oss.

Prls 4.480 mk per person Inkl. halvpens/on. utöver de resmöl som upptas I broschyren kan vi öven erbjuda platser pö resor tili BerIIn, Prog. Wien. NordItallen och Schwell.

RING OSS sA SKICKAR VI BROSCHYREN OCH BERÄTTAR MERA OM VAAENS BUSSRESORI

Adressförändringar som gäUer God T id fär helst i fo rtsättningen meddelas till förbundets kansli: Svenska Pensionärsförbundet, Iodiagatan 1,00560 HELSINGFORS 56. Det gär oeksil bra att ringa in förändringama, telefon 90-791 895/ Marianne Sandell. Oeksil prenumeranter som ska avlägsnas ur registret bör meddelas till ka nsliet.

Bussbolag _ Bussresebyrå

LINDHOLM LINES Horsbäck. 10600 Ekenos kontOlet även dejour ", 911 -241 6808

~==i;::::::~----+-~-J,~~~IDX

D- - I - - - - t - - 'J --f----f-----H

I

~

~---+--+__~-t--lAl~lIIN~ --_.._;.--0 ---if.---4---~1

Lösningarna tili krysset I detta nummer ska vara redaktionen tlllhanda senast den 5 mars 1994. Adressen är: God Tid, Rainer Erlund, Halmstadsgatan 9, 10900 HANGÖ.

Minns att märka kuvertet med "Kryss 1 ".

Namn: .................................................................................................................................. .

Adress: •••••••••••..••••.•.••••••••••••••••.•...••.•.••••••••••••••.•..••••••••••••••••••••••••••••••.•••.•••••••.•.••••..•.•••••.•••..•

************************************************************************************~ o

Arsklass 1929 i pensionsåldern År 1929 fOdda personer uppnår den allmänna pensionsåldern 65 år 1994. Av årsklass 1929 är cirka 50.200 vid Iiv och bosatta i Finland. 1 slute! av år 1993 har cirka 46.000 av dem redan någon form av egenpension, uppger Pensions-

skyddscentra\en.

Cirka 4.000 av 1994 ärs 65-äringar fär ännu inte nägon egenpension. Det är 8 procent av alla i ärsklass 1929 som fortfarande är vid liv och bosatta i Finland. 1 genomsnill har ärsklassen ännu efter all de fyUt 65 är 16,0 är framför sig som pensionärer.

1929 var Finlands folkmängd 3.423.700 personer. 1 slutet av är 1993 var folkmängden enligt uppskattning 5.083.000 personer. År 1929 föddes 76.000 barn i Finland.

Motsvarande siffra 1993 var cirka 66.000 barn.

If

..,

Abo Svenska Teater

STORA SCENEN Auroragatan 10 Premiär den 3 februari 19.00 DEMONER av Fjodor Dostojevskij dramatisering Albert Camus regi Krzysztof Babicki scenografi Juha Lukata STORA SCENEN Auroragatan 10 Premiär den 16 mars 19.00 EN STJÄRNAS FALL av Jim Cartwright regi Juha Hurme Blljettkassan Må--Iö 11-15 och \.tl-lö17-1S,teI.S21-311364

God Tid u!kommer nästa gäng tisdagen den 15 mars. Materia! avsell för tidrungen bör vara redaktionen tillhanda seDast måndagen den 7 mars. AdresseD är: God Tid, Rainer Erlund, RaImstadsgatan 8, 10900 HANGÖ. Annonsmateria! avsett för tidrungen bör vara tryckeriet tillbanda seDas! tisdageD deD 8 mars.

Anmäl tili Vinterdagen senast 10.2.