,od SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:S ORGAN
Argång 20 Nr 1 4 februari 1992
Vinterdagens värdsocken rik på traditioner hembygd Irogen. Ekonomiskt stödde han otaliga sträva nden på hemonen bl. a. vid restaureringen av kyrkan. Hans gravplals finns invid kyrkan. Sagalunds hembygdsmuseum, lroligen det största på
Kimito kommun Hälsar pensionärerna välkomna tili Vinterdagen
landsorten , är värt att se.
Nils Oskar Jansson - Vretdalläraren och hembygdskämpen började som helt ung samla olika föremål i Iilen skala. Samlingarna växte och växer allljämt. 1 dena nu finns 23 hus på området. Jansson gjorde en muntlig donation 1913. En antikvitelshandlare som bjudil 100.000 guldmark blev utkörd av Jansson . 1915 fullständigade han sin donation med en testamente lill "kommuner som bygger och bor i KimilO f.d . pastorat eIler Axel Oxensliernas f.d. friherreskap". Jansson avled 1927. Administrativt upprätthålls Sagalunds museum av en kommunalförbund . En aktivl arbele utförs hela liden med heltidsanställd amanuens samt en person som handhar skötsel av trädgård och fastigheter. Under turistsäsongen är extra personai anställd för guidning. Sagalund har blivit en ulfärdsmål för skolgrupper , föreningar och lurister.
Kimito kyrka. Kimito har gamla traditio· ner som storsocken . Kommunen grundades redan 1325. På 1600-talet tillhörde hela Kimitoön (Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd) Axel Oxenstiernas förläning, Kimito friherreskap 1614-80. Gustav II Adolf gay Oxenstierna rän an grunda en stad på Kimitoön . Denna rän utnyttjades dock inte. Under denna period inränades Tjuda pedagogi 1649, landets andra landsbygdsskola. Bondeseglationens storhetstid inföll under 18oo-talet. Kimito är en Ö, näst fasta Åland , den största i Finlands ynre skärgård. Kimito kommun har en totalareal om 320 kvm , svensktalande 69,3 %, finsktalande 30,7 %, 3.400 invånare . Förbindelsen med fastlandet förbättrades märkban då Pungböle bro invigdes 1972, vilket betyder ca 1 timmes körtid tili Åbo. Strömma kanal ger förbindelse åt Bj ärnåhållet. På öns norra sida trafikerar en färja över Kokkila. 1 en turistin-
forrnalion framhålls an " KiKimitosonen , kulturfrämmito har alla skärgårdens jaren , bergsrådet Amos Anfördelar men inle dess nack· dersson förblev alltid sin delar - besvärliga kommu-
Varje sommar o rdnas olika aktiviteter under devisen Saga lund lever. Gamla hantverk visas, redan glömda gö· romål i hemmet tas upp . Ännu finns det folk som varit med om kris- och krigstid och vet hur det var då allt gjordes med handkraft .
Gudmor Eija Francke gratulerar då Dragsfjärd, Västanfjärd ocll Kimito gemensamtfirade IS-årsjubileum 1990 i Kimito. Fråll vänster ordf. Åke Bergl101m, Valter JoIIa,tssoll , med ryggell åt Gunnar Forss. Intimt förknippad med Sagalund var förfanarinnan Adele Weman (Parus Ater) . Hon öppnade en skola för Ilickor 1873, två år senare en särskild kurs för pojkar. Här blev Nils Oskar hennes elev. Sedermera blev de kolleger vid Vreta folkskola ävensom i arbetet för U ngdomsföreningen , som J ansson grundat 1888. 1911 uppfördes Villa Sagalund som pensionärshem åt N 0 J ansson och kollegan Adele Weman . Hemmen står orörda för eftervärlden. Adeles hem ståndsmässigt , Nils Oskars med omålade dörrar och spännpapp på väggarna. Helt i stil med det enkla liv han unnade sig. Utbudet av skolor är gott. Utom grundskolans låg- och
nikationer" .
Kimilo kyrkas anor går tili 1300·lalet då en kyrkopräst Nils ViI omnämns 1325 i gamla urkunder. Del fanns en kyrka redan då, men i minen av 14oo-talet uppförde Petrus Murator från Kimito med sina Ire gesäller en stenvalv i stället för trävalvet. Nämnda Petrus Murator uppförde även högvalvet i Abo Domkyrka. Kyrkan har eldhärjats av åsknedslag tvenne gånger och 1781 genom mordbrand. Kyrkan har restaurerats 1922 och 1962. Glesmålningarna i korfönstret drar blickarna tili sig. Nederst ser man de tre heliga konungarnas vandring med sina offergåvor. Målningarna har drag av i hävderna nämnda personer: Petrus Murator , Fredrik Gabriel Hedberg, prost i Kimito 1862-93, och Sigfrid Aronus Forsius, pastor i Kimito i början av 1600-talet.
Interiör från Tjuda pedagogi.
högstadier (svenskt och finskt) Kimitoöns svenska gymnasium , mellanstadieutbildning för jordbruks- och sociaJsektorerna, medborgarinstitut tillsammans med Västanfjärd , Kimitoöns musikskola. Dessutom landets enda svenskspråkiga hästskötarutbildning på Brusaby där det fi nns stalI , ridmanege , travba na. Elevplatserna där är eftersökta. Socialväsendet är väl utbyggt, åldringshem , sjukavdelning, daghem , familjedagvårdsplatser, lekskola , pensiona rsbostäder. Traditionellt har jord- och skogsbruket intagit en framträdande ställning i kommunens näringsliv. Oljeväxter, Forls. pAsld. 5