---j
Läs om SPF:s resor 1991 på uppslaget. Argång 19 Nr 1 29 januari 1991
SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:s ORGAN
Vinterdagens samlingsplats en drottningastad ILovisa ligger kyrkan miU i byn, sä tili den grad "mitt i", alt man i första förskräckelsen tror att infarts-
vägen skall forlsätta tvärsigenom kyrkan. Högst pä Lovisaåsens kam rescr den
sej och dä ruppifrän ä r ulsikten nedåt, mot torget, mycket anslående. Ser vi åt höger skymta r vi äsens for lsättning och en gamma) väderkvarn .
Åt det hället kommer vi oeksä ganska snart tili stadens Iandsbygd , eiler bya rna Antby, Räfsby och Köpbacka .
~ /---~.. \ VINTERSAMLING den 20 februari 1991 1 LOVISA ~-
10.45 Guidad rundtur iLovisa för dem som har egen buss. Start frän kyrkan . Pris per buss mk 80,-. 12.00 SAMLlNG I KYRKAN Orgel: dir.cant Ola v Abr a h a m sso n Välkomsto rd : Leo vo n M a rt e n s Lovisaköre n under Jan Erik S Iä t i s ledning Altara ndakt Psalm 165 : 1- 4 Orgel 13. 15 Måltid i Idrottshallen och Högstadieskolan: Lovisa FBK:s damer Köttfärs med grönsake r och potatis Krä m tili efte rrätt 14.30 FESTPROGRAM Lovisa stads musikkape ll och drillflickorna under ledning av Be ngt In ge lin Hälsningso rd - progra mkommitte ns ordf. Kyllikki Kj e rin L o vi sa s t a d s h ä ls nin g g en o m s t a d s dir e kt ö r H e nr y Lind e lö f Förbundets hälsning genom förbundsordfö rande n Levi Kl åv u s Solosäng Kristina Enr o th FESTFOREDRAG " Ä ldra nde t - resurs e ile r börda?" chefreda ktö r Håka n Hellb e r g AlIsång Bygde mål Inger 0 II as Spe lmanslagen unde r Kaj Silfvas t lednin g Mode rsmålets sång ca kl. 17 : Kaffepaus Da ns Vinterdagen avslutas sen ast kl. 20.00. Hjä rtligt välkomna alla pensionärer. SVENSKA PENS IONÄRSFÖRBUND ET rf LOVISA SVENSKA FÖRSAMLINGS PENSIONÄRER rf
på vä nster hand möte r oss två all varsblickande män, stadens första borgmästare Jakob Forssell oeh mästaren Jean Sibelius , som i det in",i,dJiggande
kul turcenlre l,
Sibeliushuset , tonsaHe Kullervosymfonin . Det är alltså här, på drottningastad ens
högsta topp, den store vintersamlingen inleds, efter en rundtur i stan.
Alltså ä r det på sin pl ats all min presenta tion av Lovisa börj ar med kyrkan , som blev färdig 1865 oeh i Iikhet med rådhuset och e li fl e rtal andra byggnader runt to rget ritats av namnkunnige arki tekten Georg C hi ew it z , (uttalas tjevits). Vid stadens brand 1855 förstördes de n ga mla träky rkan , me n bl. a. a ltartavla n räddades. De n nya kyrka n uppfördes i nygotisk stil och är eli verkli gt te mpe l, som bruka r möta hänfö re lse , med sina höga Ijusa valv och sin intensivt röda bakre korvägg, egentligen e li alta rvalv, mot vilke t de n stora Jesus-gesta lten , (en kopia av Thorvaldse ns Kristus) så kla rt framträde r. Också den ba kre. eile r orgelvägge n, bruka r väcka uppmärksa mhet för den sköna orgelfasade ns skull. De n ritades av arkite kt Jae. A h r e n b e rg och beva rades orörd då orge ln restaurerades 1970. Orgeln som byggdes 1897 ä r de n ä ldsta beva rade av Z. A . Za c h a ri asse n s o rglar. Närmare presentatia n av kyrkan komme r säke rt att ske pa plats, då sa mlinge ~ inleds.
Charmvy från Lovisa, gamla stadsdelen. Lovisa ta rg . som nämndes, har karak täriserats av sakkunni ga som e tt av Europas vac kraste . inte minst p.g.a . sin ova nliga lutn ing. Detta är ju också stade ns kärna ach centrum , sam ma n fak tisk t bevarat med rätt sto r piete l.
Från nutid tili forntid, eiler tvärtom Vid västra infa rte n tili Lovisa ligger de t nya småinduslria mrådet . sam talar o m vad man va rit tvungen att satsa på för att ··överleva·· . A nka re t i torgesplanade n berälla r om de n sjöfartsoch stapelstad Lovisa en gång va r, i stor utsträckning, oeh fo rtfa ra nde är, som ha mnstad med Va lkom hamn som centrum. Längst borta i infa rte ns andra e ile r södra ända ligger be fästningarna . bastia ne rna Ungern och vo n R ose n . Yllerst i havsbande t skymta r sjöfästningen S va rth o lm . En ko rt histo rik ger vid handen att Lovisa stad grundades år 1745, på D ege rb y
I Svensk-Finland
rusthålls marker. som gränsoch fäs tningsstad , vil ken föjdriktigt fick na mnet Dege rby. Finland hade tvingats avstå Wi borg och Fre driksha mn och att gränsfästningarnas plane rade placering blev just denhär, berodde på all man ansåg terrä nge n lämplig fö r all skaffa e li effe ktivt " Iås" vid stora kustväge n frä n öste r. Pla tsen skyddades på högra fl a nken av Lovisavike n och på den vä nstra av slälle r som kunde sällas under valle n. Av de sto rartade bygg nadsplane rna realiserades bara de båda bastione rna och sjöfästn ingen. Och väl va r kanske det. fö r någon a nm ärkningsvärd betydelse hade befästningsve rken a ldrig, men dä remot ut veck lades , sam nämnts . staden tili en betyda nde sjöoch sta pelstad . Dessvä rre avbröts de n blo mstringstid som inträffade på 1830- 50-taie n av de n sto ra bra nden 1855 . då stö rsta dele n av stade n förstördes. Me n eft c r de t stade n uppbyggts, e fte r en ve rkligt väl-
försäkrar
funne n stadsplan , blomstrade stade n åte ri gen upp , som ä nnu idag mycke t omtalad badort . Staden hade alItsedan 1752 inne haft namne t Lovisa , som fö rlänades Degerby av ko nu ng Ado lf Fr e dr i k , va rs ge mål var L ov isa U l rika . (Alltså skall oet iLovisa uttalas som 0, inte som å) . Bevarade pä rlor G amla stan i Lovisa , som fa kt iskt ligger he lt centra lt , ä r e n kostbar pärla , me n 1600- och 1700-ta lsbebyggelse . D e n är inte star , me n des ta me ra unik, in te mi nst som det bevarade rusthållet . nu kallat Degerby Gi lle, tjänat sam öve rn attningsp lats fö r bl. a. G u s t av 111. Så har vi stadens muse um. inry mt i Ko mmenda ntshuse t , e n 1700-ta ls byggnad . Bastia ne rna har redan nä mnts, me n på to ppe n av e n kulle , unde r vii ke n man ant 3r att reste n av basti o nen Gustav finns, står e n sällsam klockstape l, som ta la r om Forts. pII sido 14
I