God Tid 7/1990

Läs om SPF:s resor 1991 på uppslaget.

Argång 18 Nr 7 11 december 1990

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:s ORGAN

GOD JUL Oe!! GOTT NYTT AR

N u står jul vid snöig port,

klappar på och myser... ·

ISvensk-Finland försäkrar "II I J

2

r------ -------------------l ao

i

Inför jul och nyår

.'

,J

j

", ulen närmar sig med , god fart. Jul och midsommar - de två motpolerna . - bildar var för sig en av " årets höjdpunkter. Julen har säkert blivit den vikti, gare av de työ . Della beror kanske på flera omständigheter. Den vikti, gaste är troligen all julen " inleder den Ijusare tiden av året. Drömmar om vår och sommar vaknar. De , inger nya förhoppningar. Dock skall vi inte glömma 1' " julens centrala position i vår religion.

J

1 ".' ,1 '

,j

., '# .' '

M

annan av oss, som fortfarande har ärr på fingrarna efter missöden med kniven. Samma var förhållandet också med flickorna och deras leksaker. Jag tror all denna verksamhet gay fantasin god näri ng och gjorde , all man lärde sig finna lösningar på olika problem , viIkegenare i livet kommit väl tili pass.

M

an kan väl anse att det av USA ledda blocket har segrat i det s.k. kaila kriget , om man överhuvudtaget kan ta la om segrare i krig. Båda parterna har dock offrat oerhört mycket både i materiella tillgångar och män niskoliv i de regionala krig i vilka de varit inblandade. Utgången av dessa krig har inte varit direkt uppmuntrande för de inblandade stormakterna. Båda parterna har kunnat konstatera , att inte ens massiva

"

~~~~~:~e:v

J J

·.

1 , ,

bakom den.

H e't nyligen hamnade jag på leksaksavdelningen i en affär. Där stod en djupt bekymrad farfar och försökte bland alla rackerier fin na en lämplig leksak åt sin sonson. "Jag tycker, all han har mest allt som finns här alIaredan", suckade farfadern och såg villrådig uI. Även mycket av det goda tycks kunna ge problem .

iJ B , ·

,

l(

J lI

Ji,'

A

ret 1990 går mot sitt slut. Det året kommer all gå tili hislOrien som det år , då det omöjliga hände.

Vem kunde väl för ell år sedan föreställa sig, all det skulle finnas endast ell Tyskland ju len 1990. Hela det centrala och östra Europa är inte mera, vad det varit ända sedan andra världskrigets slut. Vi kan nu hoppas, all den hejdlösa upprustning, som de efter kriget uppkomna slOrmaktsblocken så enormt har satsat på, nu skall länkas in på nya banor.

an hör ofta påståendet, all julen har blivit alltför mycket en kommersialismens högtid. Julhandeln utgör också en avsevärd del av årsomsällningen för månget fö retag. Dock, traditionerna fin ns. Redan under förkristen tid uppstod bruket all ge julgåvor, som " förmedlades av julbocken, skrudad i bockskinn och ... bockhuvud. För de flesta av oss har med åren de ekonomiska möjligheterna förbättrats. Vi har råd att glädja andra med en gåva. Sist och slutligen är det väl inte gåvans värde , som är avgö rande utan omtanken

J J

f,

.'1 iJ

Q

,; , , , ,,§Q., iJ

Ii

~

J ' ..

,. : '. ,

J '

,

stormaktsarmeema har gell det åsyftade ,1.:

C

i

entrum för den politiska och militära spänningen flyttade efter den andra augusti tilI trakterna av Persiska viken . Där pågår, när detta skrives en sälIan skådad militär uppladd ning. Hur en urladdning där skall kunna undvikas är svårt att se, eftersom en dialog melIan de berörda parterna synes omöjlig. Att FN har kunnat enas om ell fördömande av en attack rik-

» 1 ,

~.

". " ,

nas ar~;t~n~~t~~ ~=~s~:~: :~r~:~~e~~~ghj:l:;e~ue~: ~~~h~;;~~gm:!I:~s~:~1d:~r~~~\::t;~~~~v~'k~~tk~;~~ ~: 1i.,. som de använt sig avo De väldiga omvälvningarna , börja fylla den uppgift , som den ursprungligen var av- ~ som under efterkrigstiden har skell på arbetslivets sedd för. Tidigare har oenigheten de ledande med- .... ,

.j i'' 1 ' , :'

.,.

I · ·

om råde, gör. att de vuxna rned sina arbelen och bar-

~:~Id:~d sina lekar i de flesta fall

har hamnat i skiIda

M

ötet med farfadern gjorde att jag efteråt i minnet började återkalIa förhå lIandena i min egen barndom. Då levde vi än nu mer elIer mindre i den natura hushålIningens tidevarv. Det mesta tilIverkades hemma Så var det också i huvudsak med barnens leksaker Sedan pOlkarna bhvlt så stora , att de kunde hante ra kniv och eventuelIt andra verktyg, f,ck de Slalva svara for leksaksproduktlOnen Det ar sakert en och

#1Ii:at ....

Foto: Bliodström

I

I

M

J

lemsstaterna emeJlan omöjliggjort detta.

Biskopens julhälsning från Borgå

,

:J:.

1 vä ri gamla Borgå ha r vi under årens lopp haft må nga höga gäster , alltifrån kejsar Alexanders besök vårt eget land kan vi av alIt an döma se fram i mars 1809. Under det gångna å re t hade vi bl.a . rru emot en fridfulI jul. Trots vissa moln på den ekonomiska himlen bör vi även utan större pessimism kunna ', .. ' Barbara Bush i stan . se fram mot det nya året.

1 domkyrkan hade jag tillfälle att växla e tt par ord ~ med he nne . Vi ta lade om den gamla domkyrkan , om ed detta onskar lag tidnmgens lasare en God vår stads läge i skämingspunkte n mellan inflytelserna Jul och en GOll Nyll År , från väst och öst , o m det kyrkliga livet hos oss och i '\1 USA m.m . H on berättade att hon och hennes man Levi Klåvus ofta gå r i kyrkan .

i

~~~~~~~~='.. cr.................. ~~~~~~~~~~~~~«l kvälIarna har vi sedan yllerligare kört hArt med konserter I vlckningar och teater .

JERKER har ordet När jag skriver della , är det ännu några dagar kva r tilI höstmötet. J ag kan endast hoppas , all ell en igt höstmöte godkänner styrelsens förslag tili verksamhetspIan och budget.

Enligt de uppgifter jag fått från fället blir det stora ommöbleringar i styrelsen.

Av 8 som är i tur att avgå återväljes förmodligen bara två. Det här skulle betyda en kraftig ommöblering.

När vi läser God Tid 7/90 i december, då sitter vi med facit på hand .

Kandidater för två viceordförande, och arbetsutskottet (AU), 4 medlemmar + förbundsordföranden står säkert all finn a bland dem , som suttit med tidigare.

Man måste alltid räk na med , att det tar en viss tid , innan en nyvald kommit in i

förbundets arbete. Någon brist på kandidater tilI styrelseposterna lär det inte ha rått i regio ne rna . 1 vissa

landsändar har man t.O.m . röstat om vem som skulle utses. När man så genom en demokratiskt vaI utsell lämplig person , har hela regionen ställt sig bakom den , som fått mest röster. Fö r höstmötet finns ingen anledning atl ändra på det beslutet.

Den gångna veckan (47) har varit en av de arbetsdrygaste under mina snart fem (5) år i Pensionärsförbundet. Fyra (4) heldagslNFO-tillfällen , kulturdag , AU· möte och tre 15-års jubileumstillfällen. Jag ser med ett visst medlidande på vår förbundsordförande , som hängt med i alla svängarna under hela veckan . På

Vi försöker redan i della nummer redovisa våra intryck frän alla evenemang.

Men somt måste mogna . Så vi har säkert något an berätta om i kommande nummer av God Tid .

MelIan de olika tillfälIena skalI "kanslisysslorna" också skötas. Bästa föreningsledare, när Du ringe r kansliet och vilI ha tag i mig, ha då tålamod. Uppgiv alltid vem som ringer och den telefonnummer tili vilken jag kan ringa, så tar jag kontakt. Så länge Maj-Britt är sjukledig svarar någo n annan på kans-

När vi skildes vid kyrkporten sade jag, att vi ber för Liet. J ust nu är det Solveig, henne och fö r toppmötet i H elsingfors. D å såg hon men eftersom hon tänker mig mycket djupt i ögone n och sade : "Ja , bed för oss , "semestra" i främmande bed fö r min man och bed för dem som nu ska ll överländer under hela januari, lägga". betyder det all någon annan tar över den "första kontakMycket har redan hunnit hä nda i värIden seda n ten" . Om denna någon inte klarar upp det Du önskar, dess . Och ännu mer ä n någonsin bör vi bedja för dem skalI jag ringa på och försö- som bär a nsvar i vår värld . ka göra vad jag kan . Kring julhelgen fram tili nyår smyD e nn a jul skall vi mer ä n förr bedja om fred på jorger endast tomten omkring den , o m vishe t för dem som skall fatta avgö rande bepå Indiagatan , men julgub- slut. Just nu behövs det mycket a rbete och mycket ben kan Du få tag i hemma, bön för freden i vä rIde n . tel. 90-5051966, såframt han inte är ute och åker skidor.

Så kom tili oss, du den högste av a lla furstar , du Den fö rsta snön har ju falIit. H erre Jesus, Fridens furste , och skä nk oss friden. Ge Om den bara hålIs kvar.

GOD JUL på er alIesam- oss en verklig julfred detta å r! man!

Jerker Erik Vikström

VILL DU EXTRAKNÄCKA eller känner Du någon , som vill ha ett tillfälligt jobb som kanslist hos 055 tills Maj-Britt har kryat på sig.

Den som sysslat med ordbehandling är den person vi söker. Vi har gott om skrivarbete.

Tag genast kontakt med Jerker Nyberg, tel. 79 18 96.

Svenska Penslonärslörbundets

KANSLI Indiagatan 1, 00560 Helsingfors 56 Besökstid: Vardagar, utom lördagar kl. 10 - 14 Kansliets telefon 90-791 895. Kanslisekr. Maj-Britt Wikholm Verksamhetsledare: Jerker Nyberg tel. 90-791 896 SPF:s bankkonto : Helsingfors Sparbank 405511-41177 Postgiro: 1203 95-8

3

VERKSAMHETSKALENDER ...

VINTERSAMLING den 20 februari 1991 ilOVISA 17 .00

Sångprogram Festföredrag : Chefredaktör Håkan Heliberg AlIsång Bygdemål Spelmanslaget Modersmålets sång Kaffepaus Dans

SJUNDEÅ PENSIONÄRER r .f.

28 dee.

HJÄRTLIGT V ÄLKOMNA! GOD JULHELG och GOTT NYTT ÅR!

Vinterdagen avslutas senast kl. 20.00 Kostnader mk 120, - /person. Avgiften inbetalas på konto H:fors Sp 405511-40001177.

Anmälningar föreningsvis senast 22.1.1991 tili förbundskansliet, tel. 79 18 95.

lngå Pensionärer r.f.

10 jan.

17 jan .

9 febr.

J~?\

14 febr.

:...;s:r- .... .

10.45 12.00 13.15

14.15

Guldad rundtur ILovisa (mk 80, - ibuss) Samllng I kyrkan : prosten Leo von Martens Lunch: Lovisa FBK:s damer Köntärs med grönsaker och potatis Kräm tili efterrätt Muslk: Lovisa stads musikkapell Välkomstord: Kyllikki Kjerin Muslkkapellet och drillflickorna Lovlsa stads hälsning Förbundets hälsning: Levi K Iå v u s

14 mars

11 april 16 maj

Simresa tili Sjundeä Bad . Om Du är intresserad , ring 90-21 16 84.

Boeeia, spelar vi alla måndaga r i Ingä kyrkby lägstadieskolas bollhall kl. 15.45 - 18.00.

Ingå Församlingshem kl. 14.00. MBJ programvärd . AlIsäng med Christ-Hild R omberg.

Teaterresa tili Fallåker. Där får vi se , " Det stanDar inom familjen " . Å rsmöte, Holke n Täkter kl. 14.00. Årsmötesförhandlingar. Enligt trad ition bjuder Ingä Sparbank på årsmötes kaffe. Förbundets verksamhetsledare Jerker Nyberg inbjuden .

Månadsmöte, Furuborg Degerby kl. 14.00. MBI programvärd. "RUNT KAP HORN 1929", H ara ld H ägerström berättar.

Ingå kyrka . Pensionärernas gemensamma Kyrkodag i mars kl. 10.00. Nattva rdsgång. (Se Kyrkpressen).

Föreningens 20-årsjubileum pä Hembygdsgården i Ingå kl. 14.00.

Månads möte, Holken T äkter kl. 14.00. Det sista mötet för säsongen .

Vi firar Julfest i Edvardsberg kl. 16-21. Festen gär i sedvanlig stil. Namnlös julklapp medtages.

Busstransport ordnas. Start kl. 15.15 från Aiskog vägskäl. Rutt enligt anmälan . Förhandsanmälan senast 20 . 12 tel. 912-471 75 eiler 90-26 23 90.

VÄLKOMMEN TILL SOMMARDAG 1 TAMl\1ERFORS 18.6.1991 PRELIMINÄRT TIDSSCHEMA : 13.00 Andak tsstund i Alexanderskyrkan Välkomstkaffe på hotell 14.00 R osendahl Huvudfest 15.00-17.00 Middag 18.00 Dans 20.00-22.00

kj

Fö rmiddagen reserverad för guidade turer i Tammerfors .

Detta ä r förhandsinformation . Vi återkommer i God Tid nr 1/91 med ett utförligare program oeh övriga uppgifter om anmälningsförfarande oeh prisuppgifter.

Före nin ga rna sköter själva sina researrangemang.

Aktuellt från Öb-ombudsmannen H~stdagen i Osterbotten förbundsmötet har ordet omvalde

L evi

tio nsdaga r på våren bå de i

Klåvus

frän Närpes som förbundsordförande; å te rv alde st yre lsemedlemmarna Ragnar Hansson frå n He lsingfors oeh Torsten Hallen frä n Kyrks lätt , nyva lde Åke Skeppar frä n Kristinestad och Anna- Brita Rydström frän Vasa som representanter för Öste rbotte n samt Clara von Bonsdorff, Hangö , fö r västra Nyland , Este r BerIin , Lovisa, fö r östra Nyland, Ma y Lindfors frän Åbo för Åboland oeh Göran Björkman , Tamme rfors, fö r "övriga" Finland , åte rvalde revisorerna oeh reviorssuppleanterna, Folke Tegengren och Marga reta Grigorkoff samt Siv Englund och Håkan Holm, godkä nde uta n ändrin ga r den av styrelsen uppgjorda ve rksamhetsplane n.

• E nligt ve rksamhetsplanen a rra nge ras vinterdagen i Lovisa den 20 .2.9 1, sommardage n i Tamme rfors den 18.6.9 1 oeh ku lturdagen pä hösten i Karis.

Dessutom blir det mo-

norr och söder .

För senio rdansa re blir det likaså kurser både i Österbotten oeh i Nyland .

Om Pe nningautomatförenin gen beviljar medel. komme r re habiliteringsstipendier att delas ut pä samma grunder sam un-

•

•

•

•

der tidiga re å r.

Medlemsavgiften höjdes från mk 10,- tili mk 15 ,ulan stö rre protester. Östnylänningarnas förs lag mk 12,-/medlem fiek inget understöd. Däremo t va nn deras förslag att inte understöda regio ne rn a med mk I ,-/medlem ge hör.

Den budgeterade summan " Regionbidrag" mk 15.000,- få r disponeras fritt av styre lsen .

Efter den " kovä ndningen" kunde budgeten godkännas i sin he lhet av höstmötet.

Anteeknades tili styrelsens kännedom ett fö rslag av Ebba Ikone n om att åtgärder som förbättrar de hörselskadades situation vid möte n bör vidtas .

Transportab la mikrofoner kunde avhjä lpa de här probleme n.

VERKSAMHETS LEDAREN

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS ÖSTERBOTINISKA DlSTRIKT Ombudsman för Österbotten: Per Thomaslolk, Vasaesplanaden 20 A, 65100 Vasa.

Telelon : 961-179070 Vänligen ring och gör be5ök kl. 10-14.

Ombud5mannens hemtelefon : 961-360366.

Dlstrlktets bankkonto: Va5a Andel5bank 567008-55002307, Vasa Sparbank 104003962-6

Enligt

Svenska

Pensio-

närsförbundets stadgar är förb undets uppgift att bl.a . främja pensionärernas i sina medlemsföre ningar sociala stä llning och utkomstmöjligheter. Detta syfte förve rkligar fö rbundet genom att påverka lagstiftarna i frågor sam berör pensionärer.

1 medlet av o ktober ordnades en demonstration utanför Riksdagshuset. Det var pe nsionärsförbunde n som representerar oppositionen i riksdagen sam arrangerade demonstrationen .

Svenska Pe nsionärsförbundet hade inget all gö ra med demostrationen . Inom värt förbund har vi inte för va na att demonstrera utan a rbetar oeh försöker nä resultat på andra sätt . Viceordföranden i vårt förbund , Ragnar Hansson, gavs möjlighet att framföra förbundets åsikte r gällande ändringar i folkpensionslagarn a när han hördes som sakkunnig i Riksdagens socialutskott.

Regeringens proposition tili Riksdagen med förslag tili lagar om ändringen av medför folkpensionslagen vissa fö rbättringar. Enligt propositionen slopas snedvridnigen vid bestämmande av folkpensionens tilläggsdel för makar. Det försl äs att ock~å systemet med bostadsbidrag för pensionstaga re skall utveeklas så att. bidraget bättre än nu utjämnar boendeutgifterna för pensionstagare med små inkomster.

Tilläggsdelen för en pensionstagarmake är efter reformen 85 % av tilläggsdelen för ensamstående, när den

Femhundra pensionä rer representerande nästan alla fö reningar mötte upp tili det Österbottniska distriktets höstdag på Norvalla i Vörå fredagen den 23 november.

Huvudtemat för samlingen var de t globala a nsvaret.

Karl-Rune Sundelin vid Röda Korset i Svenska Österbotten redogjorde fö r f1yktingproblematiken. Rumänienvännen Marianne I va r s informerade om emottagandet av 6 längtradare med olika förnödenheter från svenska Öste rbatten , i Rum änien. Avslutningsorden hölls av pensionerade prosten Sve n J akob sso n i Vörå.

Distriktordfö randen Göran Sund s tröm sade i sitt hälsningsanfö ra nde att i beIysning av den globala situati onen har vi det bra i värt De olika anfö ra nde na varland . Han passade oekså på att uppmana pe nsionärerna vades med uppträda nde n av att rösta i det föres tåe nde sånggruppen Mi ss voiee enligt nu vara nde stadganden riksdagsvalet.

Sundström frän medborgarinstitute t i har vari t 81 %. Denna höjVörå-Maxmo-Oravais, nin g av tilläggsdele n som fö- påminde doek att man skall fordra svar av kandidaterna Karl-Erik Kr o nqvi s t Tonresl ås höjer pensionsnivån angående det 4:de skedet i diktarna, samt Mun sa la fö r ea 250 000 pe nsionstapensionsreformen innan p e n s io n ä rsså n ga r e . garmakar med ea 69-73 mk man bestämmer vilke n kanper månad under första didat man rösta r på.

En frivill ig insamling för året.

Rum änienbarnen inbringaMaxi mibeloppet av de E lly Sigfrid s berättade i de 2170 mk . Elevföreningen godtagba ra boendekostnasiu anförande om missio ns- vid Vörå folkhögskola erhöll derna höjs med 5160-8330 arbete t oeh kyrkans u-Iands- 1600 mk på ett lotteri de påmk per år och samtidigt grahj älp .

Ve rksamhetsledare passligt ordn ade . deras maximibeloppet.

Oekså bostadsbidragets inkomstbundenhet lindras genom att den övre gränsen

fö r inkomste r som berättigar tili fullt bostadsbidrag för maka r höjs med 1750 mk och för ensamstående med 2140 mk per år.

Om dessa ändringsförslag godkänns av Riksdagen träder dom i kraft den 1 september 1991.

Oessa förbättringar bör noteras men den strävan som Svenska Pensionärsförbundet oekså omfattar är en minimipension på 3000 mk och att pensionärsreformens fjärde steg genomförs fullt uI.

Per Thomasfolk

4

TORPARJULEN

Spår i snön

I våra daga r när alla i de här lande, har de så bra , sam ingit släkte föri oss, å framtidn ä lika ovisser som den allti ha vari, så bord vi alla va nöjda, å ti glädji för varandra. Men stordeln ä onöjda, man gapar efter mer ä mer, störr, fina re å bäter. Stordeln vi II överträff varandra, å den stackarn som it följer mä i svängin räknas efterblivin å underliger. Allting stiger i pris, som de allti ha gjort, liksom skallöre, å pengvärde fa ller, mi ljonena ru llar, som do m ha gjort förr, så stryker man lvå nollor igen å börjar frå n början. Alla utrymmen ä för små, för få fö r enkla, om it do m ha blivi överflödiga.

De fin ns myki som sku bihöv byggas nyll , förstoras å underhållas, men pengana sinar. Mycki går åt å li te hinner tili , å dom ny husen ska ideligen renoveras både ute å inne. När fo lk har arbete så strejkar dom, arbetsglädjen ä borta i stress å hets, arbetslöshetn ökar understöden ä för små. Utvecklingen å lärdomen ha fö rt messä så invecklaga systern , å dato rena får skulden fö r myki som ä andäres.

Dom flesta har egna villor, gårdar, lokaler, fritidshus, bilar, båtar. Å de ska it va vilka bilar å båtar å lokaler som helst, å inredningar sen , mao sir på grannen å följer statusn, som ha blivi vår välfärds gissel. Å fritidsproblemen ska fyllas ut i meningsfuller aktivitet. Å då måst man gno på å va mä överallt. Man hör ti all sorts

I frostig morgo n, med nyvit snö Syns mAnga spAr, på ängar, fält och sjö Geno m skog, över berg och dalar Otroligt vad de spären talar Älskogslekar, jakt på liv och död Frossande, men även hungersnöd G lädj esprAng, men äve n trötta spAr Och alla tyc ks de vänta, på en vår Harens pärlo r, mörka pä det vita Tecknats in , liksom med brunt och krita Parningslekar gAtt , runt berg och stenar Mellan videbuskar, sälg och enar R äve ns smygspår, över berg och backar G ranbarksfli sor, där en hackspell hackar Orrspelstramp , med spår av viIda strider Ko nkurrens om hönan, emo t vArens tider Små och stora , fågelfötters spär Runt snår, och Ijungtu vo rna gär Sökande, och plockande sin mat Ty här, serveras ingenting pä fat Blod och fjädrar, i en ö ppen glänta Villnar o m, vad hö ken där har hämta Liv fö r liv, som är naturens lag Stora eiler små, alla utan undantag RAdjursklövar, trampat sina stigar Sökt sig späda skott , av asp och vidar Det sparas varken krafter , eiler möda För alla gäller det att finn a föda Skogens smA, smA möss, runt ruttna stubbar Med ko rta skutt , ibland på skaren skubbar G räver tunnlar , fö r att ugglan lura Som på natten vakar , i en fura Eko rren , som gnagat sönder kottar Och i gläntan skräpat ner , och klottar Ses med graciösa skutt , sej svingar Nästan, sam om den hade vingar

Foto: Ake Skeppar

föreningar, siu er på möten,

i utskott å ko mmitee r, i syn- sku man släng i gape på svinerhel när mao ä pensionär, ne , när stuon va fu ll mä toså hinner man it annat som ma ungar. Men någon påresa. Mä överallt å si å lära läggskalv eiler bässlamm, de man allder fö ru t ha hunni had man fö rsökt spar åt sä . eiler havi råden mä. Å all- Dom bästa bitana sku sparas de r ha gammalt folk dansa ti julen, man laga blodkorv som i våra dagar , dom jum- å potets korv å vambskinne n par , motionerar , går i arbis, syddes ihop , å de kallas för men framfö r allt dansar. korv sööma. Utav talj in från Man ä liksom rädder ti stan- slak tn stöptes julljusen.Tomas dagin 21 dee. sku na på fart n man ska ha ut allt så längi live sitter i. Den stuon börj rydj as ti helgin, enda dagin under året, som hyvelbänkin å spinnrockin folk stannar opp ä fortfaran- stäUdes ut undan, å golve skuras må bjö rk eiler granris de JULDAGEN .

Men kommer utvecklingin tvagor, en under var rOl , å ti gå i samma fa rt som dom sand å valln tili , så ga man senast hundra åren, då vet an, mä vain å krita vitmenas man alder hur väriden sir ut gråstens spisn, där gryton hängd på grytvindn . Julvedn efter ett hundra år igen. Julen, ä nu väl ändå fort- sku bäras in ti färdes å radas fa rande de bästa, för oss alla opp , enris hackas i hackelse kiston å ströddes på golve. under året.

Så va de fö r dryga eli De va it råd n på halm allhundra år sen å i to rparko- ställen, de gick åt ti takin , ti jona i de n omtalaga "gamla kofödå å hackat ti syrpå åt goda tiden" . Den enda riki- bå häst å kor. - [ngin juldomen som en fati torpare gran had man - fö rst i börägd, va förnöjsa mhet å en jan på de här sekle, när möljå mä ungar. Ända från ungana som had blivi sro ra å höstdag, i skördantidn , bör- vari ut i värIden, ko m hirn å ja man spara ti julen. Rågin birälla om sto rsrans grannsom sku mältas på bastula- lårer. Julklappar, had ingin van, brygdes ti spis öl, när hört sias om , än minders de va färdijäsi, silas de i tun- fått . Julbaston sku eldas opp nån genom en lintålla, an- sotåger å svarter som den de r silduk had it man. De V3, it blev mao så myk i rejäsna malte som ble kva r tog nare, men man fo r nu därmao ti degrot , när sö tsur mä. Alla krä kin sku ha en limpona bakas ti julen. extra giva Ii julnatte n. [ torpstuon på borde vid Ko rnmjölslimpå van kas ti julen, men vetbrö had to r- fönstre, fa ndes jul matn oppparn alder sit, än mind re äti . radager, nu va de julen. I slaktantidn togs allt tiva ra. Torparn tog ner postillån Sällan had torparn svin, va från väggskåpe å börja srav

igenom julivangiljume, fö r gumman å ungana som satt i andak tn å Iydes . Mä hu ngriga ögon såg dom på borde å matn å Ijuse, som Iyst så vackert. Efte r andaktn steg man tibords. De va nog de Ijusast budskape , när man fick ät sä mätter, man li ksom domna bort från slite å träldomen. Efterhand krokna bånen ihop , mätta å bilåtna, sist steg torparn frän borde, å börja blåsa på den enkla fönsterrutån, för ti få eli häl på isn, han sku si efter stj ärnan, so m han had läsi om i julevangeliume . Så kröp han i byscån, där gumman å dom två minsta låg förut , å kanski , de re ti nästa jul fandes en mun rill ti mätta. Men om julnattn sku man ligg still a, annors sku line bli oredit på sommarn . På julmorron kl. 3 börja man krakel oppsä, den som fö rst fick eld på Ijuse, sku först få arbete undan om höstn . Kräkin sku ha en exlra giva om julmorron mä ,

de gay tur under året. När kornkaffe mä cikorirötter va druckit va man rustage r för kö rkfärdn , dom gamlast ble himma å si efter dom yngsta diläp pana. Had man en häst krak for man ju som herrskap , annors fick man knådåpå i snödrivo na miltale , å ingin to opp någo n ti åka messä, långsåt vägana. Brått had man ti körkan, men ännu sjuresona värr därifrån,

för si nu gälld ä ti visa vem som had den hävast hästn ti

trava,

t. o. m.

slodes

dä

brännvin i hästörona, för

ti

få kräkin rik tit springvilda. Å ka rl den som först va himma, på hanses åker sku de hävast line växa inkomman-

de somare. EN BOND E körd ikull , å lämna gumman i snödrivån, for hirn å vända, åse n tibak å sök opp gummskrälle.

Himkomin åt man korv söma å vila opp sä, pä juldagin sku man häll sä himma, annars va man ett julsvin .

Men julanderdagin börja ungdomana rö r på sä, de fandes fullt i torparkojona, som gick ikring å hitta på små skömstyckin . Man dansa å sjungd å lekt jullekar, had it man spelman så tralla man , gobbar å pojkar roa sä mä ti bryt arm dra handkavla ä slätpolka eiler dra krokfin ger, å då fick man ju vita, vem som va hävast i byalagi.

På millandaga na had man små påtan arbeten fö r sä . På nyå rsaflOn va de storer helg, men nyärsdagskvälln fick man dansa igen liksom på trettondags kvälln .

Efter trettondagin to man in spinnrockin i stuon igen, å så kom tjugondag knut , då sku julen bådi sopas å dansas ut , nu va de slut mä de roliga, nu va de färdit ti börja mä blaggarsskjortån oxvikana å saltdoppån ti näs ta jul igen .

God helg tillönskas alla läsa re.

Gärda Westerlund

Skogens ko nung älgen , har med IAnga kliv Brakat fram, och varit högst aktiv Toppat smäskog, bitit av en bit Och gjo rt illa, både hit och dit MAnga små, och mAnga sto ra spär Tecknats uti snön, frän höst tili vår Teckningarna, talar tyst sitt språk Om var varje djurart haft sträk Då vA rens soi, sen suddar ut aUt detta Dåförst, börjar livets pulsar hella Våroro, drabbar alla vilda djuren Som överlevat viotern , i naturen Sven Bris

Sovande värld Nu slumrar i vintrig glömska sommarens soliga mö.

Ali fägring och färggrann grönska , har gömts under täcke av snö.

Slumra gör livet i väriden , när mörkret sig sänker ner.

Och ute i hagar och gärden blott snödri vo r, vita man ser.

Väge n har stannat sin irrande färd , böljan har lagt sig tili ro.

Kung Bore med sitt gnistrande svärd har byggt över böljo rna bro.

Blommornas stj älkar har vissnat, livsanden ifrän dem flytt .

Och sommarens fågelsång tystnat ; i vär får den höras pA nytt.

Tili dess skall naturen sova, törnrosasömn , vintern lång.

Men slumrande livsandar lova att vakna vid kvitter och sång.

Tor Handroos

5

Många intressen

Konstnärsbanan hägrade för GT:s vinjettecknare - Det var konstnärsbanan Strömbe rgs ko ntor där jag

som hägrade rör mig men omstä ndigheterna gjorde all jag blev korrespondent på eli kontor i ställeL Dethär berällar Ulla-Brita Hagelin i Ekenäs. God

- Men de t gick i all a fall , vi nter säkert lagt märke tili de vinjetter som linns litet säger hon.

Ulla- Brita skötte inte bara här och där i tidningens spalter. Och de har Ulla·Brita hushållet i Jämsä . Ho n hade under sin fö rsta tid hos som upphovsman.

Strömbe rgs gA tt på kvä llsPä rmbilde n i detta numkurser i Ate ne um . Me llan mer är likaså tecknad av klockan 18-21. he nne . Liksom ocksä vinj et- Det var givetvis stresterna med tomlar , Lucia sigt att fö rst arbeta hela dam.m. som vi plockat in lite t gen och sen sätta sig på skolhär och där. bänken . O ch det ledde fö ljUlla- Brita Hagelin be rät- a ktligen tili att jag blev sjuk tar att hon 1983 Oyttade tili - fick valle n i lungsäcke n.

Eke näs e fter make ns död . O ch så blev det slut med de Före det hade de bott 13 år kursern a. i Jämsä där maken va r hemmao Ulla- Brita hade si n sys· ter i Ekenäs så ble v det Oytt- Skulpterar gärna ning rrån Jä msä.

Den konstnä rliga åd ran - Min far va r brukstjä nste ma n och när han dog så visa de sig hos Ulla· Brita i förändrades vå r ekonomiska skolan där hon hade full tia situation och min dröm om i teckning på sina betyg.

Ateneum måste skrinläggas. Me n intresset för skulpteberätta r Ulla-Brita . Efter rin g sam dominerar.

Tre av henncs terrakott astudentexamen tog jag - e iler fick - anstä llning på skulpturer återfanns med

Från redaktionen Det finns så m ånga salite t

Ungefär så sjungs det i Höstvisan. Och just nu gäller de o rden me ra än nånsin just mig och allt jag bort men inte gjort!

Två teat erresor mitt i brå-

das te pressläggningsdax för God T id är åtminstone e n fö r mycke t. Me n just nu se r det i alla fall ut an bli nån sorts tidning också in fö r denhä r jule n och årsskifte t.

T vå nya medarbe tare ha r hj älpt tili all få pii på tid· ningen. En av de m - UllaBrita H age lin - har med· a rbetat s.a .s. i det tysta redan unde r hela 1990. I de lla nummer ingå r en ko rt pre-

sentatio n av he nne . Hon har ritat pä rmbilden med tomtar och he la kl abbet som hö r jule n tilI. Samt givetvis alla de

med pensionä re r och leder e n såda n kurs i MBI-regi.

Dessutom har ho n sittdans med åldringarna i Haga he mmet och är med i Röda Korfö rsaml ingens och sets, MB' :s väntjänst. Dessutom tycke r hon om att sj unga.

mig va r hur hon utarbe tar

och får ideer tili de vinjetter hon tecknar fö r God Tid .

' T ea terresor va r det . 1 november såg 40 pensionärer

Fa ntomen på Oscars i Stockholm och fö r e n veeka sen - de n 4 decembe r åte rkom lika må nga e h e r att ha sett musicale n Les Miserab les på Cirkus. Och givetvis gjOrt e n hei de l annat.

Bland de upplevelser som länge fi nns kva r i minnet är adve ntsgudstjänste n i Seglo· ra ky rka på Skansen som vi var med om. Den predika n som där hölls gick he m hos oss alla. Något sä medmä nskligt fö rstående ka n man sällan få up pleva i en predikan.

Ska nsens julmarknad va r likaså e n up plevelse. O m musicalen har en av resenä-

re rna

l o~a t

skri va tili näs ta

års första nummer av G od

Tid . , detta nummer ingår näsplace rade litet här och där i tan hela reseprogrammet fö r

små vinjetter som fi nns intex ten.

nästa år. N ärm are detalj er

I Nåde ndal bor Göta Eräne n som hjä lpt tili all läsa en del av ko rre kture t. Ho n är en Oitig SPF· resenä r och har trots det lovat hjälpa tili all hilla eve ntuella fel innan tidningen trycks. De ska ha ett stort tack bägge tvä.

om resan tili Nyslott och operafesti valen där har av olika orsaker inte hunnit utarbetas. Me n resan ske r den 26- 27 juli och operan vi ser är Rusalka. Ell tjeckiskt gästspel. Resan dit sker via Imatra och givetvis Retretti .

- Nume ra tycke r jag kanske att jag ha r för mycket att gö ra , säger U ll a·Bri ta Hagelin . Första tiden i Ekenäs tyckte jag att jag bodde i e n glas kupa. Jag hade min hund de två fö rsta åren som jag gick ut med . Och så

- Jag har visioner av hur

jag viII ha det och vad det ska bli . berällar Ulla- Brita.

Sen sätter jag mig ne r vid arbetsbordet och ibland " föds" en teckning genast och kanske också blir Iyckad genas!. Andra viII jag inte få som jag viII fö rrän e fter ell grundli gt fö rarbete med OeTe skisser.

- Jag är ka nske för nog· grann när jag arbetar fram

fanns min syster men man

kan ju inte hä nga sig på andra människo r hur mycket som hels!. , dag är all ting annorlunda. Nu har jag många vä nner och tiden blir inte lång.

mina motiv , säger hon.

U lla-Brita Hagelin reser såsom alla pensionärer så ofta hon kan . J ust nu står e n resa tili Skottland på pro-

Veteran i Veteranen Pe nsionären Ulla- Brita Hagelin bor i det hus i Eke-

grammet ,

näs sam bär namnet V etera-

Ulla-Brita Hagelin i sitt "em i Ekenäs.

ne n. , ell trevligt hus i en trevlig läge nhet med mAnga målninga r på vägga rna och med en liten trädgärd där det finn s bland annat masso r

av vildvin på väggarna. Man när aili ä r grö nt e ile r på höskan fö reställa sig hur vack- ten när blade n ka n vara ert det är både på sommaren grant röda.

Där ska vi se Rubensmälninga rna som konstcentrumet vi sar.

Hemfärden sker vi a in-

landet

ke r man skulle sagt och

d'

E kenäs pensionärer . da nsar gammal dans, seniordans

vid e n länskonslUtställning som hölls under hennes tid i Jä msä .

arbetade tili 1970. Då Oyttade min man och jag tili Jämsä och jag blev hemmafru .

Ulla- Brita be rätt ar att de t var ovant att plötsligt "bara" Visioner sköta hushållet och hemmet Det som bl. a. intresserade

Tids läsa re har sedan senasle fÖT två personer .

gjor-t . och det är ju man gjorde .

Ulla- Brita Hagelin sitter inte hemma i sin ensamhet.

H on är viceord föra nde i

d . v.s.

St

Michel.

För rask!

Tili rådkassen!

För livsmedelsskydd!

För skydden av kläde r!

Som tur är läste jag

alldeles

" tvångsfinska " i skolan och tack vare texten på det språ-

invid hamnen och torget i

ke t fick jag klart för mig

Nyslot!.

kassarn as användbarhet.

Denhär gången bor vi cent-

ra lt pä hotell

TOII

M era om den resan i ett senare nummer .

Kommer,

kommer

ej,

räkn ade vi i ungdomens vå r

På tai om språ k så råkade vi SPF-resenärer i Stockholm ut för e n språkfanatike r av det mera träkiga slaget. Och dessutom på vå rt hote ll där vi åt e n bit mat efter fö reställningen av T he Phantom of the Opera. Fanatikerna gay oss en hei de l otrevliga namn och ifrågasatte vår räll all åka hem igen tili Finland.

och drog av ett blomblad i gången från e n prästkrage .

Det får vi nu också räk na vad de betsedlarna anbelanga r. Häromdage n hörde jag i rad ion all de blir ytte rl igare försenade och att skatteåte r· G ive tvis var det värt fi nbeta lningarna kanske sker först i maj nästa år. Nä r de- landssvenska språk de nna klarationerna för de lla år pe rson retade sig på. Om ska va ra inlämn ade har än- " två ngssvenska n" blir fri vilnu ingen berätt at om . lig i de finska skolo rna så Ali löntaga re och pensio· komme r den fin ska dele n av nä rer fär ska tteäle rbeta ln ing Finla nds be fo lkning att ha på i medell al dryga 2.000 ännu svårare än tidi gare att mark gö r all vä ntan blir me- fö rstå att det talas svenska i ra spännande än vanligt. I vå rt land och tili och med stället för julpeng ka nske vi utanför landets gränser.

Nåja, de flesta av oss tog kan vä nta oss en slant tili sommare n. Lika välkomme t händelsen som en lite n krusning på den anna rs så trevi vilket fall som hels!. liga resan. Me n trots a llt ger händelser av dethä r slaget Det finn s många företeel· en liten sur eftersmak . ser man kunde kve rulera över i vå rt samhälle . En såNär della läses har vi dan är planerna pä att avskaffa det som nägra kallar snart Luciadage n och jule n två ngssvenskan i de fin ska närmar sig med storm steg.

Därför viII jag tillönska skolorna. Men hur ska det sen bli med den svenska tex- alla som medve rk at unde r ten på varor som vi exem- de tre år jag skölt tidningen pelvis exporterar tili våra e n riktigt FRIDFULL JUL nordiska grannländer? och GOTT För en tid sen köpte jag NYTT Å R ~ / , - , \ ~ en förpackning sopkassar.

1991 På omslaget står tryekt för 'liika ändam ål kassarna kan G.";

J

å

l"-e-,"'f'"

användas.

Hör och häpna för vilka ändamål!

N.,.;

försom maren

1991.

God Tid hälsar Ulla-B rita välkomme n bland medarbetarna.

Gurli Nurmi

Snöjlingans dans I livets kulna l vilsna ström om julen mänskao när en dröm

de n drömme ns färg har snövit glans försvinnande där nyss de n fanns så o bestä ndig frusen kall den bildar glittra nde kristall.

När höste ns mörker kring vä rt hus ge r längtan e fte r tä nda Ijus då tacklar snö n i stormars brus snöOingo rs dans med yrsnöns sus.

Slå r virvlar runt kring mo och skär och över vidde r to ne r bär den vi ta julen nu är hä r white Christmas som ma n säga plär.

Ge oss en jul som Iyse r varm täck io i vitt va r frusen barm

med snöningstäekets vi ta snitt låt allt ino m oss vä rmas blitt.

Ge va rje skog e tt sagosken täek in i vi tt va r knotig gren pryd upp tili brud var gran och tali i snöOings glittra nde kristall.

Skall ej vå r dystra mörka vä rld då väckas tili en atmosfär som sopar bort allt maktbegä r och Iysten kamp om guld och glans i lätla vita ningors dans.

Verna Wihtol

när Du firar studenten,

skolavslutningen. br61· lop eiler födelsedag!

PENSIONSFRAGAN

Europas förenta stater hur går det med socialskyddet?

Trots oint resse och aktivt motstånd ännu för ett par år sedan håller också Finland på att planera för medlemskap i den europeiska gemenskapen . Diskussionerna är redan i full gång om de eventuella konsekvenser det kommer att ha för vårt socialskydd, trots att det är sex-sju år kvar tili vär eventuella ansl utning. Däremot är det sannolikt att vi tidigare går med i EES Europas ekonomiom råde, som planeras att grundas nästa år och vars medlemmar sannolikt blir 18 länder , de nuvarande EG och EFTA-Iänderna.

1fråga om sociala förmäner hör de nordiska länderna tili världstoppen . Hos oss skall man inte behöva svälta. Samhället är skyldigt att ta hand om sina medborgare. Det betalar vi skatt för.

Förmånerna är åtrnin ston e i Finland inte särskilt stora, men existensmi nimum skalJ

i alla fall vara tryggat. Så är inte fallet i många andra länder. Därför befarar man på vissa håll i Norden att ett förenat Europa kan leda tili att sydeuropeer med ringa eiler inget socialskydd skall invadera våra länder för att utn yttja våra sociala system .

Redan nu har Finland ingått överenskommelser (konventioner) om social trygghet med tlere länder. Äldst är den nordiska konventionen. 1 sin första version kom den tili redan på femtiotalet och medförde bJ.a . den fria nordiska arbetsmarknaden . D.v .s. nordiska medborgare behöver inte arbets- och uppehållstillstånd inom Norden. Samtidigt garanterar konventionen nordiska medborgare samma sociala förmåne r och rättigheter som det egna landets invånare. Det land sam utnyttjats mest av övri-

ga nordbor är givetvis Sverige , vars goda löneläge, bostadssituation och behov av arbetskraft dragit tili sig mycket folk frän grannländerna - särskilt från Finland . Sverige är världens ledande land när det gäller social trygghet.

De övriga nordiska länderna ligger nägot efter. Ändå höjer sig Norden över resten av Europa och andra världsdelar. Sverige har sedan gammalt si n dragningskraft på utlänningar genom si n tidigare mycket välvilliga invandrarpolitik . I är har man fått skärpa bestämmelserna på många sätt . F1yktingströmmen har blivit alltför stor. Också Finland har fått asylsökande och tagit

Pensionär modell 1976 För var dag som går blir man alltmer övertygad om att de dä r typerna som nu för tiden hittar på saker och ting som vi övriga skall använda i vardagslag har någonting helt annat i sina hjärnor än små grå celler ii la Agatha Ch risties Hercule Poirot. Sågspån , kork och en viss vätska sam börjar

med ett p kommer man närmast att tänka på_ För ta nu t.ex_ de nya mynten som det är meningen att vi skall handskas med.

Vad ger ni mej för dem? Inte en styver! Visst kan jag tänka mej att unga tlyhänta och fi ngerfärdiga personer kan hantera dessa småpengar, men vi äld re, som väl lite tili mans och kvin ns är smått fumliga och darrhän ta står oss slätt. Hur rynkiga vi än är.

emO! tlyktingar de senas te åren. Trots allt är det svårt att föreställa sig att utlänningar skulle strömma tili vårt internationellt känt allt annat än välkomnande land i stora skaror.

Redan när Danmark som första nordiska land gick med i EG garderade man sig och ändrade folkpensionslagen. För att få rän tili full folkpension i Danmark krävs nu att man bott i landet minst 4/5 av sitt vuxna liv. Konventionsländer är givetvis undantagna tillsvidare. Antagligen måste också Finland skapa en modell av samma slag med undantagsbestämmelser eiler lagändringar. Folkpensionen är nämligen problemet. Arbetspensionen har man redan nu rätt att få med sig vilket land man än bosätter sig i.

För oss i Finland är svårigheten närmast folkpensionens tilläggsdeJ. Ali arbetspension , oavsett vilket land Skulle de nya mynten som betalar den , inverkar helst ha sin vikt i guld kunde nu på tilläggsdelens storlek. man med nöd godkänna Inom ett förenat Europa dem , men de är ju JätIn som räknar man med att vars och fjun och tlyger och far för ens pension skall basera sig himmelens vindar lätt som på intjänade andelar i olika just fjun . När man försöker länder. Utgående från den fä tag i dem i börsen eiler filosofin är det naturligt att fickan. Om man alls får syn pension intjänad i ett land på dessa minimaier. inte skall kunna inverka nePå tai om att få syn, så gativt på pension från anna t har vi en badrumsvåg, en land . Det här kan leda tili sån där liten platt sak som att nyi ntl yttade i Finland står på golvet, lätt att kliva kan få rätt tili högre folk- upp på även med lite komlipension än de som bott här ga gamla ben , men se, att hela sitt liv. Enligt de be- läsa av vikten på den, det är stämmelser sam nu är i kraft en annan fe mma. Av äldre kunde pensionen betalas ut tili vilket europeiskt land o som helst.

Den europeiska sociala tryggheten avviker från vår finländska modell . Hos oss Åbo Svenska Pensionärsär grunden den att man är klubb r.f. höll valmöte frebosatt i Finland . Inom EG dagen den 16 november baserar det sig på förhållan- 1990 kJ. 13.00 i Ortodoxa dena i det land där "familje- församlingens festJokai fö rsörj are n" arbetar. Famil- Alexandra, Universitetsgajen kan få sociala förm åner .-- - - - - - - - - - - , på basen av försörjarens ar- nebära an tre miljarder betsförhållande , men samti- mark förs ut ur landet.

Knappast har dock Findigt har man rän att använda sig av bosättningslan- land med sin prisnivå och dets förmåner. Det är här sitt klimat så stor dragningsproblemen kommer. Hur kraft att man från mellanskall man fördela betal- och sydeuropa kommer hit ningsbördan mellan de olika för att dra nytta av vAra soländerna? ciala förmåner. Samtliga nuSocialskyddet inom EG varande EG-Iänder har dock grundar sig på en förord ning skyddat sill ålderdomspenfrån Ar 1971. Varje land har sionssystem fö r all förmårätt an bevara sina egna na- nerna inte hur lätt som helst rionella förmånssystem , men skall kunna föras ur landet. de får inte begränsas enbart Antagligen kommer Finland tili landets egna invänare. att gå in fö r samma förfaMan kan exempelvis nämna, ringssätt. Än nu återstår att om 10.000 euromedbor- många och långa förhandlingar. 0

modell! Eftersom min syn är som den är hj älper det inte ens att gå ner pä huk , vilket väl inte är allom givet det heller på gamla dar. lnte för att det fö r mej personligen är så viktigt vilken vikt jag håller, men det kunde ju va ra roligt att veta hur tungt vägande man är med något mått av exakthet.

Nu får jag bara tippa, men vet inte om jag tippar över eiler under min riktiga matchvikt. Med kikarens hj älp fick jag syn på ett någorlunda trovärdigt taI. Men så måste jag ju väga kikaren skilt och ägna mej åt lite subtraktion. I badrummet , av alla ställen. Så den som viII veta vad jag väger få r se sig i mänen etter resultatet.

Hädanefter.

+ + + +

Herr- och fruskapet (förbaskade jämlikhet) känner naturligtvis tili hur en video ser ut. Vi har begåvat oss med en sådan och den har också sina små sidor. Mycket smä . Allt är så "pritligt" på grejen att åtminstone jag fäf spader och alla övriga spelkortsfärger desslikes om och när jag försöker pyssla med den . Så jag har tagit min hand ifrån den, så mycket hellre som det mesta av texten på apparaten består av engelska förkortningar som jag inte begriper. Pä ett undantag när. Vid knap-

pen som anger att man skall spola bakåt står det nämligen REV. Vilket naturligtvis av en västnylänning tolkas som så att bandet snurraf "revalängdes".

Skulle man he 1st kunna ställa videon utanpå TV:n skulle man måhända få någon ordning på det hela, men den skall helst stå under tittskåpet. Vilket gör att mao måste "kräka" omkring

på golvet. Någo t som inte känns så naturligt på äldre dagar. Man må så bli barn på ny tt hur mycket som helst. Krypäldern återkommer definitivt inte.

Sä mycket bättre är inte heller de där fjärrkon trollerna eiler vad de kallas med vilka man skall manipulera videon och TV:n . Små eländiga "priplor" skall man trycka på och har man fullvuxna fi ngrar så komme r man lätt åt att trycka pä ett par tre knappar per gång.

Och då händer ingen ting_ E iler allt möjligt omöjligt.

De nya telefonapparaterna är inte stort bättre . Vi skaffade oss en parallellapparat och den var naturligtvis i oy design , sam innebar att tryckk napparna hade reducerats tili nästan knappnålsformat. Vilket också innebär att man Iäti slår fel när fingret slinter tili knappen intill. Så att när man vi II

"Smått är strandskvalp , smått är böljekrus, små äro människors sinnen",

Således, slutkverulerat för denna gäng.

+ + + + Om julen borde man väl skriva någonting, men eftersom åtskilliga miljoner skribenter jorden runt, just nu skriver om jul i dag , jul i går och jul fordomdags så får det vara för min del. Jag hoppar alltså över julen och landar på Staffans-dagen och en strof ur en variant av

Staffansvisor: "Giv oss brännvin i väri

mått käre far vid kannan , brännvinet gör magen gott värmer kaila pannan" .

Undra på att Hans kä nner sig lite dagen etter, då han firar namnsdag dagen efter

ta kontakt med Andersson

Staffa n. Sen är det dags för

eiler Pettersson så kommer

den övriga mänskligheten att "firabla" lite. Då kan näm ligen, dagen erter Hans, alla ni övriga fira kollektiv

man ka nske tili Lundström.

Tyvärr inte tili den Lundström jag gärna skulle önska få tag på . Han har nämligen fÖT en mindre evighet sedan

lovat måla lite tak och väggar hos oss. Ännu har han inte synts tili men vi har inte gett upp hoppet än utan gnolar sam tösen j visan: " K ommer, kommer ej".

"Myki å smååt" sa fään, las i biibiln , och mycket smått får vi nu för tiden handskas med. Men låt oss

namnsdag

på

"Me nJösa

barns dag". Så grattis, grattis allesamman och å för all del!

Fira så lagom och ha det så trivsamt under de många långa helgerna som är i antäga nde .

Fridens liljor och God Jul Hasse

inte vara småsinta , ty som

det sägs i Eddan:

Abo-pensionärer är aktiva

Ebba Jakobsson

tan 19 B i närvaro av 120 medlemmar.

Klubbens ordförande May Lindfors hälsade alla medlemmar hj ärtligt välkomna.

Tili mötets o rdfö rande valdes Hugo Strandfelt, som med gammal rutin svängde klubban. Klubbens sekreterare Erik Ljungqvist skötte om protokollet. Tili protokolljusterare vaides Do ris Fellman och Ethel Timgren.

Mötet konstaterades vara stadgeenligt sammankallat, och fyllde de krav som den nya föreningslagen kräver , genom annons i Åbo Underrättelser 7 november 1990, och beslutfört.

Tili klubbens ordförande återvaldes enhälligt May Lindfors, som med stor energi skött om ordförandens åligganden.

Efter mötesförhandlingarna redogjorde sekreteraren för Folkhälsans årliga mo-

tionskampanj för de svenskspråkiga pensionärerna i Aboland . 219 pensionärer har motionerat i kampanjens teeken. Dragsfj ärds arbetarpensionärer r. f. vann med 57943 ,5 poäng. Kimito pensionärsförening r. f. blev andra med 19683 poäng, och Dragsfj ärds pensionärer r.f. tredje med 18237 ,5 poäng. Åbo Svenska Pensionärsklubb r.f. blev fjärde med 12875 poäng.

Bästa individuella prestationen stod Rolf Lehtonen från Dragsfjärds arbetarpensionärer r.f. för med 3140 poäng. Mycket nära kom Raij a Österlund från Pargas svenska pensionärer r. f.

Trots si n synskada hade hon Iyckats få ihop 3025 poäng. Åbo Svenska Pensionärsklubb r.f. inledde motionskampanjen genom att utmana de övriga pensionärsföreningarna tili en ädel kamp

om vandringspriset.

Dagens gäster vid Fredagsträffen var trubadurerna Uffe och Bosse Andersson och Ecca Sjöblom. Det var en fin och mycket uppskattad underhållning i en timmes tid , och de kraftiga applåderna av de 120 närvarande var beviset. Stort tack tili kultursekreterare Christel Holmström på Åbo stads kulturbyrå för det jättefina programmet.

Jag ö nskar alla God Tids läsare ett gott slut på året 1990, och ett Iyckosamt år 1991.

Erik Ljungqvist

7

Onödigt att lida när vi har friskvård Det ovan sagda ä r lätt all säga , men försök göra det.

Visst lovade jag utbreda mig om friskvården en smula i detta nummer av den Goda Tiden . I grund och botten är ordet friskv ård ett relativt ny tt ord i den finlandssvenska vokabulären , men det har vunnit ge nklang i allt större

samm anhang,

inte

blott teore tiskt utan också i praktiken .

Definition på friskvård kan uttalas på olika sätt.

Enklast ä r att säga att det är e n verksamhet som avser att före bygga ohälsa och därigenom utveckla en bättre livskvalitet.

Vili man loda något djupare ä r fri skvå rd en aktivite t som genom före bygga nde åtgärder syfta r tili all fö rhindra uppkomste n av sjukdom och skada för att individen skall uppnä och kunna bibehålla ett tillstånd av fysiskt , psykiskt , socialt och eko nomiskt samt andligt välbefinnande.

Man kan om man viII ,

också vi kan om bara viljan finns. Vi kan göra mycket för att vi själva skall kunna påverka vår hälsa i rätt riktning. Det gäller naturligtvis fysiska aktiviteter, psykisk träning, riktigt säll att laga mat och likaså rätt sätt att inmundiga vår föd a, se tili att det sociala livet funktionerar och att vi sitter på pungen samtidigt som vi ser tili att det andliga live t får ta ut sin rätt .

Med tanke på de fysiska

I

akti vitetern a är det inte me-

ningen all vi skall va ra några hurt bullar, me n förslaget med en prome nad e n timme dagligen är ingen omöjlighet. ViII man dessutom mä-

Nils Westerholm Med.o.kir.dr. professor

ta sträckan man promenerar

gör att de t finns ett litet spänningsmome nt inrutat j

va rje spatsertur. Mät upp sträckan t.ex . i telefonkatalogens karta. För bok över tillryggalagda sträckor och räkna ut huru lång promenaden blivit under ett års tid . Kanske den är t.ex. Finland upp och Sverige ner.

muskelgrupper och ger en skön avkoppling i naturen .

Huvudsaken är att man rör sig, art man häller i gång. På det sättet mår man bra och känne r all livet är skönt all leva och enligt de senaste undersökningarna har det framgån all man på detta sätt kan förlänga livet.

Hjärnan är en ganska viktig del av vår lekamen och det gäller att också ge åt den vad den behöver för att öve rleva. För a tt den skall må bra skall man ge litet arbete åt den t.ex . genom all dagligen läsa en tidning , eiler minst 10 sidor i en bok, )ösa korsord träna sin minne och inte genast skriva upp allting i sin minnesbok, viktiga saker utgör undantag ! T ankeförmågan skärps också genom att spela olika spel.

Ge nom all diskutera eile r småprata lär man sig att minnas ord som kanske

Gymnastik är e tt annat fö rslag. Man kan gymnastisera i olika pensionärsgruppe r, efte r radiokommando om man viII ha tidig morgonjumpa. Ofta kan de gymnasti ska rörelsern a utföras i sittande ställning om man är rörelsehämmad . Skidning är bra för hela kroppens långa

finns men är svåra att genast

plocka fram från e n dammig hjärnkamma re. Ma n kan då slå två flugor i e n smäll genom all delta i pensionä rsdans och diskutera med sin partner. Då blir det fysisk och psykisk träning, allt i ett svep.

En viktig fråga när det gäller friskvård är vå r dagliga kost, någonting som jag skulle vilja kaila "diet-hygien" . Ät inte för mycket på en gång, hellre smä mål och ofta, undvik öve rvikt. Ät äggvite rik kost främst fi sk, litet kÖII - det är förreste n alltför dyrt i vära daga r.

Bygg kosten på grönsake r och rotfrukter och und vik helst besprutade frukte r. sallad och andra grönsaker.

Minska med fe tt och socke r.

Minska kaloriintaget tili 2000 kaI. per dag efter 45-års strecket. Trots allt måste vi tillstå a rt mä nniskan är konstruerad tili allätare och minns all med jämna mellanrum hoppa över skakla rna och frossa i god mat och god dricka!

Leas

hörna

ordet trängsel vad det är fräga om. På vitt bröd radas rä korna . e tt 40-tal minst

b.-ö d . de sm ö ra s och har e tt

ut. Fö rst har vi slekt kall file m e d kapris. fjnh ackad rö dav rödspäna. På den cham- beta, lö k och pepparrot. I

rikligt pålägg. Varje hushåll med självaktning har en brödskärningsmas kin . som f. ö . också ka n skära pålägg.

Brödet är oftast osötat , grovt rågbröd. Mest i samband med ost eile r skaldjur kan det bl i fråga om vi tt bröd. Man tala r då o m ostemad .

Varje restaurang ha r sin egen smörgåslista och det finns massor att välja på,

a

/k

Utan all närmare ingå på det ville jag ännu fA säga art en aktivite t i detta sammanhang är simning 1/2 timme pe r gång, helst alla daga r, men

åtminsto ne

två- tre

gAnger i veckan är av stor betydelse och bidrar tili a tt e n viss grundkondition inte komme r åt att rosta. Fö r att fullständiga de nna epistel viII jag ä nnu framhålla all den pe rsonliga hygie ne n är ett ofrånko mligt villkor för an någotsånär fullfö lja tanken om att själv och enbart det egna jaget må medverka tili en resultatrik friskvå rd och fö r att vi skall ha möjlighet all fA fira vår loo-års dag, eile r åtminstone få dö friska. Med hopp om e n God Jul och G ott Nyrt År.

Är Dina ben tunga som bly.. .?

parrot, krasse , persilja och finh ackad lök.

Bartenderns uppmuntran.

pinjo nsallad , musslor. räko r mitten en ring med finh acoch en laxskiva. Champinjo- kade ansjovisfileer och i nern a får gä rna va ra råa . 1 ringen en äggula , som skall Da nmark anvä nds mycket va ra rå. krasse, sam ger e tt ex tra Vi avslutar med de n ve rksting åt smö rgåsen. Krasse n liga Iyxsmö rgåsen som hete r kan vi odla själv på vå tt hus- Kong Fredrik. På den ha r vi hållspappe r, vi kan också finskrapad file eiler annat nume ra kö pa de n i Iivsme- fim kött. Som garne ring hö r delsaffärer. det tili två ostro n, två rade r H.C. Andersens ravou rite. räkor, dansk exportkavia r T äck e n rågbrödsskiva med och kryddkrasse.

Jag vet inte vad Dronning leverpastej , lägg skivor med frasigt stekt bacon på. Miu Margre thes favoritsmörgås på smörgåsen har vi smör- he te r, kanske hör ho n tili fräs ta champinjoner och dem som är tvungna att bangarneringen består av loma - ta, så det blir inga utsvävningar där inte. ter och gurka.

Tili sist ett av Pie t Heins Holberg Sildemad. T äck finurliga Gruk : en franskbrödssmörgås med ett salladsblad , lägg två sarA f mad påfad diner på det. Placera två og drick i g/as hoprullade ansjovisfileer er /idI f or /idI mellan sardinerna . På de m pra:cis liII pas

korna och isländskorna . Tili deras förvåning jobbade vi på med att laga kokt mat tili lunch . De dukade en bricka åt sig, på den fann s en kopp te och ett fat med utsökta sm<>lrrebröd . I affärerna fick man köpa korv per skiva , leve rpastej i en liten bit , kö ttgele , rostbiff, kokt tunga,

ma n breder ett tjockt lager leve rpas te j på smörgåsen , på detta e tt lager fläskflott.

T äck sedan hela smörgåse n radar vi kapris och överst e n med skivor av saltkött , som citranskiva. inte breds uI. ulan veckas.

Aeg og tomat är lätt att Köttgele eiler stelnad stek- gissa sig tili . Mellan äggskisky ovanpå. Garneringe n vorna komme r tomatskivo r kan bestå av ett salladsblad. och på dem garneringen För att gå vidare så säge r som består av hyvlad pep-

Med andra o rd , det ä r lagom att servera sig litet fö r lite t på fat och i glas.

Lea Andersson

45 spännande resmål ••• .. . frä n Mu rma nsk i no rr lill A lgarve k usle n i söd e r .

Ring eiler skriv så skickor vi vör nyo bloschYI 'Busslesol I WI '

KRONOBY 966·453 33 Sn åres Bageri KRONOB Y 968·453 33 Vlk In I kronoby och avhämta det goda brödet och världsberömda grlsarna.

niska vet var gränsen går.

Bred smör på e n skiva rågski va på toppen . Stjärnskot- bröd . Lägg på några salladstet kan vara svårare att li sta blad och på dem smä högar

100 olika sorte r är inte ovanligt. Smörgåsa rna har namn , vad säger ni t.ex . om Dyrlaegens Natmad (Ve terinä re ns nattmat) , Rejer i traengsel, Et stjerneskud, H.C. Andersens ravourite, Holberg Sildemad , Bartenderns Op-

Vi bakar också glulen· och laklosfrill specialbröd

re då och då.

Efte r 60-Ars ålder skall man minska med kroppsarbete , men man skall inte avstå helt frAn det, men unde r inga omständigheter överanstränga sig. Jag räknar med art en intelligent män-

med majo nnäs och citro n-

Lite t nostalgiskt tänker jag tillbaka på min studietid i Danmark . Det är många goda minne n jag ha r med mig därifrån, också om de har bleknat med å re n. Jag bodde i Aarhus i ett studenthem och hö rde tili ett matlag med tre rikssvenskor.

Våra matvanor stämde bätt-

muntring o .S. V. - Veterinäre än med danskorna , nors- rens nattmat lagas så all

unna sig en liten magborsta-

Tili vå r egen friskvård hör också varningarna : rök inte efter 40 ärs ålde r, passiv rökning innefallad , a nvä nd aldrig narkotika , låt inte sömntablellerna bli ett regelbundet måste , e n frisk människa aktar sig fö r att bli slav under psykofarmaka .

Akta Er fö r vä rkmediciner , låt dem inte bli e n va nesak.

Ett regelbundet användande av alkoholhaltiga drycke r

Minnen av sm(ijrrebröd också de per skiva. Färdiga, helt färska sm<>l rrebröd fanns i små forretnin ger .

Vad är det som skilje r de danska smörgäsarna från våra? De lagas alltid på tunt

kan snart föra tili alkoholmissbruk , men enligt många auktoriteter kan en pe rson som har blodomloppet, hjärta och lever i topptrim

WIWAMS BUSS AB, StrandQolan 4, 22 100 Moriehomn, lel. 928-28075.

Lokal venbehandling i nyll Ijus

När benen känns heta, kaila, tunga eiler trötta nya

Hirudoid®forte 4,45 mg/g mucopolysackaridpolysulfat

kräm / gel • minskar svullnaden • stimulerar den lokala blodcirkulationen • ytliga veninflammationer och blåmärken läks snabbare • smärtan och tryckkänslan försvinner Gelen svalkarangenämt, krämen kan användas också under bandage Förpackningar: 40 9 och 100 9 Bruksanvisning i törpackningen

Receptfri medicin från apoteket!

8

Pensionärsföreningen • 1 norra Kyrkslätt Den 29 september firades jubileet med en skål champagne och festmåltid på Övidsborg i Evitskog.

Ordförande Eva Ko th e r hälsade alla, inbjudna och egna medlemmar hj ärtligt välko mna. Hon uttryckte sin spontana glädje över, att en så talrik skara mött upp .

Sedan fö ljde en historik av sekreteraren Irma W i k s tr ö m där hon Iät tankarna gä tiIIbaka tili den tid som fI ytt och vad man uträttat.

Ar 1980 fanns i Kyrkslätt en Pensionärsförening, med medlemmar frän hela kommunen. I norra Kyrkslätt ansåg man att avståndet tili centrum var för långt, varför man beslöt att utröna, huruvida intresse förelåg för att grunda en egen fö rening i norra Kyrkslätt . Ett möte utlystes och del hölls den 9 sept. 1980 på Furuhed i Aspsjö. Ett 70-tal pensionärer deltog i detta möle varvid beslöls att grunda en förening för Norra Kyrkslätts Pensionärer.

Den första styrelsen fick

Vitalis Gr ö nr o o s ordf. , Bertel Käck v.ordf. , Rea Broman kassör, Kyllikki Kjerin sekr. o. verksamhetsled.

Medlemmar: Allan Hagelberg, Aino Borgström, Irma Wikström.

Suppl. Eva Kother, Aili Moring, Fjalar Welin .

Den nuvarande styrelsen har följande sammansättning; Eva Ko ther , ordf. , Kurt Grönroos v .ordf. , Irma Wikström sekr. , Ludvig Nyström kassö r.

Medlemmar: Allan Hagelberg, Valdemar Wilen , Birger Öster.

Suppl. Ebba Westerholm , Alfhild Lindroos, Edvard Eriksson.

Vr årsberättelserna framgår att vi årligen gjort längre sommarutfärder , sålunda har vi besökt Sverige och Norge samt olika resemål i vårt eget land .

Teater- och marknadsreso r har vi även förelagil , kostnaderna för dessa bussresor har bestridits av föreningen . Föreningen har er-

s_a_m_m_a_n_s3_'t_tn_i_n_g_;_h_å_lI_it_e_k_o_n_o_m_is_k_t_b_id_r_a_g_~_ö_r

f_O_'II_a'_n_d_e__

är 1989, uppgående tili 60 mark per medlem . Föreningens kassa har ytterligare förstärkts av intäkter från vår- och höstfester. Föreningens matkunniga medlemmar med Eva Kother i spetsen har stätt för arrangemangen . Välkomna bidrag har erhållits genom donationer och lotterier.

Detta i korthet utdrag ur historiken .

Som rutinerad konferencier pä festen fungerade Ingegerd Herrg å rd tilI allas belåtenhet.

Festtalet hölls av Gretel tant för Kyrkslätt kommun och Runar Kekola , Rainer sång av Kerstin Mun c k Nordström och Vitalis samt duett av Elina Tammi Hemnell som på sitt alltid inledde gratulationsvågen . och Teresa Wikström tili Efter honom i tur kom Grönroos . så medryckande och charmerande sätt lockade fram MBI rektor Bo Lundell , Blommor. donationer, gå- ackompanjemang av Pergoda skratt och ett gott hu- Lappböle Sparbanks direk- vor erhölls. Ordföranden Olof Munck . mör. Ett av hennes budskap tör Marita Granholm och och sekreteraren fick även Folkdansare under led· var " Nu ska vi våga leva från Andelsbanken direktör mottaga varma omfamning- ning av Eva Kother.

Christian Bäck .

Verksamfullt och helt på våra egna ar och jubileumspussar, tili Festmåltidsbestyren omvillkor för nu har vi tid. De hetsledare Jerker Nyberg festpublikens stora nöje. händerhades av Evitskog fördomar som finns om åld- överräckte Svenska Pensioringar ska skrotas nero Da- närsförbundels standar.

Festprogrammet omfatta- Marthakrels. gens åldringar lever längre, Varefter Esbo , Grankul- de även: Festen avslutades med är friskare och aklivare och la , Kyrkslält och Vanda Dikler av skådespelaren dans. vana att fatta egna beslut. " pensionärsrepresentanter Gunvor Sandqvist , soloIrma Wikström Socialdirektör Guy var i lur. Telegram och häls- _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ __H_i_n_d_r_e_n_ s_å_so_m __r_ep_r_e_s_en_-_ _n_in_g_a_r_u_p_p_l_ä_sl_e_s_f_rå_n_:_ M_a_r_y

Ir----------------------, Gott mal- och kafTebröd av olika slag

Lider du av åksjuka?

MÖLSÄS BAGERI Bennäs, tel. 967-770 11 Tili VARDAG OCR FEST!

Dum fräga, ingen triv s v äl med det?! Men nll har del! enkla lösningen kammit. Köp för eget bruk eiler ge tili en v än. Gada referenser från alla häll.

THE SEA-BAND

~

Vi har mycket gatt

e/BO~~~~~~;I~~åGERI /!K.

SEA-BAND®

J

5EA -BAND kan hjIJlpa ef(~klivl mOI alla (ormer av iIIs11l1Jende (kvaJm).

SEA .BAND kan anvIJndas sv bildt vU.IIna cx:h barn. iki har oc/c5A /constslC't3U vara e"ektivl

Lepplax, tel. 967-697 21

andra (ormer av o~ha8 SEA-BAND (unBerar BC'nom 311 del tillfOr ett /con/fo/lC'liJf fl)'t'k pA en bestamd puolet (NEIKUAN) undC'1 bdda hand/~C'rn8 . {k, tar lvi tili (em minuftn inna" det b(Jrjar {un'C'fIJ. och mOI

(un8C'rar sll'nBC' b:mdt:n 4r pj.fIJUIJ. Bandt:n kan Iv.1Ua.s (Orsikrigf i 1v.1.~ "... m ... "'_,'_ . ......_"..,,_

NYHET

85,-IPar

+ 15,- postfOrs ko tl 2 Sl frak tfritt

IlIIportör och försäljl1illg:

Illl [)=(J~~\§[§~

Placera plastknappen lur NEI·KUAN punk!

LJ1tJTRAOING AB

KOpmansgatan 2. lel. 928-16777, fu 928-1'1 516 22100 MAR IEH AMN

S.~.r

Nl konu,nl?

NYLAND-ÅBOLAND SlrandlomIV>CIh.vel.llerln'JO~.I'_IU\.InbygonaGeI

C"..""",, ..··,,·· W

Tar dina gåvoideer slut?

MED KARIS MAn, MÄTT ÄR

_ - Clckd 11S1IgI'II1 "" hOIme pasUt IImt'lIllOhet niili hlvet ·lnsJO ~~::r..a~'::Jr:~9s:m' hem 80 Wll\blrg911 .162 22 hem 111/-713 410 C.r1 WIlle1ll1rS TomlelleJIQIIIhemillllS I

SIBBO-ESBO-VANDA KYRKSLÄTT -SJUNDEÅ-INGÅ

Kam in liII ass - du finner lämpliga gåvor av alika slag.

För julbardel har vi samlidigl alika nöHer. tarkade frukter, sackerfri chokladkanfekl ach mycket annat sam hör julen tili.

EKENÄS BRÖO

Hllkk IK,ksOI'Ien90-4SS0319hem 453600 Carl W,lIertlUS ~S5 0648 he'" 90-8023191

Välkommen på juluppköpl

NOG NUMMER En

AFF WAL ENIUS Ab Oy

Reform-Boden

Centralg . 82 - tel. 30887

_ BYl i n med ItQPkllnlgl kUl'lder IIml llnl kOl'ltlkter

Rådhusgatan 15. Vasa - Tel. 961-173922

: :~~:~::: ~~~:,~~'~~~~,:,~'ft:~'nd ~

Det handlar om

Nejdens enda bageri som bakar FULLKORNSBRÖD och SKORPOR av NYMALEN BJOLOGISKT ODLAD sÄD.

Sundby Hembageri Sundby. lel. (967) 790 II

Bröd

God, nyttig och billig mat

Kb

6jit•• n.gs Ky Bagerl och KondItori 66800 Oravais. lel. 961·353 017 66900 Nykarleby. lel. 967·200 47

r : :

• : :

........................

KANALA, Kålsarvägen 5 c 29 1 r, kv 25 m2 ledig " vån. hiss. Bp 308.000,AlF

FASTIGIIETSFtIRMEDUMG

(A) C-J. Karlsson

~

I • :

•: :

.J '-......................... .

•

ÖSt......Imag,t..n 31,01100 Borg6 Tel. 1115-131 000

o

KORSAS AUGUSTAS STUGA / den här stugan som byggdes av välvilliga mänl/iskor bodde Maria Andersson med silla två sÖl/er Johal/ och Carl samt dottern Augusta, som födde s 30.12 ./862 , samma år som fadem dog .

Efter bamaåren stallnade Augusta kvar i hemmet och var sil/ gamla mor tili god hjälp .

Deras arbete bestod i att väva bomullstyg.

Efter modems död år /917 bodde Augusta el/sam i stugan i mållga år.

Augusta testamenterade sin stuga att efter henlles död tillfalla Härsjögården för att bevaras som kulturmil/I/e samt dispol/eras av systrama för hemmet Härsjögården.

KULTUROCH EKONOMI ARBETE-MAKTKAPITAL

Dethär gymnastikprogrammet fick vi med oss hem från Girasol sen aste höst. Vi tränade det också under ledning av Vuokko Maksi mai ne n. Försök själva!

HE MPROGRAM 1. Gä pii stället, Iytt knäna högt, för händema framät och bakå1. (e n minut)

2. Lyft turvis höger ben mot vänste r armbåge och vänste r ben mot höger armbåge.

(10-20 gängerx2) 3. För höger arm upp och väns-

ter ner handn atorn a framåt.

dra bakllt fyra gånger, sedan tvä rtom. (2 gånger vardera

ställning) 4. Stä med rak rygg mot vägge n, fotspetsarna ca 20 cm frän väggen. Böj kn äna en

aning och hllll hela tiden korsryggen mot väggen , sträck på kn äna. Gör rörel·

sen längsamt. (15 gä ngerx2) 5. Stöd dig mot en vägg. Lyft rörst knäet upp mot magen och sträck det seda n rakt

bakät. (15 gånge rx2) 6. Stöd dig mot en vägg. Böj benet bakllt (vid behov an· vänd en stol) ta i vristen med samm a sidans hand ,

dra vristen bakät. Häll 20-30 sekunder. Upprepa med bilda benena 2 gånger.

7. Siltande , ena ben et pä bänken det andra pä golvet , luta

dig framät med ryggen rako 8. Häll armen uppät mot väg· gen, handn atan framåt, tummarna uppåt mot väg·

gen. Vrid kroppen längsamt utåt. Sträckn inge n känns pä axelns framsida och på bröstmuskeln .

1

o .... ;:sJ..,o"'op ... ...,..f". I •• ;~

~-

vistelse n på ViskadaJens folkhögskola i oktober för e n grupp finlandssvenska pensionärer bara ett ögonblick i vårt Iiv. Vi hann stifta bekantskap med den svenska sjuh äradsbygden , dess historia och dess natur.

Mäktigt - översvallande .

Vi kände historie ns vingslag - upplevde industrialismens intåg i Sverige, insö p kunskaper om den svenska arbetarrörelsen i den omedelbara nä rheten tili rörelsens högborg, LO-skolan.

Utveckling betyder alltför ofta att någon sitter i kläm .

Här va r det fråga om tusentals människor , som fick sin utkomst från att väva. Man vävde i varenda to rpstuga och även de besuttna hade vävkammare , där en e ile r två pigo r hade sin huvudsakliga sysselsäuning, då vävnadsindustrin föddes i Sverige. Men utan av nämare , försäljare , uppköpare, handelsmän, händer ingenting med framställda produkter.

Det behövs alltid någon som kan mera , viii mera, som har förmåga att göra pengar.

Tili förläggargå rd en va ndrade handväverskan för att byta sina färdiga va ror mot ny tt mate ri al och kontant betalning. Förlägga rna i sin tur sälde varorn a vidare genom gå rdfa rihandla re, se· nare knallar.

r--------------------:--'I "Den lilla människan och den stora tekniken - se där - industrialismens historia i ett nötskal.

Men så enkelt ä r det inte. Människan är så liten . Och tekniken är inte så stor.

Vad vore tekniken utan människan?

Förhållandet mellan människa och teknik är inte ödesbundet. D et går att påverka ."

Vtsikten fråll Hyltenäskulle var magnifik. Här byggde en viss herr Seaton sig en jaktstuga med " bara" 130 rum. Oturligt ,rog brann hela härligheten ned fyra år efter uppförandet. /dag }inns endast grundstenama kvar, men platsen är I/aturskön och värd ett besök.

Med på vår bild är fr .v. Valter Granroth , Asta Westzyntius, Valborg Lilldström med ryggell mot fotografell , vår utmärkta guide Stig Bel/bral/t, Margareta Lilldberg, Lisse Wirel/ , A rla Kaurila och Margareta Siljander.

J•

.::..r.-

0 - "-

. _ - - _.~ .. - _

Det blev början och grunden tili svensk textilindustri .

Hennes son Sven var en geni redan från födseln. När han var 18 år gammal hade han redan 1.500 vävarfamiljer , som vävde för honom.

Vid något tillfälle kom Sven i kontakt med en engelsk textilman och år 1835 öppnade han sin första fabrik i Rydboholm . Så gick utveck1ingen vidare .

Mor Anna och asken

finns det många historier om. Hon va r knappast läsoch skrivk unnig, me n hon hade god ordning på sin ekonomi .

Vid bouppteckningen efter maken Johannes IOg mor Anna fram en ask, där hon under åren samlat en betydande summa pengar, 65 .000 rdl. Dessa pengar va r grunden tili dagens svenska industrier. En fascinerande sannsaga, där alla stora iodustrier i Sverige har sitt ursprung från Mor Annas asko Det gäller: SKF; Volvo, Bofors, NOHAB , Saab , Nobel , m.fl .

En intressant detalj är tili exempel all de fö rsta Volvo-bilarna tillverkades av SKF. Det var den 25 juli 1927 som den fö rsta bilen rullade av bandet på Volvo , som på den tiden va r ett dotterföretag tili SKF. Det fa nns mycket intresMor Kerstin och sant all bekanta sig med under veckan i Viskadalen .

Sven var rubriken för en föreläs- Bl. a. Viskadalens Naturum , ning. Mor Kerstin var känd där vi möttes av texte n men som en mycket skicklig vä- "Välkommen in verska och goda vänne r glöm inte all gå uI. "

KVADE på Girasol september 1990 text : Verna Wihtol, melodi: Fram för lilla Märta .

Här sitter vi elt muntert gäng av svenska pensionärer och me ra fart och me ra fläng finn s ej i dessa sfärer vi göra allt vad vi förmår [ör all förbliva unga

...: -= ____ . J _____

L. •• •• !_.

_:'; _

och glall och lustigt sjunga : Refr: Bad och hälsa skall oss frälsa från ålderdomens må nga kval - och ensamheten i fröjd och gamman vi tillsammans mot bättre sun da tide r gå r.

Ali gungstolstide n är förbi det ingen gör besviken gummor. gubbar som satt däri de hö r ju tili anti ken nej opp och hoppa simma gå är livsföring för dagen sitt ej där hemma i en vrå det tär på anletsdrage n . ty Refr: Bad och hälsa

O.S.V . • . .

Pigga vi nu hemåt far tili ky lan uti Norden och glada minnen har vi kvar ifrån den spanska jorden där hellan nog försökt slå ne r det fin ländska gemytet men än vi hurtfriskt ät allt ler med modern a åld ri ngspsykel. ty Refr: Bad och hälsa

O .S. V.

Glömd i en vrd uppd vinden står en gammal sp;nnrock kvar

fasl dammig oell grå minner den ändd om lid, som en gdng varo Ån i dag gamla spinnrocken spilln er

Spillller drömmar om lyckan en gdng om två hjärtan, som funno varandra

oeh som sjöngo en kärlekens sdllg. lag fö r mitt inre öra än i dag kan Itöra samma stlng

när därför lidell blir mig ldng ätJ i dag gam la spintJrocken spimler

spinner drömmar om lyekan en gdng.

10

Lördag 4 maj Samling på Helsingfors·Vanda flygstation kl. 08.30. Avfärd med SAS flyg kl. 09.50, planbyle i Köpenhamn och ankomst tili Budapest kl. 16.30, där reseledaren möler med ungersk luristbuss. Vi kör direkt tili vårt hoteII, Hotel Hungaria. Mid· dag på hotellet.

Söndag 5 maj Frukost på hotellet. Vid 9·liden slartar vi vår sladsrundlur med buss. Vi beser "Donaus Pärla" , en charrnfull blandning av gammall och nyll och börjar med den flacka Pesl·sidan med Pariameniei , Sladsparken, Hjälleplatsen, Operan och Slefanskatedralen. Härelter åker vi över Donau, livsnerven sam binder samman denna vackra slad, tili den kulliga Buda·sidan med borgområdel, Fiskarbas· lionen , Mathiaskyrkan och Gellerhbjden . Vi äler lunch på restaurang Karpatis, en av de mesl kända och genulna ungerska reslaurangema. Efterrniddagen fri.

Som kvällsprogram ordnar vi JOr dem som är intresserade en GULASCH·KVÄLL på en äkta ungersk Charda i Buda· pests utkant med folklore och zigenarrnuslk. Utflylden kos· tar ca 11m 160.·.

Måndag 6 maj Frukost på hotellet. Vld 08.30 tiden star! för en heldagsut· lIyldlängs Donau. Vårt huvudmål är Donaukröken. Vi börjar med den gamla staden ESTERGOM. I Vishegrad, liter vi lunch uppe på en viltrestaurang i det vackra skogsområdet strax ovanför Vishegrad och avslutar dagen med eli besök i Szentendre , konstnärsstaden med bl.a. Kovacs omtala· de keramik. Kvällen fri.

Tlsdag 7 maj Frukost på hotellet. Dagens program går under mottot "Bu· dapest på egen hand". Om intresse linns ordnas en bållur på Donau. Anmälan och betalning i Budapest. Middag på hotellet.

Onsdag 8 maj Frukost på hotellet. Dagen fri. För dem som är Intresserade arrangeras en frivillig heldagsutflyld tili PUSTAN. Utflykten beställes i samband med anmälan tili resan och betalas i Budapest. Pns ca 11m 160,' inkl. lunch, riduppvisning, en· treer. Mlddag i Budapest vid 20·tiden.

Torsdag 9 maj Frukosl på hotellet, varelter avresa med buss tili staden EGER, ca 100 km nordväst om Budapest. Efter denna hei·

Reseprogram 1991 SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDETS RESA TILL UNGERN 4.5- 11.5.1991

dag i Egers stadskärna inkvarterar vi oss på cenlralt beläg· na Hotel Eger. Middag på hotelle!.

Fredag 10 maj TIdig frukost på hotellet, vareMer avresa norru!. Vi börjar med eli besök i Szilvasvarad för all se på stuteriet med de vlla Upizzanerhästarna, åker sen upp mot gränsen tili Tjeckoslovakien, in i det berömda karstområdet med sina mäktiga droppstensforrnationer. Vi gör en promenad i groII· systemet under lokal ledning. Dagens lunch ordnas i forrn av pic·nic (självkostnadspris, ingår ej i resans pns).

Lördag 11 maj Frukosl på hotellet och kort stadspromenad, innan vi åker ut på den Stora Puslan. Vi kör liII en av de mest kända plat·

sema, HORTOBAGY. Här ser vi pA puslamus6eI, varefter vi äler vAr avskedsmAllid pA vår Ungem·resa, på Mens omlalade Charda. Vi fortsäller sedan vAr bussresa 1111 Buda, pesls Inlemallonella flygplals vid 16·llden. Avfärd med SAS flyg kl. 17.30 med ankomsl tili Helsingfors kl. 23.05. Pian· byle i Köpenhamn.

PRIS: FIM 5.170,-/pers.

I prisel ingår: - flyg Helsingfors-Budapesl-Helsingfors via Köpenhamn med SAS reguljärflyg - rundresa enligt programmel med ungersk luristbuss - Inkvartenng i dubbelrum med dusch och WC enl. pro. grammet - i programmet nämnda stadsrundturer och entreer - heldagsutfärd tili Donaukröken - specialguidning i droppstensgrolloma och i Egers 00· fästningssystem - orgelkonsert I Eger - vinprovning i Tokaj - halvpension bö~ande med middag 4.5 och slutande med lunch 11 .5.91.

- reseledare Ingemar Rlngqvlst möler i BUdapest - SPF reseledare medfötjer fr. Helsingfors - avbeställningssl(ydd Tlllilggskostnader: - enkelrumstlllägg FMK 790,' (begränsat antal) Priskall(ylen är uppgjord på 15.10.90 gällande priser och valutakurser.

Ifall del i dubbelrum (dam· eiler herrplals) inte kan ordnas debiteras enkelrumstillägg, om vilkel meddelas senast en vecka före avresan.

Anmlllan tili LL Tourlst Servlce tel. 90-44 00 41 Anmälan är bindande då förhandsavgiften mk 500,- har ero lagts.

Annullerlng lIall resan annulleras tidigare än 30 dagar fore avresan, avo resedagen medräknad, lir våra expeditionskoslnader mk 200,' per annullerad plats. I bvrigt fOljer vi ResebyråJÖre· ningens I Finland sällskapsresevillkor, vllka finns tillhanda på vår byrå Ansvang researrangör: LL Tourist Service Se detaljprogram 1God Tld nr. 6.

FÖLJ MED pA SPF:s FÖRSOMMARRESA TILL ÖREBRO, KALMAR och GLASRIKET! Med snabbvisit på Stora Alvaret!

20-28.5.1991 Preliminärt program dag 1. måndag Bussen slartar från Ekenäs kl. 15.00, Karis kl. 15.20 och hela gruppen samlas i Helsingfors, Vlkinglerminalen kl. 16.30. Landgångskorten med hyttnummer de las ut. m/s OLYMPIA avgår kl. 18.00. Gemensam middag ombord , smörgåsbordet. KI. 20.00 kort informallon om resan i audiloriel ombord på däck 8. dag 2 tisdag Sjöfrukosl ombord. Ankomsl liII Slockholm kl. 09.00 och så kör vi direkt vidare 1111 Örebro, där vi gör en stadsrundlur med guide och här skall vi framföralll besöka kulturreservalel Wadköping med husmamsellen och mäslerkocken Cajsa Wargs Museum. Lunch och övernallning i Örebro. dag 3 onsdag Frukosl på hoIelIel, vi lämnar Örebro och kör härifrån vidare liII Vadstena, en av Sverlges minnesrikasle orter. Den omIalas redan på 1200·talet Är 1370 anlade den hellga Birgilla eli klosler i Vadslena och sladen blev härelter en av Nordens slörsla vallfärdsorter. Vi bekanlar oss med Vadslena av i dag, beser t.ex. Kloslerkyrkan med den hellga Blrgittas relikskrin, Vadslena SlolI är eli av Sveriges vackraste re· nässanssloll och Rådhusel som är från 1500·lalet användes än i dag.

Vi kör vidare liII Gränna, som IIgger vackert vid Vällerns strand. Övernallning och middag. dag 4 torsdag Elter all ha älit frukosl på holellet kör vi vidare söderul via "tvillingsläderna Huskvarna-Jönköplng tili Växjö. Vi skall besöka Huseby Bruk med intressanl, gammal bruksmiljö. Grevarna Hugo och Malcolm Hamilton uppförde här, på 1840·lalet, en bruksherrgård " Slollet". Lunch under dagens lopp. Vi kommer liII Kalmar och tar in på Scandie. dag 51redag Frukost på hotellet. VI börjar med all göra en sladsrundtur med guide. Sevärdheler i Kalmar är Länsmuseet med regalskeppet Kronan, som numera Iytts upp från havsbollen elter all ha legat där i 300 år. Kalmar Slott är eli mycket vackert sloll med torn och IInnar och IIgger vid inloppet liII Kalmar. Lunch och eftermiddagen fri. dag 61ördag Frukost på hotellet och härelter gör vi en tur tili "glasriket", guiden för oss 1111 t.ex. glasbruken i Orrelors och Kosta. Bl.a. i Orrefors finns eli intressant museum med glas och kristall och här finns också "fabriksbutik" där man kan köpa kristaII· och glasföremål billigt. På eltermiddagen kör vi över den långa Kalmarbron och kommer tili Oland för all göra en tur över Stora Alvaret med säregna växter och alldeles speciell atmosfär. Lunch under dagens lopp. Mot kvällen retur tili Kalmar. dag 7 söndag Genast efter frukosten på holellet lämnar vi Kalmar och kör norrut via Oskarshamn och kan eventuellt göra en avstickare tili Västervik, som ligger vackert vid ÖSler· sjöns strand vid den svenska Ostkusten.

Vi kommer tili Söderköplng, där vi tar In på Hotell Söderköplngs Brunn, middag på hotellet.

Också Kalmar sloll från 1 JOO-Ialel hör tili de sevärdheler som slår på vårt reseprogram j Sverige den 20-28 maj. dag 8 måndag Frukost på holellet varelter vi kör tili Norrköping, där vi gör en paus för shopplng och fortsäller sedan tili Stockholm, varifrån m/s OLYMPIA avgAr kl. 18.00. Mlddag ombord , smörgåsbordets första duknlng . dag 9 tlsdag Sjöfrukost ombord och ankomsllill Helsingfors kl. 09.00, varelter bussen kör tili bus' station I Helsingfors och fortsäller sedan tili Karis och Ekenäs.

Resans pris: mk 2.830,I prisel ingår: - bussresa enligt programmet - båtbiljell Helsingfors-Stockholm-Helsingfors med hyttplals I 2·pers. B·hytt. Vr - 2 x sjöfrukost och 2 xsmörgåsbord ombord - lunch eiler middag 21.5-26.5.91 - logi 2·pers. rum med dusch/wc - guidad stadsrundtur i Örebro och Kalmar - guidad tur i glasriket - besök på Huseby Bruk - entreavgilter 1111 Kalmar SlolI och Länsmuseum Extra arrangemang: Vi planerar en s.k. Hyllsill·kväll på Orrefors glasbruk, della är en tradition med gamla anor i glasriket. Det bjuds på sill och potatis, isterband, fläsk, smör, bröd samt ostkaka. Kalle och öl därtill eiler läsk. Dessutom musik eiler annan underhållning . Ca mk 185,-/pers.

Reseledare: Gurll NurmI. Teknisk researrangör: LL-Tourisl Service Anmälningar lill LL-Tourist Service, Arkadiagatan 21, Helsingfors Tel. 90·44 00 41.

Anmälan är blndande när anmälningsavgilten 400 mark erlagts. I övrigl tillämpas Resebyråföreningens i Finland sällskapsresevillkor.

Följ med SPF tili

Ireland..

GIRASOl KAllAR Tlll NYTT BESÖK med soi, bad och spanskt gemyt

Den gröna on 10-17.09. -91 10.09 -91 tlsdag Samling på Helsingfors-Vanda flygstation kl. 06.30. Avgång med Finnairs pian AY 801 kl. 07.50 med ankomst tili Köpenhamn kl. 08.30. Planbyte och avgång med SAS flyg SK 539 kl. 09 .30 med ankomst tili Dublin kl. 11.40. Vår svenskspråkiga guide möter med buss och tar oss tili Montrose Hotel i Dublin.

På eftermiddagen gör vi en stadsrundtur med guide i Dublin och beser bl.a. Trinity College, universitetet med den berömda "Book of Kells" en latinsk på pergament, handskriven version av Nya Testamentet, samt St Patricks Cathedral, känd för sin anknytning tili domprosten Jonathan Swift, författaren tili Gullivers resor. På kvällen middag på hotelle!. onsdag Irländsk frukost på hotelle!. Vi kör västerut genom grevskapet Kildare, känt för sina häststuterier och vidare tili Llmerlck där vi besöker "Bunratty Folk Park & Village" , med sina gamla bondgårdar och fiskarstugor från 1800- och 1900-tale!. Härifrån kör vi tili Llsdoonvarna där vi stannar 3 dagar. Middag och övernattning på et1 av de tre hotellen i the White Hotel Group. torsdag Efter den irländska frukosten kör vi tili Gatway varifrån vi tar färjan över tili Innlshmore Island, den största av Aran öarna. Öarna har varit bebodda i över 4000 år, innevånarna har en egen livsstil och et1 eget språk, iriska. Vi gör en rundtur med en minibus och besöker bl.a. Dun Aengus, en jät1elik förhistorisk fästning belägen på yttersta kanten av en ca 92 meters klippa. Sent på eftermiddagen retur tili Lisdoonvarna. Middag på hotelle!. fredag Irländsk frukost på hotelle!. I dag gör vi en heldagsutfärd i grevskapet Claire och besöker bl.a. området Burren, en kalkstensplatå med underjordiska grot1or, floder och klyftor, och en i särklass unik flora med arktiska och subtropiska växter sida vid sida - en naturupploevelse av stora måt1. Härifrån kör vi norrut tili Connemara och följer kusten med sina höga berg och djupa fjordar ner tili Lisdoonvarna. Middag på hotelle!. lördag Irländsk frukost på holellet. Vi tar farväl av Lisdoonvarna och kör längs västkusten

av Clalr tili Kllllmer därilrån vi tar lärjan över tili Tarbert och kommer in i grevskapet Kerry och kör via Llstowel tili Tralee grevskapets administrativa centrum tili Killarney där vi stannar i 2 dagar. Middag på hotelle!. söndag Irländsk Irukost på hotelle!. Dagens utfärd går tili grevskapet Cork. Vi åker via Kanmare tili Glengariff där vi stiger ombord på små båtar som tar oss tili Garnish Island, en paradisö med en otrollgt vacker italiensk trädgård med sällsynta subtro· piska växter. På kvällen retur tili Killarney. Middag på hotelle!. måndag Efter vår irländska frukost kör vi Mallow, Cashel tili Kilkenny, en medeltida universitetsstad som anses vara Irlands vackraste stad. Middag på hotelle!. tisdag 17.09.

Irländsk frukost på hotelle!. Tidig busstransfer tili Ilyglältet i Dublin varilrån SAS pian SK 540 avgår kl. 12.40 med ankomst tili Köpenhamn kl. 16.50. Planbyte och avgång med Finnair Ilyg AY 808 kl. 19.40 med ankomst tili Helsingfors kl. 22.05.

Pris: mk 5.265,I priset ingår: - flyg Helsinglors - Dublln - Helsingfors - bussrundtur enligt programmet - logi i 2-personers rum med dusch , WC - halvpension (irländsk frukost och middag) - båtresa Killimer-Tarbert - båt1ur tili Garnish Island - utfärd tili Aran Islands, Innishmore - entreavgifter tili : Trinity College , St Patricks Cathedral, och Bunratty Folkpark - svensktalande guide med under turen , SPF:s reseledare Gurli Nurmi - avbeställningsskydd Enkelrumstillägg: 595,- (begränsat antal) PS. Ifall delad herr- eiler damplats i 2·pers. rum inte går at1 ordna debiteras enkelrumstillägg.

Anmälan Anmälan är bindande då förhandsavgiften mk 500,- har erlagts.

Annullering Ifall resan annulleras tidigare än 30 dagar före avresan , avresedagen medräknad är våra expeditionskostnader mk 150,- per annullerad plats. I övrigt följer vi Resebyråföreningens i Finland allmänna sällskapsresevillkor, vilka linns tillhanda på vår byrå.

Kalkylen är uppgjord på 15.11 -90 gällande priser och valutakurser. Vi reserverar oss lör av oss oberoende prislörändringar.

Ansvari g researrangör: LL Tourist Servlce Arkadiagatan 21 00100 Helsingfors tel. 90·44 00 41

Eftersom resan tili Girasol i september i år blev en sådan succe bland deltagarna ordnar SPF nu en IIknande resa hösten 1991.

Under tiden 4-18 OKTOBER 1991 har vi reserverat 30 platser på Girasol. Vi har 13 dubbelrum och fyra enkelrum tili priset 4.530 markoFör enkelrum tillkommer tillägg.

I värt pris ingår: Finnairs charterflyg H elsingfors- M alaga - Helsingfors busstransport M alaga - Girasol- M alaga inkvartering i tvårumslägenhet i Girasol (39,5+ 10 kvm , golvvärme i sovrummet och i badrummet tvättmaskin) bastu och simning två gånger i vecken, va ttengymnastik två gånger i veckan, ~ avslappningsgrupp två gånger i veckan Ii:, morgonlänk under ledning tre gånger i veckan SPF:s reseledare Gurli Nurmi ..,

o/l/:;;fi

/,;"\.!l

WiTfli;I'jI

Avgiftsbelagd extraservice: buftetfrukost 380 mklperson/2 veckor halvpension 960 mklperson/2 veckor (i priset ingår frukost och lunch) personligt vårdprogram Under vistelsen på Girasol kan utflykter göras i Andalusien, tili Granada och Gibraltar. Utflykterna görs i Scantours regi . De betalas på platsen. Såsom ansvarig resear· rangör fungerar Skandinavian Matkapalvelu i Helsingfors.

AnmäJan

Anmälan är bindande då förh andsavgiften mk 500,- har erlagts.

Anmälningar direkt tili Resebyrå LL Tourist Service Arkadiagatan 21 00 100 H elsingfors tel. 90-44 00 41 Annullering lfall resan annulleras senare än 30 dagar före avresan, avresedagen medräknad är expeditionskostnaderna mk 200,- per annullerad plats . I övrigt följes resebyråföreningens i Finlands allmänna sällskapsresevillkor vilka finns i Skandinavian Matkapalvelus broschyr samt svenskspråk iga hos LL Tourist Service.

GOD JUl och

o

GOTT NYTT AR önskar

I slä lle( för julhälsnin~;ar hM Lindholm Lines I :\ r h('~luldl göra en inbelJ.lninK lill l.uciainsam lin!tc lI

I

EKENAS FormansaUen 9 Tel. 911·14620 911-71 20 12 Igrupperl

KARIS Högbergsga[an 3 Tel 911·31444

Vi ölIskar alla våra vällner oe" kUllder eli Cod .1111 oe" eli Colt Nyll Ifr!

HELSINGFORS Lappvlkgatan a Tel . 90-685 II 00

PS. VI nytt.3r [111 nya och slörre uuymmen I Karts och HelSingfors under december m~nad

RUSKA-RESA

21.9.90-28.9.90 Preliminärt har vi slagil last näsla års RUSKA-RESA tili svenska Lappmarken och TÄRNABY. Vi åker lroligen tåg lill Uleåborg och lortsät1er sedan ända hem med buss från Tärnaby över Umeå lill Vasa-Helsinglors och Ekenäs.

Meningen är at1 stanna 3-4 dagar i Tärnaby. Vi ålerkommer i näsla nummer av God Tid med delaljerat program, anmälningslider och kostnader.

Bussbolag HorUJ.acIr . Ekena:s 10600 · 1%(91,, '3808 DfJcu1911 1711B08 _ lCvIll619'1171)476 _ GMageI9 11 17')360

12

••

0

0

HOSTKALAS PA HOG NIVA En skildring av en studietur till de norska högfjällen, 20-26.10.1990 Det första man gör när sor tili den vackra trakten man än trat något av våra innan de o lympiska vinternytande havshotell är att spe le n i Lillehammer gä r av man träffar bekanta , såna stapel n. Prisuppgifter fås lisom man inte haft en aning tet senare när vi fått ett nåom att man har. Vid fru- gorlunda tillförlitligt besked kostbordet stö tte jag ihop om hur det går i Mellanösmed några danskar, lika fö r- tern. Och när vi själva fått bluffade som alla deras övri- ve ta hur stor del av våra ga landsmän över att en ut- bankers världsomseglingar länning lärt sig tala deras skall betalas av pe nsionärerspräk. Men när jag uppl yst na ... dem om att hälften av mitt fa miljeliv går på danska då jag har en dotter som är gift Kapellskär möttes vi av och bor i Skive, utbrast sällska pet he lt unisont : " He rre- Olaf Giverhaug frän GRgud, du måue vrere Mari nas reiser som tog oss i sil! hägn med sil! varma norska gemOT! " - De var Skive-bor.

Och det utmynnade i e n myI. Vi gungade [ram i rask glad fö rmödring som sl utade takt , Sundqvistens Hilding med att "Skibo nitterne" 10- vid ratten hade de rätta tavade framföra hälsningar tili ge n , och Olaf berättade för min dotter; säga att Mor såg oss vad vi hade att se fram rask ut, njät av sin morgan- emot und er de fö ljande fem d ygnen . Vackert väder hade kaffe och hade god aptit. vi, och de avlövade träden sträck te si na kala grena r i ett fint mönster upp mot den Vi var ett sällskap o m 35 blå höjden liksom tili tack personer, pensionärer och för allt det regn och solsken funkt io nä rer i olika idrotts- de fått under sommaren .

Efter ett par " kaffesto pp O.a. fö re ninga r , som hade det gemensamt att vi o rdn ar underveis" stannade även vi resor för våra medlemmar. vid den no rska gränsen, likOch i stället fö r att sända ut som ne ra andra trafi kanter. påkostade broschyrer i fyr- Fyra män som såg ut att bäfärgstryck på glä tt at papper ra uniform steg in i en så beslöt resebyrån i G ud - svenskregistrerad bil , och brandsdalen, GR-reiser, till- jag rusade fram: " Vanu , vasammans med traktens ho- nu - krig?" Me n de högsl

.

_...... .

Mariehamn , och Vikinglinjen , att bjuda in researrangörerna. Så kunde dessa på ort och ställe bedöma möjligheterna fö r att ordn a re-

_............ _. ..- .. _....- ...._.-

varit över i Norge, och iförda klubbmundering spelat curling - damen vet , mao so par framför sig med en kvast och sänder iväg en

TURKIET KLASSISKA ISTANBUL GREKLAND 12 dgr Avr. 6.3.1991

13 dgr. Avr. 17.3.1991

Pris ca. 5.050,.

Pris ca. 5.450,.

Möt orientens spänning och mystiki Bland höjdpunkterna: Sidenstaden Bursa, Troja. Istanbul med båttur på Bosporen, praktlulla sultanpalats. färgsprakande basarer. På återresan f1yger vi från Sofia tili Stockholm .

Rundresa bland Greklands historiska pärlor, bland höjdpunkterna: Tessaloniki , Delfi, Aten, Korinl, Mykene, kryssning på Adrjatiska haveI. På nerresan flyger vi från Stockholm tili Sofia.

Anslutning Ir. Hlrs, Åoo och Nådendal

Begär detaljprogram

Bussplan. Mariehamn Tel. 928-11 510

rund sten! - " 0, ja , det gj0r jeg også derhjemme. me n uten sten!" nickade jag så glatt. Varpå svenskarn a !;öv mig en avmä tt blick och åk te hem tili sitt för att ålerige n kunna berätta om de dumma no rrm än ne n och deras o m möj ligl ännu dummare kvinnor.

Sent på söndagskvällen kom vi tili Olavsgaard Hotell nära Oslo . Dess motto Iyder: "Bo på herregårdsvis"", och del gjorde det minsann räll rör. Ljust möblerat , eleganl ekläreral; del kändes som all skrida fram i en biroll i en teaterpjäs, och de lätt utplacerade plaslbiomsIren förslä rkte inIrycket av att scenmästaren hade gjon sitt bäsla. - Också hotellrummen var finurligl disponerade.

Men resan gick vidare, med allsång av oss och vära medhavda hjä ltetenorer, Ekenäs-Elgen i bästa Wagnerslil och Glädjens Blo mster frän Grankulla i Iyrisk folkviseton. Därtill fick vi hö ra både visor och vaggvisor, fra mfö rd a av May , hon erän Kullurvaggan , ni vei - inslrume ntal beledsagning hade känls pålrä ng.............

-

U"'II

Ud

IUl!IolaJ

mäs tare Gå n ge R o lf frän Grankulla som redan Iän oss all dansa silldans - då und er pseudonymen S i t lin g Bull - och a ili della spred liv och lusl i hela skara n sprallelgubbar och nic kedockor. Alla var ändå inte så belagna av den silldans som helle " Baka bullar"; en he rre sali o rö rlig. Opp med dej. du ska också baka bullar! - Ånej. jag gräddar dem!

Sådana små inpass , jämte andra , saftigare historier fick vi också Iyssna på under resan , men dem behåller jag för mig själv . För de l finns ju inle tråkigare kvinnor än de som berällar ai li vad de vet!

Här passas vi upp på Olavsgaard Hotell och tar det som eli bevis på uppskallning - Olaf syns i profii mill på bilden .

yrken måste man ägna sig me r ät all åSladkomma kroppskontakt, visste Clary berälla , och hon som jobbar inom Folkhälsan målle väl veta vad hon lalar om. Man kan kramas pä olika sätt; ett säll är all stå IUlande millemot varandra ; den ena parIen kan också vända ryggen ål den andra , fulll korrekt ; alla säll att ge en kram är bra , stod del i boken Clary läste ur. Vilkel säll som är Följande dags program del bästa , det skall jag passa gjorde oss rentav livslusliga , på och fråga Samfundels för vär rara och Ijänstvilliga ordförande o m när jag Iräfreseledare Clary hade be- far honom .

- Jag skulle dock avråda slutal sig för att ge oss en lektion i all kramas! Alltså från all kramas i, skall vi säga, varmare länder , man krama om varandra , kvin nor och män . Och du slore kan läll mista plånboken .

D ärefter gjorde vi eli kori lid , sä männen bö rj ade svinga sina a rmar runt , och innerligt besök på runt! De säg ui som slålle r- Hind sre ler Fjellslue där vi karlar allihop. Ä ven vi kvin- Irakte rades med kaffe och nor var i farten, fastän det " karbonadesm0rbr0d" , kändes ovanl för den som d.v .s. smörgås med färsbiff som pälägg. Själva fjäll slubara lärt sig räfsa .

Inom alla människonära ga n såg ui som Cafe Fis1

kanorpet i Helsingfors under slulet av 1920-lalet , och kändes som en mild hälsning frän det förgå ngn a.

Lagom tili middagen anlände vi lill R a nt en H0yfjellsholell ; eli hus med skojig men praklisk arkitektur.

Del trevliga värdfolkel säg vi också, och uppvaklade dem med så ng - romanser med dissonanser. ..

På onsdagsmorgonen ormade sig vå r fryntliga Korpo-Harry fram genom mittgången . Framme vid vindrulan vände han sig om och sade all man bell honom hå lla en kori morgonbelraktelse, präs t som han var. Och Ha rry framhöll försl all den kristna läran uppm anar sina a nh ängare att älska varandra ; och han bad oss all nu och aili framgen l gö ra delsamma. Va rpå Forts. på sidan 17

etUa

att vi under hela resan var väl lottade vad sång belräffar .

Sjusj0en Fjellstue bjöd oss på lunch i en miljö med hemkänsla ; trivsamt i alla sällskapsrum , en de l av dem rent musealt inre dd a. Och här som överalll annanslans - re na kalasborde t!

Så å kle vi in tilI Li lIehammer för att bese arrangemangen för de olympiska vinlerspelen 1994.

Som lur är har Norge sin e lförsörjning tryggad, den förnyar ju sig själv he la lide n genom avrinning frän glaciärema och ge no m de täta lägIrycken frän Nordatlanten. Sjusj(Jen Fjellslue ligger mill inne i eli friluflsområde och har eli riki ulbud av akliviteEtt Ivislefrö utgör våtma rler. ken vid Hama r som är ett rikligl fägelparadi s. Här har man tänkl dränera hela omrädel och bygga en arena för ishockey , heli krassl. Nalurvä nnerna mOlsätter sig detta, med all rätt , sä vi miljövä nner får slä bredvid och heja på de m i den dusten .

Hela 7 miljarder Nkr mäsle anslås för OS , och det kommer all bli en kori och heklisk byggperiod ; och det i sista minulen , d å aili beslulsfall ande drar ui på tiden. Uppgiften är stor; och svårl ä r del att hålla a ili ino m fasta ram ar , i synnerhe i e ko no miska sådana .

Pä Fefor H0yfjellsholell blev vi efler middage n i tillfälle all dansa seniordans Genom fönstren på Fefor H(Jyffellshotell har man en härlig utsikt över skog sjö och • under ledning av vär dans- jjäll.

13

Seniordansledarna i Finland r .f. en aktiv levande förening Vad tiden i1ar! Just va r det höststa rt och nu ä r det inte långt tili jul. Man ka n säga att de n närm a r sig med sto rm ande "d anssteg", o m man är senio rd ansa re viII säga. Gruppe rn a runt o m i landet fö rberede r sig fö r avslutninga r oc h julfeste r.

Kanske blir det kaffe-glöggpe ppark ako r d å, me n sä ke rt

övas " Ljusdansen" sam är så stämningsfull.

- Men kn a ppt är julen ö ve r fö r d ansledarn as del fö rrän va rd agen sätte r in.

Det gälle r att skriva årsrapport och skicka in de n i utsatt tid tili ve rksamhe tsled aren som samm anställe r den tili en stor (rapport ). G eno m de n får vi veta hur många d ame r - he rrar som dansa r senio rdans.

Hur många led are och grupper det finn s o ch var det dansas.

På så sätt kan vi bland a nnat berätta åt intresserade av seniordans vii ke n dansgrupp som ligger närmast tili för dem. Dessutom får vi veta hur seniordansen ytterligare spritt sig. D et är mycket in-

tressant och rent av spännande att gö ra d en hä r sammanställningen .

En tillbakablick på dansåre t ä r i dett a sammanhan g på sin plats. T anka rn a gå r tili många trevliga stun-

fö r He lsingfo rs. 35 grupper från när oc h fj ärran mö tte upp. Vi va r 496 se ni o rd ansare sa mma nl agl. Vädret va r strålande vackert och va rmt (tur måste man hall . Allt kl affade fint oc h dage n blev j ätte lyc kad och stämn inge n va r på topp (du ka n läsa me r o m " Dage n" i nr 4 av God Tid). Varmt tack tili a lla so m ställde upp och hj älpte tili med arrangemange n oc h fö rbe redelse rn a fö r dage n.

- 1 Karleby firades en " Da nsdag" d en 22 april där 150 dansare ur lo kalfö reningarna runt om i Ö ste rbotten mö tte upp , bl. a. från J ako bstad , Vasa , Krono by, T e rj ärv och e n grupp ko m änd a från Kiuruvesi. Dagen blev Iyckad ! Fö ruto m seni o rdans fick d eltagarn a Iyssna tili så ng och musik .

D ansledare va r Anne-Cathrin e Niemine n.

- 20 maj åkt e 23 glada dansledare bät ö ver tili Stockho lm - Eke rö på inbjudan av Ekerö pensionärsfö rening sam i sin tur hade gästat oss vären 1988 .

Det här var en svarsvisit o ch vi d ansade he la d agen tillsammans , blev bjudna på lunch och kaffe och å kte nö jda hem sa mma kväll .

Vad månd e de öv ri ga resenärern a ~t ä nk a när vi seni o r-

d e r till samm a n s i seniord a n- dan sa re

Den

största

s tegade

upp

på

dansgol vet och bö rj ade danse ni o r-humpa . långsa m va ls m.m . tili o rk es te rmusiken ?

- 20 -24 augusti hö lls 2 kurse r sa mtidigt pä Solva ll a.

se ns tee ken .

satsningen

5a

fö re ningen h aft i år är "Seni-

ordansens Dag" som firades den 5 maj ute på Solvalla Idrottsinstitut i No ux utan-

De n e na en fo rt s. kurs II d är 9 nya Diplo mleda re "ba kades"! de stann ade hela veckan och sa mtid igt kom 17 dipl.ledare pä 2 1/2 daga rskurs fö r att fö rn ya sina d ip10 m . G ruppern a arbetade fi nt ti llsammans och veckan blev inte nsiv. 3 led are d rog kurse rna. Ilse Kassne r frå n T yskl and , vä lkänd da nsledare och vä n var en , de 2 and ra va r o rdfö rande Marga reta Grigo rko ff och verksa mhetsled are Kate Bjö rkm an.

Ilse hade många trevliga d anser med i " bagage t".

Kursistern a fick lä ra sig 13 nya danse r. De m hade ledarn a på fö rh and öva t-översa tt-re nsk rivit (så de fi ck o ckså jobba o rde ntligt !) U nder veckans lo pp ko m vi faktiskt att sa mmanl agt d ansa 53 o lika d anse r , d aga rn a blev länga men hä rl iga. En lä ro rik vecka!

- Fö renin ge ns andra stora "satsning" var de n å rlige n åte rkomm ande " D ansstugan " d å aktiva led are från he la landet kom på kurs tili Helsingfo rs fö r att lä ra sig nya danser fö r å re t , diskutera och umgås. I år kunde vi ta emot 54 ledare den 17 - 18 november i Arbetets Vä nners festsal, fle re rymdes helt enke lt inte. D ärfö r hade hu vudled are från a nd ra o rter fö reträde . ( Vi hä r i Helsingfors med o mnejd ö var ju tillsamma ns vid and ra tillfälle n också .) Vec koslutet blev fö rstås jo bbigt fö r vi övade in 13 nya da nser. D elt agarn a fick so m

I strålallde soi och värme dallsades det hela dagen när Seniordansens dag firades på Solvalla. 496 deltagare hade samlats tili eli dags samvaro och dans , novem ber. D eltaga rn a va r du ktiga och intresserade, det var roli gt att arbeta med d em .

- Led arträffa rn a i T o mas kyrk as gymn astiksal i He lsi ngfo rs har va rit mycke t populära. Leda re från a ndra o rter dyke r upp d å och d å och d et känns härligt att ses o ch da nsa tillsammans. 1 T o mas träffas vi led are varann an to rsd ag oc h d ansar själva av hj ärt ans lust. V i öva r ga mmalt och nyn , pratar och um gås. De t här är vikti gt fö r det stimulerar och inspire rar. Men d et är inte bara ledarn a so m träffas, också dansgrupper gästar va randra fö r att bekanta sig och d ansa tillsa mmans. Seniord ansen är ju vå rt gemensamma språ k över a lla g ränser. ser varje år.

- Styre lse n har haft 6 - Grundkurs i seniordans mö te n i år. Samarbetet är har o rdn ats i Finlands gon och vi 10 medl emma r Sve nska G ymn astikfö rbunds har bli vit goda vänne r inte regi med 15 d eltaga re , nu i bara inom föreningen utan

kursmate rial e n musikkassett och ett häfte med beskrivn inga r pä da nsern a so m ä r pe rsonli gt. H äftet ä r ett result at på gott sa marbete me n vå r dukti ga sekreterare Gun vo r Nyströ m gör e tt sto rt arbete d å ho n renskriver och utfo rm a r d et fin a häfte t.

Musikkassette rn a oc h vll ra d ansbes kri vnin gar är nyckeln tili hela vå r ve rk sa mhet.

- 2 sittdanskurser fö r bliva nd e led are har hållits detta år. Vi h ar vä nt oss tili vå rdpersonal i o lika fo rmer och andTa intresserade sam a rbetar med friska-sjuka åldringa r , hand ika ppade O.S . v. Kurse rn a har hållits i Helsingfo rs och h ar varit vä lbesatt a och o mtyckta. Vi ko mmer också i fo rtsättnin ge n att hålla sittdanskur-

också p rivat. Vi ställer upp fö r va randra i vått och to rrt !

D et tycke r jag är fint.

- Alla senio rd ansa re och läsa re av God Tid ö nskas e n G o d Jul och allt go tt infö r d et nya åre t frän Seniord ansledarn a i Finl and r. f. ge no m Kate Björkman Ve rk sa mhetsled are Nya dipL ledare (1990) Birgit Andersson H elsingfo rs, E thel Blo mander Esbo, Linnea Gi nströ m H elsingfo rs, Brita Lindroos Pe llinge, Maria nn a Lö fhj e lm Grankulla, Ann-Cathe rin e N ie minen Karleby , Maj- Lis Saa rikangas H elsingfo rs, R o lf Ste nbäck Gra nkulla, Birgit Å be rg Masa by.

Dipl. ledare sam rörnyat s ina diplom rrän 1987 Inga Björksten He lsingfo rs, Gerd Dahl-Schellars Vasa, Beri t E rkki lä He lsi ng-

fors, Mona Forsströ m Esbo ,

LEDVÄRK? MUSKELVÄRK?

Vi hjälper Er att arrangera Ålandsresan. Önskar Ni kombinera resan med ett besök i Sverige kan vi stå tili Er tjänst med flera alternativ.

Smärtlindring utan mediciner med intraljudapparaten

NOVAFON

Läkare rekommenderar INTRAWUD med NOVAFON en snabb och effektiv smärtlindring.

Du behandlar Dig själv dagligen .

Sänd mlg gratis NOVAFON-info Namn _________________________________________

Närdress ______________________________________ Postnummer ___________________________________

~

~I',/ ~

-J_ j

-J

f 0> {~l\ I " ""

Jj~ co

Ta kontakt med vår gruppreseavdelning tel. 928-280 40

®

Gllandsresor Ab Pb 62

22101 MARIEHAMN

Centralgatan 56 10300 KARIS tel. 911-31636

VI MOTS IGEN.

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR 1991

Et! trivsamt affärs-, semester-, och konferenshotell i svenskspråkiga österbotten.

Vår broschyr med bussresor i Europa utkommer i ianuari. Välkomna medl

• 100 rum - 220 bäddplatser .. 6 restauranger • Funktionella konferensrum för upp tili 120 personer • 4 bastur Ring 967-86 44 44 och fråga efter vårt specialprogram för konferensgäster

Kanalesplanaden t 3, 68600 Jakobstad tel. 967-8641 11 , telex 7558

ÖPPET ARET RUNT

INDIVIDUALlTET ÄR VAR SPECIALlTET

( (i)ATU6) ~ Ring OS5, 90-49 60 66, så sänder v i broschyren.

Long Tours Ltd. IAttas-matkat, Runebergsgatan 40, 00260 Helsingfors

Vblra Y"ernb. SF-22100 Merithamn , tel. 928--11183

Gerda H agma n Vasa, Jun ia H agströ m Ha ngö, Mary Kekola Va nda , R un ar Kekola Vanda , Lydia Loman Åbo, G unvo r Nyst röm He lsingfo rs, J uliana Palmgren H elsingfors, Marie-Louise Paqvalen Grankulla , Berit Se lenius Vanda , Ellen Vainio Esbo, Risto Vainio Esbo , Astrik Wickström Helsingfors , Gerda Åberg Esbo.

Ledar e rör kursen: Jlse Kassner, Kate Björkma n, Marga reta G rigorkoff.

GOD JUL OCH EIT FRIDFULLT NYTT ÄR

FÖR DEN KRÄVANDE KÖPAREN

KARIS CENTRUM

Radhuslägenhet i två pian "gavellägenhet" byggd -88 3-4 r + k + bastu + hjälpkök t04 m'. Stor balkong i bottenvåningen terrass. Hög inredningsstandard bl.a. diskmaskin + kyl + frys + svalskåp + microugn + tvänmaskin + spis av täljsten i vardagsrummet.

I priset ingår eget bilgarage. Lägenhetens skick som ny.

Avstånd ca 150 m från huvudgatan. 500 m tili jämvägsstationen. Snabbt ledig. Enastående tillfälle an bo lugnt men ändå i centrum.

Begärt skuldfrin pris endast 790.000, -.

'a' 911-36494

Fiolallds

f'Arr(1

VÄRDERINGS· OCH FASTlGHETSCENTRAL Kb Kopmansgalan 28

10300 Kans

"lJ: 911 ·36494

IAI

tAffJ I

14

FRAMTIDSVISIONER INOM ÄLDRE OMSORGEN Norsam är ett begrepp, som sakta men säkert arbetar sig in i mänskornas medvetande - för dem som arbetar inom äldre omsorgen har det redan varit länge välkänt.

Norsam är ett samarbetsorgan, som arbetar med och för de äldre i de nordiska länderna. Man strävar tili aU påverka attityder i positiv riktning Cecilia Brandt, represenlanl för Samfundel Folkhälsan , hälsade de närvarande välkomna och kom i sill framförande fram med några intressanta forskningsrön i en svensk undersökning.

Enligl denna kan man indela pensionärer i tre olika grupper: a) en grupp fö r vilken arbele och preslalioner är del vikligasle b) en grupp , som lägger mesl värde på samhörighel och sociala konlakler. Del är här man finner föreningsmedlemmarna! c) I den tredje hillar vi dem , som vili ha upplevelser och utveckla sig själva .

Om man i våra pensionärsföreningar vi li tillfredställa allas behov, får man väl utgå ifrån all det finns en mängd "blandformer".

Statsmaktens hälsning framfördes av minister Mauri Miettinen, sam betonade vikten av att hela skalan av vå rdmöjligheter utnylljas i våra kommuner. Han påpekade dock, att samhällets resurser inte räcker tili , de frivilliga organisationerna inom äldre omsorgen bö r också de få ett kännbart stöd . Han underströk även vikten av ell samarbete mellan person alen på inrättningar och anhöriga . Det får e j vara ett "antingen - eiler" , i framtiden bör det bli ett "både - och ". Liksom mAnga andra tog även han upp frågan om individuell pensionering.

Det första egentliga ämnet för dagen var avde lningschef Markku Lehtos föredrag om den framtida åldringsvårdens funktion. Det var mycket långt och innehöll en mängd synpunkter och framtidsplaner. Här har jag försökt ploeka ut väsentliga drag , som möjligen intresserar God Tids läsare.

Enligt den nya lagen om kommer specialsjukvård kommunerna i framtiden att betala för den verkliga användningen av sjukplatser ej som nu för reserverade platser. Detta betyder i praktiken att man noggrant kommer att överväga VEM som skall skötas VAR. En viktig förnyelse planerad för år 1992 är all stats-

andela r utbetalas tili kommunerna i en summa pA basen av behovskriterier, Detta betyder, att kommunens tjänstemän bällre än förut kan förfoga över tillgångarna och arbeta som ett affärsföretag .

Enligt Markku Lehto finns det tillräckligt resurser inom social- och hälsovården , det gäller att använda dem förnuftigt. Hans åsikt är att en tredjedel av tillgångarna bör användas för äldre omsorg , där vi f.n. räknar med 70-80 000 anställda. Det är inte någon anspråkslös mängd och med förbättrade metoder bör man kunna komma tili bättre resultat än hittills. Vi måste acceptera förhållandena sådana de är och inte tro, att vi kan skänka evig ungdom och fulls tändig hälsa åt alla våra åldringar.

Men samtidigt borde vi inse , att varje individ är e n unikum . Alla vili vårdas på sitt eget sätt och därför kan man inte förverkliga äldre omsorgen som någotslags massturism : samma resa för alla så billigt som möjligt - den som ej vili följa med får bli på stranden.

Förändringarna i kommunernas ställning kan föra tili två olika slags strategier.

Den första avser en st rategi för knappa standa rdtj änster, d.v.s. samma tjänster sam nu o Nya innovationer anses vara hotfaktorer, och man är i all mänhet obenägen att höra på de äldre och deras anh öriga.

Den andra strategin baserar sig på marknadseko nomiska principer.

Dessa kan leda tili att bättre situerade åldringa r har ett rikligt utbud på tj ä nster, för vilka de själva betalar medan mindre bemedlade ha r sämre möj ligheter - helt beroende på i hur hög grad kommunen bidrar tili privata tj änster.

Inför dessa utmaningar blir det alltmer ak tuellt att utveckla tanken på grund andet av ett nät för närtj änster , som står tili buds för alIa. En del av service n ä r kommunal , e n del ges på privat basis. Man stöder sig också på frivilliga organisationer och församlingar, sam integreras i detta närtjänstcentrum . Kommunens

TILL FEST OCH VARDAG vår specialitet mjuka pepparkakor

Ab Södennans Bageri 68580 Furuholmen, tel. (967) 751 22

så aU de äldre uppfattas som en resurs i ett samhälle, där de kan leva ett aktivt och rikt liv.

Ett led i Norsams samnordiska åldringskampanj var det seminarium som hölls i Finlandiahuset den 22.11.1990 för inbjudna gäster. Målsättningen var att belysa de äldres framtida situation i en föränderlig värld.

uppgift blir att skapa de materiella förutsättningarna och att fördela ansva ret.

Markku Lehto slutade med att betona , att vi alla har rätt att å ldras med värdighet.

Ekonomiska tillgångar för framtidens åldringsvård Forskare Pekka Parkki nen kom med e n hei del intressanta inlägg o m den framtida ä ldre omsorgens ekonomiska synpunkter.

Det stora problemet , som stöts och blöts i a lla sammanha ng är de stora åldersklassernas dilemma. Hur klara åldringsvårde n , när anta let barn och a rbetsföra har minskat markant men 85-årin garna ä r tre gånger så många som nu? Talaren var ingalunda pessimistisk - enligt honom kommer arbetstimmarna att minska , pro-

duktionen att växa och realinkomsterna och stiga samtidigt som behovet av arbe tskraft minskar. Det är bara inom vå rdsektorn behovet ökar och man räknar med a tt va r fjärde arbetstaga re är inkopplad på värdsek torn .

Socialavgifterna ökar - i dag utgör de 26 % av nationalinkomsten men stiger med IO procentenheter tili år 2003 .

Realinkomsterna stiger , och när kakan blir större , kan ocksä bitarna växa . Ifall vi inte övergår tili privatisering och avgiftsbe lagda tj ä nster, kommer också skatte rn a att öka , de ä ldre får den vård de vili ha men de måste betala för den i form av ökade skatter. Tili slut kom han med en varning. Ma n utgår itrån att vårdpersonalen kommer att vara lika billig som nuo Om kvinnorna stäl-

ler sig på barrikaderna för att kämpa för bättre lö n , kan kostnaderna stiga tili oanade belopp.

Specialläkare Hannu Suutarinen har arbeta t inom företagshälsovården och känner dess problem med å ldra nde arbe tstaga re. Ha ns framtidsvision för att lrygga arbetskraften går ut på att a) ta in arbetstagare utifrån b) höja pensionsåldern e) befrämja en personlig, optimal hälsa hos de anställda, I syn nerhet det sista a nsåg han vara viktigt och und erströk reh ab iliteringens betydelse i alla åldrar och yrkeskategorier. Han uppeh ö ll sig länge vid möjlighete rna att förhindra förtidspensionering och hade många goda förslag. Ko rtare arbetstider,

~ ATT ALoRAS AR ATT VAXL\

DET

GÅLLER olG

~~ bättre arbe tsklimat , bänre a rbetsmilj ö var någ ra av hans tanka r. Ackordarbetet fördömde han he lt , det är orsaken tili mycket o nt i arbetslivet. Tili slut tog han fram de missförhå llande na i vä r lagstiftning, som försvårar och förhind rar pensionärers insa ts i förvärvslivet.

R ai mo Kantola frän FFS var inne på samma ämne och betonade bl.a. brådskans och stressens negativa inve rkan på de äldres prestationer. Enligt hono m är arbetsgivarnas attityder hårt cementerade, nä r del gäller äldre och kvinnlig arbetskraft. Här finns plats fö r nytä nk ande och forskning .

Dage ns enda svenska anfö rande hö lls av den svenska ge rontol ogipro fessorn Jan Helander, me n tili det viii jag återko mma senare.

Jutta Christiansen-Lauren

Ole Wasz-Höckert, professor, riksdagsman:

God Tid I sen aste nummer av God Tid analyse rar Jerke r Nyberg isin spalt de ekono miska förutsättningarna fö r att God Tid , som hittills, skall komma oss pensionärer tili del. Som en åtgärd av uppskattning delade Svenska riksdagsgruppen sedan 1985 ända tili sen aste år på undertecknads fö rslag för detta andam ål å rligen ut e n kännbar summa ur de s.k . julklappspengarna. Nu har regering oeh riksdag en ny princip som gälle r dylika o rganisatio ner J vilket innebär att medlen bör utdelas från Penningautomatfö reningen (PAF). Jerker klarlägger också detta i sin spalt och konstaterar att "utan P AFpenga r skulle verksamhete n strypas e iler så skulle e n drastisk fö rhöjning av medlemsavgifte n bli följden".

Såtill vida har vå r verksamhetsledare fullkomligt rätt att regeringens allmänna ekonomiska politik har lett tili att den alltmera sträeker ut handen efter medel frän PAF för ändamål, vilka på något sätt sammanhänge r med social- och hälsovården. Ett dylikt lagfö rslag har dock såväl i socialsom ekonomiutskottet i riksdagen mö tt ett kompakt motstånd. Därfö r finns det anled ning att ho ppas att tillräck liga PAF-mede l både för Pensionärsförbundets verksamhet som ocks:! för God Tids fortsatta utgivande utdelas ocksä framöver.

Som ordföra nde för Sam-

en friskvårdstidning

F olkhä/salls riksdagsmall Höckert

ordförallde, Ole Wasz-

fundet Folkhälsan har jag en alldeles speciell orsak att i en an nan ro ll , som politisk beslutsfattare på allt sätt fö rsöka vå rd a mig om a tt tidningen God Tids verksamhet kan fortsätta utan att behöva belasta medlemsavgifterna. D enna o rsak är den höga nivå av "friskvårdsupplysning" som God Tid innehåller. För nägra dagar sedan hade Folkhälsan ett mö te i Österbotten där vi noggrant analyserade vår friskvårdsverksamhet .

När man sedan samtidigt läser exempelvis de två senaste numren av God Tid är det uppenbart att vi båda , såväl Svenska Pensionärsförbundet som Samfundet Folkhälsan , tillsammans pä ett kompletterande sätt arbetar fö r friskvård bland pensionä rer och de äldre .

Folkhälsan är säkert i mänga pensionärers minnes-

begrepp nägonting som har att göra med simskolor och semesterverksamhet för barn. Det ä r sant. Vi arbe tar fortfarande på många orter enligt dessa viktiga och ännu i dag nödvändiga linjer.

Men vi har också sedan ett par år tagit upp o msorg om de äldre i vå r verksamhet.

Dels då vi introducerade begreppet "friskvärd " i Finland , som omfattar aktiv strävan att värda slg om sm egen hälsa i alla sammanhang. Men ocksä en ny verksamhet som omfattar hemtj änst för de äldre. De nna serviceform har tillsvidare kommit i gäng i Dragsfjärd och Å bo och påbörjas i årsskiftet i Ekenäs och något senare i Helsingfors.

Folkhälsans he mvård fö r äldre skall så småningo m bli möjlig i allt tler svensk- och tvåspråk iga kommuner.

Begreppet "hälsa" o mfattar ju sä mycket av de n verksamhet som Pensionärsförbundet genom God Tid bedriver, näm ligen läkaroch an nan yrkespersonals information och goda råd om vär hä lsa och sj ukdom , vå r menta la hälsa genom social samvaro och nya intryck genom alla de resor som Pensionärsförbundet anordnar. Jag nämner här endast Nisse Westerholms regelbundna inlägg och Leas hörna samt de trevliga referaten frän olika resor. J ag fäste mig också vid att förbundet har gjort en resa tili Girasol i Spanien . Detta gladde mig

av den orsaken att jag under ca 15 å r har a rbet at ett par veckor på vintrarna sam /likare för turister och de finlä ndare som bor vid solkusten och på så sätt kunnat konstatera hur viktig soi och värrn e är just under de mö rka årstiderna för oss som lever i detta icke alltid sä vänliga klimat.

Också Tidningen Folkhälsan behandlar i allt större utsträckning frägo r som berör pensionäre r och de äldre och innehåller a rtiklar som kan vara av intresse för God Tids läsare. Sädana pensionärer som dessuto m är medlemm ar i någon av Folkhälsans avde lningar ha r sålunda dubbla möj ligheter att få veta o m och eventuellt bli påverkade av sådan! som befrämjar vår fysiska, psykiska och sociala hä lsa. D etta är nog det viktigaste vi har under denna pe riod av vå rt liv , dä vi har möjligheter an fä rä över oss själva.

Folkhälsans VD Per-Erik Isaksson har redan tidigare klarlagt begreppet friskvård i den na tidnin g. D å nu Jer ker Nyberg i sin spalt tog upp den viktiga frågan om ekonomin ville jag understryka värdet av tidningen God Tid och samtidigt peka på ökade möjligheter av samarbete och komplettering mellan vå ra båda vik tiga finlandssvenska organisatio ner J Svenska Pensionärsförbundet och Samfundet Folkhälsan.

15

Pojo pensionärer fyllde 15 år

Veterallern!l som yar med om all bilda Österby pensiollärer hy/lades Yid lS-årsjubileet på sÖlldagen.

Trygve Lindqvist:

En gammal människa är värdefull - En gammal människa är värddull, betonade Trygve Lindqvist i sitt festtal vid Österby pensionärers 15-årsjubileum. En gammal människa har gett samhället hela sitt liv. Ofta hör man t.o.m. ledande politiker resignerat säga: "Vi måste göra något - vår kommun måste utvecklas. Snart har vi BARA pensionärer här".

-

Vilket resp ekt löst t a i ,

utbrast festta laren. För det första är samhällets pensionärer och åldringar i dag huvudsakligen aktiva och friska sådana. De delar med sig av sina värdefulla livserfarenheter då samhället bara tar emo!. Och de hör tili de kanske säkraste skattebetalarna. Bara en bråkdel kommer att som man också kan få höra " Iigga samhället tili last".

J ubileumsfesten hade samlat ett stOr! antal pensionärer från den IS-åriga föreningen men också från

grannfö reningarna. Och det var med stor tillfredsställelse ordföranden Anna Holms t r ö m kunde hälsa välkommeno Hon beklagade att det fortfarande finns många pensionärer sam inte anslutit sig tili föreningen som trots det har över 140 medlemmar. Anna Holmström betonade betydelsen av samvaro och gemenskap

Betty Tallqvist , Vera Isaksson, Linnea Lind holm, och Karin Rehn .

m e d andra pensionärer. Och det finns utrymme i för-

de förändringar å ldersstruk-

"Extempore" Sånggruppen Extempore under ledning av Solveig Kronström uppträdde med tre sånger och efter det höll Trygve Lindqvist sitt uppskattade festta\. berörde i sitt tai bl.a.

"an

turen i vårt land undergått eningsgården där Österby- under de senaste 20 åren. pensionärema sam las.

För 20 år sedan fanns det 427.000 personer som fyllt Hedersmedlemmar 65 år och av dem 3.000 som Vid jubileumsfesten kaIla- hade fyllt 90 år. 1 detta nu des Lyyli Lindholm och är antalet 65-åringar Tor Sundman tili för- 650.000 och de som fyUt 90 eningens hedersmedlem- år är 11.000. mar. Och de som varit med Han hade också räknat ut från starten fick diplom och att en person som [yllt 6S år en roS. Det var Maj-Lis Ek- hunnit andas in och ut över man , Astrid Wikström, SOO miljoner gånger, hj ärtat Karin Enberg, Harald hade slagit över 2 miljarder Wikström , Ellen Lind- slag, hon hade utfört arbete ström, Helmi Rosen- i cirka 100.000 timmar, sovit blad, Gertrud Sundman, 20 år, ätit tre ton bröd, åtta tan potatis och ett halvt ton kött .

Mera musik efter kaffet Hela festen inleddes med

Pojo Pensionäre r r. f. firade sin fe mtonårsj ubileum den fjärde november. Alla västnyländska svenska pensionärsföreningar, Pajo Ungdomsförening , kommunen , församlingen , ortens banker och SFP:s Pojoavdelning uppvaktade med massor av blommor, bordsstandar , kaffepaket , telegram och innehållsrika kuveri . Att SFP uppvaktade betyder inte att föreningen skulle vara kopplad tili SFP , föreningen är opolitisk enligt stadgarna. Orsaken var att föreningen är enspråkigt svensk. Kantor Tor Nordström öppnade festen med pianosolo och ackompanjerade föreningens sånggrupp dä den sjöng Pojos " nationalsång" Vid Pojovik av Arvid Mörne tansatt av Sigurd Snåre samt ledde allsångerna . Ordföranden Allan Söderström hälsade välkommen och föredrog historiken. Föreningens f.d . sekKarill Rehll !örnöjer deltagarna i Österby-!örenillgells reterare Anna Johansson mötell med sållg ullder målladsmötell. Så också uI/der hade skrivit hyllningar tili styrelsemedlemmarna som !örenillgells jubileums!est. upplästes av nuvarande sekter. Och de fortsatte efter de Levi Klåvus framförde reteraren Margit Ljung. Arkaffet innan Helge Hoi m - tillsammans med VL Jerker bis seniordansare består av föreningsmedlems tr öm läste upp för- Nyberg och redaktören för enbart eningens historik som han God Tid Gurli Nurmi för- mar , sam övar andra året, bundets hälsning och överuppträdde med ett par danförfatta!. räckte ett fotoalbum. ser under Ulla-Brita NyFöre den kanske mest ef- holms ledning. Som av hiterlängtade programpunk- storiken framgick spelades ten sjöng så de västnyländs- bollspelet BOCCIA senaste ka föreningarna sitt hyll- sammar. Föreningens vice· ningskväde tili jubilerande ordförande Bertel Björklöf Österby-föreningen. Nedan hade ordnat med medaljer en vers i sAngen: för de bästa lagen , som delades ut under festen . Festeo - Lyyli , Anna Tor hölls i Pojo UF:s Högäsa. samfällt gått åstad En dragspelsduo satte fart Och visat i er bor på de danslystna.

FÖR PENSIONÄRERS En ny jubileumsfest hölls RAD den 21 november då de En omsorg varm ach stor, medlemmar som under året - Och för er gärning all , har fyllt 80, 8S , 90 år eiler Vi , alla gratulerar Er mera var hedersgäster på Historikell hade gjorts oclr Uti en Ijudlig tral\! månadsmötet. Av sex kallalästes också upp ay Helge de infann sig tre. Av dessa Holmström .

Därpå var den seriösare var två över nittio. En av delen av programmet slut Edna Biström ledde så dem, Alma Vilenius bidrog en ungdomlig gymnastik- och ordföranden tackade al- tili programmet med att grupp som utförde nästan Ia de medverkande och de sjunga en visa utan att akrobatiska rörelser på gol- som stått i köket och svarat stappla som hon hade lärt för trakteringen. Hon med- sig för femtiofyra år sedan . veto Karin R e h n bjöd på so- delade också tili publikens Säj inte att alla pensionärer losång tili eget ackompanje- glädje att de fick dansa "sä har dåligt minne. Jubilarermang innan ordet förklara- länge de viII". Tili Nisse na hyllades med varsin röd des fritt . Och gratulanternas WolIsten och hans orkesters ros , kaffe med tårta och "Ja rad var lång. Förutam uppskattade musik . mä du leva" sången. Mötet För en trevlig söndagsef- godkände styrelsens förslag grannfö reningarna Iyckönstermiddag tacka r kade Tor Willberg från tili nya , modernare stadgar.

Gurli Nurmi Ekenäs stad. Svenska penSekr. Margit Ljung redosionärsförbundets ordförangjorde för vad som framkom pä Samarbetskommittens möte i Fagervik nyligen samt lovade att senare referera intrycken från en studieresa tili Norge som föreningens representant . Hennes man Bengt förevisade diabilder tagna på olika pensionärsresar under samma· ren. Julfest beslöt man hålla pä Päiväkumpu badinrättning i Karislojo Luciadagens eftermiddag.

16

LÄSHÖRNAN

filmroll som Suominens Olle . Den rolle n gör att folk ännu

identifierar

honom

som just Olle . Trots att det ju sen dess runnit mycket vallen under Pari s broar.

Boken sluta r med hans studieresa tili just Paris 1950. Me n fortsättning följer hoppeligen. Lasses läroär är minsann värd att bli en av julens mest lästa böcker.

Undertecknad kommer att läsa om den i lugn och ro under mellandagarna.

Lasses läroår godbit i julbokspaket

1 dag har hon vunnit erkännande i det nya sovjetiska samhället. Hon är bosatt i Moskva och i dag 85 år gam ma!.

Den svenska ve rsionen av

boken är översatt frä n den amerikanska utgåvan som grundar sig på författarinnans ryska ma nuskript. Delar av boken ha r publicerats i Sovjetunionen. Det rika bildmate riale t kommer från hennes eget pri va ta arkiv

Lasses läroår är en av de intressantaste tillar sam finns på Schildts utgivningslista fö r denhär hösten . Och det är givetvis barndomens men också vuxe närens be-

undrade Lasse Pöysti som berättar om sina första lärospän i det som blev hans yrke , nämligen skådespelafens .

Boken har översatts från finska av Bo Carpelan .

Lasse Pöysti berättar med hjälp av dagboksanteckningar - om sin barndom i något som för en yngre generation kanske förefaller som en annan värld .

Men Sordavala och Ladogas stränder är ju på sätt och vis e n förlorad värld fö r oss i dag.

Krigstiden och efterk ri gstiden blir på något satt levande för mig när jag läste Lasses läroär. Om stämningar och känslor under de långa ofredsåren som präglade livet då.

Det är ett rent nöje att läsa om hur han fick si n första

Från tsartiden tili glasnost

läsa re me n ocksä av dem som förväntar sig spänning och e n smula va rdagsnära ro mantik i ofärde ns sku gga.

Bonnie rs/Schildt 1990 280 sidor , pris 142 inbunden .

mk/

Nytryck från Ekenäs Tryckeri

Ekenäs stad och bygd II har getts ut i nytryck av Ekenäs Tryckeri Ab .

Den svenska versionen För de n biologi-intresseunder and ra ges ut av Norstedt/Schildt aktiviteter och kostar 175 mk inbun- vä rldskriget. säger Maa rj a rade finns hä r e n godbit den. Den omfatt ar 223 si- Talgre i sitt förord tili bo ken Ernst Häyrens uppsats om Vegetatio ne n i Trollbö le om Leo ett estniskt öde . dor.

Boken kan med fördel lä- åda!. Om Frias och gifta i skriver sas av historieintresse rade Ekenäsbygden

förutam två bilder som tagi ts av en ann an person.

Förlaget är alltså Schildts.

Den har 251 sidor och priset inbunden ä r 188 mk .

Boke n är förutom berättelsen om Leo en berättelse om Estlands historia unde r de kaotiska å re n på 1930-40-tale n.

Hon uppger att hon under arbetets gång fätt sva r på många av sina frågor. Men att nya sådana kommit i stället.

- Vore jag rik och osynlig skulle jag tillbringa någ ra år i sovjetiska, tyska, finska. engelska, amerika nska och svenska krigsarkiv - särskilt bland hyllorna med respektive lands säkerhetstjä nsts

Reportageroman

Från läsarna

E n rysk furstinna som eiler agentdito? överl evt revolutionen i SovSåsom en reportageroman jetunionen. Se där det öde som läsarna får ta del av i betecknar Maarja Talgre si n bok Leo, eI! estniskt öde.

Jckaterina Mesjtjerskajas rncmoa rer sam fions på vå ra Boken hand lar o m hennes bokha ndelsdiskar inför julen far som hon aldrig sett efterunder ti teln En rysk fur- som modern som så många andra flydde tili Sverige år När man besöker pensio- rade sex kilo på tre veckor. s tinn as memoarer.

Innanför bokens pärmar 1944. Maarja föddes först nä rsmötena, så märker man - " Men livet står aldrig i snart , att ungefär hälften av boja, bereder sig alltid för ryms rysk nutidshistoria 1945 .

1 sitt föro rd säger Maarja pensionä rerna är ensamstå- vår, i slott och i enklaste koskriven av en medlem av en samhällsklass som revolutio- Talgre a tt hon inte är säker ende. Varannan människa ja, e n såningsman väntande nen strävade att helt utrota . på o m boken ä r e n ro man, har mistat sin livskamrat. står", skrev jag en gång. Jag Vid revolutio nen 1917 e n berättelse eile r e tt repor- Själv blev jag en sam redan hade nämligen börjat söka som 63-åring. Men jag har tröst och sällskap i skrivanvalde fö rfatta rinnan och tage.

Orsaken tili a tt boken till- aldrig kunnat glömma den det. Efter alt ha skrivit ett hennes mOT att stan na kvar i Ryssland . Kärleken tili fos- kom är a tt hon vi lle veta dagen och stunden . Jag blev tjugotal dikter, om sorg och terlandet fö refalle r att ha varför he nnes far int e flydde helt lamslagen av sorg och förtvivlan , kände jag alt jag vari t den driftkraft som gay tillsammans med hennes förtvivlan. Livet kä ndes me- bö rjat leva igen . Vemod och Jekaterina kraft att stanna mor i septe mber 1944. Och ningslöst och orättvist. Ali saknad fanns kvar, men kvar och rida ut decennier hon ville ve ta vilka öden han matlust försvann och jag minne na började ändä blekav trakasserier och grym- genomgått innan han gick rökte kopiöst. Lägger man na . Och en dag kunde jag heter som hon och hennes e n våldsam död tili mötes därtill, att jag var världens med gott samvete skriva fölsämsta kock, sä är det kan- jande lilla dikt : mor utsattes för. endast 25 år gamma!. ske ej underligt att jag magJag vaknar upp, en liten strimma utav soi i tidig morgontimma har stö rt mitt ögonpar Vem kunde tro att natten svunnit att orons timmar nästan har förrunnit att livets mening än är kvar.

Sov icke om , vak upp tili livet och gå med pä allt som blir dig givet du skapades att tro.

Så om ditt land som skövlat blivit och bygg pä ny tt ditt bo.

De t höves e j att du skall glömma den du älskat , nej i hj ärtat gömma och ha smä minnen kvar så Ijuvligt ömma men lev de t liv du har.

Georg Nyberg

Efter mörker blir det ljusare

SKATTEFRI

GULDSPAR

Tack!

Va rmt tack tili alla dem som ordnat med de n fin-a födelsedagsfesten för pensionäre r i Östra Helsingfors i Byggde hemmet 21.11.90.

Det var de jämna årens gemensamma fest för alla dem som under året 1990 fy llt 70-75-80-85 (!) år. Vi som fyllt å r fick var si n Ijus-

Åt dig som viII göra en hei t s k a tIe f r i deposition erbjuder andelsbanken 24 m å n . G u I d s p a r . Det är en 2 ärs tidsbunden deposition med p 0 rtf ö r b u d f ö r s k a t t e b j örn en. Gör nu en ny tidsbunden deposition eiler fortsätt din gamla, så får du tryggt njuta en ränta på 7,5 % (' r,

Nu lönar det sig att spara. Kom tili oss och öppna ett 24 MAN. GULDSPARKONTO! .) Sunden tili Finlands Sanks grundranta. lIall ranlan hOIS stiger rantan pa dln depositron.

c:p ANDELSBANKEN

Nu när höste n gjort sitt intåg - kvällarna mörknar tidigt - starmen viner och frosten biter de sista blommorna , minns man den ljuva sommaren med allt skön( den skänkte .

- Visserligen har hösten sin stara charm, sina glödande färger. Den stora konstnären "Naturen" slösar i färger för många (icke seende) människor.

Här nedan ha r jag skrivit eli ode tili en heli vanlig jasmin - blommande i min trädgå rd i juli.

1. Det är västanvinden som helt lekfullt mättad av

röd ros och blev därtill uppvak tade med körsång. Vi bjöds även på kaffe\. Dagen tili ära hade även paret Ulla Eklund och Börje Lampenius ställt upp med god och glad sång som fröjdade oss alla närva rande.

Tacksamt födelsedagsbarn (Mia Wentzel) soi och värme smeker min gudom liga jasmin. Jag nås av bedövande söta dofter att fä blir delaktig av dessa parfymerade ångor ä r väl paradisiskt. Helst skulle jag kasta mig mitt in i den gräddgula blomsterprakten - om någon dag är scenen förändrad . Jasminen står där helt anonym, berövad all sin skönhet , sin charm .

Alla skira blomblad har dalat ner i det gröna gräsets väntande famn , som doftande snö Iyser de i juliskymningen .

MilIa Lindström Sibbo pensionär

V.E.V . Wessman, Emmy Hultman berättar om inventarier i Ekenäs kyrka . Intressant såtillvida att just den kyrkan varit aktuell under sommaren och hösten

genom den re novering SOm gjorts.

Del II innehåller också Jonatan Reuters uppsats Om Ekenäspatrioten Frans Ludvig Höijcr , Ett stycke ekenäs romantik och ekenäsbor i Clarens. Jon Liljedahl har skrivit o m Ekenäs fri vi lliga brandkårs sex dece nnier frän 187 1-3 1 och slutligen presenteras Arbetets Vänners sångkö r i Ekenäs.

De trevliga omslagsteckninga rna är gjorda av Gretel Lindström.

Gurli Nurmi

FPA-kortet med bild De t nya bildförsedda FPA-kortet kan man få frän december månads början från FPA-byråerna. Kortet kan den som viII skaffa sig pa frivillig väg. Dess användning kommer att bli rätt mä ngsidig, som legitimation i o lika sammanhang.

ViII man inte satsa 60 mk och passfota på detta kort och har legitimatione n ordnad på annat sä tt , t.ex . med körkort , så är det bara att vänta tili varen. Då kommer FPA-kortet uta n bild. Det gäller närmast bara som sj ukförsäk ringskort.

Utöver att det bildförsedda kortet fungerar som sj ukförsäkringskort på apoteket kommer del nu alt fungera

sam pensionärskort. Något sam pensionärsorganisationerna i äratal efterlyst. Med hj älp av det bildförsedda ko rte t kan pensionärerna få reseraba tter bevilj ade ocb pensio närsrabatt tili olika evenema ng. Ocksll personer sam ännu in le är penslonerade kommer all kunna an-

vända FPA -korte t som legitimation i olika sammahang, fas tän det inte är ett officiellt identitetskort. T.ex. posten har redan meddelat att man där godkän ner FPA-kortet som legitimation.

Det är möjligt att på FPA-kortet med bild prägla in uppgifter om att ma n får pension från FPA , vi lket i sin tur medför vissa pensionärsförmåner och rabatter.

Då man skaffar sig FPAkort med bild skall man vända sig tili FPA:s lokalbyrä.

Pä nägo t sätt bör man kunna bestyrka sin identitet. Man skall ha med sig e tt passfo to, som fyller de vanliga passfotabestämmelserna.

Det gör att man kan få olika rabatter och förmåner. Det bildförsedda kortet kostar 60 mk . Helst viII man att passfotona ä r svartvita. de häller bäst. Men också färgfotan godkänns.

• Det kommer att ta ca tva år att genomföra sjukförsäkrings/FPA-kortens förnyande. De gamla sjukförsäkringskorten är i kraft un~er hela övergångspenoden tllIs alla medborgare har fått plastkort av det ena eiler andra slaget.

Utdelningen av de kostnadsfri a FPA-korten utan bild inleds i maj 1991.

Waldemar Heinström hedersordförande i Karis pensionärer Det var ett riktigt jubileum ka n med fog sägas om Karis pensionärers t5 -årsfesl. En av orsakerna tili den mastiga uppslutningen både från egna medlemmar och grannföreningarna var att "estorn Waldemar He in s t r Ö m meddela t att han från och med nästa år drar sig tillbaka , erter att ha fun gerat som ordförandc i alla IS åren.

Och följdriktigt nog kailades ha n tili föreningens allra första hedersordförande och på det Iick han diplom. Och givetvis en lå ng applåd av festpubliken.

Festen i svenska högstadiet inleddes med musik av Karis blåsa re under He lge D a hl s ledni ng. Pub like n hälsades välkomme n av Walde ma r He inströ m och pä det fö ljde ett ri khaltigt program som beslod av recitatio n av Synnöve N eoviu s, sång av Ka ris manskör unde r ledning av A ntt i J ok i n e n , solosång av Maisa Kro kfors tili ackompanjema ng av Jonathan L ui z på gilarr saml festtal av stadsdire ktö r Stig-O le E ri k s sa n .

rotade föreställninga r hälle r på att kaslas överända. Vi hade på 80-ta let en Irygg e konomisk lill väx t. Vi litade ellt Karis.

- Man fråga r sig hur det på östhande ln . 1 kommune r· ska se ut i vå r närmilj ä om na har man trOll att den hö10- 15 å r, sade han bl. a. ga inOationen med den låga Ingen kan i dag säga hur ut- räntenivån skulle fo rtsä tt 3. vecklingen sker i länderna Me n så skedde inte. söde r om fin ska vike n. Och Me n hu r 90-tale l ska se ut hur ska det se Ui i vä ri eget och vad som komme r att land?

- D e soci ala fö rmåner vi förändras ville han in le förär va na med är in gen själv. ulspå. Men del kommer a tt klarhe t ute i Europa, beto· uppstå svårighete r för ko mnade Slig-O le Eriksson. In- munern a att fin ansiera nuHan gay synpunkte r pä

den ekonomiska situati onen för kommunern a och speci-

Västnyländsk hyllllillgskör f ör jllbilerande Karis pensiollärer. Ledaren Erik Elg längst t.h . nings tal samlades så alla de väslnyländska pensionärsföreningarnas

representan-

te r f ramför scene n och premiärsjöng en e nkom för den jubile rande fö re ningen skriven hyllningssång. Fö rfattare Erik E lg h. Och köre n sjöng utan att ha övat en en-

da gång - me lodin Brode r Jakob.

En av ve rserna Iyde r: " Pensionärer uti Ka ris

Har taktik och prak tik I att framgent tö mma M era ur sin gömma!

- D et är visst!!!

Me n det gratule rades ock-

Raine r Nor d Svenska pe nsionärsför· s t ed t , bundets hälsning framfö rdes s tr ö m , Bengt·O lof Sva nav ordföranden Levi Kl å - bäck, K aris u n gdo msv u s , Jerke r N ybe rg och fö r e nin g , K aris F BK , Asta J a n sso n . Sist upp· och K a r is sv e n ska m ed· vak tade förbundets fö rra bo rgari n s t itu!.

Feste n avs lutades med o rdfö rande Siv Tu n ze 1· m a n vo n Adl e rflu g . Te- Modersmå lets säng efte r det legram hade sänts av Rainer att Walde ma r Heinström tackat för alla uppva ktnin gN o rd s tr ö m . a r.

O ch givelvis fo rtsatte någEget standar Fö re ningens nya bords- ra pigga och dansanta ännu standar utde lades nu fö r en stund efte r det tili lone rfö rsta gängen. Tidigare hade na av Nisse WolIsten och styre lsen beslutat att Ö ster- hans orkester.

En trevlig lördagsefle rby-före ningen , som jubilerade följande dag, sku lle få ett middag som länge stanna r standar. O ch nu gick de fö l- kvar i min net.

Gurli Nurmi jande tili Paul-Erik K ihl·

Seniordans under ledning av Å ke Lindgren ägnar sig så från Karis stad genom karispensionärerna åt och visade vid jubileet upp vad de stadsdirektören som överlämnade ett vitt kuvert, sokan . cialnämnden genom G öthe varande service inom alla sektorer.

Karis stad bjöd katTe Sä dälig ekonomi har Kari s stad inte eftersom staden

svarade Wr kaffet med li lltugg som serverades i sko· la ns matsal. Och de nhär gä nge n fick föreningens egna värd innor vara gäster -

slade n ställde ocksä kö ksoch serveringspersona l li ll förfogande .

Vid Hindsl1!ter Fjellstue inträffade resans enda missöde som resulterade i två par skrapade knän , bevil/nat av s.g.s. alla av oss.

FORTSÄTTNING ••••••

salongsdans på hotellet , och det säg sä rart ut nä r de

H östka las magna herrarn a svävade ut ••••••••••• från sid. 12 på dansgolvet med de yngsta bland dame rna ; medan det han höjde hande n och läste gick undan med fart och Herrens välsignelse över kläm när ungherrarna oss; denna välgängsö nskan svängde om med de äldre. som fär en helt annan tyngd He mresan gick sedan i tät när en icke-Ie kman utta lar dimma genom Sverige , och den. Och för de nna enkla, då vi på kvälle n anlöpte Masköna högtidsstund skall han riehamn och tog farväl av de ha ett stort tack av oss alla kramgoa ålänningarna sä deltaga nde resenärer. va r de tta det sista ro liga som Den dagen äkte vi långt hände under he la resan. och länge - och söderut , eftersom smä boksnår och bokskogar, i fa ntastisk höslskrud , började dyka upp .

Nu gällde de t att läta sig in· D et är en oöverskädl ig tro duceras pä G ra nd Hotell La rv ik , sam visade sig va- skara värdfolk vi borde fö r allt de gjort fö r oss tacka ra en angenäm be ka ntskap .

Ett par herrar ur hotellets svensktalande pensionärer ledning hade sett som sin frän Finland under den sköplikt - eile r som sitt nöje? na oktoberveckan, men vi - att helt älskvä rt möta upp sände r bara ett ur hjärtat vid den läckra dinen och kommande T ACK tili er hälla oss sällskap. T ack även e n fö r alla och alla fö r e n genom följ ande fö r det!

Sirkka Sundroos De n sista kvällen blev de t

Mera musik

Efter kaffet bjöds det mera blåsmusik och dessutom visade seniordansarn a under

ledning av Åke Lin dg re n upp sina färdi gheter. Nils W o lI s l e n ledde allsången .

Ö Sl e rb e r g H i lm an

och

som

Bi rgitta gay

en

kloeka , LL-Tourist Se rvice geno m Kaj L ind h o lm och Bi rgitta Wik s t rö m, MB I geno m rek lo r Bengt-O lo f Sv a n b äc k och Margol Sva n b äc k , Ka ris fri villiga brandkår genom Pa ul-Erik Kihl s t e dt som fi ck en run gande applåd nä r han meddelade att Karis FBK beslutat fö rlänga det nu varande hyresavtalet med före ningen på ytterligare fem år. Tili samma hyra - vilket betyder 0 mk !

Ka ris-Poj o sparba nk uppvak tade genom sin direktö r Hans-Erik Back m a n och Bengt-Olof Sva n b äc k samt Karis fö rsamling genom Ulf E me le u s som uppva ktal i kaffepause n.

Ä nda sedan startenför 15 år sedan har Waldemar Heinström ståll i spetsen f ör Karis pensionärerna. Här tackar hall för all uppmärksamhet som kom föreningen tili del vid jubileumsfestell ,

Historik Rauha P i hl s lrö m hade sammanställt histo ri ke n öve r föreni ngens 15 å r. Och hon avslutade: - V i har undrat varför vi

trivs så bra. Är det månne Wa llo som dra r? Eiler är de t det frö som såddes i de n goda jorde n för 15 är sedan som bär frukl hundradefall.

Visklubben Karis pe nsio nä rerna hål· le r sig med en egen visk lu bb - fö ru to m också ege n orkester med de l ta lande namnet H å ll ig å n g - som leds av Jonaihan LUl z . O ch de t är e n visklu bb som med fog kunde ta namnet Ka ris pcnsionärers kör eiler varför inte Seniorkören .

Hyllningskör Kaffet smakar som alltid när pellsionärer samlas. Så också vid Karis-föreningens Efte r Oere officie ll a hyll- 15-årsf est.

18

Tippa med God Tid: Vad är kvarstad vad betyder chinjong?

Hasse har åter en gång samm anställt en jultävling för God Tids läsa re . Oet gäller att veta vad ett antal ord i verkligheten betyder.

Tre alternativ ges.

Om Ou tror att det första är rätt rita då e tl kryss i Tut a 1, om det andra alternati vet är rätt rita ett kryss i följande ruta oeh om det tredje alternativet är rätt i den tredje rutan.

Bland dem som tippat rätt utlottas fem musikkassetter.

allmogens smeknamn på tjuren som gick på bete med sina kor och kalvar. Flock och fa rnöte talade man främst om då kreaturen drevs hem från betesmarkerna eiler sätern .

B KVARSTAD

1. 1 Oalsland fa nns under medeltiden en välhävdad by och eli herresäte som vardera hette Kvarr. Kung Eri k läspe och halte (f.ö.

Grönköpings grundaSvaren ska var redaktiore) som personligen nen tillhanda senast den 17 var på plats år 1237 för januari 1991. Märk gärna att upphöja byn tili kuvertet "Jultippning". stad läspade naturligtLyeka tili! vis fram i sitt grundRed. läggningstal Kvalstad , och eftersom det var A FLOCKOCH kungsord var det bara FARNÖTE för invånarna att foga 1. I ett utkast tili sin översig. Härifrån stammar sättning av Bibeln på annars den finländska 1520-talet talade Olaus grenen av ätten SvinPetri om f10ekar av fahufvud fast man på det rao-nöt som ömsom hållet talar om Qvalvar magra , ömsom festad i st.f. Kvalstad . ta . Uttryeket "f1oek Som för övrigt inte och farnöte " kornmer längre existerar. troligen härifrån fastän X. När städe rna Herculasomliga forska re hävneum och Pompeji 79 dar att del gällde Joe. Kr. ödelades vid ett sefs stora brödrafloek våldsamt utbrott från som fiek driva faraonöt Vesuvius, stod bara hem tili pappa Jakob . några kvarter kvar X. Farnöte betyder helt oskadda . Oessa rester enkelt sällskap på färhann Plinius d.ä. döpa den . Oet allittereranom tili K varstad innan de "f1oek oeh farnöte" han själv omkom unstår att läsa redan i der räddningsarbetet. kung Magnus EriksPå latin skrevs namnet sons landslag från ea . naturligtvis Quarstad.

1350. Oet var natur2. Så kallas en åtgärd ligtvis inte fråga om som någon överhetlig ett fotbollslandslag överexekutor tar tili då utan en lag som gällde han viII beslagta egenför rikets landsbygder. dom eiler utfärda för2. Farnötet var förr i säljningsförbud för viss många sammanhang tid . Medan man fors------ ----- ---, kar i klientens skrala I och möjligen något

1

A

X

2

I I I I

I I 1.

I

[l'

B

I I I

I

C

D E

7

skumma affärer .

C SOL-

F G

KONUNGEN Ett historiskt epitet som man "pådyvlat" G ustaf III o m vilken Esaias Tegner bl.a . skrev "Oär låg ett skimmer över Gustavs dagar" och i fortsättningen påstår poeten att "det var

501

däri".

X. Så benämnes kejsar Karl V, stundom också hans son Filip II av Spanien eftersom de kunde säga: "solen går aldrig ned i mitt rike" .

Nästan så sant som det var sagt.

2. Oet kallas konung Ludvig XlV av Frankrike , vars symbol var

en soi som bredde ut sina strålar över jorden . Redan som prins kallades han av mamma och pappa för solk-ungen eftersom han så ona solkade ner sig har en , här icke

H

1 J ro

namngiven,

D L

forskare

påpekat.

K

SKYGGLAPPAR

1. Benämnes de i regel svarta masker sam

somliga Ijusskygga personer tar på sig då de sysslar med mörksens gärningar.

X. Oet var ögon lappa r som fästes på hästens huvudlag för att "det-

vikingatiden den slräva och saltbemängda hårväxt som särski lt de som rodde på vindsidan brukade begåvas med på underarmarna .

G

LUSTRUM

ta redan av naturen så

1. Oet var de små mer in-

skygga djur" inte skulle skrämmas av vad som hände vid sidan om fä rdvägen. Oet var frä mst städernas droskhästar som förseddes med skygglappar.

2. Bland de nomadiserande samerna, sam ju förr allmänt kallades lappar, kunde man stöta på en mängd enstöringar som försökte und vika all ko ntak t med andra människor, särskilt ieke-stamfränder . Oessa typer brukade man benämna skygglappar.

tima kabinetten i forn a dagars glädjehus i Paris och Amsterdam.

X . På mindre lantgå rdar som inte hade råd att hålla sig med separata lusthus byggde man inglasade verandor som ona lite förnämIigt kallades lustrum.

2. Lustrum är latin och betyder reningsoffer som censorerna skulle genomgå då de tj änat ut sina fem år i ämbetet. Sedermera använd som beteckning för en femårsperiod i stö rsta allmänhet.

E FÖDKROK 1. Innan årdret oeh senare plogen uppfanns använde man en krokig trädgren eiler träd rot för att luekra upp jorden.

Ursprungligen gällde födkroken det styeke som man under ett dagsverke hann plöja med kroken.

X. Födkroken var fäs t i änden av en lång stång i äldre tider, då speciellt farliga djur i de zoologiska trädgårdarna skulle utfodras.

Särskilt tigrar, krokodiler oeh vissa ormar vågade d jurskötarna inte mata på annat sätt .

2. Så kallades en krok som hängde från taken i visthusbodarna i vilken man hängde upp de rökta skinkorna oeh stö rre styeke n av annat slags kött samt fisk eiler fågel.

F ARMBORST J . Föga generande hårväxt i armhålo rna hos bl.a . hottentotter oeh australnegrer, uppger språkveta ren Gerhard Bendz.

X. En avaneerad art av pilbågen som var försedd med stoek , pilrän na oeh avfyrningsmekanism. Troligen uppfunnet i Kina ea 200 f. Kr. A r 1139 förbjöd påven detta farliga vapen i strid mellan kristna; mot otrogna var det fritt fram .

2. Så kallade man under

H

KANONISERING

1. Innebär att någo n speciellt vördnadsvärd avliden förklaras för helgon. Sedan år 1170 är det påven som ensam bestämmer

ve m sam

skall införas i helgonförteckningen , kanon .

X. En musikterm som anger när en, i regel blandad , sångkör skall övergå från att sjunga å capella tili att sjunga sången i kanon, d. v.s. då Slämmorna i tur och ordning intonerar sången. Vanligen i ordningsföljden alt , ten oT, sopran, bas.

2. Termen hör tili krigsmarinens

vakabul är.

skapets den I

j

år 1540 gojorna med t.ex . russin för 28 pund. Fåglarna hö lls i stora burhus och pratade på av hj ärtans lust med varandra . ldiomet kallades för burspråk.

X. Ursprungligen , under medeltiden, borger-

CHINjONG

1. "Och småkryp bo uti chinjonger men i mitt hj ärta bor blott du" .

Sjunger man i en strof i en gammal slagdänga som inleds med "Cava ll och potta finn s i Kille (killespelet)".

Småkrypen var huvudlöss och ch injongen själv var en hårpung eiler en valk av löshår sam damer i minen av 1800-talet f1uffade upp frisyren med .

X . Oen intriganta kinesiskan Chin Jong vann en viss ryktbarhet då hon assisterade sin speltokige make Mah J ong under de ofta förekommande spelkvällarna såväl hemma som bona . Kinesiska feminister kallar än i dag Mah Jo ngspelet för Chin Jongspelet.

2. I James Fennimore Coopers "Oen siste I

mohikanen"

skymtar

som bifigur den sköna oeh stolta hövdingadOllern Chinjong, egentligen Chingjong.

Namnet hade hon ener fadern Chingachgook.

Hon va r således syster tili "den siste mohikanen " själv, den ädle och tappre Uncas.

1 BURSPRÅK

sas hav utspisade man

även den

balkongliknande utbyggnad varifrån kungörelserna lästes upp för allmänheten. Senare också namn på andra täckta balkongIiknande utbyggnader.

2. Oet är den förbrytarslang som inspärrade individer använder då de kommunicerar med varandra beträffa nde rymningsplaner eiler då de dryftar nya "bravader" ener frigivningen .

När kanontornen på ett nytt slagske pp ska ll bestyckas brukar man tala om att fartyge t kanoniseras . Gäller numera all fa rtygsbeväpning oberoende av typ, kaliber och anvä ndning.

1. "Man kan lära en Papgooi ja tala som en människa" påstod skalden Leopold 1778.

Man höll sig förr med stora mängder papegojor och vid Gustav Va-

sammanträ-

men

K

BIFROST

1. Oen första höstdagen då temperatu ren sjunker under noll kallas bland biodlare och insektforskare för bifrost-dagen. Oå stänger nämligen bina in sig i kupan , ställer tili med den stora drö narslakten och kryper sedan samman i stora klum·

par för att hälla sig varma under den kaila vinterperiodens

stora

vara nitiga som bin följande sommar igen.

X. Bifrost är rostbiff i det kufiska slangspråk som talas i svenska Malung oeh ordet är av samma typ, med omkastade stavelser, som fik a för kaffe (kafi) , Rika för Karin (Kari) . En bokstav lämnas o na avsiktligt bort för att göra språket obegripligare för utomstående såsom just i rostbiff-bifrost.

2. Bifrost är den skimrande, vaeklande bro som enligt asaläran band samman himmel oeh jord , m.a.o. det vi kallar regnbågen.

Heimdall vaktade bron på den himmelska sidan medan niekan Modgunn dirigerade trafike n nere på jorden .

L

LÄGERVALL

1. Man "Iägger ivaII" ett åkerland som verkar utsuget, och besår det med kväverikt vallhö , därav namnet. Uttrycket kom med tiden att förkortas tili lägervall . Numera i dessa rätt kreaturslösa tider är det ovanligt att man "Iägge r ivaII ", utan man låter åkern ligga i träda i stället.

X. Lägervall innebär förfall. BLANOAREN får berätta hurudant : "Gården var intecknad upp över öro nen.

Samtliga byggnader hade satt sig ulOm svinstian, sam

hade

lagt sig. Gödselstacken luktade så , all man knappt vågade sticka näsa n i den . 1 stallet stod en vanryktad häst , tydligen so", spiltfyllnad" . ..

2. Lägervall var en f~r­ skansning

som

forr

uppfördes tili härens skydd mot fie ntliga överfall. Ett gigantiskt exempel på en sådan lägervall är den kinesiska muren. Oen skulle ursprungligen uppföras bara just tili härens skydd , men så tog kriget slut. Kineserna hade dock "fåtl farun på sej" så de fortsatte byggandet, nu med det målet i sikte att skydda hela nordgränsen oeh Ii te tili mot invasions-

söm n. Och för att orka

2291öste krysset i senaste God Tid Inom utsatt tid har 229 lösningar sänts in för krysset i God Tid nummer 6. Och fru Fortuna har gynnat följande fem personer: Georg Museliu s . Västanfjärd , Gigi Li ndbl om, Hangö, Edith Lindgren , Helsingfors, Maggie W o lff , Åbo och Valter Grenman i Esbo .

Samtliga fem får varsin musikkasse tt .

1 detta nummer finns eli helsideskryss som vännen Hasse har sammanställt.

Lösningarna ska vara redak- "-,~~~,il::J8~~~~~~~~~J.m%fr~~ti~A tionen tillhanda senast den ii 17 januari . Alltså nästa år d .v.s.1991.

Nästa nummer av God Tid, nummer 1, utkommer den 29 januari 1991.

Tili dess trevlig krysslösarjul.

Red.

19

Jurlslbyrå

O. LINDELL Välkomna gamla och nya

" caf~ '.

kunderl

FORELLEN Korpo

OBS! Fn lelelonrådglvmng

Tel. 926·312 02 Öppel alla dagar

Tel. 921·88 97 59.

Byrån sköler alla lundlska ärenden, även Irla ränegångar och lörsäkrmgarnas rättsskyddsårenden.

Slorgjhdsgatan 2. PAAGAS

Tel. 921·88 97 59.

Tel. 921·88 77 18.

I BESTÄLLNINGSBUSSAR: I BESTÄLLNINGSBUSSAR WERNER HENRIKSSON AB BORGA Tel. 915·17 10 42

HANGÖ TR AFIK

Smedsgränd 4, Lovlsa

BUSSBESTÄLLNINGAR INVABUSS Tel 911-81004

Tel. (915) 531 529

Finlandssvensk jul-single för handikappade barn Folkh ä lsa n och en rad unga fin landssvenska artiste r ger ut en ny finlandssvensk julså ng " Lå t julens stjärna Iysa" so m single . Intäkterna [rå n fö rsäljningen av skivan går ti li handikappade barn.

Johanna Alm a rk och Niklas R osst rö rn . de bärande krafterna bakom skiva n ,

tycker an det är viktigt an ställa upp för ha ndikappade barn både här hemma och utanför landets gränser.

Folkhälsan blev en naturlig samarbetspartner eftersom organisationen redan i flera Ar har jobbat med handikap. pade barn.

Teamet bakom skivan är ge nuint finlandssvenskt.

Sånggruppen Octopus back· ar upp solisterna Johanna Almark och Nik las Rosström.

Texten är skriven av Johan Finne. Niklas Rosström har komponerat musiken. Johanna Almark står för körarrangemanget och Mika Siekkinen för orkesterarrangema nget. Tonsä ttaren. musikern Henrik O tto Don ne r bidrar med en instrumentalversion av låten på singlens B-sida och genom atl ställa sin inspelningsstudio gratis ti li ensemblens förfoga nde. Jo ha nna A Imark och N iklas Rosström har båda fåtl Svenska ku l-

Ulgivare:

r.r.

Ansvarig utgivare och

chcfredaktör Gurli Nurmi

Redaktionens adress: Centralg. 13 10300 Karis tel. 911 -36280

turfondens ungdomspris för sina insatser för d e t finlandssvenska ungdomsarbe tet.

Johanna st ud e ra r jazzsll ng och kö rledning vid Sibe liusa kademin. Ho n har redan hunnit skapa sig en namn som a mbitiös körledare för bland a n nat Akademiska Da m kö ren Lyran oc h sjä l v sj u nger hon med i gruppen Octopus. Nik las. som också studerar musik , är en aktiv fin landssvensk tusenkonstnår. Han verkar som musiker. redaktör , kompositör och kulturarbetare och Iiksom Johanna spelade han en viktig roli i den finlandssvenska hj ä lpaktionen IDAG. Och nu är det dags för nästa projekt. .. " Lå t julen stjärna Iysa" ges ut som single ti li adven!.

Den nya finlandssve nska julmelodin får sin ur-uppförande på Luciafesten i Finlandiahuset den 13 december. Det mäktiga liveuppförandet kulminerar med OCIOpus. Lyran och Akademen . drygt hundra så ngare som på det hä r sättet hjälper handikappade barn.

Den nya finlandssvenska julsi nglen "Låt julens stjärna Iysa" sä ljs på Luciafesten i Finlandiahuset. på Folkhälsan vid Topeliusgatan 20. via Folkhälsans landskapsoch loka lföreningar runtom i Svenskfinland och den kan också bestälias mot postförskon från Folkhälsan . PB 211. 00251 Helsingfors . Telefon (90) 434 9 1.

Skivan kosta r 25 mk.

GOD TID 1991 År 199 1 ulkommer God T id enligl följande: Nr 1 29 janoa ri 2 12 mars 3 2 maj 4 2 juli 5 10 september 6 29 0klober 7 3 decemb er

KARIS . Kopmansgalan 4

Tel. 911-30 161

Rygg-Ledbehandling och massage

Gynna vara •• annonsorer

Naprapat Thomas Sundqvist

BROMANS OPTIK Kungsg. 8. EKENÄS Tel. 911 -62949

Hartmansgränd . Vasa Tel. 961-11 64 30

UR - OPTIK

GULD

OPTIKER

FÄLTMARSCH EKENAS. Kungsgatan 11

lel. 911-711523

KARIS @PT I K Kb

~~ y

02880 VEIKKOLA Tel. 26 83 74

God mat I hlstorlsk mlljö. Öppet alia dagar

1~.~h!~I~Ma

- olikB läkninlf8processer

0

Borgå Traflk Ab PONoon Liikenne Oy Verkstadsvägen 11 06100 BORGA Tel. 915-170 426

ISSN 0359-8969

För behandling av: - smärta - inflammation

OY ALOIN STRENG Ab

MATSTÄLLEN

Svenska Pensionärsförbundet

MEDICINSK LASER

'

KOpmansgatan 11

INGVES - BUSSAR Närpes. 962-420 46 Vasa. 961-11 20 46

Auto-Buss Bäck & Östma n Fattiggränd 6 65610 KORSHOLM Tel. 961-152 495

Ab Tidstrands Linjebillrafik 07900 LOVISA Ingenjörsv. 4

Tel 915·531 865 Be s läll nlngs bussa r.

-

GUY D AHL Q U I ST

"""""''''

lB...(967)213311

Finnsec Global ger avkastning på internationeU nivå De internationella p laceri ngsfonderna är nu ti ll gängliga ocksä för privatpersoner. De erbjuder många fördelar.

H e lsingfors Sparba nks eget alternativ för våra kunder är Finnsec Global.

Utvecklingen på den inhemska värdepappersmarknaden har detta å r va rit synnerligen ogynnsam. Aktiernas börskurse r har fr .o. m .

1.1.1990 sju nkit med i genomsnin 32 ,2 %. Orsakerna tili detta kan sägas bero främst på avsaknaden av ma rknadsstimulerande å tgärder på hemmamarknaden . En aktiv roll spelar givetvis även krisen vid Pe rsiska viken. nen inte rn a tio nella placeringsmarknaden har naturligtvis ocksä reagerat tili följd av kri se n . Kursfluktuationerna vid de stora internationella fondbörserna ha r dock varit betydligt mindre och uppvisar e j en enhetligt mönst e r. Då en de l börser visa t nedgäe nde trender har andra gån i motsa tt riktning. En ingåe nde kännedom om de n in ternationella värdepappersmarknaden och en långsi ktig p laceringsfilosofi. där balans råder mellan avkastningskrav och riskspridning , ut gör en absolut nödvä ndighel vid all placeringsverksamhet i dag.

Fi nnsec Global fyller vä l dessa krav . För p laceraren betyder detta a n förutsänningar finns för an få god avkastning på sina pengar.

Här är värdestegring och avkastning inte heller beroende av några få företag i e n och sa mma land. De n a isin tu r in nebär en större spridning av riske rn a vil ket minimerar riskerna för ku ndens del.

För kunden är fondplace-

ring både lätt och behändigt. Fondens placeringsobjekt väljs av experter som förvaltar det placerade kapi lalet. Gängse valuta för Finnsec Global är finsk a marko och även aktie not e· ringarna och priserna anges i ma rk o Man kan fö lja med kursutvecklingen i Kauppale htis spalt för Internationella Placeringsfonder.

Finnsec G lobal har Ivå slag avaktier Aktierna i A-serien berätti gar tili e n å rlig utdelning .

De t hä r alternativet väljer ma n om ma n anser de n å rli ga avkas tnin ge n vara det viktiga. För B-a ktiern a får man ingen kontanl utdel ning. utan vä rd e t på dessa aklier höjs å rligen med den summa , so m motsva rar en utd e lning. Då hela vinsten å terin vesteras ä rligen . ökar kapitalet på längre sikt. Det betyder a tt o m ma n säljer sina aktier efter t.ex . fem å r ka n man vä nta sig försäljningsvi nst och ska ttefö rm ån.

1 allmänhet ä r det förm å nligare an placera i utländska fonder på längre sikt.

Köp och fö rsäljning ava ktier Finnsec Globals aktier säljs i HSb :s alla kontor.

Aktiens värde är 97.73 mk (3.12) och minimiplaceringe n ä r 5.000 mk . Föru tom aktiens pris debiteras en provision om 3 % samt därtili bankens expeditionsavgift. Om kunden ö nskar sä lja sina a ktie r debiteras 0.5 % i provision sa mt bankens ex peditionsavgift .

Fondaktierna kan deponeras i banken i s. k . öppet förvar. HSb sköter d å om alla rutiner och köper och säljer enligt kundens önske-

Tel. 911-30940

;ie~

'. • 1

KVRKSLATT

OITIK

HSB s hus v,d lorge. 'el. 298 1927

BAC KMA NS OPTIK ~9111.ga.'1Z26~

(--)r, '-1:

OPTIKER N. LILJA ÅBO. Humlegårdsgatan 7 Tel. 921·33 2187

m ål. För de t ö ppna försvaret debi te ra r banken e tt a rvod e enligt banke ns serviceta rifr.

Beska ttnin g För försäljningsvinsten på fondaktierna beskattas e n i Finla nd fast bosatt pe rson e nligt bestämmelserna för vinst p å öve rl åtelse av lös egendom . När placera re n säljer sina a kti e r efte r fem ä r ä r beska ttninge n alltså lindrigare.

Den sam äger aktier i A-

Optikos Aschan Ky

Vuonkalu 13 Berggo1lan 13

10900 Hanko 10900 Hangö Puh 911 / 84830 Tel

serien bör komma ihåg, a tt även dividendutdelningen bör uppges i inkomstbeskattninge n . Något förmögenhetsinkomstavdrag godkänns inte nä r det gäller utlä ndska pl ace rin gsfonder.

Fondak ti erna utgör egend om so m beläggs med förmöge nhetsskatt i Finland.

D e n nedre grä nse n för beskattningsbar förmögenhe.t 1990 är 1.060.000 mark o (Uppgifterna o m beska ttningen baserar sig på uppgifterna i oklober 1990).

Välko m men som p referenskund!

HSb :s preferenskund 1990

- hl:taJar lngen komoöverföringslvgifr -

skötcr kontantbct3.1ningar avgiftsfritt far snabbkontoutdrag i kassan avgiftsfntt vixbr konumvalutl 3.vgiftsfntt bcralar mgcn krcdnreservcnngsprovh,ion fJr 50 0 u rabJt[ pJ nyn bankfack har avgiftsfn bcralningstjänst fir en pt!':lonlig radgivarc.

Förur. . änmngcn fer 3U bli prclcrcnskund af mmimum 40.000 mk i sammanlagda dcposttloner eiler en lönekomo med kredit med en Jimit p~ minst 40.000 mk eiler ett Mag· numkonto. förmåncrna är 1 kraft kalcndcclrsvls. armarc informauon gcr v~ ra kontor l

~

Helsingfo~

Sparbank

Lösningarna tili krysset i della nummer ska vara redaktionen tillhanda senast den 17 januari 1991. Redaktionens nya adress är: Centralgatan 13, 10300 Karis.

Märk kuvertet: " Kryss 7".

Namn ...............................................................................................................................

Adress .............................................................................................................................