God Tid 6/1983

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET PENSIONARSFCRBUNDET r.I.:5 r.f.:s ORGAN

-=-

Arg.11 Arg. 11 - Nr 6

13 december 1983 1983

~

tj ~

...

tillons.a.. tillöns"ar alIa alla sina lasape, läsare, medaplletape medarbetare oeh och annonsopep annonsörer

God Jul och

Gott Ny Nytt tt Ar År 1984

2

Svenska pensionärsförbu ndet en finlandssvensk samlingsrörelse J ,

Som någonting naturligt och sjäLvfallet ser vi i Svenska Pensionärsförbundet samarbetel med de riksomfattande finska pe.n sionärsförbunden. Styrkeförhållandet anges av medlemsantalet vilkel för de tre slörsta rör sig om 80.000-90.000 och 100.000. Tar vi som jämförelse Sveriges pensionärer i de båda förbunden med ca 480.000 medlemmar så innebär medlemsanlalet hos oss om ca 325.000 alt pensionärerna är rätl väl organiserade. Här visar de fins ka för bunden, alla med anknytning tili de politiska partiema, på stor anslutning.

Vid pensionärsförbundens ledarmöte i Helsingfors den 19 oklober där vårt förbund fungerade som värd försökte jag i mitt hälsningsanförande, som även översatles lili finska , framhålla betydelsen av samarbele mellan vår a förbund . Förra riksdagsmannen och lalmannen J.V. Sukselainen bl.a. slöd de de åsikler som framfördes och som jag älerger Om vi ulgår från alt anlalet pensionärer i vår a landskommuner och släder alllmer börjar närma sig 20 % av befolkningen - del rör sig d å om nära en miljon människor som våra organislioner represenlerar fra mslår värdet av vårt möte som mycket betydelsefullt.

J värI aLltmer pressade ekonomiska läge utgör pensionärerna en grupp som är mycket känslig för dessa ekonomiska åtstramningar .

Och i detta läge riktar pensionärerna blicken moI våra organistioner.

Trots att vi i förbunden , när det är fråga om våra medlemmars ekonomiska inlressen, mle har samma möjligheter tili pålryckningar som fackföreningsrörelsen , ökar tryckel på organisalionerna från medlemmarnas sida. Den lrygghel som de under åren i arbelslivet efterslrävat har rubbals - bl.a. genom beskatlningen av pensionerna.

Osäkerhelen ökar och vid sidan av polilikerna står våra organisationer för bevakningen av pensionärernas intressen. De gemensamma rikUinjerna härför ser jag som dagens viktigasle fråga .

Samverkan och samarbete mellan våra förbund ser jag som yltersl nödvändiga vid lösningen av berörda frågor. Ett gemensamt uppträdande ger slörre lyngd och ett högre värde åt våra framsläLlningar tili myndigheter och politiska inslanser. För en så stor befolkningsgrupp som pensionärema borde möjligheter tili direkt!, överläggningar med statsmakten kunna ordnas. J Sverige t.ex. har pensionärsorganisationerna lillkämpat sig överläggningsrält med ministerierna. Överläggningar som visal sig ge resullat i vad som rör penionärernas behov och rältmätiga inlressen." Överläggningarna vid mötel gay även belägg för det samarbele som mer och mer befästes melian våra pensionäsförbund.

Del är mot bakgrunden av ovananförda och del program som vi i vårt svenska pensionärsförbund för fram - kurserna, seminarierna, vinlersamlingarna och våra "dagar" - ett reseprogram där vi försöker variera så långt del är möjligt för alt lilifredsslälia olika inlressen - ett program som fortsätlningvis kommer att utvidgas för a lI betjäna föreningarna - som jag vili lala om förbundel som en finlands svensk samlingsrörelse. Här - i våra fö reningar bjuds ak tivitet och trivsel i kamratskapets tecken för dagens- och för blivande pensionärer. Vi emotser en kommande medlemsvärvnin g tili vår a föreningar med hop p och tillförsikl - våra svenska slrävanden tili gagn. Det budskap som vår tidning God Tid bär uI lili medlemmarna - etl väLredigerat inslrument - stäml för den svenska sammanhållningen bland oss pensionärer.

De rimfroslklädda träden i synfällel bjuder nu på de härligasle julkortsmotiv. Inför den stora högtiden stiger t roIS vår ävlan - moI bakgrunden av del våld, den nöd, del lidande som människorna i delar av vår värld måste bära på - en känsla av lacksamhel. Tacksamhel för fred, lacksamhel för arbele och för d agens trygghel.

Inför del slundande nyårel vili jag uttala mitt hjärtliga lack - tili förbundets anslällda, lili alia våra duktiga medarbelare, tili medlemmarna i vår stora pensionärskrets från norr lili söder. Med jul- och nyårshäLsning.

Tili var och en: Hör sdng, Mr spel, se ljusets flod, drick kaJJe, njut av tdrta god, fin fisk - med peppar, malad och känn Dig skönt hugsvalad.

4dl~ l'~' /

SVENSKA PENSIONÄRSFöRBUNDETS

KANSLI Viborgsgatan 9 , 00510 Helsingfors 51 öppet: vardagar, utom lördagar kl. 10- 14 Kansliets telefon 90-7537820. Kanslist: Maj-Britt Wikholm.

Verksamhetsledare: Rainer Nordström, tel. 90-753 7919 SPF:s bankkonto: HSB 405506 - 09691312 Postgiro: 1203 95 - 8

~CCIC:ICI Biskopens

julhälsning _ _~=>cc_=>cc_=ea

Skall det bli fred o

0

pa var jord?

Biskop Erik Vikström Det är få frågor som har debatte rats så mycket den gångna hösten som frågan om fred oeh spedellt det kristna fredsengagemanget Endel mar",*,erar på med plakat och fanor, hängivna och överlåtna åt sin sak. Andra åter står där ganska skeptiska, någon tili oeh med helt awisande. En del ser den allt starkare fredsrörelsen som något etiskt förpliktande som man inte har moralisk rätt att ta avstånd från.

Andra Ater ser i fredsrörelsen Antikrist själv på marseh. Vad skall vi tro? Den frågan kan vi verkligen ställa 055 så här inför julen nAdens år 1963.

Jag vågar tro, att de nesta av er som nu kaUas pensionärer är en

fredsälskande generation. Ni har upplevt krig oeh olard. Ni vet mer än de nesta av 055 yngre som denna höst har marseherat för fred. Ni vet av erfarenhet vad krig, otrygghe~ förluster i döda oeh sårade, ransonering och nödtid viII säga. Ni viii inte krig. Ni viii ha fred med alla. Ni viii inte hota någon och är hjärtligt nöjda, bara nl får leva i den fred och trygghet vi nu har.

Men ni är realister oekså. och ve~ att friden kan Oy sin kos hastigare än någon anar. Ni har sett tillräekligt av människolivet och människonaturen för att väga tro på några lätta eiler blåögda fredslösningar. Oekså denna jul tlyter det myeket blod mellan stridande folk och grupper. Skall det någonsin bli fred på vår jord? Jag anar många pensionärers realis~

tiska skepsis.

Personligen ser jag saken så, att vi inte har något vai. Oberoende av om världen blir bät1re eiler

ej måste vi arbeta för fred och nedrustning. För mig är det en allmänmänsklig oeh etisk fråga. I solidaritet med vår världs Oyktingar och oskyldiga offer för vAIdet och i solidaritel med alla dem som kun de läkas och mättas redan med små proeentsatser av det som nu ålgår tili upprustningen måste vi protestera mot kämvapnen och upprustningsvansinnel Jag ser detta alltså som en allmänmänsklig, etiskt förpliktande sak oeh inte som nägot spedellt kristet i och för sig. Vi är för fred på samma sätt som vi är för nykterhet och hälsovård. När jag hade förmänen att i höstas på Senatstorget tala tiU 60.000 fredsdemonstranter, var jag mån om att dä inte heller blanda in särskilt myeket kriste ndom i det hela.

Jag vädjade tili fömufte ~ rättskänslan och folks moraliska medvetande såsom de instanser vilka borde driva alla tänkande människor av god vilja att sluta upp kring fredens och nedrustningens sak i samlad protest särskilt mot de kämvapen som nu monteras upp allt närmare varandra.

Den s.k. kristna fredsrörelsen har ibland skadat egen sak genom att göra fredsarbetet tili något exkIusivt kristet Det är det bara inte. Uka litet som ivran för nykterhe~ hälsovärd och åldringsvArd är nägot exkIusivt kristet i och för sig. Sädant borde alla

m änniskor oberoende av tros-

;)

uppfattning ge sitt slÖd. Oeh den som är kristen borde naturligtvis vara dubbelt moliverad därtill.

Men sedan finns det nog också nägot exkIusivt kristet Därom handlar julen. Det är det glada budskapet om en fred av annat slag. en fred som bygger på frid med Gud genom syndemas förlåtelse och en ny fridens livsstil genom samma nAd. "Ära i höjden åt Gud oeh på jorden fred åt dem han har utvalf' sjunger julnattens änglar enligt nya bibel· översättningens synnerligen opoetiska version. Om fred handla. de~ om fred genom Guds Son, Herren J esus Kristus. Därom handlar syndafb rlätelsens evangelium som ger trygghet för tiden och hopp för evigheten. Detta evangelium har genom århundraden gått som en glad hälsning från människa tili människa och från generation tili generation.

Oekså under krig och ofärd och aU slags ofrid har detta fridens evangelium banat sig väg tili hjärtan och hem, förlösl, tröstat och förvandlal Med denna frid i hjärtat känns det gott att räeka handen tili medmännisk"or nära oeh fj ärran för att vi tillsammans mätte leva så som Gud viII att vi skall leva. Oberoende av, om det nägonsin blir fred pä denna jorden eiler ej. God jul oeh julefrid önskar jag er allal

0

33

RAINERS RUTA Nu har har Svenska Svensk a PensionärsförPension ars for Nu bundets nya nya stadgar stadgar trätt tratt ii kraft. kraft. bundets pa årsmöArsmoSt adg arn a godkändes godkandes på Stadgama te t ii mars mars 1982 1982 och oeh inlämnades inlarnna des tet borjan av av till förenings fOren ingsrregistret egistret ii början tili maj samma samma år. fir. 1I november novemb er 1983 1983 maj returnerades stadgarna sta dg arna som som godgodreturnerades till förbundskansliet.

Iorbun dskansliet. EnEn kanda tili kända ligt de de nya nya stadgama st adgarna skall skall vi vi ha ha ligt bad e hösthost- oeh oeh vårmöte. va rm ot e. Det Det var var både pA ett ett stadstaddoek inte in te möjligt mojligt att att på doek geenligt sätt satt fA fA ett et t höstmöte hostm ot e geenligt samm ankallat denna denna höst. host. Efter Ef ter sammankallat rAdfrAgat en en jurist juris t pA pA föfoha rådfrågat att ha reningsregisterbyrAn har vi gA ga tt in reningsregisterbyrån gan g undantagsvis undan tagsvis for att denna gång för forratta valen va len av ordför or dfor ande and e oeh förrätta pa vårrnötel. varmot et , Det Det här har bestyrelse på varmo tet ännu annu denna tyde r att vårrnötet tyder ga ng pAminner pa minner om det årsmöte ars mo te gång ha lls enligt de gamla ga mla stadsta dsom hölls garna. Hösten Host en 1984 hAller haller vi det gama. hostrn otet. 1I Iorsta stadgeenliga höstmötet. första cir kularbrev kommer vi att nogcirkulärbrev in former a föreningarna fOreningarna grannare informer sta dga rnas tillämptillamp om de nya stadgamas VArmote t kommer att hålhAInin g. Vårrnötet ning. tis dage n den 6 mars mar s 1984 i las tisdagen Helsin gfors.

Helsingfors. host har samarbetet Denna höst mell an de riksomfallande ri ksomfattand e penmellan sio na rs forbunden varil varit intensivt. sionärsförbunden mlensivt.

PA annan ann an plats i denna tfdn ing På tfdning Inga r en redogor else over ingår redogörelse över de gemensamma initiativen. När Nar detta mensamma annu inte tili till alia skrivs kan kan man ännu alla delar rblicka res ultaten av delar ove överblieka resullaten delfra mstalln ingarn a . I1 ali a han alla händelframställningarna. ser te man se det som ser mas måste som positivt

Kyrkans juleklockar kaila. kalla. • •

at t pensionärsorganisationema pens ionarsorganisati onerna att up ptra t t helt helt enigt enigt vid vid handlägghand lagguppträtt av de de aktueJla akt uell a frågoma. frAgorna. ningen av ningen En preliminär pr elimin ar sammanställsa mm anstallEn over resor resor som som planeras planeras ununning över der år Ar 1984 1984 ingår in gar även aven ii detta detta der nurn mer av av God God Tid. Tid. Det Det kan kan nummer handa at! att reseprogrammet reseprogr ammet ännu annu hända eller aatl tt någon nagon av av nagot ut okas eiler nA got utökas de närnnda namnda resoma resorna faller faller bort. bort . Vi Vi de tar dock dock emot preliminära pr elirnin ar a anantar rnalningar , vilka vilka ii detta detta skede mälningar, annu inte in te är ar bindande. bind ande. Det Det kan ännu att noter noteraa för for framtifra mti vara ska l at! var a skäl Pension ar sden att när nar Svenska Pensionärsforbundet är ar meda rnedarrangor fOr rrangör för förbundet r esa så sa ingår ing ar förbundets fiirbun dets nnagon ågon resa namn alltid ii annonsen. Pensionars reso r har vilken vilke n researranre searr annärsresor gor sam 80m heJst heist rätt ratt att utannonsera. utannonsera . gör behove r för for den skull inte inte Det behöver frAga om vvar resa . vara frAga Ar resa.

Tr ots oron oro n ute ute i väriden va rld en kan vi Trots ha r i vårl va rt land la nd av allt alit att döma doma här fir a en god jul. jul. Det Det är ar alla alia penfira sionarer förtjänta fortj an ta avo avoJJularna ularn a har sionärer va ri t så sA här har goda. god a . För For in te alltid varit inte ar jultiden jul tiden en aktiv ak ti v Iore ningama är föreningama Nastan utan undantag firar tid. Nästan varj e pensionärsförening pensionarsfor ening en egen varje julfest. Även Aven under und er julen finns juliest. gAr del myeken ensarnhet. ensamhet. Om vi gär det in för fOr alt att gora na gon annan ann an mangöra någon människa glad, kanns jul en säkert sak ert glad, känns julen aven för for oss mycke l gladare myeket gladare även sjalva, För min egen del onskar önskar själva. For jag jag ali allaa pensionarer pensionärer en rikugt rikllgt GodJul. God J uJ.

Foto:: Adele Rleks Rieks Foto

Pensionarsorganisationerna Pensionärsorganisationerna uppvaktar riksdagen

-

värd for för pensioSPF vard närsförbundens mote möte narsforbundens

Pensionsfrågoma en framskjuten plat platss i disku diskussionema PensionsfrA gorn a intog en ssionern a pensionärsorganisationer oeh besl besluten då 6 rriksomfattande iksomfattande pen sionar sorg an isationer oeh ute n dil överlade oktober.. Svensk Svenska PenslOnärsförbundet sto stod t ur all att overla de i oktober a Pensionarsforbundet d i 'tur fungera som som yard värd for för moren mötena denna gång. a denn a gan g. fungera Verksamhelsledama sarnm samrnanträffade den 4 oktober. oktober. Ord Ordföantraffade den foVerksamhetsledarna randena och verksamhetsled verksarnhetsledama lräffades den 19 oktober. oktober. Man Man arna tra ffades den ra nden a och fattade beslut om att besöka riksdagen oeh uppvakta riksdagsfattade beslut om all besoka ri ksdagen och uppvakta riksdagsgruppema.

Uppvaktningen skedde den den 20 oktober. oktober. gruppern a . Uppva ktningen skedde Två skri skrivelser över)ämnades till tili riksdagen. riksdagen. I1 den den ena ena skrivelskrivelTvA velse r overlarnnades sen rnotsatter motsätter man man sig sig pl planema pä all att slopa slopa det del sA sä kallade kallade sen an ern a pA mellan-indexet vid vid justeri jusleringen av pensionern penslOnema. den andra andra nge n av a . I1 den mellan-indexet skrivelsen mots motsätter SJg fiirbunden förbunden planerna planerna pa pä all at! en en del del av av skrivelsen atter sig VALTA VA-reformen finan finansJeras med Penningau Penrungautomatföresieras med tornatforeVALTAVA-reformen ningens medel. medel. Dartill Därtill Ioreslog föreslog for förbunden atl riksd riksdagen skulle bunden all agen skull e ningens godkänna de de finansmotioner fin3IISmotioner som som olika olika rik riksdagsmän inlämnal, sdagsman inlarnnat, godkanna där man foreslar föreslär att att ell et! ea ea.. 2,3 2,3 miljoners miljoners anslag anslag int intas statsda r man as ii statsbudgeten för sto stödjandet av pensionarsorgan pensionärsorganisationemas verkbudget en for djandet av isationernas verkDet kan kan narnnas nämnas all atl ett et! likn liknande anslag funnits statssarnhet. Det sarnhet. and e ans lag funn its ii statsbudgeten de sena sen aste åren, men men had hade nu strukits strukits i1 regerin regeringens e nu gens bu dgeten de st e aren, budgetförslag. bu dgetfors lag, Pensionärsorganisationemas delegalion leddes vid vid upp uppvaktPension arsor ganisat ionern as delega tion leddes vaktEläkeliittos ordfor ordförande V.J. Sukselain Sukselainen.

Frän Svenningen av av Elakeliittos and e V.J. en. Fra n Sven ningen Pensionärsförbundels sida sida deltog deltog ordforande ordförande Alfr Alfred Smeds ska Pensionarsforbundets ed Smeds ska oeh verksamhetsledare verksamhetsledare Rainer Rainer Nordstrom Nordström.. oeh När pensionarsor pensioDärsorganisationema nästa gang gång samm samrnanträder Nar gan isationern a nasta antrad er Eläkeliitto som vardfor värdförbuDd. fungerar bund, fun gerar Elak eliitto som

SVENSKA PENSION~RSftlRBUNDETS PENSIONÄRSftlRBUNDETS SVENSKA tlSTERBOTTNISKA DISTRIKT DISTRIKT tlSTERBOTTNISKA Pensioniirsforbunden ober. T. Pensionärsförbunden uppvaktar upp vaktar riksdagen riksdagen den den 20 20 okt oktober.

T.V.V. pa på bilden bilden ser ser vi vi de de riksomfattande ran riksomfattande pensioniirsorganisationernas pensionärsorganisationernas representanter, representanter, till till hager höger riksdagsmiin riksdagsmän ffrån olika er. olika riksdagsgrupp riksdagsgrupper.

Ombudsman for tör Osterbotten: Osterbotten: Ombudsman Else-Maj Johnson Johnson Levonsg.

Levonsg. 14 14 Else-Maj 20. Telefon: Teleton: 961-11 961-11 94 94 10 10 65200 VASA VASA 20.

65200 9- 11 Vänligen ring ring heist helst kl. kl. 9-1 Vanligen 1..

Delegationens bankkonto: bankkonto: Vasa Vasa Andelsbank Andelsbank Delegationens 567008-- 55002307, 55002307, Vasa Vasa Sparbank Sparbank 104003962-6.

104003962-6.

567008

vid höstsamlingen i Jakobstad • Förbundsordförande A lfred Smeds ledde ordet och de sex riksdagsmännen fick mdnga frågor att reda ut. Frdn vänster Boris Renlund, Sten Söderström, Ole Norrback, Alfred Smeds, Matts Nyby, Håkan

Nordman, Hdkan Malm och Bjarne SUlld f rdn Fp-anstalten, som dock inte behövde öpp na munIlen.

Det svenskösterbottnlska penslonärsdlstrlktet höll sln höstsamiing i Jakobstad. Sådär 700 - 800 penslonärer hade samlats I Idrottsgården, när värdklubbens spelmansgille öppnade med väl framförd muslk. Förutom det stora antalet pensionärer kunde M-klubbens ordförande Uno Knuts hälsa landsdelens sex svenska rlksdagsmän välkomna.

Verksamhetsledare Else-Maj Johnson placerade de sex riksdagsmännen I en panel och uppmanade de närvarande att " fråga.och påstå".

Och det blev mAnga frågor och mAnga påståenden.

Men förrän ulfrågningen brakade lös, fick varje riksdagsman ordet ett par minuter.

- Vi gör så gott vi kan, sa Ole Norrback , men resurserna vaxer IAngsammare än behoven. Han förespråkade en Oexibel pensionering och menade att arbetstidsfrågorna blir aktuella nu på 80-talet. Matts Ny b y ansåg att man fastnat i detaljer, men glömt helheten ifråga om pensionerna.

Och så prisade han sin egen stad Jakobstad. Boris Renlund menade atl veteranernas villkor förbätlrats på olika sält de senaste åren och all den av riksdagen tilisalta veterandelegalionen har kunnat påverka budgeten rätl väsenUigt. 1 budgeten finns två miljarder för veteranerna. Sten S öders tröm ansåg atl pensionsreformen är efter i liden och nämnde det fatala med alt pensionsindexet skall betalas ut en-

en får som den vili. Teleskatten drabbar isynnerhet pensionärerna liksom självrisken ifråga om sjukkostnader.

Håkan Nordman fann orättvisor i pensionerna och talade för förlidspensionering.

- Pensionsreformen garanter ar en viss grundtrygghet för varje pensionär , ansåg H åkan Malm bl.a.

Man talar ofta om glada pension ärer, men utfrågningen efter riksdagsmännens inlägg visade att det finns mycket missnöje också.

*

- Vi är inte någon fackorganisation, sa förbundsfordförande Alfred Smeds redan i sina hälsningsord, men vi vili arbeta för en meningsfull pensionärstilivaro med ekonomisk trygghet. Vi har också bestämda åsikter, menade han, men vi har ingen kraft bakom det vi för fram , även om vi tillsammans är över en miljon

Text och foto Edvin Stranden

människor. Det finns mAnga bland oss som är bekymrade och som känner en viss otrygghet över pensionsreformen och vi är i den situationen att vi inte kan se så IAngt in i framtiden.

Under debatten försökte riksdagsmännen värja sig så gott de kunde med sedvanlig vältalighet.

- Är vi inte värda mera än 134 mark i mAnaden för en flerårig insats vid fronten, frågade en bitter pensionär . - Slopa hela pensionssystemet och börja om frAn början och ge lika stor pension åt alla, föreslog någon och fick livligt bifall. - De överstora pensionerna är en nagel i ögat för mAnga. Och dessutom är man irriterad över atl riksdagsmännen har alltför bra betalt och mAnga av dem Iyfter dubbel lön. Flera utfrågare kritiserade pensionreformen eftersom den getl dem en minskad pension. Från panelsens sida betonades, att pensionsreformen är nödvändig, isynnerhet

för sådana som har liten pension, men att den ännu inte är färdig.

RADIOFÖRBUNDET Bertel Bäcks menade atl pensionärsförbundet bör bli medlem i radioförbundet och berättade om vad denna organisation gör.

- Det är lättare alt tala i radio eller TV än alt lära sig läsa, menade han, och ansåg atl vi bör synas och höras. Detta är vi kligt även utanför vår egen krets.

*

M-klubben i Jakobstad har en fin kör, Oldboyskören, med kantor Tor Linden som dirigent.

Denna bjöd på god körsAng. Erik Nyström är alltid " betydlig" i munnen och han kåserade om sin klubb. Och verksarnhetsledare Else-Maj Johnson hade en del meddelande tili sina pensionärer.

Else-Maj hade "kokat" ihop en bra pensionärsdag.

Edvin Strandeo

En av förgrundsgestalterna i Finlands moderna krigshistoria är generalen av infanteriet, den krigstida kommendören för det legendariska Tyrjä-regementet, Adolf Ehrnrooth.

Martti Slnerma har tecknat hans fängslande biografi som nu föreligger också på svenska: -~...."",""",

- generalen, riddaren, rnänniskan Kai Brunila svarar för översättningen av den 450-sidiga volymen som inte bara bjuder på spännande läsning utan också ger många intressanta, historiska och kulturhistoriska glimtar från epoker som sammanfalier med Adolf Ehrnrooths långa och växlingsrika liv.

Pris Inb. 157, häftad 132,

• De talrikt samlade pensionärerna trivdes bra i Jakobstad och var aktivt med i "frdga och pdstd".

Hyttmästar9ränden9. 02780 Esbo 78 , tel. 90- 810421

"1 "I detta nummer har vi vi Vasa svenska penslonärsförening penslonarstorenlnq som som gäst gast ii våra vara spalter Inte Inte bara för for att de råkat rakat flra f1ra 10-årsjublleum, 10-arsjublleum, utan utan fast mer för for att de de tack tack vare yare en en helt helt fantastiskt mångsldlg mangsldlg verksamhet kunde tjäna tjana som som modellförening modellforening för for nästan nastan hela hela vårt vart forbund. Läs Las - och du kommer att instämma lnstamma med med mlg. mig. förbund.

I nästa nasta nummer skall skall ETIAN ETTAN från frim Hfrs få fa träda trada In In ii spalterna.

Sa började borjade vi vl,...

Så • • Pa uppmaning av Jarl Jar l V Hellström, Hellstrom, hade Else-Maj Eise-Maj På pens ionarer tili till ett möte mote i ÖsterOster Johnson sammankallat pensionärer lordaqen den 3 mars 1973.

1973 . Arbottens Centralyrkesskola lördagen ranqorer för for mötet motet var Svenska Sven ska Pensionärsförbundet Pensionarsforbu ndet och rangörer motet hade infunnit infunn it sig c:a 300 persoTill mötet Vasa sparbank. Tili borjan av mötet motet redogjorde redog jorde dipl.ekon. Hellström Hellstrom för for ner o I början nero pensionarstorbundets organisation dess ändamål andarnal och syfpensionärsförbundets ten.. De närvarande narvarande beslöt beslot enhälligt enhall iqt att även aven i Vasa bilda ten sadan pensionärförening penslonartorenmq.. Mötet Motet valde en kommitte, komrnitte, en sådan till uppgift uppg ift att utarbeta stadgar och sammankalsam mankalsom hade tili till ett konstituterande möte. mote . I kommitten kornmitten invaldes Elsela tili Maj Johnson, Tor Widell Wide ll,, Evald Råback, Haback, Victor Norrback Strorns holrn. Det konstituterande mötet motet utlystes utlyste s och Algot Strömsholm. sedan tili till den 28 ma rs och Vasa Svens ka PensionärsförePenslona rsto remars Svenska ning grundades.

Sa började boriade det och oc h sedan har det rullat vidare, Så vidare, nu i 10 ar. Många Manga är ar de sommardagar, kryssningar och möten rnoten vi år. sam lats tili till vid alla alia pensionärsförbundets pens ionarstor bundets olika Ioreninqar samlats föreningar..

Manga nya, nya , kära kara vänner vanner har man har Många här tan fått., I ensamheten gar tankarna tan karna tillbaka tili till alla alia dessa vänner. vanner. Jag sänder sand er på pa går satt genom God Tid mina hälsningar halsninga r till alia gamla detta sätt tili alla vanner och oc h önskar ons kar Eder Ede r alla alia En God Jul Ju l och oc h Ett Gott Nyt! Nytt vänner ar årl!

Stromsholm Algot Strömsholm Foren ingen ar sti ftad vi d ett Föreningen är stiftad vid et! mot den 28 mars 1973.

1973 . Mötet Mot et mötee den h ells i Brandkårshuset Br an d M rsh uset i DragDr aghölis na sback oe h besok tes av näshäck och hesöktes av ea ca 130 pers on er. Stift els eurkunden ar personer.

Stiftelseurkunden är un derteeknad aav v Alg ot Stromsundertecknad Algot Strömsholm Vict or G. Norrholm,, Tor Tor Widell Widell,, Victor back tur Hammarström Hamme rst rom oeh back,, Ar Artur och Da gmar Mod ee, Foren in gen aärr Dagmar Modee.

Föreningen in ford i Ior eningsregistret den införd föreningsregistret den 7 mars 1974 1974 under under rregistemummer egisternurnmer 115588.

For a "ar be tsFör att fA lå ett et! br bra "arbelsna mn"" för for Vasa S ven sk a Pen si namn Svenska Pensina rs fore ni n g uppman ad e m an närsfören.ing uppmanade man med1emmama tt in ko mma m ed medlemmarna aatt inkomma med and 36 sAda na, va lfors la g oe h bl förslag och bland sådana, vallroth de et av de man ddet av Hanna Kah Kahlroth fores lagna Vi Pen sion arer , sedan föreslagna Pensionärer, for kortat oe h sammandraget till förkorlat och tili VIPS ingen s forsta VIPS.. Foren Föreningens lörsla styrelse blev olm , ordf. Tor blev Algot Algot Stromsh Strömsholm, Widell, vieeordf., viceordf., Victor G. Norr-

back, sekr. Hanna Ha nna Ka h lr ot h, hitr. bitr. hack, Kahlroth, se kr. Oskar Hell man oeh sekr.

Hellman och Gustav Nyberg , ordinarie m ed lemma r , Nyberg, medlemmar, m ersattare RAsamt so som ersättare Evald Råer Lund och oeh Dagmar back, Vern Verner Dagmar Modee, ee blev forModee. Dagmar Mod Modee fören in gens forst assor , FöreningForeningförstaa kkassör. eningens ens rdinna var Meri ens forsta första va värdinna Lund. Algot Strom sh olm var Strömsholm ord fora n de aända n da till ordförande tili Ar år 1977 , dA då hhan an avgiek d av soavgick pA på grun grund av hal hälsosk al. Ha n eft ert ra ddes av lt er elterlräddes av Wa Walter skäl.

Han S un d qvi st. For Sundqvist.

För Walter Walter va varr VIPS VIPS en hja r tesa k , oeh ro ts sjukdo m, hjärtesak, och ttrots sjukdom, kvarst od han ppå A si n post till kvarstod sin tili sin ddöd od i ma ell Atog majj 1980. Tor Tor Wid Widell åtog ssig ig ddå Aord fo randes kapet till rets ordförandeskapet tili aårets slut. ldes Olavi VahasluL Ar Ar 1981 va valdes Vähämak mäkii till tili ordforande. ordförande.

*

SAsom Såsom vieeordforande ha vi haft a1temerande Tor Widell, Vi-

king Haga och oeh Algot StrömsStrornsholm, h olrn , så sa all att Tor varit viceordföviceordfora nd e under åren Are n 1973, 1973 , 1974 och oeh rande 1981, 1981 , Viking Vik ing under åren aren 1975, 1976, 1980 och oeh 1982 1982 och oeh Algot under åren Are n 1977 och oeh 1978.

197 8. Victor Norrback No rrbaek skölle sko tte sekreterarjobbet sekrete rarjobbet ända anda tili till år ar 1976, 197 6, då d a han ha n efterträddes tr addes av Karin Blom.

Blom . Dagmar Dagm a r Mod ee skötte sk ot te kassörens kassorens åligganAliggan Modee d en ända a n d a tilis tills hon ho n insjuknade insj u knade i den d ec. 1982.

1982 . Hennes Hen nes efterträdare eftertradare dec.

J ak ob sson . FöreningForeningblev Karin Jakobsson ens nuvarande nu varande styrelse är: ar : Olle Vähämäki Vah arnak! ordf., Åsa Asa Lönnqvist Lonn qvist viceordf., vieeordf., Karin Ka rin Jakohsson J akobsson kassör, sor, Karin Ka ri n Blom BJorn sekr., Gurli Kloeka rs och oeh Yngve Yngve Rydström, Rydstrorn, Klockars ordinarie ledamöter, Iedam oter, såsom sasom ersattare ha vi Viking Haga, Haga , Nils Nils sällare Lin gon b lad och oe h Sigrid NyqvisL Nyqvist.

Lingonblad Såsom Sasom värdinna va rdinna fungerar fun gera r Maud Sehauman.

Schauman.

*

1I början borjan av löreningens foreningens verklokalfragan den mest samhet var lokalfrägan bekymmersamma. Man Man hade inhekyrnmersamma. gen stadigvaran de hhemvist, emvist, utan gen stadigvarande sammanko m i nägon nagon lokal, som som sammankom for tillfallet råkade ra kade va ra ledig, lör tillfället vara Dragnast.e x. BrandkåTShuset Bra ndka rs hu set i DragnäsLex. back, Ar betets Vanners gam1a 10bäck, Arbetets Vänners gamla k al, Ungdornskalla re n och oeh Ungkal, Ungdomskällaren dom shu set. På PA so mrama hhade ade domshuset. somrarna man tillgang tiligång tili Sandviksvillan.. till Sandviksvillan Sammankomstema Samm an komstema var därför da rfor oregel bun d na oeh intraffade ej sa oregelhundna och inträffade så ofta, un de r aårr 1974 t.e x. endast under Lex. nger.

14 ga gånger.

Sedan föreningen lått ttill Sed an foreni ng en fall ill stånd stan d hyresavtal Arhetets ett hyr esav t al med Arb etets VänVan nner er oeh armed var och lokalfragan lokalfrågan hhärmed ordnad borj ade de regelbundn började regelbundnaa mötena varje vecka.. Medle Medlemsanmo te na va rje veeka msantalet och utgjorde vid slutet tal et steg oe h ut gjord e vid av av 1975 ea ca 400. Men snart snarl visa visade de sig minsig oeksA också denna lokal vara i minsta laget d vara er . Stor var laget vi vid våra fest lester. darfiir djen nar ren 1979 därför gla glädjen när vi va våren fick flytta in i detta modema. modema, fiek trivsamma trivsamma hus.

*

Ar Ar 1973 1973 bildades sAval såväl sa sångköngko ren som som spelmanslaget. spelmanslaget, vilk vilkaa bAbåren

da leddes av Oskar Hellman. När Nar Oskar Hellman Hellm a n slutade år a r 1980 övertog Hietanen overtog Walentina sängkören sangkoren men spelmanslaget sp elrnanslaget har sedan varit vari t utan ledare.

Spelmännen Spelrnannen fortsätter Iortsatter att verka som två tva skilda grupper. Från Fr an 1978 har ha r Yngve Yngve Rydström Ryds trom spelat för for oss pä pa sitt dragspel. Framför Frarnfor allt alit har han ha n ackompanjerat aekompanjerat oss dä da vi sjungit vära vara alisänger. allsanger, Redan Reda n 1973 bildade b ild ade man en gyrnnastiktrupp, gymnastik trupp, som ledd av EIsa Lund gymnastiserade löre for e träffarna. traffarn a . Men det visade visade sig snart att del det var obekvämt obekva rnt att ""jumpa" jumpa" löre fore mötena, moten a . ty pensiopen sionärerna narerna infann sig sä sa tidigt tili till träffama, traffarna, att att det störde. storde. Därtör Darfor upphörde upphiirde gyrnnastiken gymnastiken 1975 och oe h man hänvisade hanvisade medlemmarna medlemm arna tili till arhetarinstitutets pensionärsarbetarinstitutets pens ion ar sgyrnnastik. gymnastik.

**

Aren 1976-1979 brukade vi företaga Ioretaga gemensamma torsdagspromenader, utgående Irån utgAende fr an olika punkter i staden. Numera ha h a vi vi Irån frAn stadens sida en avlönad a v lo na d gymnastikledare , ssom o m häller h Ail er oss månad. os s i trim en gång gang per p er m Anad .

Detta är ar ju förstås forstAs alldeles lör for Ulitet, men vi hoppas att medlemmedl emmarna gyrnnastisera på egen gymnastisera pa därhemma.

En ny moti motionshand da rhernma. En on slorm seniordansen , form har vi fått fatt i seniordansen, som utovas ulövas regelbundet av en som grupp medlemmar mänad med lemm a r varje manad kl.9-11 kl.

9- 11..

*

S asorn ti d igare fr Såsom tidigare Iramgått a mga tt har vi våra träffarr varje vecka under va ra traffa va rje veeka vinterhalvåret och under somma somma-vin te rhalvAret oeh ren varannan veek vecka.

Programmet a . Pr ogrammet ren på vAra våra traffar träffar har best bestått pa Att aav v deklamation,, sAng, sång, tablAtablåmusik, deklamation er,, fiiredrag föredrag oe och filmförevisninger h filmfor ev isningRedan Irån biirjan början hhar st)'Telar. Red an fran ar styrelsen haft en programkommitte vid tili st stor nytta sin sida, som som varit till sin or ny tt a ., det gallt gällt aatt arrangera ddå a det tt arrange ra stora och moten. möten . Und Under årens fester oeh er Arens fät! hora höra man många godaa lopp har vi fatt ga god föredrag Lex.. Borj Börje Back-for ed rag aav v t.ex e Baek

HH

Sa Så hiir här slor stor anslulning anslutning var var del det da då VIPS firade lO-ars lO-års jubileum

holm, Will iam Hägg, Hagg, EIElholm , lärarna la rarna William len Fogel, Fogel , Emil Em il Kaustinen, Ka ustin en, GunGun nar Nylund och oe h red. red . Ole JakobsJakobs son. son . Vi Vi har hÖrl hor t mänga manga fina fin a sångsangare t.ex. t. ex . Frösö!lickorna Fr osoflick orn a Irån fr an Sverige, Borj e Lång Lan g rig e, Bertel Stranden, Börje och oeh lnger Inger Backman och oe h Håkan Hak an Streng. Vi Vi har haft många manga förefor edrag beledsagade av a v bilder, bilder , inte in te bara Irån fran hemlandet och oe h Norden, Norden , utan Irån Iran alla andra an dra världsdelar, varlds dela r, utom ut om Australien ocb oeh SydameriSyd am erika. ka . Vi har hait haft besök besok av olika oli ka institutioner, stitutioner , som berättat ber a tta t om sin verksamhet verksa mhet och oeh underhållit un de rhallit oss på p A olika sätt sa t t Lex. t.e x. Röda Rod a Korset, Korset, Folkmusikinstitutet, Folkmusik institu tet , ÖsterbotOste rb ot tens te ns Hjärtdistrikt, Hja rtdistrik t, Folkhälsan, Folkhalsan , Resebyrå Reseb yr a Polaris, Pola ris, Vasabåtarna Vasabatama och oe h Vasa Teater.

Teat er . Bankerna Bankern a har också framhAllit, ocksa besökt besok t oss och oeh Iramhållit, vad vad de kan bjuda bj uda oss på p a kaffe kaff e med dopp. Dessutom Dessu tom har våra vara egna Iramträtt egna medlemmar fr am trat t med deklamation, dek la ma tion, solo-sång, solo-sa ng, löredrag foredrag och oeh sketcher sk et ch er eller elle r berältat berattat om resor och oe h kurser, ku rser , de varit vari t med om.

Vid kyrkliga hogt bögtider ider har vi samsa mlats i kyrkans utrymmen och oeh sjungit sj ungit önskepsalmer ons ke psalmer och oeh då dA har har nnågon agon av kyrkans kyr ka ns präster pr aster hållit hall it en kort korl andaktsstund. an da kts st un d.

*

Julfesten har varit ar årets största ets storsta lesL 1I början hölis pa på de Yrk Yrkesfest. borjan holls esskolan,, senare skolan sen a re på pa hhotell ot ell Ernst, Ernst. alt men numera ar äroo vi så mångaa all men sa rnang vi maste måste samlas pa på hot hotell ell Vaskia lör att alla skall rymmas i samma for har allti alltid sal. JJulfestprogrammet sal. u lfest progr ammet har d varit till till innehallet innehållel vardefullt värdelullt någon av av fOrsamförsamoch oe h bl.a . har nagon lingens praster präster hallit hållit en andaktslingens stund.. Etl Ett ar år hade vi Fr Frälsningsstund alsningsarmen narvarande. närvarande. 1I avsi avsikt armen kt aalt tl överbygga generationskiyltorna over bygga gen erati onsklyf toma från Ar år 1980 haft kon kontakt har vi frAn tak t där la lä-med Vasa Vasa Ovningsskola Övningsskola,. dar med rarinnan Kerstin Nyma Nyman anmälrarinnan n an malalt emo emottaga penddee sig villig atl ttaga de pensionärer, som vill ville besöka skolan. siona rer , som e besok a sk olan . ha besok besöktt sk skolan grupper om Vi ha olan i grupper personer, deltagit lekllo33-5 -5 pers on er . delt agit i lekti osido 14) på sid.

(Forts. pa

if:nni Blomqvist

Brev Advent !

1 morgon ljuder Hosiannasången under alla tempelvalv som erinran om att vi går in i julens förberedelsetid. Vilken underbar inledning, och vUken glädje för alla som inte har möjlighet att komma tili kyrkan att genom radion få vara med genom att lyssna tili den starka sången och orgelns lika underbara brus.

Tili det verkligt goda som denna tid har skänkt skärgårdens folk och avlägset boende som inte kan komma tili kyrkan , hör radion som kan förmedla inte bara Hosiannahymnen utan också mycket annat som man gäma vill lyssna tili och följa med. - 1 ensamheten har jag ändå inte radion som ständigt sällskap. Det skulle jag varken hlnna eller orka med. Jag har det helst tyst för att kunna koncentrera mig pä det jag gör, också då det gäller hushållssysslor, men jag har ju tid för att sitta i ro då jag lyssnar tili det jag verkligen intresserar mig för att höra .

1 går var det en stor högtidsdag i och med att vårt lands President firade sin 60-årsdag, som jag kunde följa med genom att lyssna tili varje nyhetsutständning, och genom att läsa allt som Hbl. skrev och noterade. Jag tänker alt utöver alla direkta hyllningar som President Koivisto fick ta emot så var det mångas böner tili Gud om hjälp pä hans forlsatta vandring med allt vad det innebär av stort ansvar för land och folk .

J,

*

Det är nästan ofattbart att vi

<

•

Detär nästa n ofattbart att vi nu är så nära julen, ofattbart av den anledningen att tiden gär så väldigt fort. Jag kan tänka mig att det är ett helt naturligt fenomen genom att jag är så gammal och långsam och tycker mig ha mycket att uträtta. Det är ändå bäst att skynda långsamt, att ta dagen som den kommer och göra det som är mest nödvändigt.

Det är redan längesen postverket larmade om julpostens avsändande för att den skall hinna fram i tid. Med tanke på alla fantastiska hjälpmedel som också posten har tili sitt förfogande plus de möjligheter som arbetslösheten ger, så kan jag inte tycka annat än att ett sådant påskyndande är obefogat. Man skalI väl inte sända hälsningarna så i tid att de är gamia eller halft förglömda då julen kommer.

Men, i och med att vi nu passerar " Lilia jul" så är det i alla falI

från skatteverket. Ingalunda i stället för de invanda tiliäggsskattema, utan pengar, som man därborta har kornmit underfund med, att jag betalt för mycket i något sammanhang. Huru de kunnat räkna ut det begriper jag inte eftersom utredning inte mediöljde. Och luttrad av ett långt arbetsli vs erfarenbeter har jag deponerat summan i ett särskilt fack . Jag är nämligen ganska öVertygad om att det är fel nånstans. 1 själva verket trodde jag nog vara skyldig också denna slant jag fick i retur. Ända sedan källskattesystemet infördes har jag närnligen alltid bara iåtl tililäggsska tter, så varför i herrans narnn skulle ~den nu ha vänt Hans-J. Sjöstedt tili min fördel. Det låter som en saga, får se om det vackra slutet häller. J ag "befruktar" nämligen Eftersom jag saknar förutsättalltid det värsta när det gäller ningar att gå som käringen mot skattema. strömmen får jag nöja mej med att ta mej fram som "gubben mot strörnmen" i stället. Vilket innebär att här inte skall talas om ju" Helt utan pengar det nog inte len. Ja, en smula dock, eftersom går" ber jag annars att få travesjag har fått en julklapp som hör tera Emmerich Klilmåns " Zartili kategorin "den stora över- dasfurstinnan". Hos Kålmån raskningen". Jag har närnligen, gällde det föralldel kvinnor, och hör och häpna, fått pengar i relur jag ber att få helhjärtat instärn-

*

så dags att börja planera och förbereda julens ankomst. Med handen på hjärtat, och för att inte blir överhopad eiler helt överraskad så har jag nog haft tankarna kopplade på julen ett bra tag redan, och nu vankas de så småningom sätta igång förberedelsema. Tili julstöket hör att få brevkorgen tömd med gott samvete. Jag som iår ta emot sä mycket av vänskap och besök som bertkar mitt liv och jyller min tid, känner mig ha stor förpliktelse i att tänka pä andra.

1 början av 70-talet höjdes röster för avskaffande av julkorten säsom varande slöseri med pengar och tid. Lyckligtvis lade sig den diskussionen och julkortstraditionen fick leva vidare. Må vi alltfort betänka hur myc ket av glädje och värrne dessa kort förmedlar. Vi borde bara ta oss mycken tid för att hälsningarna skulle bli så innehållsrika som möjligt. Men ocksä bara namnet pä den som sänder hälsningen kan vara betydelsefullt.

Hösten har varit stormig, ja utan överord mycket stormig, men lyckligt nog så har vi på vår breddgrad varit skonade från stora olyckshändelser. Vi har ju möjlighet alt höra väderleksrapporter från bAde öster och väster vUket ju ger varningar, men naturen själv gav oss säkra stormvarningar genom en myckenhet av rönnbär som fortfarande tynger de avlövade rönnarna.

Hur automatiserade vi än blir sä skall vi nog inte nedlåtande ma med honom, men nu skulle d et alItså gälIa pengar, och, som det tycks, lättförtjänta. Såsom de flesta vet, ingår i den svenska veckopressen i regel en sida med av läsama insända vitsar och anekdoter. Som honoreras med ca 25 kronor per styck. 99 procent av deras bistorier är plockade ur tre enkla och billiga volyrner som innehåller 2555 historier. Dessa figurerar nu i riklig mängd i veckobladen och ofta nog i samma tidning samma historia med några veckors mellanrum. Nu kunde man/jag tili exempel, varje vecka sända in ett urval tili alla tidningar. Det skulle kunna bli pengar det. Att de där redaktionema inte kommit på iden att inhandla dessa vitsböcker själva och trycka av dem gratis hör tili detta livets små gåtor.

*

Tili det gåtfulla hör också hur det kan komma sig att en så stor del av det svenska folket är sä synskt och huru sä gott som alla kändisar har varit utackorderade tili fosterhem och barnhem. Och har de inte tagits om hand, har de annars bara haft en olycklig bamdom, med mycket stryk och "far och mor super" därtill.

Märkligt nog har det ändå blivi t någorlunda folk av de flesta. Men i syne verkar de nog i många fall se. Dessa olyckliga barndomar verkar nog ofta konstruerade i

rycka på axlarna åt naturens siarförmåga. De gamla som bara hade naturens stora bok att läsa i och rätta sig efter, sade också att mycket rönnbär också betyder en snörtk vinter. Jag känner rnig förvamad då det gäller att hålla trappan så snöfri att dörren går att öppna. 1 alla fall så kom den första snön tidigt och så yrnnigt att plogarna måste ut under ett präktigt yrväder. Förra vintems snö kom i medlet av januari, blev kort och vänlig. Nu skalI här inte klagas på höstens stormar, vj har fått uppleva många soi dagar trots blåsten, och blir vintem hård så är vi rustade för att leva oss igenom den. Vi kan rent av känna av dåligt samvete över alla, alla som fryser och svälter, men vi har alla möjligheter att ge

våra bidrag, och i torsdags var hungerdagen utlyst som en pårninnelse om detta.

Nu får jag närma mig slutet av brevet. Då det kommer fram har julen kornmit så nära så jag kan önska alla läsare och vänner: GLAD och Välsignad Jul. Tillgivna Ann i

J:AJiRi Man för inte bekymra sig.

Endast ett är tillåtet att bekymra sig över att man gör sig bekymmer Judiskt ordspråk

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

cgOd;}7UL och onSRar EKENÄS

T RYCKERI

AKTIEBOLAG

................................................................ efterhand. Finns det inga snälla barn där och finns det inga snälla föräldrar heller, frågar man sig med julgubben.

Och sä är de som sagt synska däröver. 1 många tidskriiter ser man vecka efter vecka vålnader, "vita fruar" och en massa andra spöklika varelser presenteras av, som man ändå får förmoda, vettigt folk . Jag har själv bott i ett hus som alla mänskor stämplade som ett spökbus, men inte en liten gast ens visade sig för oss under de rätt många år vi bodde i stugan . Även i barndomshemmet i Tenala skulle det en1igt "gammalt folk" spöka en hel del. Särskilt på den stora mörka vinden.

Men icke sa Nicke, något "spök" såg vi aldrig huru vi ungar än försökte skrämma varandra med "yschysch-gubbar". Varken gubbar eller gummor från andevärlden behagade visa sig. Och ändå var man vettskrämd många gånger när det knäppte och hade sig i väggar ochgolv. Vättar var det nog inte utan snarare väl husbockar, möss och råttor som kalasade på det goda timret.

*

Slutligen har väl herrskapet lagt märke tili uppgifter i tidningama att smör egentligen är rtktigt hälsosamt "en nubbe om dagen gör gott åt magen"; att socker nog inte är ur vägen och ägg kan man trotta i sig i praktiskt taget obegränsade mängder.

Så här tili jul är det ju skönt at! veta , för sådana som fallit tili föga inför många gångna års skräckpropaganda. Vi har aldrig falli t i den gropen så något extra frosseri behöver vi inte ägna oss åt, vi lever som hittills i det här hemmel. Men fibrer måste man ju ha om än aldrig så litet. Sådana får man minsann i rikligt mått om man gillar bovetegröt. 1 de grynen kryllar det av stickor och strån. Stundom rinner en i hågen foma tiders -läs 1918-20 ungefär - kolossalt sådiga havregrynsgrötar. Redan efter en minimal portion såg man ut som en avigvänd igelkott i munhålan.

Och det var som hålan ! H är om dagen köpte jag också en burk tran bärssylt av "österländsk" tiliverkning. Och det gav fibrer det. Tydligen helt orensade och ganska vårdslöst plockade hade bären förvandlats tili exportsyll.

Blad och strån, småkvistar och kartiga bär var det mycket gott om i sylten, i sä hög grad att kära makan hov upp rösten och med Tattu Wigren utropade "ta port sylten"! Fast Tattu sa det ju tili bankdirektören när han fätt back pä en ansökan om litet kredit.

Men det i växelrytteriets daga r det. Då sade nog mången bankdirektör Ptroo! Trots bankskylten.

Och efter denna mängd av löst prat äterstår endast att hälsa alla övriga pensionärer en god jul och gott nytt år.

Hans-J. Sjöstedt

77

Nagra ord Några om medicin Alia mediciner medieiner är ar gift gi ft och oeh inAlla an n a t än a n gift. gif t. Endast Endast den genting annat ratta dosen gör gor att a t t de upphör up phor att rätta va ra gift. gi ft. Dessa tankeväckande tan keva ckande vara har uttalats u tt ala ts av läkaren la k aren och oe h ord bar Paraeel su s (1493 naturfilosofen Paracelsus 154 1). Moliere Moli er e (1622 (1622 - 1673) 1673) - 1541). h ar sagt att a tt de flesta fi est a märuUskor rnannisk or har dor av a v sma sina mediciner, med iein er , inte int e av sidör n a sjukdomar. sju kdoma r. na Inn ehaller inte int e dessa des sa fraser flelnnehåller sa nn inga r, som vi inte in te oförbeofor be ra sanningar, hall sa mt är a r beredda bered da att a tt accepteaccepte hållsaml rat men som vi ändå andAeiter efter närmanarmara re begrundande måste maste medge har har re' et t budskap budsk ap som inte enbart en bart beett ror oss, oss , utan ut an riktar ri kta r sig sig IAngt lan gt in i rör fra m tiden . framtiden Ar vi mälUliskor rna nn isk or inte in te inställda installda Är pA att a tt fä fA ett recept re eep t om vi går gAr tili till på va r läkare? laka re? Om vi inte fär fAr det, uvår tan om läkaren lakaren endast e n dast ger direkd ir ektan p A vilket sätt sa tt vi skallleva, skall leva , är ar ti v, pä tiv, vi inte in te nöjda. n ojda . Vi anser an ser att läkaren lak a ren inte bryr sig om oss. Dä D A och oe h dä dA h or man sägas sag as att någon n agon besökl besok t hör la kare för for atl att få fA mediciner medieiner och oeh läkare .m . fått, fAtt, me an sett alt att kanske tt.o .o.m. menn ansett medi ein ema inte passar persoper somedicinerna n en i fråga.

Iraga . Man Man mäsle maste alltid all ti d nen ber edd pä p Aaatt tt alla all a mediciner med iein er vara beredd varfor läkaren lak aren är ar inte passar alla varför a tt ppröva rova och oeh byta byta tills tvungen atl ratt medicin med iein är ar funnen . Det Det finns rätt fin.ns in divi de r so m, tillfred en del individer som, tillfredss m ed sina sin a läkedel, Iakedel, gärna garna bjuder med bjuder uutt till grannen i hop p om att em tili av ddem bopp " de har b lettem a aärr sA "de här ta labletlerna så br braa for för sa kert passar de ocksa för for mig - säkerl de ocksä n gest aärr helt felrikdig" . En En sAda dig". sådan tad och oeh per son en i frAga mAste personen fråga måste aanses ns es som indre velande. vetande. Det Det som m mindre aärr oa nsvarigt aatl tt truga sin oansvarigt sinaa ta la-bl el t er elle icin er , av vad blelter eliel'r med medicinel', vad anslag slag ddee an än ar, är, till tili sina medm medmänni sk or. En nd ling ka n niskor.

En sAdan sådan ha handling kan kall as, oe h bo as brottslig! kallas, och börr kall kallas

*

Ja, ddå Aaärr vi ddå Aaäntligen ntligen framme r ti k eln vid dden en tr edj e oe h sista tredje och sisla aartikeln om huvudva rk som biter os huvudvärk som vi ""biler osss till " . Ja g lo va de visst att Iitet beJag lovade alllitet betili". ro ra de n ss.k .k . klin isk a sidan av röra den kliniska av pro b lem et , men problemel, men som som nnii sakert säke!'t forstA tt a nnågol Agot som förstårr ar är just jusl de detla som helt de helt tillkommer tillkommer <;len c,ien vArdgivan vårdgivande ta ndl a k a ren aatt tt ta tandläkaren ta ihop med, i got nds kotergotlt samarbete samarbete med med ta tandsköterskor h tekniker skor oe och tekniker.. Men Men jag jag kan forst As i hhelt elt kkorla ort a drag ge t liförstås ge et etllitet um om ra vi ktigaste tel hhurn om de de all allra viktigaste proeed urema vid lva up pprocedurerna vid sja själva uppen av byggnad byggnaden av ett etl balanserat bett. bett.

Forst ommer en d er sokn in g Först kkommer en un undersökning av et med egel oe h so nd av bett beltet med sp spegel och sond som tgen som folj följss av av behOvliga behövliga ron rönlgenvtryek bbilder ild er sa mt vid eh ov av samt vid bbehov av aavtryck av ama . Dett a underav bAda båda kak käkarna.

Detta under- · lattar d aanalys na lys av et bett lältar en en go god av ddet belt ni seln .. PA enna an ani bar bär av av fod födseln På dden.na anaIys da n ta ndl ak alys grundar grundar sig sig se sedan tandläkarens r bete, den rens egentliga egentliga aarbete, den s.k. s.k . bettrekonstruktion en . Vanligt vis bettrekonstruktionen.

Vanligtvis blir blir det det dA då frAga fråga om om en en s.k. s.k. selekselektitiv v slip n ing for tt elim inera foslipning för aatt eliminera förefintliga Aga om Ade refinlliga hinder hinder ifr ifråga om bbåde rak opbitning oeh rak hhopbitning och sidoglidning, sidoglidning, sa kersom saker som jag jag redovisat redovisat for för ii en en tidigare rtike!. tidigare aartikel.

HAll alllid alltid medicinerna me di einema i origiHåll nalf orpaeknin gen , sprid spri d inte in te ut nalförpackningen, fiek or ocb oe h väskor. vask or, Lösa Losa latadem i fickor bl ett er kan del d et i längden langden vara va ra bletler sv Art atl a tt identiliera. ide n tifiera. Trots att a tt svårt a r gott, gott, är ar det, ofta nog, nog, minnet är gan sk a korl. kort . De flesla fiesta av oss ganska val lill till frågan, Iragan , vad är ar del det k anner väl känner h ar för for en tablett, tablett, som jag fann fa n n i här m in väska, vas ka , vad kan det väl va l vara? va ra? min ar ganska ga nska lilen lit en och oeh grön, gro n , Den är va d målUle man ne den de n var va r bra för? for? 1I vad va nliga fall slutar sluta r del de t nog så sA här h ar vanliga me d tabeletter ta be letter och oeh kanske kan sk e pulver pu lver med so m man m an bar ha r lagil tagit ut ur u r originalsom Iorp ackningen . Del Det är ar mänskligt rna nsk ligt förpackningen att glomma, attglömma. al drig bort bo rt receptet reeeptet från Iran en Riv aldrig Iak erned elsfor p ackn tn g, ej heller hell er läkemedelsförpackning, etiketten . Tyvärr Tyvarr ser ser vi vid närnaretiketten. eft ertanke en massa medim are eflertanke mare einflaskor eller burkar i våra vara gömgomcinflaskor mor, som vi inte mera kan minmor till vad och oeh huru h uru de skall anan nas tili vandas, då dA reeeptet nligen har ha r vändas, receplel va vanligen k an ske ibland, rivits loss, ja ja - kanske lossn a t av av sig självt. sjalvt. Därmed Darmed lossnat va re hur som helst, hei st , se tili till att revare fast i lakerneceptet alltid sitter fasl läkemefall dde~förpackningen, elsf orpa cknin gen , i annat fall I

Nils Westerholm Med.o.kir.dr.

Med .o .ki r. dr. professor förlorar Iorlora r nog n og snart medicinen med icin en sin möjlighet mojl igh et alt att användas an van da s på pA rätt ratt satt, sätt.

*

Folj alltid Följ läkarens lakarens ordination a r näroligen namligen mycket myek et vikligt viktigt Det är atl a tt använda an vanda sina sin a läkemedel lakerned el på pA del det sätl satt läkaren la karen har h ar ordinerat, ordin er at , a tt dagtinga om ordinalioordinatioutan all nen varken va rken hi eller dit. dit. Det tjätjanen bilt eiler nar ingenting lill till att la ta större storre doan de de som ordinerals, ord in e ra ts, sjukdosjuk do ser än bli r inte snabbare sna bbare läkl lakt lrots tr ots men blir t.o.m . massiv lälaibland foretagen företagen t.o.m. kemedelsin kemede~intagning. tagn in g. Ett sådanl sad an t bamsligt Iorfara nde leder bara barnsligt förfarande till la ng re utdraget sj ukdornsf or tilllängre uldraget sjukdomsförlopp och l.o.m. oeh någon nagon gång gang t.o .m . tili till forgi förgiftning, ftn in g, som ibland kan leda led a tili döden.. Nej följ nnoga ordit ill dOden Ne j - folj oga ord in ati on en pA nationen på reeeptet. receptet.

Ofla receptet om Ofta anger inte reeeptet am läla kemedlet skall skall ill' tas ii samband kernedlet sarnband eliel' eiler måltid, det har lämed eller eft er rnaltid, la karen antagligen sagt, men sAmen sålycks oftaa ddant a nt tye ks patienlerna patientema oft fall atl mesnabbt glömma gliim ma . 1I det fa ll att dicinen skall las tas pA på "nykter "nyklel'''" mage diein en skall brukar antecknas pA på reeeprecepbruk a r det anteeknas te t. L ik asA om ta bl etten sk all Likaså tabletlen skall tet. svaljas sväljas he!' heI. Som Som tumregel kan ka n sägas att alt medieiner mediciner i all all-ddock ock sagas mänhet intas efter mAllid oe och m an het in tas eft er mAltid h

e •

V, ~

dragerade drag erade tabletter ta b le tter sväljs svaljs hela hela liksom också ocksa kapslar, k ap slar, medan medan odragerade odragerad e vanligen luggas tugga s och oeh sväljs. svaljs, Tili Till tabletter, ta bletter, kapslar kapsl ar och oe h pulver pulver rekommenderas rek omm en d er as ett par stora klunkar klunkar vatlen. vatten.

1I modern mod ern ttd tid går gAr recepten re eep ten på pA läkemedelsförpackningarna la kerned elsf orpackninga rn a i en mycket narmaste myek et lakonisk, la ko ni sk , ii det närmaste telegramstil, telegramstil, vilket vilket ger en ganska gan sk a opersonlig prägel pragel åAtt dem. dem . Del Det blir b lir inte mycket myeket bättre b a tt re om de dessutom förses forses med antalel antalet förfor packningar p aekn in gar som expedierats, expedierats, da!um tum när n a r det skett ocb oeh den expedierande apolekstjänstemannens ap otekstjanstemannens initialer, men ingalunda in galund a uppgifl uppgift om vem vern som ordineral ordin erat läkemedlak em ed lel let i fråga Ir aga ., En tablett ta blett tre tr e gånger gAnge r om dagen d agen ( I1 labl.x3 ta b!'x3 dgl.) dg!.) eiler ell er 10 ml. m!. x 2-3 dgl. dg!. då d A del d et gäller gal ler nän Agon flytande mbclur. mixtur.

Av allra slörsla storsta vikl vikt skulle del det vara om läkarna la ka rna skulle skriva sk ri va på pA receptet, reeep tet, eiter efter ordinerade or di n erade mängman gden, d en , i korthet mot vilken åkomAko mma rna eiler ell er för for vilket besvär besvar medicimedieinen n en i fråga fr Aga är a r avsedd. a vsedd. På PA så sA sätt sa t t kunde säkerligen sakerligen mångel man ger misstag misstag undvikas. Detta torde vara en from önskan, ons ka n, som kanhända kanhanda bebe höver hover god tid ti d på p A sig att mogna mogn a i medicina~tyre~en medieinalstyrelsen,, men ofta ofta uttalad (läs (las påtalad) pat alad ) kanske ka ns ke det d et småningom smaningom länder. ta nd er.

De receptbelagda reeep tbelagda läkemedlens lak em edl en s antal stiger allt vad tiden ti de n går, gar , beroende b er oen d e på pA del det missbruk som för for 10-20 år Ar sedan exislerade exi sterad e i vårt vart land. land . Man Ma n kunde lala tal a om "tablettomaner "tablettoma ner"" eiler eller "droppo" dro ppo maner" den ännu tablelden tiden då dAannu tabletter ter och oe h droppar dr opp ar av olika olik a slag sla g lritt fri t t apoteken.. Eau Eau kunde inhandlas in h an dl as i apoteken de järnvin de cologne, ja rnvin och oeh munvatten en tid eftertrakt efterlraktade ten var en ad e berusningsmedel. ru sningsmede!.

Medicinera med ansvar Under den den ti lid medicinering d medi ein erin g måsle foret förelas är det del inte [örenmAste as,, ar fOre n rättänkande aatt samtiligt med rattankande tt sa mti alkohoI. I1 sa samband digt aanvända nvand a alkoho!. mba nd l.ex. med vissa mediciner som Lex. värkmediciner elle eilerr somn sömnmedicivarkmediciner me dicit.o.m. vara livsfarligt ner kan det t.o .m . va ra livsf arligt

Glöminte '. , aft IUlJnila adresslärändriftg till SPJf-kanJdi~ Vi. ~ l},

00516 HfO,J:S.

'" flytUr. Det är aiqJer

med fö:t . vi lnte bitta regism.

fiksvårigbeter, matköp ul-fik svArigh eter. ma tkop m.m. ut gör ofta en mera stabil slabil bak bakgrund gor grund som sa sällan ger ett etl mer meraa pArallanpå fallansom llan ger de psy psykiskt tryck, men aanmäler kiskt t'Jock, nmale r en ova ovanligare extra nli gare ext ra liggerr ju hj hjärnan när- sig sedan en Iigge aman betydligt narsvårighel ka kann jus justt den denna na bli nägra futtiga futtlga eenti centi-- svArighet mare. bara nagra orsak t ili en tdkig tråkig tandgnissling. landgnisslutg. k till från kakl käkleden vilkel stalsläl- orsa metrar fran ed en vilket Finns det nu oågon bot för ler vAra våra tuggargan tuggorgan i ett etl gans ganska ler ka Fin ns det nu nAgon bot for della?

Enligt erfar enhet. ja I direkt ·förhållande lill vArt vårt ""inre" dir ek t ·forM lla nde till iore" En ligt min er faren he t: ja i manga fall. Oeh Och hur gor gör man mao dll? då? Jo. for[örjag oeh ocb dess underm undermedvetna del. fall. jag edvetn a de!' sök sjalv själv avsloja avslöja det del nytillkomna sok Härr anma anmäler sig vissa vissa spa spännande Ha ler sig nna n de exlra trycket på psykel! är ting, mycket gr grovt sammanfatta- extra trveket pa psyket! Det ar ovt sammanfattatin g, myeket för all .del del in inle alltid sA så H Iät!, for te alltid ill , de sAhar: såbär: Gen Genom att tal tala själv de om att a sja lv ernellanåt ligger det så nära utpå ocb både hor höraa oeh och se se an andra tala emellanAt ligg er d et sa na ra inpA oe h bAde dra tala att detlätt förbises . om man slär omedelbar kontakt med at t det latt for bises. Men om man st Ar vi ii ome delba r kon tak t med lyckas med en uppsökande självvår om omgivning.

En del del av av all aUtt Iy eka s med en uppso kan de sjalvvAr givn ing . En harr ocb avslojar avslöjar boven, ha aanalys na lys oeh della lagras ii det det undermedv undermedvetna detta etn a man en en bra bra mojlighet möjlighel aatt bli av av man tt bli och det det ser ser ut ut som som om detta della ""flöoeh flomed betthuvud bettbuvudvärken. med varken . vore reve reversibelt köras dde" e" vore rsibelt dd.v.s. .v.s. koras Ännu en en gAng gång,, dett detta bara Annu a aärr bara bäde in oeh och ut. uI. om om vi ddåAomedveomedveba de in min erfarenhet av sa saken men den den m i n erfa renhe t av ken men let engageras engageras eller eiler pin pinas av nAgot någol tet as av har hbållit genom många A år.

Det har Allit gen om mAnga r. Det det undermed undermedvetna, kommer ii det vetn a , komm er var nu nu den den psykiska psykiska delen deleo sam som var delta ""någol" atl un under vissa bebedetta nAgot" att der vissa väl kan kan kombiner kombineras nnalurligtvis atu rligt vis val as tingelser sljälpas ut over över b!.a bl.a bett betl-tinge lser stja lpas ut med tandlakarens tandläkarens ovri övriga klinismed ga klin isapparaten och dA då har har vi vi den den av av appar aten _Q.eh ka Atga ålgärder. rde r. ka mig redan titidigare beskrivna bemi g redan diga re beskri vna behär slutar slular vAr vår "h "huvudOch har Oeh uvudttgnisslingen, därr som som en en ieke icke värk". Tack för ert tAlamod. VI ttgnissl ingen , da vark" . Tack for er t tAlamad . Vi föraktlig orsak till tili hhuvudvärk. for ak tli g orsak uvudvark. ses igen igen med med nAga oågott annat anna t ii kikises vänta sig sig sker sker Som man man val väl kan kan vanta Som karen. karen. detla mest om om natten natten under under somsömdett a mest Med en en onskan önskan aom etl Ga Gott Med m ett tt inte sällan av av en en nen oeh ocb uutlöses nen tloses in te sallan NyttÅr!

NyttAr! extra be belaslning av psykel. psyket. Van Van-extra lastning av TaodJäkar-Gösta Tandhik ar-G6sta or , trlraaliga liga ledsamheter ledsamheter som som hyr hyror,

Med Bäiire Be:f:f

nors riktiga ut formning . Vid fall utformning. fall med med overstora överstora luekor luckor i tandratandradema n det nnonnala orm ala bett et derna ka kan bettel s.a .s. sjunka iho p sA s.a.s. ihop så att alt t.ex. lapläppama d fast k (central). hhopop parna vi vid fast ra rak bitning ppå A ett forAld ett fult fult oeh och ""föråldra nd e" satt rande" sätt putar ut. Detta har har sa kert mAnga nat säkert många aver av er lasare läsare kun kunnat konstat~ra alp av konslatera.. Med Med hj hjälp av fasta fasla br oar elle n broar ellerr olika proteser ka kan bettet bettet Aterstiillas återställas ii mycket myckel sta storr utulstraeknin g. Ha sträckning.

Härr ha harr man man b!.a bl.a.. go d hhjälp jalp av n iek god av en en speeiell speciell ma manick ku la to r. I1 den som allas arti som kkallas artikulator. den plaplacerar a av tcerar man man gipsmodeJJern gipsmodellerna av bet betlet a n sed an sinnrikt et oeh ocb kkan sedan sinnrikt efterefterapa Ade ddet et sjun kna bettet h apa bbåde sjunkna bettet oe ocb sen" lla n en sen" ar är inte inte sA så sa sällan en tandlalandläfr a mf or allt framför allt det det nya nya normala nonnala bet bettt ka res onskedrom. re aän n kares önskedröm. Men Men svAra svårare m an st ravar till. et man strävar tili. Men Men for för att att ddet att as aär r ddet et hel a att vi vi alla alla bor bör Iyek lyckas hela hhär ar sk all Iyek as over ela lin jen in te! skall Iyckas över hhela linjen inte! mAst e .patienten ma r bets villigt måste . patienten sa samarbetsvilligt Oeh amme vid v så ärr vi vi fr framme vid den den aav Ocb sAa hj alpa till ed aatt tt eft er basta hjälpa tili m med efter bästa mig mig sA så omt öml omh omhuldade psykoloulda de psy koloform Aga utfora ak rorelförmåga utföra alla alla de de kkäkrörelgin. gin. SSåbär Ahar brukar brukar jag jag ppredika: redika : ser itnin gar so m en ser oeh och hopb hopbitningar som en god god ""Ansiktet Ansiktet aär r sja le ns spegel ". Oeh själens spegel".

Och ta ndl a k ar e mAste tandläkare måsle fA få sin sin patien patienlt en avsevard avsevärd del del aav är en v aansiktel ns ik te t ar munnen me med dess tal tal-- oeh och tu tuggatt t t det Agon gAn g munnen d dess ggatt gora, göra, trots trots aalt del nnågon gång kan lla vara sligt organ. et er det organ. Oeh Och sA så hbeter det oeksA: också: kan forefa förefalla vara bAde både kit kitsligt Va ra v lija rtat aär r fuJlt a rav ttaahjärtat tulll,, ddärav ter som h onodigt. och onödigt. De De patien palienler som ""Varav PA na re tid ar ma n spe eie llt oe På se senare tid hhar man speciellt n folja tran eda n en ".. Men lar lar munn munnen" Men hur hur det det nu nu aärr lätt ka kan följa med med ii ""tranedand pl ombers oeh o- latt la gt vikt lagt vikt vi vid plombers och kr kro-

att alkoh ola tt samtidigt samti di gt inmundiga alkobolhaltiga haltiga drycker. dryeker. På PA vissa vissa indiviind ivider d er verkar verkar alkobolen alk oholen så, sA, att all en en del d el läkemedels Hikemedels verkan verkan kan kan 1010dubblas d ubb las ocb oeh i många mang a fall leda tili t ill döden, doden , men för for en frisk frisk människa manniska som inte inte regelbundet regelb undet intar int ar medirned icin, cin, kan kan en sup då d A och oe h dä dA vara enbart välgörande, valgora n de , blotl blot t det mte int e blir blir en ovana. ovana .

På PA de flesta fiesta läkemedels lakemedels origiori ginaletikelter naletiketter finns finn s angivet a ngivet huru länge lange en medicin mediein kan användas, a nvandas, men detta är ar inte in te lallet fallet på pA långt IAngt när n ar med alla läkemedel. lakernedel. Oberoende av a v detta faklum fak tu m finns Ii de flesta fiesta hem h em läkemedelsburkar lak em ed elsb ur kar och oeh flaskor, genomtrycksförpackfla sk or , geno rntryc ksforpa ck., ningar och oe h pulverbrev pulver b rev som de~ d els bar har blivil bli vit överåriga, overariga, dels glömda glomda och gömda.

Det har ofta fråga ts oe h gomda , fragats vad man skall ta sig tili till med såsAdana medicinel'. medi cin er. rI varje fall fall är ar det helt helt förbjudel forbjudet all att försöka Iorsoka göra gora sig av med dem genom att dra Der ner dem d em i toalelten toalett en eliel' eller genom alt at t slänga sla nga dem i gärdarnas gardamas sopkonlainers. te kasta kon tain ers. Man fär fAr in inte dem i havet dar de som glfter gif te r kan ha vet där skada djur- och oeh växtliv. vax tliv , Det enklaste sättel sa ttet att bli av med gamla ga mla mediciner medieiner är ar alt att föra for a dem tIli t ill ett apotek, som vet på vilket salt p Avilket satt såsAdana d an a läkemedel la kernedel kan förstöras Iorstoras.

• "Vi kommer att vara rätt så nordiska hela kursen igenom och f?rsöka vinkla .~n de aktuella frågorna på annat sätt än det vanliga", sade verksamhetsledare Rainer Nord strom genast då han öppnade kursdagarna på Vaskia i Vasa den 14 november.

• De över 40 som hade mött upp från sammanlagt 17 föreningar ~ehöde minsann. int~ ångra . ty sa" llan har diskussionslusten varit så tänd - man kan lugnt saga att t.ex. nylanmngarna f" ..

I diskuterade sig ännu hem hela tågresan igenom. Fint betyg or arrangorerna.

Slg,

• Det gäller för oss att anamma det vi snappar upp under kursen som just är det rätta för vår förening, sade förbundsordf. Alfred Smeds.

Man märkte genast dä deltagama i Höstkursen bänkade sig på Hotel Vaskia, atl hil hade de inte rest för att så där i allmänhet njula av trevlig samvaro ulan här skulle del diskuteras och kannslöpas, ty dagordningen upplog verkligt brännande frägor och teman, som man kommit för atl få sakkunnig informalion om.

Efter det verksamhelsled. Rainer Nordström "stänkt" omkring slg gemyt i några välvalda välkomstord satte arbetet i gång.

Pensionärsverksamhet i Sverige och våra egna förutsättningar 1 två uttömmande artiklar i de två senaste numren av God Tid har förbundsordf .

Alfred Smeds redogjort för sina besök hos Sveriges folkpension ärers riksförbund, SFRF, en borgerligt obunden organisation med 80 000 medle.m mar samt hos PRO, Pensionärernas riksorganisation till vilken hör hela

200 000 pensionärer.

Nu ställde han personligen upp för att närmare redogöra för sina intryck.

Det stär ju utan vidare klart SPF inte på nägot sätt organisationstekniskt skall kunna kornma upp till dessa "jättars" arbetskapacitet, men trots allt finns del ju så många beröringspunkter visst arbetar vi ju alla under samma ledstjärna - med pensionärernas bästa som målsättning.

Invinklingen till temat skedde främst via frilidsfrågorna , pensionärsverksamhelen och den ständigt lika aktuella lokalbristen.

Smeds gladde sig över att dörrama i Sverige för inblick på verksamheten så beredvilligt öppnats lör honom och atl han överallt beretls möjlighel att dryfta frågor på toppnivå. Den mest markanta skillnaden i verksamheten bland pensionärerna är den rundligt tilltagna penningsbelopp som kommunema i Sverige årligen salsar. Enbart i Stockholm har pensionärsverksamheten till sitt lörfogande 1 rnilj.

800 000 kr och en lunklionärsstab som räknar elt 60-tal personer!

För a tt konkret akti vera pensionärerna fungerar en lolkhögskola året om med kurser främst ledarkurser i mälning, slöjd, vävning, porslinsmålning m .m. Men ocksä språkkurser står på prograrnmet. Ocksä en äldre vill lära sig - eiler kanske friska upp slumrande kunskaper inför en planerad semesterresa.

Skulle det verkligen, förbundsstyrelsen inom SPF, vara helt omöjligt att också hos oss någon gång pröva på detta?

En egen skola är ju inte något måsle . Det finns golt om institUl, som kör med s.k. dödsäsong.

Ja, ja jag vet au det är en penningfräga , men jag kan med min livliga fanlasi väl föreställa mig hur gouterad en t.ex. 1 veckas kurs med olika aktiviteler å la Sverige skulle locka deltagare.

Fundera på saken - en provteckning skulle säkert inte skada.

Överväldigande information

• Om någon skall lyckas få med de enskilda pensionärerna och föreningarna i det nordiska samarbetet, så blir det nog inf. sekr. Ulla-Maj Kukkonen som säkert efter denna kurs kommer attfå åtskilligt medförfrågningar och påringningar.

1 Stockholm droppar det titt och tätl in hos pensionärerna den påkostade tidskriften VÄLKOMMEN , som höginformativl håller pensionärsvärlden - och del är minsann inte lite. Och inte ens de ensamstående behöver känna sig åsidosatta, ty kontaklspalten meddelar om kontakter såväl i äktenskapssyfte som om lörfråg-

ningar efter promenad- eiler resesällskap. Vore det ev. också något för God Tid? Atl verksamheten ulveckla ts så posilivt i Sverige beror på att man lått upp ögonen lör alIl delta redan i ett tidigt skede och att del numera existerar en sociallagstiftning som specialbevakar frågorna .

- Skulle inte skada om våra politiker skulle göra en sludieresa västvart föt att sätta sig in i hur del är ordnat lör pensionärerna i Sverige, var Alfreds Smeds lräffande kornmentar.

Else-Maj Johnson Iät sig dock inte imponeras av förhållandena i Sverige. - Jag vill inte atl kommunen skall ge uI pengar på någol som jag kanske inte behöver. Fritidsgårdarna är öppna för alla, men dagens pensionärer har för bråttom, var hennes åsikt.

De här synpunkterna kan säkert passa in i trakter där det förekommer aktiv verksarnhet under inspirerande ledare - t.ex . i Vasa. Men - säg mig hur många sådana löreningar det exislerar. 1 de fIesta vill nog pensionärerna helst spela den tacksamma moltagarens roll.

Varför kursverksamhet bara på kvällstid?

Under diskussion framhölls Medborgar/Arbetarinstitutens mångsidiga verksamhel, men konslaterade också att största delen av denna lin a aktivitet är förlagd till för pensionärer olämplig tidpunkt.

Fjalar Zittra, Ny karleby visste berätla alI hos dem existerar del verkligen kurser också dagstid, då däremot Dor is Holmberg , Drumsö k1agade på att endasl gymnastik och seniordans anordnades dagstid i Hfrs.

Hannes Hags trö m , Karleby konstaterade den stora skillnaden mellan föreningar i städer och glesbygderna och framhöll atl det på landsbygden med långa avstånd vore viktigt att få ordnad kursverksamhet . dagstid för äldre.

Valdemar H einst r öm , Karis understödde också kraftigt tanken på dagskurser liksom Ve rn a Leinonen , Karleby som också framhöll hur begränsad verksamheten blir för föreningar som t.ex. arbetar i kyrkans och försami.i ngens lokaliteter. där prograrnmen är underställda analys.

Greta L inroos . Åbo framhöll att del vore viktigt att få pensionärerna överfIyttade till dagskurser ocksä i en stad som Åbo, där dessa nu upplar en stor del av platserna på mera eftersökta kurser .

F jalar Zittra påpekade brislen på ledare vartill Ru t h B äc k slra nd , Jeppo frarnkastade tanken på alt specialutbilda ledare på kurser enbart för pensionärernas behov, en tanke som dock inte vann gehör pä grund av

ga om den nya trivsamma lokalen deklarerade "Vi har en sagolik lottovinst i den".

Lokalfrågan i närbild var nog inte lika " hettande" under föregående år, vilket på att tillmötesgåendet kommunemas sida På orter där man ev. inklämd i smås~tol<!pullp'"ter

gon av SaJnnl arlK(,m:srern,•. ne inte saken kommer till ning dä - vi har ju kOlmnlWl1ah11 i siktet så småningom! pas är att de ännu noggrant antecknat alla Vaskia-diskussionen de nöjdas, såsom t.ex.

Lindroos tillfredställelse de 2 stora rum som Arbis

rese- och kursprogram för 1984 SPARA MITTUPPSLAGET

SPARA MITTUPPSLAGET

RuskEf-resa tili Lappland och Tromsö

Svenska Pensionärsförbundets vintersamling försiggår i Borgå onsdagen den t 5 februari 1984. Vintersamlingen börjar med välkomstkaffe kl.

14.00 på restaurang Seurahovi, Fredsgatan 27. Hela programmet genomförs i Seurahovis lokaliteter. Någon samlande rubrik har vi inte för programmet. I stället har vi satsat på en mångsidighet som vi hoppas skall leda tili att va~e deltagare under eftermiddagen eiler kvällen finner åtminstone någonting av intresse i programmet.

rn.::

SPARA MITTUPPSLAGET Svenska Pensionärsförbundets

VINTERSAMLING

Anmälan Anmälan om deltagande görs tili Svenska Pensionärsförbundet r.f. Viborgsgatan 9 , 00510 Helsingfors 51 , tel.

907537820, vardagar (ej lördagar) kl, 10.000-14.00.

1 samarbete med resebyrån LL Tourist Service anordnar Svenska Pensionärsförbundet en "ruska-resa" tili Lappland och Tromsö 8-14 september 1984.

Reseledare: Rainer Nordström.

RESANS PROGRAM Lördag 8 september: Avfärd från Helsingfors Jarnvägsstation klo 19.00 med tåg.

Sovplatser i klass 1.

Söndag 9 september: Ankomst tili Rovaniemi klo07 .35, därefter morgonmål på järnvägsrestaurangen. Kutilan Liikennes buss möter och vi fortsätter enligt rutten Rovaniemi - Pello Muonio - Karesuvanto - Kilpisjärvi. Middag och logi på Kilpisjärven Matkailuhotelli.

Måndag 10 september: Kaffefrukost på hotellet, därefter fortsätter vi via Skibotn tili Tromsö. Efter ankomsten en guidad stadsrundtur i Tromsö. Middag och logi på hotell Saga.

Tisdag 11 september: Kaffefrukosl på holelleI, därefter kör vi tili Breivikeidel, lar färjan över tili Svensby på halvön Lyngen och vidare tili Lyngseider. Därifrån fortsätter vi med en färja över tili Olderdalen och kör längs fjorden Lyngen tili Skibotn och vidare tili Kilpisjärvi där vi igen tar in på Kilpisjärven Matkailuhotelli. Middag serveras i hotellets restaurang.

Onsdag 12 september: Kaffefrukost på hotellet. Vi gör utfärd tili Tre-Riksröset. Deltagare som anser promenaderna för långa kan alternativt stanna på hotellet eller promenera i de närmaste omgivningarna. Vi åker med motorhål tili Koltlajärvi och

sedan är det en cirka 2,5 km :s promenad tili Tre-Riksrösel (lur och retur är promenaden alltså sammanlagt ca 5 km).

Denna tur lar ca 3 1/2 timme.

Middag och övernattning på Kilpisjärven Matkailuhotelli.

Torsdag 13 september: Efter morgonmålet avfärd via Muonio och Kittilä lili Rovaniemi. Lunch under resan. Avfärd med tåg från Rovaniemi klo 18.15.

Fredag 14 september: Ankomst tili Helsingfors klo 08.05.

Resans pris är 1.645 mk för pensionär och 1.855 mk för icke pensionär. Pensionärspriset förutsätter att deltagaren har 65-års eller I-kort för låg. Priskalkylen kan ännu ändras på grund av eventuella prisförhöjningar.

1 priset ingår: - tåg Helsingfors - Rovaniemi - Helsingfors, sovplats ikIass 1 tur och retur - Halvpension som börjar med morgonmål den 9 september och slutar med lunch den 13 september - logi i 2-personers rum med duschoch WC - rundtur med lokal guide i Tromsö - färjavgifter - Entn!er enligt programmet - bussresorna enligt programmet - bå tresa tili Tre-Riksröset, tur och retur.

Anmälan om deltagande göres tili Svenska Pensionärsförbundet r.f. Viborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51 , tel. 90-753 7820, vardagar (ej lördagar) klo 10.00-14.00.

Välkomna på vintersamling Logi kan ordnas för långväga deltagare i dubbelrum på Seurahovi. Vi ha dock endast 20 dubbelrum tili förfogande, varför vi räknar med att en stor del av deltagarna åker hem efter vintersamlingen. Borgå har goda bussförbindelser.

För deltagare som önskar 10gl bör anmälan om deltagandet vara kansliet tillhanda senast den 12 januarl 1984.

För deltagae som Inte önskar logl bör anmälan om deltagande vara kansliet tillhanda senast den 25 januarl 1984.

Kostnader Deltagandet i vintersamlingen kostar 75 mk. I priset ingår: välkomstkaffe med wienerbröd, middag som består av förrätt, varmrätt, kaffe och som måltidsdrycker kalja eiler isvatten. ÖVriga drycker kan köpas på platsen mot skild avgift.

- Serveringsavgiften och garderobsavgiften ingår även i priset.

Vi sänder bankgirokort tili de anmälda. Avgiften inbetalas senast den 6 februari 1984.

Avgiften för logl är 155 mk per person.

Logiavgiften betalas vid vintersamlingen direk1 tili hotelle!.

Rummen är försedda med dusch och WC. Vi hälsar alla deltagare varrnt välkomna!

onsdagen den 15 februari 1984 på restaurang Seurahovi, Fredsgatan 27 B, Borgå.

14.00 14.30

14.45 15.00

16.00 16.10

17.10 17.30

18.00

18.15 18.40 19.00 20.00

PROGRAM Välkomstkaffe .

Hälsnlngsord Ordförande Alfred Smeds Svenska Pensionärsförbundets r.f.

Borgå stads hälsnlng Stadsdirek1ör P-H Nyman Penslonsbestämmelserna - en broms för Ingåendet av äktenskap Stadsdirek1ör Bror Hagström Paus Fredsarbelet 1dag Generalsekreterare Renata Svedlin Rnlands Fredsförbund-förening för FN Paus Artlsler jag mött Sara Ekelund f.d. programchef på Borgbacken Körsång Borgåbygdens svenska Pensionärsförenings kör. dirigent: Göran Selen Sång Viking Smeds Paus Mlddag Dans

Tidsangivelserna inne i programet är ungefärliga. Arrangörerna förbehåller sig rätten att vid behov göra mindre ändringar i programmet.

KOM OCH SHOPPA VIC SHOPPENS UTFÖRSÄLJNINGI Ställ upp och gör nästan gratis fynd I Esbo svenska penslonärers SHOP då den har utförsäljnlng den 17_12 0.14_1 -84 kl. 10-16_ Hela lagret slumpas bort tili ramprlser. SHOPPEN kommer nämllgen att upphöra. Klrstlbacken 7, Esbo

Ölandsresa Preliminärt reseprogram tör 1984 Skldresa Kungsberget

Teaterresa Nöjesmasldn

I samråd med resebyrån LL Tourist Service anordnar Svenska Pensionärsförbundet en resa tili Öland 26 - 31 maj 1984.

Resans program

'"

2 1

~~

Lördag 26 maj: Avfärd med Undholm Unes buss från Ekenäs busstation kl.

15.00, Karis busstation kl. 16.30. Samling i Södra hamnen i Helsingfors kl. 16.30, mls Silvia Regina avgår kl. 18.00.

1)

Söndag 27 maj: Ankomst tili Västra hamnen i Stockholm kl. 9.00. Omedelbart efter tullkontrollen avfärd längs E 4:an tili Unköping, där vi gör en rundvandring med guide i Gamla Unköping (ett levande kulturreservat). Vi kör vidare tili Kalmar. Middag och logi på Hotell Witt.

~J

Måndag 28 maj: Kaffefrukost på hotellet, stadsrundtur i Kalmar varefter vi kör över Ölandsbron tili södra Öland. Rutt: Stora Alvaret , östra sidan av Öland tili Eketorps borg och södra Udden. Retur under eftermiddagen tili Kalmar, middag och logi på hotell Witt.

I,{

Ii

~l 'Ii ~

Tlsdag 29 maj: Kaffefrukost på hotelle\. Avfärd för heldagstur tili norra Öland över Sandvik, Jordeham Byerum tili Thujaskogen. Besök på Solliden, rundtur i Borgholm med ett glasbruksbesök, vidare mot östra Öland och besök i Gärdlösa kyrka. Retur tili Kalmar, middag och logi på Hotell Witt.

1)

Torsdag 31 maj: Ankomst tili Helsingfors kl. 9.00, varefter bussen fortsätter tili ,,~ Karis och Ekenäs. ~~

'

~6 ~

~

!

~? ~

'"

17.03

10 dagar 7 dagar 4 dagar 1dag 5dagar 1 dag 5 dagar 6 dagar 2dagar 2dagar 1dag 5 dagar 3dagar 1dag 6dagar 3 dagar 13 dagar 8dagar 2dagar 2dagar 9dagar 12 dagar 2dagar 7 dagar 12 dagar 20 dagar

24.04 02.06

03.06 25.06 30.06,07.07 07.07 08.07 07.07 21.07 21.07 23.07 27.07 28.07, 04.08 29.07 03.08 17.08 07.08 11.08 01.09 09.09 20.09 22.09 07.10, 14.10 16.10 05.11

Vilken resa passar dej bäst?

Ring så skickar vi vår kata/og!

~WILLIAIIS ~~ ~'06ussO. TORGGATAN 9 B, 22100 MARIEHAMN Telefon 928-15 550

Flv.g Helsingfors soara - Herculane rum på Hotell som omtallar två gen, kostar 470:- men 1-15/ 4 Pris: 2.195:1&-29/ 4 Pris : 2.295 :14-28110 Pris: 1.995:3 - 10 juni ARETS

Passionsspelen i alpsemester i

SV~kaY~lSI()narnIC)f Dl.

1984 : Öland.26 - 31 maj.

Jersey. i maj-juni.

Sommarvlstelse på Operaresa tili Kryssnlng på Salmen Ruska-resa tili Teaterresa tili Stc)ckhol,ml,ten Ou kan preliminärt ovannämnda resorna tili gatan 9, 00510 Helsingfors gar) kl. 10.00- 14.00.

n /)

«

2dagar 1dag 2 dagar 10 dagar 10 dagar

Seminarium om

Onsdag 30 maj: Kaffefrukost på hotelle\. Avfärd längs kustvägen via Oskars- t} hamn, Västervik och Norrköping tili Stockholm. Lunch under re- 1) san . Silja Unes båt avgår kl. 18.00. ~)

((.

Skldresa Hofors SkIdresa Schwelz, Wengen Slddresa Österrlke-Badgasteln VAr- och slddresa Osterrlke Zell am lIller Holland Legoland Furuvlk, Blommomas dag Flnlands slöar Gröna Lund Bohuslän Bomholm Hälslngehambo-Furuvlk clrkus G6ta Kanal Furuvlk, Fransk Clrkus Skåne Öland Kolmården Norge Småland, High Chaparal, Vlslngsö England, Skottland Oberammergau Furuvik, Country Festival Landskampen, Helsingfors Malnau, Bodenslön ÖSterrlke runt Sillan Run! ROdeshelm F611ingegården Spanlen

21.01,11.02, 10.03 28.01 04.02 17.02 17.02

Resans prls är 1.520 mk per person. Priskalkylen baserar sig på nu gällande pnser varför vi reserverar oss för av oss obero- ~ en de prisförändringar.

I priset ingår: - bussresoma enligt programmet - båtbiljetter Helsingfors - Stockbolm - Helsingfors inkl. hyttplats i 2-personers hytt, kategori 2 med dusch och WC (bäddarna i samma pian) logi inkl. halvpension i 2-personers rum och dusch och WC på Hotell Wittl Kalmar ~ - lokal guide under rundturerna på Öland samt entree av- ~

1

I samarbete med Studiecentralen Svenska Studieförbundet anordnar Svenska Pensionärsförbundet ett seminarium om planering av resor torsdagen den 26 januarl 1984 kl. 10.00 på tekniska Föreningen i Finland , Georgsgatan 30 (6 våningen) , Helsingfors. Seminariet riktar sig främst tili dem som i sina föreningar sköter arrangemangen för olika 9ruppresor. Vi kommer att informera om la9bestämmelser i ankny1ning tili reseverksamheinformera om lagestämmelser i ankny1ning tili reseverksamheten. Oessutom försöker vi komma med en del praktiska råd för researrangörema.

Oetaljerat program för seminariet kan erhållas från Svenska Pensionärsförbundets kansli som även tar emot anmälningar.

Senast den 16 Januarl 1984 bör anmälan om deltagande göras tili Svenska Pensionärsförbundet r.f., Viborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51 , tel. 90-7537820, under vardagar (ej lördagar) kl.

10.00-14.00.

Avgång från Vasklot 10.1 Ankomst tili Vasklot 11 .1.

Prls185,I priset ingår resa och frukost.

Arrangör: Svenska strikt.

Anmälningar tili byrå Polaris Ab, "''' ",""II . . . . . . '''.

-

gifter k I . Å ~ - l0 a gUide och entr"e i " Gamla Unköping" ( ~, - lunch under uppresan från Kalmar tili Stockholm.

Anmälan om deltagare görs tili Svenska Pensionärsförbundet r.1. Viborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51 , tel. 90-7537820, vardagar (ej lördagar) kl. 10.00-14.00.

Samsfesterna blir tradition De svenska pensionärsföreningarna i Helsingfors anordnar en gemensam fest lörd. den 4 febr. 1984 kl. 13 i Helsingin Suomalainen Yhteiskoulu, Stormyrvägen 8.

Vi hoppas sammankomsten blir lika trivsam som den föregående i februari 1983. Vik således dagen för Sams och passa på när biljettema bjuds ut i pensionärsföreningarna.

Rhodosresa se~)ternb,~-(. .r Intresserade bedes 961/119410 klo 9-11, 961/116 600.

I sluter av maj eiler bö~an av juni anordnar resebyrå LL Tourist Service och Svenska Pensionärsförbundet en resa tili Jersey, en av de engelska kanalöama nära den franska kusten.

Preliminärt dagsprogramf

en GOD JUL och ett GOTT NYTT AR

Dag 1

- Helsingfors, buss efter spelen via Innska tili MOrfchen. Halvpenoch 5 dygn på Parkhotel Ijener tili spelen, tyroler-

t"

1QR4

intresse att delta i någon av de Pensionärsförbundet r.f. Vlborgs9()'753 7!120 vardagar (ej lörda-

Samling på Helsingfors-Vanda flygfält kl. 07.30. Av!ärd med Finnairsplan Ay 873 kl. 09.00 tili Paris, lätt måltid ombord. Ankomst Paris kl. 12.10. Bussen möter på flygfältet, vidare via Le MansRennes tili St Malo, den gamla piratstaden som blev nästan helt förstörd under andra världskriget, men är helt uppbyggd isin ursprungliga stil. Middag och logi.

Dag 2 Morgonmål på hotellet, därefter rundvandring i den gamla stadsdelen, eftemniddagen fri för egna strövtåg. På kvällen av!. med båt tili Jersey och St.Helier (bärplansbåt ca 55 min.) Efter ankomsten tili St Helier busstransfer tili hotellet, middag.

Dag 3 Rundvandring i staden på förmiddagen , på eftermiddagen utfärd tili Jersey Zoo, middag på hotellet. (Engelsk frukost på hotellet).

Dag 4 Engelsk frukost, heldagsrundtur på ön som börjar med det unde~ordiska tyska sjukhuset, fortsätter tili musaet Battle of Flowers, och via Gorey tili Jersey Pottety och retur mot eftermiddagen tili St Helier, middag och logi.

Dag 5 Engelsk frukost och middag på hotellet, tilläggsutfärd tili ör. Sark (denna kan inte inkluderas i priset då turen helt är beroende på vädret).

Dag 6 Engelsk frukost och middag på hotellet, dagen fri för egna strövtåg.

Dag 7 Engelsk frukost på hotellet, därefter av!. med bärplansbåten tili St Malo. Härifrån fortsättes tili Mont St Michel, klostret på klippön, vidare tili Arromanche , med besök i landstigningsmusaet med sin audiovisuella föreställning . Härifrån fortsätter vi tili Rouen, middag och övernattning Rouen.

Dag 8 Kaffefrukost på hotellet, därefter av!. tili Paris varifrån Finnairs pian AY 874 avgår kl. 13.00 med ankomst Helsingfors kl. 18.00.

Resans pris torde röra sig omkring 4.100-4.200 mk. Preliminära anmälningar kan göras tili Svenska Pensionärsförbundet r.f .• Viborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51 , tel. 90-7537820.

\

NÄR DET GÄLLER BUSSKOMFORTEN - alltld ett steg före!

VASA-UMEA

Busskomforten är något som vi på Haldin & Rose verkligt satsar på.

En resa bokad från oss genomföres huvudsakligen med helturistbussar som rymmer 24- 58 personer och är utrustad med: - fällbara fåtöller - radio, bandspelare, mlkrofon - kylskåp, frlskluftvenlllallon FÖR EN SÄKER OCH KOMFORTABEL RESA. TAG BUSSENI

Ab HALDIN & ROSE Oy 68600 Jakobstad. tel. 967-10 222

DISTRIKTETS ER 1984

F S eiler ha en skön hälsovecka med god vegetarlsk kost.

• • •

MOTION GYMNASTIK AVSPÄNNING

I priset ingår hälsokontroll och regelbunden fysikalisk behandling.

Nästa kurs hålles den 31 januari - 11 februari 1984.

Närmare upplysningar och prisuppgifter fås Irån skolans kansli, tel. 961 -56517. Anmälan senast onsds. 25 januari.

Adress: Vörå folhögskola, 66 600 VÖRÅ.

Resebyrå

(t LL Tourist Service Ekenäs

Karis

Lojo

Helsingfors

Lovisa

Bussbolag

I.INDHOLM LINES Ekenäs, Björknäsgatan 1, lel.911-13808

STOCKHOLMSBUSSEN 04.30 04.40 05.25 06.00 07.00 10.30 16.00 16.15 20.55

KOTKA KARHULA LOVISA BORGA HELSINGFORS ABO MARIEHAMN

01 .00 00.50 00.15 23.40 22.50 20.15 14.45 14.30

Tur 16/12 17/12 21 /12 22/12 26/12 30/12 31 /12 6/1 13/1 20/1 17/12 18/12 Retur 22/12 23/12 27/12 31/12 1/1 8/1 15/1 22/1 Förmånlig hotellinkvarte· ring, 6S·kortsrabatt, familjerabatt m.m.

RtNG Lovisa (915) 52 511 / Resebyrån

Nyslott Opera KUNGEN FAR TILL FRANKRIKE Igen en operapremiär och denna gång en inhemsk sådan l Aulis Sallinens Kungen far tili Frankrike kommer denna sommar att uppföras endast 5 gånger varför efterfrågan på biljetter är mycket livlig. Vår tekniska arrangör MATKA YHTYMÄ önskar därför bindande anmälan mk 200 (biljettpriset) i n 0 m februarl, varför det gäller att ringa in en preliminär anmälan omedelbart !

Gruppens storlek begränsad.

Reaans prls mk 700,- Hotell Casino (endast de 10 först anmälda kan få plats) Inga enkelrum. mk 625,- Hotell Vuorilinna (invid Casino) .tillägg för enkelrum mk 75,-.

Program Start den 23 kl. 8 från Hfrs mot Mäntsälä där vi besöker Nordenskiölds herrgårdsmuseum. Lunch på Rantasipihotellet Varaavuori varefter resan fortsätter tili Nyslott. Hotell se ovan. Iki. biljetter tili kvällens operaföreställning. Frivillig kamratsupå ev. på slottet.

Den 24 efter frukost kör vi längs Punkaha~u åsen tili konstutställningen Retretti varifrån vi fortsätter tili Imatra där lunch intages på Imatra 5tatshotel. Därefter kör vi tili Mustila där vi beser den tigerstedtska enastående Arboretumet (vetenskaplig trädgård). Ankomst tili Hfrs 20-tiden.

Prlaat Inkluderar: Bussresan, hotell av önskad kateg., två luncher O. 1 frukost den 24, samtliga entraavgifter, operabiljetten.

Resedledare: Eija Francke.

Anmllan tas emot i den ordning de rings in tili SPF-kansliet tel. 90-7537820 under ljänstetid (kl. 10-14).

1 österled

som fordom vi1dngarna Text: Marta Helena Flinck Längre fram moI Karpalerna går slätten över i elI skogssläpp-område, som är myckel rikt pä mlneraler, olja , stenkol och svavel.

Här och var över slätten bolmade röken från sockerbruk, kalkbruk, glasbruk och svavelraffinaderier.

Här for vi genom tält sammangyttrade byar, såg gamla kyrkor och små begravningsplalser där de granna banden och prydnaderna lyste IAng väg.

Dessa gamla kyrkor var byggda i en säregen slil, som pårninde om N orges gamla stavkyrkor. 1

detla område bor en av Ukrainas många folkgrupper som kallas pojker. Denna folkgrupp, har lyckats bevara sin etnografiska egenart. Också byggnadsstilen var en annan , och på så gott som varje hus, ranns på väggen moI vägen en bild målad i granria färger.

Den huvudväg vi körde var i någorlunda gott skick. Men bioch byvägarna lycktes ingen bekymra sig om, de såg ut som djupa rännor med lervälling. Trafi(For !s. på sido 12)

• Synd, verkligen synd au vi inle i färg kan ålerge den praktfulla ruskan uppe i Karpalema .

• Gruppen vid en paus samlad för "familjefolo " . Vår chaufför och våra guider längsl 1. v. och artikelförfauaren MarIa-Helena Flinck längsll.h. FOlo: Eija .

Fortsättning från nr 5 Farväl lili K.iev. - Upp genom luften och väslerul moI Lv'ov och Karpatema! Så slulade försla delen av reseberällelsen i förra numret.

STADEN SOM VARJT EN KASTBOLL Lvov heler sladen nu , Lemberg helle den förr . Med sina 700 .000 invånare är Lv 'ov ingen lilen stad, men den gör ändå elI idylliskl intryck. Staden, liksom slora delar av Ukraina, har under århundraden varil en kastboll meJlan olika riken . - Under Polen lili 1772, under Österrike- Ungern tili 1918, under Polen igen tili 1939, då Sovjelunionen " log sladen under sitl beskydd".

Del kan inle fömekas all man hår spårar en mera västerländsk menlalitet över så väl galubilden, människorna som hela stänuUngen. Mesl inlressanl var del nalurligtvis all vandra i sladens äldsla delar. Där hade den gamla stadsmuren och del baslanla krullornel överlevt de många krigen, ocb där var de smala galorna

kanlade av historiskt mlressanta hus. Dessa hus vände alla gavlarna moI galan och var täll sammanbyggda. Gavlama var lre lili fyTa våningar höga men mycket smala. Husen var från en lid, då del i sladen var förbjudel all moI galan ha mera än lre fönsler i bredd. Den som byggde Oera Cick betala en exlra fönslerskall. Eli hus hade fem fönsler i bredd säkert en vräkig köpman, som ville visa all han hade råd att belala den extra skatten .

Av sladens många museer hann vi bara besöka del slor a konslmuseel med stora samlingar av både rysk och europeisk konsl. Vi fann l .o.m. en Zorn här.

Här i Lvov blev vi i lillfälle att se rysk balell. Del blev baletten Giselle. Beklagligtvis var slora lealern under renovering, och balelten gavs i elt K.ullurhus.

Den mmsl sagt schabbiga omgivDingen var inle ägnad atl skapa feslslänuUng. Lägg därlili att lemperaturen var i lägsla lagel och att den övriga pubIiken lyste med sin frånvaro . Men den skönhetsupplevelse balettensemblen bjöd på hade vi inle velal gå misle om. Del var klassisk rysk balell troIs alll!

GENOM SOVCHOSER OCHBYAR Mjukkulliga slälter så långt ögal nådde. Åkrar med slora husliknande höstackar. Betesmarker med väldiga kohjordar sarnmanhållna av många vallare.

Förövrigt inga människor och inga bostäder inom synhåll. Så mölle oss den Ukrainska slälten när vi började vår 15-mila bussulfärd lili Karpatema. Vi var i del verkliga svartmyllebä ltet, Sovjelunionens rikasle jordbruksbygder, de stora sovchoserDas område.

Sovchos kallas de slorjordbruk där staten äger jorden och avkastningen, men de förra bönderna får odla en Ii len del för egel bruk. På lorgen och i hallarna såg man denna privala rörsäljDing av små, smä mängder jordbruksprodukler. Och i närhelen av de jättestora kohjordarna gick gamla gubbar och gurnmor och ledde en ko i ljuder. På kolchosem a, den andra fonnen av storjordbruk, äger arbelarna ingenting, de är bara anslällda arbelare.

1 della väldiga jordbruksdis!rikI odlar man främsl sockerbelor och majs saml foderväxter.

specialbyrån för Sovjetresor • sällskapsresor tili intressanta resemål med guidning på svenska, finska, engelska och tyska • skräddarsydda gruppresor och upptäckts· resor på egen hand tili alla Intourist· destinationer • kultur·, sport·, hobby· och andra specialresor • affärsresor

Vinterns resor med guidning på svenska: Leni ngrad 4 dgr med buss . . . . . . . .. 590- 825 Moskva 3 dgr med flyg ..... .. ........ , .. 990 Tbilisi 4 dgr med flyg. . . . . . . . . . . . 1280-1310 Centralasien 9 dgr med tåg + fl yg . . ....... 1750 Priserna varlerar p,g,a avresedag och -ort,

ALLT OETTA FÅR OU HOS FINNSOV VID ERIKSGATAN 3 I HELSINGFORS • en personlig service av personai som specialiserat sig på resor tili Sovjetunionen • "en resa i 13nsto)" i vårt

• et!

m~ ngsidlgt

och hög·

klassigt vai av Finnsov· resor • visumservice och fototj3nst

inforum

fi rinlsDv tours R

ERIKSGATAN 3 · 00100 HFORS 1006942011

Finnsov-resor säljs på alla resebyråer

Resebyrå

LL Tourist Service EKENÄS KARIS LOJO H:FORS LOVISA 911-14620 911-31444 912-21818 90-440041 915-52888 HOS OSS FÄR DU RESE-SERVICE PÄ SVENSKA

bas för nodi skt samarbete på alla ornråden.

- Hur då få med den enskilda invididen i det nordiska samarbetet? Jo, i varje land iinos det numera två infokonlor i Finland rentav tre - ett i Vasa. ei! i Juväskylä och dessutom ett på Eckerö. Fram tili år 1985 pågår en försöksperiod för vilken beviljats 58000/är. Villkorel är att vi själva skapar ihop lika mycket.

Hur skall då verksamheten bedrivas och på vilket sätt berör det oss pensionärer?

Det finns tre grundpelare i verksamheten. tili deras förfogande plus ett eget kansli . Kan Åbo, Vasa, Esbo och Östra Hfrs så mäste nog ocksä andra kunna. Lycka till!

Konklusionen av diskussionen blev Rainer Nordströms förslag, att frågao om kursverksamhet på dagen med det snaraste skall tas upp tili behandling med Arbetarinstitutens förbund .

Vad göra med pensionärshemsföreni ngarna Et! värre problem visade sig frågao om pensionärshemsföreningarnas underställande tili kommuneo eiler en fortsättning av det nuvaraode systemet vara.

- Min idI! har läoge varit, sade ~lfred Smeds att kommunema skall åtaga sig verksamheten och bära det tunga ansvaret. De nuvaraode föreningarna arbetar hårt med att klara ekonomin, men har inte inlresse för den direkt tili pensionärerna kommande verksamheten. Dessa före',ningar handhas för det mesta av ~gre förmågor, som helt natur~gt inte är intresserade av vår verksamhet.

Hannes Hagström , Karleby amhöll deo stora skillnaden eilan vår typ av förening och en en pensionärshemsförening där

de ansvariga har att kämpa med stora skulder. - Man har den uppfattningen atl om kommunen tar hand om pensionärshemsföreri1ngen så går allt tili det gamla - "att hamna på kommunalhemmet". Därför vill man inte ge över del tili komrnuoen !

Alfred Smeds genmälde atl det finns många pensionärshemsföreningar som erhåller medel för verksamheten från Penningautomatföreningen. - Skall det finnas stabilltet, så bör kommunen stå bakom!

Nordiskt samarbete på regional och lokal nivå var rubriken för följande föredragshällare, inl. sekr. UllaMaj Kukkonen som på ett sprudlande sätt fångade sin åhörarskara , då hon varmt talade för nordiskt samarbete inte bara på högre nivå utan också utgående från den enskilda individen.

- Det nordiska samarbetet bör fungera på personnivå för att kunna bli fruktbärande i statliga och kommunala sammanhang.

Den gemenskap som vuxit sig stark genom historiska och geografiska faktorer utgör en stadig

1. Ger infonnation om det nordiska samarbetet Pensionärer: Vänd er tili byrån och anhåll om föredragshållare, diaserier, broschyrer, adresser på t.ex. väoortskontakter, pensionärskontakter m.m.

2. Koordinerar nordiska aktiviteter Pensionärer: Hur vore det med ett sommarläger med program (historisk info, föredrag o. andra aktiviteter) med er egen väoort.

Esbo sv. pensionärer har goda erfarenheter från ett gemensamt läger på Solvalla med 50 deltagare från sin norska väoort Kongsberg.

3. Fungera som distriktsorganisatör Regionalt kan närnnas två huvudprojekt, nämligen Mittnorden och Kvarkenområdet, som omfattar landskapen och länen rakt över Kvarken på såväl den svenska som finska sidan. 1 samband med della - speciellt det som gäller samarbetet inom turismen närnndes Pohjola-Norden. För alla upplysningar kring frågor som berör ev. besök hos nordiska grannar - också om det gäller läger eller gemensamma kurser där ni ev. kan rälma med subventionering (vanlig turistresa räknas inte) så kontakta då först

• Grundtanken i ombudsman Else-Maj lohnsons höginlressanta anförande var att liira pensionärerna förstå att de är fullgoda medborgare .

Så här roligl gick det tiU då K-E Långbacka inspirerade hela kursen upp på " brain storming".

Nordiska lnfonnationskontoret Inf. sekr. Ulla-Maj Kukkonen Haodeisesplanaden 23 B 65100 VASA 10 Tel. 961-120 804

att döma är det värdefulla synpunkter Ebba Ikonen

Tänk inte på det som nAgot utopistiskt. Ordna i stället hel! målmedvetet under vintern med en föreläsningsserie och diabilder kring ett för sommaren planerat nordiskt besök - ni har möjligheter att få studiecirkeIns utgifter betalda av Svenska Studeförbundet. Tag reda på pensionärsföreningar invid den planerade reserutten. Be dom om råd och stäm träff färdigt för resan .

Ett organiserat vänortsbesök har stora chanser tili ekonorniskt bidrag.

Tack Ulla-Maj för informationen ! Du kommer nog att Lå massor av ansökningar och påringningar - men del " ar ju det du ville?

(Forts. på sid o 13)

• Som vanligl stod Rainer Nordström för arrangemangen och klarade dem också - som vanligl galant.

10

I

VIPS jubileumsträff

godtid

1

Den 2 november 1983 flrade VIPS sln 10-års jublleumsträff. Genast då man kom In I festsalen överraskades man av de vackert dukade borden. Vår trädgårdsmästare A. Gill berg hade åstadkommlt förtjusande blomsterarrangemang av erikakvistar och crysantemer och mellan dessa strålade Ijusen. TlIIströmnlngen av deltagare I festen var stor, vllket vi också hade förutsett. Vi hade velat Inbjuda många av våra vänner, men vlsste att vi ej skulle få rum och måste därtör avstå.

Programmet började med musik av VIPS trio. DärpA hälsade ordföranden Olle Vähärnäki de inbjudna gästema och alla de närvarande medlemmama välkomna. Vid dylika !estligheter går tankarna ofrivilligt tili alla de loma VIPS-medlemmar, sam under dessa 10 år gått över gränsen tili evigheten . Bland dessa finnes också våra trogna styrelsemedlemmar Walter Sundqvist och Dagmar Modee, och vi har ihågkommit dem genom att nedlägga en blomsterhyllning på deras gravar. För att hedra alla dessa avHdna påbjöd ordföranden en minuts tystnad.

Sedan följde solosång av Irma Kjellberg ackompanjerad av Greta Lehto . Hon sjöng: "Säg minns du psalmen vi sjöngo" och "0 , du Hvets friska källa ... " .

Gurli Klockars reciterade tvenne dikter nämligen Kors- te föredrag en redogörelse för holm och vasa stads brando !öreningens verksamhet under de Under ledning av Walentina 10 gångna åren. Etter detta kalHietanen frarnförde d ärpA VIPS lade ordföranden fram föreningkör sångema: ens första styreisemedlemmar; Sekreteraren Karin Blom läs- Algot Strömsholm, Tor Wi-

Utgivare: Svenska Pensionärsförbundet r .f.

Ansvarig utgivare och chefredaktör Eija Francke Redaktionens adress : Eija Francke Källstranden 10 C 02700 Esbo 72 tel. 90-59 80 72 eI. 90-81 15 86 ISSN 0359- 8969 Ekenäs 'Tryckeri Ab, Ekenäs

Vasa Svenska Pensionärsföreningen VJPS 10 år dell , Victor G Norrback , H an n a Kahlroth, Gustav Nyberg och Oskar Hellman , vilket alla dekorerades med rosor och Algot fick dessutom !örbundets standar. Ordförande tac-

k ade dem för deras arbete under de gångna åren föreningen tili fromma . Därefter följde en kaffepaus, under vilken VIPS trio Iät oss njuta av många vackra melodier.

Etter kaffepausen höll Alfred Smeds festföredraget. Han talade om gångna tider och tackade även han de gamla trotjänarna, sam arbetat för VIPS i synnerhet då Algot, men talade också om förbundets arbete i detta nu och vad man strävade tili i framtiden .

Så följde en uppvisning pA scenen av seniordans, sam utfördes av 6 par sam dansade två danser.

Sedan uppträdde fyra par: damerna i långa fina klänningar

1984 nr 1 den 7 februari nr 2 den 27 mars nr 3 den 22 maj nr 4 den 11 september nr 5 den 30 oktober nr 6 den 11 december

Material till nr 1/84 bör vara redaktionen tillbanda senast den 5 januari.

*

och herrama i frack. De dan sade " Iångsam" vals. Kom så turen tiU lär. Håkan Granqvist , som framförde humoresker, så att vi fick skratta så tårarna trillade.

Sist kom Ordet fritt. Här fram. förde förbundets ordförande sina och förbundets Iyckönskningar tili den jubilerande !öreningen.

Likaså gjorde distriktets ordfö. rande Einar Storgård och Else-Maj Johnson och överräckte härvid blornmor och förbundels standar. En Iyckönskan hade per brev anlänt från biträdande stadsdirektören Harry Svedmark, sam själv var förhindrad att närvara . Festen avslutades med Modersmålets sång.

sjöngs löreningens Iystringssång, diktad av Gunvor AImark o Sedan var Nina BromsLöfman i turen, sam med några vackra och mycket uppskattade anslående sänger Iät oss alla njuta av sångligt välIjud. På denna s.a.s. andliga spis följde lekamlig sådan i !orm av kaffe med dopp, där doppet bestod av härHga smörgåsar och delikat "fyllekaka" . Och av ailt att döma och av sorlet kring borden löste kalfet sin vana trogen tungans band och stämningen steg ännu med några grader.

Sedan sjöng vi alla den traditioneila födelsedagssången, diktad av Greta S ö derblom , tili den av alla kända MUNKSNEJDENS PENSIONÄRER r .f. den pigga femår ingen. firade en kombinerad jubileums- och !ödelsedagsfest den 15.10.83.

Munksnäs högstadieskolas sal fylldes av ett stort antal glada pensionärer sam bänkade sej längs långa bord, uppfyllda av förväntan inför vad sam komma skulle.

Ett alldeles särskilt bord stod dukat lör huvudpersonerna, dvs alla de sam under detta år antingen redan fyllt eiler skulle fylla nägot jämnt Irän 70 tili 90 . Men själva föreningen begick alltså samtidigt sitt 5-årsjubileum och representanter för Sams-!öreningarna samt Ra iner och Maj-Britt Irån Pensionärsförbundet hade ställt upp för att gläda sig med oss.

Jubileums- och fädelsedagsfest i Munksnejden Programmet inleddes av pianisten Rolf Löfman med en med schwung spelad ouvertyr och efter detta följde vår avhåUna ordförandes välkomsttai jämte översikt över (öreningens görande och låtande samt dess uppkomst, naturHgtvis.

Etter detta med varma applåder uppskattade anförande

melodin "Rullati rulla". Sist men icke sämst föl jde Sirkka Sundroos ihopsatta sketch "50-årsdagen", som utlöste spontana skrattsalvor och applåder.

Därpä var "ordet friU", vilket betydde att deputationerna tågade upp och vår ordförande fick på föreningens vägnar taga emot hälsningar,

• Sketchen "50-årsdagen" . Fr. v. Viola Rehnström, Håkan Olin, Sirk ka Sundroos, Eva A ndersson o. Greta Söderblom.

Iyckönsknin gar, blomster och presenter i långa banor. Måtte föreningen kunna leva up p tili alla förväntningar och verka "med flaggan i topp" sam en av gratulanterna uttryckte sig.

Allsång följde ännu på programmet och etter detta blev det allmänt uppbrott, borden

d ukades av och salen var snart i sitt vardagHga slPck. Alla tackade alla och var och en gick tili sitt uppfylld av en inneboende värme och en känsla av star samhörighet och med stark förtröstan på tortsatt gemenskap i pensionärsföreningens tecken .

Ma j-Lis Steoberg

tungt hela vägen. Vi körde genom Sveriges vackra fjälltrakter upp mot Östersund. Vi gjorde anhalter här och där, men när det blev kväll så var vi i Trondheim. Vid infarten tili staden mötte oss Åkes svåger. Han skulle vara guide i Trondheim. Och vilken lycka det var för oss, vi hade oturen att få en guide som ingenting kunde berätta för oss. Åke hade dock kört rulten sä många gånger att han var en utmärkt berältare. Men nog var d et genant att ha en guide som bara var som sällskap. Man kan nog säga att han "soi och vArade" oss sll vi beslöt aU inte säga någonting tili hans firma, men tili resebyrån meddelade vi nog om saken . Han sjöng för oss och ledde allsången, sä visst jobbade han.

Och nog var han söt mot oss alla, Henrik L Henrik II har bo tt i Norge i

väntade de sig at! Ingemar skulle titta ut bakom gardinen. Men han var nere i Monaco.

Vi gjorde snöboilar där snö fanns intill vägama. Vi hade sett både renar, lappkätor där vi körde mellan lodräta fjäll med sina härliga fjällsjöar och vattenfall. Snön smälter, men aldrig helt. Hedan i september kommer n y snö.

Vi närmade oss Umeå därifrån vi tog bllten över tili Vasao Nu verkade vädret redan bättre. Vi åt mlddag på båten, så när vi mitt i natten kom tili Vasa, så var det dags at! koja på hotellet .

Följande morgon var resans sista etapp at t via Tammerfors köra hem. På utresan hade vi kört via Björneborg.

Vi var alla överens om att trots den knappa tiden med långa körsträckor så var det en underbar resa, och vi hade ett riktigt önskeväder. Tänk at! silta i en het buss i strålande och gassande soL Nu hade vi det skönt och våta blev vi aldrig, det var uppehåll varje gång vi skulle ut ur bussen.

Tänk, att åka genom tre grannländer. Alla med sin egen natur men ändll sä lika.

Men - borta bra - hemma bäst.

Det var ett glaU gäng som skildes åt för a lt var på silt sätt njuta av en indiansommar, som sedan kom när det regnat färdigt.

Pensionärer i Östra Helsingfors rf Ebba Ikonen

• Visst sken solen på oss också - och då stormtrivdes man!

Det är ingen strålande sommardag, tisdagen den 28 juni, när 14 perso startade en resa upp tili Trondheim ocb Mo i Hana.

Nej regntunga moln hängde över oss, och det duggade småti. Litet snopet för oss som varit bortskämda med vackert res-väder.

Dock - glada i hågen äntrade vi Sibbo-Trafiks kännspaka, röda buss, med Åke Forsström vid ratten , välkänd också han . Gott om utrymme hade vi i denna lyxbuss för 35 personer, inredd med alla moderna rackerier, som gör resan angenäm .

Vi styrde kosan upp mot Vasa, där Alfred Smeds inväntade oss vid busstationen, tillsammans med eU barnbam. Det var meningen att han skulle ha guidat oss i staden, men nägra d agar tidigare ringde han och berättade att familjen önskade bjuda gruppen hem tili sig. Allt nog - vi körde ut tili Gerby. När vi kom fram regnade det, men inne i villan var det idel solsken. Husets rara värdinna tog emot oss tilisammans med en dotter ocb hennes svärmor.

Kaffebordet stod dukat, med bara hembakt. En stor jordgubbskaka tronade mitt pII bordet bland allt annat gott.

Stämningen var fin .

Tiden rann iväg. När vi länsat bordets alla läckerbeter, lyssnat tili Alfreds egna kassetter , sjungit och även plitat ner våra narnn i gästboken, var det dags för uppbrott.

Värdinnan avtackades med en blombuket!, en trevlig samvaro var slui. När vi körde iväg, stod hela familjen och vinkade, som om vi varit nära och kära vänner som tittat in. Vi är tacksamma för att vi fätt se Alfred i sin egen omgivning.

Allas värt tack tili hela familjen.

Nu var Kuriren i tur. 1 de smä röda husen vid Skeppargatan inväntades vi av Frejvid Weegar med fru. Tillsammans skulle de visa och berätta för oss om hur Kuriren kommer tili.

S å bar det av tili harnnen i

Snabbtur i buss tili Sverige och Norge Text: Maj-Lis Sten berg Foto: Anna-Lisa Pettersson Vaskloi. Vi hade träff med guiden som skulle följa med oss.

Aningen förvånade blev vi nog när det visade sig vara en manlig slldan. Vilken snygging. En ung man på 25 är, men en tangorabatt å la Errol Flynn . Litet förvånad verkade nog även han vara, vi var ju en grupp pensionärer. Men redan när vi samlades till mlddag sll var all spänning borta, vi hade alla funnit varandra.

NIIgra av oss tiltade in i nattklubben, men ganska snart seglade vi över Boltenviken tillsammans med John Blund.

P II väg från Sundsvall möttes vi av både regn och åska.

Som de optimister vi var sll önskade vi de svarta moinen trevlig resa på väg österut, mot Finland. Men inte blev det bät!re väder, lika regn-

åtta år så han kunde berät ta .

Han hade förberelt sig väl, och tillsarnmans med honom såg vi nog nästan hela staden.

För oss som för första gå ngen var i Nord-Norge var det en upplevelse at! se den annorlunda· naturen, med ebb och flod .

Vi körde längs den inre vägen upp mot Mo iHana och på flere ställen fanns minnesmärken som berättade om striderna meilan norrmän och tyskar, m~n även om krigiska händelser meilan Norge och Sverige. Och nu åkte vi ut och in genom dessa tre nordiska länder som om inga gränser funnits .

På väg ner från Mo i Hama besökte vi Tärnaby och körde en lov upp till Ingemar Stenmarks föräldrahem. Där stod en massa tulister med kameran i högsta hugg, kanske

Födelsedagsfest för 60 i M-klubben Stor födelsedagsfest arrangerade Pensionärsklubben M i Jakobstad den 28/ 10. Sextio av klubbens medlemmar som under året fyllt 70, 75, 80, 85 eiler 90 år var inbjudna till festen, och de allra flesta kom, bland dem nittioårige Viktor Matsson.

Spelmanslaget inledde festen med musik och klubbens ordförande Uno Knuts hälsade välkommen och gratulerade födelsedagsbarnen. OIdboyskören sjöng Hönnen i Ural, Hjärtats saga och Lugn viJar sjön.

Varefter pastor Alvar Edström gavs orde!. Temat i förklillnelsen

var Jesus är mltt hopp, i slutbönen " Fader vår" deltog alla.

Det rlldde riktig äkta födelsedagsstämning kring kaffebordet med levande Ijus. Allsånger som Tjänis Amanda och Hälsa dem där hemma ljöd kraftigt. Walde Liliqvist gratulerade i kåseriform och önskade födelsedagsbamen god fortsättning pä vägen mot det okända mlllet. Brunolf Svarfvar gratulerade ocksll han dem som fyllt år och tackade klubben för traditionsfirande!.

Tili toner av Pensionärsmarschen avslutades den Iyckliga födelsedagshyllningen.

Walde LiIlqvist

• Mulet eiler solsken - alltid är Norge lika storslaget.

Ulla Sewon fyllde jämna år den 17.11.83.

Grattis än engång!

1 gratulationsbuketten vili jag inflika några lankar med.anledning av hennes artikel i God Tid senaste vår.

U lla gick tili storms mOl den kompakta mansdominansen i fOrbundsst yrelsen . Senare fi ck hon respons av några kvinnliga röster. Men inte en ända manlig röst hördes avo Varrör det d å? Ar \'i så fulla av vå rt manliga könslänkande a tt vi inle vili och vågar taga UlIas parti. 90 % utgör dock kvinnorna inom fOrbundet men de har ingenting att säga.

Tag och tänk på saken tili fOlj a nde rörbundsdag vi alla manliga inom alla pensionärsfOreninga r riket ru nt. Tack skall du ha Ulla än engå ng!

Gäddvik i november -83 P-E. Mentzer

Tja, nu måste nog redaktören ställa upp och ta männen i rörsvar. Den kvinnliga responsen - hur helhjä rtad den än var - bottnar nog i a tl God Tid direkt gjorde en rörfrågan hos respektive skribent.

MEN ingenting hindrar att vi nu fOrklarar råltet fritt fOr inlägg i frågan från det manliga hållet.

Välkomna alltså alla ni tappra Adam-representanter med era inlägg tili nästa nummer av God Tid. Redaktören

• Här frestar den rara gumman i hailen i Lvov med fin, fin surkill. Foto: Marta Helena Flinck.

Jämnsides med vägen löpte här mi! efter miJ väldiga rör. Det var Vänskapens ledning och F redens (frän Resebilagan) ledning, som leder olja och elken var nästan obefintlig utom kraft tili östblocksländema. lastbiJar i närheten av fabrikerna. Vid huvudvägen, också på d e TORG OCH SALUHALLAR mest ödsliga ställen, såg man Både i Kiev och Lvov var vi i med förvåning väntskydden vid tiJlIälle att se torghandel och busshållplatserna. De var inte handeln i saluhallama. Det var rymligare äo våra , men de var rätt stor skillnad mellan de båda byggda av sten och helt täckta av städerna och vad varusortimenbilder och omament i mosaik. tet och själva stärnningen vidVid en fotograferingspaus såg kom. Kievs hall var enorm, och vi de två första och enda motor- diskama var i ringform ytterom cyklar vi kunde upptäcka under varandra. Varje försäljare hade hela resan . Och det var inte aU ta sig tilldelat ett utryrnme på rniste på ynglingamas lust aU vi- 50-60 cm . Där stod färdigt uppsa upp sina dyrgripar. De vanliga radade gammaldags butiksvågar cyklar vi såg på hela tiden kunde tätt, tätt, och invid dem radade också räknas på ena handens försäljama uI sina varor. Försälfingrar, med undantag av en jama var mest gamla kvinnor och mängden motsvarade antaggrupp tävlingscyklister med sin ligen vad var och en kunde bära trä.n are.

Vi slingrade 055 uppför Karpa- med sig. Det kunde vara frukt, ternas sluttningar tili ett pass på färsk och torkad, jordnötter, ros480 m höjd . Och på den färden tade solros!rön, några rotsaker, fick vi uppleva Karpaternas några blomsterlökar, eller små " ruska " i strålande höstsol. Den- tygpåsar med olika slags !rön. na " ruska" liknar inte vår. Träd- Behövde varan förpackas , gjorde beståndet är ek och bok, och när de en strut av tidningspapper. bokens röd-lila blandas med ytterst mot väggen hängde kötl ekens bruna blir färgprakten på krokar, bröd i fac k och direkt på disken något som såg ut som djupare och högtidlingare.

FORTSATTNJNG

I österled

bondost. Inte heller här slösades med omslagsmaterial. 1 hallens mitt fanns blommor, blommor, blommor.

1 Lvov var hallen egentligen ett av pelare uppburet tak, och försäljarna kunde fortsätta ända ut på gatao. Här var varutillgången rikligare ocb skrattet ocb pratet och larmet Ijudligare. Rotsakshögama var större, och surkål fanns i stora byttor. Den mättes åt köpama med en mugg, och östes upp med handen. De förbipasseraode kunde också sträcka ut haoden och ta en näve och äta med god smak när de gick vidare.

På torget dominerade blommoma. Garnla kvinnor gick och bjöd ut sina blombuketter, sina vitlöksflätor, sina virka de små dukar m.m. Att få sälja var säkert ytterst nödvändigt, men torget och hallen var också en kontaktplats precis som torget i E kenäs.

STATYEROCH MlNNESMÄRKEN Hos 055 har det blivit närmast suspekt att tala om, och aUra minst att på något sätt glorifiera, fosterlandet. Och allt, som har att göra med våra sen aste krig, skall helst tigas ihjäl. .. Så inte i Sovjetunionen. ÖVerallt uppmärksamgörs turisten på de otaliga statyer och minnesmärken i jätteutförande, som syrnboliserar kampen för fosterlandel. "Ära" är en aita använd sammaosättoing i minnesmärkenas namn: Åraos kulle, Årans park, Stora ärans park, Den eviga ärans eld osv. "Vänskap" och

"Fred" är också vanliga i namn: Vänska peos båge, Vänskapens park, Väoskapens ledning (olja), F redens ledning (elkraft), och många fredsplatser och fredstorg. Litet betänksam blir man när en hei fabriksbyggnad med sina kulhål och spär av strider bevaras oförändrad som ett monument över tapperhet och seger.

Alla dessa minnesmärken står inte där bara som konstverk, som talar för sig själva, utan de medverkar i en fortgående repetition av fosterlandets nutidshistoria .

TiJlsammans med jättestora personporträtt, paroller och deviser och minnesdagar upprätthåller de den fosterländska själv'känslan.

" DET ÄR lNTE MERA STATENS RELlGlON" Guldkupolem~ blänker och de otaliga kyrktomen reser sig över stadssilhuetten. Men det är få kyrkor, som n umera tjänar som gudstjänstlokaler. Vi upplystes om att den kyrkan var konsertpalats, den bibliotek, den en ateistisk institution och många sades vara under reparation . Men när våra guider beskrev kyrkokonst och kyrkobyggnader gjorde de det mycket initierat och på ett försynt ocb aktoingsfullt sätt.

Att kristen tro ocb religiös känsla lever kvar fick vi också bevis för. Det var några ögonblicksbilder, som inte kunde fångas på diapositiv, men som med stor bildskärpa stannade kvar i minnet: Vi passerade en kyrka och staooade upp inför de underbart

Pensionärer i Östra Helsingfors har inga utrymmesproblem ny möteslokal invigd

Kämad av rena naturprodukter

Enilettkylskåpssmör g) (smör-vutoljeblandnln volmarllnl Enllett är en naturprodukt som kämats a\l grädde och växtolja. Enilett Innehåller ej härdade fette~, färg- 4l11er s\1lakämnen_ Enilett h~ s",örets rena smak och llr lätt att breda på brödet äveq 10m kylskåp'Skall.

Enilett gott!lm ~ ~'" -,... ---::- ~~

--:

;\, ~""'~<" ,~".

-

-

Precls lagom tili höstterminens början blev vår nya möteslokal färdlg, så första sammankomsten blev denna invigningsfest. Svenska föreningen Treväpplingen som äger huset hade en riktig fest en vecka senare.

Onsdagen den 7 september hade f1aggan hissats i regnet. Vi hade inbjudit representanter !rån alla pensionärsföreningar i Helsingfors, förbundsordföranden Alfred Smeds, verksamhetsledaren Rainer Nordström med MajBritt Wikholrn !rån kansliet, Hedda Johansson !rån Matteus församling och även ordföranden

Chr. Fredman Irån Treväpplingen. Beklagligtvis kunde varken Rainer eller Eija Francke som inbjudits frän tidningen God Tid vara närvarande.

Gästerna togs emot i den ryrnliga aulan och när alla, över 100 perso bänkat sig kring de vackert dukade borden, inleddes festen med pianomusik av Götha Baar-

vackert arbetade koppardörrarna. De var tillslu loa med ett stort modemt hänglås av blänkande stål, och bråte som samlats under dörrkanten visade att de inte öppnats på länge, men - på låset och gångjärnen hängde många små blombuketter och i springorna var blommor instuckna.

MiU i torgvimlet kom en gammal fattigt klädd kvinna !ram tili oss och sträckte !ram sina blombuketter. En i vårt sällskap, som talade ryska, förklarade att vi skulle resa bort, att vi var !rån Finland. Kvinnans ansikte sken upp ocb tårama började rinna.

"Då tror ni också på Gud", sade hon, tog !ram ett silverkors, som var gömt under blusen, och kysste det. Hon såg på 055 stumma äskådare, pekade mot silt hjärta och upp mot höjden. Kanske en lyst välsignelse!

Och sä ännu en tredje minnesbild. - Ett par av 055 kom av en tillfällighet att sisla kvällen här i Lvov fä uppleva en ortodox lördagsmässa. Kyrkan var vacker.

Ljusen brann, sången steg jublande mot valven och församlingen följde andaktsfullt med i de bögtidliga ceremonierna. 1 den stående församlingen var en hei! ung mamma med sin Iilla flicka .

Flickan tröttnade tydligen och ville gå . Då böjde mamman sitt huvud och gjorde f1era gånger korstecknel. Sedan böjde hon sig ned och hjälpte den Iilla att göra det, och så gick de stilla ut. DeUa kyrkobesök fick den vackra avslutningsbilden i våra reseminnen .

Mar ta Helena Flinck

man varpå ordföranden önskade både inbjudna gäster och föreningsmedlemmarna välkomna.

Med några ord berättade hon om föreningens tiJlkomst för snart fyra år sedan och om hur det varit problem med utrymme för den växande föreningen . Nu finns det plats för alla, med högt i tak.

Lystringssången sjöngs varefter Alfred Smeds höll festtalel.

Han talade om et! gemensamt problem för de f1esta föreningar, nämligen brist på samlingsplatseL Det är få förunnat att kunna samlas på ett och samma ställe.

Vi sjöng vackra sensomroarsånger och sä var det dags för etl viktigt programnummer - kallepausen. Gäster och de egna medlemrnarna kunde göra sig bekanta med varandra. Stämningen var absolut otvungen och fri. Var man inte bekant sä blev man.

Föreningen erhöll genom Alfred och Maj-BriU förbundets slandar, ljus och blommor i massor, vackra ord . Munksnejdens och Haga pensionärsföreningar överräckte ett foloalbum som är en välkommen gåva dA del fotograferas mycket i föreningen.

Ordförande tackade för allt med ett korI anlörande.

Det var en enkel fest som avslutades med "Slumrande toner."

Föreningen kan med tillförsikl planera för den kommande terminen , nu finns det gott om utryrnme.

En hälsning frän Pension ärer i Öst ra Helsingfors rf E bba Ikonen

13

Medlemsvärvning Nordiskt sam.arbete - absolut

FORTSÄTTNING

(från nionde sidan)

Trots att tiden utnyttjades tili yttersta räckte den aldrig tili utan som vanligt var diskussionen livligast under pauserna och också som " tilitugg" vid kvällens gemytliga supe. Men när orkestem stämde upp kastade del tagarna äntligen loss för några timmar och Iät sig ryckas med ut pii dansgolvet.

Etter en utvilad natt och en stadig frukost var man At er t öljande morgon färdig att ta emot alla de nya arrangemang och initlat iv som Rainer Nordström på sitt k1ara sätt lade tram för delt agarna.

Förbundsaktuellt sysslade främst kring de nya sladgarna som SPF just för ett par dagar sedan få u godkända från Föreningsregistret. Av förklarliga orsaker blir et dock inget höstmöte 1983, men vårmöte kommer nystadgeenligt att anordnas i början på perioden mars- maj. Föreningar som önskar ta upp frågor tili vårmötet bör lärnna in dessa inom januari.

AU gå in på detaljinnehållet i sladgarna vore fel i detta sarnmanhang, men närnnas kan dock att ordförande + 16 medlemmar tili styrelsen kommer att väljas vid höstmötet.

Verksamhetsledaren redogjorde tör förbundets ekonolniska ställning och uttryckte sitt bekymmer över att Socialstyrelsens anslag om ca 100 000 mk har bortfalligt enligt det nya systemet, vilket i någon män säkert kommer att verka härnmande på vår verksamhet.

Också Hellströms fond och den nybildade fonden "Till nytta och nöje" redogjorde hanför.

Sin kritik mot indexjusteringen har de samlade pensionärsorganisationerna ultryckt inför riksdagens finans- och socialutskott. Också VALTAVA-projektet berördes.

Nästa års verksamhet konstaterade verksamhetsledaren att i et stora hela skulle följa årets rikt1injer.

Vintersam1ing 15.2 på Seurahovi i Borgå Vårmöte i mars i södra Finland Sommardagen 11.6 i Åbo lnfotiUfälle den 26.1 kring reseverksamheten då den nya resebyrålagen och förordningen trätt i kraft. Verksamhetsledaren har vid åtskilliga tiUfällen varit i kontakt med vicehäradsh. Tomperi på Näringsstyrelsen och researrangemangsmöjligheterna (huh, vilket ord) ser ut att bli radikalt kringskurna.

Om allt går bra, så får föreningarna (ironiskt sagt) - utan resebyråns medverkan - kanske själva ordna sina teaterresor och bussbesök hos grannföreningarna. - Men mera om deUa vid det selllinarium, som är planerat aU då tiden är mogen.

Såväl ordf. Smeds som Rainer Nordström underströk vikten av att våra föreningar bör förnya sig - frärnst genom att locka med nya medlemmar.

- En förenings medlernskår borde återspegla den verkliga åldersstrukturen i samhället frAn 65 - 80 år, sade Smeds. Avgängen är av naturliga skäl något vi mAste godtaga, men likaså vore det naturligt att i vårt allt mera pensionärsbetonade samhälle ständigt nya medlemmar skuU~ söka sig tili vår krets.

- Visst kan vi årligen notera en ökad medlemskvot, men ännu ner önskar vi få med. Vårt statsbidag är direkt beroende av detta.

Och visst höjdes det genast röster mot att de små utrymmen mänga föreningar nu har kommer att sprängas, men hel! förkastligt ansåg man det dock vara då föreningen - skyUande på utrymmesbrist - vägrar att ta emot nya medlemmar.

Gustav Fant, Kvevlax deklarerade genast: - Diskussionen får nu inte inledas med att "vi kan inte värva mera medlemmar på grund av utrymmesbrist" och Iyckligtvis gick man under fortsättningen huvudsakligast in för att finna utvägar hur problemet skall bemästras. Hannes Hagström underslödde föregående talar och rekommenderade i stället att aUa som fyUt 65 år skulle uppvaktas och om möjligt fås inskrivna.

Utrymmesbristen skulle lösas antingen genom uppdelning i föreningarna på skilda dagar eIler dyl. Alltid finns det någon utväg. Esbos klubb-princip ansågs positiv.

Kontentan av det hela blev att man helhjärtat enades om att för förbundsstyrelsen föreslå alI äret 1984 skulle gå i medlemsvärvningens tecken.

ERIK ANDERSSON

En samling haiku-dikte r , me d vii ke n Erik A ndersson debuterar.

Orden är ögon c 42:-

MARGARET HAlKOLA

P å ?asen ~v d agboksa nteckningar beskriver Margaret H a lko la sma ta n ka r , känslor och reaktioner i samba nd med och e fte r si n tjugofemår iga do tters sjukdom och d ö d . Nu : andra upplagan!

Vidare - trots allt 61 :50

MAJ-LIS HOLMBERG Europa sluta r h ä r 57 :50

VIOLA RENVALL lbla nd o m kvälla rna c hft 55:-, inb . 80:-

RALF NORDGRE N J ag ka rl in te säga för mycket . c 70:-

T . UDDE Strandhugg tili d ö ds 66:50

(övers.)

Ett urval modema isländska Iyriker i kongenial tolkning av M aj-L is H olmberg .

Låg mält och varmt talar Viola R envall om en väsentlig del av livets realiteter.

E n berättande diktsvit där Ralf Nordgre n suverä nt väver samman personligt och politiskt , hlstori kt och m ytiskt.

E n d e te kti vrom a n , va rs ha nd ling är förlagd tili Ä la nd.

~======-= S C H 1 L D T s======~

En dag med guldkant för åbopensionärer En b ussresa tili Helsingfors företogs den 16 november av medlemmarna i Åbo Svenska Pensionärsklubb.

Riksdagshuset och Uspenski katedralen stod på programmet.

Intresset för resan var stort, tvä i det närmaste fullsatta bussar lämnade Åb o. Vädret var inte det bästa, snöslask och h ait väglag den dagen, men aUt gick bra frän starlen kl 8.00 tili hemkomst en 19.30.

1 Helsingfors hade lunch bestäUts på restaurang Laulumiehet, för oss ett nytt och trevligt ställe, där maten var god och Efter lunchen

mottogs vi i Riksdagshuset av sekr. F o l ke S jölund, som förevisade plenisalen för oss och gay svar på ställda frågor. Därefter visades en film som gay informat ion om ordningen i riksdagsarbetet m .m.

Minister Taxell informerade Efter illmförevisningen anlände minister Christoffer TaxeU som mottogs med varma applåder. 1 sitl framförande berörde han frågor som var av särskilt intresse tör bland dem de svå r-

tolkade pensions- och skattefrågorna. EIter en paus med kaffe, utverkad av minister Taxell , och som smakade oss alldeles extra gott, blev målet Uspenski katedralen, som tå av oss haft tillfälle att tidigare besöka. Den överväldigade med sm rikedom av skatter, ikoner och värdefulla målningar, allt mottaget som gåvor. Ingående och kunnigt beratt ade vår guide om skatterna mot omkring oss samt om ritualer och seder i gudstjänsten. Med stort intresse åhörde vi hennes framförande, som gjordes med inlevelse och verklig kunskap.

Hemma igen efler en innehållsrik d ag med guldkant, var V1 tacksamma [ör allt som ordnats t ör oss.

Greta Ertman medresenär.

Problemen inom vårdsektorn Ombudsman Else-Maj Johnson Iyckades i sitt anförande sätta fingret på de kanske mest sjuka punkterna som vidlåder vården av pensionärer i dagens samhälle. Det blev inget ex cathedraföredrag utan oftast skrämmande bilder ur åldringarnas liv sedda med en erfaren fältarbetares ögon.

Hon " målade" upp för mötesdeltagarna det ena konkreta fa llet efter det andra bl.a. hur det går då den ena av två sammanboende åldringar efter sjukhusvistelsen blir kallt hemskickad för at! omhändertas av den andra - kanske nästan lika sjuklig.

MatJagning, hygienisk vård, bäddning, sjukvård m.m. faller då på den "friska" vid sidan av en naturligtvis behövlig terapi. SamhäUet har ju gjort silt! Visst finns det hemhjälp säger vi kanske, men hur mAnga ålderstigna kan alltid kämpa sig fram tili den. Och hur blir det med veckoändorna, helgdagarna och vilken åldring orkar i längden axla (Forts. på sido 15)

LUONTOLA Pröva p6 n6gra dagara FASTA Du klinner dlg renare och plggare VAlbellnnandet Ar lält Luontolas kurbad beat6r av Luis Kuhnes 6ng-, källvaltens- och lerbadsbehandllng samt av vegetarlansk kosl BEHANDLINGSMETODERNA: - fasta - mat lör dlabeles - oljekurer - Iyslkallak behsndllng - mas88ge - solarlum - bastu och almbassäng - läkare och ajukskölare LUONTOLA har trevllga umgängesslunder lugna promenadvägar en lanlasllak tall6a ep6nbana lör joggarna tennlaplan och elmslrand Reaervera plate och tld, dlekutera om elt personllgt vArdprogram.

03100 NUMMELA puh. 913-23055

Glädjande nog bara ökar och ökar strömmen av insända lösningar. Hasse tycks ha funnH den absolut rätta svärighetsgraden för våra kära läsare.

Så här i årets slut och inför en - som vi boppas lugn och skön helg vili vi tiliönska alla våra flitiga lösare under åren en GOD JUL och ETT LYCKOSAMT GO'lT NYTI' ÅR 1984!

Lyckliga lottvinnare har fru Fortuna plockat ur den översvänunande "Iösningskorgen" enligt följande : Sylvia Avellan Tammerfors 20 Vai borg Brunberg 63 Hfrs Ruth Forman Åbo 10 Sigrid Helenius Dragsvik Ivar Lunabba Jakobstad

FORTSlI.TTNING

Så här hos OSS (från femte sidan) nema pA fredag förmiddag, samt även i skolmåltiden. Klassen har även besökt oss på någon lräff pä våren och då upplrätt med sång, musik och recitation. Såväl pensionärerna sam eleverna på skolan har varit överens om alt besöken varit mycket lyckade. Läs 1 nästa nummer. Red. anmärk .).

*

Vi har även ägnat oss At humanitär verksarnhet. Under de första åren hjälpte vi Algot i hans verksarnhet tili fromma för sjukhus och skolor i Tanzania. Ar 1975 sålde vi Pensionärsförbundets egna lotter. Vi har deltagit i olika insamlingar: år 1976 för Lappo olyckans offer, år 1979 för Röda Korsets Kamputchea insamling, år 1980 hjälpte vi Folkhälsan genom att sälja maj blommor ocb år 1982 deltog vi i Cancerinsamlingen i Vasa Iän. Vid Lucia-festen har vi flera år å rad insamlat frivillig kollekt för Hufvudstadsbladets och Brages Lucior. Från år 1980 har vi utdelat julpaket åt ensamma och sjuka pensionärer inom vårt verksamhetsområde. Likaså har vi understött Jobanna-hemmet och Carls och Carolinas Skyddshem. Vi har också ihågkommit andra åldringar, vilka icke ha möjlighet att besöka oss. Sålunda har våra sångare årligen besökt Vasa stads å1dringshem Dammbrunnen och sjungit och spelat för interna där, samt bjudit dem på förplägnad . Vi har bjudit de privata äldringshemmens inneboende på en busstur i de nya stadsdelarna och även tili ett samkväm vid Formansg. 14. Programmet bestod då av sAng och musik och det bjöds på kaHe med dopp.

*

Vi företog i synnerhet under de första åren exkursioner tilI olika företag i staden och dess närmaste omgivning. Likaså har vi under somrarna företagtl utfärder i omgivningarna ocb af ta har vi då besökt någon annan pensonärsförerung. Likaså har vi mottagit gäster från våra närmaste grannföreningar Vi har också en god kontakt med våra närmaste grannar 1 Sverige, i Umeå och Sundsvall och har flera gånger under årens Jopp varit på visit hos dem ocb de har återgäldat våra besök. Också en del norrman har besökt oss på sina genomresor, men det har ej ännu blivit av för oss atl resa tili Norge.

*

Med Öslerbottniska distriktet och Förbundet har vi baft goda förbindelser. Vi har årligen deltagit i de kurser och resor de-iöranslaltal, och är mycket tacksaflllPa för de an-angemanged; ty de gen alltid impulser tili nya åk! tiviteter 'Inom föreningama .

Medel för sin verksa;ru,et bar föreningeb främst erhållit från stadJ.s ansl~g för å1drfugamas trivse1. Dessutom brukar vi föranstalta smA sticklolterier och använder då dessa medel för att

bekosta kortare resor o.d. Under de tre sista åren har vi ocksA fAtt utdelning från Matti och Emmy Haglunds fond. Dessa mede1 har vi främsl använt för att bereda glädje Af pensionärer, sam ej kunnat infinna sig tili våra träIIar, således de å1dringar, sam bor pA de privata å1dringshemmen och pAstadens å1dringshem.

*

Genom pensionärsnämnden upprätthålles kontakten med de styrande 1 sladen. Vår representant i nämnden är Tor Widell med Asa Lönnqvist sam ersättare.

Ar 1979 beslöt föreningen alt gå med i Stiftelsen Vasa Servicehus och godkände stadgarna den 5/ 12 1979. 1 styrelsen för Stiftel-

sen har vi Tor Widell och sam ersättare Kurt Doktar. . ~ef. är- KIart alt i <;II fö__ening, där medlemmarna år av ä1dre årgång, den årliga avgången är märkb;rr. Vi behöver därför ståntligt' nya medlemmar. Hittills har vi också Iått sådan a, utan att behöva vidtaga några extra Atgärder. 1 detta nu är medlemsantalet 460. Tili sist viII jag uttrycka en Iörhoppning om, att föreningens medlemmar, liksom under de gångna 10 åren. också framgenl skall arbela i endräkt och särnja, var och en etter sin förmåga tili fromma för vår egen gemensamma förening Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS r.f.

Vasa den 25 oklober 1983 Karin Blom, sekr.

Fredens frä Fredens frö, om jag kunde det finna ömt jag det satte i jorden.

För vinterns kyla, storm och vind, dess liv jag skulle beskydda.

Så många luftslott och drömmar, de lekande barnens glada skratt susande vind i rodnande rönn, till allt detta i fred jag ville lyssna.

Fredens frön sam moln jag ville så över präriens, öppna vidder.

Jag ville dem så över stäppen, pampas och över den karga taigån.

Frö skulle falla i jord så varm och blommor fem skulle blomstra.

Blomman den röda mitt på prärien med en tår som på bladen skimrar.

Vid stäppens rand, en blomma blå ledstjärnan för vandringsmannen.

Grönt vajande gräs på pampas slätt det är livets källa och ursprung.

På taigan en sippa så lysande vit i fred skulle växa, blomma.

Så skulle även du som människovän få kraft för den kommande dag en.

Skriven till fredsfesten i Karis 1983 ord: Erkki Taberman Svensk övers: Dolly Taberman

Har DIN förening redan börjat planera för SOMMARDAGEN i Abo? 0

OM INTE

så sätt i gång!

Planeringen är redan halva nöjet

PENSIONSFRAGAN

Jag är sjukpensionerad p å grund av hjärtbesvär, B1.a. har jag svårt alt gå längre sträckor.

Vägen tili och från busshållsplatsen vågar jag numera inte gå utan sällskap, av fruktan för att krafterna skall svika . Jag har för mig att det ätminstone på vissa orter, kanske i de större stä derna, ges ett antal fria taxiresor per månad för invalidiserade personer. Hur är det i Helsingfors?

Tredje generationens huvudstadsbo Detta med fria taxiresor för personer sam på et! eiler annat sätt är handikappade är en kommunal speciaUörmån. Därför finns förmånen i endel kommuner, medan den helt saknas på andra håll. Antalet fria resor varierar också från kommun tili kommun.

1 Helsingfors kan man få åtta !axiresor per månad, eiler fyra resor fram ocb tillbaka. Förmånen är inte självklar för någon speciell sjukdoms- eiler handikappgrupp, utan alla skall passera samma nålsöga - dvs. Värdverkets byrå för invalidvårdsärenden i Berghälls ärnbetshus, Andra linjen 2, tel . 732L Vårdverket har speciella ansökningsblanketter, sam man kan rekvirera från invalidvärdsbyrån liksom också ett särskilt

läkarintygsformulär. Läkarintyg behövs nämligen och hur det är formulerat är utslagsgivande i sammanhanget. Jnkomster och förmögenhet spelar däremot ingen roll alIs. Förmånen är inte bunden tili ekonomin.

Behandlingen av ansökan tar fyra-sex veckor. Blir resultatet positivt kan man utnyttja taxiförmånen från och med följande mån ad . Har man fätt sina taxire· sor beviljade sä har man den räi. ten fortgående och behöver inte t.ex. etter någon viss tid förnya läkarintyg eiler sända in ny an· sökan.

Ren! praktiskt gör man sedan så, alt man ber om kvitto på taxiresan ocb betalar själv ivanlig ordning. Sedan sänder man månadens kvitton tili värdverkel och får ersättningen inbetald på sitt bankkonto.

Synskadade är en star grupp med rätt tili dessa taxiresor. Här kan det närnnas att man inte behöver vara 100 % synskadad, utan alt man kan få sina resor ocksA med rätt star synförmåga.

Hjärtpatienter får också ofta fria taxiresor, liksom många andra med sjukdom eiler handikapp av nAgot slag. Tag därför kontakt med vårdverket , tel. 7321. och be ali fA formulär och information hemsända .

Ebba Jakobsson

ESBO ARBIS INFO Arbis startar sin verksamQ.et för våren 1984 måndagen den 9 januari. Innan dess har man en anmälningsvecka för de nya kursema fr.o.m. 2-5.1.84. Tiderna varierar litet i varje avdelning, så det är bäst att kolla tidema innan man ger sig ui i vinterkylan.

Plocka bland de nya kursema: ALBERGA AVDELNINGEN: Oljemålnlng, dagskurs fre. kl.

10-12.30Ilärare Caroline Pipping, Självkänsls och samspel må. kl. 18-1 9.30Ilärare Matts Granö, Månadens resmål, må. kvällar i Alberga handelsläroverk, må. på dagama i Serivicehuset i Gröndal samt ny kurs på samma ställe på fredagarna kl.

13.30 lärare May Lundqvist.

ESBOVIKSAVDELNINGEN: Månadens resemAI torsdagar kl. 12.15/guide May Lundqvist, VI pysslar med våra barn, en kurs där man lär sig syssla med bam och göra trevliga saker av restburkarlstart 5.3.84 kl. 18.00 också för fartar och mortar). VI syr barnkläder med Peggy Danska i Stensvik må. kl. 18- 20.30 (också bra för far- eI. mormor).

HAGALUND AVDELNINGEN: fortsätter på fredagama med J';Iay Lundqvist.

MATTBY AVDELNINGEN: I Mattlidens skola har vi föredrag för allmänheten. Den 10.1 kl. 19.00 talar prof. Asser Stenbäck om "Hur skall man åldras på rätt sätt", den 7.2 kl. 19.00 berättar Na Dugin om "500 km för fredagen, dvs. Fredsmarschen 1983 och den 13.3 talar FM Sir Teir om Livskvalitet.

SÖDRIK AVDELNINGEN : (Inkluderar Norra Esbo). Kurs 1 Hemmets sjukvård, Träskby i Köklax start må. 16.1 kl. 18.30 samt en likadan kurs i Gammelgård på Carl berg UF,--start 2.2.84 kl. 18.30/Lärare Ruth Vuori. Värdefulla kunskaper om hur det är att sköta en sjuk hemma inhämtas. En dagskurs "Tradltlonella handarbeten" startat ons. 11 .1 kl. 12.30 på Träskby skola i Köklax. Månadens resemål i Köklax fortsätter och en kurs börjar i Gammelgård, guide är May Lundqvist. I Lagstad syr man barnkläder ons. kl. 18-20.30 med start 11.1 .84/lärare Ulla Saelan.

Berit Lönnfors tel. 5170221205 ger info kl. 9- 13. Benita Akerlund, bitr. rektor tel. 517 0221211 svarar för planeringen. Ringl

15 FORTSÄTTNING

Nordiskt samarbete - - - - (från treUonde sidan)

hela ansvaret för en konvalecent dygnet runt!

EIse-Maj påpekade att kostnaderna för hemhjälp borde fA avdras i beskattningen. En utgift som isynnerhet påverkar den långtidssjuka förtidspensionerade mäniskans familjesituation .

Dessa behandlas på samma sätt som äldringspensionärer.

Och är åldringen ensarnstående så vore det helt på sin plats med veckosluts-, kvälJs- och i vissa fall nattdejourer. Else-Maj talade varmt för telefondejour, stödpersoner och uppsökande verksamhet hos ensarnstående åldringar. Hon efterlyste mera idealitet i vårt arbete och frågade var vi har dessa' krya personer i vår krets som är villig att ställa upp.

Hjälpmedel och tjänster - Vad våra pensionärer skulle behöva är information om tilibuds st ående hjälpmedel i den dagliga tilivaron .

- Vänd er tili socialnämnden på orten och Mr er {ör om förteckningar på vad de kan erbjudao Dra er inte heller för att frå ga efter veckoslutsdejour. Vi behöver inte i något sammanhang kröka rygg utan i stället alltid minnas att vi är fullgoda medborgare. Vi fick också et! s törre värde i och med att de satte skatt på 055.

- 1 mera positivt inställda kommuner finns det numera för t.ex. hjärtsjuka och handikappade möjlighet att 6 ggr i månaden få utnyttja Invataxi - också för rekreation - t.ex. deltagande i ett pensionärsmöte. Hör dig för hur det är i just din kommun.

Språktillägg på sin plats 1 många sammanhang har det talats om åldringar och vårt sprAk. Ju äldre, desto oftare är de finska kunskaperna rätt skrala, men konstateras kan, att hemvården i allt högre grad börjar bli enspråkigt finsk hos 055. De skrala lönerna lockar inte. Vore det inte då på sin plats, att också inom denna sektor därför gå in för ett lönepålägg för svenska språkkunskaper.

Detta med svenska, är ännu viktigare i de fall då hemhjälpen inte bara skall utföra rena rutinsysslor utan också bli - det vad diakonissorna förr var - en livgivande länk för t.ex. en sängbunden åldring som dock vili följa med vad som sker ute i omväriden.

1 deUa sammanhang drog Hannes Hagström en sann rustoria ur gubbens liv, han som fätt nog av allt dammsugande: - Stäng av den där förbaskade apparaten och sätt dig ner och prata i stället!

Hur rätt hade han inte, men hur få hemvArdarna att inse detta? Undra sedan på att våra åldringar kan bli "svAra " .

Oändliga köer Visst är det sedan Iärlge sedan

bevisat fördelen med att en åldring så länge som möjligt fAr slanna i den hemvanda miljön, men förr eller senare kommer nog för de flesta den bitlra dagen, då detta ställer sig omöjligt.

Vad väntar då? Visst har vi fina ändamålsenliga åldringshem kanske ibland för blankpolerade för att vara hemtrevliga - men står de välkomnande öppna då stunden är inne? Nej, nej och åter nej! Åtrninstone inte i södra Finland. En plats på t.ex. Forsby i Hfrs anses allmänt "som en lottovinst". Borde det få vara så?

Man kan väl inte annat än stegra sig då samhället kräver ända upp tili 3 900-4 000 i mån. av en åldring som i sin krafts dagar varit med om att bygga upp vårt välfärdssamhälie .

Elnes Andersson , Sibbo påpekade helt riktigt att socialnärnnderna alltid frågar efter inkomster - aldrig efter utgifter!

- Vi är på väg in i ett samhälle där man inte har rätt att äga någonting, allraminst en åldring som inte räknas tili den numera så uppburna gruppen " aktiva", avslutade Else-Maj Johnson Sltt ypperliga anförande.

7. VAD Ämne Innehåll Fakta Bakgrund Tema Klargöra: Vad vi vili bjuda på

8. NÄR? 1. INLEDNING Vad är det roligaste du vet?

Sammankomst. Komma samman.

Vara tillsammans. Göra något tillsammans, åstadkomma något.

2. Deltagarnas behov Roligt lntressant Lärorikt Nytt

Trivsamt Astadkomma något Effektivt Beslut Vara tillsammans Träffa folk Konstupplevelse Religiös upplevelse Politisk påverkan Vi sätter värde på om någon kan ge 0 55 det som vi är ute efter

oss envar.

Varför skall deltagarna komma samman? Vad vili de få ut av sammankomsten? Vilken är vår målsättning? Resten kan du läsare nog själv ploeka ut ur det ypperliga schernat.

K E Långbacka berättade om hur han inom banken har prövat nya former för gruppdiskussioner istället för den gamla "runt bordet-stilet" genom brain storming (eng. Ijus ide impuls) som B L Stara träffande har övers. med Tanketalko) - ofta använd i affärsvärlden - vanligast inom reklamen. Man försöker lösa konkreta uppgifter genom att framkasta ideer kritiklöst och utan övervägande. Vid senare gemensam genomgång gallras de ogenomförbara bort.

Denna super effektiva metod fick hela vår skara på fötterna

9. VAD? Programmets art Förtäring Hjälpmedel Transporter Utrymmen Trivsamhet Klargör : plats

10. HUR? Omväxling Anpassat Planering AIlt kan göras intressant Nya ärnnen Nya personer Nya fonner Nya hjälpmedel N~'a platser Nya tider

Hur variera programmen vid föreningsmötena? var rubriken för bankdir. K E Långbackas inspirerande och fint analyserande behandling av frågan .

Tili inledningsdevis hade han valt en av Milnes klassiska figur Nalle Puhs repliker: - Det roligaste jag vet är att göra ndgot tillsammans med andra!

Och det blev också den anda i vilken han skulle genomföra hela sin intressanta föreläsning.

Bästa läsare! Ni borde ha fått se denna annars så stadgade kursgrupp rusa omkring i ren Nalle Puh-stil under den arbetsuppgift vi i samband med " brain stormingen" fick 055 förelagd .

Redan den inledande snabbintervjun angående orsaken tili att vi sökt 055 tili höstkursen lättade stärnningen och fick svaret a tt rulla fritt och spontant.

Tack vare den iliustrativa uppställning som publiceras i sin helhet i detta nummer kan det räcka med att här kasta fram några av de frågor som riktades tili

Deltagarna Arrangören lnbjudan/Kallelse Övriga arrangemang Klargör: Tidtabell

• Tack skall du ha för en fantastisia medryckande föreliisning, säger Alfred Smeds och ger bankdirektör K-E Långbacka en hjärtlig handJryckning. Sällan har någon så inspirerat pensionärer! och ideerna och förslagen för "vår vårfest" bara haglade. Det var som en vitamininjenktion järnfört med alla dessa i allmänhet trögt flytande diskussionsmöten man är van vid tyckte vi alla. Detta skall bli vAr melodi men sakta i backarna! Det finns nog tyvärr mest sådana frågor på vAra föredragningslistor som fordrar sans och eftertanke. Men dock - iden får inte falla i glömska. Pröva den vid lämpligt tilifälle. Den långbackaska tabellen bör du klistra upp och ha som ryggrad för kommande tider. Föredragshållarens slutord får stå som ledstjärna: - Vi är tvungna lör att lyckas, att alltid bjuda pd oss själva. Vi skall gräva fram det M sta vi har.

Något som han minsann själv gjorde i dag!

Lång tågresa Pyttsan heller! Tur för 055 söderifrån som hade drygt 6 timmars resa hem, för hur hade vi annars hunnit tillsammans ventilera och kannstöpa kring alla de nya ideer och synpunkter som den i sanning Iyckade Höstkursen hade fött.

Vi ser redan fram med förväntningar mot Vintersamlingen Borgå i februari!

Text och foto Eija

3. Arrangörens behov Lyckas Deltagarna belåtna Många deltagare Deltagarna kommer igen Klargöra VAD VI VILL

KRE ATIVITETruTVECKLANDE/STIMULERANDE Möte för infonnation, diskussion, beslut Nya grupparbetsmetoder -

brainstormning för och emot socialodrama intervju panel projektgrupper tanketalko

Visuella hjälpmedel Samvaro, fes!

Tema Namn Hjälpmedel Material

4. Grundförutsättningar Klar målsä ttning God planering Anpassning tili behoven Anpassning tili resurser Omväxling Klargöra: VAD VILL VI SATSA

5. VEM? Förenings styrelse/medlemmar Bestämd grupp/ålder/yrke Gäster, inbjudan Allmänhet Klargöra: VEM VILL VI NÅ

6. VARFÖR? Samvaro Information Diskussion Beslut Aktivitet Klargöra: VARFÖR FOLK

11. TANKETALKO Ex. Pensionärsföreningens vårfest april 84 Gruppconsensus om lema Namn Ämnen Programinslag Hjälpmedel

~~"

.

PREP.

AN-

GÄR

Bland de senaet den 3 januarl under adress God Tld, EIJa Francke, Kiilatranden 10 C, 02720 ESBO 72, Insända rätta avaren utlottaa 10 at. pennlnglotter tili förata dragnlngen I januarl.

Namn ............... . . .. . ...... . ............ . ... . ..... . ... . ..... ... . . . .

Adresa .......... .. . ... ...... . ...... . ...... .. .. . . ... .. .............. . ··· . . . . .......... ... .. ........... .. . . ........... ..... .. ...... : .. . ...... '.' ..