God Tid 1/1983

Med Bättre Bett Ny spalt, se sid 3 SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f.:s ORGAN

555

mötte upp

tili VINTERSAMLING •

I

Smedsby den 29.1.

Detal jreferat i nästa nr.

Pensionärsförbunden uppvaktade riksdagen De riksomfaltande pensionärsförbunden uppvaklade riksdagen den 14 december 1982.Man överlämnade lill r iksdagsgrupp erna en gemensaml underlecknad skrivelse. där man lill försl nolerar att regeringen avgivit tili riksdagen ett förslag om ati invalidavdraget äterinförs i statsbeskattningen. Pensionärsförbunden framförde ett önskemäl om atl riksdagen skulle godkänna förslaget. (Vid tidpunkten för uppva ktnlngen hade frågan inte slutgiltigt behandlats i riksdagen). Riksdagen borde ocksä fästa uppmä rksamhet vid atl avdragets realvärde blbehälls vid den ursprungliga nivån, ansåg pensionä rsförbunden.

Dessutom föreslog pensionärsförbunden atl riksdagen skulle utreda och överväga möjlighelen atl ålerinföra invalidavdragel även i kommunalbeskattningen .

Slatsrädel borde i brådskande ordning gå in för atl skydda sa kallade gamla arbelspenslOner så all det för dessas del inte sker en minsknlng av pensionsinkomslen när lagen om beskattning av pensioner träder i kraft den 1 februari 1983. sade pensionärsförbunden i sin skrivelse.

Förulom lill riksdagsgrupperna överlilmnades skrlvelsen även tili minister Jermu Lame.

Följande pensionärsförbund hade undertecknat sknvelsen och deltog i uppvaktningen : Eläkeliitto r.y., Eläkeläiset r.y., Eläkkeensaajien Keskusllitto r .y., Kansallinen Eläkeläisliitto r .y. Suomen Ruskaliitto r.y och Svenska Pensionärsförbundel r.f.

Arg. 11 - Nr 1

1 februari 1983

Sommardagen 8juni1983

Platser: Pyynikki bollhall, Ammatllkoulunkatu 20, Tammerfors och hotell Rosendahl, PyynikinlIe 13, Tammerfors.

Tldsschema KI. 13.00-15.00 Välkomstkafle på Pyynikki bollhall.

15.00-1 7.00 Huvudlest.

18.00 Mlddag på hotell Rosendahl.

Efter mlddagen bllr del dans på reslaurangen 1111 kl.

2400.

Logl kan I VISS utslracknmg ordnas pii hotell Rosendahl och hOIelI Tampere.

Kostnader Deltagaravgllt = 10 mk per person, betalas på forhand 1111 forbundel Välkomstkafle (2 koppar och smorgits) = 9 mk, betalas på plalsen Mlddag på hoIelI Rosendahl = 70 mk, belalas på forhand tilI förbundel.

Loglet belalas direklllll hotellet.

Anmälan Anmälan om dellagande bör göras lörenlngsvls lill Svenska Pensio· närsförbundels kansll i Helsingfors. Konlakla alllså Dm egen förenlng om Ou önskar della.

Förenlngar som reserverar logl bör gora Sln anmalan senast den 15 apr1l1983.

Förenmgar vilka Inte önskar logl bor gora sm anmalan senast den 16 maj 1983.

Rundturer I Tammerfors Förenlngar som VIII göra gUldade rundlurer I Tammerfors, kan beslalla guider från Stadens lunsl- och kongressbyrå, adress AlekSIS Kivenkalu 14 B, 33210 Tammerfors 21 , tel. 931-26652 eiler 931-26775.

Välkomna tili Sommardagen!

• Österbottlliskn distriktet knll i fråga om Villlersamlillgell sellaste sÖlldag i Smedsby igen lIotera eli fullträfJ. Publikell trivdes och svällgde 0111 tili Korsholmsllejdells spelmallslags lIIusik, illspirerad av såväl Seniordansledamas som Vipsamas framträdanden och avnjöt högklassiga anföranden .

• På främsta raden förbundsordJ. Alfred Smeds, dagells "själ" ombudsmall Else-Maj JoilIIsalI vid sidan av dagens festtalare Thore Österholm. F oto: Mika Putro.

SKOTTLANDS högland i tuli vårprakt väntar dig under vår resa den 26.4-3.5.

Läs närmare i God Tid nr 6/82 om vår fanlasliska resa liII Skottland, som inkluderar flygresa lur-relur saml "strövtåg" I Iyxbuss i höglandels vackraste nejder men också uppehåll i såväl Aberdeen, Oban som nalurhglvis också Edlngburgh.

Säväl Culcreuch som Blalr Castle besöks och Valborgsmässoa~onen firar vi med "Jacobean least" på Oalhousie Courte I medeltida leslstämning och slil.

Inte heller sJöodjuret i Loch Ness glömmer vi bort och skottsk kväll bllr det med såväl fladdrande kiltar som sackplpor Endast några platser återstår, så beställ prospekt genom SPF·kansllet omedelbart. Narmare om resan I God Tid nr 6/82.

Möteskallelse Svenska pensionärsförbundet r.f. sammankallas tili stadgeenligt årsmöte torsdagen den 24 mars 1983 kl. 10.30 på hotell Waskia, Kärleksstigen , Vasklot, Vasa.

Fullmaktsgranskningen inleds kl. 10.00.

Behandlas i förbundets gällande sladgar § 10 nämnda ärenden.

Enligt § 13 i stadgarna har medlemsförening med 1 - 100 medlemmar rätt att sända en befullmäktigad representant, medlemsförening med 101-200 medlemmar två och medlemsförening med över 200 medlemmar tre representanter. Va~e befullmäktigad representant har en rösl.

På grund av vissa praktiska arrangemang på mötesplatsen måste vi denna gång be om en förhandsanmälan om deltagande. Denna anmälan bör vara förbundets kansli tillhanda senast den 11 mars 1983. Anmälan kan görs per brev eiler telefon tili Svenska pensionärsförbundet r.f., Viborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51 , tel. 90-7537820.

Helsingfors den 1 februari 1983 Förbundsstyrelsen

Idringsvård ifokus En ny atlltyd IIll åldnngsvården - del är vad de medieinska experterna hoppas pA Det är här frAga om åldringarnas sJukvård och det är den slora läkarkongressen - Medicin 83 i Esbo med 4.000 läkare som är mne pA ärendet.

De tillgängltga vårdformer som vArt samhälle ger. ligger helt naturligt myckel nära , vår - i pensionärernas intressesCär. Vi nolerar därför laeksamt vaf]e In,hallv. varje uttalande som våra medieinska och även andra auktoriteler på omrAdet ger nä r det bltr fråga om forändrmgar som avser förbätlnngar beträffande våra nuvarande vArdformer Professor liman Ruikka säger bl.a. , elt föredrag vid kongressen all vArdpersonalen oflare än vad som nu är fallet borde beakta åldringens hela ltvss,tuatlOn vid behandlingen Den här synen på åldnngens vårdsilualion sträcker sig lAngl och kräver i många sammanhang väl markerade förändringar från dagens a tlityder. En ålgärd som härvidlag säkert är nödvändig och v,!ken läkama ansåg vara brAdskande är atl utöka undervisningen , geriatri - de medicinska och fysikaliska kunskapema om åldrandet - alt omCatla alla personalgrupper som sysslar med vården av åldringar.

Utgår vi från at! antalet pensionärer i vårt land börjar närma sig en llllljon - lika med en Cemtedel av landets befolkning är det sannerligen på bden atl frAgorna om Aldnngsvården oeh alla med denna förekommande samhälleliga problem kommer, brännpunkten. Att man i våra läkarkretsar efterlyser nya attityder tili åldringsvArden är frAn alla synpunkler sett berättigat.

Plats- och personalbristen vid våra sjukhus oeh vårdanstalter har för många av våra Aldnngar och deras anhöriga fAtt tragiska konsekvenser. De maximala kraven Cör en sjuk åldring; vård och tillsyn under dygnets alla hmmar kan rimligtvis inte tiligodoses av anhöriga och tillfällig hjälp. Vi får rakoa med omfaltande förbättringar innan vi. med det Ständ,gt växande patientunderlaget har möjligheter att gardera oss härvidlag ocb Cör at! kunna emotse en tryggad Alderdom.

Et! kommittebetänkande med förslag lili lag om palienlens rätbgheter har helt nyligen presenterats med kommentarer i pressen. Atl altitydförändringar även här syns vara på kommande framgAr av betänkandet, där det bl.a . säges att pallenten har rätt tili et! sAda nl bemölande alt människovärdet. den personliga integriteten oeh övertygelsen samt privatlivet respekleras, En bestämmelse i betänkandet om at! patientens modersmål skall beaklas vid behandlingen hälsas säkert med tilifredsställelse av alla som pA våra sjukhus pA grund av sm ensprAkighet fAr meditera över sina fysiska oeh psykiska bekymmer med de ofta givna bristande kommunikationerna med person alen.

Vid en intervju med en av vAra ministrar i Sveriges TV Cör en tid sedan framhöU den ne " atl ett elementärt krav för de finska invandrarnas del är att de pA elt sjukhus i Sverige kan behandlas oel} göra sig Cörstådda pA sitt modersmAl". Hur mAnga av oss pensionärer har inte under längre och korlare sjukhusvistelser här legal och drömt om denna förmAn .

Förändnngar beträUande attityderna ifrAga om vAr Aldringsvå rd efterlyses. VAI' förhoppning är att vi snarast möjligt kan se fram mot ett förverkligande. Det sägs atl Valtavaprojektet som lag kommer atl ge kommunerna större bestämmanderätt. För oss pensionärer är det en hart när tvingande nödvändighet atl våra vårdformer ulveeklas i rätl riktnmg Alfred Smeds

RAINERS RUTA

..

".--ATT GORA ORDET ---... " Bli ordets görare, inte bara dess hörare, annar$ tar ni miste". Det är aposteln Jakob som skriver sd i det fiJ'tsta kapitle! av sitt brev. 1 den gamla bibelöversättningen heter det "eljest bedragen 1 eder själva".

Det är många visdomsord. många goda ord om livet och dess mening som vi har kommit att lyssna tUl odr läsa under år som gAtt. Guds ord har kommit tili oss på olika vägar, genom olika kanaler. oeh har gett oss undervisning om vad kristendom är, vad del är att leva som krislen i tro på Gud oC!h i Kristi efterföljd . För många har söndagens gudstjänst kommit alt bli det omistliga, det man inte kan vara utan . Andra har aldrig fätt växa in i den gemenskapen och känner sig främmande för högmässans liturgi.

Men radions andakter och gudstjänster har ju ändä fAtt fönnedla Guds ord och ge både fönnaning, tröst och vägledning i livsfrågorna .

Nog har vi lyssnat och läst och ocksä bejakat myeket av det som har blivi t sagt. Vissl har det furmits myeket " lättgods" i ordDödet, men också goda kärnord, djupa tankar, uppbyggande sanningar. Ocb visst har vi också trillats av ordet i värt samvete, känt stynget i vårt hjärta, sA som de som en gång för länge sedan lyssnade tili Johannes Döparens predikan om Guds rikes ankomst. Förkunnelsen träffade dem så att de väcktes i samvetshvet och frågade : "vad skall vi dA göra?" . Och svaret pA den frågan visade dem på konkreta gärningar, på vardagens etik: "den som har tvä skjortor skall dela med sig åt den som ingen har, och den som har bröd skall göra pä samma sätt" .

Guds ord vili trilla vArt hjärta och fA oss att bli ordets görare . Ordet skall bära frukt. Det vill inspirera oss och leda oss. fA oss att fungera sA. atl våra tankar och ord oeh gärningar fAr bli redskap för Guds vilja. SA kan livet fä nu ta emot ett litet antal nya anmälningar. lntresserade ombedes kontakta förbundets kansli.

Pens,onsfrAgorna och , synnerhet beskattmngen av penslOnerna har debalterats ltvligt den senaste liden. Många msändare har ingAtt , l1dningarnas insändarspalter. De riksomfaltande penslOnärsCörbunden har även bhvit uppnngda av mAnga pensionärer. Det är klart att pensionärsförbunden följer med situahonen. I en frAga av den här storleksordningen är det endast gemensamma Cramställningar frAn förbundens sida som kan anses ha någon betydelse. Pensionärsförbunden har också gemensamt uppvaktat riksdagen, V1!ket framgår av ett referat pA annan plats , denna tidrung. I frAga om invalidavdraget , statsbeskaltnmgen har synpunklerna i pensionärsförbundens skrivelse be-

aktats. tili övriga delar har skrivelsen AtmlOstone inte ännu lett tili resultat. Som känt har regermgen fätt i uppdrag att följa med hur den nya lagen utfaller och tiU riksdagen inlämna rapport. Man kan aUlsä lala om en "eftervArd". Vad den leder lili vet vi inte ännu. I dagens läge är det viktigt att våra medlemmar vel att de sex riksomfattande pensionärsförbunden följer med situationen och även gjort gemensamma framställningar ärendet.

Av Cörbundsaktiviteterna har vi nu vintersamlingen närmasL Den försiggår som känt på Hanaholmen den 16-17 februari .

Aven om den officiella anmälningshden nu är slut, kan vi än-

Årsmötet försiggår denna gång i Vasa. den 24 mars. De nya stadgarna förbundet godkände vid sitt senaste årsmöte kan i delta skede inte tiliämpas pA grund av att de inte ärmu bar godkänts pA Föreningsregisterbyrån. Vi följer däriör ännu de gamla stadgarna.

Avvlkande från förfaringssätlet under lidigare år måste vi denna gång be om en förhandsanmälan av deltagarna. Restaurangen vili pA förhand veta deltagarantalet och hur mAnga som äter elleI' dricker kaffe. Förbundet träder emellan sA att priset för lunchen blir endast 30 mk . Ibland brukar man frAga om andra än delegater får delta i årsmötet. Av praktiska orsaker måste det övriga delta. gandet begränsas att gälla l.ex. i

sin mening. Och den menmgen kommer alllid på nAgot sätt att ha att göra med kärleken. kärleken lili Gud oeh det han har skapat och tili medmänniskan . Vi lever inte för oss själva , vi lever för att förmedla nägonting av Guds gAVOI'. Oeh av Guds gAvor är Kärleken den största!

Jesus sade lili sina lärjungar: " ni är världens ljus" Överallt i värI den där Guds kärlek och barmhärtighet får komma tili uttryek blir det ljust. Mörhet viker. hedröveJsen försvinner. Kärleken kommer med glädje och nyt! mod. Månne vi inte aUa har nAgon erfarenhet av det här?

Vi har mötl mänskor som förmedlat lili oss ljus, mänskor som gay sig tid att lyssna, som kom lili oss, som vilie förstA och gay oss tröstande och uppmuntrande ord. Vi har också erfal'enheter av hur det är dä mörkrets budbärare drar fram i värIden. Det behövs sä litet för att en IjuslAga skaU slockoa. Del hehövs sä litet för atl göra en medmänniska bedrövad och för atl bryta ner det goda som kärleken vill bygga upp. Ett enda ord kan krossa en mänska!

Ett enda litet ord kan bryta gemenskap och föra dödens iskyla in ivardagens relaliosAdana situalioner d A delegaterna skjutsas av en person som inle har delegatfullmakt. Då kan chauffören sitta med och åhöra förhandlingarna . N ägon annan följeslagare eiler suppleant för den ordinarie delegaten kan även åhöra förhandlingarna, men nägon slor grupp ähörare kan det inte bli frAga om . Trols att deltagarantalel på det här sället begränsas brukar årsmötena samla ett rätt stort antal deltagare. vilket är glädjande. Det visar alt det finns ett levande intresse för verksamheten.

Sommardagen den 8 juni i Tammerfors är årets slörsta pensionärssamling inom ramen för vårt förbund . Mera information om sommardagen ingAr pA annan plats. Anmälningarna mottas föreningsvis. variör enskilda deltagare anmäler sig tili sin egen

ner. ::ikrammande är det att veta det. Och skräromande är det att erfara hur lätt det går att "bedra sig själv", att mena sig leva som "ljusets barn" och tjäna Kärlekens Gud och ändå in te fönnå tygla Sln tunga. "Den som menar sig vara from men inte kan tygla sin tunga lurar sig själv, hans fromhet är ingenting värd". skriver aposteln Jakob i sitt brev. Så aUvarligt ser han på den makt som ligger gömd i våra ord.

Guds ord vilI träffa vArt hjärta så att vi hlir ordets görare, så alt vi inför ordet bÖf]ar fräga: "vad skall vi göra?". För kärlekens och barmhärtighetens skuU, för Guds skuU, för medmänniskans skuU och för vAI' egen skull måsle vi få bli ordets görare!

Upplyftande tankar och goda ord behöver vi alla få lyssna tili. Bibeln är här en outtömlig källa. Men del vi lyssnar tili skall inspirera oss. tända viljan att handla. atllyda och sA bli redskap för Guds kärlek. Att vår kristna tro är en vardagslivets gudstjänst hjälper aposteln Jakob oss att förstA . Han säger: "Alt söka upp faderJösa och änkor i deras nöd oeh hålla sig själv obesmittad av världen, det är en frornhet som är ren oeh fläckfri inför vår Gud och fader".

Atl göra ordet oeh fira vardagsgudstjänst är atL

bära

omsorg oeh att dela med sig! Det är i dag inte bara frAga om faderlösa oeh änkor i deras nöd. Det är frAga om många. många mänskor ivAr värld. långt borta oeh nära, som behöver det som just vi har att ge. lnför Guds ord skall vi ställa oss den frågan : "Herre, vad skall jag då göra?". " Herre. hur vili du använda mig oeh det som du låler mig äga?". Den Helige Ande skall inte lämna den frågan utan svar. Det blir kanske inte fråga om att göra märkvärdiga ting, men när Guds goda Ande. Kärlekens Ande. Sanningens Ande talar, då skall vi inte dröja att lyda. förening . Vi skall hoppas alt vi igen en gång fAr uppleva känslan av finlandssvensk pensionärsgemenskap.

Reseverksamheten fortsälter som förut. Vi har redan tidigare informerat om de resor som planeras. Även i dag ingår en sammanställning över resorna under Ar 1983. Förbundets kansli tar emot anmälningar tili de av f0rbundet arrangerade resorna. Anmälan om deltagande i österbotlniska distriktets resor bör göras direkt tili Österbotten , lelefonnummer ingAr i annonserna. Även om en resa är fulltecknad kan det löna sig att lAta anteekna sig på en väntelista.

Pensionärsföreningarna och deras medlemmar tillönskas et! aktivt och framgångsrikt verksamhetsår.

Med Bä:f:fre Be:f:f Motto: Hur vi oss i väriden vänder, svårt att vara utan tänder: Gör att sådant inte händer, bruka det tili nytta länder!

läkare förslås, ännu inle urgammal, bortåt 75 år. Inbiten praktiker som egentligen mera har jobbat med, än skrivit om, tandläkeriet, en smula rädd för den s.k.

Della låler sig lälL sägas men är kanske mindre lätt alL följa . Ändå tror jag alL vi tili åren komna inte nolens volens låter våra tänder gå i pension ulan , seglivade som vi är, aktivil månar oss om deras fortsatta välgång. Det är därför meningen atl denna lilla tandvårdsspalt om möjligt skall komrna alt bli en regelbunden läsning. Medges måste att ämnet kanske förefaller mången tråkigt men tidningens ledning har inspirerat mig att ur milL yrkes källa ösa upp det friska vallen som kan skölja undan alla ledsamheler.

Det blir därför inle bara landborstning och tandköttsmassage ulan också matfrågor, snygga proleser och vilsam bettbalans som kornrner med i bilden. Dessulom skall här ges svar på alla de frågor läsekrelsen har lust all ställa. Välkomna ! J ag skall försöka göra mitt bästa .

Vem är då Tandläkar-Gösta?

Vem är nu denna " jag"? Tand-

Tandläkare Gösta Lindblad. "professorssjukan" som jag är.

AlltsA ingen vetenskapare utan mera någol av en socialarbetare.

Jag har alltid lyckl om all ordna med saker och ling, såväl i munnen som ulanför. Det mesla "ulanförarbetet" har väl blivil gjort på forlbildningsornrådet vilkel förde mej i kontakl med landläkarna på fältel och ledde tili atl jag log hyra på Folkhälsans tandvårdsbåt Gullkronan. På den jobbade jag varje sommar i

sex års lid och blev på så vis förtrogen med hela Åbolands och Å1ands vidsträckla skärgård. 1 del arbetet fick jag många goda vänner bland skäriborna och fick en inblick i de svåra förhåUanden som hälsovården hade all kämpa med i den delen av världen . Också i Sydösterbotlen arbetade jag på Samfundet Folkhälsans uppdrag med en serie undersökningar av skolbarnens tänder, en inte aUdeles lätl uppgiIt med den tidens brist på tandläkare och utrustningsmatenaI. Som s.k. arbetande medlem i Samfundel kom sedan det kanske mest spännande arbetet då vi organiserade den förebyggande tandvården i s.g.s. alla svenska folkskolor . Den teckningstävlan som då sattes igång gay många trevliga kvällar med några tusen otroligt roliga barnteckningar.

Och nu blir det all la ihop med ä1drevården . För all del, vissl har samhäUel numera la gil över en slor del av landvArden eUer som jag helsl skulle vilja säga, tandvårdnaden, ett uttryck som både omfattar den direkta Yhden och den förebyggande.

Tandläkar-Gösta presenterar sitt program Della är ju goll och väl men

Bäsla pensionär

=

= = = = = =

= =

Utrikesministeruppdraget är inte lätt. På den posten blåser det. Men Stenbäck har k1arat sig bra. Han har hållit sin Iinje. Det visade bl a Arafat-bråket. SFPs andra medlem i statsrådet, justitieminister Christoffer

-

=

Men goda ministrar garanterar inte fortsatt inflytande.

Det är väljama som avgör om Svenska folkpartiet

-

=

bättre insatser.

=

-

=

~~~I:!s:~j~i;:a~:~ fortsätta sitt arbete för landet och I politiskt arbete är ingen perfekt. Man möter motgångar och skördar framgångar. Ibland får man tack - men oftare kritik. Kritiken är viktig, den sporrar tili

Svenska folkpartiet lovar inte guld och gröna skogar.

Vi lovar endast att arbeta efter bästa förmåga. Om svenskarna skall få sin röst hörd får ingen länk brista.

Va~e riksdagsmandat är av oersättligt värde. Därför vädjar vi om fortsatt uppslutning kring Svenska folkpartiets kandidater i alla valkretsar.

Henry O lander, riksdagskandidat i Nyland lör Svenska lolkpartiet, betonar nödvändigheten av kontakt och solidaritet mellan generationerna . Barnlamiljer och pensionärer, deras behov av stöd och service Irån samhällets sida lår inte ställas mot varandra .

"Folkpensionsrelormen måste löras tili ett Iyckligt slut lör alla parter. " det htndrar inle aLl de ä ldre :hsk1assernas tandvårdnad trots alll har blivil eflersalt, så mycket vågar jag säga trols n sk iär kritik.

Nåja, kontentan blir väl alt jag räll myckel kommer alt lala om tandvårdnaden som elL samhäUsproblem. Hur förhåUer sig del allmänna till den åldrande människan och hennes psykiska och fysiska problem också inom denna seklor? Svaret är lIlle så lält atl ge. Bara del alL mänmskorna är olika, män och kvinnor. ä1dre och yngre blir i della sammanhang besvärligare all kornma tillrälta med än man kunde lro.

Psykologin, ofla förbisedd, kommer med som en viklig faklor. Bara elt exempel : En människa kan tyst le eller i i1ska visa sina tänder, är det något fel på dem får vi felakliga signaler. En

oavslkllig sidoverkan stör medan en vacker tandrad ger lällare konlakt .

Nå della blir kanske väl myckel fil osofI och den rent fysiologis ka, kroppsfunktioneUa sidan kan lyckas förfördelad jusl med tanke på aUmänvården men var sakra på alt denna del nog komrner alt få vederbörlig behandling.

Och del går alt förena tandskötse! med filosofi Som inbilen kvarleltsångare har jag fålt lära mig samsångens betydelse och glädje. Tack för orde(1 Vi ses.

Tandläkar-Gösla Tandläkar-Gösta efterlyser Irågor Irån läsekretsens sida.

Dessa kan insändas under pseudonym tili GOD TIDs redaktion .

PENSIONÄRSKURS I MAJ I KARIS

Händelserna efter presidentvalet visar att fosterlandet allljämt behöver finlandssvensk'arnas ljänster. Vi har fått en finlandssvensk ärkebiskop. Svenska folkpartiets ordförande Pär Stenbäck har erhållit förtroendet att bära ansvaret som utrikesminister.

;:~~. har vunnit erkänsla för sin omutliga laglighets-

=

Henry Olander

Västra Nylands folkhögkolafolkakademi, Pressmeddelande

En händelserik riksdagsperiod är slut. Republiken har fått ny president. Gamla invanda mönster har fått vika.

= =

Nylänningarna väljer nu

= = = =

_ _

DIg ==

SVENSKA R:)tJ(R\R1lET

nara"

~IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII~

Sedan 1979 har Västra Nylands folkhögskola·folkakademl och Sven· ska Penslonärsförbundet ordnat pensionarskurser I samråd på folk· skolan vld Pumpvlken I Kans. Sedan 1981 har en tredJe part Ibland funnits med I bilden, nämhgen S:I Enks folkhegskola I Slockholm Sven· ska pensionärer har resl ever Alands hav for all Irälfa finlandssvenska penslonärer I Karis. Men i anslulnlng lill Lucia 1982 glck slrommen I andra nktningen. Eli fyrtlolal Kans·kursisler hade Inklusive reklor. Mra· dande reklor och kurssekreterare lackat ja 1111 S:I Enks folkhogskolas vänförenlngs Inbjudan all under !vii intenslva dagar besöka Slockholm.

För folkhögskolfolkel I Karis blev Stockholmsresan en angenam påm,n· nelse om all det igen ar dags all på allvar bo~a planera för näsla Kans·kurs som hålls i maj 1983, närmare beslämt 23- 27.5.

Del bhr eli mångsidigl program I ganska Iradllionell slll. Rektor Kaj·Erlk Nordström skall berälla om vad FN gör för de äldre och om hur penslonårer har det på ohka håll i väriden. Doktor KaJ·Ove Forsen, uppskallad inledare från ifJol, kommer all lala om åldrandels processer hos män· skan. Terapeut Anlta Renholm berällar om och demonslrerar under en dubbellektion både zonlerapi och blndvävsmassage.

Chefredaktör Eila Francke kommer under en e~ermlddag all bJ.a. med hjälp av grupparbete aktlvera kursdellagarna i all lära känna sln hem· bygd. Och porslinsmålningslärare Monica Thorström kommer all vIsa hur man dekorerar porslln på räll säll.

Karis-herden Gunnar Weckström skall ta la om tro i kris·kyrkans kns medan fiJ.kand. Deryck Slven, ordförande för Helsingfors svenska fredsförening, lar upp fredsfrågan både allmänl och kväkamas fredsvill: nesbörd särskill. Och när del gäller "pensionärernas Irygghet nu och I framliden " får kursistema Iräfta en höglslående sakkunnlg, nämligen direktör Henry Olander. Folkhögskolreklor emerilus Gottl Siren, aktuell nu senasl med boken Brev lill Svea och Grels, för oss i ord och bild lill Färöama, en skärva av det foma vikingaväldel. Och det blir drama, och så blir det seniordans med Greta Jönsson och samkväm med Rafner och både allsång och "Dan Andersson I Finnskogarna" med Dlcken Granroth och Västnyländsk rundtur och ... kanske del räcker.

Du kan anmäla Dig tili kurssekrelerare Christina Hakola-Lönngren, Västra Nylands folkhögskola·folkakademi, Strandpromenaden 1. 10300 Karis. Rlng gama 911 /33144. ~

4

Ryggont sta delen av alla de kilon vi bär på. Ryggraden ser uI som en mer elIer mindre spänd S-formad båge, vilken beslår av 33 kOlor, ca.

400 slörre och mindre muskler med därtili hörande ligamenl, alI1 della fogat lili en helhel som har lili uppgifl all bära och håUa kroppen i upprält släUning pä etl riktigt, normall sält. Det som i detla sammanhang kaUas ryggraden innefatlar också halskoloma , ländkotoma och svanskoloma, alI1 som en sammanhängande helhel. Del är givet att då en sädan massa olika delar skaU vara funklionsdugliga och ändå vara utsalla (ör härda uti(rån kommande påfreslningar som t.ex. av gång, spräng, hopp och böjningar, mycket kan hända som gör all någon del utsälls (ör överanslrängning. Följden yllrar sig i smärla.

Nils Westerholm Med.o.kir.dr. professor En synnerligen vanlig föreleelse i modern tid är värktillslAnd 1 ryggen Vanligen kaUas det av lekmän med elt samlmgsnamn iscruas, dels med nilt, dels icke Man kan JU fråga Slg pä vad det beror att så många mänmskor klagar över ont 1 ryggen . Ja, flere har visserhgen huvudvark, men som god tvåa kan vi nog räkna med smärtor i ryggen.

Vi människor ar konstruerade på elt sådant sält att ryggraden skall bära upp hela vår överkropps vikI, vilkel betyder stör-

Ge akt på hur du lyfter!

Den vanligaste orsaken tili ryggonl är enligt slalistiken ovarsam lyflning. Vad man skall mena med "ovarsam" 1 della faU är svärt alt definiera . Del hän der alt då man lyfter t.o.m. helt lätta bördor, det känns som elt slygn eUer elI hugg av smärla i ryggen och följden kan vara flera dagars absolul vila, d.v.s. sängläge (örrän smärlorna ger med sig. Förlyflning med ryggont som följd

UPPLEV VIBORG I VÅR 23 - 24 maj

Utsikt frän Hotel Druzba över Salakkalahti Nu bilr den då av, vår lange planerade resa 1111 Viborg! .

Vi slarlar Ildlgt den 23 på morgonen med buss Irän Hlrs Slallon och ar eiler lampllga pauser på vagen Iramme ,V,borg på Holel Drllzba - dar VI också övemallar - 1llIlunch.

Eiler lunchen sighlseelng i den mlnnesnka sladen, shopping m.m. varel· ler kvällen ar In Iör rnvlllig supe och ev. "svangom" på Runda Torne\.

Men också på vårl egel hOIelI finns del underhållning om så öns.kar.

Följande morgon lortsaller slghlseeingen vareller sallskapel elter Inla· gen lunch embarkerar ångbålen I hamn~n .'ör.en I~r längs Salma kanat tili Wlllmanstrand . Under resan kan laxlna Inköp goras och I reslaurang· en eiler ule på däck kan man - som vi hoppas - .nj~la av .en vack~r vårkväll. I Wlllmanslrand vänlar bussen I hamnen lardlg all lora oss tili Hlrs Slahon .

Vlsum och gll1l91 pass krävs Resans prls mk 425,' .

Deltagarkvoten begränsad 11\1 40 personer och deltagama bokas In I den ordmng SPF·kansliel låll mollaga anmälningama. Kansliels lel. 90 7537820 Teknlsk arrangör: Finnsov lours Reseledare: Eija Francke

kanske binder sin palienl lill sängläge för flere veckor. Man säger all det här är smärtor som människan själv har förorsakal sig. Lyflning - den mä nu ske hur som helst - har aUlid sina risker för nägon del eiler någon vävnad som hör lill sammanhangel ryggkolpelare.

Res på dig försiktigt!

Det finns Uere olika slag av ryggbesvär såsom l.ex kotförskjulningar, diskbräck, förslräckningar av ledband och muskler.

Dessutom förekommer del olika slag av sjukdomar som kan förorsaka ryggont, men dessa är relalivl säUsynta, varför de lämnas obeaktade i della sammanhang.

Olla hör man at[ ryggont kaUas sacro-iliacalvärk och det kan man säga också är en litel finare medicinsk diagnos som emellerlid riktigt översatl belyder elt korsbens-larmbens värktillsländ.

Vanligare benämning är ändå kanske lumbago som belyder ryggskolt, del vili säga svåra smärtor som inträfiar när man hasligt skaU resa sig frän liggande ställning tili siltande släUning. Värken kånns i korsryggen och är en följd av för stark muskelslräckning eUer inklämnmg av någon av de många nerver som utgår från ryggraden . TilIståndet kallas också muskelreumatism faslän det inte är fråga om någon verkligt reumabetingad sjukdom.

Börja försiktigt med sommarjobben Ryggskotl kan man också få faslän man böjer sig för at[ ta upp ell aUdeles lält föremål l.ex . en liten vedklabb. Anlagligen har man då samtidigt som man böjer sig, vridigl på sig åt någondera sidan och den synkroniserade rörelsen gör atl nägon muskel i korsryggen tänjs för myckel, vilket resullerar i ett smärlsaml hugg, med efterföljande ryggont. vid minsta rörelse. Värk i korsryggen är en icke aUdeles ovanhg Iöreteelse, efter vårarbete vid [ritidsslugan. All lyfla stenar e[ter vintems mer eUer mindre slillasiltande, all gräva i jorden. ställa i ordning köksträdgården och blomsterplanteringama, dra ut båtarna frän vinteridet, tömma lunnoma om de bUvi! glömda om hösten, aU få bojarna med sina tunga ankarstenar på plats. alt få ut slipen, aUl det är sädanl man måste göra försiktigt och på rält sält, - och ändå!

Det finns elt ryggont som brukar kallas bäckenspasm, ett modemt säll att ullrycka sig när man inle riktigt vet var och vad det är som gör on t, men del känns på djupel i svansen. sä all säga och därifrån strålar smärloma nedål-framåt moI ljumskvecken och lårets insida. Smä rtoma är skovvis upplrädande, ulan någon egenllig märkbar orsak, kanske köld kan utlösa incidenten, likaså kan långvarigt sillande eUer allmänt orostillstånd vara orsaken till smärtatlacken.

De svåraste smärtoma vid ryggont är då en broskskiva mellan

Eriksgatan 41 00180 HELSINGFORS 18 Tel. 90-1841

koloma åker uI ur sitl läge och trycker på någon nerv, et! sk. diskbråck, som [örorsakas av att dra elIer Iy[ta myckel lunga bördor. Smärtorna lUltar vanligen i slltande ställning, medan de minskar eUer försvinner i ryggläge. Om en nerv k1äms ihop av ett diskbråck brukar en del av nedre extremitelens muskler bli förlamade, vilkel i aUmänhet betyder omedelbar operation. Vid läUare fall kan smärilillslåndet lindras genom en s.k. manipulation vid vilken kotmellanskivan lrycks in på sin plats.

Regelbunden rätt gymnastik är bästa garantin Det har ofta sagts att ryggont är något som man inle kan komma ifrån, har man engäng fålt det får man dras med det hela sit! liv. Della är nu en gäng för alla inle sant. Med riklig vård och framför alI1 genom regelbundna gyrnnasliska övningar kan mången ryggsmärta fås a II försvinna. Vid smärtor i ryggen kan man ge endast etl gott råd : visa upp Er för en låkare som är specialist i ortopedi för a lt tå den rälla diagnosen fastställd, och för at! få förhåUningsregler om huru tillståndel måste skötas, följ råden och Ni kommer all bli symptomfri.

Del bästa mot aU slags ryggont är att mota "Olle i glinden" d.v.s. i god tid se tUl att ryggen används och behandias på räll sält förrän del onda sker, så alI del inle får ulveckla sig, profylaklisk

vård, med andra ord. Det är människan själv som skall se hll all det inte blir sådana [öränd· rmgar i ryggraden eUer dess om· givande vävnader, förändringar som senare ger upphov tiU smär· lor i korsryggen och närliggande delar av kotpelarna Därför är det bra atl minnas alI man skall [örsöka gå, slå och röra sig så att ryggraden är normall slräckt.

Man skall ligga så alt ryggraden inte böjer sig i onalurliga bågar, vilket sker i en för mjuk säng.

Del är då bra all placera en fa· nerskiva mellan resårboltnen och madrassen. Gör det ont i ryggen då man kör bil är del bäst att skaffa sig ett ryggslöd som slöder korsryggen. Man skall ly[ta upp bördor från marken. golvet på rätt sält. Man böjer knäna och sätler sig på huk med rak rygg, sä all benen får utföra arbetet då man lyfter. Skodon med klackar som slyllor, både höga och smala anslränger på ett helt onormalt sätt både ryggrad och muskler.

Se lill atl Ni inte arbelar i onormalI och obekväm ställning varken sitlande eller stående. Diskbånk och tvätlstäU skall vara lillräckligt höga för alt inte ryggen skall b1i ansträngd. Försö

inle atl med våld och sisu lyfta tunga bördor. Utför regelbundet några gyrnnastiska rörelser morgon och kväll, men se tili att rö· r elsema inte gör ont.

Skidning på slä t mark och simning är aktivi teter som regelbundel utförda i lagom portioner slärker ryggmusklerna och motarbetar ryggont.

• Äldre människor ska få bo hemma så länge de viiI. Samhället måste ha råd med hemvård.

• Anstaltsvården behövs också, men bör vara frivillig .

• De äldre vet bäst hur sant ordspråket " Egen härd, guld värd" är.

Detta anser

ELISABETH REHN På henne röstar de nyländska pensionärerna

5

lr

li

II-

~

le

\r

II tt

t.

:n

Folo:

c-e S6d.rg6td

Jag skriver 10 januari 1983, inte som det nya årets [örsta brev tili en släkting eller god vän, utan för att skriva tili God Tid och önska er alla som läser brevet allt gott för deUa nu päbörjade år som ligger Iramför oss likt ett oskrivet blad.

Tili en del tror vi oss veta vad ett nylt år bär med sig, men vi vet det ändå inte. Vi kan !restas tili aU gå i !ruktan för olyckor, kanhända för ett utbrytande atomkrig, men det kan vara onödig !ruktan som i stället kan verka hämmande på den tacksamhet vi borde känna över [örmånen att få bo på en fridens plats då det gäller naturens kretslopp. Också om stora stormar ibland kan rasa över oss så hemsöks inte så många av olyckor aU det blir

omfattande samhällskatastroier.

Vi iår leva i väUärd, större välfärd än som kan vara nödvän-

digt, men som har det goda med sig att vi kan slräcka våra händer mot bebövande som drabbas hårt av naturkatastrofer och krigens härjningar.

Våra årsvarv är indelade i tider som ulan slörre avvikelser skänker oss omväxling i nalurupplevelser som kan bertka också vårt vardagsliv och göra oss tili harmoniska människor om vi bara inte låter slress och [ruktan göra oss blinda och döva [ör dessa stora värden som slår många av oss tili buds.

Nu har vi firat , och fortsätter alt Iira en "grön jul". Mången kan ha lonat ned sin julglädje i grämelse över den ulebLivna snön och vintern, men bara att koppla tankarna tilibaka tili fjolårets julväder då snöplogarna hade det svärt alt hålla vägarna öppna och alla bosatta på sidan om de slora stråken hade del mera än mödosamt, så kan vi nu inle annaI än glädja oss stori åt vädret så som det är.

Nu har vi också passerat de lre stora högtider som ryms inom julens ram: Julen med stjärnan, Nyåret som kan !resta tili önskan att få se in i !ramtiden, men då vi !rämsl har ett givet tiliiälle atl se oss lilibaka och laeka för det som det gamJa året gay. Hur svårt det än kan synas ha varit, så kan hjälpen med att ha orkat med svårighelerna vara värd etl hjärtats lack på det gamJa årets sista aiton. Jaa, och så kom Tretlonhögtiden med tid för större eftertänksamhet och sitl mått av högtidskänsla.

Vilken räeka av härliga viJodagar! Så långt tilibaka som jag kan minnas så har jag under arbetsfyllda veckor setl !ram moI söndagar och högtider i iörväntan atl då få vila lankar och händer. Så mycket vila det kunde bli med iamilj och djur som behövde tilisyn och omsorg. Nu är det verksamma Livet nedlonat så Jag kan vila mig när jag vili och önskar, men mina förfäders och i äders föreskri!ler atl helga vilodagen häller jag fortfarande ias t vid som en verklig nödvändighel för både kropp och själ.

Alt skrlva brev har hört tili min söndagsvila, men att skriva mera omfattande t.ex. brev tili God Tid , eller något annat önskat ser jag som vardagsarbete.

AtI sitta och läsa är vila för mig, men att bara sitta med " händerna i kors" för att använda ett gammalt uttryck, s1l är nog den slörsta vilan .

Den aJlinänna klagolälen över tidens jäkt har jag svårt all förslå. Jag som genom hela livet varil skonad !rån "det löpande bandet" borde ju inle yllra mig i den saken, men klockan har alllid funnits och arbele mer än nog för att jag med säkerhet kan säga att slunder av fullsländig viJa är del som kan belna !rån jäkt och ge oanade arbelskrafter.

1 denna morgons andakt lalades det om den kärlek som vi borde känna oss skYldiga tili att ge våra medmänniskor, och om hur Litet kärlek som det egenlligen Iinns i vår tid. Vår tid har gjort oss självupptagna. Vi kan sitta !ramför TVn i stället för alt söka personliga kontakler. Allt som vår tid har skänkt oss i hjälpmedel ivardagen, till förstTöelse och möjlighet tili vila tycks vi inte kunna tillgodogöra gen ändå ganska belåten över min bedrift. Ack ja, man nöjer sig med mindre och mindre med åren och det ökande förståndel .

Och nu är den där tiden här igen då en gammal s.k. staketräv börjar känna sig som den vitt bekanta gamJa cirkushästen.

Herrskapet vet den, för vilken det börjar "spritta i buskar och grenar" då den [år höra eggande musik. För en gammaJ häcklöpare är det inte musik precis som får det att spritta här och där, utan det är bockarna som gårdskarlar eller andra fastighetsskötare brukar placera ut på trottoarerna. De !restar mig ohjälpligt tili språng och skutt.

1 år har dessa bockar inte behövts så ofta, men en gång hinner ju redan tili . En lördagsmorgon elter ett blygsamt natlligt snMall var bockarna ute och "bocken själv" , jag, likaJedes. Då flög det i Hans-J. Sjösledt mig att här skall det löpas häck .

Jag tiUade mej omkring och mitt förnuftiga jag. Så efter en märkte atl gatorna var tomma pä slunds diskussion melian de två jagen, det förnuftiga och det vågfolk, så tillfället var som hiUat. Jag hade redan andligen lagt halsiga, så slannade jag iör en mig i startgroparna när någon kompromiss. Jag löpte alltså inte undermedveten röst sporde: Gub- häck över hindren ulan kiev med be Lilla, hur har du det med försiktiga gamrnelmansröreJser lårbenshalsar och sånt? Och skör- över att av dem. Dock först efter heten i gamla ben eller de mycket nya spanande blickar efter evenföga elastiska musklerna och se- tuella åskådare. Sådana [anns innorna som en pensionär av mo- te heller nu, så jag kiev över dell -76 är utrustad med? Hm, hindrel och spänslade iväg vidare nja, ja, svarade med stor tvekan på min vandring. Sist och slutli-

De flesta har väl annars hörl om sjökaplenen som alltid då han kom upp på bryggan försynt tittade ned i en liten låda innan han övertog kommandot av styrmannen. Det visade sig alt han hade en luntlapp i lådan där det stod : Styrbord - höger, babord vänster. En sådan lapp borde visst mannen ha hait som enligt vad man nyligen läste i bladet tog miste på majs och åkerbär. Han kapade helI lugnl ner alltsammans i en skön röra. Jag vili inte döma honom eltersom jag aJdrig sett växande majs i naturligt tillslånd. Men när man kikar i närmaste uppslagsverk på de mycket olika växterna så bör skördemannen nog ha varil ett veritabelt blindstyre. Om han inte event uellt bade länkt sig att det vore läckert med majsgröt med åkerbärssylt. Åkerbär är gott det minns jag, särskilt om man avnjuter dem i lorm av likör!

Nå både den gamle skepparen och den tankspridde skördemannen var i gott sällskap. Det lär nämligen ha hänt riktigt på rtktigt att en forstman , modell nybörjare, också hade luntlappar I fickan . Under en skogsvandring plockade han upp en lapp där det stod: Långa barr - tali, korta barr - gran. - Ocb nu kom jag

Res tili Åland 1983 som är vackrast på våren i maj- juni.

Vi har lärdiga paketresor med program, lärjbiljetter, logi, mat, guider, mm.

Fördelaktiga priser lör grupper.

Seställ vårt "Älands resepaket" utan kostnad. Tel. 92812390.

!

------------------------------Tili Sand-Strands T.uristbyrå, Sox 9, 22100 MariehamnJ Var god sänd Ert "Alandspaket-83" tili Namn : ________________________________ Adress: _____________________________ Postadress:

----

oss på ett rä tt sätt. Genom atl fä sä mycket serverat av både ett och annat kan vi lä tt bli avtrubbade när det gäller a tt både göra och tänka självständigt. Det går så Iäti atl slöa till och att tap pa bort tacksamheten och glädjen i arbetet.

Så vänder jag lankarna llliba ka till julen. Också om Tretlondagen är passerad så är julen ännu inte slul, och jag känner mig ha den kva r så länge som granen är inne. Enligt gammal tradllion är julen slut med Knut-dagen. Så mycken möda som jag lade ned [ör att på ett värdigl sätt ta emot julen så skulle det vara i el a tt kasta ut den glädjen som synen av en ljusstrå lande gran är, också om ljusen inte är levande. Och den är verkligt vacker vår julgran.

Bengt bögg den, sen [emton år tillbaka planterade granen, så i god tid a tt den hann avge S lD härliga doft förrän han tog in den och smyckade den tills vi fi-

rade vår gemensamma julafton förrän han [or till sitt jobb i sjöbevakningen.

Man kan [råga hur det är möjligt a lt lira julafton i förväg, men del är den möjligheten man lar tili om man inte kan vara tillsammans när julaflon kommer VI satl lillsammans !ramför den slrälande julgranen, öppnade klappa r [rån gemensamma vänner, och nägot av verklig juls lämning inlann slg då Bengt tog !ram gramrnofonen och lade på den LP-skiva som kom IrAn poeten Bo Setlerli nd som gåva J ag få r så avsluta brevet med a tt önska vänner och läsare allt gott iör della nu påbörjade år 1 den önskan är mbegrlpel kraft a tt orka med alla slags " krämpor " som kan dyka upp i åldrandets kölvatten , och fö rmåga all samla upp de guldkorn som kan gömma sig I den tristaste vardag.

1 dag lyser solen över valtnet framiör milt fönster och utlovar del goda vädrels [ortsättning .

alltså helt vigulant fram till dagens budskap. NämJigen BARR.

barr lite överallt åtminstone tili påsk . Om mte lör annat så att uppfylla visans ord a ll julen varar ända till påska . Det hj äl pte inte att med gamma ldags medel som sopskyffel och borsle dra !ra m över lokalen , inte att sätta dammsuga ren på största eUekl.

Det finn s barr kvar på de mesl avlägsn a och besynnerliga ställen . 1 skrivande dag, 14 januari , hi ttade jag 2 sl. I fickorna på et! par byxor jag inte hall på mej under hela den lid granen fanns tili Varifrån de kom vete tomtarna. Några andra barrställen är det iåfängt alt rakna upp. Tltta själv elter hemma hos sig själv.

Kära herrskapet'

Det finns ju ett talesätt: " inte ett barr". Den som hittat pii det har aldrig upplevt en jul med gran i huset. Eller egentligen en gran som skall ur huset, vid Knut eller lidigare. Och selt bur granen stär där och ser skön ut, men så snarl man rör Vld den iäller barr och blad och kvistar å det obemulaste. Vår gran I år var just av detta eJaka slag, men ias tän jag Iyssnade tili förnuftets (h\1struns) r öst och kapade grenarna med sekatör innan jag bar uI stammen med någr a korta grenslumpar, så hade vi, har vi , kommer vi alt ha

FÖRSÄKRA

ITID. "II)

FÖRSÄKRINGSBOLAGET

Svensk· Finland

6

1 en cirkulärskrivelse undertecknad av Aili AJho, Greta Fagerström, Gerda Hellström samt herrar Hugo Almberg, Valter Fagerström och Jarl V. Hellström, utlystes ett konstituerande möte för en pensionärsförening. Mötet hölls på Marthastugan i Täkter, den 3 mars 1971 varvid 39 personer antecknade sig som medlemmar. Då föreningen bilda:des fick den namnet Täkter pensionä rer r.f. Medlemsantalet har med åren ökat så vi nu är uppe i över 200. Året 1975 hade föreningens namn ändrats tili Ingå Pens ion ärer r.f. Det första protokollet med det nya namnet, är daterat den 5 febr. -75.

• Första, andra, tredje gången! Där gick något av de fina alster som förfärdigats i arbetssalen, under klubban och hämtade klingande mynt på kassabottnet. käoda. Men också andra utfiykter och resor företar vi. " Sommardagen" är e1.t stort evenemang och den brukar vi också besöka. En endagsresa gör vi som vi kallar "Fria resan". Föreningen bjuder på resan (två bussar).

Vi startar i arla morgonstund och återväoder på kvällen bern. Under dagen äter vi nriddag, kaffepauser har vi etl par stycken.

Mycket uppskattad utfiykt. Och frågesport ordnar vi. Västnyländska Sparbankerna ordnar detla evenemang under namnet " Allvetarna". Sparbankerna står för utgifterna och bjuder kaffe.

Julfest Eirar vi på traditionellt sätt med en julbetraktelse av vår kyrkoherde Kaj Engström och Lucia med tärnor lyser upp våra sinnen. Sång, deklamation och en lärarfamilj Beijar , som alltid på

juUesten roar oss. Kaffe med lårtor och pepparkakor, piggar upp alla . Och inte att förglömma julgubben . Det är inte bara "snälla barn " han besöker, han besöker pensionärerna också, och ingen har han glömt - alla får ett pakeL Sen dansar vi ringdanser och till sist gammaldans.

Söndagen den 8 mars 1981 firade föreningen sitt 10-årsjubileum med sång och musik av Sonntags orkester, samt hälsningsord av föreningens ordförande Martin Danielsson . Historik av Alice Holmbom , festtal av förbundsordf. Alfred Smeds som betonade kamratskap och samhörigheL Solosång av Christel Askolin och deklamation. Under pausen bjöds alla på kaffe med tårta, och man fick tillfälle att ventilera gamla minnen. Efter pausen underhöll oss IngA folk -

• " Holken" fören ingens genom talkoarbete iordning ställda " hem".

VAra möten och sammankomster har vi 1 en indragen skola.

(Tngarskila folkskola) som vi hyresbitt fAr disponera av mgA kommun . mot atl vi underhAller den. t.ex. målar, utför mindre snickararbeten , sköter om den både utvändigt och invändlgt.

A11t görs som "talkoarbete" och föreningens medlemmar utför arbelet. Numera har ocksA namnel på skolan äodrats, den heler nu " Holken ".

Där har vi också arbetssal med vavslolar och e1-syrnaskin. Där förlärdlgas mallor, sofidynor, löpare och andra lextilier som sys pA maskin.

På höslen, närmare bestäml i nov. häller vi en auktion, på alla de alster, som vi förfärdigat under åreL Och det bästa av allt, i samarbete med MB! har vi kurser i hälsofoslran, en sångkör, som vid olika lllUällen underhåller oss med sång, gammaldans. en välbesökl aktivilet. Och eli fierlal mÖlen, vid vilka MB! slår för programmet.

Sen gör vi rält så många teaterbesök under året. Vi reser lill Helsingfors. besöker både Svenska ocb Lilla Teatern, Åbo svenska lealer, Lurens iLovisa, Fallåker iEsbo, Raseborg och Träs-

dansare både stora och små med dans. Som sista program~ nummer sjöng och spelade ett ungdomslag i orkeslern "Chips" tre sånger.

1 gratulanternas långa rad, fanns representanter från kommunens olika inrättningar samt grannkommunernas Pensionärs_ föreningar.

Efter denna presentation av Ingå Pensionärer r.r. ute på rena rama bondlandet, en from onskan: Måtte vi ännu en tid framöver fA arbeta och verka för förenin~ gens bästa.

Med väolig hälsning Göta Lindgren

Under denna rubrik presenteras i God Tid nr 2/83 Björneborgs Svenska pensionärsförening rJ.

Den gången Den g!lngen

kunde de gamla berätta om vargspår jakt och slädpartier - om kvarnfiinler och Starke-Mat~

• Här under "Fria resan" - denna gång med Fiskars som färdmål.

visst kunde de förtälja om fåglalåt och sommarnattens andeväsen - och utedassets fasor om vintern när kölden knäppte i knutarna.

Ake Gulin

Du som gillar en självständig Iinje väljer vår partiordförande och utrikesminister

PENSIONÄRSTRÄFF Kalle och medfört dopp krämpor ventileras över en kopp Sedan allsångshäftets tur, vi sjunger i moll och dur.

Och egna visor vi också har om hur bra vi fått det på gamla dar ...

Ingen split och Inget kiv?

Bara tidsfördriv!

Nu musiken spelar opp tili dans, då har ingen ont någonstans Intellektet får sen sin del , en hei timmes Bingospel tngen törs prata om den ensammes vånda ...

Men för kroppen har vi gymnastik på Månda!

Pär Stenbäck Stenbäck har visat att finlandssvenska politiker håller m åttet också på de mest ansvarsfulla posterna.

Den uppfattningen delas av finska bedömmare.

"Stenbäck, sam hela tiden vuxit med uppgiften ach vars anseen de ökat under den tid han hållit i utrikesministerpartföljen, hämtar med sig sunt fömuft och ger dem som viltar med stridsyxan i utrikespalitiken någonting att tänka på." (Aamulehti 3l.10. 1982)

Martin Sandvik

Så var det förr

Tre pensionärer med musik i blodet

• PUlIIisl i Irion är Gunni Sandvik , Lasse Andersson Irakterar cello medan E rik Stenius j&.r violinen att /juda smäktande.

Signaturen har vid en kopp kaffe tratiat den " muciserande t rioten", ställt några frågor och avlyssnat deras samtai.

Trion går, tills ett bättre namn hittas, rätt och slät t under na mnet P en s ion ä r s tri o. Också som pensionär gäller d et a tl vara aktiv om man skall trivas och må bra, betonar de alla tre. Man lastnar, bildlikt taiat så lätt i gungstolen. 1 sin bok, Oss pensionärer emellen, h ar Hellen Tallqvist varnat just för inaktivitet, då hon skriver att en pensionär inte skail sitta i gungstolen med händerna i kors och länka dystra tankar.

Pensionärstrion är aktiv så del slår gnistor om dem. De har sina fastställda övningsdagar. Nån gång uppträder de med programinslag inom församlingarna samt i pensionärssammanhang.

Seriös musik av både äldre och yngre kompositörer finns på deras reperloar. De lrivs bäsl med de melodiska tongångarna .

Det bästa som hänt mig sen jag lämnade jobbet Gunni, som är pianist i trion , har jobbat 40 år som pianopedagog, d ärav 25 år som lärare i eI! musikinstit ut. Det har varil ett givande arbete säger hon, och med det har hon storlrivts. Men deUa med trion är det bäsla som drabbat henne sedan hon lämnade det aktiva jobbel. Redan under skoltiden fick Gunru agera " kantor" vid morgonsamlingarna. Sedan lortsalte del av bara

• Signaturen Martin låter 055 i vidstående artikel stifta bekantskap med tre aktiva, glada och problemfria pensionärer Gunvor Sandvik , Lars Anders.son och Erik Stenius, som sammanstrålat och blldat PENSIONÄRSTRION. farten via Sibeli usakademin och ut på verksamhetsfältet.

Lasse , mångfreslaren, har anda sedan skoltiden lärdats med sin cello och medverkat i många ollka sarnmanhang. Kammarmusik är hans gebit. Han trakterar också gamba, ett instrument med anor anda från 1400-talet, som nu igen kommit i ropeL Det finurliga med Lasse är att han själv bygger sina instrump.nt.

Han har lagt sig grundligt in i instrumentbyggarens knåpfyllda jobb. 1 sin verkstad skapar han sköna ting alt se på och Iyssna tili.

Lasse, som i ett "tidigare liv" varit pojkluggare, med fysisk f05lran som huvudämne, veI hur viktigt det är att ha koll på konditionen.

Erik , violinisten med stor V, har under en slor del av sin aktiva tid haft säle och stämma i en så förnäm sammansättning som en symfoniorkester. Också han blev vän med siU instrument redan under skoltiden, och har sedan dess medverkat i många olika orkestrar och ensembler.

Erik säger atl han är söndagsbarn, vilket väl betyder atl han hait framgång och ser IJUSI på tiilvaron Erik är rulmerad. Han om något vet hur viktigt det är

att ha darr på räU hand då man trakterar violinen.

Förstår inte pensionärerna att njuta?

Medlemmarna i Pension ärstrion, lörvånar sig över att pensionärerna upplattar sin roll så olika. En del gläder Slg storligen över att få jobba med det de vill och i den takt d e önskar.

Andra deppar, känner sig värdelösa och övergivna.

Nä r signaturen hade tillfälle att Iyssna tili trions smäktande toner väcktes en stilla undran . har pensionärerna i allmänhel, inför alla olika utbud, glömt eiler undervärderat instrumentalmusiken , som en betydande faklor när det gäller atl aktivera.

Mar tin

Vi som kommit upp i pensions- präst och klockare, Om det då åldem länker ibland nostalgiskt var 20 minusgrader, rick man stå tillbaka på soi och sommar lÖfT l och stampa med föltema lör atl tiden. Då Iyste solen älla dagar, 'mte bli alldeles steJfrusen. Sätycker vi oss komma ihåg. kert drog mången begravrungsMen nog hade också den hden gäst på sig rediga förkylningar sina sidor Vintrama var ibland ibland. så kaila atl det gnistrade runt Efter gudstjansten var det öronen . Då var det mindre lustigt verkligen skönt att komma m l i stugoma, där en brasa l öppna värmen i sorgehuset. Mlddagen spisen och kanske en kakelugn l bestod oftast av härlig költstuvknulen var enda värmekällor mng och IlSgrynSgrÖt. En stund Under sådana lörhållanden var senare serverades kaffe. det nog så problematiskt alt slälMin far brukade ofla anlitas la tili med begravning pA lands- som " utsjungare" på begravnmgbygden. AIIt skulle ju försiggå ar. En gång när en granne kom hemma, lörsamlingshemmen ar lör alt tmga honom tili sysslan, en senare uppIinning. sa far att han kände sig i dåhg Del blev arbetsamt med förbe- lorm och ln te gärna ville ta pa redelserna. Det kanske krä vdes sig uppgiflen. Efter en stunds en uppsnyggning av det ordentli- kallprat om ditt och datt, skulle gare slaget med målning och nya grannen avrunda samtalet och tapeler. 1 varje händelse skulle bryta upp. Han sa då : "Nå, om stugan fejas och pulsas från golv du har to hälso du har nu så till tak. EIler jordfästningen komber du om såndaaji". Och skuUe ju gästerna bjudas på mid- därvid blev det, även om far efdag i sorgehuset. terat sa att med den halsa han da )ust hade skulle han helst ha leHur skulle man lå tag på all gat i säng. den servis som bebövdes? Det När min hd kom, "ärvde jag blev alt låna l granngårdarna lars syssla som uts)ungare. Del När jag var en 8, 9 år gammal var betydde, att man fick stilla upp jag med om en sådan " Iånelärd " så ofta det begav Slg, lbland med Det var milt i smällkälla Vln- rmga häns)'n tili familjen och tem. Vi spände last en stor korg andra pnvata angelägenheter på en kälke och började vår Sommartid lörsiggick jordIäslvanch'ing runlom l stugorna. Alla nmgama utanför klockstapeJn var välvilligl mstillda och stop- p ä kyrkogårdens gräsplan En pade ned olika prylar 1 korgen . gång hl Uade Jag några slantar l Var och en rick s]älv hAlla reda gräset, )ust där en klsta nyligen på vad som var vems, ty dagen stålt. Jag skyndade hem med efter begravningen kom samma slantama glad i hågen - en kakorg tillbaka ocb var och en rameJlslrul hagrade för mm inre plockade åt sig sina tilJhö- syn, Men mm farmor blev helt righeter. förskräckt när hon fick höra om Begravningar lörsiggick alltid saken . på söndagar den tiden . Gästem a "Skynda dej tillbaka med samJades i sorgehuset i arla morpengama", sa hon. " Det ar någon gonstunden, där man bjöd på som tagit av jordfäslningssanden kaffe, fär att trolla och lagt dit pengar 1 1 en gransal på gården stod stället som betaining, Sådana kistan med locket bortlyfta 1. De slantar ska man inte belalta sig närmast sörjande gick lram, en i med." gången , och tog den döde i hanJag förslod ingenting annat än den för etl sista larväl . Så sattes atl det var något mysliskt och locket på plats igen. hemlighetsfullt med alltsamDå tog " utsjungaren" ton och mans, LIte kusligt också, så jag älla stämde in i psalmen. roorde som farmor sa Dlt räk Jordläsiningen försiggick inte l den karamellstruten kyrkan utan i klockstapeJn, enSå kunde det gå tili på den ligt tidens sed. Ibland rick man gamJa goda hden 5tå en god stund och vänta på ELLEN MAA

,

VuxrUl är också barn som tet små ibland, och leka med varann, Tällk. alf l'OfU smcl til/· sammans, Iwr '(UI det kllllde b/i, Birgit Smeds

-.

.- z ~

.

-

•

man måste löro , alf vara Ii-

,

r •

•

......

-';

,"

• t.:

.

1.

•

ASOLÄNNINGAR! Trygga återvalet av justitiemmister, riksdagsman

CHRISTOFFER TAXELL I

riksdagsvalet den 20-21 mars S FP I Aboland

Varför jag seniordansar

• Göla Löfgren (närmasl kameran) dallsar i par med Hagar Seppänen oe" mellall dem ser vi ryggen av Vivan Björklund, som gör sina turer med Gerda Stellberg. A lla dessa illbitna oe" troglla seniordansare. känsla som är fin .

- Musiken är olroligt trevLig och enkom komponerad för de olika danserna och man njuter av den .

- Det finns fakliskt ingenting negativl atl säga om seniordansen.

- Jag längtar efter varje torsdag då jag fär gä och seniordansa med mina pensionärer Kale Bjorkman

- I egenskap av gymn astikledare (or pensionärer har det var i t vikllgt för mlg atl lära seniordans. den dansform som enkom kommJl tili (ör dem Alt Jag dessutom ha rt förmånen att (å gä i lara för sJä lvaste Use Tutt har betytt myckel för mlg.

Jag är " helt ä nd " pä semordans eCter det.

- Det är helt enkelt jätteroligt all dansa semordans! Man bhr glad, känner sig Iäti och befriad Atmos(ä ren i en sai med glada seniordansare (Ar en atl uppleva en "vl-känsla" och gemenskaps-

Seniordansen är en angenäm och lätt (orm av gymnastik. Den är en kroppsrörelse, tili glad musik och skapar även nya kontakter tili andra pensionärer. Då danserna kommer från mänga olika länder sä bidrar de tili förstäelse för andra länders folk .

Som gymnastik- och dansledare för pensionärer har jag hört dem kaila dansdagen för "min glada dag". Är inte della bevis pä atl den är omtyckt.

För mig som ledare känner jag mig aUtid tiUfredsslälld da jag kunnat göra sä mänga pensionärer glada.

Inger Hemberg

- Jag har hela mitt Liv tyckt om atl dansa, helst vals och andra salongsdanser, men senast även lugnare "jytä" .

Det är med mig som med en gammal avpollellerad kavallerihäst. Huvudet och svan sen hänger slappt ner och gången är längsam och besvärad. Men plötsLigt hör den en trumpetIät, stannar, Iyfter huvudel och svansen och börjar stolt trava som i forna dar.

När jag hör en dansmelodi sä grips även jag av lusten alt svänga om med andra, men märker snart att jenkka, poIka , ma zurka, galopp och de moderna svänga rna överstiger mjna krafter.

- Men lusten att dansa Cinns kvar och lösningen erbjuder sig i fonn av SENIORDANSERNA, som nyligen introducerats I Finland. Det är lugna och behagligt rytmiska danser tili trevliga melodier, som väl anpassats tili 055 i den SENARE MEDELÅLDERN. Det är därför jag seniordansar och rekomme.n derar denna aktivitet åt alla pensionärer.

Kika Grigorkoff (89) - Helt korI om gott är svaret på den (rågan antagligen : atl man håller sej i god vigör, det är gymnastik samtidigt, och sä är det roligl att dansa. Jag har alitid tyckt om att dansa . Den här sortens dans är annorlunda pä det sället alt man u(för många olika rörelser som håller musklerna spänstiga. Man känner (ak tiskt att man hoppat en heI timme, och sä LräCCar man många olika människor med olika äsikterm.m.

Ge~da Eklund

- Jag seniordansar (ör att ä r kondi tionsbefrämjande pä eli trevligt sätt. De olika danserna år vackra. Dessulom träffar vänner, och fär evenlueUt nya.

Signe Silfver

- 2 växelsteg tili höger, 2 v.x. elsteg tili vänster, 4 sleg fram!!

0 .5. v., sä fortsätter vår dans glall och intressanl under Kates led. ning. Endel danser lär man sig fort och andra tar längre tid, men glatt och ivrigt övar vi och van. tar igen pä nästa torsdag och vA. ra växelsleg.

Hagar Seppänen

r ~

Varför jag dansar seniordans, - ja främst för atl dansen är en så skön motion och det är roligt all röra sig i grupp tili musik.

Dessutom tvingar den mej atl: 1) Lyssna ordentligt pii vad man sager mej. 2) Se tili att begripa en. kel och k1ar instruktion. 3) UI.! bli att glömma bort den näsl.! sekund. Det här känns ibland Ii. tet besvär]jgt, tankelat som man blivit.

Anonym seniordansare

1 nr 3/83 av GOD TID kommer vi att iotervjua ledarinnor som varit verksamma inom SENIORDANS-grupper,

Dr Hellström: PATlENTEN MÄSTE FÄ TALA EGET SPRÄK Det är viktigt att patienterna får tala sitt eget språk på alla sjukhus. Denna sak ligger chefläkaren på Mjölbolsta varmt om hjärtat. Om han blir invald i riksdagen har han större möjligheter att medverka tili att det blir så. I dag är det det inte.

Det är doktor Hellströms förtjänst att hans sjukhus specialiserat sig på åldrandets sjukdomar och på Mjölbolsta vårdas numera många äldre människor.

Rösta på PÄHR-EINAR HELLSTRÖM i riksdagsvalet den 20 - 21 mars i år - KLlPP UT, SPARA ANNONSENI Pähr-Einar Hellström: Docent i lungmedicin, 45 år, familjen, som bor i Ekenäs, består av hustru Canta, socionom, och fem barn . Vivan (Iäkarstuderande), Use-Lott (abiturient som tänker bli trafikflygare), Michaela (gymnasist) . Pähr-Henrik (skolelev) och minstingen Jan-Marcus 5 år.

• Vem är det som skall bli Erik lo"anssons nästa nnl,lm', !.

Arna Hedberg kommer i alla fall all få svänga om med 1nf!.'ellI662:41 Hernberg (ryggen mot kameran).

9

r nagon K?ntakta 1 av t del

ä ett naär lman _er

växlmåg glatt led-

dessa om ni behöver

l

en ledare i J Seniordans

n s'g

men vänh vå-

LEDARKURSEN på Solvalla den 16-18 augusti -82 Kursledare: Ilse Tutt Berttula, Linnea Stora Robertsg. 52 B, 00120 Helsingfors 12 Björkman , Kate Almvägen 3, 00270 Helsingfors 27 Dahl Elseby Universitetsg. 8, 20110 Åbo 81 Francke, Eija Källstranden 10 C, 02720 Esbo 72 Fältmarsch, Ethel Ladugårdsg. 12 A , 10600 Ekenäs Hagström, Julta Raseborgsg. 4, 10940 Hangöby Helander, Armgus Smedjeviksv. 8 B, 00200 Helsmgfors 20 Hernberg, Inger Ulrikasborgsg.3 A, 00130 H elsingfors 13 Hieta, Greta Västerporten 1 B 9, 02210 Esbo 21

Holmen, Märta Viksvidja, 25650 Strömma Jönsson, Greta Björknäsg. 35, 10650 Ekenäs 5 Lindroos, Greta Boulevarden 5 B 22, 10900 Hangö Lindroos, Greta Universitetsg. 8 D 82, 20110 Åbo 11 Löfgren, Göta Hoplaksvägen 15 B 23, 00330 Helsmgfors 33 Mannström , Birgit Brunndäldsvägen 5, 21600 Pargas MatIsson, Gerda Brurmdäldsvägen 5 A, 21600 Pargas Mattsson, Gunnel Gosvägen 12-18 D , 02170 Esbo 17 Nummelin, Doris Sadelrnakarv. 3, 00640 Helsingfors 64

Nyholm, Ulla-Brita Enksgatan 20 b A 14, 20100 Abo 10 Nybrä nn, Ester Nåldammsv 8 F, 00920 Helsingfors 92 Paqvalen, Marie-Louise KavaUvägen 34, 02700 Grankulla Roos, Ingrid 01180 Kalkstrand Sandblom, Essi Halmstadsg. 8-10, 10900 Hango Sellman, Signe Tornfalksvägen 8 C 56. 02620 Esbo 62 Silfver, Signe Karlavägen 3 B 45 , 00200 Helsingfors 20 Sonck, Mary Nummela 28, 03100 Nummela Söderberg, Lisi Skeppareg . 15 A 3, 00150 Helsmgfors 15 Tallqvist, Rellen Sandviksg. 2 B, 00180 HelSingfors 18 Westerinen, Ester Gårdsbackabågen 2 E, 00940 HelSingfors 94

LEDARKURSEN i Vasa den 12 -14.11-82 Kursledare: Eija Francke Hut Bäckstrand 66850 Jeppo Gerda Hagman Strandgatan 1-1 B, Vasa Paul Hannus Rådh u sg. 50-52. Vasa Clary Herrmaos 64200 Nä rpes Ansa Johansson Brändöv. 5 -7, Vasa Maj-Lis Karlsledt 66840 Pensala A.nn-l\Ilarie Karl sson Box 516 Larsmo Gösla Karlsson 68570 L arsmo Ann-Maj Korp ela 67100 Karleby Lilli Lillkull 64300 Lappfjärd Sonja Lund 64530 Norrn äs Asa Lönnqvist Rildhusg. 38 C Vasa Dagmar Modee Kyrkoespl 18, Vasa Waltraul N iel sen 65610 Smedsby E\'a Nyberg 66270 Pörtom Maj- Lis Nyholm Skutnäsg. 9 C Jakobstad Imme Peltersson.

Pedersespl. 12, Jakobstad Anna-Lisa På tt 66520 Veikars Ade Rosenberg Handelsepl. 32 B. Vasa Vera Rosengå rd Kaserng. 11, Vasa Anna- Brita Rydström, Västralångg. 2, Vasa Gerd Schellaars Kyrkoespl. 10 A, Vasa Signe Sjelvgren Nykaleby Anja Slolte Folkskoleg. 24, K arle by Margot Wahlberg 64300 Lappfjärd Irma Winberg Alexandersg. 44, 64260 K askö Anni Äminneborg 66100 Malax Rut Ånäs 64200 Närpes Laura Östberg 'nI'e'.IIÖti2 Jn Petalax

Ledighetsministem och Essi.

Hej, du nuvarande eller blivande pensionär! Visste du, att Sparbanken har en egen tjänsteman för djg - nämligen Essi?

Essi är Sparbankens pensionsrådgivare, som ser tili att dina pensionsärenden hälls å jour och i goda händer samtidigt som du njuter av dina pensionsdagar någon annanstaDs.

Blivande pensionär kontakta Essi i god tid!

Speciellt nu då pensionslagen häller på att ändras, är Essis råd guld värda. Essi övervakar, att du säkert får alla de förmåner som tillkommer dig. Och Essi sköter papperskriget för dig. Du kan fråga råd av Essi också i andra ärenden än pensionsfrågor. Hon kan visa dig till rätt person på Sparbanken - oberoende av om det gäller betalning av räkningar, öppnande av bankfack eller t.ex. placeringsrådgivning.

p.S •

För alla dina kommande resor får du av Essi klistermärket LEDIGHETSMINISTERN RESER för din kappsäck med • plats för namn och adress.

SPARBANKERNA ~ scab tili din tjänst.

AfA

250 fIrade

-uI M - klU bbSl ~

Med tända Ijus ocb tullt hus höll Pensionärsklubben M i Jakobstad julIesl i Yrkesskolan.

Klubbens spelmanslag inledde med några jullåtar, vare!ter ordL Uno Knuts hälsade vaikommen och belonade julens betydelse. Prosten Sven Domars höll julpredikan och öppnade sin predikan med at! förlIk-

Tackfär hjälpen

SPElLING TLS 4055 (LP 4){ T4S 4055 (MC 4) H~5tvise - Speiling - Solstrålen og trollet Tuppen - Mai - Langsomt som kveldsskyen - Jeg visste s å veI - Natthavn - Leksjon i finsk Forgjengelighet - Min vakreste dr~m - Hvem kan seile foruten vind

BARBARAS BLANDADE

PL 40207 (LP 4){ PK 40207 (MC 4) Drömd serenad - Stressvisa - Sauna, ske ara Hinns du i maj - Absurd visa - Vänd pä alltihop - Hemlös här - Trubadurens kvalvisa - All äppelträdsgrönska var gyllne - ldyll - Tänk , säger jag - En midsommar dröm

Vi packar och har ett förfärligt bestyr tili ARKADlAGATAN Vi kosan styr.

Januari trettioett vi öppnar vår dörr och är tili er tjänst precis såsom förr

Alla inom Svenska Pensionars!örbundet och dess medlems!öreningar som hjälpt till med !örsäljningen av kalendern Ljusglimten under den gångna höslen !år här emotta et! Hjärtevarmt Tack av stiIlelsen Svenska Blindgården. Likaså Alla NL som köpt Ljusglimten .

Tack vare den förstärkning i Iörsäljarkåren, som medhjälparna frän pensionars!öreningarna utgjorde, håller Ljusglimten Ater pä att bli en verklig Ijusspridare bland oss synskadade. FörsäljningssiIfrorna gick med et! tag upp från 6.500 sälda exemplar sen aste år tili 7.500 i år.

Vi gläder oss över den insats Ni gjort, och tillönskar Er Alla ett Skönt Ar 1983.

Med vänlig hälsni ng Ka rl -Oscar S kogster Ljusglimtens redaktör

Svenska Pensionärsförbundets hyllnings- och kondoleansadresser

ARKADlAGATAN 21 00100 Helsingfors 10 tel. 90-44 00 41

<t LL Tourist Service Arkadiagatan 21 00100 Helsingfors 10

KANSLI Viborgsgatan 9. 00510 Helsingfors 51 Oppet: vardagar, utom lördagar kl. 10- 14 Kansliets telefon 90-7537820. Kanslist: Maj-Britt Wikho lm.

Verksamhetsledare: Rainer Nordström, tel. 90-753 7919 SPF:s ba nkkonto : HSB 405506 - 09691312 Postg iro : 120395 - 8

Ijuva ungdom". VareIler Lennart Rönnqvist berattade om sina strapatsrika !ärder jorden runt tvä gånger samt om juWrand et pä sjön. Walde Lillqlrist !öredrog en födelsedagshyllning med brokig fyllning, och önskade årets födelsedagsbarn god fortsättning på livets långa !ärd mot okänt mäl, tilts Ni hembud får.

På känt maner, drog Erik Nyström 8 nybakade vitsar.

Alla de1tog i al1sången "Nu tändas tusen juleljus", " Det är en ros utsprungen" och "Du kära gran ". När sä Uno Knuts lackade !ör deltagandet och Uppskattningen av klubbens arbete, och önskade alla en god jul, vilade frid å fröjd över !esten, och alla syntes nöjda förresten .

Walde Lillqvist

TA DET MEDRO

"Postbanken är naturligtvis min pensionsbank.

Speciellt fÖr1just är jag i Postbankens brukskonto och kontoutdragsservicen. Jag ger alla mina betalningsuppdrag tili Postbanken. Hem kommer sen kontoutdragen och verifikaten, utan att jag behöver be eiler påminna om dem. Ingen annan ger så välfungerande kontoutdragsservice."

Prövasjälv Postbankens prima PENSIONSKONTOSERVICE

fr.o .m. 31 .01 -83 är vår adress

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUN'DETS

na della med julmassan i Pedersöre kyrka pä julmorgonen. Allsången " Härlig ar jorden" Ijöd mäktig i den stora !estsalen. Toivo Virtanen spelade tre musikstycken med julanknytning.

Klubbens hedersordförande Sigurd Gustavsson överlamnade en gåva tili klubben som tack Iör den stora uppvaktningen pä 90årsdagen .

Oldboyskören sjöng tre sånger, " Nar det lider mot jul", "Stilla nat!" . samt Iör !örsta gången sjungen oUenUigt i Jakobstad "Rönnen i Ural" av Lars Hulden .

Efter kafIepausen, där 8 klubbgubbar i tomteluvor serverade, uppträdde en oldboysgymnastikgmpp ur klubben under Arla Klockars ledning. Efter uppvisningen sjöng gruppen "0

Adresserna kan beställas från Svenska Pensionärsförbundets kansII, adress: Viborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51.

90753 78 20 (vardagar kI. 10 - 14).

Därtill fi nns adresserna att köpa i Helsingfors Sparbanks huvudkontor.

Hyllnlngsadressen kastar 20 mk.

Kondoleansad ressen kastar 15 mk.

Föreningar s om åtar sig att salja adresser erhåller en provision om 5 mk per adress.

Behållningen av försäljningen går tili Jarl Hellslröms minnesfond.

Vålkommen tili posten eiler närmaste Postbanksfilial! Då får du höra mera om pensionärens eiler närapå-pensionärens farmåner i Postbanken : hempostens eiler bankens trygga och trevliga betjäning, de utmärkta pensionskontona oeh de fördelaktiga lånevillkoren.

Märk! Brukslånet är ett praktiskt speciallån far iön- och pensionstagare.

Lånebeloppet är 1,5 gånger månadens bruttoinkomst, upp till tiotusen mark!

Ansökillngsfol1naliteterna är få och återbetalningen uppdelad i månadsrater.

Vålkommen in på en pratstund!

POSTBANKEN ~

11 ~n-

Om

PROF. OLE WASZ-HÖCKERT:

LURENS SOMMARTEATER

len lliTist ing ,de Irtnot ;år Iy_

Nu ' en ära ok)pIte,

Ilaloh

PENSIONÄRENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD • Professor Ole Wasz-Höckert överläkare för Barnsjukhuset i Hfrs, mediem av hälsovårdsnämnden i Hfrs samt ordf. för Samfundet Folkhälsan och delegationen för Hfrs Svenska Sjukvårdsinstitut ger oss i vidstående artikel en inblick bl.a. i den katastrofala åldringsvårdssituationen i huvudstaden samt kommer med synpunkter på åldringarnas räl! tili vård på sil! eget modersmål.

Jämfört med tidigare uppnär 311t flere senior-medborgare pensionsåldern. Vi har för närvarande ca 12 % i värt samhälle som är över 65 är. En grupp som vi också mäste räkna med är de yngre personer som blivit förtidspensionerade p.g.a. sjukdom.

Det har nu blivit allt mera uppenbart at! samhäUet inte i tid garderat sig för det ökade behovet, som dessa äldersklasser utgör när det gäUer bälso- och sjukvård. Med de framsteg som medicinen gjort, vilket äterspeglas i den förhöjda medellivslängden, borde detta inte ha varit en överraskning.

För Helsingfors vidkommande bör ytterligare beaktas det sug som buvudstaden utgör för sådana pensionärer som flyttar in från andra delar av landel tili Helsingfors, för atl vara nära sina barn och barnbarn eller för alI äterknyta kontakter med släkl och vänner. På della sätt har det uppståtl en kataslrofal siluation som återverkar på den verksamhel som Helsingfors universitetscentralsjukhus äläggs i dess egenskap av landets ledande vård- och undervisningsinstitulion. På en del andra orter har man lycka ts förbereda sig för åldrings- och kronikervården på ett sådanl sät! at! egenlliga problem inte föreligger. De nya riksdagen måste med kraft gå in för alt förbältra möjlighelerna för de åldersklasser, som under vära svåra år burit den lyngsta bördan och kraitigt bidragit lili den höga levnadsstandard vårt land trots alll kan vara stolt över.

modeU ocksä iör Medicinalstyrelsens strävanden, går ut på at! aktivera vär egen önskan om att bevara och förbättra värt kroppsliga och psyklska välbefinnande. Detta sker genom hälsosamma kostva.nor, motion , vistelse ute i naturen , förhållandet tili vår närmaste omgivning och andra positiva människokontakter. Naturligtvis hör ocksA ett förnuftigt umgänge med njutningsmedel (kaife, tobak, alkohoi) tili ett sädant program. Här vili jag också särskilt framhäUa betydelsen av pensionärsföreningarna . En del nyblivna pensionärer har kanske dagliga uppgifter atl fyUa gentemot sina barnbarn, så svårt som det idag är för unga barnfamiljer att klara barndagvårds- och skolproblem. Här måste vi dock komma ihåg at! mor- och farföräldrarna inte kan ställa upp aUtiör uppoffrande. De har också Vissa skyldigheter att tänka på sin egen hälsa och fritid , Särskilt pensionärs- och Martha-föreningar anordnar sällskapsresor både inom det egoa landet och tili våra grannländer.

För mången kan också under höstens mörka tid och vinterns kyla resor till söderns soi och värme vara av betydelse. Det gäller alltså för var och en som blivit pensionerad atl aktivt bibehålla sin hälsa och a tt odla både människokontakler och egoa intressen .

Förebyggande "friskvård"

Under de tio år som gåtl sedan hälsovårdslagen instiftades har väl utrustade hälsocentraler uppstått på många orter Svensk-Finland. Internationellt är denna lag uppskattad, men landets totalresurser har inte räckl tili. Därför är på många håll, särskilt i större städer, - iör att inta tala om Helsingfors - , hälsovårdscentralerna inte på långt när ulbyggda. Framför allt är de inte tillräckligt bemannade.

På denna grund fungerar servicen på hälsovårdsstationerna ännu bristfälligt: alltför långa väntetider, onödigt köande, varje gäng en ny läkare, aUdeles för kort tid reserverad för läkarbesöket, elc. Vi kan därför med tilifredsställelse konstatera att sjukhusläkarna i större städer på sin fritid ägnar sig åt privatpraklik. Särskilt är lillgången tili specialistvärd på dylika läkarstationer en positiv möjlighet.

Sjukförsäkringens återbäring kompenserar i viss mån utgifter-

De flesta nyblivna pensionärer är i själva verkel fysiskl vid god hälsa. Nu har kanske tiden kommit att sköta om sådana mindre skavanker, som en intensiv insats i arbetslivet inte tiliåtit. Genom korrigerande operationer eller behandling kan dylikt rätlas tili, vilket förbältrar hälsotiliståndet.

Frarnför allt är det emeUertid av största betydelse att gå in för förebyggande ätgärder, att ta vara på den psykiska, sociala och fysiska hälsa, som den nyblivna pension ären förfogar över. Sam!undet Folkhälsan har med sina friskvårdskampanjer önskat understryka just detta. Friskvårdskurser i samband med pensionårsföreningarnas mångsidiga verksarnb:et kan för mången pensionär betyda en avsevärt förbättrad livskvalitet. " Friskvårds"-begreppet, som har blivit

Akuta och kroniska sjukdomar

(ud!Rs T

I sommar uppför vi

SOCKENSKOMAKAREN av Aleksis Kivi i Hedvig Sievers regi Premiär: söndagen den 3.7 kJ. 12.00.

Föreställningar: 5, 6, och 7.7 kl. 19.00, 10.7 kl. 12.00 12, 13 och 14.7 kl. 19.00 17.7 kl. 12.00 19, 21 och 23.7 kl. 19.0024.7 kl. 12.00 26,28 och 30.7 kl. 19.0031 .7 kl. 12.00 2 och 4.8 kl. 19.00

Ole Wasz-Höc.k ert na inom privalsektorn. Särskill nä r del gäUer patienter som lider av en kronisk sjukdom, måste vi absolut slräva tili all eli mera långvarigt patienl-Iäkar-förhållande kan uppstå. Della är på många hälsocentraler, Atminstone i Helsingfors, tillsvidare inte möjligt.

Är du medveten om dina rehabiliteringsmöjligheter?

F olkpensionsanstalten förfogar över tidsenliga och välutrustade inrä ttningar för reha bili tering. 1 övrigt är dock möjlighelerna all efler en genomgången sjukdom å ierslälla våra funklioner inte iillräckligi tiUgodosedda. Möjlighelerna tiU fysioterapi och specialrehabilitering är inte ännu uibyggda. Efter en svAr sjukdom eiler en operation bör vAra patienter kunna återgå tili sitt dagliga liv med möjligast goda fysiska och psykiska krafter Också pensionärer som i egentlig mening inte är sjuka borde slräva tili att aktivt rehabilitera sig själva. Denna förmån har 65 år fyUda frontmän , som via hälsocentralerna kan ansöka om en

två veckors vistelse på vissa inrältningar för rehabilitering.

Detta känn er man synbarligen på svenskt håll inte lillräckligt tili.

Också andra pensionärer kunde ha nytta och glädje av dylika bad-, diel- och motionskurer

Åldringsvård Et! akut sjukdomslillstånd hos en åldring kan idag vArdas myckel effektivare än förut. Ell got! exempel på della är broll på lårbenshalsen, et! rnissöde som många äldre p ersoner råkaT ut för. Våra ortopediska kirurger kan idag ersätta den förstörda lårbenshalsen med en protes och palienten kan redan ener några

o

dagar röra sig. Det samma gäUer lunginflammatlOner. galloperalioner, hJärtattacker o.s.v, Avsikten med en dylik aktiv YArd är emellertid att patienten eiter slutförd behandling rehablliteras och återvänder hU sill hem, där saklig vård och hjälp finns alt tillgå. EmeUerhd har denna hemvård ännu inte närmelsevis utbyggts. Helsingfors är elt exempel på della. Därav IOdu-ekt krissiiuahonen på HUCS, där över 200 sådana pahenter vårdas som kun de tagas hand om i sitt hem eller pA välbemannad lOrältning för åldringar.

En diskussion pägAr I tidningspressen om hemvård eller anForts. på sid 15 SVENSI<A

""""""'ET $

näraDig

VALSKJUTS VALINFORMATION Rlksdagsvalet hålls 20 - 21 mars.

Förhandsröstni ngen pågår 28.2- 16.3.

Om Du viII ha tilläggsinformation om valet eiler röstningen, ring då SFP:s kansli tel. 640 313.

Valskjuts för rörelsehämmade anordnas båda de egentliga valdagarna och 8 mars under förhandsröstningen. Ring SFP !

SVENSKA FOLKPARTIET I HELSINGFORS

••

OLE WASZ-HOCKERT ÖKAD SAKKUNSKAP SFP SVENSK

kandidat H:FORS

SERVICE

12

Irina Matvejew

SYNTJÄNST SRA HOBSY FÖR PENSIONÄRER andlig bemärkelse. Syntjänsten är ett oavlönat, frivilligt arbete inom ramen för riksorganisatio= nen Finlands svenska synskadade r.i. Den enda "funktionären" är Gun-Maj Silander, som tar emot samtal till syntjänsten per telefon (90) 64 25 21 kl. 9 - 13.

En novembereftermiddag pratar vi om syntjänsten - med Gun-Maj, samt med några av det "aktiva fotfolket" - Etel Österberg, Tony Zilliacus och Wanda Nyberg, hon som samlat oss i sill hem för denna pratstund.

Under samtalets gång framgår det att syntjänsten behöver både förstärkning och föryngring. 1 dag är det bara 10-15 medarbetare, som bildar "larmtrupp", är beredda all ställa upp med kort varsel för ett uppdrag.

NÅGRA SMÅ ORD Fem sm å ord vili jag all du på minnet skall lägga de är: tack, var så god och förlåt låt så oJta du kan dem i talet få Jillnas.

Få ord är så allvälldbara som dessa och Jå har eli så ullderbar kraJt i sig mera än rikedom oel! rykte kall giva.

Lägg dem på millllet i denna stulld och allvälld dem så länge du lever.

lörstålt till ca 90 procent av damer. Vilket inte alls betyder alt den är stängd för män. Tvärtom: kvinnor och män , unga, äldre, alla är välkomna . Envar oifrar så

mycket tid man kan. Syntjänsten är en viktig länk i det frivilliga sociala arbetet, som aldrig borde få helt trängas ut av sarnhälJets officielJa bidrag och service.

Vintersamling

Promenera, handla, läsa högt

• Också Du kan räcka en hjälpande arm Foto: Johan Glade Synsvaghet och blindhet drabbar hårl de äldre bland oss. På svenskt hålll Helsingfors har frivilliga sedan år 1959 ställt upp för "syntjänst". Inom denna skara, som i dag räknar ett 40-tal medlemmar, är pensionärerna

starkt företrädda . Under vAf pralstund med några aktiva lår vi veta all syntjänsten t.ex. iör nyblivna pensionärer blivit en kär sysselsättning, man hjälper sin nästa och känner sig ber ikad.

Berikad blir man dock enbart i

Lär känna din stad

Munsala kyrka Nu mlll i kallaste vintem kan det vara bra att ta fram det som vant.

Sommaren 1982 beslöt Nykarleby penslOnärsförening r.i. alt förverkliga slogan : " Lär känna din stad" och den 4 juli äntrades Svanbecks buss som fylldes tili sista plals med glada och förväntansfulla pensionärer och med Johanna och U n 0 som färdledare.

Försla etappen gick tili Munsala där vi övervar högmässan i församlingens ärevördiga grås-

tenstempel byggt 1777. Efter gudstjänsten och kaIfe i församlingshemmet fortsalle färden tili Vexala och Domarbacka. Det var inte många som visste all här funnits domarboställe och att här stått en spöpåle för bestra[fning.

Sen gick lärden genom Kyrkbyn ut tili Monäs. Monäs är en äkta minkby och det syns också på bebyggelsen. Jdel nya fina gårdar. Monäs har också egen andelsbullk. Vidare ut till Kantlax och Bryggan med sin !ina småbåtshamn. Från hamnen syntes piren på Kanäs oljehamn. Vi-

Före taltidningarnas och Ijudkassetternas tid bestod syntjänstens uppgifter tili stor del av högläsning. Della har minskat, men aJltjämnt finns del äldre synskadade, som inte kunnat vänja sig vid de tekniska hjälpmedlen. Högläsningen är en viktig form av mänsklig kontakt: de synskadade blir ofta isolerade.

Syntjänsten ger kontakten . Dess medarbetare promenerar med synskadade, går med dem i bu liker och på andra ärenden.

Syntjänsten består så vilt vi

dare genom Hirvlax-förlaLtaren E ve rt Huld e n s hem Nörråkers, Monå och Gunnilack tili Oravais Grillcentrum för matpaus.

Mätta och belåtna forlsatte vi tili Storsved och Svedbergska skolan som numera är skolmuseum. Bland pensionärema fanns de som hela sin skoltid gåll i just denna skola. Bl.a. hade där verkat lärare som, Jda Storsved och Hugo Svedberg. Museet är öppet sommartid lördag -söndag klo 12-16.

Bussen forlsalte genom Jussila, Långbackan, varifrån vi såg över tili H arjux, genom Pensala , Aspnäs och Kängo tili Jeppo, färbi världens största minkfarm Keppo och över älven, längs östra sidan genom Jungar, Silvast ut tili riksvägen och kyrkan. Framkomna drack vi kaUe och besåg kyrkan och hembygdsmuseet, innan vi fortsatte tili Markby, genom Kovjoki och Soklot uI lill Grisselöns båthamn .

Nu hade del börjal regna så ingen ville sliga ur, varför vi fortsatte till centrum och torgel där ringen slöts.

Vi hade rest ca 200 km och selt platser vi inte sett förut, och blev några erfarenheter rikare änn u på garnJa dar.

Vi vili lacka färdledama J 0hanna och U n 0 för deras stora kunskap om sin stad och delta dessulom på äkla dialekt!

A.F.

Svenska Pensionärsförbundets vintersarnling lörsiggår på Hanaholmens kulturcentrum i Esbo den 16- 17 lebruari 1983.

J prograrnmet medverkar utrikesminister Pär Stenbäck, Halsbrytama, Stefan Bergman, Bobäck Damkör , Elol Falenius och Cecilia Brandt. Programmet ingick i sin helhet i senaste nummer av God Tid. Ett litet antallediga platser återstår ännu.

Anmälan om deltagande göres tili Svenska Pensionärsförbundet r .l., Viborgsgatan 9, 00510 Helsingfors 51 , teL 9075 3 78 20.

SVENSKA PENSIONÄRSBÖRBUNDETS ÖSTERBOTTNISKA DISTRIKTS RESOR

AR

1983

MALLORCA 28 APRIL-12 MAJ Två veckors underbar semester på vår·vackra Mallorca. Priset törmånligt. Utflykter anordnas.

Hotel Horizonte med halvpension 2 140 mk Helpensionstillägg 100 mk tör 2 veckor. Busstransport trån Karleby Jakobstad - Nykarleby - Vasa - Närpes - Knstinestad 130- 150 mk tur/retur.

RHODOS29SEPTEMBER - 13 OKTOBER Kom även i år med på den traditionella höstresan tili Rhodos. I år bor vi på 2 st nära varandra liggande hOlstI. Resan inkluderar trukost. Utflykter anordnas.

Hotel Elite 2 290 mk Hotel Olympic 2 390 mk Busstransport Karleby - Jakobstad - Nykarleby - Vasa - Närpes Kristinestad 130- 150 mk tur/retur.

BOKA TID tili alla resor tör att vara säkra på era platser.

Anmälningar tili och upplysningar tås hos Else-Maj Johnson, tel. 961 /119410, Levonsg. 14, 65200 Vasa 20 eiler Resebyrå Polaris, Monica Holmqvist, tel. 961/121 555, Hovrättsesplana· den 15, 65100 Vasa 10.

13

Tom ta r, troll och julseder hos Vips Från Vasa PenslOnärsförening VIPS r.f. vili vi gäma sända varma vinterhälsningar tili alla andra pensionärsförerungar i svenskbygderna Vi här i Vasa har en väldigt aktiv höstsäsong bakom oss. Av 52 möjliga har vi awerkat 46 trevliga begivenheter. Alla mycket välbesökta. Gäster har vi haIt som med uppläsnmgar, säng och spel underhållit oss. Ell större tiUfalie var ju förstAs LucIa-festen som i år hade samJat ung. 200 perso Då vår uLmärkta sångkör under Walentinas ledning känsligt intonerade "då pä vår tröskel stär Sankta Lucia" skred vår 74-åriga Lucia med sina stiliga stjärngossar långsamt fram mellan de vackert dukade kaUeborden lili fröjd för alla närvarande.

Vär julfesl gick av slapeln på Hotell Vaskia där också 228 pensionärer hade bänkal sig för att ta del av julprogrammet, samt njuta av julskinka och med allt som därtili hör. Programmet var omväxlande med början av paslor Nisula som berättade om urgamla jullradi tioner och därefter höll en kort andakl. Ann-Marie Häggman underhöll oss också med julseder och bruk frAn far-

• Varför gå över ån efter vatlen?

Följ Vipsamas model!. Kanske kan också ni ur er egen krets hitta en lika tjllsig Lucia som 74åringen i Vasa och hur är det med slåtliga stjärngossar hos er? mors och farfars tidevarv samt med tomtar och (roll från hänsoven (id. Blommor överräcktes åt två välförtjänta lärarinnor frän

Landet Annorlunda o

Sex tlmmar efter starten från Helsingfors börjar planet sänka slg. Inflygningen har börjat och vulkanen Teides snöhöljda topp fångar passagerarnas uppmärksamhet. Planet tar mark och rullar in mot aerodromen. Vi har landat på det vita bergets ö, Teneriffa, den största ön i Kanarlearkipelagen. o Antikens "De Iyckliga öarna" är kanske inte mera en reallstisk benämning sedan turismen berövat öarna deras jungfrulighet och nutidens moderna kommunikationer s.a.s, förenat ögruppen med kontinenten. Men för oss nordbor, vana vid årstidernas väldiga klimatförändringar, är detta land med evig vår, med hetta och köld som okända begrepp, så i grunden olikt, att "Landet Annorlunda" osökt faller mig i tankarna.

Om Teneriffa, som vi ägnar denna artikel, uttryckte den berömda upptäcktsresanden Alexander von Humboldt redan år 1799 sin beundran i bl.a. följande ordalag " . .. Den som har sinne för naturens skönhet finner på denna kostliga ö et! ännu kraftigare botemedel än klimate\. lngen plats på jorden synes rnig mera ägnad atl bannlysa allt svårmod och skänka ett plågat sinne ro än TeneriUa." Frän Hurnboldts dagar är myc ket förändrat, framförallt genom turismen. Men Teneriffa kan fortfarande uppvisa en härlig natur och en nästan tropisk växtlighet. Den är kontrastemas ö. På Teneriffa kommer man från hav tili snö, frän soI tili dimma , frän trädgärd tili lavaöken där ingenting växer.

Städerna på Tenerilla är förtjusande med en exotisk prägel.

Gatorna kantas av palmer och blommande buskar. Katedralerna, som höjer sina ståtliga tom-

spiror mot skyn, museerna med sina rika konstsamlingar, civila och religiösa monument, allt antyder en gammal kultur. Vi som tillhörde Else-Maj Johnsons pensionärsgrupp var sta tionerde i Puerto de la Cruz på öns nordsida. Utrymmet tillåter inte en närmare beskrivning av den intressanta staden, som under vär vistelse där präglades av kamevalstämning. För att få en inbHck i folkets livsform och näringsHv måste man ut på landsbygden.

Teneriffianerna lever tydligen ett strävsarot liv. Bananodlingar och vinfält är dominerande.

Sockerrör, bomull och potalis hör tili produkterna. Potatisen skördas tre gånger per är. Sålunda åt Harry Nyman och jag nypotatis den 23 februari, tillredda av daroema Anni och Dora, i värt sällskap. - lnvänarna har lagt ner mycket arbete på terassering av de branta sluttningarna för att skapa odlingsbara åkerplältar.

Text o. toto Gurli Klockars

Pico de Teide Teneriffa är frarnförallt Teides ö, vulkanen som med sina 3718 meter är Spaniens högsta berg.

Var man än befinner sig på ön ser man siluetten av dess snöhöljda topp. Den är en stor, turistattraktion, men påverkar också klimatet i hög grad . När passadvindarna stoppas upp av de höga bergen, vatlnar de nordsidan, som därigenom blir öns grönomräde med rik växtlighel. Nordsidan har som iöljd därav ofta mulna dagar med Ijurnma fuktiga vindar. Under vär vistelse i Puerto de la Cruz 13-27 febr var temperaturen 18-26 grader I skuggan. På sydsidan, dit fuktigheten inte när, är klimatet ökenartat med sten, kaktus och aska sarnt rikligt med 501.

På vägen tili Teide lämnar man odlingarna på 1000 m höjd. Här vidtar dimområde( och nar della passerats befinner man sig plölsligt i badande soi och kristallklar luft. Nu skali kameroma fram, iör där tomar den upp sig i ensamt majestäl. Sista sträckan löper genom ett veritabelt mänlandskap. Vid restaurangen på plazan vid linbanans fot vimlar det av turister. Man får inlryck av en jättelik krater, på grund av de omgivande lavaformationerna. Här lapade vi soi, medan det samma dag rådde mulet och fuktigt väder nere i staden.

Strandpromenaden J ag vandrar en solig dag iängs strandpromenaden vid Martianez i P. de la Cruz och är mlnst sagt förundrad. Det är högvinter i Finland. Här är det rena högsom-

• Synd all il1le tidningen går i färg, så all de tili luciafesten vackert dekorerade borden hos Vipsarna helt kommer tili sin räll.

Svenska folkskolan, där vi pensionärer, några i taget varit elever i deras klasser i vinler och blivit goda vänner med de smAttingar som nu börjat på livets knaggliga stig.

Dansuppvlsning i mycket elegant slil hck vi också njula av pä juliesten Damerna I stiliga aIontoaleller och herrarna frackkladda dansade två gamJa salongsdanser Vasa Vips r.i. har också del tagil i Vasa Sparbanks frågesporttävling. Finalen mellan de olika lagen frän Österbollen glck av stapeln i Vasa sladshus den 12 nov -82 . Frågorna var svära och knepigt sammansalla . Mal"",, laget knep de f1esta poängen . Alla mardagen. Blommorna doftar och palmernas kronor vaJar sakta. Konslnärer och hantverkare av olika valörer siller invid gångbanorna och bjuder ut sina alster, men det förekommer intet pränglande och råder ingen marknadsstämning. Flanerande människoer vart jag ser. Man tycker all slrandpromenaden är ell under av skönhet och prydlighel.

1 kvälisbelysning är här lika fantastiskl. Jag siller på restaurang Columbo och \iltar ut över bukten mot höjdernas otaliga Ijuspunkter och på vågorna, som med jämna mellanrum rullar in mot stranden med vitskummande

tolv deltagarna fick tiU allas förtjusning mottaga av Vasa Sparbank en sllhg bricka av ädeltenn i elegant ulförande.

Nu går vi mot ett ny tt ar med soi och vår, hoppas vi och nya trevliga uppgifter väntar säkert under å r 1983 Mänga varma pensionärshäls· ningar tili svenskbygden med alla sina penslOnärer Med blicken riktad mot Ell Gott Nvtl Ar 1983.

• Gurli Klockars

Det enda sättet alt få en vän är att vara en vän .

Engelskt ordspråk toppar. Så har de rullat i miljoner år. Eller har de det? Här förändrar ju landskapet karaktär under seklernas gäng. Havsvågornas nötning och vindarnas erosionsverkan ändrar på strandlinjen och vulkanen bygger upp en ny topografi .

Detta var nägra intryck från en två veckors vistelse på Teneriffa - Landet Annorlunda. Värt pIan landar vid rnidnall på Helsingfors flygfält Det är 11 minusgrader. En nedkyld buss för österbotlningarna I1li Vasa , och så är det dags för vinterns luftrörskatarr F.O. Lingonblad

Tulpanresa

Svenska Pensionärsförbundet anordnar en tulpanresa tili Holland den 14-23 april 1983. Teknisk arrangör ar resebyrån LL Tourist Service. Reseledare är Carl Gustav Gamst-Nielsen Resans pris är 2.670 mk. Dagsprogrammet ingick I God Tid nummer 6/82. Elt litet antal platser återstär Anmälan om deltagande kan göras tili Svenska PenslOnärsförbundet r.i., Viborgsgatan 9. 00510 Helsingfors 51, tel 907537820.

14

PENSIONSFRAGAN

Fräga: Jag är förtidspensionerad sedan 1974 och får utom en arbetspension pll drygt 1.400 mk/ mlln ocksä folkpensionens basdel . 257 mkImän. Hägre folkpension har jag aldrig anbällit om. Mm make är också pensionerad fastän han är under 65. men inte som jag pä grund av sjukdom utan för att man i hans bransch har pensionsälder 55 lIr Han har ingen folkpension . [ den röda broschyr om ändringarna j folkpensionslagen. vilken jag och många andl'a uck oss tillsända vid ärsskiftet. fann jag en passus enligt vilken jag kunde ha rätt tili nägot högre folkpension . 1 kapitlet " Gamla pensioner päverkar tilläggsdelen endast delvis" stär det bl.a. att om maken inte fär folk- eller frontmannapension sä räknas högst 18.460 mk per är eller 1.538 mk per mänad med och inverkar pä folkpenslOnens tiliäggsdel. Den gränsen underskrider jag nägot. Glad 1 hägen lämnade jag m ansökan om tilläggsdel.

Efter nägon dag blev jag emellertid uppnngd frän FPA-byrän och fick vet att jag Iörst om ett år kan fä högre pensIOn . Mln mans arbetspension är hinder 1 vägen sade man . Jag har mte Iyckats httla nllgot ställe 1 broschyren dår det klart skulle sägas ut att makes pension inverkar Men jag tvivlar inte pä att man har rätt pä FPA-byrän.

Har jag läst fel?

Svar:

På sido 2 i broschyren finns folkpensionsreformens tidsschemao Där framgår det bl.a. att arbetsinkomst frän och med 1.1 1983 inte längre inverkar pä folkpensionens belopp. Det gäller sllväl egna som makens rena arbetsinkomster. Men alla andra slag av inkomst inverkar fortfarande. således ocksä makens arbetspension. N ästa steg i pensionsreformen tas om ett år. L1.

1984. Dä kopplas makar och sammanboende loss lrän varandra ekonomiskt. Makes inkomster, av vad slag de vara mä inverkar inte längre, inte heller makens lörmögenhel. Därlör fick ni beskedet om att ni först frän och med 1984 kan lä folkpensionens tilläggsdel när makens arbetspension inte längre noteras dä er folkpenslon fastställs . Det skall gärna medges att det kunde ha varit tydligare formulerat 1 broschyrens kortIatlade tisschema lör reformen. 1 pensionärstidmngarna Folkförsäkringen och Kansanvakuutus har det dock ett nertal gånger förklarats mera utförligt. För atl ännu rekapitulera vad som händer 1.1. 1985, sä upphör vid den tidpunkten kapitalinkomster (hyror. arrenden, dividender mm.) samt förmögehet att päverka pensionens storlek. Därefter är det endast vars och ens egen arbetspension som noteras dä folkpensionens tilläggsdel lastställs.

Bättre lycka frän och med 1984!

Ebba J akobsson

Anpassningsgrupp och awomalisering med Allpassnillgsgruppell ratiollell drill sammanlräder, del kall la död plJ ell levallde ärellden dras raklen är rask vi reSOllerar, 11IIr lällge kall män/liska som jllSl falllls, IIOIl ha kvar tvingar heli/le all slwa arbele, länllla sill illlärda y rkesroll Jöre pensioneringen. kall hOIl mt'llllllle omskolas, och bli föremt'll för diskussioll bOlas lör sill sjuka. siima rygg i förvalmingens de skurmedelslörpesrade anpassnillgsgrupp. hälldema kan de läkas Är du kvill/ra st'l akla dej kan vi hilla pt'l en lösnillg rzoga, en lösning lill eli meningsfulll är du kvillfla och dessw om arbele lt'lgavlönad med IUllgI arbele eiler ger vi upp. st'l spring lör livel allrzars hamllar du Förvaltnillgell behöver personai; - lör hilinrills Irar del varil m eSI medelslora, slilslarka, It'lliga och billiga i drifl, lclgavlönade kvinnor, för lönen är lclg. ollasl m ed dt'llig skolgrund Här siller vi Ocll disk w erar, och m ed vt'lrdarbele sammanrräder och läl/ ker. i anpassnirzgsgrupperzs klor Plalsar hon pd dell öppna och blir eli fall, eli ärerzde som marknadell? skall dras, m en dä r arbetsk öparen vili Samhällsekonomiska lägel, slippa arzsvaret kommunens risiga affärer fö r all han dill kÖII lärde. i byrt'lkralins inslällgdhel P a ul Sa lo ne n

1978

mm julkolumn konstaterade jag att folkpensionsreformen med vidhängande beskattningsspöke skulle bli den mest spännande händelsen under det nya året 1983. När detta läses en bit in i februari har Svenska Pensionärsförbundets förtroendemän och -kvinnor, liksom naturligtvis alla medlemmar, en klarare bild av hur reformen utfallit för deras egen del. För de allra nesta innebär ju reformen ett plus men lika säkert finns det nu mänga pensionärer som är arga och ledsna: - varlör mäste jusI jag med min ändå rätt läga arbets- och/ eiler invalidpension betala (ör aLl andra skall lä det bättre?

Undertecknad. som i bl.a . Hulvudstadsbladet lörsökt lörklara bakgrunden till och verkningarna av pensionsreformen har även läu finna sig i att vara en "ställfäreträdande lidare" för beslutslattarna i regering och riksdag när de förfördelade har uUalat sin besvikelse. Onekligen har situationen upplevts som lrämmande och orältvis. Bristande information till pensionärerna om folkpensionsrelormens verkliga utslag har dock spelat in. Beslutsfattarna har taIat endast om de förväntade positiva sidorna, folkpensionsanstalten och skattemyndighetema har inte i tid kunnat leverera upplysning om att t.ex . det nya pensionsinkomstavdraget inte förmår kompensera ålders- och invalidavdraget för alla grupper. De grupper som särskilt fätt sitta emellan är de s.k . gamla arbetspensionerna (pension före 1.7. 1975) och pen-

Aktuell

pensionspol iti k sionärer med invalidavdrag. Jag spär knappast fel om inte regering och riksdag etter riksdagsvalet måste ätgärda den orättvisa dessa grupper anser sig ha lid.it.

När folkpensionsreformen nu är föremäl för stark kritlk frän närnnda gruppers sida mäste dock även en representant för arbetspensionssidan som undertecknad varna fär aUtiör negativ kritik. Över 600.000 människor med ingen eller ringa arbets- och ijänstepension fär högre pension genom reformen. Och även om nettopensionen tillfälligt minskar för gamla arbetspensioner pä över 1.800 mk i mänaden och (ör nya pä över 2.800 mk i mänaden kan de trösta sig med alt de ända upp till pensionsinkomstavdragets maximibelopp fortfarande är lägre beskattade än löntagare med motsvarande inkomster.

Ifräga om folkpensionsreformen mäste vi även anlägga ett litet längre perspektiv än månadsskiitet januari - iebruari 1983.

Frän 1. L 1984 skiljer man makars pensionsberoende av varandra så, att makes pensionsinkomst ej längre minskar makans folkpension. Hemmafruama iår här sin pensionsrättvisa. Från

Tomtar

1.1. 1985 frikopplas folkpensio_ nen heli även frän företags - och kapitalinkomster. Arbetsinkoms_ tema "frisläpptes" ju helt redan i

är.

De äterstäende etapper av folkpensionsreformen som jag här kort redogjort för torde medföra en totalvinst för de flesta pensionärsfarniljer. Orsaken tili att reformen går sähär i etapper är naturligtvis uteslutande ekonomisk: bruttokostnaderna för hela reformen går längt över två miljarder på årsnivä och redan nu finns det skäl att vara orolig iör finansieringen . Detta i all synnerhet som näringslivet under senare år stimulerats med bl.a just sänkta lolkpensionsavgifter.

Genom att politikema lörbundit sig att genomföra folkpensionreformen blir det ytterst skattebetaJama som iår sträcka till slantarna över budgeten. Men sä är ju ocksä folkpensionsavgilten sedan 1957 en skatt. l motsats tili arbetspensionen pä den privata sidan har man sedan närnnda ärtaI inte pä folkpensionssidan haft nägon relation mellan Jön (och inbetalda avgifter) och den folkpension som sedan sent omsider betalas uI.

_ H

på loftet. ..

-

•

.~ ,

/ ' "

"

... . .-

-

Henry Olander

~ 1'

..

/, I .

~

Utgivare: Svenska Pensionärsförbundet r .f.

räl

Ansvarig utgivare och chefredaktör Eija Francke

ba Sa pä Ca ha av de ka

Annonschef: Kaj Sjöberg Observatoriegalan 6, 51 00140 Helsingfors 14, tel. 90·63 55 99

an

lel

Redaktionens adress: Eija Francke Källstra nden 10 C 02720 Esbo 72 tel. 901598072 elo 90/811 586 Ekenäs Tryckeri Ab, E kenäs

säl

Me på SVI

fin En sk, SVI

godtid 1983 2 den Dr 3 den Dr 4 den Dr 5 den Dr 6 den Dr

22 mars 17 maj 6 september 25 oktober 13 december

Material tili Dr 2/83 bör vara redaktionen tillhanda senast den 5 mars.

rv ... ja. det var den länga ramsan i värt JULKRYSS, men ab solut i n t e nägot som våra fiffiga lösare skulle var a besvärade av.

Trots julbrådska och allt vad därmed hör samman klarade de elegan t såväl pli o ce n (=jordperiod) som nardus (= gräsart) ja. - LO.m. hiUade r ält till norska Aalesund trots Hasses "danska tripp". Ur jättebögen drogs på själva nyårsafton följande vinnare:

Arne AskoIin Grankulla Gustaf Berg Esbo 14 Magda Blomqvist Borgå 10 Karin Ehrsten Ekenäs 5 Sigbrit Eriksson Hfrs 35 Sylvia Forsten Vasa 10 Vivan Johansson Hfrs 56 Holger Korsberg Abo 10 Margit Sjöblom Kimito lnez Öhman Fiskars

b CO I

ei.

PeJ kel lig

"G sin

räl Hoppas penninglotts-Fortuna varit er gunstig!

SVI

sju

IS Forts. (rin sid 11

staltsvård. Det är klart att herovården bör utvecklas och fungera pii ett sådant sätt att varje åldring, också sådana som är sjuka eller handikappade, kan slanna 1 sitt egel hem. Della är o[tasl möjligt, om daglig omvårdnad tillgodoses. Hembesök av sjukskötare och läkare hos patienten är för samhället förmånligare än anstaltsvärd där åldringen kanske vantrivs och passiviseras.

PF

sor 983

Nedan en sammanställnmg över förbundets resor och bokntngssituationen.

TIdpunkt: 14-23 april Teknisk arrangör : LL TOUflSt Service Reseledare' Carl Gustav Gamst-Nielsen Resans PflS: 2.670 mk Ett litet antal lediga platser.

Skottland

Vid universitelen i de andra nordiska länderna finns särskilda professurer i geriatrik. SiI är icke fallet i Finland. Läkarna i Fmland har inle ännu lillgå ng till modern undervisning som berör den åldrande människan och hennes lolalvärd. Den gerialriska vårdgruppen omfa ltar förulom läkare f1ere sjukskölare, fysioterapeuler och psykologer.

Vårdforskl1ingen kan hos oss i aUt högre grad syssla med denna problematik för all motivera vårdpersonalen atl göra bäsla möjliga arbetsinsats inom lotal-

TIdpunkt: 26 april- 3 maj Teknisk arrangör: LL TOUflst Service Reseledare: Eija Francke Resans pris: 4.140 mk + 45 mk obligatoriskt avbeställningsskydd.

Ett litet antal lediga platser. Läs annons i detta nr.

på si tt eget modersmål, barnen som ännu inte finska, äldringarna som finska eller inte haft _"'UJ"!;""""" alt lära sig majoriteoch mentalvårdspa, vars behandling alltid milste ske pii modersmålet. Poliliskt mäste man med kraft gå in för inctividens rätt all särskilt inom hälso- och sjukvården bli betjänad p:1 sitt modersmål. Detta kan ske genom omorganisation, -kurser. och rinskslor~lkilga läkare och sjuksi svenska pä Tro!s della är det svär! alt fä dessa yrkesgrupatt uttrycka sig på svenska, ovana, osäkerhel eUer feallilyder. Av dessa orsahar jag på Barnkliniken inrätlat en särskild avdelning enbart för svenskspråkiga barn.

Samma omorganisation pägår nu pii Forsby sjukhus i Helsingfors.

Ca 170 svenskspråkiga åldringar har varit utspridda på 28 olika avdelningar, vilket betyder att dessa åldringar som regel inte kan tala sitt modersmål med andra patienter i samma rum eIler med sjukvårdspersonalen. En särskild avdelning för svenska åldringar har därför lillkommit på mitt mHiativ.

Särskilt svenskspråkiga hjälpskötare finns dock ärmu inte all tillgå.

En extra kurs för hjälpskötare skall därför hållas på Helsingfors svenska sjukvårdsinstitut.

Modermålets betydelse Hälsovårdsnämnden i Helsingfors har godkänl en viktig princip, nämligen atl omställning av personalen inoro Hälsovårdsverkel kan genomföras för atl möjliggöra svenskspråkig service.

"Glesbyggds svenskarna" i Helsingfors kan realistiskt sett inte räkna med att bli betjänade på svenska i hälsocentralerna, på sjukhusen eller inom åldrings-

~

RESOR ________________________

Tulpanresa

Vårdens kvalitet

Fal!lu,~:,,"

EI]] r-;;;;:;;;;-;;;;;;--, ~

BUSSRESEPROGRAM 1983 pASKRESA 26.3 ZELL am ZILLER BLOMSTERRESA 21.4 HOLLAND RIVIERAN 3_9 JUGOSLAVIEN 18.9

10 dgr.

7 dgr_ 13 dgr_ 14 dgr.

FÖRFRAGNINGAR OCH BOKNINGAR - KONTAKTA 055.

EITI BUSSBOLAGET

~ WILLlAMS6CO HESOU

Viborg - retur via Saima kanal TIdpunkt: 23- 24 maj Teknisk arrangör: Frinnsov tours Reseledare: Eija Francke Resans pris: 425 mk Läs nolis i detta nummer

Torggalan 9 B, 2 vån , 22100 MARIEHAMN Tel. 928-15550

STOCKHOLMSBUSSEN

Sommarresa

går varje fredag i februan . mars

"En färd tili finska kriget 1808-1809".

TIdpunkt: 4- 7 juli Teknisk arrangör: LL Tourist Service Reseledare: Valdemar Heinström Resans pris: 870 mk Ett 10-tal ledlga platsen kvar.

04.30 04.40 05.25 06.00 07_00 10.30 16.00 16.15 20.55

Sommarvistelse på Lehmiranta TIdpunkt: 4-9 juli Ledare: Elmer Jakobsson Pris: 700 mk eiler 500 mk beroende pii rum.

Lediga platser finns.

Ruska-resa tili Nord-Norge och Lappland TIdpunkt: 7-13 september. I annonsen i God TId nummer 6182 var resan angiven en dag för kort. Vi beklagar misstaget.

Teknisk arrangör: LL Tourist Service Reseledare: Rainer Nordström Resans prls för pensionärer: 1.590 mk Resans pris för icke pensionärer: 1.780 mk Vi tar emot anmälnlngar på väntelista.

Teaterresa tili Stockholm TIdpunkt: september. Troligtvis Oscars - musikalen "Nine" Teknisk arrangör: LL Tourist Service Reseledare: Eija Francke.

Lediga platser finns . Närmare i nästa nr.

Anmälan om deltagande I ovannämnda resor kan göras tili Svenska Pensionärsförbundet r.l., Viborgsgatan 9, 00510 HelSingfors 51, tel. 907537820, under vardagar (ej lördagar) kl. 10.00-14.00.

Oy Hj

mera kännbart. Därför rekommenderar jag gärna denna koncentreringsprincip som ovan anförts. Det är emeUerlid också viktigt alt pensionärerna och åldringarna själva uUrycker sina önskemill om att bli betjänade på sitt modersmål. Både läkare och vårdpersonal med svenska som modersmål försöker ju göra siU bästa . Men endast den politiska viljan, tillräcklig utbildning av språkkunnig persona1 och erfarenhet i hur hälso- och sjukvården bör organiseras kan garantera förbättring i deUa avseende.

Varje pensionär som önskar vård på modersmålet har alJ orsak att beakla detla 1 de stundande riksdagsvalen .

Ole Wasz-Höckert

STOCKHOLM

00_15

1

23.40 22.50 20.15 14.45 14.30 07.50

OL STRÖ

b

Lovlsa tel. 915-52511 Resebyrån

TEATERRESA TILL BO OCH STOCKHOLM 17 - 20 MARS Teaterföreställningar: Åbo Stelnbeck "En Underbar Dag" och i Stockholm den bejublade "Spanska Flugan". Resa inklusive teatersupe och halvpension.

17.3 Österbotten- Åbo, middag och teater. Resa kl. 22.00 Nådendal -Kapellskär.

18.3 E~er ankomst tili Kapellskär avfärd tili Uppsala. Rundtur med guide. Avresa mot Stockholm och inchecknlng på Hotel Conlinental.

Teater på Vasan : Spanska flugan och teatersupe på Continental.

19.3 Dagen fri för shopplng och släktbesök. KI. 18.00 Stockholm - Helsingfors med Viking Une. 20.3 Ankomst tili Helsingfors. Avresa mot Osterbotten

Pris: 980 mk I pnset Ingår_ Buss och båtresa Inkl. hyttplatser, hOlellövernattDlng, teaterföreställDlngar, hatvpenslon, rundtur i Uppsala Boka snarast mojligl med tanke på teaterbiljellerna.

Under sommaren 1983 anordnar Svenska Penslonärsforbundets OSlerbottniska dlstnkt 2 st resor tili Ryssland.

I slutet av luni, ev 28.6. ca 6 dagars resa tili

VIBORG OCH LENINGRAD Bussresa med helpenslon Inklusive olika kulturbesok. t början av

vården. Därför är avsikten den att staden försöker anstäUa svenskspråkig personaI. alt svenska vårdenheter bör finnas på sådana delar av staden , där svensk bosättning är störst, alt vård på stadens sjukhus kan garanteras åtminstone på vissa namngivna avdelningar och alt hemvården också skaU kunna tillgodose den svenskspråkigas behov. Attityderna inom Hälsovårdsverket är nu positiva . Man är villig alt omorganisera och förbältra tiUgången till vård på svenska.

1 Svensk-Finland finns det fortfarande många orler där vården sker på svenska. Men särskilt på orter med svenskspråkig minoritel börjar problernet bli aUt

1

01.00 00.50

65-kortsrabatt, famlljerabatt. Förfrågnlngar nng

Johannes Brahms 1S0-års jubileumskonsert Kerimäki kyrka TIdpunkt: 23-25 juli Teknisk arrangör: Matkayhtymä Reseledare: Eija Francke Resans pris: 975 mk Lediga platser finns . Detaljprogram i God Tid 2/83.

KOTKA KARHULA LOVISA BORGA HELSINGFORS ABO MARIEHAMN

augus~,

ev. 1 8., ca 4- 5 dagars resa tili

TALLlNN OCH PÄRNU Buss- och båtresa med helpenslon inkluslve olika besok.

Närmare upplysDlngar och pnsuppgi ~er fAs i slulet av februan bo~an av mars om dessa båda resor.

BOKA I TID tili alla resor för att vara säkra på era plalser.

Anmälnlngar tili och upplysnlngar fås hos: Else-Maj Johnson, tel. 9611119410, Levonsg. t4, 65200 Vasa 20 eiler Resebyrå Polaris. MODlca Holmqvist. tel. 961 /121 555, Hovrättsesplanaden 15. 65100 Vasa 10.

Turistföreningen Sydväst hyr ut stugor och ordnar rundturer I den västnyiändska bygden.

Stugorna är väl utrustade och har plats för 2 - 10 personer. Bad- och fiskemöjngheter.

VAra rundturer går tili sevärds och Intressanta platser IVästnyiand. Be om vAra bfoschyrer!

Turistföreningen Sydväst .f.

10 600 Ekenäs tel. 911/12 086 yard. 8.30-16.

SVENSKA PENSIONÄRSfURBUNDETS USTERBOTTNISKA DISTRIKT

VI SJUNGER TILLSAMMANS

Ombudsman tör Oslerbotten: Else-Maj Johnson Levonsg. 14 65200 VASA 20. Telefon: 961-11 9410 Vänligen ring helsl kl. 9-11.

Delegationens bankkonto: Vasa Andelsbank 567008 - 55002307. Vasa Sparbank 104003962-6.

Redigerad av

Magnus Lindholm

=-ama.. .a.~=-~~~~.c3~~~ Om del erbjöds mig skulle jag icke hafva någol emol alllefva om mill Li!, från början liIl slulel. J ag skulle endasl ulbedja mig den rällighel, som förfallare "afva, all i en ny upp/aga korrigera Iryckfelen i den försla.

Benjamin Franklin 1

ZOOl!

Mf'

pl!!

IdJi

'I"

uO'

'"

finJands svenska folkmusikinslilUl o<b &Iusik fazer

Harry Martinson: Det blåser snabbt och kallt och de polerade isarna ställer tili med en bal.

Kn äck t av vintervinden och fattig på nö jen kanar fjolårsvassen utåt på ha]slipade golv.

Tili en början jagar den glatt iväg spretande i sidslängarna. stötvis styrd av hårda kårar från norr.

Vr Ögonblicken

mm

KLI/GArJ VflKtrl

PROH.

Bland de senast den 28 februari under adress God Tid, Eija Francke, Källstranden 10 C, 02720 ESBO 72, insända rätta svaren utlottas 5 st. penninglotter tili andra dragningen i februari.

Namn ........... .. ................. .. ........................... . ... .

Adress ... ...... ............... ... . . .. .. ......... ........ .......... . . .