God tid 3/2017

Svenska pensionärs­förbundets tidning Nr 3 ● 7.4 2017 Årgång 45

LEDARE

”Under 100 år har fattigdom och social oro ersatts av välfärd, grundtrygghet för alla och stabilitet. Världen är inte färdig, men vi som nu är pensionärer kan med stolthet säga att detta har vi bidragit till. ” SIDAN 2

Nina Weckström

BOENDE

Idyllen mitt i stan lever

Loppukiri i Arabiastranden är lite som en by på landet.

Idylliskt! Bitte Askelund är en av invånarna i en ny sorts boende för seniorer i city.

SIDORNA 4-5

Ett boende med saltstänk

GLAD PÅSK!

Benita Ahlnäs

Bergö går mot strömmen.

När andra stänger små boendeenheter öppnar Bergö ett småskaligt boende för tio äldre skärgårdsbor.

En mångårig dröm går i uppfyllelse.

SIDAN 7

Hundra år av olika nyanser Åke Hellman i Borgå är äldre än Finland. Möt konstnären som i sommar fyller 102 år och som i höst ställer ut i Konsthallen i Helsingfors.

SIDORNA 14-15

2 GOD TID

3/2017 ­­­

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 020 72 888 10 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Berit Dahlin tfn 020 72 888 12 berit.dahlin@spfpension.fi Ombudsman för Mellanoch Östnyland samt Helsingfors och Tammerfors: Veronica Biaudet tfn 020 72 888 82 veronica.biaudet@spfpension.fi IT-koordinator: Robert Riska tfn 020 72 888 17 robert.riska@spfpension.fi IT-stödperson: Peter Nyman (timanställd) tfn 020 72 888 81 peter.nyman@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia IBAN FI93 4055 1140 0011 77 Kansliet i Vasa Teräsgränd 3F, 65100 Vasa Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 020 72 888 18 patrick.ragnas@spfpension.fi Kansliet i Åboland Strandvägen 30, 21600 Pagas Ombudsman för Västra Nyland, Åboland och Björneborg: Mona Lehtonen tfn 020 72 888 16 mona.lehtonen@spfpension.fi Förbundstidningen

GOD TID

Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 020 72 888 15 ole.norrback@spfpension.fi Chefredaktör: Markus West SPF, Teräsgränd 3F, 65100 Vasa tfn 020 72 888 80 markus.west@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Danielsson tfn 020 72 888 14 asa.danielsson@spfpension.fi Prenumerationspris 40 €

LEDARE

100 år som vi kan vara stolta över

En fågel i handen

Under 100 år har vårt land genomgått enorma förändringar. En begränsad självständighet under ryska tiden blev år 1917 en självständighet, likvärdig andra länders. Trots alla hot har vårt land förblivit en öppen demokrati med allt vad det innebär av bl.a. åsiktsfrihet, rättsskydd och social grundtrygghet för alla.

Alternativet, en Sovjetstat, som kunde ha blivit också vårt öde, hade varit långt värre, milt sagt. Vi kan inte vara nog tacksamma mot krigsveteranerna, som vid fronten försvarade vårt land och vårt samhällssystem, och dem som hemma höll samhället igång.

För 100 år sedan stod familjen för det mesta av socialvården. De gamla sköttes av de yngre och barnen ofta av den äldsta generationen. Sjuka vårdades också av familjen med de begränsade kunskaper, som fanns.

1936 dog det sista kända exemplaret av pungvargen, eller den tasmanska tigern, på ett zoo i Hobart, Australien.

Fast det kanske inte var den sista pungvargen. Då och då har det strömmat in rapporter om att pungvargen siktats, men oftast har rapporterna lätt kunnat avfärdas. Nyligen har det flutit in två rapporter från Queensland i Australien, som forskarna betrakta som så intressanta att de placerat ut 50 viltkameror i jakten på pungvargen.

Med våra ögon sett var fattigvården närmast en form av livegenskap då. Hjonen på fattiggården hade rätt att ha sin bibel, sin psalmbok och andra uppbyggliga skrifter, men just inget annat. Alla, som kunde, skulle arbeta utan ersättning. Ingen hade rätt att avlägsna sig eller ta emot besök utan tillstånd. Manliga och kvinnliga hjon hade inte rätt att träffas på tumanhand. Också små förseelser kunde bestraffas strängt. Hjonen hade rätt att köpa sig fria från fattiggården, men knappast någon kunde få fram de pengarna. Ordningsstadgan för en fattiggård för 100 år sedan är en omåttligt dyster läsning. Säkert fanns det humana föreståndare, men reglerna gav utrymme för stort maktmissbruk.

Folkhälsoarbetet var blygsamt för 100 år sedan. Organisationen Folkhälsan startade år 1921 med syfte att tackla de stora hälsoproblemen som tuberkulos, barndödlighet och bristsjukdomar, samt att öka kunskaperna om hälsovården.

Läkarna var få, i synnerhet på landsbygden, och ett läkarbesök drog man sig för in i det sista, för det var ofta för dyrt för de flesta. Tack vare bättre hälsovård för alla, mera upplysning och bättre kunskaper har medellivslängden ökat med över 20 år sedan kriget och fortsätter att öka.

Den allmänna läroplikten infördes i lag år 1921, men först i mitten av 50-talet gick alla barn i skola. Med grundskolan, som infördes under 1970-talet gavs alla barn lika möjligheter till en god grundutbildning, och idag är högre utbildning tillgänglig för alla som fyller kriterierna för inträde.

Konsumtionen per individ är idag 11 gånger större än för 100 år sedan och i grunden förändrad. Då stod mat och kläder för över 70 procent av konsumtionen, nu för knappt 30. Boendekostnadernas andel har vuxit något, men mycket mindre än bostadsytan. Fritid, resor, it, all slags privat konsumtion och rekreation har ökat mycket.

Ingen hel generation i mänsklighetens historia har levt så tryggt som vi. Är vi då lyckligare nu? Att mäta lycka är en rätt ny företeelse, men i en internationell jämförelse är vårt folk bland de lyckligaste, nu på femte plats.

Alla har vi det mycket bättre, men inte alla har det bra. Det finns ett starkt samband mellan kort utbildning, små inkomster, mera sjukdomar och kortare livslängd. Detta går ännu i arv, mest som socialt beteende. Att bryta det beteendet är en de viktigaste åtgärderna för de berörda, men för oss alla. Utom att den sociala ojämlikheten är orättvis, så är den dyr för samhället.

Under 100 år har fattigdom och social oro ersatts av välfärd, grundtrygghet för alla och stabilitet. Världen är inte färdig, men vi som nu är pensionärer kan med stolthet säga att detta har vi bidragit till. Ingen annan generation kan se tillbaka på så stora och positiva förändringar. Inte så illa!

Under åren som jag bodde i stan korsades inte mina och nötskrikans vägar. Så är det säkert också för många av er. Barnoch ungdomens artrikedom har bytts ut mot en rätt steril boendemiljö, där möten med nötskrikor och andra vilda djur hör till ovanligheterna. På sin höjd stryker grannens katt förbi.

Men det finns andra sätt att bege sig ut i naturen – ett alldeles ypperligt sätt är i minnet. Det är inte bara sällsynta arter som försvunnit. Också en många gamla namn på djuren har fallit i glömska. I min hembygd kallades sädesärla allmänt för spilitton på 60-talet.

Så ta vara på våren. Gör en kortare eller längre utflykt i naturen eller sätt er åtminstone tillsammans med någon jämnårig och teckna ner gamla, utdöende fågelnamn, namn som ni använde i er ungdom.

OLE NORRBACK förbundsordförande

chefredaktör MARKUS WEST

Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm ISSN 0359-8969 Annonsfakturering: Svenska pensionärsförbundet Pb 129, 00101 Helsingfors fakturering@spfpension.fi Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2017 Redaktionsråd: Torbjörn Kevin ordförande, Anita Ismark, Bertel Widjeskog, Nina Weckström och Olle Spring

De äldsta av God Tids läsare är födda innan den sista kända pungvargen dog i Hobart. Det förefaller osannolikt att ett så stort rovdjur skulle ha hållit sig gömt i Australiens ödemarker i en hel mansålder.

Men osvuret är bäst.

Vi får hoppas att forskarna på Kap York, Australiens nordligaste udde, hittar en population som överlevt.

Samtidigt som jag läser om pungvargen landar en nötskrika på vårt fågelbord.

I vinter har hon varit en återkommande gäst. Nötskrikan är en av Nordens vanligaste kråkfåglar och inte på något vis utrotningshotad. Ändå är det först i vinter, efter en paus på mer än 30 år, som jag återknutit kontakten till den sympatiska fågeln.

PRESSKLIPP ”Det är viktigt för partierna att ha en god representation av 65-plussare på sina listor – inte minst för att visa att de tar till vara all den klokskap och erfarenhet som vi seniorer har samlat på oss. Det har våra samtal med partisekreterarna bekräftat. Och vi är 25 procent av väljarna. Tillsammans kan vi göra skillnad! Tillsammans blir vi starkare!”

CHRISTINA ROGESTAM ORDFÖRANDE, SPF SENIORERNA

”Det gör mig väldigt ödmjuk att folk fortfarande njuter av sångerna från den tiden och återupplever känslorna genom dem.

Jag gjorde ju egentligen bara mitt jobb som sångare. Nu känns det underbart att höra mina sånger presenterade på ett helt nytt sätt, säger hon inför jubileet.”

VERA LYNN, 100 ÅR, SOM FIRADE MED ETT NYTT ALBUM

”Jag uppmanar er alla att vara aktiva, att påverka och delta. Och att rösta i valet.

Det är av största vikt att våra beslutsfattare är människor som förstår pensionärernas budskap och följderna av de beslut som rör seniorerna.”

MATTI KORHONEN I ELÄKELÄINEN

GOD TID

Framtidens valmöjligheter Brådskande vård ges vid jourmottagningar och sjukhus på samma sätt som i dag. I alla andra fall kontaktar du alltid först din egen vårdcentral.

3/2017 3

SÅ HÄR VÄLJER DU:  Du väljer vårdcentral, munvårdsenhet och landskapets servicepunkt i hela landet. Dessutom kan du framföra önskemål om vem som ska vårda dig.  Du kan byta tidigast efter 1 år.  Om du inte väljer själv blir du anvisad av landskapet till närmaste ställe.

KALLELSE TILL VÅRMÖTET 2017 Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt vårmöte tisdag 25 april 2017 kl. 12.30 (lunchen inleds kl. 11.00) på Hanken Svenska handelshögskolan, Biblioteksgatan 16, Vasa.

Valfrihet men inte för alla 18 landskap kommer att ha det övergripande ansvaret för socialoch hälsovården fr.o.m. 1.1.2019.

Jag citerar regeringen: ”Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster till rimliga kostnader.

I samband med social- och hälsovårdsreformen ska kunderna få mer valfrihet inom social- och hälsotjänsterna. Därför kommer en valfrihetslag att stiftas. Syftet med lagen är att genom valfrihet öka kundens möjligheter att påverka och få vård snabbare samt att förbättra tjänsternas kvalitet och kostnadseffektivitet. Avsikten är att stärka de tjänster vid social- och hälsocentralerna som finns nära kunden.”

Vårdcentralerna skall ge den service som dagens hälsovårdscentraler ger och dessutom handledning inom socialvården. Fr.o.m. 2021 utökas serviceformerna så att de motsvarar kommunernas socialsektor i dag.

Vårdcentraler och munvårdsenheter skall bolagiseras och kunderna kan för ett år i taget välja vilket bolag man önskar få till serviceproducent. Dessa aktörer kan vara privata, tredje sektorn eller landskapet.

Bolagen (blått 1 och 2) får betalt i

enlighet med de anmälda kundernas sjuklighet. Bolagen kan i sin tur ge betalsedel till annan producent, som har godkänts av landskapet. Det gäller bl.a. fysioterapi och tandvård. Ifall kunden inte vill eller kan välja, skall landskapet erbjuda motsvarande tjänster i sina bolag (brunt 1och 2).

Vid mer krävande vård eller omsorg skall landskapets tjänstemän göra upp en kundplan för kunden och ge en kundsedel till ett visst värde. Kunden kan skaffa sin vård var som helst i landet eller så anvisar landskapet lämplig producent. Väljer man en dyr vårdproducent får man betala mellanskillnaden själv.

Har kunden mycket stort vårdeller omsorgsbehov skall man få en personlig budget för t.ex. tungt serviceboende vid lämplig enhet, som man väljer själv eller blir anvisad. Detta alternativ skall användas främst inom äldreomsorgen och handikappvården.

Ifall kunden inte klarar av att välja själv skall landskapet erbjuda assistans.

Alla myndighetsbeslut görs av landskapet. Det gäller t.ex. barnskyddsärenden och tvångsvård vid svår psykisk sjukdom.

Hela denna produktionsapparat

skall styras och kontrolleras av speciella organ i landskapen.

Förutsättningen för att bli producent är att man har ett it-system som är kompatibelt med det system, som landskapet valt.

Pensionärsförbundet har gett ett utlåtande om förslaget till valfrihets­lagstiftning. Förbundet anser att regeringens målsättning, att göra systemet mera kundvänligt, jämlikt och kostnadseffektivt, är bra. Det kvalitetsutvecklingsarbete som görs i anslutning till beredningen är nödvändig och bra.

Men, modellen ökar ojämlikheten särskilt på landsbygden där valmöjligheterna är få, för att inte tala om minoritetsspråksgruppernas orättvisa situation. Integreringen av socialsektorn i servicekedjan försämras.

Pensionärsförbundet anser att besparing inte uppnås p.g.a. stor förvaltningsapparat. It-lösningarna kan omöjligt vara i skick till 1.1.2019. De stora osäkerhetsmomenten gör att man bör skjuta på tidtabellen och låta utföra en grundlig utvärdering genom försök med valfrihet.

PEHR LÖV

Ordförande i SPF:s intressebevakningskommitté

Spänst i benen – träning ger trygghet Repetitionskurs 1-3.9.2017 på Norrvalla och 7-10.10.2017 på Lehmiranta Kursen är avsedd för dig som tidigare gått en Spänst i benen-kurs. Under kursen repeterar vi benvänliga motionsövningar och går kortfattat igenom vad en benvänlig livsstil innefattar. Målet med kursen är att få mod och stöd till motionshandledning och att repetera de viktigaste hörnstenarna inom benvänlig motion.

Kursen kostar 40 € och inkluderar utbildning, material och inkvartering i dubbelrum med helpension.

Tilläggspriset för enkelrum är 22 €/dygn, dvs. kurspriset med inkvartering i enkelrum är 84 €.

Anmälningar och förfrågningar tfn 020 7288 882, veronica.biaudet@spfpension.fi.

På vårmötet behandlas följande ärenden enligt 10 § stadgarna: Vårmötet ska 1.

Välja ordförande och sekreterare för mötet 2.

Konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat 3.

Utse två protokolljusterare 4.

Välja två fullmaktsgranskare för att granska representanternas fullmakter och fastställa de representerade föreningarnas sammanlagda röstetal 5.

Behandla styrelsens berättelser och bokslutet för föregående kalenderår samt ta del av revisorns utlåtande 6.

Fastställa bokslutet samt behandla frågan om beviljande av ansvarsfrihet för styrelse och övriga redovisningsskyldiga 7.

Behandla övriga ärenden.

Enligt 11 § förbundets stadgar ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på vårmötet, inlämna en skriftlig motion i frågan till styrelsen senast den 28 februari.

Enligt förbundets stadgar har förbundets medlemsföreningar i enlighet med 13 § rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande: Medlemsföreningar med – högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, – 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, – 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, – 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, – 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och – medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter.

Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet.

Antalet medlemmar fastställs per den 31 december 2016 och föreningens medlemsavgift betalas senast den 7 april 2017.

Föreningarna meddelar namnen på de befullmäktigade representanterna samt övriga deltagare senast den 7 april 2017 till förbundets kansli i Helsingfors, tfn 020 7288810 eller per e-post kansliet@spfpension.fi Priset för vårmötet är 25 euro per deltagare.

Mötesavgiften betalas in på Svenska pensionärsförbundets konto AKTIA FI93 4055 1140 0011 77

Styrelsen

4 GOD TID

3/2017

BOENDE

Det här boendet är lite som idyllen i en by på landsbygden. Alla känner alla, alla deltar i gemenskapen. Fast det här boendet ligger mitt i myllrande Arabiastranden i Helsingfors, och alla invånare är seniorer.

Seniorer som satsar på Bitte Askelund är en av seniorerna i huset, en kvinna i sina bästa år och en väldigt aktiv kvinna med tusen järn i elden.

Hon sjunger i två körer, hon ger konversationstimmar i engelska och hon ägnar sig åt sina nio barnbarn. Lägg till uppsjön av aktiviteter i huset där hon bor.

Huset, som ligger på Birger Kaipiainens gata mitt i Arabiastranden, är ett seniorboende med kollektiv anda och fokus på vardagsgemenskap, och det går under namnet Slutspurten, eller då egentligen Loppukiri för att det är mycket i Helsingforsregionen som bara är finskspråkigt.

Ursprunget till Slutspurten kommer från Stockholm och Södermalm.

Där står huset Färdknäppen för samma

Seniorboendet betyder att man bor i alldeles vanliga bostäder och har sitt privatliv men samtidigt tillgång till många former av gemenskap.

koncept enligt tanken om att erbjuda seniorboende i det skedet av livet då familjegemenskapen och arbetsgemenskapen håller på att avvecklas med stigande ålder. Och det är alltså inte serviceboende, inte ett äldreboende och inte heller ett vanligt kollektivhus. Alla har egen vanlig ägarbostad och man bor alltså inte i ett enda rum.

– Vi är av alla sorter här i huset, den enda gemensamma faktorn är att man måste ha fyllt 48 för att få flytta in. En del jobbar fortfarande, andra är pensionärer sedan många år. Man ska i princip klara sig själv men redan stödet genom gemenskapen hjälper. Vi har dessutom regelbundna besök av allt från osteopat till massör, säger Bitte Askelund som flyttade in för ungefär två år sedan.

Ny hus på gång Hon bodde tidigare i Borgå men som singel kändes det tidvis ensamt och så ville hon inte att barnen skulle behöva oroa sig.

Slutspurten firade tio årsjubileum i fjol, och systerhuset Hemmahamnen,

”Folk har så olika bakgrund och det är inte alltid lätt att jämka.

Jag tycker jag har lärt mig massor genom kompromisser, jag har fått massor av nya vänner och boendet tar både tid och känslor på gott och ont.” eller då enligt finskans Kotisatama, öppnade för några år sedan i Fiskehamnen.

Bakom verksamheten står föreningen Aktiva seniorer, ja naturligtvis egentligen Aktiiviset seniorit, och man är nu i gång med ett tredje projekt.

– Dilemmat är att hitta en lämplig tomt som ligger i innerstaden. Tanken är att man inte ska behöva ha bil, att boendet finns på nära avstånd till service och olika former av idrotts- och

GOD TID

BOENDE

3/2017 5

Herbert Karlsson 040 5150 775 Bengt Karlsén 040 5657 229 Fax (02)458 6863 bh-ror@pp.inet.fi

VVS-installationer och försäljning

LOPPUKIRI I bostadsbolaget Loppukiri finns 58 bostäder som varierar från 36 kvadratmeter till 80. I huset bor folk i alla åldrar över 48 år och både ensamstående och par.

Bostäderna är normalt utrustade med kök, badrum och alla har balkong. De boende äger sina lägenheter.

Den översta, sjunde våningen är gemensam i likhet med nedersta våningen. Överst ligger bastun, altanen och andra gemensamma rum, nederst matsalen och vardagsrummet, storköket och till exempel tvättstuga. De gemensamma lokalerna omfattar 400 kvadratmeter.

Huset står i hörnet av Birger Kaipiainens gata och Arabiagatan och är ritat av arkitekten Kirsti Sivén.

Örnvägen 4 Pargas 21600

En tvåa eller en herrgård?

Hitta hemförsäkringen som passar dig bäst, utan onödiga kostnader. folksam.fi

Att köpa en försäkring hos Folksam är enkelt.

Vi talar klarspråk i försäkringsärenden, vare sig du kontaktar oss per telefon, på nätet eller ansikte mot ansikte. Lätt som en plätt!

Stortrivs. Bitte Askelund njuter av livet och gillar vardagsgemenskapen i sitt boende på Slutspurten i Arabiastranden.

Vyerna från den gemensamma altanen på taken i sjunde våningen är svindlande.

2,95€/ mån

Förmånlig fast telefoni

slutspurten kulturutbud, säger Leena Vahtera som är ordförande.

I både Arabiastranden och Fiskehamnen har man byggt på stadens mark och då gäller Hitasvillkor som reglerar priset och gör köpet av bostaden något billigare.

– I fjol fick vi inte napp i fördelningen av stadens tomter i innerstaden, snarast då på Busholmen, men vi är i gång i år igen och hoppas på det bästa. Efterfrågan är nämligen stor och också detta projektet har alla förutsättningar att lyckas, säger Vahtera och tillägger att man arbetar på att genomföra motsvarande koncept i Karleby.

Sex matlag kockar och städar Bitte Askelund skildrar med entusiasm vardagen i sitt hus. Vi sitter i hennes trivsamma tvåa med anmärkningsvärt fungerande bottenplan. Balkongen ger stort mervärde även om utsikten inte är mot Gammelstadsfjärden. Men på översta våningen finns den gemensamma flotta bastuavdelningen med både gästrum, brasrum och en generöst tillta-

gen altan och fantastiska vyer över fjärden. I gästrummet kan de boende inkvartera långväga besökare.

– Vi har skapat sex matlag som alternerar med sex veckors mellanrum i arbetet med att tillreda middag som serveras från tisdag till fredag och dessutom städa de gemensamma rummen.

I huset finns inga anställda och man undviker att köpa onödiga tjänster.

Priset för en middag hålls snäppet under 5 euro och innehåller sallad, varmrätt och efterrätt. Måndagarna använder matlaget till att planera och storhandla men ställer till med ett mer omfattande eftermiddagskaffe och veckosluten får folk fixa sin middag själv.

– Alla äter naturligtvis inte alltid den gemensamma middagen, men i medeltal handlar det om ungefär 30 personer.

Det snuddar vid hälften av alla boende.

I dag är vi snäppet under 70.

På veckans meny nyligen stod tonfisklasagne, chili con carne, ärtsoppa och laxpaté.

Till gemenskapen hör också ett rikt utbud av aktiviteter som man ordnar

själv och som inte är obligatoriska för någon. Det handlar om allt från högläsning, handarbete och dans till promenader, teater och konstgrupper. Under gemensamma vinterkvällar har invånarna till exempel diskuterat utgående från karaktärer i Muminvärlden – Vi har bland annat diskuterat utgående från Tootikki som sade ”Allt är hemskt osäkert men det gör mig trygg”.

Bitte Askelund sticker inte heller under stol att man också får jobba för att få gemenskapen att fungera utan tydligt ledarskap, och att man också ska ha ett liv utanför huset.

– Folk har så olika bakgrund och det är inte alltid lätt att jämka. Jag tycker jag har lärt mig massor genom kompromisser, jag har fått massor av nya vänner och boendet tar både tid och känslor på gott och ont. Men i synnerhet är vardagen i huset en ständig källa till livsbejakande och glädje. Vi har alla möjlighet att odla våra glädjeämnen.

TEXT OCH FOTO: NINA WECKSTRÖM

Med en MultiVoice telefonanslutning från JNT (Jakobstadsnejdens telefon) får du behålla din nuvarande 06-nummer och väljer själv om du köper en ny IP- telefon, köper en adapter till din nuvarande telefon eller ringer med hjälp av datorn.

Med en MultiVoice anslutning ringer du precis som förr men samtalen går över internet, detta betyder att du behöver en fast internetanslutning för att kunna ta tjänsten i bruk. ○ Månadsavgift: 2,95€/mån ○ Öppningsavgift: 0€ ○ Samtal mellan MultiVoice-anslutningar är gratis ○ Övriga samtal enligt JNT:s prislista, till exempel samtal till normalprissatta abonnemang i Finland 0,069€/minut Om du har frågor eller vill göra en beställning kontakta vår kundtjänst på 06 786 8222, vi berättar gärna mer.

Bredband, TV, Telefoni och IT-tjänster för Österbotten.

Alholmsgatan 3 | Jakobstad | Tel. 06 786 8222 E-post: kundbetjaning@jnt.fi | www.jnt.fi

BYGGSERVICE RAKENNUSPALVELU 6 GOD TID

3/2017

God vård på svenska 4h Bertahemmet erbjuder helpension med trygg och sakkunnig omvårdnad på ålderns höst.

044 290 0082 BOENDE

BYGGSERVICE RAKENNUSPALVELU

24h

Ring: 044 290 0082

info@kuhlbergs.fi www.kuhlbergs.fi 044 290 0082 82

Bertahemmet ligger i det trevliga Södra Haga i Helsingfors med goda förbindelser till centrum. Vi har hyreslägenheter, mattläggning •kakel arbeten mattläggning eten servicesedelmöjlighet och privat omvårdnad med helpension bygg och renoveringsarbeten • kakelarbeten i eget rum. eten Vänligen kontakta vår föreståndare Carola Hultin • bygg- och renoveringsarbeten tfn 09-477 4720 eller carola.hultin@bertahemmet.com NU ÄVEN SKÄRGÅRDSSERVICE! • VTT-certifikat ICE! Besök vår hemsida www.bertahemmet.com

mattläggning kakel arbeten bygg och renoveringsarbeten

• saneringsarbeten

Nytt till våren * TAPETER, * MÅLFÄRG, * KAKEL, * GÅNGMMATTOR * m.m.

Väricity- Bomiljö Köpmansg. 16, Jstad 7230672

Panu hittar du hos oss,

Vasa Färg

FÖRDELAKTIG LEVERANTÖR AV KÖKSMASKINER

Tel. 361 6300 Smedsbyvägen 17

- Vi är trygga och pålitliga - Vi installerar det vi levererar egen service-- Vi Vihar sköter även avdelning förihushållselarbeten Ditt hus maskiner - Vi sköter även alla elarbeten i Ditt hus

Välkommen!

NU ÄVEN SKÄRGÅRDSSERVICE!

JEPPO KRAFT ANDELSLAG

Bo bra där du lever Lev bra där du bor!

Pasendo - öppnar i april 2017.

Har du kontakter till Kimitoön men behov av hjälp och stöd? Våra kunder kan fortsättningsvis leva ett aktivt liv även om de inte riktigt orkar sköta hemmet och behöver stöd och trygghet i vardagen.

I vårt utbud finns både effektiverat- och lätt serviceboende med personliga lösningar och aktiviteter.

Ena parten kan vara i behov av mer stöd och service medan den andra i sin tur har möjlighet till avlastning men kan ändå leva tillsammans.

Vi har därtill öppen matsal dit både husets gäster och utomstående seniorer har möjlighet att komma och äta lunch.

Tag kontakt så berättar vi mera!

Ulrika Storgård-Taipale 044-7167800; ulrika.storgard-taipale@pattespensionat.fi Patrik Sjöblom 044-0167800 info@pattespensionat.fi

Kunde man tänka sig en mera inbjudande idyll att tillbringa sin ålderdom i, knappast.

Mera information om Hedvig Sofiahemmet får du av hemmets föreståndare Johanna Börman-Långström eller disponent Björn Sundqvist (tel 0400 444 393)

info@jeppokraft.fi Tfn 788 8700, fax 788 8749

Gullkronan är ett modernt bostadshus som lämpar sig för ungdomliga och aktiva pensionärer, men är samtidigt planerat för att möjliggöra en smidig vardag också den dag då man eventuellt är i behov av daglig omvårdnad.

040-557 4024

AFM [A]

Fastighetsvärderingsbyrå R. Rehnberg Oy

Slottsgatan 13a B 28 - 20100 Åbo 0400 364 465 - asiakaspalvelu@kiarto.fi www.kiarto.fi

Vi erbjuder mångsidig fastighetsvärderingsservice av hög kvalitet med 30 års erfarenhet för olika ändamål, som ex.: köp & försäljning * säkerhet * beskattning * skifte, avvittring * bokföring Vi värderar alla slags fastigheter, både fasta & fritidsbostäder, kontors och industrifastigheter, lantbruk, outvecklade områden samt övriga.

Vi hjälper även vid tvångsinlösningssituationer.

ANNONSERA I GOD TID

Reservera ditt nya hem nu Bostadshuset Gullkronan byggs i Helsingfors intill Folkhälsans Seniorhus i Brunakärr.

Rabbe Holmberg

Fastighetsförmedling i Pargas och skärgården.

Vasa Färg

Smedsbyv. Välkommen 17, Vasa 3616300

Gullkronan har 84 bostäder i varierande storlek.

Vi har ännu kvar en handfull oreserverade bostäder i storlek 2r+k, 3r+k och 4r+k.

Huset har en förbindelsegång till Seniorhuset. Som invånare har du möjlighet att utnyttja den service och de aktiviteter som erbjuds och som bekostas av ett månatligt service­ vederlag.

I Gullkronan finns också bilplatser i varmt garage, en festsal och kabinett, allmän bastuavdelning och läseaula.

Huset är avsett för personer över 55 år.

För mera information kontakta: Marika Skogsten, marika.skogsten@folkhalsan.fi, tfn 050 400 2078, anträffbar vardagar kl. 8–16.

G U L L K R O N A N

GOD TID

BOENDE

3/2017 7

BERGÖ SERVICEBOENDE Bergö serviceboende ägs av Bergö serviceboende Ab, som är ett aktiebolag helägt av Berg Öråd. Boendet drivs av Malax kommun, som också väljer klienterna.

Klienterna betalar hyresavgift till Bergö serviceboende Ab medan vårdavgiften går till kommunen.

Bergö serviceboende har finansierats med stöd från statliga finansierings- och utvecklingscentralen för boende ARA. ARA beviljade ett investeringsstöd på 773 000 euro och garanterade ett räntestödsrån på 1 160 000 euro.

Bergö Öråd har i flera år aktivt samlat in medel till stöd för bygget.

Bergö serviceboende invigs officiellt i april.

Släktbanden är täta på Bergö, en skärgårdsby med 450 invånare. Henry Westman är en av det nybyggda serviceboendets första invånare. Dottern Marianne Söderholm jobbar som ansvarig sjuksköterska på boendet, medan dotterna Hanna går i skola i andra ändan av huset.

Serviceboende och skola i ett hus på Bergö – Där vaggan har stått dit längtar man, säger pensionerade kutterföraren Henry Westman, 85, och makar sig till rätta i sin svarta länstol.

Länstolen och en del andra kära prylar tog han med sig från hemgården när han flyttade in i serviceboendet på Bergö i den österbottniska skärgården. För Henry var det en lottovinst att få flytta in i boendet som togs i bruk i början av februari.

Bergö Öråd, som låtit bygga serviceboendet, kan vara mer än nöjt med slutresultatet. Det är minst 20 år sedan tanken om ett äldreboende för första gånen slog rot på Bergö.

Juhani Pelkkala, styrelseordförande i Bergö serviceboende Ab, säger att de äldsta handlingarna i ärendet härstammar från 20002001, men att tanken på ett eget serviceboende på ön är äldre än så.

I början var det mest motvind, men skärgårdsborna är ett segt släkte. När kommunen inte ville bygga så beslöt Bergö Öråd att bygga på egen hand.

I mars 2016 kom islossningen.

Statliga finansierings- och utvecklingscentralen för boendet ARA godkände kostnadsberäkningar och ritningar. Ungefär samtidigt undertecknades entreprenadkontrakten och snart var bygget i fullgång.

För eleverna i Bergö skola, som ligger strax intill, var grävmaskiner en välkommen omväxling i vardagslivet på skolgården. Bergö äld-

Vårvintern 2016 blev Bergös skola (röda huset) klar. I skolan går 23 elever, men elevunderlaget i byn växer. I februari i år var det serviceboendets tur att flytta in (den omålade delen av huset) i ett nybyggt hus. Tio äldre kunde flytta från fastlandet hem till Bergö.

reboende och skolan ser ut ser ut som två siamesiska tvillingar där de ligger vägg i vägg.

Toscakaka till kaffet Henry Westman jämför med tiden på bäddavdelningen i Malax. Där blev tiden lång.

– Jag satt och tänkte, när ska det bli färdigt, säger han.

I Bergö, en by med 470 invånare, är släktbanden täta. Henrys dotter, Marianne Söderholm är ansvarig sjuksköterska på boendet, som har 10 klienter och 11 anställda.

Vi sätter oss i hemmets matrum.

Genom fönstret kan invånarna följa med skolbarnens lek på gården.

Tina Östling serverar hemlagad toscakaka till eftermiddagskaffet.

– Det bästa med att bo här är att jag har dottern nära till hands, säger Henry och ett leende sprider sig

över hans ansikte. Ibland kommer hon hit lite innan arbetsskiftet börjar och hjälper mig med duschen, tillägger han.

Just den här dagen har han dessutom fått besök av barnbarnet Hanna Söderholm. Hon går på fjärde klass i Bergö skola och besöker morfar efter avslutad skoldag. Äldreboendet ligger vägg i vägg med skolhuset och de två delar både köks- och städpersonal. När skolköket är stängt får invånarna på äldreboendet sin mat från Restaurang Strandmölle i grannbyn Molpe på fastlandet.

Skolan i samma hus I Bergö knyter man stora förhoppningar till närheten till skolan. Man talar om generationsöverskridande möten mellan skolbarn och äldreboendets invånare.

– Tanken är att det ska ge synergieffekter. De äldre ska förhoppningsvis kunna gå över till skolan när skolan firar fest, säger Marianne Söderholm.

Skolans rektor Mikael Pietilä säger att allting är så nytt ännu, men att skolan nog ska bjuda på lucia. Däremot vill han inte att eleverna ska besöka servicehemmet under skoltid.

– Jag har förklarat att eleverna inte ska gå dit. Visst kan det kännas hårt om något barn har en morfar eller mormor där, men jag upplever också att det är en rättvisefråga eftersom all barn inte har det, säger han.

Rektorn uppmanar andra små byar att ta modell av Bergö.

– Jag lyfter på hatten för Bergö Öråd som fick den här helheten till stånd.

I Bergö är det vanligt att folk pendlar till jobb på fastlandet. Nu har strömmen vänt. Marianne Söderholm som jobbade i Övermark, Närpes fick rejält kortare arbetsresa.

Vårdaren Tina Östling, som bor i Korsnäs, bytte arbetspendling till Malax mot arbetspendling till Bergö.

– Det är jätteroligt att vara här.

Ett plus är att många av våra klienter är i så pass bra skick att de kan delta i olika aktiviteter, säger hon.

Om kvällarna samlas invånarna under en konstgjord stjärnhimmel i husets samlingsrum för allsång, kortspel eller bingo. Samtidigt väntar en nybyggd terrass otåligt på sommaren.

Serviceboendet finns mitt i byn och byborna har lätt att ta sig dit.

– Vi har många besök. Alla känner alla i byn och när en får besök känner alla att de får besök, säger Marianne Söderholm.

Landskapet tar över Serviceboendet i Bergö drivs av Malax kommun. Alla inblandade är medvetna om att staten planerar att överföra ansvaret för äldreomsorgen till från kommunerna till landskapen 2019. Det är ingenting som vare sig ansvariga sköterskan eller styrelseordföranden tar stress över.

– Vi får ta det när det kommer, säger Marianne Söderholm.

– Jag litar på att landskapet driver det vidare. Äldrevården i Finland tar inte slut 2019. Om inte landskapet driver det så gör vi det själva, fyller Juhani Pelkkala i.

TEXT OCH FOTO: MARKUS WEST

8 GOD TID

3/2017

BOENDE

Malmgränd 2 / IRIS I 1st 2R+K+b+biltaksplats 47,5m2 114.000€.

Inflyttningsklara från april 2017

...ger dig de bästa tv-upplevelserna och det snabbaste internet! www.fiberhem.fi, ftth@ktab.fi, 019 278 480

2st 3R+K+b+biltaksplats 75,0m2 177.000€ Inflyttningsklara från april 2017

Toppenläge, terass i sydväst Hög standard, All service på gångavstånd Möjlighet påverka ytmaterialen

Dalgatan 7, Karis Grönalundsg. 7, Ekenäs må 11–17 | ti–fre 11–16

Nyhet Inom Äldreboende.

BOSTADS AB NÄRPES ÅKERSGRÄNDEN 13

Ett av det första i Finland, Bostadsbolag Kilbacken.

Gamla Karparövägen 18 KORSHOLM Se reportage i Vasabladet (Söndag 26.3.2017) För mera information och eventuell förevisning Kontakta Staffan Björkman 0400-250211

Kontakta oss eller Närpes Sparbanks kontor i Näsby för mera info om projektet. Ritningar och bilder finns också på vår hemsida, www.sancon.fi

Huvudplanerare och huvudentreprenör Oy SanCon Finland Ab

040-487 0082 040-487 0083

RS Bank Närpes Sparbank

w

Kimito Telefon hjälper dig i alla frågor gällande datorer, telefoner, internet, TV-tjänster osv. ring eller vik in till oss.

02-420742 www.kimitotelefon.fi Arkadiavägen 11 25700 Kimito

TVÅ ENERGIEFFEKTIVA, MODERNA RADHUS MED SAMMANLAGT 10 HÖGKVALITATIVA LÄGENHETER I NÄSBY Byggnadsarbetena är i full gång men ännu hinner du påverka materialvalen och stilen på ditt nya hem. A-huset är inflyttningsklart sommaren 2017 och B-huset senhösten 2017.

Peter Rosenholm Mikael Kauppila

Privat eller med servicesedel Tfn: 0102355787 E-post: info@carlcarolina.fi

8 65410 Sundom S. Damsten Byggkonsult Kb Parcellvägen

ÄNNU FINNS LEDIGA BOSTÄDER

Oy SanCon Finland Ab Stationsvägen 12 64200 Närpes

Hemservice för äldre i Vasa

Erbjud din nuvarande lokal i byte mot en ny parhustrea!

E lin stallation er Lu f tp u m p ar E lp lan er in g S olp an eler

Jens Viljanen 0405 628 083 jens@elsahko.fi

www.elsahko.fi

Vi hjälper dig med bostadsbyte!

Kontakta oss för en GRATIS värdering!

RING 010 440 2600

www.asuntobjorndahl.fi

GOD TID

BOENDE - och vinden kan känna sig blåst!

Stenbackens Service Städ- och hushållsnära tjänster

OY KONTAKTOR AB

Ta kontakt för mer information: Tina Krook 040 1775595 service@stenbacken.one

CiT i Lä är ett unikt koncept för höj- och sänkbart glasräcke. Stabil konstruktion!

Laminerat glas. Största bredd 220cm per enhet. Fås i 5 olika standardhöjder.

Fredsgatan 32, Vasa Tel. 06-317 3908 Vard. 8.30-17

Pelletskaminer med Drag. ...med Drag från Ariterm slipper du skorsten!

tfn 0400-126 605 leena@lkvhemma.fi KÖKSINREDNINGAR KÖKSRENOVERINGAR MÅLERIARBETEN GLASBYTEN

Lindbäck´s Trä, Lappfjärd www.lindbackstra.fi Tfn. John 0400-868 140

www.rullma.fi

NYHET!

Lediga hyresbostäder och tomter i Malax kommun Nära till all service, bl.a. affär, HVC och apotek Intresserad?

Mjölnaregatan 26B 65100 Vasa tel. 3177 900

Vi är med på Österbottens Stormässa 22-23 april där vi förevisar CiT i Lä samt även intressanta nyheter från

MAGNUS RÖRSERVICE

040 5816393 magnus.lindstrom@pp.inet.fi Vatlaxintie 93, 21660 Nagu

* Armaturer * ELbatterier * Övrigt elinstallationsmaterial direkt från vårt lager

* Elinstallationer *

Veckostädning n Grovstädning n Flyttstädning, även packningshjälp n Hushållsnära tjänster som ledsagning, butiks- och apoteksärenden, matlagning etc. n

3/2017 9

Fylgia i Vasa rf www.fylgia.fi

TIMMER-

HUS

direkt av tillverkaren

Kontakta disponenten, tel 050 5524301 Närmare uppgifter: www.malax.fi

Byggnads-, målningsoch fasadarbeten

Leschehemmet

Ett svenskspråkigt servicehem, i havsnära jugendmiljö, i södra Helsingfors

Wahlroos Verkstad

Malax 06-365 7105

Byggnads AB

FLINK & ASPNÄS

s

TRÄVARUHANDEL

68920 FORSBY & 020 7641 470

tfn 0400-264 460 Jakobstad

  

Hemmet erbjuder tryggt boende med utbildad Leschehemmet har för tillfället några rum lediga och svenskspråkig personal dygnet runt. Kosthållet föremiljön är hemlik.

Hemmet erbjuder tryggt boende med utbildad svenskspråkig stås av en egen matglad kock.personal dygnet runt.

Kosthållet av en egen matglad kock.

Vi erbjuderförestås även sjukskötartjänster, läkarmottagning, Vi erbjuder även sjukskötartjänster, läkarmottagning, fysioterapi, frisör och fotvård samt olika aktiviteter. fysioterapi, frisör och fotvård samt olika aktiviteter.

För kortare kortareperioder periodererbjuds erbjudsintervallvård. intervallvård.

För

sähköasennukset valaisinmyymälä el-installationer belysningsarmaturer Mariankatu/Mariegatan 20, 07900 LOVIISA/LOVISA & (019) 532 037 • info@loviisanelsahko.fi • www.loviisanelsahko.fi



Kontakta föreståndare Carin Stenvall

Kontakta föreståndare för mera information, 040-134 9970 för mera information, tfn 09 631 110, 040 582 8442 carin.stenvall@ leschehemmet.org e-post: info@leschehemmet.org adress: Villagatan 3, 00150 Helsingfors hemsida: www.leschehemmet.org

års Med 15 t e h n erfare

l.com

g@hotmai

npblastrin

Sandblästring och målning www.nykarlebybostader.fi

Konkordiahemmet -hemlikt service- och gruppboende i H:fors Även kortvarigt boende.

Välkommen och bekanta dig med vårt hem!

Kontakta föreståndare Maria Stenbacka, tel. 050 463 74 67, E-post: info@konkordiahemmet.fi www.konkordiahemmet.net

Hagaro Pensionärshem i Norra Haga, Helsingfors Är du i behov av serviceboende.

Hos oss bor du tryggt, med svenskspråkig personal dygnet runt. Vid behov har vi tillgång till läkare dygnet runt.

Kontakta oss så berättar vi mera eller besök oss.

Föreståndare Carola Aspholm-Backman tel. 050 572 4216 anträffbar vardagar kl.9-15 www.hagaro.net

10 GOD TID

3/2017

Chockerande siffror om vård på svenska 64 procent av hemvårdens svenskspråkiga klienter i Helsingfors får inte vård på svenska. Situationen har försämrats det senaste året. Chockerande, säger de politiker som deltog i Pensionärsförbundets och Samrådets valdebatt.

– Jag blev chockad när jag läste att 64 procent av de äldre som begärt hemvård på svenska inte får det i Helsingfors. Jag ska ta upp den här frågan i stadsstyrelsen, lovade Veronika Honkasalo (Vänst).

Svenska pensionärsförbundet och Samrådet i Helsingfors ordnade den 22 mars en välbesökt valdebatt om rätten till vård på svenska. Debatten leddes av Samrådets ordförande Marianne Lindberg.

Samtliga partier som är representerade i Helsingfors stadsfullmäktige deltog.

Svenska pensionärsförbundet anmälde i februari Helsingfors stad till Justitieombudsmannen för bristerna i den svenska hemvården i Helsingfors.

Björn Månsson (SFP) tackadePensionärsförbundet för det initiativet.

– Det kan lyckas bättre när det kommer ett tryck utifrån på att

– Jag blev chockad när jag läste att 64 procent av de äldre som begärt hemvård på svenska inte får det, sade Veronika Honkasalo (stående) när hon inledde Svenska pensionärsförbundets valdebatt på G18. Foro: Veronica Biaudet.

Helsingfors stad ska gör någonting åt rätten till vård på svenska. Om två år är staden inte längre ansvarig för social- och hälsovården. Vi har två år på oss att reparera alla fel och brister. Sedan tar landskapet över, sade Månsson.

– Pengar finns det nog, men det är svårt att få svenskkunnig personal till hemtjänsten. Det är ett tungt jobb, med stora distrikt, til�-

lade han.

Harry Bogomoloff (Saml) var inne på liknande tankegångar.

– Problemet är att Helsingfors är en svensk glesbygd. Då är det svårt att ordna vården på svenska. Om någon av oss här lovar att det ska bli en förbättring kan ni vara säkra på att den personen inte sitter inne med lösningen, sade Bogomoloff.

Thomas Wallgren (SDP) före-

slog att staden satsar mer på att rekrytera personal som kan svenska.

– Svensk hemvård i Helsingfors är i praktiken icke-existerande. Helsingfors stad borde aktivare vara ute på utbildningsanstalterna och rekrytera svenskspråkig vårdpersonal, sade han.

Tuomas Anttila (KD) tyckte att stiftelserna kunde ta en aktivare roll och erbjuda bostäder till överkom-

liga priser åt svensk vårdpersonal.

– Jag är själv lärare och glad över att det finns stiftelser som erbjuder förmånliga bostäder åt lärare, men var finns den stiftelse som erbjuder svensk vårdpersonal ett förmånligt boende i Helsingfors, frågade han.

Karl-Mikael Grimm (Cent) ville bygga in incitament som gör att de som kan svenska verkligen också får bättre betalt för sina språkkunskaper. I dag fungerar det inte.

Nora Lindström (De gröna) berättade att hon på nära håll sett att vården inte fungerar på svenska. Så får det inte vara.

– I värsta fall kan det vara livsfarligt. Om Helsingfors stad köper tjänster av vårdproducenter som lovar hemservice på svenska måste staden följa upp att de verkligen har svenskspråkig personal, sade hon.

Rolf Sormo (Sannf ) erbjöd kurser i svenska på arbetstid som en utväg för att öka vårdpersonalens kunskaper. Tolkar är en annan möjlighet, menade han.

– Det är otroligt att invandrare kan få tolkservice när de går till läkaren medan finsk- och svenskspråkiga inte får det, sade Sormo.

MARKUS WEST

FOTNOT: Förhandsröstningen inleddes den 29 mars och avslutades den 4 april. Den egentliga valdagen infaller söndagen den 9 april.

Förbundets antikrunda startade Lämnades utan mat

Många äldre i Helsingfors blev utan matinköp i början av mars, skriver Helsingin Sanomat (20.3) Problemen började när det företag som förser en del av hemvårdens klienter med mat byttes ut i början av mars.

Näthandelsföretaget Servea fick ansvar för att leverera mat och dagligvaror till klienter som inte själva kan gå och handla.

Servea har mer än tusen kunder i Helsingfors.

Hemtjänsten i Helsingfors utreder hur många äldre som blivit utan mat. Enligt Helsingin Sanomat löstes de akuta fallen med att hemvårdens personal handlade åt de klienter som var utan mat.

Enligt tidningen är de äldre i Helsingfors inte de enda som haft problem med Servea. Liknande problem har förekommit i Tammerfors, Åbo och Kouvola.

Helsingin Sanomat hade svårt att få tag i ledningen för Servea. Till slut lyckas det. Ägaren Marika Peiponen anser att det inte föreligger några problem med leveranserna, utan att företaget kommit igång bra med verksamheten. GT

Västanfjärds Pensionärsförening är den första föreningen som fick ta emot pensionärsförbundets Antikrunda. Bjärkas gård var fyllt till bristningsgränsen och många hade tagit med sig föremål för värdering eller för att få veta ursprung och användning.

Antikhandlaren Bernt Morelius, känd från många av förbundets resor, tillsammans med Maria Ekman-Kolari fungerade som experter. Ekman-Kolari har värderat antik, design och konst sedan 1993 och konsulterar för bouppteckningar och försäkringar samt vid försäljning.

Dagen startade med en genomgång av hur man värderar föremål.

En sak kan ha många olika priser beroende på när och hur det ska värderas. Ekman-Kolari som också arbetat åt olika auktionshus berättade om skillnaden mellan t.ex. bouppteckningsvärde, snabbrealiseringsvärde och utropspris. Priset ändrar hela tiden beroende på efterfrågan och tillgång. Som ett exempel tog hon Paavo Tynells lampor som har varit mycket populära men snart kanske når en sorts mättnad på marknaden.

Före man gick in på föremålen som många tagit med sig berättade experterna om silverföremål och glas. Det är relativt enkelt att bestämma ålder och ursprung på silver eftersom de har stämplats.

Antikhandlaren Berndt Morelius hade också tid att ge några antiktips till Kristina Hellström (i mitten) och Marita Gustavsson. Foto: Mona Lehtonen.

Man kan få fram silverhalten, och silversmedens namn. Silversmedernas skrå hade en viktig uppgift i att kvaliteten på föremålen kontrollerades. Först var man lärling, sedan gesäll och slutligen efter godkänt mästerstycke blev man mästare.

När det gäller glasföremål är det mycket svårare att bestämma ursprung. Glas har inga stämplar och trots att man kanske vet glasbruket är det svårt att veta vem blåsaren har

varit eller när föremålet producerats. Glasblåsarna kunde arbeta på många olika bruk och tog med sig modeller när de flyttade.

Bernt Morelius gav ett tips åt oss alla oberoende om man är intresserad av antik eller inte: Skriv ner föremålens ursprung. Man kan ha ett häfte där man skriver ner allt man vet om föremål som man själv köpt och fått eller som har ärvts inom familjen. Dessa uppgifter är mycket

värdefulla och ovärderliga när man i något skede kanske vill veta varifrån ett föremål kommit. Och naturligtvis är det också ett hjälpmedel för ens eget minne.

Antikrundan har fått finansiering från Martha och Albin Löfgrens fond och fortsätter nästa gång till Pargas svenska pensionärer 19 april.

MONA LEHTONEN

ombudsman

GOD TID

Banker får hjälp med att skydda äldre En guide för personal i banker och magistrater har publicerats med stöd av medel från Justitieministeriet. Det är föreningen Suvanto ry (för en trygg ålderdom) som med hjälp av flera aktörer har sammanställt guiden.

Det har framkommit att missbruk av seniorers pengar sker på olika sätt. Seniorer har en självbestämmanderätt som är stadfäst bl.a. i EU:s grundfördrag. Det är vanligt att rätten bryts bl.a. i telefonförsäljning, stöld av identitet och andra brott via internet.

Seniorers rättigheter brys ofta även av närstående personer. Ofta har dessa personliga problem såsom alkoholism, spelberoende och arbetslöshet. Dessa personer kan tvinga sig till pengar och egendom av äldre genom hot om ensamhet, hot om våld eller t.o.m. våld. För att förebygga detta har det ibland vara bra att en person får en intressebevakare. Guiden är tänkt att vara ett hjälpmedel för banktjänstemän och person vid magistrater. De borde känna igen problem helst på förhand före seniorer råkar ekonomiskt i svårigheter.

Brotten mot personer över 65 år ökar stadigt. Statistiken för 2016 visar på 3642 brott, där man räknar in bedrägeri, brott med betalningsmedel och identitets stölder.

Kanske vi i Esbo svenska pensionärer bör ta upp dylika teman i vår verksamhet. En bra början är att beställa gratis Säkerhetsanvisningar för äldre (Rådet för brottsförebyggande).

Kommande program 19.4 19.4 20.4 25.4 18-19.5 23.8

SPF Österbotten, vårfest på Norrvalla Antikrunda i Pargas, Brankis Östnyländska vårmötet i Borgå Pensionärsförbundets vårmöte i Vasa Kvarkens pensionärsparlament i Lycksele Boulemästerskap i Mariehamn

Kommande resor 1-5.5 8-12.5 17.6 28-30.6 26-30.6 13-16.8 30.8-5.9 14-20.9 22-28.9 24.9-1.10 29-31.10 24-26.11

Budapest - Donaus pärla Antik- och kulturresa till Sverige Okänd soldat Okänd soldat, SPF Österbotten Tartu och Narva Höga kusten Warszawa och Krakow Ruskaresa till Saariselkä Höstresa till Kroatien Höstresa till svenska fjällen Jubileumsskeppet 2017 After Dark i Stockholm

3/2017 11

Är du årets bästa rekryterare 2017?

Svenska pensionärsförbundet ordnar en individuell medlemsrekryteringstävling år 2017.

Poängräkningsgrunden är 1 poäng per värvad medlem.

Föreningarna meddelar om vem i föreningen som rekryterat flest medlemmar i samband med årsrapporten för år 2018.

Första pris är teater-/konsertbiljetter för 120 euro, andra pris är teater-/konsertbiljetter för 90 euro och tredje pris är teater-/ konsertbiljetter för 60 euro.

För närmare info, kontakta verksamhetssekreterare Åsa Danielsson asa.danielsson@spfpension.fi, tfn 020 7288814

Medlemsrekryteringstävling 2017 Medlemsrekryteringstävlingen genomförs enligt samma principer som 2016 Föreningen får: ❍❍ 1 poäng för varje ny medlem. ❍❍ 1 poäng för varje 0,5 procents ökning av medlemsantalet. ❍❍ 0,25 poäng för varje ny medlem (förening med 0–25 procents anslutning av målgruppen), 0,50 poäng för varje ny medlem (föreningar med 26–50 procents anslutning av målgruppen) eller 0,75 poäng för varje ny medlem (föreningar med 51–100 procents anslutning av målgruppen). ❍❍ Anslutningsprocenten vid årsskiftet gäller. Finns det flera föreningar i kommunen räknas deras sammanlagda anslutningsprocent.

Första pris är 500 euro, andra pris är 300 euro och tredje pris är 200 euro.

GUSTAV BÅSK

Samrådet i SPF Helsingfors Samrådet mellan Svenska pensionärsförbundets elva föreningar i Helsingfors arrangerar Seniorträff, samvaropromenader, danskvällar och resor. På hösten ordnas traditionella Oktoberseminariet och Svensk festdag på G18.

It-verkstäder i Helsingfors, Esbo och Vanda.

Ännu hinner du besöka våra drop-in-verkstäder där seniorer med lite mera erfarenhet ger stöd till dig som nyss börjat använda it, eller vill lära dig nytt.

Verkstäderna i Helsingfors är öppna – måndagen den 24 april kl. 14 -17 – måndagen den 29 maj kl. 14 -17

Seniorträff på Café Esplanad kl.

14 den första tisdagen varje månad (utom juni-augusti).

i Folkhälsans Seniorhus (rummet Verkstaden), Mannerheimvägen 97, Helsingfors.

Verkstäderna i Esbo är öppna – måndagen den 8 maj kl. 13:30 -15:30 i Folkhälsanhuset i Esbo, Vindgränden 6, Esbo.

Samvaropromenad kl. 13 månadens andra och fjärde fredag fram till juni. Startplatsen meddelas måndagen innan i spalten Föreningar i Hbl.

Verkstäderna i Vanda är öppna – tisdagen den 11 april kl. 13 -16 – tisdagen den 9 maj kl. 13 -16 i Folkhälsanhuset i Vanda, Vallmovägen 28, Dickursby.

Danskväll på AV, Annegatan 26, onsdag 12 april kl. 18-22. Musik: Lovisabandet UniSet. Kommande resor: Okänd soldat i Harparskog på Hangö udd 1.7.

Operan Enleveringen ur Seraljen av Mozart i Nyslott 19-20.7.

Ta med din bärbara dator, pekdator eller smarttelefon om du har en.

Verkstäderna arrangeras av SPFs it-verksamhet, Samrådet i SPF Helsingfors, Esbo svenska pensionärer rf och Vanda svenska pensionärer rf i samarbete med Folkhälsans Förbund

12 GOD TID

3/2017

”Jag har fått lära mig leva med MS” Sundombon Olav Hedman har engagerat sig långvarigt inom föreningsverksamheten för MS-patienter i Vasaregionen. För tio år sedan blev han ombedd att grunda en svenskspråkig klubb som har medlemmar från Pörtom i söder till Oravais i norr.

När de första sjukdomssymtomen smög sig på var Olav Hedman endast 33 år gammal. Året var 1970.

– Jag började se dubbelt en morgon när jag satt och läste Vasabladet. Plötsligt såg jag två textrader istället för en. Dubbelseendet höll i sig i tre månader.

Trots olika läkarundersökningar som Olav genomgick kunde experterna inte ringa in den exakta orsaken till hans besvär. Det skulle dröja hela tio år tills den rätta diagnosen ställdes.

– 1980 drabbades jag av dubbelseende återigen. Efterundersökningar, ryggmärgsprov och kontroller kom läkarna fram till att jag led av MS. Livet gick vidare efter det dystra beskedet. Men att kroppen inte fungerade som förr fick Olav Hedman bekräftelse på bland annat i samband med några skidturer.

– Efter en skidtur i Levi var det mycket svårt att knäppa upp bindningarna och ta av mig skidorna.

Rörelseförmågan hade försämrats märkbart, berättar Olav.

Blev sjukpensionär När Olav Hedman hade nått 50-årsåldern, 1987, hade hans motoriska färdigheter försämrats så pass mycket att han beviljades sjukpensionering från sitt arbete som gasmästare och platschef på AGA:s fabrik i Vasa.

– Därefter fick jag börja kon-

hands.

– Min fru Monica är min anhörigvårdare. Vardagssysslor som matlagning och städning faller helt på henne. Någon hemservice får vi inte till vardags.

– En gång i veckan ägnar jag mig åt fysioterapeutisk träning, tillägger Olav.

Elmopeden är ett viktigt färdmedel till vardags för Sundombon Olav Hedman som har varit MS-patient över halva sitt liv. De första sjukdomssymtomen framträdde redan för 47 år sedan, berättar Olav.

centrera mig på att hålla igång så gott det gick. För 30 år sedan var läget annorlunda för MS-patienter.

Det fanns till exempel inte några bromsmediciner.

– Jag har fått lära mig leva med sjukdomen. Samtidigt kan jag vara tacksam för att det i mitt fall har handlat om en långsam sjukdomsprocess. Det finns MS-patienter som sitter i rullstol redan en månad efter diagnosen.

– Olika former av rehabilitering och fysioterapi har varit viktigt. Jag har bland annat varit på rehabiliteringskurs i Masku utanför Åbo ett

30-tal gånger.

– Ända tills för ett år sedan kunde jag gå för egen hand. Jag använde rollator som hjälpmedel. Men så råkade jag stuka foten ordentligt en dag i samband med ett missöde ute i trädgården. Foten värkte i många veckor och sedan dess har jag har varit beroende av rullstol i vardagen, säger Olav.

När Olav, som fyllde 80 år i januari, ska besöka affären eller vänner och bekanta använder han sig av både elmoped och bil som färdmedel. Om han ska stiga ur bilen måste rullstolen förstås finnas till

Möjligheterna till rehabilitering har försämrats Olav Hedman har engagerat sig inom föreningsverksamheten för MS-patienter i Vasaregionen under lång tid.

Han har tidigare varit ordförande för Vasanejdens MS-förening i åtta år. För drygt tio år sedan grundade han på uppmaning av svenska medlemmar en svenskspråkig avdelning inom den regionala MSföreningen: Svenska MS-klubben.

– Det är svårt att åstadkomma en tvåspråkig effektiv föreningsverksamhet i praktiken. Därför tillkom den svenska avdelningen som har medlemmar från Pörtom i söder till Oravais i norr.

– Vi möts en gång i månaden.

Ungefär 25 patienter brukar delta i träffarna. Vi dricker kaffe och diskuterar kring olika angelägenheter.

Ibland ordnar vi föreläsningar, säger Olav.

Vasanejdens MS-förening har för övrigt döpts om till Vasanejdens neuroförening. Förutom MS-patienter är föreningen ett forum för personer med mera sällsynta neurologiska sjukdomar.

Olav Hedman poängterar att en del utsagor som var aktuella på 1980-talet är föråldrade idag.

– Tidigare förnekades det att MS skulle vara en ärftlig sjukdom. Man sade också att sjukdomen inte drabbar personer som har fyllt 50 år. Det har visat sig att de här påståendena inte stämmer.

Att den finländska välfärdsstaten inte längre mår så bra har även MSpatienter fått erfara.

– Resurserna har sinat och skötseln av ärendena har överförts på

kommunerna. Möjligheterna för MS-patienter att beviljas stöd för rehabilitering har försämrats på senare tid.

Orientering en hjärtesak för Olav Idrott har alltid betytt mycket för Olav Hedman som i ungdomen var fotbolls- och bandyspelare. Han lirade juniorfotboll i VIFK och som senior spelade han några säsonger i Sport. Han spelade dessutom bandy på seniornivå i VIFK. I slutet av 1950-talet upptäckte Olav tjusningen med orientering.

Han anslöt sig till Korsholmsföreningen IF Femmans orienteringssektion där han var han en ledande profil i sju år.

– På den tiden arbetade jag som stamanställd. Det hela började med att jag vann en intern orienteringstävling som vår garnison arrangerade. Min förman, kapten Bertel Holm, bad mig delta i en FSOMtävling i Koskö, Korsholm.

Olav var aktiv orienterare till början av 1970-talet. Han var bland annat med om klassiska evenemang som Jukola-budkavlen och Tiomila.

– På 1960-talet var orienteringen på god väg uppåt mot en position som en stark folksport. Ett stort framsteg för Femman-orienteringen var Jukola-kavlen 1960 i Kouvolatrakten. Första laget blev femte och andra laget tolfte, minns Olav.

Orientering har förblivit en stor passion för Olav som många gånger har stannat uppe och vakat för att följa med utsändningar från Tiomila eller Jukola.

– 1991 bildade vi en förening för äldre orienterare i ÖsterbottenSkogskarlaklubben. Jag var klubbens förste sekreterare i 21 år. Det finns bara två andra finlandssvenska veteranföreningar av det här slaget – en för Nyland och Åboland och en för Åland, säger Olav Hedman.

TEXT OCH FOTO: JOAKIM SNICKARS

Suomikoti – äldreomsorg på eget språk De första trevande stegen till ett äldreboende för finsktalande bosatta i Sverige togs på 1970-talet.

Föreningen Hem för Finländska åldringar i dag Föreningen Suomikoti grundades. Doktorsavhandlingen Modersmålets betydelse inom vården och artikeln Bättre omsorg för invandrarpensionärer fick uppmärksamhet och spridning. En kartläggning om behovet av ett hem för finsktalande äldre gjordes med projektmedel från Stockholms kommun. År 1995 kunde de första äldre flytta in i Suomikoti, ett äldreboende för finsktalande. Konceptet Suomikoti visade sig vara en genomförbar lösning, som på sikt varit hållbar. Men vägen hade varit lång, törnbeströdd och käns-

loladdad.

Det är genom besöket till Suomikoti, i december 2016, som de finsktalande finländarnas historia i Sverige börjar leva. Jag får veta att det rådde brist på både pengar och beslutsfattarnas förståelse. Redan på 1960-talet var behovet av finskspråkig vård och omsorg för äldre i Stockholmsregionen stort. Initiativ avslogs med motiveringen att finsktalande vårdpersonal fanns och med attityden att den som inte lärt sig svenska under 40 år kan flytta tillbaka till Finland.

Trots goda föresatser fungerade allt inte, som det skulle inom den kommunala äldreomsorgen – i praktiken. Kommunikationen med de demensdiagnostiserade finskta-

lande eller äldre, som talade bristfälligt svenska fungerade inte. Verksamheten var inte anpassad till äldre med finska som eget språk. Många av dem lärde sig aldrig svenska.

Då Suomikoti öppnades år 1995 saknades allt från bra sängar till kontorsmaterial. Personalen sydde gardiner, anordnade aktiviteter för de äldre och danser för allmänheten för att samla pengar till köp av bland annat nya sängar. Verksamheten hölls igång tack vare gåvor från medlemmar, finska organisationer och företag. År 1999 fick Sverigefinnarna status som nationell minoritet. Fortsättningsvis är kunskapen om den finskspråkiga minoriteten bristfällig. Litet är känt om Suomikoti som

institution. I dag är ekonomin stabil och Suomikoti en plats, som garanterar gemenskap, kulturaktiviteter, vård och omsorg dygnet runt på finska. I vårdpersonalen, som är finsktalande, ingår en konsulterande geriatriker, en heltidsanställd fysioterapeut och en arbetsterapeut.

Finska används konsekvent i kontakten med de äldre medan dialogen med anhöriga kan gå på svenska. Barnen till de äldre talar inte alltid finska, vilket upplevs som problematiskt om barnen och en äldre minnessjuk saknar ett gemensamt språk. Det är även möjligt för finsktalande vårdstuderande från Finland att förlägga sin yrkespraktik till Suomikoti.

Besöket till Suomikoti och

20-årshistoriken om Suomikotis tillblivelse är en medryckande läsupplevelse, som inte lämnar en oberörd. Tankarna går osökt till det, som sagts och den motvind som blåst i dagens debatt om tvåspråkigheten, om vård och omsorg på eget språk. Gemensamt för de nationella minoriteterna i Sverige är att de har befolkat landet under lång tid, har en uttalad samhörighet, egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet och en vilja att behålla sin identitet. Det som även berör är att det arbete, som Sverige gör för att stärka skyddet av de nationella minoriteterna, är förankrat i värnandet om de mänskliga rättigheterna.

BRITA PAWLI ESBO

GOD TID

Marianne Heikkilä leder it-delegation Finansministeriet har tillsatt en delegation, Digi i vardagen, som en kanal för samarbetet och dialogen mellan frivilligorganisationerna, forskarna och finansministeriet, som ansvarar för digitaliseringen av de offentliga tjänsterna.

Delegationen har som mål att stödja utvecklingen av de digitala tjänsterna, så att olika befolkningsgrupper på ett likvärdigt sätt ska

Kenneth INSYN

kunna ta vara på de möjligheter som digitaliseringen för med sig.

Ordförande för delegationen är generalsekreterare Marianne Heikkilä från Marthaförbundet. Till delegationen hör också 20 medlemmar, som företräder frivilligorganisationer och forskningsorgan. Till delegationen hör också företrädare för finansministeriet, justitieministeriet och social-

och hälsovårdsministeriet.

– Delegations viktigaste uppgift är att beakta olika synpunkter som hänför sig till utvecklingen av digitala tjänster. Detta görs bäst i samarbete med de aktörer som har den bästa kunskapen om specialbehoven hos olika befolkningsgrupper”, säger kommun- och reformminister Anu Vehviläinen.

Delegationens mandatperiod är 8.3.2017–28.2.2019.

ANNONSERA I GOD TID

STAMBEJ

ERFAR ENHET

223

FÖR NUFT

Ordf. SFP Sydvästra H:fors.

Helsingfors Partifullmäktigemedlem.

Laura Finne - Elonen

MARIANNE NYQVIST- MANNSÉN

pens.språklärare fullmäktigeledamot

* hälsocentralläkare * fullmäktigeledamot * trygg barndom * värdig ålderdom * fungerande social- och hälsovård

nr 30 Nära Dig i NÄRPES!

169

- engagerad - kunnig - energisk

NÄRPES

Hfors

Annonsen betald av kandidaten.

SFP Esbo Lasse Hoffman Fil.mag.

Ordförande för Förbundet svenska seniorer i Finland Medlem i äldrerådet i Esbo Ordförande i Gröndals pensionärer Medlem i Esbo sv.

Pensionärers styrelse

682

Thomas Öhman, Vasa

En erfaren kraft i förändringens tid!

341

Gustav Båsk

Diplomingenjör, pensionär

Ett värdigt liv är viktigt för oss seniorer. Vi behöver möjligheter till aktivitet och stimulans. Vid behov är ett gott äldreboende nödvändigt.

En god ekonomi i Esbo stad är bra även för seniorer.

Goda svenska skolor är viktiga. De tryggar barnens framtid och upprätthåller deras modersmål.

671

Annonsen betald av kandidaten

Rättvist sade man för en tid sedan

Kandidat i Esbo

KUNNIG ERFAREN PÅLITLIG Egenskaper som behövs när kommunen förändras i de stora reformerna

MICHAEL LUTHER Korsholm

35

3/2017 13

14 GOD TID

3/2017

Fler än 100 bitar i Åke Hellmans pussel I juli fyller professor Åke Hellman 102 år. Det betyder att hans livspussel omfattar över 100 bitar. En solig vårdag, med klarblå himmel, besöker jag honom i hans hem i Borgå. I huset uppe på

en sluttning med vid utsikt över fågelområdet Ruskis har han bott i snart sextio år. I den rymliga ateljén arbetade konstnärsparet, Karin med sina collage och applikationer och Åke med sina tavlor.

Karin gick ur tiden 2004.

Men minnet av henne lever kvar, som i Åkes porträtt av Karin på väggen som också för tankarna till Karins dikter i lyriksamlingen Hundloka från 1961.

Å

ke kan dem alla utantill. Mest tycker han om Dürers Eva. – För tre år sedan ordnades utställningen Slottets skatter på Ateneum med bland annat mina tavlor som finns i presidentens slott i Helsingfors. Samma år ordnades en motsvarande utställning på Tikanojas museum i Vasa. Jag blev inte inbjuden till någondera av utställningarna. Kanske man trodde att jag var hädangången.

I höst blir det en retrospektiv utställning med Karins och hans alster i Konsthallen i Helsingfors. Åke Hellman berättar om sitt över sekellånga liv börjande från sina första år under ryska storfurstendömets tid. Det är en fascinerande tidsresa. På bordet finns en bukett späda snödroppar med föraningar om våren och ett fång röda vårens förstlingar. Men där finns också en bunt tidningar och tidskrifter.

Förutom dagstidningarna läser Åke tidskrifter som Finlands natur, Nya Argus och Illustrerad vetenskap. Tidigare läste han mycket böcker och gärna på originalspråken. Han ger som exempel den franska författaren Alexander Dumas vars äventyrsromaner han har haft stort nöje av. – Tänk bara på De tre musketörerna och Greven av Monte Christo!

100-ÅRINGAR Det är inte bara Finland som fyller 100 år i år också många finländare fyller hundra år eller mer.

I slutet av december fanns det enligt Statistikcentralen 588 personer som fötts 1917.

Enligt Befolkningsregistercentralens uppgifter från den 27 december är landets äldsta en 110-årig man.

Vid årsskiftet hade Finland 831 personer som var minst hundra år gamla. En klar majoritet av dem är kvinnor.

Eftersom finländarna blir allt mer långlivade ökar antalet invånare som fyllt hundra år för år.

Statistikcentralen bedömer att det 2065 kommer att finnas omkring 8 000 hundraåringar i Finland.

God Tid kommer under jubileumsåret att låta er möta några av dem som är årsbarn med republiken eller äldre.

D

e första bitarna i hundraåringens pussel handlar om barndomen med hela palettens färger. Åke bodde som barn vid Nylandsgatan i Helsingfors. Han var enda barnet efter att hans syster hade dött i hjärnhinneinflammation vid knappa fyllda två år. Det var en stor sorg för familjen. Åkes mamma arbetade tidvis på Fazers. Till hennes uppgifter hörde att övervaka långfingrad personal.

Hon ansågs lämplig för uppgiften tack vare att hennes man var detektiv. Det var ett lågavlönat arbete och för att dryga ut hushållskassan strök och tvättade hon kläder medan Åkes pappa halvsulade skor. Det var en knaper barndom i slutet av 1910-talet och in på 1920-talet. Åke minns att familjen ännu när han var student bodde i en liten enrummare och att han sov på en utdragssoffa bakom ett draperi. Efter studenten följde studier vid Centralskolan för konstflit som Ateneum hette på den tiden. Det var inte precis en konstnärsbana Åkes far hade önskat sin son. Han hade som inkasserare av räkningar för Helsingfors telefonförening erfarenhet av att konstnärer inte kunde sköta sin ekonomi. Åkes pappa hade gått den långa vägen. Med folkskola som grund blev han polis mycket tack vare att han var en god brottare. Vid ett tillfälle var han Carl Gustaf Mannerheims livvakt. Åke minns studietiden vid Ateneum och sin högt beundrade lärare, professor Simelius som kallades för ”Simpan”. – En gång frågade pappa hur det går med mina studier? – Han brukar teckna på pulpetlocket, blev ”Sim-

Omslag till boken Åke Hellman människan och målaren.

pans” lakoniska svar.

S

impan såg mellan fingrarna med teckningarna på pulpeten förutom när Åke hade förevigat en vacker flicka. Kunskaperna i latin, filosofi och religion som var ”Simpans” ämnen sitter i ryggmärgen hos Åke som i nästa ögonblick memorerar ett långt avsnitt på latin. På frågan vad det är för något blir svaret.

– Jag läste en av de tjugofyra sångerna ur Homeros hexameterverk Iliaden som torde vara från 700-talet för Kristus.

– Men det går också bra med svensk lyrik. Nils Ferlin hör till mina favoritförfattare. ”Jag lärde mig gå på händer och strax måste mamma se.

Hon var den förnämsta publiken.

Fem öre tog hon i entré”.

Vid inskrivningen, år 1934, till Centralskolan för konstflit träffades Åke och hans blivande hustru Karin Wisuri för första gången.

– Tänk om man skulle gifta sig med honom. Han ser ut som en häst, funderade Karin.

– Tänk om man skulle gifta sig med en som kommer från landet (Gamla Karleby), var Åkes tanke. Paret, som bodde på ett vandringshem i Rödbergen, fick gå ner till skyddsrummet flera gånger medan de andra gästerna tittade medlidsamt på dem. Året var 1941.

– Men mycket hade hänt innan det blev bröllop. Åren 1938-1939 var jag teckningslärare i Kristinestad. Vinterkriget bröt ut i november 1939. Jag vägrade att döda människor men gick med på att exercera. Kompanichefen föreslog att jag skulle bli sanitär. Det innebar att jag måste lära mig att hantera gevär.

Befälet och mina kamrater blev imponerade när jag sköt mitt i prick. Efter rekrytutbildningen förlades vårt kompani till Taipale på Karelska näset. Mellan granatregnen frågade jag plutonchefen om jag kunde få avporträttera mina kamrater. Det fick jag och resultatet blev många teckningar och även självporträtt som ett med bandage på kinden efter att jag hade blivit sårad. Min primära uppgift som sanitär var att hjälpa sårade kamrater och att få de stupade bortfraktade. Det var hårda bud både vid Taipale och i Vuosalmi med ständiga bombardemang.

När fortsättningskriget bröt ut i augusti

1941 hamnade Åke Hellman i Äänislinna och därifrån till Östkarelen. Han ingick i kompaniet IR13. Striderna utkämpades bland annat i Säntämä på Karelska näset. Ännu kan Hellman höra de ständiga förtvivlade ropen: ”Sanitär, sanitär, sanitär…” Om det blev någon ledig tid så använde Hellman den för att fortsättningsvis teckna kamraterna oftast i korsuna där de var sysselsatta med att skriva brev eller spela kort.

K

arin och Åke Hellman hade en tid sitt hem i Ekenäs där sonen Karl Johan föddes år 1944. Det rådde svår bostadsbrist och Hellmans lyckades få en bostad i Borgå i det så kallade Elantohuset som var det högsta huset i Borgå. Dottern Åsa såg dagens ljus år 1947.

Båda barnen valde konstnärliga yrken. Karl Johan blev arkitekt och Åsa keramiker. Från medlet av 1950-talet fortsatte Åke Hellman som teckningslärare vid Nya svenska läroverket för att från mitten av 1960-talet tjänstgöra som exercitiemästare vid Helsingfors universitets ritsalar, där han senare utsågs till hedersmedlem i elevförening Carbo. Pro Finlandia utmärkelsen belönades han med år 1963. År

GOD TID

3/2017 15

VI BEHÖVER FLER LÄKARE OCH VÅRDARE – INTE MER ADMINISTRATION.

Åke Hellman, i mitten med sina barn keramikern Åsa Hellman och arkitekten Karl Johan Hellman. Längst till höger FD Erik Kruskopf. Fotot taget på 100-års jubileums seminariet Borgå i juli 2015. Foto Benita Ahlnäs.

1990 fick han titeln professor.

Under årens lopp gjorde familjen Hellman otaliga studieresor kors och tvärs genom Europa. Det blev också många utställningar. Åke Hellman har gjort namn om sig som en av landets främsta porträttmålare vid sidan av sitt övriga konstnärliga skapande. År 1966 köpte sig paret ett litet hus i Lacoste i Provence. Frankrike hade varit målet för flera resor och i Lacoste uppstod en liten koloni med nordiska konstnärer.

Vintervenus av Åke Hellman.

D

et är svårt att skriva om Åke Hellman utan att nämna Konstnärsklubben i Borgå som träffades under spontana och otvungna former innan och efter att den registrerade Borgå konstförening hade grundats år 1966. Det var författaren Kurt Sanmark som var initiativtagare till Konstnärsklubben. Många av de glada sammankomsterna hölls i Hellmans ateljé. Där träffades den tidens kulturbärare som Ivan Wallensköld-Rotkirch, Helga Sonck, Paul Grönholm, Rolf Sandqvist, V.V.Järner, Stig Fredriksson, Hjalmar och Ruth Dahl, Wolmar Djupsjöbacka, Frans Nyberg, Juhani Linnovaara, Lennart Segerstråle, Christer Kihlman och Eva Olsoni.

– Nästan alla har gått ur tiden, konstaterar Åke Hellman. Kvar finns bara Christer Kihlman, Juhani Linnovaara och jag. År 1959 flyttade familjen Hellman till ateljéhuset vid Wallgrensgatan i Borgå. Konstnären Ivan Wallensköld-Rotkirch, Åke Hellmans elev vid Borgå lyceum, som var känd för sina enorma kroppskrafter hjälpte till med att röja upp på den steniga tomten. Åke och Karin Hellman delade ateljén i god sämja med att arbeta på olika tider. Åke ville ha tystnad och lugn medan Karin inte stördes av ljud och gästerna som kom och gick.

Som porträttkonstnär var Åke Hellman

mest aktiv från mitten av 1960- talet till slutet av 1980-talet. Det blev ca 300 beställningsporträtt men också en hel del vänporträtt.

Otaliga är alltså de personer som har suttit modell för Åke Hellman som ansåg det för viktigt att genom samtal lära känna sina modeller för att kunna avbilda dem. Han målade porträtt ännu på 2000-talet. Till hans sista porträtt hörde biskopsparet Erik och Kerstin Vikström.

V

i fascineras av Åke Hellmans färgsprakande livspussel medan han berättar om seminariet som hölls i anslutning till hans 100-årsdag i juli 2015. Temat var Borgå som konstnärsstad med Karin och Åke Hellman i fokus. Där berättade Karl Johan Hellman i ord och bild om sina föräldrar och konstnärslivet i Borgå under åren 1950-2000. Åsa Hellman talade om sin mor som en pionjär inom den materialbaserade bildkonsten. Erik Kruskopf höll en bildbaserad föreläsning om Åke Hellman baserande sig på den rikt illustrerade boken Åke Hellman människan och målaren som han tillsammans med Ulla-Lena Lundberg hade gett ut år 2005.

I Åke Hellmans kronologiska CV (akehellman.weebly.com) finns hans livsväv från studentexamen 1934 i Svenska Normallyceum i Helsingfors till hans otaliga utställningar på hemmaplan och i de nordiska länderna, USA, Indien, Tyskland, Belgien, Frankrike, Tjeckoslovakien och Sovjetunionen. Med detta är pusslet nästan lagt. Ytterligare återstår några bitar.

– Det är ljuvligt att bo hemma, avrundar Åke. Visst är det litet si och så med min hälsa. Hörseln är inte längre vad den har varit.

– Men under ett långt liv har jag hört det mesta. Däremot ser jag bra att läsa. Och mellan verserna intresserar jag mig för astronomi, schack och språk.

TEXT OCH FOTO: BENITA AHLNÄS

Källor: Hellman Karin, Hundloka. Söderström&C:o 1961 Kruskopf, Erik & Lundberg, Ulla-Lena, Åke Hellman människan och målaren. Schildts 2005

NÄRA DIG KOMMUNALVAL 9.4 SFP.FI/KOMMUNALVALET2017

16 GOD TID

3/2017

Kärlek i mogen ålder, visst finns den Kärlek i mogen ålder – visst finns den! Marianne Johansson, 71, och Bengt Andergård, 79, upplever den just nu. På våren 2016 började de umgås regelbundet, i oktober flyttade Bengt officiellt in i Mariannes hus i Hindhår, Borgå – och på julaftonen 2016 förlovade de sig.

Det är överraskande likartade livsöden som gjort att Marianne och Bengt funnit varandra.

Båda har mist sina respektive äkta hälfter för ungefär ett och ett halvt år.

Bengts hustru gick bort till följd av en elakartad tumör i hjärnan. Mariannes man dog i sviterna av alzheimer. Två olika sjukdomar, men eftersom ungefär samma delar i hjärnan drabbas upplevde både Marianne och Bengt samma sorg och svårigheter när sjukdomen framskred.

– Det här pratar vi ofta om, och i synnerhet i början var det skönt att tala med någon som verkligen förstod vad det handlade om, bedyrar båda.

Bengt och Marianne kände varandra ytligt under den tid de var gifta på var sitt håll. De båda paren deltog till exempel i flera gemensamma resor, men umgicks inte speciellt med varandra.

Informationen om vad som hänt den andra fick de via dödsannonserna. Båda var medlemmar i Borgå svenska pensionärsförening, Bengt som aktiv styrelsemedlem, bland annat som resekoordinator. Och det var på ett av pensionärsföreningens samkväm i februari förra året som de första gången träffades efter att båda drabbats av sorg.

-– Vi visste ju hur den andra kände sig, och det var helt naturligt

I det lilla arbetsrummet sitter Marianne och Bengt ofta vid var sin dator och arbetar med sina fotografier. Med ryggen mot varandra – men i den trygga vissheten att den andra är nära. Foto: Gia Mellin-Kranck.

Förlovningen skedde på en kryssning till Stockholm –på julaftonen.

att vi kramades länge, säger Bengt.

Vi blev avbrutna i vårt samtal, men jag ville fortsätta det och ringde se-

nare upp Marianne.

Efter det samtalet blev det flera samtal, det blev gemensamt kaffe... och i maj en kryssning till Stockholm. Och på den kryssningen sa det definitivt ”klick”.

Och efter det var Bengt sällan i sin egen lägenhet i Borgå. Mariannes hus blev det nya hemmet, vilket kändes helt naturligt. Huset är nu inrett med bådas möbler och Bengt känner att det också är hans hem.

– Här har vi naturen nära. Vi älskar att fotografera, säger Marianne och visar upp ett förtjusande foto av två möss utanför huset som hon nyss tagit. Vi går också på långa

promenader och bara njuter.

Att kunna dela vardagen med någon, att inte vara ensam. Det värdesätter båda. Och det var också det som gjorde att deras barn blev urförtjusta när de fick höra nyheten om det nya paret.

– Nu behöver de inte bekymra sig över oss. De vet att vi har det bra tillsammans. Men vi träffas ofta och vi är också regelbundet barnvakter, berättar Marianne.

Och framtiden då? Blir det bröllop i sommar, frågar jag nyfiket.

Båda skrattar och säger att det får man se, men meningen är nog att de skall gifta sig någon gång.

Men mycket annat roligt skall de hinna med: utlandsresor så många som möjligt, korta trevliga bilresor i hemlandet och aktiviteterna inom Pensionärsföreningen tänker de delta i. Bengt kommer dessutom att arrangera fotoresor, dvs bjuda in gäster som berättar om olika resmål.

När vi skils blir Bengt allvarlig och säger: – Det som har varit skall vi inte glömma utan minnas med glädje och tacksamhet. Nu är det ett nytt skede i livet och vi skall ta vara på det och göra det så bra som möjligt.

GIA MELLIN-KRANCK

Varje dag pensioneras åtta för depression Antalet sjukpensioner som beviljas för psykisk ohälsa har minskat med en tredjedel sedan år 2007. Depression är fortfarande den största enskilda orsaken till sjukpensionering. År 2016 gick 18 800 personer i sjukpension från arbetspensionssystemet. Det fanns inga stora skillnader i antalen för män och kvinnor.

I genomsnitt gick man i sjukpension vid 52 års ålder. De allmännaste orsakerna var sjukdomar i rörelseorganen samt psykiska sjukdomar och beteendestörningar.

Antalet sjukpensioner som be-

viljas för psykisk ohälsa har minskat med en tredjedel sedan år 2007.

Depression är fortfarande den största enskilda orsaken till sjukpensionering. Som mest gick 4 300

personer i pension om året (2007), dvs. tolv personer om dagen. I fjol gick 2 900 personer i pension för depression, dvs. åtta personer om dagen.

– Depression är orsak till att framför allt kvinnor sjukpensioneras. År 2016 beviljades två av tre pensioner för depression till kvinnor, berättar statistikenhetens chef Tiina Palotie-Heino från Pensionsskyddscentralen.

Utöver psykisk ohälsa gick kvinnor oftare än män i sjukpension för sjukdomar i rörelseorganen. För män är sjukdomar i cirkulationsorganen samt skador och förgiftningar mer allmänna orsaker än för kvinnor.

I fjol beviljades en dryg fjärdedel (28 procent) av sjukpensionerna som delinvalidpensioner. Antalet har växt med 10 procentenheter på tio år. Delinvalidpension kan beviljas om arbetsförmågan är nedsatt, men det ändå är möjligt att

arbeta deltid och med lättare arbetsuppgifter.

För närvarande får 153 000 personer sjukpension från arbetspensionssystemet. Av dem är 64 000, vilket är ca 42 procent, pensionerade på grund av psykisk ohälsa. Den näst största gruppen är sjukdomar i rörelseorganen, vilket är orsaken till pension för 41 000 personer.

Pensionstiden är vanligtvis längre för psykisk ohälsa än för sjukdomar i rörelseorganen. Man är vanligtvis yngre när man pensioneras och det är svårare att återvända till arbetslivet än vad det är för andra sjukdomsgrupper.

– Medelåldern för sjukpensionering på grund av psykisk ohälsa är 45 år, sju år lägre än genomsnittet, berättar Palotie-Heino. PSC

GOD TID

Utskott höll fast vid brutet index Riksdagens social- och hälsovårdsutskott föreslog i början av mars att medborgarinitiativet om det brutna indexet ska förkastas.

I initiativet föreslår 85.000 finländare att arbetspensionen ska bindas till den allmänna löneutvecklingen.

I det nuvarande pensionsindexet är det konsumentprisindexet som väger tyngst när arbetspensionens storlek räknas ut.

Social- och hälsovårdsutskottet anser att medborgarinitiativets förslag mest gynnar dem som redan har en hög pension.

Enligt social- och hälsovårdsutskottet finns de fattigaste pensionärerna bland de personer som är under 55 och som har sjukpension. En annan utsatt grupp är ensam-

stående kvinnor över 75 år som har ingen eller liten arbetspension.

Enligt social- och hälsovårdsutskottet skulle slopandet av det brutna indexet endast på lång sikt förbättra de fattigaste pensionärernas situation. En indexförändring skulle gynna dem som är födda på 1940-, 1950- och 1960-talen mest.

I Finland finns 1,4 miljoner pensionärer varav nästan 200 000 lever under EU:s fattigdomsgräns.

Enligt utskottet förbättras de mest utsatta pensionärernas ställning bäst genom att folkpensionen och

SPF:s boulemästerskap 23.8

garantipensionen höjs. De två senaste åren har Finland sänkt folk- och garantipensionerna.

Finlands seniorrörelse, som gjort medborgarinitiativet, vill finansiera en återgång till att använda löneindexet vid beräkningen av arbetspensionerna genom att ta mer pengar ur pensionsfonderna. De samlade tillgångarna i pensionsfonderna uppgår till 190 miljarder euro.

Socialdemokraterna, Vänsterförbundet, SFP och De gröna föreslog i socialoch hälsovårdsutskottet att regeringen gör ett åtgärdsprogram för att minska på fattigdomen bland pensionärer.na MARKUS WEST

Kvarkens pensionärer får eget parlament I mitten av maj, närmare bestämt 18-19 maj, ordnas Kvarkens pensionärsparlament i Lycksele i Västerbotten. Parlamentet är ett gränsregionalt samarbete mellan SPF Österbotten och SPF Seniorerna Västerbottendistriktet.

Syftet med parlamentet är att utveckla kontakterna mellan 56 föreningar på båda sidor om Kvarken, 26 i Österbotten och 30 i Västerbotten.

Vi hoppas få ett värdefullt utbyte av erfarenheter mellan föreningarna. Österbottningarna och västerbottningarna utbyter information om aktuella frågor inom äldreomsorgen i respektive land. Dessutom är

det meningen att föreningarna ska utveckla nya samarbetsformer över Kvarken.

I programmet ingår bland annat en så kallad ”speeddejt” mellan föreningarna, där alla föreningar skall träffa varandra under några minuter för att lära känna varandra.

SPF Österbotten räknar med att alla 26 föreningar sänder två representanter till Lycksele. Priset är 75 euro per person (tillägg för enkelrum 35 euro). I deltagaravgiften ingår busstransport, båtbiljetter inkl. mat ombord tur och retur, hotellövernattning i dubbelrum inklusive frukost, kvällsmiddag med program och dans på torsdag kväll, lunch på fredag.

Föreningsfestivalen 2017 Enligt gammalt mönster blir det festivalyra under den första veckan i oktober. Den 2.10.-8.10.2017 lyser Föreningsfestivalen upp höstmörkret i Svenskfinland.

Efter fyra lyckade festivaler vill man fortsätta med konceptet. Tanken är att festivalen skall finnas till där föreningarna är verksamma och vara tillgänglig både för föreningsfolk och för personer som kanske ännu inte är föreningsaktiva.

Den 1.4 inleds perioden

då ni har möjlighet att ansöka om aktiveringspengar för att ordna evenemang under Föreningsfestivalen 2.10-8.10.

Temat för festivalveckan är Lev föreningslivet och ett grundläggande mål med festivalen är att skapa samarbete över ort-, region-, språk- och generationsgränser.

Under ansökningsperioden fram till 30 april har ni möjlighet att ansöka om bidrag för att ordna evenemanget ni alltid drömt om!

3/2017 17

Intresset för parlamentet är stort, och vi hoppas att föreningarna skall få ut mycket av samarbetet. Meningen är att parlamentet skall bli ett årligen återkommande evenemang. Programmet i Lycksele är högklassigt, bland annat professor Yngve Gustavsson, som är bekant för många från tvserien Sveriges bästa äldreboende, föreläser.

Från Österbotten medverkar Korsholms kommuns socialchef Alice Backström, förbundsordförande Ole Norrback och ordförande för SPF:s intressebevakningskommitté Pehr Löv i programmet.

PATRICK RAGNÄS

Samarbete ger mervärde är grundtanken. Det betyder att ni har möjlighet att få större bidrag om evenemanget görs i samarbete med någon annan förening! Varje arrangör kan anhålla om ett bidrag på 500-2000 euro för att täcka utgifter som arrangemanget medför.

Ansökan lämnas in via Föreningsfestivalens hemsida www.festival.fi eller skicka e-post till info@festival.fi för att få en blankett i pappersversion.

Svenska pensionärsförbundet ordnar boulemästerskap 23 augusti i Mariehamn på sportplanen vid Strandnäs skola.

Utgångspunkten är att mästerskapet går av stapeln kl. 9.00 – ca 13.30 för att möjliggöra hemfärd med eftermiddagsfärjorna från Mariehamn.

Uttagningstävlingar kommer att ordnas i regionerna.

Vi återkommer med närmare info om de praktiska arrangemangen direkt till föreningarna.

ADVOKAT- och JURIDISKABYRÅER OY ASIANAJOTOIMISTO -ADVOKATBYRÅ AB OY ASIANAJOTOIMISTO -ADVOKATBYRÅ AB

Advokatbyrå – Asianajotoimisto

Rehn & Co Ab Attorneys-at-law

Tempelgatan 3-5 A 5, 00100 Helsingfors Telefon: 09 668 9650 Fax: 09 6689 6510 www.rehnco.com

ADVOKATBYRÅ Ch. Eriksson

Juristbyrå M.BAARMANHENRIKSSON AB

Konf.rum i Vasa, Järnvägsstationen, Stationsg.1 JAKOBSTAD: Storgatan 17

Ola Westmans allé 5B, Ingå

Adv. Christer Eriksson Adv. Thomas Lillqvist

Tel. och tidsbest 06/723 5944 e-mail: förnamn.efternamn@cheriksson.fi

www.cheriksson.fi

Tel. 09-849 3600

www.baarman-henriksson.com

Niinikangas, Berglund Niinikangas, Berglund &&Fjellström Fjellström

Vasaesplanaden 14 A 19, Vasaesplanaden 14 A 19, 65100 VASA 65100 VASA Adv Peter Fjellström 06-326 9011

AdvHeidi VesaPatronen Niinikangas 06-3269012 Adv 06-326 9013 AdvVesa HansNiinikangas Berglund 06-3269012 06-3269014 Adv VH Hans Berglund 06-3269014 Adv Peter Fjellström 06-3269011

Advokatbyrå C-M Weckman

019-524 7440, Borgå

Juridisk Byrå Bexar VH Christina Bexar VH Helena Bexar VH Patrik Bexar

Handelsespl. 12B 10, Vasa tel. 06-357 6420

Max Lindholm Ab Din pålitliga, sakkunniga och lösningsinriktade partner!

Maringatan 14 B, Helsingfors tel. 040-518 5158, www.laborex.fi

JURIDISK BYRÅ B-E WICKHOLM KB Nycandergatan 18 A 6 IIvån.

10900 HANGÖ Tel.(019) 248 5511, 040-505 6507 e-post:

b-e.wickholm@pp1.inet.fi

Björn Seemer Alexandersgatan 22 A 4 Tel. 0400-196 175 Helsingfors - Nyland

Advokatbyrå Boucht & Nikula Hartmansgränd 3

Adv. Peter Boucht 06-317 1846 Adv. Peter Nygård 06-317 2450 Lagman Lennart Johansson 06-317 3442

www.boucht-nikula.com

ADVOKATBYRÅ CHRISTIAN HOLMSTEN Vasaespl. 22 3 vån, Vasa Tel. (06) 312 6511 www.ch-holmsten.com Närpes: Närpesv. 9, tidsb. 224 3512 K:stad: Parmansgatan 11-13, tidsb. 221 1465

Åbo Schultz & Köhler Ab Köpmansgatan 12A Tel. 02-231 1713, fax 02-231 1910 www.schultz-kohler.fi

Advokatbyrå

STEFAN ANDERSSON Ab

Lovisa-Borgå-Spanien

Tfn: 019 501 128 byrå 045 270 7001 0400-493 230

www.advolaw.fi

Advokatbyrå

Mitts & Co www.mittslaw.fi Norra espl. 33, Helsingfors 09 669 895

Advokatbyrå Kim Åstrand Ab

Köpebrev för aktier och fastigheter, testamenten och bouppteckningar.

Handelsesplanaden 12 B 20, 65100 Vasa.

Tel. 040 8410 811 kim@kimastrand.fi

18 GOD TID

3/2017

RESOR

Jubileumsskeppet 2017 Den 29—31 oktober kastar vi loss med Silja Serenade till Stockholm. Missa inte chansen att följa med på en kryssning fylld med underhållning, trevliga pensionärer, god mat och mångsidigt program.

Allt detta ingår: • Del i hytt • Välkomstdryck • Kaffebuffet, buffetmiddag med drycker samt frukost på båda resorna • Underhållning med estradören Mattias Enn och dans med Tommys • Allsång med Håkan Wikman.

• Ett mångsidigt program på konferensdäck Priser per person i dubbelhytt B-hytt 210 € Promenade-hytt 245 € Seaside-hytt 250 € Bokningar och förfrågningar: Friman Resor, tfn 019 248 1090, info@frimanresor.fi

Estradören och kuplettsångaren Mattias Enn, som bodde i Finland 20032004, presenterar ett glatt program om svenska revyer från Ernst Rolfs, Karl Gerhards och Povel Ramels dagar med primadonnor som Zarah Leander, Hjördis Pettersson och Brita Borg.

Vi får även höra lite av Bengt Ahlfors och några finska tangosånger i Mattias svenska översättning.

Vid pianot Carina E Nilsson.

RESOR

13-17.7

Läckö Slottsopera “En turk i Italien” av Rossini. Opera- och sommarresa till Sverige med ciceron Bernt Morelius 7-9.7 Sommarresa till Utö och Jurmo Bokfest 15-20.7 Dansbandsveckan i Malung 7-10.9 Matfestivalen på Ösel 9-16.9 Jubileumsresa till Leros 11-18.9 Skottland och de vackra öarna utanför Skottlands västra kust 16-23.9 Leros - essäresa med Merete Mazzarella 16-22.9 Kultur i Slovenien 30.9-7.10 Leros - “Vandra i Göran Schildts fotspår” 6-8.10 Tomas Ledin på Cirkus i Stockholm 14-21.10 Leros - Matkulturresa “Det egeiska köket” 1-4.12 Julmaknadsresa till Heidelberg

frimanresor.fi Sandövägen 23,10900 Hangö

Tel Hangö 019 - 248 1004 Tel Ekenäs 019 - 248 1090 info@frimanresor.fi

Norge

på längden, bredden och höjden!

Geiranger - Trollstigen 23-29.7 Nya Norgeresan 31.7-7.8 Lofoten med Hurtigruten 20-26.8

Må bra på Spa i Pärnu 6-12.5.2017 (lör-fre) 11-16.6.2017 (sön-fre) 8-13.8.2017 (tis-sön)

Ruskaresa till Saariselkä 14–20.9 Följ med på en härlig ruskaresa till Saariselkä, Enare, Kuusamo, samt norska Nuorgam och och Bygöjford.

Dag 5 Besök i Pentik kaffekoppsmuseum i Posio. Övernattning i Kuusamo på hotell Lappland. Middag på hotellet.

Dag 1 Avfärd från Helsingfors till Uleåborg. Matpaus i Pihtipudas, övernattning på hotell Scandic City.

Dag 7 Besök i Valamo kloster samt musikmuseet i Varkaus.

Lunch på vägen. Ankomst till Helsingfors.

Nu även endagsresor i Österbotten!

Info & bokning: 0443 13 14 15 info@lindelltravel.fi www.lindelltravel.fi

Dag 6 Avfärd till Joensuu via Nurmes. Besök i träskulptör Eva Ryynänens hem och träkyrka i Paateri. Övernattning på hotell Kimmel i Joensuu. Middag på hotellet.

Dag 2 Resan fortsätter till Saariselkä. Besök hos Santa Claus i Rovaniemi. Övernattning i Saariselkä Hotell Riekonlinna. Middag på hotellet.

Dag 3 Besök i Samemuseet i Enare och möjlighet att besöka Björnidet. Resten av dagen egen tid i Saariselkä.

Middag på hotellet.

Pris: 715 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 218 €. I priset ingår logi, måltider enligt program, guide, inträden, egen buss och reseledare från SPF. Anmälningar och förfrågningar: Catharina Hindrén tfn 050 328 1209, catharina@hindren.fi

After Dark Stockholm 24-26.11

Dag 4 Heldagsprogram med svenskspråkig guide. Besök på bl.a. Sevettijärvi, Jänisjärvi ’pirun pelto’, Nuorgam och Bygöjfjord. Middag i Utsjoki.

Tartu och Narva 26–30.6 Res med oss till östra Estland. Vi besöker bland annat Tartu (tidigare Dorpat), en gammal universitetsstad i Estland, Pyhtitsa nunnekloster (bilden) från 1600-talet och Narva, gränsstaden mot Ryssland. Bara en bro skiljer länderna åt.

Dag 1. Viking Line på förmiddagen från Helsingfors. Buffet lunch i Bistro Deli. Svenskspråkig guide möter i hamnen i Tallinn. På vägen till Tartu besök i Põltsamaa rosenträdgård. Inkvartering på Hotell Dorpat. Middag på hotellet Dag 2. Stadsrundtur i Tartu. Utflykt till Otepää med middag på Leigo gård Dag 3. Utflykt till Peipussjön och Rakvere. Inkvartering på hotell Aqua Spa. Middag på hotellet Dag 4. Utflykt till Narva och Pyhtitsa nunnekloster i Kuremae.

Middag på hotellet Dag 5. Start mot Tallinn efter frukost. Fritid i Tallinn. Avgång kl. 18 till Helsingfors. A la carte middag ombord.

Ankomst till Helsingfors kl. 20.30 Pris: 678 €. I priset ingår båtresor, inkvartering, måltider ombord, 4 lättluncher och 4 middagar (1 glas vin/öl per måltid) inträden samt svenskspråkig guide hela resan.

Succéshowen After Dark – This is it! är den ultimata farvälföreställningen som summerar After Darks fantastiska livsverk, makalösa shownummer och hisnande upplevelser. Gruppen avslutar i december sina framgångsrika år genom att bjuda på det bästa av det bästa i en och samma show.

Reseprogram 24.11 Avgång med Viking Gabriella kl. 17.30 från Helsingfors.

Julbord i Buffetmatsalen.

25.11 Sjöfrukost. Ankomst kl. 10. Tid för shopping på julmarknad i Gamla stan eller på Skansen.

After Dark - This is it! på Oscarsteatern kl. 15.30 Avgång kl. 20 med Viking Amorella till Åbo. Tre rätters middag i restaurang Food Garden.

26.11 Tidig sjöfrukost. Ankomst till Åbo hamn varifrån egen buss till Helsingfors/Kiasma.

Reseledare från SPF med på resan.

Anmälningar och förfrågningar Catharina Hindrén tfn 050 3281209, catharina@hindren.fi

Pris: 360 €. I priset ingår A-hytt tur/retur och måltider enligt programmet, teaterbiljett och egen buss under hela resan.

OBS! Ingen reseförsäkring ingår.

Anmälningar och information Catharina Hindrén 050 3281209, catharina@hindren.fi

GOD TID

RESOR

3/2017 19

Res på svenska med OT

Samrådets resor • Okänd Soldat i Harparskog på Hangö udd lördagen den 1.7.2017.

Start kl. 10.30 vid Kiasma Pris: € 65 (ingår biljett, buss, lunch och pauskaffe+munk på stället) Anmälan tfn 050 3362692 eller annelisch@gmail.com (Anneli Schönberg) och betalning snarast.

Texten på betalningens meddelandefält ”Soldat”

Warszawa erbjuder mycket. Här finns en attraktiv blandning av historia och modern storstadspuls, en stad som verkligen väckts till liv igen. Stare Miasto, gamla stan, nära nog att utraderas under andra världskriget återuppbyggdes till sin ursprungliga, mysiga prägel.

Krakow – sagostaden Krakow med de 6000 historiska byggnader som klarade sig undan kriget. Det medeltida torget Rynek Glowny och tyghallen Sukiennice är mittpunkten för Krakows turister och utgör hjärtat av den gamla staden.

Promenera genom tyghallen, full med marknadsstånd, ta en kaffe och besök de medeltida kyrkorna som ligger i närheten.

Under vistelsen i Krakow besöker vi Saltgruvan i Wieliczka och gör ett besök i den mäktiga gruvan under jorden.

Under vår vistelse i Krakow besöker vi även koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau. Anläggningen står kvar som den gjorde år 1945 då de fångar som fanns kvar i livet befriades Än i dag kan man se många minnesmärken över allt hemskt som hände här. Vi guidas runt av en lokalguide som berättar om anläggningen.

En dag gör vi tillsammans med guiden en dagsutflykt

till Zakopane som ligger på nordsidan av Karpaterna i Tatrabegen. Staden är Polens högst belägna stad och ligger ca 800 meter över havet.

Resedatum: 30.8-5.9.2017 (onsdag-tisdag, 7 dagar) Resans pris: Från Österbotten 1.310 €/person Från Helsingfors 1.190 €/person.

Reseledare från SPF med på resan.

Flygresa Vasa-Helsingfors-Warszawa/Krakow-HelsingforsVasa Giltigt pass behövs!

Ytterligare information om resan ges av Håkan Wikberg tfn 0503138158 och Henrik Svarfvar tfn 05069341. Anmälningar via webben osterbotten.spfpension.fi/resor eller till SPF:s kansli i Österbotten, tfn 020 7288 818 eller e-post: spf. osterbotten@spfpension.fi. Sista anm.dag 26.5.2017.

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

Höga kusten 13–16.8

Resan över Kvarken går med Wasalines färja från Vasa till Umeå på 4.5 timmar och fortsätter direkt till Örnsköldsvik, där vi bor tre nätter på ett hotell strax intill havet och kajen.

Andra dagen gör vi Höga kusten som är ett begränsat område, fyllt av vackra vyer och en del av UNESCO:s världsnaturarv tillsammans med Kvarkens skärgård i Finland. Vår lokala guide kommer att visa oss det bästa. Vi kör ut till kusten på flera ställen och besöker Barsta fiskekapell, Bönhamn, Ullånger med barkbrödsbageriet och mycket mera sevärt. Det unika museet Mannaminne blir en höjdpunkt.

Malin Wedin

Örnsköldsvik är...

• LITEN för att den har ett trevligt centrum – som en ”gamla stan”.

• STOR för att den har alla affärer och köpcentra man behöver.

NY för att vi besökt den mer sällan än Umeå.

• GAMMAL för att den har gedigna butiker • INTRESSANT för att den ändras i takt med den moderna tiden.

• MÖJLIGHETERNAS stad för att den ligger på Höga kusten.

• NÄRA för att man kör dit på ca 1,5 timme från Holmsund. tar färjan hem över Kvarken.

Reseledare från SPF med på resan.

Resedatum 13-16.8.2017 (söndag-onsdag), Pris 590 €/person vid 40 resenärer Enkelrumstillägg 118 €

Tredje dagen besöker vi Ulvön som är en pärla på Höga kusten. På Ulvön har man brutit järnmalm över 300 år. Här finns byggnader från 1700-talet. Besöksmålen är kyrkan, kapellet som är äldsta träbyggnaden i Norrland, hamngatan och lotsstugan uppe. Ulvön är känd för surströmming, den har tillverkats här över hundra år.

Ytterligare information om resan ges av Håkan Wikberg tfn 0503138158 och Henrik Svarfvar tfn 05069341.

Anmälningar via webben osterbotten.spfpension.fi/resor eller till SPF:s kansli i Österbotten, tfn 020 7288 818 eller e-post: spf.osterbotten@spfpension.fi. Sista anm.dag 16.6.2017.

Hemresedagen fylls med sevärdheter och trevliga kaffeställen.

I Umeå kommer det att ordnas möjlighet för shopping innan vi

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

Bekväma restider, tre centrumhotell att välja mellan, båtresorna med Tallinks splitternya Megastar. Resor: 29.4-1.5, 16-18.6, 14-16.7.

Türi blomstermarknad

Den stora blomstermarknaden i Estlands ”vårhuvudstad” Türi.

Resa 18-20.5.

Danskryssning med Viking Grace

Susann Sonntag’s och Mats Bladhs 10-11.5 Pris från 50€ / person i tvåbädds Inside4.

Bussrutter både längs riksåttan och Strandvägen!

Sommarens resor Skåne

Med Kalmar, Öland och två heldagsturer i Skåne och Österlen. Resa 8-14.6.

Bornholm med Köpenhamn

• Operan Enleveringen ur Seraljen av Mozart, Nyslott onsdagen den 19.7. – 20.7.2017 Start kl. 09.00 vid Kiasma Pris: €360 (ingår operabiljett, buss, två luncher, övernattning med frukost, båtfärd från Nyslott till Punkaharju därifrån fortsättning med buss hemåt). Singelrum + €30 Anmälan tfn 050 3362692 eller annelisch@gmail.com (Anneli Schönberg) och betalning snarast.

Texten på betalningens meddelandefält ”Seraljen”

Tre nätter och två heldagsturer på Bornholm och en natt i Köpenhamn. Resa 3-9.7.

• PIAF – Jag ångrar ingenting på Åbo svenska teater onsdagen den 29.11.2017 Start kl. 10 vid Kiasma Pris: €80 (ingår biljett, buss, lunch och pausservering) Anmälan senast 29.9.2017 Anmälan tfn 050 3362692 eller annelisch@gmail.com (Anneli Schönberg) Texten på betalningens meddelandefält ”Piaf”

Vallarnas Friluftsteater

• Oberammergau – passionsspelen.

Intresseförfrågan för passionsspelen sommaren 2020 Närmare information senare.

Anmälan tfn 050 3362692 eller annelisch@gmail.com (Anneli Schönberg)

Utö

Finlands sydligaste bebodda ö med Åbolands skärgård och Nådendal i sommarskrud.

Resa 4-7.7.

Borgå

Herrgårdar, Runeberg, Fazer och Mannerheim. Intressant Finlandsresa med två nätter på Hotell Haiko Gård.

Resa 10-12.7.

Gotland i sommarskrud

Tre nätter i rosornas och ruinernas stad Visby, utflykter söderut och norrut med besök på Fårö. Resa 17-22.7.

Geiranger – Trollstigen

Resan med Norges kanske mest kända naturupplevelser!

Resa 13-19.7. Årets skrattfest på Vallarnas Friluftsteater ”Soldat Fabian Bom” med Göteborg och Gekås i Ullared. Resa 23-28.7.

Höga Kusten med Ulvön Utflykter och sevärda miljöer i Sveriges högsta kustområde.

Resa 27-29.7.

Lofoten – öriket

En riktig Lofotenresa, med tre nätter i rorbu. Resa 29.7-4.8.

Hardangervidda

En fantastisk resa kring den storslagna Hardangervidda med Kjeåsen, Bergen och Oslo. Resa 6-13.8.

Det okända Estland

Med rundturer i Narva och Tartu. Boende på högklassiga hotell i Narva-Jõesuu och Tartu. Resa 8-12.8.

RESOR

Sommar - Höst 2017

Vid anmälan ange ditt namn och telefonnummer Betala in på Samrådets resekonto resans avgift med text på meddelandefältet som ovan angivits.

Samrådets resekontonummer är: FI17 4055 0011 7535 44

Din upplevelse. Vår passion.

Beställ katalogen om du inte fått den!

Dessa och många fler resor på vår hemsida: www.ot-resor.fi

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.

KKV 3603/00/MjMv, SMAL 21495

Warszawa och Krakow 30.8–5.9

Aktuella resor

Hotellresor till Tallinn

06- 318 4000

20 GOD TID

3/2017

RESOR

Ett urval av sommarens resor: Med Skärgårdsfärjorna till Åland Legoland med Köpenhamn Midnattssolens land Vandringsresa till Cortina, Italien Kronstadt – vägen över finska viken Hemliga resan Resa i öst – Valamo, Ladoga, Karelen

Ett urval av höstens resor:

4-6.6 13-18.6 15-21.6 15-22.6 26-30.6 23-28.7 27-30.7

Vandra i Tyrolen Matresa till Italien med Tareq Taylor Pärlor i Kroatien och Bosnien 1 Portugal Biarritz-Cognac-Normandie Makarska rivieran, Kroatien Calpe – Costa Blanca, Spanien Klassiska Sorrentohalvön och Rom

8-15.9 14-20.9 5-22.9 21-27.9 30.9-6.10 6-13.10 15-29.10 23-30.10

Drömresan! Jorden runt

6-27.11 Allt detta och mycket, mycket mer...

Ta kontakt med oss för mer information eller om du vill boka!

Närpes 020 7434 530 Korsholm 020 7434 520 Jakobstad 020 7815 360

www.ingsva.fi

SPF-MEDLEMSFÖRMÅNER Tallink Silja och Club One erbjuder dig chansen att bli Club One-medlem kostnadsfritt, direkt på stamgästprogrammets mellersta Silver-nivå.

Till förmånerna på Silvernivån hör bl.a. t.o.m. 20 % grundrabatt på vissa av våra normalprissatta produkter.

Närmare information om stamgästprogrammet och förmånerna på www. clubone.fi Bli Club One-medlem nu på adressen www.clubone. fi/erikoisliittyminen Anslut med förbundets avtalsförmånsnummer 59829.

Ifall du redan är Club Onemedlem så fortsätter ditt nuvarande stamgästnummer att gälla. Om du är medlem på Bronze-nivå

så flyttar vi upp dig till Silver-nivå. Meddela ändå ditt stamgästnummer, att du är medlem i Svenska pensionärsförbundet och avtalsförmånsnummer till adressen erikoisliittymiset@ tallinksilja.com så registrerar vi dig som avtalsförmånskund och skickar dig ett Silver-kort ifall det behövs. Vänligen observera att förmånen är personlig och kan användas bara en gång. Silver-nivån gäller 12 månader, mer information om nivåkriterier www.clubone.fi.

Prisuppgifter och bokningar: Tfn 0600 152 68, mån–fre 8–21, lör 9–18, sön 10–18 (1,74 €/besvarat samtal + alltid lna/msa). www.clubone.fi Rätt till ändringar förbehålls.

De Röda båtarna erbjuder uppiggning till både vardag och fest. Förmånerna är avsedda för SPF-medlemmarnas fritidsresor och gäller t.o.m. 23.12.2017. Hjärtligt välkommen!

Helsingfors–Stockholmkryssning Viking Gabriella och Mariella varannan dag kl. 17.30. t.o.m. 30 % rabatt på dagens ordinarie kryssningspris.

Produkt FKKRY Dygnskryssning från Åbo till Stockholm Viking Amorella kl. 8.45, Viking Grace kl. 20.55 t.o.m. 10 % rabatt på dagens ordinarie kryssningspris.

Produkt FKKRY Dagskryssning från Helsingfors till Tallinn Viking XPRS kl. 11.30 t.o.m 20 % rabatt på dagens ordinarie kryssningspris.

Produkt FKKRYP Alla reguljärresor rabatt fr.

10-20% på dagens ordinarie pris (FVRES). Gäller även bilplatser.

Se alla förmåner och priser samt boka din resa på adressen vikingline.fi/ formaner/spf Tilläggsinformation: vikingline.fi eller tfn 0600 41577 (1,75 €/ besvarat samtal + lna/msa).

Begränsat antal platser.

Med förbehåll för ändringar.

Okänd soldat på Hangö udd 28–30.6 För att uppmärksamma Finlands 100-årsjubileum gör vi en resa för att se Väinö Linnas ”Okänd soldat”. Under färden passar vi på och besöker några intressanta platser som förknippas med Finlands historia.

Uppsamling av resenärer sker längs med den österbottniska kusten.

I Loppi vid sjön Punelia ligger marskalk Mannerheims stuga.

Den flyttades dit från sjön Lieksajärvi och byggdes och inreddes av finska soldater. Vi besöker marskalkens stuga.

Vi bor två nätter på Rantasipi Sjundeå bad. Under vår vistelse i Sjundeå, resans andra dag, gör vi ett besök i Ingå och bekantar oss med museet Degerby Igor. Museet koncentrerar sig på den s.k. Porkala Parentesen under åren 1944-1956, då området var utarrenderat till Sovjetunionen. En lokaguide, som har kännedom och hembygdskänsla kröner upplevelsen under dagen. Vi besöker också Gårdskulla som är Sjundeås största gård och bekantar oss med dess unika traktorsamling.

På eftermiddagen söker vi oss ut på Hangö udd och Harparskogs friluftsteater. Här bänkar vi oss för att se Väinö Linnas ”Okänd soldat”. Innan pjäsen börjar äter vi ärtsoppa på äkta armévis.

Under resans tredje dag bekantar vi oss under en kort tur med

Ekenäs. Vi får bl.a. se gamla stans trähusidyll, Ramsholmen och Dragsvik. Färden går vidare till Fiskars, där vi bekantar oss med ett av Pojos tre järnbruk. I 350 år har järn och koppar förädlats på Fiskars bruk. Här presenterar en lokalguide brukets historia och visar oss de viktigaste sevärdheterna och berättar om hantverkarna, formgivarna och konstnärerna som slagit sig ner i Fiskars.

På eftermiddagen anträder vi hemresan, som går via Salo, Aura, Vittis och Björneborg till hemtrakterna.

Resedatum: 28-30.6.2017, onsdag-fredag, 3 dagar Pris: 390 €, tillägg för enkelrum 85 € Reseledare från SPF med på resan Anmälningstiden har förlängts. Gör din anmälan snarast.

Ytterligare information om resan ges av Håkan Wikberg tfn 050 313 8158. Se detaljerat program på hemsidan: osterbotten.spfpension.fi/resor Anmälningar via webben: osterbotten.spfpension.fi/resor eller per e-post: spf.osterbotten@spfpension.fi per telefon: 020 7288 818

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

GOD TID

Fartfarfars nya servicetvårummare Rollatorrally! Fartfarfar och farmor har äntligen fått sin servicelägenhet, en fin radhustvårummare. Den är rullstolsvänlig och rollatoranpassad och alla andra fina saker för gamyler.

Invigningsfesten är på morsdag klockan ett, farmor till ära. Det ska bli kaffe, te och Jaffa, fyllkaka och allt annat som hör till.

Festens tävlingar börjar klockan två. Alla tonåringar ska köra runt huset i farfars nya rullstol börjande från tv-stolen. Den snabbaste får mopedkortet betalat, andra plats är halva mopedkortet

och alla andra som deltar får en tredjedel av mopedkortet.

Den som senare blir fast för att köra moped utan ljuddämpare får betala tillbaka sitt pris.

Alla yngre barn ska köra farmors nya fina rollator runt björken mittemot, men hoppande på ett ben. Alla deltagare får pris, en tia för varje år tills barnet fyller 20 år.

Pensionärsförbundets motionskampanj i full gång!

Kärra farfar runt huset i rullstolen är för de vuxna. Vinnaren bjuder farfar på en konjak. De andra får bara äran, men den som välter rullstolen diskas och måste äta en citron. Fem citroner har reserverats så de så. Den som inte deltar får böta 20 euro för trakteringen.

Grannarna med egen rollator får sin egen tävling, också runt björken men gående.

Om fem deltar så bjuder farfar alla i huset på skumpa vid radhusets midsommarfest.

Grannhusets pensionärer blev förstås avundsjuka och ska ha eget rollatorrally på sin midsommarfest.

Höstkryssning med Wasaline

Beställningstrafik Tfn: 0424 2801, EKENÄS

SPF Österbottens höstkryssning till Umeå med Wasaline ordnas fredagen 22.9 kl 9 - 19.

Show med mycket populära Arja Saijonmaa, intressant program hela dagen, god mat och dans!

magnus.lind@magnusbusstaxi.fi

Peter Knutson

Finland 100-semesterpaket 100 € /dygn/pers.

Gäller 1.4-30.12.2017

HÄRMÄ SPA

Svenska pensionärsförbundet ordnar en motionskampanj för sina medlemmar under tiden 15.3-15.5.

Alla former av motion räknas, till exempel: ✩ Promenader ✩ Stavgång ✩ Skidlöpning ✩ Joggning ✩ Simning ✩ Vattenlöpning ✩ Vattengymnastik ✩ Cykling ✩ Motionscykling ✩ Boule, boccia, petanque ✩ Dans ✩ Gymnastik ✩ Konditionssal För varje 30 minuters prestation får man 1 poäng.

Klipp ur kupongen ur God Tid eller ladda ner den från förbundets webbplats, spfpension.fi. Kupongen kan också fås från förbundets kansli, kansliet@ spfpension.fi eller tfn 020 7288810.

Returnera den ifyllda blanketten till Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors senast den 22 maj.

Bland alla som returnerat kupongen utlottas en kryssning för två personer på SPF:s Seniorskepp 29-31.10.2017 samt tio teaterbiljetter.

Namnen på de 20 mest aktiva motionärerna publiceras i God Tid nr 4.

För närmare information kontakta verksamhetsledare Berit Dahlin, berit. dahlin@spfpension.fi, tfn 020 7288812.

✄

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

• Inkvartering i dubbelrum • Frukost • Finland 100 -meny à la Härmä • Fri tillgång till spa och gym • Inträde till restaurangdansen

3/2017 21

n riktig B o ka e e m e s t e r ! s trivsel Vaasantie 22, Ylihärmä Tfn (06) 483 1600 www.harmaspa.fi

22 GOD TID

FÖRENINGSNYTT

3/2017

Gäster i Uutisvuoto var denna gång Dome Karukoski i Jari Tervos lag och Lauri Nurkse i Stan Saanilas.

Populärt besök på Yle i Böle, Helsingfors – Oj , vilken labyrint !!

– Går det till så här när tvprogram bandas?

– Ser nyhetsstudion ut så här ?

– Ååh – vilken mängd kläder!!

Utropen var många när en grupp Borgåpensionärer besökte Yle i Böle och deltog i bandningen av programmet Uutisvuoto (Nyhetsläckan).

Initiativtagare till besöket var Gia Mellin-Kranck, som själv arbetat på Yle i närmare 40 år.

Guide på plats var redaktör Bengt Östling. Besöket var så populärt

att ytterligare två resor genast blev fullbokade och de skall verkställas under vårens lopp.

TEXT: GIA MELLIN-KRANCK

BILDER: CHRISTER JÄMSÉN

❯ Yles klädförråd imponerade.

100.000 kläder på 1105 kvadratmeter. Nostalgiskt igenkännande av rekvisita som använts i finska barnprogram, och förstås Kylli-täti! ❯❯ Krista Siegfrids scenkostymer då hon var programledare i UMK – vilken peruk, och vilka skor!!!

❯ TV-nytts studio. ❯❯ Gia Mellin-Kranck hade tagit initiativ till besöket och inbjudit populäre Tomas Ek till lunchen.

Tvätta inte reflexvästen i maskin Närpes pensionärsförening har gått in för att utlokalisera vissa samlingar till byarna. 21 februari var det dags för den årliga pensionärssamlingen i Pörtom. Den har tidigare gått under namnet vinterfest, men numera har föreningen gått in för att kalla samlingen för pensionärscafé.

Nästan 50 seniorer hade sam-

lats på Pörteborg. Musikanterna Håkan Juthman och Mats-Erik Räfsbäck stod för den musikaliska inramningen.

Dagens tema var trafiksäkerhet.

Instruktör Juhani Törnroos från Trafikskyddet informerade om aktuella frågor. Personer som fyllt 65 och som har körkort utgör 20 procent av alla körkortsinnehava-

re. Dessutom uppträder vi som fotgängare och cyklister i trafiken. Det finns alla skäl att försöka förebygga olyckor med seniorer inblandade.

Törnroos plockade fram några exempel. Information är alltid bra. Trafikskyddet kommer gärna ut och informerar men drar också seniorbilistkurser. Pensionärsföreningarna erhåller denna service

gratis.

Cykelhjälmen är viktig. Man är själv ansvarig för användningen, den ordningsbot som kunnat utdelas för slarv med hjälmen kommer att slopas.

Man brukar säga att det är en billig livförsäkring att använda reflex. Reflexvästen är bra, men ännu bättre är det att kombinera

den med rörliga, hängande reflex.

Tänk också på att reflexbrickorna blir sämre med åren och tvätta inte reflexvästen i maskin.

Säkerhetsbältet använder vi alla i bilen. Man bör tänka på att midjebältet ska vara tillräckligt spänt så att man inte kastas in i krockkudden vid en krock.

MÄRTA BACKLUND

FÖRENINGSNYTT

GOD TID

Stolgymnastik för Vandapensionärer Varannan måndag samlas en grupp pensionärer i Folkhälsans hus i Dickursby för att tillsammans med invånarna där delta i stolgymnastik som ersatte sittdansen för drygt ett år sedan. Men sittdansen som leddes av Ulla-Stina Eriksson har inte försvunnit helt från gymnastiken.

Den nya ledaren Mona Lanaeus har byggt upp programmet så att båda elementen finns med och kompletterar varandra. I gymnastiken tränas muskler, rörlighet och balans, medan rörelserna i dansen följer musiken, takten och orden.

Den 27 februari var det dags igen. 16 deltagare samlades i en ring kring ledaren i Folkhälsanhuset för den timslånga övningen. I tur och ordning testades våra muskler i nacke, skuldror, mage, rygg, ben och stjärt. Magen testades med att trycka korsryggen mot ryggstödet och dra in naveln. Ryggen igen med att föra armarna mot golvet och samtidigt böja sig framåt. Till de tyngre övningarna hörde att sträcka benen rakt fram och därefter lyfta dem rakt uppåt.

Alla deltog helhjärtat i programmet. Själv måste jag erkänna att trots regelbundna besök på gym hade jag svårigheter att stå på ett ben i slutet av övningen. Kanske tröttheten spelade en viss roll.

I den avslutande sittdansen tränade vi rörlighet och koordination i följsamma rörelser till musik.

Färre fallolyckor Både före och efter träningen gavs det tillfälle att diskutera hur viktig motionen är för oss äldre. Det visade sig att flera av deltagarna har lång erfarenhet av motion och trä-

ÅLANDSKRÖNIKAN

Hur många kommuner skall Åland ha?

Vi vet alla att i dag är antalet kommuner 16 och den minsta ifråga om befolkningsmängden är Sottunga. De är så många att jag vågar påstå att ovanstående bild av våra ”sexton” inte kan lösas så lätt.

Tvärtom!

Jag har upplevt två kommunreformer. Den första för länge sedan. Då var jag Pargasbo och bodde i Björkö by i norra Pargas landskommun.

Den snabbt växande kyrkbyn ”Pargasmalmen” utbröts 1948 från Pargas kommun till en självständig köping. Och det gick bra också för oss som inte bodde i köpingen.

16 deltagare samlades i en ring kring ledaren i Folkhälsanhuset för den timslånga stolgymnastikövningen.

ning, t.ex. stavgång. Vi kom fram till att regelbunden och mångsidig fysisk aktivitet är viktigt hela livet, men dess betydelse för att vi ska klara vardagen ökar då vi blir äldre.

Regelbunden aktivitet ger positiva effekter för minnet, koncentrationen och uppmärksamheten. Muskelstyrkan och konditionen kan alltid förbättras oberoende av ålder.

God balans och smidighet ökar rörelseförmågan och minskar risken för fallolyckor och skador.

Ruben Karlsson var en av deltagarna som har stor erfarenhet av

motion i olika former. Han deltar i ett gymnastikprogram som tränar balansen tre gånger i månaden. Vid sidan om skidar han aktivt under vintern och bowlar året runt. Många andra aktiviteter ingår också i hans sommarprogram.

Han underströk att det är viktigt att det ordnas dessa aktiviteter på Folkhälsanhuset för oss äldre, eftersom det inte blir av att träna så effektivt hemma.

När vi värderar dessa gemensamma träningstillfällen får vi inte heller glömma hur viktig den socia-

la samhörigheten är för deltagarna.

Vandasvenskarna bor i en glesbygd där avstånden är långa och kommunikationerna besvärliga. För många kan det vara ett av de få tillfällen att kunna umgås med andra på sitt modersmål.

Träningstimmen var över, en kort pratstund efter det och vi var färdiga för hemfärden i snöslasket med orden ”Vi ses igen om två veckor”.

TEXT OCH FOTO HENRIK SMEDS

Vi Norrifrån valde ny ordförande Ole Granholm valdes till ny ordförande för Pensionärsföreningen Vi Norrifrån vid föreningens årsmöte den 2 mars. Han efterträder GretaLisa Nilsson som efter åtta år som styrelseordförande undanbad sig återval. I sitt tacktal konstaterade Greta-Lisa att hon upplevt sina år i föreningen som mycket givande.

Samtidigt önskade hon nya ordföranden och föreningens styrelse fortsatt framgång i verksamheten De avgående styrelsemedlemmarna Nils-Erik Björndahl, BrittMari Jylhä, Annelie Pelo och Ingmar Kullas återvaldes. Till ny styrelsemedlem valdes Birgitta Nygård. Ersättarna Birgitta Sundvik och Karl G. Andersson fick även fortsatt förtroende.

Verksamhetsberättelsen godkändes, bokslutet fastställdes och de redovisningsskyldiga beviljades ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. Medlemsavgiften som hållits på samma nivå sedan 2010 höjdes från 15 euro till 20 euro. Arvoden och kostnadsersättningar bibehålls på samma nivå som tidigare.

3/2017 23

Kommunminister Nina Fellman får en toppensvår uppgift, när kommunkartan på Åland ska ritas om.

Då vi 1968 flyttade till Borgå stad omgavs vår historiska stad av stad av stora och ”rika Borgå landskommun”.

Rik blev den då storbolaget Neste byggdes upp. Landskommunen fick stora skatter och också mycket folk. Det behövdes ju personal – både arbetare och tjänstemän. Då fanns det många arbetslösa i övriga Finland och de strömmade till Neste och gjorde att finskan snabbt blev det största språket. Men en sammanslagning verkade helt omöjlig.

Rika Borgå landskommun ville inte ha kulturstan Borgå.

Men också här segrade förnuftet – men efter många aldrig.

Så jag är van med konflikter då kommuner skall gå samman. Min gamla goda elev från Svenska folkakademin i Borgå Nina Fellman har huvudansvaret. Fil.mag. Nina får en toppensvår uppgift, men Nina har de resurser som behövs!

RAINER JOHANSSON

Ole Granholm tackar avgående ordföranden Greta-Lisa Nilsson för hennes åtta år som ordförande i föreningen. F.v.

Ingmar Kullas, Nils-Erik Björndahl, Annelie Pelo, Britt-Mari Jylhä och Birgitta Sundvik. (Foto: Nils Nilsson)

Verksamhetsplanen och budgeten godkändes.

Nyvalde ordföranden Ole Granholm tillsammans med styrelsen

tackade Greta-Lisa för hennes arbete föreningen till fromma. Samtidigt kallades hon till hedersordförande i föreningen. Ett intressant

och minnesrikt årsmöte avslutades och ett nytt blad har vänts i föreningens historia.

ANNELIE PELO

Centerledaren Roger Nordlund ogillar att regeringspartierna har så bråttom med kommunreformen utan att involvera oppositionen.

24 GOD TID

3/2017

FÖRENINGSNYTT

Aktiva resenärer i Petalax Pensionärsföreningen Nygammalt i Petalax var ofta på resande fot ifjol. Föreningen ordnade resor såväl i närområdet som utomlands. Föreningens ordförande Gustav Rönnlöv lämnar här en rapport från tre minnesvärda resor.

Föreningens första resa skedde fredagen 27 maj. Vi gjorde en endagsresa norröver med 41 resenärer tillsammans med Touring Partner och Peter Söderqvist.

Efter en kaffepaus i Nykarleby fortsatte färden längs ”7 broars väg” genom skärgårdsbyarna Larsmo och Öja till Karleby. I Karleby såg vi ”Neristan”, de gamla fina trähuskvarteren i centrum av stan.

Vår resa fortsatte till Maggis Café vid Emetsjön där vi intog lunch innan vi fortsatte till Terjärv och Småbönders, med pensionerade läraren Bo Nyström som guide. Han bjöd på intressanta historier om industrier och andra sevärdheter i Terjärv med omnejd. Stort tack till Bo Nyström.

Hemfärden gick sedan via Purmo och Oravais.

Utfärd i grannbyn Den 11 juni var det dags för följande utflykt, en halvdagstripp i den egna kommunen.

För pensionärer som inte vill eller orkar sitta en hel dag i bussen var det här ett uppskattat alternativ. 18 medlemmar deltog i resan. Bussbolaget Engsbo buss skötte transporten och pensionärsföreningen bjöd på resan.

Britt-Helen Flemming som guidade oss genom nya och gamla bostadsområden i Ytter- och Övermalax fick mycket uppskattning. Resan avslutades med diktläsning,

MALAX BLOMSTERCENTERBEGRAVNINGSBYRÅ AB KÖPINGSVÄGEN 4, 66100 MALAX TEL O6-3651386, 06-3651370 www.malaxbegravningsbyra.fi, mbb@pp.malax.fi

Petalax Baren

Cafeterian

Lunch A la´carte Grillmat Pizza(fre.lör) Smörgåstårta och Gräddtårta mot beställning

Öppetider Vardagar

Hantverksbyns hotell i Rättvik bjöd på mysig inkvartering i stugor som för tankarna till äldre tider fäbodar.

Resenärerna från Pensionärsföreningen Nygammalt besökte även Dalahästtillverkningen i Nusnäs.

allsång och kaffe med smörgås i Åminne.

Reste till Mora Föreningens största resesatsning 2016 var en fyradagarsresa via Västerbotten och Hälsingland till Dalarna och Uppsala. Vi startade tidigt söndagen den 14 augusti med 47 förväntansfyllda och glada resenärer i bussen.

Efter båtresan Vasa-Umeå

fortsatte vi mot Dalarna och Rättvik, med pauser vid Höga kustenbron och LillBabs café i Järvsö.

Följande morgon åkte vi på en tur runt Siljan. Sjön och dess omgivning är otroligt vacker.

Vi besökte bland annat Rättviks kyrka, Leksand, Siljansnäs och Sollerön. I Mora fick vi se Zorngården, -museet och Vasaloppshuset och

-målet.

Vi besökte även Dalahästtillverkningen i Nusnäs.

Den tredje dagen lämnade vi Rättvik och körde till Sundborn och konstnärsparet Karin och Carl Larssons konstnärshem och ateljé. Ett mycket sevärt och uppskattat resmål.

Resan fortsatte till Uppsala via Avesta och Sala.

I Uppsala besökte vi domkyrkan, en mycket vacker kyrka. Det var intressant att få höra om Uppsala och domkyrkans historia. Efter kyrkobesöket var dagen fri för shopping innan hemfärden med Viking Linjens kvällsfärja från Stockholm.

Vår chaufför Peter Söderqvist har med sin kunskap bidragit till att våra resor blev så lyckade. Vår allsångsledare Bertel Fant skapade gott humör på våra också annars trivsamma resor.

Liknande resor kommer att arrangeras även under detta år.

GUSTAV RÖNNLÖV

Fredag Lördag Söndag

07.00-18.00 07.00-21.00 08.00-21.00 Stängt

Välkommen!

Vi saknar dig.

Verkstan

Förmånliga däck Bilservice Oljor och smörjmedel

Vi är även ombud för Matkahuolto,Posten och Malax Apotek.

Tfn 063471950 Mikaela.ahlback@netikka.fi

Petalax Församling

www.maggiescafe.fi

Bo Lundell avtackades Västanfjärds Pensionärsförening ordnade inte bara Antikrundan på Bjärkas i mars utan man hade samtidigt ett lite festligare vårmöte. Avgående ordförande Bo Lundell tackades för sin betydande insats i föreningen under de 11 år han var ordförande.

Han blev nu hedersordförande i föreningen. Den som arbetat ännu längre är Salome Lönngren som nu lämnat sitt uppdrag som kassör.

Den posten hade hon i 16 år och hon lär känna föreningens ekonomi lika bra som sin egen. Ordförande Gunnar

Avgående ordförande Bo Lundell (t.v.) blev utnämnd till hedersordförande. Salome Lönngren har efter 16 år lämnat sitt uppdrag som kassör. Ordförande Gunnar Ölander (t.h.) avtackade med gåvor och blommor.

Ölander påpekade det ovärderligt stora jobb, arbetstid

och omtanke som både Bo och Salome har gett till för-

eningen och medlemmarnas bästa. De avtackades med gåvor och blommor.

Tre 70-årsjubilarer hade deltagarna att tacka för den välsmakande trakteringen.

Det var läckra smörgåstårtor och gräddtårtor som avnjöts av nöjda vårmötesdeltagare. Tack till jubilarerna Erik Söderström, Kerstin Gabrielsson och Gunnar Ölander!

Vårmötet avslutades med en klurig Pensionärsfrågesport som alla deltog i. En lyckad och fin dag för alla som var med.

MONA LEHTONEN

Festingarna motionerade Festingarna i Nagu höll på fastlagstisdagen sin traditionella motionsdag ”Kyrkbacken Runt” i ett plaskigt, grådisigt men vårskönt väder. Efter valfri motionslänk, med eller utan stavar, även rullatorer, samlades man på Grannas, åldringshemmet i Nagu, för att tillsammans äta ärtsoppa med påföljande kaffe och härliga fastlagsbullar. Ett 20-tal ivriga ”traskare” mötte upp.

M-B FRIMAN

GOD TID

U

nder 1900-talets senare hälft skedde åtminstone en god sak. Folk började bli pensionärer. Blev dom det inte förr då? Nja, det var lite si och så med den saken.

Min farfar minns jag, men inte som pensionär, min farmor har jag inget minne alls av, min morfar minns jag som slagrörd, men min mormor var en seg baddare. Henne hade jag god kontakt med ännu under mina studieår.

En av fyra, 25 procent, ett svagt resultat. Inte tror jag det var så mycket annorlunda för andra i min åldersgrupp.

I dag är läget bättre. Det är vanligt med kontakt och samvaro över två generationer eller mera. Och grundorsaken till detta är att det finns många glada och friska pensionärer, ett av medicinens och teknikens största framgångar under det gångna århundradet.

Säg mig den lärda filosof som har påpekat detta enkla faktum.

För att bli pensionär, måste man sluta med sitt ordinarie arbete. Det är förargligt och känns dumt. Man har ju i årtionden lärt sig otroligt mycket om ett yrke eller en verksamhet. Sen är det plötsligt slut. Vad skall man göra med all sin kunskap och erfarenhet. Är det någonting som har ett värde, eller är det bara gammalt skräp. Jag har kommit till att somt är skräp och föråldrat, men en viss kunskap är värdefull. Att veta och förstå vad man inte skall göra. Man ser ju hur de yngre gör om precis samma misstag som man gjorde själv när det begav sig.

Det är inte alldeles lätt att frigöra sig från sin yrkeskarriär. Man har fått vissa vanor som sitter i. Man brukade besöka möten och sammankomster som hörde ihop med yrket. Där träffade man kolleger och höll sig à jour med vad som hände i branschen. Detta skulle man naturligtvis fortsätta med som pensionär. Tyckte jag. I början. Småningom reviderade jag min uppfattning. Det visade sig att det gick åt en väldig massa tid till att hålla sig uppdaterad som förr. Och det värsta var, att det var min egen dyrbara tid som förbrukades. Tidigare var det åtminstone delvis arbetsgivarens tid som gick åt. Det här var allvarligt. Egen tid är dyrbar tid.

P

ensionären måste flytta hem till sig.

Hemma bodde jag ju förstås också tidigare, men mindre markant, dvs. inte hundraprocentigt 24 timmar per dygn. Att börja vara hemma dygnet runt kan innebära en omskakande upplevelse. I varje fall kräver det en hel del omskolning. Jag hade aldrig tänkt på att här förelåg en skillnad. Men det gjorde det. Verksamhetsmiljön hemma var organiserad på ett annat sätt än på jobbet. Och den var inte alls organiserad av mig.

Att försöka organisera om visade sig inte vara

Pensionärens Sjösala vals Svenska pensionärsförbundet skrivartävling ”På tröskeln till livet som pensionär” var en succé. God Tid publicerade i slutet av fjolåret de tre pristagarnas bidrag. Nu fortsätter vi med de bidrag som belönades med ett hedersomnämnande. Först i tur är Arne Baltscheffsky i Grankulla med bidraget ”Pensionärens Sjösala vals”.

någon bra idé. Jag avstod. I nittionio fall av hundra.

Det är trångt hemma. Var skall man hitta en plats för alla de mappar som man tagit med sig hem från sin tidigare arbetsplats därför att de innehöll data, uppgifter och gamla minnen som var hart när absolut nödvändiga att ha koll på. Det behövs många hyllmeter för sådana viktiga dokument. IKEA fick komma till hjälp.

Den gamla trygga förvissningen om att ha en bestämd arbetstid för att uträtta VIKTIGA SAKER höll inte för omgivningens tryck.

I hemmiljö måste man ständigt vara beredd på att sätta igång med någonting helt annat än de VIKTIGA SAKER som man just då koncentrerar sig på. Plötsligt kan andra saker vara mycket viktigare och måste prioriteras.

Sedan får man se om det blir någon tid över för det som man höll på med.

A

llt lugnar sig med tiden när man blir pensionär. Slut med att vara en tvåbilsfamilj. Jag köpte mig en hopfällbar cykel. Den använde jag aldrig. Men en klok förändring gjordes. Automatväxlad bil. Det gjorde skillnad. Körstilen förändrades. Inget inre behov att växla upp i rasande tempo när ljuset slår om till grönt. Man bara trycker på gaspedalen och rullar i väg i majestätiskt tempo. Dom som hade skyndat sig med skrikande däck återsåg man vid nästa trafikljus. Om det då fanns plats i filen bredvid, kunde man ställa sig där och låta bilen rulla framåt de sista metrarna så sakta, så sakta som bara en automatväxlad bil kan göra. Alltid retar det någon.

Hemmalivet för den glade pensionären är ett kapitel för sig. Man lär sig väldigt mycket.

Hushållsarbetet tar aldrig slut och det finns betydligt mera av det än vad man tidigare förstått. Naturligtvis måste det organiseras effektivare. När man har försökt sig på detta, inser man snart att man saknar kompetens på det området. Det är så mycket som man inte vet. Inte bara kläder utan också mycket

annat måste tvättas väldigt ofta. Logistiken kräver också sitt. Sommarkläder och vinter kläder skall befinna sig på helt olika ställen i hemmet beroende på årstiderna. En chockartad upplevelse bland många var att gå till tvättfirman och lösa ut en tvättad och manglad bordduk. För det priset kunde man ju ha köpt flera nya dukar.

S

edan har vi ju matlagningen. Jag hade en solid grund. Att skala potatis hade jag lärt mig i Dragsvik. Jag kunde också koka potatis. Och ägg. Det fanns emellertid en person i hushållet som kunde betydligt mera om matlagning. Man skall inte konkurrera i lägen med dåliga odds. Jag specialiserade mig på att göra sallader. På det området kan man utveckla sin kreativitet utan att göra bort sig totalt. Min arabiska sallad kallar jag Salad Aleikum. Den förekommer i tre varianter Light,Classic och Super.

Vårt hushåll består egentligen av bara två personer. Men ytterligare en social faktor gör sig gällande. Min frus mobiltelefon. Visserligen har jag också en mobiltelefon, men den används bara för viktiga samtal som är korta och väl strukturerade. Alla telefonsamtal är inte sådana, visade det sig. En del samtal är långa, ibland mycket långa, och berör sociala aspekter som absolut måste behandlas. Efter att ha studerat fenomenet en längre tid kom jag till att sådana samtal fyller en viktig social funktion utan vilken vårt samhälle skulle bli både svagare och fattigare. Alltså absolut ingenting som man kan klaga på Det är fult och oetiskt att lyssna på andras telefonsamtal. Men det är svårt att låta bli. Att utestänga ljud som sprider sig i en liten lägenhet är inte lätt. Dessutom kan ljudet röra sig från rum till rum med högre och lägre decibelintensitet. Som en förmildrande omständighet kan anföras att man i varje fall hör bara hälften. Men just detta medför förstås att man ibland blir mera intresserad och mera konfunderad.

Starkt förkortat kan det någon gång låta

3/2017 25

ungefär så här: – Jaså, gjorde ni det? Så trevligt.

– Så Gustav tyckte inte att det blev för dyrt den här gången då?

– Jaha.

– Jaha.

– Jaså, säger du det?

– Nä!

– Kan det vara möjligt?

– Gjorde Gustav verkligen det?

– I Eiffeltornet!

– Så di släppte honom redan följande dag?

– Det var ju bra.

– Då kunde ni alla flyga hem med samma plan.

– Ja, Ingmar Bergman gjorde ju också bort sig i Eiffeltornet, fast på ett annat sätt.

– Ja, ja, vet du vad. Att resa med sin man är som att resa med en femåring. Di vet ju inte ens vad di ska ha för kläder med sig. ”Di vet ju inte.” Vilka ”di”? Hur många män har hon egentligen?

Att inköpa matvaror för familjens försörjning är en viktig uppgift. Först görs en inköpslista. Sedan tar man fram ett antal olika kassar som behövs för varornas hemtransport.

Väl framkommen till matvarubutiken upptäcker man att inköpslistan blev kvar på köksbordet. Inget problem för den som i likhet med Muminpappa har ett fotografiskt minne för detaljer. Inköpslistor är dessutom ofta alldeles för ospecificerade. Köp två liter mjölk!

Det finns hundratals olika olika mjölkar att välja emellan. En ask margarin. Aj, aj, aj, där finns det ännu mera att välja emellan. Bröd av den där sorten vi brukar ha. Oklara anvisningar! Telefonförbindelse med kommandocentralen måste omedelbart etableras. Där tutar det upptaget. Det kan tuta upptaget länge.

Efter många försök hörs en vänlig röst som säger ”detta är svararen”. Den föreliggande kritiska situationen löses genom att frambesvärja den i det undermedvetna vilande s.k. vinterkrigsandan. Tur att den ännu lever.

P

ensionärslivet kan ju faktiskt omfatta en del prövningar. Ska man ta det så allvarligt? Nej, absolut inte. Jag valde därför att kalla mitt opus för Pensionärens Sjösala vals. Tjo och tjim. Det passar bra. Se så många blommor som redan slagit ut på ängen. Det finns en hel del att glädja sig år som pensionär. Men att dansa in våren med nattskjorta i håret och blomsterkrans till skrud, det är nog att ta i för häftigt.

ARNE BALTSCHEFFSKY

Svenska pensionärsförbundet utlyser skrivartävlingen

Finland 100 år Svenska pensionärsförbundet återkommer i år med en ny skrivartävling. Temat för årets tävling är Finlands självständighet och vad den har betytt i ditt eget liv.

Rubriken för årets bidrag formulerar du själv, men håll dig till det övergripande temat.

Texterna får omfatta högst fem maskinskrivna sidor med normal font och med radavståndet 1,5.

kontaktuppgifter (adress, telefon och gärna e-post).

Första priset är ett stipendium på 500 euro, andra priset är ett stipendium på 300 euro och tredje priset är ett stipendium på 200 euro.

De vinnande bidragen utses av redaktionsrådet för God Tid och publiceras i Svenska pensionärsförbundets medlemstidning.

Tävlingen är öppen för alla pensionärer, men vi ser gärna att du är medlem i någon av Svenska pensionärsförbundets medlemsföreningar.

Vinnarna prisbelönas på förbundets höstmöte 2017.

Du skriver under eget namn och bifogar tydliga

Sänd in din text senast den 31 maj 2017 per post till

Förbundet arkiverar insända bidrag och överlåter kopior till Svenska centralarkivet. Insända manuskript returneras ej.

Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors eller per epost kansliet@spfpension.fi För närmare information kontakta verksamhetsledare Berit Dahlin, berit.dahlin@spfpension.fi eller 020 728 8812.

26 GOD TID

3/2017

ROBERTS IT-RUTA

Tips om hur du väljer säkrare lösenord De flesta som använder dator har säkert funderat på hur man hittar på ett lösenord som är tillräckligt svårt för att ingen annan ska kunna lista ut det men ändå möjligt för en själv att komma ihåg.

Lösenordens funktion. Mycket av datoranvändandet bygger på användning av nättjänster där man loggar in, dvs. skriver in sig genom att uppge ett namn (ofta en e-postadress) för att identifiera vem man är och ett lösenord för att bevisa att det verkligen är man själv. Exempel på sådana nättjänster är allt från epost och Facebook till nätbutiker och tjänster för att se tv-program.

Inloggningen behöver skyddas med lösenord eftersom vem som helst i världen annars kan komma åt din identitet i den aktuella tjänsten och exempelvis kan utge sig för att vara du i olika situationer, ofta för kriminella ändamål.

Nätbanken och liknande tjänster, till vilka det är speciellt viktigt att endast rätt person har tillgång, använder så kallad tvåstegsverifiering. Då behöver man förutom lösenordet också en kod som skickas till mobiltelefonen eller som man får från en app eller från ett nyckeltalskort. Det gör att de här är mycket säkrare och svårare för en brottsling att komma åt. I annat fall är det enbart lösenordet som står mellan en brottsling och din identitet i den aktuella tjänsten. Därför måste lösenordet vara svårt.

Tre saker att undvika. I huvudsak finns det tre sätt för en brottsling att gissa ett lösenord: Det första är att ta reda på personlig information om dig som du kanske använt i lösenordet, det andra är att pröva ett stort antal slumpvis skapade lösenord och det tredje är att pröva samma lösenord som du använt annanstans.

För att göra det första alternativet svårt ska du undvika att bygga upp lösenordet kring personlig information, exempelvis din frus/mans/barns/husdjurs namn kombinerat med årtal då ni träffades/gifte er/barnen föddes. Om du använder Facebook kanske du själv skrivit in och delat all den här informationen där. Uppenbara saker att undvika är alltså sådant som en brottsling kan gissa sig till via information om dig.

En brottsling som försöker lista ut ditt lösenord kan låta en dator pröva varje ord från en ordlista över de vanligaste lösenor-

senord för att komma in är det av den här orsaken: Du har ett lösenord, men datorn, webbläsaren eller appen fyller i det automatiskt.

Nättjänsterna kan nås av brottslingar från hela världen medan antalet brottslingar som kan komma åt din lapp eller din dator åtminstone är betydligt färre.

Båda de här sätten är tillräckligt trygga och kan användas, men det är ändå avgörande för säkerheten att ha en kod eller ett lösenord för att komma in på datorn och att tänka på var den eventuella lappen förvaras. Ett råd som jag nämnt i en tidigare kolumn är att förvara lappen med lösenorden i plånboken. Du märker antagligen snabbt att plånboken försvunnit och kan reagera snabbare än då lappen försvunnit från byrålådan.

den i tur och ordning. Du försvårar hans jobb betydligt genom att använda ett lösenord som består av ett antal kombinationer av ord eller bokstäver.

I många fall reagerar nättjänsten på ett stort antal gissningar genom att blockera tjänsten, men det hindrar tyvärr inte brottslingarna som gör gissandet mot listor med lösenord som läckt eller stulits från företag där du är registrerad. När lösenordet är knäckt använder de samma e-postadress och lösenord för att försöka komma in på andra tjänster. Undvik därför att använda samma lösenord på flera ställen.

Så här långt kan det tyckas att det bara blivit krångligare. Du kanske har ett för lätt lösenord och använder det på många ställen; läs i så fall vidare om vad du kan göra.

Ju längre desto bättre. Ett långt lösenord är alltid bättre. Varje tecken du lägger till gör lösenordet tryggare i takt med att antalet försök som krävs för att gissa det ökar.

Det är enligt de källor jag använt (se länken i slutet) tryggare att använda ett långt lösenord som klementinrobotgurka än ett kortare men slumpvis valt som !dhLkd4k.

Det beror på längden (och på att svenska är ovanligt, engelska ord är betydligt osäkrare).

Många tabeller och ordlistor som används för att knäcka lösenorden innehåller främst 8 tecken långa lösenord eftersom det ofta är minimilängden som nättjänsten kräver och folk därför ofta håller sig till dem.

Vårfest på Norvalla, Vörå 19.4 SPF Österbotten bjuder upp till vårfest på Norrvalla i Vörå onsdagen den 19 april med början klockan 13. Programmet består av en lekfull frågesport mellan föreningarna i Österbotten. Vi uppmanar alla föreningar i Österbotten att ställa upp med ett lag. Lagen skall bestå av 3 personer och båda könen skall vara representerade i laget.

Som frågesportsledare fungerar komikern Alfred Backa. Efter frågesporten följer kaffeservering och eftermiddagsdans till tonerna av succédansbandet Guns Rosor från Karleby.

Om du i likhet med exemplet ovan kan kombinera några osammanhängande ord eller bygga upp en fras som inte bygger på någon personlig information om dig, men som du ändå kan minnas med hjälp av en minnesregel, kan du skapa ett långt och mycket svårt lösenord. Lösenfraser på svenska är alltså bättre än lösenord.

Hur många lösenord ska man kunna komma ihåg? Även om du lyckas skapa en lång lösenfras som du klarar av att komma ihåg, kvarstår problemet att du behöver en mängd sådana för att inte använda samma lösenord på flera ställen.

Många av er kanske skriver upp era lösenord på lappar och undrar om det är tryggt. I de flesta fall är det bättre att ha ett långt och svårt lösenord som är uppskrivet på en lapp än att ha ett kort och lätt som du kommer ihåg.

En möjlig lösning är också att använda de hjälpmedel som finns på datorn för att komma ihåg lösenord. Då du med datorn loggat in till någon nättjänst kanske du fått frågan om du vill att den ska komma ihåg lösenordet för dig. Frågan dyker ofta upp i en liten ruta på skärmen eller nere i kanten av webbsidan. Om du svarar ”ja” på frågan fylls lösenordet automatiskt i nästa gång.

Motsvarande lösningar finns för pekdatorer och smarttelefoner. Om du använder epost eller Facebook och inte behöver uppge lö-

Tips för den som kommer ihåg ett lösenord. För att vara säker tycker jag att du ska hitta på ett långt lösenord i form av en lösenfras och memorera den. Den ska du använda till den viktigaste tjänsten, nämligen eposten.

Till allt annat ska du använda långa och svåra lösenord eller fraser, men låta datorn sköta om att minnas dem eller vid behov skriva dem på en lapp. Om du tappar bort din dator eller får en ny dator, men kommer ihåg lösenordet till e-posten, kan du i de flesta fall med hjälp av e-posten återställa alla andra lösenord (med ”Glömt lösenordet?” eller någon liknande knapp i de andra nättjänsterna).

När du byter lösenord, speciellt till eposten, ska du göra det övervägt och ta tid på dig. Om du glömmer det nya lösenordet kan det nämligen vara omöjligt också för dig själv att komma in.

Läs mera På sidan http://it.spfpension.fi, under aktuellt, finns en artikel med länkar till källor där du kan läsa mera om lösenord och testa hur säkra de är.

ROBERT RISKA It-koordinator

Inträde: 15 € (inkl. program, kaffe med wienerbröd och dans). Anmälningar om deltagande görs till egen förening senast tisdagen 11.4, varefter föreningarna meddelar antalet deltagare till SPF:s kansli i Vasa senast onsdagen 12.4 via regionens webbsida.

Elsas kök vid Norrvalla är öppet och därifrån kan köpas kaffe, öl, cider, läsk, salt o sött mm. Restaurang Elsas kök serverar lunch kl 10.30 – 14.00 á 9,90 euro. Grupper bör boka på förhand direkt från Norrvalla, tfn 06 3831052.

Välkommen!

Tid: onsdag 19.4 kl. 13.00 – c:a 17.00 Plats: Norrvalla, adress: Vöråvägen 305 i Vörå

SPF ÖSTERBOTTEN

GOD TID

Hembygdsförbundet söker digitala ombud Finlands svenska hembygdsförbund r.f. är en centraloch intresseorganisation för de finlandssvenska hembygdsföreningarna. Till förbundets uppgifter hör att ge råd och information, ordna kurser, utbildningsdagar och seminarier i hela Svenskfinland. För närvarande pågår digitaliseringsprojektet Digihem.

För att kunna stöda hembygdsföreningarnas digitala arbete kommer förbundet att starta resursgrupper i regionerna Österbotten, Åboland och Nyland.

Resursgruppen består av personer, digitala ombud, som vill dela med sig av sin kunskap i t.ex. digitalisering, museiarbete, fotografering eller kunskap om hembygden.

Grupperna träffas regionalt några gånger per år och diskuterar aktuella frågor inom hembygdsverksamheten. FSH samarbetar aktivt med resursgrupperna och förser dem med information och stöd. Avsikten är att hembygdsföreningarna kan kontakta sin egen regions resursgrupp i frågor som berör digitalisering och hembygdsarbete. Vid behov kan ett digitalt ombud besöka olika hembygdsföreningar i sin region.

En gång per år ordnar FSH ett gemensamt möte eller seminarium för alla digitala ombud och resorna bekostas av FSH. Hösten 2017 inleds verksamheten med ett gemensamt seminarium för alla intresserade. Ort och datum meddelas senare på FSH och Digihems webbsidor.

Yoga- och skrivkurs

Njut av våren och kombinera rörelse, avslappning och skrivande i vacker naturmiljö.

Den 22-24 maj ordnar Folkhögskolan Axxell den populära kursen på Axxell Överby i Esbo. Kursledare är yogalärare Viviann Seege och skrivkurslärare Åsa Stenvall-Albjerg. Kursen kräver inga förkunskaper i yoga eller skrivande.

Läs mera och ansök på www.axxell.fi. Mera information ger kursledaren, epost asa.stenvall-albjerg@ axxell.fi, tfn 044 7397722.

Uppdraget sker på frivillig bas men FSH erbjuder bland annat resurspersonerna att delta en gång per år kostnadsfritt i ett seminarium, förutom det ovan nämnda, eller något annat program som FSH ordnar.

Våren 2017 ordnas tre infotillfällen (Vasa 24.4, Pargas 3.5, Esbo 10.5) där vi berättar mera och svarar på frågor. Vill du veta mera så delta gärna i infotillfällena eller kontakta projekt Digihem/ (susanne.lagus@hembygd.fi)

3/2017 27

DIN FÖDELSEDAG KAN HJÄLPA NÅGON

Öppna ett bemärkelsedagskonto:

eller FSH/Tom Sandström (forbundet@hembygd.fi).

Mera information finns på www.digihem.fi/Digitala ombud

020 7127 266* finskamissionssallskapet.fi /delta

Tryggare kan ingen vara Vill du stöda finlandssvenskt kyrkligt arbete − ta kontakt.

Tfn. 09-612 615 40, 050-356 24 75 Tfn. 050-356 2475 Mannerheimvägen A 9, 00100 Helsingfors Sandvikskajen 13,16 00180 Helsingfors

*020 samtalen kostar 8,35 cent/samtal + 7,02 cent/minut från en trådtelefon och 8,35 cent/samtal + 17,17 cent/minut från en mobil.

Insamlingstillstånd: RA/2016/517 för 1.1.2017 - 31.12.2019, beviljat 22.09.2016 av Polisstyrelsen. Åland ÅLR 2016/6024 för 2017, beviljat 22.8.2016 av Ålands Landskapsregering.

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

Z

Lindqvist

Z

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa ✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.fi www.hautaustoimistolindqvist.fi

Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)

☎ 09-298 1927

Smedjegatan 13, 00150 Helsingfors

www.fennooptiikka.fi

ARVS- OCH FAMILJEJURIDIK Bouppteckningar, arvskiften, testamenten m.m.

Aktia Bank Abp Private Banking Juridiska tjänster Helsingfors ,tfn 010 247 6313* Vasa, tfn 010 247 5185* *Via fast linje 8,35 cent/samtal + 6,00 cent/min., från mobiltelefon 8,35 cent/samtal + 17,17 cent/min.

Vi hjälper dig i livets alla skeden! * Gåvobrev * Testamenten * Arvskiften

* Äktenskapsförord * Bouppteckningar * Rättegångar mm.

Gratis telefonrådgivning till SPF:s medlemmar dagligen mellan 11-12

Vicehäradshövding Filip Markelin Brändövägen 4, gatunivå, 00570 Helsingfors Tel. 0400-464899, www.perhejuridiikka.fi

Att leva med Afasi onsdagen den 19 april kl. 14–16 Folkhälsans seniorhus, Mannerheimvägen 97, Helsingfors Välkommen att lyssna på Peter von Koskull som berättar om sina egna erfarenheter efter att han fick afasi som följd av stroke. Afasi är försämrad förmåga att använda språket.

På plats även SFV:s och Hjärnförbundets representanter i Stroke- och afasifonden.

Gratis inträde. Kaffeservering Arrangörer:

28 GOD TID

3/2017

Kosläpp

Ä

r det till att ha kofaddercertifikat?

Inte det? Att förfoga över ett dylikt certifikat hör till dagens trender, om man får tro skriverierna.

Det hela går ut på att man väljer en lantgård med dräktiga kor, betalar in 250 € för två personer, varpå man är ko- och kalvfadder ett år. I mars föds de flesta kalvarna efter nio månader och tio dagar.

Under detta år får man namnge kalven och får rapporter om hur modern och kalven mår och hur kalven utvecklas. Tre besök av faddrarna ingår också varav ett är en s.k. kopicnic i hagen i augusti.

Ett strålande tillfälle att återuppleva ett av barndomens serena nöjen; att söka upp halvfärska kosläpp i närmaste hage, trampa på den torra ytan med bara fötter och känna foten sjunka ner i den ännu mjuka lämningen innanför! Ingenting kunde de åren gå upp emot känslan när koskiten pressades upp emellan tårna, en rent sinnlig upplevelse.

L

åt oss i tanken förflytta oss till en liten ladugård från tiden då mjölkningen skedde för hand, när mjölkerskan satt på sin pall och lutade pannan mot kons varma sida. Kanske anförtrodde hon kon sina sorger och även de små gläd-

jeämnena, också för henne var denna stund i ladugården en vila och avkoppling och fullständig samhörighet med en ko som hon kanske har hjälpt till världen.

Där bor nu en ko som vi kan kalla Mamma Mu, och hennes kalv Rosa. Vintern har gett med sig och en övervintrad fluga dunsar mot smutsigt fönsterglas.

– Flugor är dumma, säger Mamma Mu. – Den borde istället vänta vid dörren tills

Elvira kommer, sen kan den flyga ut i frihet.

Å

tminstone tills någon hungrig fågel nappar den, tänker kossan tyst för att inte göra kalven ledsen, den är ännu i en känslig ålder. Hon vill heller inte berätta om flugpappret som Elvira snart hänger upp sedan hon plockat bort senaste sommars flugpapper, bemängt med hund-

ratals fastlimmade och döda flugor.

– Det börjar pirra i kroppen denhär tiden, säger Mamma Mu istället, vi har en trevlig händelse att vänta på så fort det har börjat komma fram litet grönt på backen.

– Vadå grönt, frågar Rosa, vad är det roliga med grönt?

Och Mamma Mu berättar. Om hur dubbeldörrarna öppnas mot backen utanför, som har doftande, nytt gräs istället för det torra hö som så länge varit enda fröjden, om hur hon, löst från sin kedja, förs fram mot den solfyllda backen, där ljuset nästan bländar ögonen, vana med skumrasket i ladugården. Hon snusar mot solen och vinden och dofterna och fågelkvittret – och sedan växer pirret i kroppen till en stor glädje: utan något som hindrar henne blir det fart i de vinterstela benen och kossan tar fart, snubblar i början men får hastigt tag i rytmen och med svansen i vädret och svängande juver störtar hon i frihet förbi uthus och jordbruksredskap, förbi Elvira som flyr med småbarnen i skrik och skratt när Mamma Mu firar våren med kosläpp!

– Och tänk, lilla Rosa, den här våren kommer du att få vara med om dagen när vi får springa utan att någon löper efter oss med en kvist i näven. Vänta bara!

DORRIT KROOK

Finlandsbilden och idrotten Finland firar 100 år av självständighet – och förvisso är detta värt att fira! Självständigheten är dyrköpt, försvarad i krig 1918, 1939-40, 19411945. Veteraner som deltog i något/ några av dessa krig är entydiga i sina vittnesmål. Efter Lapplandskrigets slut den 27 april 1945 fanns en enda önskan i allas sinnen, måtte det aldrig mera bli krig i vårt land!

Så långt, när vi nu skriver 2017, har denna önskan fått bli uppfylld. Vi sentida finländare när säkert samma önskan om framtiden, måtte det aldrig mer bli krig i vårt land!

När vi firar 100 år av självständighet kan vi också påminna oss om det bidrag till självständigheten och finlandsbilden som idrottsmän och -kvinnor stått för. Finlandsbilden vore aldrig den samma om inte bilden av kuopiobon Hannes Kolehmainen och fransmannen Jean Bouin sprängande målsnöret vid sommar-OS i Stockholm 1912 kablats ut över världen.

Eller om inte Paavo Nurmi samlat sina nio olympiska guldmedaljer och över 20 världsrekord under sin sagolika idrottskarriär!

Många fler finns att nämna, men vi kan teckna ned några rader om de finländska toppidrottsmän som kom att offra sina liv under våra krig. Över 30 finländare med olympiska meriter stupade under de senaste krigen 1939-1945. Bland de mest kända finns skidlöparen Kalle Jalkanen, friidrottaren Gunnar Höckert och skridskoåkaren Birger Wasenius.

Gunnar Höckert från IK 32 vann guld på 5000 meter vid OS i Berlin 1936 – då Finland tog dub-

Hannes Kolehmainen löpte in Finland på världskartan. Foto: Bertel Widjeskog.

belseger med Lauri Lehtinen på andra plats. Paavo Nurmi själv beskrev Höckert som 1930-talets mest begåvade löpare, men hans karriär slutade egentligen redan innan vinterkriget bröt ut då han drabbades av ledgångsreumatism. Till reumatismen kan dåliga sanitära förhållanden på idrottsarenorna ha bidragit. Det fanns sällan varma omklädningsrum, än mindre varmt vatten på sportplanerna. Kläderna var inte heller av samma kvalitet som nu.

Gunnar Höckert deltog som frivillig i vinterkriget. Han var född 1910 och skulle ha inkallats om han inte hade haft sin reumatism. Men han gick med frivilligt, och stupade den 11 februari 1940 på Karelska näset.

Birger Wasenius från Helsingfors var född 1911 och blev världsmästare på skridsko i Helsingfors 1939. Vid OS i Garmisch-Partenkirchen 1936 tog han silver och

brons.

Wasenius kom med sin grupp att bli inringad vid Ladoga den 2 januari 1940. Maskinpistolerna hade frusit och blivit oanvändbara, pistolerna fördes till en bastu för att tinas upp.

Men fienden blev allt aggressivare, och trots att pistolerna ännu inte fungerade kommenderade Wasenius sina mannar att dra sig tillbaka in i skogen. Själv blev han kvar som sista man och räknade med att han skulle hinna springa ikapp gruppen. Utan fungerande maskinpistoler fick han inget understöd när han tog sig över en glänta och Birger träffades av en dödande kula när han skulle hoppa över ett stängsel.

Kalle Jalkanen föddes i ett fattigt hem i Suonenjoki 1907, familjen var kristen i den pietistiska väckelsen, och familjen skulle gå i kyrkan varje söndag, klädd enligt skörtarväckelsens traditioner. Det

var aldrig tal om att barnen skulle få besöka dansplatser.

Kalle blev uttagen till OS i Gamisch 1936, de första olympiska spel som radierades i direktsändning till Finland. Han valdes att åka sista sträckan på 4 x 10 kilometer, och han fick gå ut nästan en och en halv minut efter norrmannen Bjarne Iversen. Redan efter 5 km hade han åkt ifatt Iversen, men så i en utförslöpa skulle han spotta slem ur munnen och tappade sina löständer. Det var otänkbart att åka hem utan de dyrbara löständerna, så han stannade upp, backade och hittade sina tänder i snön. Han kunde på nytt skida ifatt Iversen och Finland vann stafetten med sex sekunder!

1938 blev Kalle dubbel guldmedaljör vid VM i Lahtis.

Han klarade sig ur vinterkriget vid Sallafronten med livet i behåll.

Han hade gift sig och fick ett barn, hustrun väntade det andra när han åkte till fronten för fortsättningskriget.

I början av september 1941 blev Jalkanen kommenderad att följa efter en rysk patrull vid Kirjasalo i Ingermanland. Han steg på en mina och avled omedelbart.

Kalle Jalkanens död upprörde många i Finland, och en major i hans egen enhet gav order om att fyra ryska fångar skulle dödas som hämnd.

Efter kriget dömdes majoren till drygt fyra års tukthus för detta krigsbrott.

Förutom de olympier som stupade var de många andra lovande idrottare som fick karriären avkortad eller förstörd på grund av kriget.

Brottaren Lauri Koskela från

Lappo vann guld i Berlin 1938, och stupade i Äyräpää-striderna den 3 augusti 1944.

På finskt håll är det förutom Kalle Jalkanen nog den dubble OS-bronsmedaljören i gymnastik Martti Uosikkinen som man minns bland de stupade hjältarna. Uosikkinen vann brons i Los Angeles 1932 och Berlin 1936. Han föddes i Kuopio 1909 och stupade i Kollaa-striderna den nionde mars 1940, endast fyra dagar före krigsslutet. Han var löjtnant och gruppchef i JR 69 när han stupade.

Det som gjorde honom berömd som soldat var hans uthållighet, lugn och tapperhet, och när han träffades av fyra fiendekulor den nionde mars utropade han: Kom ihåg att Kollaa håller, muistakaa että Kollaa kestää!

Paavo Nurmi själv skonades från fronttjänst, han var född 1897 och således över 40 år när vinterkriget bröt ut. Men han ställde upp för sitt fosterland bland annat genom att tillsammans med sin löparkamrat Taisto Mäki delta i en finländsk insamlingskampanj i Amerika. Kampanjen genomfördes under vinterkriget och gav kännbara bidrag till nödställda Finland.

Vi kan ytterligare konstatera att kriget 1918 tog många kända idrottare. 21 idrottare av landslagsklass stupade eller mördades, däribland fem med olympiska meriter.

Till finlandsbilden bidrog otvivelaktigt också sommar-OS 1952 i Helsingfors. Trots att de idrottsliga framgångarna inte låg på 1930-talsnivå fick Finland massor av positiv respons utomlands.

BERTEL WIDJESKOG

GOD TID

Laudatur till Laudatur Så mycket har sagts och skrivits om Peter Sandströms bok Laudatur att man undrar om det överhuvud finns något att tillägga. Flera litterära pris har han också fått för boken som Runebergspriset och ett av Svenska litteratursällskapets pris den femte februari i år. Finlandianominerad har han också blivit både för Laudatur och för den två år tidigare utkomna romanen Transparente blanche.

BOKHYLLAN Vad är då hemligheten bakom Laudatur och hur kommer det sig att boken formligen rycks ur händerna på ivriga köpare och att bibliotekens reserveringslistor är långa?

Laudatur är en tioplussare eller förtjänt av vitsordet laudatur.

Varför? För att det är en bok som öppnar sig från första sidan för att fånga intresset till sista sidan. I slutet av boken finns tomma blad för egna kommentarer. Mig fascinerar det stilla vemodet som går som ett stråk genom boken medan bokens huvudperson Peter minns svunna tider. Det är också en bok om kärlek i allas schatteringar från kärleksrus och passion till brustna hjärtan. Språket är rikt, ställvis mustigt och ibland som ystra krumsprång i orensade rabatter. Så skrev också landsprosten och den gudabe-

nådade författaren Valdemar Nyman. Balansgången mellan sanning och skrönor för i sin tur tankarna till den likaså gudabenådade författaren, professor Lars Huldén.

Peter Sandström har en sällsynt rik fantasi med därtill hörande fabuleringsförmåga. Var tar han allt ifrån? Vad är fakta och vad är fiktion? Var hans mor liktvätterska?

Och hur var det med pappan som ville lära sonen skjuta en sugga?

Med revolvern i handen funderar sonen på om han skall skjuta sin far eller sig själv. Revolvern går igen på bokens omslag gjort av Anders Carpelan. På framsidan finns en bild av det som kan te sig som en bevingad häst associerande till en sekvens

UPPSNAPPAT

ur boken.

Handlingen rör sig på två tidplan; augusti 1988 och september 2014. Huvudpersonen är journalisten och poeten med samma förnamn som författaren. Det är den unga Peter redaktör i Åbo med sin flickvän och den medelålders Peter som undrar vad det blev av livet och om han har levt ett bra liv. Hans fru har tappat intresset för honom.

Men hennes byk får han gärna tvätta. Barnen är utflugna. Kring detta vävs tankar och reflektioner om livet med alla färger, dofter och stämningar. Som läsare sugs man in i väven. Med sitt magiska trollspö ger Peter Sandström liv åt karaktärerna.

Laudatur är en bok som kittlar ens fantasi och som väcker inkapslade känslor. Varför tog jag inte tillvara på de möjligheter som gav?

Enda invändningen är att fontsnittet kunde vara större. För personer med nedsatt syn hade det varit bättre med ”grövre ord”. Hoppas boken kommer ut som talbok. Intressant skulle också vara en filmatisering av Laudatur i Klaus Härös skickliga händer.

BENITA AHLNÄS

Sandström, Peter Laudatur ISBN 978-951-52-3987-7 Schildts&Söderströms 2016 www.sets.fi

Vad är tid?

Det är inte alldeles småsaker Folke Husell tagit sig an i sin essä Vad är tid?. Den 1945 födde åländske matematikern och juristen, bäst känd som bank- och finansman, angriper friskt frågeställningar som sysselsatt filosofer och andra vetenskapare under s.g.s. hela vår tideräkning. Inspirationen till att fatta pennan fick han liggande i en hängmatta på Martinique. Kolibrierna ryttlade framför hibiskusblommorna och förflyttade sig blixtsnabbt mellan blommorna. Hur är en sådan snabbhet – dvs. avstånd per tidsenhet – möjlig, undrade han.

BOKHYLLAN Husell inleder ”jordnära” med det klassiska exemplet på tidens relativitet och tvillingbröderna som åldras i olika takt ifall den ene gör en avstickare i rymden med ljusets hastighet. När rymdtvilligen återvänder ung och hurtig, är det en darrig gubbe som möter honom på jorden.

Bl.a. denna sk. tvillingsparadox med tidsförskjutning vid höga hastigheter vill författaren dock ge ett bredare innehåll än vad Einsteins klassiska relativitetsteori med rymdtiden – de tre fysiska dimensionerna plus tid – förmår.

Och här börjar det för läsaren lite utmanande. Hittills har allt varit klart som korvspad, näs-

tan. Men nu inför Husell en femte koordinataxel, en med ”livshändelser” i meningen individuella aktiviteter, dvs. allt mellan fotsteg och hjärtslag.

Sedan följer resonemang kring bl.a. kvantmekanik, atomernas ”liv”, hur tidens gång uppfattas, hönan och ägget, konstgjord gravitation, tidsdilatation, svarta hål, existens och evighet. Trots att författaen emellanåt kan verka en smula esoterisk är han alltid noga med att redovisa vad som är ur egen fatabur och vad som är etablerad vetenskap.

Författarens slutsats blir att tid faktiskt är något annorlunda än vad Einstein trodde. Tiden är ett indirekt mått på förändring och sålunda inte en rent abstrakt företeelse. Som mänsklig skapelse är tiden dock inget som hör ”universums möblering” till.

3/2017 29

Tid är en individuell upplevelse betingad av fysiska och psykologiska stimuli. Någon ”gemensam tid för alla” finns inte. Att vi överhuvudtaget upplever tid kan enligt författaren bero att vi har ett tidssinne, detta som populärt kallats för det sjätte.

Författaren uppger att hans målsättningn inte varit att påvisa hur saker och ting är, utan endast hur de kunde vara, och att han som icke-proffs inte gärna kan sikta högre. Hm? Denna klädsamma anspråkslöshet sätts nog på hårt prov när läsaren väl kommit i gång med texten. Ibland känns nämligen författarens resonemang så avancerade att läsaren gör klokast i att frigöra sig från invanda tänkesätt och beväpna sig med en upptäcktsresandes öppna sinne. Sålunda rustad gör läsaren de Husellska funderingarna till ett intellektuellt stimulerande äventyr. Kanske kan det tas som ett mått på textens allvar att författaren, som i sitt yrkesverksamma liv främst sysslat med ekonomiska frågor, inte alls reflekterar över klyschan ”tid är pengar”. Här handlar det om viktigare ting än så.

Föremål med historia Som alla vet är vi mitt uppe i ett jubileumsår – Finland 100.

Det firas i olika former och i olika sammanhang. På Folkhälsans seniorhus i Hagalund i Esbo väcktes idén att invånarna skulle plocka fram föremål med anknytning till det gångna seklet. Sedan skulle man samlas, visa upp sina fynd och berätta litet om dem. Det utföll väl. Minst ett femtiotal artiklar kunde visas upp och diskussionen var livlig.

Naturligtvis fanns där mycket som var antikviteter rent allmänt och ofta intressanta redan av den orsaken. Där fanns gamla kaffeserviser, mjölkkannor från den tid när mjölk såldes i lösvikt, en glasburk för giftiga ämnen som hade stått på hyllan i ett apotek, en minnestallrik från paraden i Helsingfors den 16 maj 1918 och en hushållsvåg från tiden långt före det digitala genombrottet.

Gick man på kafferep (surrogat) hörde det till att ha eget socker med sig. Särskilda plåtdosor fanns för de dyrbara sockerbitarna. Och naturligtvis hade några sparat ransoneringskuponger, ett bra exempel på myndigheternas snabba reaktion när det gällde att fördela knappheten så rättvist som möjligt.

Allt detta berättat som ett tips för våra aktiva pensionärsföreningar, som kanske kunde göra någonting liknande. Föremål finns säkert litet varstans.

Och tid finns ännu, jubileumsåret har bara börjat.

I en särskild liten dosa fanns några små plastproppar som var avsedda att träs på skor med stilettklackar för att undvika avtryck i känsliga golvytor. Ingen lyckades gissa rätt. En tekopp jämte fat härstammande från det ryska hovet väckte beundran. Gamla sedlar gjorde det möjligt att begrunda inflatio-

SUDOKU 1 2 3

5

ANDERS G. LINDQVIST

Lösningen finns på motstående sida.

4

9

2

1 4 7 6

PEKKA SÖRENSEN

Folke Husell Vad är tid? Är tiden annorlunda än Einstein trodde?

Drygt 100 sidor, utgiven på eget förlag, Mariehamn 2016.

nens våldsamhet.

Men så fanns där föremål med sin egen speciella, vanligtvis krigstida historia. I ett skede tillgreps ju utvägen med insamling av guldföremål. Främst var det då fråga om vigselringar, där givaren i stället fick en ring av järn. En sådan uppvisades och kommenterades. En av deltagarna hade skickats som krigsbarn till Sverige och hade kvar den namnlapp hon haft hängande runt halsen vid återresan till Finland, med uppgift om vem skulle möta på järnvägsstationen.

9

3 6 2

9 5 7 3 6 5 1 3

1 4

30 GOD TID

3/2017

Meningen med barnbarn Flytta ska man i tid, brukade jag säga, medan det fortfarande finns fÜrutsättningar fÜr anpassning till en ny miljÜ. Lika viktig är den andra infallsvinkeln: fÜrr eller senare är det faktiskt nÜdvändigt att flytta, ütminstone fÜr den som länge har bott i ett stort hus pü landet. Jag ska inte behÜva se trädgürden växa igen, min enda dotter ska inte behÜva oroa sig – och inte rÜja ut vüra anhopningar med grävskopa.

Säkert är denna inställning püverkad av att mina egna fÜräldrar lämnade efter sig ett oklanderligt städat hem. Ingenting skräpade i knutarna, till och med gamla brev var prydligt sorterade i mappar. Boet behÜvde ingen upprÜjning, bara delning.

Men vart ska jag flytta, och vad ska jag gÜra där – jag, som alltid har funnit min hÜgsta frÜjd i att püta i trädgürden, vandra i skogen, skÜta om mitt hus och min närmiljÜ?

HÜghus i närmaste lilla tätort? MeningslÜst. Lägenhet i centrum av Helsingfors? Tja, lite lockande fÜr mig men knappast fÜr gubben som ska med. Radhus i hemkommunen? MÜjligen. Serviceboende? Nej nej, inte ännu.

Men sü är det barnbarnen. De finns ju inte här i socknen, inte ens i Finland. De finns i grannlandet, dit dottern flyttade med kärleken. Barnbarn är det mening med. Sü vi inriktar oss pü att den nÜdvändiga flytten ska gü till en svensk smüstad sÜder om Mälaren, där barn och barnbarn finns inom räckhüll fÜr nästan daglig kontakt.

Lün har tagits, bostadsrätt i radhus har anskaffats och mÜblerats med de käraste av fÜremülen i det stora hus pü landet som vi müste lämna, nu när lünet fÜrfaller till betalning. Sängar har kÜpts.

I Üver ett ürs tid har jag besvarat alla frügor med ett �vi har tvü bostäder, men den andra finns i Sverige�. Att ha tvü bostäder är sannerligen inte avvikande i fritidsbostädernas fÜrlovade Finland. �Kakkosasunto� heter det.

Uppenbart är i alla fall att detta dubbelliv inte kan fortsätta i evighet. Slag i saken müste gÜras. Det är faktiskt nÜdvändigt att flytta.

Inte landsflykt. MÜjligen kan man tala om tillflykt: en flytt till ett sammanhang där vi i ütminstone nügon utsträckning kan räkna med anhÜrigvürd.

Helst skulle man ju ha büda, nordiskt medborgarskap och tillgüng till välfärdstjänster i tvü hemländer. Men gür det inte sü gür det inte. Har man dü valt närhet till barnbarnen gäller det att bli du med vürden pü det nya stället sü länge man fortfarande kan fÜrklara hur det känns. Och sü länge man tror sig om att klara av att lära sig nya byrükratiska regler och rutiner, och kanske gü med i en eller annan fÜrening – i bästa fall med frivilligarbete pü programmet.

PĂĽ kĂśpet kommer tvĂĽnget att gallra bland tillhĂśrigheterna. Lyckligtvis kan det som blir Ăśver doneras till RĂśda korset!

Värre är det med identiteten. Som pensionär har jag redan fÜrlorat min yrkesidentitet. Om jag nu ocksü avstür frün den del av identiteten som har att gÜra med husbyggande och miljÜskapande och bo pü landet – vem är jag dü? Snapsvisans früga om jag är svensk eller finne aktualiseras ocksü. Har jag som emigrerad finlandssvensk eventuellt nügot gemensamt med sverigefinnarna?

I sinom tid kanske allt klarnar. MĂśjligen fĂĽr jag nĂśja mig med identiteten som momi.

Allra värst är det fÜrstüs med syskon, vänner, släkt. Men i praktiken är det mesta umgänget ändü elektroniskt. Och jag räknar med att ofta kunna besÜka Finland fÜr att träffa syskon, gamla vänner och bekanta.

I früga om mitt sista vilorum räknar jag däremot inte med nügonting alls. Det für helt och hüllet bli en früga fÜr mina efterkommande – de närmast berÜrda.

JOHANNA WESTMAN

Püskgodiset kan ha oanade effekter pü minnet, säger forskare. God Tid testade ett alternativ till de traditionella püskäggen. Var sü god, ta ett fügelbo.

PĂĽskgodiset kan vara bra fĂśr minnet!

Det lüter nästan fÜr bra fÜr att vara sant. Forskarna pü Syracuse University i New York är säkra pü sin sak: att äta choklad kan fÜrbättra hjärnfunktionen.

I studien deltog 968 personer i üldrarna 23 till 98 ür. Genom att mäta effekterna av kostvanor och chokladkonsumtion kunde forskarna konstatera att ett regelbundet chokladintag püverkade den kognitiva fÜrmügan.

Chokladen hade positiv inverkan pĂĽ minnet. Det tackar vi fĂśr.

Püsk är chokladens festhÜgtid

nummer ett. Det vet alla som ürligen väntar pü att Fazers Mignonägg ska dyka upp i butikshyllan. Men var de inte stÜrre fÜrr? Nej, fÜrsäkrar fÜretaget varje güng de für frügan. Ett riktigt Mignonägg ska väga 52 gram.

Jag ger mig. I ett barns hand känns ett 52 grams chokladägg antagligen sü oändligt mycket stÜrre.

I ür für äggen vila. Istället prÜvade jag tillsammans med sonen Ivar pü att tillverka vürt eget püskgodis.

Vi bÜrjade med att smälta en platta choklad. Smält chokladen i

mikron eller i ett vattenbad pĂĽ spisen. Jag fĂśredrar det senare.

RÜr därefter ner avlünga vetekliflingor i den heta chokladen tills blandningen är mättad. Klicka ut blandningen i muffinsformar eller tryck ut runda klickar pü ett bakplütspapper. Forma en liten grop i mitten av hÜgen. Fügelboet är klart och kan ställas i kylen fÜr att stelna.

Fyll därefter fügelbona med smügodis innan det är dags fÜr att servera dem.

Glad pĂĽsk!

MARKUS WEST

Danskväll Onsdag 12.4 kl. 18-22 pü AV med UniSet EntrÊ 15 euro, fÜrfriskning ingür.

ArragĂśr: SamrĂĽdet i SPF Helsingfors och SPF Mellannyland.

Danskvällen stÜds av: Aktia, Konstsamfundet, Svenska kulturfonden.

Välkommen pü dans� GOD TID utkommer nästa güng den 5 maj. Material till nummer 4/2017 bÜr finnas pü redaktionen senast den 14 april. Vi tar gärna emot redaktionella bidrag frün pensionärsfÜreningar och enskilda. Icke-beställt material honoreras ej.

Utgivn. Deadline God Tid Nr 4 5/5 14/4 Svenska pensionärsfÜrbundet Teräsgränd 3F Nr 5 9/6 19/5 65100 Vasa Nr 6 1/9 11/8 markus.west@spfpension.fi Tfn 020 72 888 80 Nr 7 6/10 15/9 Nr 8

10/11

20/10

SUDOKULĂ–SNING 7

5

4

6

2

9

1

3

8

1

6

3

5

4

8

2

7

9

2

9

8

1

3

7

4

6

5

3

8

5

4

1

6

9

2

7

4

7

1

2

9

5

6

8

3

9

2

6

8

7

3

5

4

1

5

3

7

9

6

2

8

1

4

8

4

2

7

5

1

3

9

6

6

1

9

3

8

4

7

5

2

GOD TID

3/2017 31

Lösningen postas till SPF senast den 21 april.

Adressen är Svenska pensionärsförbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris.

Namn: ...........................................................................................

Adress: ............................................................................................ .........................................................................................................

Vinnare i krysset i nr 2/2017

Håkan Granvik Purmo, Anita Lindfors Mariehamn, Anders Willför Vasa, Brita Bäcklund Lovisa och Marléne Czarnecki Sjundeå.

Vi fick in 314 krysslösningar, grattis till alla vinnare!

32 GOD TID

3/2017

MUSIK THOMAS ENROTH TEXT THOMAS LUNDIN NYSKRIVET FINLA NDSSVENS KT ORATORIUM INFÖR FINLAND 100 ÅR ONSDAG 8.11 TORSDAG 9.11 FREDAG 10.11 FREDAG 10.11 LÖRDAG 11.11 LÖRDAG 11.11 SÖNDAG 12.11 SÖNDAG 12.11 TORSDAG 16.11 FREDAG 17.11 FREDAG 17.11 LÖRDAG 18.11 SÖNDAG 19.11 SÖNDAG 20.11 FREDAG 24.11 SÖNDAG 26.11 SÖNDAG 26.11 SÖNDAG 3.12 SÖNDAG 3.12 TISDAG 5.12

Piaf

Jag ångrar ingenting

SCHAUMANSALEN KL 19.00. (PREMIÄR SLUTSÅLT) SCHAUMANSALEN KL 19.00 SCHAUMANSALEN KL 18.00 SCHAUMANSALEN KL 20.00 SCHAUMANSALEN KL 15.00 SCHAUMANSALEN KL 18.00 SCHAUMANSALEN KL 15.00 SCHAUMANSALEN KL 18.00 SCHAUMANSALEN KL 19.00 EKENÄS KYRKA KL 17.00 EKENÄS KYRKA KL 19.00 ALANDICA ÅLAND KL 19.00 BORGÅ GRAND KL 14.00 BORGÅ GRAND KL 16.00 NÄRPES SIMHALL KL 19.00 VASA TREFALDIGHETSKYRKAN KL 17.00 VASA TREFALDIGHETSKYRKAN KL 19.00 SCHAUMANSALEN 15.00 SCHAUMANSALEN 18.00 KRONOBY KYRKA KL 19.00

PREMIÄR 14.9.2017 TURNERAR I SVENSKFINLAND HÖSTEN 2017 SOLISTER SÖREN LILLKUNG THERESE KARLSSON MARGARETHA NORDQVIST ERIK-ANDRÉ HVIDSTEN STOR ORKESTER NYKARLEBY MANSKÖR NICE NOISE SCHLAGERKÖREN 100 FINLANDSSVENSKA SÅNGARE OCH MUSIKER DIRIGENT NILS- PETTER ANKARBLOM

02-277 73 77

Annons210x270.indd 1

26-10-2016 10:15

BO KA H ÖS TEN S TE ATERRE SA T I LL VA SA!

SE THOMAS LUNDIN, ERIK-ANDRÉ HVIDSTEN, ANNA-MARIA HALLGARN M.FL. I

EN FARTFYLLD OCH ROLIG MUSIKAL OM SVENSKHETEN OCH IKEA

FÖR HOTELL- OCH MIDDAGSPAKET KONTAKTA: HOTEL ASTOR 06 326 9111 WASA TEATERS BILJETTKASSA SANDÖGATAN 7 | 06-3209330 | ÖPPEN TI–LÖ KL 12-14.30 & 15-17 BILJETTER OCKSÅ FRÅN NETTICKET.FI | WWW.WASATEATER.FI