Pionjären Selma

Hon var en av frontfigurerna i rösträttsrörelsen, var först i Sverige med att införa pension för sina anställda, ändrade lagstiftning som förfördelade män och tog som första svenska kvinna emot Nobelpriset. Och då har vi inte ens nämnt hennes författarskap. Följ med på en ny underbar resa i ikonen Selma Lagerlöfs fotspår.

Text: Karolina Arenhäll Illustration: Love Eneroth

Yrke: Lärare och författare

Familj: Mamma Elisabeth Lovisa Wallroth, pappa Erik Gustaf Lagerlöf samt fem syskon.

1882 – Börjar vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm.

1885–1895 – Lärare vid Elementärläroverket för flickor i Landskrona.

1897 – Flyttar till Falun och försörjer sig nu helt på författarskapet.

1907 – Köper tillbaka gården Mårbacka som gått ur släktens ägo.

1909 – Mottar Nobelpriset i litteratur.

1914 – Väljs in som ledamot i Svenska Akademien.

1940 – Avlider den 16 mars i barndomshemmet.

• Mårbacka minnesgård

• Rottneros Park

• Ulvsby herrgård

• Gylleby herrgård

• Helgeby herrgård

• Sundsbergs gård e flesta känner Selma Lagerlöf som sagotanten på den gamla 20-lappen, milt leendes under en stor hatt. En roll hon både spädde på och avskydde, noga regisserad för att ta henne hela vägen in i maktens salonger. För att tro att det enbart var hennes talang för det skrivna ordet som skapade världsfenomenet Selma Lagerlöf är att förbise tiden hon levde i och den otroliga drivkraft hon hade.

Selma föddes den 20 november 1858 på herrgården Mårbacka i Östra Ämterviks socken som det femte barnet i en syskonskara om sex. Samma år skedde den första viktiga kvinnorefor men – nu fick en som ogift kvinna rätt att ansöka om att bli myndig vid 25 års ålder. – Hon föds under en otroligt för tryckande tid för kvinnor och växte själv upp med en faster som stod helt under hennes pappas beskydd och förmyndarskap. En pappa som var väldigt konservativ och bestämde allt i familjen. Så Selma hade ingen möjlighet att ta studentexamen och egentligen ingen möjlighet att ta sig till universitet och studera, säger Anna Nordlund, forskare och förfat tare till boken Selma Lagerlöf – Sveriges modernaste kvinna.

ISTÄLLET FÅR SELMA hemskolning tillsammans med sina systrar medan bröderna skickas till läroverket i Filipstad. Pappan har en tydlig plan för Selma, att hon ska bli kvar på Mårbacka och ta hand om honom och modern, något som inte alls stämmer överens med Selmas planer. För på Mårbacka roar sig systrarna med att skriva verser och berättelser och Selma blir tidigt medveten om sin talang. – Hon är genom hela livet otroligt säker på sin starka begåvning – att hon är och har något väldigt unikt. Samtidigt som hon är så rädd för att hon ska gå under med den här talangen och tvingas till ett vanligt kvinnoliv. Vilket hon tydligt vet inte är för henne, säger Anna Nordlund.

SELMAS VÄG UT går genom Eva Fryxell, en av den tidiga kvinnorörel sens frontfigurer. Fryxell hör Selma läsa en dikt vid ett bröllop på Gårds bruk i närheten av Mårbacka och proklamerar att ”du måste ut i världen, du måste skaffa dig en utbildning”. Vilket resulterar i att Selma kommer till det högre lärarinneseminariet i Stockholm, det närmaste man kunde komma en högre utbildning i Sverige utan att ha en studentexamen.

– För den tidiga kvinnorörelsen var utbildningsfrågan högst på dagord ningen. De tänkte att först när kvinnor får utbildning kan vi ta oss vidare. Rösträttsfrågan låg så långt fram och var så utopisk. Selma var så tydligt ett led i det kvinnosaksprojektet, säger Anna Nordlund.

UNDER DE FYRA studieåren knyts viktiga kontakter till Selmas nätverk och kontakten med kvinnorörelsen eta bleras på allvar. När Selma senare får lärarjobb i Landskrona kommer hon

också i kontakt med den danska kvinnorättsrörelsen.

Vid debuten med Gösta Berlings saga 1891 är Selma dock noga med att inte upp repa tidigare kvinnorättskämpars misstag. – Hon hade hela tiden en oer hörd förmåga att parera. Hon var tidigt medveten om att hon rörde sig på två olika arenor. Att det fanns den här kvinnorörelsearenan, där 80-talist författarna hade varit verksamma och de blev i slutändan utstötta ur etablissemanget. Och så fanns etablissemangets arena där männen styrde och där det krävdes ett visst spel för att bli accep terad. Hon skriver om hur hon möter de stora kritikerna i Stockholm inför utgivningen av sin andra bok och hur hon måste hantera dem. Att hon måste lägga sig på knä och liksom titta upp och vara beundrande och inte ta för mycket plats utan spela lite i under läge. Och det gör hon, och hon är väldigt skicklig på det spelet samtidigt som hon är medveten om hur otroligt mycket mer begåvad hon är än de här männen, säger Anna Nordlund.

JUST FÖRMÅGAN ATT spela på männens arena tog henne hela vägen till Nobelpriset 1909 och därefter till stol nummer sju i Svenska Akademin 1914. Och det är också när hon nått en nivå av oantastlighet som Selma på allvar börjar göra avtryck även utanför litteraturen. – Hon blev Sveriges första stora superkändis. Både tyskarna och engels männen pratade om henne i bestämd form som ”The Lagerlöf”. Hon var tongivande och hade ett kontaktnät på regeringsnivå. När hon talade lyssnade man. Hon var dåtidens influencer, säger Lena Larsson, chefsguide på Mårbacka.

SELMA UTMÄRKTE SIG också genom att vara med och utforma det sjukför säkringssystem som ligger till grund för det vi har idag och var i direktkontakt med kommittén i Sveriges riksdag. Själv hade hon infört ett eget skydd för de anställda på Mår backa, allt för att främja kvinnors rättigheter på hemmaplan. – Hon la sin egen folkpension som grund, med hjälp av den kunde de anställda ta ut medicin och få sjuk lön. Överlag behandlade hon sina anställda lite för bra om man frågade gårdar runt omkring, med bättre lön och bättre arbetsvillkor, berättar Lena Larsson.

1911 HÅLLER HON ett berömt tal om MEN ÄVEN OM hon gjort mycket hur kvinnor och män måste vara jämför en ökad jämlikhet rent politiskt är lika under den stora internationella både Lena Larsson och Anna Nord rösträttskongressen i Stockholm. Ett tal lund överens om att hennes viktigaste som tas väl emot av såväl politiker som gärning är den som författare. allmänheten. – Rent litterärt har hennes första

Några år tidigare hade hon skrivit verk varit mest betydelsefulla med det boken Tösen från Stormyrtorpet en svidande magiskt realistiska. Men Löwenskölds kritik mot männens rätt böckerna och hennes sista i lag att på bibeln svära självbiografiska böcker sig fria från faderskap Visste du att... har varit enormt betydelseoch därmed slippa betala underhåll. ... Nils Holgerssons underbara resa har fulla som förebildliga böcker för vad kvinnor Berättelsen påverkar så översatts till omkring kan åstadkomma. Att till den grad att lagstift 60 språk? man som kvinna kunnat ningen görs om. Tösen hitta identifikationsmöj från Stormyrtorpet blir ligheter som har kunnat också den första av Selma Lagerlöfs leda en framåt och som bekräftelse berättelser som filmatiseras. att männen inte är bättre än vi. Att vi – Den får ett jättegenomslag, inte som kvinnor måste lära oss att hantera bara i Sverige utan även i andra länder. mäns benägenhet att klappa oss på Filmen måste ha tilltalat unga kvin axlarna och se ner på det, och att vi nor vid den här tiden något enormt måste hantera det på ett annat sätt än eftersom de verkligen kunde identifiera att bekräfta det. Och det tycker jag sig med den här problemamycket att de sista böckerna handlar tiken, säger Anna Nordlund. om, säger Anna Nordlund.