Friendsrapporten 2017

Friendsrapporten 2017

INNEHÅLL

Innehåll Om rapporten

3

Trakasserier 22

Förord – Carolina Engström

4

Sexuella trakasserier

23

Ordlista

6

24

Resultaten i korthet

7

Vissa grupper mer utsatta

Skolans otrygga platser

26

Kränkningar och mobbning

8

Röster från personalen

28

Röster från de yngsta barnen

12

Framgångsfaktorer för att förebygga mobbning

30

Viktigt med tillitsfulla relationer

14

Kränkningar från vuxna

16

Varför uppstår mobbning?

18

Diskrimineringsgrunderna

20

Lagstiftning 31 Så jobbar Friends

32

Vanliga frågor och svar

34

PRODUKTION Anna-Carin Wettefors, Friends GRAFISK FORM Isak Arvidsson, Glory Days ANSVARIG UTGIVARE Carolina Engström, Friends OMSLAG Johanna Åkerberg Kassel TRYCK Printr.se friends.se | info@friends.se | stiftelsenfriends

2

FRIENDSRAPPORTEN 2017

OM R APPORTEN

Om rapporten Rapporten är baserad på data från Friends kartläggningstjänst där 43 337 barn och unga har svarat på frågor om mobbning och kränkningar.

De svarande består av 17 377 elever i årskurs F-3, 13 779 elever i årskurs 3-6 och 12 181 elever i årskurs 6-9. Enkäternas årskurser överlappar varandra för att passa skolor som är organiserade på olika sätt. Datainsamlingen har gjorts mellan 1 augusti 2016 och 1 juni 2017. Insamlingen har genomförts via webbaserade, åldersanpassade enkäter i skolor.

Alla medverkande skolor har inte haft en utbildning med Friends, men samtliga har valt att kartlägga situationen i sin skola med hjälp av Friends.

Skolorna är spridda över hela Sverige. Friends har inte valt ut vilka skolor som ska delta och de medverkande respondenterna är helt anonyma.

Personalenkäten har besvarats av 4 463 anställda.

Av dessa är 3 119 pedagoger, 159 skolledare, 659 annan skolpersonal och 526 fritidspersonal.

Friends kartläggningar utgår från rådande lagstiftning och behandlar kränkningar, trakasserier, diskriminering och mobbning samt trivsel, trygghet och kännedom/delaktighet i likabehandlingsarbetet på skolan. Citaten i rapporten är ett urval av respondenternas kommentarer.

Om kön och genus I enkäten efterfrågas deltagarnas könsidentitet för att kunna mäta om det finns några skillnader i vad flickor och pojkar utsätts för på nätet. Utöver svarsalternativen ”Flicka” och ”Pojke” har enkätdeltagarna också kunnat svara ”Annat/vill ej ange”, för att ge ett alternativ till de som inte kan eller vill definiera sig som flicka eller pojke. Att vi endast redovisar skillnader mellan de som identifierar sig som flickor och pojkar i enkäten beror på att de som svarat ”Annat/vill ej ange” är för få för att utgöra något pålitligt statistiskt underlag.

FRIENDSRAPPORTEN 2017

3

INNEHÃ…LL

FÖRORD – CAROLINA ENGSTRÖM

20 års kamp mot mobbning Du håller årets Friendsrapport i din hand. Det är 2017 års rapport om hur barn och unga har det i svenska skolor runt om i Sverige. Det är det samlade resultatet av Friends kartläggningar som vi genomför på alla skolor vi samarbetar med.

Det är tiotusentals vittnesmål från barn och unga som berättar om hur de har det om dagarna.

Vad som händer när de är på väg till en lektion, vad som händer på rasten, i omklädningsrummet. De berättar för oss om hur vuxna reagerar när de får veta att någon varit dum mot dem, vad vuxna gör när de är ledsna.

Det är tiotusentals röster från deras vardag.

Många röster är ljusa, som berättar om att det finns vuxna som de litar på, kompisar att leka med och trygghet för att kunna fokusera på att lära sig nya spännande saker. Det är glädjande att det är så många som har det bra. Det är precis så vi vill att skolan ska vara. Men Friends finns till för att det finns 60 000 barn som vittnar om en annan verklighet. Barn som inte har någon att vända sig till, barn som tvingas gå igenom skolan med ångest, stress och ensamhet.

Jag får höra kommentarer om min hudfärg och hårfärg varje dag - elev

Årets rapport visar att det finns extra utsatta grupper av barn och unga som vi särskilt behöver stärka. De vanligaste formerna av trakasserier är kopplade till kön, könsidentitet/uttryck eller sexuell läggning och etnicitet. Även barn med en funktionsnedsättning löper större risk för utsatthet. När vi får sådan här kunskap är det viktigt att vi riktar våra insatser mot de barn som behöver det mest.

Vad kan vi vuxna göra för att stoppa barns tysta lidande? Vad kan vi göra för att skapa trygga miljöer för ALLA barn, både tjejer och killar, stora som små, både barn som nyss kommit till Sverige och de som bott här hela sitt liv? Kanske är det så att en svår fråga ändå kan ha ett enkelt svar? Jag tror att om vi vuxna på allvar verkligen lyssnar på barnens upplevelser, tar oss tid att lyssna in, känna av och finnas där kommer vi långt.

Vi som arbetar i skolan behöver även erkänna kopplingen mellan lärande och hälsa och att det spelar roll hur du mår för att kunna prestera. Huvudmän behöver tillsätta resurser i form av tid och kompetens för att skolor ska kunna arbeta förebyggande och främjande. Och om vi som vårdnadshavare eller andra viktiga vuxna ger en dedikerad stund till våra barn – då skapar vi samspel och dialog.

Jag hoppas att Friendsrapporten kan vara ett stöd i det arbetet. Det är en rapport med siffror och texter.

Men det är också en guldgruva full med barns röster om hur det är idag.

Carolina Engström Tf generalsekretare, Friends

FRIENDSRAPPORTEN 2017

5

rdlista KRÄNKNING beskrivs i undersökningen som en handling som gör att ett barn/elev som blir utsatt känner sig ledsen, sårad eller mindre värd.

KRÄNKANDE BEHANDLING är ett begrepp som används i skollagen och innebär ett uppträdande som utan att vara diskriminering kränker ett barns eller en elevs värdighet.

MOBBNING är när ett barn/elev blivit utsatt för kränkningar och/eller trakasserier av en eller flera personer systematiskt vid flera olika tillfällen. Den som är utsatt för mobbning kan uppleva sig i underläge och ha svårt att försvara sig.

DISKRIMINERING är när en vuxen i skolan missgynnar eller behandlar en elev sämre än andra och det har samband med någon/några av diskrimineringsgrunderna; kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionsnedsättning sexuell läggning eller ålder.

6

FRIENDSRAPPORTEN 2017

TRAKASSERIER är när ett barn/elev blir kränkt utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Det räcker med en händelse för att någon ska göra sig skyldig för trakasserier.

SEXUELLA TRAKASSERIER är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.

Exempel på sexuella trakasserier kan vara kommentarer, visslingar, blickar, meddelanden, tafsningar eller rykten som handlar om sex eller den utsattes kropp och känns obehagliga för personen som är utsatt.

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING är en plan för skolans arbete mot kränkningar. Planen ska upprättas varje år och innehålla en beskrivning av skolans åtgärdande, förebyggande och främjande arbete.

Resultaten i korthet

23%

Har blivit utsatta för kränkningar av en annan elev Åk 3-6

25% 22%

brukar vara oroliga för att bli ensamma på rasten (F-3)

Åk 6-9

Vanligaste formen av kränkningar åk 3-6

1. Taskiga kommentarer

2. Elaka blickar eller blivit lämnad utanför

Skolans otryggaste platser åk 3-9

3. Fysiska kränkningar ex. slag eller knuffar

1. Toaletter

Vanligaste formen av kränkningar åk 6-9

2. Omklädningsrum

1. Taskiga kommentarer/ verbala kränkningar

2. Psykiska/sociala kränkningar; elaka blickar, utfryst

3. Via nätet och/eller mobilen

Vanligaste formen av trakasserier åk 3-6

Vanligaste formen av trakasserier åk 6-9

3. Korridorer

1. Vem du blir kär i

1. Kön

2. Etnicitet

2. Etnicitet

3. Kön

3. Könsöverskridande identitet

FRIENDSRAPPORTEN 2017

7

Kränkningar och mobbning

”Folk säger att jag är ett misstag...”

Hur vanligt är det med kränkningar och mobbning?

De allra flesta barn känner sig trygga i skolan, trots det så fortsätter kränkningar och mobbning att förekomma i hög utsträckning. Var fjärde elev i åk 3-6 och var femte elev i åk 6-9 uppger att de har blivit kränkta av en annan elev det senaste året.

När Friends möter elever berättar de ofta om att det finns starka förväntningar kring hur killar och tjejer ska se ut, vara och tänka. Detta framgår även av de kommentarer som finns i enkäterna. Det handlar bland annat om klädstil, utseende, vilka intressen en elev bör ha eller hur man bör bete sig för att vara en ”riktig” kille eller tjej. De som inte lever upp till dessa krav, eller normer, blir tillrättavisade genom allt från blickar, kommentarer, utfrysning eller fysiskt våld och övergrepp. Dessa normer kan se olika ut på olika skolor och påverkas också av andra normer, så som klass, etnicitet och sexualitet, vilket gör att det ”rätta” sättet att vara kille eller tjej på skiljer sig mellan olika sammanhang. Denna intersektionella analys är viktig att ha med sig när vi analyserar normer på en skola.

I enkäterna kan vi se att tjejer är mer utsatta och otrygga i skolan. 27 procent av tjejerna i årskurs 6-9 har blivit utsatta för kränkningar det senaste året, motsvarande siffra bland killar är 16 procent. På frågan om elever känner sig otrygga i skolan svarar var femte tjej på högstadiet att de känner sig otrygga ibland eller ofta, vilket kan jämföras med var tionde kille. 14 % av tjejerna på högstadiet är otrygga i omklädningsrummet, motsvarande siffra för killarna

8

FRIENDSRAPPORTEN 2017

är 8 %. En förklaring till att fler tjejer känner sig otrygga är att de tränas sedan unga år att uttrycka sig och prata om sin utsatthet. Det kan finnas en förväntning på gruppen killar att de ska stå ut med mer, klara mer och därmed inte rapportera sin utsatthet i lika hög grad.

I enkäten definieras att bli kränkt som att någon säger eller gör något som får en att känna sig ledsen, sårad eller mindre värd. Verbala kränkningar i form av elaka ord, kommentarer eller rykten är det vanligaste sättet att bli utsatt på. Men också psykiska/sociala kränkningar som utfrysning, blickar eller miner är vanligt.

Fysiska kränkningar som knuffar, slag och sparkar är vanligare på mellanstadiet medan kränkningar på nätet förekommer oftare på högstadiet.

Mobbning beskrivs i enkäten som när någon blivit utsatt för kränkningar av en eller flera andra elever på skolan vid flera olika tillfällen, och den som är utsatt kan känna sig i underläge eller har svårt att försvara sig.

Jag är ful säger dem, jag duger inte, jag har fel intressen. – elev

KRÄNKNINGAR OCH MOBBNING

Upplever du att du har blivit utsatt för mobbning av andra elever under det senaste året?

11% Tjej

Åk 3-6

Åk 6-9

Ja

Ja

9%

7%

Kille

Tjej

5% Kille

FRIENDSRAPPORTEN FRIENDSRAPPORTEN 2016 2017

99

KRÄNKNINGAR & MOBBNING

KRÄNKNINGAR OCH MOBBNING

På vilket sätt har du blivit kränkt/ mobbad? (Bas: har du blivit kränkt/ mobbad. Flervalsfråga)

Har du någon gång det senaste året varit med om att du fått ett taskigt sms eller meddelande från en annan elev? (Svar: ja)

Åk 3-6

Åk 3-6

73%

43%

25%

Fula ord eller kommentarer

Lämnad ensam, känt dig utanför, elaka blickar eller miner

Slag eller sparkar

17%

9%

20%

11%

Tjej

Kille

Åk 6-9

Åk 6-9

64%

53%

28%

Verbalt

Psykiskt

Via nätet/mobil

Tjej

Kille

Långvarig utsatthet 10 % av eleverna i åk 3-6 och 6 % av eleverna i åk 6-9 uppger att de har blivit utsatta för mobbning det senaste året.1 I de flesta fall säger eleverna att kränkningarna har upphört inom några veckor, men fyra procent av alla elever på mellan- och högstadiet anger att de har blivit utsatta för mobbning i flera månader eller längre. Det innebär att en elev i varje klass utsätts för mobbning i minst ett par månader.

Att vara utsatt för mobbning kan vara förödande. Det kan exempelvis leda till låg självkänsla, oro, ångest, depressioner och självmordstankar.

Barn som är utsatta under en längre tid upplever dessutom en lägre känsla av sammanhang och meningsfullhet och löper större risk att hamna i utanförskap.2 Det är viktigt att dessa situationer upp-

1 2 3

Jag passar inte in, jag är alltid ensam/utanför/ ignorerad. – elev märksammas och åtgärdas omedelbart och att de inblandade barnen får hjälp och stöd att hantera sin utsatthet. Elever som varit utsatta för mobbning lider i högre grad av psykisk ohälsa än elever som inte blivit utsatta för mobbning. När mobbningen upphör förbättras situationen för de utsatta eleverna men de kommer aldrig att må lika bra och ha samma relation till de vuxna som de som inte blivit mobbade. Mobbning sätter spår i såväl hälsa som förtroende långt efter det att mobbningen slutat.3

Frågan om mobbning ställs enbart till de elever som först uppger att de har blivit kränkta i skolan.

Flygare, E. & Johansson, B. (2013) Långvarig utsatthet drabbar hårt i Kränkningar i skolan - analyser av problem och lösningar. Skolverket.

Hellfeldt, Karin (2016) The Hurt Self: Bullied Children´s Experiences of Social Support, Recognition and Trust at School. Örebro University

FRIENDSRAPPORTEN 2017

11

RÖSTER FRÅN DE YNGSTA BARNEN

Röster

från de yngsta barnen Sedan läsåret 15/16 erbjuder Friends även kartläggningsenkäter för eleverna i de yngre åldrarna i årskurs F3. Enkäten är utformad så att eleverna kan lyssna på frågorna och klicka på bilder eller symboler för att ange sina svar. På så sätt kan alla elever, oavsett läs/synförmåga, genomföra enkäten utan hjälp av en vuxen.

Trygghet Majoriteten av barnen trivs i sin klass och uppger att de har en kompis i klassen. Trots detta är 23 procent av barnen oroliga för att bli ensamma på rasten. Trygghet på rasten kan skapas genom exempelvis rastpedagoger som ansvarar och erbjuder barnen lek och aktiviteter. För elever som inte vet vad som kommer hända på rasten kan upplevelsen av ensamhet förstärkas. Vuxnas närvaro är då central för barnen. Det är även viktigt att skapa en tillgänglig fysisk och social miljö för alla elever, speciellt för elever med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) eller NPF liknande symptom.

Sju procent av eleverna har uppgett att de inte har en vuxen på skolan att prata med om viktiga saker. Här finns det en risk att barnen tolkar själva vad som är viktiga saker. Frågan finns med för att mäta elevernas förtroende för vuxna på skolan. Har

eleverna förtroende för de vuxna så borgar detta för (garanterar inte) att de även kan prata med en vuxen när de mår dåligt/blivit illa behandlade eller är oroliga för att bli ensamma.

Vi har valt att formulera frågan om kränkningar på följande sätt: Har någon elev gjort något dumt mot dig så att du blev ledsen? På denna fråga svarar hälften av eleverna ja. En tredjedel av dessa elever uppger i sin tur att det har hänt många gånger. I analysen av detta tar vi med att för elever i yngre åldrar är det mycket ”här och nu”, något kan ha hänt på rasten precis innan eleverna fyllde i enkäten.

Det kan handla om status i gruppen eller om hierar-kier som sätts tidigt bland barnen. Det är viktigt för vuxna att förstå detta och sätta detta i ett större sammanhang och att elevernas röster måste tas på allvar då det är vanligt att vuxna förminskar/ bagatelliserar yngre barns upplevelser av otrygghet, orättvisa och ensamhet. Genom att samtala och verkligen lyssna på de yngsta elevernas tankar och upplevelser kan tryggheten i skolan förbättras och börjas i tid.

Har någon elev i skolan gjort något dumt mot dig så att du blev ledsen?

Nej

Ja, en gång

Ja, många gånger

Otrygga platser

16% 11% Toaletter

12

Skolgård

8%

Omklädningsrum

50% 19%

31%

RÖSTER FRÅN DE YNGSTA BARNEN

96% trivs i sin klass

97% har en kompis i sin klass

9% svarar att en vuxen i skolan har gjort något dumt mot dem så att de blev ledsna

Viktigt med tillitsfulla relationer till vuxna På mellanstadiet svarar sju procent att det inte finns en vuxen att prata med om en elev skulle bli illa behandlad/kränkt, på högstadiet är det elva procent som inte har någon vuxen att prata med.

Några anledningar som gör att barn inte vill berätta för vuxna är bland annat skam och skuld. Barnen skäms över att de mår dåligt eller för att de är utsatta för mobbning. De känner skuld och tar själva på sig ansvaret för att de har blivit utsatta.4 Vi märker också att äldre elever har lägre förtroende än yngre elever för att vuxna faktiskt kan hjälpa dem. Inte

”Jag har lärare och skolkuratorn som jag pratar med samt mina föräldrar och det känns bra så jag är väldigt trygg på denna skola.”

sällan har det att göra med att de tidigare inte fått den hjälp de önskat eller att de inte upplever att de märker någon skillnad när de pratar med en vuxen.

För att elever som blivit utsatta eller sett någon annan bli utsatt, ska bestämma sig för att vända sig till och berätta detta för en vuxen är det viktigt att det finns tillitsfulla relationer som skapas av vuxna.

Vuxna behöver göra sig tillgängliga och synliga bland eleverna. Att vara ute bland elever, prata med elever, lyssna på elever och ta alla elevers upplevelser på allvar kan vara grunden till att bygga tillitsfulla relationer. Barn behöver bli bemötta med respekt och bli tagna på allvar. Alla barn behöver ha vuxna i sin närhet som de känner förtroende för och som de kan prata med. Det är därför av yttersta vikt att vuxna gör sig tillgängliga för elever och barn och ta reda på vilket sätt som skapar förtroende bland elever och barn.

Tycker du att det finns vuxna på skolan som du kan prata med, och få hjälp av om du skulle bli illa behandlad/kränkt? Åk 3-6

Åk 6-9

79% 64% 14%

7% Nej

4

14

Ja

Vet ej

BRIS (2012) Se hela mig! Barns egna ord om sin psykisk ohälsa. Studie från BRIS.

FRIENDSRAPPORTEN 2017

11% Nej

25% Ja

Vet ej

V I K T I GT M E D T I L L I T S F U L L A R E L AT I O N E R

Har du berättat för någon om att du har blivit kränkt/mobbad?

(Bas: Har blivit kränkt/mobbad. Flervalsfråga) Åk 3-6 57%

En vuxen hemma

40% 43%

En kompis/ syskon

49% 39%

En vuxen i skolan

Någon annan

Nej, jag har inte berättat för någon

Åk 6-9

29% 12% 12% 16% 25%

FRIENDSRAPPORTEN 2017

15

Kränkningar från vuxna i skolan

”Tror tyvärr att många ibland inte reagerar tillräckligt när man ser en kollega kränker barn eller annan vuxen.”

När en elev blir utsatt av en vuxen i skolan är det särskilt allvarligt, då eleverna står i beroendeställning gentemot de vuxna. Bland eleverna på mellanstadiet berättar sex procent att de har blivit kränkta av en vuxen i skolan under det senaste året, och på högstadiet tio procent. I de flesta fall handlar det om enstaka kränkningar, men det förekommer också att elever blir utsatta för upprepade kränkningar av skolpersonal. Eleverna uppger att det främst handlar om verbala och psykiska/sociala kränkningar, både på mellan- och högstadiet.

Precis som när elever blir utsatta av andra elever är det inte alltid säkert att det finns en intention att

16

FRIENDSRAPPORTEN 2017

kränka när elever blir utsatta av en vuxen. Alla vuxna i skolan befinner sig dock i en maktposition gentemot eleverna och därför är det oerhört viktigt att vara uppmärksam på sitt agerande. En vuxen som kränker ett barn riskerar att legitimera kränkningar från andra barn samt flytta gränserna för vad som anses vara okej att säga och göra på skolan. Det är också viktigt att påminna sig om att elever kan känna sig utsatta av vuxna i situationer där vuxna märker kränkningar mellan elever men inte agerar.

En vuxen som inte ingriper vid en kränkning legitimerar kränkningen för alla närvarande och riskerar att de utsatta känner sig ytterligare utsatta eftersom den vuxna inte gör något.

K R Ä N K N I N G A R F R Å N V U X N A I S KO L A N

Vi har ingen policy om kränkningar av personal mot eleverna.

Vi har uppmärksammat att flera elever på vår skola känner sig kränkta av personalen, men vi har ingen handlingsplan mot det.

– personal

Under 2016 har det kommit in 1 869 anmälningar om kränkande behandling till Barn- och Elevombudet (BEO) och Skolinspektionen. I 42 procent av anmälningarna uppgav anmälaren att en lärare, rektor eller annan skolpersonal varit den som kränkt. I 11 procent av anmälningarna förekommer uppgifter om kränkningar utförda av både andra elever och skolpersonal.

Det är viktigt att huvudmannen ser till att skolpersonalen har rutiner för att hantera när kollegor kränker barn eller elever och att det finns en sam-

syn kring detta på skolan. Ett sätt att förebygga att elever blir kränkta av någon vuxen i skolan är att skapa utrymme för samtal, självreflektion och stöd inom personalgruppen. Skolpersonal som bevittnar eller får veta att en elev blir utsatt av en kollega har handlingsplikt. De är även skyldiga att anmäla händelsen till rektor som i sin tur ska ta ärendet vidare till huvudmannen. I våra enkäter kan vi se att det finns en större osäkerhet bland personalen hur de ska agera om en elev blir kränkt av en vuxen jämfört om hen blir kränkt av en elev.

Har du blivit utsatt för kränkningar av någon i personalen det senaste året? (Svar: ja) Åk 3-6

Åk 6-9

6%

10% FRIENDSRAPPORTEN 2017

17

Varför uppstår

mobbning Mobbning är komplext och varje fall där ett barn blir utsatt är unikt. Därför finns det tyvärr inget enkelt svar på frågan om varför mobbning och kränkningar uppstår.

När ett barn blir utsatt finns det olika faktorer som samverkar och vi behöver därför titta på situationen utifrån olika perspektiv: individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå.

Friends tar sin utgångspunkt i en mångvetenskaplig grundsyn på varför mobbning och kränkningar uppstår. Det finns många fördelar med att inte låsa sig vid en förklaringsmodell utan istället analysera hur och varför kränkningar uppstår från flera nivåer. Forskning om mobbning, kränkningar, trakasserier och diskriminering bedrivs inom olika vetenskapsgrenar så som sociologi, pedagogik, psykologi med mera och samma situation förklaras med olika begrepp.

De olika perspektiven och begreppen kan alla ge oss viktiga ingångar för att analysera mobbning och kränkningar och hjälpa oss att bedriva ett heltäckande förebyggande arbete. Vi behöver ha med oss olika vetenskapliga perspektiv såväl

18

FRIENDSRAPPORTEN 2017

som olika yrkesgruppers erfarenheter i analysen av enskilda elevers agerande, gruppdynamiska processer, skolans kultur och lärmiljö såväl som konstruktioner och föreställningar av normaliteter och maktrelationer.

Vår erfarenhet är att de flesta skolor och förskolor har olika kartläggningsmetoder för att fånga upp situationen på sin skola/ förskola. Däremot brister fortfarande många i analysen till varför det ser ut som det gör på den enskilda skolan/förskolan.

Det är därför oerhört viktigt att skolan jobbar med just analysen av sin verksamhet. Genom att analysera en situation och skapa förståelse för de bakomliggande orsakerna till varför kränkningar/mobbning uppstår, får skolan större möjligheter att påverka och förändra. Skolan behöver fråga sig själv; varför har denna situation uppstått? När uppstod den? Hur många gånger har det hänt? Vem eller vilka utsätter eleven? Det kan handla om att analysera tryggheten i en grupp, ledarskapet i organisationen, vilka normer som finns på skolan eller hur samhälleliga normer tar sig uttryck på skolan.

INNEHÅLL

Normer är osynliga regler, idéer och förväntningar som skapas utifrån föreställningar om vad som är ”normalt” och vad som är avvikande.

Normer fördelar makt och privilegier. Att följa normen belönas ofta med att inkluderas. Att avvika eller gå emot normen kan straffas genom alltifrån tystnad till våld. Normer finns överallt och de talar om för oss hur vi ska tycka, se ut och vara i olika sammanhang. Därför är det viktigt att vuxna inte utgår från sina egna erfarenheter eller normer utan analyserar situationen objektivt, för att barnets bästa ska komma först.

FRIENDSRAPPORTEN 2017

19

Diskriminerings grunderna Diskrimineringslagen har tillkommit för att adressera det faktum att vissa grupper systematiskt missgynnas i det svenska samhället, och syftar till att motverka bl.a. rasism, homofobi, ojämställdhet, sexism, transfobi, ålderism, o.s.v.

Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna. Det är att betrakta som diskriminering även om skolan inte har uppsåt att diskriminera

20

FRIENDSRAPPORTEN 2017

– det är inte intentionen som är det centrala utan det är effekten som avgör. Vid misstanke om att en elev kan ha blivit diskriminerad är skolan skyldig att omedelbart agera och starta en utredning. Om en elev blir kränkt av en annan elev utifrån en diskrimineringsgrund är det trakasserier. Från och med 1 jan-uari 2017 har skolan krav på aktiva åtgärder med syfte att främja och förebygga diskriminering, detta omfattar samtliga diskrimineringsgrunder.

Elever ska även vara delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet.

Definitionerna av diskrimineringsgrunderna så som de definieras i lagstiftningen: KÖN att någon är kvinna eller man. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön.

En transperson kan om hen vill uppsöka könskorrigerande vård, hen ändrar eller byter inte kön.

KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET ELLER UTTRYCK att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Begreppet omfattar dels en persons mentala eller självupplevda könsbild, dels hur någon uttrycker det som kan kallas personens sociala kön, till exempel genom kläder, kroppsspråk, smink eller frisyr.

ETNISK TILLHÖRIGHET en individs nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter.

Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering.

FUNKTIONSNEDSÄTTNING varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Funktionsnedsättning innebär en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är.

SEXUELL LÄGGNING homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

ÅLDER uppnådd levnadslängd.

RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempelvis buddism, ateism och agnosticism.

Källa: do.se

FRIENDSRAPPORTEN 2017

21

INNEHÅLL

Trakasserier ”Jag får höra kommentarer om min hudfärg och min hårfärg många gånger varje dag” När kränkningar mellan elever har samband med en eller flera av diskrimineringsgrunderna kallas det trakasserier. Trakasserier kan till exempel innebära att förlöjliga eller nedvärdera någons värdighet genom generaliseringar kopplat till en eller flera av diskrimineringsgrunderna.

Det är några i min skola som inte tillåter mig att vara den jag är, bara för att jag bryter normen och inte har ”den rätta läggningen” så blir jag utsatt för det. De anser att det är fel att vara homosexuell m.m. Jag hör hela tiden ordet ”bög” i fel sammanhang, som t.ex: ”amen gör inte så då din jävla bög!”. Det gör mig ledsen /… / Varför kan de inte bara tillåta den man är, varför kan de inte bara sluta använda ”Bög” på fel sätt.

– elev När vi frågar elever som blivit kränkta vad kränkningarna handlade om är det vanligast att det rör

saker som intresse, klädstil eller utseende. Detta definieras då som kränkande behandling och inte trakasserier då det inte koppas till någon diskrimineringsgrund. Trakasserier är ofta uttryck för olika normer som genomsyrar stora delar av vårt samhälle. På högstadiet handlar det främst om diskrimineringsgrunden kön, men det är också vanligt att bli utsatt kopplat till etnicitet och könsöverskridande identitet. På mellanstadiet är trakasserierna oftast kopplade till sexuell läggning, etnicitet och kön.

Många elever uppger att de tvingas vänja sig vid olika trakasserier och att dessa riskerar att bli en naturlig del av vardagen. Denna normalisering av trakasserier, att elever och vuxna till slut inte agerar för det är så vanligt, gör troligen också att mörkertalet är stort och att vissa elever inte rapporterar denna typ av kränkning. Det kan även finnas normer och outtalade förväntningar om skuld och skam kring övergrepp och utsatthet vilket gör att eleverna inte vill/vågar synliggöra sin utsatthet.

Vad handlade kränkningarna om? (Bas: Har blivit kränkta. Flervalsfråga) Åk 3-6

18%

17%

Vem du blir kär i

Vilket land du kommer ifrån

13% 8% Att du är tjej eller kille

22

Åk 6-9

Din funktionsnedsättning

FRIENDSRAPPORTEN 2017

7% Att du tror eller inte tror på Gud

17% 15% 14% Kön

Etnisk tillhörighet

Könsöverskridande identitet

12% 10% 10% Funktionsnedsättning

Religion/annan trosuppfattning

Sexuell läggning

Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Exempel på sexuella trakasserier kan vara ovälkomna kommentarer, visslingar, blickar, meddelanden, tafsningar eller rykten som handlar om sex eller den utsattes kropp och känns obehagliga för personen som är utsatt.

Sju procent av eleverna på mellanstadiet och tio procent på högstadiet uppger att de blivit utsatta för sexuella trakasserier av andra elever under det senaste året. Troligtvis förekommer sexuella trakasserier i betydligt större utsträckning än så. Hur frågan ställs har stor betydelse för hur elever svarar.

I vår enkät får eleverna en allmän fråga om de utsatts för sexuella trakasserier medan man i enkäter där man istället frågar elever om olika specifika beteenden var för sig – till exempel om man blivit tafsad på eller om någon försökt krama eller kyssa en mot ens vilja – kan få fler att rapportera om sexuella trakasserier. ”Dem går och kollar på min kropp på ett sätt jag inte gillar och kommenterar min kropp på ett sätt som jag verkligen inte trivs med.” – elev Studier visar att sexuella trakasserier kan leda till minskat självförtroende/självkänsla, depression, ångest, självskador samt självmordstankar. Även skolprestationen påverkas vid sexuella trakasserier, och kan leda till skolfrånvaro samt otrygghet i skolan.

En konsekvens av att sexuella trakasserier får fortgå är normalisering – att acceptera och förvänta sig en sexistisk miljö.5 Friends möter många barn som säger att de har vant sig och lärt sig leva med dessa kommentarer. Både elever och personal vi möter vittnar om att sexuella trakasserier är så vanligt att man slutar agera med förklaringen att det är så killar och tjejer är mot varandra.

Det är också tydligt att tjejer utsätts för sexuella trakasserier i betydligt större utsträckning än killar.

Detta ser vi som en del av ett mönster där normer för kön och heterosexualitet skapar regler och förväntningar på tjejer att vara passiva, kontrollerande men samtidigt sexuella objekt för killar. Killar förväntas vara aktiva, ta för sig och ha rätt till andras kroppar. Dessa normer tar sig uttryck t.ex. genom att killar i högre utsträckning bedömer tjejers utseende, kommenterar deras sexuella liv eller tafsar.

Begreppet ”hora” är fortfarande dagligen använt på skolor och används ofta för att kontrollera och stigmatisera tjejers sexualitet, medan ett motsvarande begrepp för killar inte finns i samma utsträckning.

Har du blivit utsatt för sexuella trakasserier av någon elev på skolan under det senaste året (Svar: ja*) * I undersökningen har frågan om vad kränkningarna handlat om endast ställts till de som blivit kränkta, medan alla deltagare fått frågan om sexuella trakasserier. Detta gör att det inte går att göra en direkt jämförelse mellan resultaten.

Åk 3-6

Åk 6-9

Tjej

Kille

8%

6%

Tjej

Kille

14% 6%

5 Gillander Gådin, K. (2012) Sexual harassment of girls in elementary school - a concealed phenomenon within a heterosexual romantic discourse. Journal of Interpersonal Violence, vol. 27: 9.

FRIENDSRAPPORTEN 2017

23

Vissa grupper är mer utsatta

Det finns en allmänt rådande föreställning att vem som helst kan bli utsatt för kränkningar och mobbning, vilket i sak är sant. Dock vet vi att vissa grupper är mer utsatta än andra, och detta behöver skolorna ta hänsyn till i sitt främjande och förbyggande arbete.

I årets enkäter kan vi se att kränkningar/trakasserier utifrån kön, könsidentitet/uttryck, sexuell läggning och etnicitet är vanligast förekommande. Men även barn med en funktionsnedsättning löper större risk för utsatthet. Sju av tio HBTQ-ungdomar under 18 år har blivit utsatta för negativa kommentarer på grund av deras sexuella läggning eller könsidentitet i skolan enligt European Union Agency for Fundamental Rights.6 I rapporten Hon, Hen, Han från Ungdomsstyrelsen 2010 framkomm-er det att en fjärdedel av de kränkningar som HBTQ-ungdomar utsätts för sker i skolan.7 En studie från Göteborgs universitet, där man tittat på föräldrarapporterad mobbning i de nordiska länderna, visar att barn som invandrat oftare utsätts för mobbning än sina jämnåriga. Bland barn som är födda i Sverige uppgav var tionde förälder att deras barn är mobbat, medan förekomsten av mobbning bland barn som invandrat till Sverige var tre gånger så hög.8 (Y. Bjereld, K. Daneback och M. Petzold, 2014) Riksförbundet Attention har gjort en föräldrastudie med föräldrar till barn med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Bland de föräldrar som uppgav att deras barn inte fått tillräckligt med stöd från skolan uppgav var femte förälder att deras barn blivit utsatt för mobbning som en konsekvens av det bristande stödet.

24

FRIENDSRAPPORTEN 2017

Synliggör och utmana normer Friends möter många barn som upplever att de inte passar in i skolan. Många elever uttrycker att de har mer kunskap än de vuxna kring t.ex. rasism, homofobi, könsidentitet med mera, och att det är eleverna som behöver utbilda de vuxna när det kommer till exempelvis könsidentitet. Det är därför oerhört viktigt att personalen jobbar förebyggande men framförallt främjande på skolan och skaffar sig kunskap om normer, diskriminering, strukturella förtryck etc.

Förebyggande arbete ska avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar sådant som verksamheten i en kartläggning identifierat som risker.

Främjande insatser syftar till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. De främjande insatserna ska riktas mot alla och bedrivas kontinuerligt och utan förekommen anledning.

Vår upplevelse är att personalen ofta uttrycker att de vill ha mer kunskap kring normbrytande arbete exempelvis gällande kön och könsidentitet. Här är det viktigt att personal inte bekräftar normer och fördomar utan istället synliggör, inkluderar och utmanar normer, för att på så sätt jobba normkritiskt.

Normkritik är en pedagogisk metod för att arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkningar, och för en rättvis skola där alla elever och familjer har en självklar plats. Det handlar om att flytta fokus från individer och det som anses bryta mot normer och istället titta på strukturer och ifrågasätta det som anses vara ”normalt”. I enkäterna kan vi bland annat se att personal efterfrågar forum för dessa

V I S S A G R U P P E R M E R U T S AT TA

diskussioner och att detta ska genomsyra hela verksamheten.

Det är av stor vikt för personal att få kunskap kring hur de ska få syn på kränkningar och agera när de uppstår. De är inte bara skyldiga enligt lag utan det handlar dessutom om att främja tillit och förtroende för elever. Vuxna i skolan är barare av värdegrunden, inte bara i ord utan även i handling. Om var fjärde elev i åk 6-9 inte berättar för en vuxen säger det även något om bristande tillit till vuxna som inte gör värdegrunden i handling. Då blir kränkningar normaliserade i skolmiljön, såväl i det pedagogiska, som den sociala och till viss del den fysiska.

47%

av eleverna i årskurs 6-9 anser att lärarna ibland, sällan eller aldrig reagerar när någon blir kränkt.

(18 % svarar att personalen alltid reagerar.)

25%

av de som blivit kränkta/mobbade i årskurs 6-9 har inte berättat det för någon.

6 European Union Agency for Fundamental Rights (fra.europa.eu/sv) 7 Ungdomsstyrelsen (2010). HON HEN HAN. En analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner. 2/8/2010. Ungdomsstyrelsen.

8 Ylva Bjereld, Kristian Daneback & Max Petzold (2014): Differences in prevalence of bullying victimization between native and immigrant children in the Nordic countries: A

parent-reported serial cross-sectional study. Child: Care, Health and Development

FRIENDSRAPPORTEN 2017

25

INNEHÅLL

Skolans otrygga platser ”Jag går aldrig på toaletterna i skolan för det har varit några som har tryckt emot när jag har försökt komma ut.”

De allra flesta elever känner sig trygga på sin skola (79 % på mellanstadiet och 84 % på högstadiet). Men det är ändå många elever som upplever vissa platser som otrygga på skolan. Både på mellanoch högstadiet är det toaletter och omklädningsrum

som ligger i topp gällande otryggheten. Många elever berättar att det handlar om att toaletterna öppnas utifrån, elever bankar på dörren eller rycker i handtaget. Vilket leder till att vissa elever inte går på toaletten på hela skoldagen.

Otrygga platser Åk 3-6

Åk 6-9

19%

14%

6%

15%

11%

1. Toaletter

2. Omklädningsrum

3. Skolgård

1. Toaletter

2. Omklädningsrum

Vuxennärvaro ökar tryggheten I enkäten frågar vi eleverna vad de vuxna kan göra för att skapa trygghet på skolan, återkommande är mer vuxen närvaro. Exempelvis fler rastvärdar önskas både på mellan- och högstadiet. Detta tyder på att vuxnas närvaro påverkar positivt och skapar trygghet bland eleverna.

Det är viktigt att vuxna ser alla barn. I årets enkäter kan vi se att 26 % på mellanstadiet och 17 % på högstadiet känner sig ensamma i skolan. Vuxna är generellt bättre på att se och reagera på kränkningar som hörs och syns. Både på mellan- och högstadiet är psykiska/sociala kränkningar näst vanligast, efter verbala. Många elever som Friends möter berättar att det är de psykiska/sociala kränkningarna som är jobbigast att utså och att det är dem som de vuxna sällan ser.

26

FRIENDSRAPPORTEN 2017

9% 3. Korridorer

Mobbingen är som en osynlig mobbing som ingen märker men den finns ändå där. Den är pågått ganska länge men inte dagligen utan oregelbundet, ibland känner man sig ensam, bortglömd. Jag vet inte riktigt när jag senast kände mig riktigt glad. – elev Om eleverna inte litar på vuxna eller har förtroende är det svårt att samtala, både när det gäller förbyggande och akuta insatser. På mellanstadiet är det 79 % av eleverna som svarar att de har någon vuxen på skolan att prata med om de skulle bli illa behandlade eller kränkta. På högstadiet svarar 64 % ja på samma fråga. Hälften av eleverna på högstadiet berättar inte för någon personal om de märker att en elev blir illa behandlad/kränkt, och nästan var femte elev upplever att personalen sällan eller aldrig agerar när elever blir kränkta.

S KO L A N S OT RYG G A P L AT S E R

Är rädd att någon ska tycka att man är tjock eller att det är fel på sin kropp – elev

FRIENDSRAPPORTEN 2017

27

INNEHÅLL

Röster

från personalen Personal i skolan har en stor önskan och vilja att skapa en trygg skolmiljö, och majoriteten av känner sig motiverade att arbeta med likabehandlingsfrågor. Över hälften tycker att personalgruppen är motiverade i arbetet med trygghets- och likabehandlingsfrågor och lika många tycker att likabehandlingsarbetet är levande och genomsyrar skolans arbete. Nästan åtta av tio anser att de får stöd från sina kollegor i likabehandlingsarbetet och två av tre anger att deras chef prioriterar arbetet. Dock är det många som skulle vilja göra mer, och efterfrågar strukturer för ett ännu bättre arbete.

Hur vi ska motverka sexism och rasism. Hur ska vi diskutera följande frågeställningar i en skola som ligger i ett homogent område – personal Personal efterfrågar metoder så de kan levandegöra värdegrundsarbetet, exempelvis genom övningar såsom rollspel. De efterfrågar även kunskap kring aktuell forskning och hur de kan jobba främjande utifrån dessa, samt fördjupad kunskap kring exempelvis HBTQ-frågor och kränkningar på nätet.

Men det som allra flest efterfrågar är mer tid. Mer tid att få samtala kring och diskutera skolans värdegrundsarbete. För att arbetet mot mobbning och diskriminering ska vara effektivt och långsiktigt är det viktigt att arbetet genomsyrar hela skolan och att all personal och alla elever är involverade. För att skapa en trygg skola är det viktigt att vuxna i skolan ges de rätta förutsättningarna för att kunna ansvara för elevernas trygghet. För detta krävs det tid.

Sexuella trakasserier behövs belysas mer – personal

28

FRIENDSRAPPORTEN 2017

Huvudmannen har ansvar för skolan Det är huvudmannens ansvar att skolan följer skollagen och diskrimineringslagen och ser till att personalen har tillräckligt med kunskap och stöd.

Att varje skola bedriver ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling och diskriminering av elever är inte en skyldighet hos enskilda lärare, det ansvaret ligger hos huvudmannen. En lärare eller annan personal som får veta att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering måste anmäla detta till rektorn. Rektorn är i sin tur skyldig att anmäla detta till huvudmannen som skyndsamt ska utreda omständigheterna och vidta åtgärder för att förhindra kränkande behandling i framtiden. I kommentarerna vittnar många ur skolpersonalen att de saknar avsatt tid till att följa upp de fall av kränkningar som upptäcks.

Huvudmannen är den som äger skolan, det vill säga kommunen eller en enskild aktör som driver en friskola.

Anser du att du har tillräckligt med kunskaper i trygghets- och likabehandlingsfrågor?

67% 7%

26%

Nej

Delvis

Ja

RÖSTER FR ÅN PERSONALEN

Upplever du att du får stöd från dina kollegor i arbetet med trygghets- och likabehandlingsfrågor?

Vet du hur du ska agera om du bevittnar eller får veta att en elev blivit kränkt av en annan elev eller någon i personalen? (Fråga till skolpersonalen) Annan elev

Personal

77% 89%

4% Nej

72%

19% Delvis

Ja

Upplever du att personalgruppen är motiverad i likabehandlingsarbetet?

2%

9%

9%

Nej, inte alls/Nej, i ganska liten utsträckning

19%

Delvis

Ja, i ganska hög utsträckning/ Ja, i mycket hög utsträckning

64% 6% Nej

Hur ska jag som vuxen i skolan agera om kränkningar inträffar?

30% Delvis

1. Ingrip & rapportera Ja

Upplever du att likabehandlingsarbetet är levande och genomsyrar skolans arbete?

Personal på skola ska agera när de bevittnar, får kännedom eller har misstanke om att en elev är utsatt. Rapportera till ansvarig lärare, trygghetsteam samt rektor.

2. Utred & planera insatser Utred händelsen omedelbart, ta kontakt med vårdnadshavare, bedöm insatser och upprätta åtgärdsprogram vid behov.

3. Dokumentera

63%

Dokumentera arbetet och alla åtgärder som gjorts från den tidpunkt då skolan fick kännedom om händelsen.

4. Följ upp & utvärdera

8% Nej

Har kränkningarna upphört eller finns det behov av nya insatser? Utgå alltid från elevens upplevelser och om hen tycker att åtgärderna gett önskad effekt.

29% Delvis

Ja

FRIENDSRAPPORTEN 2017

29

Framgångsfaktorer för att förebygga mobbning Det finns ett antal faktorer som har visat sig effektiva för att förebygga mobbning och kränkningar – även om det inte finns några universallösningar.

Grunden är att skapa en samsyn gällande vad en trygg skola innebär och hur man når dit. I den processen behöver varje enskild skola, arbetslag och klass utgå ifrån sina egna behov och förutsättningar och utveckla insatser som baseras på den egna situationen. Genom att utgå fån en ”hela-skolan-ansats” involveras alla på skolan; lärare, all personal, elever samt deras vårdnadshavare. Arbetet för en trygg skola är ett ständigt pågående arbete.

1

SKAPA SAMSYN Alla som arbetar på en skola ska veta vart gränsen för en kränkning går, och därutöver ha gemensamma strategier för hur man ska agera om den gränsen överskrids. Elever, personal och vårdnadshavare behöver en samsyn när det gäller vad värdegrunden innebär i praktiken. Trygghetsfrågor behöver ständigt vara på agendan för att upprätthålla en gemensam värdegrund på skolan.

Främjande arbete vilar på det faktum att skolan varken är eller ska vara värdeneutral – skolan ska aktivt främja allas lika värde och motverka alla tendenser och uttryck till förtryck och ojämlikhet

2

INKLUDERA ALLA Alla vuxna i skolan ska förmedla och stå upp för skolans värdegrund både på och utanför lektionstid. Trygghetsarbetet ska vara närvarande i det dagliga arbetet och inte enbart förläggas till enskilda tillfällen som temadagar, mentorstid eller särskilda lektioner. Värdegrunden ska införlivas i det systematiska kvalitetsarbetet med tydliga analyser, mål, planering och uppföljning.

30

FRIENDSRAPPORTEN 2017

3

UTGÅ FRÅN SKOLANS SITUATION Att kartlägga den egna skolans behov och förutsättningar är fundamentalt för ett framgångsrikt trygghetsarbete. Varje skola måste utgå från sin unika situation för att veta vilka åtgärder som behövs. Både elever och personal behöver vara delaktiga i kartläggningen och ge sin bild av till exempel trygghet, trivsel och förekomst av kränkningar och mobbning. En skola kan kartlägga på olika sätt, exempelvis genom enkäter, observationer, intervjuer, trygghetsvandringar etc.

4

ELEVERNA ÄR EXPERTER Barn och unga känner sin egen skola.

En förutsättning för att lyckas skapa en trygg skola är att eleverna inkluderas i skolans trygghetsarbete. Utgångspunkten är att eleverna ska vara med i både problemformulering, åtgärder och utvärdering av skolans arbete. På så sätt blir insatserna bättre förankrade i skolan samt mer relevanta och effektiva.

5

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Skolan ska kontinuerligt kartlägga, analysera, planera och utveckla sitt arbete.

För att veta att man är på rätt väg behöver insatserna dokumenteras, utvärderas och följas upp löpande. Visar det sig att arbetet inte leder till att situationen förbättras behöver nya åtgärder tas fram.

Det är viktigt att det är tydligt vem som ansvarar för vad och att det finns väl förankrade rutiner.

F R A M G Å N G S FA K TO R E R F Ö R AT T F Ö R E BYG G A M O B B N I N G

Lagstiftning

Plan mot kränkande behandling

I skollagen och diskrimineringslagen regleras vilka rättigheter elever har och skolans skyldigheter att leva upp till kraven. I skollagen och diskrimineringslagen framgår också de krav som ställs på huvudmannen för verksamheten.

Skolor ska varje år upprätta en plan mot kränkande behandling och aktivt arbeta med åtgärder mot diskriminering. Denna plan kallas ibland även för likabehandlingsplan. Planen ska beskriva vilka åtgärder som planeras och hur dessa ska genomföras och följas upp. Dokumentet ska också innehålla beskrivningar av hur skolans främjande och förebyggande arbete ser ut samt vilka akuta rutiner skolan har om en kränkning skulle uppstå. Detta ska utgå ifrån en kartläggning av barnens situation.

Lagen slår fast att om en anställd på skolan får reda på att en elev känner sig kränkt eller mobbad har den anställde så kallad handlingsplikt. Handlingsplikten innebär att skolan måste utreda och förhindra att kränkningarna fortsätter så snart som möjligt. Personal på skola eller förskola som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är skyldiga att anmäla detta till rektorn eller förskolechefen. De måste i sin tur ta detta vidare till huvudmannen. Skollagen och diskrimineringslagen säger att skolan varje år måste kartlägga situationen för barnen och utifrån det arbeta med förebyggande och främjande åtgärder för att förhindra mobbning.

Skolans elever ska engageras i arbetet med att ta fram, följa upp och utvärdera planen och det är viktigt att det framgår hur det har gått till. Utöver det ska planen innehålla beskrivningar av vem som har ansvar för vad samt hur barn, elever och föräldrar fått kännedom om innehållet.

Från och med 1 januari 2017 gäller nya bestämmelser om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen. De nya reglerna innebär att arbetet med aktiva åtgärder ska bedrivas i fyra steg. Utbildningsanordnare ska: • • • •

undersöka om det finns risker för diskriminering – inklusive trakasserier och sexuella trakasserier – eller repressalier (bestraffning) eller andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter analysera orsakerna till de risker och hinder som har upptäckts åtgärda – genomföra åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter följa upp och utvärdera arbetet

Arbetet ska genomföras och dokumenteras löpande.

Källa: do.se

FRIENDSRAPPORTEN 2017

31

INNEHÅLL

Så jobbar Friends Friends utbildar skolpersonal för att ge dem verktyg att arbeta förebyggande mot mobbning och diskriminering.

Friends utbildningar och arbetsmaterial utgår från skollagen, diskrimineringslagen samt skolans läroplaner. Utbildningarna syftar till att ge kunskap och konkreta verktyg för att långsiktigt förhindra och förebygga kränkningar samt främja allas lika värde. Innehållet i utbildningarna baseras på omfattande forskning om hur skolan effektivt kan förhindra mobbning och diskriminering, men också på Friends mångåriga erfarenhet av trygghetsarbete.

Genom att utbilda hela skolan i arbetet mot kränkningar, trakasserier och diskriminering når ni till-

32

FRIENDSRAPPORTEN 2017

sammans målet med en trygg och jämlik skola.

Friends utbildningar i skolan innefattar såväl en analys av skolans kartläggning, som förebyggande och främjande arbete. Därefter utgår arbetet framåt utifrån vad som passar skolan bäst. Arbetet bedrivs systematiskt med kontinuerlig uppföljning, utvärdering och analys av de skolspecifika insatserna och varje skola kan årligen mäta resultatet för sitt arbete.

De olika utbildningsstegen bygger på varandra, och varje steg sträcker sig över flera år.

SÅ JOBBAR FRIENDS

Friendsprogrammets innehåll Friendsprogrammet är ett treårigt program från Friends som innehåller följande insatser: Kartläggningsenkät Webbaserade ålders/språk-anpassade enkäter (engelska, somaliska och arabiska) som fylls i av samtliga elever och all personal. Resultatet visar trygghet och trivsel på skolan, förekomst av kränkningar och trakasserier, otrygga platser samt elevers och personals upplevelse av likabehandlingsarbetet.

Elevträff (åk 3-6, åk 7-9, gymnasiet) Elevträffen vänder sig till elevrepresentanter på skolan. Under en gemensam workshop fördjupar vi oss i svaren från kartläggningen. Tillsammans med eleverna analyserar vi orsakerna till resultaten samt utvecklar förslag på åtgärder för skolan.

Skolledarträff Vi går igenom skolans kartläggningsresultat tillsammans med skolledning och lägger upp en strategi för det fortsatta trygghetsarbetet på skolan utifrån kartläggningen och elevträffen.

Personalutbildning Personalutbildningen vänder sig till all personal på

skolan. Vi ger kunskap och verktyg för att förstå förekomsten av kränkningar samt arbetar med att ta fram konkreta åtgärder utifrån skolans kartläggningsresultat och elevernas fördjupande analyser.

Mentorsutbildning (åk F-6, 7-9, gymnasiet) En praktisk utbildning i metodik och teori för ett främjande arbete. Utbildningen riktar sig till undervisande personal på skolan och utgår från Friends Temabok. Utbildningen innehåller praktisk metodik och bygger på att prova och diskutera olika sätt att arbeta med värdegrundsfrågor i klassrummet.

Trygghetsteamsträff Träff med nyckelpersoner/trygghetsteam. Här har skolan möjlighet att diskutera utifrån exempelvis områden som; arbetet med elevrepresentanter, det systematiska trygghetsarbetet på skolan eller skolans plan mot kränkande behandling Arbetsmaterial Temaböcker, arbetsmaterial för arbetslagsträffar. De nivåanpassade temaböckerna är Friends metodmaterial för arbete i klasserna. Arbetslagsträffarna är färdigplanerade diskussionsunderlag för att använda i arbetslagen.

Schysst på nätet Genom Friends schysst på nätet-paket hjälper vi skolor att utveckla arbetet mot kränkningar på nätet.

Vi riktar oss till elever, personal och vårdnadshavare.

Personal och vårdnadshavare erbjuds kunskap och praktiska verktyg för hur man kan förebygga kränkningar och bidra till ett schysstare klimat på nätet. Med vår elevföreställning vill vi inspirera elever att själva reflektera över det sociala livet på nätet och bli medvetna om de val som görs där.

Personalutbildning Under utbildningens första del erbjuds en teoretisk bakgrund. Under utbildningens andra del får personalen tillsammans arbeta med att skapa ett ramverk för skolans fortsatta arbete mot kränkningar på nätet och för ett schysstare klimat på nätet.

Vårdnadshavarutbildning Under utbildningens första del erbjuds en teoretisk bakgrund. Under utbildningens andra del får vårdnadshavarna tillsammans arbeta med att skapa ett ramverk för hur de tillsammans med barn och skola kan bidra till ett schysstare klimat på nätet.

Elevföreställningen Gilla mig (4-6, 7-9, gymn.)

I vår åldersanpassade föreställning ”Gilla mig” får vi möta några ungdomar som går på samma skola i en vanlig svensk småstad. Berättelsen handlar om när ett stort bråk bröt ut på nätet mellan eleverna.

Syftet med föreställningen är att inspirera elever till att själva reflektera över det sociala livet på nätet.

Föreställningen efterföljs av en kort inspirationsföreläsning. Till elevföreställningen finns ett handledningsmaterial att arbeta vidare med i klassen.

FRIENDSRAPPORTEN 2017

33

Vanliga frågor & svar

?

?

?

Vad är det för skillnad på mobbning och kränkningar?

Kränkande behandling är det begrepp som används i skollagen och definieras som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Mobbning är när någon utsätts för kränkningar vid flera olika tillfällen. Den som är utsatt för mobbning kan uppleva sig i underläge och ha svårt att försvara sig. Mobbning är ett begrepp som hjälper oss att förstå systematiken i kränkningar och trakasserier.

Hur vanligt är det med nätkränkningar?

Enligt Friends Nätrapport 2017 har en tredjedel av de unga blivit utsatta för nätkränkningar under det senaste året. 18 % av tjejerna och 6 % av killarna har blivit utsatta för sexuella trakasserier på nätet det senaste året. Mer info om kränkningar på nätet finns på friends.se/fakta-forskning/rapporter/natrapporten/.

Vad kan man som elev göra om någon blir utsatt för mobbning?

Om du som elev blivit kränkt eller ser någon annan bli illa behandlad bör du prata med en vuxen som du har förtroende för. Det kan till exempel vara en vuxen i skolan, hemma, en tränare eller kompis förälder. Det är inte barns ansvar att stoppa mobbning – det är vuxnas.

Går det att stoppa mobbning?

Ja. Genom långsiktigt kontinuerligt förebyggande arbete så minskar mobbningen. Forskning visar att ett effektivt sätt att jobba för att minska mobbning är en så kallad ”hela skolan-ansats”. Det innebär att lärare, övrig skolpersonal, elever och föräldrar ska involveras i arbetet för att tillsammans skapa en trygg miljö. Efter ett år med Friendsprogrammet minskar mobbningen i snitt med 24 %.

Hur vet jag som vårdnadshavare om mitt barn är utsatt för mobbning och vad kan jag göra?

Du känner ditt barn bäst. Fundera om det skett en förändring i barnets beteende, exempelvis att ditt barn inte tar med sig kompisar hem och inte heller vill gå hem till någon kompis. Ett annat tecken kan vara en ovilja att prata om skolan eller att barnet drar sig undan och inte vill gå till skolan.

Det kan vara svårt att berätta att man är utsatt, därför är det viktigt att prata med sitt barn och visa att man finns där. Visa intresse för skolan och ställ frågor om kompisar och hur stämn-ingen är.

Om det framkommer att ditt barn är utsatt så tala om för ditt barn att det är de som kränker eller mobbar som uppträder felaktigt.

Betona att det inte är barnets fel – vem som helst kan råka ut för kränkningar eller mobbning. Var tydlig med att situationen kan förändras. Kom överens med ditt barn om hur ni ska ta kontakt med skolan och vem ni ska prata med.

34

VA N L I G A F R ÅG O R & S VA R

Tips! På friends.se kan du öva på hur du kan agera om du misstänker att ditt barn är utsatt för mobbning. I webbkursen Friends snabbkurs för vuxna: att stötta ditt barn till en trygg skola, tar du rollen som vårdnadshavare till 12-åriga Kim och får öva på situationer som kan uppstå när mobbning förekommer.

Mitt barn är utsatt för mobbning och skolan gör inget/inte tillräckligt, vad kan jag som förälder göra?

Om du inte är nöjd med det som lärarna, rektorn och den som driver skolan gör för att förbättra situationen kan du göra en anmälan till BEO. För mer info beo.skolinspektionen.se/sv/For-foraldrar/

Mitt barn utsätter andra, vad kan jag göra?

1. Prata med och lyssna på ditt barn om det som händer.

2. Skapa en handlingsplan tillsammans med ditt barn för att skapa förändring.

3. Skapa en positiv kontakt med skolan.

4. Stötta ditt barn och visa att det är handlingarna och inte ditt barn som är fel.

5. Uppmuntra barnet när mobbningen har upphört.

Mitt barn är utsatt, vad kan jag göra?

1. Prata med och lyssna på ditt barn om det som händer.

2. Prata med ansvarig klasslärare eller mentor.

3. Kontakta rektorn på skolan.

4. Om du inte får hjälp av skolan, gå vidare till kommun eller annan huvudman.

5. Om du inte tycker att skolan gör tillräckligt kontakta BEO eller DO.

FRIENDSRAPPORTEN 2017

35

Friends huvudsponsorer: