Kustens kastaler - exklusiva för Östkusten?

Kustens kastaler - exklusiva för Östkusten? Adam Engvall

Iden region inom den skandinaviska halvön som idag är känt som Sverige sker flera olika politiska beslut och händelser under 1100-talet som inte bara skulle påverka invånarna i dess samtid utan även flera generationer efter det. Under 1100-talet sker nämligen en stor samhällsförändring över hela Skandinavien, som på flera sätt närmar sig det kontinentala Europa. Initialt tänker de flesta på kyrkobyggnationen vilket är riktigt, däremot innebär denna samhällsförändring mer än ett religionsskifte och kyrkobyggnationer utan även statens framväxt och utvecklingen av den internationella handeln.1 Mycket av förändringarna kan härledas till den kristna världens ideal som institutionaliseringen och förändringen från ett tidigare släktbaserat samhälle till ett samhälle baserat på klass.2 Kort sammanfattat går det att intyga att 1100-talet är en innehållsrik period där mycket händer på ett stort område. 1100-talets stora samhällsförändring kommer i denna artikel belysas genom utvecklingen av försvar där framförallt kastalerna kommer lyftas fram. Vad är då en kastal? Kort sagt definieras det som ett medeltida försvarstorn, men av många anledningar är diskussionen om kastaler mycket mer komplex än så. Kastaler karaktäriseras ofta av sin närhet till kyrkor, vilket gör deras tolkningsbild svår eftersom de oftast är äldre än kyrkorna. Flertalet av kastalerna i Sverige finns framförallt bevarade på Gotland där många av dem går att se,

1 Blomkvist 2010, 82. 2 Hansson 2006, 28. antingen hela eller som ruiner. Nationellt finns det en stor spridning med kastaler från Jämtland i norr, till Skåne i söder. Kastaler finns oftast i närheten av kyrkor och/eller vattendrag. En koncentration av kastalerna går att urskilja på Sveriges östkust där platser med kastaler under slutet av medeltiden utvecklades till borgar. Exempel på sådan utveckling finns i Tre kronor, Stockholm, Borgholms slott på Öland och Kalmar Slott. Utanför Sverige finns kastaler även i Danmark, i synnerhet Bornholm, på Åland och i Norge. På Sveriges västkust finns enligt min kännedom inga bevarade kastaler eller större studier angående kastaler. Undantaget i detta fall finns från staden Kungahälla vid dagens Kungälv där uppgifter om att ett försvarstorn eller kastal har funnits.3 Dessvärre kan det utan arkeologisk undersökning eller en tydligare avbildning inte sägas vad det rörde sig om. Hur kan det då förklaras att västra Sverige har en sådan total avsaknad av kastaler till skillnad från den östra? Anledningen är inte att västra Sverige var mindre utvecklat eller inte lika utsatt för denna samhällsförändring. Förklaringen kan nog ligga i att Östersjön under denna tid var ett område som inte bara hade en eskalerande handel utan också var en turbulent miljö som innehöll pirater och korståg. Avsaknaden av kastalerna på västkusten behöver nödvändigtvis inte betyda att det inte hade samma efterfrågan på försvar där utan kan dels vara följden av färre undersökningar om kastaler, annorlunda byggnads-

3 Ekroll, i tryck.

material eller kunskapsbrist. En ytterligare tanke kan vara att det riddar- eller krigsideal som i övriga Europa var lockande för överheten kom till Gotland tidigare som en följd av det idéutbytet som pågick som en konsekvens av den utökade handeln och korstågen.

Byggnadsmaterial På Gotland är byggnadsmaterialet på kastalerna oftast kalksten eller sandsten, en produkt som är väldigt lokal på ön och därför väldigt nära till hands. Trots denna närhet till stenbrott krävs även en kunskap om att arbeta med sten. Under medeltid fanns kunskapen om att arbeta i trä i regel hos varje bonde. Det finns däremot en stor nackdel att bygga i trä, då det är lättantändligt och betydligt lättare att förstöra.4 I dokument från Henrik ”Lejonet” av Sachsen? eller Henrik av Lettland nämns att murare lånades in från Gotland för att uppföra borgen Yxkull. Genom det dokumentet står det klart att den kompetensen fanns på

4 Hansson 2011, 14.

Bild 1. Sundre. Foto: Olivia Gustafsson 2020. Gotland vid den tidpunkten.5 Orsaken till att kastaler i sten återfinns på Gotland och att den kompetensen fanns där, är förmodligen en konsekvens av handel och idéutbyte. Den gotländske historikern Nils Blomkvist menar att detta beror på en arbetskraftinvandring till Gotland där individer med rätt kompetens grundade hantverksskrån och anlitade stenhuggare. Denna invandring omfattade även arbetsgrupper till gårdar.6 Kastaler byggda i trä är dessutom svårare att återfinna arkeologiskt eftersom de är uppbyggda av organiskt material och tenderar att förmultna. Träkastaler förekommer i Norge men hur vanligt kastalbygget varit är osäkert eftersom majoriteten är kända genom historiska källor och endast ett fåtal framkommit genom arkeologiska undersökningar. Problematiken där har även varit arkeologer som tolkar kastalerna till något annat. Detta beror på att forskningen tolkat det medeltida Norge som ett egalitärt samhälle där inget behov av försvarstorn fanns. Denna tolkning har dock på senare tid börjat kritiseras.

Storgårdar på Gotland På Gotland finns en liknande tolkning över kastalernas förflutna vilket gör att de blir svårplacerade i den rådande historiebeskrivning. I periferin till diskussionen om kastalerna har det även, under en längre tid, pågått en diskussion om huruvida storgårdar existerat på Gotland eller inte. På Gotland finns det nämligen inga skriftliga källor som pekar på att det har funnits en adel på Gotland och några svenska ämbetsmän fanns inte placerade där under medeltiden.7 En av flera som debatterar för storgårdars existens är Anders Andrén, professor emeritus vid Stockholms Universitet. Andrén lyfter fram flera intressanta argument för storgårdars existens på Gotland. Innan vi går in på det mer krävs ett förtydligande. Detta gäller definitionen av storgårdar. Storgårdar på Gotland skiljer sig avsevärd från de storgods som fanns i andra delar av Sverige

5 Yrwing 1978, 123. 6 Blomkvist 2010, 82. 7 Yrwing 1978, 89.

där en ägare hade kontroll över flera gårdar.8 På Gotland finns, som tidigare nämnt, ingen tydlig dokumentation över att en adel har existerat på ön. Däremot menar Andrén att indikationer som talar för storgårdars existens finns hos de ”aristokratiska uttryck” i olika kyrkor. Andrén förklarar ”aristokratiska uttryck” som karaktärsdrag där spår av en donator finns i kyrkbyggnaden. Dessa uttryck ter sig på olika vis men är framförallt vanliga i södra Skandinavien. På Gotland finns dessa uttryck i ett fåtal kyrkor. Dessa inkluderar kyrkor som Follingbo som har ett bevarat galleri, Hablingbo med ett extra fönster, Halla med en eventuellt markerad tornvåning samt Hejnum med en högt sittande dörr i tornet.9 Ett ytterligare argument som Andrén presenterar är likheten mellan flertalet/en del socken och gårdsnamn. Detta talar för att en storgård med samma namn som socknen troligen låg bakom uppförandet av kyrkan. Andrén menar alltså

8 Andrén 2009, 41. 9 Andrén 2010, 39 & anf litteratur.

Bild 2 . Kastalen i Gammelgarn. Foto: Olivia Gustafsson 2020. att storgården och kyrkan haft samma namn men när sockenbildningen först i ett senare skede ägde rum, ändrades socknens namn för att undvika förväxling med storgården. I sin artikel från antologin saga och sed från 2009 beskriver Andrén fem olika scenarion för hur det skulle kunna gått till.

1: Namnet på socknen markerar ett kollektiv istället för storgården, vilket kan kopplas till sockennamn med ändelsen -bo, som gården Barlingi – Barlingbo, gården Fardlinge – Follingbo och Kräklings - Kräklingbo. Denna typ av sockennamn är tidigast belagd från en gravsten daterad 1296 som nämner Grötlingbo socken.

2: En ytterligare åtgärd var att storgårdens namn fick ändelsen - gård för att skilja på socken och gård. Detta exempel syns i Hallegård i Halla, Endregård i Endre samt Sandegården i Sanda. Denna distinktion ses i gravstenar under 1200 – 1300 -tal.

3: Storgårdens namn ändrades till kyrkbyn eller kyrkobyn för att skilja på gård och sockennamnet, Detta finns skriftligt belagt när det finns dubbla benämningar på samma person som i ett dokument från 1400-talet nedtecknar som Olof Etelhem men vars sigill nämner Olof Kyrkeby.

4: Storgården omvandlades till en prästgård. Förmodligen är prästen i den nya socken en familjemedlem inom den tidigare storgården. Omvandlingen till prästgårdar är något som sker under 1200-1300 tal.

5: Den tidigare storgården har delats itu vilket ledde till att nya namn tillföll på de nya parterna. Det är förmodligen förklaringen till varför flera kända gårdsnamn finns belagda på medeltida gravstenar samt inskrifter under en tid då sockennamn inte existerade. Socknar där denna typ av namnskifte kan vara aktuellt är Alskog, Anga, Garda, Ekeby och Sundre.10

10 Andrén 2010, 35ff.

Det är till denna storgård som Andrén även vill koppla kastalerna till. Kastalerna byggdes av storgårdens innehavare för att skydda gård och kyrka i en tid när Östersjön var en orolig plats där både plundringar och människorov förekom. En annan forskare som för en liknande åsikt är arkeologen Ola Kyhlberg, som menar att kastaler byggts för att överheten skulle kunna uttrycka sin makt i ett samhälle som blev mer polariserat med fokus på individuell makt, inflytande och kapital. Eftersom kastaler byggdes i en tid när de flesta hus på Gotland är byggda i trä måste kastalerna i sten utmärkt sig i landskapet.11 Trots Andréns notering om storgårdarna och deras likhet med sockennamnet finns det flera som motsätter sig tanken att kastaler ska vara en del av storgårdarna och att dessa storgårdar ens har existerat. Den forskare som främst har diskuterat emot Andréns åsikter är den förre länsantikvarien på Gotland Tryggve Siltberg. Han hävdar att en sådan stratifiering som Andrén menar fanns med storgårdarna inte fanns på Gotland. Detta vågar Siltberg påstå eftersom det inte finns några skriftliga belägg och att en sådan storgård inte påträffats genom någon arkeologisk undersökning. 12 Siltberg argumenterar för att kyrkorna uppförts av ett kollektiv exempelvis en bygd eller en föregångare till en socken. Siltberg argumenterar för detta genom att hänvisa att de gotländska kyrkorna i flera fall ligger centralt i socknen. Orsaken till likheten i namn mellan kyrka och storgård förklaras genom att kyrkans namn var en hänvisning till det närliggande gårdsnamnet.13 Eventuellt kan det även bero på att kyrkan fick namnet efter den gård som bidrog med mest i uppförandet av kyrkan.14 En ytterligare indikation på att det var ett gemensamt uppförande av ett kollektiv vittnar en inskrift i Anga kyrka om. På en kyrkvägg finns det en runskrift som ordagrant nämner alla uppförare vid namn och med hur mycket de bidragit till kyrkobyggnationen.15

11 Kyhlberg 1991, 251. 12 Siltberg 2011, 127. 13 Siltberg 2011, 128. 14 Siltberg 2011, 129. 15 Svedjemo 2014, 196. En ytterligare fundering av skeptikerna till storgårdarnas existens på Gotland, ifrågasätter dem eftersom inga tydliga indikationer eller för den delen spår av storgårdar finns på Gotland.16 Andrén hänvisar till de många medeltida stenhus som finns bevarade på Gotland och menar att dessa är en indikation på storgårdarnas existens på Gotland.17 De studier som gjorts av stenhusen visar att det är högst osäkert vilka ägarna var och vilka som innebodde dem.18 Sentida källor och de fåtal samtida källor visar ändå på att de var inflytelserika personer. Gustaf Svedjemo förklarar det som att stenhusen visar på att det fanns skillnader i inflytande och ekonomi i det gotländska samhället, 19 men att detta inte byggdes på landägande och därför gäller inte konceptet storgårdar på Gotland.20 Samtidigt finns det idag ingenkänd tolkningsbild för kastaler hos dem som inte tror att storgårdar funnits på Gotland.

Utbredning av kastaler på Gotland Kastalernas utbredning på Gotland sammanfaller inte i något stort med utbredningen för stenhus på Gotland. De fåtal fall där detta syns är Mynttornet på gården Fardrume i Rute och en nämnd men ej bevarad kastal i Kattlunds i Grötlingbo. Skulle Andréns teori om kastalernas koppling till storgårdarna stämma så betyder det att flera av kastalerna till stenhusen är helt borta och inga spår återstår. Antalet kastaler på Gotland är förvisso oklart och okänt. Flertalet av de påstådda kastalerna är inte undersökta och återstår endast som vaga husgrunder. Av de som står helt bevarade eller delvis bevarade framkommer ett mönster med kastalbyggnationer från Lärbro i norr till Sundre i söder. Forskningen är oenig om vilka kastaler som är tydliga men de som nämns i de allra flesta fall är Fröjel, Gammelgarn, Gothem, Hamra, Kräklingbo, Kruttornet (Visby), Lärbro, Sundre, Västergarn och Öja. Gotland är även unikt eftersom det har en

16 Svedjemo 2014, 194. 17 Andrén 2011, 234. 18 Qviström 1995, 36. 19 Svedjemo 2014, 189. 20 Svedjemo 2014, 195.

blandning av fyrkantiga och runda torn på en förhållandevis liten yta. De runda är i minoritet och inkluderar endast Öja, Sundre och Västergarn. Traditionellt så har även Hamra inkluderats i denna grupp men moderna utgrävningar av platsen visar på att kastalen är fyrkantig.21 Formskillnaden har diskuterats flitigt inom forskningen och det råder fortfarande osäkerhet vad den representerar. Tidigare diskuterades om detta berodde på kronologiska skillnader vilket är svårt att säga säkert eftersom bara tre kastaler är daterade. Utifrån dessa dateringar (Gammelgarn 1215, Kruttornet 1155 och Hamra 1030) kan en stor spridning av byggnationen utrönas, men inte mer än så. Anledningen till denna form skillnad är osäker men det representerar troligtvis skillnader i influenser. Linda Qviström har noterat att det finns flera olika uttryck mellan Storsudret och norra Gotland, något som kanske även gäller för kastalerna.22

Slutsats I artikeln har jag försökt göra en lättare presentation av kastalerna och varför dessa är svårtolkade på Gotland. Samt gjort en snabb genomgång av varför dessa saknas på Sveriges västkust. Kastaler är ett fenomen som för närvarande inte är ett aktuellt forskningsområde varken akademiskt, uppdrags arkeologiskt eller inom museiverksamheten. Detta beror delvis på att arkeologiska rester av kastaler är svårtolkade. Kastaler hamnar även, enligt min personliga uppfattning mellan olika forskningsvärldar som antingen fornborgar eller medeltida borgar, två ämnen som diskuterats flitigt inom forskningen. Vill ni läsa mer om Gotländska kastaler hänvisar jag till min masteruppsats ”Beredskap eller Kapprustning – något om de gotländska kastalerna”. 23

21 Hoffman 2019, 2018. 22 Qviström 1995, 40. 23 Engvall 2020. Referenslista Andrén, A. 2010. Vem lät bygga kyrkorna på Gotland I: Saga och Sed 2009: Kungl Gustav Adolfs akademiens årsbok: annales Academiae Regiae Gustavi Adolph s. 31–59. Andrén, A. 2011. Kyrkor och gårdar på Gotland: svar till Tryggve Siltberg I: Fornvännen (106):3 s. 232-235. Blomkvist, N. 2010. Folk och gårdar på medeltidens Gotland I: Gutebygd 2010 Gotlands Hembygdsförbund årsskrift s. 61-127. Engvall, A. 2020. Beredskap eller kapprustning? – Något om de gotländska kastalerna Masteruppsats, Uppsala Universitet. Hansson. 2006. Aristocratic landscape: the spatial ideology of the medieval aristocracy Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Hansson, M. 2011. Medeltida borgar Maktens hus i Norden Lund: Historisk Media. Hoffman, C. 2019. Arkeologisk undersökning av RAÄ Hamra 11:1 på Hamra Borg (kastalruin) på fastigheten Stora Sindarve 1:12 Region Gotland Lst dnr 431-1700-2018 Arrendus. Hoffman, C. 2018. Arkeologisk undersökning av RAÄ Hamra 11:1 på Hamra St.Sindarve 1:12 samt Hamra s:27 Lst dnr 431-1086-2017. Kyhlberg, O. 1991. Gotland mellan arkeologi och historia: om det tidiga Gotland. Stockholm: Institutionen för arkeologi, Universitet. Siltberg. 2011. Kyrkolokalisering och eventuella storgårdar på Gotland – replik till Anders Andrén I: Fornvännen 106:2 s. 127-132. Svedjemo, G 2014. Landscape dynamics: spatial analyses of villages and farms on Gotland AD 2001700. Diss. Uppsala: Uppsala universitet Yrwing, H. 1978. Gotlands medeltid Visby: Gotlandskonst. Qviström. 1995. Medeltida stenhus på Gotlands landsbygd Cuppsats i medeltidsarkeologi HT 1995, Lunds Universitet. Ekroll (i tryck) The Tower6 conference.