Torsåkers kyrka

NÅGOT om Torsåkers kyrka

i ord & bild

FRUSTUNA FÖRSAMLING

2011

KYRKBÄNKARNA

Södermanlands äldst bevarade

GRAVVALVET I KORET Ingången en slät kalksten

SAKRISTIAN EN 8-HÖRNING

Foto: Anders Arman

Kyrkans namn kan tyda på att den byggts på en hednisk kultplats

Det finns inga dokument bevarade som berättar om när kyrkan byggdes, men dess västra del är äldst och härstammar troligen från 1100-talet, då en romansk stenkyrka byggdes.

Dess långhus torde invändigt ha varit fem gånger nio meter. Det avslutades med ett kvadratiskt kor 2,5 x 2,5 meter innanför en triumfbåge.

Av kyrkans torn är bottenvåningen kvar. Under 1200-talet förlängdes kyrkan till 16,5 meter. Tornet tillbyggdes på 1400-talet. Under 1500-talet förses kyrkan med tegelvalv av stjärntyp,

Omkring 1600 byggs nuvarande vapenhus. Omkring 1730 förlängs kyrkan åt öster genom det åttakantiga gravkoret som blev kyrkans kor. Eftersom gravkällaren inte kunde göras djup nog ligger koret högre än den övriga kyrkan. Den nuvarande sakristian byggdes 1772.

Kyrkans interiör präglas av att kyrkorummet är så långt i förhållande till den ringa bredden och det sent tillkomna koret.

Klotter från 1615 I Iesu nampn så fare vij hans godhet oc nåde stat os bij Gud Faders craft bevare os vel i thena dagh til lif och siel Anno 1615. C T W

I södra bänkkvarteret finns ovanstående inskuret. Dateringen innebär att detta är Sörmlands äldsta bänkinredning i en kyrka, komplett med riglar och gångjärn. På männens plats i kyrkan (sydsidan) finns en hatthängare. Bönderna skulle hänga upp sina hattar, så att de inte fromt kunde hålla dem framför ansiktet och göra dem till ett ”snarkohus”. De främre bänkraderna som är enklare gjordes troligen till kyrkans utvidgning på 1730-talet.

altare, altartavla och andra donationer Både nord- och sydmuren är ojämna strax öster om de motstående fönstren i kyrkans andra valvtravé från väster, här torde kyrkans ursprungliga östgavel ha funnits. I höjd med nischen i sydväggen börjar von Schevens tillbyggnad av kyrkan från 1730 talet.

Här stod under medeltiden kyrkans altare bortom pelarna som stod i hörnet till kyrkans dåvarande kor.

Kyrkans nuvarande altare tillkom 1991. Det bekostades av en donation från fru Eva Andersson och har ritas av domkyrkoarkitekten Jerk Alton och ersatte ett äldre väggfast altare av trä.

Donation av

Georg Bernhard von Scheven Altartavla med vapenbild Predikstol Silver till kyrkan Dopskålsbord

Altartavlan skildrar Nattvardens instiftelse. Den målades 1732 av kung Fredrik I:s hovkonterfejare Georg Engelhard Schröder. Den ingår i donationen till kyrkan 1735 av ägaren till Sörby, Georg Bernhard von Scheven, som då tilldelades ius patronatus dvs. rätten att tillsätta församlingspräst. I samma donation ingick även predikstolen och silver till kyrkan. Familjen von Schevens vapenbild finns på altartavlans ram som donators-skylt. Altartavlans ram kröns av Lammet på en Bibel (Upp. kap. 5) och en stjärnglob. Med ram kostade altartavlan 1 105 d. kmt. Schröders målning av

Nattvardens instiftelse finns i olika format i flera kyrkor. Den närmaste torde vara den av drottning Ulrika Eleonora 1739 skänkta altartavlan i större format i S:t Nicolai kyrka i Nyköping.

Predikstolen är troligen tillverkad i Norrköping av Niklas Österbom och har likheter med den av honom 1738 tillverkade predikstolen till Nyköpings S:t Nicolai kyrka. På predikstolen finns von Schevens vapen, namn och årtalet 1735. På väggen finns det hebreiska gudsnamnet JHVH omgivet av strålkrans, Under predikstolstaket Andens duva. Denna predikstol ersatte en äldre från 1652, som skänkts av Karin Bååt som tillsammans med sin då avlidne make Lars Eriksson Sparre ägt Sörby.

Av kyrkans medeltida kalkstensfunt från Gotland finns bara två bitar av foten kvar, vilka nu står i vapenhuset. I koret finns ett dopskålsbord av trä för kyrkans dopskål av silver. Det anses vara tillverkat av samme bildhuggare som gjort predikstolen och är en del av von Schevens donation i samband med kyrkans utvidgande.

Brudbänk

En enkel furubänk.

På sitsen finns Jesusmonogrammet IHS. Bänken dateras till 1500-talets slut. Den står för närvarande nedanför predikstolen.

Kyrkans första orgel donerades 1769 av dåvarande ägaren till Sörby, Erik Skjöldebrand. Nuvarande orgeln byggdes 1847.

sakri byggdes 1773 – 74 och delvis användes äldre murar vid nybygget. Genom att hörnen skurits av med tre nischer är rummet en åttahörning.

I det fjärde hörnet stod en spis, kyrkans första värmeanordning. I en av nischerna står en äldre kassakista. På denna står ett svart kors med bild i silver av Kristus. Denna bild satt ursprungligen på en mässhake från 1733 och användes en tid som altarkrucifix.

I sakristian hänger en krona med glaskläppar från tidigt 1700-tal. Den skänktes till kyrkan 1782 av ägaren till Sörby Jacob Hahr.

Kronan har tidigare hängt i koret.

Två malmkronor bär von Schevenska vapnet.

istian Huvudbaneret, som hänger över ingången till sakristian fördes i Georg Bernhard von Schevens begravningsprocession.

Von Scheven lär ha låtit inreda sin grav i ett nybyggt gravvalv i tornets bottenvåning.

Nedgången är igenmurad och det saknas varje form av minnesskrift över dem som vilar i valvet.

På 1730-talet revs kyrkans medeltida östgavel, långhuset förlängdes något och det åttakantiga gravkoret, som nu är kyrkans kor tillbyggdes. Att det nya korets golv ligger så mycket högre än kyrkan beror på att gravkällaren inte kunde läggas djupt nog. Nedgången till valvet är under en slät kalkstenshäll i höjd med predikstolen. Det är okänt vilken släkt som använt gravvalvet.

Inskription över ingången: Fru Inga Magdalena Rosander, född Lindholm d. 20 januari 1794, död på Sörby d. 7 januari 1836, samt hennes äldste son hofrätts notarien Filip Edvard Rosander, som i sitt 23die år afled d. 8 martii samma år.”

På kyrkogården, norr om kyrkan finns ett gravvalv med fyllning över valvet av slaggsten, troligen från Ehrendahls bruk.

Sammanställningen är gjord av prost Lars Haraldsson 2009, reviderad 2011.

Faktauppgifter hämtade från kyrkans inventarieförteckning och Ivar Schnells 1964 utgivna kyrkobeskrivning ”Sörmländska kyrkor 58” Fotografierna är tagna av kyrkvaktmästare Anders Arman.

HEMSIDA: www.svenskakyrkan.se/frustuna E-POST: frustuna.forsamling.gnesta@svenskakyrkan.se