Mellan Himmel & Jord #4 2017

I F R U ST U N A F Ö R S A M L I N G #4 2017

Ahet EstM d T l äm äl

j

Maria

flickan kvinnan modern

Feministpastorn

Esther Kazen julens evenemang

jämställd kyrka

#4

16

INNEHÅLL TEMA JÄMSTÄLLDHET 3 ledare Frågor vi aldrig får tappa 4 aktuellt 6 #metoo Vi måste tala om detta!

6 tankar om utveckling När någon har en vision.

7

FEMINISTPASTORN

På sin instagram skriver Esther Kazen om feminism, sex, rasism och tro.

8

7 möt siv malmström Om rollen som kyrkvärd 8 så gick det till En överblick om hur prästämbetet också blev för kvinnor 10 modern, kvinnan, flickan, maria Vad kan texterna om Maria säga oss idag?

12 kalendarium 14 han, hon eller hen?

Gunilla Lindén talar om hur vi kan se på gudstjänsten 15 i skaparens, befirarens och livgiverskans namn Vad händer om vi använder ett mer inkluderande språk i gudstjänsten?

16 feministpastorn esther kazen Esther berättar om hur feminismen kompletterar hennes kristna tro.

18 vi har plats Möt Fia, Lotta, Elton och deras nya inneboende Abbas.

foto: Norrlandsbild / Tommy Wiberg

11 medlem

SÅ GICK DET TILL Vägen fram till första prästvigningen av kvinnor

6

20

20 fredsbygge i israel Frustuna församling stödjer centret Wiám på västbanken.

Läs mer om deras arbete för att främja fed i Palestina.

21 alternativ julkalender 22 tankar av bob hansson 22 så gick det i kyrkovalet!

KYRKOVALET HUR GICK DET? på s.22

23 korsord Tävla och vinn!

MELLAN HIMMEL OCH JORD i Frustuna församling

2

E-post frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se Hemsida www.svenskakyrkan.se/frustuna Redaktionsråd Lena Fagéus, Ulrika Rix, Elsy Svensson, Sofia Arman Ansvarig utgivare Lena Fagéus Redaktör & formgivare Sofia Arman Tryck Östertälje tryckeri AB På omslagsfotot Lena Fagéus Foto Sofia Arman

kontakt ADRESS Frustuna Församling Frustuna Prästgård 646 91 GNESTA TELEFON (växel) 0158-22100

E-POST frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se HEMSIDA www.svenskakyrkan.se/frustuna FACEBOOK https://www.facebook.com/frustunaforsamling KYRKOHERDE Lena Fagéus / 070-288 48 58 PRÄST Eric Dominicus / 070-288 77 84 Johanna Scherp (föräldraledig) DIAKON Micke Sandin / 076-104 65 12 BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Ida Fransson / 070-297 64 15 Johanna Scherp (föräldraledig) Térèse Wallin Lotta Aggeborn Maria Söderström MUSIK Klaus-Henning Schütt Lotta Aggeborn BOKNING/KANSLI Elsy Svensson 0158-22100 frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se KANSLICHEF Ulrika Rix EKONOMI Per Sandberg INFORMATION Sofia Arman VÄRDINNA Ing-Marie Andersson VAKTMÄSTERI & TRÄDGÅRD Anders Boberg Klas Eriksson Anna Sánchez Lindström VILL DU KOMMA I KONTAKT MED VÅRA KYRKOPOLITIKER? Ordförande Kyrkofullmäktige (t.o.m 2017) Siw Andersson 070-425 32 95 Ordförande Kyrkoråd (t.o.m 2017) Ulf Bergner 070-236 09 05

Frågor vi aldrig får tappa Jag satt där med de två första kvinnliga prästerna i Strängnäs stift. Prästvigda på sjuttiotalet, varma, humoristiska, starka kvinnor. Båda har varit kyrkoherdar under lång tid, båda har varit kontraktsprostar under lång tid. De har varit chefer över präster som varit kvinnoprästmotståndare och de har suttit i olika sammanhang där man inte räknat med dem. När jag hör deras berättelse blir jag så tacksam över hur deras hållning inneburit att också i vårt stift är nu vägen helt öppen för kvinnliga präster. De beredde marken för alla oss andra.

Det ringde i telefonen, det var ett okänt nummer och jag svarade fastän jag satt i ett möte.

Personen i luren presenterade sig och sa att hon ringde på uppdrag av en grupp kvinnor i ett stift i Sverige och de ville fråga mig om jag kunde tänka mig att låta dem nominera mig till biskop i nämnda stift. Jag bad om tid att tänka, vi hade kontakt ett antal gånger och under ett av samtalen fick jag frågan; Hur kommer det sig att du uttalade dig i tidningen att du skulle rösta på Johan Dalman som biskop i Strängnäs, när det fanns kvinnor som också kandiderade. Jag blev överrumplad av frågan och svarade att jag helt enkelt bara gillar Johan väldigt mycket och gärna ser honom som biskop.

Efter samtalet har tankarna malt. Det känns på något sätt förlegat att tänka på kön mer än kompetens när man röstar och väljer ledare i kyrkan och i samhälle, för vi har väl ändå kommit längre!

Men samtidigt ser jag ju att antalet män som väljs till ledare är betydligt fler än antalet kvinnor. Så kanske är vi ändå inte där - kanske måste vi fortfarande lyfta fram kvinnorna på ett särskilt sätt. Det här numret av Himmel och jord handlar om kvinnorna. Kvinnor i kyrkan och i bibeln. Det handlar om frågor vi aldrig får tappa, om värde och värdighet för alla oavsett kön.

Ordförande Begravningsutskott (t.o.m 2017) Kurt Cedergren 070-886 13 98 KYRKTAXI - 0158 - 301 10

Tidningen kommer i brevlådan hos alla er som bor i Frustuna församling. Bor du utanför men ändå önskar att få hem tidningen? Hör av dig till oss så kan vi skicka dig ett exemplar.

Lena Fagéus Kyrkoherde

FÖLJ OSS! Frustuna församling finns på Facebook. www.facebook.com/frustunaforsamling

FÖLJ OSS!

@svenskakyrkan_gnesta

3

LUCIA

AKTUELLT

Församlingens barn- och ungdomskörer och Waldorfskolan i Gnesta bjuder traditionsenligt på Luciafirande.

VÄLKOMMEN

(Läs mer om detta på sista sidan.)

Vi behöver påminna oss om att runt omkring oss finns hela tiden en mängd människor som gör bra saker för andra.

Församlingen vill lyfta fram personer i Gnesta som visat civilkurage, som bryr sig, som gör något för andra och för samhället eller någon som helt enkelt är en extra bra medmänniska Vi behöver nu din hjälp att hitta denna vardagshjälte. Har du någon i din närhet som du tänker på när du läser detta?

Kanske är det just den personen som förtjänar att uppmärksammas som Gnestas hjälte?

(OBS! begränsat med platser)

set rträt u h s t hänger i Ting

Som en del av vårens föreläsning LIVSVIKTIGT med tema "Hjältar och förebilder" kommer Gnestas vardagshjälte att utses.

lucia

den 13 december kl 18.30 i frustuna kyrka

s po

Vem är Gnestas hjälte?

son s r e P Prosten

Mannen på omslagsbilden?

Vem är mannen som porträtteras på omslagsbilden bakom vår kyrkoherde Lena Fagéus? Det är prosten Carl Persson som tjänstgjorde som kyrkoherde i Frustuna församling åren 1913-1947.

I nästa nummer kommer vi skriva mer om historiska personer i Frustuna församling och prosten Persson kommer ni få lära känna lite bättre i det numret.

Visste ni förresten att det i församlingen har tjänstgjort tjugonio kyrkoherdar sen år 1400? Tre av dem har varit kvinnor...

skicka din nominering till frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se eller Frustuna Församling Frustuna Prästgård 646 91 Gnesta Märk kuvertet med "Gnestas hjälte" Vi behöver din nominering senast den 20/2.

4

Bild och text av Kent Wisti. Präst och bildkonstnär. Läs mer om #metoo på s.6

AKTUELLT

boktips I våra boktips försöker vi inspirera er till läsning som på något vis anknyter till numrets tema.

Den sista boken är en barnbok för barn från ca. 2 år.

Feminism och kyrkan - Red. Lina Mattebo Löwensköldska ringen - Selma Lagerlöf Varför gråter pappan - Författare: Kristina Murray Brodin.

Illustratör: Bettina Johansson

Ny folder i januariu! te

HA KOLL

Har ni sett vår folder som är fylld med alla våra verksamheter och evenemang?

Den kommer ut tre gånger per år; vår, sommar och höst.

Jag är ett liv

foto: kat c. palasi/ikon

Med den är det nu plättlätt att ha koll på vad som händer i församlingen.

Ny folder för våren 2018 kommer ut i januari. Du hittar den i våra kyrkor, församlingshem och på Gnestas medborgarkontor.

Min röst ska höras.

Min önskan är enkel.

Alla barn har rätt till ett liv utan hot, våld och övergrepp. Tillsammans ger vi kraft till en bättre framtid.

Ge en gåva & förändra liv!

SMS:a LIV till 72 905 och ge 100 kr Swisha valfritt belopp till 9001223 PG 90 01 22-3

BG 900-1223

svenskakyrkan.se/julkampanjen

Lust att skriva vidare? vidare?

En skrivarkurs som passar dig som har gått någon av Eva Stillings kurser tidigare, och dig som har texter som du vill arbeta vidare med.

Kursen har två teman – att utveckla och fördjupa sin berättelse, och att ge och få textrespons som ökar lusten att skriva.

Vi kommer att ägna dagarna åt deltagarnas egna texter, och göra skrivövningar som knyter an till de två temana.

Tid 26-28 januari 2018 Plats Frustuna prästgård Kursledare Eva Stilling och Lena Fagéus Mer info och anmälan finnner du på www.svenskakyrkan.se/frustuna 5

TANKAR OM UTVECKLING

NÄR

NÅGON HAR EN

Med kampanjen #metoo överöses vi av vittnesmål från kvinnor som delar med sig av sina erfarenheter av sexuella trakasserier och övergrepp. Det sker på skolor, inom vården, tv- och media, på tunnelbanan, i hemmen m.m. Svenska kyrkan är tyvärr inget undantag. Detta måste vi tala om!

Inger Lise Olsson, genderhandläggare vid Kyrkokansliet i Uppsala, berättar att Svenska kyrkan 1998 inledde ett gediget arbete för att förebygga sexuella övergrepp.

- Då handlade det om att bryta tystnaden.

Nu, efter tjugo års arbete, handlar det om att vi vet att övergrepp sker, men vad gör vi som kyrka nu? I Svenska kyrkans dokument ”Vad gör vi nu” från 2011 finns riktlinjer och handlingsplaner för hur församlingar ska agera för att förebygga sexuella övergrepp.

Men hur gör vi?

- Vi behöver ta ansvar för de övergrepp som sker i en kyrklig kontext. Det sker inte fler övergrepp inom kyrkan än på något annat ställe. Men däremot så blir det mycket mer sårbart där eftersom att vi säger att människor ska komma till oss, att vi som kyrka kan erbjuda trygga mötesplatser och att vi finns när livet går sönder. Då blir övergreppen inom kyrkan extra allvarliga och det sätter otroligt djupa spår. Vi måste systematiskt förebygga och bemöta, det är enda sättet att laga ett så pass skadat förtroende.

Vad kan vi lära oss av kampanjen #metoo?

- Den säger oss något om hur vanligt förekommande sexuella trakasserier är i samhället och vi behöver ta ansvar för det som händer inom kyrkan. Det allvarliga är inte att det skrivs om sexuella övergrepp i tidningar, det allvarliga är ju att det sker. Kampanjen ger oss som kyrka nya möjligheter att kunna tala om det i vårt arbete, på olika mötesplatser som konfirmand- och ungdomsgrupper.

Nu måste församlingarna bli den platsen där kvinnorna kan komma och berätta om det de har varit med om. Församlingarna behöver tala sant om livet, det är vi är kallade till att göra. Kyrkan måste vara beredda att lyssna till alla berättelser om våld och sexuella övergrepp, från kvinnor och män, från flickor och pojkar.

TEXT 6 Sofia Arman

VISION

Jag ställde en gång ett antal frågor till en grupp präster. Det var inom ramen av en utbildning som jag höll och det handlade om själavård. Raskt och ivrigt hade nästan alla ett svar att komma med. Frågorna jag ställde var svåra, omöjliga att svara på och alla deras svar lämnade mig med en känsla av ensamhet och övergivenhet.

Jag tror att många skulle kunna känna igen sig i den situationen. Att frågor som kommer ur djupet av livet, existentiella frågor om mening och början och slut har inga svar. Enda sättet att förhålla sig till dem är att försiktigt undersöka innehållet i frågorna och försöka stå ut med att det inte finns svar, utan bara försöka att svara, försöka att hitta en riktning.

K G Hammar, förre ärkebiskopen, skriver i en av sina böcker om Alpha och Omega, den första och sista bokstaven i det grekiska alfabetet.

Gud beskrivs som Alpha och Omega, Gud är början och slutet. K G Hammar reflekterar över hur mycket han genom sitt liv i kyrkan har ägnat sig åt början, men nästan ingenting åt slutet. Om jag förstår honom rätt menar han att det vi vet, det vi lärt och läst, erfarenheten är Alpha; början. Det kan vi tala om, predika över, diskutera, propagera för, men vi kan inte veta vart vi är på väg, hur det blir sen, den okända framtiden.

Men kanske borde vi ägna oss mer åt den. Kanske borde vi ägna oss mer åt det vi inte känner, sträcka oss mot det som är på väg istället för att klamra oss fast vid det som har varit och det vi kan. Det finns något i ickevetandet som är viktigt. Ibland beskriver vi Gud som om vi vet vem Gud är och vem Gud kommer att

vara i tid och evighet. Men tänk om Gud också är förändring, om det som var sant från början inte längre är sant. Vad blir det då med oss när vi håller oss fast vid sanningar som inte längre är sanningar.

Det är en viktig fråga att ställa inte bara när vi talar om Gud utan också när vi talar om människosyn, världsbild. Det som var igår är inte säkert att det är i morgon.

Jag brukar ofta säga det till brudpar när de gifter sig; Tro aldrig att du känner din partner, så fort du tror att du vet vad hon tänker och vill och vad hon gillar eller inte gillar så har du omedelbart begränsat henne.

För en människa är alltid i förändring. Du är inte samma person när du är 40 år som när du är 20 eller 70. Du förändras inte bara i kroppen utan inom dig likaså.

Vad gör det med oss själva om vi tänker att vi skulle vara lite mer Omega än Alpha. Vad skulle hända om vi blev lite mer upptagna av vad vi kan bli än vad vi har varit.

Någon bar en vision – så blev det möjligt för kvinnor att bli präster.

Någon bar en vision – så blev en kyrka levande och stark.

Gud bär en vision om oss och om sin kyrka. Vad skulle hända om vi öppnade oss för det vi ska bli och inte bara håller fast vid det vi har varit.

Vi kan vila i att Gud vet och öppna oss för det okända som göms i morgondagen.

TEXT Lena Fagéus

Behöver du tala med någon?

Både präster och diakoner i församlingen tar emot för enskild själavård. Diakoner och präster har tystnadsplikt.

Läs mer på www.svenskakyrkan.se/frustuna/samtal-och-stod

foto: Sofia Arman

Siv

" ”Jag brukar ibland gå in i kyrkan och tända ljus och minnas starka kvinnor i min släkt”

Även Vera Ekstrand var en stark kvinna som lärde mig mycket”.

ha

rv ar

it

ky

rk

År 2005 gick Siv i pension och nu när hon inte är kyrkvärd längre har hon ännu mer tid åt sina många intressen. ”Jag läser mycket och håller just nu på med en bok om svenska prästgårdar som en väninna rekommenderat.

vä

rd s

en

bö

rja

na

v8

0-

ta let f

ram

till

iå

r.

möt

SIV MALMSTRÖM Jag träffar Siv i samband med lunchen som vi serverar varje onsdag på Möllerska verandan i Prästgården vid Frustuna kyrka. Vår husmor Ing-Marie har idag överträffat sig själv med en pumpasoppa och nybakat bröd. När bordet dukats av går Siv och jag och sätter oss i ett annat rum. Jag är nyfiken på vem Siv är och hur hon blev kyrkvärd i början av åttiotalet.

Hon växte upp i Södertälje och efter avslutad skolgång började hon arbeta i Lundmarks bokhandel. Jag får också höra om kartläsningskursen hon gick och om arbetet vid Stadens ingenjörskontor. Siv har också arbetat som biblioteksassistent och har mycket att berätta om det. ”Hur kommer det sig att du blev kyrkvärd? frågar jag. Siv berättar att familjen flyttade till Åshammar 1979 och nästan direkt kom hon med i Kattnäs kyrkliga syförening.

Där lärde hon känna Vera Ekstrand.

Tillsammans fick de ansvar för Kattnäs kyrka. ”På den tiden gjorde inte kyrkvärden lika mycket som idag – vi delade mest ut psalmböcker och hjälpte prästen att klä sig i de liturgiska plaggen”, säger Siv. ”Vad är det bästa med att vara kyrkvärd”, frågar jag och Siv svarar: ”Att bli mer närvarande i det som sker i kyrkan, att samlas tillsammans i sakristian innan gudstjänsten”.

Då jag frågar Siv om hon tänkt på att det mest är manliga metaforer för Gud i gudstjänsten svarar hon att det är på samma sätt i samhället.

Hennes dåvarande man var ovanlig när han drog barnvagnen på tidigt sextiotal. ”Jag bukar ibland gå in i kyrkan och tända ljus och minnas starka kvinnor i min släkt”, säger Siv. ”Min mormor flyttade på 20-talet från Gällivare till Stockholm.

Jag frågar Siv om böcker som betytt något för henne och hon nämner då: Löwensköldska ringen av Selma Lagerlöf, Sommarboken av Tove Jansson; Tankar om trädgården av Lotte Möller; Mannen som inte byggde en veranda av Ylva Eggehorn och God natt Mr. Tom av Michelle Magorian. ”För en gångs skull hade jag läst något av nobelpristagaren”, säger Siv plötsligt. När Siv inte läser så broderar hon mycket. Hon är med både i Broderiakademin och ett broderisällskap i Södertälje. I november åker hon på en broderiretreat i Vallby. ”vi kommer att arbeta i tystnad och gå långa promenader,”, säger Siv. Hon är duktig med sina händer i både stort och smått – hon har varit med om att bygga hus och målat akvarell. Nu påtar hon gärna i trädgården. Sist men inte minst så är Siv med sina barnbarn. ”Jag träffar dem varje dag”, säger Siv och hennes ögon blir ännu gladare. ”Jag trivs med livet och har aldrig tråkigt”, säger Siv och vår tid tillsammans är slut. Siv beger sig hemåt och jag förstår att det finns mycket som väntar henne där.

TEXT Eric Dominicus

7

SÅ GICK DET TILL! År 1960 prästvigdes de första kvinnorna i Svenska kyrkan.

Margit Sahlin (bild), Elisabet Djurle och Ingrid Persson.

Så här har vägen till deras prästvigning sett ut: Prästämbete för kvinnor och män År 1958 beslutade kyrkomötet att även kvinnor ska ha möjlighet att bli präster. Beslutet var ett historiskt vägval för Svenska kyrkan. Det grundades i en teologisk övertygelse att kyrkans tjänster ska vara öppna för alla, oavsett kön.

Redan 1919 väcktes frågan om kvinnors möjlighet att bli präster. Det skulle dröja nästan 40 år innan kvinnan fick tillträde till prästämbetet.

När kvinnorna fick rösträtt 1921 kom frågan om kvinnors möjligheter att få statliga tjänster i fokus och därmed även frågan om kvinnors möjlighet att bli präster. Två år senare fick kvinnor rätt till statliga arbeten och allmänna uppdrag. Lagen gällde däremot inte prästtjänsten eftersom kyrkomötet valt att skjuta den frågan på framtiden. en lång process Efter andra världskriget blev statliga ämbeten och tjänster enligt lag lika för kvinnor och män. Frågan om kvinnors möjlighet att bli präst blev aktuell igen. En utredning tillsattes där man inte såg några hinder för kvinnors prästvigning, förutsatt att det redan fanns en manlig präst i församlingen där de anställdes. Men förslaget avvisades. Det fanns en rädsla för att kvin-

1919 Folkskoleinspektör Moberger från Västervik framlägger en motion i riksdagen angående kvinnans tillträde till prästämbetet. Ester Lutteman upplever en prästkallelse och påbörjar 1920 teologiska studier

8

nors prästvigning skulle leda till splittringar inom kyrkan samtidigt som andra menade att förslaget helt skulle likställa kvinnor och män i prästämbetet. Det dröjde till 1957 innan ett lagförslag om kvinnors möjlighet att bli präster kom.

Förslaget avslogs av Kyrkomötet för att man ville få mer tid för samtal. Året efter lade regeringen fram en proposition i riksdagen om kvinnors behörighet till prästerlig tjänst. Vid omröstningen i kyrkomötet samma år bejakades förslaget med stor majoritet.

På palmsöndagen den 10 april 1960 vigdes sedan de första tre kvinnorna till präster i Svenska kyrkan: Margit Sahlin, Elisabeth Djurle och Ingrid Persson.

Beslutet 1958 grundades i teologisk övertygelse om att alla – oavsett kön – skulle ha möjlighet att inneha alla tjänster i kyrkan. Eller som en av reformens tillskyndare skrev ”Vi äro dock inte främst könsvarelser utan födda till medborgare i Guds rike.” Sin första kvinnliga kyrkoherde fick Svenska kyrkan tio år senare och första domprost år 1990.

Sju år senare fick landet sin första kvinnliga biskop och 2014 blev Antje Jackelén ärkebiskop i Svenska k yrkan. lagen om jämställdhet Vid beslutet 1958 om att kvinnor kunde bli präster röstade man även igenom en klausul. Den betydde att ingen präst

1929 En kvinna, Ester Lutteman, predikar för första gången.

Sker i Gustav Vasa kyrka i Stockholm.

skulle behöva utföra något som stred mot den egna övertygelsen. Klausulen gjorde det i praktiken svårare för kvinnor att verka i vissa stift och församlingar. Vid kyrkomötet 1982 togs klausulen bort.

Enligt kyrkoordningen som gäller från år 2000 får bara den prästvigas som ”i alla uppgifter tjänstgöra tillsammans med andra som vigts till ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst oavsett deras kön”. Motstånd mot kvinnors prästvigning ses idag som ett arbetsmiljöproblem och behandlas enligt gällande lagstiftning. framstående kvinnor tidigt Det har funnits framstående kvinnor inom kyrkan långt före år 1958. Redan på 1820-talet förekom kvinnliga predikanter. De tilläts inte predika inne i kyrkorna, men samlade istället stora åhörarskaror på kyrkbackar runt i landet. Första gången det finns dokumenterat att en prästvigd kvinna predikat i Sverige är 1911. Anna Howard Shaw, metodistpräst från USA, talade i Gustaf Vasa kyrka i Stockholm i samband med en rösträttskonferens. Under åren som följde, framförallt efter 1940-talet, var det flera kvinnor som predikade i kyrkor, några av dem skulle senare komma att vara bland de första prästvigda kvinnorna.

1938 Manfred Björkquist framlägger en motion vid Kyrkomötet om att göra en officiell utredning i frågan om kvinnliga präster.

Motionen bifölls, men Kungl. Maj:t fäste intet avseende vid den.

1946 Efter motion i riksdagen av pastor J V Johnsson utses en kommitté som ska utreda frågan om kvinnliga präster. Kommittén består av 14 medlemmar, varav sex kvinnor, en av dem var Ester Lutteman. Tio av kommitténs ledamöter visade sig vara för, och fyra emot.

foto: Okänd fotograf. 1970

i andra samfund Idag är prästämbetet öppet för kvinnor i många länder. Den romersk-katolska kyrkan tillåter dock inte prästvigning av kvinnor, och inte heller de ortodoxa kyrkorna. I frikyrkorna fick kvinnor tidigt predika och inneha ledande roller. Liksom inom Svenska kyrkan blev 1950-talet en förändringens tid. I de äldre frikyrkosamfunden genomfördes förändringarna utan motstånd. I de yngre frikyrkorna väckte reformen mer debatt.

I samband med att det gått 50 år sedan beslutet i kyrkomötet 1958 uppmärksammades beslutet, dess teologiska sammanhang och betydelsen i kyrkan.

Kyrkomötet tog fram en jubileumsbok.

En forskningsantologi publicerades och flera utställningar genomfördes bland annat i samarbete med Arbetets museum och Skansen. Beslutet 1958, som innebar att alla kyrkliga tjänster nu var öppna för både kvinnor och män, förändrade kyrkan och bilden av Svenska kyrkan. källa: www.svenskakyrkan.se

Margit Sahlin Margit Sahlin var på många sätt en pionjär. Inte minst ville hon ge plats för kvinnor att mötas och få inspiration för sina kyrkliga insatser och att kunna arbeta i Svenska kyrkan. 1970 blev hon den första kvinnliga kyrkoherden med tjänst i Engelbrekts församling.

källa: www.katharinastiftelsen.se

1950 Kommitten framlägger sitt förslag, som går ut på remiss. Ca 2/3 av församlingarnas representantskap förordar kvinnliga präster, medan domkapitlen, med undantag av Linköping, var emot.

1958 Riksdagen lägger fram ett lagförslag om införande av kvinnliga präster. Kyrkomötet röstar för förslaget med stor majoritet.

Endast fyra av de biskopar som röstade nej 1957 står fast vid denna åsikt.

1959 Lagförslaget träder i kraft 1 januari

1960 På Palmsöndagen prästvigs de första kvinnorna: Margit Sahlin och Elisabet Djurle för Stockholms stift samt Ingrid Persson för Härnösands stift.

9

MODERN,KVINNAN,FLICKAN I vår kyrka har vi inte betonat Maria särskilt mycket. Det är Fadern och Sonen som är i vårt centrum. Inte modern, kvinnan, flickan.

Vi glömmer nästan bort henne. Själv har jag känt mig en aning främmande inför våra systerkyrkors sätt att hylla Maria och be till henne som om hon var ett gudaväsen. Men hon var ju bara en vanlig flicka i en liten by i Palestina. Och hon gjorde det där som oändligt många kvinnor gör; bär ett barn och tar emot det, fastän det kommer lite fel och lite för tidigt och fastän barnet visar sig vara lite märkligt.

Men idag ska Maria få vårt fokus och hon är sannerligen värd att lyftas fram.

Vi ska betrakta bilderna av Maria – låta dem få bli som en slags ikon. En himlens port. Vi har alla våra bilder av Maria.

Oftast ser vi nog bilder där hon har Jesusbarnet på armen eller den bild som kanske tar oss allra starkast – Maria med den döde Jesus i sina armar. Konstnärer har ofta avbildat det; Pieta.

Första gången vi möter Maria i bibelns berättelse är när hon möter ängeln och hon får höra att hon ska föda en son. Det är ett budskap från Gud. Jag upphör aldrig att bli tagen av det. När den som har skapat stjärnor och galaxer, människor och myror, höstens dimma och vårens krokus, vill göra sig synlig för människan så kommer Gud till en ung flicka i en undanskymd by. Inga fanfarer, inga pukor eller röda mattor, inga processioner inte någon uppmärksamhet alls.

Maria är gravid och går för att hälsa på sin släkting Elisabet, en åldrad kvinna, båda bär barn. I alla kulturer i alla tider är det just unga flickor och åldrade kvinnor och barn som funnits längst ner i värdeskalorna, de som haft minst att säga till om, uppskattats minst, föraktats mest. När Gud vill göra sig känd i världen så blir han förespådd av en gammal kvinna och buren av en ung flicka. Och själv blir Gud ett barn, utsatt, utlämnad.

Det är kvinnorna som bär Gud in i världen. Det är en upp och nedvänd värld.

Det som inte räknas, som inte har röst.

Det är dit Gud kommer.

För att vi ska hitta balansen i vår värld 10

och i vår kyrka behöver vi låta Guds väg bli vår väg och låta flickor och kvinnor och tanter och kvinnlighet och moder jord och födande och bärande och livgivande bli viktigast och komma först.

Ibland lyfter vi fram Maria som förebild och inte sällan är det lydnaden man lyfter fram. Att hon sa ja till ängeln den där dagen. Jag har ofta ifrågasatt om det verkligen var ett val för Maria. Hade hon kunnat säga nej – hade det varit möjligt?

Ja men lev dig in i det: en ängel knackar på dörren, skulle du då kunna säga; nej ta inte mig, ta Sofia hon är bättre, eller Anna hon är toppen. Du har massor av kvinnor att välja på – jag säger nej. Nej, när änglar kommer tar man emot dem och vad de har att säga även om man bävar. Ängeln kom med ett besked mer än en fråga; du ska föda ett barn. Maria sa; må det ske med mig som du har sagt. Om det är något som jag kan känna igen mig i så är det detta. Hon sa ja till det liv som blev hennes.

Det är så mycket vi inte kan välja; förutsättningar, uppväxtmiljö, föräldrar, yttre omständigheter och förstås händelserna som är bortom val och bara sker med oss.

En kvinna förlorade sin son genom självmord – under lång tid var hon förbittrad och arg, men till slut kom hon till en punkt där hon sa till sig själv: jag kan förstås önska att det inte hänt, men när det nu hänt måste jag ändå säga ja till det som blev mitt liv. Det här är mitt liv, jag är en mamma som förlorade mitt barn.

Ibland är det enkelt att bejaka sitt liv och ibland är det outsägligt svårt att säga ja till livet som blev mitt. Att välja det även om det inte blev som jag tänkt. Jag tänker också på alla alla par som följer sina partners genom svåra sjukdomsförlopp.

Visst tänker man kanske att det ja vi sa inför vigselförrättaren innebär inte bara lust utan också nöd – men när nöden är mycket mer än lusten – hur är det då med vårt val? Det är nödvändigt tror jag att gång på gång göra som Maria och säga ja till livet som blev mitt. Så som det nu blev.

Vi sitter framför den där bilden; Maria och ängeln, och den förvandlas till en

spegel när jag sitter tillräckligt länge. Jag känner igen, förstår saker om mig själv.

Marias kallelse var att bära Gud in i världen. Att låta Gud födas. Om berättelsen om Maria och barnet också är en berättelse om dig och mig så har också vi uppdraget att bära Gud in i världen. Om det är så, är det också genom våra liv som Gud föds.

Det där kan verkligen bli bara för stora ord – inget som känns igen, inget som känns verkligt.

Men så som jag har lärt känna Gud är Gud den som kommer till mig i det mest vardagliga, osynlig och gömd för mitt rationella öga, men uppenbar och synlig för den som odlar barnets blick.

Gud föds i mitt liv och genom mitt liv varje gång som jag använder mina ögon till att se en annan person. Gud föds i mitt liv varje gång som jag tar mig själv på allvar och står upp för det jag tror och tänker och vill.

Gud föds i våra liv varje gång jag låter mina snäva perspektiv vidgas så att jag ser utanför min verklighets gränser och lever mig in i och börjar förstå också den som i viss mån är främmande och skrämmande.

Gud föds i oss just nu när vi för ett ögonblick stannar upp och låter vår uppmärksamhet flytta inåt mot det som är vår inre verklighet.

Ständigt i varje ögonblick är Gud här – låter änglarna besöka oss, tar plats i våra liv, föds i oss och genom oss. Synlig och osynlig på samma gång.

Och Gud längtar efter och väntar på att vårt svar ska vara som Marias; må det ske med mig som du har sagt!

TEXT Lena Fagéus

Vill du bli medlem i Svenska kyrkan?

Bli medlem i Svenska kyrkan för att påverka, hjälpa, bidra, stötta. söka och finna svar! Vi finns med i livets motgång och medgång, för stor och liten, för dig som vill finna ro och för dig som vill busa och sjunga.

Vi bevarar tradition och kultur för kommande generationer.

Personnummer

Adress

Namn

an står blått Inom Svenska kyrk för det för trofasthet och domliga. överjordiska och gu i eller Marias Den kan vara Krist and istället färg och används ibl rträtteras för violett. Maria po dnad. ofta iförd en blå klä

SKICKA MIG EN BLANKETT OM INTRÄDE I SVENSKA KYRKAN

MARIA

Om du önskar bli medlem i Svenska kyrkan så fyller du i talongen och skickar den till: Fustuna församling, Frustuna Prästgård, 646 91 Gnesta.

Vad vill du?

Välkommen in i gemenskapen!

11

På vår hemsida hittar du m

Kalendarium

er information om alla vå ra evenemang och verksa

mheter!

Här hittar du församlingens evenemang och gudstjänster under perioden 24 november - 23 februari. Vi reserverar oss för eventuella ändringar.

Håll utkik på vår hemsida och i våra annonser i Östra Sörmlands Posten.

Gudstjänster tingshuset Morgonmässa Torsdagar 08.30.

Juluppehåll 22 dec-start v. 2 torsåker kyrka Gudstjänst 26 november kl 15 12 december kl 15

Mässa 26 december kl. 11.00 Jolanda von Arx, blockflöjt frustuna kyrka Mässa Varje söndag kl 11.00 Extra sång och musik: 10 dec - Körglädje.

17 dec - Jolanda von Arx, blockflöjt.

Lunchandakt 26 november kl. 12.00 Adventsmässa 3 december kl. 11.00 Medverkan av Ensemble Amabile.

Barn och ungdomar från församlingens verksamheter.

Konfirmander, barn- ungdomskörer samt Frustunakören.

Frustunagården Andakt 6 december kl. 11.00 3 januari kl. 11.00 31 januari kl. 11.00

Julen, fortsättning Julafton - Samling kring krubban 24 december kl 11.00 Frustuna kyrka.

Julafton - Midnattsmässa 24 december kl 23.30 Frustuna kyrka Juldagen - Julotta 25 decmeber kl 07.00 Frustuna kyrka Annandag jul - Mässa 26 december kl 11.00 Torsåker kyrka.

Jolanda von Arx, blockflöjt Nyårsafton - Nyårsbön 31 december kl 16.00 Frustuna kyrka.

Trettondagen - Familjegudstjänst 6 januari kl. 11.00 Tingshuset.

Julgransplundring, kyrkkorv och fika.

Musikevenemang Brasafton med Körglädje 7 december kl. 18.00 Frustuna prästgård. ”Pepparkakor och stalledräng” Luciakonsert 13 december kl. 18.30 Frustuna kyrka.

Församlingens barn- och ungdomskörer tillsammans med elever från Waldorfskolan Frustunakörens julkonsert.

17 december kl. 17.00 Frustuna kyrka.

Julen Luciakonsert 13 december kl 18.30 Frustuna kyrka Frustunakörens julkonsert 17 decmeber kl 17.00 Frustuna kyrka Julsamling för de minsta 20 december kl 16.00 Frustuna kyrka.

För barn i förskoleålder tillsammans med förälder/vuxen.

12

Lördagsmusik 10 februari kl. 17.00 Frustuna kyrka.

Brasafton med Körglädje 15 februari kl. 18.00 Frustuna prästgård.

Schlagerandakt 23 februari kl. 17.00 Tingshuset Lördagsmusik 24 februari kl. 17.00 Frustuna kyrka.

Mat och prat frustuna prästgård Onsdagar på verandan Varje onsdag kl. 12.00.

Sopplunch. Juluppehåll 21 dec-start v. 3 Inställt v.8. torsåkers församlingshem Mötesplats Torsåker 30 november kl. 13.00 Torsåkers församlingshem Lunch följt av föredrag: ”Husdetektiven – Att läsa en byggnads historia” Kjell Taawo, Sörmlands muséum.

Café Torsåker 12 december kl. 14.00 Sånger i advent med Börje Gustafsson.

9 januari kl. 14.00 Livet som illustratör med Tord Nygren Mötesplats Torsåker 25 januari kl. 13.00. Sopplunch.

Sörmländska ord och bilder – Nedslag i boken Sörmlandsbygden. Linda Eklund, Sörmlands muséum.

Café Torsåker 6 februari kl. 14.00 Mötesplats Torsåker 22 februari kl. 13.00. Sopplunch.

"En tidsresa i ord och ton" med Leif Jacobsson. tingshuset Fredagsmys Vi träffas en fredagskväll i månaden då vi bjuder in alla åldrar till ett par timmars avspänd samvaro. Vi hjälps åt i köket med maten och äter sedan tillsammans i ett organiserat kaos.

- 15 december kl. 17-19.30 - 19 januari kl. 17-19.30 - 23 februari kl. 17-19.30

Övrigt Kristen Djupmeditation Onsdagar kl. 17.30 Tingshuset.

Juluppehåll 21 dec- start v.3 Kyrkan på perrongen 1 december kl. 05.30 Gnesta station. Kom förbi och säg hej!

Ps

Riv ut denssst! h och sätt deär sidan n kylskåpet på

Övrigt, fortsättning Stilla dag 2 december kl. 09-16 Frustuna prästgård.

Anmäl dig till församlingsexpeditionen på frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se Temadag meditation 24 februari kl. 10-12 Tingshuset. Mer info och anmälan eric.dominicus@svenskakyrkan.se Lust att skriva vidare - skrivarkurs 26-28 januari Frustuna Prästgård. mer information på s. 5 och på församlingens hemsida.

Körer körglädje Onsdagar kl. 11.00 i Frustuna prästgård.

Körövning och sopplunch.

Juluppehåll: 21 dec- start v. 3. Inställt v.8. frustunakören Onsdagar kl. 19.00 i Tingshuset. barn- och ungdomskörer Körerna övar i Tingshuset.

Mellanmål serveras.

Jullov från Lucia – start v. 3. Inställt v.8.

Barnkör, årskurs 1-2 Onsdagar kl. 13.30.

Livsviktigt Henrik Linder ”Var-Dags-Hjälte och Ledar-Skap-Ande idag” 20 februari kl. 18.30 Tingshuset

Diskantkör, årskurs 3-4 Onsdagar kl. 14.30.

Samtalsgrupp Startar 22 februari kl. 19.30 Tingshuset ”Med sökarljuset på” vi samtalar om liv och mening och frågor vi bär.

Anmäl dig till lena.fageus@svenskakyrkan.se

Ungdomskör, årskurs 7 och äldre Torsdagar 16.00.

Familj Öppen famn Måndagar 13-16 och fredagar 9-12.

Tingshuset, Tingshusgatan 12 För föräldrar och barn 0-5 år.

Lek, prat, sångstund och enkelt fika.

Inställt v.8.

Babycafé Tisdagar och onsdagar 9-12.

Tingshuset.

För föräldrar och barn 0-1,5 år.

Lek, prat, sångstund och enkelt fika. Öppen Famn och Babycafé har juluppehåll från 8 dec-start v. 3 Julsamling för de minsta 20 december kl 16.00 Frustuna kyrka.

För barn i förskoleålder tillsammans med förälder/vuxen.

Unga röster, årskurs 5-6 Onsdagar 15.30.

Barn och unga Barn och ungdomsverksamheten bedrivs i Tingshuset. Mellis, samtal, lekar, pyssel och andakt. Juluppehåll från 8 dec- start v.3. Inställt v.8.

Tisdagsklubb Årskurs 4-5.

Tisdagar kl. 4-16 Onsdagsklubb Årskurs 6-7.

Onsdagar kl. 14-16 Torsdagsklubb Årskurs 1-3.

Torsdagar kl. 14-16 Fredagskul Efter-skolan-häng för årskurs 1-7.

Fredagar kl. 14-16

Mer info Mer information om våra evenemang, verksamheter och gudstjänster hittar du på:

www.svenskakyrkan.se/ frustuna 13

GUD SOM SKAPARE 1MOS 1 PAPPA MATT 6:9 KÄRLEK 1JOH 4:7 LJUS 1JOH 1:5 HERDE JOH 10:11 HÖNSMAMMA MATT 23:37

HAN, HON, ELLER HEN?

Sätten att beskriva Gud på är många. Herre, herde, fader, son men också baby, ljus, livets bröd. Att benämna Gud som han, hon eller hen är alla lika rätt och samtidigt lika otillräckligt. Men vad skulle egentligen ett mer inkluderande språk i gudstjänsten göra med oss? Vi ställde frågan till Gunilla Lindén, präst i Högalids församling.

Kanske måste frågan om vad ett mer inkluderande språk i gudstjänsten skulle göra med oss börja i frågan vad gudstjänsten är. Själva ordet gudstjänst kommer från latinets ministerium Dei som betyder just tjänst åt Gud. De gudstjänstordningar vi har i Svenska kyrkan har sina rötter i den judiska gudstjänsten i synagogan och innehåller såväl bibelläsningar som bön och lovsång. Gudstjänsten har formats av människor i olika tider och olika traditioner.

En av dem som påverkat gudstjänstens innehåll är Hildegard av Bingen. Hon levde i Rhendalen på 1100-talet, var nunna och grundade ett kloster. På 1100-talet var möjligheterna för kvinnor att få utbildning och erhålla frihet och självbestämmande begränsade. Klostren var en plats där kvinnor kunde få bildning och erfara intellektuell och andlig frihet.

Hildegard von Bingen har blivit känd för eftervärlden mycket för sina kunskaper om klosterträdgårdens medicinalväxter och för de recept hon efterlämnade. I en tid där i stort sett all andlig text var författad av män skrev hon hymner och gjorde bibelutläggningar, tonsatte liturgiska texter 14

och brevväxlade med en såväl andliga som världsliga ledare. Under 1100-talet blev Hildegard av Bingen en uppskattad predikant som genomförde flera predikoresor.

Vilket var då hennes budskap? Hildegard av Bingen framhöll att mänskligheten är en helhet, att alla människor behövs för att skapelsen ska vara hel. Hon betonade vikten av att varje människa själv ska tolka för att förstå och inte bara motta redan tolkat material. Vi kan inte, skrev hon, leva i en värld som inte är vår egen. En tolkad värld är inget hem. Därför måste vi öva oss i att lyssna för att höra, att använda våra egna röster och att se våra egna liv.

För mig är Hildegard av Bingens ord, från 1100-talet, fortsatt aktuella. Hon uttryckte vikten av att varje människa ska få använda sin egen röst, ge uttryck för sitt eget liv och själv tolka såväl världen som de bibliska texterna och bidra till gudstjänsten, inte bara motta färdigtolkat material.

Gudstjänsten är en värld som innehåller färdigtolkade texter och delar som vi själva kan tolka tillsammans i varje tid. Ett mer inkluderande språk handlar, tänker jag, om att fler ska få vara med och ge ord åt sina erfarenheter. I psalmer och sånger,

böner och betraktelser. Gudstjänsten är del av en lång tradition. Ordet tradition kommer från latinets tradere, ett ord som kan betyda både överlämna och ge upp.

De flesta av oss är kanske bekanta med betydelsen överlämna och ge vidare. För åtminstone mig var det tills för några år sedan obekant att ordet också betyder ge upp, eller kapitulera. Vi har ett uppdrag som kyrka att fira gudstjänst tillsammans, och att överlämna gudstjänsten till nästkommande generation. Vi har också ett uppdrag att göra gudstjänsten till en värld där vi kan tolka våra egna liv och våra egna erfarenheter av Gud. För att fler ska kunna vara med och ge uttryck åt sina erfarenheter behöver vi också ge upp något.

För att gudstjänsten ska bli ett hem behöver fler röster få höras, fler måste få vara med och uttrycka sina egna erfarenheter av livet och Gud. Hildegard av Bingen skriver: ”Du mänsklighet, se på dig själv. Inuti dig finns himmel och jord, och hela skapelsen.

Du är en värld – allt är gömt i dig.”

TEXT Gunilla Lindén, präst i Högalids församling

i skaparens befriarens och livgiverskans namn amen Psssst!

Kom och fir a mor Varje torsd gonmässa. ag kl. 08.30 smorgon i Tingshuse t

Hur ofta har vi hört i "Faderns och Sonens och den helige Andens" namn i kyrkan? Har du hört prästen säga "I skaparens, befriarens och livgiverskans namn" förut? Att hitta nya uttrycksformer och ett språkbruk som är inkluderande är ibland en fråga om vilja och aktiva val. Alla präster inom Svenska kyrkan har en ordning att följa inför mässor och andra kyrkliga handlingar(Missalet). Men i denna ordning finns det ett visst utrymme att leka med ord och att välja vilka gudsbilder som förmedlas till de som lyssnar.

Varje torsdagsmorgon har Frustuna församling en morgonmässa. Denna följer en ordning som i mångt och mycket ser likadan ut varje torsdag. Det finns givetvis en trygghet i kontinuiteten, men innehållet varierar beroende på söndagens tema och på vem det är som predikar. Även de fasta delarna är inte heller riktigt lika varje gång. Med ett uppmärksamt öra kan små enstaka, men ack så betydelsefulla ord vara annorlunda.

Eric Dominicus, präst i Frustuna församling väljer aktivt att då och då byta ut, att lägga till, vända och vrida lite på orden och jobba med att tala om olika metaforer för Gud. - Jag gör inte alltid så. Men jag tycker det är viktigt att det finns en jämvikt.

Många utav metaforerna, eller gudsbilderna som de också kallas, är maskulina. Jag ser att det finns en begränsning i det språket och att det för somliga inte träffar dem. Jag kan förstå det, för även om jag är man, så är det långt ifrån alla

dessa maskulina metaforer som tilltalar mig. Jag försöker att ändra så att mässsan berör.

I morgonmässan har jag märkt att du i din predikan ofta säger ”bröder och systrar” istället för att enbart tala om bröder som det står i evangelietexten. Vill du berätta varför?

- Det grekiska ordet adelfoi kan översättas på två sätt: antingen som ”bröder” eller ”bröder och systrar”, beroende av sammanhanget. I många översättningar översätts adelfoi konsekvent med ”bröder”. Det säger mer om översättaren än om grundtexten som är på grekiska.

Nya testamentet är skrivet i en patriarkal miljö där mannen är den överordnade och kvinnan den underordnade. Det finns många exempel på det i vår Bibel.

Men dessutom har vi haft en patriarkal receptionshistoria, alltså hur texten har tolkats, som exkluderar den kvinnliga erfarenheten som ändå finns i texterna.

Nyare översättningar är mer medvetna om det och väljer därför att översätta på ett sätt som inte exkluderar kvinnor där det finns grammatiska argument. Jag följer den linjen och lägger till ”och systrar” när det av sammanhanget är motiverat.

Vilket ansvar har du, som kyrklig ledare, att försöka skapa en miljö där så många som möjligt kan känna sig inneslutna i gemenskapen?

Ett stort ansvar. Men allt står inte och

faller med prästen. Tillsammans är vi församlingen och delar den uppgiften. Luther skriver om ”det allmänna prästadömet” i vilket vi alla gemensamt berättar om Gud med de gåvor som vi fått. En bagare vittnar om Gud med sina bullar; en skomakare med sina skor och en präst genom att leda församlingens bön och förkunna Guds ord. Men visst sätter en präst tonen i församlingen genom sitt sätt att vara.

Bibeln är skriven av män i en patriarkal tid. Vad tror du skulle ske med berättelserna om Jesus om kvinnor skrivit den, eller om kvinnornas roll i Jesu liv lyfts fram på samma sätt som männens? Jag tror att berättelserna skulle vara ännu varmare. Och så tror jag att det skulle vara mer ”kropp” i berättelserna. Det kvinnliga språket skiljer sig ibland från det manliga. Jag läser oftast manliga författare men ibland läser jag kvinnliga ett tag och märker hur det blir lite annorlunda. Visst är det olika mellan författare men min upplevelse är så.

Nu är ju Bibeln skriven en gång för alla men idag kan vi ju ge lika mycket utrymme åt både bröder och systrars erfarenheter av det heliga.

TEXT Sofia Arman

15

FEMINIST PASTORN

Esther Kazen, kristen och feminist Feministteologi är inte något nytt för vare sig Svenska kyrkan eller frikyrkan.

Men att kyrkan är traditionsbunden är ingen hemlighet och även om människor inom kyrkan ofta jobbar aktivt för att bli en mer jämställd kyrka är den långt ifrån där än. Ester Kazen är pastor i Flatåskyrkan - Equmeniakyrkan i Göteborg.

Hon är även känd som feministpastorn i sociala medier. Där använder hon sitt instagramkonto för att sakligt, pedagogiskt och konstruktivt ta upp diverse kontroversiella teman som feminism, sex, onani, hbtq-frågor, politik, rasism med mera. Och för detta har hon fått både ris och ros.

- Behöver kristen tro feminism? För mig som lever i gränslandet, med en fot i vardera värld kan jag konstatera att feminismen kompletterar min tro. Man kan tycka att orden; kristen och feminism har en spretig innebörd. Men för mig känns de självklara. Min tro är basen och det är därifrån jag får min människosyn och syn på samhället. Alla ska få finnas med, precis så som vi är. Jag kallar mig feminist eftersom jag tror på alla människors lika värde, oavsett kön, ålder, sexualitet, hudfärg, bakgrund, funktionalitet osv.

Jag kallar mig också kristen av nästan exakt samma anledningar. Alla människor borde ha samma värde, det är min kristna övertygelse.

16

Jag har dock inte alltid kallat mig feminist. Det var när jag började närma mig jämställdhetsfrågor under min studietid i England som jag såg så tydliga kopplingar mellan den feministiska kampen och den kristna. De överlappar varandra då bådas målbild beskriver den värld och det samhälle jag vill leva i. Men sen hade vi ju den krassa verkligheten, som inte alls såg ut som denna målbild. Där och då kände jag att jag ville verka för en mer jämställd kyrka. Jag ser feminismen som ett analysverktyg för mig, ett fantastiskt sådant.

Feminismen sätter fingret på de samhällsstrukturer som jag vill förändra, för att komma närmare min kristna drömbild av en jämställd kyrka.

I Svenska kyrkan har kvinnor fått vara präster sedan 1960 då de första kvinnorna prästvigdes. Hur viktigt är det egentligen med identifikation och att kvinnor i kyrkan kan få identifiera sig med den som predikar?

- Det som händer när kvinnor kan vara teologer, är att vi tar med våra olika perspektiv in i vår yrkesroll. Kvinnor och män är nödvändigtvis inte olika, men vi uppfostras olika och det påverkar vilka vi är och hur vi ser på världen. Vi blir olika utifrån hur vi blir behandlade. Det medför också att kvinnor och män tenderar att läsa bibeln på olika sätt. Ta exemplet med Hagar, slavkvinnan, som tvingades att vara surrogatmamma åt Abraham och Sara (1Mos 16:1-16). En man kanske kan förstå detta i teorin, men den som verkligen kan förstå, det är en förtryckt kvinna.

Att bära med sig olikheter in i kyrkorummet och förmedla bibelns historier från olika perspektiv kan bara åstadkommas

"

Jag kallar mig feminist eftersom jag tror på alla människors lika värde

"Både som kristen och feminist så förhåller jag mig till ett ideal/drömbild om hur världen borde se ut" skriver Esther på sitt Instagramkonto.

om vi är olika människor som läser texterna och belyser dem med varierande perspektiv.

Att vara kristen och feminist kan inte vara helt enkelt med en bibel som på många ställen innehåller kvinnoförtryck. På andra ställen lyser kvinnan istället helt med sin frånvaro. I gamla testamentet är bara 6 procent av de människor som lyfts fram just kvinnor. Esther berättar att hon har fått en del kritik för att välja ut passande bitar ur bibeln när hon berättar om kvinnornas roll på Jesu tid.

- Jag tar inte bort bitar eller plockar russinen ur kakan som jag ibland har fått kritik för. Allt handlar om bibelsyn och att det faktiskt finns olika sätt att läsa bibeln. Jag brukar ställa mig några viktiga frågor för att förstå texten jag jobbar med. I vilket sammanhang är texten skriven? Vad är det för sorts text? Vem är texten skriven till? Vem är texten skriven av? Det är en utmaning, att försöka förstå ramen för berättelsen och dess budskap. Sammanhanget påverkar innehållet och det som verkar väldigt bakåtsträvande idag kanske rent av var väldigt progressivt då. Bibeln är full av berättelser om kvinnor

som vi kan lyfta fram. En del är inspirerande, andra komplicerade och några är riktigt jobbiga. Som ledare inom kyrkan har vi ett stort ansvar över att fundera på hur vi förmedlar Guds ord.

Vi ska ju vara frigörande, livgivande och föra utvecklingen framåt. Det är viktigt att vi lyfter människor, alla människor. Jesus kom för att ge oss liv och befrielser. Hur vi bidrar till det är en fråga vi som kyrkliga ledare behöver ställa oss.

Med det brokiga bagage som kyrkan ändå bär med sig av bland annat krig, kvinnoförtryck och rasism, kan det kanske tyckas naivt att tro på en jämlik kyrka. Men Esther menar att vi redan är på god väg.

- Vi behöver sätta första spadtaget där hjärtat bultar starkast och där det finns ett kall. Det finns inte bara ett ställe, utan tusen och vi måste vara många som hjälps åt. Just nu har jag medvind då vi är många som identifierar oss som både kristna och som feminister. Men jag tar dock inte medvinden för givet, för det kan ju vända.

Jag sysslar inte med detta för att det är peppigt och kul, utan för att det här är livsviktigt för mänskligheten.

Det är ett förändringsarbete som kommer ta tid. Men som i de flesta konflikter är det lättare att lyfta någon dit man står än för någon att behöva slå sig upp. Icke-invandrare måste ge utrymme för invandrare. Mannen måste ge av sitt utrymme för kvinnan. Nyckeln ligger i att använda vår plats till dem som inte har en plats. För vi hör alla ihop.

TEXT Sofia Arman

ESTHER KAZEN YRKE Pastor JOBBAR Flatåskyrkan, Göteborg INSTAGRAM @feministpastorn

17

-vi har plats Frustuna församling har, som tidigare nämnts, ett arbete bland de ensamkommande flyktingbarnen på Gnesta ungdomsboende. Vi vill där lära känna killarna och stötta och hjälpa dem att skapa sig en ny tillvaro här i Sverige och Gnesta. Vi har de senaste veckorna gått ut med efterlysning om boende för några utav killarna, Fia är en av de som hörsammat detta och öppnat siit hem för Abbas.

Ungdomarnas bakgrund och resa till Sverige kan se väldigt olika ut men alla har erfarenheter som du och jag troligen aldrig kommer att ställas inför. De flesta av killarna är afghaner men väldigt få av dem har bott i Afghanistan utan har vuxit upp i angränsande länder, oftast i Iran.

Killarna har varit i Sverige i ca. två år men flertalet har inte varit hos Migrationsverket än för att påbörja sin process för att få stanna i Sverige. Några få har fått permanent uppehållstillstånd och får stanna i landet, några har fått avslag på sin ansökan och riskerar att skickas till Afghanistan, ett land de aldrig har varit i och där de inte har några personliga relationer.

Enligt det svenska regelverket för asylsökande så ses man, precis som för svenska ungdomar, som myndig i och med sin artonårsdag. Det betyder att man inte längre får bo kvar på det boende man haft sedan ankomsten till Sverige utan placeras på

en flyktingförläggning för vuxna där möjligheten att studera inte längre finns.

Killarna här i Gnesta uttrycker en stor tacksamhet för att få vara här och vill inget hellre än att få gå i skola, utbilda sig och få ett jobb. De vill forma ett liv av självständighet och egen försörjning och kunna ge tillbaka något till det land som tagit emot dem och gett dem trygghet.

När vi som träffar killarna ser såväl deras iver att få gå i skola som deras oro och ångest av att fylla arton och flytta från en efterlängtad trygghet så går det inte att bara se på utan att försöka göra något.

Sveriges kommuner har fått möjlighet att själva besluta om hur man ska agera med asylsökande ensamkommande unga som påbörjat studier.

Om man efter sin 18-årsdag ska låta dem bo kvar på ungdomsboende och få fortsätta gå i skola eller om man ska överföras till Migrationsverkets anläggningar där möjligheten till bredare studier inte finns.

Därför har Frustuna församling via alla sina informationskanaler gått ut med en efterlysning av Dig som vill göra något för någon, som har en säng över, ett rum som står tomt eller ett krypin någonstans som skulle kunna härbärgera en medmänniska som inget hellre vill än att få komma in i vår gemenskap och bidra till vårt gemensamma samhällsbygge.

Här i Gnesta har man valt att inte låta de unga bo kvar och gå i skola utan man låter Migrationsverket placera killarna runt om i landet.

Detta om man inte kan finna ett bo-

Någon som sett vår efterlysning och hörsammat den är Fia. Jag besöker Fia med familj en kväll, de bor högt över Frösjön med, som jag tror, Gnestas vackraste utsikt. Det är en familj som nyligen fått tillökning, för sedan början av oktober bor också Abbas här. Abbas kom till Sverige för två år sedan och har bott på Gnesta ungdomsboende men fyllde arton och skulle skickas till en flyktingförläggning i Åre långt ifrån tryggheten bland sina vänner och utan möjlighet att kunna fortsätta att gå i skolan. Abbas som på kort tid har blivit jättebra på svenska och pluggar hårt för att bli ännu bättre.

Om Du kan bistå med någon form av boende, med tid för att stötta på boendet, har frågor eller vill veta mer om församlingens arbete så är du välkommen att höra av dig.

Micke Sandin, diakon 076-104 65 12 micke.sandin@svenskakyrkan.se 18

ende själv. För som asylsökande är det OK att ordna sitt eget boende MEN man får inte någon ekonomisk hjälp mer än dagersättningen vilken motsvarar ungefär 1900 kr/mån.

Vi sitter runt köksbordet för att prata lite om familjen och om hur det

"Om en in­vand­ra­re slår sig ner i ert land, skall ni in­te förtryc­ka ho­nom.

In­vand­ra­ren som bor hos er skall ni be­hand­la som en infödd.

Du skall äls­ka ho­nom eller henne som dig själv" 3 mosebok 19:33-34

har varit så här långt att öppna upp sitt hem. Fia berättar att hon och Lotta och Elton flyttade från Stockholm till Gnesta för ca ett år sedan.

Fia jobbar i byggbranschen, Lotta är skådespelare och Elton är sex år.

- En dag plingade det till i min mobil och jag fick en notis från ”Gnesta Tillsammans” (en grupp på Facebook, reds. anmärkning) där jag såg kyrkans upprop.

Vi vill försöka göra något för någon annan. När vi bodde i Stockholm anmälde vi oss som volontärer när flyktingströmmen var som störst och just nu går jag en utbildning för att kunna jobba på ungdomsjouren Juventas i Södertälje. Och här hade vi ju ett rum som stod tomt, säger Fia. Efter att meddelandet dykt upp på mobilen gick det hela ganska fort. Jag hörde av mig till kyrkan innan jag hann snacka med Lotta, säger Fia och skrattar.

Det kändes viktigt att vara tydlig med vilka förutsättningar som fanns för att kunna ta emot någon.

Vi beskrev hur vårt liv såg ut. Jag arbetar mycket och reser en del och Lotta jobbar borta i veckorna och Elton är här på helgerna. Så vi ville understryka att vi inte kunde gå in som ständigt närvarande ”extraföräldrar”.

Fia berättar hur Elton, 6 år, blev överlycklig och tyckte det skulle bli jättespännande att det skulle flytta in någon i familjen. Jag frågar henne hur de föreställde sig att det skulle bli?

- Som sagt, det gick så fort så de funderingarna handlade mest om hur

det praktiska skulle fungera. Men allt fungerar jättebra och Abbas är ju väldigt självgående.

Fia skrattar och säger att Abbas lagar mer mat hemma än vad hon gör.

- Elton har fått en ny kompis och det känns skönt att det finns någon i huset när vi är borta så mycket.

Vi talar om vad som krävs för att erbjuda sitt hem/bostad. Fia säger att hon inte kan tala om hur andra ska vara men vi enas kring att det nog mest handlar om att vara engagerad, nyfiken och att bry sig om andra.

Till sist frågar jag Abbas vad det betyder det för honom att ha hittat ett boende och att få stanna kvar här i Gnesta?

- Det känns jättebra. Här känner jag mig trygg och jag kan fortsätta gå i skolan och utbilda mig. Jag har kvar mina kompisar och kan spela fotboll.

Jag tackar för mig, går ut i mörkret och ser den spegelblanka Frösjön under en stjärnklar himmel. En känsla av tacksamhet infinner sig.

Både för den fantastiska synen framför mig, men kanske mest för att få möta människor som vågar bry sig.

TEXT Micke Sandin

19

foto: Sofia Arman

Fredsbygge i

Israel

Frustuna församling donerar pengar till gräsrotsorganisationenWI’AM. Ett freds- och konflitkcenter i Betlehem.

Läs mer om deras arbete här...

Under våren 2017 besökte personalen i Frustuna församling, tillsammans med förtroendevalda och församlingsbor, det heliga landet Israel.

Jag vill gärna berätta lite om en av de djupdykningar som vi gjorde tillsammans.

I Betlehem ligger Wi’am., ett fredsoch konfliktcenter. Alldeles intill detta center reser sig muren som en jättelik symbol för landets generationslånga konflikter och uppdelning av folk.

Wi’am grundades 1994, sedan dess har de vuxit sig större och fått internationellt stöd men de betonar att de är en verksamhet på gräsrotsnivå. Wi’am är ett center för försoningsarbete, konflikttransformation och medlande.

Men det är också, som Wi’am beskriver det, en plats för hopp.

Deras kontor är vid första anblick en anspråkslös byggnad. Trångt, litet och med väggar fyllda till bredden och höjden av diverse informationsblad, afffischer och brev. Men det som sker i denna organisation är allt annat än blygsamt.

Dr Zugbi, grundare och föreståndare för Wi’am och professor i freds- och konfliktvetenskap, mötte upp vår grupp och med iver uttryckte han sin tacksamhet för att vi var där. "Tack för att ni vill lyssna", sa han. Och vi lyssnade.

Dr Zugbi berättade att "Genom relationsbygge försöker vi nå fred, rättvisa, och försoning i samhället.

Det handlar om att skapa en acceptans för varandras kulturer".

Deras arbete präglas av diciplinen konflikttransformation. Till skillnad mot konflikthantering lägger konflikttransformation stor vikt vid att vara en process som involverar samhället i fredsarbetet. Genom att inte enbart försöka eliminera eller kontrollera själva konflikten i sig eller dess involverade parter, kan de istället arbeta med hur konflikten har omvandlat parterna över tid, hur det har påverkat sättet de kommunicerar och hur bilden av varandra har förändrats i korrelation med konflikten.

20

"Vi vill bidra till en positiv samhällspåverkan och bygga ett civilsamhälle som värdesätter fred och

rättvisa, som främjar goda relationer inom den politiska arenan och som använder sina resurser för ett gott försoningsarbete" betonar Dr Zugbi. Han berättar att de försöker vara ett center för de människor som lever under ockupation och i en värld fylld till bredden med rop om orättvisor och förtryck.

Deras verksamhet består av diverse program för barn, ungdomar och kvinnor. De är även med och skapar arbetsmöjligheter för marginaliserade kvinnor, män och ungdomar.

För barnen erbjuder Wi’am en säker miljö för dem att utvecklas i.

De ger dem kanaler att kunna uttrycka sina känslor, som glädje, förvirring och frustration. I detta program hittar barnen sin egen röst och de uppmuntras till kritiskt tänkande och får använda sina egna upplevelser för att skapa kontakt med andra.

Wi’am ser också behovet av engagerade kvinnor som tar rollen som samhällsledare, fredsbyggare och aktivister i Palestina. På centret erbjuds de nya mötesplatser där kvinnogrupperna kan arbeta för likabehandling och motverka all form av förtryck. Wi’am hjälper även till att mobilisera kvinnors delaktighet på de sociala, kulturella och politiska arenorna. Om allt detta berättar Dr Zugbi med stor entusiasm.

När vi stiger ut ur byggnaden vänder jag åter igen blicken mot muren, fylld med klotter och grafitti är det några ord som sticker ut. "A country is not only what i does, it is also what it tolerates" (Tusholsky). Ett land är inte bara vad det gör, det är också vad det tolererar.

Oavsett vilket land och oavsett vilket hat, så sätter citatet fingret på något vi som stödjande församling kan luta oss mot. Vi väljer inte sida. Vi väljer att inte tolerera att människors grundläggande rättigheter kränks och vi väljer att aktivt stödja Wi’am fortsatta arbete för att främja fred i Palestina. Är du nyfiken på att veta mer? Vi lovar att rapportera vidare om samarbetet med Wi’am.

TEXT Sofia Arman

SMÅ HJÄLTEDÅD I VARDAGEN

ALTERNATIV JULKALENDER 201 7 5 Fråga någon hur den mår

2 Skriv en uppmuntrande kommentar på nätet

23 Lämna en julklapp, gärna hempysslad, på allmän plats med en lapp ”Varsågod”

19 Cykla, promenera eller ta bussen istället för bilen

18 Be för människor som tvingas fly från krig

15 Försök att uppskatta saker du tar för givet

11 Berätta för någon vad du beundrar hos den

14 Skicka ett julkort till någon som är ensam

10 2:a advent: Läs något om Nobelpristagarnas gärningar

7 Lyssna och låt ett samtal handla helt om den som är framför dig

4 Säg tack minst fem gånger

1 Håll upp dörren för någon

22 Ha tålamod, stressa inte

21 Testa att äta något vegetariskt

17 3:e advent: Skicka tre sms fyllda av kärlek

13 Lucia: Fundera på hur du kan vara ett ljus i mörkret för barn i utsatthet

9 Bjud någon på en pepparkaka

24 4:e advent: Njut av julens mirakel och minns, ett barn kan förändra världen!

20 Plocka upp skräp på marken och släng i en soptunna

16 Hör av dig till någon du inte pratat med på länge

12 Skriv ”glöm inte att du är värdefull” på en lapp och lämna på en synlig plats

8 Släpp någon före i kön

6 Sortera ut något du kan ge vidare

3 1:a advent: Tänd ett ljus och be en bön för någon som har det tungt

rfa ttare of , poet och livsfilos

fö ; n sso Bob Han Tankar av Bob Hansson

En sådan dag idag då jag vaknar rakt in i en ordlös ledsenhet. Jag vet inte varför. Kanske jag sovit för lite. Kanske någon kemisk backslash? Jag ser mig i spegeln och nånstanns i flödet av tankarna skymtas undertexten ”jag är gammal och ful idag”.

Hade jag varit ett barn, hade jag kanske passat på att slå tån i en möbel så att jag skulle kunna storgråta en stund.

Men jag är inget barn. Jag är vuxen.

Jag tar mig till fiket. Jag dricker kaffe.

Och tänker på gårdagen.

Jag träffade en vän jag sällan träffar.

Det var middag. Fin resturang. Någon bjöd.

Och jag förstod varför vi sällan träffas.

Hans flickvän var med och berättade att det här var första gången hon träffat några av hans vänner.

Han går nämligen aldrig ut.

De har varit ihop i flera år.

Han bestämmer träff men timmen innan bokar han av. Han blir nojig.

Han är en av dem som fått en del skit genom åren. Han säger ”bara för att man är en sådan som inte kan låta bli att sticka ut hakan, blir man inte bättre på att ta emot smällarna”.

Han satt med rak rygg. Inget tydde på att han var rädd.

För människor.

Middagen var enormt trevlig. Ett bord med högpresterande människor. Känsliga människor. Men förutom några få ögonblick, var det de sträcka ryggarnas repliker som i hög takt flög över bordet och försökte låta bli att krocka med varandra.

22

Och jag tänker på bräckligheten. Hur så många av oss har den. Men hur få arenor det finns för oss att mötas i den.

Jag tänker på bikten. Hur den alltid skett i slutna rum. Hur middagsborden tycks vara för små för vår egen litenhet.

Och det väcker en saknad i mig.

Och till kaffet nyss läste jag en intervju med en vän och komiker. Hon berättar att den plats där hon lättast berättar om sin sociala fobi, är på en scen. Där är hon trygg.

Det är något jag kan känna igen.

Och troligen även min vän från igår.

Det är absurt.

Att det är tryggare att visa sin svaghet på en scen där man får applåder för den, än vid ett vanligt middagsbord.

Kanske är det därför konsten behövs.

För att det vanliga rummet är omgärdat av sociala staket som puttar bort oss från vår egen skörhet. Att även vi, som försörjer oss på att berätta den, övat som fan, erövrat orden, ändå är så dåliga på att använda dem i vardagen.

Att räcka upp handen på middagen och säga, jag är ledsen nu, jag är rädd, jag känner mig så ful idag. Så svårt.

Så mycket lättare att säga något om Trump eller om boken man håller på att skriva.Exempel en bok om bräclighet. En bok som människor kan applådera och kritiker slita i stycken.

Eller hylla förstås.

Och sedan tänker jag på hur ordet manlighet så länge förknippats med ordet styrka. Och hur blottad svaghet ansetts feminint. Som en tjejgrej.

Och jag tänker på forskning som visar att kvinnor visserligen vill ha känsliga män. Men ännu mer attraheras av trygga män.

Och sedan tänker jag på konsten att visa känslor utan att betraktas som otrygg. Och sedan tänker jag på orden ”vit kränkt man”. Och sedan ringer min son och säger att han är kär i mig.

Och hoppas att han närmar sig något vackrare.

SÅ GICK DET I KYRKOVALET Tack till er som röstade, jämfört med valet 2013 var det nästan dubbelt så många som i år var med och röstade. Deltagandet steg från 10,6% 2013 till 18,93% 2017.

Röst- och mandatfördelning

I valet till Frustuna församlings Kyrkofullmäktige fördelas 19 mandat och en ersättarkvot på hälften av mandaten.

Det innebär att till exempel Socialdemokraterna förutom sina nio ledamöter också ska ha 5 ersättare, minst halva antalet som ledamöterna. slutgiltigt valresultat

Socialdemokraterna 365 röster 50,3% 9 mandat Kyrklig Samverkan 302 röster 41,6% 8 mandat Sverigedemokraterna 59 röster 8,1%

2 mandat

TILL LEDAMÖTER I KYRKOFULLMÄKTIGE VALDES: Arbetarepartiet - Socialdemokraterna

Siv Andersson Berit Sjölander Ulf Bergner Kjell Rimsberg Annette Furå Jonny Karlsson John Erik Wårdemark Petra Lindström Bertil Ekstrand Kyrklig Samverkan i Frustuna församling

Lill Björk Ann-Kristin Moback Kurt Cedergren Gun Alm Kerstin Björk Ericsson Britt-Inger Åberg Anita Persson Ingegerd Johansson Sverigedemokraterna

Göran Ehrenhorn Tom stol

er novemb Den 21 mäktige Kyrkofull där a y n r a H ta möte e sitt förs vic nde och Ordföra tses. de ska u ordföran ktige utser mä Kyrkofull yrkoråd a d se n k

KORSORD FOTO pixabay.com BILD : PIXABAY.COM

FÖRSIGGÅ

EN SLAGS BUR

FLYGPLATS

VILL SUPPORTER

VANLIG FRÅGA

LÄGGER BREV PÅ STANNA KVAR LÅDAN

EXEMPLI SPINDELN GRATIA I NÄTET

SOM SAMMET OVETT RÄKNAS INTE UPP

UPPREPA HAR KANSKE MISSAR VIRRIG HAMNAT I

VÄLJA

LINSLUS NYHETSBYRÅ

HAR INTE TVÅAN KOLONILOTT

FIKTIV VALUTA

STEN

KALLA PÅ

KONFLIKT

HOVDJUR SKYMMER SIKTEN STOR MÄNGD

URDJUR

LEDIG STINGSLIG MIRAKEL

VARA SKRIVET

TILLFÖRLITLIGA

KRAFT

NÄPEN

REKREATIONS- BLIR TILL PLATS MARÄNG

I BILKÖ

GÖRA SUCCÉ

SÄGA SIN MENING SÄLJER BILLY

RÖR

RÖRA MOTGÅNG

VERB

MIK 3:5 DE FRED OCH LYCKA

.....

SPEL I HAVSBANDET HAR TRUMPET

FARKOST

DÄR TALAS PERSISKA

FÖRDRÖJD

ORGANISMER

HAR INTE EXKLUDERA FÖRÄNDRATS

PASSÉ

EFTER REGN

SEGEL

RÖJA UPP JES 24:6 BARA EN LITEN

MÄSTARE SAMMANHÅLLNA

DRIVMEDEL

HAR VÄGGAR

PÅ BYRÅ

JÄMRAR SIG

REST

RESLIG

ORGANISATION

KULL

AVLOPP PROTESTERAR

....

MYRDAL

PENNE LAGER MEDVETSLÖSHET

VID UTBROTT

NÖT

KAN VARA SVARTHALSADE

FRÅN SYMPATISÖR HAR TIDEN FÖR SIG KIKA

KAN VARA AV NÄVER

LEVER MAKAR I

EN SORTS VARDAG

SES I KAZAN AVSLUTAR GALA

UNDERHÅLLNING

BRUTAL

BILD : PIXABAY.COM

vinn en bok från boktipset!

Skriv meningen du får fram i de gröna fälten på ett vykort och skicka till Frustuna församling, Frustuna Prästgård, 646 91 Gnesta eller på mail till frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se Märk vykortet eller mailet med ”korsord”.

Glöm inte att uppge namn och adress och vilken bok du önskar VINST valfri bok från boktipset på s.5 Två vinnare dras av Mellan Himmel & Jords redaktion och presenteras i nästa nummer. Varmt lycka till!

Vinnare...

Grattis, ni kommer få er vinst på brevlådan inom kort.

HÄLSNINGAR

Redaktionen

HACKAR RÖD VINNANDE TÄNDER DRAG- PLANET SERVE PLÅSTER

GIVMILDA

F

F

R

A M

EN BIT CHOKLAD

R

U

T

A

UTE UR LEKEN INTE ALL SVAMP

D

I

S

T

R

Ä

SES PLANLÖS

OFOKUSERAD

K

E

R

S

T

I

EKMAN

E

DUPLICERA

S

O M Ö

T

E

T

S

K

A

P

A

UPPSKATTA

E

INNEHÅLLER EPISTELBREV

N

T

RADARPAR

N

G

ÄTVERKTYG KOLSYRAD

S

K

E

D

S

I

L

KAN INTE FLYGA OFÖRETAGSAM

E

M U

HOLK LÅGKONJUNKTUREN

BARKEN

K

K

Y

R

K

M Ä

T

E

R

KREERA

A

T

A

AVVISA

Agneta Vesterlund & Gösta Nyberg

S

S

UPPGÅR TILL

...av förra numrets korsord är:

TID FÖR KYRKOVAL IDÉ

SES MED SPINDEL PLETI I FÖRVETEBRÖD NAMN

FRAGMENTET HAR 251 LEDAMÖTER

R

Ö

V

EXERCIS

A

I

N

BEKOMMA DÖMDA TILL KLARHET HEMLIGHÅLLER GÄRDESTAD

N

I

KÖKSTIDS- REDSKAP RYMDEN ETT ELEMENT

I

DRAGDJUR

BITA

S

E

VIKARE

S

Ä

L

K

L

A

S

S

A D

B

O

E

I SYMBIOS

A

K

T

E

R

N

E

KAN BÅDE HOPP OCH MISSNÖJE

P

EBBA UT

Ä

DIREKT

T

E

D

MARK 4:38 SOV I

K

R

I

D

E

R

S

L

A

G

E

N

GRÄMER SIG

Å

N

G

R

A

R

BOJAN

O

K

E

T

MÅSTE VI TILLHÖR FÖR ATT DET FÖRLEVA FLUTNA

R

MINSKA SEGELYTA

R

E

V

A

N

MEDVETSLÖSHET

R

ROQUEFORT PÅ TOPPEN

Ä D

E

L

O

S

T

MÄKTAR MED

K

......

D

O

N

A

VID KOLLAPS

B

R

A

K

U

T

SES FIXARE

S

UTAN GRUMS ÄR GAMMAL TILL

MOT OMGIVNINGEN SIGNALERAR

K

L

A

R

TID FÖR SOLUPPGÅNG NAGEL

O

T

T

A

REPÄNDA

T

Å

T

PÅ LUFFEN

HAGALEN

BLÄNGA

R

A

S

M U

S

GENLJUDA

S

G

I

R

I

G

P

A

T

I

E

LÄRAN OM JORDEN OVETT

G

E

O

L

O

G

I

LEDARGÅS

A

K

B

A

N

N

O

R

ÄR SAMMANDRAGET

K

O

R

T

UNDER KVALSTER BEHANDLING

Å

T

ANGENYHETS- LÄGENHET BYRÅ SES MED VÄLJA

S

A

A

V

I

BETALA FÖR

L

FRI FORM

P

R

O

S

A

N

T

RÖTTER

A

N

O

R

K

A

SPÅR

S

K

E

N

A

A

R

E

FÖRESTÄLLER SIG

A

N

A

R

PRED 7:10 VAR INTE MEDDE.... TILL LANDE VREDE

23

VÅRENS FÖRELÄSNINGSSERIE

LIVSVIKTIGT Hjältar och förebilder

Vilka förebilder har du? Vilka är dina hjältar som du beundrar och vill efterlikna? Hur påverkas vi av vem vi väljer att ha som förebild?

HENRIK LINDER 20 februari kl 18 30 i Tingshuset ”VAR-DAGS HJÄLTE OCH LEDAR-SKAP-ANDE IDAG” Henrik Linder, Ph dr i klinisk immunologi, egen företagare, affärscoach. Henrik talar om hur mentala bilder hjälper oss att nå mål. Henrik har arbetat med några av landets största och mest framgångsrika företag och ledningsgrupper.

TOMAS KAZEN

20 mars kl 18 30 i Tingshuset "VAD SKULLE JESUS HA GJORT?" Tomas Kazen, professor i bibelvetenskap talar om Jesus som förebild.

GNESTAS VARDAGSHJÄLTE 17 april kl 18 30 i Tingshuset Vem är din lokala hjälte och förebild?

Presentation av resultatet av Gnestas egen hjälte.

SANNA EHDIN

22 maj kl 18 30 "EN VÄG MOT VISHET OCH ENKELHET" Sanna Ehdin, Ph dr, immunologi, forskare och författare inom området hälsa. Sanna talar om hur hennes väg har gått från en svår uppväxt till att kunna visa på vägar till hälsa för hela människan. Att kunna använda utmaningar till att växa, och vända motgångar till medgång. Sanna delar hur hon blev den Självläkande människan.

24

ta Näsmer num3/2 2