Mellan Himmel & Jord #4 2016

I F R U ST U N A F Ö R S AM L I N G #4 2016

Alan Waller foto: simon stanford/ ikon

-med en solskensberättelse om bistånd

Reclaim Christmas

4

söndagar i advent blir en inre resa

Låt fler få fylLa fem!

Var femte sekund dör ett barn som

A M E T ttvisa

rä & ul j e t i så l

inte hunnit

1

6

INNEHÅLL

foto: Peter Hoelstad

#4

kontakt

3 Ledare Livet är inte rättvist

ALAN WALLER

Ullexperten Alan Waller fick ett oväntat samtal som tog honom till en annan värld - Etiopien.

24

12

10 Att utveckla sin tro Hur du kan låta din tro växa i olika mötesplatser 12 Reclaim christmas Lägger vi fokus på rätt saker i juletid, eller borde vi tänka annorlunda?

14 Klimatsmart Julmat Härliga tips om hur du med eftertanke om miljön ändå kan få till ett härligt julbord.

RECLAIM CHRISTMAS Kan vi köpa oss julstämning och vad är det som egentligen är viktigt under juletid?

18 På gång Läs om vad som händer under vinten

2

MUSIK Klaus-Henning Schütt Kerstin Ytterberg BOKNING/KANSLI Elsy Svensson 0158-22100 frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se

INFORMATION Sofia Arman VÄRDINNA Ing-Marie Andersson

Livet är inte rättvist Livet är inte rättvist, sa en av mina vänner till sin son när han klagade på att systerns glas innehöll mer läsk än hans glas. Du får stå ut med att det inte är rättvist.

Han har ju rätt, livet är inte rättvist, vi har olika förutsättningar beroende på vilken familj vi föds in i, vilket land vi föds i, vilka fysiska, psykiska och intellektuella resurser vi har från början. Men samtidigt måste vi hela tiden sträva efter att det ska bli så rättvist det kan bli. I familjen, i församling och närsamhälle såväl som i världen. När man i ett hus knappt får pengarna att räcka till det mest nödvändiga och i ett annat hus kan man leva i överflöd och unna sig allt man vill, så är något på tok i ett samhälle. Om man i en del av världen svälter medan man i en annan del av världen har allt man behöver då är det inte konstigt om människor börjar vandra mot länder där man kan hoppas på en framtid.

Vi behöver på alla sätt verka för rättvisa.

När vi som församling planerar verksamhet försöker vi alltid att tänka att det vi ordnar ska vara möjligt att vara med på hur man än har det. Det är ett sätt att verka för rättvisa. Eller att anordna mötesplatser för alla olika åldrar, man ska inte behöva vara i en viss ålder för att kunna vara med i kyrkan. Ett annat sätt är att stödja olika projekt i världen som verkar för en rättvis värld.

Vi går in i adventstid, jul och nyår. En tid när vi talar om fred och gemenskap och kärlek. Och vi är med våra nära familjer. Tänk om det också skulle få vara en tid där vi på ett särskilt sätt tänker på den som inte har det vi har.

VILL DU KOMMA I KONTAKT MED VÅRA KYRKOPOLITIKER?

20 Välkommen tillbaka - det här är inget krig En genuin inbjudan till dig som gått ur eller inte är medlem i Svenska kyrkan.

MELLAN HIMMEL OCH JORD i Frustuna församling

BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Sofia Arman Ida Fransson / 070-297 64 15 Johanna Scherp Térèse Wallin Kerstin Ytterberg

VAKTMÄSTARE Anders Boberg Klas Eriksson Anna Sánchez Lindström

19 Låt fler få fylla fem Att få fylla fem år är inte självklart överallt.

Läs om Svenska kyrkans julkampanj.

20

foto: Josefin Casteryd / IKON

Ordförande Kyrkofullmäktige Siw Andersson 070-425 32 95

foto: Kicki Strand Larsson

24 Luciakonsert i frustuna kyrka

DIAKON Micke Sandin / 076-104 65 12

EKONOMI Per Sandberg

16 Kalendarium över advent och jul

23 Korsord Tävla och vinn!

PRÄST Eric Dominicus / 070-288 77 84 Johanna Scherp / 070-245 41 21

KANSLICHEF Ulrika Rix

15 Kom in i värmen Varför firas advent och vad betyder de fyra söndagarna fram till jul? Här får du svar.

22 På spaning Tatueringar - kristna budskap i bläck

E-POST frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se

KYRKOHERDE Lena Fagéus 070-288 48 58

6 en solskensberättelse om bistånd Alan Waller om biståndsprojekt i Etiopien

9 Birgitta Gälldin Åberg Om hennes arbete i transitlägren med uppgift att ha ett särskilt öga för barnen

0158-22100

FACEBOOK https://www.facebook.com/frustunaforsamling

4 aktuellt

8 Tankar om kulturmöten

TELEFON (växel)

HEMSIDA www.svenskakyrkan.se/frustuna

TEMA RÄTTVISA & så lite jul...

8 Projekt på Solbacka Traumabearbetning med hjälp av konst

ADRESS Frustuna Församling Frustuna Prästgård 646 91 GNESTA

19

E-post frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se Hemsida www.svenskakyrkan.se/frustuna Redaktionsråd Lena Fagéus, Ulrika Rix, Elsy Svensson, Sofia Arman Ansvarig utgivare Lena Fagéus Redaktör & formgivare Sofia Arman Tryck Östertälje tryckeri AB På omslagsfotot Alan Waller FOTO: Peter Hoelstad

Ordförande Kyrkoråd: Ulf Bergner 070-236 09 05 Ordförande Begravningsutskott Kurt Cedergren 070-886 13 98

Lena Fagéus Kyrkoherde

KYRKTAXI - 0158 - 301 10

Tidningen kommer i brevlådan hos alla er som bor i Frustuna församling. Bor du utanför men ändå önskar att få hem tidningen? Hör av dig till oss så kan vi skicka dig ett exemplar.

FÖLJ OSS! Frustuna församling finns på Facebook. www.facebook.com/frustunaforsamling

FÖLJ OSS!

@svenskakyrkan_gnesta

3

AKTUELLT

AKTUELLT

hallå där!

Jourhavande PRÄST foto: Magnus Aronson / IKON

VÄLKOMMEN MICKE SANDIN TITEL Diakon i Frustuna församling sedan hösten 2016 ÅLDER 55 år BOR Mölnbo FAMILJ Stor Vilken roll har du i församlingen?

Diakonen kan sägas vara en socialarbetare i församlingen. När prästen har läst teologi har diakonen ofta en socionom eller sjuksköterskeutbildning.

Samtal, sjuk- och hembesök och övrigt omsorgsarbete är stora bitar i tjänsten.

Hur länge har du jobbat i Svenska kyrkan?

Jag vigdes till diakon 1996 och har jobbat i olika församlingar sedan dess.

Under julen är inte alla samlade kring granen med släkt, vänner och familj. För många människor är julen snarare förknippat med påtaglig ensamhet eller en miljö där julefriden är allt annat än fridfull. Jourhavande präst finns där för dig.

talt brev inte får föras vidare. Du behöver inte tillhöra Svenska kyrkan eller vara troende för att kontakta Jourhavande präst. Tron på Gud är självklar för prästerna som arbetar i jouren, men om du inte själv frågar efter det talar man inte om Gud, läser Bibeln eller ber böner under samtalet.

Svenska kyrkan erbjuder Jourhavande präst som en samhällsinsats under den tid på dygnet när många andra resurser är stängda.

Jourhavande präst är närvarande, lyssnar och delar det du vill prata om en stund. Prästerna är anonyma och har tystnadsplikt. Det betyder att det som sägs mellan er i samtal, chatt eller digi-

Jourhavande präst finns över hela landet och i jouren arbetar både kvinnor och män i olika åldrar, alla anställda i Svenska kyrkan.

JOURHAVANDE PRÄST AKUT SAMTALS- OCH KRISSTÖD

4

FÖRELÄSNING ALEXANDER WILZEK OM STRESSJUKDOMAR Alexander Wilzek är överläkare på Ersta psykiatri där man har specialicerat sig på stressjukdomar.

DEN 8 DECEMBER KL. 18 I FRUSTUNA PRÄSTGÅRD

KYRKTAXI 0158-301 10 Är du pensionär och har svårt att ta dig till gudstjänster i Frustuna församling? Boka kyrktaxi, kostnaden står frustuna församling för.

TELEFON 112 www.svenskakyrkan.se/jourhavandeprast

Vad ser planerna ut för vintern och våren?

Just nu har vi dragit igång ett arbete med ensamkommande flyktingbarn som jag hoppas kommer att slå väl ut.

Var kommer församlingsborna att se dig?

Förhoppningsvis på oväntade ställen men företrädesvis i vårt barn och ungdomsarbete.

w

LIVSVIKTIGT

Lättläst bibel I ett samarbete mellan svenska bibelsällskapet och LL-förlag ska det under 2017 lanseras en lättläst version av Nya testamentet. Det blir inte en ny barnbibel, utan istället en bibel med enklare ord anpassad för vuxna.

Målgruppen är personer med svenska som andraspråk, äldre eller människor med dyslexi eller andra lässvårigheter.

Bibeln blir därmed i större utsträckning tillgänglig för alla. Det gillar vi!

28

28 brudpar har gift sig i någon av församlingens kyrkor denna sommar.

Att människor är på flykt från krig, död och elände är i dag vardagsmat i media och vi grips av de bilder som flimrar förbi i ett evigt flöde. Här i Gnesta blir några av dessa livsöden kött och blod på kommunens boende för ensamkommande flyktingbarn. I dagsläget har boendet ca 40 platser och är i det närmaste fullt.

Flertalet av pojkarna har sina rötter i Afghanistan och var och en av dom bär en egen unik historia kring sin resa hit till Sverige. Berättelser som vi kan ha mycket svårt att förstå. Vad vi kan förstå är utsattheten i att komma till ett helt främmande land, ett helt nytt språk och en helt ny kultur. Frustuna församling har under hösten försökt hitta former för hur vi kan bistå och stötta dessa unga som vi nu har i vår närhet. I dagsläget träffas vi till ”Onsdagsmys” på boendet och försöker börja lära känna varandra och se hur vi kan hjälpas åt att göra livet lite lättare här i Gnesta.

Vill du vara med och ge av din tid till dessa grabbar, få nya vänner och massor med nya kunskaper och erfarenheter? Hör av dig till församlingens diakon, Micke Sandin.

boktips för kalla vinterdagar

Visste du att?

Enkel resa Kabul - Gnesta

Här tipsar vi om tre böcker som är värda att läsas framför brasan. Har du ingen brasa går det även alldeles förträffligt bra att läsa dem utan just en brasa.

Livet är en sjukamp - Carolina Klüft Ödesgudinnan på Salong d'Amour - Anna Jansson Ett stekt ägg är också god mat - Siri Barje

EFTERLYSNING Om du inte kan vara med på plats så behövs din hjälp rent praktiskt. Killarna har ytterst små ekonomiska resurser. Nu till vintern är tillgången på vinterkläder och varma skor bristfällig. Många av grabbarna idrottar och har behov av träningsskor och träningskläder. Så har du något hemma som ni inte använder och som är lämpligt för en tonårsgrabb stl.

SMALL och MEDIUM och 42-43 i skor. Ett annat behov är underkläder och det är ju inte så kul att ge begagnat men det får du gärna köpa och komma in med till Tingshuset så vidarebefordrar vi det.

Vad var det Jesus sa? ”…jag var naken, och ni klädde mig…”

Micke Sandin, diakon 076-104 65 12 micke.sandin@svenskakyrkan.se 5

A

klilu Dufera stod ensam på en vindpinad slätt som såg ut som precis vad det var: världens ände.

Många dog här under hungersnöden på åttiotalet, barn dör ännu. Femton grader kallt på nätterna.

Ingen ved. Ingen el. Inget rent vatten. Ingen väg. Tolv tusen svårt undernärda hushåll där ingen kunde läsa eller skriva. Där alla måste få sitt levebröd ur en mager jord som tappade fruktsamhet för varje år som gick.

Tjugo år tidigare hade lutherska församlingarna runt om i Etiopien bildat sin nationella kyrka, Mekane Yesus, Huset där Jesus bor. Nu kände man sig mogen att driva ett utvecklingsprojekt och tackade ja till att ta sig an denna bristens högplatå som alla andra hjälporganisationer tackat nej till.

Fram till nu, enbart raka halsdukar. Fingervantar är det svåraste som finns!

En solskensberättelse om bistånd - Ullexperten Alan Waller fick ett oväntat samtal som tog honom till en annan värld.

På ett berg i Etiopien bodde tolv tusen av världens fattigaste familjer, hungriga och frusna. Men där fanns också en liten kyrka och en märklig projektidé som ville göra det möjligt för dem att förändra sina liv – och även Alans liv. Detta är en solskensberättelse om hur bistånd kan vara när det är som bäst! text och foto Alan Waller

6

Aklilu kände sig förväntansfull. Redan som ung student hade han och kamraterna beordrats ut på landsbygden för att sprida Dergdiktaturens utvecklingsidéer – och sett hur utveckling inte kan bedrivas. Som oliktänkare satt han många år i Dergens fängelser, med gott om tid att tänka ut hur man kunde göra istället. Han vet att samhällets toppar fattar inget om hur världen ser ut för den som lever sitt liv på samhällets botten. Att de enda som vet är de fattiga själva. Att ingen blir glad när någon kommer utifrån och talar om att man lever fel. Att utvecklingsarbete bara kan lyckas om folk vill det själva, i sina egna hjärtan.

Aklilu började ställa sina respektfulla frågor. ”Finns det något i era liv som ni själva skulle vilja ändra på? Om det finns, kan vi i kyrkan kanske hjälpa er att fundera ut hur ni skulle kunna göra det.”

Han får veta att de saknar ved. Kyrkan luskar rätt på en trädart på andra sidan jorden som klarar ständig nattfrost. Skaffar frön och odlar sticklingar som bergsborna får köpa, billigare än världsmarknadspriset men inte gratis.

Ska man plocka fattiga på pengar? Folk blir mer aktsam om saker som kostar – men dessutom kan någon familj med gröna fingrar säga till varann, ”Såna skulle vi kunna driva upp och sälja och leva av det”. När de kommit igång säger kyrkan till bergsborna, ”Tyvärr. Vi har slutat odla plantorna. Men vi tror nån borta vid ravinen börjat sälja”. På så sätt lockar man fram en lokal infrastruktur som kan fortsätta av egen kraft.

Numera har detta blivit en ideal som kal�las ”uthållig utveckling” – som när en eld fortsätter att brinna trots att den som tände slutar blåsa. I detta projekt anar jag ett steg till: utveckling grundad i människorna själva inte bara fortsätter där den startats utan breder ut sig som en skogsbrand!

Småflickorna

Utveckling är mycket beroende av att några vågar vara de första som testar nya idéer – men sådana modiga människor finns. Efter hand sprider sig nya odlingsmetoder, nya djur, nya grönsaker. Barnen njuter snart slättens första vitaminstinna morötter med samma iver som vi njuter glassar!

Några år senare är det min tur. Svenska djurrådgivaren Ingrid, som ringde mig och frågade varför bönderna behövde frysa när de hade egna får, står nu bredvid mig. Framför oss en skolsal med missnöjda kvinnoansikten. Normalt tas alla beslut i projektet av befolkningen själva, men nu är de tillsagda att offra två timmar av sin efterlängtade kurs i Modern Hushållning för att lyssna på en främling. Ingrid improviserar: ”När jag ser på er, ser jag svarta ansikten och krulligt svart hår. När ni tittar på oss, vad ser ni då?”

Då kommer de att svara att vi har vita ansikten och ljust hår och då får hon sin chans att bygga bro och förklara ”Jo, men jag är också fårbonde, jag har också barn”. Så blir det inte. När hon ställt sin fråga reser sig en av kvinnorna, som inte kan läsa och aldrig ens varit i närmaste stad, säger ”Vi ser att ni är precis som vi” och sätter sig igen.

"

Jag drar efter andan. Ska jag vara lärare för dessa raka kloka människor som tydligen har en hel del att lära mig?

Jag drar efter andan. Ska jag vara lärare för dessa raka kloka människor som tydligen har en hel del att lära mig? Men det är så utveckling ska vara. Att mötas som jämlikar som kan olika saker och som berikar varandra.

Utan kunskap om kardning kan deras ull bara bli tunga mattor, inte de varma kläder de så väl behöver. Jag har med mig två par kardor. De behöver tolv tusen par. Hur ska det gå till? Jag inser att jag inte mäktar lyfta

samlar betesd

jurens spillnin

g till bränsle – bra till matlag ning men ödesdige r för jordens fr uktsamhet.

tolv tusen familjer – men att tolv tusen familjer faktiskt mäktar lyfta sig själva. Åter i Sverige, hör jag mig för om hemtillverkning av kardor hos oss på den tiden det begav sig. Jag visste det fanns gamla verktyg och viss kunskap på muséerna i Falun, i Umeå, i Östersund. Får jag fem sex veckor på mig så ska jag nog få ihop det. Då ringer en ullvän och säger, ”Här är numret till tjejen du frågade efter!” Jag vet inget om att jag frågat, men hon har just gått slöjdlärarutbildning där hon forskat i tillverkning av kardor som examensarbete! På en enda dag får jag allt jag behöver. Jag som alltid velat ha kontroll inser för första gången i livet att jag har ingen kontroll alls – och att jag inte heller behöver ha den. Jag ska bara ta lyran som flyger mot mig och göra det jag ska.

Sådana osökta bönesvar som jag inte ens kunnat be om hände då och då under mina årliga projektbesök.

Inom några år hade ullslöjden blivit en välkommen bisyssla, särskilt för ensamstående kvinnor och de som inte har mark att odla på. När jag frågar vad ullinkomsten betytt, får jag svar som ”Nu har jag kunnat bygga en ny hydda där jag kan stå upprätt” och ”Nu kan även min yngsta dotter gå i skolan”.

Bit för bit har livet förändrats. Nu kan nästan alla barn läsa och skriva. Det finns klinik för både folk och fä. Bäst av allt – människor som själva tagit fatt i sin egen framtid går raka i ryggen med hopp och värdighet.

En kvarvarande utmaning är klimatförändringarna – uteblivna regnsäsonger som förr inträffade bara en gång på en mansålder, återkommer nu var 5 – 7 år. Som alldeles nu i år. Under sådana nödår ger odlingarna inget, men bisysslor som ullslöjd fortsätter att skapa inkomster.

Inte heller jag är samma människa som när jag först besökte Washeraslätten. Jag är innerligt tacksam över att ha fått vara del av denna kloka och framsynta projekt som ingått i Svenska Kyrkans internationella samarbete.

7

Tankar om kulturmoöten Ella får inte vara med och hoppa rep på skolgården. De säger det inte rent ut men de tittar bort när hon kommer. Hon vågar inte fråga om hon kan vara med; hon orkar inte se den besvärade minen i deras ansikten. En osynlig mur skiljer dem åt. Länderna i västvärlden beskrivs som två tredjedelssamhällen. Majoriteten har det bra medan en stor del har det betydligt sämre. De som tillhör vissa folkgrupper, talar med en brytning, eller har ett arabiskt namn har svårare än andra att få ett arbete. De får inte vara med och leka.

PROJEKT PÅ SOLBACKAS ASYLBOENDE Sedan några veckor arbetar Karin Gerling och Erika Sinander på Solbacka.

Varannan vecka kommer de dit och träffar kvinnor och barn i två grupper.

De använder sig av konstnärliga metoder, som gör det möjligt att bearbeta även om man inte har ett gemensamt språk. text Lena Fagéus

När vi fick besked om att det skulle bli ytterligare ett stort asylboende i kommunen ställde vi oss i startblocken och förberedde oss på flera olika sätt. Vi sökte pengar från stiftet och rikskyrkan för att kunna erbjuda stöd för asylsökande. Vi som satt hemma i vår trygga värld och såg bilderna på TV om kaos och båtar och läger kan ju aldrig förstå hur det egentligen är och hur man mår efter en flykt på det sättet. När man lämnar allt som man känner och allt man har och packar sina väskor och tar sina barn på armen och ger sig av. Men vi kan ana att det känns och att det är en lång process att bli trygg igen och att få tillgång till sina resurser som person.

Jag hade genom Karin Gerling och Erika Sinander hört talas om ett sätt att arbeta med asylsökande som är väl utforskat och beprövat i Norge.

Vi sökte pengar för att kunna erbjuda ett motsvarande stöd till asylboendet i Gnesta. Så blev det inget boende här och vi frågade om vi kunde behålla pengarna och göra samma sak på det redan befintliga boendet på Solbacka.

Efter några samtal med Daga försam-

8

ling och Strängnäs stift så fick vi klartecken.

Sedan några veckor arbetar Karin Gerling och Erika Sinander på Solbacka. Varannan vecka kommer de dit och träffar kvinnor och barn i två grupper. De använder sig av konstnärliga metoder, som gör det möjligt att bearbeta även om man inte har ett gemensamt språk. Bilden blir det gemensamma språket och det är starka berättelser som kommer ur bilderna.

Kvinnorna får också sitta i mindre grupper och prata med varandra utifrån sina bilder.

Erika berättade att en kommentar de fick efter en av träffarna var; vad har ni gjort med dem i gruppen? De bara lyser när de kommer därifrån! Det är speciellt att hjälpa personer med svåra upplevelser att hålla ihop sig själva och sina berättelser också innan tillvaron har blivit trygg. Att få tillgång till sina resurser och vem man är trots att tillvaron har rasat samman. Det är en oerhört viktig uppgift som Karin och Erika utför och de gör det det med stor ömsinthet och kompetens.

Många blir inte ens insläppta på ”skolgården”. Människor som söker en tillflykt från förföljelse, krig och utsatthet nekas tillträde.

Ibland först efter flera år när de lärt sig språket, när barnen går i skolan, får de veta att de inte anses ha tillräckliga skäl för att få stanna.

-Ni är välorganiserade och rika, men ni saknar tro och mänsklighet.

Gabriel från Rumänien som jag träffar på båten till den grekiska ön Athos är inte den ende från de fattigare östra delarna av Europa som uttrycker likande tankar. Under min vecka i olika kloster möter jag flera som är kritiska till oss i västra Europa. Hos några lyser bitterheten igenom när de beskriver oss – vi är inte riktigt så fördärvade, tänker jag.

Men de upplever hur det görs skillnad mellan människor. Hur folk och länder bedöms ur ett marknadsvärde. Giorgios som är lärare i Aten tror att Europa inte vill ha kvar Grekland i EU för att de inte är lönsamma. – snart har vi drachmer igen!

Det var inte annorlunda för tvåtusen år sen. Också då skiljde synliga och osynliga murar människorna åt. Den som var annorlunda var Jesus från Nasaret. Han gick rakt igenom de murar människorna byggt upp.

Bakom fasaden mötte han en människa. Där andra såg en tullindrivare, en prostituerad eller en ockupationssoldat såg han en person.

Aposteln Paulus skriver 25 år efter hans död: ”Han är vår fred, han har med sitt liv på jorden gjort de två lägren till ett och rivit skiljemuren” Efesierbrevet 2: 14 När de som följde honom öppnat sig för Den helige ande och fått mod att göra likadant som han så spreds tron på honom explosionsartat. De som ansågs mindre värda – kvinnor och slavar fick vara med på samma villkor som andra. Paulus utbrister: ”Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.”

Galaterbrevet 3:27-28. Kyrkan är de som tillsammans hoppar rep runt Kristus. Alla får vara med.

TEXT Eric Dominicus

En rättvis värld!

Birgitta Gälldin Åberg

Vad är det som pågår? Det känns som att det är någon slags folkvandring! Så sa Birgitta Gälldin Åberg när hon just hade kommit hem efter några veckor i transitläger för flyktingar förra hösten. Hon var på uppdrag av MSB (Myndigheten för samhällsberedskap) och hennes uppgift var att ha ett särskilt öga för barnen i lägret. text Lena Fagéus foto Birgitta Gälldin Åberg

D

et kom en ström av människor dag efter dag som vandrade in och ut ur lägren. De drömde om ett nytt och bättre liv någon annanstans. Det var större än krigen, menade Birgitta. Det var som en våg av drömmar som slagit in över världen och fått människor att börja vandra.

Bort från fattigdom och begränsning och på väg mot något annat. Bort från bomberna, bort från hotet och våldet. Många föräldrar som vandrade med sina barn talade om att de ville att deras barn skulle få en möjlighet till en annan slags framtid.

Utbildning och andra slags möjligheter än i hemlandet. De gick för barnens skull, deras egen framtid talade de inte om. Det var som att hoppet om den satt ihop med att kunna erbjuda sina barn något bättre.

Birgitta berättade om en fantastisk kvinna som hon mötte. Stor, vacker och svart kom hon vaggande, klädd i afrikanska kläder i starka färger. ”I come from Syria” sa hon. Birgitta såg på henne med stora frågetecken i sitt ansikte. Och kvinnan lyfte sina händer i en uppgiven gest och

sa: ”What to do?”. Hon hade uppfattat att om man kom från Syrien fanns det större chanser att ta sig fram och att det var lättare att få stanna i det nya landet, var nu än detta nya land var.

Det var som en folkvandring, sa hon.

Jag lyssnade på ett radioprogram som handlade om USA och presidentvalet, men som framför allt hade sitt fokus i vad som ligger bakom många amerikaners ovilja mot staten och sådant som regleras av staten. Journalisten påminde om att de som skapade USA en gång hade kommit flyttande från olika håll i världen för att komma ifrån religionsförtryck, fattigdom och svält. När de formar ett nytt samhälle blir friheten en oerhört viktig del.

Jag slogs av hur förhållandevis nyss det var som människor flydde från vår del av världen till det som de trodde skulle bli en bättre värld och en bättre framtid.

Och nu vandrar folk igen för att söka sig mot en bättre framtid.

Visst kan man tänka att det förr eller senare blir reaktioner när resurserna för-

.

BIRGITTA GÄLLDIN ABERG föreläser på elektron i gnesta den 30 November kl. 15.00.

Välkommen!

delas orättvist och några lever i överflöd och långt många fler lever i fattigdom. Det är klart att det blir reaktioner när alla som lever i fattigdom dessutom nu har tillgång till sociala medier och information om hur det ser ut på andra ställen i världen.

Under advent och jul samlar vi in pengar till Svenska kyrkans internationella arbete.

Det är ett effektivt biståndsarbete som görs genom deras arbete. Vi gör det vi kan för att förändra världen mot det bättre.

Hjälp oss att hjälpa. Kom och lyssna på Birgitta den 30 november på Elektron.

lilla

INTEGRATIONSHANDBOKEN Som ett resultat av det senaste årets ökade antal nyanlända är det allt fler som undrar hur man kan bidra till integrationen. Därför ger Vilja nu också ut böcker som vänder sig till etablerade svenskar med konkreta tips på vad man kan göra för att främja integrationen.

ingar ika uppman år av 23 ol göra något konkret st be n ke Bo g som vill nske inte er sig till di n, men ka som vänd tegratione in ja äm fr vad. för att riktigt vet

En framgångsrik integration är en tvåvägsprocess. Det är lika mycket upp till nya svenskar att integrera sig i Sverige som det är upp till etablerade svenskar att öppna upp för en lyckad integration.

Lilla integrationshandboken består av 23 olika uppmaningar som vänder sig till dig som vill göra något konkret för att främja integrationen men kanske inte vet vad. Kanske beror det på okunskap, eller på lathet.

Eller på att man faktiskt inte vet vad man kan göra. Boken vänder sig till alla som vill ta ett större ansvar eller är nyfikna på hur integration kan se ut på vardagsnivå. lilla integrationshandboken ges ut av vilja förlag källa: www.integrationshandboken.se

9

Att utveckla sin tro - TILL GUD OCH TILL TRO FINNS DET MÅNGA VÄGAR

D

et finns sannerligen flera vägar kan låta tron få utvecklas och växa. Amtill Gud och till tro. I Frustuna bitionen är att det ska finnas något för församling försöker vi göra det alla, en mötesplats oavsett var i livet vi enkelt för människor att hitta befinner oss. just sin egen väg. Vi är alla på många sätt lika, lika i behovet av att få fördjupa Här kommer ett axplock av vad vi erbjuoss i livets stora frågor och mysterium. der. Mer information om dessa verksamSamtidigt som vi är olika och har olika heter och övrig verksamhet som Frustuingångar till tron. Olikheten kan också na församling bedriver finns att hitta på handla om var vi befinner oss i livet. Att hemsidan eller i våra annonser i Östra ha tid för en söndagsmässa är kanske Sörmlandsposten. Hoppas du hittar något inte lika självklart för smårbarnsfamiljen som passar dig. som det är för pensionären. Medan karriärmänniskan mitt i livet varken hin- www.svenskakyrkan.se/frustuna ner till babycafé eller mässa, men finner Välkommen! tiden att möta Gud i pilgrimsvandringen eller i en stunds meditation. Utbudet i församlingen varierar och vi försöker ständigt att skapa olika platser där man

TRO OCH LIV LÄR DIG MER om kristen tro. I samtalsgruppen Tro och liv samtalar vi om existentiella frågor, om livet, om Gud och om tro. Tillsammans i mindre grupper lär vi oss genom samtal, bön och delade erfarenheter vad tron kan innebära. Vi startar grupper när behovet finns, anmäl gärna ditt intresse. Mer information och anmälan hittar du på församlingens hemsida eller genom att ringa vår församlingsexpedition.

Kontaktuppgifter hittar du på s.3.

Bröd & Vin GUDSTJÄNSTEN ÄR CENTRUM i det kristna livet allt sedan de första kristnas tid.

Till gudstjänsten kommer vi för att möta varandra och Gud. För att be och för att hämta kraft. Gudstjänster med nattvardsfirande kallas mässa och i Frustuna församling firas mässa varje söndag kl.11.00 i Frustuna kyrka. Välkommen!

Retreat & Stilla dagar MEDITATION STANNA UPP EN stund. Låt vägen mellan dig och Gud vara öppen. I Frustuna församling utövas djupmeditiation där sittställningen är hämtad från Zazen. Den 1 april anordnas en dag med Zazen-meditation, mer information kommer på hemsidan framöver. Dock är det varje onsdag eftermiddag kl 17.30 meditation i Tingshuset. Till den kan man komma även om man aldrig tidigare mediterat, det är en stund i stillhet och närvaro.

Vad möter du bortom nästa krök?

EN PILGRIM HAR både ett inre och ett yttre mål med sin vandring. De inre målen kan vara ökad självkännedom eller att känna frid och Guds närvaro. Det yttre målet är den fysiska plats där vandringen slutar. Nästa datum för pilgrimsvandring är den14 maj. Kom med och se vart vägen för dig.

"Jag kommer inte att överge dig" Första Moseboken 28:15

ATT VARA PÅ RETREAT, eller stilla dagar som de också kallas, är att ge sig själv tid. Jesus sökte sig ibland till platser för att i ensamhet vila och hämta kraft. Du kan göra samma sak. På retreaten står själen och andligheten i centrum. Större delen av tiden är du i tystnad. På så sätt får du en möjlighet att lyssna på dina egna tankar. En retreat ger dig också möjlighet att reflektera över din tro och upptäcka mer av vem Gud är. Den 4 februari och 29 april är datumen för vårens Stilla dagar.

GRÖN REHAB

10

NATUREN ÄR BEVISAT rehabiliterande.

Skapelsen är för vacker och geniun för att gå miste om. Där tillåts man vara mottagare utan något krav på att ge.

I Frustuna församling finns olika typer retreater med inslag av grön rehab för dig som söker stillhet eller läkning från stress. Håll utkik i annonser och på hemsidans kalendarium för vårens datum.

11

Julklappstips!

TID Tid är en bristvara. Ge av din tid till de du bryr dig om.

GEMENSKAP Utan relationer förtvinar vi. Bjud in, bjud upp. Möts, träffas och trivs.

Tillsammans!

s a m t s i r h C m Reclai I skenet från oljelampan skymtar några figurer i skuggorna i det lilla stallet.

Natten är tyst, mörk o sval.

Plötsligt hörs oroliga ljud.

En åsna står och trampar och gnäggar till. En oxe fnyser och sliter lätt i kättingen runt den grova halsen. En flicka gnyr, kvider och skriker. Och så blir det alldeles lugnt och stilla. Efter en kort stund slits tystnaden sönder, den tystnad som det nyss nästan gick att ta på. Skrik från ett spädbarn fyller nejden.

Vid den avlägsna lägerelden ute på heden utbryter ett tumult utan like. Fåren som fridfullt och förstrött tryggt nyss låg och tuggade far upp skrämda av männen som anade oråd. Dom hör något märkligt i från byn. Det låter som ett skrik, som ett rop...

Plötsligt slås dom till marken av ett ljus som dom aldrig tidigare upplevt. Natten blir som dag och framför sig ser de en gestalt som strålar och som säger: "Var inte rädda"

UPPLEVELSER Upplev något nytt med någon. Gör något oväntat, var nyfiken.

Ge tanke och själ något nytt att landa i.

Kanske ett besök i kyrkan under julhelgen?

12

Jo, pyttsan. Det var ju lätt för honom att säga...

Men varelsen fortsatte att prata och ju längre han talade desto lugnare blev männen. Varelsen fortsatte: "i dag har ett barn fötts och han är Messias, Guds son. Honom som ni väntat på. Ni hittar barnet i stallet där borta." Så försvann

den märkliga figuren och i stället fylldes hela himlen av något som måste vara änglar och dom sjöng "Ära vare Gud i höjden, och frid på jorden..."

Omtumlade, förvirrade och nyfikna rusade dom mot det lilla stallet som dom såg vid horisonten. Fåren sprang efter och de stannade inte förrän de var strax utanför fähusets öppning. Försiktigt kikade männen in, och där, i en matho, på halm och hö låg det märkliga barnet."

Ungefär så säger texten i bibeln att det gick till när Jesus föddes.

Hur kunde det bli så här?

I slutet av september var jag och min fru på IKEA. Efter att ha gått runt hela varuhuset och lyckats få reda på att det vi skulle ha va slut så snubblade vi på varuburar som just rullats in i den monstruösa lokalen. Burar med julgranskulor, ljusslingor och annat julpynt. Va? I september? Ja, jag VET ju att det är så, men varje år blir jag lika förvånad. Det går så fort och det känns som om julen kryper upp och anfaller mig bakifrån. Varje år!

Julmusten var också tidig i år, men då hade det nog hunnit bli oktober. Vad jag däremot inte hunnit snappa upp än är spekulationerna kring vad som ska bli årets julklapp. Men jag är lugn. Snart vet jag. behov av trygghet De flesta av oss har nog ganska lätt för att plocka fram minnesbilder av vår barndoms jular. Många av oss kan nog med något glansigt i blicken minnas värmen, dofterna och en stark känsla av förväntan. Bilder som etsats fast och som jag tror ligger som arketyper för den jul som vi i vuxen ålder vill återskapa.

Det här med traditioner är inte helt konfliktfritt i nya konstellationer och relationer där striden kan bli hård om man ska äta middag före eller efter Kalle Anka eller hur man ska

öppna julklapparna. En och en och alla tittar när man öppnar eller dela ut allt till alla och det stora julkaoset bryter ut i ett inferno av julklappspapper, snören och lack. Detta är då bara julafton. De känsloladdade uppgörelserna kan börja redan i advent då beslut ska tas om vilken julstjärna man ska ha i fönstret. Den gulrödoranga saken av papper som jag ALLTID har haft eller den mer kitschiga plaststjärnan med olikfärgade blinkande lampor som är sååå inne i år. SUCK! Vi gör det inte lätt för oss.

Allt det här tror jag handlar om vårt behov av trygghet. Vi mår alla bra av det vi känner igen och varit med om förut. Traditioner ger oss en gynnsam rytm i livet. Att veta vad som kommer, att ha milstolpar att hänga upp tillvaron på och få arenor för gemenskap.

Kyrkan då?

En av vår kulturs största traditionsbärare är kyrkan. Allt sedan händelsen ovan har människors tro på Jesus som Guds son format riter och traditioner. Kyrkoåret med alla våra högtider är ett tydligt exempel.

Historien om det lilla barnet i Betlehem som växer upp till en man som utmanar dåtidens etablissemang och värderingar, som ifrågasätter religiös lagiskhet och kärlekslöshet och som lyfter och bekräftar vanliga enkla människor och de som hamnat utanför.

Den berättelsen har hållits vid liv genom årtusenden av människor som i tron hittat trygghet, gemenskap och sammanhang.

Berättelsen ger också hintar om vad som är viktigt i livet. Äntligen jul Nu är det snart dags för vår största högtid sett till butikernas omsättning och försäljning. Då kan det, om inte så för den mentala hälsan, vara på sin plats att tänka lite kring vad som egentligen är viktigt och nödvändigt. Måste jag dras med i julfnatten i tron att det är det mest välstädade hemmet, det vräkigaste jul-

Vad är viktigast för dig på julen?

"

Nu är det snart dags för vår största högtid sett till butikernas omsättning och försäljning. Då kan det, om inte så för den mentala hälsan, vara på sin plats att tänka lite kring vad som egentligen är viktigt och nödvändigt.

JOHAN STÄLL - Maten. Men julen är ju mest för dem små. Den är nog viktigast för barnen.

bordet eller högsta högen julklappar under granen som ger den rätta julkänslan?

Tänk tillbaka på vad det var som var viktigast när du var liten. Okej. Julklapparna. Också.

Men kanske var det tiden tillsammans. Kanske var det kära återseenden med släkt och vänner och kanske var det känslan av högtid som kom att prägla dina bilder.

I dessa tider när krig, svält, flykt och död skriker emot oss i media och på löpsedlar, när klyftan växer mellan de som har och de som inte har, då kan julfirandet bli en flykt till trygghet och tradition. Men det kan också bli en ögonöppnare för varför vi träffas runt julgröten. Det fattiga barnet i krubban som kom att bli en flykting i Egypten och som skulle förändra världen med det glada budskapet om kärlek, fred, upprättelse och försoning Reclaim Christmas Ta en skinkmacka, gnag på grisfötterna, njut av en skumtomte och värm dig med en mugg glögg med dina nära och kära. Det är dags att återerövra julen från alla krafter som glömmer barnet och vill få oss att tro att vi kan köpa julstämning och det som vi behöver bäst. Undrar om Jesusbarnet nånsin kunde tänka sig vad han satte igång.

MARJA GUSTAFSSON - Det viktigaste för mig är att få tid för reflektion.

ÅSA TAALO - Gemenskapen och glädjen är viktigast för mig.

Fridfull jul!

Micke Sandin Diakon

NELLIE TAALO - Julpaket!

13

ADVENTSTID i frustuna VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN

Klimatsmart Julmat

Genom att välja dina livsmedel kan du göra skillnad för miljön. Köp och ät mer närproducerat och grönt så hjälper du till att minska utsläppen av växthusgaser! man kan fundera på hur man kan ändra sina julmatvanor och försöka frigöra sig från julens ”måste-finnas-på-julbordet-mat ”. bort med den kvävande känslan av att allt måste vara som det alltid har varit. Maten kan vara en hjälp i detta. julbordet blir kanske fräschare av att äta nytt, gott och lätt än de ganska tunga, feta och salta matträtter som vi traditionellt har ätit i juletid. här följer lite tips - TEXT Anna Sánchez Lindström

Senaps--"sill""

Auberginesill är något som lurar släkten varje gång.

Konsistensen är så lik sill att man börjar undra om sill ändå egentligen är aubergine.

Använd vilken krämig sås eller simmig lag som helst och kör på som vanligt. gör så här 1. Skala auberginen och skär den i mindre bitar 2. Koka upp en kastrull med lättsaltat vatten och låt auberginbitarna sjuda i ca 2 minuter. De får inte bada för länge, då blir de mosiga.

3. Häll bort vattnet och skölj auberginebitarna i kallt vatten.

Pressa sedan ut så mycket vatten som möjligt ur dem.

4. Rör ihop de två senapssorterna, rårörsocker, rapsolja, vinäger, finhackad dill, strimlad purjolök, salt och svartpeppar i en skål.

Vänd ner auberginen och du har din alldeles egna auberginesill med senap

Tips!

Laga lagom mycket mat och gör det som de flesta gillar så behöver du inte slänga onödigt mycket Blir det ändå över så frys in det och ät när du är sugen på det igen.

RECEPTET HÄMTAT FRÅN Välkommen till Vegoriket

Sasong for gronkal

Nu är det säsong för grönkål!

Eftersom den är odlad på friland blir det ingen energiinsats för uppvärmning och det är ju bra. Överlag är närproducerade grönsaker som morot, kål och palsternacka betydligt mer klimatvänligt än till exempel isbergssallad, tomat och gurka.

Välkommen till vegoriket!

Varför inte laga allt vegetariskt eller veganskt så att alla kan äta samma mat på julbordet? Numera finns det ju jättebra kokböcker och tips på internet. Tror du att vegetariskt bara är sönderkokta linser så kommer denna bok att få dig att tänka om. Imponera på släkt och vänner med ett fantastiska vegorätter. I boken finner du flera helvegetariska recpet. Även julrecept hittar du i denna bok. Förutom goda recept är den också en fröjd för ögat med vackra bilder som laddar för att skapa vegoinspiration till fullo.

14

Visst behöver vi alla något att se fram emot. I den mörkaste tiden av året så får vi också det! Vi behöver inte åka bort till någon soligare plats. I våra kyrkor får vi göra en inre resa in i adventstiden. Det är inte en sol som strålar mot oss men väl en stjärna. Den leder oss mot det barn som inom några veckor ska födas. Vi tänder våra adventsljus och kommer vecka för vecka närmare det stora

mysterium som vi inte kan förklara men som evangelisten Johannes beskriver: ”ordet blev människa och slog upp sitt tält bland oss”.

Advent kommer av latinets adventus som betyder ankomst. Även om Jesus kom för tvåtusen år sen så är det inte över för det!

Tidigt i kyrkan talade de om Jesus trefaldiga födelse. Han är med en av våra trosbekännelsers ord ”född av Fadern före all tid”. Han är det skaparord som Gud talade i begynnelsen och som allt levande springer fram ur.

Den första födelsen är av evighet. Den andra födelsen sker i tiden. Maria föder Jesus i ett stall i Betlehem. Han läggs i en krubba bland djuren. Den tredje födelsen sker i varje människohjärta som vill ta emot honom. Je-

1:a advent

8 portioner på en buffé 1 aubergine, ca 300 g 1/2 dl skånsk grovkornig senap 1/2 dl vanlig senap 1/2 dl rårörsocker 1/2 dl rapsolja 1 tsk vitvinsvinäger 1 knippe finhackad dill 1 dl fint strimlad purjolök salt & svartpeppar

Nyligen berättade en vän att hon har svårt för den mörka del av året som vi nu går mot. ”Det går väl an så länge färgerna skiftar, men när träden avlövas brukar det kännas tungt.

Det blåser snålt, dagarna krymper så att det är mörkt både när jag går till jobbet och när jag går hem. Jag behöver något att se fram emot”, sa hon.

När vi tänder det första ljuset och läser texterna så ser vi att vi får ta emot det som en gåva. Riket är som livet – vi kan inte förtjäna det. Någon har sagt: ”Det finns ingenting vi kan göra för att Gud skulle älska oss mer. Det finns ingenting vi kan göra för att Gud skulle älska oss mindre.” Allt är nåd. söndagen den 27 november kl. 11.00 i Frustuna kyrka.

- Lena Fagéus. Eric Dominicus. Johanna Scherp.

Diskantkören och Frustunakören medverkar.

Kaffe i Prästgården.

3:e advent

klarar du dig inte utan julskinkan?

-Köp en ekologisk, då vet du att grisen fått okej liv. Eller varför inte en vildsvinsskinka?

När vi tänder det tredje ljuset ropar Johannes döparen till oss från öknen: ”Bana väg för Herren” . söndagen den 11 december kl. 11.00 i Frustuna kyrka - Johanna Scherp.

Lotta Pettersson Van den Poel, klarinett.

Kaffe i Prästgården.

1 2 3 4

sus är alltså född i evighet, i tiden och kan födas i våra hjärtan här och nu.

Under de fyra söndagarna i adventstiden finns alla tre perspektiven med. De första två söndagarna är det riket som Jesus kommer med som är i centrum. Det är ett rike som är ”ett nådens år” Den tredje och fjärde söndagen vänder vi blicken mot de människor som berett plats för honom som kommer med gudsriket.

Låt oss resa tillsammans!

Eric Dominicus Diakon

2:a advent När vi tänder det andra ljuset så är det Guds rike som Jesus kommer med som är i fokus. När vi lever i harmoni med Gud, varandra och oss själva är riket synligt mitt ibland oss. ”Guds rike är nära” söndagen den 4 december kl. 11.00 i Frustuna kyrka - Lena Fagéus. Jolanda von Arx, blockflöjt.

Körglädje medverkar. Kaffe i Prästgården.

4:e advent Den sista söndagen så vakar vi med Maria ”Herrens moder”. Vi ser vad det kan leda till när en människa säger ja till Guds plan med henne. När vi tänder det fjärde ljuset så är födelsen av det barn som är både Gud och människa nära. Vi är alla inbjudna att vara ”marior”. Gud vill födas in i vår värld och världen behöver det. söndagen den 18 december kl. 11.00 i Frustuna kyrka - Eric Dominicus. Fanni Schaller sång.

Kaffe i Prästgården.

15

kl. 17.00 i frustuna kyrka Christmas Carols. Konsert med kören Cantate. Ungdomskören medverkar.

Lena Fagéus och Kerstin Ytterberg.

Onsdag 30 november kl. 18.30 i tingshuset Veckomässa. Inled med meditation kl.

17.30 eller kom bara till mässan.

Torsdag 1 december kl. 08.30 i tingshuset.

Morgonmässa och frukost. kl. 18.00 i frustuna prästgård.

Brasafton i juletid. Körglädje medverkar.

Söndag 4 december - 2:a advent kl. 11.00 i frustuna kyrka.

Mässa. Lena Fagéus. Jolanda von Arx, blockflöjt. Körglädje medverkar.

Kaffe i Prästgården.

Onsdag 7 december kl. 11.00 frustunagården. Andakt. kl. 18.30 i tingshuset Veckomässa. Inled med meditation kl.

17.30 eller kom bara till mässan.

Torsdag 8 december kl. 08.30 i tingshuset.

Morgonmässa och frukost.

Fredag 16 december kl. 16.00 i frustuna kyrka.

Julsamling som passar barn i förskoleålder.

Lördag 17 december kl. 17.00 i frustuna kyrka.

"Sjung in julen" med Gnesta Musiksällskap under ledning av Margaretha Persson Staf.

Söndag 18 december - 4:e advent kl. 11.00 i frustuna kyrka.

Mässa. Eric Dominicus. Fanni Schaller sång. Kaffe i Prästgården.

Välgörenhetskonsert - Johan Stengård kl 17.00 Frustuna kyrka Fastighetsbyrån bjuder Frustuna församling på en välgörenhetskonsert.

Insamling till julkampanjen: Låt fler få fylla fem Torsdag 22 december kl. 08.30 i tingshuset.

Morgonmässa och frukost.

Lördag 24 december kl. 11.00 i frustuna kyrka.

Samling kring krubban. Johanna Scherp.

Annelie Karlsson sång. kl. 23.30 i frustuna kyrka.

Midnattsmässa. Johanna Scherp.

Solist Christina Knochenhauer.

Söndag 25 december kl. 07.00 i frustuna kyrka.

Julotta. Lena Fagéus. kl. 07.00 i Torsåker kyrka.

Julotta. Eric Dominicus.

Kjell Fagéus, klarinett.

&

ETT NYTT ÅR av nya möjligheter. Ett gammalt år fyllt av erfarenheter. Den sista dagen på året är på något vis en dag mitt i mellan dåtid och nutid.

I Frustuna kyrka ber vi för det gångna året och inför det stundande. Du bär med dig dina böner och det du vill fylla 2017 med.

Välkommen.

27/11 ”Christmas Carols” Frustuna kyrka kl 17.00 Kören Cantate, församlingens ungdomskör. Elisabet Anderberg – flöjt och Kerstin Ytterberg, körledare framför Carols enligt engelsk tradition.

1/12 ”Brasafton i juletid” Frustuna Prästgård kl 18.00 Julallsång tillsammans med kören Körglädje under ledning av Klaus-Henning Schütt.

11/12 ”En tindrande Jul” Frustuna kyrka kl 17.00 Frustunakörens julkonsert under ledning avKlaus-Henning Schütt.

Anders Wolf piano

w

13/12 ”Luciakonsert ” Frustuna kyrka 17.00 Församlingens barnkörer och Waldorfskolan i Gnesta bjuder traditionsenligt på Luciafirande under ledning av Kerstin Ytterberg, Lotta Petterson Van den Poel, klarinett

konsert - lördag 26 November kl. 15.00 i tingshuset Ett öppet genrep inför CD-inspelning med Duo Aeternica som består av: Kjell Fagéus, klarinett Love Derwinger, piano

18/12 ”Johan Stengård” Frustuna kyrka kl 17.00 Fastighetsbyrån bjuder Frustuna församling på en välgörenhetskonsert.Vi tar upp en frivillig men högst angelägen kollekt som tillfaller Svenska kyrkans julinsamling med temat ”Låt Fler Få Fylla Fem”.

Minisamling Välkommen till en upplevelse med julen och krubban i centrum. En stämningsfull julsamling i en kyrka full av levande ljus och julmusik. Ett fint tillfälle för mindre barn att få uppleva kyrkan under juletid.

16 december kl 16.00 i Frustuna kyrka.

Nyårsbön.

Den 31 december kl 16.00 i Frustuna kyrka.

Argentinsk Tango à la Piazzolla

17/12 ”Sjung in julen” Frustuna kyrka kl 17.00 Vi sjunger in julen tillsammans med Gnesta Musik Sällskap under ledning av Margaretha Persson Staf

w

Söndag 11 december - 3:e advent kl. 11.00 i frustuna kyrka Måndag 26 december Mässa. Johanna Scherp. Lotta Pettersson Van den Poel, klarinett. Kaffe i Prästgården. kl. 11.00 i frustuna kyrka.

Mässa. Lena Fagéus. Jolanda von Arx, blockflöjt. Kaffe i Prästgården. kl. 17.00 i frustuna kyrka Konsert. Frustunakörens årliga julkonsert.

Lördag 31 december Anders Wolf, piano. kl. 16.00 i frustuna kyrka.

Klaus-Henning Schütt.

Nyårsbön. Lena Fagéus.

Kjell Fagéus, klarinett.

Tisdag 13 december kl. 17.00 i frustuna kyrka.

Söndag 1 januari Luciakonsert med församlingens och kl. 11.00 i frustuna kyrka.

Waldrofskolans barn- och ungdomar.

Lena Fagéus. Solist Yuki Yamashita.

Kaffe i Prästgården.

Onsdag 14 december kl. 18.30 i tingshuset Fredag 6 januari Veckomässa. Inled med meditation kl. kl. 11.00 i tingshuset 17.30 eller kom bara till mässan.

Familjegudstjänst och julgransplundring.

Johanna Scherp. Församlingens barnkörer Torsdag 15 december medverkar. Lättare lunch och fika. kl. 08.30 i frustuna kyrka Morgonmässa 16

Nyårsbön

Julkonserter musikgudstjänster

Psssst! Klipp ut kalendariet och sätt upp på kylskåpet

Söndag 27 november - 1:a advent kl. 11.00 i frustuna kyrka Mässa. Lena Fagéus. Eric Dominicus.

Johanna Scherp. Diskantkören och Frustunakören medverkar.

Kaffe i Prästgården.

FOTO Sofia Arman

KALENDARIUM FRÅN FÖRSTA ADVENT TILL JULGRANSPLUNDRING

”Var bor Du lilla råtta?

I din hatt!

Vad gör du klockan åtta….”

Vi är många som har sjungit Britt G Hallqvists sång om råttan som bodde i en hatt och som spisade korv och jazz tillsammans med sina sjuttitvå ungar.

Men nu vill jag berätta för Dig vad som hände när en liten råtta bodde i en orgel. Året var 1818 och man skulle fira jul i Sankt Nicolaus kyrkan i Oberndorf bei Salzburg. Precis som när vi firar jul i Frustuna kyrka, brukade det alltid komma många människor till kyrkan för att lyssna till orgelmusik och sjunga med i julens härliga psalmer. När Franz Grauber kom till kyrkan för att titta till sin orgel någon dag innan jul så upptäckte han att orgeln var stum! Små råttor hade fått för sig att bygga bo i orgeln och kalasa på orgelns läderbälgar. De hade gnagt så pass att orgeln var obrukbar. När han tänkte på alla människor som skulle bli så ledsna och besvikna om de inte fick lyssna till orgeln, så förstod han att något måste göras. Kanske skulle man kunna framföra en sång till gitarr i stället. Han frågade sin gode vän prästen Josef Mohr till råds som också tyckte att det var en bra idé. Josef hade skrivit en ny juldikt som han gav till honom. Franz gick hem och komponerade i all hast en melodi för gitarr och sång.

Den julen sjöng man för första gången: Stilla natt, heliga natt.

Allt är Frid. Stjärnan blid.

Skiner på barnet i stallets strå.

Och de vakande fromma två.

Kristus till jorden är kommen.

Oss är en frälsare född.

Stilla natt var född! Kanske är den en av världens mest älskade och sjungna Christmas Carols. Jag brukar alltid skänka den lilla råttan en tacksamhetens tanke!

jag vill bjuda med dig

Välkommen till Frustuna kyrka i jul – jag lovar att vi kommer att sjunga Stilla Natt!

namn: till en konsert i tingshuset den 26/11 kl 15.00 Argentinsk Tango à la Piazzolla.

Duo Aeternica Kjell Fagéus, klarinett Love Derwinger, piano Kerstin Ytterberg Organist och körledare Frustuna församling Fota inbjudan ovan och skicka den till en vän du vill ta med på konserten! Eller klipp ut den och lämna den i handen på din vän

17

KROPPSLIG FRISKVÅRD Hälsoutmaning 2017

Ny forskning visar på att lyckade träningsresultat till stor del bygger på att kroppen som en helhet fungerar. Det talas om tre stödben; träning, kost och inre välmående. Att ha en tillfredställande tillvaro där man känner sig nöjd med livet är viktigt för att nå träningsresultat. Det är långt ifrån enbart träning och kost som räknas, vilket visar att vi inte bara bör lägga tid och krut på motion utan även sköta vårt inre välmående. Kropp och sinne hör ihop.

Under september månad utförde arbetslaget i Frustuna församling en hälsoutmaning. Det var högt och lågt och syftet var att den skulle utmana alla oavsett tidigare erfarenhet. Hälsoutmaningen skulle heller inte bara fokusera på hälsan för kroppen utan även hälsan för sinnet. Det hela var lyckat och arbetslaget önskade ännu en utmaning.

Denna gång bjuder vi även in alla församlingsbor att delta. Under februari är målet att försöka klara av så många dagsutmaningar som möjligt. Hälsoutmaningen startar den 1 februari och avslutas den 28 februari.

Lyckoforskning vittnar också om att man i stort sätt alltid mår bättre av att göra saker tillsammans med andra än på egen hand.

Kanske du kan utmana en vän att utföra hälsoutmaningen tillsammans med dig?

Om du vill får du gärna tagga avklarade utmaningar med:

#Frustunashälsoutmaning Lycka till!

Håll koll på när det börjar

1. Promenera/jogga minst 30 min 2. Tänd ett ljus, tänk på något du är tacksam för 3. Bjud upp någon till en dans 4. Ha en sockerfri dag 5. Fira mässa 6. Bjud någon på en fika 7. Hjälp någon som du vet skulle uppskatta det 8. Gör en grön smoothie 9. Yoga 10. Gå ut i naturen. Andas. Lyssna.

11. Be en bön 12. Fira mässa 13. Ät minst två frukter denna dag 14. Sprid lite kärlek 15. Meditera en stund 16. Lappstirra i 30 min 17. Träna/motionera minst 45 min 18. Skriv en dikt 19. Fira mässa 20. Ät vegetariskt under en hel dag 21. Krama någon du tycker om 22. Fira mässa 23. Yoga 24. Ät en nyttig frukost 25. Försök att vara utomhus minst 30 min 26. Unna dig något.

27. Ring någon du inte pratat med på länge 28. Ät något gott, kanske en semla?

Pssst! Här kommer några tips för att underlätta utmaningen

Mässa kan du fira i Frustuna kyrka, varje söndag kl. 11.00.

Yoga kan du utföra i Tingshuset på torsdagmorgnar, kl 07.30.

Ingen föranmälan behövs.

Varje onsdagkväll kl. 17.30 är det meditiation i Tingshuset. Efteråt är det även veckomässa kl. 18.30 i Tingshuset.

Begreppet lappstirra betyder att stirra ut i tomma luften utan störningsmoment så som mobil, tv etc.

Terminsstarter för våren 2017 Under vecka 4 börjar alla verksamheter igen. Fullständigt kalendarium finnes på hemsidan eller löpande i annonser i Östra Sörmlandsposten.

För mer information och anmälan besök hemsidan: www.svenskakyrkan.se/frustuna/kalendarium

18

- nytt miljövänligare utbud

Vi har tidigare aviserat att det kommer ske förändringar inom gravskötsel på våra kyrkogårdar. Kammarkollegiet har inför 2016 gjort en bedömning som vi rättar oss efter där lagen tydliggjorts. Tidigare sköttes gräsklippning på enskilda gravplatser och det är inte tillåtet utan att avtal finns med gravrättsinnehavaren. Från och med 2017 har vårt utbud därmed kompletterats med gräsklippningsavtal.

Kyrkogårdsförvaltningen ska för begravningsavgiften sköta de allmäna ytorna på en kyrkogård. De enskilda gravarna sköter innehavarna.Församlingen har möjlighet att erbjuda att gravrättsinnehavarna kan köpa sin del av skötseln. Församlingar är undantagna moms för den typen av försäljning. nytt miljövänligare utbud Vi erbjuder ekologiska plantor från 2017.

Nytt i vårt utbud är också möjligheten att köpa perenn plantering i två storlekar, det alternativet är både billigare och mer mijövänligt. Vår trädgårdsmästare väljer plantor efter gravplatsern bästa förutsättning. Beställer du också grundskötsel av oss så ingår garanti på planteringen.

Våra säsongspaket blir ”all inclusive” i 3 storlekar. Du väljer den storlek som passar gravplatsen bäst och får gravytan klippt, gödslad, vattnad och blommor från vår till höst och som avslutas med vinterdekoration. I skrivandes stund är inte priserna beslutade i kyrkofullmäktige. Priserna och mer information publiceras på hemsidan 5/12. om du vill sköta graven själv Om du väljer att själv sköta om graven måste du tänka på att du ska sköta gravens yta som inte kan klippas med åkgräsklippare, genom att klippa gräs, putsa gräskanter och hålla planteringsytan fri från ogräs. Grässaxar finns att låna på kyrkogården. bristfällig skötsel Bristfällig skötsel kan leda till att gravrätten upphör, lämnar du graven utan skötsel kan du gå miste om gravrätten på grund av så kallad vanvård. Du får då ett brev av oss där vi först uppmanar dig att sköta graven korrekt. Skulle vanvården fortgå inleds en återtagningsprocess som tar 2 år. Har du några ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta expeditionen: 0158-22100

5

FOTO: JOSEFIN CASTERYD/IKON

&

FEM RÄTTIGHETER SOM MINSKAR BARNADÖDLIGHET Var femte sekund dör det ett barn som inte har hunnit fylla fem år. Barn dör för att mat, rent vatten, sjukvård och omsorg saknas. Svenska kyrkans internationella arbete stödjer projekt över hela världen för att stärka barns rättigheter och minska fattigdom.

Rätten till mat och rent vatten Hungern är världens största orättvisa. Nära hälften av alla barn som dör före fem gör det på grund av undernäring. Tillgång till näringsriktig mat och rent vatten är en förutsättning för ett liv med god hälsa och värdighet.

Rätten till trygghet och försörjning: Försörjning gör att fler barn fyller fem.

Kvinnor har ofta ansvar för barnen men små möjligheter att påverka en utsatt situation. Svenska kyrkan arbetar för att stärka kvinnors tillgång till ekonomisk och social trygghet.

Rätten till hälsa och sjukvård: Att föda barn är riskfyllt för både mamma och barn. När en kvinna har tillgång till sjukvård under graviditeten och barnets första tid, så minskar dessa risker. Svenska kyrkan arbetar för att kvinnor och barn, ska få tillgång till den vård de har rätt till.

Rätten till sin kropp: När kvinnor har möjlighet att bestämma när de vill försöka bli gravida, blir det också lättare att se till att barnens behov av näring, omsorg och trygghet tillgodoses.

Svenska kyrkan arbetar för att kvinnor ska ha tillgång till familjeplanering och kunna bestämma över framtiden.

Rätten till utbildning: Många flickor och kvinnor får inte gå i skolan. Detta påverkar inte bara deras egna möjligheter utan även deras barns möjligheter. Svenska kyrkan arbetar för flickors rätt till skolgång, kvinnors vidareutbildning och allas rätt till sexualundervisning.

Låt fler få fylLa fem!

foto: simon stanford/ikon

ANDLIG

Gravskötsel 2017

foto: simon stanford/ikon

PÅ GÅNG

Zaid är ett av världens drygt 30 miljoner flyktingbarn. I tre år har han inte hunnit barn som ettjordanska döirdet und hans familj bott flyktinglägret Zaatari, nära den te sek fem Varoch kan 2017 fyller Zaid gghet syriska gränsen, efter att ha kriget.

I januari i try levafrån fårflytt n som Men bar . fem fylla fem och ska börja förskolan. Han längtar edit. och Latita klara sina kritiska första fem år. Libon Om2017, en.januari råd omoch e till farligaste som fattigast 2016 med denärs att stafinns av Kap r i ett boDet födas in i fattigdom. Var femte samlar vi tinär pengar asSvenska dertill . De de fem fyller och ett ettsekund dör hal ett vt barnårsom inte kyrkans internationella arbete fylla fem els år. Barn dör av edag. för alla barns rätt till ett tryggt e föd tigast vikhunnit

Låt fler få fylLa fem! liv.

undernäring, infektioner och bristande omsorg. Vår insats be- 223 Varelle femtersekund dör ett barn som inte hunnit isha din gåva till 9001 fylla Swhövs!

Menoss barnisom får leva i trygghet Varfem. med kampen mot kan kr. klara sina0kritiska första fem år. Libone och Latita 10 ge h oc 5 90 72 till barnadödlighet.

Låt fler få fylla SMS:a FEM bor i ett av Kapstadens fattigaste områden. Om Genom att samarbeta med sysfem! ett och ett halvt år fyller de fem. Det är deras viktigaste födelsedag. terkyrkor och partnerorganisa3 900-122 3 |av bg 2290i 01 pgtioner utsatta delar världen, Swisha din gåva till 9001223 eller arbete kan Svenska nation FEMellt till 72905 och ge 100 kr. rkan.se/interSMS:a nskakyinternatiomer: svekyrkans Läs nella arbete nå fram till de barn pg 90 01 22-3 | bg 900-1223 som står utan skyddsnät och beLäs mer: svenskakyrkan.se/internationelltarbete höver oss som mest.

I Svenska kyrkans julkampanj, som pågår från första advent

källa: www.svenskakyrkan.se

19

MEDLEM

MEDLEM

DET HÄR ÄR INGET KRIG - välkommen tillbaka

Du är välkommen till våra konserter, julottor etcetera. Och kanske att du en dag vill gå i en sorgegrupp.

Tveka inte! De brukar vara avgörande för många. Du är också varmt välkommen till öppen dagverksamhet för föräldralediga och när barnen blivit större vore det kul om de ville sjunga i kör hos oss. Allt det här är ju gratis. Om du går på universitet eller högskola och har svårt att härbärgera ångesten frågar vi inte heller efter medlemsboken. Oftast kan vi ha lite längre samtalsserier än till exempel kuratorerna och träffa din kompis som inte är inskriven.

Vi gnetar på bäst vi kan och kör så länge vi har råd!

Det handlar inte så mycket om snällhet, och det finns inget passivt aggressivt i inbjudan. Inget ljummet skuldbeläggande. Inbjudan är genuin och uppriktig.

Varje söndag firar vi gudstjänst. Dit är du också givetvis välkommen. Det är ur den allt det jag beskriver strömmar. Det är alltså inte något slags serviceorgan utan, som vi tror, kärlek som strömmar. Det är något eget.

I halvtannat sekel har vi levt med en tanke om folkkyrka. Den har beskrivits som geografiskt avhängig.

Kyrkan är de som finns från strand till strand. Folkkyrkan var byggd av och för ett enhetssamhälle. Den var religiöst motiverad. Sedan tänktes den som folkkyrkan i folkhemmet i något slags social arkitektskonst.

Lite som Försäkringskassan eller vårdcentralen fast för andlighet.

Nu har vi varken enhetssamhälle eller folkhem.

Hur är man folkkyrka i dag?

Vi jobbar på det!

Fr us

tun

Om hundra år finns inte Svenska kyrkan som vi känner henne i dag. Det är bra! Alla organisationer är byggda av människor och förgängliga. Gudstjänst kommer att firas, människor kommer att befrias genom berättelsen om den poetiske snickarsonen från Nazareth och befria andra som getts exempel på ovan. Det handlar om ork att leva och mod att dö.

a fö men rsaml ing ing och vill kän vara ner en sig plat beh s dä övd r m och an sed upp d leve

Om ett år är det kyrkoval. Den delen av organisationen inser så gott som alla att tiden sprungit ifrån. Men en ny organisation är inget man snyter ur näsan. Men i valet kan du inte rösta. (red anm. gäller för dig som inte är medlem i Svenska kyrkan)

r

Nåja, egentligen ville jag bara säga att vi gnetar på bäst vi kan och att du är välkommen. Vi finns där.

foton Patrik Gineman, Sofia Arman, Alex Martin / IKON

V

i bistår dig självklart gärna på sjukhuset också när tillvaron rasat ihop. Tillsammans med andra samfund som aldrig kommer att fråga efter medlemsboken. Och dina barn är givetvis fortfarande välkomna till våra stödgrupper när det är väl svajigt hemma.

Fr per ustun son a fö er o rsa ch s mli am ng v häl ill let var utm a en ana or s til gani l go sati d et on d ik/g är oda ens han kild dlin a gar .

Text Kent Wisti och Maria Bergius FOTO Kicki Strand Larsson

Fr ustu n per a för son sam ligt lin och g vi and ll va ligt ra e mog n pl nan ats de för

Det handlar inte så mycket om snällhet, och det finns inget passivt aggressivt i inbjudan. Den här inbjudan är genuin och uppriktig, skriver prästerna Kent Wisti och Maria Bergius. Den senaste tiden har en kampanj rullat om att gå ur Svenska kyrkan. Kritik har framförts om att det inte är tillräckligt lätt att gå ur. Vi håller med. Det skall vara lätt att gå ur. Och lätt att komma tillbaka. Men även om du gått ur så är du fortfarande välkommen! Det är inget krig. Du är givetvis fortfarande välkommen att gå in i de öppna kyrkorna och tända ett ljus, tanka lite tystnad.

VILL DU BLI MEDLEM I SVENSKA KYRKAN? Om du önskar bli medlem i Svenska kyrkan så fyller du i talongen och skickar den till: Fustuna församling, Frustuna Prästgård, 646 91 Gnesta.

SKICKA MIG EN BLANKETT OM INTRÄDE I SVENSKA KYRKAN Namn Adress vid Universitetskyrkan, Kent Wisti och Maria Bergius jobbar som präster

20

som är en del av Svenska kyrkan i Malmö.

Personnummer 21

KORSORD

På spaning

ROVFÅGEL HAR VARIT GIFT

KONFLIKT

Kristna budskap i bläck

DIVIDERAT MED

KÖTT OCH POTATIS

FJÄRDEDEL

UTEPLATSEN

SAKNAR MAMMA

INNERLIGHET

GORE I VÅRA GENER

TEXT OCH FOTO Sofia Arman

MOLL

Jag fastnade för några av församlingens anställdas tatueringar. De har nämligen valt att tatuera in kristna symboler och jag blir nyfiken på dessa och deras betydelser.

Johanna Scherp, präst - Jag har 9 tatueringar, den på min arm är den största. Motivet var något som jag ihop med tatueraren tillsammans kom fram till.

Jag visste att jag ville ha en massa kristna symboler som var viktiga för mig och det resulterade i denna tatuering. Lammet som syns överst brukar vara en symbol för Kristus. WWJD- står för What Would Jesus Do? De orden hjälper oss att ha med oss Jesus och hans ord om hur vi ska vara mot varandra.

Eric Dominicus, präst -På bröstet har jag tecknen Alfa och omega.

Jag valde dessa för att det påminner mej om honom som är början och slutet.

I BACKE HADE PANDORA ANFÖRANDE FRUSTUNA HAR EN TOTAL FRÅN 1100-TALET

På min axel bär jag den hebreiska texten "al tira" som betyder: var inte rädd. Någon har sagt att det står 366 gånger i Bibeln. En gång för varje dag och så en gång extra för den dagen då du är skiträdd.

TILLHÖR DIG

EN KRAFT

SKAVANK

HAR PLAN STRECK I RÄKNINGEN

ENVISA

I DIKET

YTMÅTT

KNAPP PÅ TANGENTBORD

AVVIKANDE

POLEMIK BYGGA LUFTSLOTT

FÖRSPILLA

I SKALA

HAR FINANSIERATS

INSAMLING DÄR FINNS FÖDELSEKYRKAN PASSERA

UTMÄRKER GNAGARE

RUNT

VÄGER TUNGT

ÄRLIG

KAN BEDRA

KAN INTE SPÄDBARN BINDA INGEN ARBETSMYRA DJURMAT

PÅ MOMANGEN

HAR BERG

SPELA SKREV AVH.C. BRYTER ANDERSEN

SES PÅ HÄST DEL AV FÖRLOPP

GODKÄND FÖRR

RÖR

BLI KVAR

MANKE FRAMFÖRDE

HAR AVVISATS Bild: Sofia Arman

VINN VALFRI BOK FRÅN BOKTIPSET PÅ S.5 Skriv meningen du får fram i de rosa fälten på ett vykort och skicka till Frustuna församling, Frustuna Prästgård, 646 91 Gnesta eller per mail till frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se Märk vykortet eller mailet med ”korsord”.

Glöm inte att uppge ditt namn, adress och vilken bok du önksar vinna.

Micke Sandins tatuering

Eric Dominicus: "al tira"

SES MED MANDEL

MOR TILL ISMAEL

SKIVA

ORGAN

PREPOSITION

F H. 16 20

NUMMER 10 PROVINSIELLA

STRAN- BLÅMÄRKE DADE PÅ ANNANARARAT DAGSFÄRG DRA UPP TEMPOT

KLASSRUM VÄDERBILD

VILL DEN SOM HAR AKROFOBI

VÄNDER SER SIG EXTRO- MAN PÅ VERT

VISAR VÄGEN

FÖR BÄTTRE GREPP

GLED

Eric Dominicus tatuering

LUK 10:41 OROAR SIG FÖR MYCKET

TÄNK PÅ GE FÖRSLAG VILODAGEN... SKULDEN

VÄDJADE PARKERINGSHUS

TASSADE

Jag frågar Johanna vad hennes nästa tatuering blir och hon svarar att hon i nuläget inte vet exakt, men att det kommer bli fler, det är hon ganska säker på.

22

HÖRS PRATKVARN

JUDAS

Johanna Scherps tatuering

AO, alpha och omega, kommer från det grekiska alfabetet, första och sista bokstäverna som står för början och slutet. Och det är så jag tänker om Gud, att Gud är början och slutet och allt där emellan. Fisken är ett gammalt tecken som de första kristna använda för att vara säkra på att de var i tryggt sällskap. Det var ett hemligt tecken som bara de kristna visste om. Den ena ritade försa delen av fisken och om den man mötte ritade resterande del visste man att man var säker. Blommorna är tre stycken och ska symbolisera treenigheten, det är tulpaner för det var min mammas favoritblomma.

Micke Sandin, diakon -Fisken har jag valt för att det är en symbol för Kristus och en form av bekännelse från min sida, helt klart. Det låter kanske lite krystat, men jag valde att sätta den över pulsådern för att jag gillar symboliken i att blodet då pulserar genom Kristus.

510

BILD: PIXABAY.COM

Jag spanar på bläck i församlingen och märker att det är en hel del av både anställda och besökare som valt att smycka sin kropp. Idag hör det snarare till ovanligheten att vara fri från tatueringar än att ha dem. Somliga motiv är valda med stor omsorg, medan vissa tatueringar sker mer spontant. En del har ett budskap medan andra har syftet att vara rent estetiska.

Två stycken vinnare dras av Mellan Himmel & Jords redaktion och presenteras i nästa nummer. Varmt lycka till!

Vinnare... ...av förra numrets korsord är:

Redaktionen

LEVERERAR NYHETER

D

FORNTIDA TOSCANABOR

A

E

N

T

T

U

N

N

A

S

A

L

T

G

L

A

D

VOKAL

E

R

E

E

TIDNING EFTER TERMIN

D

N

FÖR DEN SOM SKA HANDLA MYCKET

K

SMAKRIK GRÖNSAK

FÅGELBO

S

V

K

VILLE RINGA HEM FLÄCKFRI

E

I

DEREK HARMSNA

S

K

A

R

V

S

R

O

GRÖNLAND

Ä

G

R

Ö

N

S

S

E

BIFALL I ROM LITTERÄRA VERK

S

I

E

T

K

R

A

R

E

N

UTHÄRDAR

T

Å

NÅGOT FÖR FINSMAKARE

D

D

V

I

K

A

S

SPYDIG GÖR TILLRÄTTASKADA VISNING HUR SA?

G

A

N

INTE MILDA

N

A

AVSLUTAR TILLÄGG

D

S

DEL AV INFRASTRUKTUR

B

KNIXA

N

I

G

A R

R

A

A SEX ÄR KNÄPPGÖKAR

N

E

V

L DEL AV MÄSSA

A

T

HAR SÄKERT OLYCKSKORP

Ä

N

R

A

R

N

Ä

O

S

U

NEJ TILL VARDAGS

K

GRUVGÅNGARNA

NÄSA

J

A

A

T

I

D

TORPEDERA

V

K E

K

R

N

N

NÖT

KORT MEDDELANDE

L

E

K

P

A

R

O M

UPPREPAR

O

O

O

Ä

O M

L

B

A

R

D

SYSKON

PLATT BRÖD

D

R

L

ANGRIPER OFTA STILLHET STORTÅN

GÅR ATT BRYTA UNDER YTAN

O

TOFSPRYDD JÄGARE

N

G

KOMMA LOCKAR DE SMÅ ÅT

D

FÖRLÄNGNINGSATTIRALJ

I

SOM ÄGG

N

CEYLON

L

R

HUSRUM

M A

N

A

T

D

Ä

K

N

S

V

U

I

E

R A

M

A

G

E R

ELÄNDE

K

O M

T O

VILL HÖJDRÄDD

I

L BESTÅENDE SKADA SOMMARSKO

E K

N

TITTA OORDNAD SPRIT SOM MATERIA ANVÄNDS I BAKVERK

GRAD

M

PRATAR EN DEL

INTE BOFAST NEGATION DEL AV SEGEL

VILL MYCKET HA

UTSES

LANDTUNGA

R FÖRBEREDER FÖR MÅLTID KRAFTUTTRYCK I ÖSTERGÖTLAND

H.F 16 20

ÄLDRE TING

M

FJÄDRAR

UPPSLAGSVERK

Grattis, ni kommer få er vinst på brevlådan inom kort.

STRÄVAN BILRUTOR EFTER UTAN KYRKLIG INSYN ENHET

TILLGODOHAVANDE

TAR GÄRNA OM

Eva Martikainen Forsell Birgitta Eriksson

HÄLSNINGAR

VERSMÅTT

O

T

A

T

DEL AV HANDLING

K

R

I

G

A

K

OFÖRÄDLAD

A

KOMMIT ÖVERENS

E

N

A

T

S

A

R

K

GOTLANDSGRÄS

A

G

HELT I SIN ORDNING

O

K

I RETUR

Å

T

E

R

HAR HAMMARE

Ö

R

A

STRIDER

SÄLJER UT

23

Församlingens barnkörer och Waldorfskolan i Gnesta bjuder traditionsenligt på Luciafirande under ledning av Kerstin Ytterberg.

Lotta Petterson Van den Poel spelar klarinett

LUCIAKONSERT

DEN 13 DECEMBER KL 17.00 I FRUSTUNA KYRKA

ta Näs mer num ute 2 24/ 24