Mellan Himmel & Jord #3 2018

MELLAN

HIMMEL OCH JORD

I FRUSTUNA FÖRSAMLING 1 2 #3 2018

sjukt stressad?

ingen plan(et) B drop in-vigseln

5

störst av allt är kärleken

VÄGAR ATT KLIMATTAXA SIG

IDOR S A M TE SKLIGA MÄN TEN MÖ

1

#3

10

GNESTA PRIDE Den 22 september arrangeras Gnestas första pridetåg.

INNEHÅLL

TEMA MÄNSKLIGA MÖTEN 3 ledare Vad måste vi göra 4 hallå där Diakonen berättar om kyrkans sociala arbete 5 lutherspel i september Välkommen till en scenberättelse om Luther 6 det finns ingen plan(et) b Tankar om klimatet 7 fem sätt att klimattaxa sig

13

8 aktuellt Nya ansikten i personalgruppen, app för barn m.m

9 ASYLSTAFETTEN Uppmärksammar bristande asylpolitik

10 störst av allt är kärleken Veronica Jäderlund berättar om Gnesta Pride 12 kalendarium

15 aktuellt Valet, asylstafetten. mötesplatser m.m.

16 svea davidson En klippa som roddar många mötesplatser 18 tillsammans är ett sätt att finnas till 20 medlem 21 sjukt stressad och vägen tillbaka till ett gott liv

FOTO Petri Matalamaa

14 jag och du Tankar om att mötas

15

16

23 korsord Tävla och vinn!

24 livsviktigt Höstens föreläsningsserie. Tema: Hälsa

KYRKANS SOCIALA ARBETE S. 4

MELLAN HIMMEL OCH JORD i Frustuna församling E-post frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se Hemsida www.svenskakyrkan.se/frustuna Redaktionsråd Lena Fagéus, Ulrika Rix, Elsy Svensson, Sofia Arman Ansvarig utgivare Lena Fagéus Redaktör & formgivare Sofia Arman Tryck Östertälje tryckeri AB 2

5

kontakt ADRESS Frustuna Församling Frustuna Prästgård 646 91 GNESTA TELEFON (växel) 0158-22100

E-POST frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se HEMSIDA www.svenskakyrkan.se/frustuna FACEBOOK https://www.facebook.com/frustunaforsamling KYRKOHERDE Lena Fagéus / 070-288 48 58 PRÄST Eric Dominicus / 070-288 77 84 Johanna Scherp / 070-2454121 DIAKON Micke Sandin / 076-104 65 12 BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Ida Fransson / 070-297 64 15 Johanna Scherp Anna Leidensjö Ninni Molin MUSIK Klaus-Henning Schütt Ninni Molin BOKNING/KANSLI Elsy Svensson 0158-22100 frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se KANSLICHEF Ulrika Rix EKONOMI Per Sandberg INFORMATION Sofia Arman VÄRDINNA Ing-Marie Andersson Beata Sobiecka Kochanska VAKTMÄSTERI & TRÄDGÅRD Anders Boberg Klas Eriksson Anna Sánchez Lindström

Vad måste vi göra?

Nu är sommaren slut. Vi är inne i augusti, vardagen börjar. Luften blir klarare och högre. Sommaren har varit full av värmerekord och torkrekord.

Det väcker en medvetenhet om klimatförändringarna och forskarna talar om att vi får förvänta oss liknande extrema väder framöver. Det blev nödvändigt att låta höstens nummer få en ton av klimat. Hur ser vårt ansvar ut? Vad kan vi göra?

Vad måste vi göra? Att fortsätta verka för ett större ansvarstagande både från individer och enskilda men också från politiker och ledare är nödvändigt.

Att se människan och människans behov är en stor del av församlingens verksamheter. En viktig del är att bryta människors ensamhet vilket vi försöker göra genom att erbjuda olika mötesplatser.

Det är inte säkert att ensamheten är svårast hos den som inte har så många vänner eller familjemedlemmar. Ibland är ensamheten störst hos den som är mitt bland människor men som upplever att ingen vill lyssna på vad som göms inom en. Det är så otroligt lätt att vi vänjer oss vid ytligt umgänge, där allt ska vara trevligt, men inte får bli på allvar. Det är så otroligt lätt att vi stänger ute den som vill tala om sina svårigheter. Vi skickar några kommentarer på facebook eller på ett sms. Men orkar vi finnas när inga ord finns, bara tomhet och sorg?

Vi behövs alla för att hjälpa varandra till möten.

Vill du engagera dig är du välkommen att höra av dig. Du behövs.

VILL DU KOMMA I KONTAKT MED VÅRA KYRKOPOLITIKER? Ordförande Kyrkofullmäktige Siw Andersson 070-425 32 95 Ordförande Kyrkoråd Ulf Bergner 070-236 09 05 Ordförande Begravningsutskott Kurt Cedergren 070-886 13 98

Tidningen kommer i brevlådan hos alla er som bor i Frustuna församling. Bor du utanför men ändå önskar att få hem tidningen? Hör av dig till oss så kan vi skicka dig ett exemplar.

Lena Fageus Kyrkoherde

Detta sommarnummer kommer även till komunens fritidshushåll

3

. . . ! r a d a l l a H Församlingens diakon, MICKE SANDIN berättar vad kyrkans sociala arbete, som i kyrkans värld kallas diakoni, handlar om och hur det märks i Gnesta.

Varför diakoni?

Alltsedan Jesus vandrade runt, mötte och talade med människor och gav lärjungarna uppdraget att sprida hans budskap vidare så har kyrkans och församlingens uppdrag för sin trovärdighets skull varit att omvandla Jesu ord till ”kött”. Så också idag.

Efterföljelse innebär att gestalta Kristi kärlek och försöka låta orden bli till handling i det vardagliga livet.

Kärleken till Gud och omsorgen om vår ”nästa” är själva essensen av den kristna bekännelsen.

I organiserad form tar sig detta i dag uttryck i kyrkoordningen, regelverket som styr Svenska kyrkans arbete där vi i den första paragrafen kan läsa: ”Församlingens uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt att utöva diakoni och mission…”

Vem är diakonen?

Tjänandet är i den kristna tron ett centralt begrepp och Jesus lyfter vid många tillfällen tjänandet och omsorgen om våra medmänniskor som nödvändig för att ge tron liv.

Ett bud, säger Jesus, ger jag er: att ni ska älska varandra. Kärleken är alltså tjänandets grund och vi är alla kallade till att tjäna varandra.

Omsorgen om medmänniskan var tydlig redan i den första kristna församlingen där man utsåg människor att vara diakoner, av grekiskans verb diakonea, vilket betyder tjäna eller betjäna. Personer som fick en särskild uppgift att bland annat utföra praktiskt och socialt omsorgsarbete.

4

I Svenska kyrkan i dag är diakonen en ämbetsbärare där man precis som prästen vigs till tjänst men där uppgifterna skiljer sig åt. Följaktligen så skiljer sig också utbildningarna åt och för att vigas till diakon och att kunna söka till Svenska kyrkans diakoniutbildning krävs en fackut-

bildning i socialt arbete som till exempel socionom eller en sjukvårds- eller omvårdnadsutbildning.

Traditionellt ligger diakonens främsta uppgifter i samtalsstöd och själavård, samt rådgivning och bistånd i sociala frågor och myndighetskontakter. Hemoch sjukbesök samt ordnande av sociala mötesplatser är också vanligt förekommande uppgifter. Till skillnad från prästen så utför inte diakoner några förrättningar men kan delta i olika moment i gudstjänst och liturgi. Med detta i bakhuvudet blir det förhoppningsvis lite enklare att göra sig en bild av begreppet diakoni och vad en diakon kan ha för arbetsområde.

Församlingarnas diakoni

I en församlings organisation ligger ett särskilt ansvar på diakonen att se till att det sociala och praktiska omsorgsarbe-

tet utformas och utförs på ett för församlingen lämpligt sätt utifrån den kontext den verkar i. Hur församlingens diakonala arbete ser ut påverkas naturligtvis av vilken miljö den befinner sig i. Ligger kyrkan i ett välbärgat homogent område behövs det kanske inte delas ut matkassar.

En förortsförsamling till en större stad med hög arbetslöshet, missbruk och social utsatthet kräver andra strategier.

Diakoni i Frustuna

Här i Gnesta och Frustuna församling försöker vi hålla oss uppdaterade om vad som händer och sker i vår omvärld för att kunna möta de behov som blir synliga, ofta tillsammans med andra aktörer som till exempel kommunen och frivilligorganisationer.

Vad sker i Frustuna?

Psykisk ohälsa

Utifrån forskningsrön och rapporter från kommun och media men framför allt genom kontakter så märks det att den psykiska ohälsan bland barn och unga ökat. Då vi i vårt barn- och ungdomsarbete möter många som mår dåligt så arbetar vi nu med att hitta verktyg och utveckla metoder att använda i våra verksamheter för att på ett bättre sätt möta och stötta utsatta unga.

scenberättelse

Martin Luther DEN MODIGE MUNKEN I WITTENBERG – en scenberättelse om Martin Luther

Ensamkommande flyktingbarn

Ett annat område som församlingen sett som viktigt att jobba med är de ensamkommande flyktingbarnen. Vi har sedan den stora flyktingströmmen kom på hösten 2015 på olika sätt försökt bistå gruppen unga nyanlända. Vi har bland annat erbjudit läxhjälp, språkvänner och ordnat diverse aktiviteter och utfärder för att försöka skingra tankar och göra något som bryter av en tillvaro med stor oro för framtiden, sorg över sin historia och många gånger ytterst hemska minnen av krig och misär. Att bygga relationer och vara behjälplig i att etablera sig i ett nytt land och en ny kultur är vad vi erbjuder. Övergripande diakonalt arbete

Förutom detta så erbjuder församlingens diakoni bland annat ett lyssnande öra och möjlighet till samtal, mötesplatser och arenor för samvaro och gemenskap samt en mottagning för råd och stöd och hjälp med myndighetskontakter och fondansökningar.

Församlingens övergripande diakonala förhållningssätt bottnar i en tro på att alla människor har lika värde och är av Gud skapade. Diakonin gör aldrig skillnad mellan nationalitet, konfession eller kön. Vi vill bemyndiga människor och uppmuntra till att ta ansvar för sina egna liv och att använda sina inneboende resurser.

I arbetet med att bygga ett gott samhälle är vi alla viktiga medarbetare. Vår församling byggs av alla som vill vara med och där du kan göra skillnad. Diakonin, tjänandet och omsorgen om vår nästa är kyrkans livsnerv och utförs av alla som omsätter sin tro i handling i såväl det stora som det lilla.

Valkommen till

FRUSTUNA KYRKA DEN 15/9 KL 18.00

BJÖRNLUNDA KYRKA DEN 16/9 KL 18.00 FRI ENTRÉ

Bergsmannen Hans Luther hade stora planer för sin son Martin. Gossen var begåvad. Med en juristutbildning skulle han kunna nå välbetalda tjänster. Första steget var studier på latinskola i Eisenach. Skolmiljön var hård. Eleverna fick gå runt i staden och sjunga för att få en slant till mat.

Många portar stängdes för de hungriga sångarna.

Men inte hos familjen Schönberg-Cotta. Där regerade varmhjärtade Frau Ursula. När gosskören besökte hennes hus upptäckte hon Martin. Han hade ett magert, utsvultet utseende. Tacksamt tog han emot de allmosor han fick. Pojken gjorde starkt intryck på Frau Ursula. Martin kom även att engagera övriga medlemmar av familjen. Där fanns unga Else. Med hennes broder Fritz blev Martin studiekamrat. Genom alla år fram till giftermålet med Katharina skulle familjen följa Martins levnadslopp. Med förvåning såg de den utveckling som Martin genomgår. Deras engagemang för honom kan man följa i en brevväxling dessa hans vänner emellan. På deras korrespondens bygger innehållet i detta spel. Här berättas självklart om Martin, men hans egen entré låter vänta på sig.

Däremot förekommer gestalter, som på olika sätt var viktiga för den kamp Luther förde mot påvedömet. Hans 95 teser var ju främst ett angrepp på handeln med avlatsbrev. I spelet uppenbarar sig därför avlatsagenten Tetzler. Här finns också gode vännen Melanchthon, likaså Luthers hustru, Katharina. En berättare och en härold för handlingen framåt. Även en svensk student, som på nära håll upplevde Martin Luther, får ett ord med i laget.

Hans namn var Olaus Petri.

Medverkande: Ursula Schönberg-Cotta - Bissa Abelli Else – Heléne Westerberg Fritz – Johan Hansson Olaus Petri – Bengt Landin Härolden – Klaus-Henning Schütt Berättaren – Elisabeth Volden Johan Tezler – Eric Dominicus Filip Melanchthon – Per Westerberg Kvinna i Wittenberg – Lena Fageus Katharina von Bora – Christina Knochenhauer Martin Luther – Robert Holmin Sångare - Medlemmar ur Frustuna kyrkokör under ledning av Klaus-Henning Schütt.

Regi – Bissa Abelli Manus – Bengt Landin Kostym – Ingmarie Lyck Ljud och ljus – Niclas Beijar

5

"Gode Gud, ge oss fint regn som jorden kan ta till sig i den takt som den behöver.

Amen" KLIMATET

DET FINNS INGEN PLAN(ET) B En ny rapport från Världsnaturfonden

WWF talar om plast i haven.

– På plastfronten ser det väldigt illa ut.

Om vi inte gör något nu, om vi inte ändrar vårt beteende, så finns det en risk framåt 2050 att vi har mer plast än fisk i havet, säger Inger Näslund, havsexpert vid WWF. Skräp från soldyrkare på stranden hamnar i haven. Majoriteten av all plast i Europas hav, det vill säga nära en halv miljon ton, hamnar i Medelhavet. Varje år besöker runt 200 miljoner turister länderna och öarna kring Medelhavet.

Då ökar plastskräpet med 40 procent.

Den här våren och sommaren har varit extrem. En förtvivlad jordbrukare berättade att han aldrig under sin livstid varit med om en sådan torka. Hans pappa har inte heller sett något liknande. Han bedömer att han måste slakta många av sina djur eftersom han inte har foder till dem. Flera av hans anställda måste antagligen gå. Det handlar om miljonförluster.

Visst har det funnits dagar och kvällar när jag har suttit i solen och bara njutit av hur underbart det är med värmen.

Men samtidigt har inte tanken släppt; Var är regnet? Det är fruktansvärt oroväckande att regnet aldrig kommer.

6

Andra rapporter som kommit under sommaren är i vilken skrämmande utsträckning som antalet insekter och bin minskar. Någon påminde om hur det var för bara ett antal år sen när man körde bil under sommaren. Det var alltid ett fasligt sjå att få bort och rent från alla insekter som fastnat på motorhuven.

Och nu vill jag bara gråta över att det är så lite insekter på huven.

Jag står i matbutiken och väljer ekologiskt odlade varor, jag minskar litegrann mitt bilåkande och åker lite oftare buss och tåg. Men det förslår ingenting. Förtvivlan slår mig i bitar. Vi borde ha gjort massiva insatser för 20 eller 30 år sedan.

Men när vi tittar på samhället i stort så har vi Istället ökat vår köttkonsumtion, vårt bilåkande, vårt flygande.

Och nu står vi här. Och det känns som att stå med en blomspruta och försöka släcka en världsbrand.

Mitt i förtvivlan får jag inte tappa bort allt det där som faktiskt sker som visar på en annan verklighet. Flera bilmärken talar om att fasa ut bensindrivna bilar och byta ut dem mot elbilar.

Fler och fler sätter solceller på sitt tak, fler och fler påverkas både av forskningsrapporter men också av ungdomarna i deras närhet och minskar radikalt

på köttkonsumtion. Fler och fler väljer ekologiskt odlade grönsaker och frukter.

Det är en fantastisk tröst att veta att vi blir alltfler som vänder om, som börjar om och väljer på nya sätt. Det finns trots allt också makthavare som vågar föreslå sådant som är obekvämt för oss, men som kan rädda vår skapelse.

Det må vara en blomspruta jag har i händerna när skogarna och världen brinner. Men vi är många och ju fler vi är som fyller våra blomsprutor desto större möjligheter har vi att släcka bränderna.

Jag predikar hopp varje söndag, talar i tid och otid om nödvändigheten att vända om från det som är destruktivt för världen och för oss som enskilda personer. Och jag gör det utifrån en stark tro på att när många förändras, så förändras många. Din röst behövs, ditt ställningstagande behövs. Att gå utanför och bortom den inkrökta egennyttan och tänka på att världen är större än jag.

Jag bärs också av det envisa och trotsiga hoppet att Gud kommer oss till mötes och läker både människor och skapelsen. Det är aldrig kört, vi är omslutna av jordens Skapare.

TEXT LENA FAGÉUS

a x a tt a Klim d fem dig mneep k

ÄT SOM EN TONÅRING

Gemene man i Sverige äter för mycket kött. Däremot är var femte tonåring vegetarian/vegan.

Så inspireras av dem, ät mer gott från växtriket. Spara pengarna och köp en bit fint ekokött den dagen du väl bestämmer dig för att det är just en köttbit du vill äta.

SNÅLA SOM EN SMÅLÄNNING Bli lyckligare, slösa mindre. Med mindre konsumtion blir du inte bara gladare, du sparar också på planetens resurser.

RES SOM EN TJEJ

Det är kvinnor som reser klimatsmartast i Sverige. Kvinnor kör bil hela 30% mindre än män, där flickorna åker mest kollektivt och kvinnorna cyklar.

SOLA SOM EN TYSK Satsa på schysst el. Välj ditt elavtal med omsorg.

Eller gör som tyskarna, sätt upp solpaneler på taket hemma.

TÄNK SOM EN FÖRÄLDER Sa dina föräldrar till dig "tänk om alla skulle göra sådär, hur skulle då världen se ut?!". Om vi tänkte så kring klimatet skulle vi kunna förändra mycket. Vi behöver alla ta ansvar och tänka att vad vi gör kan göra skillnad. Låt det du gör göra skillnad i en positiv riktning.

7 KÄLLA Naturskyddsföreningen

. erseende! . at pa h Hej oc GRATTIS LOTTA, VÄLKOMMEN BEATA & NINNI

Lotta Aggeborn har lett församlingens barnkörer, nu har hon blivit förälder för andra gången. Stort grattis Lotta!

TEKNIK FÖR BARN

kyrkappen

I barnkörerna välkomnar vi nu Ninni Molin som kommer vikariera för Lotta.

Vi välkomnar också Beata Sobiecka Kochanska till personalgruppen, henne kommer du träffa i många olika samanhang då hon ska arbeta som värdinna och kyrkvaktmästare.

Kyrkan är Svenska kyrkans app för barn i försko-

leåldern. I den kan du besöka en kyrka för att bland annat tända ljus, hälla vatten i dopfunten och måla ett kyrkfönster. I appen finns också tre korta filmer.

Filmerna är cirka en minut vardera och handlar om en begravning, ett dop och en vigsel. I appens inställningar kan du välja vilken eller vilka av filmerna som ska visas i appen. Du kan också välja att stänga av ljudet.

Appen Kyrkan erbjuder inga köp inuti appen och är helt fri från reklam.

Du laddar ned appen där du hittar andra appar, sök på "Kyrkan" eller "Svenska kyrkan - Kyrkan".

DET HÄR KAN DU GÖRA MED SVENSKA KYRKANS APP KYRKAN Tända ljus i en ljusbärare Fylla en dopfunt med vatten Spela memory med djuren i Noas ark Måla ett kyrkfönster Möblera om altartavlan Pussla ihop en oblat Spela på orgeln Titta på korta filmer om begravning, dop och vigsel.

Filmerna heter Farmors begravning i kyrkan, Lillebrors dop i kyrkan och Vigsel i kyrkan

..

Med sokarljuset pa.

VUXENKONFIRMATION

De erfarenheter, upplevelser och tankar du hittills samlat under livet är en tillgång när du fördjupar dig i livsfrågor och kristen tro tillsammans med andra.

Välkommen till en förutsättningslös samtalsgrupp där livet och livets alla frågor står i centrum. I Frustuna församling finns det möjlighet till vuxenkonfirmation.

Kontakta kyrkoherde Lena Fageus om du är nyfiken lena.fageus@svenskakyrkan.se 0158-22100

FRISKVÅRDSGRUPP

kraftsamling Kraftsamlingsgruppen har fokus på rösten med leken som följeslagare.

Framförallt leker vi med våra röster och där är kulningen ett stort inslag. Det innebär bland annat att vi kular, ljudar/tonar.

Kulning är en gammal lockteknik som användes på fäbodar förr för att kommunicera över långa avstånd. Då använder man rösten i ett högt och starkt, mycket kraftfullt tonregister. Du behöver inte kunna sjunga för att kula utan använder din unika röst. Inga förkunskaper behövs, utan med hjälp av noggrann röstuppvärmning, lekfulla avslappnande röstövningar och närvaroövningar närmar vi oss våra kraftfulla röster.

Kulning är att vara närvarande i nuet och lita till sin inneboende kraft.

Att våga ta plats med sin röst. Kulning är också ett sätt att hitta historisk förankring i vår samtid, något som är viktigt för att kunna uppleva sammanhang i en allt mer stressad omvärld.

8

ANMÄL DIG Anmälan sker till Frustuna församling 0158-22100 / frustuna.forsamling@ svenskakyrkan.se

MER INFO https://www.svenskakyrkan.se/frustuna-/kraftsamling

foto: paul jeffrey/act/ikon

PÅ FLYKT UNDAN VÅLD OCH FÖRFÖLJELSE Allt fler rohingyas flyr från våldet och förföljelsen i Myanmar/Burma. Bara sedan augusti har över 600 000 människor sökt skydd i Bangladesh. Mer än hälften är kvinnor och barn. Utsattheten är enorm.

Din gåva går till mat, vatten, mediciner och tak över huvudet. Men också till psykosocialt stöd som säkra lekplatser för barn och möjligheter för människor att bearbeta svåra upplevelser.

Din gåva räddar liv!

SMS:a PÅ FLYKT till 72 905 så skänker du 100 kronor.

Swisha valfritt belopp till 9001223. Märk gåvan med PÅ FLYKT.

svenskakyrkan.se/internationelltarbete/rohingyaflyktingar PG 90 01 22-3

BG 900-1223 9

STÖRST AV ALLT ÄR KÄRLEKEN 1 KOR 13:1

HÅLLPUNKTER

22 SEPTEMBER Pridetåget - startar vid Frejaskolan i Gnesta kl 10.00 den 22 september Tåget går sedan genom samhället ner till Elektron.

Elektron kl. 12-18.

- tal av Matilda Hjort - föreläsningar - husband - regnbågscafé med deltagare från TVprogrammet "Hela Sverige bakar"

23 SEPTEMBER

regnbågsmässa 11.00 i frustuna kyrka På eget initiativ välkomnar Frustuna församling till en regnbågsmässa.

Gnesta kommer den 22 september att ha sitt första pridetåg. Initativtagarna bakom Gnesta pride är en ideell förening med Veronica Jäderlund, Ida Karlsson Hjort och Matilda Karlsson Hjort.

-Matilda var den som kläckte idén om ett pridetåg i Gnesta. Hon har länge brunnit för sådana frågor och nämnt det tidigare år. Den här gången sa jag att drar ni igång något hjälper jag till, på den vägen är det, berättar Veronica.

-Vi har fått oerhört positiv respons från privatpersoner runt om i kommunen.

Som alltid är det ju en liten liten bråkdel som har invändningar, men det är ju därför pride behövs, för att inte ta för givet att alla människor är lika accepterande som man tror. Jag omger mig av otroligt accepterande människor och behöver ibland påminnas om att det inte alltid är så.

-Pride i Gnesta känns viktigt. Dels känns Gnesta som ett tryggt ställe att bedriva ett pridetåg då jag upplever det som ett varmt och accepterande samhälle. Vi får stöd av RFSL och andra kommuner som genomfört pridetåg hur vi ska göra för att på bästa sätt bedriva ett pridetåg med kärlek och acceptans i fokus. Vi får

10

DEN 22 SEPTEMBER GÅR GNESTAS FÖRSTA

PRIDE-PARAD AV STAPELN. VERONICA JÄDERLUND, EN AV TRE INITAITIV TAGARE, BERÄTTAR MER OM FÖRVÄNTNINGAR OCH FÖRHOPPNINGAR.

ju också stöd från Gnesta kommun på olika vis.

-Vi hoppas på en bra uppslutning. Mitt ansvar är att bland annat jaga sponsorer och det är en utmaning mitt i semestertider. Men med det enorma stöd vi upplever från omgivningen via sociala medier tror vi att det kommer ansluta sig många privatpersoner och förhoppningsvis ett gäng företag och föreningar till tåget. Det är jätteroligt att ni, Fustuna församling, är med i tåget och sponsrar.

Vad kan vi förvänta oss utav dagen och vad har ni själva för förväntingar?

- Vi hoppas givetvis på att det blir en fantastiskt trevlig dag med många fina möten och upplevelser. I förlängningen att det ska generera i mer acceptans, att människor vågar visa styrka och mod och att våga vara sig själva. Tanken med dagen är ju dels att fungera som ett nätverk och att föreläsarna som medverkar kommer väcka diskussioner. Kanske mellan lärare. Mellan barn och föräldrar. Mellan vänner. Bara att få väcka samtalet är en vinst.

TEXT Sofia Arman

te Missa. in t scafe Regnbag n ro pa. Elekt 12-18 . l k 9 / 22

KYRKAN OCH PRIDE

Ska vi vara med och stödja Pride Gnesta?

Absolut!

Vi är många som arbetar och är engagerade i Frustuna församling som går med i tåget, och vill stödja HBTQ rörelsen. Det ställningstagande grundar sig i att vi värnar människors lika värde och att vi vill värna samma rättigheter oavsett vem du är.

Det har inte alltid varit så. Det har i kyrkan länge varit otänkbart att stödja HBTQ rörelsen. 1951 kom ett biskopsbrev som fördömde homosexualitet och som ville verka för att hjälpa homosexuella personer att botas. Men 20 år senare är tonen en annan.

1974 kommer en bok om homosexuella och kyrkan ut, beställd av biskoparna. Den är radikal, före sin tid. Där menar man att kyrkan bör stödja och bejaka varaktig homosexuell gemenskap. Efter det kom debatten igång på allvar både i kyrkan och i samhället. 2009 beslutar kyrkomötet att äktenskapet kan omfatta såväl par av olika kön som par av samma kön. 2009 vigs också den första öppet homosexuella biskopen i Svenska kyrkan.

Vi har fortfarande ett arbete att göra för att stärka skydd och lika värde för alla oavsett kön eller sexuell läggning. Vi har fortfarande ett stort arbete att göra för att bryta ner fördomar och vanföreställningar.

För de allra flesta av oss förändras allt när vi lär känna någon som har en annan sexuell läggning. Det blir en människa bakom ett fenomen. Och vi inser att det enda som är viktigt är människan.

Det är vårt uppdrag som kyrka och församling, att se och värna om människan.

Jag är glad att vara en del av kyrka som vågar gå före och visa väg och som inte viker från synen om människan unika värde.

Kom med du också och gå i Pride tåget – höj din röst för att värna människovärde och lika rättigheter.

TEXT Lena Fagéus 11

På hemsidan hittar du mer information

Kalendarium

om alla våra evenemang och verksamhe

ter!

Här hittar du församlingens evenemang och gudstjänster under perioden AUGUSTI-NOVEMBER. Vi reserverar oss för eventuella ändringar.

Håll utkik på församlingens hemsida och i våra annonser i Östra Sörmlands Posten.

Gudstjänster tingshuset Morgonmässa Torsdagar 08.30

Alhelgonahelgen

Veckomässa Torsdagar 18.30

Öppen kyrka 2 november kl. 11-17 i Frustuna kyrka 3 november kl. 11-15 Torsåker kyrka 3 november kl. 11-16 Frustuna kyrka 3 november kl. 13-16 Frustuna kapell

frustuna kyrka Mässa Varje söndag kl 11.00

minnesgudstjänst 3 november kl. 16.00 Frustuna kyrka

Upptaktsmässa 16 september kl. 11.00.

Extra musik och generöst kyrkkaffe Familjegudstjänst 7 oktober kl. 11.00.

Barn- och ungdomskörer medverkar.

Bibelutdelning till 6-åringar.

Tacksägelsedagen 14 oktober kl. 11.00.

Centerkvinnorna smyckar kyrkan, bjuder på kyrkkaffe och håller skördeakution.

11 november kl. 11.00.

Barn- och ungdomskörer medverkar Lördagsandakt Nästan varje lördag kl 17.00 händer något i kyrkan. När det inte är lördagsmusik välkomnar vi till Lördagsandakt, en enkel andakt med samtal, bön och musik, ett tillfälle att landa och hämta kraft.

22 september 13 oktober 20 oktober 17 november 1 december frustunagården Andakt 12 september kl. 11.00 13 oktober kl. 11.00 7 november kl. 11.00

Körer Barn- och ungdomskörer lov v.44 körglädje Onsdagar kl. 11.00 i Frustuna prästgård.

Körövning och sopplunch. . frustunakören Onsdagar kl. 19.00 i Tingshuset. barn- och ungdomskörer Körerna övar i Tingshuset.

Mellanmål serveras.

Barnkör, årskurs 1-2 Onsdagar kl. 13.45.

Diskantkör, årskurs 3-4 Onsdagar kl. 14.40.

Unga röster, årskurs 5-6 Fredagar kl. 14.00.

Ungdomskör, årskurs 7 och äldre Torsdagar 16.00.

Familj Drop in-dop 8 september i Frustuna kyrka Mer info: www.svenskakyrkan.se/frustuna Öppen famn Fredagar 9-12 I Tingshuset, Tingshusgatan 12 För föräldrar och barn 0-5 år. Lek, prat, sångstund och enkelt fika.

Lov v.44 Babycafé.

Tisdagar och onsdagar 9-12 i Tingshuset.

För föräldrar och barn 0-1,5 år. Lek, prat, sångstund och enkelt fika.

Lov v.44

12

Musik & Konsert brasafton med körglädje 11 oktober 18.00 Frustuna Prästgård 6 november 18.00 Frustuna prästgård lördagsmusik 29 september 27 oktober 10 november 24 november

17.00 i Frustuna kyrka 17.00 i Frustuna kyrka 17.00 i Frustuna kyrka 17.00 i Frustuna kyrka

övrig musik: 6 oktober Gnesta musiksällskap Konsert 18.00, Frustuna kyrka.

14 oktober Förklädd Gud 17.00, Frustuna kyrka.

Luthersspel 15 september 18.00 Frustuna kyrka

Mat och prat frustuna prästgård Onsdagar på verandan Varje onsdag kl. 12.00.

Sopplunch. torsåker Mötesplats Torsåker, -lunch följt av underhållning eller föredrag.

I TORSÅKERS FÖRSAMLINGSHEM Café Torsåker, -härligt umgänge över en kopp kaffe.

I TORSÅKERS FÖRSAMLINGSHEM 27 sep 9 okt 25 okt 13 nov 28 nov 11 dec

13.00 14.00 13.00 14.00 13.00 14.00

Mötesplats Café Mötesplats Café Mötesplats Café

Tingshuset Vi träffas en fredagskväll i månaden då vi bjuder in alla åldrar till ett par timmars avspänd samvaro. Vi hjälps åt i köket med maten och äter sedan tillsammans i ett organiserat kaos. Barn välkomnas tillsammans med vuxen.

28 sep Fredagsmys kl. 17-19.30 19 okt Fredagsmys kl. 17-19.30 23 23 nov Fredagsmys kl. 17-19.30

Övrigt Kristen Djupmeditation Onsdagar kl. 17.30 i Tingshuset.

LIVSVIKTIGT Föreläsningsserie TEMA ”Hälsa” Peter Halldorf 18 september 18.30 i Tingshuset. Fri entré. ”Andlig hälsokost” Om goda platser för kropp och klimat

..

Fira massa .. sondagar 11.00 Frustuna kyrka

Satu Hirsch Fjellstedt 16 oktober 18.30 i Tingshuset. Fri entré.

"Hälsosamma relationer” Hur vi skapar goda relationer och hur det påverkar oss.

Thomas Österman och Robin Blomkvist 20 november 18.30 i Tingshuset. Fri entré. Ägarna av Gnesta Strand pratar om mat och hälsa.

Helande Trädgård För dig som närmar dig utmattning eller är utmattningsdeprimerad. För dig, som av olika skäl behöver vara i en läkande miljö.

Datum 6/9, 20/9, 4/10, 18/10.

Kl 12.30-15.30 ledare Anna Sanchez Lindström, trädgårdsmästare Lena Fagéus, präst och leg psykoterapeut. anmälan lena.fageus@svenskakyrkan.se 015822100 Senast 31/8.

Barn och unga Barn och ungdomsverksamheten bedrivs i Tingshuset. Mellis, samtal, lekar, pyssel och andakt. V.44 gör klubbarna utflykter.

Tisdagsklubb Årskurs 4-5.

Tisdagar kl. 14-16

Helande . rd! . . a g d a Tr ..

Hitta motesplatsen som passar dig!

Se i kalendariet...

Onsdagsklubb Årskurs 6-7.

Onsdagar kl. 15-17 Torsdagsklubb Årskurs 1-3.

Torsdagar kl. 14-16 Fredagskul Efter-skolan-häng för årskurs 1-7.

Fredagar kl. 14-16

Mer info Mer information om våra evenemang, verksamheter och gudstjänster hittar du på:

www.svenskakyrkan.se/ frustuna

Kraftsamling! ber startar 10 septem

13

TANKAR OM ATT MÖTAS

u d h c o g a -j ”Om i ödslig skog ångest dig betog kunde ett flyktigt möte vara befrielse nog”, diktar Hjalmar Gullberg. Vad är då ett möte?

TEXT Eric Dominicus FOTO Sofia Arman

När mötte du någon senast? Ja det beror kanske på vad du menar med ett möte. Kanske mötte du någon som var ute med hunden i morse, kanske sa ni hej och växlade några ord. Kanske var du och handlade och konstaterade att det är varmt ute nu och kassörskan svarade “skojar du”. Vi har många snabba möten där vi kanske frågar: “hur är läget? och får svaret: ”jo det är bra, du då?” Men har vi mött varandra på riktigt?

Det kanske är lättare att säga vad ett möte inte är. Eller vad ett dåligt möte är. Visst har du varit med om att tala med någon som är mer upptagen att berätta om sig och sitt än att lyssna till det du säger? Som avbryter dig med “jag vet precis vad du menar - min kusin var med om samma sak och…”. I sådana möten kan vi känna att den andra inte är intresserad av någon annan på riktigt. I värsta fall kan vi känna oss som ett “pratobjekt” för den personen.

Den judiske filosofen Martin Buber funderar kring vad ett möte är i 14

sin bok “JAG OCH DU”. Buber skriver att människans väg är tvåfaldig i världen. Vi relaterar till omvärlden antingen som jag-det, eller jag-du. Antingen betraktar vi omvärlden utifrån vilken nytta vi kan ha av den: Det där trädet kan bli bra virke till mitt husbygge; den där kvinnan är det nog bra att ha god kontakt med för hon verkar ha inflytande. Eller så ser vi med nyfikenhet på den andre utan några baktankar. När vi intresserar oss för någon annan så upptäcker vi ett du. I ett verkligt möte kan vi fascineras av den andre och ”glömma” alla föresatser vi har. Vi kan ibland ana att det finns något större än vad vi upplever här och nu, att vi är inneslutna i en större gemenskap. Alla sådana möten beskriver Martin Buber som att vi ”blickar hän mot det eviga Duets mantelfåll”.

inbjuden på te hemma hos Gud och finner att Gud uppenbarar sig som en krokodil. Då mannen frågar varför så svarar Gud att det bäst motsvarar hans föreställningar om Gud.

För mig är nyfikenhet och ett öppet

Jag tror att alla riktiga möten gör att ångesten minskar för oss som vandrar i världen.

sinne viktiga ingredienser i ett bra möte. Den som möter någon på riktigt är inte fastlåst i sina förväntningar. Willy Kyrklund skriver i Om godheten att en man blir

Vad har du för förväntningar på dem du möter? Är du nyfiken på människor? Ett exempel på vad som kan hända med den som är beredd att lämna sina förutfattade meningar och låta sig överraskas hittar vi i Erik Lindorms dikt den rätte: "Jag hade tänkt dig blond och lång över allt förstånd med en energisk haka, du, som i dröm och vaka varit mitt ideal. Och så kommer du dock, mörk och kortväxt och tjock, med hakan nervikt i krage och en början till mage. Så kliver du in i min själ och mitt skinn. Allting blev skapat om, när du kom. Allting slog du itu. Du, du!"

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

asylstafetten Från Jönköping till Stockholm på knappa 30 dagar.

Asylstafetten 2018 stannade och övernattade i Tingshuset i Gnesta innan de vandrade vidare mot Järna.

Asylstafetten handlar om att lyssna på dem som drabbas av den nuvarande flyktingpolitiken och att ta deras berättelser på allvar. Som det ser ut idag får många inte ens sina asylskäl prövade. Dublinför-

ordningen gör att flyktingar deporteras till EU-länder som Italien och Malta varifrån vittnesmål om missförhållanden är allt för vanliga. Ensamkommande skrivs upp i ålder och kan lättare utvisas. Afghanistan anses vara ett säkert land att deporteras till, det är det inte. I flyktingförvaren blir människor inlåsta utan att ha begått något

brott. I förvar som liknar fängelser tystas självmord ner och psykiskt sjuka får klara sig utan hjälp.

Med aylstafetten uppmärksammas denna flyktingpolitik. Vi varje stopp får deltagarna möjlighet att berätta sin historia och skapa samtal om flyktingpolitiken.

TANKAR INFÖR VALET 2018

.

Har vi nagot val?

Det är så mycket vi inte kan välja.

Vi kan inte välja var vi föds och av vem. Vi kan inte välja gener eller utseende. Ibland händer saker som vi inte kan välja, en sjukdom som drabbar, någon lämnar oss, vi mister ett arbete eller ett sammanhang vi tycker om.

Men vi har ett annat slags val. Vi kan välja hur vi hanterar det som händer och hur vi förhåller oss till det.

Nu närmar sig höstens riksdagsval.

Valet där vi kan välja och har att välja mellan ett antal politiska partier som har olika sätt att hantera och förhålla sig till det som är. På många sätt är årets val ett ödesval. Vågar de politiska partierna ta ställning och arbeta med kraft mot klimatförändringarna? Om de inte gör det och samverkar i världen för att förändra det vi ser framför oss kommer med stor sannolikhet världen att se fullständigt annorlunda ut när våra barn och barnbarn är vuxna.

Vågar vi rösta på någon som säger att den varma sommaren bara är en variation som är naturlig?

Den andra ödesfrågan hör samman med den om klimatet – vill vi välja politiker som bara tycker att Sverige och svenskar är de vi ska värna? Om vi i västvärlden lever över jordens tillgångar, är det då rimligt att bonden i Eritrea eller Somalia som inte längre kan leva på sin jord, ska betala genom att inte kunna fly från land som är obeboeligt?

Vi kommer inte ifrån att jorden är en.

Gränserna vi sätter upp mellan nationer och folk är ingenting som koldioxid eller gifter bryr sig om. Det vi släpper ut sprids över jorden. Borde vi då inte ta ett ansvar för hela jorden?

Det är mycket vi inte kan välja – men det finns också mycket vi kan påverka och välja. Låt oss göra allt vi kan för att vår värld ska finnas kvar och vara möjlig att leva på också för nästa generation.

Höstens val är en del i vår möjlighet att ta ansvar.

Välkommen till Drop in-dop Frustuna kyrka 8 september

Ett enkelt, men högtidligt alternativ där du, utan en massa praktiska förberedelser, kan låta döpa dig eller ditt barn.

Vi ordnar präst, musiker, lokal och fika. barn, unga och vuxna är lika välkomna att döpas. allt är gratis.

Läs mer på www.svenskakyrkan.se/frustuna/dropindop

Helande trädgård NÄSTA GRUPP STARTAR I HÖST helande trädgård För dig som längtar efter att vara ute i det gröna tillsammans med andra.

För dig som närmar dig utmattning eller är utmattningsdeprimerad.

För dig som av olika skäl behöver vara i en läkande miljö. datum 6/9, 20/9, 4/10, 18/10.

Kl 12.30-15.30 ledare Anna Sanchez Lindström Trädgårdsmästare Lena Fagéus Präst och leg psykoterapeut. anmälan Senast 31/8 till lena.fageus@svenskakyrkan.se 015822100

15

SVEA DAVIDSSON

"JAG TYCKER OM ATT MÖTA MÄNNISKOR OCH GÖRA ANDRA GLADA" TEXT Eric Dominicus FOTO Sofia Arman

16

Från verandan ser jag hur ett huvud guppar upp och ner från en bit in i skogen. Det ser märkligt ut och jag undrar vad huvudets ägare håller på med.

Just då kommer Svea ut med en bricka med fika. På den står också vattenglas som går åt då det är tjugofem grader varmt.

”De rider”, förklarar Svea ”det finns ett stall i närheten”. Svea har skogstomt, utöver hästarna så rör sig mindre tama djur i markerna.

Häromveckan såg en man en varg i närheten. Men den såg inte Svea, utan hon har mest småkryp på tomten.

Hon ser skalbaggar och getingar och en och annan fågel. Inte heller under sina promenader ute i skogen ser hon så många djur. ”Det är lugnt och tyst i skogen”, säger Svea. ”Det är därför jag är där.” Svea läser en del, mest skönlitteratur. Så har hon också arbetat på bibliotek. För tillfället är det boken Den gränslöse av Adler Olsen hon läser.

I lugnet i skogen eller vid läsningen

tror jag att Svea laddar batterierna.

För det händer en hel del runt Svea.

Hon utstrålar ofta energi och glädje.

Svea har många uppdrag. Hon har tre god man uppdrag i kommunen och engagerar sig i Frustuna församling en hel del. Jag frågar henne varifrån hon får sin energi. ”Jag känner att jag gör en insats”, svarar Svea, ”jag gillar att möta människor och tycker om att göra andra glada.”

Den som kommer en torsdag till Mötesplats Torsåker och får smaka Sveas soppa kan intyga att många blir på gott humör. De dagarna kommer hon till församlingshemmet redan klockan tio och förbereder soppan. När besökarna kommer vid ettiden så är allt

framdukat och stämningen brukar vara god. Ett sorl från alla samtal möter den som kliver in genom dörren. Efter maten tar dagens program vid och efter det dricks det kaffe. Ibland dröjer sig några kvar och hjälper till med disken.

Svea brukar lämna lokalen vid fyratiden dessa dagar. Mötesplatsen startades upp hösten 2013 och sedan 2016 ordnar Svea också med Café Torsåker en tisdag i månaden.

Svea gick i pension för ett par år sedan efter att ha arbetat i Södertälje med redovisning och ekonomi. Men att varva ned är inte Sveas melodi. Hon är kyrkvärd och uppvaktar födelsedagsbarn som fyllt nittio år och uppåt med blommor. Hennes engagemang i församlingen började med att diakonen Margareta tyckte att hon skulle vara en utmärkt blomsteruppvaktare.

Att vara ideell i Frustuna församling rymmer mycket. I vintras städade Svea sakristian i Torsåkers kyrka och igår kväll lärde hon sig hur den handlösa mikrofonen styrs från mixerbordet längst bak i kyrkan. Sen så räknade hon in åttio besökare på sommarmusiken med Krackel kapell. Under en och en halv timme togs vi med till Dalarna och gjorde även en avstickare in i Norge. Fast VM - semifinalen mellan England och Kroatien pågick för fullt så glömde jag snart den. Vid utgången hade Svea dukat fram chips och cider och många dröjde sig kvar och pratade en stund. Klockan var över nio när hon begav sig hemåt. Jag tror att hon kände sig nöjd över att många hade varit glada den kvällen.

17

. .

Tillsammans äar ett . . satt att finnas till MICKE SANDIN

DIAKON

Häromdagen hörde jag på radio hur Lill Lindfors sjöng: …är man ensam är man ingen, men tillsammans är ett sätt att finnas till” En fin text om ensamhet, längtan och saknad. Insikten om och erfarenheten av att känna smärtan i att vara ensam är något de flesta av oss kan relatera till och hur viktigt det är med gemenskap med andra. Nu är vi alla olika i hur vi förhåller oss till att vara ensamma med oss själva men helt klart är att ensamheten gör något med oss.

Den självvalda ensamheten är för många livsviktig som en källa till återhämtning och rekreation.

Framför allt i en samtid som håller ett högt tempo och med information från mobiltelefoner och sociala medier som konstant pockar på vår uppmärksamhet.

Dessa stunder av ”mental reträtt” och att ”stänga av” och dra sig undan blir till ett värn och försvar för att orka med och att få en chans att utan avbrott tänka en tanke färdigt.

Efter en tid återvänder vi till våra olika sammanhang och relationer förhoppningsvis lite mer utvilade och samlade och orkar kämpa på ett tag till.

Men om livet drabbar oss med sina

mörkare sidor. Med ohälsa, skilsmässor, arbetslöshet, dödsfall i familjen. Eller om vi aldrig haft några nära kontakter. Om jag allt sedan skolan känt mig fel, ful, utanför och 18

ensam. Om jag ALDRIG har valt ensamheten…

Det sägs att idag är ensamhet vår tids folksjukdom. Statistik visar att Sverige ligger internationellt i topp bland länder med högst andel ensamhushåll. Personer i åldrarna 30-49 år och bor i landets tre största städer är gruppen som upplever mest ”subjektiv social ensamhet” alltså de känner mest ofrivillig ensamhet och uppger att de saknar vänner.

Professor Peter Strang beskriver i sin bok ”Att höra till: Om ensamhet och gemenskap” (Natur och Kultur 2014) vad ensamhet gör med oss och om värdet av gemenskap. Han menar att tryggheten i att ingå i en grupp har under hundratusentals år inneburit en så kraftig överlevnadsfördel för människan att vi tidigt utvecklade starka mekanismer för att söka gemenskap och undvika ensamhet.

Strang förklarar att långvarig ofrivillig ensamheten innebär en kronisk lågintensiv stress där det biologiska varningssystemet som driver oss att söka upp vår flock ständigt är aktiverat. Detta långvariga påslag av stresshormoner är början på ett förlopp som kan ge en mängd symptom som t ex högt blodtryck och inflammation i kroppen som ökar risken för så väl hjärtinfarkt och stroke som

demenssjukdomar och depression. Han menar också att bara hotet av ensamhet är så omskakande att det omedelbart påverkar våra kognitiva (intellektuella) förmågor och vår koncentrationsförmåga. Forskning har även påvisat att social uteslutning aktiverarar samma delar av hjärnan som vid ren fysisk smärta.

I en tid när det är lätt att förväxla riktiga

vänner och vänskap med antalet ”likes” eller ”vänner” på Facebook och andra sociala media kan det upplevas som skamligt att säga att man upplever ensamhet. Man kanske till och med är ensam utan att förstå det själv.

Det är nu fullt möjligt att känna sig ensam fast man är gift och har tre barn.

Man bor under samma tak men pratar inte med varandra och man lever helt separata liv.

Den judiske filosofen Martin Buber menar att det är i mötet med den andre som vi blir till. Alltså att i relationer speglas vi och får syn på oss själva. Så om vi inte blir sedda, vad händer då?

Jag tänker osökt på de vidriga bilderna för ett par år sedan på de rumänska barnhemsbarnen som låg fastkedjade i sina sängar och dog för att de inte fick någon som helst uppmärksamhet, närhet eller beröring.

I en religiös kontext och i den kristna tron ser vi hur Gud skapad människan till sin avbild för att leva tillsammans i relation med skaparen, skapelsen och varandra. I kyrkans historia löper gemenskap som en röd tråd. Genom sitt

liv och under de korta år Jesus verkar i historien så pekar han ständigt på och skapar relationer. Han betonar relationen med Gud och medmänniskor och säger: ”Älska din Gud av hela ditt hjärta och din nästa som dig själv.” Gemenskapen, kärleken och omsorgen var något som omgivningen såg i de kristna i de första församlingarna.

Sedan dess har människor sökt sig tillsammans för att mötas och fira gudstjänst och dela bröd och vin i nattvarden. Den heliga måltiden där det för många människor närmaste mötet sker mellan Gud och människa. Så har det varit, så är det och så kommer det att vara.

Kyrka och församling har alltid varit en mötesplats och vill så vara även idag. Här i Frustuna möter vi inte sällan människor som beskriver sin ensamhet. Vi vet att känslan av ensamhet och utanförskap är högst påtaglig bland barn och unga i skolan. Möten med människor mitt i livet uttrycker sin längtan efter samhörighet och sammanhang och många är de äldre som sällan får möta någon som har tid för samtal.

Vi har under århundraden antagit utmaningen att möta människor som dom är och där dom är för att dela vardagens glädjeämnen och bekymmer och stöta och blöta tankar om tro och liv. Den kampen går vidare och idag med all den kunskap vi har om vad ensamheten gör med oss känns det uppdraget än viktigare. Hur rätt hade hon inte, Lill? ”Tillsammans är ett sätt att finnas till…”

"

I en tid när det är lätt att förväxla riktiga vänner och vänskap med antalet ”likes” eller ”vänner” på facebook och andra sociala medier kan det kännas som skamligt att säga att man upplever ensamhet.

19

FOTO SOFIA ARMAN

Vill du bli medlem i Svenska kyrkan?

Vad vill du?

Välkommen in i gemenskapen!

FOTO Angelica Windolf

Bli medlem i Svenska kyrkan för att påverka, hjälpa, bidra, stötta. söka och finna svar! Vi finns med i livets motgång och medgång, för stor och liten, för dig som vill finna ro och för dig som vill busa och sjunga.

Vi bevarar tradition och kultur för kommande generationer.

Kom med i kyrkan!

Det finns en värdegrund som aldrig slutar vara aktuell. I alla tider har kyrkan stått upp för människans värde och värdighet, för miljö och klimatarbete, för fred och rättvisa i vårt eget land såväl som globalt.

Det finns en gemenskap som är öppen där du är välkommen att komma med hur det än ser ut för dig i livet.

Visst vill du vara med!

FOTO ALEX & MARTIN / IKON

FOTO Frida Danielsson

Personnummer

Adress

Namn

FOTO ALEX & MARTIN / IKON

FOTO SOFIA ARMAN

20

Vi erbjuder sorggrupper och samtalsgrupper, enskilda samtal av alla möjliga slag.

SKICKA MIG EN BLANKETT OM INTRÄDE I SVENSKA KYRKAN

Om du önskar bli medlem i Svenska kyrkan så fyller du i talongen och skickar den till: Fustuna församling, Frustuna Prästgård, 646 91 Gnesta.

I Frustuna församling arbetar vi för den värdegrunden genom ett medvetet miljöarbete, ett engagemang för barn och unga i alla situationer och för människor som lever i utsatta situationer, vare sig det har handlat om flyktingar, eller behövande familjer.

FOTO MAGNUS ARONSSON

SJUKLIG STRESS VÄGEN TILLBAKA TILL ETT GOTT LIV LENA FAGÉUS

KYRKOHERDE

Jag läste en bok om stress. Den är skri-

ven av en välrenommerad forskare som försökte beskriva vad stress uppstår av, den funktionella stressen, den dysfunktionella. Vad som påverkar människan, vägarna in i stressjukdomar och ut ur dem.

lika stor för kvinnor som män, men betydligt fler i antal fall räknat för kvinnor.

Många av dessa har blivit långtidssjukskrivna. En orsak till att det är så svårt att återhämta sig från stressjukdomar är att sjukdomarna är komplexa och det är svårt att säga vad det är som verkligen hjälper och hur man blir frisk. Varje person har en unik situation och en unik bakgrund, det som behöver förändras för den ena personen är inte säkert att det skulle hjälpa för någon annan. Men vi kan ändå säga något generellt som påverkar sjuktalen.

Jag har läst om stress många gånger tidigare. Jag har försökt förstå hur man förebygger och hur jag som hjälpare kan vara ett stöd för den som drabbas av psykisk ohälsa relaterad till stress.

Vi vet alltmer om varför och ändå ökar antalet sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa.

Arbetsliv där arbetstagaren upplever att

Psykisk ohälsa är i Sverige den vanligaste sjukskrivningsorsaken för kvinnor och den näst vanligaste för män (Försäkringskassan 2015). Anpassningsstörningar och stressreaktioner är den allra vanligaste psykiatriska diagnosen och utgjorde 49 procent av de startade sjukfallen med psykiatrisk diagnos år 2015. Dessa diagnoser var också de som ökade allra mest mellan 2010 och 2015, från 31 000 till 68 000. Det är en ökning med 119 procent som är ungefär

arbetssituationen inte går att påverka.

Många som blir sjuka av stress drivs av ett starkt engagemang för det de arbetar med. Det är djupt otillfredställande för t ex sjukvårdspersonal att inte hinna med sina patienter. I slimmade organisationer är det svårt att få tiden att räcka till de där extra minuterna som skulle behövas för att uppleva att man har gjort det man kunnat för att sköta sina arbetsuppgifter på ett tillfredställande sätt. Men det är inte i första hand det höga tempot i arbetet som är proble-

met utan när vi upplever att vi inte kan påverka arbetssituationen.

Samtidigt har man kunnat konstatera att det också påverkar oss negativt att arbeta i en miljö där man inte känner sig efterfrågad, när vi har för lite att göra eller där det inte spelar så stor roll eller gör någon skillnad.

MENING OCH EXISTENS. Det finns goda skäl att fundera över

sambandet mellan existentiella frågor och skadlig stress. Många forskare och skribenter har börjat intressera sig för hur de djupare existentiella och andliga samtalen eller bristen på sådana reflektioner påverkar stresskänslighet. Att ställa sig frågor som: Är jag ansvarig för mitt liv? På vilket sätt kan jag välja?

Vad kan jag påverka i min livssituation just nu? Vad är meningen? Hur hänger allt ihop? Vad ska jag tänka om liv och död? Det kan verkligen vara viktigt att föra ett bredare samtal om vilka livsvärderingar och trosuppfattningar om tillvaron och livsideal som präglat ens liv. Utmaningen ligger i att närma sig insikten att livet har en gräns och jag inte kan skylla på någon annan hur jag

21

valde att leva och förhålla mig. Behovet av att få tala på djupet om sitt eget liv har vi alla. Om vi negligerar det behovet alltför länge så tappar vi också vår värdemätare och kompass i hur vi ska leva och välja.

Vi springer snabbt, men vet inte vart eller varför. Vi försöker fylla vårt inre tomrum med godis, filmer, underhållning, konsumtion, tomprat, arbete, missbruk och diverse strategier som går ut på att undvika konfrontation med de svåra men viktiga personliga existentiella frågorna.

HUR GÅR VÄGARNA TILL ETT GOTT LIV? Eftersom orsakssammanhangen är

komplicerade och personliga är det varje enskild person som behöver hitta en väg till hälsa. Men att kunna komma tillbaka från en stress och utmattnings sjukdom innebär ofta att man behöver ompröva många delar av livet och dessutom sin egen självbild.

Vi har ovan identifierat vissa områden som påverkar oss starkt. Arbetssituationen är kanske det första och mest påtagliga. Går det att påverka? Kan jag vara kvar och arbeta på samma sätt fortsättningsvis eller måste det till ett uppbrott och en nystart? Arbetsgivare generellt behöver förstås titta på om det finns möjligheter att förändra förhållandena så att det blir mer förutsägbart och styrbart och meningsskapande.

Men det är ändå till slut individen som behöver ställa sig frågan – är jag där jag ska vara?

Hur ser min sociala situation ut? Det är nästa fråga. Kan jag påverka det?

Behöver jag ta steg ut ur ensamhet och in i gemenskaper av olika slag? Var för jag det allvarliga samtalet? Finns det någon eller några som jag kan föra det djupare och viktiga samtalet med? Finns det några som jag kan tala med om hur det egentligen är och hur jag egentligen mår? Många av oss är ovana att samtala om liv och död och mening och tro. Hur öppnar man för sådana samtal?

och varandra. Varje vecka i gudstjänsten på söndagen. I samtalsgrupper av olika slag. Våra luncher på verandan, brasaftnar, Mötesplats & Café Torsåker är bara några exempel. Vi har en föreläsningsserie som går under rubriken Livsviktigt.

Under sommaren började vi med en verksamhet som vi kallar för Helande trädgård. Det finns mer och mer forskning som visar på vilken betydelse naturen och den gröna miljön har på vår hälsa. Att röra sig i naturen tar ner stressnivåer och att dessutom göra det i en gemenskap förändrar på djupet.

Vi har tagit del av det arbetssättet och erbjuder nu en fortsättning i höst på detta arbete. Den 6 september är nästa gruppstart. (läs mer på s.15).

I Frustuna församling erbjuder vi en stor

mängd av mötesplatser och möjligheter där vi kan komma till tals med oss själva

22

Ibland behöver vi en följeslagare som vi kan få diskutera och resonera tillsam-

mans med för att få syn på det som är svårt att se hos sig själv. I vår församling har vi kvalificerade personer, präster och diakoner som tar emot för enskilda samtal. I Frustuna församling försöker vi erbjuda mötesplatser och miljöer där livet kan få mogna och djupna och hitta nya vägar.

Hör av dig om du vill komma med.

Kanske har du också erfarenheter som skulle kunna komma andra till del.

Kom och dela med dig!

DYRKÖPT ÄR FRAMLÅTSAS- GÅNG VÄN DÅLIGT

BILD : PIXABAY.COM

KASTAR EN BLICK PÅ ÅSNA

KÖRSTÄMMA BUMS

MATT 11:27 INGEN ILSKET KÄNNER

HÖRS FRÅN HAGE

.....

REPUBLIK I VÄST TILL SKÄNKS BRÖDBIT

ÄTER OST

NAVELN ÄR ETT

HELGONBILDER FRANSK VÄN

TECKEN PÅ INSIKT

GULLIG PERSON FARKOST SAMLING SKRIFTER

KAN ROS

MÅTT PÅ LJUSSTYRKA VY

RIKTNING HOTFULLT TECKEN

304 304 MEDICINSK BEHAN- FODERVÄXT DLING

TERRITORIUM

UTSLOCKNADE

KÖPS GRISEN I SÄCKEN

GER GULDMEDALJ

KÄRLEKS- RAKT PÅ SAK FULLT

TROR FATALIST PÅ

ÄTTEN

SÄRPRÄGLAD

NYANS

GRUNDLAG

TRÅD SOM ÄR ETT TEMA BRÄNSLE

SVÄNG

FÖRSTA STAVELSE LÄCKER SVAMP ALLA GODA TING TYG

BLÅKÄXA DRÖMMAR I MITTEN

GE UPPHOV TILL SYNS I PARK

KRAXAR

TIDEVARV

SPECERIER

UTAN FART

I LEDNINGSSYSTEM BYTA SKINN HON VAR FÖRST

ÄNGSLIGA ANMÄRKNING

SCHYSST HÄNDEL- KAN SELÖS FÖRENAS KAN VIND MED NÖJE BLÅSA

UTTRYCK FÖR SMÄRTA VÄSNAS

UPPGIFTER

LÄMNA MARKEN

HAR FÖR AVSIKT

ORGAN

I NÄRTID UTBLOTTAD BOMULLSVÄV

SES LAX REELL

APOSTLAHÄST TIDNINGSHÖG

PRATA I NATTMÖSSAN

PRYDNADSKÄRL

AKKA

FÖRUTSÄGA FRAMTIDEN

VID GOD HÄLSA

PROCESSION

PLATÅ

BYGGMATERIAL

PACINO LÅNGRANDIG BJUDNING

ORÄKNELIGA

NYHETSBYRÅ

SPARVEN FRÅN MINSK

TAKNOCK HALSKOTA

PÅ SKANSEN

vinn boken: tradition & liv!

Skriv meningen du får fram i de gröna fälten på ett vykort och skicka till Frustuna församling, Frustuna Prästgård, 646 91 Gnesta eller på mail till frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se

EL KANTARA

BILD : PIXABAY.COM

Vinnare... ...av förra numrets korsord är:

TRÄFFA IGEN

Å

GRUBBLAR

F

KAN LÖPARE SPRINGA

S

PAPILLON

S

T

R

U

N

T

S

U M M A

SPOTTSTYVER

E

EN LITEN ? SOM HETTE KAUDA

N

TONÅRSPLÅGA

A

K

N

E

BAKSTRÖM

B

R

Ö

D

F

A D

D

E

R

NAAN

S

STUDERANDE HÖGT LJUD

DOPVITTNE FÖRSÖKTE HITTA

E

L

E

V

CHEF ÅRSKURS

V

D

KONTROLLER

S

E

Märk vykortet eller mailet med ”korsord”.

Glöm inte att uppge namn och adress.

Grattis, ni kommer få er vinst på brevlådan inom kort.

Två vinnare dras av Mellan Himmel & Jords redaktion och presenteras i nästa nummer.

Varmt lycka till!

HÄLSNINGAR

Redaktionen

O

REPETERA NONCHALANT

U

V

A D

AVVIKANDE

E

T

A

R

I

A

T

T

BRUTEN

I

N

HAR MED JORDBRUK ATT GÖRA

E

F

A

R

A

EXHALERA OCH INHALERA

A

N

D A

M A

L

VID VÄG

D

V

G

BIBELDEL

LANDTUNGA

HÄNKEL

G

V

Ä

R

L

D

E

N

SMÅSKRAMMEL BETE

Ö

R

E

Ä

N

D

R

A

R

U

R

A

R

UTLÖPARE

HÅLGÖRARE PRODUKT

T

T

ANGER MOTTAGARE

I

GÖR OM

S

A

SOLGUD BÄTTRE BEMEDLADE

R

A

FORDON

Å

K

VÄNDER AVIGSIDAN TILL

S

I

T

A

N

VAR KRUSE

P

VILL FÖLJA MED

MENADE STANDARD

S

A

L

I

V

KURIOSITET

R

A

R

KRITISERA

R

I

S

A

RUSA IVÄG

I

LÖPER GALNING

E

U

T

F

O

R

S

K

A

ÄR ÅTERSTÄLLD

B

A M

FÖRSÖKA ÖVERTALA TUMLARE

KROPPSVÄTSKA

FÖRTITTA VARINGSNÄRMARE PLATS PÅ FÖR MAT

S

K

T

RUELSE

S

K

A

L

L

E

Ö

N

S

A M

KRANIUM OMTÖCKNAD

Y

R

ÄR INTE OBJUDNA GÄSTER

SORGLIG

L

E

D

BETYG

A

R

BETYDELSELÖS

R

T

S

T

B

R

D

S

GYMNASTIKREDSKAP

A

FJÄRIL

Ö

FLYT

K

MÖRK TID KANSLI SES MED FLÄKT INGEN PÅ TAKET

KONTRAHENT

H

N

LEIF JOHANSSON & MONIKA LÖVGREN M

KAN NY SKO

MOT MITTEN

E

T

KARAKTÄRSLÖS

SORT

BERÄTTELSER

S

Ä

G

R

A

DATATEKNIK AV SOCKER?

V

R

L

I

R

K

A

SAKT- UPP 12:10 MODIGA KRAFTEN OCH

.....

A

FÖRKLAÄR RAR SIG CYKLOPER OSKYLDIG

S T

G

N

E

R

VIRKE KAN KLÄNNING HA

E

N

E

S

K

Ö

N

A

G

INGALUNDA

TÄVLING

O

V

I

K

T

I

G

REGERINGSFORMEN

L

S

K

A D

E

100

C

SAKNAR FÖRFALSKNING

V

Ä

R

D

E

L

T

INGA STORA DJUR

K

R

Y

P

UTTRYCK FÖR SMÄRTA

A

J

SAKNAR KANSKE DRIV

A

23

HÖSTENS FÖRELÄSNINGSSERIE TEMA

.. halsa

L VSVIKTIGT PETER HALLDORF 18 september 18.30 i Tingshuset. Fri entré. ”Andlig hälsokost” Om goda platser för kropp och klimat SATU HIRSCH FJELLSTEDT 16 oktober 18.30 i Tingshuset. Fri entré.

"Hälsosamma relationer” Hur vi skapar goda relationer och hur det påverkar oss.

THOMAS ÖSTERMAN ROBIN BLOMKVIST 20 november 18.30 i Tingshuset. Fri entré. Ägarna av Gnesta Strand pratar om mat & hälsa.

24

ta Näsmer num 11 23/