Mellan Himmel & Jord #2 2017

I F R U ST U N A F Ö R S AM L I N G #2 2017

TEMA minn en

& -sommarens musikprogram TONSÄKERT

Emma Swärd

- återbrukar ärvda spetsdukar och tyger och ger dem nytt liv i vackra drömfångare

VAD MINNS VI? sitter minnena i kroppen?

#2

5

INNEHÅLL TEMA MINNEN

3 ledare Minnena påverkar din morgondag 4 aktuellt 6 minnesbilder vi alla bär Micke delar med sig av sina minnesbilder och hur det har präglat honom

17

KONFIRMATION

Snart dags för nästa grupp konfirmander att påbörja sin läsning.

Upptaktsträff 30 maj.

9 erika och karin berättar Om en dag på Solbacka asylboende 10 när gammal blir nytt Emma berättar om sina drömfångare och hur hon minns sin farmor 12 minnesbank Sitter våra minnen kvar i kroppen?

NÄR MINNEN FÅR NY SKEPNAD

13 får den rosa elefanten plats Vad vill du minnas i ditt liv?

Emma Swärd ger tyger nytt liv i sina drömfångare

14 oasis of peace Om byn i Israel, där människor lever tillsammans oavsett religionstilhörighet.

16 dela bröd och hopp Om att påminna sig om vart vi är på väg och vad Guds vision för världen är.

17 inte för att skryta men Frustuna är miljödiplomerade och vi känner stolthet, glädje och motivation att fortsätta arbetet 18 medlem

10

6

19 tonsäkert & tänkvärt Sommarens musikprogram 21 engagerad - del II - delaktighet En artikelsserie om hur man på olika sätt kan engagera sig i församlingen.

23 korsord Tävla och vinn!

24 konfirmation

gräsklippningsavtal! hur funkar det? läs mer på s. 21

MELLAN HIMMEL OCH JORD i Frustuna församling

2

E-post frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se Hemsida www.svenskakyrkan.se/frustuna Redaktionsråd Lena Fagéus, Ulrika Rix, Elsy Svensson, Sofia Arman Ansvarig utgivare Lena Fagéus Redaktör & formgivare Sofia Arman Tryck Östertälje tryckeri AB Omslagsfoto av Joakim Wång

19

kontakt ADRESS Frustuna Församling Frustuna Prästgård 646 91 GNESTA

Detta numm er delas även ut till somm arhushållen i församlingen.

Då sommarutdelningen ligger senare än ordinarie utdelningsda g har några av evenemange n redan varit.

Men misströ st a inte, det finns mycket aktuellt kvar att läsa/ besöka.

TELEFON (växel) 0158-22100

E-POST frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se HEMSIDA www.svenskakyrkan.se/frustuna FACEBOOK https://www.facebook.com/frustunaforsamling KYRKOHERDE Lena Fagéus / 070-288 48 58 PRÄST Eric Dominicus / 070-288 77 84 Johanna Scherp (föräldraledig) DIAKON Micke Sandin / 076-104 65 12 BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Ida Fransson / 070-297 64 15 Johanna Scherp (föräldraledig) Térèse Wallin Kerstin Ytterberg Maria Söderström MUSIK Klaus-Henning Schütt Kerstin Ytterberg BOKNING/KANSLI Elsy Svensson 0158-22100 frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se KANSLICHEF Ulrika Rix EKONOMI Per Sandberg INFORMATION Sofia Arman VÄRDINNA Ing-Marie Andersson

Minnena

påverkar din morgondag Minnen hör ihop med framtiden. Vad vi minns, vad vi väljer att vårda och komma ihåg påverkar hur vi väljer i morgon. Just nu är vi i brytpunkten mellan det som har varit och det som ska bli. Vi kan inte påverka det som har varit. Det blev som det blev.

Men vi kan påverka vad vi vill komma ihåg.

Och vi kan välja hur vi låter vår historia påverka vad vi gör i morgon.

Det finns sådant vi behöver vårda oss om. Allt från gamla hantverkstraditioner till att ta hand om varandra.

Det finns verkligen också sådant vi behöver lämna, krig och misär eller andra livssituationer som inte längre är möjligt att leva i.

Vad vill du minnas?

Vad vill du låta prägla din morgondag?

VAKTMÄSTARE Anders Boberg Klas Eriksson Anna Sánchez Lindström VILL DU KOMMA I KONTAKT MED VÅRA KYRKOPOLITIKER? Ordförande Kyrkofullmäktige Siw Andersson 070-425 32 95 Ordförande Kyrkoråd: Ulf Bergner 070-236 09 05 Ordförande Begravningsutskott Kurt Cedergren 070-886 13 98 KYRKTAXI - 0158 - 301 10

Tidningen kommer i brevlådan hos alla er som bor i Frustuna församling. Bor du utanför men ändå önskar att få hem tidningen? Hör av dig till oss så kan vi skicka dig ett exemplar.

Lena Fagéus Kyrkoherde

FÖLJ OSS! Frustuna församling finns på Facebook. www.facebook.com/frustunaforsamling

FÖLJ OSS!

@svenskakyrkan_gnesta

3

AKTUELLT

fråga prästen!

LÄSARFRÅGAN Idag har vi fler alternativ än tidigare när vi ska välja vad som ska hända med vår kropp då vi dör, eller när vi ska välja åt en närstående som avlidit.

Vi kan bli en pärla i havet, spridd för vinden på fjället eller i en minneslund. Kistbegravning som förr var vanligt är idag ovanligt. Hur ser det gängse gravskicket här uppe i norr ut om 200 år, tror prästen? Vilka är de meningsbärande momenten i nutida jordbegravning som är hämtade ur kristendom? Och finns det delar som härstammar från äldre kulturepoker?

"Frågvis Gnestabo" - Tack för dina frågor.

Begravningsseden har förändrats genom historien. Det har funnits långa tider då det vanligaste var jordbegravning, nu är det kremering och askgravlund eller minneslund som blir allt vanligare. Det finns också en del som väljer att gravsätta sin anhöriga utan att ha någon begravningsgudstjänst eller minnesstund.

Jag kan inte spekulera i hur det blir om 200 år men min gissning är ändå att seden att samlas omkring sin anhörige när den personen har dött kommer att leva kvar. Jag tror att det fyller ett viktigt behov att samlas och minnas och tänka och känna på vad den här personen har betytt, vad hen

4

ställ din egen fråga Har du en fråga du vill ställa till en präst?

Maila eller posta din fråga till frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se eller Frustuna Församling Frustuna Prästgård 646 91 Gnesta Märk kuvertet med "fråga prästen"

har gjort, vad förlusten av hen kommer att innebära. Jag tror också att det alltid kommer att finnas ett behov av att formulera sig om sina tankar omkring döden och det som händer efter döden.

Idag finns det en i många sammanhang en rädsla för att tala om svåra saker, svåra känslor. Vi vill bespara våra barn det svåra, vi vill slippa att känna på de där smärtsamma känslorna och kanske är det den trenden vi ser i att så många väljer att inte ha några ceremonier. Men det kan också ha att göra med att det finns många som lever väldigt ensamma. Kanske är det en släkting som jag inte haft kontakt med på väldigt länge som jag plötsligt ska vara ansvarig för att ordna med begravning. Ensamheten gör något med begravningsseder.

Men jag tror ändå att vi alltid kommer att behålla ceremonierna i någon form för att kunna härbärgera sorgen och saknaden efter en älskad person.

Ceremonierna hjälper oss att förstå det som har hänt, döden blir konkret, vi kan inte skjuta bort det. Det hjälper oss i sorgprocessen.

Det specifikt kristna i våra ceremonier är att vi överlämnar den här personen till Gud. Och att vi ber för den som sörjer. Vi kan inte veta vad som sker efter döden, då tycker i alla fall jag att det är skönt att kunna överlämna det till Gud.

Vi hämtar kraft från ovan!

I detta fall talar vi om solenergi.

Det gamla stallet invid Frustuna kyrka har många funktioner. Under taket huserar både vaktmästarnas lokaler och ett kyrkomuseum sedan många år. I april fick taket en alldeles egen funktion. Taket blev en energiproducent!

Som ett led i miljöarbetet beslutades hösten 2016 att församlingen skulle bli solenergiproducenter och nu är den första av två planerade anläggningar på plats.

Anläggningen består av 38 solpaneler med en effekt om 10 kW och är monterade av Klövsta Energi AB.

skorpan

- vår miljövänliga arbetsbil

Vaktmästeriet har fått en ny arbetskamrat, nämligen elbilen Skorpan som ska underlätta arbetet på och runt kyrkogården. Eftersom den drivs av el passar den väldigt bra på kyrkogården där vi vill att det ska var lugn och ro. Den köptes in i somras och har nu fått dekaler med äng och bin. Vi ser fram emot ängens utveckling runt kyrkogården och den bikupa som ska flytta hit. Det gör nu elbilen reklam för. Namnet Skorpan kom en sommarjobbare på.

AKTUELLT

boktips - tema kärlek

Konfirmationsträff 30 maj Snart drar konfirmationen igång.

Nytt för i år är att Daga och Frustuna församling samkör sin konfirmation.

Det innebär att alla Gnesta kommuns ungdomar konfirmerar sig ihop.

funderar är det lätt att känna sig ensam med sina tankar. Är det bara jag som tänker så här? Ligger någon annan vaken och frågar sig samma sak? Oroar sig andra ungdomar för det här?

Du är inte ensam om att fundera kring livet! Det kommer du att märka om du väljer att konfirmera dig.

Konfirmation handlar om kristen tro och kristen tro handlar om ditt liv och dina frågor – det som du All information och tycker är viktigt. Under konfiranmälningsformulär finner mationstiden får du testa att se du på hemsidan: www.svenskakyrkan.se/frustuna/konfirmation dig omkring med ”kristna ögon”.

Vad tror du att du kommer se?

Kommer du upptäcka något nytt?

Anmäl dig direkt eller titta förbi på Kommer du att se gamla grejer på upptaktsträffen den 30 maj nya sätt? kl 18.30-20.00 i Frustuna kyrka. kort om konfirmation Alla människor har frågor och funderingar. Det kan vara svåra tankar kring kärlek och död, vardagliga grubblerier eller stora drömmar inför framtiden.

Men trots att många går runt och

Hoppas vi ses!

minnen Torgny Lindgren - här skriver Torgny sina minnen, som tillsammans bildar en berättelse. Vad som är sant och har hänt på riktigt kommer läsaren troligen aldrig att få veta. Och det är inte heller poängen. Minnet är som vi vet en högst otillförlitlig källa.

jerusalem & jag Anita Goldman - Hur kan en stad vara helig? Vem vågar ställa frågan? Och hur blir svaret? Jerusalem är den eviga fredens stad, men så kluven mellan palestinier och israeler, mellan religiösa och sekulära. I denna bok fokuseras på den enskilda människans liv och värdighet, mitt bland minnesmärken och myter.

Daga & Frustuna församling

STÖD MÄNNISKOR SOM DRABBAS AV SVÄLT OCH TORKA I AFRIKA! GE DIN GÅVA IDAG! SMS:a TORKA till 72 905 och ge 100 kr.

livet är kort Rytkönen lång Arto Paasilinna - Den forne pansarsoldaten Rytkönens minne är inte det bästa men kampviljan är det inget fel på – om han bara kunde komma ihåg vad han heter, var han bor och varför hans plånbok är full av pengar. I ett hisnande tempo och med dråplig humor hålls läsaren i ett fast grepp från början till slut.

din stund på jorden Vilhelm Moberg - Din stund på jorden kan läsas som ett avsked till den utvandrarvärld som sysselsatte Moberg i över tio år. Affärsmannen och svenskamerikanen Albert Carlson sitter i början av sextiotalet på ett hotellrum i Kalifornien och försöker få syn på sitt eget liv.

5

TEMA MINNEN

Minnesbilder PÅ GOTT OCH ONT, ALLA BÄR VI VÅRA BILDER

6

FOTO Sofia Arman

barndomsminnen Över bordet i det lilla köket på Katarina Bangata på söder i Stockholm minns jag från mina tidiga år att mormor hade satt upp en pappersbonad. Den föreställde en skogsbacke med några träd, en bäck och ett hav av vitsippor. Själv satt jag i hörnet under gasmätaren och åt frukost ivrigt pratande med mormor om bilden hur fin den var och hur den påminde henne om sin barndom.

Under påskhelgen hade jag förmånen att vara ledig och tillbringade drygt en vecka i sommarhuset i Blekinge. Mellan stormbyar, snö och hagel kom solen fram och vi gjorde långa promenader. Vid en av dessa på vägen ned till havet genom den lågväxta skogen öppnar sig en glänta täckt med vitsippor och med en porlande bäck och på bråkdelen av en sekund genomfors mitt huvud av minnen och en bild.

som jag var van vid. Utan att egentligen förstå vad bilderna på TV:s nyheter och kvällstidningarnas löpsedlar handlade om när dom flimrade förbi mer än att det var nått krig, det var USA och nått som hette Vietnam. Något långt borta.

Den sommaren spreds en bild över världen. Bilden på nioåriga Kim Phúc, som sprang naken och grät. Jag minns att någon berättade att hon grät för att hennes kropp brann. Varför brann hon? Napalm, vad är det? Den bilden har många med mig ytterst svårt att radera från näthinnan.

Att hon överlevde måste sägas vara ett under men efter fjorton månader på sjukhus och 17 kirurgiska ingrepp kunde hon återvända hem. Idag lever hon i Kanada och har under lång tid arbetat med krigsdrabbade barn och som goodwillambassadör för FN:s UNESCO.

Jag slungades tillbaka säkert femtio år tillbaka i tiden. Helt plötsligt befann jag mig under gasmätaren i köket på Söder ätandes frukost. Jag minns bilden av vitsippshagen. Jag minns vad jag åt och drack. Brandts fyrkantiga skorpor med smör på och Liptons te med kaffegrädde och med dagens mått mätt, alldeles för mycket socker i. Jag minns till och med pyjamasen jag hade på mig. En värme spred sig inuti och jag log för mig själv.

Trygghet och lycka!

när det blir outhärdligt Tidig höst 2015. Inte många medier missade att visa bilden på den kurdiske treårige Alan Kurdi som spolats upp i vattenbrynet på en strand i Bodrum, Turkiet. På vägen från Kobane i norra Syrien till Europa och tryggheten kapsejsar deras rangliga båt i Medelhavet. Alan hans mor och hans bror omkommer i vågorna. Någonstans letar deras far och make…

För mig kom den här bilden att bli en ögonöppnare för hela flyktingfrågan och vilka konsekvenser den får.

varför brann hon?

1972 var jag elva år och hade börjat förstå att världen var stor och inte alltid så trygg

Att se bilder som dessa blir outhärdligt.

Framför allt för att det är barn. Det är också fasansfullt när man vet att dessa

människor bara var och är några få av den obegripliga mängd människor som utsatts och även idag utsätts för lidande, umbäranden och död i såväl krig som i flykten från dessa helveten.

Bilderna av ondska och död är vidriga och avskyvärda men ibland tänker jag att för mig och för oss som lever i ett hörn av världen som än så länge är så oerhört förskonade från elände av detta slag väcker dessa bilder oss i vår för givet tagna trygghet och vardagslunk. Dessa ögonblick som på ett eller anat sätt gestaltar ondskan kan få oss att tänka till, känna efter och driva oss till engagemang och handling. Båda dessa bilder gjorde något med mig och med många andra. Opinionen stärktes mot USA:s krig i Vietnam och människor i Europa och omvärlden kunde inte undgå att ta in vad som händer i Mellanöstern och vilka konsekvenser dessa konflikter får när ”bilden” blir så tydlig både bildligt och bokstavligt.

När våldet kommer nära När detta skrivs finns efter ett par veckor illdådet på Drottninggatan i färskt minne.

Den obegripliga vansinnesfärden med den kapade lastbilen längs en av Stockholms mest besökta shoppinggator, rammandes allt som kom i dess väg. Det visar att inte heller vi är förskonade från det våld som många människor flyr ifrån. Bilder av lemlästade kroppar har cirkulerat på nätet och säkert gjort intryck på många människor och förstärkt rädsla, sorg och vrede.

Men vi fick också fantastiska motbilder.

Bilder på drivor av blommor, hälsningar och goda ord. Vi såg polisbilar täckta Reportaget fortsätter på nästa sida

7

Vill du se utställningen i Tingshuset av och med de ensamkommande afghanska killarna i Gnesta?

Hör av dig till Micke; 076-104 65 12

Bild från Vietnamkriget där stridsplan sprayar den vietnamesiska landsbygden med napalm.

med blommor, barn och vuxna kramandes poliser på gatorna. Mitt i detta vedervärdiga såg vi ett samhälle med en krisberedskap som hanterade detta kaos på ett fantastiskt sätt.

Sjukvårdens, polisens och räddningstjänstens personal med sina strålande insatser visade att resurser och kompetens finns för att möta extraordinära händelser. Kanske är det, trots allt, stockholmarna själva, stadens innevånare som väckte mest förundran och stolthet när dessa visade stora prov på omsorg och medmänsklighet. Hur människor erbjöd skjuts på vägarna, hur man öppnade upp sina hem för främlingar när kollektivtrafiken stängdes ned, och man inte kunde ta sig hem. Hur grannar hämtade barn på dagis när föräldrar satt fast i trafiken och människor utan knorr jobbad övertid för att få saker att fungera. Det är stort i en tid där vi talar mycket om självupptagenhet och egoism. Människor kom varandra nära och man pratade med varandra man stöttade och delade erfarenheter och som ett ljust och starkt crescendo i denna mörka händelse såg vi kärleksmanifestationen på Sergels torg som en stark klar låga i en mörk värld.

8

Tusen och åter tusen människor som tillsammans står upp för att fördriva ondskan och att inte ge efter för hot och terror. fragment av liv Alla bär vi bilder i oss och med oss. Bilder och goda erfarenheter som ger oss trygghet och möjligheter att skapa förståelse för våra liv och oss själva, men också svåra och obehagliga händelser och upplevelser som etsats fast i oss och som kan följa oss genom livet. Att dela dessa bilder och upplevelser kan ge möjligheter både att öka kunskap om och förståelsen av oss själv, men också avlasta, bära och stötta någon annan i dess våndor.

Bilder som berör mig särskilt just nu är de fotografier som vi fått låna under våren av kommunen och som hänger i Tingshuset I Gnesta. En utställning om de ensamkommande afghanska killar som bor här i Gnesta. Porträtt och korta bakgrundsberättelser ger som pusselbitar en bredare och ökad förståelse för och inblick i dessa grabbars liv och bakgrund. Precis som de tidigare beskrivna fotografierna har dessa bilder på ett särskilt sätt gjort något med

mig. Genom att jag också i min tjänst får chansen att regelbundet möta dessa killar så ökar både förståelsen för deras liv, bakgrund och historia än mer. Här kan jag få en chans att höra mer om deras bilder, om deras vedermödor och vad som drivit dem att i deras unga ålder ge sig av från sitt hemland och hur dom hamnat här i Sverige. Vilka bilder har dom med sig som väcker trygghet, värme och känsla av sammanhang? Kan bara med fasa ana deras bilder av motsatt karaktär. Vad de sett och vad de upplevt av ondska och död och av sorg och elände.

Det goda är, trots allt, att livet hela tiden ger oss nya bilder och erfarenheter. Du och jag vet att vi kan få vara fragment i våra medmänniskors bilder och upplevelser och kanske kan vi genom hur vi agerar och förhåller oss få vara delar i någons bilder som skapar och ger känslan av värme och trygghet.

Som bilden på väggen i mormors kök…

TEXT Micke Sandin

BAKGRUND...

Erika Sinander, leg psykoterapeut, uttryckande konstterapeut, Karin Gerling, leg psykolog, psykoterapeut, uttryckande konstterapeut.

Erika & Karin berättar

DAG 1

Solbacka fredag 11 nov 2016

OM EN DAG PÅ SOLBACKA ASYLBOENDE

Vi har med oss två element, ett inhandlat på Clas Olsson för 249 kr och Karins lilla.

Vi sätter på dem i det fullkomligt iskalla rummet och börjar ställa i ordning. Dunjackorna på. Men 249 kr är väldigt billigt för ett element, och det visade sig ganska snart att ”you get what you pay for”. Dvs väldigt lite (värme i det här fallet). Kanske lämpligt att värma upp en liten skrubb, i alla fall inte ett stort grupprum. Vi sätter ändå upp kartorna – en över världen och en över Sverige Vid tiotiden kommer Khouloud. Ingen ytterligare. Vi väntar ett tag och småpratar med henne. Sen sätter vi igång, visar kartorna och hon får sätta en prick på den plats hon kommer ifrån, i Tunisien.

Hon berättar om sig själv, att hon först tagit sig till Frankrike och sen vidare till Sverige, helt ensam. Hon är ingenjör och längtar efter ett jobb - en praktikplats, och en käresta - inte bara vem som helst, en själsfrände. Hon tror att det finns en Gud, det måste det finnas. Hon får måla en bild av något positivt från sitt land. Hon målar havet, solen och en båt. Kanske är det en solnedgång, eller kanske en soluppgång.

Det beror på hur man ser på bilden. Vi pratar om kärlekslängtan och jobblängtan. Karin tipsar om Sandvik AB, som ett tänkbart företag för henne. Hon blir intresserad och nyfiken. Karin kommer på en idé att skicka ett meddelande till en

kvinna som hon känner via sitt tidigare konsultjobb där, och tänker att denna kvinna som arbetat länge på Sandvik och som nu utbildar sig till psykolog parallellt, att hon kanske kan vara en kontakt för Khouloud. Innan vi avslutar så får hon målarmaterial - akrylfärg och duk - som en gåva från kyrkan, Frustuna församling, berättar vi. Hon blir väldigt glad och tacksam.

Efter att vi avslutat och Khouloud gått, piper det till i mobilen och Charlotte från Sandvik har svarat vad hon i så fall behöver för uppgifter från Khouloud. Det ska vi prata om med henne nästa gång vi ses.

Vi går ner och äter lunch. Träffar några av kvinnorna som säger att de ska komma.

Vid tvåtiden kommer Nourshan med sina två barn. Hennes syster som brukar vara med, har varit hos tandläkaren och dragit ut en tand. Hon har ont och har lagt sig för att vila. Tre kvinnor från Eritrea kommer också, Momina och två till. Momina är febrig och ganska sjuk. Får en Treo av Erika. Vi introducerar kartorna för dem som inte varit med förra gången, och sen målar alla något från där de bott, i sitt hemland. Nourshan målar sitt vackra stora hus i Syrien, med fontäner och torn. De från Eritrea målar sina mindre hus, nästan hyddor. Sen målar de något ytterligare som de tycker om från sitt hemland. Det

Både Karin och Erika har arbetat länge med grupper och enskilda i kris och sorg. Frustuna församling sökte pengar för att kunna arbeta med de asylsökande som skulle komma till församlingen. Tanken var att vi skulle stärka flyktingarnas resurser och hjälpa dem att orka vara i asylprocessen och osäkerheten och fungera på bästa sätt. Metoderna som Karin och Erika använder är inspirerade från en grupp i Norge där man också bedrivit forskning och sett vilken god verkan det har haft.

Boendet i Gnesta blev aldrig av men vi fick lov att använda bidraget till kommunens befintliga boende på Solbacka

blir blommor och frukter, en kyrka, ett träd med en ikon i kronan där de brukat samlas för att be och sjunga tillsammans, en vattenpipa och längtan efter dans. No men, säger Nourshan, only women. Det blir spontan dans. Nourshan vill ha disco och vi spelar Earth wind and Fire och ABBA. Sen blir det arabisk discodans, mera magdans... Vi dansar tillsammans och även de mer stillsamma damerna från Eritrea är med på noterna. De har förresten målat var sin röd bil - det är vad de längtar efter!!

Det låter kanske som att detta gick ganska lugnt till, men så var det inte.

Barnen - vet inte hur många de var - är oerhört aktiva och behöver passning hela tiden för att det inte ska spåra ur helt.

Vatten hälls ut, kritor äts på, det målas på golv och möbler, storebror slår till sin lillebror riktigt hårt vid ett par tillfällen så han blir helt förtvivlad och vi behöver bestämt hindra storebror från fler hårdhänta tilltag som exempelvis att sätta sig på lillebrors huvud... mamman har inte mycket koll och anknytningen är väl inte den bästa.

Mycket trötta, men glada, packar vi sen ihop. Ahmed, femåringen, kommer och hjälper till och är sååå glad o lycklig att se oss. Drar våra väskor...

9

FOTO Joakim Wång

TEMA MINNEN

NÄR MINNEN Emmas första drömfångare med hennes mammas spets i mitten

får liv

- Emma Swärd skapar drömfångare av återbrukat material. Historiskt är drömfångare just vad namnet antyder, ett magisk föremål som fångar upp onda drömmar. Emma lägger ingen värdering i om de fungerar i det avseendet, för henne är dessa drömfångare ett sätt att återanvända gamla tyger och material och ge dem ett helt nytt liv.

Ö

TEXT Sofia Arman FOTO Joakim Wång, Sofia Arman

ver en kopp kaffe frågar jag Emma hur det hela började. Hon tar ett långt andetag, ler lite och säger att hon måste nog börja från början…

- Det hela började med min mammas spetsduk som hon gjorde för säkjert tjugo år sedan. Mamma har låtit den ligga vikt i en byrålåda och jag har haft svårt att släppa tanken på att en sådan extremt vacker och detaljerad spetsduk bara ska ligga undanvikt där ingen ser den. Till sist blev det så att jag skapade min fösta drömfångare av just den duken. Jag använde även min sjal från skolbalen, gardinen från min första lägenhet och träpärlor från barnen. Äntligen fick min mammas spetsduk göra sig rättvisa och på köpet fick jag en vacker drömfångare fylld med mina minnen.

Folk som såg den började göra egna små beställningar av mig och människor i min närhet uppmuntrade mig att börja sälja

10

mina drömfångare. Det hela rullade på och jag märkte att detta typ av hantverk var uppskattat. Hela grundidén är att drömfångarna ska skapas av enbart återbrukade tyger. Jag köper aldrig något nytt. Aldrig.

Ber någon mig göra en svart drömfångare får personen helt enkelt vänta tills jag kommer över ett sådant tyg.

Emma berättar detta med en plötsligt bestämd röst och jag undrar vad som inspirerat henne till denna starka tanke om återbruk.

-Den kommer från min farmor. Det är verkligen tack vare henne som jag fått idéerna om återbruk och skapande. Hon var min förebild och en mycket speciell person.

Hon sparade på allt och hon var extremt uppfinningsrik och kreativ. Tillsammans med henne fick vi barn alltid vara med och skapa saker. Men alltid av återbrukat material. Det kunde vara kottar, korkar, en gammal burk, ja, precis vad som helst egentligen.

EMMA SWÄRD BOR I Gnesta ÅLDER 28 FAMILJ Sambon Joakim och deras två barn GÖR Studerar till sjuksköterska INSTAGRAM @lilla.lola

E

mma börjar skratta vid tanken på hennes farmors egenheter, men med ett leende och en blick som vittnar om att hon minns sin farmor med en enorm värme. Det är tydligt att denna kvinna inte bara har sått ett frö av skaparglädje hos Emma, utan hon verkar snarare ha varit helt avgörande för Emmas kreativa glädje och ambitioner om återbruk.

- Farmors sparande handlade aldrig om snålhet, utan om att hon såg sakernas värde. Hon var den mest generösa människa jag känt. Jag minns att hon sällan gav oss presenter men alltid gav oss utav hennes tid. Hon var farmorn som kom hem till oss med nyplockade smultron, blåbär eller litervis med kantareller.

"Lycka till nu, lycka till med att leva" Jag har en film från när jag och farmor är på utflykt. Då stannar hon cykeln och vänder om för att hon har cyklat förbi en fjärilslarv som låg på vägen. Den hade myror på sig som hon tog bort, sen hjälpte hon den bort från vägen så att den inte skulle bli överkörd.

När hon försiktigt la ned larven i skogskanten sa hon till den "Lycka till nu, lycka till med att leva!". Det var exakt så min farmor var och jag är så glad att jag lyckades fånga just det ögonblicket på film.

Emma berättar att hennes farmor stod henne väldigt nära. Att det var givet att hon skulle få finnas med i projektet med Lilla Lola på något sätt.

- Jag behövde ett namn till min verksamhet och jag ville att namnet skulle spegla min farmor. Det är alltså inspirerat av henne, min farmor Viola Lindström, men som av min farfar kallades för Lola. Namnet Lilla Lola kändes så självklart för mig.

FOTO Joakim Wång

skicka in korsordslösningen på s. 23. re förstapriset är en liten drömfånga från lilla lola

FOTO Joakim Wång

Min farmor struntade fullkomligt i vad andra människor tyckte, hon såg skaparpotential i mycket. Vet du, hon kunde till och med tvätta ur brödpåsar och hänga dem på tork med en klädnypa. Allt skulle sparas och återanvändas. Det var ju egentligen galet otrendigt att återanvända saker på den tiden, det var ju nästan lite pinsamt, säger Emma och tar sig för pannan.

Vinn en drömfångare!

När Emma berättar om minnena av sin farmor förstår jag vilken ynnest det är att få ha en sådan färgstark person i sin närhet.

Tänk om alla barn (ja, vuxna också för den delen) hade förmånen att få ha en Lola som sår skaparlust och visar på vikten av att återanvända material istället för att konsumera nytt.

N

är jag ska gå drar Emma snabbt fram en jacka i hallen.

En klassisk kakigrön Fjällräven. Det enda som avslöjar att jackan inte är ny är att tyget runt lädermärket på ärmen har rynkat sig då lädret krympt. Hon tar på sig jackan och berättar att den var hennes farmors.

- Den här hade hon på sig när hon var ute i skog och natur, på alla hennes cykelturer då hon samlade på sig allt material till det vi tillsammans pysslade med. Nu går jag runt och bär den här jackan, det känns fint.

Min pappa har förresten också haft den här jackan. Han måste ha varit tonåring när den passade honom. Ibland funderar jag på vad han kan ha gått runt och tänkt på när han bar den. Tillsammans konstaterar vi att nya saker tenderar att sakna själ. De andas ingen historia.

Emmas drömfångare ger verkligen gamla tyger och minnen en helt ny skepnad. På något sätt får inte bara hennes tyger nytt liv, det känns även som att minnet av hennes farmor också blir levande. Jag lämnar Emma och känner mig glad över att denna människa, Viola, haft så stor inverkan i hennes liv.

FOTO Sofia Arman

Hon var verkligen före sin tid vad gäller återbruk och miljömedvetenhet. Hon cyklade runt i Gnesta och letade saker hon tyckte var vackert. Det kunde vara en barkbit, ett fint löv med en udda form, en ensam liten videung. Det var liksom inget konstigt att se min farmor komma cyklandes med en gammal gren som hon hittat och tyckte var vacker. Hittade hon skräp i naturen tog hon rätt på det också. Hon älskade att vara ute och värnade verkligen om växter och liv.

11

TEMA MINNEN

MINNESBANK?

Vad minns vi?

Vad gör våra minnen med oss? kroppen minns Hon tänkte att det var över nu, att det värsta var gjort. Livet hade börjat hitta sin form fastän själva grunden var annorlunda. Livet skulle aldrig kunna återgå. Efter den där dagen hade det handlat om att börja från början. Hon hade börjat om, format en ny tillvaro. Det började kännas ok. Det hade snart gått två år. Inför ettårsdagen var hon förberedd. Hon hade tagit ledigt, planerat för minnen och sällskap. Men nu var ju allt egentligen ganska bra. Ingen hade förberett henne på tvåårsdagen. Det var som att själva kroppen mindes. När ljuset började falla in ungefär som den där dagen, krispigheten i luften kändes som då, dofterna från jorden slog emot henne, då slungade kroppens minnen henne tillbaka till den där dagen då allt förändrades.

12

Många berättar om liknande situationer. Hur minnena sitter i kroppen, i doftsinnet och ögonen och känslan mot huden. När vi går igenom svåra perioder i livet kan känslan sitta kvar år efter år därför att kroppen minns. Ibland tar det sig uttryck i att man blir nedstämd under en viss tid av året under resten av livet och tänker inte på att det hörde samman med en särskild händelse.

När vi är med om sådant som är känslomässigt starkt kan vi ofta återge händelseförloppet in i

detalj. Det liksom "..när någon delar med sig etsar sig fast. Men av sitt livs berättelse och om vi aldrig pratar svårigheter så tas det oftast om det, utan istälemot som en gåva." let tänker att den bästa strategin är att glömma och gå vidare, då kan det som hände ligga kvar under ytan, som en härva garn som ingen nystat i. Men kroppen minns och påminner oss nu och då om vad vi varit med om. Svåra minnen behöver tas om hand, sorteras för att bli en integrerad del av livsberättelsen. För att inte överrumpla oss med starka känslor. Viktiga händelser behöver språk och ord.

Att berätta sin berättelse Hur många gånger har du berättat om ditt liv för någon? Berättat så där från början till idag? Vi gör det ibland med personer vi inte träffat tidigare som vi vill lära känna. Vad berättar du? Vad berättar du inte? Ibland är vi i situationer som vi önskar att vi kunde slippa gå igenom. Men det finns inte några sådana möjligheter i livet. Det som händer, händer. Vi kan påverka mycket, men vi kan inte påverka allt. Ibland måste vi gå genom svåra situationer.

TEMA MINNEN När jag möter människor i sorg brukar jag ofta säga att en av uppgifterna i en sorgbearbetning handlar om att berätta sin sorgberättelse så att den blir en del av livsberättelsen. Att berätta den så många gånger att det är möjligt att berätta den också för någon du nyss har träffat. Att få det till en sammanhållen historia. Det här är jag. Det här har hänt mig och så här har det påverkat mig.

Minnen kan vara svåra och därför också svåra att berätta. Men oftast kan vi tala om allt, om personen framför oss är beredd att lyssna. Jag är övertygad om att detta talande om vad vi har varit med om faktiskt läker oss på djupet. Ibland behöver vi dock använda fler språk än orden, kanske ligger det närmare någon att använda bild eller skapande på andra sätt. Men det gemensamma är att det på något sätt behöver hjälpa till att komma i kontakt med det som hänt och det som känns.

De flesta av oss har någon gång varit med om samtal där vi gör nya upptäckter.

Där jag säger saker jag inte ens visste att jag tyckte eller kände. Det som känns behöver språk, på det sättet lär vi oss vad som egentligen har hänt oss och vad det innebär för oss. Nu har jag mest talat om det svåra, det där som vi värjer oss för att minnas. Men det gäller samma sak med ljusa minnen. Vi behöver berätta om våra kärlekar, livet och lusten och glädjen. På det sättet kan vi värmas av livet vi levt också genom våra minnen.

För någon innebär en förlust eller en sorg att man inte ens vill minnas det glada och ljusa, för varje minne av doftande bröd eller söndagsfrukost eller skratt eller lek blir också en påminnelse om det man förlorat, och väcker sorgen. Så isolerar man sig i det som är precis nu och vill varken tala om livet eller om döden. Varken om det goda och ljusa eller det svåra och smärtsamma. Vad blir kvar då?

Att skapa rum för att lyssna och tala.

Ibland tänker vi att det är bättre att inte säga nåt, att bära det som hänt själv. Jag vill inte belasta någon annan med mitt elände. Men jag tycker mig veta att när någon delar med sig av sitt livs berättelse och svårigheter så tas det oftast emot som en gåva. Som en dyrbar gåva och ett förtroende. Jag skulle önska att fler vågade berätta hur de egentligen har det.

Jag skulle önska att fler frågade sina vänner hur det är egentligen. Jag skulle önska att cafébord och middagssamlingar blev TEXT Lena Fagéus

Ryms den rosa elefanten?

Tänk dig att du sitter i ett rum tillsammans med andra och väntar på att få en uppgift av den som leder samlingen. Ledaren berättar att gruppen ska få i uppgift att: ”inte tänka på en rosa elefant!” Vad tror du att du och de andra i gruppen kommer att tänka på?

Vår hjärna är ett fantastiskt organ med ungefär 100 miljarder celler. Alla går vi omkring med ett universum innanför skallbenet. En del av vår hjärna lagrar det som vi har varit med om tidigare - det vi kal�lar minnen. Men vi vet att minnen sällan är exakta.

Samma händelse beskrivs ofta på olika sätt därför att vi är olika.

När polisen har flera vittnen så får de oftast olika skildringar fast vittnena stått intill varandra och borde ha sett samma sak.

I mars gick författaren Torgny Lindgren bort. Han har skrivit många böcker som utspelar sig i Västerbottens inland. Skrönor med predikanter, original och mer eller mindre sluga hemmansägare. I böckerna finns det ofta bibliska anspelningar och en underfundig humor. Han har översatts till många språk och valdes 1982 in i Svenska akademin. Han fick flera litterära priser men tyckte själv att hans novellsamling Merabs skönhet från 1983 är hans mästerverk. I den boken myntar han det ord som blivit till ett begrepp inom kyrkan: “Stororden”. Det används för att beskriva de ord som är centrala i teologin: nåden, frälsningen, försoningen osv. För några år sedan så tyckte Torgny Lindgrens förläggare att han skulle ge ut sina memoarer under titeln, Minnen. Men jag har ju inga minnen, sa Torgny. Han sa till förläggaren att våra minnen är konstruerade tolkningar som inte alls behöver stämma.

Om vi kunde åka i en tidsmaskin och vara med vid den händelse som vi minns skulle vi se att minnet ofta “ljuger”.

Men förläggaren stod på sig och tyckte att Torgny skulle tjafsa mindre och skriva mer. Så Torgny satte igång med att skriva. Men trogen sin övertygelse att minnen är konstruerade så avslutar han förordet med: “vad jag inte minns är följande:” Vad vill du minnas i ditt liv? Det finns ett begrepp som vår herde Lena använt sig av: “turning shit into gold” som exempel på vad vi kan göra med det som är trasigt i vår historia. I ljuset av Guds barmhärtighet kan det få vävas in i Guds stora väv där det mörka kommer att ingå i Guds stora konstverk som är skapelsen. Där ryms även rosa elefanter.

TEXT Eric Dominicus 13

Utsikt รถver Ajalons dal frรฅn byn Neve Shalom

14

OASIS OF PEACE Kaktusen har brutits itu och en del av den ligger på vägen.

Jag tar upp den och tänker att den ska jag ta hem som ett minne från vårt besök i Neve Shalom/Wahat al-Salam.

TEXT Eric Dominicus FOTO Robert Holmin

V

i befinner oss mellan Tel Aviv och Jerusalem och är på väg hem efter vår församlingsresa i Israel. Ute i Juda öken med utsikt över Ajalons dal ligger den by som jag hört en del om av en vän som tillbringade en vecka i byn för några år sedan. Hon var tagen av hur de arabiska och judiska barnen gick i skola tillsammans och lärde sig varandras språk. När vi kommer dit med Frustuna församling så är det en vacker dag om än med svalka i skuggan. Vi guidas runt och får höra att det stod hårda strider här 1948. I det som på hebreiska kallas självständighetskriget medan det på arabiska kallas Al-naqba (katastrofen).

Som alltid så finns det minst två perspektiv och alltför ofta är vi obenägna att se ur ett annat perspektiv än det vi är vana vid. Det enda sättet är att mötas och lära av varandra.

Så tänkte dominikanermunken Bruno Hussar i början av 1970-talet och fick en vision om att judar och araber skulle leva tillsammans i en by och öva sig i samexistens. På den plats där det streds skänkte Klostret Natrun, som ligger i närheten, sin mark och så började de första husen byggas 1972. Under vårt besök stöter vi på Kent Edlund som

bott i byn sen 1982. Han är utanför sitt hus och färgad av sol och arbete. När han förstår att vi är från Sverige börjar han tala sitt modersmål. Det tar några sekunder av omställning men sen så kommer norrländskan på plats. Kent berättar att han bodde i Örnsköldsvik med sin judiska fru Ety och deras tre barn. De funderade på att flytta till Israel och när de såg en artikel i tidningen om byn Fredens oas så bestämde de sig för att flytta. Kent berättar hur primitivt de levde och att de inte hade sophämtning. Han fick låna en traktor och körde runt i byn en gång i veckan för att sen köra till grannbyn och hämta sopor.

I

dag är husen bättre och de femtiotalet hus som finns idag ska bli fler. Ety drog igång skolan tillsammans med en arabisk kvinna som också var lärare. Då var de unika med att ha judiska och arabiska barn blandade men idag finns det ytterligare 7 skolor i Israel där judar och araber går tillsammans. Livet i Fredens oas visar att det är möjligt att blanda perspektiven och att livet tillsammans är möjligt. Det påminns jag om varje dag då jag ser att den kaktus jag tog med från byn idag bara en månad senare har fått två nya blad. Ett för judar och ett för araber.

15

p p o h & d ö r b - dela - Världen utmanas då jorden utarmas och isarna smälter.

Vad är kyrkans roll i det hela? Var i bibeln och andra teologiska texter kan vi finna stöd i att bevara vår skapelse? Hur kan vi gestalta hoppet om en bättre värld?

TEXT Lena Fagéus FOTO Magnus Aronson

Idag står världen inför enorma utmaningar. Jordbruksmark utarmas av hård exploatering, ensidig odling och ett överflöd av bekämpningsmedel som gjort att det nästan inte finns några insekter. Bin måste transporteras i lastbilar till fälten eftersom det inte längre finns förutsättningar för bina att leva naturligt. Smältande isar, som i sig kan innebära att havets strömmar kommer att förändras. Vi står inför förändringar i själva grunden för världens fortlevnad. Politiker och miljöorganisationer kämpar för att förändra men de ekonomiska intressena är starka. Det är svårt att göra de förändringar som är nödvändiga för världens överlevnad.

Kyrkan är en världsvid organisation som har en enorm röst om vi bara kan tala med samma stämma. Vi borde stå på barrikaderna, skriva artiklar, ropa från hustaken, tvinga eller uppmuntra människor till en förändrad livsstil. Vi borde göra mycket mer! Behoven är enorma, vår röst behövs så väl.

16

På sina håll har församlingar tagit ett stort miljöansvar, genom att själv fatta beslut som är klimatsmarta, genom att inspirera till medvetenhet. Men det känns som att stå med en vattenslang eller blomspruta när världen brinner. När Frustuna församling började sitt miljöarbete kände jag mig ganska okunnig. Jag sökte efter artiklar och böcker om teologi och miljö. Efter att ha läst bara en aning av allt som finns insåg jag att det vi har gjort i alla tider är att vara aktivister för miljö. I varje rad i våra teologiska dokument, i bibeltext efter bibeltext är det uppenbart att skapelsen, naturen, djuren, solen, månen och bergen är en del av Guds kärleksaffär med oss.

Så när jag suckar och tänker att vi gör för lite så glömmer jag det som vi gör varje vecka, som är en slags manifestation för en hållbar framtid.

Vi firar mässa! Så här tänker jag: Söndag efter söndag firar vi mässa. Vi bryter bröd och delar en bägare med

vin. Brödet och vinet som vi delar med varandra är en symbolisk gest som är en vision av framtiden. Alla får del av brödet.

Ingen står utanför. Den som vill ha är välkommen. Vi delar lika, ingen får mer och ingen får mindre. I vår tid där länder stänger sina gränser för människor som flyr från krig och fattigdom är det öppna nattvardsbordet en stark symbol för solidaritet och gemenskap oavsett vilka vi är.

Mässan inleds med bönen om förlåtelse.

När vi ber om förlåtelse vänder vi blicken mot oss själva och prövar oss självkritiskt; på vilket sätt har jag sårat eller skadat någon annan eller mig själv? Om jag prövar mig själv inför det som sker i skapelsen så är det lätt att se min egen del i att världen ser ut som den gör. Jag har oroat mig mer för huruvida jag ska ha råd att resa än hur mycket gift jag bidrar att sprida genom att flyga eller köra bil. Jag har oroat mig mer för min egen plånbok när jag handlar än hur maten har kommit till och vilka

villkor jorden och brukaren av jorden har. Ja, nog behöver jag be om förlåtelse i förtvivlan över min egoism och omedvetenhet.

När vi sen får orden till oss; du är förlåten, befriad, upprättad är det inte bara ord som ska göra att jag känner mig lite bättre, utan det är en möjlighet att börja om från början och agera annorlunda från och med nu. Det är en uråldrig kunskap om att förändring alltid börjar med att jag själv förändras, vare sig det handlar om mellanmänskliga relationer eller samhällsrörelser eller miljörörelser.

Det börjar med mig. Jag måste se vad jag kan göra, och börja göra det.

Sen fortsätter mässan, vi sjunger ett Kyrie där vi ber om att Gud ska förbarma sig. Det finns så mycket i mitt liv och i världen som jag inte kan påverka. Jag får ropa till Gud om hjälp och på det sättet överlämna det som känns övermäktigt och outhärdligt.

Gloria sjunger vi stående med glad energi – påminner oss om ljuset i våra liv och i världen. Tackar Gud för allt vi får och allt det goda i skapelsen. Det är lätt att förlora sig i mörkret när vi blir medvetna om det som sker med vår miljö. Men i lovsången riktar vi blicken mot skönheten i skapelsen, och allt det goda liv som kommer till oss varje dag.

Tänk att få gå genom skogen en vårmorgon och höra fåglarnas morgonkonsert!

Tänk att se myllret av blommor och djur och vilken fantastisk förmåga naturen har att återhämta sig.

Tänka vad mycket vi har att vara tacksamma för!

En timme varje vecka i Frustuna kyrka – några skulle säkert håna oss och tycka att vi måste göra mycket mer och framför allt andra saker. Men vi vet att när vi delar bröd och sjunger lovsånger så gestaltar vi ett hopp om en bättre värld. Det hoppet ger oss ork och kraft och inspiration att arbeta för den världen under hela veckan.

Världen står i oerhört svåra situationer och förändringarna måste börja nu.

Och vi firar mässa, också nästa vecka.

Bryter bröd och sjunger lovsånger och påminner oss om vart vi är på väg, vilken vision som är Guds vision för världen.

INTE FÖR ATT SKRYTA...

...men vi är nu miljödiplomerade Som första(!) församling i Strängnäs stift har Frustuna församling blivit miljödiplomerade enligt Svenska kyrkans miljödiplomeringsmall. Det betyder att vi succesivt förbättrar vår verksamhet så att den blir miljövänligare.

Under ca ett års tid har en miljögrupp arbetat med detta och har nu blivit godkända i fas 1. Detta firade vi under en Miljömässa den 7 maj. Arbetet fortsätter nu och vi går in i fas 2 med ela h s n n fi nya delmål. Bland annat kommer vår n e m är nyfik läsa på vår a föreläsningsserie Livsviktigt i höst att ha / d e För den so n a d d t att la frustun dokumente .svenskakyrkan.se/ Miljö/klimat som tema. a www hemsid

Kan man göra en gräsmatta till äng?

I vår miljödiplomering har vi bland annat valt att fokusera på biologisk mångfald. När jag fick reda på att många gräsmattor kan betraktas som gröna öknar biologiskt sett och faktiskt ger ett negativt klimattryck på grund av bränsle, utsläpp av avgaser och gödning så blev jag genast intresserad av lära mig mer om alternativ till gräsmattan.

Eftersom vi runt kyrkan har ganska stora gräsytor som vi inte går på men som vi klipper valde vi förra året att anlägga äng på en del av den. Äng är egentligen en skötselmetod och kan se ut på olika sätt beroende på förutsättningarna. Gemensamt är att de sköts med fagning på våren och slåtter på hösten samt att man inte går på ytan el-

ler iallafall inte så mycket. Materialet som slåttras tas också bort från platsen så att det blir en utarmning av marken. En äng kan ha 50 arter av gräs och blommor per kvadratmeter! Den är faktiskt en av de artrikaste markslagen i vårt land. Då inser man ju också hur många olika insekter och fjärilar som kan trivas här.

Jag hoppas att vår äng med tiden kommer att bli mer och mer artrik. Än så länge finns det 20 olika sorters ängsplantor och ca 15 olika sorters ängsfrön sådda.

Det finns också olika sorters blommade lökväxter.

Välkommen ner och titta!

TEXT Anna Sanchéz Lindström 17

Fr us

tun

a fö men rsaml ing ing och vill kän vara ner en sig plat beh s dä övd r m och an sed upp d leve

r

vill du bli medlem i svenska kyrkan?

Om du önskar bli medlem i Svenska kyrkan så fyller du i talongen och skickar den till: Fustuna församling, Frustuna Prästgård, 646 91 Gnesta.

SKICKA MIG EN BLANKETT OM INTRÄDE I SVENSKA KYRKAN Namn Adress Personnummer

18

foton Patrik Gineman, Sofia Arman, Alex & Martin / IKON, Petri Matalamaa

Fr per ustun son a fö er o rsa ch s mli am ng v häl ill let var utm a en ana or s til gani l go sati d et on d ik/g är oda ens han kild dlin a gar .

Fr ustu n per a för son sam ligt lin och g vi and ll va ligt ra e mog n pl nan ats de för

MEDLEM

&

TONSÄKERT GEDIGET MUSIKPROGRAM JUNI, JULI OCH AUGUSTI

Kom till kyrkan i sommar och låt dig svepas med av musik i alla dess former Välkommen till sommarens ”Tonsäkert och Tänkvärt”.

Varje onsdagskväll från 14 juni till 16 augusti blir det musikandakter i Frustuna, Kattnäs eller Torsåkers kyrka.

I tidningen som Du nu håller i din hand, kan Du läsa mer om alla som medverkar, vad de kommer att erbjuda och i vilken kyrka som programmet kommer att äga rum. Kvällarna kommer att avslutas med lite ”mingel” på kyrkbacken.

Väl mött

önskar Frustuna församling genom Kerstin Ytterberg, organist

&

TONSÄKERT

ONSDAGAR KL 19.00

! t s s s s P

UT KLIPP MET RAM PROG T T DET Ä OCH S SKÅPET L PÅ KY

14/6 21/6 28/6 5/7 12/7 19/7 26/7 2/8 9/8 16/8

Kattnäs kyrka Frustuna kyrka Kattnäs kyrka Frustuna kyrka Torsåkers kyrka Frustuna kyrka Torsåkers kyrka Frustuna kyrka Torsåkers kyrka Frustuna kyrka

Programmet fortsätter på nästa sida 19

14/6 STELLA SPLENDENS - LYSANDE STJÄRNA Kattnäs kyrka Medeltidsensemblen Amabile grundades av Christina Knochenhauer 1985. Sedan 2003 finns Amabile i sin nuvarande utformning och har specialiserat sig på den tidiga flerstämmiga sakrala musiken från 1100 1400-talet. Ensemblen strävar efter att skapa en meditativ vilopunkt i tillvaron, där tiden bromsar upp och man får ro att sjunka ned i ett stämningsfyllt tidsrum fjärran från stress och larm. Detta vill de åstadkomma med hjälp av medeltidens sparsmakade och raffinerade tonspråk utvecklat bl.a. i de stora katedralerna i Europa, som Notre Dame i Paris och katedralen i Tournai. medverkande Ursula Naeve Bucher, Ann-Charlotte Knochenhauer, Saskia Beer, Görel Rasjö Wrååk, Robert Holmin.

Under ledning av Christina Holmin Knochenhauer.

21/6 BAROCKMUSIK MED ARBOGA BAROCK! Frustuna kyrka Barockmusik, lekfullhet, värme och ett skönt sväng, Musik av J S Bach, G F Händel, H Purcell, G P Telemann. ensemblen består av: Traversflöjtisten Elisabet Anderberg, frilansmusiker med många år på bland annat Folkoperan.Cellisten Malin Sandell-Larsson, verksam i Drottningholms barockensemble. Cembalisten Birgitta Rosenquist- Brorson, organist och bland annat dirigent för Nationella ungdomskören. Violinisten och sångaren Sven Jauring, musiklärare i Eskilstuna.

Sångerskan Elin Jauring, frilansmusiker.

28/6 SVENSKA FOLKSÅNGER MED VOKALTRION IRMELIN Kattnäs kyrka Sedan 1999 har vokalgruppen Irmelin burit den svenska och nordiska folkmusiktraditionen på lätta axlar runt om i världen. Med egna finurliga arrangemang och förförande stämsång bjuder de publiken på en vokal drömfärd. Irmelin sjunger folkliga sånger där stämmorna slingrar sig som praktfulla kurbitsar och smyckar melodierna till utsökta formationer. Rösterna sträcker sig från den allra vassaste kulningston till den sköraste fras. Salt och sött, himmel och hav, skog och äng.

Irmelin består av sångerskorna Eva Rune, Maria Misgeld och Karin Ericsson Back.

5/7 DEN ÄNGEN DÄR DU KYSSTE MIG - SÅNGER I SOMMARTID Frustuna kyrka Musik av bl a Gunnar de Frumerie, Bo Linde, Birger Sjöberg.

Sopranen Alexandra Büchel kommer från Stockholm och har fått sin utbildning vid Operahögskolan i Stockholm samt för professor Dorothy Irving. Hon har på kort tid etablerat sig som en av de främsta uttolkarna av modern och nutida musik. Hon är också en flitigt anlitad konsertsångerska i verk som Mozarts c-mollmässa, 20

forts.

Requiem, Exsultate Jubilate och Kröningsmässa, Rossinis Petite Messe, Haydns Skapelsen, Brahms Ein Deutsches Requiem. Våren 2017 sjunger Alexandra Den blinda Poetissan i Blomdahls Aniara på Malmö Opera.

Ackompanjemang Kerstin Ytterberg organist i Frustuna församling 12/7 MUSIKALISKA PÄRLOR Torsåker kyrka Vi kommer att få höra musikaliska pärlor som Meditation ur Thais av Jules Massenet, Salut d’amour av Edward Elgar, Spiegel im Spiegel av Arvo Pärt.

Elin Lindberg är utbildad violinist vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Hon har medverkat i många olika musikaliska sammanhang. Alltifrån solouppträdanden till operaorkestern "opera på skäret". Upplevelsen av att vara på operaturné gav idén till att skriva en roman som kom ut vintern 2016, "Dödens opera". Hon är även medlem i Julikvartetten. ackompanjemang Kerstin Ytterberg organist i Frustuna församling 19/7 FALKS MUSIKHISTORIER Frustuna kyrka Mårten Falk har medverkat på många skivinspelningar och hans sju soloskivor på dB Productions har fått strålande recensioner över hela världen. Många tonsättare har tillägnat honom sina verk och han har uruppfört över 100 nya stycken av tonsättare från Sverige, Italien, Japan, Chile, Kirgizistan och Kanada.

Han har samarbetat med många av Sveriges främsta musiker och ensembler och med skådespelare som Marika Lagercrantz och Reine Brynolfsson. Han har även framträtt i radio och verkat som masterclasslärare i många länder. Under sommaren 2015 sände Sveriges Radio P2 serien ”Falks Musikhistorier” innehållande åtta timmars program där Mårten Falk spelade på många olika stränginstrument och berättade om musikens historia från 1500-talet till vår egen tid.

26/7 FOLKSVÄNG MED KARIN & MAGNUS Torsåker kyrka Två röster, en gitarr. Svängigt och finstämt när folklig vistradition får ny klädnad.

Karin och Magnus Lindström Kolterud bor i Björnlunda gamla missionshus och har musicerat tillsammans sedan 2006. När Magnus, som har sin musikaliska grund i popband och körsång, i musiken möter Karin som har sin musikaliska grund i den folkliga vistraditionen blir det "folksväng". Ljudteknikern Magnus driver idag Björnlunda nya manskör och Karin lever sin passion för fäbodtraditionen och leder grupper i kulning och folksång med inriktning på friskvård.

2/8 ARABESQUE Frustuna kyrka Duo Aeternica: Kjell Fagéus, klarinett Love Derwinger, piano. Musik av Germaine Tailleferre, Nadia och Lili Boulanger, Astor Piazzolla och Johannes Brahms.

&

TONSÄKERT

Kjell Fagéus, klarinett – solist och kammarmusiker.

Fagéus arbetar med några av Sveriges främsta musiker i kammarkonserter och inspelningar nationellt och internationellt. Han har tidigare varit anställd som soloklarinettist i Kungl. Hovkapellet. Han har spelat in ett 20-tal CDinspelningar som har rönt stor uppskattning.

Love Derwinger har framfört många konserter i Europa, USA, Kanada, Japan, Mellanöstern och Sydamerika och har framträtt som solist med många framstående symfoniorkestrar. Han har gjort över 40 inspelningar på bolag som BIS, CPO, Arte Verum.

5/7 12/7

19/7 14/6 21/6

9/8 DUO FLAUTO TRAVERSO E VIOLINO BAROCCO Torsåker kyrka Duon spelade ihop första gången på tidigt åttiotal. Den musikaliska resan har gått över alla epokers musik men slutligen hamnat i den ofantligt rika sjuttonhundratalsrepertoaren. Duon framför musiken på tidstrogna instrument vilket betyder träflöjt med en klaff och barockviolin med sensträngar och sin tidstypiskt böjda stråke.

Musik av Joseph Bodin de Boismortier, Georg Ph. Telemann, J.S. Bach och W.A. Mozart

26/7

Nils-Erik Sparf, violin – har varit konsertmästare i Kungliga Filharmoniska orkestern och Drottningholms barockensemble. Nils-Erik har turnerat som solist över hela världen.

Sven Åberg, flöjt – har varit solistflöjtist vid Norrlandsoperan. Sven är ofta anlitad som solist i Sverige och Frankrike.

16/8 BÖLJESÅNG OCH AFTONGLÖD Frustuna kyrka Ulrika Mjörndal, sopran och Ivetta Irkha, piano framför ett somrigt program med de vackraste sångerna av Schubert, Peterson-Berger, Linde, Bachelet m.fl.

Ulrika Mjörndal, utbildad vid Operahögskolan i Stockholm och har organistexamen från Kungliga Musikhögskolan.

Sedan 2012 arbetar Ulrika Mjörndal som organist i Hedvig Eleonora församling. Ulrika har haft flera engagemang på Folkoperan, bl. a Marguerite i Gounods Faust, Fennimore i Kurt Weils Silversjön samt titelrollen i Rameau´s Fedra. Hon är vid sidan av sin organisttjänst verksam som konsert- och romanssångerska och har belönats med bl a Jenny Lind-stipendiet.

Ivetta Irkha är sedan många år en av våra främsta pianister. Ivetta debuterade redan som 10-åring som solist i Haydens pianokonserter. Hon har diplomexamina från Ukraina samt Kungliga musikhögskolan i Stockholm. Hon har turnerat som solist i Europa, USA och Kina. Ivetta är initiativtagare och musikalisk ledare för en serie av kammarmusikkonserter bl a i Hedvig Eleonora kyrka. Hon är också en mycket efterfrågad ackompanjatör.

28/6

2/8 9/8

5/7

12/7

16/8

21

I I L E

!

Nä! Nu går jag ur den där kyrk an

D tagande

SVENSKA KYRKAN OCH GRAVSKÖTSEL Några har hört av sig och varit upprörda för att Frustuna församling från och med i år tar betalt för all skötsel av enskilda gravplatser.

engagerad

alla som är innehavare och har ett gravbrev kan läsa att: Till gravrättsinnehavarens skyldigheter hör bland annat att ”hålla gravplatsen i ordnat och värdigt skick”. Den punkten är inte ny utan har alltid gällt.

del

En artikelserie om hur man på olika sätt kan engagera sig i det arbete som Svenska kyrkan gör i Sverige och världen.

Och hur man kan engagera sig i Frustuna församling.. I första delen skrev vi om hur man kan vara politiskt engagerad, i denna delen får du läsa om hur man kan engagera sig utan att vara politiskt bunden. Och i tredje och sista delen pratar vi kyrkoval 2017.

Kraften i församlingen ligger hos medlemmarna. Du är också med och påverkar din församling bara genom att delta på något vis, mer eller mindre engagerad kan du direkt eller indirekt påverka församlingslivet.

Bara genom att komma till gudstjänsten, och kanske vara delaktig som textläsare, sjunga i kören, fixa kyrkkaffet eller dela ut agendor. Kanske kommer du som föräldraledig till vår Babycafé eller Öppen famn. Några av de äldre barnen är kanske med i en klubb eller går på kollo. Du sjunger i någon av församlingens 5 körer eller bara deltar i gemenskapen någon av våra dagledigverksamheter, eller hembesöksgrupper.

Deltagandet är också ett engagemang, församling är något man är och bygger tillsammans.

Frustuna församling har en mängd aktiviteter varje vecka. Ideella medarbetare är lika viktiga som anställda. Du behövs!

Och ditt engagemang är betydelsefullt och nödvändigt för att det över huvud taget ska fungera.

Tidigare har vi och många andra församlingar, i mån av tid, trimmat gräset på alla gravplatser. Alla vill ju att det ska se bra ut, men, Kammarkollegiet har satt ner foten och sagt ifrån.

Kammarkollegiet har i en dom fastslagit att en församling som anser sig ha råd att sköta enskilda gravar på bekostnad av begravningsavgiften får sin fördelning av dessa skattepengar sänkt.

Församlingar som gör detta får då ta kostnaden från sin medlemsavgift.

Frustuna församling väljer att satsa på verksamheter för församlingsborna, hellre än att gynna enskilda gravrättsinnehavare (varav ca 70% inte är församlingsbor!).

Om man inte kan, vill eller förmår sköta sin gravplats själv så erbjuder vi att man kan köpa tjänster av oss.

Man kan givetvis själv ordna någon annan lösning – kyrkogårdsförvaltningen har inte monopol på skötsel av gravar – men vi står för kunnande, erfarenhet och erbjuder ett prisvärt alternativ.

Självklart får vi ökade inkomster genom denna åtgärd – pengar som gör att vi kan ha en säsongsanställd trädgårdsmästare med huvudansvar

tips!

TEXT Ulrika Rix

hur vill du vara engagerad?

22

TRÄDGÅRDSONSDAG onsdagar kl 13-15 Frustuna Prästgård. För den som vill arbeta med händerna i jorden en stund. En gemensam aktivitet med kravlösa samtal över blomsterbäddarna.

Ingen anmälan behövs.

för gravskötsel. Detta är något som länge funnits behov av då de ordinarie vaktmästarna helt enkelt inte hinner med det där lilla extra vid gravskötsel. Vi hoppas och tror att det kommer att bli ännu finare på våra vackra kyrkogårdar. Att gå ur kyrkan påverkar endast det sociala sjyddsnöt som kyrkan utgör och gör varken till eller från på kyrkogården.

STOPP! kort om:

begravningsavgiften Betalar alla. Täcker att man får gravsättas på en begravningsplats (kyrkogård) och den allmänna skötseln av begravningsplatsen (kyrkogården). Samt andra kostnader såsom transporter, kremation, grävning, kylförvaring m.m i samband med dödsfall och gravsättning. medlemsavgiften Som medlem i Svenska kyrkan har du rätt att vigas och begravas i kyrkan, präst och organist samt kyrkorummet med vaktmästare finns för dig.

Förutom det driver svenska kyrkan ett omfattande praktiskt och solidariskt arbete, bland annat vid olyckor och kriser. Lokalt i Gnesta har vi många verksamheter för barn och ungdomar, vi erbjuder samtalsstöd och sorggrupper samt mycket mer.

Allt detta är beroende av att det finns tillräckligt med medlemmar.

Svenska kyrkan bedriver all sin verksamhet med medlemsavgiften.

Många tror felaktigt att ”staten” går in med andra pengar vilket inte stämmer utöver att församlingar kan få bidrag för underhåll av kulturhistoriska byggnader.

TEXT Elsy Svensson

ONSDAGAR PÅ VERANDAN onsdagar kl 10-12 Drop-in vid Frustuna Prästgård. För den som vill fika, handarbeta och ha en trevlig stund tillsammans. Avslutas med gemensam sopplunch.

KORSORD FOTO Patrik Gineman

BILD : PIXABAY.COM

BJUDER INGET TUGGMOTSTÅND

PLATS FÖR DYRGRIPAR

HAR PRECIS BESLAG VAKNAT

DISMAS OCH GESTAS

SES VIMSIG

GÅR OMBORD

EN SORTS DRÖM DOFT ÖVERSÄTTER

RUSNINGSFENOMEN

SHOW

KAN MAN VÄNDA

1 MOS 5:3 NÄR VAR 130 ÅR

LITA PÅ

....

URKUND

BEKYMRADE

GÖRA MOTSTÅND LIGGER LULEÅ I SES VID HAVERI

KÄGLA

CHOCK

RÖR SIG OTVUNGEN

DOMÄN KRÖN

FRUKT EN ANING MORÄN OCH PODSOL

VEGETATION

HÖNS- LÄRA SIG FÅGEL UTANTILL

TECKEN

BAS

KINESISK KVART INTE VÅR

VÄVKANT DEL AV GREN BLEV UPPSKRIVET

FASTEDAGEN STARKA FÄRGER VERKANDE FAKTOR

SPÄNSTIGA

VÄRJA

DISPONERA KRYDDSTARK PÅ HUGGET

BAKPLATS

TVÄR

I DELFI

I RABATT

HÄRVAN

TIDNING

MÄSTARE

SIDOFORMER

..

KLOCKSLAG

OXE REPÄNDA

DRABBNING TU, BRUTE

SKIFTAS

I FLOD

ENHET

BENDEL

LUK 15:23 ÄTA OCH HÅLLA

GRASSERA KAN MAN PÅ SAKEN

KÖRBANA DRIVA PÅ

SAMTYCKE

THURMAN

INTETSÄGANDE

AVSKALADE

YTAN

ANSEENDE STÅ NÅGON

FINTA

VRÅLA

UTSÖNDRAR VIRA OM

I LUFTEN

KAN VARA SOCIAL

UPPSATS

CAPONE

KNÄDEL

HALVGRÄS

GRÖDA

TVINNA

NÄSTAN ALDRIG

vinn en drömfångare!

Skriv meningen du får fram i de gröna fälten på ett vykort och skicka till Frustuna församling, Frustuna Prästgård, 646 91 Gnesta eller per mail till frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se Märk vykortet eller mailet med ”korsord”.

Glöm inte att uppge namn och adress.

1:a pris Drömfångare från Lilla Lola 2:a pris "Minnen" av Torgny Lindgren Vinnaren dras av Mellan Himmel & Jords redaktion och presenteras i nästa nummer. Varmt lycka till!

VÄLDIGT LÅNG TID

JÄRN

JES 60:20 DITT .....

LJUS

FYLLS OCH RÄKNAS

ÄR AKTIV

....

FRAMSIDAN

84

Vinnare... ...av förra numrets korsord är:

I KOLA

INTE ALLS BRA

U

EFTERTRYCK

I KÖLVATTNET

FALLER

R

AVSLUTAR KURS

Å

S

TAR DEN SOM VÅGAR

S

T

E

G

E

T

V

I

L

Y

F

BÄRA FRUKT VILL MEDLARE

G

E

K

A

R

PARABOL BOTEN

A

N

T

E

N

N

BADPLATS

N

A

V

ARVSANLAG

G

E

N

KURAGE

T

P

I

GENRE

D

R

A M A

DONATIONEN HORST

G

CENTRUM LUDOLPHS TAL

Agnetha Johansson C-Göran Hedlund Grattis, ni kommer få er vinst på brevlådan inom kort.

HÄLSNINGAR

Redaktionen

VÄL SAMMANHÅLLEN

S

DATA OCH TELEKOM

S

TVINNA

HÖRS SES FRÅN BISTER MISSNÖJD

T

I

N

G

S

A

R

T

O

N

EGNAHEM

I SVENSKA AKADEMIEN

I

PUDEL

KAN VARA ETT VÅGSPEL

Ä

V

S

N

A

PÅMINNER MYCKET OM

G

SA RÄVEN

INGEN GLÖMD

R

L

I

A

L

UPPFYLLD GÖR SJÄLEN GOTT

N

TEMPO

V

I

D

E

M O

T

S

T

Å

R

FÖRPACKNING

N

M

BARMHÄRTIGHET

E

K

A

R

A

T

A

K

A

N

E

N

BAKOM ÖRAT

K

A

N

T

KAN MAN STÅ PÅ LIGGER RYSSLAND I

T

Å

R

E

T

SALO

LUK 1:13 DIN BÖN HAR BLIVIT

....

H

Ö

R

D

Ä

R

SES NYKÄRA ROMERSKA BÅGAR

N

O

J

S

A

JÄMNAR TILL

V

A

G

E

T

ARVODE

L

Ö

N

MARGINAL

GENLJUDA

E

N

T

Y

L

A

JOB 20:8 SOM EN .... FLYR HAN

Ö

SVÄVANDE

URVUXNA

L

BOGSERA FÅGELLÄTE

D

R

A

FÖSER BORT

S

A

K

R

A

L

VASSSTRÅ

R

Ö

FÖRSKOLA

H

S

S

HAR FÅTT NOG OMEDELBART

N

U

KYRKLIG

S

T

R

A M

T

V

Å

S

A M

HANDTAG

N

GULDHALT

O M

L

S

R

SÄLG

SLÖ

U

EN FRÅGA OM TID

SLASK

STENGODS

H

A

E

EFTER AVMÄTT BRÖLLOP

VILL MYCKET HA SMAK

Ö

E

S

K

L

FRÅNSLAGEN

M

T

M

SLANK IVÄG

I GER INTE VIKA

PLATS FÖR LJUSPUNKTEN

I MORGON

RIKTNINGEN

MATSEDEL

RUNT DÄR LIGGER SHIRAz

SÄNGLINNET

KLINGADE FÖRSÖK

L

Ä

T

OVÄDER

A

M O

T

A

R

VATTENDRAGET SÖDERLUND

Å

N

RYMDVARELSE

I

D

E

GOLVSKYDD

T

A

S

S

L

E

K

I

S

SKRÖNA

A

N

K

A

E

T

BLIR KVAR

S

T

A

N

N

A

R

BOULEVARD

UTKAST

23

KONFIRMATION 2018 ANMÄL DIG DIREKT PÅ WEBBEN www.svenskakyrkan.se/frustuna/konfirmation

LÄS MER OM KONFIRMATIONEN PÅ HEMSIDAN

Duge r Jag som Jag Är?

KOMMER KRIGET HIT?

VEM ÄR JAG ta Näsmer num5/8 2 24

FOTO Alex Martin /Ikon

-VILKA FRÅGOR FUNDERAR DU PÅ? VI ÄR NYFIKNA!