Mellan Himmel & Jord #1 2017

I F R U ST U N A F Ö R S AM L I N G #1 2017

A M E T ärlek k

Vårens musikprogram

5

barn berättar vad kärlek är

ENKELT MEN STORSLAGET allt du behöver veta om drop in-vigseln i maj!

i nöd & lust

- möt paret erika och jonas som sa ja till varandra på frustunas drop in-vigsel 2016

#1

12

INNEHÅLL TEMA KÄRLEK 3 ledare Ljuset återvänder 4 aktuellt 6 gud är kärlek Berättelser om kärlek

I NÖD OCH LUST

7 [tj:är_l:ek] Är kärleken som på film?

Möt paret Erika och Jonas som gifte sig 2016 under Frustunas drop in-vigsel.

8 alla behöver kärlek Men först behöver vi förstå ensamheten 10 naturkärlek Om att älska moder jord.

12 i nöd och lust Möt Erica och Jonas som gifte sig förra året under Frustunas drop in-vigsel.

15

15 om att säga ja 15 enkelt men storslaget Läs om årets drop in-vigsel den 27/5 16 att älska en plats Det finns platser som vi känner kärlek till för att de blivit en del av vårt liv 17 livsviktigt - vi är våra relationer

NATURKÄRLEK

10

Kan vi rädda något som vi inte lärt oss älska?

18 påsken då?

Handlar den om död, smärta och den yttersta kärleken?

20 medlem 21 på gång Vårens musikprogram med mera.

22 engagerad - del I - politik En artikelsserie om hur man på olika sätt kan engagera sig i församlingen.

23 korsord Tävla och vinn!

24 fastekampanjen

MELLAN HIMMEL OCH JORD i Frustuna församling

2

17

21

E-post frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se Hemsida www.svenskakyrkan.se/frustuna Redaktionsråd Lena Fagéus, Ulrika Rix, Elsy Svensson, Sofia Arman Ansvarig utgivare Lena Fagéus Redaktör & formgivare Sofia Arman Tryck Östertälje tryckeri AB Omslagsfoto av Patrik Gineman

kontakt ADRESS Frustuna Församling Frustuna Prästgård 646 91 GNESTA TELEFON (växel) 0158-22100

E-POST frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se HEMSIDA www.svenskakyrkan.se/frustuna FACEBOOK https://www.facebook.com/frustunaforsamling KYRKOHERDE Lena Fagéus 070-288 48 58 PRÄST Eric Dominicus / 070-288 77 84 Johanna Scherp / 070-245 41 21 DIAKON Micke Sandin / 076-104 65 12 BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Sofia Arman Ida Fransson / 070-297 64 15 Johanna Scherp Térèse Wallin Kerstin Ytterberg MUSIK Klaus-Henning Schütt Kerstin Ytterberg BOKNING/KANSLI Elsy Svensson 0158-22100 frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se KANSLICHEF Ulrika Rix EKONOMI Per Sandberg

Ljuset återvänder Jag var och lyssnade på Sanna Ehdin, en av vår tids hälsoprofeter. Hon började med att be oss tänka på de tre viktigaste människorna i våra liv. Någon frågade; kan jag säga fyra? Visst sa hon, fyra går bra.

Efter några minuter frågade hon hur många av oss som hade skrivit upp oss själva på listan? Det var en person i en sal på några hundra. Och den personen hade lyssnat på Sanna tidigare och gjort övningen också då. För visst är det så, sa Sanna, att den allra viktigaste personen i ditt liv är du själv.

Nu har vi skrivit en tjock tidning med många innehållsrika artiklar och många tankar. Men ingen av oss har skrivit om kärleken till sig själv. Det är den relation som ska hålla hela livet, det är den relationen som allra mest påverkar hur det går för mig i relation till andra. Ser jag på mig själv med kärlek? Tar jag hand om mig själv? Egentligen vet vi ju att förmågan att älska sig själv är förutsättningen att kunna älska någon annan. Det är själva grunden.

INFORMATION Sofia Arman

Ta med det i läsningen av denna tidning. Med stor sannolikhet kommer vi att återvända till det temat vid flera tillfällen.

VÄRDINNA Ing-Marie Andersson

Njut av våren! Njut av kärleken! Ta emot livet!

VAKTMÄSTARE Anders Boberg Klas Eriksson Anna Sánchez Lindström VILL DU KOMMA I KONTAKT MED VÅRA KYRKOPOLITIKER? Ordförande Kyrkofullmäktige Siw Andersson 070-425 32 95 Ordförande Kyrkoråd: Ulf Bergner 070-236 09 05

Lena Fagéus Kyrkoherde

Ordförande Begravningsutskott Kurt Cedergren 070-886 13 98 KYRKTAXI - 0158 - 301 10

Tidningen kommer i brevlådan hos alla er som bor i Frustuna församling. Bor du utanför men ändå önskar att få hem tidningen? Hör av dig till oss så kan vi skicka dig ett exemplar.

FÖLJ OSS! Frustuna församling finns på Facebook. www.facebook.com/frustunaforsamling

FÖLJ OSS!

@svenskakyrkan_gnesta

3

AKTUELLT

Solidariskt altarbord och nya altarvaser

fråga prästen!

ställ din egen fråga Har du en fråga du vill ställa till en präst?

Maila eller posta din fråga till frustuna.forsamling@svenskakkyrkan.se eller Frustuna Församling Frustuna Prästgård 646 91 Gnesta Märk kuvertet med "fråga prästen"

LÄSARFRÅGAN Varför finns trosbekännelsen kvar?

Den känns väldigt omodern och bejakar bilden av Gud som en man på ett moln. Vad betyder den? Jag känner att jag behöver hjälp att förstå den för att kunna uttala den i mässan.

-Vad tror du? Hur tänker du om Gud? Om Jesus? Om människan, världen, livet, döden? Hur vi beskriver vad vi tror är personligt och framväxt ur relationen till oss själva, till varandra och till livet. Skulle vi kunna skriva en gemensam trosbekännelse?

Jag tror att det skulle vara svårt. Och ändå försöker vi göra det i kyrkan.

Gång på gång misslyckas vi med att enas och måste medge att det som gör oss till en kyrka, en gemenskap är inte vad vi säger i orden, utan hur vi förhåller oss till Gud och varandra.

Men varje söndag läser vi i kyrkans huvudgudstjänst någon av de urgamla trosbekännelserna. Den apostoliska som vi oftast läser har ursprung i den allra första kyrkan i 200-talets Rom. Det var nödvändigt för den första gruppen kristna att formulera vad som var det centrala i deras tro.

På det sättet blev de tydliga för både sig själva och andra. Nästan varje formulering har filats fram i mötet med människor som försökte göra den kristna kyrkan till något annat än den var.

När vi läser trosbekännelsen i kyrkan idag är det ett sätt att säga att vi hör

4

ihop med de som fanns från början.

Det är samma rörelse, samma kärlek till Kristus.

Under ytan på det patriarkala och ålderdomliga språket gömmer sig stora djup. När vi börjar söka oss in i varje formulering och försöker förstå vad det betyder i vår tid, i våra liv, då blir det plötsligt en glädje att stava på de gamla orden som vi delar med alla generationer som stått i kyrkorum eller hem eller katakomber och läst.

Jag tror att Gud är nära oss som en förälder, som älskar och förlåter och följer oss. Jag tror att Jesus är Gud, att han går före och visar på ett livsmönster som är varje människas; att gå från liv till död till liv igen. Gång på gång under ett liv. Vi lämnar en relation, ett sammanhang och så öppnar sig vägen in till något nytt.

Jag tror att Anden är en del av Gud, den svårfångade delen som blåser in liv i oss som en vind. Anden är mystiken, visheten, omöjlig att begripa.

Den kvinnliga kraften.

Om jag skulle försöka tyda och tolka orden i den apostoliska trosbekännelsen skulle jag behöva skriva en bok. Just nu får det räcka så här. Jag hoppas att du blir tillräckligt nyfiken för att följa med och upptäcka mer.

Som ett delmål i miljödiplomeringen har vi beslutat att införa det Solidariska Altarbordet. Ett Solidariskt Altarbord innebär att vi i största möjliga mån skapar altarbuketter av egna odlade eller vildväxande blommor. När det inte är möjligt köper vi Faitrademärkta snittblommor. Detta för att vi vill avstå från att köpa blommor som producerats med hjälp av farliga ämnen och bekämpningsmedel och ibland även barnarbete.

I samband med att församlingen arbetar med det Solidariska Altarbordet har vi köpt nya vaser till altaret som passar bättre till egna buketter.

De är stadiga i botten och har olika storlekar för att passa olika typer av blommor. De är tillverkade av Sonja Kedem som är en lokal keramiker.

AKTUELLT

Sjuttio tusen namn!

Från första advent har Sveriges kristna råd och Svenska kyrkan aktivt uppmanat människor att skriva under namninsamlingen, Juluppropet, som uppmanar regeringen att ge barn och unga rätt till trygghet och framtidstro. Ge alla som beviljas asyl i Sverige rätt till familjeliv och undanröja praktiska hinder mot familjeåterförening.

Juluppropet har väckt debatt. Ska kyrkan göra sådana politiska ställningstaganden och påverka Sveriges migrationspolitik? Ann Heberlein

skrev till exempel "hålll Svenska kyrkan fri från partipolitik". Juluppropet fick inte bara kritik utan också oväntat stort stöd, flera partiledare skrev under och juluppropet tog plats på den politiska dagordningen.

Med drygt 70.000 namnunderskrifter som ska överlämnas till migrationsminister Morgan Johanson, hoppas Svenska kyrkan på att detta bidrar till en humanare flyktingpolitik.

fyrtiotvå MILJONER KRONOR. Så mycket pengar lyckades Svenska kyrkans jukampanj samla in under 2016/2017. Ett stort TACK till alla som varit med och kämpat för att fler barn ska få fylla fem.

Församlingstidningen blir svanenmärkt!

Film om kvinnors drömmar vinner filmpris Regissören Rodja Sekersöz filmdebut, Dröm vidare, vinner Svenska krykans filmpris 2017.

Filmen skildrar relationer, lojaliteter, förutsättningar, drömmar och förväntningar hos en grupp unga kvinnor.

Filmen har biopremiär den 17 mars.

Om du vill vara säker på att minska miljöbelastningen totalt sett, är en Svanenmärkning det bästa sättet.

För att en trycksak ska kunna Svanenmärkas måste hårda krav uppfyllas från skogsbruk genom hela produktionskedjan till tryckeri och avfallshantering.

Vi är stolta att tidningen du håller i din hand uppfyller dessa krav.

boktips - tema kärlek hemligheten Dan Josefsson & Egil Linge - För singlar som tröttnat på att vänta och som vill veta vad de kan göra för att hjälpa framtida kärleksrelationer. Också för den som redan hittat en partner och som vill veta vad som händer i oss när vi försöker gå från förälskelse till en varaktig kärleksrelation.

vi är våra relationer Tor Wennerberg - En bok om anknytning, trauma och dissociation. Människolivet börjar med anknytningen, det starka känslomässiga band som ett barn knyter till de personer som finns i dess närhet. Men vad händer om det som skrämmer barnet är föräldern?

boken om e Ulla Isaksson - Erik Hjalmar Linder och Ulla Isaksson, livskamrater och älskande, drabbades när Eriks demens tog överhanden över deras samhörighet. Vad händer när ens närmaste förändras?

Liksom man själv.

grabben i graven bredvid Katarina Mazetti - Desirée sitter vid sin mans grav, förlägen över sin brist på sorg. På bänken bredvid sitter en vulgär karl helt utan stil. Detta är upptakten till ett mycket speciellt relationsdrama. Två till synes oförenliga personligheter lyckas mötas. Och då slår det gnistor.

5

TEMA KÄRLEK

Vad är kärlek?

gud är kärlek Varje vecka i något sammanhang säger jag de orden; Gud är kärlek. Vid varje vigsel påminner jag brudparen om att deras kärlek inte är avhängig deras egen förmåga att känna kärlek eller vara kärleksfulla, den vilar i och omsluts av Guds kärlek. Gud är själva kärleksenergin i tillvaron. Så vill jag tänka.

Gud är bortom orden och hur vi än gör kommer vi aldrig att kunna fånga vem Gud är. Vi kan tycka att vi vet, eftersom vi har våra teologier, våra teorier, våra texter och tankar. Men nu och då drabbas vi av aningen och insikten att allt vi vet är bara ett litet fragment av det som är Gud. Men ibland när jag leker med ord och bilder om vem Gud är, då tänker jag att Gud är själva kärleken. Själva kärleksenergin.

När det pirrar i kroppen hos en nyförälskad är Gud i själva pirret och i kraften som gör det möjligt att överbrygga våra ensamheter och våga oss på att gå nära en annan människa trots att vi är sårbara och rädda. Ljuset i ögonen hos en mamma som ser på sitt barn är Gud. Livet som liksom exploderar nu på våren – fågelsång och grönska – en jublande glädjesång, är skapelsens egen sång till sin skapare. En slags ömsesidig kärleksbetygelse.

Varje gång som vi ser på varandra med kärlek och ömsinthet har vi ställt oss i den där kärleksenergin som utgör tillvarons grund, som är Gud. Vi lever i en tillvaro och i en värld där kärlekens motsatser har alldeles för stort utrymme. Kvinnor blir slagna av sina män, barn lämnade och sårade av sina föräldrar, par som sårar varandra och gör varandra illa både medvetet och omedvetet. Arbetsgivare som utnyttjar sina medarbetare till det yttersta. Regler och lagar som ibland gör det oändligt svårt för den som är sjuk eller svag att få samhällets stöd. Demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter som ifrågasätts 6

eller bryts ner. Krigsmaskineri som rustar.

Visst ser vi oändligt mycket som talar emot att Gud skulle finnas överallt och vara kärlek.

Men vi behöver hela tiden se saker och ting från flera håll. Vi behöver se att det finns många som hittar en väg ut ur misär och svårigheter. Varje gång det sker är det en berättelse om kärlek och hopp. Att det finns så många människor som är beredda att offra allt de har för att kunna skapa ett gott samhälle, en god familj, en ljus tillvaro för fler än de själva, är berättelser om kärleken från Gud. Brottsoffer som kan förlåta förövaren, berättar om kärleksenergin som är starkare än hatet. Överallt finns också de berättelserna, där kärleken visar sig vara starkare.

Jag tror att kärlek är ett val, en slags livshållning, en möjlig väg att gå för alla.

Det spelar ingen roll hur ditt liv har varit, vad du har fått kämpa med; du kan alltid välja kärleken. Du kan välja att se på dig själv och andra med förlåtande och varma ögon. Du kan välja om du ser det som är bra och fungerar och den andres goda vilja. Du kan välja. För några kostar valet mer ansträngning och ibland behöver man kanske hjälp från en samtalspartner, men jag väljer att tro att kärlek är möjlig för alla. Du kan välja ljuset i den andre och i dig själv.

Och egentligen – vad är alternativet?

Om vi inte väljer kärlek vad väljer vi då?

Jag tror inte att vi kan välja kärlek i en relation och hat eller bitterhet i en annan.

Det är samma flöde. Vi behöver ställa oss i Guds kärleksenergi och se med ömsinthet både på varandra och på oss själva.

Vi får gång på gång försöka, söka och sträva efter att bli det som Gud säger att vi redan är; kärleksfulla människor och Guds avbilder.

ISABELL 9 ÅR - Att man kramas.

Hjärtan och mys.

ELINA 8 ÅR - Min familj och att få fjärilar i magen

NOAH 9 ÅR - När föräldrar pussas.

STELLA 9 ÅR - När man ser någon och blir lite generad och inte vågar prata

EMILIA 8 ÅR - När man bara gapar och inte vågar prata eller så

[tjä:r_le:k

[

synonymer

Förälskelse, svärmeri, romans, amour, tycke, böjelse, betagenhet; erotik, älskog, sinnlighet, passion, lidelse; ömhet, tillgivenhet, vänskap; varmt intresse, håg, lust; betagenhet, tillbedjan, dyrkan; käresta, flamma

kännetecken

Mycket stark, positiv känsla (för ngn) som kännetecknas av ömhet och (ibland) sexuell åtrå samt ofta av andlig gemenskap. källa Nationalencyklopedin

TEXT JOHANNA SCHERP

Hur använder vi ordet kärlek? Det stora problemet med att prata om kärlek i dag, det är att i vår kultur är kärleken som begrepp väldigt urholkat. Vi dras med en allt för romantiserad bild av kärlek. När vi ens talar om kärlek eller får se bilder av kärlek så är det genom musik, tv och film. Och då är det oftast den romantiska kärleken som visas.

I filmens värld så brukar den romantiska kärleken, förälskelsen, alltid drabba människan med storm, utan förvarning och utan logik. Den är helt beroende av känslor, och filmens huvudroller brukar alltid bete sig som slavar under känslan. Det är ju förvisso inte helt fel beskrivet – har man någon gång i sitt liv blivit förälskad, oavsett om känslan blivit besvarad eller inte, så vet man ju vilken stark kraft det kan vara. Och jag menar inte heller att den romantiska känslan är något negativt.

Däremot tror jag att det blir problem om vi låter den romantiska kärleken bli bilden för vad kärlek verkligen är. Att utgå ifrån

den romantiska bilden av kärlek, gör oss mer förvirrade än upplysta om det som rör vår innersta längtan. Vi blir förvirrade därför att kärleken blir något diffust som vi drabbas av, som ligger utanför vår kontroll.

Jag tror att vi behöver en gemensam karta att utgå ifrån, en gemensam bild för kärlek. För om vi har det så blir det också så mycket enklare att förstå vad det är vi saknar och vad det är vi längtar efter. För att hitta rätt på en karta, så behöver vi veta vad det är som är utgångspunkten.

Och utgångspunkten bör vara en gemensam beskrivning av vad som ryms i ordet kärlek.

Det finns en psykolog som heter Erich Fromm, som har gjort en definition av ordet kärlek. Han skriver mycket enkelt så här: ”Kärleken är vad kärleken gör.” Kärleken är vad kärleken gör! Kärlek hör ihop med vilja. Kärleken är vår avsikt och vårt

sätt att handla. Vi är inte tvungna att älska, kärleken är inte något flummigt romantiskt lyckorus, utan kärlek som livshållning är något som vi väljer. Och kärlek hör också helt samman med ord som tillgivenhet, omtanke, erkännande, respekt, engagemang och tillit. Om detta inte finns, så är det inte kärlek! Kärlek är vad kärlek gör!

Vi kristna kan t.ex. inte hävda att Gud är kärlek och i samma andetag säga som pastor Åke Green en gång sa att homosexuella är en cancersvulst på samhällskroppen.

Vi som kristna kan inte bekänna att Gud är kärlek, för att sedan gå hem och kränka och misshandla vår partner. Kärleken är vad kärleken gör. Gör vi inte kärlek är det inte kärlek. Kärlek är helt enkelt en grundhållning, ett sätt att närma sig livet både vårt eget liv och andras liv. Att välja att ha kärlek som grundhållning det är att ha en utgångspunkt på kartan, så att vi kan börja vår vandring mot att bli mer sanna som kärleksfulla människa.

7

TEMA KÄRLEK

ALLA

k e l r ä k r e v ö h be

- Det är sant, vi mår bättre när vi lever i nära relationer. Men låt oss få börja i ensamheten för att hitta vägen till kärleken.

När jag började läsa böcker och artiklar om kärlek inför vårt nummer av himmel och jord återkom ofta uttrycken: ”Alla behöver nära relationer!” Vi kan nog säga att de allra flesta mår bra om vi har någon som vi delar vardag och liv med och som vi upplever att vi står nära. Samtidigt vet vi att ensamhushållen i samhället ökar. Sverige toppar till och med listan i världen på hur många som lever i ensamhushåll. Jag vill skriva om kärlek men måste börja i ensamheten.

Det finns personer som bor och lever själva men som inte upplever sig ensamma. Det finns de som har massor med människor omkring sig och familj och barn men som upplever en ekande ensamhet och isolering. Vi vet att ensamhet har negativa effekter på välbefinnandet på alla sätt, både psykiskt och fysiskt. Att lida brist på social kontakt när man själv vill ha kontakt är alldeles säkert mycket plågsamt. Forskningen kring den sociala situationens betydelse för livstillfredsställelsen över tid är entydig. Studier har exempelvis visat att det finns ett samband mellan hur ensam man känner sig vid en viss tidpunkt och hur lycklig eller olycklig man är tre år senare.

Forskningen på ensamhetens hälsoeffekter talar också sitt tydliga språk. De som lever i nära relationer har den bästa psykiska och fysiska hälsan och de lever längre. Relationer har positiva effekter på blodtrycket, hormonsystemet och immunsystemet.

En omfattande amerikansk studie visade att risken att dö i förtid är 50 procent högre för ensamma än för dem som har ett väl fungerande socialt nätverk.

Social isolering anses vara dubbelt så farligt som 8

fetma, mindre hälsosamt än att inte träna och lika skadligt för hälsan som alkoholism eller att röka 15 cigaretter per dag. Så visst skulle vi kunna säga med emfas; alla behöver kärlek! ensamhetens orsaker Om det nu är så att de allra flesta vill ha kontakt med andra människor, de allra flesta längtar efter nära relationer, hur kommer det sig att det är så svårt att få till en nära relation med vänner eller en partner?

Det finns ett antal ”onda cirklar” som kan vara en del av förklaringen; till exempel att den som upplever ensamhet tenderar att dölja sitt problem för andra, vilket troligen bara förvärrar problemet. Den som känner sig ensam upplever i högre grad tillvaron som hotfull och otrygg, vilket gör att de tenderar att undvika sociala sammanhang. Exempel på andra onda cirklar är att den som känner sig ensam kan stöta bort andra människor genom att bli alltför krävande eller behövande, eller genom att distansera sig från andra, kanske för att skydda sig från ytterligare besvikelser.

Forskningen har också visat att ensamheten påverkar den sociala kognitionen negativt: samtidigt som ensamheten gör oss mer uppmärksamma på sociala signaler som till exempel ansiktsuttryck, tenderar vi att tolka dessa signaler negativt. Man upplever till exempel lättare andra som hotfulla eller avvisande, man litar mindre på andra och man blir mer kritiskt inställd till andra.

När jag beskriver det så kan man tänka att det är svårt eller nästan omöjligt att bryta isolering när man väl har hamnat där. Men nu går vi till hoppet och vägarna till förändring!

från ensamhet till gemenskap När vi föds har vi en hel arsenal av redskap som hjälper oss att överleva och klara oss. Kanske den allra viktigaste är förmågan att skapa nära relationer. Det är helt avgörande för ett litet barn att kunna ha en vuxen person som tar hand om den och skyddar och föder den. Det har varit så sedan skapelsens början och är fortfarande lika avgörande. Idag vet vi mer och mer om denna förmåga.

När en nyfödd är bara några timmar gammal söker den ögonkontakt med andra. Vi har väl alla hållit i små barn och sugits in i barnets blick. Snart kopplas leendet ihop med blicken och vi ler tillbaka för att det är oemotståndligt med ögonkontakten och leendet från ett litet barn.

Vi har ju alla varit det där lilla barnet som suger fast blicken och ler. Redan där lärde vi oss alltså hur man etablerar en relation. Det finns som en biologiskt nedärvd förmåga som vi inte behöver lära oss. Vi kan redan etablera kontakter. Det är sen det blir svårare – hur gör vi för att behålla och utveckla och fördjupa relationer?

1. Undersök dina egna anknytningsmönster Undersök och var nyfiken på vad det är som blir dina svårigheter. Vi brukar ofta tala om att vi har olika anknytningsmönster. Det talas om trygg eller otrygg anknytning.

Det handlar om hur vi knöt an till våra föräldrar under vår uppväxt. Hur våra föräldrar fungerade i förhållande till oss. Om föräldern kunde ge uppmärksamhet och trygghet och anpassa sin omvårdnad till mig som barn.

Eller om föräldern på något sätt eller i perioder fungerat mer bristfälligt. Jag skulle säga att vi är väldigt många som har det så. Vi kan ha en verkligt bra och lycklig uppväxt men ändå utvecklat anknytningsmönster som inte blir adekvata när vi blir vuxna och ska etablera relationer med andra. Vi talar om trygg anknytning eller otrygg anknytning. Den otrygga delas upp i två; otrygg – ambivalent och otrygg – undvikande. Det ser lite olika ut och skapar helt olika svårigheter, men bottnar båda i att föräldrarna inte kunnat möta våra behov adekvat fullt ut när vi var barn.

2. gå ut Du kan inte räkna med att dina nya vänner ska hitta hem till dig utan att du går ut och träffar dem först. Hitta platser där människor möts. Odla nya intressen, vad har du lust till? Vad får du glädje av?

3. Våga pröva på nytt Ge inte upp försöken att etablera vänner eller kärlek bara för att det var svårt tidigare. Försök igen. Det är aldrig för sent! I vår församling går just nu en av våra käraste församlingsbor och lyser för att han har öppnat sig för en ny kvinna. Han fyllde 85 senast. Det är aldrig för sent! Ja visst du kan bli sårad. Ja visst det kan bli tokigt och fel.

Men det kan också bli rätt och gott och ge dig ljus och glädje under lång tid. Vad har du egentligen att förlora?

Nej jag kan förstås inte säga nåt som förändrar dig. Men jag skulle önska att vi i Gnesta blev i ännu högre grad en församling och en kommun där vi bryr oss om varandra och där det är lätt att komma i samspråk med andra i många olika forum. Att få vänner och skapa relationer kan också börja i det oerhört lilla; sök ögonkontakt och le!

9

TEMA KÄRLEK

-Kan vi verkligen rädda något vi ännu inte lärt oss att uppskatta eller till och med älska?

En text om vikten av att komma nära naturen, om hållbar utveckling och om kärleken till vår jord

TEXT ANNA SÁNCHEZ LINDSTRÖM

Jag blev tillfrågad att skriva om kärlek till naturen, till skapelsen. Älskar jag den på vintern? När jag halkar fram på isiga gator och fryser?

Min nya hobby är att spana på nya fåglar vid vårt fågelbord. Innan jag på allvar började mata och verkligen titta på fåglarna tyckte jag att alla småfåglar var ganska lika. Jag visste ju de vanligaste men de flesta var okända och namnlösa för mig. Nu känner jag igen några fler och då tycker jag genast mycket mer om dom.

Så tror jag att det är med kärleken till naturen, att ha en relation till naturen gör att man bryr sig om den.

Kan man älska något som man inte känner?

Att för en kort sekund ha ögonkontakt med två pliriga stjärtmes-ögon ger mig glädje och eftersom jag numera känner arten vet jag också att det gäller att passa på; de gästar bara en kort stund vårt fågelbord för att sen i samlad trupp flyga iväg.

I mitt arbete med att miljödiplomera församlingen ställs jag inför fakta om hur vår planet mår. Jag undrar hur miljöförstöringen har kunnat gå så långt? Jag anar att de har med relationer att göra. Vår relation med vår natur, vår planet. Känner vi inte samhörig-

10

het med naturen, ser vi inte hur vi påverkar den?

Klimatforskare är överens, vi måste ändra vårt beteende. Men för det behövs det kunskap om hur vi ska göra. Lyssna på de som har kunskap, de som i åratal har forskat om klimatförändringarna!

Jag tänker att man inte kan rädda något som man inte själv har en relation till och bryr sig om. Jag tror inte vi kan förändra oss utan att vi känner att vi själva tillhör och är beroende av naturen. Förresten så är det ju vi människor som behöver räddas. Faktum är att vi fortfarande inte kan äta pengar utan är beroende av rena jordar och rent vatten för vår mat.

Jag tror inte det går att skrämma människor till engagemang. Inte heller kan vi göra det av plikt och dåligt samvete. Jag längtar till att vi ändrar vårt beteende för att det känns rätt, av kärlek till skapelsen.

Att vi inte kan göra på ett annat sätt helt enkelt. För att vi älskar naturen och oss själva i den.

I naturen känner många människor en relation till något större. Kalla det andlighet, kontakt med dig själv, med Moder Jord, med djuren och växterna, med skapelsen. Just därför ser jag ändå ljust på framtiden. Vi behöver naturen och vi vet om det.

Innerst inne.

EARTH- HOUR HAPPENING! HUSET

DEN 25 MARS KL 20-21.30 I TINGS

ELDSHOW & LIVEMUSIK välkommen till en kväll med irländsk folkmusik, fotoutställning, mingel och eldshow med cirkusartisten Joel Degerfeldt. ta med dig familj, en vän eller kom solo. tillsammans förenas vi i världens största miljömanifestation när vi mellan 20.30-21.30 släcker ned all elbelysning.

The Swedish Leprechauns

är ett gäng glada musikanter som har förenats i folkmusikens magiska värld. Det sägs att den irländska folkmusiken kommer från mystiska naturväsen. blandning av irländskt men även en och annan sång och svensk melodi. Kom och njut och dansa gärna en svängom. Vår sättning består av banjo, gitarr, fiol och flöjt med inslag av sång och slagverk.

11

12

TEMA KÄRLEK

t s u l h c o d ö n i -

- Jonas och Erika gifte sig förra året på Frustunas Drop in-vigsel. Här berättar Erika om deras bröllopsdag och varför de valde konceptet med drop in.

TEXT Sofia Arman FOTO Patrik Gineman

Erika och Jonas är ett utav brudparen som vigde sig vid Frustunas drop in-vigsel i maj månad förra året.

Det blev en lyckad satsning och hela sju par sa ja till varandra denna vårdag.

Min roll den här dagen var att möta upp brudparen när de anlände till Prästgården och sköta det praktiska kring deras vigsel. Det var ett fantastiskt uppdrag och jag minns hur tagen jag blev av hur atmosfären inne i Prästgården förändrades av alla förälskade par och deras närstående. Att gå på en vigsel kan vara starkt, att bli kärleksbombad med sju vigslar på en och samma dag var mäktigt. Alla paren fnissade av nervositet och de sökte hela tiden varandras blickar och det kändes att de verkligen såg varandra. Det märktes att de var spända på att få ta sig till kyrkan och säga ”ja”. Alla log, alla var glada och för vigselparen och deras gäster var livet en fest.

Jag känner mig ödmjuk inför att jag fick vara med på ett litet hörn på deras stora dag.

Inför årets drop in-vigsel blev jag nyfiken på att kontakta ett utav brudparen för att se hur livet leker nu, hur de känner kring sin vigsel och hur spontant det hela egentligen var.

När jag kliver in genom dörren hemma hos Erika och Jonas möts jag av en kvinna med ett stort leende och som bär lilla Kerstin på tre månader på armen.

Det ligger leksaker i hallen och jag gissar att det

även finns ett större syskon och mycket riktigt träffar jag storasyster Astrid när jag kommer in i vardagsrummet. Erika är mammaledig idag och Jonas är på jobbet. De är båda lärare. Hon berättar att hon från början är från Östersund och att Jonas är från Järna. De flyttade hit 2014 och hade egentligen ingen direkt koppling till Gnesta, i varje fall inte jag, säger Erika och skrattar lite. Vi kommer snabbt in på hur tankarna gick kring beslutet att gifta sig denna majdag i Frustuna kyrka.

- Det var inte så spontant som man först kanske kan tro, vi hade året innan funderat på att åka till Skansen för att gifta oss på deras drop in-vigsel.

Men jag var gravid och det låg inte riktigt i linje med vad som fungerade för oss just då. Så dök det upp, Drop in-vigsel i Frustuna kyrka, och vad kunde vara bättre? Vi ser ju till och med kyrkan från vårt hem.

Det var faktiskt väldigt skönt att slippa göra all planering inför bröllopet, det kändes lite för tufft och övermäktigt. Förmodligen hade det inte blivit av om ett ”vanligt” bröllop hade varit enda alternativet. Det här med drop in passade oss väldigt bra.

Men jag vill ändå poängtera, att bara för att det var detta typ av koncept, så gjorde den spontana sidan inte vigseln mindre viktigt för oss. Ibland tänker jag att folk tror att vi var hel-spontana och bara kastade oss iväg till kyrkan, men så var det ju inte.

Det var lagom spontant, säger Erika och ler.

Reportaget fortsätter på nästa sida 13

nygifta utanför Frustuna kyrka har jonas dottern Astrid på armen och erika med lilla Kerstin i magen.

Hon berättar att de bjöd hem sina närmaste utan att berätta att det vankades bröllop.

- De anade kanske vad som var på gång. Vi hade sagt att de skulle se till att komma i tid och att de gärna fick klä upp sig lite. Det blev en kul överraskning. Vigseln kändes väldigt intim och fin. Sen hade vi en relation till prästen Johanna så vi blev jätteglada när det slumpade sig så att vi fick just henne som vigselpräst. Efteråt hade vi planerat med lite firande hemma hos oss i huset. Det kändes lagom.

Nu ett år senare, med två små barn, hittar ni tiden för varandra?

- Just nu är det svårt emellanåt att hitta den där tiden.

Astrid blir snart tre och Kerstin är tre månader. Men vi försöker passa på när tillfällena ges. Vi försöker göra saker som inte kan gå så tokigt, vi hittar inte på världens största aktiviteter utan försöker hålla oss till det lilla. Det kan vara att bara ta med hela familjen ut på promenad. Sen försöker vi ge varandra möjligheten att ha lite tid på egen hand. Vi har ju båda fritidsintressen

14

på varsitt håll och vi försöker att i alla fall hinna med en glimt av dessa. Jag har två hundar som jag tränar och tävlar med och nu när det är säsong för skidor så gillar Jonas att göra det emellanåt.

Har ni något tips för hur man håller kärleken levande?

- Just nu, med små barn, så ställer vi inte så höga krav på varandra. Vi pratar väldigt mycket och försöker att hjälpas åt. Ett sätt kan vara att vi gör det vi är bra på, jag till exempel, jag avskyr att handla så den biten tar Jonas alltid hand om. Vi kämpar på och hjälps åt. Jag tror att nyckeln är att man inte tänker att allt ska fungera perfekt eller felfritt. Sen gäller det väl att tagga ner lite, vi kom själva på att vi kanske inte behöva renovera varje hörn av huset just nu, utan ta till vara på nuet. Vi tror också att det inte blir fler barn, så då är ju det här sista gången man är hemma. Vi försöker njuta av den tid som är nu.

Något gammalt. Något nytt. Något lånat. Något blått. Vi talar om kyrklig vigselgudstjänst eller bröllop, som vi i vardagslag säger.

Drömmen att få gifta sig i en vacker gammal landsortskyrka är lätt att uppfylla i Gnesta. Här kan man välja mellan: Frustuna kyrka, från 1100-talet, vackert belägen vid Frösjön. Kattnäs kyrka, från 1100-talet, belägen högt över sjön Klemmingen. Torsåkers kyrka, från 1100-talet med Sörmlands äldsta kyrkbänkar. Att få spela på bröllop är en av de finaste och mest glädjefyllda arbetsuppgifter jag har som organist i Svenska kyrkan. Orgeln, kyrkans orkester, har en mycket central funktion när det är gudstjänst och fest i kyrkan. När orgelmusiken börjar ljuda uppstår en alldeles speciell stämning av förväntan. Musiken har alltid spelat en viktig roll i det kyrkliga livet.

Sången och musiken skapar gemenskap människor emellan. Den kyrkliga allsången - psalmsången - är ett tillfälle för släkt och vänner att vara delaktiga i vigselceremonin. Gäster får också vara delaktiga genom att framföra något eget solistiskt.

Man upplever ibland att det är många och lite svåra val när man planerar sitt bröllop. Ett oändligt stort antal bröllopsmagasin, bröllopsmässor och sajter finns att tillgå, vilket kan vara till hjälp eller skapa onödig stress. Man är alltid välkommen att ta kontakt med oss anställda i kyrkan för att få lite vägledning. Det kan också vara så att man vet exakt hur man vill utforma sitt bröllop.

Jag som organist försöker alltid i största möjliga mån tillgodose de musikaliska önskemål som finns. Andra önskemål jag fått har varit omöjliga att uppfylla. En höjdrädd organist som jag, har vägrat att spela keyboard i en luftballong. Svaret på liknande förfrågningar kommer alltid att bli NEJ. Att kasta ringarna från orgelläktaren via en linbana fram till altaret är också något jag har nobbat. Däremot har jag fått låna ut mina egna ringar till ett brudpar som hade glömt sina. Det kan vara bra att veta att det enda som krävs av de som vill gifta sig är att säga JA till rätt person vid rätt tillfälle! Allt annat brukar ordna sig.

TEXT Kerstin Ytterberg, organist Frustuna

Kärleken kommer och kärleken går, ingen kan tyda dess lagar.

Men dej vill jag följa i vinter och vår och alla min levnadsdagar.

Mitt hjärta är ditt, ditt hjärta är mitt och aldrig jag lämnar det åter.

Min lycka är din, din lycka är min och gråten är min när du gråter. i folkviseton av Nils Ferlin

FOTO Joakim Carlström / IKON

ATT SÄGA -JA!

ENKELT MEN STORSLAGET

DET HANDLAR OM

välkommen till

drop in-vigsel

den 27 maj frustuna kyrka kl. 11-15 *drop in-vigsel Går ni i giftastankar men inte gjort slag i saken?

Eller är tanken på ett stort bröllop lite för mycket?

Nu kan ni säga ”ja” till varandra, spontant, enkelt men samtidigt storslaget i Frustuna kyrka denna dag. förnya era vigsellöften Går ni och funderar på att förnya era vigsellöften? Tag chansen att denna dag få manifestera er kärlek för varandra. så här går det till Präst, musiker, vaktmästare m.fl. finns till ert förfogande och ser fram emot att fira dagen med er! Allt ni behöver göra är att dyka upp.

Ni behöver alltså inte anmäla i förväg att ni vill gifta er eller förnya era löften. Om ni kommer själva ordnar vi med bröllopsvittnen. Vi har även smyckat kyrkan med blommor och allt som hör vigseln till.

Efteråt serveras det kaffe och bröllopstårta på glasverandan i Frustuna Prästgård. Det kommer även finnas möjlighet att ta sitt bröllopsfoto.

Vigseln är kostnadsfri. för vigsel - detta behöver ni ordna med •Hindersprövning och giltig ID-handling att ta med till vigseln •En av er behöver vara medlem i Svenska kyrkan •Ring/ringar.

Har du frågor?

Hör av er till församlingsexpeditionen 0158-22100. * Tänk på att göra hindersprövningen hos Skatteverket i god tid.

Om ingen av er är medlem i Svenska kyrkan ‑ kontakta oss!

15

Gunnel Wahlström kommer och berättar om sina resor till Katharinaklostret och om sin bok: Katharinaklostret vid Mose berg i Sinai: en värld av tolerans.

TEMA KÄRLEK

Frustuna kyrka söndagen 30 april. mässa kl. 11.00 föredraget startar kl.12.30.

OM ATT ÄLSKA plats

en

soluppgång i Sinaiöknen i Egypten

- Det finns platser som vi känner kärlek till för att de blivit en del av vårt liv. Dogge Dogelito har berättat om sin kärlek till Alby där han växte upp. Det finns ingen vackrare plats än Alby för honom. Också för mig är det så att det finns platser som kanske objektivt sett inte är så fina, men de är en del av min historia och därför är de vackra. Så finns det platser som blir fula för att de är förenade med svåra minnen.

TEXT ERIC DOMINICUS

Det finns även andra platser vi kan känna längtan till fast vi aldrig varit där. De kan vara omsvärmade av andras intryck och av mytbildning. För mig var länge Katharinaklostret vid Mose berg i Sinaiöknen i Egypten en sådan plats. Allt sedan jag läste om hur Mose möter Gud i den brinnande busken har jag velat åka till det ställe som traditionen pekar ut som plasten för där det skedde. För några år sedan åkte jag dit för att besöka världens äldsta ännu fungerande kloster. Det byggdes under den romerske kejsaren Justinianus på 500-talet och där inne på klosterområdet står en väldig buske – den som brann en gång för över tretusen år sedan berättar en munk. Gud uppenbarade sig för Mose i lågor som slog upp ur en buske. I det samtal som följer mellan Mose och Gud så får Mose veta att Gud är den som är, den som var och som blir. Gud presenterar sig som ”Jag är” och ger Mose uppdraget att leda det israelitiska folket ut ur Egypten där de användes av slavar av Farao. Det här mötet som finns beskrivet i Andra moseboken och där finns också berättelsen om hur 16

Gud ger Mose stentavlorna på berget Sinai. Det kommer pilgrimer och turister från hela världen för att gå upp på berget.

Under min vecka i klostret ser jag dem flera gånger då jag långt innan gryningen tar jag mig från klostrets gästhem in mot kyrkan för att vara med om den tidiga bönen.

En morgon stannar jag till innan jag går in i klostret. Det är kallt och klart. Ovanför glimmar stjärnorna i natten. Längs Mose berg syns skenet från pilgrimernas ficklampor när de är på väg upp för att möta gryningen på toppen. För mig ser det ut som en lysande orm som ringlar sig uppför berget. Pilgrimerna har kommit i bussar från Sharm el Sheik för att känna historiens vingslag och vörda den plats där Gud gjorde sin vilja känd för människan. Jag står en stund och betraktar ”den lysande ormen” innan jag går in i klosterkyrkan och möts av ett kompakt mörker. Det enda som syns är ett svagt ljus från munkarnas läslampa. Deras ansikten skymtar och läpparna rör sig när de sjung-

er ur psaltaren. Men snart så sprider sig gryningsljuset sakta in genom fönstren vid taket och ikonerna blir synliga. Dessa som tillsammans med manu-skripten i biblioteket och den ”brinnande busken” gör klostret känt.

Intill mig i kyrkan står en man i andakt.

Så går han fram till en ikon med den uppståndne Kristus på och blir stående en lång stund. I skenet från ett vaxljus anar jag en förundran hos honom. Han betraktar ikonen och den betraktar honom.

Jag betraktar dem och tänker att det finns någon som betraktar oss alla. Som ser all den längtan som bärs fram och som har burits fram genom seklerna i denna kyrka, men inte bara här utan överallt.

Som är med på alla platser oavsett om de är fula eller vackra. Någon som bor i alla människor och längtar efter oss alla; någon som rymmer all vår längtan. Som liksom Dogge Doggelito säger till oss alla: Det finns ingen vackrare än du!

LIVSVIKTIGT a relationer

TEMA KÄRLEK

vi är vår

välkommen till en föreläsningsserie - våren 2017

- Hur ska vi göra för att hålla samtalet om grundläggande värden igång? Vad är en människa? Hur ska vi leva med varandra? Vad är ett gott liv? Hur tar vi emot främlingen? Hur hanterar vi det främmande i oss själva?

De existentiella, mänskliga och andliga frågorna diskuteras allt för sällan. Jodå absolut i vissa tidningar och artiklar och vid vissa middagsbord. Men ändå alltför sällan. När vi startade församlingens föreläsningsserie ”Livsviktigt” var det för att ha ett samtalsforum för dessa ämnen som är livsviktigt att prata om. Under våren kommer den övergripande rubriken för de tre föreläsningarna att vara: Vi är våra relationer.

och utvecklas i möten med andra människor genom hela livet. Det är underbart på en massa sätt och samtidigt fruktansvärt svårt.

Under våren kommer vi angripa temat med tre föreläsare. Två externa, Bob Hansson och Tor Wennerberg, tillsammans med Lena Fagéus, präst och kyrkoherde i församlingen.

Under våren byter vi lokal och föreläsningarna kommer ske i Tingshuset som ligger centralt i Gnesta.

Att leva tillsammans med andra människor är helt avgörande för oss. Vi formas som personer i relation till föräldrar och familj, vi brottas

Välkomna till en givande föreläsningsserie om kanske det viktigaste i livet, våra relationer!

BOB HANSON

DEN 2 MARS KL 18 I TINGSHUSET ÄR KÄRLEKEN ETT KRIG? Den här föreläsningen, som inkluderar lätta och snabba övningar, påminner oss om att det är närmare till kärleken än vad man kan tro.

En högenergisk timme som inte bara höjer stämningen medan det pågår, utan långt längre än så?

LENA FAGÉUS

DEN 30 MARS KL 18 I TINGSHUSET RELATIONER SOM HÅLLER OCH BÄR Vilka är de viktigaste människorna i ditt liv? Varför är de viktiga? Vad är kännetecknen på de relationer som håller under lång tid? Kvällen kommer att handla om vänskap, om relationen till oss själva och till naturen. Lena är präst, leg psykoterapeut, lärare, handledare och Frustuna församlings kyrkoherde.

TOR WENNERBERG

DEN 27 APRIL KL 18 I TINGSHUSET ATT SE SIG SJÄLV I ANDRA, OM ANKNYTNING OCH MENTALISERING Människolivet börjar med anknytningen, det starka känslomässiga band som ett barn knyter till de personer som finns i dess närhet. I sitt föredrag presenterar Tor Wennerberg, psykolog och författare, viktiga drag i aktuell anknytningsforskning och mentaliseringsteori.

17

PÅSKEN I

PÅSK

Frustuna församling skärtorsdag 13 april Skärtorsdagsmässa kl. 19.00 i Frustuna kyrka.

Leds av Lena Fagéus långfredag 14 april Långfredagsgudstjänst kl. 11.00 i Frustuna kyrka.

Leds av Eric Dominicus.

Solist Yuki Yamashita, sopran.

Korsandakt kl. 15.00 i Frustuna kyrka.

Leds av Eric Dominicus.

Solist Yuki Yamashita, sopran. påsknatten 15 april Påsknattsmässa kl. 23.00 i Frustuna kyrka.

Leds av Lena Fagéus. påskdagen 16 april Mässa kl. 11.00 i Frustuna kyrka.

Leds av Lena Fagéus och Eric Dominicus.

Barnkörer medverkar.

PÅSKEN DÅ?

- handlar den om smärta, död och om den yttersta kärleken?

Långfredag! Bara namnet. Lååångfredag. Kanske är du så gammal att du minns hur det var ”förr”, eller så har du hört äldre människor berätta om hur tung, mörk och svart långfredagen kunde upplevas.

Allt var stängt och nedsläckt. Affärer, restauranger, nöjessalonger och biografer.

Jag menar verkligen allt. Till och med kyrkan med sitt kliniskt rena nedplockade altarbord, med det stängda eller överhängda altarskåpet deltog i detta kollektiva tungsinne. Ingenting som kunde uttrycka glädje förekom. Ingen orgel och inga kyrkklockor. Ända fram till 1969 fanns i Sverige ett förbud mot att nöjesinrättningar höll öppet denna dag. I och med detta präglades dagen av lugn och stillhet. Allmän frid skulle råda och traditionen var att man skulle undvika onödiga aktiviteter och målti18

derna bestod av enkel mat. Hur kul var det att vara barn? Sittande uppklädd i finkläderna utan att få leka. Inte undra på att det blev en lång fredag.

I dag är jag inte säker på att flertalet har koll på att det var så här i många hem för så där en trettio-fyrtio år sedan. Jag är inte ens säker på att alla får in långfredagens händelser i passionsdramat.

Jag växte upp i ett varmt frireligiöst hem med, för den tiden, ganska liberala föräldrar men att det var något speciellt med långfredagen var tydligt. Minnet från mitten på sjuttiotalet då jag själv var i tidiga tonår kommer lätt till mig. Den långfredag som jag hade bestämt att gå på bio med några polare. Mina föräldrar var inte helt nöjda över mina planer men jag kom undan med det utifrån mitt filmval. Jag skulle se ”Ben Hur”. Masto-

dontfilmen med Charlton Heston på klassiska Vinterpalatset på Norra bantorget i Stockholm. Bevekelsegrunden för mina föräldrar var filmens historia där faktiskt Jesus fladdrar förbi i några scener. Många filmer med Jesu som tema har det blivit under åren men jag måste nog erkänna att det är bara ”Ben Hur” jag har sett på en Långfredag.

Jag kan minnas ”Mannen från Nasaret” med Max von Sydow som Jesus.

Scorseses ”Kristi sista frestelse” som väckte stort rabalder i vissa kristna kretsar då Jesus där framställs som för mycket människa. Monty pythons ”Life of Brian” fick också ta mycket stryk då man ansåg filmen hädisk.

Rockoperan ”Jesus Christ Superstar” som senare kom på film blev av vissa också kritiserad för att den slutade med Jesu död och helt lämnade biten med uppståndelsen.

PÅSK När så Mel Gibson regisserar sin ”The passion of Christ” en film med fokus på Jesu sista timmar och med tal på originalspråk, arameiska, händer något helt nytt så väl i filmindustrin som i människors liv. En independentfilm som inget filmbolag egentligen ville ta i visar sig skaka om hela den amerikanska filmindustrin. Filmen spelade in omkring 800 miljoner kronor de första fem dagarna när den gick upp på biograferna i USA askonsdagen 2004 och den kom att dela kristenheten i två läger, minst.

Detta bottnade till stor del i Mel Gibsons förkärlek för smärta, våld och lidande. Filmen visar under ca en halvtimme upp scener där Jesus torteras, misshandlas och mottar de 39 piskrappen vilket blir till en orgie i våld och blod. Vissa delar av kristenheten ville inte fokusera på eller stå bakom bilden av den lidande Jesus utan menade att det gälle att tona ned lidandet och i stället visa på en hoppfullare teologi.

Andra grupperingar menade att detta är precis vad det handlar om. Jesus som offrar sig själv genom smärta och förnedring till din och min upprättelse och förlåtelse för att vi ska kunna försonas med Gud. Oavsett detta berörde filmen många människor. Från USA rapporteras det att eftersökta brottslingar anmält sig till polisen efter att ha sett filmen och minst två människor fick hjärtattack och avled under visning.

Har man nu sett fler filmer av eller med Mel Gibson så är det, som tidigare nämnts, inte svårt att se hans fäbless för smärta. Många av hans filmkaraktärer visar ofta upp prov på att utstå lidande och förnedring och många scener skildrar närgånget när den tillfogas.

Vad detta säger om Gibson lämnar jag till Freud och vad jag vill ha sagt med detta filmprat så här långt är det kanske dags att förklara.

Den kristna kyrkans högtider känner de flesta till. I alla fall jul och påsk.

Vad som firas dessa helger tror jag än så länge de flesta vet, men jag är inte säker på att alla har full koll på kronologin och händelserna i passionsdramat under påskdagarna och kyrkans tolkning av detta. Julens budskap om Jesu födelse, om herdar, stjärnor och vise män känns ju i relation till påsken

ganska lättsmält även om det kan vara lite kinkigt, det här med Marias jungfrudom. Det blir lätt sockersött, historier om bäbisar.

Det blir lite tuffare i påskens berättelse när Jesus till en början rider in i Jerusalem och hyllas som en kung och med folkets förhoppningar om honom som befriare från den romerska ockupationsmakten. Hur han dessa dagar börjar förstå vart åt det lutar och tar farväl genom att instifta nattvarden vid den sista måltiden med sina lärjungar.

Så kommer den ångesttyngda torsdagsnatten i Getsemane trädgård där han i rädsla och skräck ber till Gud om att slippa dö. Där och då har han tydligen fattat vad som väntar honom.

Så kommer Judaskyssen som förråder Jesus och han blir arresterad av vakterna. Efter detta så går det bara utför.

Det blir fredag. Förhör av det religiösa ledarskapet, misshandlad av romerska fängelsevakter, återigen förhörd och förnedrad, nu av kung Herodes. Ännu mer stryk och så den sista ”rättegången” med Roms utsände, Pontius Pilatus. I förhören finner inte Pilatus några skäl att döma Jesus men av rädsla för oroligheter under den pågående högtiden tillmötesgår han den judiska eliten och den skränande pöbeln. Han låter prygla Jesus på gränsen till döds och skickar honom till Golgata, avrättningsplatsen, för att korsfästas.

Här slutar många filmer och gestaltningar av berättelsen men i Bibeln fortsätter historien med det som egentligen är det intressanta, uppståndelsen. Här framträder liksom vägskälet för hela prylen. Dom som tror och som kan tänka sig att livet är större och att allt som är sant inte alltid måste kunna vetenskapligt bevisas. Och så

dom som inte, för allt smör i Småland, kan tänka sig tro på något som inte kan mätas och vägas.

Om vi nu vågar tro att Jesus uppstod så är ju det lite speciellt bara det, då är det inte orimligt att han är Guds son. Om Bibeln sedan säger att Gud är kärlek så måste det ju vara den yttersta kärleken som Jesus manifesterar genom sitt lidande, död och uppståndelse. Tänk sedan att denna kärlek är riktad emot och omsluter dig och mig.

Coolt!

Vår kristna tro säger att vi genom Jesu död och uppståndelse är förlåtna en gång för alla, för allt ont vi gjort, vi gör och kommer att göra så att vi upprättade och med stolta nackar kan leva våra liv i ljuset av den största kärleken.

Det är den tron som förenar kyrkan och människor genom historien och som vi idag om vi vill och törs får vara en del av.

En poppis idè under inkvisitionens dagar och inom katolska kyrkan var att vi blir renade genom smärta och lidande.

Ungefär: ”Nu tar vi tagelskjortan på och späker oss lite så blir vi förlåtna och mer älskad av Gud… Mel Gibson är ju katolik så där kanske en del av svaret till hans relation till smärta och lidande går att finna. Personligen har jag svårt att få ihop bilden av en kärleksfull Gud som kräver offer och lidande, och apropå lidande: Om du och jag nu tycker att långfredagen känns lång, tung och besvärlig så e ju det bara en droppe i havet mot vad Jesus måste ha tyckt den där fredan….

Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner. ( Joh 15:13) TEXT MICKE SANDIN 19

Fr us

tun

a fö men rsaml ing ing och vill kän vara ner en sig plat beh s dä övd r m och an sed upp d leve

r

VILL DU BLI MEDLEM I SVENSKA KYRKAN? Om du önskar bli medlem i Svenska kyrkan så fyller du i talongen och skickar den till: Fustuna församling, Frustuna Prästgård, 646 91 Gnesta.

SKICKA MIG EN BLANKETT OM INTRÄDE I SVENSKA KYRKAN Namn Adress Personnummer 20

foton Patrik Gineman, Sofia Arman, Alex Martin / IKON

Fr per ustun son a fö er o rsa ch s mli am ng v häl ill let var utm a en ana or s til gani l go sati d et on d ik/g är oda ens han kild dlin a gar .

Fr ustu n per a för son sam ligt lin och g vi and ll va ligt ra e mog n pl nan ats de för

MEDLEM

PÅ GÅNG

vårens musikprogram Låt oss ta dig med till musikens magiska värld av toner, klanger och ord.

Här hittar du musikens vårprogram och information om tid och plats.

Man trivs där man behövs

LÖRDAGSMUSIK

En tolkning av kyrka är Gemenskap. En plats för gemenskap med Gud och med människor. En plats för ung och gammal och för glädje och sorg. Den är ett forum för en livslång relation där hela livet omfattas med plats för allt vad det innebär att vara människa.

den 25 februari kl 17.00 i frustuna kyrka Vackert och eftertänksamt för flöjt och piano.

Sonat i h-moll av J S Bach, Pastoralsvit av Gunnar de Frummiere.

Musik av Madrigal av Ph Gaubert.

Musik av Ian Clark.

Michael Neumann, flöjt, Klaus-Henning Schütt, piano

Att bygga församling är en uppgift för alla. Inte bara för anställda och förtroendevalda. Alla som vill vara med i detta bygge är välkomna, medlem eller inte. Tillsammans finns det inga gränser för vad vi kan göra. Ofta vill vi göra mer än vad vi faktiskt klarar av för att vi är för få.

den 25 mars kl 17.00 i frustuna kyrka Jazz, Evergreen, Psalmer och Folkvisor.

Klas Jervfors, trombon och trumpet.

Klaus-Henning Schütt, piano och orgel. den 8 april kl 17.00 i frustuna kyrka Flow my tears.

Passionsmusik av bland annat Bach, Dowland. För sopran, blockflöjt och orgel/piano. Christina Knochenhauer och Klaus-Henning Schütt. den 22 april kl 17.00 i frustuna kyrka Festlig musik för trumpet och orgel.

Anders Kästel, trumpet. KlausHenning Schütt, orgel och piano. den 6 maj Våren i musiken.

Vivaldi, Arvo Pärt, Spiegel im Spigel, Folkmusik.Johanna Dahl, cello, KlausHenning Schütt, orgel och piano.

VÅRKONSERTER den 14 maj 17.00 i Frustuna kyrka "Sound of Music" Församlingens barnkörer sjunger Fruktsallad av Gullan Bornemark och sånger ur Sound of Music tillsammans med solisterna Karin Frölen och Johan Rudebeck.

Kerstin Ytterberg, piano den 28 maj kl. 17.00 i Frustuna kyrka.

Frustunakörens vårkonsert.

Under ledning av Klaus-Henning Schütt. den 11 juni kl. 17.00 i Frustuna kyrka. ”Ute blåser sommarvind”.

Församlingens ungdomskör sjunger tillsammans med ungdomar från Salems församling.

Därför behöver vi DIG! Du som längtar efter en meningsfull uppgift. Du som söker ett sammanhang. Du som har tid över för att göra något för någon annan.

Just dig söker vi för att vara med att bygga Frustuna församling.

Just nu söker vi särskilt dig som trivs med ungdomar och har någon pedagogisk fallenhet eller erfarenhet och som vill hjälpa till med läxläsning på Gnesta ungdomsboende för ensamkommande flyktingbarn. Uppdraget innebär att du ett par timmar i veckan finns tillgänglig på boendet för att skapa relationer och vara behjälplig med skolarbetet.

Vill du vara med?

Kontakta Micke Sandin, diakon 076-104 65 12 micke.sandin@svenskakyrkan.se

21

engageradDEL I En artikelserie om hur man på olika sätt kan engagera sig i det arbete som Svenska kyrkan gör i Sverige och världen.

Och hur man kan engagera sig i Frustuna församling.. I denna del får du läsa om politik och hur församlinegn styrs. I nästa nummer får du veta mer om hur man kan engagera sig utan att vara politiskt bunden. Och i tredje och sista delen pratar vi kyrkoval 2017.

FÖRTROENDEVALD Det finns många sätt att påverka och delta i Frustuna församling.

Du kan delta politiskt, du kan vara ideell, du kan vara deltagare i någon av våra verksamheter eller bara delta i gudstjänstlivet eller lyssna till en inspirerande föreläsning eller konsert. Men på alla sätt påverkar du församlingens liv här i Gnesta.

I några tidningsnummer framöver berättar vi om hur du kan vara med att forma och påverka Frustuna församling.

Det är lätt att ha åsikter om vad kyrkan borde och inte borde göra – vilka verksamheter vi ska ha och hur engagemanget för olika utsatta grupper ska se ut. Vilka ställningstaganden ska kyrkan göra och vad ska kyrkan satsa på? Som förtroendevald har du en stor möjlighet att påverka hur kyrkoavgiften ska användas. Vill du aktivt föra fram Svenska kyrkans värderingar, värna det goda i samhället är vägen som förtroendevald en möjlighet till stor påverkan.

Svenska kyrkan är en demokratisk organisation. Det betyder att alla som är medlemmar i kyrkan också har möjlighet att påverka sin församling genom val. Du som har fyllt 16 år har rösträtt, och den som fyllt 18 år har rätt att ställa upp till val. Du måste bo i församlingen och vara medlem. Det är extra in-

Pssssst!

tressant just i år om du vill engagera dig politiskt. Den 17 september 2017 är det kyrkoval, då väljs man för en period om 4 år.

Kyrkofullmäktige bestämmer ramarna för verksamheten i församlingen/pastoratet. För varje församling finns en styrelse och en ledning. Som församlingens styrelse finns ett kyrkoråd. Kyrkoherden har ansvar för ledning och samordning av verksamheten. Kyrkoherden är ledamot i kyrkorådet.

SÅ HÄR STYRS Frustuna församling Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka. Det innebär att du som medlem kan vara med och demokratiskt påverka beslut i kyrkan, både på lokal och nationell nivå. Antingen genom att engagera dig eller genom att rösta i kyrkovalet. Eller båda!

KF

I Frustuna församling finns idag två nomineringslistor, det är Socialdemokraterna och Kyrklig samverkan.

Vill du engagera dig som förtroendevald kan du anmäla dig som intresserad till någon av ordförandena i de befintliga nomineringsgrupperna, eller registrera en ny nomineringsgrupp.

KR

AU Socialdemokratiska gruppen Ordförande Ulf Bergner tel. 070 236 09 05 Kyrklig Samverkan Ordförande Kurt Cedergren tel. 070 886 13 98

Vi söker engagerade! Att bygga församling är en uppgift för alla. Inte bara för anställda och förtroendevalda. Alla som vill vara med i detta bygge är välkomna, medlem eller inte. Läs mer på s.21...

22

ik

polit

BU

KF - Kyrkofullmäktige Består av 19 ledamöter och är församlingens högst beslutande organ. Väljs för fyra år i direktval (nästa val september 2017).

KR - Kyrkoråd Församlingens styrelse, ansvarar för att församlingen utför den grundläggande uppgiften. Utses av kyrkofullmäktige, kyrkoherden är ledamot.

AU - Arbetsutskott BU - Begravningsutskott Dessa utskott är arbetsgrupper som i sin tur rapporterar till kyrkorådet.

KORSORD FOTO Patrik Gineman

84 84

DONATIONEN

I KOLA

INTE ALLS BRA

EFTERTRYCK

I KÖLVATTNET

AVSLUTAR KURS

FALLER

TAR DEN SOM VÅGAR

HORST

BÄRA FRUKT VILL MEDLARE PARABOL BOTEN BADPLATS

ARVSANLAG

CENTRUM LUDOLPHS TAL SLANK IVÄG

RIKTNINGEN

KURAGE

GENRE RUNT DÄR LIGGER SHIRAz

UPPFYLLD GÖR SJÄLEN GOTT

SLASK I MORGON

SÄLG TEMPO GER INTE VIKA

FÖRPACKNING

MATSEDEL DATA OCH TELEKOM

TVINNA

VILL MYCKET HA SMAK

HÖRS SES FRÅN BISTER MISSNÖJD

GULDHALT SÄNGLINNET

PLATS FÖR LJUSPUNKTEN

STENGODS EGNAHEM

I SVENSKA AKADEMIEN

PUDEL

ARVODE

MARGINAL

GENLJUDA

BAKOM ÖRAT

KAN MAN STÅ PÅ LIGGER RYSSLAND I

KAN VARA ETT VÅGSPEL

INGEN GLÖMD

JOB 20:8 SOM EN .... FLYR HAN

SA RÄVEN

KLINGADE

BOULEVARD

FÖRSÖK

KYRKLIG

UTKAST

FRÅNSLAGEN

RYMDVARELSE

Skriv meningen du får fram i de rosa fälten på ett vykort och skicka till Frustuna församling, Frustuna Prästgård, 646 91 Gnesta eller per mail till frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se Märk vykortet eller mailet med ”korsord”.

Glöm inte att uppge ditt namn, adress och vilken bok du önksar vinna.

Två stycken vinnare dras av Mellan Himmel & Jords redaktion och presenteras i nästa nummer. Varmt lycka till!

VATTENDRAGET SÖDERLUND GOLVSKYDD

FÖRSKOLA

EFTER AVMÄTT BRÖLLOP

vinn valfri bok från boktipset på s.5

OVÄDER

FÖSER BORT

FÅGELLÄTE

VASSSTRÅ

JÄMNAR TILL

SVÄVANDE

BOGSERA

URVUXNA

....

SES NYKÄRA ROMERSKA BÅGAR

HANDTAG

HAR FÅTT NOG OMEDELBART

LUK 1:13 DIN BÖN HAR BLIVIT

SALO EN FRÅGA OM TID

PÅMINNER MYCKET OM

BARMHÄRTIGHET

SLÖ

SKRÖNA BLIR KVAR

Vinnare...

Grattis, ni kommer få er vinst på brevlådan inom kort.

HÄLSNINGAR

Redaktionen

T

ROVFÅGEL HAR VARIT GIFT

INNERLIGHET

V

Ä

I S

HADE PANDORA ANFÖRANDE FRUSTUNA HAR EN TOTAL FRÅN 1100-TALET

T

...av förra numrets korsord är:

Curt Larsson Gudrun Segerhjelm

KONFLIKT

A

510

BILD: PIXABAY.COM

VÄL SAMMANHÅLLEN

HÖRS PRATKVARN

JUDAS

I

TASSADE

S

M Ö

G

GLED

K

A

N

A

S

A

L

A

R

KLASSRUM VÄDERBILD

R

A

D

A

PREPOSITION

I

GNAGARE

E ÄRLIG

RUNT

S

O M T

SKREV AVH.C. BRYTER ANDERSEN H.F 16 20

UTMÄRKER

KAN BEDRA

B

VÄDJADE PARKERINGSHUS FÖR BÄTTRE GREPP

I

U

D

E

I SKALA

FÖRSPILLA

R

INSAMLING

G

E

E

VÄGER TUNGT

RÖR

FJÄRDEDEL

K

UTEPLATSEN

R M

E

E

V

A

N

N

A

N

GORE I VÅRA GENER

A

L

K

MOLL I BACKE

T

O

N

A

R

T

A

L

LUK 10:41 OROAR SIG FÖR MYCKET

M A

R

T

A

VISAR VÄGEN

I

T

V

VILL DEN SOM HAR AKROFOBI

N

N

E

E

N STRECK I RÄKNINGEN

VÄNDER SER SIG EXTRO- MAN PÅ VERT

O

P

F

U

N

T

D

I

T

T

EN KRAFT

SKAVANK

HAR PLAN

E

L

F

E

L

ENVISA

Å

S

N

O

R

S

T

A

H

D TILLHÖR DIG

L

A

A

R

KNAPP PÅ TANGENTBORD

D

POLEMIK

A

R

A

BYGGA LUFTSLOTT

D

R

Ö M M A

L

L

E

K

T

SKIVA

R

T

DÄR FINNS FÖDELSEKYRKAN PASSERA

B

E

T

L

E

D

SES PÅ HÄST DEL AV FÖRLOPP

M A

N

KAN INTE SPÄDBARN

P

R

B

B

DRA UPP TEMPOT

U

Ö

D

K

O

N

A

J

GODKÄND FÖRR

ORGAN

DIVIDERAT MED SAKNAR MAMMA

KÖTT OCH POTATIS

NUMMER 10 PROVINSIELLA

TÄNK PÅ GE FÖRSLAG VILODAGEN... SKULDEN

D

G

Ö

YTMÅTT

STRAN- BLÅMÄRKE DADE PÅ ANNANARARAT DAGSFÄRG

K

I DIKET

S

K

A

D

A

AVVIKANDE

O

L

I

K

M

BINDA INGEN ARBETSMYRA DJURMAT

HAR FINANSIERATS

E

B

SES MED MANDEL

H

E

M

A

T

A

G

A

S

MOR TILL ISMAEL

Ö

R

SPELA

T

U

B

HAR BERG

F

O

T

PÅ MOMANGEN

L

S

A

G

O

R

BLI KVAR

F

A

S

T

N

A

MANKE

H

A

L

S

S

K

E

N

E

T

FRAMFÖRDE

S

A

HAR AVVISATS

U

T

K

Ö

R

D

A

23

FOTO Magnus Aronson / IKON

Sms:a KO till 72 905 & ge 100 kr

Tanzania ng. En ko kolgång ten.

anjen.

– för allas rätt till mat Kan en ko allas förändrarätt liv? Genom ko-mat och kalvprojektet i Tanzania – för till

Sms:a KO till 72 905 Sms:a KO &till ge 72 100905 kr & ge 100 kr

får familjer som lever i fattigdom en möjlighet till förändring. En ko Kanmjölk, en kovilket förändra Genom ko-stärkt och kalvprojektet i Tanzania ger leder liv? till en inkomst, självkänsla, skolgång får familjer som lever iOch fattigdom en möjlighet förändring. En ko och nya investeringar. det är bara en del avtillko-effekten. ger mjölk, vilket leder till en mätt inkomst, stärkt självkänsla, skolgång Förändringen börjar med mage. och nya investeringar. Och det är bara en del av ko-effekten.

Förändringen börjar medpå ensvenskakyrkan.se/fastekampanjen. mätt mage.

Läs mer om ko-effekten Läs mer om ko-effekten på svenskakyrkan.se/fastekampanjen.

SMS:a KO till 72 905 och ge 100 kr Swisha valfritt belopp till 9001223 SMS:a KO PG till90 7201905 100 kr 22-3och BGge 900-1223 Swisha valfritt belopp till 9001223 PG 90 01 22-3

24

BG 900-1223

ta Näs mer num ute 5 26/