Mellan Himmel & Jord #1 2018

MELLAN

HIMMEL OCH JORD

I FRUSTUNA FÖRSAMLING

A TEsM toria

hi

ALLT OM

drop in-vigseln DEN 5 MAJ I FRUSTUNA KYRKA

Pojken under syrénbusken KOLERAKYRKOGÅRDEN Vem var Prosten Persson?

1

#1

6

INNEHÅLL TEMA HISTORIA

3 ledare Vad bär du för berättelser?

4 aktuellt 6 drop in-vigsel Säg ja till varandra den 5 maj

DROP IN-VIGSEL ENKELT, men storslaget. Säg ja till varandra den 5 maj i Frustuna kyrka.

8 historiska nedslag Berättelser om människor och deras liv

17

9 frustuna - prosten & prostinnan Vem var Prosten Persson och hans fru?

10 frustuna - ebba von eckerman & caroline morsin Två kulturgravar berättar historien om deras liv

20

11 runstenar vid frustuna och kattnäs kyrka 12 kalendarium 14 torsåker - der bliva ödets gåtor lösta Om kolerakyrkogården i Torsåker 15 kattnäs - sven och syrénbusken Till minne av lilla Sven

EARTH HOUR

16 medlem

VAR EN DEL AV MANIFESTATIONEN 24 MARS

17 earth hour Inbjudan att delta i världens största miljömanifestation 18 bäras av historia Vad kan bibelberättelserna berätta för oss idag?

19 gravskick i förändring En historisk överblick 20 ny kyrkohandbok 21 påsken - då firas livets seger 22 plötsligt händer det Att välja att inte vara tyst när orättvisor sker 23 korsord Tävla och vinn!

18

livsviktigt allt om vårens föreläsare på s.5

MELLAN HIMMEL OCH JORD i Frustuna församling

2

E-post frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se Hemsida www.svenskakyrkan.se/frustuna Redaktionsråd Lena Fagéus, Ulrika Rix, Elsy Svensson, Sofia Arman Ansvarig utgivare Lena Fagéus Redaktör & formgivare Sofia Arman Tryck Östertälje tryckeri AB På omslagsfotot Frustuna kyrka Foto Angelica Windolf

19

kontakt ADRESS Frustuna Församling Frustuna Prästgård 646 91 GNESTA TELEFON (växel) 0158-22100

E-POST frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se HEMSIDA www.svenskakyrkan.se/frustuna FACEBOOK https://www.facebook.com/frustunaforsamling KYRKOHERDE Lena Fagéus / 070-288 48 58 PRÄST Eric Dominicus / 070-288 77 84 Johanna Scherp (fr.om april) DIAKON Micke Sandin / 076-104 65 12 BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Ida Fransson / 070-297 64 15 Johanna Scherp (föräldraledig) Térèse Wallin Lotta Aggeborn Maria Söderström MUSIK Klaus-Henning Schütt Lotta Aggeborn BOKNING/KANSLI Elsy Svensson 0158-22100 frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se KANSLICHEF Ulrika Rix EKONOMI Per Sandberg INFORMATION Sofia Arman VÄRDINNA Ing-Marie Andersson VAKTMÄSTERI & TRÄDGÅRD Anders Boberg Klas Eriksson Anna Sánchez Lindström

Vad bär du för berättelse?

Vilken berättelse bär dig?

Vi har alla en livsberättelse, var vi föddes, hur vår uppväxt såg ut, vilka som fanns i vår familj och släkt. Den yttre miljön vad gällde hus och omgivning. Den inre miljön som handlar om hur vi var med varandra. Vad talade man om, vad höll man tyst om?

Ganska ofta när jag möter personer i grupper eller i enskilda samtal ber jag dem göra en livslinje och beskriva avgörande händelser.

Det kan vara väldigt starkt och viktigt att få en bild för hur det.

Men jag är ju också verkligen starkt präglad av det som hände innan jag ens fanns till.

Ibland är det viktigt att ta reda på vad som präglade mina föräldrar och deras miljö. Det gör att jag kan förstå mer om mig själv idag.

I detta nummer av Mellan Himmel och Jord ägnar vi oss åt historien. Berättelser om människor som levt i Frustuna församling och präglat bygden. Vi skriver om att leva i brytningen mellan det som har varit och det som ska komma.

Det finns ett stort värde i att förstå hur våra egna liv idag vävs samman med historien.

Hur påverkar det oss idag att Prosten Persson byggde församling i mer än tre decennier?

Men vi behöver också vända ansiktet mot framtiden och ställa frågan: Hur kommer våra liv idag att påverka de som kommer efter oss?

Våra enskilda livsberättelser vävs samman med historien. Men de vävs också samman med berättelsen om Guds stora berättelse om människan och livet och världen.

VILL DU KOMMA I KONTAKT MED VÅRA KYRKOPOLITIKER? Ordförande Kyrkofullmäktige Siw Andersson 070-425 32 95 Ordförande Kyrkoråd Ulf Bergner 070-236 09 05 Ordförande Begravningsutskott Kurt Cedergren 070-886 13 98

Lena Fagéus Kyrkoherde

Tidningen kommer i brevlådan hos alla er som bor i Frustuna församling. Bor du utanför men ändå önskar att få hem tidningen? Hör av dig till oss så kan vi skicka dig ett exemplar.

FÖLJ OSS! Frustuna församling finns på Facebook. www.facebook.com/frustunaforsamling

FÖLJ OSS!

@svenskakyrkan_gnesta

3

AKTUELLT

KYRKAN

boktips

Kyrkan ska vara lätttillgänglig. Med bara några knapptryck kan du nu hitta just din kyrka i din mobil.

Tankar för dagen: Manual för ett snällare liv Bob Hansson Ibland kan det vara bra att börja dagen med att läsa nyheterna om allt dåligt som hänt igår. Ibland kan det vara bra att börja dagen i en helt annan ände.

finns nu även i din mobil

LADDA NER APPEN KYRKGUIDEN

Varför skrattar vuxna ca 26.6 ggr mindre än barn?

Varför säger vi ordet marginalränta oftare än ordet oj? Varför är utbrändhet den vanligaste sjukdomen i världens friskaste land? Varför är kärleken ingen lek? Varför är föraktet mot svaghet så vanligt att vi ofta knappt märker det?

saknar du kontanter till kollekten i kyrkan?

Ingen fara. Nu kan du swischa din kollekt! Se anslagen i kyrkan för mer information om hur du swishar din kollekt.

foto: magnus aronson/ikon

Med Kyrkguiden kan du hitta den kyrka som är närmast dig, oavsett var i landet du befinner dig. Du kan också söka efter en specifik platstyp, platsegenskap eller verksamhetstyp (Kapell, vägkyrkor, familjegudstjänst). När du hittat kyrkan eller platsen i appen kan du lätt klicka dig vidare för att läsa mer om både själva kyrkan/platsen och församlingen. Lycka till!

Den här boken behöver inte läsas från pärm till pärm. En text om dagen kan räcka, några minuter som kan putta alla andra minuter åt ett håll de förtjänar.

Det är en bok som tror att varje dag kan vara en dag för förändring.

Kanske är det därför evolutionen uppfann boken.

För att vi ska kunna lägga in andra ord än de som säljer lösnummer i vår filmjölk. /Bob Hansson KÄLLA: ordfront.se

Psssst!

Du kan vinna Bob Ha nssons genom att lösa korsorde nya bok t på s. 23

När det fruktansvärda inträffar.

När katastrofen är ett faktum.

Ge människor kraft att bli starkare tillsammans!

SMS:a LIV till 72 905 och ge 100 kr eller swisha till 9001223 svenskakyrkan.se/fastekampanjen

40 miljoner

Insamlingsresultatet i julkampanjen 2017/2018 kommer att landa på drygt 40 miljoner kronor. Ett alldeles utmärkt resultat. Tack till er som har bidragit.

sjung 21-22 APRIL folk & gospelhelg

Vi tar under en helg avstamp i sångglädje, nyfikenhet och musikalitet. Vi använder de båda genrerna gospel och folksång sida vid sida. läs mer på hemsidan

www.svenskakyrkan.se/frustuna

4

AKTUELLT

LIVSVIKTIGT Hjältar och förebilder VÅRENS FÖRELÄSNINGSSERIE

Vilka förebilder har du? Vilka är dina hjältar som du beundrar och vill efterlikna? Hur påverkas vi av vem vi väljer att ha som förebild?

TOMAS KAZEN

20 mars kl 18 30 i Tingshuset "VAD SKULLE JESUS HA GJORT?" Tomas Kazen, professor i bibelvetenskap talar om Jesus som förebild.

GNESTAS VARDAGSHJÄLTE 17 april kl 18 30 i Tingshuset Vem är din lokala hjälte och förebild?

Presentation av resultatet av Gnestas egen hjälte.

SANNA EHDIN 29 maj kl 18 30 i Tingshuset "EN VÄG MOT VISHET OCH ENKELHET" Sanna Ehdin, fil.dr, immunologi, forskare och författare inom området hälsa. Sanna talar om hur hennes väg har gått från en svår uppväxt till att kunna visa på vägar till hälsa för hela människan.

Att kunna använda utmaningar till att växa, och vända motgångar till medgång. Sanna delar hur hon blev Den Självläkande Människan.

FRI ENTRÉ 5

Säg till om jag stör, sa han när han steg in, så går jag med detsamma.

Du inte bara stör, svarade jag, du rubbar hela min existens.

Välkommen -Eeva Kilpi

FOTON FRÅN FÖRRA ÅRETS DROP-IN VIGSEL I FRUSTUNA KYRKA FOTO ANGELICA WINDOLF

6

ENKELT MEN STORSLAGET drop in-vigsel

*drop in-vigsel Går ni i giftastankar men inte gjort slag i saken?

Eller är tanken på ett stort bröllop lite för mycket?

Nu kan ni säga ”ja” till varandra, spontant, enkelt men samtidigt storslaget i Frustuna kyrka denna dag. förnya era vigsellöften Går ni och funderar på att förnya era vigsellöften? Tag chansen att denna dag få manifestera er kärlek för varandra. så här går det till Anmälan för er vigsel sker i Frustuna Prästgård kl. 09-10. Ring eller besök oss under denna tid. Vid er anmälan får ni en vigseltid mellan kl. 11.00-15.00.

Präst, musiker, vaktmästare m.fl. finns till ert förfogande och ser fram emot att fira dagen med er! Om ni kommer ensamma ordnar vi med bröllopsvittnen. Vi har även smyckat kyrkan med blommor och allt som hör vigseln till. Efteråt serveras det kaffe och bröllopstårta på glasverandan i Frustuna Prästgård. Det kommer även finnas möjlighet att ta sitt bröllopsfoto. Vigseln är kostnadsfri. för vigsel - detta behöver ni ordna med •Hindersprövning och giltig ID-handling att ta med till vigseln •En av er behöver vara medlem i Svenska kyrkan •Ring/ringar.

Har du frågor?

Fantastiska bröllopstårtor serveras på Prästgårdens glasveranda efter er vigsel

Hör av er till församlingsexpeditionen 0158-22100.

FOTO ANGELICA WINDOLF

* Tänk på att göra hindersprövningen hos Skatteverket i god tid.

Om ingen av er är medlem i Svenska kyrkan ‑ kontakta oss!

den 5 maj frustuna kyrka

7

FRUSTUNA

Historiska nedslag

berättelserna från frustuna du inte vill missa

Vi vill bjuda på en kort vandring på våra kyrkogårdar. Nej, inte för att titta på vackra gravstenar eller fina planteringar eller berätta om minneslundar och askgravlundar. Nej, inte så. Vi vill berätta några berättelser om personer som vilar här.

Ibland går det oss förbi, ett namn, några årtal och vi kan inte längre historien om dem. Men vi skulle vilja stanna till vid några och berätta berättelsen.

Historien är alltid historien om människor och deras liv och livsvillkor. När vi lär oss något om hur det har varit, lär vi oss också något om vår egen tid.

8

Frustuna kyrka

Prosten & Prostinnan son är ett komplicerat uppdrag upptäcker jag när jag dyker ner i allt material som finns bevarat från hans tid här i församlingen. Alla dessa fotoalbum, brev och berättelser som finns sparade.

Under mina år som anställd här i församlingen har jag också självfallet hört berättats en del om denna legendar.

Han var kyrkoherde under både första och andra världskriget, och var också här under den tid som Frustuna kyrkas yttre och inre fick stora förändringar.

Takets ytskikt som byttes till koppar och den gotiska inredningen med det målade korfönstret fick ge plats till den ny-gamla inredningen vi idag har kvar i Frustuna kyrka.

Men det som påverkar mig mest är kanske den tidningsartikel jag hittat i tidningen IDUN från den 9 November 1935. I denna rikstidning har man givit Prosten och prostinnan Persson ett helt uppslag i samband med Carl Perssons 60 års dag.

Han beskrivs som ”Ungdomens präst i Frustuna”, och en man med en ”sällsam förmåga att vinna unga hjärtan”.

Han har konfirmander i Gnesta från sin första grupp 1914 till 1946 då den sista gruppen har lite hjälp av två andra pastorer. Man berättar i artikeln att i Stockholmstidningar då och då annonseras F.B Jakobs kyrka söndag kl.11 En liten enkel radannons i diversespalten kallade då alla F.B = Frustuna Barnen, att träffas till

set

gs n i erss riT ons po e g n ä rträtt h

hu

nP

te

Att försöka berätta om Prosten Pers-

tågvagn som gjorts om till gästhus och flyttats upp till prästgården.

Både Prostinnan och Prosten ska ha tyckt om att köra bil, någon nämner Prosten som något av en fartdåre, och jag hittar också kvitton på bilinköp i församlingens samlingar.

s Pro

Prosten Persson var han mest känd som. En principfast prost med stort hjärta och engagemang som hade stort inflytande i Gnesta under en lång tid som kyrkoherde här i Frustuna församling, hela 34 år. Än idag finns hans predikningar bevarade i församlingen, nogsamt nedskrivna för hand, med noteringar om dagens bibeltexter och psalmer.

gudstjänst kommande söndag i nämnd kyrka. Alla ”Frustuna Barnen” bar en enkel medaljong i guld med siluetten av Frustuna kyrkas torn på. Pojkarna på rockuppslaget och flickorna som halsband. På så vis kände man igen en gammal syster och bror. Artikeln berättar om ett syskonskap över årgångarna som kunde spänna sig över alla 32 årskullar, och ett extra starkt band kring dem från samma årgång. Prostens sommarkonfirmander hade också en överenskommelse att varje dag läsa en bibeltext efter ett speciellt mönster. De flesta höll också löftet, en rik brevkorrespondens vittnar om detta där ca 4 000 brev skickats honom från tidigare konfirmander. Inget är heller nytt under solen utan i artikeln är Prosten lite bekymrad över dagens ungdomar. ”Det har aldrig varit lätt att vara ung.

Men det har säkert aldrig varit svårare än nu. De stackars unga jäktas och slitas hit och dit och det är inte alltid deras fel. Stillhet ville jag önska dem” Prostinnan nämns som en fast, kärleksfull och ytterst händig kvinna.

Inte bara förser hon kullar om 25–30 konfirmandbarn med mat och omsorg, hon bygger också själv om ett rum till bibliotek, eller ”fars rum”, med 5 meter väggfasta bokhyllor. Konfirmanderna inkvarterades i prästgården i gästrum lite var stans och också i en

"

Kanske är hans mest kända konfirmand Dag Hammarskiöld som konfirmerades 1922 i Frustuna Kyrka

Kanske är hans mest kända konfirmand

Dag Hammarskiöld som konfirmerades 1922 i Frustuna Kyrka. Varje sommarkonfirmandgrupp skapade ett eget fotoalbum vilka är tillägnade ”Tant & Farbror”, alla dessa finns också kvar i församlingens ägo. Man ser badande härliga ungdomar, utklädda spexande bus men också läsning i trädgården.

Frustuna prästgård, min nuvarande arbetsplats hade en härlig glasveranda i entrén och en lummig trädgård På någon bild är hela prästgården klädd med klätterväxter.

Jag undrar stilla vad som skapade denna ”ungdomens präst”? Varför kom ungdomar från andra orter hit till Frustuna? Vad var det med Prosten Persson som gjorde så stort intryck att man låter den lilla medaljongen som visade att man var ett ”Frustuna Barn” gå i arv i generationer, som en mycket högt värderad ägodel? Han gjorde stort intryck på fler platser än bara Gnesta.

Idag vilar han stilla i familjegraven strax utanför Frustuna kyrka. Vila i Frid TEXT Ulrika Rix 9

" Ebba von Eckerman

Frustuna kyrka forts.

&

Varje grav är bärare av ett unikt kulturminne, trots att endast ett fåtal blir kulturminnesmärkta och bevarade för framtiden. Äldre gravar behöver ge plats för nya.

Caroline Morsing

- två kulturgravar berättar deras historia

Frustuna kyrkogård har funnits som begravningsplats i många århundraden. Här finns 21 stycken kulturgravar registrerade. Inventeringen stod klar 2002-2003 men arbetet med att värdera vilka gravar som ska få kulturgravsstatus är fortlöpande.

Vilken gravsten som är äldst på

Frustuna kyrkogård är svårt att uppge. Enligt registret kan det vara en grav från 1797 med far, mor och son, men födelseåren skiljer över 100 år och stenen ser inte ut att vara från 1797. Kanske är 1897 det korrekta årtalet.

Isåfall är den äldsta registrerade graven från 1828, amiral Claes Adam Wachtmeisters.

Det går att misstänka att den allra äldsta graven är ett stenkors på fundament, i närheten av kyrkan, men där finns inte några uppgifter om gravsatta. Graven med korset är kulturminnesmärkt.

10

Många år innan den idag praktfulla lönnen planterades framför kyrkans ingång grävdes här flera familjegravar, som idag innehar kulturgravstatus.

Varje sten är ett monument rest i vördnad inför det liv som levts och avslutats, oavsett hur kort eller långt. Vid varje enskild grav behöver många olika aspekter tas i beaktande när en inventering görs, och inventeringen i sig kommer att utgöra ett tidsdokument

som kan visa hur kyrkogården ser ut just vid det tillfället. Till exempel bör alla gjutjärnskors och -staket, smideskors, -staket och -kedjor skyddas eftersom de utgör en försvinnande liten rest av en unik konstruktionsperiod. Ett annat kulturhistoriskt skäl till att bevara en gravsten för framtiden är om den kom till före mitten av 1800-talet, före den industriella serietillverkningen. Även en sten av materialet järn vittnar om en unik period.

Etablerad invid rötterna till det stora vårdträdet finns en sådan gravvård.

Stenen är av järn och vittnar därtill om ett starkt levnadsöde. Det står att läsa:

Fru Caroline Morsing, född Norderling, vilar här jämte sin tre dagar gamla son. Hon var född i Alger den 23e februari 1807. Gift i Västindien den 17e juni 1823. Död på Mällby Säteri den 23e oktober 1840.

Sörjd och saknad.

Carolines far var Johan Norderling, en svensk diplomat och guvernör.

Han arbetade som handelsagent i Algeriets huvudstad Alger från 1801 och till dess Caroline fyllde åtta år. År 1819 tillträder fadern Johan som guvernör över den svenska kolonin S:t Barthélemy i Västindien

och även Caroline bor nu här. Ön S:t Barthélemy var i svensk ägo under 94 år, mellan 1784 och 1878 och köptes av Gustav III med planer på att ta del av den inkomstbringande slavhandeln. En egen koloni var på den tiden en symbol för makt och prestige. På ön bodde vid tiden för svenskt övertagande cirka 750 människor, varav 281 stycken var slavar.

Det var förmodligen här på den karibiska ön som Caroline mötte sin blivande man, Lars Gustaf Morsing, borgmästare för ön från 1826. De gifter sig här 1823, Caroline är 16 år och Lars Gustaf 29 år.

Tillsammans får de tre barn, Carolina föder en son 1832 och en dotter 1834 i Malmö. Det tredje barnet föds på Mälby Säteri utanför Gnesta och Carolina Morsing dör i barnsäng, tre dagar efter hans födelse. Efter deras död säljer Lars Gustaf gården och flyttar till Brasilien. Han dör 1860 i Rio de Janeiro.

Nära på sida vid sida med Morsings grav, i riktning mot vattnet, står en annan familjegrav.

Det stora stenkorset är rest till minne av familjen von Eckermann på Södertuna slott. Gravstenen är tillverkad av bildhuggaren, kompositören och konstnären Ellen Roosval von Hallwyl (1867-1952), syster till Ebba von Eckermann, som vilar i graven. Ellen påbörjade sin skulpturbana som lärling hos Carl

Milles och hennes verk kom ofta att spegla ett andligt eller religiöst motiv.

Runstenar Vid Frustuna & Kattnäs Kyrka

Ebba von Eckermann (1866-1960) blev 94 år gammal och kallades i folkmun för “Grevinnan på Södertuna”. Hon har beskrivits i skriften “Gnesta med omnejd” som “unik i sin samhällsklass på den tiden” och var “en enkel gumma som ofta promenerade mellan Gnesta och Södertuna i sällskap med sina hundar Tjappy och Laiza”, grevinnetiteln var något hon själv inte använde sig av.

Hon kom till Södertuna tillsammans med sin make, tidigare sjöofficern, Wilhelm von Eckermann 1891, och deras tre barn. Det sägs att Ebba satte sig på trappan och grät när hon kom dit, ingen hade bott på familjegården på länge och slottet behövde rustas upp. Hon ordnade med upprustningen och anlade därtill en slottsträdgård som hon var mycket mån om, tog dit gulsippor, orkidéer och rosor och skapade ett praktfullt orangeri.

FRUSTUNA: Bredvid bänken vid ingången till Frustuna kyrkogård står en runsten rest, till minne av en avliden far. Inskriptionen lyder: “Ingemar och Ingemund och Svenung, de läto resa stenen efter Jarl, sin gode fader. Gud hjälpe hans ande.” Stenen är korsmärkt. Fram till 1885 låg den i golvet framför dörren till sakristian inne i kyrkan.

KATTNÄS: Även vid Kattnäs kyrka

finns en runsten bevarad, om än vittrad och svårläst. Intill kyrkogårdsmuren, på insidan, väster om kyrkan står den och i muren intill ligger flera skärvor av samma röda sandsten som runstenen. På den står inristat: “... Han blev död… i Hedeby. Gud hjälpe anden.”

Hedeby var en blomstrande handelsstation i Danmark, vikingarna passerade där då de seglade västerut. Rutten österut gick via de stora floderna i Europa, med sikte på Medelhavsländerna.

Makarnas fjärde barn, Wilhelm, kallad Will (1893–1899), dog i difteri. Senare dog även äldsta dottern Ebba (1888–1914) av tbc; hon hade utbildat sig till läkare och smittades troligen av en patient.

Ebba levde och verkade i gnestabygden under sju decennier.

Hennes engagemang för sina medmänniskor var stort. Här nämns några av Ebba von Eckermanns livsgärningar: en stiftelse inrättade hon för sina anställdas pensionering och byggde ett pensionärshem där de som varit i hennes tjänst fick bo gratis. Hon var verksam inom Röda Korset, grundade en husmorsskola för flickor i Ljusne, deltog i grundandet av Stockholm Moderata Kvinnoförbund, vars mål var att med information och utbildning öka kvinnors rättigheter.

OM RUNSTENAR: En runsten är

en med omsorg utvald sten eller monolit försedd med runor som är inhuggna av en runristare. De tillkom huvudsakligen mellan år 300 och år 1130 och de allra flesta är resta i Mälardalen under 1000-talet. De personer som fick stenar resta efter sig var i över 90 procent av fallen en man som dött.

Omkring 1100 försvann seden att resa runstenar. Vikingafärderna hade nu upphört och de gamla handelsvägarna hade stängts.

Behovet av att resa minnesvårdar över personer som dött fjärran från hembygden fanns därför inte längre. Enligt kristen sed begravdes folk nu på kyrkogården och där uppfördes gravmonument som övertog runstenarnas uppgift att bevara de avlidnas minne åt eftervärlden.

Varje grav är bärare av ett unikt kulturminne, trots att endast ett fåtal blir kulturminnesmärkta och bevarade för framtiden. Äldre gravar behöver ge plats för nya.

Sedan 1979 har därför släkt- och hembygdsforskare dokumenterat gravstenar på kyrkogårdar runtom i landet i Sveriges Släktforskarförbunds regi. Deras mål är att registrera och fotografera samtliga gravstenar på Sveriges alla kyrkogårdar. Att gravstensinventera är enkelt, allt som behövs är papper, penna och en digitalkamera. Alla kan bidra och göra en viktig insats för dagens och framtidens släktforskare.

TEXT Lina-Maria Larsson

Runstenarna bär de äldsta skriftliga vittnesbörden vi äger om människor och liv i Sverige.

TEXT Lina-Maria Larsson FOTO ANGELICA WINDOLF

11

På vår hemsida hittar du m

Kalendarium

er information om alla vå ra evenemang och verksa

mheter!

Här hittar du församlingens evenemang och gudstjänster under perioden 23 februari - 25 maj. Vi reserverar oss för eventuella ändringar.

Håll utkik på vår hemsida och i våra annonser i Östra Sörmlands Posten.

Gudstjänster tingshuset Morgonmässa Torsdagar 08.30 Schlagerandakt 23 februari kl. 17.00 i Tingshuset frustuna kyrka Mässa Varje söndag kl 11.00 kattnäs kyrka Gökotta 10 maj kl. 08.00 i Kattnäs kyrka .

Frustunagården Andakt 28 mars kl. 11.00 25 april kl. 11.00 23 maj kl. 11.00

Påsken skärtorsdag 29 mars SKÄRTORSDAGSMÄSSA kl. 18.30 i Frustuna kyrka.

Leds av Lena Fagéus.

Solist Johanna Dahl, cello. långfredag 30 mars LÅNGFREDAGSGUDSTJÄNST kl. 11.00 i Frustuna kyrka.

Leds av Eric Dominicus.

Johanna Dahl, cello Frustunakören medverkar.

KORSANDAKT kl. 15.00 i Frustuna kyrka.

Leds av Eric Dominicus.

Johanna Dahl, cello påskafton 31 mars PÅSKNATTSMÄSSA kl. 23.00 i Frustuna kyrka.

Leds av Eric Dominicus. påskdagen 1 april MÄSSA kl. 11.00 i Frustuna kyrka.

Leds av Lena Fagéus.

Christina Knochenhauer, sång

12

annandag påsk 2 april GUDSTJÄNST kl. 11.00 i Torsåkers kyrka.

Jolanda von Arx, blockflöjt

Påsken, fortsättning annandag påsk 2 april MUSIKGUDSTJÄNST kl. 17.00 i Frustuna kyrka.

The Trumpet of Grace Festlig Musik för trumpet och orgel.

Anders Kästel, trumpet.

Klaus-Henning Schütt, piano & orgel.

Musikevenemang Schlagerandakt 23 februari kl. 17.00 i Tingshuset Lördagsmusik 24 februari kl 17.00 i Frustuna kyrka Music for a Bird - fåglar i musiken HM Linde, C Saint-Saëns, G Frescobaldi, R Schumann Christina Knochenhauer, blockflöjt & sång.

Klaus-Henning Schütt, piano & orgel Lördagsmusik 10 mars kl 17.00 i Frustuna kyrka Program med mycket värme, passion och virtuoseri.

Duo Aeternica: Kjell Fagéus, klarinett. Love Derwinger, piano Brasafton med Körglädje 22 mars kl. 18 i Frustuna Prästgård ”Minns du sången” Lördagsmusik 14 april kl 17.00 i Frustuna kyrka Springtime Evergreens och improvisation Lotta Aggeborn, sång.

Klas Jervfors, trombone.

Klaus-Henning Schütt, piano & orgel Lördagsmusik 28 april kl 17.00 i Frustuna kyrka Vårens viola. Klassisk musik och visor till våren Boel Hillerud, viola.

Klaus-Henning Schütt, piano & orgel Brasafton med Körglädje 3 maj kl 18 i Frustuna Prästgård ”I min lilla, lilla värld av blommor” Musikal 18 maj kl. 18 Frustuna kyrka Församlingens barn- och ungdomskörer och klubbar sätter upp musikalen ”Prinsen av Egypten” med musik av Stephen Schwartz och Hans Zimmer.

Mat och prat frustuna prästgård Onsdagar på verandan Varje onsdag kl. 12.00.

Sopplunch. torsåkers församlingshem Café Torsåker 13 mars kl. 14.00 Gårdar i Torsåker med Gun Alm. Café Torsåker 10 april kl. 14.00 Mötesplats Torsåker 26 april kl. 13.00. Sopplunch.

Bengt Landin kåserar.

Café Torsåker 15 maj kl. 14.00 Mötesplats Torsåker 31 maj kl. 13.00. Sopplunch. tingshuset Fredagsmys Vi träffas en fredagskväll i månaden då vi bjuder in alla åldrar till ett par timmars avspänd samvaro. Vi hjälps åt i köket med maten och äter sedan tillsammans i ett organiserat kaos.

- 23 februari kl. 17-19.30 - 16 mars kl. 17-19.30 - 20 april kl. 17-19.30 - 18 maj kl. 17-19.30

Övrigt Kristen Djupmeditation Onsdagar kl. 17.30 i Tingshuset.

Stilla dag

10 mars i Frustuna kyrka & prästgård.

"Han mättar de hungriga med allt gott" Välkommen till en dag för återhämtning och vila.

Tystnaden, trädgården, kyrkorummet, orden hjälper oss att komma i kontakt med oss själva.

Dagen startar kl. 09 med kaffe. Och vi avslutar dagen i samband med lördagsmusiken kl 17.00 ledare: Lena Fagéus anmälan: lena.fageus@svenskakyrkan.se Earth-hour

Frustunakörens vårkonsert 3 juni kl. 17 i Frustuna kyrka

den 24 mars i tingshuset Läs mer på s.15

Psssst!

Riv ut den här sidan och sätt den på kylskåpet

Kristen djupmeditation

21 april kl 10-12, tingshuset Dagar för dig som har suttit en del tidigare och som kan sitta 3x25 minuter. 09.45 stängs dörrarna och sittningen startar. Vi sitter 3x25 minuter med meditativ gång emellan sittningarna. Efter sittningen finns det kaffe och te.

Sista anmälningsdag den 16/4. mer info & anmälan eric.dominicus@svenskakyrkan.se Vårlunch

16 maj frustuna prästgård Kl. 12.00. Inleds med andakt i kyrkan.

Därefter lunch för församlingsbor. anmälan frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se Livsviktigt Tomas Kazen 20 mars kl 18 30 i Tingshuset "VAD SKULLE JESUS HA GJORT?" Tomas Kazen, professor i bibelvetenskap talar om Jesus som förebild.

Gnestas vardagshjälte 17 april kl 18 30 i Tingshuset VEM ÄR DIN LOKALA HJÄLTE OCH FÖREBILD? Presentation av resultatet av Gnestas egen hjälte. Du kan fortfaranmde nominera din hjälte: frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se Sanna Ehdin 29 maj kl 18 30 i Tingshuset "EN VÄG MOT VISHET OCH ENKELHET" Sanna Ehdin, Ph dr, immunologi, forskare och författare inom området hälsa.

Drop-in vigsel

den 5 maj i frustuna kyrka Läs mer på s. 18 och på hemsidan: www.svenskakyrkan.se/frustuna/drop-in-vigsel

Körer körglädje Onsdagar kl. 11.00 i Frustuna prästgård.

Körövning och sopplunch. . frustunakören Onsdagar kl. 19.00 i Tingshuset. barn- och ungdomskörer Körerna övar i Tingshuset.

Mellanmål serveras.

Barnkör, årskurs 1-2 Onsdagar kl. 13.30.

Diskantkör, årskurs 3-4 Onsdagar kl. 14.30.

FOTO ALEX & MARTIN /IKON

Övrigt, fortsättning

Unga röster, årskurs 5-6 Onsdagar 15.30.

Ungdomskör, årskurs 7 och äldre Torsdagar 16.00.

Barn och unga Barn och ungdomsverksamheten bedrivs i Tingshuset. Mellis, samtal, lekar, pyssel och andakt. Inställt v.8, 13 och 14.

Tisdagsklubb Årskurs 4-5.

Tisdagar kl. 14-16 Onsdagsklubb Årskurs 6-7.

Onsdagar kl. 14-16

HA KOLL

Torsdagsklubb Årskurs 1-3.

Torsdagar kl. 14-16

Har ni sett vår folder som är fylld med alla vårens verksamheter och evenemang? Du hittar den i våra kyrkor, församlingshem och på Gnestas medborgarkontor.

Fredagskul Efter-skolan-häng för årskurs 1-7.

Fredagar kl. 14-16

Öppen famn Måndagar 13-16 och fredagar 9-12.Tingshuset, Tingshusgatan 12. För föräldrar och barn 0-6 år.

Lek, prat, sångstund och enkelt fika. Inställt v.13.

Babycafé Tisdagar och onsdagar 9-12.

Tingshuset. För föräldrar och barn 0-1,5 år.

Lek, prat, sångstund och enkelt fika. Inställt v.13.

Mer info

FOTO ALBIN HILLERT

Familj

Mer information om våra evenemang, verksamheter och gudstjänster hittar du på:

www.svenskakyrkan.se/ frustuna

13

Kuriosa om Torsåker kyrka

Torsåker kyrka

I Torsåker hittar man denna begravningsfana eller standar.

Torsåker kyrkas äldsta del, den västra, härstammar förmodligen från 1100-talet.

"Der bliva ödets gåtor lösta" Har du hört talas om kolerakyrkogården i Torsåker? Det ligger en smula sanning i att denna existerar, det är dock inte kyrkogården vid Torsåker kyrka man menar.

Den 2 oktober 1854 kom koleran

till Torsåkersbygden. Ett besked som satte skräck i byborna. Från år 1830 hade koleran redan hunnit skörda väldigt många liv i Europa, i Frankrike dog ungefär 3000 människor om dagen. Där koleran drog fram kom också likvagnarna körandes i dess spår.

"Stanna. Vi har lik" hördes det ropas från husen. Kropparna kördes iväg till ödsliga platser, att begravas på kyrkogårdarna var det inte tal om på grund av risken för smitta. Detta gällde således även i Torsåker. Idag rymmer kyrkogården vid Torsåker kyrka 166 gravar. Långt in i Torsåkerskogen, bortom kyrkan, ligger dock ytterligare tjugo människor begravda.

Var och en var nekade sin plats på kyrkogården. Dessa människor 14

fick istället begravas i denna avlägsna skogsglänta utanför byn.

Tjugo personer från socken dog

av koleran, däribland en hel familj på fyra personer. På minnesstenen står det dock att femton personer vilar där, men varför det saknas fem personer är det ingen som tycks veta.

En av de som begravdes den 25 oktober 1854 var en knekt vid namn Anders Brandt. Brandts son kunde inte helt förlika sig med tanken av att hans far inte fick vila på en kyrkogård utan i skogen utanför där han lätt skulle falla i glömska. Därför lät han själv hugga en minnessten som han sedan reste vid offrens grav.

Stenen står kvar idag och detta går att utläsa: TEXT Sofia Arman

Min

nesstenen i Torsåker

framsida Minnes Vård öfver Anders Brandt F 1787 D1854 Bev Finska kriget 1808-1809 Tyska 1813 - 1814 Död i kolera hvarföre kyrkogården nekade förvara hans stoft Stenen restes av yngste sonen 1865. baksida År 1854 dog 15 män i kolera som hvila härunder.

Der bortom solen der hon hersker i sin krets.

Bortom nattens skimrande verldar Der er de godes samlingsplats Der bliva ödets gåtor lösta Der finner troheten sin beläning och lidandet sin seger

Kuriosa om Kattnäs kyrka

Kattnäs kyrka

Många olika historier finns om klockan (klockorna i Kattnäs).

Sägner berättar att klockorna togs ner under krigstider för att gömmas. Det berättas också att det ska ha funnits två klockor och att de efter en reparation transporterades tillbaka över isen på Klämmingen där oturligt nog en av klockorna ramlade i sjön. Vad vi vet är dock att klockan som faktiskt hänger där är en av de äldsta använda kyrkklockorna i Sörmland, då den är daterad till 1200-talet.

Kattnäs finns Syrenbusken vid historia om en kvar idag och bär t barn li ödet för ett te

Sven och Syrénbusken

Vid Kattnäs kyrka sitter en syrén lite udda placerad bland gravarna. Ingen av de som nu arbetar i församlingen visste vad tanken var bakom den udda planteringen men har vårdat den och låtit den stå kvar. I höstas blev vi kontaktade av en man som berättade att han besökt kyrkogården tillsammans med sin gamle far för att se om graven där faderns bror begravts fanns kvar. Brodern dog av olyckshändelse endast 7 år gammal och på hans grav sattes en syrén.

Så här berättade Sven-Olov Hellström: "Min pappa, Olle Hellström född

1929, har berättat följande för mig: Familjen flyttade från Stockholm till soldattorpet Kulltorp i Kattnäs 1934. Familjen bestod av Ivar, Margit samt barnen Olle och Sven. Anledningen till att man flyttade ut från ”stan” var att Ivar hade svårt att hitta fasta arbeten i Stockholm efter Krugerkraschen 1932 och depressionen som följde därefter.

De skaffade höns och sålde ägg, bland annat på torget inne i Gnesta. Dessutom födde de upp kaniner som slaktades och såldes. En annan inkomst var att de köpte en stickmaskin som stickade strumpor. Strumporna såldes sedan i gårdarna i trakten.

Olle gick i skolan som låg i byggnaden intill Kattnäs kyrka. Han gick, cyklade eller åkte skidor de tre kilometerna mellan hemmet och skolan.

I april 1938 inträffade en olycks-

händelse hemma på torpet, lillebror Sven skadade sig svårt i handen på en yxa. Ivar skyndade sig till närmsta gård med telefon, som var Lebro, och ringde efter ambulans. Föräldrarna åkte med Sven till sjukhuset i Flen där han fick handen opererad. Operationen var enligt doktorn lyckad och Sven skulle inte få några större men av skadan.

Det som därefter hände var att sköterskorna på uppvaket inte

var ständigt närvarande. Sven fick uppkastningar och eftersom ingen var där just då så kvävdes han av sina egna uppkastningar.

Istället för gravsten så planterades en syren på graven. Min pappa vet inte exakt varför föräldrarna valde att plantera en syren istället för att sätta upp en gravsten. Det kan ha varit så att man inte tyckte att det passade med en sten till ett barns grav."

Sedan dess så har syrenen stått på kyrkogården vid Kattnäs kyrka, till minne av lille Sven.

TEXT Elsy Svensson

15

RÅDA BOT

Vad gör vi med vår moder jord?

Vi skitar ner, konsumerar ännu mer varför bryr vi oss inte om det som sker?

Vill du bli medlem i Svenska kyrkan?

Bli medlem i Svenska kyrkan för att påverka, hjälpa, bidra, stötta. söka och finna svar! Vi finns med i livets motgång och medgång, för stor och liten, för dig som vill finna ro och för dig som vill busa och sjunga.

Vi bevarar tradition och kultur för kommande generationer.

Vad vill du?

Välkommen in i gemenskapen!

Ser mig omkring, på alla ytliga ting Betyder de egentligen någonting?

Jag behöver göra en förändring!

Det finns så mycket jag vill smaka men så lite jag vill försaka.

Men hur ska jorden överleva utan att jag ger tillbaka?

Kör mindre bil och använd eko-textil. Ät mer av grönt och mindre kött handla allt begagnat och nött.

Råden är många och det är lätt att göra rätt.

Men ändå gör jag så många fel i detta miljö- och samvetsspel.

Det ska vara lustfyllt sa en vän, det fick mig att tänka om igen.

Med dåligt samvete blir allt en flopp, förändring föds ju när vi känner hopp.

Så därför står jag nu i min natur.

Tänker på vad jag borde göra, men undrar hur.

Jag vet att kunskap är en bra start, lär jag mig och barnen vad som är hållbart, så får förändringen säkert fart.

16

Jag blir lite allvarsam, vill ge oss ett framtidsprogram uppmuntrar dem att med resurser vara sparsam med miljön varsam, med konsumtionen blygsam och med valen aktsam.

Vi behöver skapa oss en relation till vårt klot, och på vårt beteende måste vi råda bot.

Förändringar börjar med oss för att spridas och bli globala, börjar vi inte idag, blir priset något som barnen får betala.

För de ärver ju alla våra miljömisstag, det är de som tvingas leva på en dysfunktionell planet en mindre vacker dag.

Jag hoppas att orden inte gör mig impopulär, jag vill bara uppmuntra till att rädda vår atmosfär, lyckas bevara vår glaciär.

Jag är långt ifrån en pionjär, men på ett ungefär, vet jag vad det innebär: Jag behöver sluta med mitt habegär och det kommer kräva karaktär.

Personnummer

Adress

Det gäller att avvara för att i slutet kunna vinna, utan ett klot, kommer ju ändå allt att försvinna.

Vad är poängen med nya prylar då?

När vi inte har en jord att tillgå.

För med moder jord kommer jag aldrig kunna köpslå.

Det är mig och mitt beteende jag behöver ändra på.

Namn

SKICKA MIG EN BLANKETT OM INTRÄDE I SVENSKA KYRKAN

Om du önskar bli medlem i Svenska kyrkan så fyller du i talongen och skickar den till: Fustuna församling, Frustuna Prästgård, 646 91 Gnesta.

Visar mina barn det fina med vår jord. förklarar med väl valda ord, att jag vill få med dem ombord.

Vill lära dem och mig att förstå att förändringen behövs för att naturen ska bestå.

För miljön och framtiden behövs ett rejält krafttag ett försök att motverka miljöns bombastiska bakslag göra eftergifter till förmån för en hållbar morgondag Någonstans måste jag börja och jag tänkte börja här. Är ni också med mig, där ni är?

sofia arman

EARTH H UR 24 MARS TINGSHUSET GNESTA KL. 20.00-21.30

MANIFESTERA EARTH HOUR välkommen till en kväll med akustisk musik. krille sandberg framför egenkomponerad romantisk minimalistisk pianomusik.

r a hu Test art atsm m i l k r på du ä ..se torn

a alkyl matk i l .k www

kom och tänd ljus, skriv en bön för klimatet. ta med dig familj, en vän eller kom solo. tillsammans förenas vi i världens största miljömanifestation när vi mellan 20.30-21.30 släcker ned all elbelysning.

24 MARS TINGSHUSET, GNESTA 17

a i r o t s i h v a s a r ä -b Vad händer med bibelberättelserna idag om vi låter oss bli burna av berättelserna från då?

Jag möter henne under retreaten de fyra dagar vi lämnat vardagsvärlden. Eftersom vi är under tystnad så hör jag henne aldrig tala - de enda orden som får lämna våra läppar är den gemensamma sången i mässorna.

Eller om vi ber retreatledaren om ett

enskilt samtal. Ändå så säger kvinnan mycket. Hon talar genom sin utstrålning. Det är något lätt och lekfullt över henne. Hon rör sig med en förvånande kvickhet tänker jag, för hon måste vara rätt gammal ändå.

Under rynkorna i hennes panna är blicken varm och försiktigt nyfiken.

Vi sitter ofta vid samma bord vid måltiderna. Hon äter långsamt och ibland gör hon en paus i ätandet och ser ut genom fönstret i vid bordet.

Där ute ligger snön i drivor, träden har fått grenarna täckta av snö, och vattnet har frusit till is. Solen skiner och det är som att se in i ett julkort.

Någon är ute och pimplar ur ett hål i isen och några åker skridskor.

Emellanåt skriver kvinnan vid mitt bord ner anteckningar i en anteckningsbok och gör markeringar och understrykningar i sin Bibel.

Var har jag sett henne förut? Hon

är så välbekant. Efter ett tag kommer jag på att det kanske inte är just henne jag träffat tidigare men att 18

jag mött människor av hennes sort.

Vad är det för en sort? Människor som det känns bekvämt att dela en tystnad med. Människor som inte i onödan petar i dina fel och brister, människor som utstrålar värme och glädje.

Kvinnan vid mitt bord påminner mig om Jesu vän Maria, Martas och Lasarus syster. Hon som förstod att det bästa hon kunde göra var att sätta sig vid Jesu fötter och lyssna på vad han sa. Jag blir säker på att kvinnan vid mitt bord tillbringat mycket tid, där vid Jesu fötter. Hennes Bibel ser nött och väl använd ut. Den har hon burit med sig många år, ja kanske ända sedan konfirmationen, tänker jag och ser skridskoåkaren stå på öronen ute på isen. Säkert har kvinnan också fått sina törnar men hon har rest sig igen och gått vidare precis som skridskoåkaren nu är uppe på benen igen. Hon har nog funnits där för andra som fallit också.

Bibelns berättelser är gamla, de

äldsta passagerna är flera tusen år, men för dem som läser dem och relaterar till dem kan de kännas förvånande fräscha. För de handlar om det mänskliga livet och många

"

Så som jag känner har någon känt långt före mig och någon kommer att känna på ett liknande sätt långt efter mig.

känner igen sig i dem. Så som jag känner har någon känt långt före mig och någon kommer att känna på ett liknande sätt långt efter mig.

Det går att relatera det egna livet till de gamla berättelserna. Olof Lagercrantz skriver att en bok skrivs två gånger: första gången av författaren och andra gången av läsaren. I den meningen blir det omöjligt att veta hur många gånger Bibeln skrivits. Men vi vet att många människor blivit, blir och kommer att bli, burna av de gamla berättelserna.

TEXT Eric Dominicus

FOTO SOFIA ARMAN

Gravskick i förändring I Norden har sättet att begrava våra avlidna förändrats under tid. Lång tid tillbaka, vid den tidpunkt vi kallar vikingatid, var sättet ofta att ordna gravbål, ibland till sjöss, och ibland så byggdes också gravhögar ovanpå de brända stoften.

Denna sed förändrades när vi kristnades och då började man begrava hela kroppar i jorden, på det vis vi gör än idag. Det var också i samband med kristendomens intåg som man frångick att begrava intill sina bosättningar till att begrava intill kyrkorna.

Kyrkogårdarna var enkla och ängsbevuxna, klockaren i församlingen hade ofta som tjänsteförmån att bärga höet på kyrkogården eller hålla betande djur på den.

Gravvårdar var ovanliga, de flesta hade bara en jordhög, eller i bästa fall ett enkelt träkors. Så såg det ut i många hundra år på våra kyrkogårdar. De välbärgade begravdes inne i kyrkorna, i gravvalv i golv eller kanske i tornets botten.

I samband med reformationen drogs kyrkans mark till kronan. Både kyrkobyggnaderna och stenmurarna förföll eller återanvändes på annat håll.

På 1600-talet, under stormaktstiden, var begravningar för högadel påkostade och väldigt uppmärksammade. Man hade begravningsfanor eller standar med släktens vapen, i samband med stora prossessioner då adeln skulle begravas. Dessa finns bevarade än i denna dag i många kyrkor.

Kistorna/sarkofagerna var rikligt smyckade och ställdes i gravkor i kyrkorna.

På 1700-talet hade förfallet gått så långt

att man genom kungligt påbud beslöt att uppföra kyrkogårdsmurar för att stänga djuren ute från dem. Samma tid växer befolkningen och kyrkogårdarna börjar vid den tiden bli en sanitär olägenhet framförallt i städerna. Nu byggs kyrkogårdar och kapell utanför städerna. (År 1815 kommer slutligen ett förbud att gravsätta inne i kyrkan av samma anledning.)

Det är i samband med nyanläggningar vid den tiden som kyrkogårdarna får geometriska parklika utseenden. Man får områden som kan köpas av dem som

Gammalt blir nytt. Nedanför Frustuna kyrkogård finns numera en äng och en läkande vandring.

har gott ställt. Dessa platser fick man nyttja ”i all framtid”. Samtidigt skapas också den så kallade ”allmänna linjen” eller ”allmänna varvet” som blir det kostnadsfria alternativet. Här begravs man allt eftersom man dör, make/maka ligger inte tillsammans, och det finns ingen gravrätt. En enkel gravvård i trä eller sten kunde man ibland kosta på sig. Gravskicket fanns kvar ända till 1964.

Under 1800-talet händer det mycket

med våra kyrkogårdar. Det är med industrialiseringen man börjar tillverka vackra gravvårdar i större omfattning.

Både i gjutjärn och i sten. Kyrkogårdarna får stram form med träramar, och man planterar sorgträd med dramatiska bladverk. Det är i sent 1800tal som kremation blir ett alternativ.

Den första eldbegängelseföreningen arbetar hårt med att få metoden legal och den första kremationen äger rum 1887 i Hagalund. Nu inleds en förtätning på kyrkogården, och kremationen öppnar upp för fler gravskick. Idag kremeras ca 80% av de avlidna i Sverige.

gälla, kollektivism och funktionalitet är på modet. På landsbygden blir kyrkogården en mer sammanhängande gräsmatta, kanske också för att gräsklipparen gör sitt intåg på bred front på 1950-talet. I Sverige kan vi se kyrkogårdar som bevarats i många av de olika tidsepokerna, några med ängen bevarad, några med stram 1800-tals form och många som flera tidsepoker skiner igenom på.

Den utmaning vi står inför idag är att följa med i medborgarnas önskemål som blir mer och mer individuella. Vi har en befolkning som tar intryck från hela världen och med rötter från världens alla hörn.

Idag är valen av gravskick fler än nå-

gonsin. Kremationen öppnade upp för införandet av minneslunden, askgravlunder, askgravplatser och kolumbarium.

Nu sprids också fler och fler i havet eller i naturen.

På 1900-talet var trenden på kyrkogår-

Vi som arbetar med frågorna hanterar en svår balansgång mellan tradition och förändring. Det är frågor som är utmanande och som lockar till kreativitet, samtidigt som vi har gravplatser som skyddas av kulturminneslagen.

den välansade grusade familjegravar, med staket eller ramar. I efterkrigstidens anda började ideal om enkelhet

TEXT Ulrika Rix

19

FOTO ALEX & MARTIN /IKON

- den nyan handboke Kyrkomötet har antagit en ny handbok för svenska kyrkans gudstjänster.

Förra gången det skedde var 1986, och innan dess 1947. Det är en komplicerad och kontroversiell process där väldigt många har väldigt mycket att säga om innehåll och riktning.

Det är lätt för alla att förstå att det är

nödvändigt att förnya språk så att det bättre stämmer överens med dagens språk. Vi talar inte likadant idag som i början på 1900-talet. Det är också lätt för de allra flesta att förstå att det finns utveckling av teologin. Som t ex att vi nu använder det mer inkluderade språket där Gud benämns inte bara som en herre och fader utan också med andra bilder och mer könsneutrala ord.

Det som har väckt allra mest diskussion under processen med vår nya kyrkohandbok är musikdelen. Den har fått kraftfull kritik från många tunga instanser. Det har inneburit att det har omprövats och skrivits om men en stor del av kritiken kvarstår.

KYRKOHERDENS FAVORITER INLEDNINGSORD 6 som kan finnas i mässans inledning i huvudgudstjänsten: Gud är här. Evig, öppen, nära.

I denna rymd möts vi.

I denna kärlek lever vi.

Inför Gud ber vi: ÖVERLÅTELSEBÖN 3 som används som bönen efter inledningsorden.

Gud, allt jag gjort och allt jag tänker lägger jag i dina händer.

Allt stort och allt smått, allt ont och allt gott: ta hand om det, Gud. Amen.

20

Jag läste en artikel som beskrev hur processen till den förra handboken såg ut och det var likadant då. Stor kritik och ifrågasättande. Visst kan man tänka att det är en särskild konstart att hålla balansen mellan tradition och förnyelse i kyrkans gudstjänster. Orden och riterna och musiken behöver ha relevans för vår tid och samtidigt präglas av hög kvalitet. Det kan finnas behov av det enkla och folkliga, och samtidigt behöver det vara slitstarkt vilket innebär att det behöver ha djup och komplexitet.

Det gäller både musiken och orden.

Vem som helst kan förstå att det är

oerhört komplicerat att hitta det som alla blir nöjda med.

Jag prästvigdes 1988. Då hade man precis antagit en ny kyrkohandbok och jag har ingen erfarenhet av att arbeta med den förra. Det finns ord som jag slitit på, och gärna använt. Det finns andra ord som jag aldrig använt för att det faktiskt är en motsägelse mot det jag tänker om Gud och tron. Men jag har alltid känt att det allra mesta i vår kyrkohandbok är god teologi och slittåliga formuleringar.

Förra våren gjorde församlingens medarbetare och förtroendevalda en resa till Israel. Vi besökte en av kyrkorna i Jerusalem. I ett av hörnen i kyrkan pågick en gudstjänst från någon av de gamla kyrkorna, jag minns inte nu om det var den armeniska eller om det var någon annan. Men jag blev oerhört berörd av att höra den liturgiska sången – för det var samma melodier som vi sjunger i vår mässa. Det finns ett stort värde i att behålla och bevara vår gemensamma liturgiska musik och vår gemensamma rytm i gudstjänsten som vi delar med andra kyrkor över världen.

Samtidigt är jag mycket glad och inspirerad av att få pröva och smaka på nya ord. Ibland är det ju verkligen så att vi behöver en ny språkdräkt för att på nytt erövra tron.

TEXT Lena Fagéus

FOTO SOFIA ARMAN

Eric Dominicus, bryter bröd och delar ut nattvard i kapellet Ljuspunkten i Tinghuset.

Då firas livets seger Vi kan läsa i vår Bibel att det judiska folket var slavar i Egypten under fyrahundra år. De fick slå tegel åt farao.

Medan deras böner steg mot himlen blev bördorna tyngre och tyngre. Var detta meningen -att de skulle gå under i fångenskap?

Än idag firar det judiska folket det som skedde när de under sin påskmåltid äter osyrat bröd. Det yngsta barnet frågar ”varför är denna kväll annorlunda än andra kvällar?” och fadern läser då berättelsen om uttåget ur Egypten.

fyllas av Guds kärleks vind. Samma vind som svepte fram över vattnet i tidernas begynnelse. De blir fyllda av glädje och mod så att de vågar leva i en svår situation. De tror att befrielsens Gud gör det omöjliga möjligt.

Djupt inne i öknen får Mose möta Gud

Också Jesus och hans lärjungar firar påskens befrielsemåltid. Det är hans sista natt i livet, men det förstår inte lärjungarna. Senare ska det stå klart för dem att han fördjupar påskens måltid och kopplar ihop den med sin död. Han tar det osyrade brödet I sina händer och säger: ”Tag och ät, detta är min kropp” och om vinet säger han: ”Detta är det nya förbundets blod som blir utgjutet för många till syndernas förlåtelse”. Senare kommer de att förstå hans ord i konturen av korsfästelsen.

När vi firar påsknattsmässa i kyrkan så

vid den brinnande busken. Han får lära känna den Gud som är var och kommer – den Gud som allt liv springer fram ur.

Befrielsens Gud ger honom uppdraget att leda folket från allt som tynger – bort ur fångenskap och förnedring. Folket bryter hastigt upp. Så hastigt att de inte hinner jäsa sitt bröd när de bakar kvällen innan befrielsen.

Berättelsen om uttåget ur Egypten är dramatisk. Faraos soldater trängde folket mot Röda havets strand och de var omringade av undergång från båda sidor.

Skulle de slaktas av svärd eller drunkna i havet? Då öppnar Gud en väg där alla vägar och möjligheter är stängda. Havet delar sig och vattenmassorna står som en mur medan folket vandrar bort från dödens fasor mot livets möjligheter på andra stranden.

När kvinnorna kommer för att smörja

Jesu kropp i graven möter de en ängel som säger: ”han är inte här han har uppstått”. De vet inte riktigt vad de ska tro. De är överväldigade av känslor. Men snart blir de övertygade att befrielsens Gud gör allting nytt genom Jesu uppståndelse och att den som tror på honom kan

är det i ljuset av allt detta. Vi firar livets seger över döden. På trehundratalet skriver teologen Gregorius av Nazianzos att påsken är: ”Festernas fest och triumfernas triumf, den överträffar alla festdagar som solen överträffar stjärnorna”.

Egentligen är varje söndag en påskdag.

Varje gång brödet bryts och vinet delas är den uppståndne mitt ibland oss och vill fylla oss med hopp. Påskens glädje är inte någonting som hände en gång för tvåtusen år sen. Varje ögonblick kan vara ett trons och befrielsens ögonblick i ljuset av honom som uppstod från de döda. Välkommen att fira livets seger i kyrkorna!

TEXT Eric Dominicus

21

Plötsligt händer det

Läst på facebook "Var med mig i en tanke nu.

Antag att det var i ditt land som krigsherrar, talibaner och IS plundrade din mark, dödade männen och våldtog dina barn. Antag att du var så desperat att du skickar ett av dina barn till en trygghet långt bort. Du har inte tillräckligt med pengar för att hela familjen ska få fly, du måste välja ett barn. Ditt barn tar sig till fots, på en flotte och med smugglare till det du sett som friheten. Ditt barn tas emot av vänliga människor, som står på tågstationen och säger ”Välkommen, här är du trygg”. Årets Svensk är volontären och politikerna pratar om att öppna sina hjärtan. Du kan börja andas ut, ett av dina barn kommer att få leva. Det var värt all oro, uppoffring.

Tiden går. Ditt barn går i skolan, kommer in i kulturen, lär sig åka skridskor, talar det nya språket. Du är själv kvar i helvetet men ditt barn är tryggt.

Jag vill inte förhäva mig, verka mallig eller döma någon för aktiviteter på sociala medier men jag måste få säga det: Jag vågar vägra Facebook. Jag har gått ur.

Visst har det funnits stunder då jag ångrat mitt beslut och nästan tagit ett återfall men när nackdelarna är så lätta att ta fram så är det inte svårt att härda ut den övergående abstinensen.

Som med det mesta annat så finns

det ju både för och nackdelar med alla dessa digitala arenor för kontakt och nätverksskapande på internet och ytterst sett så väljer vi om och hur vi vill vara med. Jag säger som den gode Paulus: ”Allt är tillåtet – men allt är inte nyttigt.

Allt är tillåtet – men allt bygger inte upp.”

Men något som faktiskt byggde upp mig och gjorde mig glad var en hint här om dagen från en människa som gjort ett annat val än jag: ”Farsan, det här måste du läsa…”

hålla tyst. Tänk om alla vi andra också ställde oss upp och gjorde våra röster hörda för de som behöver vårt stöd och mot sådant som kränker medmänsklighet och humanism. Jesus säger: ”Vad du har gjort mot en av mina minsta bröder, det har du gjort mot mig…”

Så med eller utan Facebook, läs och begrunda. Skulle det du läser väcka en vilja att göra något för ”en av våra minsta bröder”, i detta fallet för ett ensamkommande flyktingbarn, så är du välkommen att höra av dig.

Församlingen söker dig som kan erbjuda ett boende eller rum för en kille som pga ålder inte får bo kvar på Gnesta ungdomsboende och som då heller inte kan gå kvar i skolan. Vi söker också dig som vill ge någon av din tid till att skapa nya relationer och lära känna nya människor och kulturer som språkvän/familj.

Blir du nyfiken? Hör av dig till

22

Ett inlägg som kort och innerligt

Micke Sandin, diakon

ger en bild av hur verkligheten ser ut för väldigt många människor.

Skrivet av en medmänniska som även tänker med hjärtat, som ser galenskapen och väljer att inte

micke.sandin@svenskakyrkan.se 076-104 65 12 / 0158-22100

TEXT Micke Sandin

Men vad nu? Plötsligt har någon, som aldrig ens har träffat ditt barn, bestämt att han är 18 år. Din 15-åring är plötsligt 18. Någon som inte sett att han saknar skäggväxt, att han har barnstorlekar i kläderna och befinner sig i målbrottet, har bestämt det. Metoden man har använt tror egentligen ingen expert på, inte ens de forskare som tagit fram metoden. Men den statliga myndighet som fattar besluten tror på den, blint. Som 18-åring kommer han med snudd på 100 % sannolikhet att utvisas, skickas åter till helvetet på jorden. Där står männen som vill ont och välkomnar återvändande pojkar på flygplatsen. Som ung ”västerländsk” pojke är du ett givet sexuellt offer. Du duger även åt att tvångsrekryteras, ingen kan sätta emot talibanerna.

Kan det vara så illa? Ja. Välkommen till Sverige 2018, där vi just nu håller på att skaffa oss en saftig, inhuman rättsskandal. En RIKTIG systemkollaps.

För min del är måttet rågat nu. Jag är inte tyst. Jag säger ifrån. Detta är vad jag ser i mitt dagliga arbete. I min professionella yrkesroll, med min yrkesetik som socionom, måste jag göra vad jag kan för att sprida detta. Jag skäms över vad som sker."

KORSORD FESTLIG ÄR KORTASTE VÄGEN

FOTO pixabay.com BILD : PIXABAY.COM

FIGUREN TITTA PÅ

FRAMPARTI

RÖJER KÄNSLA

HÖRS FEBRIG FARHÅGOR

HEJDAR ETT FLÖDE SES MED MJÖLNER DOGM

KÄRNA MAKTFULLKOMLIGA VERNEKAPTEN

ÄR FÖRSEDD MED

OREDIGA PS 91:13 ÖVER LEJON OCH

SES MED INGEN RESONANS

HÖRS FRÅN HAGE

.....

TÄVLING

SES MED KYLA

VESPER

SMEKNAMN

2 KOR 11:3 ORMEN ÖVERLISTADE

...

TRASIG FIRAR SEGERN

SAMMAN- GUDRUN SLUTNING

FÖRE HELGONNAMN VAR I FISKENS BUK

EGENARTAD

BOR I ETT HUS AV PINNAR

LÄRAN UTAN RÅOM MATE- SCHVUNG HÖRSELN RIAL KALUFSEN CAPONE

NEGATION

LIGGER I TVÄTTA FÖRR MOTORISK STÖRNING

FÄLT SYNAR I SÖMMARNA

BEHANDLING GNOSIS

I KORTSPEL OSTÖRDHET MJUKA OCH LUDDIGA

RUNDRESA

EXPANDERAR RÄCKA

I KÖLVATTNET NUKLID ÄDELT GRUNDÄMNE

KLAVERTRAMP

BEBETALN- MEST SVÄRLIG INGSMEMASSDEL MEDIUM

FÖR

LEDVÄRK

FÖRSTUDIE

FLUGA

I ANTIKT DRAMA ELLIPTISK FLER MOTSATS ÄN EN TILL BÄGGE FÖRBI

GÖRA VERKAN LEDER TILL PLAN

SVÅR ATT HITTA I

vinn boken från boktipset på s.4!

Skriv meningen du får fram i de gröna fälten på ett vykort och skicka till Frustuna församling, Frustuna Prästgård, 646 91 Gnesta eller på mail till frustuna.forsamling@svenskakyrkan.se Märk vykortet eller mailet med ”korsord”.

Glöm inte att uppge namn och adress.

Två vinnare dras av Mellan Himmel & Jords redaktion och presenteras i nästa nummer.

Varmt lycka till!

FÖRSVAGAS SOFFTILLBEHÖR

FÅ EN GLIMT AV

Vinnare...

VAR HÄLSAD

FÖRSIGGÅ

BILD : PIXABAY.COM

DÄR LIGGER MOSUL STRÖM

OBRUKAD

MITT I GATA

NEDKYLD

BLIR TILL LIMPA TUNNSÅDD

BLIR HÄRVOR

UPPSYNEN

I BÅTNAMN

SKYMF

FRISTÅENDE POLITIKER

BYGGMATERIAL

EN SAMLING MEDARBETARE

ANGUILLA

FÖRFATTANDE HARPER

KAPPRUM

KRAFT

FLYGPLATS

N

U

RÖR

A

N

O

R

Redaktionen

VERB FÖRDRÖJD

B

EXEMPLI SPINDELN GRATIA I NÄTET

V

S

T

A

OVETT

L

E

N

A

RÄKNAS INTE UPP

Ö

V

R

I

G

A

V

HAR INTE TVÅAN

U

T

S

E

F

A

S

KOLONILOTT

T

Ä

P

P

KONFLIKT

Ö

R

E

KALLA PÅ

A

N

R

K

R

I

G

D

I

STOR MÄNGD LEDIG

B

E

R

G

V

I

T

A

N

NÄPEN GÖRA SUCCÉ

R

A

D A

S

T

U

S

E

N

RÖRA

I

K

E

A FARKOST

U

B

Å

U

T

E

REKREATIONS- BLIR TILL PLATS MARÄNG

TILLFÖRLITLIGA

T

Ä

G

Å

R

D

MOTGÅNG

MIK 3:5 DE FRED OCH LYCKA

L

O

V

A

R

S

E

N

DÄR TALAS PERSISKA

I

R

A

N

SEGEL

S

T

R

I

N

G

E

N

T

A

SAMMANHÅLLNA

U

DRIVMEDEL

T

PÅ BYRÅ

.....

SOM SAMMET

K

S

VARA SKRIVET

LÄGGER BREV PÅ STANNA KVAR LÅDAN

A

FIKTIV VALUTA

MIRAKEL

S

E

Gunnar Söberg Inga Karlsson STINGSLIG

VILL SUPPORTER

K

O

S

VANLIG FRÅGA

S

HAR KANSKE MISSAR VIRRIG HAMNAT I

Grattis, ni kommer få er vinst på brevlådan inom kort.

EN SLAGS BUR

UPPREPA

...av förra numrets korsord är:

HÄLSNINGAR

S

N SÄLJER BILLY

PENNE LAGER MEDVETSLÖSHET

HOVDJUR SKYMMER SIKTEN

HAR INTE EXKLUDERA FÖRÄNDRATS

URDJUR

L

LINSLUS NYHETSBYRÅ

STEN

O

P

A

S

KRAFT

G

B

A

A M Ö

ORGANISMER

V

A

R

I BILKÖ

T

T

SÄGA SIN MENING

SPEL

D

J

U

R

T

I HAVSBANDET HAR TRUMPET

U

T

Ö

RÖJA UPP

P

Ö

L

KAN VARA SVARTHALSADE

S

R

E

S

T

EFTER REGN

MÄSTARE

E

S

S

JES 24:6 BARA EN LITEN

P

A

S

T

A

JÄMRAR SIG

....

MYRDAL

A

L

V

A

A

S

K

A

RESLIG KULL

L

Å

N

G

FRÅN SYMPATISÖR

J

A

EN SORTS VARDAG

K

NÖT

K

O

KAN VARA AV NÄVER

L

U

R

E

N

HAR TIDEN FÖR SIG KIKA

U

N

G

V

Å

S

A M

H

E

T

SES I KAZAN

R

Y

S

S

A

R

A

R

AVSLUTAR GALA

UNDERHÅLLNING

K

A

B

A

R

E

BRUTAL

R

Å

VID UTBROTT

A D

PASSÉ

VÄLJA

REST

HAR VÄGGAR

C

E

L

L

ORGANISATION

AVLOPP

K

L

O

A

PROTESTERAR

E

LEVER MAKAR I

T

K

N

O

T

L

A

23

OBS! IKVÄLL

schlager andakt 23.02.18

ANDAKT KÖRMEDVERKAN SCHLAGERLÅTAR GEMENSAM MIDDAG

Melodifestival-festen är igång! Fredag den 23 februari klockan 17.00 bjuder vi in till schlagerandakt i Tingshuset. Medverkar gör församlingens barn- och ungdomskörer samt barn ur Tisdagsklubben. Vi lyssnar på körerna som sjunger schlagerlåtar från olika tider, vi sjunger tillsammans och lyssnar till texter och funderingar. Efter andakten är det Fredagsmys med tacos som vi lagar tillsammans.

24

ta Näsmer num5/5 2