Kattnäs kyrka

NÅGOT om kattnäs kyrka

i ord & bild

FRUSTUNA FÖRSAMLING

2012

Kyrkans torn och klocka - 1200 tal i skick som nytt

Två dopfuntar

vad är det för skillnad på dem?

Orgeln

är aldrig utbytt

På en höjd nära Klämmingen och Frösjön ligger Kattnäs kyrka. Namnet skrevs på 1300-talet ”Kattaenäs” och innehåller djurbeteckningen katt eller ett därtill bildat ord.

Kyrkbyn låg på ett markerat näs. Under senare tid skrevs kyrkans och församlingens namn ”Katrinenäs”. Församlingen upphörde 1959 och uppgick i nuvarande Frustuna församling. Kyrkans relativa litenhet gör att det har antagits att den från början byggts som gårdskyrka och senare blivit sockenkyrka.

Välkommen in Ser Du österut mot kyrkans kor så är det kyrkans äldsta del. En bit av den kyrka som byggdes här under senare delen av 1100-talet, ungefär hundra år efter det att bygden kristnats.

När kyrkans kor byggdes var Klämmingen och Frösjön delar av en viktig då ännu segelbar led från Mälaren till Östersjön. Landhöjningen har förvandlat det näs där kyrkan byggdes till ett odlingslandskap.

Kyrkogården, omgiven av gråstensmurar sluttar brant mot söder och sydväst. I nordvästra hörnet finns ett bårhus byggt 1941.

Det vi ser av kyrkan idag byggdes för 800-900 år sedan.

Förändringar har skett med tiden och den senaste renoveringen skedde 2010.

Kyrkobyggnaden består i dag av ett långhus byggt omkring 1250. I öster är ett långsmalt kor från slutet av 1100- talet och norr om koret en sakristia från början av 1200-talet med tunnvalv som kan vara ursprungligt.

Tornet dateras till 1200-talets senare del.

I kyrkans nuvarande vapenhus, i tornets bottenvåning, finns en del av ett altarskrank från slutet av 1600-talet numera uppsatt.

Den nuvarande tornspiran tillkom 1874 i stället för det provisorium som ersatte den höga tornspiran som restes vid mitten av 1600-talet och som 1856 förstördes av ett blixtnedslag.

Det långsmala koret står något snett i förhållande till långhuset och har tunnare murar än detta.

Kanske byggdes ett långhus av trä väster om koret samtidigt som sakristian tillbyggdes i norr, men om ett sådant funnits så har det ersatts vid mitten av 1200-talet av det nuvarande långhuset. Under den senare delen av medeltiden slogs förmodligen kyrkans valv. Kyrkan har, på en teckning från 1685 av antikvarien Pering-

skiöld, ännu kvar det medeltida vapenhus mot söder vid långhusets västligaste del, som revs 1864. 1866 ersattes sydportalen av ett fönster och den nuvarande ingången genom tornet togs upp. Vid samma tid torde långhusets fönster ha upptagits. 1951 gjordes en omfattande men försiktig restaurering av kyrkan.

Sedan dess har inga nämnvärda förändringar skett. Kyrkans yttre putsades om 2010, då även kyrkans tak fick en översyn.

I koret ovanför ingången till sakristian syns den inre smygen ett litet romanskt fönster med bevarad infattning av trä. Detta skall vara det enda kända samtida nordfönstret i en sörmlandskyrka. Eftersom norr under medeltiden betraktades som det ondas väderstreck, skulle det inte finnas några öppningar åt det hållet. Det finns dock några paralleller på andra håll bl.a. i Uppland.

En teckning av kyrkan 1685 visar ett liknande fönster i korets sydvästra del.

Detta fönster är numera förstorat.

I kyrkans torn finns bara en klocka. Denna saknar både ornament och inskriptioner. Dess form gör att den kan dateras till 1200-talet. Dateringen innebär att den är en av de äldsta ännu använda kyrkklockorna i Södermanland.

Har kyrkans väggar prytts av kalkmålningar?

Kyrkans interiör karakteriseras av de senmedeltida valven och inredningen som dateras till 1700-talet. Målningsfragment kan tyda på att kyrkan någon gång prytts av kalkmålningar. Sedan senare delen av 1700-talet har kyrkans inre dock varit vitkalkat.

skulptur från medeltiden

På väggen ovanför triumfbågen mellan kor och långhus finns numera kyrkans triumfkrucifix från senare delen av 1400-talet. Det är kyrkans enda bevarade medeltida skulptur.

Altaruppsatsen tillkom 1785. I ramverket med snidade och förgyllda ornament finns en oljemålning föreställande Kristus på korset flankerad av sin mor Maria och aposteln Johannes. Vid korsets fot sitter Maria från Magdala. ”Anskaffad av Cathrinenäs åbor”.

kyrkan äger två dopfuntar Den äldsta har repstavsvulst mellan cuppa och fot. Det är en typ som var vanlig i Mälardalen vid slutet av 1100-talet. Den är Kattnäs kyrkas äldsta föremål.

Dopfuntarnas utformning illustrerar den förändrade dopseden från medeltidens nedsänkning av dopbarnet i vattnet och den senare seden att blott vattenösa barnets huvud. I botten på den yngre dopfuntens botten finns en upphöjd platta att ställa dopskålen på. Det har aldrig varit avsikten att man skulle hälla dopvatten i denna dopfunt, så som man gjorde i den medeltida dopfuntens stora cuppa.

Den yngre dopfunten av röd kalksten är daterad 1667. Den har ett monogram med bokstäverna H R C A D, vilket syftar på donatorerna landsbokhållaren i Nyköpings län Hans Runswijk (död 1671) och hans hustru Carin AronsDotter Swan.

Bänkinredningen från 1700-talet innehåller också delar av äldre inredning.

Bänken med ryggstöd med svarvade knoppar vid södra sidan av triumfbågen var avsedd för ägaren till Norrtuna säteri, socknens största egendom.

Oljemålningen som hänger i triumfvalvets södra sida föreställer hur Jesu döda kropp tas ned från korset.

Tavlan som är målad i El Grecos stil, skänktes 1913 av ägaren till Norrtuna.

På den nuvarande predikstolen finns årtalet 1705. Dess förgyllda dekor återspeglar den snidade dekor som då var vanlig på mer påkostade predikstolar.

ljusredskap och nattvardssilver är från 1600-talet Ljuskronan av mässing är skänkt 1657 av ovannämnde Hans Runswijk och hans maka. Kristallkronan är från 1700-talet. Två par ljusplåtar av mässing från 1600-talets slut hänger på kyrkans väggar.

De två försilvrade ljusplåtarna är sammansatta av flera små försilvrade mässingsplåtar med växtornament och allegoriska motiv i mittfälten.

Kyrkans nattvardskalk är gjord 1696 i Stockholm av Anders Bengtsson Starin. En vinkanna utan synliga stämplar är enligt inskriptionen skänkt 1659 av Hans Runswijk och hans hustru Carin AronsDotter Swan.

På läktaren finns kyrkans orgel.

Det är kyrkans första, tillverkad av E. A. Setterquist i Örebro. Den skänktes 1875 av löjtnant A. Grewesmühl på Norrtuna. Den samtida orgelfasaden stämmer väl in i kyrkans inredning från 1700-talet. 1965 blev orgeln ombyggd av firma Åkerlund & Lund.

Denna beskrivning har sammanställts av Lars Haraldsson utifrån äldre kyrkobeskrivningar och kyrkans inventarieförteckning. Fotografierna är tagna av kyrkvaktmästare Anders Arman.

HEMSIDA: www.svenskakyrkan.se/frustuna E-POST: frustuna.forsamling.gnesta@svenskakyrkan.se