Fria Företagare #3 2026

2026 #3 WWW.FF.SE

FRIA FÖRETAGARE

Från gård till miljardkoncern Höjda elkostnader skapar stor oro Handlare hoppas på färre tvära kast från politiker

”Det tycks behövas storskaliga krig för att det överhuvudtaget ska hända något”

Så vill partierna stoppa brotten mot småföretag Förslagen som skapar fler växande företag!

Tre av fyra har svårt att hitta rätt personal

”

Vi anpassar oss gärna till nya regler, men det viktigaste är att det inte blir för tvära kast.

Handlaren Linus Andersosn. S.12

Per Brunberg ger inte höga betyg för aktuell jordbrukspolitik.

Ville göra mer än att stå vid samma maskin hela livet – startade eget.

Satsningen på rådgivande robot fick en rivstart –förvaltar 55 miljarder.

Tre lantbrukarfamiljer startade Energifabriken – nu miljardkoncern.

48

Inget uppdrag är omöjligt för Pärs bandvagnar.

2

n Skatterna. Småföretagare tar ofta personlig risk, arbetar långa dagar och återinvesterar vinster i verksamheten. Då måste skattesystemet uppmuntra ansvar, investeringar och ägande, det görs till dels genom 3:12 regler men dessa måste ytterligare justeras så att alla småföretagare som satsar på utveckling, jobbskapande och samhällsservice ges möjlighet att få tillbaka på investerad tid och investerade pengar.

Det är rimligt och rättvist! n Regelbördan. Varje ny blankett, rapporteringskrav och kontrollsystem kan se rimlig ut från ett departement. Men hos en företagare med fem anställda blir den ännu en timme på kvällen, ännu en konsultkostnad eller ännu ett skäl att inte växa. Sverige behöver en politik där varje ny regel vägs mot den faktiska kostnaden för de minsta företagen.

Samhällskontraktet med infrastrukturen måste fungera. Det gäller vägar, elnät, cybersäkerhet och brottsbekämpning. Ett företag i en mindre kommun i norra Sverige ska inte behöva sämre villkor bara för att avståndet till Stockholm är långt.

Småföretagarpolitik är inte en smal särfråga.

Det är jobbpolitik, landsbygdspolitik, integrationspolitik och välfärdspolitik på samma gång.

Därför bör Almedalens viktigaste samtal inte bara handla om hur staten ska fördela resurser, utan om hur Sverige ska skapa dem. Valrörelsen behöver fler löften till dem som varje dag öppnar butiken, svarar kunder, betalar löner och tar risken. Utan småföretagen stannar Sverige. Därför behövs även en Småföretagarminister I Sverige som lyfter dessa frågor varje dag, året runt även när det inte är valtider.

BLI MEDLEM?

ANSVARIG UTGIVARE

TRYCKERI

Fria Företagare är organ

Tel: 020-760 761 (anknytning 1)

Mats Assarsson

Stibo

för Företagarförbundet

SÄLJANSVARIG

REDAKTÖR

OMSLAGSFOTO

Box 1132, 262 22 Ängelholm

Mellansvenska

Dennis Oscarsson

Energifabriken

www.ff.se, e-post: info@ff.se

Telemarketingtjänsten AB

TIPS

Telefon: 020-760 761

ANNONSBOKNING

Skickas till redaktion@ff.se.

bo.furevi@ff.se

Märk med Fria Företagare.

info@ff.se

18 m

Trots att många vågkraftsbolag har misslyckats fortsätter Corpower Ocean att satsa stort på tekniken. Stockholmsföretaget planerar nu att bygga världens största vågkraftspark. Med inspiration från människans hjärta har bolaget utvecklat en 18 meter hög boj som omvandlar havsvågor till elektricitet. ”Vi behöver inte uppfinna något mer, nu ska vi skala upp tillverkningen och driva ner kostnaden”, säger Patrik Möller, vd och grundare av Corpower Ocean i en intervju med DI.

Pressade chaufförer bakom ökande fortkörning n Fortkörningar är alldeles för vanligt bland den tunga yrkestrafiken. Det visar en undersökning från Riksförbunden M Sveriges lokalklubbar och avdelningar.

– Det är uppenbart att reglerna för att köra med släp inte respekteras, säger Jacob Sidenvall, trafiksäkerhetsexpert på Riksförbundet M Sverige.

Det blir särskilt all-

varligt när det handlar om den tunga yrkestrafiken.

Totalt mättes 3 079 fordon.

Av dessa var 1 210 lastbilar utan släp (innefattar även lätta lastbilar). Lastbilar med släp, det som ofta kallas långtradare, får högst köra i 80 km/tim.

– Vi vet att många kör för fort, säger Jacob Sidenvall. Det finns ekonomiska intressen som kräver snabba leveranser och förarna känner ofta den pressen. Men när en majoritet kör för fort måste något göras.

Av 1 707 lastbilar med släp körde 918 över 80 km/tim. Det innebär att 54 procent körde för fort. Av dessa kördes 111 ekipage över 90 km/tim.

”

Hantverksyrken likställs med bärplockning.

Tanja Rasmusson, vice vd och chef för påverkan, Byggföretagen om regeringens lista över undantag från det tuffare lönekravet för arbetskraftsinvandring.

– Regeringen har inte lyssnat på sin expertmyndighet Migrationsverket.

Beslutet innebär att det blir svårare för bygg- och anläggningsbranschen att säkerställa arbetskraft inom viktiga yrkesgrupper. Det är beklagligt att hantverksyrken likställs med bärplockning,

Mats Assarsson, förbundsordförande

KONTAKTINFO

www.ff.se

följd av konflikten i Mellanöstern och stigande energipriser.

– Den positiva signal vi såg i februari har mattats av i takt med att den geopolitiska oron och stigande energipriser återigen skapat osäkerhet hos arbetsgivarna. Att nedgången tilltar visar på en ökad försiktighet där många företag, särskilt i de stora tjänstetunga regionerna, nu väljer att sitta still i båten snarare än att satsa på nyanställningar, säger Anita Rae, arbetsmarknadschef på JobbSafari.

n Företag i Sverige ligger tillsammans med företag i Danmark, Finland och Belgien i framkant när det gäller att använda AI-teknik, jämfört med företag i övriga EU-länder. Det visar ny statistik från SCB. 20 procent av alla företag inom EU:s 27 medlemsländer använde någon typ av AI-teknik under 2025, jämfört med 35 procent i Sverige. I Norden varierade AI-användningen under året mellan 42 procent bland danska företag och knappt 29 procent bland norska. Sverige är bland de fem främsta länderna både när det gäller egenutveckling av AI och användning av AI, molntjänster och dataanalys.

FOTO: ADOBE STOCK

22 30 32 42

Fyra av tio företag utsatta för brott – förtroendet för polisen i botten.

N

är politiker, opinionsbildare och organisationer samlas i Almedalen i juni kommer mycket att handla om vård, skola, trygghet, klimat och försvar. Det är viktiga frågor. Men om Sverige menar allvar med välfärd, jobb och framtidstro måste också småföretagen och jobbskaparnas villkor vara med bland de stora frågorna.

Det är i de små företagen många av jobben skapas. Det är där unga får sitt första arbete, där orter hålls levande och där idéer blir till verkliga produkter, tjänster och skatteintäkter. Ändå behandlas småföretagare alltför ofta som en restpost i politiken. De hyllas i högtidstal men möter i vardagen krångliga regler, höga kostnader, osäker energipolitik, svårigheter att hitta personal och en administration som stjäl tid från kunderna.

Inför valet 2026 borde därför Almedalen bli platsen där partierna tvingas svara konkret på en enkel fråga: Vill ni göra det lättare eller svårare att driva företag i Sverige?

Om svaret är ja på den frågan så följer fyra viktiga valfrågor som behöver lyftas upp på agendan. n Kostnaden för att anställa. Många småföretagare vill inget hellre än att växa, men tvekar inför risken. Högre arbetsgivaravgifter än de flesta andra länder, ett orimligt sjuklöneansvar både ekonomiskt och administrativt tungt. Den som vill se fler i arbete måste göra det billigare och mindre riskfyllt att ge någon jobbet. n Kompetensförsörjningen. Över hela landet finns företag som tackar nej till uppdrag därför att rätt människor saknas. Utbildningspolitiken måste kopplas närmare arbetsmarknadens behov. En modell för yrkesstartsjobb måste införas så att kompetensen anpassas helt efter företagens behov. Det är faktiskt inte så svårt.

n I april minskade antalet jobbannonser i Sverige med 5,02 procent. Det visar Jobbindex från JobbSafari.

Antalet svenska jobbannonser i april uppgick till 112 482, vilket innebär en minskning med 5,02 procent jämfört med samma månad föregående år då 118 432 annonser publicerades.

Nedgången i antalet tillgängliga jobbannonser tilltar därmed i jämförelse med mars, då nedgången landade på 3,16 procent.

April månad präglades i regel av ekonomisk orolighet till

Svenska företag i topp med AI-användning

14 16

Stor oro bland småföretagare när elkostnaderna skjuter i höjden.

Småföretagen måste bli den viktigaste frågan i valrörelsen

Nyanställningar bromsas upp av geopolitisk oro

FOTO: ADOBE STOCK

4

Så här skapas det fler växande företag och fler jobb i Sverige.

n UPPSNAPPAT

n INNEHÅLL

FOTO: ADOBE STOCK

www.ff.se

info@ff.se

3

n INFÖR VALET

n INFÖR VALET

Regelkrångel bromsar – så kan vi släppa loss tillväxten När Almedalen samlar politiker, organisationer, myndigheter och opinionsbildare borde en fråga ta större plats än den gjort de senaste decennierna: hur skapar Sverige bättre förutsättningar för fler växande företag och därmed fler jobb?

N

äringspolitik beskrivs ofta i stora termer. Det talas om innovation, konkurrenskraft, investeringar och tillväxt. Men i praktiken börjar jobbskapandet ofta i det lilla. Det sker när en företagare vågar ta en större order, anställa en första

4

medarbetare, utbilda någon på arbetsplatsen eller investera i en ny tjänst. För många småföretagare är varje sådant beslut förenat med både möjlighet och risk.

Därför behöver näringspolitiken utgå mer från de många små företagens vardag och mindre från enstaka satsning-

www.ff.se

ar på ett industriprojekt (till exempel Northvolt som kostade staten och våra pensionsfonder omkring 7 miljarder).

I Sverige finns omkring en miljon små och medelstora företag. De betalar löner, skatter och avgifter. De håller service levande på mindre orter, skapar vägar in på arbetsmarknaden och bidrar till välfärdens finansiering. Ändå blir småföretagens villkor ofta en sidofråga i politiken.

I Almedalen borde de i stället vara en naturlig utgångspunkt för samtalen om jobb,

info@ff.se

integration, kompetensförsörjning och framtida välfärd.

1

Hur kan det bli enklare och billigare att anställa?

För ett litet företag är en ny anställning ett stort steg. Det handlar inte bara om lönen, utan också om arbetsgivaravgifter, sjuklöneansvar, administration och risken om något blir fel. En större organisation har ofta resurser att hantera frånvaro, omställning och juridiska processer. För ett mindre företag kan samma situation få betydligt större konsekvenser. Därför behöver frå-

gan om kostnaden för att anställa få större tyngd i näringspolitiken. Sänkta arbetsgivaravgifter, särskilt för de minsta företagen och vid de första anställningarna, skulle kunna göra tröskeln in på arbetsmarknaden lägre. Även sjuklöneansvaret behöver diskuteras. Det är rimligt att fråga hur mycket ansvar ett litet företag ska bära för kostnader som det varken kan påverka eller förutse.

Om politiken vill att fler företag ska våga anställa behöver riskerna minska.

Konkret:

n Sänk arbetsgivaravgifterna för de minsta företagen n Flytta administrationen av sjuklöneansvaret till Försäkringskassan.

2

Hur kan fler få in en fot på arbetsmarknaden genom riktiga jobb?

Många företag vill växa men hindras av att de inte hittar rätt kompetens. Samtidigt finns människor som vill arbeta men som saknar erfarenhet, rätt utbildning eller ett första steg in på arbetsmarknaden.

Här finns en möjlighet att knyta samman näringspolitik och

www.ff.se

arbetsmarknadspolitik på ett mer praktiskt sätt.

Yrkesstartsjobb kan bli ett viktigt verktyg om det utformas nära företagens behov.

Modellen behöver vara enkel att använda, enkel att kopiera från ett företag till ett annat.

Syfte måste vara tydligt och kopplat till verklig kompetensförsörjning.

För många unga, nyanlända och personer som står längre från arbetsmarknaden är det inte ännu ett projekt som behövs, utan en arbetsplats, en handledare och en chans att lära sig jobbet på jobbet. När

info@ff.se

utbildning och arbete möts på företagens villkor på plats I företagen kan fler människor komma i arbete samtidigt som företagen får den kompetens de behöver.

Konkret: n Utred möjligheten att starta upp en satsning på yrkesstartsjobb med målet att halvera arbetslösheten under nästa mandatperiod. Om var fjärde småföretag anställde en person är målet nått.

3

Hur påverkar arbetstidsförkortning små företag i praktiken?

5

n INFÖR VALET Frågan om kortare arbetstid återkommer ofta i den politiska diskussionen det senaste året. Den kan vara enkel att förstå ur ett arbetstagarperspektiv, men den behöver också prövas mot företagens verklighet.

För ett mindre företag med fem, tio eller femton anställda kan en generell arbetstidsförkortning bli svår att hantera.

Det går inte alltid att kompensera minskad arbetstid med fler anställda, särskilt inte när kompetens redan är svår att hitta.

Konsekvensen blir högre kostnader, svårare bemanning, längre leveranstider och minskad konkurrenskraft.

Det betyder inte att arbetslivets villkor inte ska utvecklas, men politiken måste väga reformer mot hur de påverkar de företag som redan har små marginaler.

En jobbskapande näringspolitik behöver utgå från vad som faktiskt gör det möjligt för företag att växa, inte från reformer som riskerar att göra varje arbetad timme dyrare och varje ny anställning mer osäker.

Det skulle vara rent kontraproduktivt för jobbskapandet I Sverige.

Konkret: n Låt arbetstidsförkortning vara en sak för respektive företag, bransch och organisation att utveckla modeller för. n Bygg upp stimulanssystem och incitament för företagen som uppmuntrar till försök och pilotmodeller som kan testa olika vägar för arbetstidsförkortning.

4

Hur kan regelkrånglet minska på riktigt?

För småföretagare är tid ofta den mest begränsade resursen. Varje nytt rapporteringskrav, varje kontroll, varje blan-

6

n XX kett och varje administrativ rutin kan verka rimlig var för sig. Men sammantaget blir regelbördan ett hinder för utveckling. Tid som kunde ha lagts på kunder, försäljning, produktutveckling eller medarbetare läggs i stället på administration.

Därför behöver regelpolitiken få ett tydligare småföretagarperspektiv. Varje nytt regelverk bör prövas mot hur det påverkar företaget med tre, fem eller tio anställda. Skapar det mer administration? Kräver det nya konsultkostnader?

Gör det företagaren mer försiktig med att växa? Då behöver regeln omprövas eller förenklas.

Det handlar inte om att företag ska stå utanför ansvar, utan om att regler måste vara möjliga att följa utan att kväva företagens tid och energi.

Konkret: n Testa reformer som innebär nya regler eller administration mot småföretag och deras förutsättningar. n Kräv olika kravnivåer för rapporter, regelefterlevnad och administration beroende på företagens storlek.

5

Tillsätt en småföretagarminister nu – behovet är större än någonsin?

Småföretagens frågor spänner över många politikområden.

De berör skatter, arbetsmarknad, utbildning, trygghet, infrastruktur, energi, digitalisering och myndighetskontakter. Just därför riskerar ansvaret att hamna mellan stolarna.

Näringsministern tenderar alltid, oavsett regering, att bli uppbunden med de största företagens och de stora industriföretagens frågor. Och när dagen är slut har inte småföretagen – jobbskaparna hunnits med. En småföretagarminister skulle kunna ge dessa frågor en

www.ff.se

”

tydligare plats i regeringsarbetet. Uppgiften skulle inte vara symbolisk, utan praktisk: att granska reformer utifrån deras påverkan på små och medelstora företag, driva på förenklingar och se till att jobbskaparnas perspektiv finns med innan beslut fattas. En sådan funk-

info@ff.se

Det är där en jobbskapande politik börjar. Inte i de stora orden, utan i vardagen hos dem som varje dag öppnar verksamheten, möter kunderna, betalar lönerna och tar risken för nästa steg.

tion skulle också markera att småföretagspolitik inte är en smal särfråga, utan en central del av Sveriges jobb- och tillväxtpolitik.

Almedalen är en plats där många samhällsfrågor möts.

Därför passar den också för ett bredare samtal om hur Sverige

skapar de resurser som sedan ska fördelas. Välfärd, trygghet och framtidstro bygger på att människor arbetar och att företag växer. Utan fler växande företag blir det svårare att finansiera allt det som politiken vill åstadkomma.

Näringspolitiken behöver

därför bli mer konkret. Den behöver handla om kostnaden för att anställa, vägar in i arbete, företagens kompetensbehov, reglernas samlade effekt och ett tydligare politiskt ansvar för småföretagens villkor.

Det är där en jobbskapande politik börjar. Inte i de stora or-

www.ff.se

den, utan i vardagen hos dem som varje dag öppnar verksamheten, möter kunderna, betalar lönerna och tar risken för nästa steg.

Dennis O Krook, näringspolitisk talesperson Företagarförbundet

info@ff.se

7

Almedalsveckan – online

Almedalsveckan är inte bara tal av partiledare. Hundratalas debattsamtal och föreläsningar kring olika ämnen anordnas också av olika organisationer och företag.

M

åndagen den 22 juni drar Almedalsveckan igång. Vid den här tidningens pressläggning utvecklas programmet fortfarande, speciellt vad gäller vad som kommer att webbsändas. Klart är ändå att veckan bjuder på hundratals intressanta evenemang – och många seminarier och föreläsningar är möjliga att se på webben, även i efterhand Här är exempel på några programpunkter som på förhand känns lite extra spännande ur ett företagarperspektiv. På Almedalsveckan.info ser du hela programmet, och kan även ansluta dig till webbsändningar när det är dags.

8

n 22 juni 15–15.45 ”Stärk språket och kommunikationen på arbetsplatsen” Arrangör: Textpalatset Sverige och JEHA Utbildning.

Vad: Samtal. n 23 juni 07.45–08.30 ”Kan entreprenörskap lösa både fattigdom och hållbarhet?”

Arrangör: EY och Hand in Hand.

Vad: Debatt/panelsamtal. n 23 juni 08.00–08.45 ”Mångfald – Sveriges mest underskattade tillväxtmotor” Arrangör: Mångfaldsföretagarna och Alla Röster Ska Höras.

Vad: Seminarium/föreläsning.

www.ff.se

n 23 juni 08.30–09.15 ”När AI möter yrkesprogrammen – var föds nästa generations entreprenörer?”

Arrangör: Ung Företagsamhet i Sverige.

Vad: Samtal. n 23 juni 09.00–09.35 ”Vad väntar runt hörnet för näringslivet – vilka trender format framtiden?”

Arrangör: Dagens industri.

Vad: Debatt/panelsamtal. n 23 juni 11.00–11.45 ”Entreprenörskap i en orolig värld, kan småföretagen rädda tillväxten?”

Arrangör: Sparbankernas Riksförbund.

Vad: Debatt/panelsamtal.

info@ff.se

n 23 juni 11.10–11.50 ”Från svenskt fenomen till global hype – hur ska fler varumärken lyckas utomlands?”

Arrangör: Amazon Sverige.

Vad: Debatt/panelsamtal.

n 24 juni 11.00–11.30 ”Ledarskap i en förändrad värld – konsten att hålla i sina grundvärderingar” Arrangör: Techarena.

Vad: Debatt/panelsamtal.

n 23 juni 15.30–16.30 ”Lägsta pris, svag uppföljning och dyr egen regi – vad gick fel i offentlig upphandling?”

Arrangör: Gröna Arbetsgivare.

Vad: Seminarium/föreläsning.

n 24 juni 14.00–15.00 ”Hållbart företagande – från risk till möjlighet i en turbulent värld?”

Arrangör: Nätverket för Hållbart Näringsliv.

Vad: Debatt/panelsamtal.

n 24 juni 09.30–10.00 ”Vem äger förtroendet i en AI-driven ekonomi?”

Arrangör: Dagens industri och Salesforce.

Vad: Debatt/panelsamtal.

n 24 juni 15.00–15.45 ”Så hotar den svarta marknaden samhällets kärna” Arrangör: Dagens industri.

Vad: Debatt/panelsamtal.

n 24 juni 15.00–15.45 ”Från intressant idé till affär – varför så få lyckas och hur vi ändrar det” Arrangör: KPMG, Ny Teknik och 33-listan.

Vad: Debatt/panelsamtal. n 25 juni 08.00–09.00 ”Ditt nästa styrelsemöte kan avlyssnas – vad kostar det om det gör det?”

Arrangör: BLCKR Company.

Vad: Seminarium/föreläsning. n 25 juni 09.30–10.15 ”När AI blir en kollega: Vem gör vad – och vem bär ansvaret?”

Arrangör: PwC Sverige.

Vad: Debatt/panelsamtal.

www.ff.se

n 25 juni 15.00–15.45 ”Hur kan bakgrundskontroller stoppa brottslighet i näringslivet?”

Arrangör: Verifiera.

Vad: Debatt/panelsamtal. n 25 juni 11.00–12.00 ”Vem tar ansvar för de mindre företagens cybersäkerhet?”

Arrangör: Stöldskyddsföreningen.

Vad: Seminarium/föreläsning. n 26 juni 09.00–09.40 ”Hur får kunskap och forskning om ledarskap verklig förankring i våra organisationer?”

Arrangör: Emprogage, Nykraft AB och Tomorrow Now. Vad: Debatt/panelsamtal.

info@ff.se

Kan du inte besöka Gotland och Visby fysiskt så kan du välja de mest intressanta programpunkterna och förhoppningsvis se dem på webben - antingen direkt eller i efterhand.

n 26 juni 10.00–10.50 ”Vilka signaler om framtiden har veckan bjudit på?”

Arrangör: Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet.

Vad: Samtal.

Text: Stefan Hedner Fotograf: Region Gotland och Gaga Jakhashvili/Ung Media

9

n INFÖR VALET

n INFÖR VALET

Det vill partierna med småföretagspolitiken Inför höstens val har vi gett samtliga riksdagspartier möjlighet att berätta vad de vill med småföretagspolitiken. Vi har ställt tre frågor – och partierna har svarat.

genomföras. Vi vill driva på för en ökad digitalisering hos myndigheter för att småföretagare ska få snabb och enkel återkoppling kring skatter, tillstånd 1. Vilka är era viktigaste politiska förslag för att förbättra och regelverk. villkoren för Sveriges småföretag (med 1–10 anställda) 2. En konkret reform som under nästa mandatperiod? vi vill genomföra är ett högkostnadsskydd vid 2. Om vart fjärde företag av Sveriges cirka en miljon små och höga sjuklönekostnader. medelstora företag anställde en person, skulle arbetslöshe- Småföretagare skapar ten i princip kunna halveras. Hur vill ni göra det enklare och många nya jobb i Sverige mindre riskfyllt för småföretag att anställa? men är oftast små verksamheter som inte kan 3. Företagarförbundet driver frågan om en särskild småfö- bära för höga sjuklönekostretagarminister. Tycker ni att Sverige bör ha en sådan post? nader. Vi vill därför att ett Varför eller varför inte? Har ni en kandidat som kan passa? sådant stöd ska finnas för småföretag.

3. Vilka ministerposter Klimatklivet. Vi har tidigare som ska finnas och vilka n Vänsterpartiet också föreslagit att företag Birger Lahti frågor som sorterar under med få anställda inte ska 1. Vi vill skapa respektive minister är det behöva betala sjuklön och en starkare statsministern som avgör. ser positivt på att vidare trygghet genom utreda en sådan lösning. att stärka ensamföretan Miljöpartiet gens skydd så att det mer 3. Det är ett spännande Katarina Luhr liknar det anställda har, förslag som vi är positiva 1. För Miljöt.ex. vid sjukdom eller till, men det är inget som vi partiet är det föräldraledighet. Vi ser driver idag. viktigt att vi också utmaningar kring minskar regelkommande generationsn Socialdemokraterna krångel, minskar skiften och vill utöka möjFredrik Olovsson företagens uppgiftslämnligheten till tjänstledighet 1. Företagsarbörda och förenklar konklimatet för för att ta över eller starta takten mellan företag och innovativa ett företag, från dagens 6 myndigheter. Det gör vi exföretag måste månader till 12 månader. Vi empelvis genom att stärka förbättras genom vill även förenkla för småRegelrådets resurser att ta företagare att få banklån tydliga och förutsägbara bort krångliga regler som (se fråga 2). regler och genom enklare inte behövs, och genom 2. Ett dynamiskt näringsliv tillgång till riskkapital och att förbättra samverkan kräver fungerande kapitalinvesteringsstöd. Vi vill mellan myndigheter, så försörjning. Vi vill därför säkerställa kortare betalatt småföretagare inte ska ningstider – maximalt 30 förenkla för småföretagare behöva skicka samma indagar – för de som gör att få banklån och föreslog formation flera gånger om. affärer med småföretag. i vår budget för 2026 att Vi driver också på för att När kapital binds upp i Almi skulle få särskilda det ska bli lättare att bygga väntan på betalning ökar medel för att påbörja detta lokalt kapital via exempelkostnaderna för finansiearbete. Vi ser även klimatvis sociala fonder, som kan omställningen som en möj- ring vilket minskar möjligstödja småföretag. lighet för småföretag att heterna till investeringar 2. Vi vill skapa bättre villkor både utvecklas och bidra och tillväxt, samtidigt som och förutsättningar för till ett hållbart samhälle risken för konkurser ökar. företag att anställa och och föreslår därför en utEU-kommissionens förslag växa, exempelvis genom ökning och förlängning av om skärpta krav bör därför att återställa ersättningen

10

www.ff.se

info@ff.se

för höga sjuklönekostnader, och därmed underlätta småföretagares sjuklöneansvar, samt genom att utvidga växa-stödet, så att egenföretagare under en längre tid kan ha lägre arbetsgivaravgift för de första anställda. Därutöver vill vi stärka företagens tillgång till rätt kompetens, genom att satsa på utbildning, matchning och livslångt lärande.

3. Det är viktigt att stärka småföretagens villkor och har en bred palett av förslag för det ändamålet, men vi har inte drivit något krav om en särskild småföretagarminister. Vi driver inte att småföretag ska separeras från resten av näringspolitiken, men stärkas inom den, inte minst eftersom småföretag påverkas av många olika politikområden. Vi ser att småföretag och deras förutsättningar och möjligheter att bidra till samhället ofta glöms bort jämfört med stora företag, och det vill vi ändra på. n Centerpartiet Anders Ådahl 1. Centerpartiet vill förbättra småföretagens villkor genom att ta bort anställningsskatten (den rena skattedelen av arbetsgivaravgifterna) för de tio första anställda. Detta sänker kostnaden för att växa.

Vi vill också rensa i regelkrånglet genom att inrätta en ny regelförenklingsmyndighet, ENKL, som systematiskt ska minska byråkratin. Dessutom vill vi bredda och förenkla forskningsavdraget så att

ver i större utsträckning matcha företagens faktiska behov, och vägarna in till yrkesutbildning, lärlingsjobb och praktik bli enklare.

Företagares trygghetssystem behöver också bli mer begripliga. När företagare vet att de kan vara föräldralediga på rimliga villkor och ha ett starkt skydd vid sjukdom kommer också fler våga ta steget att anställa.

3. Vi tycker att Ebba Busch har gjort ett utmärkt jobb som näringsminister.

fler småföretag kan få avdrag för sina investeringar i innovation och utveckling.

2. Förutom de åtgärder vi beskriver ovan vill Centerpartiet minska företagens risk genom att återinföra ett högkostnadsskydd för sjuklönekostnader. Det minskar den ekonomiska risken för företagaren om en anställd blir långvarigt sjuk. För att göra det enklare att hitta och behålla personal vill vi också stoppa kompetensutvisningarna och säkra tillgången till talang. Vi vill även införa ett nytt lärlingssystem samt en ny anställningsform för studentmedarbetare, vilket underlättar för företag att ta in och forma ny kompetens.

3. Att utse en särskild småföretagarminister är ett spännande förslag, men inget Centerpartiet aktivt driver. Utnämningar av ministrar och deras portföljer är ett pussel som i första hand behöver läggas efter valet. I slutändan är det viktigaste för småföretagen att det blir en minister som brinner för frågorna

och som har kapacitet att förändra. Det stämmer in på många centerpartistiska politiker, inklusive vår partiledare. n Liberalerna Louise Eklund 1. Liberalerna vill underlätta för småföretag genom att sänka kostnaderna för att anställa. Vi har också flera förslag för att minska regelkrångel och byråkrati. Kanske viktigast är att företagare ska ha all kontakt med myndigheter på ett ställe, inte rapportera samma sak till flera. Även att alla statliga myndigheter ska ha i uppdrag att gynna företagandet, alla nya regler ska granskas ur ett företagarperspektiv och Sverige ska inte överimplementera EU-direktiv i onödan. Vi vill även reformera arbetsrätten och göra det mer flexibelt att anställa för de minsta företagen.

2. För Liberalerna är det självklart att det ska vara billigare och mindre riskfyllt att anställa. Till exem-

pel genom att kraftigt sänka arbetsgivaravgifterna, att slopa småföretagens sjuklöneansvar och minska den administrativa bördan för företagare. Speciellt frågan med slopat sjuklöneansvar är viktig. Risken med långvarig sjukfrånvaro är ett stort orosmoment för mindre arbetsgivare.

Liberalerna prioriterar att helt avskaffa den andra sjuklöneveckan eller slopa sjuklöneansvaret helt för de allra minsta företagen.

3. Vilket roligt förslag!

Vi har många med företagarbakgrund hos oss i Liberalerna som skulle passa utmärkt som småföretagarminister. Jag skulle gärna se Camilla Mårtensen, riksdagskandidat från Lund med lång erfarenhet av att starta och driva företag inom mat- och dryckessektorn n Kristdemokraterna Camilla Brodin 1. Vi vill höja omsättningsgränsen för momsbefrielse och gränsen för revisions-

plikt, så att mindre företag slipper onödiga administrativa bördor. Vi vill även införa en princip om ”en regel in, två ut” för att minska regelbördan över tid.För att företag ska kunna planera sin verksamhet krävs även snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser, vilket vi vill uppnå genom servicegarantier och en ny miljöprövningsmyndighet. Kontakten med myndigheter behöver bli enklare och mer förutsägbar. Sammantaget vill vi ge småföretagare mer tid till sin kärnverksamhet och bättre förutsättningar att växa.

2. Vi vill permanenta de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga från 16 års ålder fram till 23. Syftet är att göra det lättare för småföretag att våga anställa sin första medarbetare och samtidigt hjälpa fler unga in på arbetsmarknaden. Vi vill också utvidga växa‑stödet så att fler företag kan växa i en takt som känns hanterbar.

Utbildningar och arbetsmarknadsinsatser behö-

www.ff.se

info@ff.se

n Moderaterna Jesper Skalberg Karlsson 1. Moderaterna fokuserar huvudsakligen på tre reformer för småföretag. Vi vill sänka arbetsgivaravgiften för att göra det lättare att anställa. Regelförenkling där minst två gamla regler ska tas bort för varje ny regel som införs och ett enklare skattesystem med färre avdrag och lägre skattesatser. Partiet vill också stärka grundtryggheten för småföretagen, vilket minskar risken för fusk men även sänker trösklarna till att våga starta eget.

Dessutom vill Moderaterna bygga upp en gemensam digital plattform för myndighetskontakter, inspirerad av Danmarks modell, där företag kan logga in på ett och samma ställe för att nå olika myndigheters e-tjänster.

2. Vi vill sänka kostnaden för att anställa unga under 26 år, fortsätta stärka jobbskatteavdraget och reformera nystartsjobben genom att slopa kvalificering till a-kassan. Dessutom ska företagens administrativa kostnader minska med 30 procent genom nya mål för förenklingspolitiken.

3. Moderaternas fokus ligger på att lösa småföre-

tagarnas problem genom strukturella reformer snarare än nya ministerposter.

Regelförenkling, skattelättnader och minskad byråkrati är nyckeln. n Sverigedemokraterna Tobias Andersson 1. Vi vill förbättra villkoren för Sveriges småföretag genom att fortsätta minska regelkrånglet, stoppa överimplementering av EU-regler och sänka de administrativa kostnaderna. Samtidigt vill vi sänka kostnaderna för att driva företag, bland annat genom att minska sjuklönekostnaderna, detta för att göra det mindre riskfyllt att anställa och växa. Därtill krävs en starkare kompetensförsörjning med bättre matchning mellan utbildning och arbetsmarknad, anpassad efter småföretagens behov.

2. Ja, utöver svaret ovan kan också nämnas att vi och regeringen nyligen sänkt arbetsgivaravgiften för unga, vilket sänker tröskeln för att anställa unga. Vi har också länge drivit frågan om generellt sänkt avgift för de första anställda där varje nyrekrytering är ett stort ekonomiskt åtagande. Kombinationen av lägre kostnader, enklare regler och minskad risk vid anställning är avgörande för att fler småföretag ska kunna växa och skapa jobb.

3. Jag ser det som ett intressant förslag som kan övervägas, särskilt om det bidrar till tydligare ansvar och starkare fokus på småföretagens villkor i regeringens arbete. Samtidigt är det avgörande inte titeln i sig, utan att hela regeringen driver en konsekvent företagarvänlig politik som sänker kostnader, minskar regelbördan och stärker konkurrenskraften.

11

n INFÖR VALET

n INFÖR VALET

Momskrångel kostar miljarder – pressar företag De nuvarande momsreglerna med olika momssatser är en stor källa till regelkrångel och osäkerhet för många småföretagare.

Linus Andersson hoppas på en näringslivsvänlig politik efter valet.

Handlare efterlyser mer stabilitet Linus Andersson driver Ica Supermarket Mörner. Han hoppas att den svenska politiken ska bli mer stabil och förutsägbar.

– Vi anpassar oss gärna till nya regler, men det viktigaste är att det inte blir för tvära kast, säger han.

D

et är strax efter lunch och det är mycket människor i rörelse i Dalbo centrum, som ligger utanför centrala Växjö. Vi hittar Linus Andersson inne vid frysdiskarna där han är i full färd med att plocka varor, och han passar på att ta en kort paus.

12

n Vilka politiska beslut tycker du är viktigast för att förbättra villkoren för svenska livsmedelsbutiker under nästa mandatperiod?

– Det viktigaste är att vi vet vilka förutsättningar som gäller och att vi kan planera för det. Samt sänkt arbetsgivaravgift, förenkling av regler och fokus på säkerhet.

www.ff.se

info@ff.se

n Den tillfälligt sänkta livsmedelsmomsen, på vilket sätt påverkas du som handlare av den?

– Rent volymmässigt spelar den inte någon större roll, vi säljer ungefär lika mycket som innan momsen sänktes. Däremot ser vi att det är välkommet bland våra kunder, många av dem har en ansträngd ekonomi, säger Linus Andersson. n Hur har ökade kostnader för el, transporter och inköp påverkat din butik, och vad hoppas du att politikerna gör åt situationen efter valet?

– Framför allt elkostnaderna har slagit hårt, särskilt för mindre butiker. Ökade elpriser kan äta upp halva vinsten trots att man redan effektiviserat drift där det går. De stigande råvarupriserna gör det inte lättare, vi behöver ungefär två kronor i marginal på varje hundralapp för att få det att gå ihop. Efter valet hoppas jag att politikerna prioriterar åtgärder som ger stabila och förutsägbara energikostnader, stöd till energieffektivisering i handeln och bättre förutsättningar för transporter.

n Om du fick skicka med ett budskap direkt till regering och riksdag inför valet – vad skulle du vilja att de prioriterade för dagligvaruhandeln?

– Politikerna behöver sluta vara så poliserande och populistiska och i stället föra ett sakligt samtal där man ser handelns betydelse, backar upp den och samarbetar för bättre förutsättningar.

Text & foto: Peter Fredriksson

www.ff.se

info@ff.se

n Regeringen har på senare tid gjort ändringar kring sänkt moms på livsmedel och slopad moms för företagare som omsätter mindre än 120 000 kronor per år, men fortfarande saknas en bred momsreform som kan förenkla och göra verklig skillnad för många företagare.

Att hantera moms är en tidskrävande administrativ börda som kostar svenska företag cirka 14 miljarder kronor årligen. De komplexa reglerna med momssatser på 6, 12 eller 25 procents moms och särskilda regler för internationell handel gör det hela betydligt mer komplicerat.

Risken för fel ökar exempelvis när ett företags varor och tjänster omfattas av olika momssatser.

Allt fler företagare vill därför gärna se en enhetlig momssats som kan ersätta dagens tre nivåer. I flera undersökningar som NNR och SKOP genomfört har momsreglerna dessutom angetts som det största tillväxthindret för företag och bördan är som störst för mikroföretag och småföretag.

För närvarande pågår en omfattande reform av EU:s momsregler som ska anpassa momsreglerna till dagens teknik.

Sverige kan ta tillfället i akt att också passa på att reformera hela sitt momssystem. Det har tagits initiativ i rätt riktning. I februari 2026 tillsatte regeringen en utredning som analyserar hur nya EU-regler om moms ska genomföras i svensk rätt. De nya EU-reglerna innebär bland annat att momsrapporteringen vid handel mellan EU-länder ska ske digitalt.

Enligt undersökningen Momslabyrinten vill många företagare se en utredning om modernare momsregler och bättre verktyg mot momsbedrägerier. Det finns även önskemål på att höja omsättningsgränsen för momsplikt så den blir betydligt högre än dagens 120 000 kronor per år. Det återstår att se hur högt en reformering av momssystemet kommer att placeras på de politiska partiernas prioriteringslistor efter höstens val.

Text: Annika Wihlborg

13

n INFÖR VALET

n INFÖR VALET

Elprischock hotar småföretag – fyra av fem oroas

”

Osäkerheten med kraftigt svängande elpriser vintertid lär bestå.

Var femte småföretagare ser höjda elkostnader som ett direkt hot mot sin verksamhet. Samtidigt uppger många att de saknar tillräcklig kunskap och verktyg för att minska sina elkostnader, enligt en undersökning från elhandelsföretaget Fjordkraft. En stabil elförsörjning med trygga och förutsägbara elpriser är en viktig elfråga för många småföretagare.

A

v undersökningen framgår att många småföretagare upplever elmarknaden som komplex och att varierande elpriser skapar både osäkerhet och ökad administrativ börda.

14

Kunskapen om hur elmarknaden fungerar är låg bland många svenska småföretagare. 24 procent upplever att de har tillräckligt med kunskap och verktyg för att minska sina energikostnader. Samtidigt har endast 12 procent full

www.ff.se

koll på effekttarifferna och endast 9 procent har tid att sätta sig in i regelverk och tekniska lösningar.

95 procent av småföretagarna

anser att energibolagen borde vara tydligare kring priser och

info@ff.se

Hans Johansson, energiexpert på Fjordkraft.

villkor och drygt 40 procent anser att Sveriges energipolitik behöver förbättras ur ett företagarperspektiv. Även de regionala prisskillnaderna mellan olika elpriszoner i landet upplevs som orättvis och kan bidra till att företag i olika delar av

landet konkurrerar på olika villkor. Småföretag i södra Sverige är i allmänhet mer känsliga för pristoppar.

– Utan rätt kunskap och verktyg är risken stor att man betalar mer än nödvändigt.

Osäkerheten med kraftigt

svängande elpriser vintertid lär bestå. Ett förutsägbart och tydligt elavtal som är anpassat till verksamheten i kombination med några enkla åtgärder kan göra stor skillnad, säger Hans Johansson, energiexpert på Fjordkraft.

www.ff.se

För ett enklare kunna sänka sin

elkostnad behöver småföretagare, enligt Hans Johansson, både tydligare avtalsvillkor samt verktyg och kunskap som gör det lättare att fatta långsiktigt kloka beslut.

– Samtidigt behöver energi-

info@ff.se

politiken bli mer transparent och elmarknaden lättare att navigera i för småföretagare, säger han.

Text: Annika Wihlborg Foto: Adobe Stock

15

n INFÖR VALET

”Vi lantbrukare är helt i händerna på omvärlden” Lantbrukaren Per Brunberg på Björketorps gård har sett många regeringar komma och gå. Han ger inte något högt betyg för hur jordbrukspolitiken utformats.

– Vi har haft så många chanser att bygga upp en livskraftig och bra livsmedelsförsörjning, men det tycks behövas storskaliga krig för att det överhuvudtaget ska hända något, säger han.

Solen gassar över det 700 hektar stora latbruket och som alltid är det full fart.

Gården har varit i familjen Brunbergs ägo sedan 1909 och här bedrivs ekologisk mjölkproduktion samtidigt som verksamheten även omfattar skogsbruk, spannmålsodling, köttproduktion och glassproduktion.

Per Brunberg menar att det svenska lantbruket alltför länge varit beroende av politiska svängningar och kortsiktiga beslut.

– Vi lantbrukare är helt i händerna på omvärlden. Jag tycker ofta att det är ett patetiskt käbbel mellan politikerna.

Visst har den nuvarande regeringen gjort mycket för att skapa ett mer robust lantbruk, men det är märkligt att det ska behövas storskaliga krig i såväl Ukraina som på andra ställen

16

”

Det tycks behövas storskaliga krig för att det överhuvudtaget ska hända något. för att det ska hända något, säger han.

Han anser att Sverige under lång tid har monterat ned sin egen självförsörjningsförmåga och att det nu blivit tydligt hur sårbart samhället är när transporter, energi och import påverkas av konflikter och oroligheter i omvärlden.

De skyhöga dieselpriserna slår

inte bara mot lönsamheten utan ger i förlängningen högre livsmedelspriser för Sveriges alla invånare. Men inte nog med det, eftersom lantbruket är så pass beroende av import av såväl drivmedel som gödsel

www.ff.se

Med appen fås en snabb överblick på hur många kor som är i brunst.

och andra insatsvaror så finns det stora risker att det helt enkelt blir brist på mat.

– Före detta överbefälhavaren Micael Bydén varnade för många år sedan att den svenska livsmedelsproduktionen är en sektor som är mycket sårbar och känslig för yttre störningar, men ingen lyssnade på honom då. Sedan covid och sedan Rysslands invasion av Ukraina har detta blivit alldeles uppenbart.

biogasanläggning som producerar el och värme med hjälp av gödsel från gårdens kor. Anläggningen ger både energi och minskar luktproblemen från gödselhanteringen.

– Under andra världskriget hade vi ont om fossila bränslen och då körde vi såväl bilar som lantbruksmaskiner på gengas. I dag skulle vi kunna göra samma sak med biogas eller till och med vätgas, säger han.

För Per Brunberg handlar fram-

Han efterlyser tydligare politis-

tidens lantbruk mycket om forskning, utveckling och ny teknik. Han anser att staten borde göra betydligt mer för att stötta innovationer som minskar beroendet av framför allt fossila bränslen och importerad energi.

På Björketorps gård finns sedan några år tillbaka en egen

info@ff.se

ka satsningar för att få fler lantbrukare att investera i ny energiteknik.

– Politikerna borde stötta de lantbrukare som vill bygga egna biogasanläggningar. Det skulle göra Sverige både starkare och mer självförsörjande.

Per Brunberg driver Björketorps gård sedan 1985, där mjölkproduktionen fortfarande är basen i verksamheten.

Text & foto: Peter Fredriksson

www.ff.se

info@ff.se

17

n INFÖR VALET

n INFÖR VALET

Verksamt.se – myndigheternas gemensamma företagarguide

A

tt hålla koll på regler, registreringar och myndighetskontakter är inte alltid så enkelt eller roligt. Många småföretagare kan därför ha nytta av sajten verksamt.se, en gemensam portal från Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket.

Här finns e-tjänster och information från totalt 60 myndigheter på ett ställe.

Mest känd är kanske sajten

18

för möjligheten att registrera företag och ansöka om F-skatt och moms, men innehållet är betydligt bredare än så. Här finns bland annat checklistor som är användbara i olika sammanhang, information om arbetsgivarrollen, skatter och avgifter samt hjälp för att hitta tillstånd som kan krävas i olika branscher.

En praktisk funktion är ”Mina sidor”, där företagare får överblick över registrerade

www.ff.se

företag och pågående ärenden hos olika myndigheter.

För den som ska starta företag finns även guider för att välja företagsform och förstå skillnaderna mellan exempelvis enskild firma och aktiebolag. Sajten innehåller också verktyg för att hitta rätt SNIkod och information om sådant som bokföring, export och import samt hållbart företagande.

Verksamt.se kan vara en bra

info@ff.se

plats att börja söka information på, till exempel när du inte riktigt vet vilken myndighet du ska vända dig till i ett visst ärende. Det kan spara både tid och viss frustration. Verksamt. se finns även på Facebook, Instagram, LinkedIn och Youtube om du vill få snabba tips och påminnelser i ditt sociala medier-flöde.

Ta del av din förmån som medlem hos Företagarförbundet, boka en pensions- och försäkringsrådgivning hos oss.

FF@maxm.se

Text och foto: Stefan Hedner Illustration: Adobe Stock

www.ff.se

info@ff.se

19

n INFÖR XX VALET

n INFÖR VALET n XX

Partiernas förslag som ska minska småföretagares kompetensbrist Inför höstens val är kompetensbrist en av de mest avgörande småföretagarfrågorna. Nästan tre av fyra företagare upplever svårigheter att hitta rätt personal. De politiska partierna vill bland annat reformera och stärka satsningarna på lärlingsprogram, satsa på yrkescollege och branschskolor, anpassa utbildningarna utifrån lokala behov, höja yrkesprogrammens status och på olika sätt premiera företag som tar emot lärlingar.

20

www.ff.se

B

rist på medarbetare med rätt kompetens är ett utbrett problem som ofta hindrar företagens tillväxt och utveckling. Andelen småföretagare som har svårt att hitta medarbetare med rätt kompetens har ökat kraftigt. I en undersökning från företaget Strato uppger 35 procent av småföretagarna att det är svårt att rekrytera personer med rätt kompetens. Förra året var motsvarande andel 19 procent.

Ett liknande resultat syns i Manpowers undersökning Ta-

info@ff.se

lent Shortage 2026, som visar att tre av fyra svenska arbetsgivare har svårt att hitta den kompetens de behöver.

– Det kan låta motsägelsefullt att kompetensbristen är så hög samtidigt som arbetslösheten är rekordhög, men det handlar om en strukturell obalans på arbetsmarknaden Det visar tydligt på behovet av utbildning, omställning och träffsäker matchning i hela landet, säger Helen Remnås, landschef för ManpowerGroup Sverige.

Under våren har vi bland annat sett en debatt om att höjda

Helen Remnås, landschef för ManpowerGroup Sverige.

lönegolv för arbetskraftsinvandring kan göra rekryteringen ännu svårare. En lista med 152 yrken har överlämnats till regeringen som förslag på vilka som kan undantas det nya, högre lönekravet för arbetskraftsinvandring, däribland drifttekniker, optiker, betongarbetare och skogsarbetare.

Många företagare betonar vikten av att dessa undantagsyrken utgår från arbetsgivarnas faktiska behov.

För att minska kompetensbris-

ten föreslår Moderaterna en bred lärlingsreform och en ny

tvåårig yrkesskola med mycket arbetsplatsförlagt lärande i nära samverkan med näringslivet. Partiet vill även att arbetsgivare som tar emot lärlingar ska få rabatterad arbetsgivaravgift för dem. Liberalerna vill satsa på att erbjuda fler lärlingsplatser och reformera yrkesutbildningssystemet så utbildningarna på ett bättre sätt svarar upp till arbetsmarknadens behov.

Socialdemokraterna vill i stället satsa mer på gymnasieskolans yrkesprogram, som enligt dem utgör ryggraden i Sveriges kompetensförsörjning.

www.ff.se

De vill höja yrkesprogrammens status och därigenom locka fler sökanden. Socialdemokraterna vill också vidareutveckla utbildningsformer som branschskolor och yrkescollege och satsa på lärlingsutbildningar.

Sverigedemokraterna har före-

slagit satsningar för att utveckla ett lärlingssystem som är anpassat efter arbetsgivarnas behov samt anpassa ut-

info@ff.se

bildningarna mer utifrån lokala kompetensbehov. Centerpartiet föreslår att företag ska kunna anställa elever genom en ”gymnasial lärlingsanställning”, där en större del av utbildningen sker på en arbetsplats. De föreslår även en stimulanspeng för att uppmuntra företag att ta emot lärlingar och erbjuda språkundervisning.

Text: Annika Wihlborg Foto: Adobe Stock & ManpowerGroup

21

n INFÖR VALET

n XX

Så vill partierna råda bot på den ökade brottsligheten mot företag

F

ler än fyra av tio svenska företag har det senaste året utsatts för brott, enligt undersökningen Brottsbarometern. Samtidigt är småföretagens förtroende för att polisen ska klara upp brott fortsatt lågt, många upplever att polisen inte tar brottsligheten på allvar och ofta läggs utredningarna ner direkt. Att minska brottsligheten är en prioriterad valfråga för småföretagare, vi har undersökt vad politikerna vill göra åt saken.

Trots stora resurstillskott hanterar polisen fortfarande inte mängdbrott mot företagare tillräckligt effektivt, enligt en undersökning från Brottsförebyggande rådet. Samtidigt är bedrägerier det vanligaste brottet mot företag och trenden går mot alltmer avancerade metoder där kriminella manipulerar leverantörskedjor genom exempelvis kapade fakturor eller falska bolag. Enligt Brottsbarometern är handelsföretagen mest utsatta för brott, följt av företag i besöksnäringen och byggbranschen.

22

Hälften av företagen tror att brottsligheten i samhället kommer att öka under det kommande året.

För att minska brottslighet mot företag vill Moderaterna se ett effektivare tillträdesförbud i butiker, fler lokala poliser med områdesförankring och att upprätthålla en nolltolerans mot vardagsbrott som drabbar företag.

Kristdemokraterna vill satsa på mer effektiva åtgärder mot företagsbrottslighet, i synnerhet mängdbrott.

Socialdemokraterna betonar kopplingen mellan organiserad brottslighet och brott mot företag.

De vill se en maffialag som fängslar gängtoppar och att gängens nyrekrytering hindras med riskfamiljsprogram och ökad övervakning. De vill också bryta nedläggningarna av polisstationer och i stället öka den polisiära närvaron.

Centerpartiet betonar också vikten av ökad polisiär när-

www.ff.se

varo i hela landet, men även satsningar som gör att polisen klarar upp fler bedrägerier och stölder mot företag.

– Många företagare har en låg tilltro till polisens förmåga att hantera brott.

Vi vill att fler företagare anmäler brottslighet. Därför är det viktigt att polisen kan underlätta för företagen att anmäla och visa att man tar det här på allvar, säger Lena Nitz, jurist och expert på brottslighet mot företag på Svenskt Näringsliv.

Text: Annika Wihlborg Foto: Adobe Stock

info@ff.se

www.ff.se

info@ff.se

23

n INFÖR VALET

n INFÖR VALET

Krönika

Sagan om de små som bär det stora

D

et var en gång ett land i norr, avlångt och stolt, där man i de fina salarna gärna talade om framtiden, innovationen och jobben.

Där hölls seminarier, skrevs strategier och nickades allvarligt över kaffekoppar av återvunnet mod. Men mitt i allt detta märkliga prat lyckades man gång på gång glömma dem som faktiskt bar upp landet: småföretagarna.

I byarna, städerna och ute där vägen blir smal och postnumren färre, steg bagaren upp före solen, rörmokaren kröp under diskbänkar, frisören höll ihop både hår och humör, och verkstadsägaren lagade det som kungarikets större herrar först kört sönder. Det var inget hovfolk. Det var småföretagare. Sådana som inte har stab, kommunikationsavdelning eller någon som säger “vi tar det i nästa process”. De har verkligheten. Och den öppnar klockan sju. Ändå talas det om småföretag som om de vore ett litet bihang till ekonomin, något charmigt man kan nämna i förbifarten mellan storbolag, exporttal och gröna visioner. Det är ungefär som att kalla hjärtat för ett trevligt biyrke till blodomloppet.

För sanningen är mindre högtidlig men desto viktigare: det är småföretagen som skapar fyra av fem jobb i Sverige. Det är där människor får sitt första jobb, sitt nästa jobb och ibland sin sista chans. När småföretagen vågar växa, då växer landet.

När de tvekar, då står också Sverige och trampar i farstun.

Men i maktens korridorer i Stockholm springer många fortfarande omkring som om hela näringslivet bestod av styrelserum med blankputsade bord och engelska powerpoints. Under tiden sitter småföretagaren med arbetsgivaravgifter, regelkrångel, sjuklöneansvar, rekryteringsrisk och elräkningar som ser ut att ha skrivits

24

skanna mig

av en lätt berusad trollkarl. Följden blir att den som skulle kunna anställa en person till ibland inte vågar anställa någon alls.

Det är därför Sverige inte bara behöver vackra ord om företagande. Sverige behöver en småföretagarminister. En riktig. En sådan som inte ägnar småföretagen en artig bisats mellan storindustrin och nästa bandklippning, utan som på heltid går runt i regeringshuset och frågar det enda som egentligen betyder något: “Blir det här lättare eller svårare för landets småföretagare?” Företagarförbundet driver just detta krav: att småföretagen behöver en tydlig röst i regeringen, eftersom deras villkor annars alltför ofta försvinner i den breda näringspolitiken.

Och tänk om regeringen också ville lyssna lite mer noggrant på de idéer som redan finns. Företagarförbundet har pekat på hur småföretagen, med rätt villkor, skulle kunna bidra till att pressa ned arbetslösheten rejält — till och med halvera den i Sverige. Resonemanget är lika enkelt som det är störande för den som älskar långa utredningar: om fler små företag får

www.ff.se

info@ff.se

råd och mod att anställa, då kommer människor i arbete.

Så kanske är det dags att vi slutar tala om småföretagen som kuliss och börjar tala om dem som huvudpersoner. För utan dem blir det inga nya jobb, ingen levande landsbygd, ingen service runt hörnet och väldigt få som faktiskt får hjulen att snurra.

Kort sagt: Sverige behöver färre högtidstal om företagande och fler beslut för företagare.

Och gärna en småföretagarminister som inte går vilse i korridorerna.

Vår krönikör Saga Lönnholm kommer från framtiden, en AI-skribent som tillåter sig att fundera över allt du ber henne om – alltid påläst, men inte alltid pålitlig?

www.ff.se

info@ff.se

25

n INFÖR VALET

n INFÖR VALET

Varje dag är en valdag

11 12 13

Det är inte bara söndagen den 13 september som du har ett val att göra. Som småföretagare är varje arbetsdag fylld av val som påverkar företagets framtid.

Till synes små beslut kring kunder, tid, struktur och kommunikation, men som på sikt kan få stor betydelse.

Här är några exempel.

14 15 16

Text: Stefan Hedner

1 2 3 4 26

Du väljer vilka kunder du säger ja till. Rätt kunder ger bättre lönsamhet och roligare arbete.

17

Du väljer hur ofta du ser över dina kostnader. Små abonnemang och tjänster kan tillsammans bli stora pengar.

18

Du väljer hur snabbt du återkopplar. Tempo signalerar proffsighet och engagemang.

Du väljer hur tydlig du är i ditt erbjudande. Kan kunden snabbt förstå vad du gör och vad det kostar blir det lättare att säga ja.

5

Du väljer hur du arbetar med uppföljning. Du får fler affärer om du följer upp förfrågningar, kundmöten och leveranser.

www.ff.se

6

Du väljer hur aktiv du är i sociala medier. Det behöver inte vara avancerat, men med tystnad är det svårt att märkas.

info@ff.se

7

Du väljer hur du använder och utvecklar ditt nätverk.

Många affärer börjar med en kontakt, ett tips eller en rekommendation.

8

Du väljer hur du hanterar stressiga perioder. Struktur och rutiner hjälper dig hålla kvalitet även när tempot är högt.

9

Du väljer hur du skyddar kundinformation. Slarv med filer, mejl, nycklar eller personuppgifter blir snabbt ett förtroendeproblem.

www.ff.se

10

Du väljer hur du dokumenterar det du gör. När arbetssätt och rutiner finns nedskrivna går det lättare för andra att avlasta dig.

info@ff.se

19

Du väljer hur du använder teknik och AI. Enkla digitala hjälpmedel kan frigöra tid för roligare och mer lönsamma uppgifter.

Du väljer hur du gör backup. Säkerhet kanske inte känns så viktigt – förrän katastrofen inträffar.

Du väljer om du använder tvåfaktorsinloggning. En enkel säkerhetsåtgärd som kan stoppa många digitala intrång.

Du väljer hur du hanterar misstag. Snabb och öppen hantering bygger förtroende hos kunderna.

Du väljer hur du utvecklar ditt erbjudande. Kunder och marknader förändras.

Det som fungerade för några år sedan kanske bör paketeras eller prissättas annorlunda i dag.

Du väljer hur förberedd du är på kriser. Reservrutiner för teknik, ekonomi eller sjukdom gör stor skillnad när något oförutsett inträffar.

Du väljer hur mycket nytt du vill lära dig. Det finns kurser och onlineutbildningar för alla branscher och yrken. Ny kunskap är aldrig en nackdel.

Du väljer hur snabbt du fakturerar. Sen fakturering kan leda till sämre kassaflöde, helt i onödan.

Du väljer hur du lyssnar till kundernas feedback. Synpunkter kan fungera som gratis idéer till förbättringar och nya tjänster.

27

n INFÖR VALET

n INFÖR VALET

Tryggare skall alla vara...

Företagare skall ha lika bra skydd som alla andra!

Att vara företagare innebär att ta risker. Det handlar om att våga tro på sin idé och att riskera både pengar och tid för något man brinner för. Det gör våra medlemmar och hundratusentals andra småföretagare i Sverige varje dag, varje vecka, varje månad.

Men även om företagande handlar om risktagande, så kan man skapa trygghet för företaget och företagaren på många sätt. Det finns ingen poäng med att riskera saker i onödan.

Resultat finans

Företagarförbundet erbjuder tre trygga försäkringar anpassade för dig som småföretagare. Försäkringarna erbjuds i samarbete med stabila partners för att skapa en långsiktig trygghet för dig som företagare.

es bästa ig r e v S v a n E äkringar företagsförs

!

FIRMAN Anpassad för småföretag! l Låga självrisker och generösa försäkringsbelopp. l Försäkringsställe – Glöm det, med vår försäkring behöver ni inte ange detta. l 10 % rabatt på fordonsförsäkringar om du tecknar företagarförbundets försäkring.

Säkra hjälper dig att anpassa efter ditt företag.

Teckna på 5 minuter

En av de mest prisvärda sjukvårdsförsäkringarna!

Du som medlem i FF har möjlighet att teckna en sjukvårdförsäkring. Försäkringsgivare är SEB. Med försäkringen får du snabb tillgång till privat vård genom ett stort nätverk av specialister i hela landet. Scanna QR koden med din mobilkamera så får du information om pris och innehåll i vårdförsäkringen för dig och ev. medförsäkrad.

glig Ingen krånring hälsoförkla

Komplett skydd mot sjuk och olycksfall För att du ska slippa ekonomiska bekymmer om något händer har vi tagit fram en förmånlig gruppförsäkring, Liv & Hälsa som består av 6 olika försäkringar. Liv-, sjuk-, sjuk och olycksfall-, olycksfall, barnförsäkring och vårdförsäkring.

gar i 1

6 försäkrin

FÖRETAGAR FÖRBUNDET

90 år i företagens tjänst...

28

www.ff.se

info@ff.se

www.ff.se

info@ff.se

29

n MEDLEMSPRESENTATIONEN

n MEDLEMSPRESENTATIONEN

Ronny Wahlberg och Benny Persson äger och driver BR Screen.

BR Screen AB

Medlemspresentationen

Starkt tryck på hantverket hos BR Screen När Benny Persson och Ronny Wahlberg startade BR Screen 1989 var de två unga tryckare som ville mer än att stå vid samma maskiner hela arbetslivet.

30

www.ff.se

– Vi hade jobbat 6–7 år på samma företag och kände att vi ville påverka vår arbetssituation själva, berättar Benny. Vi var duktiga tryckare, men kunde inte så mycket om företagande. Det har vi fått lära oss.

info@ff.se

I Gantofta utanför Helsingborg fanns ett mindre screentryckeri till salu. Benny och Ronny köpte företaget och tryckte från början mest dekaler samt en del skyltar. I dag är erbjudandet bredare. Grunden i verksamheten är fortfarande screentryck, en tryckmetod som gör det möjligt att trycka på många olika material och som ger starka, tydliga färger.

– För ungefär tio år sedan började vi även göra allt efterarbete, som stansning, håltagning och numrering. Tidigare lämnade vi bort sådant, men nu behåller vi förtjänsten själva.

Verksamheten har även utökats med textiltryck för

bland annat idrottsföreningar och företag, fordonsdekaler samt så kallat tampotryck som gör det möjligt att trycka på ojämna och böjda föremål som golfbollar, pennor och ölglas.

Kunderna finns i hela landet.

Trots att viss produktion är digital bygger verksamheten fortfarande på hantverk och erfarenhet.

– Vi blandar alla våra färger för hand och ställer in maskinerna manuellt, säger Benny.

Det är ett riktigt hantverk från början till slut.

Sedan 20 år har Benny och Ronny en anställd. Någon ambition att växa kraftigt finns inte.

– Vi har alltid försökt anpassa oss efter verkligheten. I bra tider lägger vi undan pengar

för att kunna klara lugnare perioder. Beläggningen i vår bransch har alltid varierat ganska mycket.

En viktig del av arbetet handlar

om att förstå hur kunden ska använda sina produkter. En dekal som ska sitta på en soptunna av plast kräver till exempel ett starkare häftämne än normalt. En skylt som ska tåla stark sol eller spill från lösningsmedel kan behöva lamineras eller lackas.

– Vi vill att det vi levererar ska hålla över tid, så att kunden är nöjd även efter några år.

Benny beskriver livet som företagare som fritt men krävande.

– Jag kan förstås styra min

www.ff.se

tid till viss del, men har också behövt arbeta väldigt mycket genom åren. När barnen var små kunde jag inte ta någon pappaledighet, vilket jag kan beklaga och ångra i efterhand.

Men samtidigt hade företaget skulder att betala och kunder att ta hand om.

Det Benny och Ronny är mest stolta över är hantverkskunnandet och ambitionen att göra kunderna nöjda.

– Vi kan vårt hantverk in i minsta detalj och levererar ingenting som vi inte hade nöjt oss med själva.

BR Screen är medlem i Företa-

garförbundet och Benny är kritisk till det svenska företagsklimatet.

info@ff.se

n Anställda: 3 n Startår: 1989 n Omsättning: 3,4 Mkr n Vinst: 227 000 kr n Antal ägare: 2 n Hemsida: brscreen.com

– Det är mycket regler och administration som tar tid från själva jobbet. På små företag går det inte att delegera sådant.

Hans råd till den som funderar på att starta eget är tydligt.

– Jobba alltid för att kunderna ska bli nöjda. Och innan du startar företaget, se till att du verkligen förstår hur mycket arbete som krävs. Det är ofta mer än man tror.

Text: Stefan Hedner Foto: BR Screen

31

n FRIA FÖRETAGARE

Rådgivande robot blev en lysande affär Entreprenörerna bakom fondrådgivningsroboten Lysa har fått en rivstart, och bolaget har sedan lanseraingen 2017 vuxit snabbt. Idag förvaltar man drygt 55 miljarder kronor åt mer än 200 000 betalande kunder i Sverige, Finland, Danmark och Tyskland. n Patrik Adamson, hur kom du och dina medgrundare på idén?

– Vi startade Lysa för att vi tyckte att sparande är för krångligt och för dyrt. Branschen präglas av dolda intressekonflikter där rådgivare ofta får mer betalt ju dyrare produkten är. Vår affärsidé är annorlunda och bygger på att alltid agera i kundens bästa intresse genom att endast få betalt från kunden. n Hur ser visionen för framtiden ut? Vad vill ni att Lysa ska vara om fem till tio år?

– Vår vision är att sätta en ny standard inom sparande genom en komplett lösning för ”självkörande pengar”. Redan idag samlar vi fonder, pension och sparkonto på plattformen. n Konkurrensen inom digitalt sparande hårdnar hela tiden. Vilka ser ni som era främsta konkurrenter idag?

– Vi har kompetenta sektorkollegor i Avanza och Nordnet, men de stora volymerna finns

32

fortfarande hos storbankerna.

Medan många aktörer fokuserar på att öka kundens aktivitet och antal valmöjligheter, fokuserar vi på enkelhet och sinnesro.

n Hur har affärsutvecklingen sett ut hittills under året, och vågar du ge någon prognos för resten av året?

– Vi växer hållbart och till största del organiskt genom rekommendationer från befintliga kunder. Vi fortsätter

utveckla produkten för att skapa ännu mer kundvärde och utforskar hur vi på ett säkert sätt kan använda AI för att ge kunden rätt rekommendationer för hela sparandet.

n Många unga visar idag ett ökat intresse för sparande och investeringar. Hur tror du att framtidens sparande kommer att skilja sig från dagens?

– Framtidens sparande kommer att definieras av transparens och automation. De aktörer som lyckas kombinera teknisk innovation med ärlighet kommer att vara de som förtjänar människors långsiktiga förtroende.

Text: Peter Fredriksson Foto: Nadja Endler

Från startup till 55 miljarder förvaltade kronor på bara några år, Lysa har etablerat sig snabbt.

www.ff.se

info@ff.se

”

Framtidens sparande kommer att definieras av transparens och automation. De aktörer som lyckas kombinera teknisk innovation med ärlighet kommer att vara de som förtjänar människors långsiktiga förtroende.

Patrik Adamson.

www.ff.se

info@ff.se

33

n FF TIPSAR

n FF TIPSAR

Transportabelt skrivbord Transportabelt skrivbord för bärbara datorer med en hård topplatta i trä och en stabil bas med en elegant linnefinish. Det övre facket är avtagbart och har en skåra för enkel öppning. Den har ett fack för förvaring av en mängd objekt - bärbar dator, mus, mobiltelefon, laddare, penna, anteckningsbok, glasögon, hörlurar med mera. Dess innovativa multifunktionella design gör den extremt mångsidig och anpassningsbar. Dessutom är detta sidobord lätt, och enkelt att transportera och lagra. Perfekt för att arbeta bekvämt med din bärbara dator.

Pris: 340 kr (innovagods.se).

SmartNote Set

n Skriv med papper och penna – spara digitalt. Renskriv handskrift till digital text. Sök efter anteckningar.Integrering med AI. Pris: 1 699 kr (smartnote.se).

Vi tipsar!

Smarta prylar som underlättar

LED-bänk med eget tryck

Framtagna för företagsevent, konferenser och mässor: Ingen installation, ingen montering.

Redo att användas direkt ur förpackningen.

Laddningsbara (inga sladdar). 8+ timmars batteritid. Fjärrstyrda: 16 statiska färger inklusive vit, 4 färgväxlande lägen. Kan matcha varumärkets färger. Okrossbara: splittringssäkra och hållbara för transport.

Pris: 3 400 kr (pkgreen.se).

Trådlöst headset

Skrivbordslampa Level n Level kombinerar flexibilitet och smart belysning för en skräddarsydd arbetsmiljö. Den integrerade LED-ljuskällan har sju inställningar för färgtemperatur och dimmer som låter dig välja mellan sju olika ljusstyrkor. De justerbara armarna rör sig i 90 graders vinkel, medan den böjbara svanhalsen i silikon ger full rörelsefrihet. En innovativ och funktionell skrivbordslampa som anpassar sig efter varje arbetsmoment.

Pris: 1 642 kr (dpj.se).

n Jabra Evolve2 75 MS trådlöst stereoheadset har designats för att tillfredsställa proffs som kräver högkvalitativt ljud och komfort som de kan lita på under sina hektiska dagar fyllda med möten.

Headsetet ger ett klart ljud och kommer med aktiv brusreducering som eliminerar alla störande bakgrundsljud i en hektisk kontorsmiljö. Den är också certifierad för Microsofts Open Office-krav tack vare 8 strålbildande mikrofoner som blockerar buller utifrån så att bara din röst hörs högt och tydligt.

Pris: 3 999 kr (elgiganten.se).

Kabelgömma för skrivbordet Kontorsstol

n Stolen har flera inställningsmöjligheter och en lätt omslutande rygg för extra komfort. Ryggstödet är format för att stödja ryggradens naturliga S-kurva och är smalare upptill vilket tillåter mer rörelse i axelpartier. Sitsen är likt ryggstödet ergonomiskt formgjuten, stoppad och klädd med ett slitstarkt tyg av återvunnet material.

Pris: 7 493, 75 kr (ajprodukter.se).

34

www.ff.se

info@ff.se

n Kabelgömmans design gör att den snyggt döljer grenuttag, laddare och överskottskablar samtidigt som du enkelt kommer åt det du behöver. Med fem hål framtill och öppningar på båda kortsidorna kan du enkelt dra ut kablar dit du behöver dem. Det gör att du slipper kabelhärvor och kan koppla in laddare, skärmar och andra enheter utan problem. Den kompakta storleken på 30 x 13,5 x 12,5 cm gör att kabelgömman även passar på mindre arbetsytor.

Pris: 225 kr (smartasaker.se).

www.ff.se

info@ff.se

35

n INSPIRERANDE AFFÄRER

n INSPIRERANDE AFFÄRER

Rekordsnabb tillväxt för Energifabriken

Tre lantbrukarfamiljer startade Energifabriken 2006. Nu omsätter koncernen 1,2 miljarder kronor och siktar på att expandera när det gäller hållbara drivmedel.

C 42

harlotte Elander är en av de sex delägarna och hon konstaterar att Energifabriken gjort en snabb resa.

– Vi insåg tidigt att det fanns en stor framtida potential för biodrivmedel. Vi började med att sälja och distribuera RME. Sedan dess har vi fortsatt att

www.ff.se

utöka produktportföljen med HVO och biooljor. Nu har vi verksamhet i Sverige och Norge och har gjort flera företagsförvärv under åren. Bland annat har vi köpt ett bolag med en produktionsanläggning för RME, säger hon och tillägger att en uttalad ambition är att alltid vara öppna för nya affärer.

info@ff.se

Energifabriken ägs av Johan och Maria Mattsson på Jolstad gård, Karin och David Varverud på Smedberga gård samt Charlotte Elander och Erik Jacobsson på Kasta Länsmansgård.

Att de tre familjerna alla har en gedigen bakgrund som lantbrukare har varit en värdefull tillgång för att förstå och

kunna svara på olika frågor om råvaror till biobränslemarknaden.

Energifabriken har sina primära målgrupper inom åkerinäringen, renhållning, kollektivtrafiken och byggbranschen men också inom uppvärmning med små och stora pannor.

Däremot finns det inga di-

rekta kopplingar mellan deras egna lantbruksverksamheter och Energifabriken, mer än att det är samma personer som driver verksamheterna.

– Nu jobbar vi även vidare med elektrifiering. Ambitionen är att göra det enklare för våra kunder att ställa om till elektrifiering, säger Charlotte Elander och tillägger att man

www.ff.se

även är öppen för andra typer av biodrivmedel för att ytterligare bredda produktportföljen.

info@ff.se

Charlotte Elander.

Text: Peter Fredriksson Foto: Energifabriken

43

n INSPIRERANDE AFFÄRER

n INSPIRERANDE AFFÄRER

Pär Kalix Nilson.

PKN Consultings skräddarsydda bandvagnar kan rycka ut i vilken terräng som helst och utföra uppdrag som ingen annan gör.

– Vi har fem olika modeller som klarar uppgifter andra kallar för omöjliga, framhåller ägaren och vd:n Pär Kalix Nilson.

D Omöjliga uppdrag ingen match för Rocky 48

www.ff.se

info@ff.se

en driftiga entreprenören Pär Kalix Nilson startade sitt första handelsbolag redan som 15-åring, utbildade sig till elektriker, arbetade inom industrin och grundade 2012 PKN Consulting AB. I dag erbjuder företaget bland annat uthyrning, service, reparationer och anpassning av bandvagnar – ett område som de har blivit experter inom.

– Det handlar oftast om äldre modeller av bandvagnar från 1980-talet som kräver omfattande uppdateringar. Vi arbetar nära våra kunder och gör skräddarsydda lösningar åt bland annat stora elnätsbolag som Vattenfall och E.ON, men även räddningstjänster och kommuner över hela landet, förklarar Pär.

PKN Consulting håller till i små-

Pärs tuffaste och bredaste bandvagn har fått smeknamnet Rocky.

www.ff.se

ländska Nybro, har fyra anställda och en omsättning på 6,5 miljoner kronor. De hyr även ut sina egna bandvagnar – med eller utan förare. Dessa

info@ff.se

används i många olika sammanhang – exempelvis kraftbolagens felsökningar i snöstorm och brandbekämpning.

– Vi har fem olika modeller som klarar uppdrag andra kallar för omöjliga. De tar sig fram i all svår terräng – oavsett om det handlar om sanka våtmarker, leriga stränder eller sjöar.

Alla har olika specialutrustning, exempelvis en personkorg som når upp till 15 meters höjd, och kan anpassas helt efter kundernas behov.

Med andra ord är de optimala

för pålitliga och säkra transporter av räddningstjänsten vid brand och räddning i både skog och mark.

– Det finns inget som stoppar maskinerna och de tar sig snabbt från en plats till en annan vid en skogsbrand. Bandvagnen Rocky har en stark dieselmotor och är utrustad med olika kassettsystem för att kunna verka i olika led vid en brand i skogen, säger Pär Kalix Nilson.

Text: Joakim Löwing Foto: PKN Consulting

49

Fångat från

90-årsjubileumet!

52

www.ff.se

info@ff.se

www.ff.se

info@ff.se

53

n INSPIRERANDE AFFÄRER

n INSPIRERANDE AFFÄRER

Svenska svävaren räddar liv – säljs till hela Europa Svenska Ivanoff Hovercraft AB är en av världens ledande tillverkare av lätta svävare – som snabbt och säkert kastar sig ut på både vatten och is för att rädda nödställda.

R

äddningstjänsterna i Finland och Frankrike har upptäckt storheten och hittills köpt nio, respektive fem maskiner – som tar sig fram året runt i alla förhållanden.

Ivanoff Hovercraft har 35 års erfarenhet av att tillverka svävare – och erbjuder fyra olika modeller med ett flertal kunder både i Sverige och utomlands där den största är Sjöräddningssällskapet med 22 maskiner i drift.

– Våra svävare är anpassade för kallt klimat och körning på is – och klarar även allt från strömmande vatten till grunda och steniga åar. Alla går att köra som släp på vanliga bilar med snabb på- och avlossning, samt tar sig fram fort (30 till 35 knop) och säkert, framhåller ägaren Magnus Invanoff.

Både IH-3 och IH-6 Open är framtagna för Räddningstjänsten – och har där nått stora framgångar både i Finland (nio köpta) och Frankrike (fem köpta).

54

Polisens nya IH-6 levererad i slutet av 2025.

– Vi har hittills levererat tre maskiner till Svenska Räddningstjänster och jag märker av ett ökat intresse. Gemensamt är att de kan användas året runt i alla förhållanden för att rädda nödställda och göra eftersökningar. Sedan skiljer sig kapaciteten med antal personer och bårar åt, samt att IH6 har en kabin.

Han fortsätter: – Efter att nyligen levererat ett flertal IH-6 svävare till Finska Gränsbevakningen hoppas vi nu på ett ökat intresse från

www.ff.se

den typen av organisationer runt om i Europa.

Bakgrunden till företaget startade då Magnus och hans familj bodde på en ö i Stockholms skärgård.

– På den tiden fanns inga transporter på isen så att jag kunde ta mig till skolan. Innan pappa Göran tog fram den första lilla svävaren var jag tvungen att bo på internat på vardagarna. Den löste många problem för oss och blev också inledningen på företaget, som jag också började jobba på. I dag är vi tre anställda, omsätter omkring 16 till 18 miljoner kronor och håller till på Djurö/ Värmdö, berättar Magnus.

”

Vi hoppas nu på ett ökat intresse från den typen av organisationer runt om i Europa.

Magnus Ivanoff, ägare och vd.

Text: Joakim Löwing Foto: Daniel Hallgren & Magnus Ivanoff

info@ff.se

IH-3 i norra Tyskland, brandkåren.

www.ff.se

info@ff.se

55

n RÅDGIVNINGSPANELEN

Frågor får svar!

Medlemmar i Företagarförbundet har kostnadsfri rådgivning från våra experter i Rådgivningspanelen. I varje nummer av Fria Företagare samlar vi några av de frågor som panelen har stött på eller frågor som är intressanta att dela med sig av till alla medlemmar.

Har du någon fråga? Kontakta kansliet.

Rådgivningen är begränsad till max tre gånger 15 minuter per år och medlem.

Lasse Gärdlund Advokataktiebolaget Gärdlund AB Norrtälje Göran Smedberg Astra Advokater

Jörgen Engvall

n RÅDGIVNINGSPANELEN

Blir jag personligt betalningsansvarig?

Fråga: Min revisor sa nyligen

att vi måste upprätta en ”kontrollbalansräkning” eftersom det egna kapitalet har krympt.

Nu har vi gjort det – men vad händer härnäst? Är vi räddade eller kan jag fortfarande bli personligt betalningsansvarig?

er det tyvärr inte att stanna där. Inom åtta månader måste du som ägare hålla en bolagsstämma där frågan om bolaget ska gå i likvidation prövas, och inför den stämman ska styrelsen upprätta en andra kontrollbalansräkning.

Många blir överraskade av just detta. Missar styrelsen åttamånadersfristen, eller fortsätter driva bolaget trots att kapitalet inte är återställt, riskerar du som ägare och styrelseledamot personligt betalningsansvar för bolagets skulder.

Svar: Tråkigt att höra, men bra

För att slippa likvidera bolaget

Mitt råd är att direkt sätta dig

att din revisor har koll. När en första kontrollbalansräkning visar att kapitalet har krympt så mycket att det understiger hälften av aktiekapitalet räck-

måste det egna kapitalet då vara helt återställt, alltså uppgå till minst hela aktiekapitalet igen. Det räcker alltså inte att läget förbättrats något.

ner med din revisor eller redovisningsbyrå och göra en konkret plan för hur kapitalet ska kunna återställas i tid.

Exempelvis genom aktieä-

gartillskott eller en nyemission. Är det uppenbart att kapitalet inte hinner återställas är det ofta klokare att avveckla bolaget i ordnad form än att riskera ett personligt ansvar.

Oscar Sundholm Advokatfirman Thoms & Partners HB, Sundsvall

Advokatbyrån Kaiding, Umeå

Advokataktiebolaget Gärdlund Norrtälje

FOTO: ADOBE STOCK

Ina Gärdlund

Hjälp! Kunden vill inte betala fakturan

Johan Engborg Astra Advokater Stockholm

Magnus Hedenberg Advokatfirman Hedenberg & Partner KB, Göteborg Oscar Sundholm Advokatfirman Thoms & Partners HB Sundsvall

Annelie Blomqvist Advokataktiebolaget Jansson & Partners, Helsingborg

Oscar Sundholm Advokat och delägare

Skicka in din fråga till kansliet! info@ff.se

56

www.ff.se

info@ff.se

www.ff.se

Fråga: En kund vägrar betala

en faktura på drygt 15 000 kronor och vi kommer inte överens trots upprepade påminnelser. Det känns dumt att anlita advokat för en så liten summa – finns det något jag kan göra själv?

Svar: Absolut. För tvister som

rör belopp under ett halvt prisbasbelopp, för 2026 drygt 29 000 kronor, tillämpar tingsrätten ett särskilt förfarande som kallas förenklat tvistemål, i dagligt tal ”småmål”. Reglerna är utformade just för att en privatperson eller små företagare ska kunna driva sin sak själv utan ombud. Du börjar med att skicka in en stämningsansökan till tingsrätten, vilket går att göra digitalt. En stor fördel med förenklade tvistemål är att ersättningsskyldigheten är kraftigt begränsad om du skulle förlora. Den vinnande parten har som huvudregel bara rätt till ersättning för ansökningsavgift, en tim-

info@ff.se

mes rättslig rådgivning samt vissa rese- och vittneskostnader. Du riskerar alltså inte att behöva betala motpartens hela advokatnota om det går dig emot. Ett tips från min sida är att räkna med att domaren vid den muntliga förberedelsen kommer att trycka hårt på att ni ska försöka komma överens om en förlikning. Det ingår i domarens uppdrag att verka för att parterna når en uppgörelse och i småmål jobbar tingsrätterna särskilt aktivt med detta. Fundera därför noga redan i förväg på vad du är beredd att acceptera och var din smärtgräns går. En förlikning är alltid ett klokt alternativ till dom eftersom du både slipper risken att förlora och får ett snabbare slut på tvisten.

Men dom sagt väljer du att driva tvisten vidare så riskerar du inte att förlora så mycket även om det inte går som du har tänkt och trott.

Oscar Sundholm Advokatfirman Thoms & Partners HB, Sundsvall

57

n I BACKSPEGELN

n I BACKSPEGELN

Tre partiledare – en historisk natt 1976

R

iksdagsvalet för 50 år sedan är ett av de mest uppmärksammade i modern svensk politik. Efter 40 år vid makten förlorade Socialdemokraterna regeringsmakten och Sverige fick för första gången sedan sommaren 1936 en borgerlig regering.

Centerpartiet, Folkpartiet och Moderaterna bildade regering med Centerpartiets Thorbjörn Fälldin som statsminister. På valnatten framträdde de tre partiledarna tillsammans – Fälldin, Per Ahlmark och Gösta Bohman – något de knappt hade gjort under valrörelsen eftersom de var oense i flera centrala frågor.

Under valrörelsen väckte kärnkraften stark debatt, inte minst genom Fälldins motstånd mot fortsatt utbyggnad.

58

Även ekonomin, skatterna och synen på statens roll stod högt på dagordningen.

En av de mest uppmärksammade händelserna var debatten mellan Olof Palme och Fälldin i Scandinavium i Göteborg. Även Astrid Lindgrens satiriska saga ”Pomperipossa i Monismanien”, som publicerades på ett uppslag i Expressen, väckte uppmärksamhet och tros ha kunnat bidra till valresultatet. I sagan kritiserade Astrid det svenska skattesystemet och de höga marginalskatterna. Sagan tillägnade hon ”alla Sveriges småföretagare som ligger vakna om natten och ängslas för skatten”.

De tre borgerliga partiledarna efter valsegern 1976. Från vänster Per Ahlmark (FP), Thorbjörn Fälldin (C) och Gösta Bohman (M).

Text: Stefan Hedner Foto: Jan Forsman/Bilder i Syd & Adobe Stock

www.ff.se

info@ff.se

www.ff.se

info@ff.se

59

Rena fordon.

Enklare vardag.

Avsändare/returadress: Företagarförbundet, Box 1132, 262 22 Ängelholm

Med OKQ8 Biltvätt håller företaget fordonen rena på ett smidigt sätt, oavsett om det gäller enstaka bilar eller en större vagnpark. Just nu får du 25 % rabatt på automattvätt när du tvättar med OKQ8 Företagskort. Rabatten gäller t.o.m 31 augusti.

• Över 460 tvättanläggningar på fler än 280 platser.

• Snabbt, flexibelt och enkelt.

25 % rabat t Dina rabatter som medlem i Företagarförbundet.