Hänger du med i det digitala snacket?

Begreppet artificiell intelligens (AI) myntades 1956 vid en vetenskaplig konferens vid Dartmouth University i Hannover, New Hampshire. Där bildades forskningsområdet AI. Sedan dess har den tekniska utvecklingen gått i rasande hastighet – och numera används AI i de flesta områden och branscher. Du nyttjar antagligen olika former dagligen och kanske helt utan att tänka på det. Men begreppen kan lätt förväxlas med varandra. Här får du lite hjälp att hålla reda på dem:

Artificiell intelligens (AI) Artificiell betyder konstgjord och intelligens brukar definieras som den mentala förmågan att planera, lösa problem, dra slutsatser och vara självlärande. Artificiell intelligens kan definieras som en dator eller maskin som efterliknar dessa mänskliga förmågor.

Idag används AI-tekniken av exempelvis sökmotorer, digitala assistenter, karttjänster, mobilkameror och väderprognoser.

Även inom bland annat transportnäringen för att hitta optimala rutter, av läkare för att ställa diagnoser från röntgenbilder, inom finans för att förutsäga valutakurser och ändringar i aktiemarknaden, av banker för att detektera bedrägerier och penningtvätt.

Den praktiska tillämpningen av AI har kommit längst inom bildanalys, diagnosställande och taligenkänning.

Algoritm

En algoritm är en lista väldefinierade instruktioner som syftar till att lösa ett problem. Algoritmer finns i allt som är datorstyrt och består av instruktioner om vad som ska utföras, och i vilken ordning. En algoritm kan liknas vid ett matrecept med stegvisa instruktioner för tillagning av en viss maträtt.

Maskininlärning (LM) / machine learning (en teknologi)

Övergripande term för AI som, i motsats till raka algoritmer, svarar på frågor utifrån en större samlad mängd data. Datorn får i en maskininlärningsprocess instruktionen att lagra och hitta mönster i den data som den matas med.

Skillnad mellan AI och maskininlärning?

Maskininlärning är en delmängd av AI och kan inte finnas utan den. AI använder och bearbetar data för att fatta beslut och förutsäga – det är hjärnan i ett datorbaserat system och är den ”intelligens” som ställs ut av maskiner. Maskininlärningsalgoritmer inom AI, liksom andra AI-drivna appar, gör det möjligt för systemet att inte bara bearbeta dessa data – men att använda den för att utföra uppgifter, göra förutsägelser, lära sig och bli smartare, utan att behöva någon ytterligare programmering. De ger AI något målinriktat att göra med all denna intelligens och data.

Djupinlärning

En utvecklad form av maskininlärning som strukturerar algoritmer i lager för att skapa artificiella neurala nätverk som kan lära sig och fatta beslut på egen hand. Inlärningsprocessen är djup eftersom strukturen för artificiella neurala nätverk består av flera lager – indata, utdata och dolda lager.

Med tekniken är det möjligt att träna datorer att analysera stora och komplexa datamängder och utföra komplicerade uppgifter. Djupinlärning används exempelvis för att förstå vad en bild föreställer eller vad en text vill förmedla genom att analysera budskapet i texten.

ChatGPTÄr en avancerad chattrobot och programvara, utvecklad av företaget OpenAI, som använder maskininlärning och AI för att kommunicera med människor – på ett sätt som liknar mänsklig kommunikation.

Målet är att erbjuda en AI-modell som kan generera naturligt skrivna och relevanta svar på frågor och förfrågningar, samt kunna hantera dialoger och chattbaserade interaktioner. Chattroboten kan även användas inom flera områden som kundsupport, virtuella assistenter, chattbotar, automatiska samtal och mycket mer.

Text: Joakim Löwing

Illustration: Adobe Stock