Nordiska rikspartiet partiprogram 2005

Nordiska rikspartiet Partiprogram 2005

Av: Gรถran A. Oredsson Nordiska Rikspartiets grundare och partiledare

NORDISKA RIKSPARTIET KÄMPAR FÖR...

Vi är framtiden!

Mot de rotlösa internationalisternas tes om världsstat och allmän rasblandning ställer Nordiska Rikspartiet motsatsen: Var trogen mot dig själv, din ras, ditt folk och dess fädernearv! Förbli fosterländsk! Hävda din rätt och plikt att leva och verka för ditt land och folk, trogen ditt biologiska och nationella arv!

Hävdandet av vår nationalitet innebär inte på något sätt fiendskap eller missaktning för andra folk och länder. Tvärtom är självmedvetenhet nödvändigt för att kunna förstå och respektera andra folks egenart och kulturella skillnader. Det är heller inget hinder för att fördjupa samarbetet mellan broderfolk, ett nordiskt statsförbund och ett framtida europeiskt sådant, där samarbetet garanterar våra vita folks framåtskridande samt bevarandet av folkliga och nationella särprägel.

Vårt mål är att genomföra en kulturell och politisk reformation på den i Norden hävdvunna grundvalen av frihet och rätt. Vi vill frigöra vårt folk från kapitalistiskt förtryck, vare sig detta gör sig gällande som borgerligt präglad privatkapitalism eller marxistisk statskapitalism.

Den nedbrytande marxistiska klasskampen skall ersättas med en uppbyggande socialistisk folkgemenskap. I en sådan gemenskap kommer människan inte att värdesättas efter partianslutning eller taxeringskalender, utan efter duglighet, karaktär och andra individuella egenskaper.

I dagens labila världsläge med växande moralisk nöd erfordras ett nytt och bärkraftigt livs- och kulturideal, en klarare och mer traditionsbunden syn, en fastare sammanhållning och samverkan på artegen nationell grund till skydd mot främmande, skadlig åverkan.

Folkmeningen är idag inte ett resultat av individens fria tanke och omdöme. Istället är den så gott som undantagslöst en produkt av kapitalbunden, vänsterkorrumperad media, varigenom åsiktsbildningen helt leds i de anonyma, överstatliga makternas, de styrande partiernas och finansvärldens intressen, vilket innebär penningvälde (plutokrati) under demokratins täckmantel. De opinionsbildande organen står i fördumningens och den andliga likriktningens tjänst, för att leda folkets uppmärksamhet bort från de stora livsviktiga frågorna.

Ett livsvillkor för vårt folks och Nordens framtid är, att vi erhåller en ansvarsmedveten, förutseende och handlingskraftig ledning, grundad på nordiska traditioner och med folkets fortlevnad, trygghet och stärkande som syfte.

Internationellt förmyndarskap måste förhindras och vårt folk förvandlas till en stark och suverän nation, genom en vittgående nationell och social förnyelse.

Nordiska Rikspartiet ställer sig i spetsen för denna frihets- och förnyelsekamp i nordisk anda för nordisk kultur.

För denna uppgift är det vi kämpar, och vi frånkänner motståndarna varje rätt att tillvita oss någon som helst medskuld i de förbrytelser, som kan ha begåtts av nationalistiska regimer i främmande länder och i en tidigare epok före Nordiska Rikspartiet. Ingen i vårt land skulle väl kunna komma på tanken att bespotta och fördöma kristendomen eller islam, för att under dessa lärors namn har begåtts fruktansvärda förbrytelser genom historien, som korståg, häxprocesser och terrorism. Ingen dömer den demokratiska tanken mot bakgrunden av vad demokratierna förbröt sig under andra världskriget med terror- och atombombning, eller efter vad som hänt under kriget i Vietnam, Jugoslavien eller Irak. Den kommunistiska ideologin döms inte ens den mot bakgrund av vad som skett i de kommunistiska länderna, massavrättningar, medveten svältpolitik och förtryck.

Därför skall inte heller Nordiska Rikspartiet dömas efter vad som förbrutits i Världen årtionde före partiets start 1956! Tider som vi inte på något sätt haft att göra med eller kunnat påverka i varken den ena eller andra riktningen.

Bekännelse: Vi tror: • att självhävdande arteget liv, aktivitet och kamp är av avgörande betydelse för kulturen och utvecklingen i sin helhet, och att en genom passivitet, undfallenhet och självuppgivelse vunnen frid leder till kulturell nedgång; • att alla raser och folk har samma rätt att försöka gestalta sitt liv i enlighet med sin biologiska och nationella särprägel; • att endast artmedvetna och rotfasta människor, med livserfarenhet och sunt förnuft i förening med karaktär och rättspatos, är i besittning av den helhetssyn, som är den viktigaste förutsättningen för all kulturell pånyttfödelse; • att vår folkliga nyordning, grundad på en realistisk målsättning och uppburen av en idealistisk livssyn, skall återuppväcka tron på värden som är överordnade materiella intressen; • att rättsstaten utgör grundvalen för all varaktig ordning; • att den urartade parlamentariska vänsterdemokratins rättsröta, partidiktatur, klasskamp och ansvarsfria majoriteter måste ersättas med vår folkstats rättssäkerhet, medborgarfrihet, folksamverkan samt ansvariga och handlingskraftiga ledare; • att vår socialism, som bygger på frivilligt samarbete mellan fria och likaberättigade medborgare, är naturlig för nordisk mentalitet; • att medborgarna bör samordnas i en harmonisk enhet av samverkande individer i fria korporationer, vilket innebär förverkligandet av folkligt självstyre i ett samhälle utan klasskamp; • att samhället skall styras av plikt- och ansvarsmedvetna ledare, som till följd av sin rättsrådighet kan stödja sig på medborgarnas förtroende; • att inte partihänsyn, utan skicklighet, karaktär och beprövad medborgerlig duglighet skall utgöra måttstocken vid val till ämbeten, befattningar och uppdrag; • att det skall råda tanke-, yttrande- och tryckfrihet under ansvar samt absolut likhet inför lagen; • att arbetsinsatsen skall utgöra norm för beräkningen av alla löner samt att ingen arbetsfri inkomst som bygger på spekulation skall tillåtas; • att det skapande arbetet erfordrar lugn och trygghet för att kunna bedrivas ostört, och att därför folkgemenskapen, det skapande arbetets samfund, till sin innersta natur är fredsvänlig; • att en samhällsnyttig verksamhet, ett hederligt arbete, är varje arbetsför människas främsta medborgerliga rättighet och skyldighet, ägnat att säkerställa folkets harmoniska andliga växt och fortlevnad; • att dagens Europeiska Union, där siktet är ställt mot statsbildning med innebärande likriktning, kan driva kontinenten mot framtida inbördeskrig.

• att ett europeiskt statsförbund, grundat på europeisk ödes- och folkgemenskap, med fria nationer i samarbete och respekt för våra olika folks egenart, istället är en bra grund för fred och kulturellt framåtskridande.

• att Nordiska Rikspartiets uppgift är att medverka till genomförandet av den nationella revolutionen.

Allmän målsättning: • att väcka vårt folk ur materialismens och internationalismens bedövning och hävda vår rätt att leva och verka för kulturen och utvecklingen i harmoni med våra naturliga anlag; • att återuppliva en i folksjälen förankrad känsla för trohet, heder och pliktuppfyllelse; • att införa en fast skoldisciplin och klargöra betydelsen av en förnuftig livsåskådning, enkla, hälsofrämjande levnadsvanor och en människovärdig moralisk målsättning med sikte främst på ansvarskänsla, ärlighet, trohet och uthållighet, självverksamhet, och självtillit. Dådkraftig idealism och offervillig fosterlandskärlek - det vill säga raka motsatsen till nedbrytande vänsterradikalism och liberalism, själlös kollektivism och

demoraliserande understödstagaranda, dalt med kriminella tendenser, fjant med ungdomen, personlighetsutplåning, bondeutrotning och nationell självuppgivelse; • att avslöja och metodiskt bekämpa skadliga företeelser på skilda områden av nutida svenskt kultur- och samhällsliv, det andliga förfallet, rasförsämringen och nativitetsminskningen, den liberala slappheten och skönmålningen av ruttenhet och förfall, den dogmatiska likhetslögnen, historieförfalskningen, rättsrötan och ungdomsbrottsligheten, perversionsdaltet, den pornografiska smutslitteraturen, konstförfallet, de hysteriskapande och demoraliserande musikformerna, superiet, cigarettrökningen (framför allt tobaksbruket hos barn och ungdom), narkotikamissbruket, gangster- porr och popkulten; • att verka för förebyggande hälsovård och bekämpandet av ärftliga sjukdomar (rashygien) och i samband bereda plats för en religionens, etikens, kroppskulturens, konstens och litteraturens förnyelse i kraft av ett gemensamt livsbärande kultur- och bildningsideal: samklangen av hälsa, karaktär och skönhet, d.v.s. vårt nordiska kynne såsom vi nordbor innerst känner och önskar det; • att förkunna arbetets ära, glädje och ansvar samt i den mänskliga samlevnadens övriga angelägenheter alltid ha nationens väl för ögonen; • att försöka väcka de dådlösa till handling, förmå de tvistande till enighet samt att mana till offervilja efter var och ens förmåga.

• att uppnå trygghet genom att verka för sanning och rätt.

Ledande grundsatser: 1. Folket All stor och sann kultur manifesterar sig nationellt. Den har sina rötter i blodet och jorden, den hämtar kraft ur rasens och traditionens outsinliga förnyelsekällor. Den är ett fritt, friboret och innerligt uttryck för de djupaste strömmarna i folksjälen, en sinnesbild av de gångna släktledens vilja, tankar och upplevelser i förening med de levandes framsyn, drömmar och erfarenheter. Den utgör bron mellan forntid, nutid och framtid, och dess valv spännes av varje generation med samma kraft och styrka. Rasblandning medför alltid kulturförfall. Därför måste det första målet för all politik vara att skapa en sund och livsduglig folkstam. Ras och kultur är inga importvaror.

För människan gäller samma biologiska lagar som för andra levande organismer.

Människan är underkastad de mendelska ärftlighetslagarna, vilket innebär att arvsfaktorerna (generna) fortlever från generation till generation som byggstenar, vilka utgör grunden för all människlig natur. Människan lyder också under olikhetslagen, vilken innebär att alla raser och individer är olika. Irrläran om rasernas likhet är ett livsfientligt synsätt, som i sin konsekventa tillämpning leder till naturfientlig ras- och kulturblandning, till andlig förflackning, till moralens upplösning och allmänt förfall.

Konstaterandet av rasernas olikheter har inget att göra med rashat, högmod eller värdesättning. Alla raser är skapade av naturen, och det är just olikheterna som bidrar till evolutionens framåtskridande likväl som för världsutvecklingen. Det måste vara varje folks okränkbara rättighet att känna stolthet över vad det åstadkommit och besjälas av viljan att bevara sin ras ren för att kunna fullgöra sin uppgift på Jorden.

Historien bär klart vittnesbörd om att nordiska rasen är bärare av värdefulla kulturskapande och statsbyggande egenskaper. Trots att detta berättigar oss till att känna stolthet över vårt blodsarv, är det inte vår avsikt att fanatisera rasfrågan genom ett överdrivet förhärligande av den nordiska rasen.

Vi erkänner utan förbehåll att miljön har stor betydelse för den enskildes psykiska och fysiska utveckling. Dock kan miljön på kort tid förändras och göras mer gynnsam för den mänskliga utvecklingen, medan däremot ett degenererat folk behöver flera generationer av rasvård för att kunna förbättras, om inte förfallet gått så långt att varje försök till räddning är förgäves. Många ursprungligen livskraftiga folk har drabbats av detta öde.

Alla samhällsnyttiga medborgare som uppnått mogen ålder, måste ges ekonomiska möjligheter att kunna bilda familj. Alla måste känna ansvar för nationens fortlevnad, och därför måste en sund livsvilja väckas hos vårt folk. Familjen är nationens kärna och rasens kraftkälla, och därför måste ansvarskänslan stärkas så att den leder till ökad familjebildning med många barn. Hemmet måste åter bli till den fasta punkten i tillvaron.

I dagens mångkulturella Sverige är nativiteten hos den svenska befolkningen låg, medan den för de invandrade rasfrämlingarna är många gånger större, vilket utan åtgärd leder till vårt folks utdöende. Det är statsmakternas roll att stimulera barnrikedom genom positiva sociala reformer; stöd till uppfostran och utbildning, som leder till standardutjämning mellan barnrika och barnlösa familjer. Det är inte försvarbart, utan rent ut förkastligt, att som dagens regim försöka kompensera för det låga svenska barnafödandet genom rasfrämmande invandring.

Emellertid bör befolkningspolitiken mer inriktas på att höja folkets kvalitet än dess kvantitet. En missriktad socialpolitik, som gynnar parasitära eller kriminella grupper, ger allmän tillbakagång.

Asociala och kriminellt belastade element får inte tillåtas invandra till vårt land.

Invandring av rasfrämmande måste motverkas, och de som idag befinner sig i Sverige måste återsändas till sina hemländer/hemregioner, då dessa skiljer sig för mycket från vårt biologiska och kulturella arv för att kunna assimileras och bli en del av vår nation.

Detta märks klart i dagens mångkulturella samhälle, där miljardbelopp satsas på "integrationsprojekt", men som egentligen redan på förhand är dömda att misslyckas.

Massinvandring av rasfrämmande folkslag leder ofelbart till segregation, rotlöshet och spänningar. I en etniskt söndrad nation spirar gruppegoismen, själviskheten och främlingskapet, vilket leder till konflikter, gängbildning och hög kriminalitet. Den skrämmande verkligheten med raskravaller, gruppvåldtäkter, rån ,misshandel och mord med mångkulturella förtecken talar sitt tydliga språk.

All invandring måste regleras genom lagar, villkoren för icke-europeiska personers vistelse i landet fastställas, samt förhindra främmande folkgrupper att utöva dominerande inflytande inom stat, samhälle, massmedia och kulturliv.

Obligatorisk skolundervisning i rasbiologi införas, för att ge de unga kännedom om människans plats i naturen, betydelsen av art och ras, och andligt vaccinera mot skadliga ras- och naturförnekande krafter.

Ett rasdugligt människomaterial är ett folks, en nations största naturtillgång. Ett folk går aldrig under på grund av krig eller umbäranden, utan endast genom uppblandning med främmande raser.

2. Statsmedborgare För folkgemenskapens förespråkare är begreppet folk eller nation helt enkelt ett utvidgat familjebegrepp, baserat på rasfrändskapen mellan medborgarna. En viktig förutsättning för att samlivet i en så stor "familj" skall kunna förflyta så störningsfritt som möjligt och harmoni råda mellan den enskilde och folkgemenskapen är, att den förre är besjälad av en stark kärlek till sina folkkamrater och har det rätta sinnelaget för gemenskap. Men för att folkviljan skall kunna göra sig hörd, leda till beslut och verkställighet krävs också en juridisk organisationsform. Detta instrument för folkviljan är staten, med dess för alla medborgares gemensamma rättsordning, som utan den skulle upplösa folkgemenskapen i anarki.

Statsformen måste enligt vår åskådning lämna fritt spelrum inom rimliga gränser åt egennyttan, vilken sporrar till arbete och framsteg. Det måste finnas en gräns som hindrar egennyttan att urarta och ställa till skada för allmännyttan. Gränsen för egennyttans fria verksamhetsfält dras av allmännyttans krav, och sammanfattningen av dessa kallas rätt.

Nordisk medborgare blir automatiskt den, som föds av nordiska föräldrar. Svenskt medborgarskap kan endast innehas av den som är av nordisk eller närbesläktad ras, och som bekänner sig till vårt folks kultur- och ödesgemenskap. Samerna utgör dock ett undantag, då de levt i Norden sedan urminnes tider som lojala medborgare. I ett nationalsocialistiskt Sverige skall samerna ges möjlighet att själva öka sin medvetenhet

som folkgrupp och värna sin egenarts överlevnad.

Den som låter sig ledas av onordiska krafter, t.ex. en övernationell organisation vars bindande kraft är starkare och mer förpliktigande än samhörigheten med den egna folkgemenskapen, måste likställas med en främling som inte har rätt till medborgarskap.

Utlänning som tillhör ett närbesläktat folk kan erhålla svenskt medborgarskap efter prövning enligt särskild främlingslag. Utlänning av icke närbesläktad ras kan i undantagsfall, som definieras i främlingslagen, tillåtas att bosätta sig i Sverige. Sådan person skall betraktas som gäst i vårt land, och behandlas med tillbörlig respekt. Vi avvisar allt främlingshat som fanatism.

3. Riksstyrelse Genom vår historia har makten utövats av konungar, som efter att ha lyssnat på rikets ständer fattat beslut. Monarkin har sedan parlamentarismens intåg urholkats mer och mer, till att idag endast vara en symbolisk konstitution. Idag styrs Sverige genom anonyma majoritetsbeslut i riksdagen, där de största partierna driver igenom besluten som ges regeringen i uppdrag att genomföra. Partiregeringarna gynnar främst sitt eget partis intressen, men som påstås vara rikets eller "folkets", och på de viktiga och välavlönade posterna placeras egna partivänner, oavsett om de innehar nödvändig kompetens och duglighet eller ej.

Under de senaste decennierna har de borgerligt kapitalistiska partierna liksom de marxistiska alltmer visat sina internationalistiska ideal, vilka sätts före nationens och folkets väl. Denna antisvenska trend har gått så långt att de idag styrande har förvanskat begreppet "demokrati" till att passa sin internationalistiska agenda. Istället för den ursprungliga betydelsen folkstyre, så är numera "demokrati" lika med mångkultur och globalisering. Kritik mot invandringspolitiken och internationaliseringen ses av den styrande makten som ett angrepp mot den demokratiska konstitutionen, vilket gör att man kan säga att Sverige idag är en internationalistisk diktatur.

Nordiska Rikspartiet vill inte återuppliva en död monarki eller reformera den parlamentariska demokratin, utan istället återgå till den nordiska ledar- och ansvarsprincipen, samt korporativ folkrepresentation.

Som nationalsocialistiskt parti är Nordiska Rikspartiet inte ett gruppbaserat, enfrågeeller populistparti likt de idag styrande riksdagspartierna. Vi står grundfast på hela vårt folks sida, och vänder oss till alla folkkamrater, oavsett yrke, kön och ålder, och manar till samverkan. När vi vinner folkets förtroende så är därför vår uppgift att ersätta dagens partiparlamentariska system, med en verklig politisk folkrörelse. Ur denna nationalsocialistiska folkrörelse utkristalliseras lämpliga politiska ledare med stark idealistisk tro på folkgemenskapen, och bland dessa kandidater till posten som riksföreståndare.

Sålunda bryts den intresse- och klassbaserade partidiktaturen mot ett folkvälde, ty utan en folkrörelsegrund för ledarskapet riskerar samhället att åter få jäviga ledare, som backas upp av finansstarka krafter.

Folket skall genom folkrörelsen välja sin ledare, vilken som riksföreståndare tilldelas den faktiska utövande makten, och därmed också hela det juridiska ansvaret inför folket.

Mandattiden för riksföreståndaren skall vara fyra år, varefter ny- eller omval hålles.

Riksföreståndaren tillsätter regeringen, vars ministrar skall utgöras av de bäst lämpade fackmännen/kvinnorna. Riksföreståndaren har rätt att avskeda statsråden och upplösa riksdagen, att förordna om nyval och att skjuta frågor till folkomröstning. Sådana åtgärder måste kunna tillgripas, om riksföreståndaren har anledning att antaga att folket inte längre har förtroende för sina representanter.

Tidigare fördes folkets talan av ständerna, vilka utövade en rådgivarefunktion, och ovanför dem stod som ojävig, domhavande instans konungadömet, som ursprungligen var baserat på folkval. Så begicks det ödesdigra misstaget, att man förenade den rådgivande och den beslutande funktionen hos en och samma instans, den av partier sammansatta riksdagen. Som representant för ett parti har en riksdagsman i våra dagar att bevaka egennyttiga partiintressen, men som "folkrepresentant" åligger det honom

eller henne även att säkra allmännyttans krav. Detta rubbar den sunda jämvikten mellan frihet och rätt.

Vi kräver att partiväldet bryts och ersätts med en ny indelning av medborgarna i korporationer, grundade på medborgarnas naturliga sysselsättningar och utkomstbetingelser.

Korporationerna är likt ett träds rötter invävda i hela folket, och genom dem finner folkviljan på naturlig väg sina uttryck.

Riksdagen skall vara vald av obligatoriska fackorganisationer inom samhällslivets skilda grenar, såsom jordbruk, skogsbruk, bergsbruk, fiske, industri och hantverk, handel och finansväsende, kommunikationer, hemarbete och intellektuella yrken, samt av kulturella och ideella sammanslutningar.

Riksdagens befogenheter skall enligt urgamla nordiska styrelseprinciper vara rådgivande, väcka och behandla frågor, samt inneha juridisk kontrollrätt över regeringens förande och statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning. Genom att den korporativa riksdagen består av folkets olika intresseområden, så ges regeringen en klarare bild över folkets krav och hur olika beslut skulle påverka samhället, än en demokratisk partiriksdag någonsin skulle kunna göra. Riksdagen skall företräda samhällslivets skilda element och ge dessa möjlighet att medverka vid de politiska frågornas lösande, men dess uppgift är inte att regera. Detta tillkommer regeringen, som innehar den ledande, initiativtagande och reglerande funktionen i nationens liv.

Genom att återgå från demokratisk partidiktatur till folklig korporativism, och genom att koncentrera den beslutsfattande funktionen hos riksföreståndare och regering för säkrande av allmännyttans krav, samt sakförande funktion hos riksdagen för egennyttans bevakande, så återknyter vi till det nordiska folkväldets tradition, eftersom samtliga instanser är valda av folket, och inte av partier, storfinans eller onordiska krafter. Därmed återgår vi också till ojävighetsprincipen, och den rubbade jämvikten mellan frihet och rätt återställs.

Enligt det urartade demokratiska systemet hänskjuts den väldiga mängden fackfrågor till avgörande hos en församling av icke-fackmän, vilka oftast står under inflytande av åsiktsindustrin och därför snärjer in sig i ett nät av partiintriger, vilket avleder riksdagsledamöternas uppmärksamhet från de stora livs- och förtroendefrågorna, vilka ofta avgörs av en klick "bakom kulisserna".

Man kan endast tala om folkvälde, om alla rättskaffens och med god sed förenliga åsikter har lika stora såväl praktiska möjligheter som teoretiska rättigheter att göra sig hörda av hela folket. Opposition kommer därför att tillåtas i samhället. Kritiken skall vara saklig och framföras till dem det vederbör samt inte missbrukas i ovederhäftig propaganda i avsikt att hetsa samhällsgrupper mot varandra eller mot rikets styrelse. Förutseende och kloka åtgärder för det gemensamma bästa bör ej få saboteras eller hindras av ansvarslösa.

Således önskar vi varken demokrati eller diktatur efter främmande mönster, utan istället ett folkstyre, grundat på nordiska traditioner. Även den korporativa riksdagen har som ovan antytts, sin föregångare i ståndsriksdagen, men i moderniserad form. Vi vill öka folkets medverkan i behandlingen av statsangelägenheterna, men principen skall vara att de bästa, mest erfarna, omdömesgilla och sakkunniga skall ha avgörandet i sin hand.

Nordiska folkvalda styresmän/kvinnor utövar inte någon diktatur. Den nordiske ledaren hävdar folkets intressen, inte sina egna. Han befaller inte fram folket, utan går själv i spetsen, han utnyttjar det inte, utan offrar sig för det. Han styr inte folket med makt, utan leder det med rätt. Han missbrukar inte sina befogenheter utan att ställas till ansvar, han är inte folkets herre, utan dess tjänare. Detta är traditionsbunden nordisk självstyrelse, kontrollerad av folket.

4. Nationell folkhushållning Folkhushållningen organiseras enligt följande princip: Samhällsekonomins uppgift är att tillgodose folkets och i och med det, även den enskildes försörjningsbehov, och inte att

åstadkomma största möjliga förräntning av lånekapitalet. Näringslivet skall organisera sig i statligt erkända korporationer med uppgift att förmedla samarbetet mellan staten och näringslivet, samt med omfattande kontrollbefogenheter beträffande produktion, prisbildning, avsättning och låneverksamhet.

Folkhushållningen skall genom detta göras så oavhängig av inter-nationella konjunkturer som möjligt.

Inom korporationernas styrelser skall kroppsarbetare, tjänstemän och företagare vara lika representerade. På grundval av sin sakkunskap klargör korporationerna vad som erfordras för den ekonomiska jämviktens bibehållande. Med stöd härav och genom sin penning- och kreditpolitik, som endast skall tjäna den egna folkförsörjningen, samt genom en samordnande övervakning av de olika näringsgrenarnas inbördes växelverkan upprätthåller riksledningen jämvikten.

För att uppnå största möjliga självförsörjning och förhindra arbetslöshet skall inhemska naturtillgångar och arbetstillfällen utnyttjas planmässigt. De för folket nyttigaste, inte de mest vinstgivande företagen, skall främst beredas möjligheter till verksamhet.

Den hederliga, enskilda företagsamheten skall stödjas och genom statliga lån befrias från beroendet av storfinansen. Privategendom, som inte inkräktar på allmänhetens bästa, skall skyddas. Produktionsfaktorerna arbete, kapital och företagsamhet skall bringas att samverka på ett så smidigt och effektivt sätt som möjligt. Socialisering skall genomföras av gruvor, nationellt viktiga kommunikationer, energiförsörjning och sådana truster som inte tillnärmelsevis kan räknas som enskild egendom. Eller egendom som exempelvis bostadskvarter som missköts, förfaller och bara drivs i utsugningssyfte av hyresgäster.

Industrierna skall förläggas i största möjliga utsträckning till landsbygden.

Aktiebolagssystemet skall revideras för att förhindra det anonyma ägandet och därmed sammanhängande börsspekulation. Storföretag med osunda affärsmetoder skall avskaffas till förmån för sunda småföretag. För handel och hantverk skall legala kompetenskrav införas.

Storfinansens makt över nordiskt näringsliv skall brytas genom att affärsbankerna förstatligas och sammanförs till en bankorganisation under riksbankens ledning och kontroll, samtidigt som ledningen för riksbanken flyttas över till finansdepartementet.

Dess kreditverksamhet anknyts till de olika näringskorporationerna. Valutapolitiken skall vara nordisk och frigjord från beroendet av den internationella storkapitalismen; dess mål skall vara den inhemska köpkraftens upprätthållande, vilket bl.a. åstadkoms genom fastlåst penningvärde, varigenom också utplundringen av spararna stoppas.

Penningvärdet skall inte grundas på guldet, d.v.s. efter guldmängden i riksbanksvalvet, utan på vad det produktiva arbetet utgör samt vad vårt land har av verklig nationalförmögenhet. Den förmögenheten är vår arbetskraft, vår åkerjord, våra gruvor, våra skogar osv...

Det säger sig självt, att om allt vårt guld vräktes i havet, så har vårt folk ändå inte förlorat någon nationalförmögenhet. Men om våra gruvor blev tomma, våra skogar brunnit ned, vår åkerjord torkat till öken och vår produktiva arbetskraft förlamades, då har vårt land förlorat den verkliga nationalförmögenheten, som inte ens allt guld i världen kan ersätta.

Genom en sund räntepolitik, d.v.s. genom tillämpandet av lägsta möjliga räntesatser, som inte fastställs av vinstsökande privatkapitalister utan av folkets förtroendemän/kvinnor i bankernas samorganisation, så frigörs företagarna och enskilda från det tunga ok som slaveriet under räntan utgör.

Liberalismens och konservatismens princip - varpå det privatkapitalistiska samhället grundas heter: Obegränsad enskild företagsamhet och kapitalbildning. Ofta leder den fria konkurren- sen till ekonomiskt inbördeskrig i en allas strid med alla. Många hederliga och dugliga, men ekonomiskt svaga företagare dukar under för de stora trusterna och andra osunda ekonomiska block- bildningar.

Marxismens (statskapitalismens) grundsats är av motsatt karaktär, där all äganderätt innehas av staten. Individerna ställs då i ett underdånigt förhållande till en byråkratisk statsapparat, där det viktiga enskilda initiativet kvävs och den personliga friheten görs

obefintlig.

Nordiska Rikspartiet väljer förnuftets väg. Vi vill ha en sund enskild företagsamhet under begränsad statlig översyn. Statens uppgift är att se till att utvecklingen sker i för folket och nationen sunda banor, d.v.s. i såväl en enskildes som allmännyttans tjänst.

Småföretagare inom alla branscher skall skyddas i lag från osund konkurrens och importdumpning.

Hela landets näringsliv måste ordnas med förutseende, så att bästa möjliga resultat till folkförsörjningens fromma uppnås. Dock bör grunden för vårt näringsliv vara enskild företagsamhet, och var och ens äganderätt till eget arbetes resultat.

5. Kapital och räntor I juridiskt avseende utövar varje stat överhöghet över sitt eget penningväsende, men genom den internationella handelns starka utveckling har de olika ländernas penningväsende sammanvävts till ett starkt beroende av varandra. Vad värre är, kontrollen över dessa invecklade sammanhang har glidit ur staternas över i privata händer. De allra flesta stater är djupt skuldsatta till den internationella storfinansen, som i egenskap av fordringsägare utövar en överstatlig makt och därigenom har möjlighet att i sitt egennyttiga vinstintresse leda världspolitiken in på vägar som är motsatta folkens intressen.

Vårt lands valutapolitik skall gå ut på att helt frigöra landet från ränteslaveri under inoch utländska låneinrättningar, som dirigeras av storfinansen och andra privatkapitalistiska profitörer.

Genom statskulderna och genom medborgarnas omåttligt höga privata skulder till storfinansen har vårt folk belastats med en ruinerande skuldbörda. På grund av de styrandes måttlösa slöseri med skattebetalarnas pengar tyngs folket med enorma årliga räntebetalningar till den internationella storfinansen.

På grund av en alltmer dominerande byråkrati, som till stor del består av mer eller mindre odugliga personer som givits poster pga. partitillhörighet, sker ett vansinnigt slöseri med sociala medel, och på grund av att landet i sin helhet lever över sina tillgångar måste staten öka sin skuldsättning progressivt.

Vårt lands naturtillgångar är genom skuldsättning till betydande del pantförskrivna hos "penningens international" och vårt folk försänkt i ränteslaveri.

Nordiska Rikspartiet vill stoppa slöseriet med sociala (läs: asociala) medel, förenkla och effektivisera förvaltningen för att på så sätt väsentligt kunna inskränka den byråkratiska apparaten samt minska statens skuldsättning genom att anpassa utgifterna efter landets resurser. Genom sparsamhet måste ökad kapital investering i jordbruk och industri åstadkommas.

Tack vare den därvid ökade produktionen kan statsskulden successivt amorteras och landet befrias från bojorna.

Förbud skall införas mot spekulation med jordbruksegendomar, industrivärden och födoämnen. Lantbrukslån med oskäligt betungande räntor skall förvandlas till långfristiga lån med låg ränta i de förstatligade, under Riksbankens kontroll stående affärsbankerna.

Pengarna skall vara människornas tjänare, inte deras herrar. De skall utgivas av staten att användas som betalningsmedel, d.v.s. utgöra vederlag för levererade varor och utförda tjänster, eller med andra ord utgöra värdemätare och bytesmedel för att underlätta handeln. Penningvärdet baseras på landets samlade ekonomiska resurser i form av naturtillgångar, råmaterial och folkets sammanlagda arbetsinsatser. Detta solida underlag borgar för att fast penningvärde, vars upprätthållande skall vara det centrala i landets penningpolitik.

För att undvika svåra finansiella störningar skall de penningvårdande myndigheterna se till att kvantiteten varor och tjänster på marknaden och antalet kronor i omlopp i görligaste mån håller jämna steg med varandra, varigenom prisnivån, vilken representerar jämvikten dem emellan, förblir stabil.

Penningmedlen skall bringas i omlopp i rätt tid och ledas i de riktiga kanalerna, eller med andra ord, de skall utgivas och investeras med folkets bästa för ögonen och inte skapa vinstobjekt för storkapitalismen, eller för att medvetet åstadkomma inflation, den

försåtligaste formen av indirekt beskattning och utplundring av spararna.

För att bibehålla penningvärdet oförändrat åligger det således vederbörande myndigheter att genom en elastisk penningpolitik, anpassad efter betalningsbalansens växlingar, sörja för att penningmängden bringas att harmoniskt samspela med varumängd och omloppshastighet. Först därigenom blir penningen fullständigt människans tjänare, och storfinansen avkopplas slutgiltigt från rollen som avgörande maktfaktor för nationens näringsliv.

Valutareserver tjänar som betalningsmedel för utjämnande av betalningsbalanser mellan länder. Valutareserven skall därför hållas på en sådan nivå som Riksbanken anser krävs för reglerande av utrikeshandeln. Storleken av landets guld- valuta och värdepappersreserver får inte vara bestämmande för sedel-utgivning och penningvärde (se punkt 4.).

6. Arbetarstaten Klasskampens förespråkare vidmakthåller avund och hat genom ihärdigt upprepande av den falska dogmen att endast kroppsarbetaren tillhör kategorin "arbetare", under det den övriga delen av folket ingår i begreppen socialgrupper I och II. Typiskt för vår snedvridna tidsepok är förkämparna för denna slags begreppsförvirring sällan eller aldrig själva kroppsarbetare. Ofta är de studerande ungdom eller asocialt förvridna existenser, som påstår sig föra "arbetarnas talan".

Med andra ord, klasskampens förespråkare och knutna nävens/ gatustenens individer lever mestadels just på vad den strävsamma idoga befolkningens skattemedel ger!

Till och med fängelseinterner av alla graders brottslighet vill framställa sig som proletärer med knutna näven mot uppvaktande massmedia. Få verkliga arbetare torde önska sig denna sortens förespråkare.

Marxismens starkaste vapen är klasskamp, d.v.s. hat och avund mellan de olika samhällsskikten.

Nordiska Rikspartiet hävdar tesen: I ett samhälle är alla som tjänar framåtskridandet arbetare; de som tjänar en osund utveckling icke-arbetare.

Av friska människor i arbetsför ålder existerar endast två kategorier: de arbetande, oavsett om arbetet till övervägande del utförs med hjärnan eller händerna (samhällsbevarande, skapande, sociala...) och de icke arbetande (nedbrytande, snyltande, asociala, kriminella...).

I den nationalsocialistiska statens klasslösa samhälle tillämpas endast detta rättesnöre vid värdering av medborgarna!

I det Nordiska Riksparti-samhälle vi arbetar för kommer den anställdes trygghet att vida överbrygga demokratins otrygghet. I dagens samhälle är arbetaren av hjärna och hand ett godtyckligt objekt åt stats- eller privatkapitalismen.

Mängder av svenska företag och industrier har upphört med driften och flyttat till utlandet enbart för att arbetskraften där är billigare. Mångdubbelt fler företag, stora som små, har rationaliserat, d.v.s. genom att ersätta anställda med datorer eller helt enkelt genom att avskeda personal och ge de kvarvarande anställda dubbel arbetsbörda.

Kort sagt: genom sniken vinningslystnad och avsaknad av omtanke för folkkamraterna, har under tal om "ofrånkomlig utveckling" och "tidens krav" årligen ställt tusentals människor arbetslösa av stats-, kommunal- och privatägda företag, samt inom skola, vård och omsorg. En "utveckling" som tvingat arbetare från landsbygden och Norrland till tätorter söderut. Tvingat familjer att lämna hem och hemorter där de i generationer vuxit upp och känt sig rotade. Utarmningen av landsbygden, och de stressrelaterade sjukdomarna hos anställda inom bl.a. vården, visar med skrämmande verklighet vad denna demokratiska "utveckling" betyder och innebär.

Nordiska Rikspartiet är varken emot teknisk utveckling eller ansvariga företagares bestämmanderätt över driften - så länge den tekniska utvecklingen inte krossar de anställdas trygghet i tillvaron!

Inget företag må därför tillåtas rationalisera, om rationaliseringen endast företas för att inskränka på antalet anställda.

Inget företag må tillåtas flytta till utlandet endast för att därigenom kunna utnyttja

billigare arbetskraft och på så vis högre vinster åt ägarna.

Företagare som så grovt visar avsaknad av folkgemenskap skall mötas med nationalisering av företaget.

Det nuvarande demokratiska samhället innebär ofta strävan efter oförtjänta förmåner.

Bestämmanderätt utan motsvarande ansvar; materiell fördel utan motsvarande arbetsprestation; inflytande utan motsvarande sakkunskap. Rättigheter utan motsvarande förpliktelser.

Absolut förkastligt och skadligt är det, när ett otal ämbeten, ledamotskap i kommittéer o.s.v. samlas i några få ofta medelmåttiga eller inkompetenta partifunktionärers händer, eller genom arv inom familjen.

När vi mäter individen med arbetet som måttstock, innebär detta att vi endast erkänner den gradskillnad, som kan förekomma mellan olika positiva insatser, som ytterst tjänar hela folket.

Det är alltså individens intellektuella eller fysiska arbetsinsats och inte börd, förmögenhet eller förbindelser, som skall vara avgörande för den enskildes samhällsställning.

7. Jordbruket som modernäring Materialismens förespråkare saknar insikten om människans förbund med naturen och jorden, som är kraftkällan och grunden för kultursamhället. När makthavarna ser till att åderlåta landsbygden med dess jordbruk, och tvinga in människorna till massamhällen där de förvandlas till rotlösa arbetsslavar under kapitalmakten, så spolieras den livsviktiga reservoar av friskt blod som utgör grunden för ett nationellt framåtskridande och kulturell blomstring.

Argumentet, att vi köper livsmedel billigare utifrån är falskt i att det inte överensstämmer med uppmärksamheten kring världssvälten. Om världssvälten skall kunna övervinnas, måste naturligtvis den logiska målsättningen vara att varje land sköter sin försörjning av jordbruksprodukter, och inte lägger odlad mark för fäfot.

Dessutom skiljer sig ofta importerade grödor och kött från de som vuxit på nordisk jord, odlats, skötts och bearbetats enligt våra livsbetingelser, lagar och regler. Många allvarliga sjukdomar har haft sitt upphov ur importerad föda.

Jordbruket skall vara landets modernäring. För hela jordbruksnäringens planmässiga ordnande skall dess fackliga organisationer sammanföras till en enhetlig rikskorporation.

Jordbruket skall skyddas mot spekulation genom införandet av en arvegårdslag, vilken åter ger jordbrukarna deras urgamla ställning som självständiga och tryggar deras äganderätt till gård och grund samt bibehållandet av jorden i släktens ägo.

Regeln "den som brukar jorden är också dess beslutande förvaltare" skall ges stor betydelse så att arrendatorer inte kan ställas under jordägarens godtyckliga nyckfullhet.

Jordbrukarna skall göras oberoende av privatkapitalet genom att staten beviljar jordbrukslån med låg ränta. Jordbrukets skulder skall nedskrivas och låga jordvärden fastställas. Ett väl avvägt bytesförhållande mellan jordbruket och andra näringar skall införas. Svenska jordbruksprodukter skall ges företräde på marknaden, vilket innebär skydd mot utländsk konkurrens och internationella prisväxlingar. Samma gäller fruktodlare och handelsträdgårdsnäringen.

För att förhindra att jordbrukarna görs livegna under staten, skall kollektivisering efter utländskt mönster med all kraft bekämpas. Nya jordbruk av tillräcklig storlek skall skapas genom upplåtelse av orörd eller vanhävdad mark samt styckning av härtill lämpade alltför stora bruksenheter, vilka som bevisligen och utan godtagbar orsak inte utnyttjas i sin helhet eller inte brukas rationellt.

Industri- och bostadsområden måste så långt det är möjligt förhindras på högkvalitativ åkermark. Det finns många natursköna områden i vårt land som är bättre lämpade för sådan bebyggelse, och mer i samklang med landets resurser.

Nordiska Rikspartiets målsättning är fullständig återuppodling av hela den svenska landsbygden och full självförsörjning av livsmedel som kan produceras inom landet.

Landsbygdsområden som av den vanstyrande regimen degraderats till glesbygd och avfolkningsområden, kommer åter att blomstra upp till levande kulturbygder. I samband

med detta underlättas arrendatorers och lantarbetares möjligheter att bli självägande, och ofullständiga småbruk kompletteras.

8. Social rätt Det är statens uppgift att betrygga skäliga utkomstmöjligheter för arbetsvilliga medborgare. Däremot har staten inga förpliktelser att underhålla den som inte vill arbeta. Den vars verksamhet går ut på att t.ex. genom ocker eller spekulation tillskansar sig resultatet av andras arbete, utför enligt Nordiska Rikspartiets rättsuppfattning inte något allmännyttigt arbete, utan är en parasit på samhället.

En dylik verksamhet betraktas av oss som brottslig likväl som stöld. Inga arbetsfria inkomster till arbetsföra, som har möjlighet att skaffa sig anställning, får således förekomma. Därigenom tryggas högre lön åt de arbetande, som slipper betala skatt till understöd åt asociala!

Den arbetsamme skall premieras. Annars skulle sporren till flit försvinna och likaså arbetsglädjen och yrkesstoltheten. För att stimulera samtliga värdeskapande medborgares insatser vill vi ha en rättvisare inkomstfördelning mellan olika näringsgrenar samt arbetsersättning beräknad efter prestation.

Samtliga som arbetar inom företag skall garanteras representation i ledningen och delaktighet i avkastningen i förhållande till sin arbetsprestation.

Lagstadgad arbets- och semestertid samt lön skall bringas i rättvis överensstämmelse med arbetets samhällsnytta, svårighets- och hårdhetskrav.

Effektiv social försäkring mot arbetslöshet, ålderdom, sjukdom och invaliditet är en självklar medborgerlig rättighet. Vi vill vidtaga kraftiga åtgärder för ökad trivsel på arbetsplatserna samt ge de anställda bättre möjligheter att utnyttja fritiden till resor rekreation och kursverksamhet inom både hobbies och kunskap.

Genom vårt krav på industriell demokrati avser vi att bereda alla inom ett företag anställda inblick i dess ekonomiska ställning, expansionsmöjligheter och planering, samtidigt som arbetsgivarna kommer i närmare kontakt med de anställdas synpunkter och intressen. I ett samhälle med nationell folkhushållning enligt punkt 4. blir en sådan samverkan självklar och lätt att genomföra. Delaktighet i företagens vinst, vid sidan om den avtalsenliga grundlönen, skapar arbetsvilja och intressegemenskap. Ekonomisk och administrativ delaktighet medför givetvis solidariskt ansvar gentemot företaget.

Ackordshets får inte förekomma inom arbetslivet.

9. Kvinnorätt Nordiska Rikspartiet inser att kvinnor och män har olika biologiska förutsättningar av naturen, och vi tar bestämt avstånd från feminismen och den s.k. "genusvetenskapen" som påstår att kön är en "social konstruktion".

Kvinnan skall ha tillträde till utbildningar och arbetsmarknaden inom alla områden. Lönen för kvinnor och män skall vara lika för samma arbetsprestation och utökas med statliga familjetillägg.

Kvinnan har som moder en särställning som i sig självt fyller en avgörande roll för vårt folks fortbestånd. Det ska därför vara förbjudet att avskeda en kvinna på grund av graviditet liksom att neka henne anställning, såvida inte arbetsgivaren kan påvisa att graviditeten de facto är ett hinder för arbetsuppgiften, exempelvis hälsofarlig.

Mödrar skall uppmuntras att ägna sig åt hem och familj. Mödrar bör på sin höjd inneha halvtidstjänst medan barnen är små, för att kunna ge dem moderlig trygghet och uppfostran.

Omsorgen och uppfostran av sina barn är en viktig uppgift som kan likställas med arbete.

Hemmavarande mödrar med minderåriga barn skall ha rätt till statlig lön i likhet med barnbidraget. Hemarbetets korporation skall upprättas, omfattande husmödrar och övriga inom hemmen sysselsatta personer, för ordnande av hithörande sociala angelägenheter.

Hemarbetet skall ytterligare rationaliseras, särskilt på landsbygden, till förmån för barnrika familjer.

Effektiv hushållsutbildning för all kvinnlig ungdom skall införas.

I det korporativa systemet kommer kvinnorna att tala för sina speciella yrken och intressen, istället för som tidigare, för diverse partier, vilket medför att deras riksdagsgrupp får större betydelse och naturligt inflytande.

Det gäller således framför allt att underlätta kvinnans främsta uppgift, samtidigt som arbetet i hemmet värdesätts i långt högre grad än hittills. I synnerhet är det en social livsfråga av första rang, att husmödrar på landet får hjälp och stöd i sin viktiga gärning.

Det demokratiska slagordet om jämställdhet har resulterat i att den forna ridderligheten gentemot kvinnor försvunnit.

Kvinnofriden skall säkras genom skärpta lagar, som utgör ett effektivt skydd mot sexuella övergrepp och kvinnomisshandel.

I abortfrågan vill Nordiska Rikspartiet frigöra kvinnan från den fruktansvärda belastning som nuvarande samhälle ålagt henne, det vill säga kvinnans rätt att ensam bestämma om abort. Abort skall tillåtas då moderns liv är i fara, efter våldtäkt, där fostret befaras missbildat eller drabbat av svår ärftlig sjukdom.

10. Nordisk kultur Det nordiska sinnelaget karaktäriseras av en offervillig idealism och en ljus och kampglad tro. Detta sinnelag har nu förgiftats av internationalistiska irrläror, som fått folket att glömma vår historia och våra ärvda traditioner. Ett folk som vanhedrar sina förfäder och som inte hyser aktning för sitt förgångna i alla dess stadier, med dess stora personligheter, ringaktar sig självt och förtjänar ingen framtid. Därför måste en nordisk kulturförnyelse genomföras.

En rent nordisk livsinställning och moraluppfattning skall prägla kulturliv och folkbildningsarbete. Familjeanda och hemkultur måste befrämjas. Tidningspress, television, radio, film, teater och förlagsverksamhet skall i ökad omfattning ställas i sanningens och den nationella pånyttfödelsens tjänst. Det vill säga raka motsatsen till dagens marxistiska indoktrinering i lögnens och historieförfalskningens tjänst.

Konsten skall ha sin förankring i folket. Avarter och snusk som falskeligen benämnes konst skall förbjudas.

Hembygdsvård, fornkunskap och fornminnesforskning måste kraftigt stödjas och landskapstanken ställas i kulturpolitikens medelpunkt.

Den vetenskapliga forskningen och det andliga livet överhuvudtaget måste vara oavhängiga finansiella intressen. Vetenskapsmännen skall vara medvetna om sitt ansvar inför nationen och naturen. Det är självklart, att dessa företeelser inte får utgöra samhälls- och moralupplösande krafter under maskering. De skall istället medverka till vårt folks förädling och sunda utveckling.

11. Nordisk rätt Rättsuppfattningen kan sägas vara ett uttryck för vårt folks egenart. Rätt skall därför inte importeras, vilket tyvärr länge varit fallet i Norden, som alltmer avlägsnat sig från det gamla nordiska lagsamhällets grundsatser. En sund jämvikt mellan friheten och rätten, innebärande en s.k. lagbunden frihet, har alltid utgjort grunden för nordisk kultur. På detta nordiska rättsmedvetande skall rättsordningen bygga, vilket den gjorde under landskapslagarnas tid.

I den liberalistisk-marxistiska staten har det urgamla nordiska rättsbegreppet avtrubbats.

Många främmande skott har ympats in på den nordiska rättsordningens gamla stam. De har kommit från romersk och katolsk rätt och införts genom liberalism och marxism. Dit hör principen att schackra med ekonomiska värden. Dit hör också den juridiska formalismen, majoritetsväldets princip, och klemandet med allt som är osunt och snedvridet.

För att vårt land skall bli en rättsstat måste en genomgripande revidering av lagstiftningen äga rum. Allt främmande gods måste bort. I dess ställe måste heder och moral åter inta sin plats i den nordiska rättsordningens högsäte. Frihetsstraff bör mer få karaktären av en såväl fysisk som psykiskt härdande fostran, som även fyller uppgiften

att skydda alla medborgare inom folkgemenskapens ram, än som straff i egentlig mening.

Fängelserna, som idag kostar skattebetalarna mångmiljonbelopp att driva, skall till största del avskaffas och ersättas med arbetsläger. Den som begått brott döms inför arbetslägervistelsen en summa som kan sägas motsvara brottets allvarlighet, vilken den dömde skall arbeta av. Under arbetslägervistelsen skall den dömde även utbildas och fostras i arbetsgemenskap, samhällskunskap och annat som är till nytta för den personliga utvecklingen, och underlättar återanpassningen till folkgemenskapen.

Arbetsläger kan göras i stort sett självförsörjande och bidraga till samhället, samtidigt som de fungerar som fostringsanstalter för kriminella. På så sätt belastar inte dömda kriminella längre samhällsekonomin. Avtjänat straff skall strykas från vederbörandes papper och inte följa personen livet ut som ett hinder för deltagande i samhället.

De som begått riktigt grova brott som exempelvis mord, våldtäkter, barnsexbrott och landsförräderi, har förverkat sin plats i folkgemenskapen och skall kunna dömas till verkligt livstidsstraff och permanent avskiljas från samhället.

Dödsstraffet är en förlegad och grym bestraffning, och har i många länder inte kunnat påvisas ha en avskräckande effekt. Man kan även säga att dödsstraffet är mildare än livstids straffarbete, då den dömde slipper ifrån allt genom domens avkunnande. Det är dock möjligt att dödsstraffet kan införas vid undantags- eller krigstillstånd i de fall då speciella brottslingars själva existens hotar rikets säkerhet.

Lagen måste klarare och tydligare ta sikte på brottslighetens orsaker, framför allt på den moralupplösande propagandan som bedrivs i landet. Brottslighet skall förebyggas genom moralhöjande åtgärder, fördjupad nationell samhörighetskänsla och skärpta straffsatser för t.ex. narkotikahandel samt skärpta kontroller av invandringen.

Rättssäkerheten skall tryggas genom domstolarnas oavhängighet. Vaksamheten skärpas mot organisationer av övernationell, anonym och ickenordisk karaktär. Polisen ges ökade och klarare befogenheter.

Folk- och landsförrädisk samt försvarsfientlig verksamhet och propaganda förbjudas.

12. Nordisk tro Inget kulturfolk har existerat utan någon religion. Den religiösa människan har alltid funnit den största harmonin i livet i de gudomliga krafterna, som hon betraktar som källan för allt liv och grunden för all harmoni. För nordbon har det alltid varit främmande att tjäna det gudomliga genom att iakttaga föreskrifter i stelnade dogmer eller genom att mekaniskt deltaga i meningslösa kyrkliga ceremonier.

Nordbon har erkänt sin religion genom hjärtats renhet och sanning, genom att leva i inre gemenskap med skapelsens konstruktiva krafter, genom att förtrösta på en förnuftig, god och fostrande mening med livet, genom att tro på en ständigt fortlöpande uppenbarelse av gudomliga krafter i naturen, i de eviga lagarna för livet och utvecklingen samt framför allt i goda människors ädla tankar och ljusa skaparkraft. I den nordiska frihetsandan har också alltid legat ett behov av att ingripa i kampen mellan goda och onda krafter, mellan rättvisa och orättvisa.

För nordbon har det varit naturligt att tro på en god Gud, inte på en grym, straffande och partisk gud; på andens makt över materian, på det godas och rättvisas seger och på människans förmåga att personligen påverka kulturen, samhällsutvecklingen och det historiska skeendet i god och förnuftig riktning; på kroppens och själens samklang samt att det är ett brott mot naturens ordning och livets lagar att undergräva själens renhet och kroppens hälsa. Idealistisk livsuppfattning har således utgjort kärnan i nordisk religiös grundsyn. Nordisk fromhet har ofta utmynnat i en strävan att gestalta livet till en gudsgemenskap.

Under de sista hundra åren har i vårt land religionen förträngts ur människornas sinnen.

Religionen och prästerskapet blev i mycket ett verktyg för de rikas förtryck av de fattiga.

Religionen sådde själv därigenom den skörd som heter allmän moralupplösning och ökande brottslighet. Religionen har inte ersatts av någon gudsförnekande åskådning, utan av en förslappande likgiltighet för religiösa spörsmål, en likgiltighet som också satt sina spår i det rådande kulturförfallet och sedeslösheten.

Prästerskapet tror sig kunna bemöta denna urartning genom att dansa med. Tillåta skränig musik samt pornografiska och hädiska "konstutställningar" i kyrkorna. Genom att uppträda populistiskt i allmänhet och ge efter för den politiska korrektheten i synnerhet.

Istället krävs ett strikt och förebildslikt leverne av ordning och fasta normer.

Den nationalsocialistiska ideologin är oförenlig med likgiltighet på det religiösa området.

Vi anser att var och en bör ha rätt att fritt bekänna sin uppfattning i religiösa frågor, samt avvisa varje form av otillbörlig påverkan, tvång eller inskränkt fanatism. Varje ärlig övertygelse förtjänar aktning, varje religiös känsla fordrar hänsyn.

Däremot vänder vi oss skarpt emot all politiserande religion, som ofta leder till träldom under religiös maktfullkomlighet, samt emot affärsdrivande och sedeslösa kvasireligiösa "väckelserörelser", vilka profiterar på människors ärligt religiösa sökande.

Vi har heller ingen förståelse för ljusskygg eller livsförnekande religion, el heller för väsensfrämmande materialistisk lagreligion. Vi vänder oss emot utvaldhetsdogmer, ökenmyter och berättelser om undergång och eviga helvetesstraff.

Solkorset, nationalsocialismens symbol, symboliserar ljus och liv, motsatsen till "dödbenskult och murken munklegend".

13. Ungdomsrörelse och arbetstjänst För att råda bot mot den tilltagande ungdomsbrottsligheten, alkohol- och narkotikamissbruket, det moraliska förfallet, apati och olustkänslor för framtiden måste ungdomen under fritiden sysselsättas med en ideell och karaktärsdanande verksamhet samt sådan form av sport och friluftsliv, som ger vårt folks pojkar och flickor kontakt med naturen, återuppväcker pionjärandan, tron på framtiden och handlingskraften.

Verksamheten skall ordnas under en riksomfattande ungdomsorganisation.

Vår ärorika historia och våra stolta nordiska traditioner skall göras levande samt europeisk konst, musik och folkdans understödjas. Personlighetsutplånande kollektivism och karaktärsnedbrytande s.k. "fri uppfostran" måste ersättas med fostran till rakryggade och ansvarsmedvetna medborgare.

Som förebild gäller devisen: hälsa, karaktär, skönhet!

Redan i hemmet och skolan måste de unga danas till ansvars- och fosterlandsmedvetna, nordiskt tänkande män och kvinnor. Uppfostran till hederliga och karaktärsfasta människor skall bli en lika viktig uppgift för skolväsendet som inlärning av fakta.

Skolundervisningen skall vara kostnadsfri och grundas på karaktärsdaning med ökat utrymme för fysisk fostran. Mer skoltid skall ägnas åt praktiska aktiviteter som slöjd, hantverk, laborerande samt praktisk arbetslivsorientering, s.k. PRAO. Effektiv utbyggnad av yrkesskoleväsendet genomföras. "Överliggarmentaliteten" på högstadierna motverkas. Anslag skall tilldelas begåvade elever, konstnärer, författare, vetenskapsmän och duktigt yrkesfolk.

Under en obligatorisk ettårig arbetstjänst för ungdomar fostras det uppväxande släktet till offervilja, pliktmedvetande, hederlighet, trohet och ansvar. I arbetstjänsten lär sig ungdomen att ställa arbetet i en högre gemenskap, varigenom livet får ett människovärdigt innehåll, samt utplånar de klassfördomar och motsättningar som marxismens klasskampsförespråkare utnyttjar. Ungdomen skall lära sig att de inte enbart har rättigheter utan också skyldigheter till arbete i folkgemenskapen.

Detta osjälviska, karaktärsdanande arbete i ungdomsrörelse och arbetstjänst som Nordiska rikspartiet vill genomföra är värdefullare än någon moralisk upprustning. Det förädlar ungdomen, förebygger moralförfall och brottslighet samt stärker känslan för kamratskap.

14. Hälso- och naturvård Den moderna människans onaturliga livsföring har haft många skadliga verkningar, vilket klart framgår av statistiken över civilisationssjukdomar. Utan tvivel beror en stor del av dessa sjukdomar på det naturvidriga livet i de luftförpestade stenöknar, som moderna städer utgör. Därtill kommer att människan i många fall livnär sig på konstgjord, färgad, blekt, konserverad och kemikaliepreparerad föda, samt dricker vatten förorenat genom

utsläpp och konstgödslingar som tränger ned till grundvattnet. Samtidigt stimulerar folk sig med allehanda njutningsgifter och proppar i sig tabletter mot de krämpor, som i grunden är följder av denna felaktiga livsföring.

Vi vill se en väsentligt ökad forskning på livsföringens område, som syftar till att undanröja den dåliga folkhälsans orsaker.

Näringsfysiologisk forskning bör bedrivas i samarbete med naturläkekonstens och hälsofrämjande organisationer.

Nordiska Rikspartiet vill främja en enkel och sund på naturen baserad livsföring.

Andra oroväckande brott mot denna naturens ordning är: förgiftandet av luften genom radioaktivt avfall, fabriksrök, avgaser från oljeeldningsanläggningar och bilar m.m.; den såväl kemiska som bakteriologiska föroreningen av vattnen genom industri- och VCavlopp, exempelvis spår av hormonrubbande mediciner och preventivmedel, som förstör fiskars fortplantningsförmåga; sänkandet av grundvattnet genom flod- och sjöregleringar; överavverkning av skog, vilket genom ofördelaktig inverkan skadar återväxten, klimatet och jordens beskaffenhet. Genom starka gifter mot ogräs och "skadedjur" åstadkommen ödeläggande förändring av humusens (matjordens) naturliga balans, som i sin tur utgör betingelse för värdefulla bakterier och andra mikroorganismer.

För naturens ordning så viktiga varelser som bin, maskar, och vissa fågelarter dukar under genom konstgödda och giftbesprutade jordbruksprodukter.

De "skadedjur" som besprutningen vänder sig emot blir ofta efter en tid immuna mot giftet och istället dör de naturliga bekämpningsvarelserna ut, som livnär sig på skadeinsekterna, sorkar, möss m.fl.

Giftbesprutningen av växtlighet och giftutsläpp i vattendragen återverkar alltså med sjukdomar både för människor, djur, fåglar, fisk och insekter.

Allt detta i förening med hälsoskadlig jäkt och stress, oro över tillvaron, buller och skrän, samt en fritid som många tillbringar stillasittande framför tv:n, datorn, sittande i bilar, samt den stora konsumtionen av fet mat, läsk och tilltugg med höga sockerhalter, har skapat problem som en klok statsledning måste ägna sitt intresse.

Nordiska Rikspartiet hävdar som högsta mål det romerska mottot för fullkomlig psykisk och fysisk hälsa: En sund själ i en sund kropp.

Den medicinska forskningen har uppnått mycket imponerande resultat. Likväl bör den medicinska utbildningen i högre grad än hittills inriktas på studiet av den sunda människan och betingelserna för hennes hälsa, då sjukdomar ofta är följder av felaktig livsföring.

Läkarens viktigaste uppgift bör vara att förebygga sjukdomar; i andra hand kommer botandet av dem. Naturen som är den bästa läromästaren, grundar sig på harmoni och balans. Onatur straffar sig på det ena eller andra sättet.

15. Social välfärd Den socialpolitiska ordningen i Sverige är i mycket hämtad från den nationalsocialistiska ideologin så som den gen-omfördes i 1930-talets Tyskland, även om mycket har försämrats i dagens Sverige. Vi avser då främst de sociala landvinningarna; barnbidrag, mödravård, folkpensioner, ATP (en form av den nationalsocialistiska lagen om de anställdas delaktighet i företagens vinst), sjukbidrag, handikappersättning, fri sjuk- och tandvård m.m.

De sociala programmen inom marxismen, är således gods som hämtats från den nationalsocialistiska ideologi som Nordiska Rikspartiet företräder, och därför har vi självklart inga planer på att riva ned dessa vinningar. Tvärtom vill vi förbättra och utöka den sociala tryggheten till vidare åtgärder åt behövande i vårt samhälle. Genom mångkulturens avskaffande, omprövande av s.k. "bistånd", stopp för asocialdaltet, samt sanering av ekonomin, så kommer oss stora penningmedel till förfogande för sociala reformer. Bland annat vill vi upprusta vården och omsorgen om våra äldre, för att inte minst kunna förkorta vårdköerna, samt införa fri sjuk- och tandvård. Som det är idag, så är det de med god ekonomi som har råd till den tandvård de behöver, medan lågavlönade och pensionärer tvingas att leva med dåliga tänder.

Vi vänder oss starkt mot missriktad socialpolitik. Ett otal, i många fall inkompetenta och

omdömeslösa socialkuratorer och -konsulenter har missförstått den sociala politikens egentliga uppgift, vilket medfört att hederliga och skötsamma skattebetalare tvingas betala för daltet med allsköns asocialt slödder.

Understödspolitiken bekostar idag uppehället för arbetsvägrare, alkoholister, narkomaner, ligister, lösdrivare, asociala invandrare, prostituerade och förbrytare m.fl. medan många som oför-skyllt hamnat i nöd och fattigdom tvingas att bära sitt lidande tyst och tålmodigt utan att samhället har "paragrafer" som medger åtgärder.

Demokratin synes i första hand kräva stöd och hjälp åt de samhällsskadliga, ansvarslösa och invandrade rasfrämlingarna.

Nordiska Rikspartiet ställer kravet att hela socialpolitiken skall grundas på trygghetskraven åt de behövande medborgarna, och inte vara en källa att ösa ur för de asociala. De asociala skall behandlas med arbetsuppgifter, och hjälp skall ges åt psykiskt eller fysiskt arbetsoförmögna medborgare.

All hjälp åt de som vill arbeta, men inte kan - Ingen hjälp åt de som kan arbeta, men inte vill!

16. Kamp mot djurplågeriet Många, som i liberalismens, demokratins och humanismens namn kräver ökad respekt för omvårdnaden av människor, glömmer ofta att även djuren är levande varelser, som vi är skyldiga ömhet och vård. Naturens majestät borde ingiva oss vördnad inför allt levande.

Nordiska Rikspartiet kräver strängare lagar mot djurplågeri. Dessa ska även utsträckas till att omfatta det i vetenskapens hägn förekommande djurplågeriet. Ingen stat kan göra anspråk på benämningen kulturstat, så länge den inte i lag förbjuder plågsamma djurförsök (vivisektion).

Tyvärr tror många att djurförsöken i grunden enbart innebär att läkarna provar sprutor och mediciner av olika slag på djuren, som man först därefter vågar börja använda på människor. Så snälla är emellertid inte djurförsöken. Många av djurförsöken, världen över, går istället ut på att få fram kemiska stridsmedel, för att testa kosmetikas effekter i t.ex. ögonen, för att se vissa mänskliga njutningsmedels hälsoskadliga effekter genom att t.ex. tvinga hundar eller kaniner att andas in koncentrerad cigarettrök under långa tidsperioder. Även kloning och genmanipulerade djur kan inräknas som plågsamma djurförsök. Det är endast de bäst lyckade försöken som visas i media, men det går åt mängder av defekta, lidande djur på ett enda "lyckat".

Vid olika tillfällen har allt för hög tilltro satts kring djurförsöken som välgörande för människan, men istället gett allvarliga konsekvenser. Neurosedynet är ett sådant exempel, där det efter djurförsök förklarades garanterat ofarligt. Neurosedyn gavs till gravida kvinnor, med de fruktansvärt missbildade barnen som resultat. Mer skrämmande bevis för vivsektionens farlighet torde inte behövas.

Den vetenskapliga forskningen skall tilldelas de medel som behövs för att söka effektiva metoder att bevara hälsan, eller återvinna den där den gått förlorad.

Nordiska Rikspartiet har all respekt och aktning för vårt lands skickliga läkare både på medicinens och kirurgins område, och dessa skickliga yrkesmän skall inte misskrediteras av fåfäng, grym och onödig vivisektion!

Nordiska Rikspartiet vill göra människan sundare genom att uppmuntra naturlig livsföring och bekämpa missbruk av all slags stimulansmedel som nikotin, alkohol, narkotika m.m.

När folkhälsan förbättrats kan inte heller vivisektörerna åberopa en mängd sjukdomar som skäl för sina plågsamma djurförsök.

17. Starkt folkförsvar Att vara nationellt sinnad innebär att vara beredd att med sitt liv försvara sitt folk och fädernesland mot inkräktare, att av självbevarelsevilja motsätta sig en samhälls- och världsutveckling med nationellt självmord och raskaos som mål. Det är att inte vilja pressas in i en internationalistisk smältdegel-process och en världsstat, som förhindrar nationellt präglad kultursträvan. Det innebär att se sin fosterjord som sin egen och sitt

folks omistliga mark och hem, som ingen har rätt att kränka.

Vår försvarsmakts främsta uppgift skall vara att tjäna som fredsvärn. Därför tar vi bestämt avstånd från varje försök från ansvarslösa krafter att hetsa vårt folk in i ett krig, varför vi stödjer alla strävanden som syftar till förståelse och samarbete mellan folken. Vi tar lika bestämt avstånd från landsförrädisk propaganda, självuppgivelse och ansvarslös pacifism; sabotage mot försvaret och marxistisk propaganda som vill förmå vårt folk att på förhand tro att allt motstånd är utsiktslöst, eller försöker invagga folket i en omotiverad säkerhetskänsla, tron att Sverige även i framtida krig skulle förskonas.

Nordiska Rikspartiet vill återinföra den allmänna värnplikten för alla svenska män, och även värnutbildning för kvinnor inom vissa lämpade områden.

Svenska soldater skall stå under svenskt befäl, och vi tar avstånd från dagens utveckling av en europaarmé under EU:s kommando, som alltmer börjar likna den forna Warszawapakten. Dessa EU:s insatstrupper är tänkta att operera både utanför och inom Europa, och skulle kunna sättas in mot ett europeiskt land som bryter mot unionens politiska agenda eller vill utträda ur unionen.

Nordiska Rikspartiet kräver att våra soldater utrustas med modernast tänkbara vapen.

Ett strategiskt försvar skall skapas med tonvikt på flyg- och robotvapen vid sidan av konventionella vapen. Dagens militära utveckling går mot fega robotanfall från betryggande avstånd, oftast från fartyg. Därför måste Sveriges duktiga vapenindustri utveckla försvarsvapen för att kunna bemöta dessa. Förutom flygburna och landbaserade missiler, även ett ubåtsbaserat försvar mot attacker från sjöss.

Vapenindustrierna skall ställas under statlig kontroll.

Civilförsvaret och det ekonomiska försvaret skall hållas beredda även i fredstid. Frivilligt, av staten kontrollerat försvarsarbete skall kraftigt stödjas, och självuppgivelseandan och hetspropagandan mot försvaret kraftigt bemötas.

Genom psykologisk skolning måste alltid en moralisk försvarsberedskap upprätthållas, god soldatanda och disciplin.

Vi vill också att vår försvarsutbildning lägger stor vikt vid utbildande av tålmodig gerillakrigföring och att även kvinnorna utbildas att hantera vapen.

Vi anser att det är oförsvarligt och rent av brottsligt, att begära att vår försvarsmakt i ett givet läge skall försvara landet enbart med konventionella vapen mot fiender utrustade med vätebomber. Vi bör därför studera möjligheterna att utrusta vårt försvar med en mindre arsenal kärnbaserade vedergällningsvapen för att minska risken för militära angrepp där sådana vapen används.

Starkt medvetna om kärnvapnens fruktansvärda verkningar, som även för kommande släktled kan få oöverskådliga, förödande konsekvenser, vill vi på alla sätt medverka till ett internationellt förbud mot dessa vapen. Att vårt land skulle avstå från berörda försvarsmöjligheter vore dock liktydigt med självuppgivelse. Det åligger stormakterna i första hand att inleda avrustningen.

Folket måste lära sig att respektera soldaten och inse hans stora betydelse, eftersom det åter kan komma en tid då hela folkets öde ligger i soldaternas händer.

18. Europeiskt statsförbund Vi fordrar en målmedveten, på historisk tradition och folkgemenskap grundad utrikespolitik. Norden skall vara oberoende av alla stormakter med imperialistisk målsättning. Nordens folk skall samlas i ett nordiskt statsförbund för tillvaratagande av gemensamma politiska, ekonomiska och kulturella intressen. En gemensam försvarsmakt, armé, flotta och flyg. Som ett nordiskt rike vill vi närma oss ett europeiskt statsförbund, som bör ersätta dagens EU (som bygger på inter-nationalism, mångkultur och nationsutplånande likriktning).

Det europeiska statsförbundet skall bygga på gemensamma kulturintressen. De primära målen skall vara: Tryggandet av de europeiska folkens egenart och rasliga överlevnad, avskaffandet av inbördes tullar, införandet av gemensam marknad, valuta, världspolitik, gemensamt försvar och trafiksystem; intimt samarbete inomekonomi, rättsväsende, forskning, kulturell verksamhet etc.

I ett nationalsocialistiskt europeiskt statsförbund skall varje folk ha full frihet till egen livsgestaltning och utveckling i överensstämmelse med sin egenart och inom ramen för folkgemenskapen.

När vi hävdar alla folks rätt till särpräglad utveckling och tar avstånd från imperialism och annan obehörig inblandning i andra folks angelägenheter, är det liktydigt att vi vill sträva efter att upprätthålla vänskapliga förbindelser med alla nationellt sinnade folk, oavsett ras eller kulturellt utvecklingsstadium. Mot den marxistiska parollen "Proletärer i alla länder förena er" ställer vi parollen "Nationalsocialister i alla länder, ena er och kämpa gemensamt".

Då vårt förnyelseprogram innebär stora uppgifter inom vårt eget Norden, anser vi oss inte förpliktigade att understödja utvecklingsländer med åtagande som mer än väl behövs hos våra egna nordiska folk.

I solkorsets tecken - för ett nytt Norden!

Nordiska Rikspartiet företräder varken höger- eller vänsterbetonade uppfattningar, utan vill istället övervinna den folkförödande klasskampen.

Vi vill inte endast väcka folket till medvetande om de brister som råder bakom marxismens finputsade fasader, utan också i sanningens och rättvisans namn visa det vägen till livsglädje, trygghet och oberoende.

Den på fädernegrund uppbyggda nationella kulturen, generationers verk och ett oersättligt arv av andliga och materiella värden, som av gångna släkten bevarats och vårdats som en nationell helgedom, hotas med fullständig förintelse. Vårt folk har slagits med blindhet och under falska förespeglingar letts bort mot en väg ledande till kulturell, raslig och nationell undergång.

Det är vår plikt att förvalta vårt fädernearv så att vi med heder kan bestå inför historiens domslut.

Den nordiska frihetskampen föres av Nordiska rikspartiet mot de lömska och ljusskygga krafter, som i det fördolda driver sitt spel, syftande till att förgöra land och folk.

Nordbons böjelse för personlig makt, inbördes strid och avund har alltid varit folkfiendens starkaste vapen, som utan dessa vore maktlös.

Nordiska Rikspartiets uppgift är att samordna de nationella krafterna och övervinna en stark motståndare.

Genom en allmän politisk väckelse vill vi skapa en enad nordisk front mot de oförsonliga fienderna till alla fria nationalstater, vilka är tänkta att försvinna i världsstatens raskonglomerat.

När vårt program genomförts, frihet, trygghet och rätt råder, har de onordiska krafterna förlorat sitt grepp om folket, klasskampen avskaffats och en kulturell pånyttfödelse uppnåtts.

Nordiska Rikspartiet är inte ett självändamål, ej heller något parlamentariskt parti i vanlig mening, utan en kamprörelse för de samhällsbevarande pliktmedvetna och offervilliga krafter, som samlat sig kring en viljestark ledning för att befria de nordiska folken från förnedring och vanmakt, modlöshet och sedeslöshet, och för att skapa en andligt och sedligt högstående, en socialt rättvis och ekonomiskt sund folkgemenskap.

Stormklockan ljuder, manande till samling kring solkorsfanan. Alla samhällsbevarande krafter är förpliktade att sluta upp i kampen för nordismens bevarande i ett enat Norden.

Bli medlem och stöd Nordiska Rikspartiet, som ställt sig i spetsen för kampen som förs i det urnordiska solkorsets tecken, våra förfäders vördade symbol!

Segerns förutsättning är: Handlingskraft - Endräkt - Offervilja

Borensberg i november 2005 Gรถran A. Oredsson Nordiska Rikspartiets grundare och partiledare