Musikermagasinet 1 – 2023

MUSIKERMAGASINET

VI TESTAR

WARM AUDIO

CENTAVO & WARMDRIVE

GUIDER

UTBILDNINGSGUIDE

MUSIKUTBILDNINGAR I SVERIGE HT´23

EGENDISTRIBUTION

PUBLICERA OCH FÅ UT DIN EGEN MUSIK

ÖVRIGA TESTER

NEUMANN

STUDIO HEADPHONE NDH 30

CHERRY AUDIO

PLUGINSAMLING

THE 40TH ANNIVERSARY COLLECTION

16

Musikstreaming för företag

REPORTAGE | SOUNDTRACK YOUR BRAND

Svenska Soundtrack Your Brand är något av en Spotify-lösning för företag. Tidigare hette tjänsten till och med Spotify Business.

– Vi gör det enklare för bolag att göra rätt för sig när de använder musik i kommersiellt syfte, säger Ola Sars, vd på Soundtrack Your Brand.

42 Ge ut musik på egen hand

GUIDE | EGENDISTRIBUTION

I kölvattnet av digitaliseringen har det blivit allt vanligare med självdistribution. Exempel på branscher där denna trend blivit stor är inom bokutgivning, film och musik. Så om du nu vill bli nästa stora grej inom musik och planerar att skippa skivbolaget och distribuera din egen musik, hur gör du då? Här kommer svaren.

MUSIKERMAGASINET

musikHT,23

utbi ldn ingar i Sver$Ge

50 Warm Audio

Centavo & WarmDrive

GITARRPEDALER

58 Neumann Studio Headphone NDH 30

HÖRLURAR

64 Cherry Audio

Pluginsamling

MJUKVARA

50

6 Ledare CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

8 Aktuellt

PRODUKTNYHETER

20 Utbildningsguide

INFÖR HT 2023

74 Nästa nummer

VI BLICKAR FRAMÅT

Ansvarig utgivare & annonsansvarig

Björn Hansen

031-775 65 51 bjorn@hansenforlag.se

58

Chefredaktör

Annelie Babitz

031-775 65 54 annelie@hansenforlag.se

64

Ekonomi & prenumeration

Lena Hansen

031-775 65 52 lena@hansenforlag.se

Art Director Carl J. Alphonce

031-775 65 41 carl@hansenforlag.se

Redaktionen Datavägen 8B 436 32 Askim

Telefon: 031-775 65 50 lena@hansenforlag.se musikermagasinet.se

Mats Grundberg

Mats jobbade tidigare som redaktör för MM i 15 år och är en flitig skribent samt gitarrist.

Peter Marchione

Keyboardspelande före detta chefredaktör på MM som gärna ägnar sig åt produktion, låtskrivande och ljudskruvande i olika projekt och konstellationer.

Det börjar oftast med en blockflöjt

Blockflöjten, ja, hm … Detta instrument som ska fungera som ett sorts första gödningsmedel för barn som visar ett musikintresse. Detta instrument ska alltså få oss att vilja ta steget till andra instrument, och det vill man ju oftast. Jag minns själv när jag började spela blockflöjt i sjuårsåldern, tillsammans med andra sjuåringar, i ett litet musikrum på skolan där jag gick. Minns de där skrikiga tonerna som kunde eka inuti huvudet på en i flera dagar efteråt. På väg till musikrummet såg jag ofta en mellanstadietjej som hade börjat spela altsaxofon. Jag minns hur hon svängde med den i luften, spelade några toner, medan vi som skulle in och spela blockflöjt trånade efter dagen då vi slapp bära runt på de där små löjliga fodralen med våra blockflöjtar i. Så en dag, på vägen hem, slängde jag min blockflöjt i en soptunna. Väl hemma deklarerade jag för mina föräldrar att mina blockflöjtsdagar var över, och att jag i stället ville börja spela altsaxofon. ”Tyvärr”, sa mina föräldrar, ”du är för ung för att få spela altsax. Men vad sägs om att börja ta pianolektioner i stället?” Lite motvilligt gick jag med på detta. Kanske mest för att vi redan hade ett piano hemma, ett svartmålat, lite defekt sådant. Därefter följde tio år av pianolektioner och jag kan säga att det är något som jag aldrig ångrat. Och trots att jag aldrig valde musikerbanan (skrivandet lockade mer) så blir jag fortfarande eld och lågor när jag träffar unga människor som drömmer om att bli nästa Taylor Swift, Frank Zappa, Prince eller Madonna och stå inför ett stort publikhav.

I detta nummer har vi en utbildningsguide över musikutbildningar i Sverige och i den träffar vi bland annat en mängd unga människor som berättar om varför de valt att gå den musikutbildning de går eller gått. De berättar också om på vilket sätt musiken kommit in i deras liv, deras musikerdrömmar och vilka eller vilket instrument de valt för att finslipa sitt hantverk. Nu väntar vi spänt på vad dessa talanger kommer att introducera oss till i framtiden.

I detta nummer har vi också en spännande guide över egendistribution – hur det i kölvattnet av digitaliseringen blivit allt lättare att distribuera sin egen musik. Så om du vill bli nästa stora grej inom musik och skippa skivbolaget, hur gör du då? Vi har svaren!

Detta och mycket mer bjuder vi på i detta nummer.

Trevlig läsning!

ISSN 1401-8357

Prenumerationer: 11 nummer 650 SEK inkl. moms och frakt.

Nyprenumeration sker enklast genom inbetalning på postgiro 63 47 52-0. Ange fullständigt namn och adress på talongen. Adressändring göres på vår hemsida eller via e-post till lena@hansenforlag.se. Nuvarande adress anges. Redaktionen ansvarar endast för beställt material. Eftertryck, helt eller delvis, förbjudet. I tidningens utlottningar och tävlingar svarar pristagarna själva för eventuell vinstbeskattning. Musikermagasinet utges av Hansen Förlag AB.

annelie@hansenforlag.se

Gör som fler än 2000 andra, följ Musikermagasinet på Facebook!

Annelie Babitz chefredaktör

Gunnar E Olsson Bluesgitarrist, hemstudioveteran och tidigare chef redaktör för MM.

Vokalister, instrumentalister och producenter. sphere dlx sphere lx •

Få ljudet från de bästa mikrofonerna som någonsin gjorts.

Välj från en kollektion av ikoniska Ribbon, Kondensator och Dynamiska mikrofoner med Universal Audios prisbelönta Dual Capsule Microphone Modeling System.

Marknadsförs i Sverige av

www.fitzpatrick.se

MINNESRUNA JEFF BECK

Text: Gunnar E Olsson

Foto: Watal Asanuma/Shinko Music (1973)

Gitarrhjälten Jeff Beck

är död

Den hyllade gitarrhjälten Jeff Beck gick bort den 10 januari. Jeff Beck föddes i Wallington, England, 24 juni 1944 och sjöng tidigt i kyrkokör och spelade både violin och cello. Efter att ha sett några live-konserter med Buddy Holly och Gene Vincent bestämde han sig för att börja spela gitarr, och redan som artonåring började han försörja sig som musiker. År 1965 – blott 20 år gammal – fick han axla Eric Claptons roll som sologitarrist i R & B-bandet the Yardbirds. Och med Beck som gitarrist hade Yardbirds en rad hits med bland annat ”Still I’m sad”, ”Evilhearted You”, och ”Shapes of Things”.

Efter Yardbirds blev det Jeff Beck Group, men redan efter att ha släppt två plattor, Truth och Beck-Ola, var det dags att gå vidare.

Tillsammans med Tim Bogert och Carmine Appice från den amerikanske gruppen Vanilla Fudge bildade Beck 1973 BBA. Tanken var från början att även Rod Stewart skulle medverka i gruppen, men projektet lades på is efter att Beck skadats i en motorcykelolycka, och när Beck äntligen var på benen igen, hade Stewart andra projekt på gång. Efter en studio- och en Live-LP upplöstes gruppen vars största hit blev en version av Stevie Wonders ”Superstition”. I låten hörs Jeffs dominerande riff som han skapade när han jammade med Wonder under förarbetet till dennes album Talking Book .

Beck har släppt ett stort antal soloplattor, där de båda plattorna från mitten av 70-talet, Blow By Blow och Wired , som har George Martin som producent, sticker ut lite extra. På dessa visar Beck en otroligt lyrisk känsla för hur man tar sig an en instrumentalballad. Här hittar vi spår som Beatles ”She’s a Woman” (där han använder sin talk-box på ett ypperligt sätt), Stevie Wonders ”Cause We’ve Ended as Lovers” (dedikerad till en av Becks husgudar, Roy Buchanan), samt sist men inte minst ”Goodbye Pork Pie Hat” av Charles Mingus.

Jeff Beck har också medverkat på andra artisters inspelningar, bland annat tillsammans med Kate Bush, Mick Jagger, Donovan, Tina Turner, Diana Ross, Seal, ZZ Top, Brian May, Paul Rodgers, Morrisey, Ozzy Osborne, och många fler. Han har också gästspelat live tillsammans med David Bowie, Stanley Clarke, Eric Clapton samt en massa andra storheter.

Hans bästa arbete som studiomusiker är nog ändå det vi hittar på Roger Waters Amused to Death . Där visar han vem som är den verklige mästaren.

Text: Mats Grundberg

Nyhetstips? Mejla news@hansenforlag.se

Monitorsystem för små utrymmen

Kali Audio IN-UNF är ett aktivt monitorsystem som optimerats för placering på ett bord nära lyssnaren, med andra ord små studioutrymmen. Systemet består av en basenhet och två satellithögtalare. Satelliterna är bestyckade med var sitt koaxialt mellanregister/diskant-element av samma typ som i Kalis IN-5- och IN-8-modeller. Basenheten har två 4,5-tumswoofers och inrymmer även förstärkardelen, som är av klass Dtyp och levererar 60 plus 100 watt. Här sitter också anslutningarna, som omfattar balanserade miniteleingångar, optiska ingångar och USB-C, samt dip-omkopplare för anpassning till det omgivande rummet och trimkontroller för bas-, mellan- och diskantregistren. Basdelen kan placeras stående eller liggande och är stabil nog att ställa exempelvis en bildskärm på. Systemet återger 39 Hz–25 kHz med upp till 103 dB SPL vid 0,8 meters avstånd. Det uppges ge en detaljrik ljudbild med mycket närhetskänsla, och bordsytans påverkan är en inräknad faktor i ljudåtergivningen.

Pris: 811 euro.

Tillverkare: Kali Audio, www.kaliaudio.com

Audio-Technica-mick för modernt sångljud

Audio-Technica presenterar ATS99, en handhållen dynamisk mikrofon för sång, såväl live som i studio.

Enligt tillverkaren är mikrofonens nyckelegenskaper ett modernt ljud med rapp transientåtergivning och bred frekvensåtergivning där en stark magnet och en spänningshöjande transformator samverkar till att bättre återge bas och mellanregister även vid höga ljudnivåer. Mickens hypernjurekaraktär reducerar starkt upptagningen av ljud från sidorna, medan en inbyggd stötdämpande konstruktion minimerar handljud. Den uppges också ha en mycket hög rundgångströskel, även under känsliga medhörningsförhållanden. Mikrofonkroppen är av svarvad aluminium, lätt och utformad för att vara bekväm att hålla. ATS99 levereras med stativhål lare, adapter för övergång mellan 5/8"- till 3/8"-gänga samt ett mjukt fodral.

Pris: 319 euro.

Tillverkare: Audio-Technica, www.audio-technica.com

MM 3-2001

Mycket nytt i Pigments 4

Med Pigments 4 uppges i stort sett varje del av Arturias programvarusynt ha genomgått förbättringar.

Bland nyheterna märks att Pigments 4 har fått ett mer intuitivt gränssnitt som kan anpassas efter användarens behov. LFO:erna har preset som förenklar modulationsläggning, effekt- och sequencerdelarna kan sättas i bypassläge när man vill fokusera på grundljudet och nya synklägen har tillkommit som suddar ut gränserna mellan raka, triolbaserade och punkterade rytmer. Wavetable-motorn har fått en ny ringmodulator och ett nytt pulse width-läge, medan Harmonic-motorn har försetts med fasmodulering som kan skapa organiska ljudvariationer. Fler unisonfunktioner finns nu att välja bland, och nya filter och effekter har tillkommit, däribland MS-20-filter, shimmer-reverb och ett spatiöst super unison-chorus. Man kan också botanisera bland nya fabriksljud, vågformstabeller, samplingar och Utility Engine Noise-ljud som hämtats från bland annat natur- och industrimiljöer, och om de medföljande ljuden inte skulle räcka finns nya ljudbanker som kan laddas ner gratis från tillverkarens hemsida.

Pris: 199 euro, gratis som uppgradering.

Tillverkare: Arturia, www.arturia.com

Dumble och Klon i dubbelpedal

Unobtanium är en overdrivepedal som serverar två mycket eftertraktade ljud: Dumble och Klon Centaur.

Pedalen har två sidor som kan användas oberoende av varandra. Den högra sidan uppges exakt återskapa Klon-pedalens blandning av ren och germaniumdiodbaserad överstyrd ton. Gainratten spänner från ren boost till kraftfull overdrive, diskantkontrollen är aktiv och bakom volymratten finns enligt uppgift stora dB-resurser. Med två miniomkopplare kan man välja om signalen skall buffras eller passera opåverkad och om den på högre nivåer skall komprimeras som på originalet eller inte. Den vänstra sidan är av amp-in-box-typ där man kan välja mellan två Dumble-modeller, Steel Stringer och Overdrive Special, antingen med en miniomkopplare eller med en extern fotomkopplare. De fyra rattarna volym, gain, tone och emphasis samverkar till allt från ren boost till mjukt sjungande överstyrning. Med interna trimpottar kan man finjustera EQ-kurvan och volymen hos ”förstärkaren”. Slutligen finns en effektloop för att koppla in externa effekter mellan de två delarna eller separera dem helt.

Pris: 289 euro.

Korg Modwave i mjukvaruversion

Korg har släppt Modwave Native, en programvaruversion av hårdvarusynten Modwave.

Precis som sin fysiska företrädare innehåller den mer än 200 vågformstabeller, ”wavetables”, som var och en består av upp till 64 av tusentals tillgängliga vågformer. Med dryga trettiotalet så kallade Modifiers kan man ändra deras grundkaraktär och med tretton morfingtyper bearbeta dem i realtid. Man kan också skapa hybridversioner av två vågformstabeller med en A/B blend-funktion. Modwave Native innehåller dessutom ett omfattande bibliotek med samplingar som man kan blanda med vågformstabellerna, och båda typerna av ljudbyggstenar kan expanderas med egenskapade diton eller sådana från tredje part. Utöver ovanstående hittar man funktioner som Motion Sequencing, Kaoss Physics, makroreglage och en välfylld effektdel. Sist men inte minst: ljud skapade i Modwave är fullt kompatibla med Modwave Native och vice versa. Modwave Native fungerar fristående och som plugin i formaten VST3, AAX och AU. Pris: 199 US dollar.

Tillverkare: Korg, www.korg.com

Tillverkare: Crazy Tube Circuits, www.crazytubecircuits.com

Suggestiva klanger från Orchestral Tools

Med Salu har Orchestral Tools inriktat sig på instrument- och röstklanger i den mest finstämda och uttrycksfulla delen av skalan.

Inspelningarna har gjorts i Arvo Pärt Centre i estniska Laulasmaa ur flera mikrofonperspektiv, men med särskilt fokus på närmickning. Samplingsbiblioteket utgörs av flera delar. Sångdelen är signerad Vox Clamantis, en kör som består av både kvinnor och män och som har sina rötter i tidig musik och gregoriansk sång. Uttrycken de bidrar med är av både traditionell och experimentell art, vilket också gäller för stråkljuden som den estniska kvartetten M4GNET bistått med. Bland de övriga instrumenten hittar man estnisk cittra, harpa, preparerat piano och experimentella slagverk. De naturliga ljuden kompletteras av sådana som efterbearbetats på olika sätt för att förstärka Salus inriktning på suggestiva och kontemplativa stämningar.

Pris: 279 euro.

Tillverkare: Orchestral Tools, www.orchestraltools.com

Synt på kaosteoretisk grund

I samarbete med musikern och syntinnovatören Dawesome har Tracktion utvecklat mjukvarusynten Kult.

I dess hjärta sitter två oscillatorer som bygger på matematisk kaosteori och som vardera erbjuder trettio modeller som spänner från klassiska till kaosliknande vågformer tillsammans med unika ljudformande funktioner för att skapa organiskt övertonsinnehåll. Dessa kan bearbetas vidare med FM- och AM-syntes, en filterdel med formantfilter, dubbla kamfilter, dubbla analogemulerande filter, ett kraftfullt modulationssystem och en arpeggiator. I gränssnittet presenteras ljuden som tvådimensionella kurvor, vilket uppges ge inte bara en snygg visuell återkoppling, utan också en djupare insikt i hur ljuden fungerar. Enligt tillverkaren kan Kult leverera unika ljud från varmt till kallt, mjukt till hårt, välbekant till främmande och vintage till futuristiskt.

Pris: 129 US dollar.

Tillverkare: Tracktion, www.tracktion.com

Virtuellt MS-20-filter från Arturia

Arturia har släppt Filter MS-20, en plugin som emulerar ett välkänt, karaktärsfullt syntfilter.

Förlagans ljud har en framträdande roll i allt från house och techno till industrimetall, bland mycket annat, och enligt Arturia återskapar Filter MS-20 dess egenskaper hela vägen från yviga filtersvep till kraftfull bas och otämjd distorsion. Pluggen beskrivs som ett perfekt verktyg för kreativ mixning och för att få allt att låta massivt. Pluggen har också försetts med nya, moderniserade funktioner som möjligheten att modulera de virtuella kretsarna, ändra ordning på filter- och distorsionsdelarna och att bredda stereobilden. Gränssnittet har ett reglage per funktion plus en uppsättning makrokontroller, vilket uppges göra det lätt att snabbt nå önskade resultat.

Pris: 99 euro.

Tillverkare: Arturia, www.arturia.com

NANO Stort sound. Litet format.

Svenska Ehrlund Microphones med sitt patenterade triangelformade membran, är välkända för sitt ofärgade sound i både live- och studiokretsar världen över. Den nya Nano bär på DNA från Ehrlunds välrenommerade modell EHR-M och riktar sig till vokalister och instrumentalister för användning i studiosammanhang. Nano levererar Ehrlunds unika teknologi med dess välkända fasriktighet och frekvensomfång i ett kompakt format.

Cirkapris inkl. moms 9.995 kr

Besök din lokala musika är för en demo. www.nordicaudio.eu

Röster från gränslandet

Lea Bertucci – Xtended Vox är ett samplingsinstrument som utforskar den mänskliga röstens yttersta gränser.

Det har producerats av kompositören och ljudartisten Lea Bertucci, som också är en av de fyra sångare som bidrar med röstinsatserna, som rör sig mot det avantgardistiska; de övriga är Audrey Chen, Cansu Tanrikulu och Phil Minton. Det beskrivs som en unik värld av toppmoderna stämningar, rytmer och borduner som utvecklas över tid. Med gränssnittets reglage kan de naturliga röstljuden förvandlas radikalt till allt från mullrande basar och öronbedövande effekter till viskningar, läppdrillar, fågelliknande visslingar, rytmiska klickljud, glissandi och multifoniska körer. Enligt tillverkaren är Xtended Vox idealiskt för filmmusikskapare i genrer som skräck och sci-fi, men också för producenter i andra genrer som söker experimentella ljud som bottnar i den mänskliga rösten.

Pris: 29 euro.

Tillverkare: Spitfire Audio, www.spitfireaudio.com

Nytt USB-ljudinterface från SSL

SSL 12 är ett USB-baserat ljudinterface som bygger på SSL 2 och 2+ men erbjuder mer av allt i ett kompakt skrivbordsformat.

SSL 12 beskrivs som ett högkvalitativt och prisvärt nav i hem- och projektstudion. Det är utrustat med fyra lågbrusiga micksteg med 62 dB förstärkning, kopplade till fyra kombinerade mikrofon/linje-ingångar med individuellt valbar fantommatning och lågpassfilter, två högohmiga instrumentingångar, fyra balanserade linjeutgångar med CV-styrningsmöjligheter, två hörlursutgångar som även kan agera linjeutgångar, en Adatingång samt MIDI in och ut. Omvandlarna arbetar i 32 bitar/192 kHz. På panelen finns fyra knappar som aktiverar en SSL 4000-emulerande färgning på ingångarna, en monitorratt, volymrattar för hörlursuttagen, en talkbackmikrofon samt tre knappar som kan tilldelas en mängd funktioner i det medföljande kontrollrumsprogrammet för Mac och PC, däribland monosummering, fasvändning och dimning. I programmet finns även detaljerade nivåmätare, möjlighet att skapa fyra individuella medhörningar samt aktivera en loopbackfunktion. SSL 12 strömförsörjs via USB och levereras med en samling musikprogramvaror.

Pris: 498,75 euro.

Tillverkare: SSL, www.solidstatelogic.com

Nytt syntkoncept

från Klevgränd

Klevgränd presenterar Tomofon, en mjukvarusynt som bygger på en nyutvecklad syntesmetod, Audio Model.

Audio Model använder samplade ljud som grundbyggsten, men till skillnad från en sampler, som spelar upp ljuden i sin helhet, bryter Audio Model ner dem i små beståndsdelar, ungefär som wavetables, och vågformsfragmenten fördelas sedan på ett sätt som liknar hur olika anslagsnivåer lagras på en ton. Tekniken gör det möjligt att sömlöst morfa mellan de olika vågformsdelarna, både inom och mellan olika toner, vilket uppges resultera i ljud som å ena sidan är väldigt organiska, å andra sidan utomvärdsliga. Tomofon kommer med 124 Audio Models av bland annat stråkar, röster, bleckblås, träblås och gitarr, men man kan även plocka in egna ljudfiler som Tomofon kan skapa Audio Models av, automatiskt eller med manuell kontroll. För ytterligare ljudbearbetning erbjuder Tomofon ett flertal LFO:er, redigeringsbara envelopper, en modulationsmatris, moduleringsbara filter, reverb och delay.

Pris: 129,99 US dollar.

Tillverkare: Klevgränd, www.klevgrand.com

Ny IR-teknik i Zoom-pedaler

G2 Four och G2X Four är två nya multieffekter med förstärkaremulering från Zoom.

Zoom presenterar här en ny IR-teknik som kombinerar impulsfiler i flera dynamiklager, vilket i kombination med noggrant återskapade modeller av klassiska förstärkare uppges ge känslan av att spela genom de fysiska förlagorna. Drygt 100 effekter finns att välja bland, av vilka upp till sju stycken kan användas samtidigt. Ombord finns även en 80-sekunders looper och en rytmmaskin att spela till. Förutom tre fotomkopplare för att byta preset och aktivera loopern och stämapparaten, har enheterna fyra navigeringsknappar som också kan skötas med fötterna och som möjliggör ljudredigering i farten. Effektparametrar ändras med fyra enkoderrattar, vars aktuella funktioner visas i ett teckenfönster ovanför. G2X Four har även en inbyggd expressionpedal. Pedalerna kan anslutas till såväl förstärkare som PA-/studioutrustning och hörlurar och fungerar även som USB-ljudinterface. De levereras med 250 färdiga preset.

Pris: G2X Four: 2 899 kr, G2 Four: 2 555 kr.

Tillverkare: Zoom, www.zoomcorp.com

Reason får stöd för VST3-pluggar

Med Reason 12.5 har Reason Studios öppnat dörren för externa pluggar i programmet.

Den nya versionen gör det möjligt att använda pluggar i VST3format i Reason-racket, såväl instrument- och effekt- som andra typer av pluggar. Därmed får Reason-användarna samma möjligheter som användare av andra digitala arbetsstationer att söka sig till tredje part för att bredda sin ljudarsenal. Utöver detta har Reason 12.5 fått ett utökat antal ljudin- och utgångar, stöd för automatisering av parametrar i de externa pluggarna samt ett antal mindre uppdateringar och buggfixar.

Pris: 499 euro, gratis uppdatering för Reason 12-ägare.

Tillverkare: Reason Studios, www.reasonstudios.com

Budgetvänliga pedaler från Wampler

Brian Wampler introducerar en ny budgetvänlig pedalserie, Collective Series.

Grundtanken med serien är att erbjuda mångfuntionella pedaler för musiker på alla nivåer, och först ut är Phenom Distortion och Triumph Overdrive. Phenom Distortion beskrivs som en dynamisk distpedal vars ljud närmar sig 5150-förstärkarens. Den JFET-baserade kretsen uppför sig enligt uppgift på samma sätt som när en rörförstärkare överstyrs, och pedalen täcker allt från djupa rytmljud med tryck till dynamiska sololjud med skärpa och övertonsrikedom. Kontrollerna utgörs av gain, volym, en trebands-EQ och en bright/ classic-omkopplare. Triumph Overdrive har två klassiska pedaler, Digitech Bad Monkey och Boss SD-1, som förebilder, men här har funktionerna utökats med en trebands-EQ, en smooth/punch-omkopplare och en modifierad krets som ger en avrundad, klar topp.

Pris: 99,99 US dollar styck.

Tillverkare: Wampler, www.wamplerpedals.com

Informationen är viktig oavsett nivån på tillgänglighet. Visa om det finns ramp, ledsagare, hörselslinga redan vid biljettköp.

Idéskapare, utvecklare, föreläsare inom tillgänglighet, bemötande, kultur: Lars-Göran Wadén och Johan Seige

Kontakt: support@tk-appen.se

KOSTNADSFRI APP för både arrangör och besökare

Vi hjälper dig att kostnadsfritt berätta om ditt arrangemangs tillgänglighet.

80-talsreverb lever upp i pluginformat

Wave Alchemy Pulse är en reverbplugin som emulerar 80-talsklassikern Lexicon PCM-60.

Enligt tillverkaren har den samma ljudkaraktär som förlagan men har också moderniserats med nya funktioner, allt samlat i ett lättanvänt gränssnitt. Pulse bygger på en blandning av algoritmisk beräkning och IR-filer, där det dynamiska omfånget i de senare utökats med ett renare ljud som resultat. Två reverbtyper erbjuds, Plate och Room, och för vardera finns fyra fasta storlekar, fyra fasta tider och fyra fasta EQ-varianter att välja bland. Här finns också sju vridreglage, av vilka tre justerar in- och utgångsnivåerna samt mixen mellan original- och reverbsignal. De fyra övriga utgörs av Delay, Smooth, Duck och Flux, med vilka man kan justera reverbets pre-delay, dämpa dess transientdel, dynamiskt styra dess nivå så den inte maskerar originalsignalen samt lägga till olika grader av modulation. Pulse fungerar under Windows och MacOS och stödjer pluginformaten VST3, AU och AAX.

Pris: 49,95 GB pund.

Tillverkare: Wave Alchemy, www.wavealchemy.co.uk

Självinspelande mikrofontrio

Zoom MicTrak är en serie stereomikrofoner med inbyggda inspelningsmöjligheter.

Den består av tre modeller, M2, M3 och M4, som alla spelar in i 32 bitar med flyttalsteknik, vilket innebär att man aldrig behöver oroa sig för överstyrt ljud. De drivs av AA-batterier, spelar in på microSD-kort och kan agera USB-ljudinterface. M2 är utformad som en handhållen mikrofon med X/Y-riktade kapslar. Ombord finns en skärm, transportknappar, mono/stereo-omkopplare och lo cutfilter, hörlurs-/linjeutgång och en inbyggd högtalare. Den levereras med mickhållare och puffskydd. M3 är en shotgun-modell, avsedd för kameramontering, där man kan välja mellan två stereobredder och monoupptagning, men också mid–side. Den saknar skärm men har i gengäld en dedikerad ljudutgång för anslutning till kamera och levereras med ljudkabel, kamerahållare och puffskydd. M4 har X/Y-riktade kapslar men även två XLR/TRS-anslutningar. Förutom M2:s funktioner har den bland annat tidskodgenerator, prerecord-funktion, separata linje- och hörlursutgångar och stödjer fyrkanalig inspelning. M4 levereras med puffskydd.

Priser: M2 och M3: 272,51 euro, M4: 456,21 euro.

Tillverkare: Zoom, www.zoomcorp.com

Delayplugin för kreativa

PSP 285 är en halvmodulär delayplugin som bygger på PSP Audiowares PSP 84- och 85-pluggar.

Enligt tillverkaren inbjuder PSP 285 till kreativitet och experimenterande. Den har ett brett utbud delaybaserade effekter, från enkla ekon till komplexa rytmiska mönster och utomvärdsliga pichshift- och resonanta filtereffekter. Pluggen arbetar i både mono/stereo- och mid–side-läge och erbjuder tio sekunders delaytid per kanal med kontinuerlig kontroll över delaytiden, individuella inställningar av predelaytider och möjlighet att länka kanalerna. Här finns vidare en välmatad modulationsdel med temposynkningsbar LFO och envelope follower, sjutton filtertyper med justerbar cutoff och resonance, en duckningsfunktion, en drive-del med både hård och mjuk överstyrning samt en reverbdel med valbar placering i ljudkedjan och flera algoritmer att välja bland. PSP 285 arbetar internt med 64 bitar flyttal för högsta ljudkvalitet, stödjer samplingsfrekvenser upp till 384 kHz och fungerar i formaten AU, AAX, VST och VST3. Pris: 149 US dollar.

Tillverkare: PSP Audioware, www.pspaudioware.com

Kameleontisk kontrollenhet i kompakt format

Stream Deck Plus är en ny anpassningsbar USB-baserad kontrollenhet från Elgato.

Den bygger på samma teknik som övriga Stream Deck-modeller men samlar sina många funktioner i ett mycket kompakt format. Förutom åtta LCD-knappar för aktivering av valfria kommandon har den en beröringskänslig LCD-remsa och fyra ändlösa rattar med tryckfunktion. Vad rattarna styr visas på remsan, och genom att klicka på ratten får man fram den aktuella funktionens parametrar och värden. Genom att svepa över remsan kan man bläddra mellan olika funktionsuppsättningar. Enligt Elgato fungerar Stream Deck Plus i alla tänkbara arbetsflöden: som ljudmixer, kontrollbord, produktionskonsol, för styrning av mikrofoner, kameror, ljus och mycket mer. Med en tillhö rande app skräddarsyr man vilka funktioner enheten ska styra, och antalet sidor man kan skapa är obegränsat. Stream Deck

Plus mäter 140 x 138 x 110 mm, levereras med USB C till USB A-kabel och fung erar under MacOS och Windows. Pris: 2 699 kr.

Tillverkare: Elgato, www.elgato.com

För ljudproffs i jakt på framtidens teknik

Monitor Roadshow är Nordens största turnerande B2B-mässa för yrkesverksamma inom den audiovisuella branschens alla delar, inklusive ljudtekniker och musikproducenter, med fokus på mötet, tekniken och affärer.

Malmö | 13 mars

Göteborg | 14 mars

Stockholm | 16 mars

Tammerfors | 2 maj

Åbo | 3 maj

Helsingfors | 4 maj

Bergen | 9 okt

Trondheim | 11 okt

Oslo | 12 okt

Umeå | 24 okt

Sundsvall | 25 okt

Gävle | 26 okt

Text: Peter Marchione

Foto: Soundtrack Your Brand

Musikstreaming för företag

Svenska Soundtrack Your Brand är något av en Spotify-lösning för företag. Tidigare hette tjänsten till och med Spotify Business.

– Vi gör det enklare för bolag att göra rätt för sig när de använder musik i kommersiellt syfte, säger Ola Sars, vd på Soundtrack Your Brand.

När Spotify dök upp, efter en tid av fildelning i bästa vilda western-anda, fick privatpersoner möjlighet att både få tillgång till en massa musik – samtidigt som upphovspersonerna fick ersättning.

Trots att det i dag finns flera aktörer som erbjuder liknande tjänster ligger företagssidan efter. Till viss del beror detta på okunskap; många vet helt enkelt inte att det inte är tillåtet att använda streamingtjänster för privat bruk i annat än till personlig lyssning.

Oändligt utbud

Ola Sars var långt ifrån någon novis när han med hjälp av just Spotify drog i gång Spotify Business 2013. Han hade innan dess engagerat sig i andra

andra sidan Atlanten. I stället sourcade vi Spotifys back-end, eftersom de då hade den bästa på marknaden.

De kom överens om att de skulle starta bolaget tillsammans och att Ek och Lorentzon skulle investera i Soundtrack Your Brand. På så vis skulle de gemensamt se om musikstreaming även fungerade på företagsmarknaden.

– För att själva licensieringen mot Spotify-biblioteket skulle vara korrekt var vi tvungna att kalla produkten Spotify for Business i början, när vi rullade ut testkonton i Sverige, Finland och Norge.

Bra respons

De märkte snabbt att konceptet fungerade, företagarna nappade på möjligheten att ha tillgång till all världens musik och använda den som en del i byggandet av sina varumärken.

– Vår tes stämde men initialt var vår produkt extremt rudimentär på grund av att vi var ett litet team som bara ville testa. Vi beslutade då att detta var en affärsidé som borde stå på egna ben och det var då vi flyttade hemifrån – bort från Spotify.

För att verkligen få till det egna, oberoende varumärke som var Olas ambition redan från start krävdes en hel del arbete med att lösa egna globala licenser för kommersiell användning av musik, vilken ingen gjort tidigare.

– Hela det arbetet tog nog runt tre och ett halvt år. 2018 rullade vi ut Soundtrack Your Brand som helt oberoende produkt och tjänst och första marknaden var Australien.

I dag har Sountrack Your Brand en katalog med cirka 60 000 låtar, i samma storleksordning som Apple Music, Spotify och de andra konsumentaktörerna men med den stora skillnaden att de kan erbjuda kommersiell användning av musik.

musikplattformar som till exempel Pacemaker, Let’s Mix och Beat Music.

– Jag har hållit på med detta i många år och allt bottnar i en önskan om att vägleda konsumenter i ett till synes oändligt utbud av musik. Allt började med Pacemaker, ett svenskt experiment där vi försökte demokratisera hela DJ-biten genom att samla in så många music taste-makers vi kunde, i hela världen, och därigenom utbilda vår egen algoritm, säger Ola Sars.

Ironiskt nog slutade denna era, som var tänkt att fokusera på digitalisering, med raka motsatsen.

– Vi började sälja hårdvara och förälskade oss i att vara en del av hela DJ-kulturen. Ambitionen var dock att vara en digital länk mellan det som vi då kallade music taste-makers och music taste-takers. Alla mina projekt har strävat efter att skapa en källa för musikinspiration och att göra all denna fantastiska konst tillgänglig.

Detta gick även igen i arbetet med Let’s Mix, en upload and share-plattform för DJ-mixar som i sin tur blev en del av Beats Music. Den senare var mer riktad till konsumenter och en renodlad konkurrent till Spotify. En stor skillnad var dock att Beats Music lade mer fokus vid redaktionell styrning snarare än rekommendationslistor. Ola själv tycker att det bästa är när man blandar dessa två, något som alla de större leverantörerna av streamad musik gör i dag.

Fokus på företagsmarknaden

När Ola flyttade hem från USA runt 2013 hade han en idé om att ta streamingrevolutionen vidare till företagsmarknaden, med fokus på bakgrundsmusik.

– Jag ville ta bakgrundsmusiken in i den digitala värdekedjan, tjänsterna som tagits fram var ju alla riktade till konsumenter. Det första jag stötte på var att det inte fanns några licenser för kommersiellt nyttjande av musik. Därför startade jag Soundtrack Your Brand, med syfte att bygga en pilot för en musikstreamingtjänst för företagsmarknaden.

Ola kom snabbt i kontakt med Daniel Ek och Martin Lorentzon på Spotify, eftersom han behövde en back-end för själva musikinnehållet.

– Det är ingenting man bara snyter ur sig, det kostar 20–30 miljoner dollar att bygga en sådan och det hade jag redan gjort i andra projekt, på

AI-träning

Två år efter lanseringen hade de lyckats täcka in 76 olika marknader och då med produkten Sountrack Essential. I denna semi-interaktiva produkt kan användarna välja mellan olika algoritmstyrda kanaler, men inte helt och hållet skräddarsy sina egna spellistor. Essential baseras på en egenutvecklad AI där olika kriterier genererar spellistor utifrån humör, miljö och andra variabler. Du kan till exempel välja ”hög energi”, ”elegant”, ”house” men ”utan explicit lyrics”. Efter det genererar systemet en levande spellista, som uppdateras kontinuerligt enligt det angivna filtret.

– Vi har under många år tränat våra maskiner att analysera musik utifrån varumärkespreferenser. Utifrån en mängd olika user cases har vi kunnat gå på djupet i hur man tänker utifrån själva varumärkestänket och baserat på det har vi byggt hur vår AI-logik ska arbeta. Här snackar vi tre år av training data som vi matat in för ljudanalys i maskinerna.

Företaget har samtidigt varit på det klara med att de behöver kunna erbjuda möjligheten att skapa helt egna spellistor, men det visade sig inte vara helt lätt att ro i hamn.

– Det tog faktiskt fyra år av förhandlingar med Universal innan vi kom överens och kunde erbjuda Soundtrack Unlimited 2020, där användaren har full kontroll över vad som spelas.

Branschmognad

En utmaning i arbetet med att erbjuda företag möjligheten att göra rätt för sig när de använder musik i sin verksamhet handlar om okunskap om hur det ligger till med rättigheter, menar Ola.

– Många tror att det är okej att spela upp musik via sitt personliga streamingabonnemang, eftersom man som bolag redan betalar avgifter till STIM, SAMI och andra av musikindustrins branschorganisationer.

Samtidigt menar Ola att det har funnits en viss omognad inom branschen men att det inte är Soundtrack Your Brands jobb att förmedla kunskap om hur det ligger till med rättigheterna.

– Rent krasst är det aktörerna inom musikbranschens jobb, alltså skivbolagens och förlagens. De har organisationer på plats för att

”Det första jag stötte på var att det inte fanns några licenser för kommersiellt nyttjande av musik.

Därför startade jag Soundtrack Your Brand, med syfte att bygga en pilot för en musikstreamingtjänst för företagsmarknaden.” OLA SARS

bevaka sina intressen, IFPI och så vidare, men det är ingen som gör något. Tidigare har det inte funnits någon teknisk lösning för det. Men nu när vi erbjuder en lösning är det också upp till dem att öka kunskapen bland företagen: ”Här, varsågoda att betala!” liksom. Inga sportbarer skulle komma på idén att fulköra Premier League eller Allsvenskan på sina skärmar utan licens, de skulle åka dit direkt. Det är exakt samma sak med musik. Det står tydligt i ditt användaravtal med till exempel Spotify, Apple Music, Tidal att du inte får använda dessa tjänster i kommersiell verksamhet.

Rätt ersättning

Samtidigt som han lägger det stora ansvaret på musikernas intresseorganisationer är Ola tydlig med hur han ser på användandet av musik, rent moraliskt.

– Det är lika viktigt att låtskrivaren i Säffle får betalt när hens låt spelas på ett kafé som det är för kaféet att sälja kaffe. Det här är ju en relation entreprenörer emellan och jag har inga problem med att ställa mig på barrikaderna. Vill ni ha bra kommersiell musik så får ni betala för det. Om inte så är det också okej. Men då får man köpa in royaltyfri hissmusik i stället.

Ola poängterar att de som jobbar med att samla in royalties nu enkelt kan visa företagare hur de ska göra för att göra rätt för sig, eftersom Soundtrack Your Brand erbjuder den lösning som behövs.

– 500 kronor i månaden är inte mycket pengar för att kunna erbjuda skitbra musik i till exempel sin egen restaurang.

Musik och toapapper

När Soundtrack Your Brand startade sin verksamhet fokuserade de i början på de större multinationella varumärkena, men det visade sig att

synen på musik är mer dysfunktionell på enterprise-marknaden än den är bland mindre företag.

– På riktigt stora bolag köper man musik och toapapper på samma avdelning; man vill bara att det ska vara så billigt som möjligt. Det finns inget intresse av att stötta de kreativa industrierna även om man samtidigt har väldigt hög svansföring kring etiska frågor. I verkligheten köper till exempel stora klädkedjor bara det billigaste och tar inget som helst ansvar för att royalties samlas in och fördelas vidare på ett korrekt sätt. Därför drog vi oss ur den marknaden eftersom vi inte kan ta den fajten. I stället ligger vårt fokus på att bygga världens bästa tjänst för mellansegmentet. Våra typiska kunder i dag är till exempel en restaurangkedja med 20 ställen i Chicago eller Stureplansgruppen.

En röd tråd bland de företag som är med på tåget är att de redan köper tjänster online, till exempel använder iZettle eller Square för betalningar. När det kommer upp till större enterprise-företag vill de i regel anlita ett team som löser alla sådana operativa frågor och då är det i sin tur upp till den leverantörens etiska ansvar att betala korrekt. Något som de ofta inte gör, menar Ola.

Lång väg kvar

Även om andelen företagskunder som tecknar licens med Soundtrack Your Brand ökar är det fortfarande långt kvar. Ola berättar att det i dag är uppemot 80 procent av dessa som fortfarande använder sina personliga streamingkonton på fel sätt i sin verksamhet.

– Det här måste lösas och jag lägger själv tid på att tala med de stora bolagens juridiska team i USA. Så här efter pandemin tycker de också att det är läge att ta tag i det här. I slutändan rör det sig om en hel kreativ industri som är beroende av att få rätt betalt. De flesta musiker vältrar sig inte i lyx utan arbetar hårt för att betala hyran. —

Ola Sars.

MUSIKERMAGASINET

musikHT,23 1 MUSIKUTBILDNINGAR I SVERIGE HT’23

JOHANNA ÅSTRÖM

Möt Johanna, som i dag är en nyckelperson i The Chemical Brothers management team, och hennes framtida musikerkollegor när de berättar om sina utbildningar.

Nu är den återigen här – Musikermagasinets guide för dig som vill studera musik. Här kan du ta del av en lista över svenska eftergymnasiala musikutbildningar med korta presentationer om vad utbildningen erbjuder samt länk till respektive skolas hemsida för vidare information. I de svarta rutorna kan du läsa allmän info om CSN, musikhögskolorna och studieförbunden, och i de röda finner du berättelser från personer som studerar och har studerat vid några av de olika utbildningarna listade i den här guiden.

Välkommen till Musikermagasinets guide till utbildningar!

Det sägs att musik är ett språk som alla förstår och musik kan användas både som uttrycksform och terapi. Många menar till och med att de mår bättre av att få hålla på med musik eller skapa sin egen och då är det en stor fördel att få syssla med detta under en musikutbildning. En bra musikutbildning ger dig dessutom ett kvitto på vad du kan och har lärt dig samt möjligheten att knyta kontakter och etablera dig. En annan fördel är förstås att du på heltid får ägna dig åt din passion. Så, om din dröm är att en dag själv stå på scenen, eller bakom – kanske som sångare eller ljudtekniker – så är en vidareutbildning i musik en bra väg för att nå dit.

“Music gives a soul to the universe, wings to the mind, flight to the imagination and life to everything.” PLATO

EFTERGYMNASIALA

UTBILDNINGAR

All slags utbildningar efter gymnasiet, som till exempel folkhögskola, högskola eller universitet, kan kallas eftergymnasiala. Det är sådana vi listar i denna bilaga och vi har valt att främst fokusera på heltidsstudier som sträcker sig över ett år eller mer. Det kan vara värt att tänka på att de flesta utbildningar kräver en mindre avgift om några tusenlappar per termin för att täcka hyra av instrument, studio, transporter och liknande.

FOLKHÖGSKOLA

Folkhögskola är en nordisk skolform för vuxenutbildning, och eftersom deltagarna ofta kommer från andra platser erbjuds vanligtvis boende på skolan. Man tillhandahåller oftast behörighetsgivande/allmänna kurser (de liknar gymnasiestudier och är ett alternativ till komvux) och profilkurser (som är mer specialiserade med fokus på en viss inriktning).

HÖGSKOLA OCH UNIVERSITET

Den högsta nivån på utbildning i Sverige är högskola och universitet. På högskolan läser man in poäng, oftast 30 högskolepoäng (hp) per termin. 1,5 hp beräknas motsvara en veckas heltidsstudier. När de antal poäng som krävs uppnåtts är utbildningen klar och man får en examen. 180hp motsvarar 3 års studier och ger en kandidatexamen, 210h, motsvarar 4 års utbildning och ger en magisterexamen och 240hp motsvarar 5 års utbildning och ger en masterexamen. I det fall det rör sig om lärarutbildning utfärdas en lärarlegitimation efter erlagd examen. En examen kan öka chanserna att få jobb. När universiteten utbildar inom ämnet musik rör det sig ofta om inriktningar som musikvetenskap och liknande.

Sammanställd av Annelie Babitz

Annelie Babitz, Chefredaktör

Musikhögskolan i Malmö

Med utbildningar i framkant

Passion för musik och lärande mitt i den expansiva Öresundsregionen!

•Musiker- och k y rkomusikerutbildninga r

A nsök senast 16 januari

• Ä mneslä ra rutbildning i musik

A nsök senast 17 april www.mhm.lu.se

MUSIKHÖGSKOLORNA

Musikhögskolorna benämns ibland lite högtidligt för musikkonservatorium (i Köpenhamn och Oslo kallas de fortfarande så). Här erhålls de högsta utbildningarna inom musik och inriktningarna är många. Du kan bli instrumentalist, kompositör, arrangör, musiklärare, kyrkomusiker eller gå vidare till magister- eller masternivå.

Högskolan för scen och musik, Göteborg www.hsm.gu.se

Kungliga musikhögskolan, Stockholm www.kmh.se

Musikhögskolan Ingesund (sorterar under Karlstads universitet) www.imh.kau.se

Musikhögskolan Malmö (sorterar under Lunds universitet) www.mhm.lu.se

Musikhögskolan Piteå (sorterar under Luleå tekniska universitet) www.ltu.se

Musikhögskolan Örebro (sorterar under Örebro universitet) www.oru.se

Stockholms musikpedagogiska institut (SMI) www.smi.se

Kungliga Musikaliska akademien är ingen utbildningsanstalt i vanlig mening men är likväl en tung instans inom svenskt musikliv. Akademiens verksamhet består bland annat av en omfattande stipendiegivning och man har ett rikt samarbete med landets musik- och operahögskolor. Man delar också ut ett flertal priser och belöningar till framstående musiker och tonsättare. Dessutom verkar akademien som opinionsbildare och remissinstans i musikpolitiska frågor. www.musikaliskaakademien.se

UTBILDNINGSLISTAN

(hp=högskolepoäng)

Kort om ansökningstider

Webbanmälan för Högskolor och universitet öppnar i regel den 15 mars och har sista ansökningsdag för utbildningar på hösten den 19 april, men vissa avvikelser kan förekomma. När det kommer till folkhögskolor och andra instanser finns inget gemensamt sista ansökningsdatum. Det är alltså en god idé att se respektive skolas hemsida för korrekt och uppdaterad information samt eventuella kursavgifter. Listan innehåller även studieförbund.

HT 2023 – viktiga datum

2 maj – Sista dag att betala anmälningsavgift eller styrka avgiftsbefrielse

April–Juni – Kontrolluppgifter

21 juni – Sista kompletteringsdag

12 juli – Antagningsbesked med svarskrav

21 juli – Sista svarsdag

27 juli – Andra antagningsbeskedet

Balettakademien, Stockholm

Ser du dig själv som en av framtidens musikalartister? På Balettakademiens ettåriga Musikalutbildning fokuserar vi både på sång, dans och gestaltning för att du ska hitta din egen röst och ditt eget unika scenuttryck. Utbildningen berättigar till studiemedel från CSN. Balettakademien har även tre utbildningar inom dans samt en skådespelarutbildning. www.balettakademien.se/stockholm

Billströmska folkhögskolan, Tjörn  www.billstromska.fhsk.se

Birka folkhögskola, Jämtland

Ett- eller tvååriga musikutbildningar inom jazz, klassiskt och folkmusik. Ettårigt introduktionsår i jazz och klassiskt för dig som spelar ett instrument, men är nybörjare inom genren. Songwriting production, en ettårig utbildning inom musikproduktion.

musiken mer plats en tid? Den klassiska musiklinjen är utbildningen för dig som vill fördjupa dig i ditt instrument eller sång, och utvecklas musikaliskt och konstnärligt. Här möter du en tillåtande miljö med plats för var och ens kreativa process. Man har spännande samarbeten framför sig med såväl nya ordinarie lärare som återkommande gästlärare. Enskilda lektioner med möjlighet att välja egen lärare. Ensemble och interpretation. Scenträning och operaprojekt. Teoriämnen i små grupper. Många konserttillfällen. www.birkagarden.fhsk.se

Biskop Arnö Nordens folkhögskola, Bålsta   www.biskopsarno.se

Blekinge Tekniska Högskola  www.bth.se

Bollnä s folkhögskola, Gävleborg regiongavleborg.se/bollnasfhs

Bromma folkhögskola, Musiklinjen Betel

Musiklinjen Betel är tänkt för dig som vill utforska, upptäcka och utveckla din musikalitet, och för dig som önskar något yrkesförberedande. Här finns ensemble med afroamerikansk inriktning, församlingsmusiker, barn- och ungdomskörledare och så Bredd – linjen där du väljer en profil: Studio, Klassisk eller Pop/Rock/Jazz. www.brommafolkhogskola.se

Brunnsviks folkhögskola, Borlä nge  www.brunnsvik.se

Campus Nyköping  www.campusnykoping.se

Hitta ditt kreativa uttryck hos oss

Sök till Musikskapande, konstnärlig högskoleutbildning

Musikhögskolan för dig som aldrig tror att du ska gå på en musikhögskola. För dig som vill göra musik och nå ut med den till andra. Som har saker att säga, saker att uttrycka.

På BEMU, Brunnsviks enskilda musikhögskola får du under två år arbeta med din kreativitet, lära dig mer om låtskrivande och framförallt om ditt eget låtskrivande. Utbildningen utgår från vem du är och vill bli. Noter och musikteori är bra att kunna, men du behöver inte kunna det innan du börjar på BEMU. Du lär dig på utbildningen det du behöver för att kunna jobba med andra musiker och producenter och låtskrivare.

Lär dig nya vägar till att boosta din kreativitet och hålla den vid liv! Lär dig gamla och nya perspektiv på låtskrivande och framförallt - hitta ditt eget!

Sök inför ht 2023 nu!

Gå in på bemu.se och läs mer.

Lär dig att få dina inspelningar att låta som din vision, lär dig mer om musikproduktion och liveframträdanden!

Få kunskaper om musikbranschen av de bästa, de som jobbar med detta på riktigt med världen som arbetsfält!

Spelar du i band? Sök hela bandet och ägna två år att bli bäst på det ni gör och vill göra!

Robert Nilsson är född och uppvuxen i Sala och när han var 12 köpte han sitt första trumset.

– Det är helt klart bland det bästa jag någonsin gjort. Sedan dag ett har jag trummat ett flertal timmar per dag. Och jag skulle säga att mitt intresse för att utöva musik och framför allt att spela trummor började av två olika anledningar: Dels fick jag upp ögonen för trummor när jag fick följa med en kompis på hans trumlektioner och dels av tv-spelet Rock Band. Jag tyckte det var så kul att spela på plasttrummorna som följde med tv-spelet. Kanske lite för kul eftersom jag hade sönder de tre

trumpedaler som följde med spelet, vilket till slut ledde till att jag köpte ett eget akustiskt trumset.

Efter att ha köpt sitt första trumset började han på Kulturskolan och parallellt med annat musicerande brukade han regelbundet ladda upp ”drum covers” på YouTube, vilket ledde till att han också började spela i olika band.

I dag går Robert andra året på musikkursen Pop/ Rock på Framnäs folkhögskola där hans huvudinstrument är trummor och gitarr hans andrainstrument. Att valet föll just på Framnäs folkhögskola menar han beror på att han under gymnasiet träffade några rockmusiker från Musikhögskolan i Piteå som hade gått där och som varmt rekommenderade skolan.

– På Pop/Rock-kursen får man lära sig att spela alla möjliga genrer, vilket för mig är viktigt då jag vill ha en stor musikalisk bredd.

Vad innefattar din utbildning?

– Den innefattar bland annat teori, gehör, musikproduktion, huvudinstrument, ljudteknik, improvisation, rytm, rockhistoria, scenisk gestaltning och även ensemble-lektioner, vilka är jättebra eftersom samspelet mellan olika musiker är så pass viktigt. Det kommer också personer från musikbranschen till skolan då och då och föreläser om olika ämnesområden inom musik. Man har även möjlighet att spela in i skolans studio tillsammans med någon som går musikproduktions-kursen.

Stockholms universitet

Fristående kvällskurser om spelmusik (ges på distans), filmmusik och musikteori.

Kandidatprogrammet (180 hp) i musikvetenskap med inriktning mot musikkommunikatör vänder sig till dig som söker grundliga kunskaper om musik och vill utveckla din kompetens att kommunicera om musik och musikliv. Programmet förbereder för olika former av arbete inom musikbransch och kulturadministration.

www.su.se/ike/musikvetenskap

Hur har ditt första år varit på skolan?

– Väldigt kul. Jag har lärt mig otroligt mycket och har träffat underbara människor och suveräna lärare. Eftersom man lär sig så mycket nytt kan det var svårt att smälta allt på en gång. Men nu, under mitt andra år här så känner jag att jag har landat.

Hur ser din framtid ut efter studierna?

– Min plan är att flytta till Göteborg där jag hoppas kunna ”gigga” så mycket som möjligt samt skriva musik till ett projekt tillsammans med en kompis som bor där. Men jag planerar också att söka in till Musikhögskolan i Piteå till studiomusiker/rockmusiker programmet. Men ärligt talat så har jag inte helt bestämt mig än.

Vad skulle du ge mig för råd om jag vill bli trummis?

– Om du vill bli trummis, försök att komma över ett trumset. Det spelar ingen roll om det är akustiskt eller digitalt. Och när man spelar ett instrument är det viktigt att man har kul och spelar låtar som man brinner för, i alla fall i början. Det finns gott om tid att gräva ner sig i olika genrer och tekniker senare. Självklart rekommenderar jag också att söka vidare till en folkhögskola, för det är ett bra ställe att utvecklas på och träffa likasinnade och jag rekommenderar varmt Framnäs folkhögskola.

Ersta Sköndal Bräcke högskola, Stockholm  www.esh.se

Eskilstuna folkhögskola  www.eskilstunafolkhogskola.nu

Eslövs folkhögskola, Skåne  www.eslovsfhsk.se

Folkhögskolan i Angered, Göteborg  www.folkhogskolaniangered.se/ themusiccollege

Framnäs folkhögskola, Piteå, Norrbotten

Skolan erbjuder ett brett utbud av kreativa kurser. Här kan du studera 1–3 år på kurserna: Klassisk musik/sång, Jazz, Pop/Rock, Artistakademien, Musikproduktion, Spelmusik, Folk- och världsmusik samt Komposition. Sista ansökningsdag är 1 april 2022. Läs mer om skolans kreativa kurser på deras hemsida. www.framnas.nu

Fridhems folkhögskola  www.fridhemsfolkhogskola.se

Furuboda folkhögskola, Skå ne  www.furuboda.org

Geijerskolan, folkhögskolan i Ransäter, Värmland

Ett- eller tvåårig musiklinje med inriktning på rock, jazz eller klassisk tradition. Man har även allmänna kurser som går under namnen musik, songwriter/låtskrivarkurs, musikpro duktionsutbildning, musikteaterlinje, kyrkomusi kerutbildning samt kultur- och musikdistanskurs för seniorer. www.geijerskolan.se

Glimå kra folkhögskola, Skå ne  www.glimnet.se

Gotlands folkhögskola, Få rösund  Utveckla din musikaliska personlighet på Gotland. Spelar och/eller sjunger du? Vill du satsa 1–2 år på heltidsstudier inom musik? På musiklinjen får du undervisning både individuellt och i grupp, spela i ensemble och undervisning i musikproduktion samt musikteori. På musiklinjen får du lyssna, spela, skriva, öva och framföra både individuellt och som ensemblemusiker i olika genrer som pop, jazz, blues och singer/songwriter. Skolans ambition är att du ska utveckla dina musikaliska färdigheter så att du känner dig stärkt att gå vidare, exempelvis till högre musikutbildningar eller andra utbildningar. www.gotlandsfolkhogskola.se

Gotlands Tonsättarskola, Visby   Gotlands Tonsättarskola utbildar tonsättare inom den konstmusikaliska traditionen på utbildningarna

Kompositionslinjen på 2 år och Komposition – Fri konst på 1 år. Här får du utveckla ditt musikaliska språk utifrån dina individuella förutsättningar. Utbildningen berättigar till studiemedel. www.gotlandstonsattarskola.se

Göteborgs folkhögskola  www.gbg.fhsk.se

Helsjön folkhögskola, Horred  www.helsjon.se

Hjo folkhögskola, Västra götaland  Ett- eller tvåårig musiklinje med inriktning sång och piano, fördjupning sång, fördjupning piano klassiskt eller jazz, kyrkomusikalisk profil, låtskriveri eller spelmusik. På skolan finns även kyrkomusikerutbildning. www.folkhogskolan.com

Hola folkhögskola, Kramfors  www.hola.se

Hyllie Park folkhögskola, Malmö www.hyllieparkfolkhogskola.se

Härnösands folkhögskola, Ångemanland

Musiklinjen Kapellsberg är sedan starten 1961 en av Sveriges mest välrenommerade musikutbildningar. Här finns en kreativ miljö där våra

So..ker du den ba..sta utbildningen inom musik och musikproduktion?

• Kreativ yrkesutbildning 2 år

• Ljudteknik & musikproduktion

• Musik & låtskrivning

• CSN

• Öppet Hus 19/2 & 21/5

• Kursstart 4/9 2023

SIMONE VROLAND, 20

Simone Vroland menar att hennes musikaliska bakgrund skiljer sig markant från många andras.

– Det är absolut ingen i min familj eller släkt som är musiker utan jag är uppväxt i en sportfamilj. Jag red, spelade fotboll och innebandy och kom i kontakt med musik först när jag var 11 via Kulturskolan. Det var en liten gubbe som vandrade in i mitt klassrum mitt i vintern med flip-flops, basker och trekvartsjeans och visade hur man spelade saxofon och det var så jag blev fast.

Under gymnasiet gick Simone inriktning musik på Vasaskolan i Gävle, en linje präglad av jazz och det var också där som hon första gången hörde talas om Fridhems folkhögskola.

– När jag gick sista året på gymnasiet sökte jag lite olika skolor som jag hade koll på som till exempel Lunnevad, Skurup och Fridhem. Jag hade ingen aning om vilken jag till slut skulle välja, men gick på magkänslan och då blev det jazzlinjen på Fridhems folkhögskola. Jag kände att jag ville utvecklas på mitt instrument, men också som musiker och framför allt inom jazzen. På jazzlinjen där Simones huvudinstrument är altsaxofon, och där hon nu går andra året, får hon lära sig allt från komposition, arrangemang, teori, metrik, gehör, musikhistoria, analys av musik till ensemblespel.

Vad är det som lockar dig till jazz?

– Jag älskar hur jazz låter och känslan och även att det är så brett. Det finns hur många subgenrer som helst inom jazzen som låter helt olika men ändå är jazz och det är perfekt för mig eftersom jag vill vara så bred som möjligt. Jag har svårt för att bara hålla mig till en typ av musik och då passar jazzen jättebra eftersom det kan vara allt ifrån ett ackord en hel låt och i udda taktarter till en riktig american song book standard med massor av ackord och superswing.

Vad är det viktigaste du tar med dig från den musikutbildning du går nu?

– När jag började på Fridhem hade jag inga förhoppningar och tänkte att det bara skulle bli en rolig upplevelse, men efter mina två år här har jag insett att det är musiken och framför allt jazzen jag vill hålla på med resten av livet. Dessutom har jag mött en mängd otroliga människor och musiker här.

Hur ser din framtid ut efter studierna?

– Efter Fridhem planerar jag att gå på musikhögskola. Där hoppas jag kunna utveckla mitt spel och musikalitet ännu mer och även lära känna fler fantastiska människor och musiker att spela med. Min dröm är att kunna försörja mig på min musik och på mitt spelande och vara den som alla vill spela med, vare sig det är jazz, pop, rock och allt däremellan. Jag känner att jag är allra lyckligast om jag får spela så mycket som möjligt så det är dit jag siktar.

Har du någon favorit bland jazzsaxofonister?

– Jag har några olika favoriter men framför allt Sonny Stitt och Kenny Garrett, och jag tycker även väldigt mycket om Karolina Almgren som är min lärare och Hannes Bennich.

erfarna och professionella lärare ger dig en gedigen grund att stå på för fortsatta studier till operasångare, musiker eller tonsättare. Inriktningar: Operastudio, Folkmusik, Tonsättare, Folkflöjt, Saxofon, Orgel, Piano, Slagverk. www.hfs.se

Högalids folkhögskola, Kalmar

Ettåriga profilkurserna Musik på scen och Sång & komp, Allmän kurs Sång och musik för den som behöver grundläggande behörighet, samt Sång på distans 50% som är under en termin. www.hogalid.nu

Högskolan Dalarna, Falun  www.du.se

Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet  www.hsm.gu.se

Högskolan i Skövde, Västra götaland  www.his.se/dataspel

Ingesunds Folkhögskola, Arvika

MUSIKLINJEN COLLEGE förbereder dig inför antagningsproven till högre musikstudier. ENSEMBLESPEL ger dig grundläggande kunskaper i musik med fokus på att spela i ensemble, spela och sjunga tillsammans med andra.

STUDIOTEKNIK riktar sig till dig som vill utveckla grundläggande färdigheter inom ljudteknik, musikproduktion och liveljud.

SINGER-SONGWRITER vänder sig till dig som skriver egen musik och vill utveckla ditt skrivande samt ditt musikaliska och sceniska uttryck.

ALLMÄN KURS MED MUSIKPRODUKTION, läs in eller komplettera din grundläggande behörighet och kombinera det med musikproduktion. www.ingesund.se

Kaggeholms folkhögskola, Ekerö  www.kaggeholm.se

Kalix folkhögskola, Norrbotten  www.kalixfolkhogskola.se

Karlskoga folkhögskola, Värmland  Ettårig utbildning Musikproduktion. Kursinnehåll: mixning, inspelning, ljudlära, musikteori och arrangering, akustik och branschkunskap med mera. Tillgång till flera studior och produktionsrum dygnet runt. Utbildningen startade 1997 och på deras hemsida kan du kolla in deras studior och produktionsrum i 3D. www.karlskogafolkhogskola.se

Musikhögskolan Ingesund vid Karlstads universitet, Arvika

MHI, är en del av Karlstads universitet och en anrik skandinavisk musiktradition. Man utbildar bland annat musiklärare (300 hp), musiker (180 hp) och musikproducenter (180 hp) i en vackert belägen miljö intill Kyrkviken, nära Arvika i Värmland. Man har starkt fokus på övning och möjligheter till ensemblespel.

www.kau.se/mhi

Kulturama, Stockholm

Kulturama är Nordens största skola för estetiska utbildningar. Varje år examineras studerande och går ut i branschen som verksamma och framgångsrika konstnärliga utövare. Kulturama erbjuder utbildningar på heltid och deltid inom dans, musikal, teater, musik, sång, opera, foto, film och musikproduktion.

www.kulturama.com/utbildningar

Kungliga musikhögskolan (KMH), Stockholm

Kungliga Musikhögskolan i Stockholm utbildar musiker och musiklärare på högsta internationella nivå. KMH verkar med anor från 1771 och har just flyttat in i ett modernt campusområde – framtidens musikhögskola. Det musikaliska arvet förvaltas i samklang med en ständig utveckling framåt. www.kmh.se

Studieförbunden är tillsammans Sveriges största kulturarrangör. De erbjuder ett stort utbud av kortare och längre kurser i alla tänkbara varianter inom musik och annat. Söker du replokal eller inspelningsstudio ska du definitivt kolla med studieförbunden. På deras hemsidor får du mer info.

ABF www.abf.se

Bilda www.bilda.nu

Folkuniversitetet www.folkuniversitetet.se

Kulturens Bildningsverksamhet www.kulturens.se

Medborgarskolan www.medborgarskolan.se

NBV www.nbv.se

Sensus www.sensus.se

Studiefrämjandet www.studieframjandet.se

Studieförbundet Vuxenskolan www.sv.se

EMELIE ORESKOVIC-RÖNNBÄCK, 31

Emelie Oreskovic-Rönnbäck är ursprungligen från Skellefteå. Där växte hon upp med en pappa som hade en sweet spot för blues, jazz och 50-tals rock och med en mamma, som när hon var ung, ofta sjöng och spelade mycket pop och vackra powerballader hemma.

– Jag tror att jag själv har fått en mix av deras musiksmak som sedan växte till ett intresse att själv musicera. När jag var liten och innan jag förstod någon engelska så sjöng jag låtar för min familj och vänner genom att härma det jag hört på radion eller hemma. När jag var runt tio började jag även spela piano för att kunna kompa mig själv. Det var också då jag började skriva egna texter som jag sedan tonsatte.

Vidare berättar Emelie hur hon aldrig varit nervös inför att uppträda utan alltid älskat det. När det var dags att välja gymnasielinje valde Emelie det estetiska programmet med musik som huvudämne, men efter gymnasiet bröts passionen för musik av med en högskoleutbildning till socionom.

– Det är därför jag är tjänstledig nu, för att följa min passion igen, och för att plugga musik.

I dag går Emelie andra året på Musikprogrammet på Mariebergs folkhögskola med sång som huvudinstrument och piano som andra instrument.

– Det är en väldigt bred utbildning som innehåller klassiska ämnen såsom ensemble, bruksspel, röst, kör och songwriting, men också musikproduktion och bransch/event.

Vad är det bästa med Musikprogrammet vid Mariebergs folkhögskola?

– Att man får prova på att boka spelningar, arrangera event och att marknadsföra sig själv eller sitt band. Jag har av det fått ett större självförtroende och vågar nu ikläda mig ledarrollen och ro i land större projekt. Jag kunde nästan ingenting om musikproduktion när jag började här, men nu är jag i full gång med att spela in och producera en egen EP. Jag har fått prova på att skriva egen musik inom skolans konceptblock och har sedan fått utveckla det genom att spela in och släppa en singel från projektet. Detta är första gången jag gjort ett helt musikprojekt som inkluderar tema, spelning, marknadsföring med mera. Dessutom är lärarna här väldigt duktiga på att uppmuntra oss till att göra det vi själva brinner för.

Vilken typ av sångare gillar du själv att lyssna på?

– Det är nog väldigt individuellt vilken typ av röst man gillar att lyssna på. Själv tycker jag om att lyssna på starka röster med fokus på att förmedla känslor snarare än att alltid sjunga perfekta toner eller göra en massa vocal runs. Jag vill helt enkelt lyssna på sång som berör mig känslomässigt.

Vad tänker du satsa på efter studierna?

– Under våren har vi en två månaders projektperiod då en del till exempel gör praktik, och en del spelar in en skiva. Jag hoppas få praktik på ett skivbolag eller hos en arrangör för att få testa på att jobba i musikbranschen och på så sätt kanske få in en fot i branschen. Jag planerar också att släppa en skiva under mitt artistnamn “Emelie Amanda” och att arrangera ett releasegig inför släppet.

Kävesta folkhögskola, Örebro

Musiklinjen är till för dig som vill förbättra din spelteknik, fördjupa din förmåga att förstå musikaliska sammanhang och utvecklas konstnärligt. På Kävesta folkhögskola får du tid att fokusera helt på musiken i en lugn och trygg miljö. Man erbjuder en bred, strukturerad och välorganiserad utbildning som ger dig möjlighet att förbereda dig inför högre studier inom musik eller annat framtida musicerande. Här kan du studera på heltid i upp till två år, med inriktning klassisk musik eller jazz, pop och rock. Mycket tid läggs på att musicera tillsammans, i daglig ensembleundervisning såväl som vid ett stort antal konserter. www.kavesta.fhsk.se

Liljeholmens folkhögskola, Östergötland

Liljeholmens musiklinje är indelad i fyra inriktningar: Ensemblemusiker Musikproduktion Singer/Songwriter Vokalgrupp. Här erbjuds en generös tillgång till övningsrum & replokaler. Man har en fullt utrustad, professionell inspelningsstudio, samt flera mindre produktionsstudior, erfarna och engagerade pedagoger och natursköna omgivningar, med egen badplats. www.liljeholmen.nu

Linnéuniversitetet, Växjö

Läs det treåriga Musikproduktionsprogrammet (180 hp) på Linnéuniversitetet. Här utbildar du dig inom musikproduktion för att kunna verka inom musikindustrin, både nationellt och internationellt. Du lär dig hur du tar din musikaliska idé till färdig produktion, samt branschkunskap som musikjuridik och digital distribution. Du kan också läsa Musik- och ljuddesign (120 hp) på distans för att verka brett i musik och ljudbranschen. Eller varför inte en fristående kurs inom Songwriting? ’ www.lnu.se

Ljungskile folkhögskola, Bohuslän

Klassisk, jazz/rock eller introduktionsgren, engagerade lärare i toppklass, både ensemble- och solistspel, underbart läge vid havet! Nära Göteborg med rikt konsertliv. Läs mer på hemsidan. Sista ansökan 14 mars 2022. Välkommen med din ansökan! www.ljungskile.org

Musikhögskolan i Piteå vid Luleå tekniska universitet  Skolan erbjuder Sveriges största konserthusorgel – Universitetsorgeln Acusticum, Studio Acusticum – en av norra Europas modernaste konsertsalar, rymliga danssalar med vackra panoramafönster, väl utrustade studior och replokaler som har öppet dygnet runt, utrustning och instrument till utlåning, erfarna lärare och etablerade personer i musikbranschen, samt utlandsstudier. Ansök senast 17 januari till Musik, en konstnärlig kandidat med inriktningarna jazzmusiker, klassisk musiker, rockmusiker, komposition, studiomusiker och kyrkomusiker. Musikalisk Gestaltning, en konstnärlig master med inriktningarna jazzmusiker, klassisk musiker, rockmusiker, komposition, studiomusiker, kyrkomusiker och dirigering. Ansök senast 19 april till Ljudteknik, en kandidat, eller fristående kurser i musik och dans.

Lunnevads folkhögskola, Östergötland

Musiklinjen vid Lunnevads folkhögskola har sedan starten 1958 erbjudit en gedigen grund för högre musikstudier och ett aktivt musicerande. Deras musikutbildning har en lång och framgångsrik tradition av ensemblespel och instrumentalundervisning. Du väljer en av följande inriktningar: folkmusik, jazz eller klassiskt. Linjen är en tvåårig heltidsutbildning med cirka 60 platser.

gskola, Halland

www.regionhalland.se/loftadalen

ESKIL ROOS, 21

Ända sedan Eskil var liten har musikskapande varit något som han dragits till. I tidiga år började han spela klassisk fiol men under gymnasietiden började han att längta efter mer musikalisk frihet och drogs då till pianot.

– Jag gick en linje som heter natur-musik, där man får full naturbehörighet men även läser musikämnen såsom ensemble, gehörs- och musiklära. Jag visste att pianot var rätt och drogs till att skriva musik och utforska den musikaliska världen. Min resa började när jag satt hemma i Lund och började utforska olika klanger och ackord som jag gillade. Till en början hade jag inte någon tydlig genre utan drevs av att vilja utforska det jag tyckte om. Efter ett tag märkte jag att mycket av det jag tyckte om kunde härledas från improvisation och jazzens harmonik.

Allteftersom Eskil utforskade och analyserade varför han drogs till en viss musik började han skapa sig en allt tydligare bild av den musik han gillade.

– Jag lyssnade, analyserade, funderade och komponerade. Folkmusik, klassisk musik, jazz, filmmusik var genrer där jag märkte att jag ofta hittade element jag gillade. Insikten om att jag inte bara ville skriva musik utan även framföra den kom under gymnasiet. Jag ville lära mig om det tekniska, framförandet och samtidigt komma så nära som möjligt hur jag själv tänker att min musik ska låta. Efter gymnasietiden sökte Eskil till Musikhögskolan i Malmö och kom där in på Jazz/Improvisation –en kandidatutbildning till att bli jazzmusiker där han nu går andra året med piano som huvudinstrument.

Varför valde du att söka till jazzlinjen?

– Musikhögskolan i Malmö lockade mig då jag hört att jazzlinjen där hade mycket fokus på komposition, nordisk/modern jazz och att hitta sitt eget sound. Jag kände att detta stämde väl överens med den riktning jag själv ville gå i mitt musicerande. På skolan finns det också väldigt duktiga och engagerade lärare och bra övningsrum och ensemblerum samt ett bibliotek med alla möjliga noter och pedagogiskt material. Malmö kändes också som en lagom stor stad där man kan uppleva en stor kulturell rikedom, gå på konserter och samtidigt träffa en mängd olika människor.

Vad kommer vara det viktigaste du tar med dig från den musikutbildning du går nu?

– Några saker jag tar med mig är hur viktigt det är att forma sin väg till sitt eget sound samt att disponera sin tid. Det är otroligt många beslut som behövs fattas på vägen till att bli en jazzpianist. Detta då jobbmöjligheterna efter utbildningen kan vara otroligt varierade. Ska du till exempel fokusera på att fördjupa dig inom jazztraditionen och försöka få sådana gigs, eller ska du bli riktigt grym på notläsning, eller kanske modern jazz? Eller ska du fokusera på att bli livemusiker, studiomusiker eller kanske kompositör? Valen är många och redan under utbildningen får du fundera över vilken riktning du vill ta och hur du vill forma din väg framåt.

Vad vill du helst göra efter studierna?

– Jag vill gärna skriva mycket egen musik, då det är något jag brinner för. Jag vill även spela musik i olika sammanhang och grupper. Jag kommer också, med stor sannolikhet, att läsa vidare, ta en master inom jazz, förmodligen utomlands samt en KPU (kompletterande pedagogisk utbildning).

Vad kännetecknar en duktig jazzpianist?

– Saker som jag ser upp till hos duktiga jazzpianister är deras förmåga att improvisera i olika sammanhang och i olika stilar. Att vara lyhörda ackompanjatörer, men att även kunna ta för sig under solon. Att ha en stor kännedom om harmonik, ackord och rytm är också väldigt viktigt.

Har du någon favorit bland jazzpianister?

– Jag tycker mycket om Tigran Hamasyan, en armenisk pianist, men även svenska jazzpianister som Esbjörn Svensson och Jan Johansson.

För Arvid Pernrup började det som för så många andra, med ofrivilligt blockflöjtsspel på Kulturskolan.

– Man kan nog inte säga att jag och blockflöjten blev bästa kompisar och jag bytte ganska snabbt till cello och elbas.

Parallellt med dessa instrument lärde han sig själv att spela gitarr och trummor.

– Cellon höll kanske inte heller i sig i slutändan, men de tre andra spelar jag fortfarande och har mycket glädje av i olika musikaliska sammanhang.

I dag utbildar han sig i sång på S:t Sigfrids folkhögskola där han går första året på Sång med genrebredd, vilken är en utbildning som innefattar allt från vokalgrupp till solosång, kombinerat med andra musikämnen såsom satslära, gehör, ensembleledning och scenisk beredskap.

– Vare sig det varit psalmer i kyrkan, ja, jag är ju prästbarn, eller The Ark i bilen på högsta volym så har sången alltid varit det instrument jag använt mest.

Arvids stora musikintresse menar han väcktes när han vid nio års ålder såg och hörde The Beatles i filmen Help.

– Jag hade aldrig hört något liknande, eller sett något liknande för den delen.

Varför blev det just S:t Sigfrids folkhögskola?

– Jag har en del vänner som gått på skolan och har i princip bara hört bra saker, framför allt om utbildningen, men också om den goda stämningen och gemenskapen. Dessutom var det också linjen Sång med genrebredd som lockade mig, då det kändes kul att inte låsa sig till ett musikaliskt sammanhang. Här får jag utforska hela sångspektrat, och behöver inte hålla mig till en enda genre.

Hur har ditt första år varit på skolan?

– Det har varit väldigt givande. Jag har fått möta många utmaningar musikaliskt som till en början verkade helt omöjliga och till och med obegripliga. Men med hjälp av lärare, klasskamrater och en hel del övning så inser man att man klarar mer än vad man tror. Det har verkligen stärkt mitt musikaliska självförtroende.

Vad var det som lockade dig med att bli sångare?

– Innan ”folkis” var jag ofta den som kompade andra sångare, då jag själv inte riktigt vågade sjunga inför andra. Till slut blev jag trött att hålla all sång inom mig och valde att satsa på sången. Jag älskar att stå på scen, vare sig det är med ett band eller i en musikal, och bara ge allt. Det är nog en av de bästa känslorna som finns.

Vad är det viktigaste du tar med dig från den musikutbildning du går nu?

– Att ha roligt i musiken och att våga experimentera. Det är nog en av de absolut viktigaste förutsättningarna för att utvecklas musikaliskt. Som tur är finns det utrymme för allt det, och mer därtill, något som jag är oerhört glad över.

Högalids folkhögskola välkomnar dig att söka Musik på scen eller Sång & komp. För mer info www.hogalid.nu

Malmö Universitet

Förskollärarutbildning med musikprofil som riktar sig till dig som har erfarenhet av musicerande och som nu önskar bygga vidare och fördjupa dina kunskaper och färdigheter i musik i relation till en förskollärarroll.

www.mau.se

Malungs folkhögskola, Dalarna

Fördjupa dina kunskaper i folkmusik! Studera i en lugn miljö med en varm gemenskap. Här hittar du både långa och korta kurser i Folkmusik sång, Folkmusik fiol och Folklig dans.

www.malungsfolkhogskola.se

Marieborgs folkhögskola, Norrköping

Musiklinjen är tvåårig och vänder sig till dig som vill skaffa konstnärliga och praktiska verktyg för din musik. Här erbjuds du ämnen såsom Ensemblespel, Songwriting och Musikproduktion för att bredda ditt musikaliska kunnande samtidigt som du i Bransch/Event Kunskap får hjälp att utveckla din roll inom musikbranschen. Skolan söker dig som är nyfiken, gillar att samarbeta och vill skapa musik i varierande former. Med möjlighet till internatboende på skolområdet, cykelavstånd till Norrköping city, ta chansen och sök till Marieborgs Musiklinje!

www.marieborg.org

Markaryds folkhögskola, Bjärnum  Flera ettåriga kurser, Studio Live Produktion lämpar sig för både nybörjare och den något mer erfarne inom studio, musik och scenproduktion. Musikteaterskolan i Bj ä rnum ä r en artistutbildning f ö r kommande yrkesarbete i underhållningsbranschen. Markarydsfolkhögskola har även kurser i dans, teater samt linjen Show & Musikal som ä r en förberedande artistutbildning.

www.studioliveproduktion.se

TILDA BRUNNEGÅRD, 19

Tilda Brunnegård har alltid älskat piano och har spelat detta instrument ända sedan hon var sex då hon började på Västerås Kulturskola.

– Det var nog början på min kärlek till musik. Jag kommer även ihåg att jag tillsammans med min mamma tittade på filmen Mamma Mia i lågstadiet och blev helt tagen. Efter det såg jag filmen flera gånger och jag tror det var så jag började förstå hur mycket känsla man kan väcka genom musik.

Under låg-, mellan- och högstadiet fortsatte Tilda att ta pianolektioner samt gick i barnkör och deltog på körläger.

– Jag tycker mycket om körsång som var ett av mina favoritämnen när jag gick musiklinjen på Carlforsska gymnasiet, vilket ledde till att jag tog extra sånglektioner på Kulturskolan. Redan som liten hade Tilda även en stor kärlek till texter och att skriva.

– Därför kom det naturligt att jag försökte mig på att skriva musik. Om jag minns rätt så skrev jag min första låt när jag var åtta.

Låtskrivarintresset fortsatte för Tilda och i dag går hon på kursen Singer-songwriter som ingår i Musiklinjen på Ingesunds folkhögskola.

– Ingesunds folkhögskola var mitt förstahandsval i valet av folkhögskola. Jag ville ha ett år där jag enbart kunde fokusera på det jag älskar och återhämta mig lite från mina skolår. På Ingesund får jag blomstra och jag blir glad av att ständigt omges av musik och känner att lärandet här sker på ett villkorslöst sätt, vilket passar mig perfekt. Dessutom har skolan en mysig och trevlig atmosfär.

Vad innefattar din utbildning?

– Min utbildning är en ettårig kurs som innefattar mycket praktiskt arbete där vi lär oss att använda och utforska våra verktyg tillsammans och där fokus ligger på utveckling inom låtskrivande och musikalisk utveckling. Ämnen vi studerar är bland andra kör, låtskrivande, sång, musikteori,

framträdande och piano/gitarr. Man kan också göra personliga tillval. Jag har till exempel valt Lära känna din röst där vi fokuserar på sång- och röst-utveckling. Men det finns också tillvalskurser som Musikproduktion och Musiken och samhället.

Vad var det som lockade dig med att bli just singer-songwriter?

– Musik ger mig glädje, och att skriva låtar är för mig att skapa glädje på ännu en nivå. Allt komponerande innehåller olika lager av kreativitet och jag blev kär i att ta reda på och förstå alla aspekter av en låt.

Vad är det viktigaste du tar med dig från den musikutbildning du går nu?

– Något av det viktigaste man får lära sig här är perspektivet på musik där det inte på något sätt handlar om hur ”snyggt” eller ”perfekt” man kan

göra den, utan hur bra det ska kännas och hur kul det ska vara att hålla på med den.

Hur ser din framtid ut som singersongwriter?

– Just nu har jag ingen aning om vad som kommer efter mina studier här eller om jag ens kommer fortsätta utbildas på singer-songwriter-spåret. Men hur det än blir så är låtskrivande en viktig del av mig och musiken kommer alltid vara involverad i mitt liv på ett eller annat sätt.

Har du någon favorit bland singersongwriters?

– Min favorit och en av mina inspirationskällor är Taylor Swift. Jag är fascinerad av hur hon formulerar känslor och ord. Hon uttrycker sig så autentiskt, orubbligt och oursäktligt, vilket jag beundrar.

MUSIKLINJEN

Kvalificerad och högskoleförberedande musikutbildning för dig med höga ambitioner.

Ansökan senast 26 mars 2023 till någon av inriktningarna: • jazz • klassiskt

sång/piano med genrebredd

rytmik

komposition

Läs mer på sigfrid.se

JONATHAN HÖGLUND, 27

Ända sedan Jonathan började prata har han gillat att sjunga. Och han menar att det hela nog började med att hans föräldrar spelade mycket musik under hans uppväxt.

– De spelade inga instrument, men det fanns alltid musik i bakgrunden. Jag har en syster som

spelade piano och som liten älskade jag att sitta bredvid henne och lyssna till hennes spel.

När Jonathan var sex skrev hans föräldrar in honom på Kulturskolan där han lärde sig att spela gitarr.

– Där tog mitt musikintresse fart på riktigt och

redan i högstadiet började jag kalla mig själv för gitarrist och sångare.

I dag går Jonathan tredje året på Musiklärarprogrammet på Karlstads universitet där hans huvudinstrument är sång.

– Men jag kompar gärna mig själv och elever med piano eller gitarr.

I utbildningen har Jonathan valt musik och ljudproduktion som andraämne. För att kunna utöva musik räknar han även datorn och tekniken som andrainstrument. Andra ämnen som Jonathan studerar på utbildningen är gehör, ensemble, rytmik och genrebredd.

Vad är det som lockar med att bli musiklärare?

– Jag fick möjligheten att prova på musikläraryrket direkt efter gymnasiet och jag kände redan då att det var något som jag ville syssla med. Det som gör att det passar mig är gensvaret man får från eleverna. Jag älskar känslan av att hjälpa och inspirera barn och unga genom musik och i gengäld ger de mig en massa glädje.

Vad är det viktigaste du tar med dig från den musikutbildning du går nu?

– Att våga prova nya saker och att inte döma mig själv för hårt. Och att hylla sig själv för det man klarar av och att se det svåra som något positivt. Det finns alltid utrymme för förbättring.

MUSIKLABB JAZZLINJEN

Ansök senast 13 mars

Ansök senast 26 mars

MUSIKLINJERNA

Hur har dina tre första, av fem år, varit på skolan?

– Det första året var mer lärorikt än något jag tidigare gjort. Min inlärningskurva bara steg och steg. Här har jag dessutom fått möjlighet att träffa likasinnade och det känns som att alla gör sitt yttersta för att alla ska trivas och få ut så mycket som möjligt av utbildningen. Jag stortrivs verkligen, och mycket beror på lärarnas kompetens och att alla här har samma passion för musik.

Hur blir man en duktig musiklärare?

– Genom att vara en stadig inspirationskälla för eleverna och visa sin passion för musik och genom att vara öppen och lyhörd, tror jag. Och genom att ta varje chans man får att lära eleverna om musik, även om det bara handlar om en enkel rytm eller melodi.

Hur ser din framtid ut efter studierna?

– Min plan är att flytta närmare Gotland och familjen och få tag på en gymnasietjänst som erbjuder både sång och musikproduktion i undervisningen. Jag har även en partner som är utbildad musiklärare så jag ser fram emot en framtid där vi får musicera tillsammans.

Mittuniversitetet, Medelpad

Tvåårig webbaserad högskoleutbildning inom Musik och ljuddesign (120 hp) som även kan läsas på halvfart. Utbildningen är ett samarbete mellan Mittuniversitetet, Linnéuniversitetet och Högskolan i Dalarna. www.miun.se

Musikhögskolan i Malmö, Lunds universitet

Musikhögskolan i Malmö är en ledande utbildningsinstitution inom musik. Vi erbjuder gedigna utbildningar för dig som vill jobba professionellt som musiker, kyrkomusiker, tonsättare eller musiklärare. Under utbildningstiden hos oss utvecklar du de kunskaper och färdigheter du behöver för att kunna verka på hög konstnärlig nivå i dagens kulturliv. Oavsett musikalisk inriktning kommer du att få möjlighet att förverkliga dina egna mål samtidigt som du bygger upp en stark yrkesidentitet som musiker eller pedagog. Vi erbjuder även pedagogiska påbyggnadsutbildningar för dig som redan är konstnärligt verksam men önskar behörighet att undervisa i musik på grundskole- och gymnasienivå, eller musik, scenkonst och konst inom kulturskolan. www.mhm.lu.se

Musikinstrumentakademien, Upplands Väsby

Musikinstrumentakademien erbjuder en unik utbildning för dig som vill satsa på ett yrke inom musikinstrumenthantverk. Yrkeshögskoleutbildningen till gitarrbyggare är en treårig kostnadsfri heltidsutbildning som berättigar till studiemedel. www.musikinstrumentakademien.se

Musikmakarna, Ö rnsköldsvik  www.musikmakarna.se

Musikkonservatoriet, Falun  www.musikkonservatoriet.com

Mä lardalens högskola, Vä sterå s  www.mdh.se

Nordiska folkhögskolan, Kungälv Nordiska Visskolan är utbildningen för dig som vill hitta ditt unika sceniska uttryck. Hos oss står det du vill berätta och förmedla i fokus, såväl i egna som i andras låtar. Du får en rad olika verktyg för att fånga och beröra en publik och för att utveckla din sångteknik, ackompanjemang och låtskrivande, och kommer att möta en mängd pedagoger och artister med stor erfarenhet inom områden som scenisk gestaltning, musikskapande och branschkunskap. Du får individuell handledning i sång/vistolkning

Satsa på en fr ljud- och mus amtid med ikproduktion! Satsa på en fr ljud- och mus

amtid med ikproduktion!

Vi erbjuder dig starten på en spännande framtid inom ljud- och musikbranschen. Utveckla dina tekniska och konstnärliga kunskaper inom produktion och inspelning på vårt tvååriga distansprogram i Musik- och ljuddesign 120 hp, som även kan läsas på halvfart.

Vi erbjuder dig starten på en spännande framtid inom ljud- och musikbranschen. Utveckla dina tekniska kunskaper inom produktion och inspelning på vårt tvååriga distansprogram i Musik- och ljuddesign 120 hp.

SATSA PÅ EN FRAMTID MED LJUD- OCH MUSIKPRODUKTION.

Vi erbjuder dig starten på en spännande framtid inom ljud- och musikbranschen. Utveckla dina kunskaper inom produktion och inspelning på vårt tvååriga distansprogram i musik- och ljuddesign.

Mer info hittar du på WWW.MUSIKOCHLJUDDESIGN.SE.

Mer om utbildningen hittar du på: musikochljuddesign.se

Mer om utbildningen hittar du på: musikochljuddesign.se

Mellansels folkhögskola, Å ngermanland  www.musiklinjen.se

och gitarr, men arbetar också i grupp i konsert-och turnéprojekt. Skolan har ett livaktigt internat och flera replokaler och övningsrum. www.nordiska.fhsk.se

Nyköpings folkhögskola, Södermanland  www.nykoping.fhsk.se

Operahögskolan, Stockholm  www.uniarts.se

Orca Mediautbildning, Stockholm,  Göteborg, Malmö och Umeå www.orca.se

Oskarshamns folkhögskola

Ett- till tvåårig musiklinje med klassisk inriktning (sång, piano, gitarr, stråk, blås, komposition), genrefri sånginriktning, och jazzinriktning (sång, piano, gitarr, bas, trummor, blås) och förberedande för musikhögskola. Kyrkomusikerutbildning på heltid och på halvtid distans. Sommarkurser i motsvarande inriktningar. www.oskarshamnsfolkhogskola.se

Performing Arts School, Göteborg  Performing Arts School utbildar dig som vi bli internationell artist inom musikal, sång, dans och teater och leder fram till examen, Advanced Graduate Diploma in Performing Arts, 180 poäng ECTS och är enligt EQF/SeQF på samma nivå som en kandidatexamen eller kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Utbildningen är en treårig yrkesutbildning under tillsyn av myndigheten för yrkeshögskolan. Utbildningen berättigar till stöd från CSN i Sverige, SU i Danmark, Lånekassen i Norge och Kela i Finland. www.performingartsschool.se

Sankt Sigfrids folkhögskola, Växjö Musikutbildningen på S:t Sigfrids folkhögskola ger en god grund inför ett yrke som musiker och musiklärare. Den är också förberedande för

musikhögskolan. Skolan erbjuder inriktningarna jazz, klassisk, sång och piano med genrebredd, komposition och rytmik. Gemensamt för alla inriktningar är att vi har en rik konsertverksamhet. Man är även ute och gör turnéspelningar runtom i landet. Genom det unika internatboendet så har du alltid kompisar att spela med. www.sigfrid.se

Sigtuna folkhögskola, Stockholm  www.sigtunafolkhogskola.se

Sjöviks folkhögskola, Vä stergötland  www.sjovik.eu

Skeppsholmens folkhögskola, Stockholm  www.skeppsholmensfolkhogskola.se

Skurups folkhögskola, Skå ne Ett- eller tv ååriga musiklinjer med inriktningarna rock, folkmusik och jazz. Här finns deltagare fr ån hela Skandinavien och man har stort fokus p å ensemblespel. På skolan jobbar man med att medvetandegöra deltagarna i frågor kring mångfald och normer. Genom jä mst älldhetsgrupper och studentdemokrati vill man g öra den svenska musikscenen bättre och rättvisare. www.skurupsfolkhogskola.se

Solviks folkhögskola, Vä sterbotten Solviks Folkhögskola erbjuder fyra olika musikinriktningar där du har möjlighet att studera ett till två år. Man har fantastiska utbildningar både för dig som vill stå på scen och dig som vill skapa musik. Inriktningarna som du kan välja på är Sångare/Artist, Musiker, Singer-songwriter och Musikproduktion. www.solvik.fhsk.se

Sommenbygdens folkhögskola, Tranås  www.sommenbygdensfolkhogskola.se

Spinneriet, Malmö  www.glokala.se/spinneriet

Stiftelsen Hantverk & Utbildning, Leksand  www.hantverkslarling.se

Stockholm Musikalartist Utbildning – BASE23

Stockholm Musikalartistutbildning (SMU) är en treårig yrkesutbildning på heltid med fokus på ”triple threat”, eleverna blir professionella musikalartister som är starka sångare, skådespelare och dansare. Det är en gedigen utbildning med dedikerade fasta lärare som brinner för att ge sina elever de verktyg de behöver för en framtid som artist tillsammans med spännande gästlärare som komplement. På SMU får eleverna ett starkt kontaktnät direkt in i branschen genom bland annat de konstnärliga ledarna Hans Marklund och Roine Söderlundh som är två av Sveriges mest anlitade regissörer och koreografer inom show och musikal.

www.base23.se/smu

Stockholms konstnärliga högskola (SKH), Stockholm

SKH utbildar och forskar inom cirkus, dans, film, media, opera och scenkonst. Med sin unika sammansättning av utbildningar och konstnärlig forskning erbjuds nya möjligheter för framtidens kunskaps- och samhällsutveckling. SKH arbetar för en bred rekrytering av studenter och har en attraktiv studiemiljö med ljud- och musikrelaterade utbildningar som Ljuddesign för scenkonst, Operasång och Filmljud. Högskolan ger fristående kurser och program på kandidat-, magisteroch masternivå.

www.uniarts.se

Stockholms Musikpedagogiska Institut (SMI)

SMI erbjuder musikpedagogisk examen (120 eller 180 hp) och kulturskolepedagogisk utbildning (90 hp) med inriktningar Instrument/S å ng/Musikskapande f ö r undervisning p å frivillig grund, samt

Som liten sjöng Laura Lyth i kör och hon tog även sånglektioner. Men det var främst genom sina föräldrars starka musikintresse som hennes eget väcktes, menar hon.

– Hemma har det alltid spelats, lyssnats på musik och sjungits mycket då mina föräldrar är väldigt musikintresserade, och att musicera har alltid uppmuntrats.

När det var dags att söka gymnasieutbildning sökte Laura till Stockholms estetiska gymnasium med sång som huvudinstrument.

– Stockholms estetiska gymnasium är en jättefin liten skola och det var där jag på allvar började ägna mig åt musik.

Förutom sång som huvudinstrument spelar Laura även bas, piano, gitarr och trummor.

– Jag brukar kalla mig själv för “bruksmusiker” som spelar lite allt möjligt, jag är nyfiken på det mesta.

I dag pluggar Laura andra året på Stockholms musikpedagogiska institut, kulturskolepedagog med inriktning musikskapande, vilket för hennes del innefattar musikproduktion och låtskrivande.

– Tidigare hade jag bara sjungit covers, men för några år sedan insåg jag att jag ville skriva och producera egen musik. Nu ligger fokus på mitt eget skapande och just nu är jag aktiv i mitt indie-influerade projekt Lagun. Vi är en duo och har släppt en EP. Vi skriver, producerar, spelar

in, släpper och marknadsför vår musik på egen hand.

Hur har ditt första år varit på skolan?

– Otroligt kul och inspirerande men också utmanande. Att sätta musik i en akademisk kontext var en ny och väldigt intressant upplevelse, vilket gett mig nya perspektiv vad gäller processer och synsätt på musik och pedagogik.

Vad är det som lockar med att bli lärare i musikproduktion?

– Vid sidan av mitt eget skapande så är att hjälpa andra att utveckla och förvekliga sina idéer ett drömjobb för mig. Det är också ett väldigt variationsrikt arbete i och med att musikproduktion är så pass brett.

Vad är det bästa med skolan och din utbildning?

– Att få vistas i en miljö med verkligt duktiga musiker är en inspirationskälla. Dessutom har vi otroligt kompetenta lärare och en fin grej med SMI är att det är en liten skola, jämfört med andra universitet, vilket bidrar till en väldigt familjär stämning.

Hur ser din framtid ut efter studierna?

– Efter studierna planerar jag att pausa lite, resa och fokusera på mitt eget skapande och därefter söka jobb. En dröm är att en dag jobba på någon folkhögskola.

Ingesunds folkhögskola

Ansök senast 15 april.

& SOUL

Utbildningar på hel- och deltid www.kulturama.se/utbildningar

Nordens största skola för estetiska utbildningar

För Jakob Linnér har musiken varit närvarande ända sedan barnsben. Han föddes praktiskt taget med en gitarrsträng som navelsträng, menar han.

– Pappa har alltid spelat gitarr, så jag föddes in i ett hushåll där gitarr alltid har spelats. Jag kommer ihåg att jag som liten försökte spela på strängarna när pappa hade gitarren i knät och blev frustrerad när det inte lät så bra som han fick det att låta.

När Jakob var åtta började han ta gitarrlektioner på Kulturskolan och fortsatte med det och att spela i diverse ensembler ända upp i tonåren. Men det var inte förrän han började på musik-estet på Karolinska gymnasiet i Örebro som hans stora musikintresse väcktes på allvar.

– Det var då mitt musikintresse tog fart på riktigt. Innan dess hade jag inte lagt någon större vikt vid gitarrlektionerna och musiken. Och när jag började här på Billströmska folkhögskolan på Tjörn förstärktes mitt musikintresse ännu mer.

På Billströmska går Jakob nu andra året på musiklinjen där hans huvudinstrument är gitarr, främst elgitarr.

– Musiklinjen är en genre-bred linje med ensemble i fokus, vilket innebär att man spelar mycket tillsammans i olika sammanhang och i olika genrer. På musiklinjen spelar man allt från jazz, pop till folkmusik. Under utbildningen lägger man också stor vikt på både hantverk och det konstnärliga i musiken, vilket är precis vad jag vill få ut av en sådan här utbildning.

Att det blev just Billströmska folkhögskolan menar Jakob beror på att han hade en vän från gymnasiet som gick här och som pratat gott om skolan.

– Som Örebroare lockade en så avlägsen och vacker plats som Tjörn. Jag hade sett klipp på Instagram och YouTube och kände att det kunde vara en bra plats för mig. Med facit i hand kan jag säga att jag inte hade kunnat hamna på ett bättre ställe. Det är en fantastisk miljö och känslan av gemenskap som genomsyrar hela skolan gör det bara ännu bättre. Jag har lärt känna otroliga människor här, som är fantastiska musiker och som jag vet kommer vara vänner för livet.

Hur var ditt första år på skolan?

– Det var toppen. Billströmska har varit och är en trygg plats för mig där jag har kunnat utforska både mig själv och min musikalitet. Detta för att förstå vem jag är och vill vara, både som person och musiker.

Hur ser din framtid ut efter studierna?

– Efter studierna vill jag leva ett nio till fem liv ett tag, jobba och spela och se vilken musik jag skapar när jag inte pluggar musik. Så småningom blir det troligtvis en musiklärarutbildning i Göteborg.

Har du någon favorit bland gitarrister?

– Just nu måste det vara Madison Cunningham och Daniel Ögren, två riktiga inspirationskällor när det kommer till såväl gitarr som musikskapande.

Logonomexamen (120 hp). SMI ingår i satsningen Kulturskoleklivet med ett brett utbud av kortare utbildningar, fortbildning och kurser med olika inriktningar. www.smi.se

Stockholms universitet

Fristående kvällskurser om spelmusik (ges på distans), filmmusik och musikteori. Kandidatprogrammet (180 hp) i musikvetenskap med inriktning mot musikkommunikatör vänder sig till dig som söker grundliga kunskaper om musik och vill utveckla din kompetens att kommunicera om musik och musikliv. Programmet förbereder för olika former av arbete inom musikbransch och kulturadministration.

www.su.se/ike/musikvetenskap

Musikalakademien Strömbäcks folkhögskola, Umeå

Sveriges nordligaste yrkesutbildning i musikal. Gör dig till en hållbar artist, redo för den nordiska och internationella musikalscenen. Antagning sker en gång vart tredje år och det betyder att du och din klass har lärarlagets fulla fokus under dina år hos oss. Utbildningen bedrivs på Strömbäcks folkhögskola utanför Umeå och som studerande på Musikalakademien blir du garanterad en plats på skolans internat.

www.strombacksfolkhogskola.se

Studiefrämjandet, Hela

landet

Vänder sig till dig som spelar musik i alla former och kan hjälpa dig på många sätt. Har både kurser, workshops och fria studiecirklar där ni själva bestämmer vad ni vill göra och behöver hjälp med. 140 engagerade musikhandläggare

Musiklinjen

Musiklinjen

1-2 årig musiklinje med inriktning mot klassisk musik eller jazz. Utbildningen är förberedande för musikhögskolan.

1-2 årig musiklinje med inriktning mot klassisk musik eller jazz. Utbildningen är förberedande för musikhögskolan.

Ansök senast 1 april

Ansök senast 1 april

Här finns även en fristående högskolekurs, Musik 30 hp i samarbete med Musikhögskolan i Malmö. Du kan också ha arrangering & komposition, kyrkomusik, kördirigering samt musik- och ljudproduktion som inriktning.

Här finns även en fristående högskolekurs, Musik 30 hp i samarbete med Musikhögskolan i Malmö. Du kan också ha arrangering & komposition, kyrkomusik, kördirigering samt musik- och ljudproduktion som inriktning.

SUNDSGÅRDENS FOLKHÖGSKOLA

SUNDSGÅRDENS FOLKHÖGSKOLA

HELSINGBORG

HELSINGBORG

Utvecklas musikaliskt i mångfald och bredd

Utvecklas musikaliskt i mångfald och bredd

Musiklinjen på Södra Vätterbygdens folkhögskola är en bred 1-2-årig musikutbildning förbererdande för musikhögskolan.

Musiklinjen på Södra Vätterbygdens folkhögskola är en bred 1-2-årig musikutbildning förbererdande för musikhögskolan.

ansök senast 1 april svfmusik.se

ansök senast 1 april svfmusik.se

runt om i landet jobbar för att stötta dig som spelar, rappar eller sjunger. Eller vill börja! www.studieframjandet.se/musik

Studieförbundet Vuxenskolan, Hela landet  www.sv.se

Studio Blue, Stockholm

Ljudtekniker/Producentlinjen vid Studio Blue är en unik utbildning för dig som älskar musik och vill satsa allt för att befria din kreativitet och nå din fulla potential inom musik, musikproduktion och ljudteknik. Utbildningen är en av Sveriges äldsta men samtidigt modernaste och enligt ledande branschfolk bästa inom musik, musikproduktion och ljudteknik. Egen forskning, studio i världsklass, proffsproduktioner, egna projekt och låtskrivning. Två fasta ansökningsomgångar plus löpande ansökan fram till kursstarten den 5 september 2022. www.studioblue.se

Sundbybergs folkhögskola, Stockholm  www.sundbybergsfolkhogskola.se

Sundsgå rdens folkhögskola, Helsingborg

Ett- till tvåårig musikerutbildning med inriktningarna: klassisk, jazz/improvisation, kyrkomusik, arrangering/komposition, musik- och ljudproduktion samt kördirigering. I samarbete med Musikhögskolan i Malmö finns en högskoleförberedande kurs på 30 hp. Sista ansökningsdag 1 april. www.sundsgarden.se

Sverigefinska folkhögskolan, Haparanda

Skolan erbjuder ett- till treåriga kurser med bland annat profilerna musiker, ljudteknik, scenljus, musikproduktion, singer/songwriter, ljudteknik för synskadade, och sång. Bra språngbräda till

CSN

vidare studier på exempelvis musikhögskola eller direkt till arbetslivet. Det går även bra att läsa upp gymnasiebetygen samtidigt! www.svefi.net

Södra Vätterbygdens folkhögskola,  Jönköping

Ett- till tv åårig musiklinje, som förutom den ordinarie undervisningen varje år genomför olika projekt, konserter, musikcafé er och resor. www.svf.fhsk.se

Teknikhögskolan, Göteborg

Bli Ljud- och musikproducent på ett år! Unik YH-utbildning skapad utifrån musikbranschens behov med start hösten 2023. Studera CSN-berättigat och genomför praktiska moment hos legendariska Svenska Grammofonstudion. Praktik (LIA – lärande i arbete) ingår. Ansökan är öppen! www.teknikhogskolan.se

Tollare folkhögskola, Malmö www.tollare.org

Umeå universitet  www.lh.umu.se

Uppsala universitet  www.uu.se

Vadstena Sång och Pianoakademi, Vadstena

Vadstena Sång och Pianoakademi erbjuder en tvåårig utbildning med fokus på romansinterpretation, att tolka musiken och att förbättra de tekniska färdigheterna på ditt instrument. Du väljer en av inriktningarna, sång eller piano. Utbildningen berättigar till studiemedel. www.vadstenasangochpianoakademi.se

Valjevikens folkhögskola, Blekinge  www.valjeviken.se/folkhogskola

Visskolan Vä stervik, Gamleby folk högskola, Små land  www.gamlebyfolkhogskola.se

Jazz Academy, Vänersborg

www.vanersborg.se/jazzacademy

Vä sterbergs folkhögskola, Gävleborgs lä n  www.regiongavleborg.se/ Folkhogskolor/vasterberg/ Utbildningar/Musiklinjen

Wiks folkhögskola, Uppsala  www.lul.se/wik

Ågesta folkhögskola, Farsta  www.agesta.nu

Ålsta folkhögskola, Västernorrlands län  www.lvn.se/Folkhogskolor/ Alsta-Folkhogskola

Å sa folkhögskola, Sörmland  www.asa.fhsk.se

Ölands folkhögskola  www.olandsfolkhogskola.se

Örebro universitet, Musikhögskolan i Ö rebro  Musikhögskolan i Örebro utbildar framtidens musiklärare, musikvetare, musiker, kompositörer, musikproducenter och låtskrivare. www.oru.se/musik

Österlens folkhögskola  www.osterlen.fhsk.se

Östra Grevie folkhögskola, Vellinge  www.ostragreviefolkhogskola.com

Centrala Studiestödsnämnden är en myndighet som har hand om studiestöd till studerande i Sverige och utlandet. Hjälpen kan bestå av studiehjälp till studerande på gymnasienivå (16–20 år) eller studiemedel till studerande på gymnasium, komvux, folkhögskola, högskola eller universitet. Man delar också ut Rg-bidrag till mat, hemresor och boende för elever med funktionsnedsättning.

För att du ska få erhålla studiemedel måste följande krav uppfyllas:

• Du studerar på en skola eller går en utbildning som ger dig rätt till studiemedel

• Du studerar i tillräcklig omfattning (minst 50 %)

• Du uppfyller ålderskraven

• Du studerar i minst tre veckor

Olika utbildningar har olika ålderskrav.

På folkhögskola är det 20 år som är lägsta ålder för att du ska kunna erhålla studielån.

Går du på komvux får du inte vara äldre än 56 år.

På högskolenivå kan du få studiemedel maximalt 240 veckor eller sex år. Du kan söka medel för färre veckor än du faktiskt studerar. Du har även rätt att tjäna upp till 88 138 kronor per halvår samtidigt som du studerar. För att få fortsatt lån måste du ha klarat av en viss del av din utbildning, oftast 75 %.

CSN erbjuder även merkostnadslån för inköp av musikinstrument och nödvändig utrustning i de fall du studerar minst 180 högskolepoäng på högskolans musikprogram eller en lärarutbildning med inriktning musik, och har köpt instrument under utbildningens två första år. Du kan också få merkostnadslån för renovering av ett musikinstrument och inköp av ett instrument av bättre kvalitet under de två första åren av utbildningen. Vid inköp av bättre instrument än det du har sedan tidigare får du mellanskillnaden mellan värdet för det gamla instrumentet och kostnaden för det nya. Din skola värderar instrumentet och lämnar uppgifter om detta på en blankett som finns tillgänglig för nedladdning via CSN:s hemsida.

All info om vilka regler som gäller för just din utbildning hittar du på www.csn.se Du kan även ringa 0771-276 000 för att få personlig hjälp.

JOHANNA ÅSTRÖM, 31

Johanna Åström är född och uppväxt i Skåne och introducerades för musik som liten, först genom att sjunga i kör och därefter genom att spela saxofon, piano och gitarr.

– Jag är yngst av fyra syskon som alla spelade instrument och hade olika musikintressen. Så inspiration och även sökandet efter fler stilar och genrer började tidigt hos mig. Men numera spelar jag inte några instrument, tyvärr. Men kunskapen av att ha spelat olika instrument har varit betydande för mig då jag senare lärde mig att producera, skriva melodier och även att DJ:a.

Johanna menar att hennes musikintresse väcktes på riktigt när hon under gymnasiet lyssnade på elektroniska artister som Ida Engberg, Familjen, Robyn, Röyksopp, Kleerup, La Roux och på DJ-mixar på Soundcloud. Hennes musikintresse utvecklades vidare när hon efter studenten flyttade utomlands och fick upp öronen för olika influenser och rytmer. Efter en tid med jobb och studier i Spanien, Argentina och Sydafrika valde dock Johanna att flytta hem igen för att plugga nationalekonomi på Stockholms universitet. Men efter några år på Stockholms universitet var det dags att flytta igen och då gick flyttlasset till London där Johanna lärde sig att DJ:a, och i London fick hon även kontakt med The Chemical Brothers som hon senare blev manager för.

– Det var först i London jag fick en inblick i musikbranschen och dess mångbottnade uppbyggnad. Och det var också där tanken formades att jag borde satsa på mitt stora musikintresse.

Så under 2017 började Johanna att läsa Musikoch ljuddesignprogrammet på Mittuniversitetet på distans.

Varför valde du just Musik- och ljuddesignprogrammet på Mittuniversitetet?

– Det som lockade mig till just denna utbildning var att den var på distans, och då kunde jag

fortsatt vara bosatt i London. Det som också lockade var att utbildningen innehöll ämnen som musikproduktion och ljudteknik. I utbildningen finns många praktiska delar; allt från att till exempel mäta frekvensnivån på en ballong som smäller, till inspelning av olika instrument på egen hand och att spela in band i professionell studio. Detta kombineras med teoretiska moment som att till exempel undersöka olika musikgenrer och dess plattformar, analysera uppbyggnad och struktur av låtar och texter, samt kunskap om musikbranschens olika aktörer och inkomstkällor. Dessutom ledde utbildningen till att jag kunde släppa en egenproducerad EP samt arbete som ljudtekniker i både studio och på live-event.

Berätta om hur du kom i kontakt med The Chemical Brothers och vad arbetet med dem inneburit?

– Först träffade jag deras manager (numera min kollega) genom ett musikkollektiv för producenter och startups som heter The Rattle i London, där jag först blev antagen som artist och därefter även fick jobb som ljudtekniker efter min praktik 2019. Jag blev då tillfrågad om jag ville ingå i ”The Chemical Brothers management team” för att hjälpa till med att driva olika projekt och marknadsföringsinitiativ i samband med deras albumkampanj. Detta ledde till en permanent roll för min del och jag är nu en nyckelperson i deras management team.

Vad gör man som manager?

– Man kan likna rollen som artistmanager vid att vara spindeln i nätet, då man representerar artisten i alla möjliga sammanhang. Det inkluderar till exempel att kommunicera med skivbolag, förlag, liveagenter, PR-byrå, merchandiseföretag, bokföringsfirma, sociala medier med mera. Men det bästa med rollen är att få upptäcka ny musik och senare få uppleva när den framförs i en helt ny miljö.

Vad gör du just nu?

– Jag arbetar fortfarande främst inom artist-management. Utöver The Chemical Brothers, har jag numera även signat en ny brittisk indie/singersongwriter som heter Katy J Pearson. Det är väldigt givande att få vara med att utveckla en artist och hjälpa till att sprida deras vision. Dessutom har jag fått glädjen att återvända till min utbildning på Mittuniversitetet, men nu som lärare.

Vad har du för råd till blivande studenter inom ditt område?

– Att se varje steg i sin karriärresa som en tillgång samt hålla sig uppdaterad vad gäller branschnyheter, genom att till exempel prenumerera på nyhetsbrev från branschtidningar eller lyssna på podcasts. Och hitta en mentor – ta kontakt med personer i din bransch. Fler personer än du tror vill hjälpa, kanske särskilt under din studietid.

Vad har varit avgörande för din karriär?

– Det som varit avgörande är att jag har vågat ta många små steg genom att testa på studier och arbeten i olika miljöer, breddat mina erfarenheter och sökt mig till likasinnade människor längs vägen. Nyfikenheten kommer först, därefter självförtroende.

Text: Peter Marchione

Ge ut musik på egen hand

I kölvattnet av digitaliseringen har det blivit allt vanligare med självdistribution. Exempel på branscher där denna trend blivit stor är inom bokutgivning, film och musik. Så om du nu vill bli nästa stora grej inom musik och planerar att skippa skivbolaget och distribuera din egen musik, hur gör du då? Här kommer svaren.

Det som i grunden lett till ett paradigmskifte är digitaliseringen av produktionen och den administrativa delen av distributionen. Oavsett om dina mästerverk ska ut på Spotify, Apple Music, Tidal och de andra streamingtjänsterna eller pressas på vinyl så är det första steget i princip alltid digitalt.

Sverige ligger i framkant när det gäller strömmad musik. Inte minst på grund av att Spotify, som ju är en svensk skapelse, och som satt standarden för detta sätt att konsumera musik.

Tidigare krävdes det någon form av distributör för att få ut sin musik på dessa ställen, lite som det traditionella upplägget med traditionell fysisk spridning av låtar. Du var alltså tvungen att ha någon form av skivkontrakt för att få tillgång till massorna.

I dag är situationen en annan; via olika mellanhänder, så kallade aggregators, kan i princip vem som helst distribuera sina låtar via en vanlig webbläsare.

Välj aggregator med omsorg

En aggregator är i detta fall en samlingspunkt som du jobbar mot, som sedan i sin tur sköter distributionen till de olika tjänsterna. Det är inte heller bara artister som nyttjar dessa mellanhänder; en hel del labels gör det också.

Några exempel på aktörer som erbjuder digital distribution är Landr och Record Union, som precis som Spotify är svenska. Marknaden har dock exploderat så det är svårt att ens försöka ge sig på en fullständig förteckning. Priser och upplägg varierar och jag vill därför betona hur viktigt det är att läsa igenom själva dealen. Det finns de leverantörer som försöker lura artister på royaltydelen – ofta genom att erbjuda billig, ibland gratis distribution. Se därför till att noga sondera marknaden och läsa igenom det finstilta. Detta är kanske inte jättekul, men att bli lurad på en stor del av den kaka som du själv har bakat är faktiskt riktigt tråkigt.

Ha din data förberedd

Tjänsterna är som sagt utformade på lite olika sätt, men den gemensamma nämnaren är att du måste ladda upp musik och fylla i olika typer av information. Det mesta är enkla saker, som till exempel låttitlar, namn på album eller ep, låtskrivare, producenter och annan, liknande information.

Du får också olika förval att botanisera bland när det gäller genrer och jag råder dig att kolla igenom detta. Dels för att det så klart är önskvärt att din indie-rökare sorteras under just Indie och inte Christian Rap. (Det kan också vara spännande att kolla på hur många underliggande nivåer till elektronisk musik som folk har kommit på.)

Och så ett tips: Förbered all information och lägg in i ett dokument som du sedan klipper och klistrar ifrån. Se också till att detta dokument har korrekturlästs av någon mer än dig själv. Att behöva ta ned en release och lägga upp igen bara för att du lyckats få in ett skrivfel är något av det tråkigaste som finns. Detta vet jag av egen erfarenhet.

Kontrollera även vilka mått och andra specifikationer som finns för bildmaterial. Det rör sig inte om några konstigheter och här gäller principen att från början jobba i stort format. Det är mycket lättare att göra en bild mindre och bibehålla kvaliteten än tvärtom.

Mastring

Vissa aggregatorer erbjuder också att mastra fina ljudfiler enligt olika algoritmer. Vi ska i denna guide inte gå in på hur eller om man ska förhålla sig till det, men det är bra att veta att alternativet finns och att det i regel blir rätt bra. Nu finns emellertid liknande funktioner som plugin-effekter från olika tillverkare så det finns många vägar att gå.

Att tänka på när man ska ge ut på olika format är att de har lite olika specifikationer och kan behöva olika mastringsvarianter. När du ska leverera material till en vinyl är det inte bara att skicka över lösa ljudfiler utan här ska du dels leverera sida A och B som långa ljudspår, med tillhörande cue-sheet. Det gäller även att du inte komprimerat sönder

Landr är en av många olika aggregator-tjänster som erbjuder digital distribution.

ljudet eller kör en massa stereoinformation i lägre register (med andra ord, ingen autopan på basen). Anledningen är helt enkelt vinylskivans fysiska egenskaper där nålen helt sonika kan kastas ur spåret , och det är ingen vidare musikalisk upplevelse, i alla fall inte enligt de flesta.

Även CD som ska pressas på fabrik ska levereras enligt vissa specifikationer, en slags ISO-fil med tillhörande fil. Dock inte samma som med vanlig data, utan i detta fall kallas formatet DDP.

Själv använder jag Steinberg Wavelab för mastring då det kan mata ut alla möjliga format, för såväl digital som fysisk distribution.

Covers

Rent principiellt är det okej att göra covers på låtars och många artister spelar andras verk live. När det kommer till utgivning behöver du en licens. Denna hantering är lite olika beroende på leverantör och ibland tillkommer en viss avgift för det hela. Du behöver också ange vem eller vilka som skrivit originalet samt även ange eventuellt förlag. I de flesta fall är STIM:s webbtjänst en bra hjälp. Men det finns också leverantörer där du ska ange verkets information från andra, ofta amerikanska källor.

Se därför till att ha lång framförhållning när du ska ge ut covers. Det kan ibland bli lite knöligt då du får komplettera och ha lite handpåläggning via aggregatorns support.

Samplingar

Samplingar, i detta fall i formen av inspelade stycken, redan utgivna verk, ska du akta dig för. Loopar och annat som finns i din DAW eller inköpta bibliotek är i regel royalty-fria och helt okej. Men att plocka fram gamla funk-vinyler och sampla loss som under åttio- och nittiotalet är ingen bra idé. Det kan ge rättsliga påföljder och de flesta aggregatorer har spårningsAI som bromsar utgivning tills du uppvisat skriftligt godkännande från den som äger verket. Att få ett sådant okej som oetablerad egenutgivare är dock ofta svårt, för att inte säga omöjligt. Jag försökte själv en gång få

loss en snutt av dialogen från en gammal film, men gav upp efter att jag hamnat i en evighetsloop mellan olika instanser.

Och glöm den gamla skrönan om att man får ta upp till tre takter från andras låtar. Det är aldrig okej. Rent musikaliskt kan du göra dig skyldig till plagiering om du komponerar något som redan finns och om du använder dig av inspelade delar, alltså samplingar, bryter du mot upphovsrätten från första millisekund. Om du vill använda andras arbete i din musik så kontakta de som gjort originalet för ett skriftligt godkännande.

ISRC, EAN och UPC

Förutom information rörande låtskrivare, producenter, förlag med mera behöver varje låt förses med ett unikt ID-nummer, en så kallad ISRC-kod (ISRC = International Standard Re-cordning Code). Denna följer med verket i alla olika distributionsled och gör det enkelt att spåra trafik och därmed ersättningar och annat skoj.

En annan fin grej är att du genom att ange samma kod när du till exempel har med låten på en samlingsplatta säkerställer att antalet streams/ försäljningar samlas i en gemensam statistik.

Via aggregatorn får du övergripande statistik över antal spelningar och vart i världen du är mest populär.

Steinberg Wavelab är ett bra program när du ska ta fram underlag för både digital och fysisk distribution på vinyl, cd och/eller kassett.

Tidigare var det lite knöligt att få tag på ISRC-koder men numera erbjuder de flesta aggregatorer detta inbakat i sina utbud av tjänster. Sedan varierar priset från leverantör till leverantör, vissa erbjuder det helt utan extra kostnad.

Utöver denna låtspecifika kod måste även hela släppet ha en övergripande EAN/UPC-kod. Kort förklarat är båda dessa helt enkelt en streckkod för hela produkten. EAN är den mest förekommande globala standarden på tretton siffror medan UPC är en nordamerikansk motsvarighet med tolv. Och på samma sätt som med ISRC ser uppläggen med dessa lite olika ut beroende på aggregator.

Länka till rätt artistsidor

Ett litet dilemma som man kan stöta på, i synnerhet om man inte givit ut några låtar med ett projekt tidigare, är det här med artistsidor hos de olika streamingtjänsterna. Dessa brukar vara väldigt ”snajdiga” skapelser med biografi, länkar till olika sociala medier, pressfoton och annan varumärkesbyggande information.

När du skjuter ut den första releasen kommer sådana skapas automatiskt, men det är sedan lite jobb att lägga beslag på dem så att

du kan kontrollera dem. Detta gör man mot respektive tjänst, så det blir till att jobba lite för att få det konsekvent överallt. Ofta får man bekräfta att man har rätt att få tillgång genom att länka till exempelvis Instagramkontot.

Ett annat gissel är att vissa releaser, som till exempel om du är med som featuring artist på någon annans verk, ibland listas på fel artistsida. Då blir det också lite manuellt arbete att via olika formulär anmäla till respektive tjänst och instruera dem. Och som liten artist eller label hamnar man inte alltid först i prioriteringsledet.

Inte bara digitalt

Samtidigt som rörlig bild numera konsumeras digitalt, via streaming, ser det lite annorlunda ut när det kommer till musik. Här lever den fysiska produkten kvar på ett annat sätt och i det musikaliska sammanhanget är det intressant att en retrotrend genomsyrar valet av medium utöver det digitala.

Både vinyl- och kassettillverkning har fått något av en pånyttfödelse, men inte cd-formatet. Röster gör dock gällande att denna digitala skiva kommer tillbaka i rampljuset. För även om vi i Sverige kommit långt i

Genom de olika streamingtjänsternas artistsidor kan du ladda upp bilder biografier och annan information.

streaming-paradigmet så är cd fortfarande ett välanvänt format på många ställen runt om i världen.

Marknadsföring

Bara för att du lagt upp din musik, gjort den tillgänglig, så betyder det inte att alla kommer lyssna på den, om ens någon. Så hur gör man för att nå ut med sin musik?

Det första du bör göra är att engagera dig i dina egna artistkonton på sociala medier så att dina följare är med på tåget. Ger du ut dina alster via en label är det också en god idé att ni tillsammans planerar någon form av lansering.

Det finns också många olika sidor där man kan skicka in låtar till olika poddar, tidningar med mera. Dessa är också ofta av aggregator-upplägget, men med olika prissättning.

Mäta och utvärdera

Redan inifrån aggregatorkontot, till exempel Landr eller Record Union, får du bra övergripande statistik över antalet spelningar och demografi över dina lyssnare. Men för mer djuplodande information erbjuder de stora artistsidorna egna artisttjänster. Du behöver faktiskt komma in här för att designa dessa sidor, så det är lika bra att fixa det.

Det är faktiskt riktigt kul att kika på vilka länder som de olika spåren går bäst i och följa utvecklingen. Denna information är också bra underlag för marknadsföringsaktiviteter, så ta dig tid att analysera din målgrupp kontinuerligt. —

Hippt med vinyl

Text: Annelie Babitz

Foto: Annelie Babitz

I Lindome utanför Göteborg ligger Spinroad Vinyl Factory. Företaget har kunder över hela världen; allt från privatpersoner till skivbolag som Universal och Warner samt olika ”brokers”.

– Det har blivit hippt med vinyl igen. I USA, veckan före jul, såldes det 2,32 miljoner vinylskivor, vilket är den högsta veckosiffran sedan mätningarna startade 1991. Det är mycket ungdomar som köper vinyl och det roliga är att de vet inte ens vet vad en cd-skiva är, säger Jimmy Hemmingsson, vd på Spinroad Vinyl Factory.

Företaget pressar ungefär 50 000 vinylskivor per månad och i framtiden vill de även kunna erbjuda en produkt som är hundra procent återvinningsbar och som består av restprodukter från sockerproduktion.

– Man har faktiskt lyckats pressa sådana i samma maskiner och det ska bli kul att se om vi kan få fram en sådan produkt.

I branschen finns även ”brokers”, vilka fungerar som en mellanhand mellan presseriet och den som vill pressa skivan.

– De hör av sig till flera presserier för att få bästa möjliga pris och vill då inte att deras kund ska veta var de lagt jobbet. Detta eftersom de vill tjäna på affären. När vi skickar en sådan order kan vi inte sätta dit vår Spinroad-tejp, tyvärr, så då blir det lite hysch-hysch.

Jimmy Hemmingsson, vd på Spinroad Vinyl Factory.

Via Spotifys artistsidor får du bra inblick i hur det går för dina låtar och vilka som lyssnar.

50

Warm Audio Centavo & WarmDrive

GITARRPEDALER

En av vår tids mest mytenomspunna gitarrpedaler, Klon Centaur, skapad av gitarristen Bill Finnegan har nu återigen blivit klonad. Det är företaget Warm Audio som med tydliga blinkningar åt Klon Centaur-hållet skapat nykomlingen Centavo, och som komplement presenterar de ytterligare en pedal i samma genre, WarmDrive. Vad dessa nykomlingar har att erbjuda tar vi en titt på här.

MÅNADENS TESTER

Neumann Studio Headphone NDH 30

HÖRLURAR

Hörlurar har börjat användas i allt högre utsträckning, både vid inspelning – ofta det enda alternativet – och för mixning eller till och med för mastering. Vid dessa tillfällen är det förstås viktigt att lurarna låter riktigt bra. Vi har kikat lite extra på ett par lurar, som skulle kunna passa dessa områden, nämligen Neumann NDH 30.

Cherry Audio Pluginsamling

MJUKVARA

Kalifornienbaserade Cherry Audio bildades formellt sett 2018, men deras modulära syntskapelse Voltage Modular började sin bana långt tidigare. Bakom Cherry Audio hittar vi ett gäng veteraner från bland annat Sonic Foundry, Cakewalk, Bias, Acoustica och Keyboard Magazine som har lång erfarenhet av både ljud och DSP-programmering.

SÅ HÄR GÅR

VÅRA TESTER TILL

Alla tester i MM är utförda av skribenter med hög expertis och lång erfarenhet inom sitt eller sina områden. Samtliga produkter granskas utefter en generös testperiod för att skribenten ska kunna genomföra en rigorös bedömning av allt från spelbarhet ned till minsta komponent. Men det allra viktigaste är att du som läsare får dina frågor besvarade:

• Är den här produkten bra?

• Passar den här produkten mig?

• Är den prisvärd?

MM REKOMMENDERAR

REKOMMENDERAR

MM REKOMMENDERAR

MM Rekommenderar är det högsta betyget vi delar ut. För att en produkt ska erhålla den här utmärkelsen krävs att den håller tillräckligt hög nivå för inget ska nämnas under rubriken ”Minus” i betygsättningen.

DPA 4055 KICK-DRUM MICROPHONE

TESTADES I NR 7-2022

Baskaggeljudet är fundamentet i trumsoundet, och trumsoundet sätter liksom stilen på resten av giget. Vi har upptäckt att romantik mellan en ljudtekniker och en baskaggemikrofon är fullt rimligt.

7 560 SEK

Fender

MUSTANG MICRO

TESTADES I NR 5-2022

Drömmen om en liten, liten manick, som man kopplar in i sin elgitarr, och ut kommer allehanda välljud, har väl levat så länge elgitarrer funnits, eller? Nu har drömmen blivit verklighet. Vi testar Fender Mustang Micro.

1 349 SEK

WaveLab Pro 11

2-2022

I nya versionen av Steinbergs ljud-workbench bjuds det på rejält med nyheter. Vi öppnar WaveLab Pro 11 och kikar på bland annat nya sätt att editera flerkanalsljud, förbättrad visualisering och nya effekter.

5 119 SEK

Blue Cat

IK Multimedia

MiniFuse 2

10-2021

MM har tidigare kikat på ett par av Arturias audio-interface i AudioFuse-serien, och gett dem högsta betyg. Vad vore väl då naturligare än att även låta lillebror MiniFuse få hoppa upp på testbänken? Låt oss kolla blodvärdena…

1 595 SEK

Audio Axiom

10-2021

Blue Cats Axiom är en multieffekt-processor och förstärkaremulering för både gitarr och bas, både fristående och i de vanliga plugin-formaten. Den innehåller flera av Blue Cats fristående pluggar, som Destructor, Re-Guitar, Hot Tuna och Late Replies. 159 EURO

Amplitube 5

10-2021

AmpliTube finns i fyra olika versioner. AmpliTube 5 SE innehåller sammanlagt 80 olika pedaler, förstärkare, kabinett, mickar, och så vidare. AmpliTube 5 erbjuder över 170 modeller av motsvarande apparater, och AmpliTube 5 MAX innehåller över 400 olika enheter.

249,99 EURO

Native Instruments

Guitar Rig 6 Pro

10-2021

Vi har nu kommit fram till version 6 av Guitar Rig, och den har dessutom uppgraderats till Pro. Man betonar dessutom från utvecklarnas håll att GR 6 fungerar utmärkt till så många fler ljudkällor än just gitarr eller elbas.

199 EURO

iZotope

Stutter Edit 2

9-2021

Ett decennium är lång tid, särskilt när det gäller programvaror. Så lång tid har gått sedan iZotope, i samarbete med Brian Transeau (alias BT), presenterade första versionen av Stutter Edit. Idag laddar vi in uppföljaren och kikar på några av de spännande nyheterna.

199 EURO

Lewitt

LCT 440 PURE, LCT 540 S & LCT 640 TS

8-2021

Det är alltid kul när en mikrofontillverkare vågar bygga mickar som inte hämtat all sin inspiration från någon av alla klassiker från det senaste århundradet. Ett företag som vågat gå lite egna vägar är österrikiska Lewitt.

269, 699 & 899 EURO

Presonus

Studio One 5 Professional

8-2021

I den underbara skog av kompetenta och mångsidiga DAW-program som finns, kan lätt ett och annat bli förbisett. Vi får försöka råda bot på det nu. Vi tar en titt på den senaste versionen av Presonus inspelningsprogram

Studio One 5 Professional.

399,95 USD

Arturia

Steinberg

TEST GITARRPEDALER

Text: Gunnar E Olsson

Foto: Gunnar E Olsson & Warm Audio

Med WarmDrive och Centavo har Warm Audio skapat nya versioner av två riktigt klassiska overdrive-pedaler.

Warm Audio Centavo & WarmDrive

Klonade klassiska kanonpedaler

En av vår tids mest mytenomspunna gitarrpedaler, Klon Centaur, skapad av gitarristen Bill Finnegan har nu återigen blivit klonad. Det är företaget Warm Audio som med tydliga blinkningar åt Klon Centaur-hållet skapat nykomlingen Centavo, och som komplement presenterar de ytterligare en pedal i samma genre, WarmDrive. Vad dessa nykomlingar har att erbjuda tar vi en titt på här.

Som så många andra företag i musikbranschen startades Warm Audio i ett garage. Året var 2011, och mannen bakom företaget, Bryce Young, lyckades snart samla ihop ett gäng ljudentusiaster. Tanken var – även den i likhet med många andra företag – att bygga riktigt välljudande inspelningsutrustning till ett överkomligt pris.

Man lyckades snabbt komma in på marknaden med en rad konstruktioner – många av dem med inspiration från gamla beprövade, klassiska produkter. Produkter som vi redan lärt oss att älska.

Till skillnad mot många andra företag med samma målgrupp säger sig Warm Audio dock aldrig ha velat pruta på kvalitén, vare sig hos komponenter eller hos de färdiga produkterna. Man har avtal med leverantörer av de allra bästa komponenterna, som CineMag, Carnhill och Altran Transformers, JJ, och Tung-Sol Tubes. I dag har företaget framför allt skapat sig ett

namn som tillverkare av riktigt bra mikrofoner, micksteg, kompressorer och liknande, men för en tid sedan presenterade man även sina första gitarrpedaler, Jet Phaser och Foxy Tone Box. Även dessa med tydliga förebilder i det förflutna. Och nu är det alltså dags för ytterligare två gitarrpedaler.

Historik

Den första av dessa två nykomlingar är Centavo. Warm Audio har för den här pedalen haft en av samtidens mest älskade och eftertraktade overdrive-pedaler som sin förlaga. Det handlar naturligtvis om Klon Centaur, skapad av gitarristen Bill Finnegan från Boston. Den färdiga produkten presenterades 1994, och då hade Bill jobbat fyra år med att utveckla den, tillsammans med vännen Fred Fenning. Varje exemplar av Klon Centaur byggdes för hand och beställningarna gjordes genom att kunden fick ringa upp Finnegan och berätta

för honom hur han tänkte kring det där med sitt ideal-sound.

Klon Centaur var ett custom-bygge rätt igenom, med egen design både på rattar och på lådan som den monterades i. Prislappen låg på 225 dollar, vilket var ganska mycket på den tiden. Men det är ingenting mot vad folk tycktes vara villiga att betala för ett begagnat ex när tillverkningen hade lagts ner. På eBay, reverb och andra nätsajter har toppnoteringarna legat runt 70-80 tusen kronor.

År 2009, efter 15 års byggande, lades produktionen ner. Då hade Klon Centaur, i sin guld- eller silverskepnad, sålts i nästan 8 000 exemplar. Finnegan uppgav senare att stressen och byggandet helt enkelt hade blivit för mycket för honom, han gjorde ju allt för hand. För att slippa stressen ville han i stället lägga ut tillverkningen på ett företag som kunde sköta det hela mer fabriksmässigt. För detta ändamål konstruerade han om hela kretsarna och använde bland annat

ytmonterade komponenter, för att underlätta hela tillverkningsförfarandet.

Den Klon som slutligen, efter nästan fyra års utvecklande, såg dagens ljus gick under namnet Klon KTR. Ingen vet vad den förkortningen stod för, men det spekuleras kring att Finnegan förhandlat med flera olika företag om serietillverkningen. Ett av dessa företag var T-Rex Engineering, och KTR kunde då stå för Klon T-Rex, och KTR kunde då samtidigt vara ett kodnamn för den tidiga prototyp som företaget påstås ha tagit fram. Sedan fick namnet vara kvar.

Ingen vet detta med säkerhet, men något som man vet är att Finnegan reagerade på hajpen kring sina Klonbyggen, och på den nya Klonen står inget modellnamn, enbart texten: ”Kindly remember: the ridiculous hype that offends so many is not of my making.” Ungefär: ”Var snäll och kom ihåg att den vansinniga hajpen som så många stör sig på, har inte jag skapat.”

En bidragande faktor till hajpen var förstås det faktum att kretskorten på alla de tidiga klonbyggena var täckta av epoxiharts, för att ingen skulle kunna planka (eller ”klona”) konstruktionen. Detta hjälpte inte när ett gäng hembyggare, under namnet freestompboxes.org, år 2008 skramlade ihop till en Klon Centaur och hackade loss all epoxi. På så sätt kunde man se hur hela kretsen var konstruerad och vilka komponenter som ingick. Därefter skapade man ett kopplingsschema som legat till grund för många av de Klon-kloner som sedan dess sett dagens ljus.

Warm Audio Centavo

Om samma schema legat till grund även för Centavo låter vi vara osagt, men det yttre har i alla fall skapats med många tydliga blinkningar åt Klon Centaur-hållet. Den är rätt bred i formatet, och den har samma lite märkliga design på den gyllene lådan, som originalet hade.

Den har tre enkla pilrattar på översidan, och dessa reglerar gain, treble (diskant) och output (utsignal), precis som hos originalet. På baksidan finns en omkopplare, den så kallade mod-switchen. Den ska motsvara den interna modifiering som lär ha gjorts på bland annat den Klon Centaur som Jeff Beck använde flitigt. Den ska ge lite fetare och mer ”throaty” återgivning av framför allt ljudet från bassträngarna. Det här åstadkoms genom att ändra på värdena i hipass-filtret i pedalen.

Beck är förstås inte den ende gitarrhjälten som har fascinerats av det sound som går att frammana med hjälp av Klon Centaur. Mark Tremonti, John Mayer, James Hetfield, Keith Urban, och Joe Bonamassa är ytterligare några exempel på musiker som är villiga att späda på hajpen.

Warm Audio Centavo är, precis som Klon Centaur, en ganska mångsidig pedal. Den kan jobba över hela registret från en tämligen

”Varje exemplar av Klon Centaur byggdes för hand och beställningarna gjordes genom att kunden fick ringa upp Finnegan och berätta för honom hur han tänkte kring det där med sitt ideal-sound.”

ren boost, via lite halvfet over-drive, till ett riktigt ”styggt” och ”skitigt” ljud – i dess mest positiva bemärkelse. På många andra sätt är också Centavo originalet trogen. Den lär ha samma TL072 OP-ampar, liknande typ av dioder, och en ”charge-pump”-krets, som gör det möjligt att få ut mer kräm ur ett 9-voltsbatteri än vad som är standard. Samma sak gäller om man väljer att mata den från en extern batterieliminator.

Man byter batteriet genom att lossa två rejäla skruvar på pedalens undersida, och när man ändå är där och kikar kan man passa på att reflektera över hur mycket tomt utrymme som finns inuti Centavopedalen. För den som gärna vill ha sina gitarrburkar på en ”pedal-board” känns det förstås lite onödigt att den tar så mycket plats, när innanmätet kunde fått plats i ett betydligt mindre chassi. Jag har själv en DIY-byggsats av Centaur med ett kretskort som gott och väl får plats i en av de betydligt mindre Hammondlådorna. Men det är klart, känns det viktigt att pedalen även ser ut som en Klon Centaur, får det förstås bli så här.

Den eviga frågan

Vi har konstaterat att Centavo är mycket lik original-Centauren till det yttre, men hur låter den? Kan vi ge den lika höga poäng där? Och är detta verkligen den optimala boost/ overdrive-pedalen?

Som alltid när det gäller ljud finns det många åsikter som kan spreta rätt långt isär, även här. Vissa tycker det är det bästa i ljudväg som skapats, sedan Leo Fender knåpade ihop sin första förstärkare. Andra rycker bara på axlarna, och har svårt att förstå vad all denna hajp handlar om.

Tyvärr har vi inte haft någon Klon Centaur i originalutförande att jämföra med. Jag har inte heller haft äran att någon gång under 80- eller 90-talet få prova en Centaur.

Det finns dock många YouTube-videor att kika och lyssna på. Dels finns det några som visar hur originalet låter. Dels finns det videor där man jämför Klon Centaur med nykonstruerade kopior.

Och så har vi förstås haft tillgång till Centavo under några veckor, och på så sätt har vi haft möjlighet att prova den i en mängd olika situationer och uppkopplingar. Och bortsett

från hajpen som nog till stor del beror på att originalet endast tillverkats i några få tusen ex, och att den upphörde för ett antal år sedan, finns det många gitarrister som hävdar att just Centaur (och många av klonerna) representerar det bästa som byggts när det gäller boost-/ overdrivepedaler.

Här har Warm Audio satsat hårt på att åstadkomma en pedal som kommer väldigt nära originalet. Det kan förstås bero på att man haft tillgång till originalschemat, och samtidigt lyckats skramla ihop samma – eller motsvarande – komponenter, som låg till grund för original-centauren. Det kan ju knappast bli helt fel med de förutsättningarna.

Warm Audio Centavo är onekligen bäst när den får göra det den gör allra bäst, det vill säga förstärka gitarrsignalen och mata en förstärkare som går tämligen rent med en signal som får den att spräcka upp precis så där lagom. Med till exempel en Twin Reverb eller någon annan Fenderförstärkare som mottagare, ger den en rund och fin distorsion, som bara sjunger. Och pedalen svarar även alldeles ypperligt på hur du ställer din volym och ton på gitarren.

”Warm Audio Centavo är onekligen bäst när den får göra det den gör allra bäst, det vill säga förstärka gitarrsignalen och mata en förstärkare som går tämligen rent med en signal som får den att spräcka upp precis så där lagom.”

Av det ovanstående följer också att diskantkontrollen jobbar enbart inom ett ytterst användbart register; den blir aldrig vare sig för vass eller murrig i tonen. Detsamma gäller om gainratten. Från att vara nästan helt neutral och bara förstärka gitarrsignalen en aning går den via att ge en bra boost, till en fetare, krämig over-drive, och slutligen när man drar på riktigt ordentligt med gain –och dioderna kommer in i handlingen – ge en tämligen ”stygg”, och mycket användbar dist. På gränsen, men aldrig överskridande det läge där det blir för mycket av det goda. Och mod-switchen på baksidan fetar till det ytterligare ett snäpp. Man bara njuter!

Sammanfattning

Det finns i dag inget sätt man kan patentera eller mönsterskydda en kretslösning i en gitarrpedal. Ett bit på vägen är att, som upphovsmannen Finnegan gjorde, täcka hela kretskortet med komponenter och allt, i epoxiharts. Men när nu inte ens det hjälper då är det fritt fram.

På nätet kan du i dag hitta kinesiska

”klon-kopior” för under 500 spänn, seriösa kloner som till exempel Ceriatone Centura Professional, eller J Rocket Archer för strax under 3 000, intressanta alternativ som Electro-Harmonix Soul Food för runt tusenlappen, och naturligtvis, då och då, exemplar av originalpedalen för det tjugodubbla eller mer. Och till den skaran av pedaler har vi nu adderat Centavo från Warm Audio.

Man har här skapat en pedal som både till det yttre, och när det gäller komponenter, hamnar ytterst nära original-klonen. Allt tyder även på att man även ljudmässigt hamnat helt rätt. Vi har ju, som sagt, inte kunnat göra en ren A/B-test.

Jag tror ändå inte att detta på något vis kommer mildra effekten av Klon Centaurhajpen. Originalpedaler i silver- eller guldutförande kommer säkert fortfarande kunna säljas för smått vansinniga belopp. Diskussionen kommer fortfarande gälla om de nytillverkade dioderna verkligen låter lika bra som de germaniumdioder Bill Finnegan använde i originalpedalen (vilka de nu var) och så vidare.

Warm Audio Centavo

TYP Guitar Overdrive/Boost-pedal

INGÅNG 1 telejack mono

UTGÅNG 1 telejack mono

NÄTANSLUTNING Standardkontakt; Center Negativ (-)

STRÖMFÖRSÖRJNING 9 V extern nätdel eller batteri

STRÖMFÖRBRUKNING 40 mA

FUNKTIONER Tre rattar (Gain, Treble och Output), 1 fotomkopplare

MÅTT 12,7 x 17,1 x 5,7 cm

VIKT 0,9 kg

PRIS 2 395 kronor

INFORMATION Warm Audio, www.warmaudio.com

DISTRIBUTÖR Fitzpatrick, www.fitzpatrick.se

✚ PLUS

• Gediget bygge

• Använder idel högklassiga komponenter

• Låter väldigt bra och även likt originalet

• Beter sig som en riktigt bra booster/ over-drive

• Diskantkontrollen ytterst användbar

• Moddad boost-funktion via omkopplare på baksidan

• Går att köra både på batteri och via nätadapter

• Buffrad bypass-funktion

■ MINUS

• Tar kanske onödigt stor plats på ett ”pedal-board”

Warm Audio Warm Drive

Även WarmDrive är en så kallad klon. Den här gången är det faktiskt en pedal som fortfarande tillverkas som fått stå som förlaga. Kretsen började som Hermida Zendrive, först släppt 2004, och den togs över av företaget Lovepedal 2013, där man fortfarande tillverkar den. Det enda som hänt längs vägen är att man bytt en OP-amp från originalets AD712 till NE5532. Warm Audio använder den senare versionen (NE5532).

När det gäller Centavo är det lite höljt i dunkel exakt vilka dioder som Finnegan använt i sin skapelse. Vad beträffar WarmDrive är vi dock mer säkra på vår sak när det gäller ingående komponenter. Det har förstås att göra med att den fortfarande tillverkas, och har dokumenterats på ett tämligen ingående sätt i olika media. Jag har dessutom en Zendrive som jag själv byggt efter originalschemat, och som jag kan jämföra med, i alla fall funktions- och ljudmässigt. När det gäller den fysiska yttre uppenbarelsen, är den mer eller mindre identisk med Zendrive, med både logga och de fyra rattarna

och dess funktioner. De fyra rattarna reglerar Drive, Volume, Voice och Tone.

I övrigt är WarmDrive ett mycket traditionellt bygge med ett telejack på in- respektive utgångssidan, en kontakt för anslutning av extern strömkälla (den klarar sig dock utmärkt på ett inbyggt 9-voltsbatteri), och en foot-switch på ovansidan, med true-bypass-funktion.

Pedalens inre

Trots den närmast legendariska status som förlagan åtnjuter, är det en relativt enkel konstruktion med rätt få komponenter. På insidan är dock WarmDrive byggd på ett modernare sätt än förlagan, med bland annat en del ytmonterade komponenter, och en inspektion via den avskruvbara bottenluckan avslöjar inte mycket, eftersom man där bara ser undersidan av kretskortet. Enligt tillverkaren använder man dock samma typ av komponenter som förlagan i alla ljudkritiska delar av kretsen. Där finns alltså MOSFET:arna 2N7000, och dioderna 1N34A (germanium) och BAT41 (Schottky).

Zendrive/Warmdrive skulle kunna ses som

en nedbantad variant av Tube Screamer. Det är ändå en ytterst användbar pedal, med tämligen moderat gainfunktion. Den har dessutom större möjligheter att forma tonkaraktären än en Tube Screamer, tack var Tone- och Voicekontrollerna. Förenklat kunde man säga att Voice-kontrollen påverkar basåtergivningen –den sitter mellan den första OP-ampen och dioderna i klippsteget – medan Tone-kontrollen fungerar mer som en traditionell tonkontroll, placerad senare i ljudkedjan.

Ljudkaraktär

Voice- och Tone-kontrollerna interagerar till viss del, så att den gain som finns att tillgå ökar när Voicekontrollen vrids upp. Och i och med att gainen ökas påverkar detta även hur den förstärkare du valt att koppla pedalen till beter sig. Man kan med andra ord gå hela vägen från mjuk och fin överstyrning till en rejäl dist med en riktigt övertygande sustain.

Detta kan vara en anledning till att många beskriver WarmDrive som en ”Dumble in a box”.

Vid jämförelse med den Zendrive-klon jag

”De små skillnader som man skulle kunna höra, kan med stor sannolikhet lika gärna hänvisas till de toleranser som finns hos de ingående komponenterna. Så nära varandra ligger de båda pedalerna.”

själv förfogar över, har jag inga problem att ratta fram ett näst intill identiskt sound på de båda pedalerna. De beter sig även på precis samma sätt när man vrider på de båda Voice- och Tone-kontrollerna. De små skillnader som man skulle kunna höra, kan med stor sannolikhet lika gärna hänvisas till de toleranser som finns hos de ingående komponenterna. Så nära varandra ligger de båda pedalerna.

De speciella Voice- och Tone-kontrollkretsarna som ingår i de här konstruktionerna är nog det som får de här pedalerna att sticka ut i den uppsjö av olika overdrive- och distpedaler som finns, och har funnits, på marknaden. Något som gjort att både Stevie Ray Vaughn, Carlos Santana och en mängd andra storheter valt att använda den vid något tillfälle i sina karriärer.

Sammanfattning

Med en rätt stor portion av inspiration hämtad från Zendrive har Warm Audio lyckats skapa en mycket användbar gitarrpedal med

sin WarmDrive, till ett fördelaktigt pris. Pedalerna byggs i Asien, men varje pedal testas och inspekteras av Warm Audios kombinerade musiker/tekniker på plats i Austin, Texas.

Liksom förlagan har man med WarmDrive stora möjligheter att forma sitt ljud, där både Volume, Gain, Tone och Voice samverkar på ett mycket intressant och tillfredsställande sätt. Man kan man även, i viss mån, styra hur mycket dist man vill uppnå med hjälp av gitarrens volymkontroll. I mångt och mycket är detta precis hur man vill att en riktigt bra förstärkare ska bete sig. Det finns därför ett visst fog för att kalla WarmDrive/Zendrive för en just en Dumbleförstärkare i pedalform.

Min erfarenhet är dock att WarmDrive, liksom sin förlaga, trivs bäst framför med en förstärkare som inte är alltför lätt att överstyra, typ en rejäl (men rätt tråkig) Fenderförstärkare. Används den tillsammans med en mer lättdistad stärkare, kan det lätt bli lite grötigt. Man kör kanske inte två Dumble-stärkare i serie. —

Warm Audio WarmDrive

TYP Overdrive-/distpedal

INGÅNG 1 telejack mono

UTGÅNG 1 telejack mono

NÄTANSLUTNING Standardkontakt Center Negative (-)

STRÖMFÖRSÖRJNING 9 V extern

nätdel eller batteri

STRÖMFÖRBRUKNING 25 mA

ÖVRIGT Buffered Bypass fotomkopplare

MÅTT 12 x 6,3 x 5,7 cm

VIKT 0,34 kg

PRIS 1 995 kronor

INFORMATION Warm Audio, www.warmaudio.com

DISTRIBUTÖR Fitzpatrick, www.fitzpatrick.se

REKOMMENDERAR

✚ PLUS

• Ett rejält och stabilt bygge

• Tillverkaren använder idel kvalitetskomponenter

• Låter alldeles utmärkt

• Väldigt trogen förlagan Zendrive, både utseende- och ljudmässigt

• De fyra kontrollerna gör den mycket användbar

• Prismässigt konkurrerar den fördelaktigt mot förlagan

■ MINUS

• Egentligen inget

Neumann Studio Headphone NDH 30

Referenslurar för verkligheten

Hörlurar har börjat användas i allt högre utsträckning, både vid inspelning –ofta det enda alternativet – och för mixning eller till och med för mastering.

Vid dessa tillfällen är det förstås viktigt att lurarna låter riktigt bra. Vi har kikat lite extra på ett par lurar, som skulle kunna passa dessa områden, nämligen Neumann NDH 30.

Text&foto: Gunnar E Olsson

Neumann NDH 30, är en utmärkt hörlur för både inspelning, mixning och mastering.

OMVANDLINGSPRINCIP Dynamiska, öppna lurar

HÖRLURSPRINCIP Omslutande

FREKVENSOMFÅNG 12 – 34 000 Hz

IMPEDANS 120 Ω

SLADD Löstagbar, kraftigt förstärkt, 3 m lång, rak sladd med 3,5 mmkontakt och löstagbar adapter för standard kvartstumskontakt (6,3 mm)

KÄNSLIGHET 104 dB SPL vid

1 kHz/1 Vrms

MAXIMAL EFFEKTHANTERING

1 000 mW

KONTINUERLIG

EFFEKTHANTERING 200 mW

HARMONISK DISTORSION / THD

<0,03 % vid 1 kHz och 100 dB

ÖVRIGT Både extra hörlurskuddar, sladdar – i både olika längder, och i rakt, och spiralutförande – samt adapter för 3,5 mm-kontakt finns som tillbehör. Sladden ansluts till höger hörselkåpa

VIKT 352 g utan sladd, 425 g med sladd

PRIS ca 6 699 kronor

TILLVERKARE Neumann Berlin, www.neumann.com

DISTRIBUTÖR Sennheiser electronic GmbH, www.sennheiser.com

✚ PLUS

• Låter otroligt snyggt

• Fast och korrekt bas

• Ett väldefinierat mellanregister

• Välbalanserad och luftig diskantåtergivning

• Utmärkt transientåtergivning

• Har en upplösning i stereobilden som saknar motstycke

• Lätta att bära under lång tid

• Ruskigt hög byggkvalitet

• Fungerar utmärkt för monitorlyssning

■ MINUS

• Inte så lättdrivna

Det finns hard-core högtalaranvändare, som till och med använder monitorhögtalare när de själva lägger sång, men alla vi andra har ju använt lurar sedan tidernas, eller i alla fall inspelningserans, begynnelse. Det är så mycket lättare att undvika akustiska bieffekter som ”feed-back” (AKA akustisk återkoppling) och läckage från andra instrument på sångspåren, med ett par hyfsat isolerade hörlurar.

Neumann

Neumann startade sin mikrofontillverkning redan innan de stora krigen bröt ut i Europa. Företaget grundades 1928 i Berlin, och man har hela tiden stått för både innovativa och högkvalitativa ljudverktyg. De har skapat en mängd mikrofonmodeller som blivit klassiker i studiosammanahang – säg den studiotekniker av rang, som aldrig hanterat en Neumann

U 87, en U 47 eller ett par KM 84. Samtidigt har de bildat skola för hur en bra mikrofon ska låta, så till den milda grad att många av deras modeller stått som förlagor för otaliga ”kloner”, kopior, eller vad man väljer att kalla dem. Men en Neumann originalmikrofon har alltid stått i en klass för sig.

1991 slogs företaget samman med Sennheiser och där kunde man kanske även ana att nya produkter skulle få se dagens ljus (eller ljud). Det dröjde dock ända till 2019 innan Neumann presenterade sina första hörlurar för professionellt bruk. Innan dess hade företaget även hunnit presentera en serie riktigt uppskattade monitorhögtalare där man byggt vidare på en utveckling som startades med konstruktioner från anrika Klein & Hummel (numera en del av Sennheiser-koncernen), och där flera av de olika modellerna fått superlativkryddade recensioner från testare runt om i världen. KH-serien fortsätter att växa och som ett komplement till dessa har man även tagit fram ett kalibreringssystem, MA 1, (eller Neumann’s Monitor Alignment System), som ska kunna underlätta på många sätt när man vill anpassa sin lyssning till ett specifikt rum.

Kort snabbrepris

Föregångarna till dagens testobjekt, Neumann NDH 20, gjorde onekligen ett visst intryck när de presenterades 2019. Eller det var mer än så. De fick faktiskt lysande kritik från en enig fackpress. NDH 20 var ett par slutna lurar i det övre prissegmentet, och de var tänkta att användas av riktigt krävande ljudtekniker, musiker, och producenter. De skulle fungera både som komplement, och som ersättning för

ett bra högtalarmonitorsystem. I den rollen kombinerade de en riktigt bra isolering från kringljud med en omsorgsfullt kalibrerad ljudåtergivning.

De flesta som provade NDH 20 formligen älskade dem, men Neumann är ju förstås inte ett företag som vilar på gamla lagrar, inte ens om de bara är tre år gamla.

Neumann NDH 30

NDH 30 är till skillnad från NDH 20 en öppen hörlurskonstruktion, vilket kan innebära flera fördelar. Bland annat kan man få en öppnare och tydligare stereobild, och lyssnaren upplever det oftast inte lika tröttande att bära lurarna under längre lyssningssejourer. Nu gör förstås den öppna konstruktionen också att man får ett visst ljudläckage, vilket kan vara en nackdel.

NDH 30 är också helt omslutande och drivelementen är monterade i en vinkel inuti lurarna, för att efterlikna den ljudbild man får vid lyssning via traditionella högtalarmonitorer –på samma sätt som moderföretaget Sennheiser gjort i sina HD 400 PRO. Drivelementen är dynamiska med en diameter av 38 mm och de har försetts med neodymmagneter. De har även kalibrerats med hjälp av Neumanns kalibreringsverktyg MA 1, som annars används i huvudsak för att anpassa ljudåtergivningen hos KH-högtalarna för att de ska kunna ge ett korrekt ljud, oavsett hur lyssningsrummet råkar se ut. Den här kalibreringen har alltså gjorts även på NDH 30-lurarna, så att de ska kunna fungera som monitorlyssning, och ge ett ljudresultat som i mångt och mycket överensstämmer med lyssning via Neumanns KH-monitorer – det vill säga via ett par riktigt bra monitorhögtalare.

Neuman har även jobbat hårt med att ge lurarna en så rak frekvenskurva det bara går –tillverkaren uppger själv värdet 12 – 34 000 Hz, vilket är imponerande, oavsett vilka toleranser man använt sig av (tillverkaren anger tyvärr inga sådana). Man har också fått ner distorsionen hos dessa lurar till under 0,03 % vid 1 kHz 100 dB SPL. Jämförbara siffror från de mycket välljudande föregångarna NDH 20 var under 0,1 %.

Men framför allt har man lyckats skapa ett par lurar som ger ett riktigt rent och fasriktigt ljud över hela frekvensområdet. Det gör att stereobilden känns väldigt bred och öppen och framför allt väldigt stabil och exakt, när det gäller den upplevda placeringen av alla instrument och andra ljud – både på bredden och i djupet. Otroligt snyggt! Neumann poängterar vikten

av att man levererar lurarna med en internt balanserad hörlurssladd. Det är alltså separat jord till vänster och höger kanal. Detta tillsammans med alla andra egenskaper hos NDH 30 gör lyssningsupplevelsen till en helt underbar upplevelse. Neumann NDH 30 är med andra ord ett par riktigt bra referenslurar!

Fysiska upplevelser

Det första intryck man får när man packar upp NDH 30 är kvalitet. Allting hos de här lurarna andas kvalitet. Man har använt stål där det behövs (inuti huvudbågen), och aluminium och andra material, där det fungerar bättre. Designen är ursnygg och de både känns och ser ut som om de skulle tåla många timmars användande i professionella sammanhang. Ytterdelen – där föregångaren NDH 20 hade solida sidokåpor – har här i stället försetts med en perforering i det vaxkakeformade mönster som vi känner igen från andra Neumannprodukter.

Öronkåporna är rejält tilltagna och man får

ha mycket stora öron, om de inte ska få plats i dessa kåpor. De är också väldigt skönt vadderade och klädda med någon sorts plyschmaterial, som verkligen fungerar bra under långa lyssningspass.

Något som underlättar för sådana förhållanden är också den snillrika konstruktionen av huvudbågen. Många andra tillverkare som jag

delar den här problematiken med många andra hörlurslyssnare.

Men det här problemet upplevde jag aldrig med NDH 30 under de många veckor jag använde dem till nästan all musiklyssning. Hemligheten är uppenbarligen en ”notch” mitt i vadderingen, där den annars hade legat mot ”toppen av mitt huvud”. (En liknande notch har

stött på, har i och för sig haft en bra vaddering på insidan av den, men efter långa lyssningspass har det ändå känts som att lurarna klämmer mitt uppe på huvudet. Detta kan visserligen bero på att jag inte har fullt så tjockt hår upptill som i min ungdoms glansdagar, eller att jag är vad herr Zappa brukade karakterisera som ett ”cone-head”, men jag har också erfarit att jag

även kusinen HD 400 PRO från Sennheiser, som vi testade i MM för en tid sedan.)

Lurarna är vikbara och lätta att stuva undan för resan. Den tre meter långa, förstärkta sladden är löstagbar, och allt detta underlättar förstås om man – som Neumann har tänkt sig – har dessa lurar som enda monitorresurs ute på fältet.

Neumann är ett namn med långa anor i studiosammanhang.

”Här finns en attack och en tydlighet i transienterna som annars bara riktigt bra högtalarsystem klarar av.”

Ljudintryck

Det är kanske bara det här som är riktigt viktigt…Basen hos NDH 30 är både torr och fast, och den tycks gå ner hur långt som helst. De fetaste syntbasar låter helt rent och snyggt, och kontrabasinspelningar har en enastående fasthet och krispighet, där man riktigt ser hur hartsen ryker över strängarna.

Neumann NDH 30 klarar även av att återge

den där fläskiga, något distade basen i introt till Deep Forests Anasthasia, utan att vika ner sig, som så många andra lurar gör.

Men det är framför allt i mellanregistret NDH 30 riktigt glänser. Lurarna känns oerhört fasrena och exakta här. Det finns en upplösning i stereobilden som saknar motstycke hos andra lurar jag lyssnat på, och det gäller både bredd och djup – något man ofta bara kan drömma

om. Det innebär också att man får ett transientsvar i det övre mellanregistret som känns helt underbart. Plötsligt låter brassljud från gamla analogsyntar precis som man minns dem. Här finns en attack och en tydlighet i transienterna som annars bara riktigt bra högtalarsystem klarar av.

Jag upplever även diskanten som helt ofärgad, luftig och utan någon som helst stickighet. Ett resultat är förstås att inspelningar där man borde ha använt mer de-esser på sången, blir totalt avslöjade. Man får samtidigt stor hjälp när det gäller att själv mixa sång och instrument, där det tidigare känts osäkert om hur mycket reverb som ska användas. Man kan nästan ta på reverbsvansarna. Tydlighet, tydlighet, tydlighet!

Och allt detta utan att frekvensåtergivningen känns något annat än spikrak. Neumann uppger en frekvensgång på mellan 12 och 34 000 Hz, vilket förstås är långt utanför vad mina mätorgan (öronen) är kalibrerade för. Man berättar inte heller vilka toleranser man använt vid mätningen – vilket förstås är synd – men allting jag hör tyder på att lurarna gör ett oerhört bra jobb med att återge alla frekvenser som jag någonsin kunnat höra, och mycket mer både uppåt och neråt. Den internt balanserade hörlurssladden kan otvivelaktigt ta åt sig äran för en del av detta, men varje detalj i detta hörlurssystem är noggrant igenomtänkt. Det märks verkligen.

Jag har tyvärr inte haft möjlighet att jämföra NDH 30 med något av Neumanns högtalarsystem, men mycket talar för att den tonala karaktären är snarlik, något som tillverkaren också strävat emot. De har ju kalibrerats med hjälp av samma MA 1-system. MA 1 är ett kalibreringssystem framtaget som ett studioverktyg för de som köper monitorer i KH-serien.

Egenheter

Trots sitt gedigna yttre är NDH 30 lätta att bära under långa mixningspass.

Moderföretaget Sennheiser placerar anslutningssladden till sina hörlurar på den vänstra sidan av lurarna – i likhet med de flesta andra hörlurstillverkare. Neumann har av någon outgrundlig anledning valt att placera sin sladd på höger sida. En skitsak, kan man tycka, men den är nog så viktig. Eftersom lurarna inte är helt symmetriskt uppbyggda, och drivelementen är riktade snett framifrån in mot örat, kan ljudet påverkas väsentligt om lurarna placeras ”bakoch-fram” på huvudet. Märkningen på hörlurarna om vad som är vänster respektive höger

lur är inte heller precis övertydlig. Bokstaven R respektive L i svart relief mot svart bakgrund är det enda ”synliga” beviset på att lurarna sitter åt rätt håll. Här kunde man gärna varit tydligare.

Ett problem som man däremot inte kan komma ifrån när det gäller den här typen av lurar, är ljudläckage. Öppna lurar låter ju så bra, mycket tack vare att de har en öppen konstruktion. Samtidigt gör just den öppna konstruktionen att man får en hel del läckage från lyssningen, om man spelar in via mikrofon, som vid sång- eller inspelning av akustiska instrument. Är detta ett problem kan de slutna Neumann-lurarna NDH 20 i stället rekommenderas. Men för all annan musikhantering, som vid mixning, mastering, eller när man spelar in syntar och liknande, fungerar NDH 30 helt sagolikt bra!

Ett annat alternativ är förstås att acceptera en viss överhörning mellan ljudkällorna. Jag menar, öppna lurar har ju faktiskt använts, med alldeles lysande resultat, till en massa akustiska inspelningar med alldeles lysande resultat under alla år som flerkanalsinspelningar gjorts.

Sammanfattning

NDH 30 är Neumanns senaste tillskott till raden av ytterst högkvalitativa ljudverktyg, som

kommit från företaget i Berlin under de senaste nästan hundra åren. Tanken är att NDH 30 ska kunna fungera som monitorlyssning i de situationer där man saknar högtalarlyssning. De ska vara tillräckligt exakta för att kunna

Merparten av den musik jag själv gör spelas in utan mikrofoner. Det handlar om direktlajnade instrument, eller gitarrer som spelas in via diverse ljudboxar. De flesta ljud jag använder har sitt ursprung i min dator, och

jämföras med företagets egna monitorsystem, KH-seriens högtalare. Som sådana ska de också kunna fungera både för mixning och mastering. Det är klart att man ställer oerhört höga krav på ett par sådana hörlurar – de ska ha en rak frekvenskurva, de ska vara fasriktiga, de ska ha en korrekt transientåtergivning, och mycket mer. Men jag är övertygad om att NDH 30 kommer utföra sitt jobb som referensmonitorer på ett ypperligt sätt.

Jag har inte kunnat mäta upp lurarna. Jag har bara kunnat använda mina egna öron som mätverktyg, men efter att ha lyssnat på så många olika lurar under årens lopp är jag beredd att ge dessa lurar absolut högsta betyg på alla ovanstående punkter.

har aldrig vistats ute i ”friska luften” – det är kanske därför den kan låta lite blek och blodfattig. Det må vara hur det vill med det, men med Neumann NDH 30 känner jag att jag definitivt kan fortsätta att skapa musik, och att mixa och mastra den, med förvissningen om att om det låter bra i de lurarna, kommer det låta bra överallt.

Jag skulle inte tveka en sekund att använda NDH 30 för vilken krävande mixning, eller mastering, som helst. Här hör jag precis allt. Och den tre meter långa sladden innebär också att jag kan nå det mesta i min lilla projektstudio, utan att behöva ta av mig lurarna. Kan man verkligen begära mer? ■

”Det finns en upplösning i stereobilden som saknar motstycke hos andra lurar jag lyssnat på.”

Den tre meter långa sladden är naturligtvis löstagbar.

Lurarna går enkelt att vika ihop för transport.

& foto: Peter Marchione

Cherry Audio-plugins

Spännande och varierad pluginsamling

Kalifornienbaserade Cherry Audio bildades formellt sett 2018, men deras modulära syntskapelse Voltage Modular började sin bana långt tidigare. Bakom Cherry Audio hittar vi ett gäng veteraner från bland annat Sonic Foundry, Cakewalk, Bias, Acoustica och Keyboard Magazine som har lång erfarenhet av både ljud och DSP-programmering.

TESTDATORER

Dator 1: Windows 11 64-bit, Intel Core

i7-9700F @ 3.00 GHz. 16 GB RAM

Dator 2: iMac Pro, macOS Big Sur, 3,2

GHz 8-Core Intel Xeon W, 32 GB RAM

Dator 3: MacBook Pro, macOS

Monterey, M1, 32 GB RAM

TYP Programvara för Mac och PC, både fristående och som plugin i formaten AU, VST, VST3, och AAX.

SYSTEMKRAV 64-bitars os krävs på både PC och Mac. Övriga specifikationer avseende prestanda varierar något. Se distributörens hemsida för mer information. Internetanslutning krävs för aktivering PRISER Se distributörens hemsida nedan

DISTRIBUTÖR Cherry Audio, www.cherryaudio.com

REKOMMENDERAR

✚ PLUS

• Konsekvent upplägg genom hela produktsortimentet

• Fullt skalbara gränssnitt

• Ljudkvaliteten

• Extremt konkurrenskraftig prissättning

■ MINUS

• Inget

Jag har under flera år sneglat lite på Cherry Audio, som i allt högre takt presenterat nya instrument och effekter med tydliga förlagor från hårdvaruvärlden – och med finurliga namn som ger en hint om vilken maskin som varit förlaga.

Voltage Modular

Voltage Modular är ett synt-mekano där användaren själv patchar ihop skapelser i ett virtuellt rack, väldigt likt Euro Rack och liknande från den fysiska världen.

Mjukvaran erbjuds i olika bundles där den enklaste, mer avskalade varianten Voltage Modular Nucleus är gratis och innehåller drygt 20 olika moduler.

Nästa steg, Voltage Modular Ignite, erbjuder fler än 40 moduler. Steg tre kallas Voltage Modular Core + Electro Drums och inkluderar Core-biblioteket på fler än 90 moduler samt även bonuspaketen Electro Drums Och Misfit Audio Electro Dums.

Utöver dessa grundpaket erbjuder tillverkaren också olika Module Bundles via hemsidan, lite som en Custom Shop. Enskilda moduler kan också köpas direkt inifrån programmet; perfekt för impulsköp.

Och på tal om custom-tillverkning: Cherry Audio har också skapat Voltage Module Designer, en egen workbench-mjukvara för dig som vill prova på att skapa egna moduler. En licens för privat bruk är gratis, men det finns också en kommersiell variant på 99 dollar för de som vill kunna sälja sina skapelser eller dela dem till andra i Voltage-communityt.

Personligen är jag mer musiker än matematiker/fysiker så jag har mest provat på att använda de moduler som finns i Core-paketet. Rent krasst kan man göra det mesta man kan tänka sig – och mer därtill. Modulerna låter förträffligt bra och själva gränssnittet är zoombart och tydligt. Genom att välja om kablar ska visas och även vilka kulörer de ska ha så är det lätt att hålla koll på signalflödet. Visst

Text

Voltage Modular.

kan CPU-belastningen bli hög om man har lite för kul, men jämfört med andra modulära mjukvarusyntar av detta upplägg är Voltage förhållandevis snål med resursanvändning. I synnerhet med den höga ljudkvaliteten i åtanke.

CA2600

ARP 2600, som i sitt fysiska originalutförande lanserades 1971, är något av en legend bland elektroniska instrument. Brian Eno, Herbie Hancock, Depeche Mode, Joy Division och Stevie Wonder är några exempel på artister som använt synten.

Med sina tre analoga oscillatorer, ett fyrpoligt 24 dB/oktav-filter av lågpass-karaktär, VCA, ringmodulator, sample & hold-funktion, brusgenerator (vitt och rosa), inbyggd mikrofonförstärkare, fjäderreverb och två envelopegeneratorer var den ett modulärt schabrak i sin egen rätt. Samtidigt tog den också ett kliv från den modulära världen genom att till vissa delar vara patchad ”behind the scenes” också. Det finns här alltså en defaultväg för ljudet, som sedan kan åsidosättas efter eget tycke och smak.

Precis som med vin är det ofta lite olika årgångar på syntar (och annan musikutrustning), så även med ARP 2600. Under de åren som ett instrument produceras byts ofta komponenter ut och detta får inverkan på ljudkaraktären, som man tydligt hör om man jämför de olika versionerna. I 2600:s fall rörde det sig bland annat om filtermodulen. Vilken som sedan låter bäst finns det som vanligt en mängd åsikter om, men den diskussionen ger vi oss inte in på här. I detta instruments fall återspeglas också olika generationer av olika färger: Både filter- och färgvarianter kan ställas om i Cherry Audios mjukvarureinkarnation. Det gillar vi, eftersom den ursprungliga Blue Meanie annars är något som aldrig kommer bli något mer än en dröm för de flesta keyboardister.

Cherry Audio har fått med alla trevliga detaljer från förlagan; ljudgeneratorerna är sådär skönt smuts-mysiga och reverbet låter

precis sådär underbart plåtigt som det ska. Till skillnad från Arturias datorvariant av ARP 2600 har Cherry Audio valt att inte para ihop den med ARP 1601, den 16-stegssequencer från 1976 som annars brukar vara en del av själva soundet. Nu är det för all del inte så svårt att själva fixa detta när man kör instrumentet som plugin i valfri DAW. En fördel är också att gränssnittet blir lite mer städat och man håller fokus på ljudbiten snarare än sequencing.

Patchkablarna följer samma stuk som i Voltage, med färg och transparens-justering helt efter eget tycke – städat och elegant.

DCO-106

Roland Juno-106 är något av ett destillat av åttiotalet och ett måste för alla, i synnerhet

om du vill haka på retrotåget med synthwave, pastelliga omslag och hockeyfrilla. Synten var en digital/analog hybrid med digitala oscillatorer (som då för ordningens skull kallades DCO:er och inte VCO:er) och med analogt 24 db/oktav lågpass-filter med en omisskännlig resonant karaktär. Här finns även ett enklare högpassfilter som tillsammans med lågpassditot är en central del i syntens klang.

En annan viktig del i instrumentets själ är choruset, vars panorering och brus är ett Junosignum. Just det senare är något som jag saknar lite i Cherry Audios-version, det låter lite för rent medan man hos andra tillverkare gjort det lite mer valbart om och hur mycket brus man vill ha.

Originalet hade sex röster, men i

”Cherry Audio ska också ha en eloge för att de håller fast vid ett lite mer sparsmakat angreppsätt när det kommer till bonusfunktioner.”

CA2600.

CA2600.

DCO-106 kan du själv välja mellan 2 och 16 via en smart Voice Assign-del. Via samma modul kan du också ställa in Unison Detune som gör detta instrument till långt mer än bara en Junoklon. I användning och vid jämförelse med andra mjukvaruvarianter har Cherry Audios version blivit en ny favorit. Den känns rapp och tydlig i sitt upplägg. Det senare beror mycket på det steglöst skalbara gränssnittet som återfinns i alla instrument. Det är bara att dra i kanten på fönstret och ställa in hur stort det ska vara. Mycket bra och mer snabbjobbat än att behöva ställa procentskalor i undermenyer.

Dreamsynth

Dreamsynth är en helt egen konstruktion där Cherry Audio blandar och ger ur de elektroniska instrumentens historia. De har här verkligen lyckats plocka russinen ur en massa olika goda kakor eller ”cherry picking” som det i sammanhanget så fyndigt kallas.

Förlagorna är alltså många i Dreamsynth och genom att blanda dem på ett semi-modulärt sätt får man både en tidsmaskin till den senare halvan av åttiotalet och förutsättningar för nya, icke-ortodoxa ljudäventyr. På tillverkarens hemsida listar de allt från Ensonic ESQ-1 och Kawais K-serie till Sequential Circuits Prophet VS som inspiration.

Själva centrum utgörs av tre oscillatorer med

Dreamsynth.

dubbla vågformer, och dessa kan både vara virtuellt analoga eller PCM-vågformer. Det är alltså en hybrid av syntes och en (primitiv) sampler. Och Cherry Audio har absolut inte varit snåla när det kommer till vågfomer. Här finns en överväldigande samling, prydligt indelade i olika kategorier.

Instrumentet erbjuder även tre LFO:er, en arpeggiator, separata enveloper, VCA och VCF, samt riktigt välljudande effekter i form av Distorsion, Phaser, Mod Effect, Delay och Reverb. Alla med olika varianter och karaktärer som täcker in alla tänkbara behov, ja, ibland rent av otänkbara.

Precis som de andra instrumenten och effekterna har Dreamsynth en föredömlig preset-hantering.

Via en smart Focus-funktion är det lätt att förstora delar av gränssnittet.

Eight voice.

Inte nog med att vi har en monstersynt i sin egen rätt, som grädde på moset har utvecklarna lagt till en grymt bra stråksynt, som ligger som en separat modul. Vips har vi en rejäl dos sjuttiotalsvibe i den annars 1988-aktiga mjukvarusynten.

Både synt- och stråkdel kan sedan skickas genom effekter och kontrolleras via arpeggiator, men jag saknar dock möjligheten att köra den senare genom filterdelen. Detta multifilter, som steglöst kan sällas mellan låg- och högpass via Notch skulle vara fint att drämma till med även på stråkarna ibland. Men i sammanhanget känns detta ändå inte som någon så kallad showstopper utan bara som en parentes.

Dreamsynth är, enligt mig, något av ett flagskepp för Cherry Audio. Om du inte vet var du ska börja tycker jag att du utan tvekan ska börja här. För så blygsam prislapp är det lätt att tro att det skulle röra sig om en enklare preset-maskin men här får du en riktig arbetshäst som kan passa de flesta typer av produktioner.

Eight voice SEM (Synthesizer Expander Module) var Oberheims första officiella instrument, som släpptes i mitten av sjuttiotalet. Denna vita lilla låda var tänkt att agera extra lager till andra elektroniska instrument och hade därför ingen egen klaviatur.

Det monofoniska instrumentet bestod av två VCO:er, som kunde ställas mellan sågtand och puls, en triangelformad LFO, ett numera karaktäristiskt tvåpoligt multimode-filter samt två enveloper av ADS-upplägg. Då detta var från tiden långt innan MIDI var det CV/Gate som gällde.

Med tiden kom Oberheim på att det här med spelbara instrument var tidens melodi och började därför koppla samman fler SEMburkar i olika lådor, tillsammans med klaviatur och en analog sequencer. Namnen på dessa var logiskt kopplat till hur många SEM man lagt ihop i respektive produkt: Two Voice, Four Voice och Eight Voice. Vips hade man då också kringgått det här med monofoni.

Cherry Audio levererar alltså den mest påkostade varianten: Eight Voice – med hela åtta SEM-moduler, prydligt uppradade i två rader. Och visst kan man bli lite överväldigad, men tack och lov har tillverkaren ett fiffigt Focus-läge, som faktiskt finns övergripande i deras instrument. Det gör det möjligt att automatiskt zooma in till relevanta områden i maskinen. I detta fall finns det olika växlar att börja med, men sedan går det utmärkt att själv styra runt i visningen samt via ett enkelt knapptryck återgå till att visa hela härligheten.

Förutom själva synt-modulerna finns ytterligare tre enheter i instrumentets nederkant: En Ctrl-del som innefattar globala styrningar, som pitch och gemensamt filter-offset, men även två Link-moduler med åtta slots vardera.

Dessa gör det möjligt att länka olika reglage i

de olika SEM-enheterna så att de kan hållas i schack på ett musikervänligt sätt. Strax intill hittar vi portamento-inställningar samt en extra bonus-LFO.

Därefter, under snabbvisningsnamnet SEQ, hittar vi den typiska analoga sequencern på upp till åtta steg. Därefter, under FX-rubriken, hittar vi ett Delay och ett Reverb som jobbar över hela outputen. Masterdelen strax efter har också en egen Limiter som kan pressa till det hela med råge.

Elka-X

Elka var en italiensk synttillverkare som under första halvan av åttiotalet bland annat producerade Synthex, en åttarösters analog skapelse som använts av bland andra Jean-Michel Jarre för att få till hans laserharpaljud samt Martin Gore, Duran Duran, Stevie Wonder och Keith Emerson.

Ljudet alstras via två analoga oscillatorer (som i originalet var digitalt kontrollerade) och som båda erbjuder samma uppsättning av

vågformer: triangel, sågtand samt två puls-varianter där den ena kan pulsbreddsmoduleras av den andra oscillatorns pulsbreddsreglage. Det senare är ett intressant modulationsgrepp som kan fläska till ljud på ett väldigt effektivt sätt.

Synten har även två LFO:er, varav den ena har ett spännande accelerations-reglage som gör Elka-X till en idealisk maskin för ljudeffekter. Amp- och Filterdelen har varsin ADSRenvelope, med ställbar Velocity-inverkan. På effektssidan hittar vi ett chorus, en delay samt ett reverb och alla dessa har olika typer att välja mellan som alla låter fantastiskt bra. Elka-X erbjuder även en enklare step-sequencer och en arpeggiator som båda är riktigt festliga att leka med.

GX-80

Vid första anblicken drar många, även jag, den snabba slutsatsen att Cherry Audios GX-80 är en rak översättning av Yamaha CS-80. Det är emellertid bara en del av sanningen.

Du ställer själv in den ovarsampling-nivå som funkar bäst på din dator.

Elka-X. GX-80.

Instrumentet är faktiskt en hybrid av just denna och den ännu tyngre GX-1, som var något av en föregångare till CS-80. Dock, om möjligt, ännu mindre portabel.

Hela arbetssättet känns mer likt drawbars

än syntes där man målar fram rätt ljud. För att komma igång har man under de två raderna (eller ranks som de kallas) olika Tone Selectors som ger en bra start. Här märks det att instrumentet är från sjuttiotalet då dessa

uteslutande lagt fokus på att härleda till ”riktiga” klanger som stråkar, blås, orglar, gitarr med mera.

På effektsidan hittar vi en kombinera chorus/ roterande högtalare, en flanger/phaser, en delay och ett reverb. Dessa är en viktig del av att återskapa själva atmosfären och man kan bli sittande i timmar med att bara prova olika effektkedjor.

Lowdown

Efter att ha kikat på mastodontsynten GX-80 tar vi en titt på Lowdown, en baspedalsynt med Moog Taurus som icke nämnd, men ändå uppenbar, förlaga.

Soundet bottnar i en fet dubbel-oscillator som dras via ett 24 db/oktav-lågpassfilter med kontroll för Cutoff, Emphasis och Contour – precis som väntat. Enklast att ställa in är Loudness och Filter men det finns även snabbknappar för att nå de fyra olika preset-ljuden: Variable, Bull, Tuba och Bass, samt inställningarna för Glide, Decay och Octave.

Vi ska inte glömma bort att denna pedalsynt inte nödvändigtvis måste lira bas. Du kan med fördel fixa till riktigt bra leads med hjälp av Lowdown.

Mercury-4

Att Mercury-4 är Cherry Audios digitalisering av Roland Jupiter-4 är något som vi alla räknat ut. Och som vanligt har man passat på att ”hotta” upp instrumentet lite, när man ändå höll på. Ett exempel är att antalet röster nu är 16 och inte 4, vilket egentligen borde medföra ett namnbyte till Mercury-16. (Skämt åsido, det är ju åtminstone delbart med fyra.)

Ljuddesign-upplägget följer Rolands åttiotalsmanér, snarlikt DCO-106.

Mercury-4 erbjuder en oscillator med tillhörande Sub och en Noise-generator och LFO. I stället för Juno-choruset har vi en Ensemble-funktion som är rätt lik men i stället för värdiga nivåer är denna ställbar via ett vred. En synkbar sample-and-hold är också något som gör detta instrument säreget och roligt att använda.

Värt att notera är att vi också får ett Rolandbandeko och ett välljudande multi-reverb.

Memorymode

Memorymoog var den sista serietillverkade produkten från Moog innan konkursen 1987. Med sina sex rösters polyfoni var den i många avseenden ett sexpack Minimoog. Här finns den typiska uppsättningen av tre oscillatorer, med fyrkant, sågtand och triangel – var för sig eller i valfri kombination. Givetvis finns också en brusgenerator och filterdelen går att ställa som antingen 12 eller 24 dB/oktav. En skillnad mellan Mini- och Memory-varianten är också att modulationsmöjligheterna är långt mer utvecklade i den senare.

Förutom att du själv väljer om du vill ha synten polyfonisk eller monofonisk finns

Lowdown.

Mercury-4. Memorymode.

flera olika val när det gäller tonprioritering och multi-triggning. Intill Unison Detunereglaget finns även en Number of Voices och även i detta fall kan man fuska upp antalet röster till 16, precis som med Merucury-4. En annan likhet är att Cherry Audio även i Memorymode bjuder på effekter: Phaser, Ensemble, Delay och Reverb.

Miniverse

Det råder absolut ingen brist på plugintolkningar av Minimoog, tvärtom. I grunden kan vi säga att det är en enröst-variant av Memorymoog, med samma oscillator-uppsättning och filter samt med en enklare approach till filtermodulation.

Men, även här går det att ställa upp antalet röster, till 2, 4, 8 eller 16 och därmed få till polyfoni på en annars monofonisk legendarsynt.

I detta fall har tillverkaren valt att inte bjuda på några extra finesser i form av arpeggiatorer eller effekter och det är inget som stör mig personligen. Det blir cleant och oerhört överskådligt. Precis som originalet erbjuder Miniverse allt från fläskbas till monsterleads som bjuder in till långa solon.

Polymode Synthesizer

Moog Polymode från sjuttiotalets mitt var faktiskt en av de första polyfoniska syntarna och med sina intressanta möjligheter att modulera och routa signalen gör den till ett instrument med en distinkt egen karaktär.

Polymode Synthesizer erbjuder 32 rösters polyfoni som bottnar i två Oscillatorer, i detta fall kallade Rank 1 och 2. Båda dessa erbjuder både puls- och sågtandsvåg, och även möjlighet att köra båda på samma gång. I stället för att bara lasta över signalen till ett filter bygger detta instrument på att man samma grundljud skickas till olika parallella signalprocessorer, som blandas efter behag.

Först ut har vi en Resonator, som kan ställas med en slope på antingen 12 eller 24 dB/ oktav och med fyra olika lägen: Low, Band, Notch eller High. Därefter kan vi utifrån tre olika ställbara band, Low, Med och High styra olika resonanser i ljudet. Det blir ofta någonting spännande i gränslandet mellan sci-fi och organiskt. Den tillhörande modulationsdelen gör sitt till för att få det riktigt häftigt. Nästa modul är ett mer traditionellt 24 dB/oktav-ladder filter med tillhörande modulationsmodul som innehåller en sample-and-hold-funktion. Filtret och amplitud har varsin envelope samtidigt som det mesta i synten kan moduleras med två externa modulatorer. Hela signalen kan också förses med effekter: Ensemble, Phaser, Echo och Reverb.

PS-20

Nu är dags att ge sig på en Korg-klassiker: MS-20; den enda Korg-skapelsen som Cherry Audio givit sig på så här långt.

Ljudet alstras här av två oscillatorer, som båda erbjuder triangel-, sågtand- eller puls med tillhörande pulsbreddsmodulation. Skillnaden mellan de båda oscillatorerna är att ettan erbjuder en sub och tvåan ett pitchreglage som snedställer den mot sin granne. Det går också att köra båda i synk. En annan viktig del är de två filtermodulerna, en högoch en lågpass med varsin Peak-ratt (=resonans) som kan skapa syntetisk uppkäftighet de luxe. Tänk dig en ettrig och hes Jack Russel genom en megafon, i synnerhet när vi vrider

på filtrens Drive-ratt. På synten då; mig veterligen finns inga filter-funktioner på små jyckar eller stora heller.

Lite som ARP 2600 (eller CA 2600) är PS-20 halvmodulär. Du behöver inte börja patcha för att komma igång och du har en massa möjligheter av att bara skruva på de tillhörande två enveloperna, modulations-delarna etcetera. Men, om du väl sätter dig in i matrisdelen till höger och börja koppla runt kan du få ut betydligt mycket mer av detta spännande och tidlösa instrument, vars lista med referensartister

Miniverse.

Polymode Synthesizer.

PS-20.

är svår att hålla kort. Här ryms allt från franska Air till norska Röyksopp.

Givetvis har Cherry Audio lagt manken till och lagt till lite bonusfunktioner som en Voice Assigner med Chord-funktion, ett modulationsbenäget delay, ett svinbra reverb och sist – men inte minst: en trekanalig åttastegssequencer som via CV kan kontrollera en massa olika saker i synten via kreativt patchande.

Quadra

ARP Quadra är en synt från 1978 som med tiden blivit något av en enhörning, det vill säga väldigt sällsynt. I grund och botten rör det sig om en sammanslagen hybrid av ARP Omni II och Solus, där fyra olika sektioner genererar ljuden. Vi har en Bass-, Poly Synth-, Lead Synth-, och en String Synth-del. Dessa kan så klart sedan blandas efter behag men också på individuell nivå skickas till olika parallella

effektdelar: Phase Shifter, Chorus/Flanger, Echo och Reverberator. Modulationen via den interna LFO-sektionen kan styra varje syntdel och här finns också en sample-and-hold-del.

Det finns också små detaljer i de olika ljudgeneratorerna som är värda att nämna. Bass-delen gör sitt bästa för att verkligen efterlikna elbas och ett sätt är att det finns möjlighet att använda den närliggande Strings-maskinen som ett slags övertons-chorus. Det låter kanske lite bakvänt, men i användning är det jättefestligt. På tal om Strings-delen så är den redan på egen hand en perfekt sjuttiontalstidsmaskin som för mig ger galna vibbar till såväl Kraftwerk som Joy Division. Poly har sex olika vågformer att välja mellan och dessutom en Drift Control som lyfter den analoga touchen ytterligare.

Lead-delen, som är en uppsättning av två oscillatorer med lite olika urval avseende vågformer, är den enda av ljudalstrarna i detta instrument som erbjuder brus.

Sines

Mastodontsynten Sines är en av Cherry Audios egna skapelser. Här får vi fyra parallella oscillatorer med identiska uppsättningar av reglage för att omforma en från början vanlig sinusvåg: Freq, Feedback, Phase, Width, Shape, Wavefold och Drive. Varje oscillator har dessutom en egen sub och en superwave-funktion. Var och en av dessa kan sedan moduleras i sig via någon av de fyra LFO:erna, de lika många enveloperna, oscillatorerna, klaviaturinput som exempelvis anslag, pitchbend med mera samt även via signaler från annat håll i synten. Modulations-inputen är dessutom dubbel; du kan köra en signal via en annan.

Filterdelen är rejält påkostad multimodevariant (hög-, låg- eller bandpass samt notch) som kan ställas som antingen 6, 12, 18 eller 24 dB/oktav. En lite ovanlig komponent i detta instrument är den åttabands parametriska EQ:n som gör sig bra i en sådan här FM-klingande maskin; perfekt att dämpa de övertoner som annars brukar sticka iväg när jag rattar ljud på en sådan här synt.

Eftersom tillverkaren även i fallet med Sines valt att inte dölja något är gränssnittet rätt överväldigande. Man märker dock snabbt hur de tänkt och eftersom mycket är samma då de flesta delar finns i fyra av varje, är det ändå en snabbjobbad upplevelse att skapa ljud med detta instrument. Förutom de modulationsingångar som finns på respektive ljudmotor har vi också en egen Mod Matrix där man kan styra runt modulation till de flesta delar, inklusive arpeggiatorn och effekterna. På tal om effekter så får vi här tillgång till dist, delay och reverb av riktigt bra kvalitet.

Surrealistic MG-1 Plus

Tillbaka i Moog-land, närmare bestämt en pluginversion av Concertmate MG-1, som här döpts om till Surrealistic MG-1 Plus. När det

Quadra.

Sines.

Surrealistic MG-1 Plus.

fysiska originalet kom 1981 var den förmodligen tänkt som en synt till förstagångsköparna då den kan vara en av de enklast utformade Moog-syntarna.

De två oscillatorerna kallas här för Tone Sound Source som båda erbjuder antingen sågtand eller pulsvåg. Notera dock att det här finns ytterligare ljudalstrande delar: Poly, som även den har samma typer av vågform men inte kan synkas eller snedställas i förhållande till Tone Source-varianterna. Sedan har vi en Bell Tone-generator som kan klocka till ljudet samt även brus. Ingen av dessa har några egna parametrar förutom att de kan läggas till i instrumentets mixer.

Envelope-delen kallas för Contour och är av en ASR-typ, som utgår från parametrarna Rise Time och Fall Time.

På modoulationssidan har vi så kallad Auto Contour Trigger som kan kontrollera Tone Sources, Poly-delen och filtret.

I användning gör sig Surrealistic MG-1 Plus väldigt bra som bassynt men den levererar annat bra, som till exempel spelvänliga leads och orgelliknande klanger.

Galactic Reverb

Cherry Audio ägnar sig inte bara åt att skapa instrument, utan de erbjuder också olika effekter. Galactic Reverb är algoritmiskt reverb som även finns med i förenklad form i Dreamsynth. I den egna, fristående varianten har vi reglaget modulation i form av ett rate- och depth-reglage. Därefter finns en egen ratt för damp följt av tidsinställningar för predelay och decay time i millisekunder. Predelay kan ställas mellan 0 och 500 ms och decay-tiden på mellan 0 och 35 000 ms, alltså drygt en halv minut .

För att inte få det att ”gröta” för mycket finns också en intern ducking, med ställbar attenuation och recovery time samt en tvåbands-EQ.

Rackmode Signal Processors

I Rackmode Signal Processors-samlingen har Cherry Audio tagit tydligt avstamp i Moogs klassiska rackenheter från sjuttio- och åttiotalet.

Frequency Shifter blandar externa eller sidechain-signaler med sin egen inbyggda oscillator och skapar olika övertonsklanger, ofta av rätt metallisk och resonant karaktär.

Precis som de andra pluggarna i Rackmodeserien är Graphic EQ är en föredömligt rent designad skapelse. Denna equalizer erbjuder tio band och tillhörande Drive och Gain.

Parametric EQ följer samma paradigm som den grafiska varianten men här med tre band: Low, Mid och High, som alla har ställbar Frequency, Width och Height.

Paketets Phaser är en emulering av Moogs 12 Stage Phaser som är en riktig höjdare när vi till exempel vill få till eleganta svep eller göra en tråkig pad lite roligare. Extra plus att det går att köra feedback på hela signalen för ”extra allt”.

En Ringmodulator är i många fall en one stop shop för allehanda sci-fi- och flumljud men är också användbar för att skapa resonanser och extra dimensioner i ljud på andra sätt. Lite som en FM-synt kan skapa helt nya klanger genom att förvränga signalen utefter olika premisser. Rackmode-varianten är så klart baserad på Moogs Bode-variant.

String Filter är en extra välkommen del i denna bundle, med tanke på att den fysiska förlagan var en custom-produkt och därmed extremt svår att få tag på. Poängen med String Filter är att via justerbara filtersvep efterlikna akustiken från just stråkinstrument. Givetvis går det alldeles utmärkt att använda detta filter på annat också.

Sist ut i vår genomgång av Rackmodepluggarna har vi Vocoder, en tvådelad historia då den både finns som instrument och effektvariant. Skillnaden är att den första har en inbyggd oscillator medan den andra måste matas med både carrier och modulator. Vocodern i sig är en klassisk Moog-variant på 16 kanaler med väldigt bra formant-filter med tillhörande modulation. Artikulation är också smidig att få till jämfört med de flesta mjukvaru-vocodrar och resonanskontrollen och den tillhörande patch-delen gör det hyfsat enkelt att ta fram rätt frekvenser.

Stardust 201

Rolands Space Echo behöver knappast någon introduktion i en tidning som MM; detta bandeko är något av en glosa i studiosammanhang.

Stardust 201 erbjuder sju virtuella tonhuvuden och i sin digitala pånyttfödelse går det att synka det hela på ett helt annat sätt. Modulation samt Wow/flutter hjälper till att få det sådär mysigt svajigt och det inbyggda reverbet ger en extra dimension. Glöm inte heller att överstyra insignalen lite; det ger rejält mycket mer bett.

En masssa godis

Som jag skrev inledningsvis har denna tillverkare flugit lite under min plugg-radar en tid men nu när jag betat av det som vi avhandlat i detta test känner jag mig frälst. Visst, det finns ett par exempel på syntar som redan finns i bra många mjukvarukloner men då vill jag påminna om att de olika tillverkarna använt olika fysiska exemplar när de modulerat. I en produktion jag nyligen gjorde klar använde jag både Jun-6 V från Arturia och DCO-106 från Cherry Audio. De subtila skillnaderna inbillar jag mig skapar mer dynamik i resultatet.

Med det sagt, finns det också en hel del som inte någon annan plugintillverkare gett sig på – både på instrument och effektssidan. Cherry Audio ska också ha en eloge för att de håller fast vid ett lite mer sparsmakat angreppsätt när det kommer till bonusfunktioner. Det kryllar inte av popup-fönster med en massa extra modulatorer och presethanteringen är en mer traditionell menyvariant och inte någon helintegrerad databaslösning. Att sedan alla pluggar är steglöst skalbara är något jag också är gränslöst förtjust i. —

Galactic Reverb. Stardust 201.

Scott Gorham -Thin Lizzy| Dregen

Fredrik Thordendal | Kalle Moraeus

Chrissie Hynde | Moneybrother | Hagström

Claes Yngström | Ibanez | Ran | Mayones

Conklin Guitars USA | .strandberg*

www.lundgren.se

MER FÖR PENGARNA MED MM-APPEN

dignissim.Doneclobortisauguetinciduntvelitsemper urnaincursus.Etiameleifendligulaidtortortinciduntcurestpellentesquequisiaculisdiamtincidunt.Duisconsedictumsederatest,etcursusligula.Suspendissepotenti.Phaselerossollicitudin

Ljudtekniker/Producentlinjen

Till dig som prenumererar på Musikermagasinet. Med MM-appen får du tillgång till alla nummer av Musikermagasinet, från nummer tolv 2010 fram till nu, helt utan extra kostnad.

Ladda hem appen från AppStore eller Google Play.

So..ker du den ba..sta utbildningen inom musik och musikproduktion?

So..ker du den ba..sta utbildningen inom musik och musikproduktion?

So..ker du den ba..sta utbildningen inom musik och musikproduktion?

• Kreativ yrkesutbildning 2 år

• Kreativ yrkesutbildning 2 år

• Kreativ yrkesutbildning 2 år

• Ljudteknik & musikproduktion

• Ljudteknik & musikproduktion

• Ljudteknik & musikproduktion

• Musik & låtskrivning

• Musik & låtskrivning

• Musik & låtskrivning

• CSN

• CSN

• CSN

• Öppet Hus 22/5

• Öppet Hus 22/5

• Öppet Hus 21/5

• Kursstart 5/9 2022

• Kursstart 5/9 2022

• Kursstart 4/9

studioblue.se info@studioblue.se

studioblue.se info@studioblue.se

Du hittar också MM på de digitala prenumerations tjänsterna Issuu, Readly och Paperton.

INTERVJU

CANDY DULFER

Hon har varit omgiven av jazz och mängder av annan musik sedan födseln och började fronta sitt eget band när hon var 13. Den nederländska saxofonisten Candy Dulfer är aktuell med sitt trettonde album döpt till We Never Stop och en dokumentärfilm kallad Candy

Bredvid de egna plattorna har hon jobbat med bland andra Pink Floyd, Van Morrison, Aretha Franklin, och Chaka Khan. Men hennes samarbete med Prince började med att hon skällde ut honom.

TESTER AMS NEVE 88

MATERIALS – METAL & ICE AND WOOD & WATER

Schecter har valt Lundgren på alla sina Banshee modeller. Från fabrik sitter våra 6 och 7 som standard.

INTRODUCING THE NEW 1966 JAZZ BASS ® IN SEA FOAM GREEN

BUILT TO ORIGINAL SPECS. ALL OF THEM.

INCLUDING A 1966 “U”-SHAPED MAPLE NECK WITH BOUND ROUND-LAM ROSEWOOD FINGERBOARD, WHITE PEARLOID DOT POSITION INLAYS AND PURE VINTAGE ’66

JAZZ BASS ® PICKUPS .