Issuu

AKTUELLT • PRODUKTNYHETER | PIGGA PLUGGAR • OBERHEIM I DATORN!

MUSIKERMAGASINET

STOR INTERVJU

GITARRLEGENDAREN ROBBY KRIEGER

NR 8-2020 • UTGÅVA 396 • PRIS 79:–

VI TESTAR

TENS CUSTOM DRUMS VIRVELKAGGE 14X6,5

JOHN SEMPILL

ÖVRIGA TESTER

ARTURIA 3 MODULATION FX YOU’LL ACTUALLY USE

www.fitzpatrick.se

W W W. U A U D I O. C O M

HÅRDARE BLIR DET INTE.

Med höstens nya expansioner för EZdrummer 2 och EZbass så har du garanterat den hårdaste, tajtaste och mest välsmorda rytmsektion du kan tänka dig till dina låtar. Lyssna och kolla videos för Modern Metal EZX och Metal EBX på www.toontrack.com.

WWW.TOONTRACK.COM

MUSIKERMAGASINET

En gnista tändes JILL JARRETT

INTERVJU | ROBBY KRIEGER

MUSIKERMAGASINET NR 8-2020

Han skrev The Doors största hit Light My Fire och gjorde sig känd för sitt unika gitarrspel. Robby Krieger berättar om sin första soloplatta på 10 år, om sin djävulsgitarr, hur Hello I Love you egentligen kom till och mycket annat.

— • NR 8-2020 • UTGÅVA 396

TESTER 28 Tens Custom Drums 14x6,5 VIRVELTRUMMA

32 Arturia 3 Modulation FX You’ll actually use MJUKVARA

40 Synapse Audio Obsession

PIGGA PLUGGAR

42 Arturia SEM V, Matrix-12 V & OB-Xa V

PIGGA PLUGGAR

44 Sonic Projects OP-X PRO-II

PIGGA PLUGGAR

ÖVRIGT 6 Ledare

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

8 Aktuellt

PRODUKTNYHETER

48 Nästa nummer

VI BLICKAR FRAMÅT Ansvarig utgivare Björn Hansen 031-775 65 51 bjorn@hansenforlag.se

Ekonomi & prenumeration Lena Hansen 031-775 65 52 lena@hansenforlag.se

Chefredaktör Fredrik Hansen

Art Director Carl J. Alphonce

031-775 65 54 fredrik@hansenforlag.se

031-775 65 41 carl@hansenforlag.se

Annonsansvarig Camilla Hansen 031-775 65 40 camilla@hansenforlag.se

Redaktionen Datavägen 6B 436 32 Askim Telefon: 031-775 65 50 lena@hansenforlag.se musikermagasinet.se

NR 8-2020 MUSIKERMAGASINET

MEDARBETARE • LEDARE Michael Dee Frilansjournalist baserad i London. Gjorde sin första intervju för Musikermagasinet 1988. Michael har en uppsättning gitarrer som han beskriver som ”älskad fast inte särskilt värdefull”. Mats Grundberg Mats jobbade tidigare som redaktör för MM i 15 år och är en flitig skribent samt gitarrist.

Peter Marchione Keyboardspelande före detta chefredaktör på MM som gärna ägnar sig åt produktion, låtskrivande och ljudskruvande i olika projekt och konstellationer.

”Här kommer solen!” Om två dagar är det julafton och på något sätt känns det som början på slutet, som en tjuvstart på det nya, förhoppningsvis, coronafria året. Vi har hållit ut, ställt in, isolerat oss. 2020 är redan tio uppslag i historieböckerna så låt oss hoppas att 2021 blir lite fattigare. Jag är faktiskt hoppfull. Jag är hoppfull att vårt rika kulturliv repar sig, att vi snart får uppleva magin som uppstår när 50 000 personer samlas på en gräsplätt mitt i ingenstans och i kör sjunger kärlek mot sitt favoritband. Som de där semikända grabbarna från Liverpool sa i slutet på 60-talet ”Här kommer solen!” Som sagt, om två dagar är det julafton och vad får man på julafton? ”Kalvtunga!” Nej… julklappar såklart och vi har något väldigt kul att meddela. Och eftersom jag känner in julen som aldrig förr så tänkte jag faktiskt rimma lite. Håll ut, lite till bara.

Gunnar E Olsson Bluesgitarrist, hemstudio veteran och tidigare chefredaktör förMusiker magasinet.

Året inleddes med en chock Och samhället slog lock

John Sempill Har spelat musik med trummor som huvudinstrument i alla slags sammanhang sedan han var nio år gammal. Det kom igång mer seriöst när han som tolvåring började spela i sitt första band, Hot Dogs.

Internet är bra men inget substitut Och tror mig, det var inget lätt beslut

Inte längre hade du något i händerna Något för att följa de senaste trenderna

Jag hoppas att du fortfarande är medlem För den 2 februari 2021 kommer ett helt nytryckt MM. Tack för allt. God jul och gott nytt år.

ISSN 1401-8357

Fredrik Hansen chefredaktör fredrik.hansen@hansenforlag.se

GAR | PIGGA PLUG YHETER • PRODUKTN AKTUELLT

NR 8 -2020

Gör som fler än 2000 andra, följ Musikermagasinet på Facebook!

I DATORN! • OBERHEIM

INET MAGAS MUSIKER

VJU STOR INTER

NDAREN ER GITARRLEGE ROBBY KRIEG

RUMS STOM D TENS CU VA 396 0 • UTGÅ

• PRIS

79:–

NR 8-202

VI TESTAR

,5 GGE 14X6 VIRVELKA

SVENSKA MUSIKERM AGASINET

ER ÖVRIGA TEST

MPILL

Prenumerationer: Sverige, 8 nummer 580 SEK inkl. moms, övriga Norden 1 020 SEK inkl. frakt. Nyprenumeration sker enklast genom inbetalning på postgiro 63 47 52-0. Ange fullständigt namn och adress på talongen. Adressändring göres på vår hemsida eller via e-post till mm@hansenforlag.se. Nuvarande adress anges. Redaktionen ansvarar endast för beställt material. Eftertryck, helt eller delvis, förbjudet. I tidningens utlottningar och tävlingar svarar pristagarna själva för eventuell vinstbeskattning. Musikermagasinet utges av Hansen Förlag AB.

3 MODULAT

RIA USE AR’LLTU ACTUALLY

ION FX YOU

©2020 Fender Musical Instruments Corporation. FENDER, FENDER in script, JAZZ BASS and the distinctive headstock commonly found on Fender guitars and basses are trademarks of FMIC. Registered in the U.S. and foreign countries. All rights reserved.

The American Professional II

The American Professional II Jazz Bass® in Mystic Surf Green features V-Mod II pickups, a Slim “C” neck with rolled edges and HiMass™ Vintage bridge. The American Professional II Series: Played by more artists on more stages. Night after night.

AKTUELLT PRODUKTNYHETER Text: Mats Grundberg Nyhetstips? Mejla news@hansenforlag.se

Förenklad dynamikplugin från Melda Melda Productions dynamikprocessorplugin MSpectralDynamics har fått ett mindre syskon med efternamnet LE. MSpectralDynamics har funnits i Meldas sortiment ett tag. Som namnet antyder är det en dynamikprocessor som arbetar spektralt, vilket innebär att man kan applicera effekten på exakt det frekvensområde man önskar. Man kan till och med använda pluggens olika delfunktioner – som kompressor, de-esser, expander, gate – på olika frekvensområden samtidigt. Pluggen erbjuder omfattande möjligheter att gå på djupet bland parametrarna, vilket uppenbarligen har gjort att många användare tyckt att den varit komplicerad att använda. I den nya LE-versionen har man förenklat handhavandet genom att helt enkelt avlägsna en knapp, Edit, och därmed risken att förlora sig i de mer avancerade inställningarna. I övrigt är funktionerna desamma, liksom kvaliteten på det ljudande resultatet. MSpectralDynamicsLE stödjer formaten VST, VST3, AU och AAX under Windows och MacOS, och för den som är nyfiken finns en 15-dagars testversion att ladda ner. Pris: 99 US dollar. Tillverkare: Melda Production, www.meldaproduction.com

Moderniserad Molot-kompressor Den sovjetiskt stajlade kompressorpluggen Molot har tagits upp och vidareutvecklats av Tokyo Dawn Records och går nu under det något längre namnet Molot GE. Molot GE beskrivs som en synnerligen karaktärsfull men också mångsidig dynamikprocessor. Den gör inga exakta emuleringar men uppges kunna efterlikna egenheterna hos ett flertal klassiska kompressortyper samtidigt som den bjuder på sofistikerad överstyrning, kreativa tonkontrollmöjligheter och en analogliknande topplimiter. Enligt tillverkaren hanterar den hela spektret från mild till tajt till aggressiv kompression, liksom de flesta ljudkällor från trummor till sång. Bland de moderna tilläggen märks möjligheten att välja om detektorpunkten ska ligga före eller efter kompressionskretsen, justerbar stereo-crossover, mid-side-funktion med separata breddreglage samt möjligheten att egalisera loudness, den upplevda ljudstyrkan, genom olika sektioner i pluggen för att lättare kunna bedöma dess inverkan på ljudet. Molot GE fungerar under Windows och MacOS i formaten VST2, VST3, AU och AAX. En enklare gratisversion, Molotok, finns också. Pris: 40 euro. Tillverkare: Tokyo Dawn Labs, www.tokyodawn.net

Pånyttfödd U67 Warm Audio namnger inte förlagan till WA-67, men att namnet anspelar på anrika Neumann U67 står nog utom allt tvivel. Tillverkaren beskriver WA-67 som ”en pånyttfödd legend”, vilket kan översättas till en noggrant utvecklad kopia av den legendariska U67-micken. I mickens hjärta sitter samma typ av EF86-pentodrör som uppges utgöra grunden till förlagans mjuka, fylliga ljudkaraktär. Övriga komponenter och material har också valts med omsorg: kondensatorer från Wima och Solen, en storkärnig transformator från Lundahl och nickelpläterad mässing i såväl kropp som korg. Man har också lagt mycket omsorg på att pricka in kapselns konstruktion, materialval och ljudupptagande egenskaper. Liksom förlagan har WA-67 omkopplare för tre upptagningskaraktärer, njure, omni och åtta, och för högpassfilter och 10 dB dämpsats. WA-67 levereras i ett träetui tillsammans med två hållare, varav en stötdämpande, extern strömförsörjningsenhet och en sjupolig mikrofonkabel. Om micken håller vad tillverkaren lovar får den betraktas som lite av ett fynd, då originalet kan gå för tiodubbla priset. Pris: 899 US dollar.

MUSIKERMAGASINET NR 8-2020

Tillverkare: Warm Audio, www.warmaudio.com

Massiv expansion till MDrummer Melda Production har släppt Drum Empire 2020, en massiv samling akustiska trumljud till trumsamplern MDrummer – och den är gratis för alla användare. Melda har ägnat närmare ett år åt inspelningen av Drum Empire 2020 i en av Tjeckiens mest ansedda och topputrustade trumstudior. En rad välkända trumset från tillverkare som Ludwig, Yamaha, DW, Gretsch och Pearl har spelats in jämte arton virveltrummor – inklusive Ludwig Black Beauty och Supraphonic – och en uppsjö cymbaler och hihatar. Bara crasharna uppgår till 42 stycken. Alla tänkbara verktyg har använts: stockar, vispar, rods, pukstockar och händer. Sammanlagt väger expansionen in på dryga 60 GB i komprimerat format. Inget dåligt gratiserbjudande. Så vad är MDrummer? kanske någon undrar. Förutom omfattande samplingshantering är den försedd med effekter som kan appliceras per trumma, olika syntes- och andra specialfunktioner, vilket gör den lämpad för såväl akustiska som elektroniska ljud. En sequencer där man både kan spela upp befintliga rytmer och skapa nya finns också ombord, och alla kända pluginformat under Windows och MacOS stöds. För mer info, besök tillverkarens hemsida. Pris: gratis. Tillverkare: Melda Production, www.meldaproduction.com

Här blir drömmar verklighet! På Musikhögskolan i Piteå vid Luleå tekniska universitet ger vi dig möjlighet att förverkliga dina drömmar inom musik och ljud. Vi har kandidatutbildningar som du kan söka direkt efter gymnasium eller folkhögskola. Du som redan har en kandidatexamen i musik eller motsvarande kan söka till vår masterutbildning. Om du vill bli en del av detta kan du: Senast den 15 januari söka till vår kandidat i musik där du kan välja mellan inriktningarna jazzmusiker, klassisk musiker, komposition, rockmusiker, studiomusiker och kyrkomusiker. Senast den 15 januari söka till vår master i musik där du kan välja mellan inriktningarna dirigering, jazzmusiker, klassisk musiker, komposition och rockmusiker. Senast 15 april söka till våra nya utbildningar i musikproduktion och scenproduktion som är tvärkonstnärliga, professionsnära och multidisciplinära utbildningar. Engagerade lärare samt en kreativ miljö, med många samarbeten mellan lärare och studenter, ger dig möjlighet att utvecklas och nå din dröm. Hos oss får du ta del av nyskriven musik, träna dig att möta olika medier, arbeta med ljudinspelningar samt utveckla och designa konserter i Sveriges modernaste konserthus, Studio Acusticum. Under hösten är många studenter och lärare från Musikhögskolan på turné – bli en i gänget du också! Läs mer på ltu.se/musik

NR 7-2020 MUSIKERMAGASINET

AKTUELLT PRODUKTNYHETER

Från Haunted till House

Ansiktslyft Amplitube 5

Från Spitfire Audio kommer Haunted House, en syntplugin som utvecklats i samarbete med electronica-duon Darkstar. Att ljuden i Haunted House bär Darkstars signum är med andra ord inte så överraskande. Ljuden beskrivs som ”spectral synth textures” och omfattar bearbetade analoga syntklanger och loopar, fylliga subbasar, nedstämda trummor och isande tillskruvad sång, alla kryddade med ingredienser från exempelvis rave och industri. Haunted House använder samma lättanvända pluginmotor som många andra av Spitfires senare titlar. Man har tre reglage att arbeta med: två reglar för expression och för att blanda in en bearbetad version av aktuellt ljud samt en stor ratt som kan reglera en eller flera parametrar samtidigt: attack, release, reverb, delay, timestretch och flanger. Tillsammans uppges de 44 preseten spänna över allt från klagande och illavarslande till varmt och innerligt och passa såväl till musik för film, teve och spel som i house, ambient electronica med mera. Pris: 29 euro.

IK Multimedia presenterar Amplitube 5, som uppvisar en inte bara yttre utan även inre ansiktslyftning. Gränssnittet till Amplitube 5 har omarbetats och är nu fritt skalbart. Man kan också med enkel dra- och-släppteknik koppla moduler i vilken ordning man vill, vilket ger tillgång till mer avancerade ljudkedjor, och maximala antalet samtidiga moduler har höjts till 57. Ett av huvudnumren i Amplitube 5 är den nyutvecklade högtalarmodelleringen Volumetric Impulse Response, som använder en ny DSP och hela 600 IR-mätpunkter för varje högtalare. Tillsammans med möjligheten att fritt flytta runt de virtuella mickarna uppger tillverkaren att den nya tekniken ger en märkbart ökad ljudrealism. Man kan även importera egna IR-filer. Förstärkarmodellerna har fått såväl ett nytt utseende som en mer realistisk återgivning av hur slutsteg och högtalare påverkar varandra. Även inspelningsdelen har byggts ut och innehåller nu en mer komplett mixerfunktion. Sammanlagt har 129 nya högtalar-, förstärkar- och effektmoduler utvecklats för Amplitube 5. Alla ingår i Max-versionen men är också tillgängliga via Custom Shop för användare av grundversionen. Pris: 149,99 euro (i grundutförande).

Tillverkare: Spitfire Audio, www.spitfireaudio.com

Tillverkare: IK Multimedia, www.ikmultimedia.com

Fullpackad tremolopedal MXR:s pedalsortiment har utökats med den kanske mest klassiska gitarreffekten av alla. Namnet, Tremolo M305, gör ingen hemlighet av vilken det gäller. Enligt tillverkaren är pedalen en odyssé genom tremolohistorien, samtidigt som den erbjuder funktioner som kan tillgodose moderna musikers krav. Förutom fotomkopplaren finns tre rattar, Speed, Depth och Gain, som gör exakt vad det låter som. Den sistnämnda har dock en tryckfunktion, och med hjälp av denna kan man växla mellan sex olika tremolotyper: MXR är en replik av tillverkarens egen stereovariant M159; Bias återskapar den fylliga, komprimerade typ som förknippas med rörförstärkare från tidigt 1960-tal; Revo är en optisk variant med kraftiga amplitudsvängningar, medan Opto emulerar en

MUSIKERMAGASINET NR 8-2020

klassisk ljusdiodkonstruktion; SQR ger en uttalad, huggande effekt och i Harm-läget hittar man en typ av phaserdoftande vintagetremolo. Med en omkopplare kan pedalens två vänstra telejack byta funktion mellan stereo ut, mono ut plus tap tempopedal eller mono ut plus expressionpedal. Pris: 159 US dollar. Tillverkare: Jim Dunlop, www.jimdunlop.com

CREATE. PRODUCE. MIX. REPEAT. Cubase guides you on your music production journey Do you want to start creating your own music, bring your production up to a professional level, or streamline your workflow for short deadlines? Whatever you need, Cubase helps you to reach your full creative potential. From Hollywood blockbuster composers and Billboard Hot 100 producers right through to keen beginners, the world of music production trusts the comprehensive feature set, straightforward tools and unrivaled sound of our acclaimed music production software. The reference standard for music production software

Suitable for all genres, levels and budgets

Produce tracks from start to finish

Fast, flexible and intuitive workflows

AKTUELLT PRODUKTNYHETER

Mycket nytt i Live 11 Abletons musikskaparprogram Live har nått version 11, som innehåller många smarriga nyheter. Ett av huvudnumren i Live 11 är möjligheten att kombinera det bästa ur flera tagningar genom att helt enkelt markera önskade partier i respektive ljud- eller MIDI-spår med pekaren. En annan stor nyhet är MIDI Polyphonic Expression, MPE, som bland annat gör det möjligt att applicera olika typer av uttryck som bends, slides och pressure på individuella toner i ackord. MPE stöder såväl interna enheter som pluggar från tredje part. Apropå interna enheter så har dessa utökats med flera effekter, bland annat ett kombinerat algoritmiskt och IR-baserat reverb och ett par som manipulerar ljudets spektrala komponenter. Bland övriga nyheter märks att programmet dynamiskt och i realtid kan justera sitt tempo efter inkommande ljud – något som inte minst är användbart i livesammanhang – och att det tillkommit verktyg för att ge programmet ramar inom vilka slumpen kan välja toner och anslagsnivåer. Förutom en mängd förbättringar av befintliga funktioner kommer Live 11 också med en rad nya ljud, med allt från röster, piano, blås och stråkar till syntetiska och stämningsskapande. Priser: Live Intro: 79 euro, Live Standard: 349 euro, Live Suite: 599 euro. Tillverkare: Ableton, www.ableton.com

Utvidgat bassortiment i Trilian 1.5 Spectrasonics har uppdaterat sin virtuella basmodul Trilian till version 1.5, och den är gratis för registrerade användare. Spectrasonics beskriver Trilian 1.5 som en betydande uppdatering, där huvudnumren är en förbättrad arpeggiator, kraftigt utökade syntfunktioner och ett uppfräschat gränssnitt. I arpeggiatorn kan varje steg nu modifieras på en mängd sätt, bland annat med tonhöjdsglidningar och altererade och inverterade ackord. Här finns också ett nytt preset-bibliotek, och arpeggiatorns sekvenser kan numera dras in i ljudinspelningsprogram som MIDI-filer. Syntfunktionerna har utökats med bland annat nya filtertyper, utökad FM, ringmodulering och polyfonisk waveshaping samt fler modulationskopplingar. Det omarbetade gränssnittet är högupplöst och skalbart och har två nya browser-fönster där man kan söka ljud med matchnings- och variationsfunktioner. Sist men inte minst levereras Trilian 1.5 med över 200 nya ljudpatcher plus en uppsättning ljud från syskonprogrammet Omnisphere. Som en bonus ingår också ljuden från den gamla samplings-CD:n Bass Legends. Pris: 299 US dollar, gratis för tidigare registrerade användare. Tillverkare: Spectrasonics, www.spectrasonics.net

Ny performancesynt från Korg Korg Nautilus är en ny performancesynt som enligt tillverkaren erbjuder ordentligt kraftfulla uttrycksmöjligheter. Ombord på Nautilus finns nio olika ljudalstringstekniker som ger tillgång till allt från akustiska och elektriska pianon till orglar, VPM/FM-syntes, analog och fysisk modellering. Förutom att användas var för sig kan de också kombineras till helt nya ljud, och med en uppsättning rattar kan ljudens karaktär såväl som svar på anslagsdynamik snabbt och enkelt förändras i realtid. Enligt Korg har hela gränssnittet omarbetats för att vara så enkelt som möjligt och i dess centrum tronar en beröringskänslig färgskärm som ger både full parame-

MUSIKERMAGASINET NR 8-2020

terkontroll och ljudsökningsmöjligheter. Bland övriga funktioner märks arpeggiator- och trumspårsfunktioner, möjlighet att bygga lättåtkomliga setlistor för livesammanhang, en sextonspårig MIDI-sequencer/ljudinspelare, sexton inbyggda effektenheter, möjlighet att ladda in egna samplingar i en mängd format samt sömlösa övergångar vid växling mellan olika ljudinställningar. Nautilus finns i tre versioner med 88 vägda respektive 73 och 61 tangenter. Priser: 29 850, 25 950 respektive 21 950 kronor. Tillverkare: Korg, www.korg.com

Summer of Love-sound på svenska

Kraftfull finsk förstärkaremulering

Svenska Lundgren Pickups presenterar en ny gitarrmick som ska fånga den legendariska Stratocasterklangen från 1960-talets slut. Redan namnet Grey Monterey avslöjar inspirationen från tiden då de första legendariska rockfestivalerna hölls och, inte minst, då Jimi Hendrix fick sitt definitiva genombrott. Lundgren har ägnat en del tid åt att kartlägga och återskapa denna mikrofongeneration och beskriver Grey Montereys karaktär som ”oöverträffad klarhet, fast botten, träaktig klang i mellanregistret och enastående strängseparation”. Allt är gjort på tidstypiskt maner: alnico 5-magneter där D- och G-polerna har samma höjd, enkel lacköverdragen spoltråd, anslutningskablar med tyghöljen i gult och blått – ja, till och med bottenplattan stansas med specialverktyg för att få alla ytor rätt. Mickarna handtillverkas i avstämda uppsättningar om tre, med icke reverserad mittmick. Motståndet är 5,9 kOhm i stallmicken och 5,8 respektive 5,7 i mitt- och halsmickarna. Som tillbehör kan en induktionsbaserad platta monteras under stallmicken för att ge den lite extra tryck. Pris: 299 euro per set.

Från finska Neural DSP kommer Quad Cortex, en golvbaserad förstärkaroch effektemulator som enligt tillverkaren är marknadens kraftfullaste. Quad Cortex kommer med mer än 50 förstärkarmodeller, 70 effekter och 1000 IR-baserade högtalare. Modelleringen baseras på en biomimetisk AI-teknik som i minsta detalj ska kunna återskapa förlagornas egenskaper. Enligt Neural medger tekniken extremt naturtrogna emuleringar, och den kan även utnyttjas av användaren för att skapa egna modeller. Kraften till modelleringen kommer från en fyrkärnig Sharc-processor som med råge ska kunna hantera mängder av förstärkare och effekter samtidigt, och effektkedjor kan fritt skapas med enkel dra-och-släpp-teknik. Den knappt A4-stora ovansidan rymmer en 7-tums beröringskänslig skärm och elva kombinerade fotomkopplare och vridreglage, medan baksidan är proppfull med anslutningar med allt från mickförsteg med fantommatning till dubbla effektloopar, hörlursuttag, MIDI, expressionpedalanslutningar och USB. Dessutom finns wifi ombord. Pedalen kan arbeta i tre lägen där omkopplarna växlar mellan enskilda pedaler, mellan inställningar i en rigg eller mellan olika kompletta preset. För ljudredigering med mera kan enheten integreras med mobila enheter och datorer. Pris: 1 699 euro.

Tillverkare: Lundgren Pickups, www.lundgrenpickups.com

Tillverkare: Neural DSP, www.neuraldsp.com

Läs mer om våra kreativa kurser på framnas.nu

AKTUELLT PRODUKTNYHETER

Lyfter rösten ur livelarmet

Sjungande kompressorpedal

Sennheiser presenterar två nya mikrofoner i MD-serien som optimerats för att ge sång och tal kraft och tydlighet i livesammanhang. Syskonmodellerna MD 445 och MD 435 är båda dynamiska mikrofoner med stora membran som tål höga ljudtryck, upp till 163 dB, har ett frekvensomfång på 40 Hz–20 kHz, ett dynamiskt omfång på 145 respektive 146 dBA och ett egenbrus på 17 respektive 18 dBA. Båda är försedda med lätta kapslar av aluminium och koppar som uppges reagera snabbt och återge källan på ett detaljerat, nyanserat sätt. MD 445 har ett tätt superkardioidmönster som effektivt isolerar rösten från omgivande ljud och gör micken mycket rundgångstålig; den kännetecknas också av fyllighet i såväl bas som mellanregister. MD 435 har kardioid upptagning och beskrivs ha en öppen karaktär, tydlig bashöjning när man går nära och hög rundgångstålighet. Båda modellerna finns också i MM-varianter med fristående huvuden som kan kombineras med olika trådlösa kroppar. Pris: 499 euro (alla versioner).

Suhr har tagit fram en kompressorpedal, Woodshed Comp, som de menar är mer öppen och transparent än något man hört tidigare. Woodshed Comp har utvecklats i samarbete med gitarristen Andy Wood, vars smak och sound ställer höga krav på kompressionskaraktären. Några av målen har varit att den ska bevara alla transienter och nyanser i grundtonen och att den ska levera lång, sjungande sustain utan att förstärkaren behöver överstyras. Detta menar man sig ha uppnått genom att använda en VCAkrets med feed forward-teknik som till skillnad från feed back-teknik låter ingångssignalen styra kompressionen. Attacken har tre fasta lägen medan kompressionsförhållandet, tröskelvärdet och volymen alla har stor justeringsmån. Att klangen förblir ren och öppen även med gainratten högt uppskruvad bidrar till att pedalen också kan användas som ren boost och därmed locka fram en extra mättad och sjungande ton ur förstärkaren. Woodshed Comp är inrymd i en minipedalförpackning men uppges vara byggd för att tåla tuffa tag. Pris: 1 795 kronor.

Tillverkare: Sennheiser, www.sennheiser.com

Tillverkare: Suhr, www.suhr.com

Moderna metaltrummor från Toontrack I samarbete med Will Putney har Toontrack tagit fram en ny trumljudsexpansion: Modern Metal EZX. Modern Metal EZX har spelats in i Putneys egen studio i New Jersey och beskrivs som en unik karta över hårt spelade trummor med en aggressiv, nervfylld och energisk karaktär, fångade i Putneys oantastliga produktion. Expansionen omfattar fem trumset som handplockats för sina unika ljudkaraktärer. Ett Yamaha Recording Custom-set representerar det stora, biffiga ljudet medan ett Drumcraft Series 8 står för det djupa och tunga. Det kraftfullt balanserade hittar man hos Tamas Sound Lab Project, det snärtigt distinkta hos DW:s Collector-set och det varmt träklingande hos Tamas Starclassic Performer. Seten kompletteras av en rad olika hi-hatar och cymbaler, alla från Zildjian, och en generös uppsättning extra virvel- och bastrummor. Med expansionen följer också en samling MIDI-filer som uppges spänna över alla den nutida metalmusikens

MUSIKERMAGASINET NR 8-2020

olika schatteringar, från hårdrock till death metal, hardcore och progressive metal. Pris: 599 kronor. Tillverkare: Toontrack, www.toontrack.com

Cubase skruvas upp till 11 Mer anpassningsbart, mer inspirerande, mer produktivt. Så beskriver Steinberg nya Cubase 11. En stor nyhet i Pro-versionen är den förenklade hanteringen av delmixar, stems, som gör att man nu kan kösätta och exportera med ett kommando och med full kontroll över hela signalkedjan. Bland övriga nyheter märks att de olika redigeringsfönstren är bättre synkade med varandra, att Frequency EQ kan agera dynamiskt utifrån ljudkällan och har individuella sidechains för de åtta banden samt att notskrivningsdelen blivit enklare att redigera i. Såväl Pro- som Artist-versionen har fått en ljudanalysfunktion med nio olika mätartyper, en Imager som med fyra band kan sprida ljudet i stereofältet samt en nedbantad version av spektralredigeraren SpectraLayers. I alla versioner, inklusive Elements, hittar man utökade funktioner i Sampler Track för samplingsmanipulering, Squasher som erbjuder kompression och expansion i tre band, Scale Assistant som hjälper till att hålla toninnehållet inom angiven tonart samt möjligheten att skapa vektoriserade kurvor för CC- och pitchbend-data. Slutligen kan nämnas att grafiken optimerats för moderna datorsystem och att programmet levereras med nya, fräscha ljud och loopar. Priser: Pro: 559 euro, Artist: 309 euro, Elements: 99,99 euro. Tillverkare: Steinberg, www.steinberg.net

Handbyggd studiomöbel för trångbodda Barcelona-baserade företaget Audio Housing presenterar Compact One, en platsbesparande möbel för musikproduktion. Nyligen startade Audio Housing inrikta sig på att skapa studiomöbler som passar dagens interiörer och sätt att göra musik. Företaget är baserat i Spanien men teamet är till stora delar svenskt, vilket är en anledning till att deras förstlingsprodukt Compact One är inspirerad av 60-talets skandinaviska design. Enligt tillverkaren är det en nätt och flexibel studiomöbel som byggts för att passa såväl proffs som hobbymusiker. Den har dubbla utdragbara skivor med integrerad kabelhantering, vilket gör den enkel att anpassa till egna behov, och båda nivåerna rymmer de flesta klaviaturer med 61 tangenter. När skivorna skjuts in minimeras platsen som möbeln tar upp, vilket gör den väl lämpad för små utrymmen. Varje möbel tillverkas, ytbehandlas och testas för hand på plats i Barcelona. Materialet är björkplywood, måtten i öppet läge 115 x 78 x 92 cm (BxDxH) och vikten 27 kg. Pris: 749 euro, exklusive frakt. Tillverkare: Audio Housing: www.audiohousing.com

För AV-branschen n Monitor Roadshow är Nordens största B2B-mässa för yrkesverksamma inom den audiovisuella branschens alla delar, med fokus på mötet, tekniken och affärer.

nĂ¤rmare

INTERVJU ROBBY KRIEGER Text: Michael Dee Foto: Jill Jarrett, Mascot Label Group & Elektra

“The Duck Walk”. Det var när Robby fick se Chuck Berry live som han beslöt sig för att köpa en elektrisk gitarr.

MUSIKERMAGASINET NR 8-2020

En gnista tändes Han skrev The Doors största hit Light My Fire och gjorde sig känd för sitt unika gitarrspel. Robby Krieger berättar om sin första soloplatta på 10 år, om sin djävulsgitarr, hur Hello I Love you egentligen kom till och mycket annat.

NR 8-2020 MUSIKERMAGASINET

är 60-talets berömda gitarrister kommer på tal är det de välbekanta namnen som rullas upp; Eric Clapton, Jeff Beck, Jimmy Page, Jimi Hendrix, Duane Allman, Keith Richards. Men av berömdheterna så står The Doors-gitarristen Robby Krieger i en klass för sig själv. Där de andra hade sina rötter i blues och rock så spände Robby över ett mycket bredare spektrum, ett som omfattade jazz, flamenco, indisk och klassisk musik, och som han på ett subtilt och oefterhärmligt sätt vävde ut och in i låtarna. Och det förklarar också varför det inte finns några Robby Krieger-kopior. Historien om The Doors är välbekant vid det här laget och det finns mängder av information att läsa sig till på webben. I all korthet kan sägas att The Doors bildades i Los Angeles 1965, med Jim Morrison på sång, Ray Manzarek på klaviaturer, John Densmore på trummor och Robby

Zappa skrev så mycket fantastisk musik och Chunga’s Revenge har alltid tillhört mina favoriter. på gitarr. De gav ut sex studioalbum åren 1967–1971. Efter Morrisons död i Paris 1971 fortsatte Robby, Manzarek och Densmore, gav ut två studioplattor, Other Voices och Full Circle varefter bandet upplöstes 1973. Samma år bildade Robby och Densmore Butts Band som gjorde två plattor och sedan splittrades 1975. Efter det fokuserade Robby på egna plattor, Robbie Krieger and Friends (1977), Versions (1982), Robby Krieger (1985) No Habla (1989), Cinematix (2000), Singularity (2010) och är nu aktuell med ett nytt soloalbum, The Ritual Begins at Sundown, en platta som liksom de två föregående bäst kan beskrivas som fusion men i Robbys egen tolkning. Jag ringer upp Robby hemma i Los Angeles och börjar med att fråga varför det gått så lång tid mellan de senaste plattorna, hela 10 år? – Det beror på att det kändes allt mer som att jag arbetade i motvind, i alla fall kommersiellt sett. Plattorna fick väldigt bra recensioner, blev grammynominerade men sålde dåligt och det kändes meningslöst att släppa plattor som ingen köpte. Det betyder naturligtvis

inte att jag slutade med musiken. Jag fortsatte att spela live, skriva låtar och spela in. Vad var det som kickade igång nya plattan? – Det var att jag köpte en studio för fem år sedan. Jag har döpt den till Horse Latitudes efter stycket på The Doors tredje album, Waiting For The Sun. Det är en privat studio, men jag hyr ut den då och då. Studion gav mig en riktig kick. Den andra impulsen var att Frank Zappas gamla musiker var sugna på att spela in, så jag har med Jock Ellis på trombon, Sal Marquez på trumpet, Tommy Mars på klaviaturer, Adrian “AeB” på flöjt, Vince Denim och Chuck Manning på sax, Juel Taylor och Joel Wackerman på trummor. Du jobbar än en gång med Arthur Barrow? – Jag och Arthur har känt varandra länge. Vi jobbar bra ihop och hade samlat på oss ett knippe låtar som vi också spelade live. Arthur växte upp i Texas och flyttade till Los Angeles med ambitionen att spela med Zappa, en smått vansinnig pojkdröm! Men den blev verklighet till slut. Efter att The Doors splittrades blev jag mer och mer intresserad av jazz och satte ihop ett band med Sal Marquez och Don Preston, även han en Zappa-veteran. Arthur började umgås med Don och Zappa så bad honom att mixa ljudet på våra livespelningar. Det ledde i sin tur till att Arthur började spela bas i Zappas band 1978 och året därpå, att han skötte repetitionerna. I den vevan spelade han också synt på The Doors-plattan An American Prayer, där vi satte musik till Jim Morrisons poesi. Därefter har han jobbat på samtliga av mina soloplattor. Förutom originallåtar har du också med en cover av Zappas Chunga’s Revenge och i saxsolot på Hot Head refereras till King Kong från Uncle Meat med The Mothers of Invention. – King Kong? Det visste jag inte faktiskt! Zappa skrev så mycket fantastisk musik och Chunga’s Revenge har alltid tillhört mina favoriter. Du gör också en instrumental nytolkning av Yes, The River Knows från The Doors tredje album, Waiting For The Doors. En låt som du skrev? – Det är märkligt med den låten för den liksom försvinner när The Doors kommer på tal. Själv anser jag att det är en av de bästa vi gjorde och det beror mycket på Ray Manzarek för det var på den låten han överträffade sig själv på piano. Vi följde hans spel så noga vi kunde i den nya versionen medan jag spelade sångmelodin på gitarr. The Ritual Begins at Sundown, var kom titeln ifrån? – Förutom musiken ägnar jag mig också åt måleri. Bilden på omslaget är en av mina målningar. Det var faktiskt min manager som hittade på titeln när han såg den. Om vi går tillbaka i tiden. Hur kom du själv in på musik? – Jag var omgiven av musik hemma. Klassisk musik, boogie woogie, Frank Sinatra, jazz, flamenco. Mitt första instrument var faktiskt trumpet men jag tröttnade ganska fort. En kompis hade en gitarr som jag brukade spela på när vi hängde hemma hos honom. Jag tror jag var 13 år och det ledde till att jag några år senare skaffade en egen gitarr. Vilken musik var du inne på då? – Främst folkmusik och flamenco. Jag kom in på blues något senare men jag spelade enbart akustisk gitarr de första åren, nylonsträngad, använde inte plektrum utan plockade strängarna. Elektrisk gitarr framstod som något helt främmande för mig.

Omslaget till den nya plattan pryds med en av Robbys egna målningar.

MUSIKERMAGASINET NR 8-2020

Så hur kom du in på elektrisk gitarr? – Det kom sig av att jag såg en konsert med Chuck Berry. Det här var innan han blev sur på allt och alla och spelade med eget band, inte med folk han träffat fem minuter innan spelningarna. Nå, jag hade rökt

Robby har hittat gnistan igen. Förutom den nya plattan är han nästan klar med ytterliga två. NR 8-2020 MUSIKERMAGASINET

Många trodde att Ray Manzarek spelade theremin på Moonlight Drive men det var Robby på slidegitarr.

Robby med sin 1963 Jose Ramirez flamencomodell.

MUSIKERMAGASINET NR 8-2020

på ordentligt och det förstärkte intrycket av spelningen. Jag blev helt fascinerad av hans Gibson ES 335 och ville naturligtvis då skaffa en själv. Men när jag gick till musikaffärerna insåg jag att mina pengar inte räckte till. Den enda gitarr jag hade råd med var en Gibson SG Melody Maker, som jag hittade på en pantbank för 180 dollar men den dög mer än väl. Det var en helt ny värld som öppnade sig för mig. Jag gillade också utseendet. Under en LSD-tripp fick jag för mig att den hade horn, att det var djävulens gitarr. Och med tanke på all mytologi kring bluesen passade det mig perfekt! Gibson SG är den gitarr de flesta associerar dig med. Hur många har du? – Den första och en rad andra har försvunnit eller stulits genom åren men jag har nog ett halvdussin, plus många andra gitarrer, bland annat en 1960 Gibson Les Paul, en 1954 Les Paul Custom, en Fender Stratocaster och en 1963 Jose Ramirez flamencomodell. På plattan spelar jag också på en av Arthurs gitarrer, en ES-335 Epiphone. Jag använder Fender Twin Reverb Blackface och en Fender Hotride DeVille 212 III 60W Combo. Jag har en del effekter också, en Maestro Fuzz Tone, en Boss ME-10, en Cry Baby wah wah och en Vox Tonebender. Slide Home på nya plattan påminde mig om att ingen spelar slide som du. Och det gäller din stil i helhet. Medan andra från din generation följde bluesarvet arbetade du fram något helt eget. – Jag tror inte att jag kunnat spela som någon annan om jag ens försökte! Men jag ville inte låta som andra. En av de absolut första låtar jag spelade med The Doors var Moonlight Drive. Den skulle egentligen ha varit med på vårt debutalbum men hamnade på det andra, Strange Days. När den kom ut trodde många att det var en theremin, inte el-gitarr. På den tiden fanns det inte färdiga slides att köpa i musikaffärerna så jag brukade köpa billig champagne, slå av halsarna och tillverka egna. Minns du ditt första möte med Jim Morrison? – Jag tyckte att han var cool, helt klart full av intressanta idéer. Trevlig att umgås med. Det var först efter ett tag jag började märka hans mindre charmerande sidor.

som ett folk-band varefter Arthur Lee och de andra började blanda in allt möjligt annat. Love var det första rockbandet med svarta och vita musiker och vi gick alltid på deras spelningar. The Doors och Love var från Los Angeles, väldigt distinkta från San Francisco-banden som personifierade hippiekulturen. Hos er kunde ljus snabbt växla till mörker. Umgicks ni med San Francisco-banden? – Jo, vi brukade hänga då och då med Jefferson Airplane och de andra. Det enda bandet som det riktigt skar sig med var The Grateful Dead. Vi skulle göra två gigs på en och samma dag, först i Beverly Hills, sedan i Santa Barbara där även The Grateful Dead skulle spela. Vi hade inte tid att plocka ner vår egen utrustning men tänkte, “Vi kan låna deras

Jim var ok när han rökte på eller tog LSD. Det var när han drack som han blev omöjlig att vara i närheten, elak och jävlig. utrustning.” Men det gick vi bet på. De totalvägrade och värst var Pigpen. “Ingen annan får spela på min orgel”. Så vi fick snabbt ordna utrustning på annat håll. Jag själv fick använda en liten förstärkare som knappt hördes. Inte vårt bästa gig! Paul A. Rothchild producerade samtliga The Doors studioalbum, förutom L.A. Woman. Vilken roll spelade han för ert sound? – För mig var det en otrolig kick att höra Holzman säga «Och ni ska produceras av Paul Rothchild” eftersom han producerat en lång rad av mina favoritplattor, Paul Butterfield Blues Band med flera. Paul kunde vara väldigt petig, ville styra alla detaljer. Det kunde kännas jobbigt då och då men slutresultatet blev desto bättre. Den första plattan gick väldigt fort att spela in. Det tog tre dagar vill jag minnas. Vi hade

Hur var det första gången ni spelade ihop? – Vi fattade direkt att vi hade något speciellt tillsammans, något unikt och att det gällde att utveckla det. Och jag själv lärde mig väldigt snabbt. När vi bildade The Doors hade jag bara spelat elektrisk gitarr ett par månader. Ni valde att inte ha med en bassist, ovanligt då som nu? – På skivinspelningar hade vi ofta bassister på olika låtar men aldrig live. Vi testade faktiskt olika bassister men ingen av dem fungerade riktigt så Ray Manzarek spelade bas på Fender Rhodes Piano Bass. Det skulle prägla mitt gitarrspel. Basregistret skulle fyllas men jag hade ingen mullrande bas att ta hänsyn till så jag kunde spela en oktav lägre vilket gav musiken en helt annan intensitet och prägel. The Doors var ett ovanligt musikaliskt band, ni behärskade alla möjliga sorters musik; flamenco, blues, rock, jazz, bossa nova, kabarémusik, klassiskt och vävde subtilt in dem i varandra? – Vi lyssnade på mängder av olika musik. Det hjälpte också att Ray Manzarek hade en enorm skivsamling med mängder av suveräna plattor. Det var detta som ledde till att vi spelade Kurt Weill och Bertolt Brechts Alabama Song från Staden Mahogannys Uppgång och Fall live. Det var faktiskt just den låten som fick Jac Holzman att signa oss till Elektra Records för han var själv inne på annorlunda musik. Och det var tur för det fanns inget annat bolag som ville ha oss. Jag har ett minne av att The Doors i början hade som ambition “att bli lika stora som Love.” – Jo, det stämmer. Love var ett fantastiskt band. De hade startat nästan

The Doors debutalbum, 1967. Bandet fick till slut kontrakt med Elektra Records. “Det fanns inget annat bolag som ville ha oss”, berättar Robby. NR 8-2020 MUSIKERMAGASINET

Robby Krieger, med djävulens gitarr i högst hugg.

MUSIKERMAGASINET NR 8-2020

spelat låtarna live så länge, ibland gjort två gigs på en kväll, så att allting satt perfekt. Det var Paul som fick styr på Light My Fire. Jag skrev låten och Ray Manzarek stod för det klassiskt klingande introt. Fast introt var från början en brygga från Rays och mina solon till sista versen. Det var Pauls idé att använda det som intro också. Solopartiet i Light My Fire börjar med Ray och sedan tar du över. Det är ett av rockmusikens mest berömda solon. Inget liknande hade hörts tidigare. – Ackorden i låten och solopartiet Am, Bm, är ganska lika John Coltranes musik men jag ville inte att solot skulle låta som John Coltrane fast på gitarr. Min referens var istället sitar [red anm. Sitar är ett traditionellt indiskt stränginstrument] och Ravi Shankar men så blev det något eget. Det var andra tagningen vill jag minnas. Det var rätt ok men jag presterade bättre live både före och efteråt. Kan vi lägga en myt åt sidan? Att Hello I Love You, en av era största hits, var baserad på The Kinks All Day And All Of The Night? – Gärna! För det är vad de flesta tror. Vi hade inte en tanke på The Kinks när vi satte ihop låten. Det var faktiskt Creams Sunshine of Your Love som stod modell för den, takten, och den där primala känslan. Det hände då och då att vi utgick från andra låtar och förvandlade dem till något eget. Riders of The Storm började med att vi jammade på Ghost Riders in The Sky. På tal om Yes, The River Knows. Jag hittade en gammal intervju med Glen Buxton, gitarrist i Alice Cooper. Han berättade att den svarta tröjan som Jim Morrison hade på sig på omslaget till tredje albumet Waiting For The Sun var hans. På morgonen inför plåtningen vaknade Morrison, Buxton och några andra efter ännu ett fylleslag. Jim hittade sina byxor men ingen skjorta eller tröja. Så han lånade Buxtons och lämnade aldrig tillbaka den. Hur stort problem var Jims drickande? – Jim var ok när han rökte på eller tog LSD. Det var när han drack

Waiting For The Sun, 1968. The Doors tredje album, med Jim Morrison i lånad tröja. Robby gör en nytolkning av Yes, The River Knows på nya plattan.

som han blev omöjlig att vara i närheten, elak och jävlig. Jag brukade säga tack och adjö när han började bli full. Det var efter incidenten i Miami, 1 mars 1969, då han arresterades för att ha exponerat sig själv på scenen som drickandet började bli ett riktigt problem för bandet. Själv tror jag inte att han gjorde det och trots alla kameror fanns det inte ett enda bevis för det. Ni hade då precis avslutat inspelningen av The Soft Parade, som bland fansen är det minst omtyckta albumet med The Doors. – Det var en svår inspelning. Jim hade faktiskt hotat att lämna bandet strax innan. Vi hade inget nytt material och hade turnerat hårt så vi fick börja från scratch i studion. Det innebar att Paul Rothchild tog kommandot i studion och han var än mer petig än någonsin. Det var också han som insisterade på att vi skulle ha med blås och stråkar, vilket för mig lät helt fel. Det var liksom inte The Doors. Det retade mig genom åren så när vi skulle ge ut 50th Anniversary Edition gick jag in i studion, tog bort stråkar och blås, la till gitarrer och mixade om, som tillfogades som bonusspår. The Doors kom tillbaka i stor stil, med Morrison Hotel 1970 och därefter L.A.Woman 1971? – Jim var åter på bettet och det märkliga var att hur full han än var så fick han alltid ihop det. Och det hörs att han är bra i gasen på flera låtar på L.A. Woman. Vid det laget insåg Paul Rothchild att han inte kunde styra situationen längre och dessutom så avskydde han låten Love Her Madly, en av mina låtar, som han tyckte lät som musik för cocktailbarer. Så han överlät produktionen till oss själva och vi spelade in den i vår replokal The Doors’ Workshop. Kommer det dröja 10 år innan din nästa platta? – Nej, studion har tänt gnistan igen och förutom den nya plattan så har jag faktiskt två till som är i stort sett färdiga så de kommer de närmaste åren. —

The Soft Parade, 1969. Robby retade sig alltid på blåset och stråkarna som producenten Paul Rothchild lagt på låtarna. När 50th Anniversary Edition skulle ges ut gick Robby in i studion, tog bort stråkar och blås, la till gitarrer och mixade om, och tillfogade dem som bonusspår. NR 8-2020 MUSIKERMAGASINET

MUSIKERMAGASINET

Tens Custom Drums 14x6,5 VIRVELTRUMMA

Tens Custom Drums levererar en djup trävirvel i bok, komplett med sargar, lugs och sejarmekanik i trä.

MÅNADENS TESTER

Arturia 3 Modulation FX You’ll actually use MJUKVARA Alla goda ting äro tre, sa man förr. I vår värld, som är fylld av olika mjukvaror, tycks detta fortfarande gälla som ett axiom – i alla fall om man frågar franska Arturia. För i vilken gång i ordning har dessa pigga utvecklare nu spottat fram ytterligare en trio spännande mjukvaror? Detta är det väl bara våra mästertestare Marchione & Olsson som minns…

Synapse Audio Obsession Arturia SEM V, PIGGA PLUGGAR Matrix-12 V & OB-Xa V Brittiska Synapse Audio har utvecklat mjukvara för professionella musikskapare i 20 år. De kallar sin Oberheimhyllning Obsession (engelska för ”besatthet”). Det är en klassisk syntdesign med två oscillatorer, ett lågpassfilter där man kan välja 2-polseller 4-polsvarianter, två ADSR envelopegeneratorer, och två LFO:r. Allt återskapat med OB-Xa som förebild.

44 Sonic Projects OP-X PRO-II PIGGA PLUGGAR 26

MUSIKERMAGASINET NR 8-2020

PIGGA PLUGGAR Hos Arturia hittar vi många klassiska vintagesyntar i mjukvaruform. På Oberheimsidan finns tre olika skapelser. SEM V är en mjukvaruversion av den legendariska SEM, Oberheims första stora succé. Hos Matrix-12 V har Arturia till viss del gått ifrån gränssnittet från förlagan för att göra den mer lättarbetad. I OB-Xa V har man velat återskapa den feta, aggressiva ljudkaraktären hos den 40 år gamla hårdvaran.

— • NR 8-2020 • UTGÅVA 396 SÅ HÄR GÅR VÅRA TEST TILL Alla tester i MM är utförda av skribenter med hög expertis och lång erfarenhet inom sitt eller sina områden. Samtliga produkter granskas utefter en generös testperiod för att skribenten ska kunna genomföra en rigorös bedömning av allt från spelbarhet ned till minsta komponent. Men det allra viktigaste är att du som läsare får dina frågor besvarade: • Är den här produkten bra? • Passar den här produkten mig? • Är den prisvärd?

REKOMMENDERAR

MM REKOMMENDERAR

Neunaber Audio Toontrack Wet Reverberator, The Rooms of Neuron Guitar Preamp & Immerse Reverberator Mk II Hansa SDX TESTADES I NR 2020-7 Det är inte ofta man träffar på tillverkare som kan visa upp både effektpedaler för gitarr och mjukvarupluggar för inspelning i sitt sortiment – alla med samma höga kvalitet. Neunaber Audio är ett sånt företag. 99 USD

TESTADES I NR 2020-5 Toontrackgänget har rest ner till Hansastudion i Berlin och fått hjälp av en legendar bland inspelningsgurus, Michael Ilbert. Resultatet blev något vi helt enkelt bara måste lyssna på. Häng med! 1 599 SEK

Avid S1

Rare Signals Transatlantic Plate Reverb

2020-3 MM REKOMMENDERAR MM Rekommenderar är det högsta betyget vi delar ut. För att en produkt ska erhålla den här utmärkelsen krävs att den håller tillräckligt hög nivå för inget ska nämnas under rubriken ”Minus” i betygsättningen.

Avid har sen urminnes tid levererat både små och stora kontrollytor för Pro Tools, och nu har vi en minsting i familjen: Avid S1. Åtta reglar, OLED-skärmar, rattar och ett gäng knappar – som vanligt styrt över nätverk, och nu har kontrollytan fått en oskiljaktig bästis i form av en läsplatta! 125 EURO

Zoom GCE-3 Guitar Lab Circuit Emulator 2019-8

Eftersom både jag och det stora flertalet av MM:s läsare är gitarrister, ligger det nära till hands att kasta ett extra öga på det mesta som kan passa just oss. Idag är det en liten kul manick från Zoom som ska dissekeras, Zoom GCE-3. 1 095 SEK

IK Multimedia AmpliTube Brian May 2020-1

Vem skulle väl inte vilja kunna spela gitarr som Brian May i Queen? Nåja, det kräver väl sin man, men om det bara är Mays klassiska sound ni är ute efter, har IK Multimedia nu en mjukvara som ska kunna fixa det. Vi kollar det! 125 EURO

DPA 2028 2019-8

Sångmikrofonen d:facto 4018 från danska DPA är välansedd och lovordad för sitt klara och neutrala ljud, men kvalitet kommer också med en ansenlig prislapp. För många är därför företagets nya sångmikrofon 2028 välkommen – med 4018 som förlaga men till ett lägre pris. 6 240 SEK

Dexbibell Vivo S9 2019-9

2019-9

Plate-reverb eller plåtar har plötsligt blivit högsta mode, och många utvecklar sin egen mjukvaruversion av dem. En av dessa utvecklare är företaget Rare Signals. Vi slår en kik på deras Transatlantic Plate reverb. 149 USD

Toontrack Orchestral Percussion SDX 2019-7

Jag har som ägare till Superior Drummer 3 mycket svårt att tänka mig ett bättre sätt att spendera knappa två tusen kronor. Orchestral Percussion SDX har hittat en perfekt plats på min hårddisk. Och där kommer den stanna väldigt länge. 1 995 SEK

För några år sedan gjorde Dexibell entré på marknaden och har sedan dess fått en hel del uppmärksamhet. Företaget fokuserar på digitala pianon och orglar i hårdvarutappning och med komponenter av absolut modernaste snitt. Idag tittar vi närmare på den fullskaliga klaviaturen Vivo S9. 32 450 SEK

Softube Parallels 2019-5

Då och då kommer mjukvaror som känns fräscha. Parallels är verkligen en sådan då instrumentet tar något förhållandevis enkelt, presenterar det på ett enkelt sätt men ändå medger avancerad ljuddesign. 1 288 SEK

NR 8-2020 MUSIKERMAGASINET

TEST VIRVELTRUMMA Text & Foto: John Sempill

Tens Custom Drums 14x6,5

Hantverk och passion som hörs TYP Virveltrumma STOMME Segmenterat bokträ HÅRDVARA Segmenterade träsargar, sejarmekanik och butt-end i trä FINISH Oljad yta med sober och matt finish STÄMSKRUVAR 16 stycken SEJARMATTA 20-strängars PRIS Från 7 000 kronor TILLVERKARE Tens Custom Drums, @tens_custom_drums

Tens Custom Drums levererar en djup trävirvel i bok, komplett med sargar, lugs och sejarmekanik i trä.

Vi intervjuade Tens Custom Drums och dess grundare, Måns Tingberg, i Musikermagasinet 2019. Nu är det dags att sätta hans trummor på prov på riktigt. Dessa trummor är helt handbyggda och varje enskilt instrument är alldeles unikt. Dessutom fick vi sätta en av hans unika bastrumsklubbor på prov.

KONSTRUKTION REKOMMENDERAR

✚ PLUS

• Känsla av kvalitet • Lätt och mångsidig ■

MINUS

• Inget 28

MUSIKERMAGASINET NR 8-2020

Båda stomme och sargar är tillverkade i solida träklossar, hoplimmade omlott och sedan svarvade för att skapa trummans runda form. Stommen är segmenterad, även kallad block shell. Här är fiberriktningen horisontell, till skillnad från stavlimmade stommar som har lodrätt fiberriktning. Detta sätt att bygga trummor på skiljer sig från lager på lager-tekniken som är det mest vanliga sättet att bygga trummor på. Tekniken gör även att

totalvikten hålls nere. Även stämhusen är tillverkade i trä, likaså sejarmekaniken samt butt-end–sidan. Att tillverka rubbet i trä är numera standard för TCD – får du tag på en TCD-virvel med mekanik i metall (som prototyperna har) sitter du däremot på en framtida raritet. Traditionellt är trummor från TCD naturfärgade, det vill säga endast oljade och inte lackerade i någon färg, vilket är fullt förståeligt då stommen är så vacker i sig med sin omlottkonstruktion. Trummorna kan emellertid beställas betsade, precis som denna är: i en svart kulör, både stomme och sargar. Emblemet är en smakfull medaljong i skinn, instansad med en TCD-logga, som också ger en känsla av samiskt hantverk. Varje trumma stämplas, dateras och signeras av grundaren själv. Detta ger en högst

Varje trumma stämplas, dateras och signeras av grundaren själv.

personlig prägel och en känsla av att man håller i en kvalitetsprodukt. Som sejarmatta sitter det en 20-strängars konstruktion. På denna modell sitter det även sargskydd på slagsidan för att skydda mot hårda rimshots. Skydden är i plexiglas och skruvas fast på sargen. Skydden är endast prototyper då TCD nu erbjuder sargskydd i mässing, en unik touch som oss veterligen inte erbjuds någon annanstans. Stommen är elva millimeter tjock, vilket fastställs under trummans konstruktion. När stommen tillverkas handknackas den för att lyssna av både ton och resonans. Har stommen en fin ton vid en viss grovlek är det ingen anledning att fortsätta svarva! Trumman levererades till oss med ett Aquaria Texture Coated-skinn på slagsidan och ett Remo Ambassador på sejarsidan.

Emblemet i skinn är en fin touch.

NR 8-2020 MUSIKERMAGASINET

Den här trumman svarar fint oavsett om skinnen är uppstämda eller nedstämda, med en balans som gör den väldigt mångsidig.

I ANVÄNDNING Initialt slås man av hur lätt trumman är. En promenad med denna nedpackad i virvelcaset är förvånansvärt behagligt och är inget man drar sig för om man är ständigt ute och lirar och behöver ha med sig sina ”essentials”. Vid installation får man öppna stativet lite extra då träsargarna är lite bredare än vad man är van vid. Jag gillar när virveltrumman sitter högt och tack vare djupet på 6,5” når den lite högre per automatik. Jag justerar trumman så att sargskydden hamnar i skottlinjen för mina rimshots och ger mig på en utvärdering. Sargskydden, även kallade hoop savers, fungerar som namnet förtäljer som skydd för träsargarna. Dessa är i plexiglas och är alltså en tidig prototyp. Måns Tingberg, konstnären bakom TCD, har numera ersatt plexiglasskydden med mässingskydd – av återvunna bitar av färdigspelade cymbaler. Dessvärre har vi inte kunnat testa dem denna gång och får be om att återkomma med en utvärdering vid ett senare tillfälle. Träsargar har jag länge setts lite som trummornas motsvarighet till Coca Cola Zero: är

MUSIKERMAGASINET NR 8-2020

det verkligen nödvändigt? Men här tycks de komma till sin rätt och jag hade förmodligen heller inte bytt ut sargarna till motsvarande i metall då hela paketet ”makes sense” här. Det hela blir lite mjukare och varmare. Frågan är dock om det går att göra denna trumma arg? Stäm upp den rejält, skruva åt sejarmattan något, och du har en trumma som Lasse Ulrich säkert hade gillat. Så svaret är ja på den. Gällande ljudet är sargskydden inget som stör, heller inte feelingmässigt. Och tanken att ge lite extra skydd åt sina träsargar är definitivt välkommet. Däremot hade jag hellre kanske sett att skyddet satt runt hela sargen istället för två partier vid ”slagkanten”. Det blev att jag fick tänka till lite för ofta för att träffa rätt. Men som sagt är dessa ett tillval och kan väljas bort för den som vill. Och nu med mässingskydden kan jag tänka mig att det skulle vara riktigt snyggt med mässing runt hela slagsidan. Rimshotsen med träsargar blir varma, snärtiga och med ett fett mellanregister. Och finlir på enbart skinnet framstår sedermera lika tydligt som exakt, och omsluts även här av den varma underton

som träkonstruktionen ger. Den här trumman svarar fint oavsett om skinnen är uppstämda eller nedstämda, med en balans som gör den väldigt mångsidig. Det fina är att trumman tar sig an en annan karaktär om man stämmer ned trumman ordentligt. Jag kan tänka mig att i studiosammanhang blir den väldigt spännande att jobba med då den är så pass färgrik i sitt register. Och för dig som undrar – det går att spela kantslag på träsargar, alltså inte rimshots utan kantslag. De blir härligt runda och fylliga. Perfekt för intima klubbgig eller söndagsgudstjänsten, eller när musiken helt enkelt kräver det. När det kommer till mekaniken sitter det en throw-off i trä. Konstruktionen är mycket enkel och gör precis det den behöver göra: att släppa av och på sejarmattan. Med reglaget i sitt nedersta läge har man släppt av mattan. Dra reglaget uppåt i den stigande skåran i ”huset” och sejaren är på plats. Reglaget upptill är en skruv som reglerar spänningen på sejarmattan. En enkel men banalt effektiv mekanik. Utöver virveltrumman fick vi som nämnt även testa en bastrumsklubba. Förutom

trummor erbjuder TCD alltså även högkvalitativa bastrumsklubbor, tillverkade i samma stil som det övriga sortimentet. Dock har dessa en unik egenskap jämfört med andra klubbor. Klubbhuvudet i sig är i trä, men mellan slagplattan och huvudet sitter det en bit filt för att ge lite av den mjukare respons man får av traditionella klubbor, fast med klicket och exaktheten av trä. Jag satte den på prov och gillade känslan av att den tycks ”veta” vad jag tänker när jag spelar. Träytan ger en rappare respons än filt och ger dessutom en känsla av att jag är duktigare än vad jag är. En härlig känsla.

när jag spelar. Varenda liten detalj har bearbetats med högsta precision. Lufthålet är i trä, och emblemen i skinn är pricken över i; även dateringen

och signaturen på insidan av stommen bidrar till dess helhet och kvalitetskänsla. Och ljudet? Bland toppskiktet i segmentet. —

SAMMANFATTNING Som trummis kan man egentligen aldrig ha för många virveltrummor. En virvel kan ”make or break” en hel låt, till och med ett helt band. Efter ett par timmars spelande med denna virvel i bok inser jag mer och mer att den gärna får hänga med ut på spelningar, och skulle komplettera ljudbilden istället för att angripa den. Jag gillar känslan av att det ligger ett riktigt hantverkskunnande och passion bakom trumman, som även hörs

Notera filtbiten som ger en lite mjukare respons.

NR 8-2020 MUSIKERMAGASINET

TEST MJUKVARA Text: Peter Marchione & Gunnar E Olsson

Arturia 3 Modulation FX You’ll actually use

Tre trendmedvetna retromodulatorer Alla goda ting äro tre, sa man förr. I vår värld, som är fylld av olika mjukvaror, tycks detta fortfarande gälla som ett axiom – i alla fall om man frågar franska Arturia. För i vilken gång i ordning har dessa pigga utvecklare nu spottat fram ytterligare en trio spännande mjukvaror? Detta är det väl bara våra mästertestare Marchione & Olsson som minns… TYP Modelingbaserade Modulationspluggar SYSTEMKRAV MAC Mac OS 10.10 eller senare; 4 GB RAM; 2 GHz CPU; 1 GB ledigt hårddiskutrymme; OpenGL 2.0 kompatibel GPU WINDOWS Win 7 eller senare; 4 GB RAM; 2 GHz CPU; 1 GB ledigt hårddiskutrymme; OpenGL 2.0 kompatibel GPU PLUGINFORMAT SOM STÖDS AAX, AU, VST2.4, VST3 (64-bitars DAW) ÖVRIGT Kan köpas separat. Ingår nu även i FX Collection NKS-kompatibilitet är på gång KOPIERINGSSKYDD Hanteras av Arturia Software Center (ASC) PRIS 99 Euro/st, 399 euro för FX Collection på Arturia.com DISTRIBUTÖR EM Nordic, www.emnordic.se 32

MUSIKERMAGASINET NR 8-2020

Chefen: Okej, så här ligger det till. Nu är det viktiga grejer på gång. Arturia har än en gång släppt en trio med bra pluggar. Den här gången handlar det om tre klassiska modulationsbaserade pluggar som fått en ny, digital skepnad. Tre analoga vintage-burkar som alla gjort betydande intryck i musikhistorien. Effektburkar som använts av mängder av kända – och inte fullt så kända – artister. Vi snackar om ett chorus, en phaser, och en flanger. De heter Chorus DIMENSION-D, Phaser BI-TRON, och Flanger BL-20. Nåt mer ni behöver veta? Och grabbar, kan jag nu överlåta åt er att göra en vettig test på de här tre pluggarna? Inte ett så där långt och tramsigt schabrak som ni gjorde sist, när jag gav er fria händer! Lova att skärpa er, annars… Peter: Schabrak? Gunnar: Schabrak, sa Bull.

TRE NYA MJUKVAROR SOM VI VERKLIGEN KOMMER ANVÄNDA Berättaren (med dov röst): Det här är effekter som både har använts och kommer användas i otaliga studior och andra inspelningssammanhang överallt i den nu kända världen. Alla som

lyssnat på musik i någon hyfsat populär form har hört effekten av de här processorerna. Men över till vår trivsamt tramsiga duo. (Fan, vad fint det hade varit om de också hade varit tre! Trivsamt, tramsiga trio låter ju så mycket bättre.) Nåja… Gunnar: Tack! Som sagt handlar detta om tre modulationseffekter. Två av dem var oftast rackbaserade, den tredje var en rätt avancerad effektpedal. Och alla tre fungerar så ypperligt på allt som stavas GITARR. Man blir ju så fantastiskt lycklig, när nu Arturia kommer med lätthanterliga mjukvaruversioner av dessa vintage-klassiker. Eller vad säger du, Peter? Peter: Jag blir också lycklig. Jag är av åsikten att effekter överlag orättvist får en slags baksätesplats i produktions- och ljuddesignsammanhang. Jag kommer att tänka på min gode vän Lars (red. Anm: Netzel, även han MM-skribent). Han ligger bakom det bevingade uttrycket ”dist är ingen effekt, det är ett instrument” och ”du ska minsann få smaka på reverb!” – Han vet att uppskatta effekterna som egna ljudalstrare. Och just modulatorer är ju något som kan åstadkomma allt från sublima småändringar till radikala vansinnes-upptåg.

Just modulatorer är ju något som kan åstadkomma allt från sublima småändringar till radikala vansinnes-upptåg. Gunnar: Men modulatorer för en syntare som du är väl snarare LFO:er, sample and hold och sånt? Peter: Nej. För tusan! Bara för att man har modulatorer i själva syntkedjan behöver man väl inte göra avkall och inte ha ljudmodulatorer efter ljudutgången? Vi har väl redan tidigare befäst att elektroniska instrument också förtjänar att åka outboards – och då gärna burkar som enligt gemene hen är avsedda för guror? Gunnar: Ja, det har vi och det hade vi banne mig rätt i! Analoga grejer låter ju så varmt och trevligt, i nästan alla sammanhang. Det här är tre effekter som jag har haft i pedalform i någon variant så länge jag kan minnas. Tillsammans med en bra overdrive eller en fuzz täcker man de flesta behov för gitarr – och, som du säger, även syntar! Problemet med pedaler, är ju att de lätt ”får fötter”. Jag hade en underbar phaser från Electro Harmonix som bara försvann från scenen vid en spelning i Falkenberg för många år sedan. Bandet hade bara tagit ett kort break, och när vi kom tillbaka … (ohörbart mutter). Peter: Skärp dig nu; det handlar inte om dina gamla spelminnen. Gunnar: Jag tänkte bara säga att

mjukvaruversioner av effektpedaler funkar så mycket bättre. Ingen kan ju sno dem från scenen, men å andra sidan… Peter: Joho, det har ju hänt att någon klåfingrig traskar iväg med hela datorn och då är man ju av med långt mer än bara en effektgenerator. Men, strunt samma, nu kör vi: Chefen ville ju inte ha nåt tramsigt schabrak den här gången.

CHORUS MED NYKLASSISK DIMENSION Gunnar: Först vill jag säga att Rolands Dimension D, som är förlaga till den här pluggen, egentligen inte är ett chorus, per definition. Det använder inte någon form av pitchshifting. Det har visserligen två bucket-brigadebaserade delay-kretsar, som moduleras av en LFO med triangelvåg, där den inverteras i den ena delaykretsen, plus lite andra finesser. Bland annat använde man lite fiffiga eq-trick, där antifaskomponenten filtreras med ett högpassfilter, och den torra signalens basinnehåll förstärks, som komplement till högpassfiltreringen. Allt för att förhindra att basfrekvenserna ska fasas ut. Dessutom är Dimension D:s stereoutgångar fixade ungefär så att vänster utgång = vänster

delay minus höger delaysignal, och signalen till höger utgång = höger delay minus vänster delay. Allt detta gör att den får ett väldigt eget sound. Peter: Det där har du förstås läst dig till. Eller hur? Gunnar: Det kan väl hända. Man får väl fortbilda sig, även om man lagt tonåren bakom sig för länge sedan? Men nog fan låter det som ett chorus – fast bättre!? Peter: Det låter inte lika processat som andra chorus, om man får säga så. Jag skulle nog vilja gå så långt och hävda att Dimension D inte lever upp/ned till min egen definition av hur ett chorus låter i sin kliché-form. Den är lite av en hemlig låda som fläskar till på något eget sätt, utan att fladdra till för mycket med pitch och fas. Det blir liksom mer av det goda, som en sonisk smakförstärkare. Gunnar: Dimension D var stereo både in och ut, men Boss gjorde en ren gitarrpedal, Dimension C, som hade liknande effekter, fast bara mono in och stereo ut. Det är ju sällan man behöver stereoingångar på en gitarrpedal, om man inte kör en gammal Gibson ES-345 förstås… NR 8-2020 MUSIKERMAGASINET

Peter: Vi kan väl ändå köpa att Arturia kallar den Chorus Dimension-D? Gunnar: Absolut. Alla hade ju en sån här i studion… och de använde den på allt, men den blev aldrig så uttjatad som dagens digitala effekter som auto-tune och annat bjäfs. Peter: Det här är ju Arturias version av Rolands gamla klassiker SDD-320 från slutet av 70-talet. De säljs fortfarande för runt tiotusen och uppåt på Reverb, Ebay och såna sajter. Gunnar: Jag minns att jag ville ha en Dimension D på den tiden när jag höll på mest med analoga grejer. Den lät ju så jäkla snyggt på nästintill allt. Och killarna och tjejerna i Grenoble har verkligen gjort Dimension D rättvisa. Vet inte hur dom gör det, men fan va bra det är, if you pardon my french… Peter: Ja, originalet använde en bucketbrigade med dubbelt så många steg som konkurrenterna, och det var nog en av anledningarna till att den lät så fett och fyllig. Arturia har tagit till alla knep som kan användas i deras TAEoch Phi-teknologi för att återskapa originalets alla fördelar. Med TAE kunde dom analysera, och reproducera alla nyanser i hur både de enskilda elektroniska komponenterna och hela kretsarna betedde sig. Med Phi-teknologin fokuserar man på att fysiskt modellera, och

MUSIKERMAGASINET NR 8-2020

återskapa en virtuell version av originalet från Roland. Gunnar: Du har också läst på? Peter: Ja, med den här tekniken har man kunnat skapa både en plugin-effekt som låter helt underbart, och som man kan skruva till lite efter eget behag. Gunnar: Har du haft den stora lyckan att få ratta en sån här in real life? Peter: Tyvärr inte, men jag har lagt (på tok för mycket) tid på att trainspotta olika förebilder som jag vet haft den äran, till exempel Brian Eno, Talking Heads, Kate Bush och Stevie Ray Vaughn. Gunnar: Stackare! Men då är det väl jag som får ha den äran, jag har nämligen använt en IRL, som kidsen säger.

ARTURIA CHORUS DIMENSION D Peter: Ska vi börja snacka allvar kanske…? Gunnar: Okej då. Liksom hos originalet har Arturia besparat oss alla menydykningar och liknande pill. Det är så skönt att kunna ändra ljudkaraktär med hjälp av gamla hederliga tryckknappar. Det känns väldigt analogt. Peter: Ja, det är faktiskt väldigt olikt Roland. Vissa av deras maskiner – jag tänker på många av syntarna – är ju nästintill omöjliga att

programmera utan de speciella editor-burkarna. Har du redigerat ljudet i en D-50 utan programmeringsburken PG-1000? Eller deras S-50-sampler: av ingenjörer för ingenjörer! Gunnar: Nej, jag hade faktiskt en PG-800 till min MKS-70. Peter: Här handlar det om fem tryckknappar, som ger fem olika ljud. Eller egentligen fyra knappar, som går att kombinera med den femte, eller krånglade jag till det nu? Gunnar: Låt oss säga så här. Den har fyra olika modes, mode 1 är mest diskret, 2 lite mer betonad, och så vidare… Men som grädde på det analoga moset kan fyran kombineras med någon av de övriga, och ger då ytterligare kombinationer. Peter: Det är ju ingen brux vi ska skriva … eller? Gunnar: Helt riktigt. Det här är en recension, inte ett referat. Jag tycker den här pluggen låter helt underbart. Och precis som hos Delay Memory-Brigade bland de tre delayerna i ett tidigare paket, har man här lyckats återskapa värmen från den analoga Bucket-Brigade-tekniken. Peter: Håller med… Gunnar: Man får verkligen leta efter snyggare chorus-effekt! Och de små skillnaderna

Man får verkligen leta efter snyggare chorus-effekt! Och de små skillnaderna som knapptryckningarna kan åstadkomma är såååå trevliga.

Så här ser Chorus-displayen ut med den hemliga luckan öppen.

som knapptryckningarna kan åstadkomma är såååå trevliga. Och knappen för Mono- och Stereo-Mode gillar jag. Mono känns väldigt vintage, medan Stereo-Moden blir så där snudd på överjordiskt snygg. Peter: Jo, men så har ju Arturia som vanligt

den där hemliga luckan med extrafunktioner. Oscillator Shape där du kan du välja ytterligare fyra vågformer som oscillatorn, som skapar modulationen genererar. Gunnar: Dynamic Color med fyra olika grader av Saturation, från Smooth till LF Sat

2. Här kan man verkligen säga att skiten sitter bakom ratten (fniss). Peter: Skärp dig! Width-ratten som tar en från mono till extra bred stereo. Och så Mixratten förstås… Gunnar: Det finns ju också åtta riktigt NR 8-2020 MUSIKERMAGASINET

snygga färdiga preset, för att ge en försmak på vad den här underbara pjäsen kan åstadkomma. Men vi hade väl fler pjäser att pilla med…? Peter: Ska vi kolla på phasern?

PHASER BI-TRON Gunnar: De är roliga de där utvecklarna. När de inte fått godkänt från tillverkarna av originalhårdvaran kan de ju inte använda deras namn rätt av. Istället blir det fiffiga omskrivningar, snudd på göteborgska ordvitsar. Nåja, jag sa ”snudd på”. Men i alla fall… här har vi alltså en effekt som heter Phaser Bi-Tron. Ingen kan ju missta sig på att de menar Mutron Bi-phaser, som var namnet på originalpedalen. En riktig höjdarpedal på 70-talet. Peter: Nu verkar det ändå som att Arturia har läst på – och fått godkänt. De nämner faktiskt Mu-tron Bi-Phase i beskrivningen av Phaser Bi-Tron på sin hemsida. De berättar också att det var en riktigt kraftfull, nätansluten pedal med dubbla sex-stegs phaser-kretsar, två svepgeneratorer, och ett fäste för att montera den på ett stativ för scenbruk. Gunnar: Det lär ha varit världens första dubbla phaser-pedal, när den kom. Lite vassare än min Boss-phaser med andra ord. Peter: Hade inte James Marshall Hendrix en sån där burk. Du vet den där begåvade unge gitarristen som reste med allt från the Isley Brothers till Little Richard, på den tid det begav sig? Gunnar: Nästan rätt. Han lär ha haft en Uni-Vibe, en liknande phaser/choruspedal, som man också kunde styra med en fotpedal. Båda var omåttligt populära och rätt dyra då, men det är förstås ingenting mot vad de är idag. Peter: Däremot kan jag sätta en rejäl näve med mynt på att Kraftwerk använt förlagemanicken och därför kikade jag förut på en

MUSIKERMAGASINET NR 8-2020

begagnad. Blev då varse att man skulle behöva hosta upp 25–30 papp för en Mutron Bi-phase i originalskick, om den är fullt fungerande. Det blev inget köp … Gunnar: Typiskt! Den var ju oerhört populär bland alla sorters musiker. Allt från Smashing Pumpkins, och Prince, till Kraftwerk, som du nämnde, och Chromeo. Peter: Vad har vi för styrorgan på den här då? Gunnar: Vad menar du? Peter: Rattar? Gunnar: Aha, massor av olika och det är lätt att inbilla sig att den här effektlådan är mer komplicerad än den egentligen är. Det är ju liksom en hel del som är dubbelt. Men det börjar bra: det är åtminstone bara en på/av-knapp. Sedan är det klokt att se hela skapelsen som en tvådelad historia, som kan inverka på varandra på olika sätt. Mellan de två Phasor-modulerna hittar vi också ett smidigt sätt att ställa om signalens väg: Mono Parallel, Mono Serial, Stereo Parallel och Mono Parallel. Peter: Mycket att välja på och det är ju en jäklarns skillnad mellan parallell och seriell, rent soundmässigt. Ok, om vi nu hoppar raskt till själva hjärtat i hanteringen så är det onekligen de två Sweep-generatorerna. Dessa är alltså inte hårdkopplade till de två olika Phasor-enheterna strax under utan dessa väljer hur mycket Sweep som ska tas till Phasor A respektive B. Låter det krångligt? Om man kikar på hur interfacet ser ut så blir det snabbt mycket begripligt. Gunnar: Ja, det här är ju trots allt framtaget för oss musiker och vi sägs ju vara lite som vi är. Peter: Överlägsna, menar du? Gunnar: Precis, precis! Men för att återanknyta till de här sweep-skapelserna. Båda dessa kan antingen ställas så de jobbar i frekvens, 0,2–20 Hz, eller synkat mot tempo i olika

diversioner. Fast mest ortodoxt är väl ändå att köra Hertz? Peter: Hoppas du stavar rätt så inte tidningen blir anklagad för smygreklam för en internationell biluthyrningsfirma. Och självklart är det fusk att köra bpm-synkat. Då ska tilläggas att jag också är en fuskare av rang! Gunnar: Det är väl inte upp till oss att läsa korektru [red Anm. Kul...]? Skämt åsido, båda svep-generatorerna kan sedan matas in efterbehag i Phasor A respektive B, samtidigt som vardera av dessa har egen inställning avseende feedback och hur om de ska ta input från Sweep-generatorerena, den intilliggande pedalen – eller en mix av båda. Peter: En kul grej med pedalen är ju att den också kan ställas om till en envelope-generator. Lite trist att det inte finns någon mix-variant mellan dessa två lägen. Här är det ena eller det andra som gäller. Gunnar: Fast jag vetetusan hur användbart det hade varit rent musikaliskt. Men nog tusan hade de kunnat varit spännande, kanske något för ren ljuddesign? Peter: Precis det jag tänkte på, kunde varit intressant att lägga på längre drones. Hm, nog hade det smakat med en LFO här också, tycker du inte? Gunnar: Äsch, nu är det din kontrollfixerade modulationsgalna syntarhjärna som resonerar! Allt måste väl inte moduleras hela tiden och dessutom kan du väl i de flesta moderna DAW:ar koppla till något externt styrdon, i det här fallet något som påverkar pedalens läge. Peter: Ja, du har nog faktiskt helt rätt, tyvärr. Något mer vi inte får glömma att ta upp angående Phaser Bi-Tron? Gunnar: Ja! Phasor två har ju en Reversefunktion som vänder på steken och sedan måste vi ju ta upp vad som dyker upp om man klickar

Ingen kan ju missta sig på att de menar Mutron Bi-phaser, som var namnet på originalpedalen. En riktig höjdarpedal på 70-talet. fram det som finns under ”huven”. I denna pluggs fall får vi dels tillgång till ett högpassfilter, dry/wet-reglage, fasvändnings-knappar och sist, men absolut inte minst, möjligheten

att modifiera antalet poler på båda Phasormodulerna. Originalet jobbade med 6, men i Arturias värld kan vi välja mellan 2, 4, 6, 8, 10 eller 12. Det går med andra ord att få till en

helt annan karaktär på phasern genom att joxa runt här. Peter: Det är just det jag gillar med Arturias sätt att ta upp klassiker. Det går

Den hemliga luckan avslöjar några trimpotar som man kan pilla med. NR 8-2020 MUSIKERMAGASINET

Om vi börjar med ursprungsvarianten, och håller oss från att klicka fram de nya finesserna, så är detta en galet snygg och städad historia, rent visuellt. att custom-bygga lite efter behag när man tröttnat på att efterlikna soundet på sina idolers mästerverk. Men, nu ska vi väl kika på lite flanger va?

FLANGER BL-20 Peter: Här handlar det om en rackbaserad stereoflanger från Bel, BF-20, som fått lite nya kläder. Phil Collins, Yes, Rolling Stones och ytterligare massor av världsartister har använt den… och inspelningsstudior som AIR Studios, RSK, Townhouse Studios, Metropolis,

Miloco med flera. Och 2017 släppte Bel en 500 series-version av sin gamla klassiker. Prisläge: en bra bit över 10 000 kronor. Gunnar: Jag har hört den, men aldrig använt den för inspelning. Som många andra analoga modulationsbaserade effekter kunde den brusa rätt ordentligt… undrar om Arturias version också kan det? Peter: Trodde du hade använt alla gamla effektpedaler… Gunnar: Jodu, det skulle ha smakat det. Min favorit-f langer var en Electro

Flanger BL-20; Med luckan öppen får man tillgång till flera intressanta funktioner.

MUSIKERMAGASINET NR 8-2020

Harmonix Electric Mistress. Den kunde låta som ett reaplan som startade. Det var grejer det. Peter: Den här hamnar förstås i en hel annan liga, den känns nästan lite adlig i sitt sammanhang. Och även här får vi både en rejäl retrotripp och extrafunktioner som gör pluggen framåtblickande. Gunnar: Om vi börjar med ursprungsvarianten, och håller oss från att klicka fram de nya finesserna, så är detta en galet snygg och städad historia, rent visuellt. Fronten är indelad i olika

zoner så jag tycker vi tar en från vänster till höger. Först har vi en på/av-knapp samt en mono/ stereo-omkopplare som jag inte tycker behöver förklaras för MM-läsarna. Nästa knapp kallas Zero Crossing Mode och fasvänder den modulerade signalen så den inte ställer till det med den rena. Och innan du börjar tjöta om att det ibland är det man vill så är det ju upp till användaren att klicka på den här knappen, eller låta bli. Peter: Så bra, vi gillar valmöjligheter – bara de inte blir för många. Gunnar: Nej, för då får vi ingen musik gjord; då lägger vi för mycket tid på att testa olika inställningar och vips så börjar vi skriva artiklar för musikertidningar. Peter: Du är för rolig du! Om vi kikar på Mix/ Doppler strax intill så är det helt sonika ett dry/ wet-reglage. Till höger om den hittar vi en ratt med etiketten Regen. Detta är en feedbackfunktion med tillhörande indikator för clipping. Gunnar: Nu går vi vidare till kontroll-delen och här har vi tre övergripande val: Manual, Envelope eller Auto. Och till skillnad från pedal-phasern vi kikade på nyss kan dessa olika jobba tillsammans för vilda ljudäventyr. Manual-läget har sin egen ratt intill där det är upp till användaren att vrida; men här döljer sig även extra-funktioner som vi strax ska gå in på. Peter: Envelopegeneratorn är straight forward, som tysken säger. De två reglagen, Threshold och Decay, styr både när effekten ska kicka in och hur länge den ska få hänga kvar. Här bjuds också på ett reglage som gör det möjligt att låta härligheten triggas av en extern källa, enligt så kallat sidechain-upplägg. Gunnar: Auto-varianten, som vi hittar härnäst, låter dig antingen ställa rate i Hertz

(0,017–5) eller via olika diversioner mot projektets tempo. Här finns också ett Depth-vred som ställer in hur mycket effekt som ska fläskas på. Inga konstigheter alls. Däremot får vi inte glömma bort den sista knappen, längst till höger: Reverse Sweep O/P 2. Denna vänder på den högra kanalens svep och gör rena underverket för stereokänslan. Peter: Ja, verkligen. Man blir nästan lite dizzy i vissa lägen! Men du, nu får vi klicka fram bonus-prylarna va? Gunnar: Vi gör’t! Först ut här är ett högpassfilter som verkligen är på sin plats i vissa lägen, till exempel när man vill effekta trummor. Med hjälp av denna kan man få den där spejsiga toppen men ändå rejält med fläsk i botten. Sedan följer ju Function-delen och det är den som går att styra Manual-läget på i huvud-gränssnittet. Peter: Och vilken helig graal av modulation de bjussar på här! Förutom hur mycket och rate kan vi här måla in helt egna kurvor. Det blir liksom väldigt lätt att skapa avancerade rytmer, sådana som åtminstone jag tidigare mest fått till med så kallade ”happy accidents”. Gunnar: Ja, det här är väldigt roligt och användarvänligt. De bjuder också på en hel del användbara förinställningar, som ger bra insikt i vad man kan göra med den här delen av mjukvaran. Nästa del är Auto Shape och här kan vi ställa om den standard-vågform som används i Auto-delen. Originalet jobbade med en triangel-variant men här får vi möjlighet att byta till sinus-, fyrkant- (eller puls-) eller två olika ramp-vågformer. Peter: Nu är det ju bara en ratt kvar och eftersom du har ångan uppe kan du kanske förklara vad Stereo Offset gör? Gunnar: Så klart kan jag det, kamrat! Här

genereras en CV-styrsignal för den högra kanalen, antingen minus- eller plus-värden. Denna förskjutning påverkar stereobilden på olika sätt och är väldigt användbart för att placera ett instrument i mixen.

SAMMANBROTTET ÄR NÄRA Peter: Ja du, Gunnar. Det här var väl väldigt festliga nyheter från våra vänner i Grenoble? Gunnar: Så in i helsike, i den här trion täcker de ju in allt från blygsam jantelags-modulation till överdådiga stadium-svep på ett inspirerande sätt. Och jag känner mig nästan lite för positiv, kommer du på något som inte var helt hundra? Peter: Absolut inte när det gäller ljudkvalitet och flexibilitet. Det senare mycket beroende på smarta tillägg. Kanske att jag överlag tycker att det vore bra om exempelvis extra-envelopgeneratorerna hade liknande upplägg. Nu känner jag spontant att den på BL-20 är så pass mycket bättre än de andras att jag blir lite bortskämd. En variant hade ju varit att ha ett modulärt system där man själv kunde välja, men då tappar man ju lite av den direkta känslan. Egentligen är det inget att gnälla på men mycket vill ha mer. I synnerhet när man får det på en av pluggarna. Gunnar: Ja, det skulle väl vara det, men å andra sidan har de nog anpassat lite utefter vad som kan tänkas vanligaste förkommande behoven i respektive fall. Peter: Faktiskt, jag är nog bara onödigt närig. Och med tanke på att hela klabbet nu bara kostar 149 euro, mot normala 199, är det väl inget att tjafsa om. Gunnar: Nehej, de här pluggarna låter längt bättre än futtiga 500 spänn styck. Ett fynd är vad det är! — NR 8-2020 MUSIKERMAGASINET

TEST PIGGA PLUGGAR Text: Gunnar E Olsson

Oberheim sound-alikes I förra kapitlet tog vi en titt på pluggar som kan placeras i virtuella rack. Idag blir det istället nostalgikalas med emuleringar av några av synttillverkaren Oberheims mest banbrytande syntar. Håll i er! BESATTHET

OBERHEIM

En gång i tiden var jag besatt av syntar. Riktiga hårdvarusyntar. Jag hade fler syntar än vad som var rimligt för en musikant som i första hand kallade sig gitarrist. Alla dessa är borta idag, och med dem chansen att bli miljonär på att sälja gamla vintagesyntar. Det är klart att jag saknar syntarna ibland, speciellt Oberheimmodulerna. Men nu syns åtminstone ett ljus i den tunneln…

Tom Oberheim startade Oberheim Electronics 1969. Tillsammans med Dave Rossum från E-mu Systems släppte man Synthesizer Expander Module (SEM) 1974. Den följdes snart av andra modeller som OB-serien, Matrix 6, Matrix 12, med flera. Tyvärr gick firman i konkurs 1985, men Tom Oberheim har producerat uppdaterade versioner av sina gamla modeller sedan 2009, så allt är inte förlorat.

OB-Xa lanserades 1980, ett år efter att OB-X hade släppts. Istället för föregångarens diskret uppbyggda oscillatorer och filter, bestyckades OB-Xa med filter i form av IC-kretsar som konstruerats av Doug Curtis. Det gjorde syntarna både billigare att tillverka och lättare att serva. OB-Xa hade även andra förbättringar, som exempelvis splitbar klaviatur. Man kunde även lägga två röster ovanpå varandra för ett fetare sound. Man erbjöd 4-, 6-, och 8-röstersversioner av synten. OB-Xa blev förstås en succé och man kunde höra den på plattor från Van Halen (”Jump”), Prince, Queen, Bon Jovi, Chaka Khan, The Police, med flera. Än idag används den flitigt i studiosammanhang.

ORDNING PÅ SYNAPSERNA

OBSESSION från Synapse Audio, Oberheim i mjukvaruform har aldrig låtit bättre.

MUSIKERMAGASINET NR 8-2020

Brittiska Synapse Audio har utvecklat mjukvara för professionella musikskapare i 20 år. Vi kikade tidigare på deras Legend, en variant på Moog-temat, som vi blev väldigt förtjusta i. Synapse Audio kallar sin Oberheimhyllning Obsession (engelska för ”besatthet”). Det är en klassisk syntdesign med två oscillatorer, ett lågpassfilter där man kan välja 2-polseller 4-polsvarianter, två ADSR envelope-generatorer, och två LFO:r. Allt återskapat med OB-Xa som förebild. Obsession har även en kraftfull modulationsmatris där i princip allt kan moduleras med något annat. Den har två sequencerdelar, och en utmärkt effektdel. Det som kanske imponerar allra mest är att man kan man justera en mängd parametrar för varje

enskild röst, både när gäller oscillatorer, filter, och envelope. Det här är verkligen pricken över i, om man vill efterlikna det organiska sätt som de analoga syntarna kunde variera, både från synt till synt, men även mellan de olika ”voice boards” som genererade ljudet i syntarna. Det gör att man verkligen kan feta till padsen. I Dual mode kan man dessutom lägga två sound på varandra – 8 eller 16 röster. Det blir verkligen fett!

PÅ BAKSIDAN Här finns flera dolda funktioner. Dels modulationsmatrisen, med sex olika källor och lika många destinationer. Dels LFO-stegen för de båda LFO:rna. Du kan låta dessa skapa rytmiska modulationer av nästan vad du vill, och synka detta till låtens tempo. Här finns även plats för att rita LFO-kurvor på frihand. Dessutom finns tre stereoeffekter: Delay, Reverb och chorus. Man hittar här även en funktion som simulerar

På syntens ”baksida” kommer man åt modulationsmatrisen, ljudeffekterna och en hel del annat.

vad som händer när analoga komponenter blir varma.

SAMMANTAGET Obsession är en mycket ljudtrogen emulering av en av musikhistoriens mest välljudande, polyfoniska analogsyntar. Utöver en autentisk modellering av förebildens VCO, VCF, och VCA, erbjuder Obsession möjligheten att redigera varje enskild röst på en detaljnivå som jag aldrig stött på tidigare. Och den inbjuder verkligen till att man ger sig in och redigerar ljuden – även om jag älskar bra fabriksljud. Obsession kommer med fler än 400 dylika (det är kanske fel att kalla dem ”fabriks” eftersom flera begåvade sound-designers ligger bakom dessa). De ger hursomhelst en tydlig bild av vad Obsession kan åstadkomma. Feta, fina, organiska basljud, varma vintagepads, brass-patcher med massor av bett i attacken, och mycket mer. Och för första gången hittade jag (hos en mjukvarusynt) ett ljud som skulle kunna ersätta den ”Amazing Pad” som jag hade i min gamla analoga MKS-70, och som jag letat efter sedan dess.

PLATTFORM VST2, AAX, och AU, den stödjer även NKS TILLVERKARE Synapse Audio, www.synapse-audio.com PRIS 99 dollar NR 8-2020 MUSIKERMAGASINET

ARTURIA

Arturia SEM V, en kraftfull ”monosynt” med åtta röster och fäller man upp den hemliga luckan kommer man åt effekter, modulationsmatris, med mera.

Hos Arturia hittar vi många klassiska vintagesyntar i mjukvaruform. På Oberheimsidan finns tre olika skapelser. SEM V är en mjukvaruversion av den legendariska SEM, Oberheims första stora succé. SEM var tänkt som en expander för att feta till soundet från andra syntar, som Moog och ARP. Tack vare de SEM:s innovativa filter blev syntmodulen snart mycket populär bland musiker, och då inte bara som en ”påhängsmotor” till andra syntar. Man älskade helt enkelt soundet i den här klaviaturlösa Xpandern. Det var i princip en ganska ”basic” synt med två analoga oscillatorer, ett 2-poligt multimode-filter, ADR-envelope och en LFO. Oscillatorerna erbjöd två vågformer: triangel- och fyrkantvåg. Jämfört med Moogs och ARP:s fyrpoliga filter (24 dB/oktav) var Oberheims 2-poliga filter något tunna i ljudkaraktären. SEM:s filter erbjöd dock fyra olika ”mode”: låg-pass, hög-pass, notch och bandpass, vilket gjorde att man kunde skapa en hel del ljud som inte konkurrenterna klarade av. Det var även möjligt att hitta mellanlägen, som egentligen inte fanns. Liksom hos Synapse Audios Obsession kan man även här påverka hur enskilda röster beter sig – dock inte ner till samma minutiösa nivå, som konkurrenten.

MONOSYNTEN FÅR ÅTTA RÖSTER

Matrix-12 V, en polyfonisk monstersynt med feta brass-ljud som specialitet.

MUSIKERMAGASINET NR 8-2020

Istället för en ”enkel” monosynt har Arturia med SEM V skapat en maskin som kan spela upp till åtta röster samtidigt – perfekt för pads och brass-stötar. Dessutom kan man använda

vitt brus som komplement till de vanliga vågformerna, och det finns en sub-oscillator, och en andra LFO för ytterligare modulationsmöjligheter. Dessutom har Arturia stoppat in tre effekter (over-drive, delay och chorus), en arpeggiator, samt en portamento-funktion. SEM V är i mina öron den av de tre Arturiasyntarna som låter mest Oberheimskt.

FLER OBERHEIMARE Oberheim Matrix-12 från 1985 var en monstersynt med 12 röster, en 5-oktavers anslagskänslig klaviatur, och en avancerad modulationsmatris. Med en prislapp på runt 5 000 dollar, var det inte precis var-mans-synt. Trots det lyckades man sälja uppemot 1 000 ex innan den togs ur produktion. Liksom Rolands JX-10/MKS-70 hade den digitalt styrda oscillatorer, vilket gjorde den stabilare i stämningen. I övrigt var den fulladdad med analoga kretsar, och allt detta bidrog till att den används än idag. Hos Matrix-12 V har Arturia till viss del gått ifrån gränssnittet från förlagan för att göra den mer lättarbetad. Man har dock behållit allt som var typiskt för originalet, som 15 olika filtervarianter, dubbla VCA-steg, 5 femstegs countur-generatorer, och en massa annat. Den stora grejen med Matrix-12 var ändå modulationsmöjligheterna. Den hade 20 ”slots” där man kunde välja bland 27 olika källor, som kunde modulera 47 olika destinationer. I Arturia Matrix-12 V har man tagit ut svängarna ytterligare och erbjuder 40 ”slots”! I OB-Xa V har man velat återskapa den feta,

aggressiva ljudkaraktären hos den 40 år gamla hårdvaran. Arturia har även plockat upp några av de extrafinesser som fanns på OB-X och OB-8. Man har också dubblat polyfonin till 16 röster, jämfört med originalet. Dessutom har man inkluderat ett effektpaket som innehåller både reverb, delay, chorus, bit-crusher, och overdrive. OB-Xa V ingår i den nysläppta V Collection 8, som vi hoppas kunna kika lite närmare på inom kort.

PLATTFORM Fristående, VST 2.4, VST 3, AAX, och AU TILLVERKARE Arturia, www.arturia.com PRIS OB-Xa: 199 euro, Matrix 12 V: 149 euro, SEM V: 149 euro

OB-Xa V, ett av de senaste tillskotten till Arturias Vintage Collection och även OB-Xa har en hemlig lucka med funktioner utöver det vanliga. NR 8-2020 MUSIKERMAGASINET

SONIC PROJECTS OP-X PRO-II

Sonic Projects OP-X PRO-II kan installeras i keyboardversion.

OP-X PRO-II är ytterligare en OB-X-inspirerad mjukvarusynt. Den har funnits rätt länge på marknaden. Från början hämtade den inspiration från OB-X, men utvecklarna har undan för undan lagt till nya funktioner som gjort den till en av de mest populära Oberheim-mjukisarna idag. Det har även gjort att den kan emulera flera andra syntar från 80-talet med riktigt gott resultat. I det generösa preset-paketet ingår banker där man efterliknar ljuden från både Jupiter-8, Prophet-5, och Minimoog.

HÄRLIG STÄMNING

Den kan även installeras i rackformat.

MUSIKERMAGASINET NR 8-2020

OP-X Pro-II bygger på 12 helt oberoende monosyntar, vilket kan jämföras med de ”voiceboard” man använde i vintagesyntarna. Varje röst har sin egen signalkedja, och alla röster skiljer sig åt en aning. Det kan skilja både i stämning och vad gäller filter och andra egenskaper. Väldigt analogt! Som vi nämnt tidigare är just denna egenskap starkt bidragande till att analoga syntar kan låta så fett. Detsamma gäller förstås OP-X PRO-II. Utvecklarna kal�lar den här tekniken Separate Voice Design (SVD). När det gäller stämningen kan den både justeras för varje röst, och globalt. Nåja, de 12 rösterna styrs parvis, så där finns 6 trimpotar för stämning och panorering av rösterna, men utöver pitch kan man justera filter cut-off, envelope, och portamento med trimpotar.

Och vad beträffar filtren har man lånat idéer från SEM:s filter, men gjort dem betydligt mer flexibla, genom bland annat morphing mellan olika filtertyper, och en massa andra finesser. Kraftfullt? Precis!

OP-X PRO-II levereras med tusentals ljud i en mängd olika banker.

ANDRA FÖRBÄTTRINGAR

OCH LITE GNÄLL

Man har även stoppat in en effektdel, som erbjuder ett reverb och ett mono-delay, som kan synkas till din låt. Dessutom finns en ny arpeggiator/MIDI-processor som erbjuder 32 olika modes. OP-X PRO-II erbjuder nu 66 banker med fler än 2 500 ljud. Och här hittar vi allt man förknippar med Obiesyntar, plus banker som är tänkta att efterlikna andra syntar. På tillverkarens hemsida finns ljudexempel där man jämför både originalljud från OB-X, från Jupiter-8 och andra syntar, med de från OB-X PRO-II. Likheten är ibland riktigt skrämmande.

OP-X PRO II kan installeras med ett av två olika GUI (gränssnitt), dels som en klaviaturförsedd synt, dels som en rackenhet. Båda gränssnitten finns i tre olika storlekar. Man kan alltså inte skala om den i efterhand. Vill man ha en annan storlek, får man helt enkelt installera den på nytt. Ingen stor grej, men ändå… —

PLATTFORM VST 2, VST 3, och AU TILLVERKARE Sonic Projects, www.sonicprojects.ch PRIS 85 euro (just nu)

Det finns även alternativ till de stora företagen. Disco DSP OB-Xd kan laddas ner gratis, men man uppmanas att betala 45 dollar om man gillar den. Tämligen överkomligt. NR 8-2020 MUSIKERMAGASINET

MUSIKERMAGASINET

DÄR DRÖM BLIR VERKLIGHET

MUSIKER MUSIKPRODUKTION KOMPOSITION SÅNG, SINGER/ SONGWRITER KONSTNÄRLIGA UTBILDNINGAR PÅ HELTID OCH DELTID

RACKSKÅP – STUDIOMÖBLER

WWW.JBMUSIK.SE | TFN 0470-845 78

kulturama.se/utbildningar

Nordens största skola för estetiska utbildningar

Boken om liveljud

CD mastering/pressning STEM remix (AI) Vinyl digitalisering (de-click, de-pop)

BOKEN

OM LIVELJ

hendrerit pharetra nd in ut diam purus, eleife rentum quam llus erat Mauris hend e. Phase ulum eleme ntum. uada justo elit. Vestibbibendum congu s justo ferme is males e eget cursu ante. Maur is congu Curahendrerit interdum in it. risus eu mi isque sagitt sum eu sed gravida urna tellus sceler malesuada bland egestas in er ac, ue nulla, e vitae enim sit amet erostie sed semp volutpat risus corper moles ctetur Suspendiss c conse am ante diam, ula vitae, ullam it. Done t. Aliqu sed vehic is leo feugia , adipiscing . Maentum turpis coris eleme m odio felis facilis pharetra ullam ndisse ent sit amet ssim nisl eleifend. Praes a sapien. Suspe sagittis digni vel ssim Sed . Mauris ate lorem vestibulum ipsumsit amet, digninec nec eros. a odo lobortis ed viverr aliquet comm euismod mattis aliquam vel dui a nunc tor. Etiam pellener portti urna. Ut est mollis velit semp . Susaliquet. s ligula tincidunt itur sagittis purus e cursu et tis augu s. Curab est, vestibulumit c lobor sed erat tesque cursu sed suscip ssim. Done tincidunt interdum. In Fusce pellen tortor, ut. tortor gula id fringilla leo non sollicitudin tristique dui eros nibh onsequat vel dictum aliquam, trices justo, s, orci ut luctus matti es. ibulum rdiet sodal ue impe

UD r

Jens Walthe

LIVEL

BOKEN

semper unt velit unt cure tincid tis augu id tortor tincid consec lobor Duis ssim. Done eleifend ligula tincidunt. ti. Phaseltate digni s. Etiam iaculis diam poten ndisse e vestibulum quis nunc vulpu urna in cursu . Suspe orci in tesque bibendum est pellen et cursus ligula disse at pellentesqu mattis mollis ut. Fusce erat est, purus or. Etiam In sed sollicitudin sagittis interdum. dictum eros urabitur vel leo non ringilla ultrices justo, re ac. um posue stibul od massa non euism

JUD

ss mastercla

her

Jens Walt

Verksam i Ö-vik sen 1995 audiomix@telia.com | 0730812159 www.audiomix.se

PRENUMERERA PÅ MM Gå in på hemsidan och välj bland våra generösa erbjudanden! musikermagasinet.se 46

MUSIKERMAGASINET NR 8-2020

SPARA UPP TILL 600 KR! MUSIKERMAGASINET

GALLERIAN För annonsering i Gallerian, kontakta: Camilla Hansen camilla@hansenforlag.se • 031-775 65 40 Hansen_Miniannons_44x44mm_Layout 1 t Ki s a m 12 mo on kl. nd in Lo 95:9 6.

Din partner inom installation, A/V, PA och event, sedan 1985

Rätta till akustiken i ditt studiorum! ®

www.arva.se

Här blir drömmar verklighet! På Musikhögskolan i Piteå vid Luleå tekniska universitet ger vi dig möjlighet att förverkliga dina drömmar inom musik och ljud och scenproduktion. Till våren startar vi två nya utbildningar i musikproduktion och scenproduktion. Sök senast 15 april! Tvärkonstnärlig musikproduktion, 180 hp Tvärkonstnärlig scenproduktion, 180 hp Läs mer på ltu.se/musik

Ljudtekniker/Producentlinjen Ljudtekniker/Producentlinjen Ljudtekniker/Producentlinjen Ljudtekniker/Producentlinjen

.. .. Soker du den ba utbildningen .. .. ..sta .. SoSoker dududen den babasta stautbildningen utbildningen inom musik och ..ker ..musikproduktion? Soker du den basta utbildningen

inom inommusik musikoch ochmusikproduktion? musikproduktion? • Kreativ yrkesutbildning 2 år inom musik och musikproduktion? • Kreativ •• Kreativ yrkesutbildning 22 2årår år Kreativyrkesutbildning yrkesutbildning • Ljudteknik & musikproduktion • Kreativ yrkesutbildning 2 år • Ljudteknik •• Ljudteknik && musikproduktion Ljudteknik &musikproduktion musikproduktion • Musik & låtskrivning Ljudteknik & musikproduktion • Musik ••• Musik & & låtskrivning låtskrivning Musik & låtskrivning • CSN Musik • CSN ••• CSN CSN & låtskrivning • Öppet Hus söndag 16/2 24/5 kl 13–17 CSN • Öppet ••• Öppet Hus Hus söndag söndag 16/2 16/2 &&&24/5 24/5klkl 13–17 13–17 Kursstart 31 augusti 2020 Kursstart 31 augusti • Kursstart 31/8 2020 • Kursstart •• Kursstart 31/8 31/8 2020 2020 2020

studioblue.se studioblue.se studioblue.se Info@studioblue.se studioblue.se Info@studioblue.se

Info@studioblue.se Info@studioblue.se Info@studioblue.se

KOMPLETTA LJUDSYSTEM

MER FÖR PENGARNA MED MM-APPEN Till dig som prenumererar på Musikermagasinet. Med MM-appen får du tillgång till alla nummer av Musikermagasinet, från nummer tolv 2010 fram till nu, helt utan extra kostnad. Ladda hem appen från AppStore eller Google Play. Du hittar också MM på de digitala prenumerations tjänsterna Readly, Ztory och Paperton.

• Installation • Portabelt • Konsert • BIO • Högtalare • Förstärkare • Processorer

19” RACKTILLBEHÖR

• Rackskåp • Paneler • Ström • Hyllor • Förvaring • Skrivbord • Belysning

SCENTILLBEHÖR

• Kravallstaket • Trosslyftar • Scenpodier • Line array lyftar • Tross • Tillbehör

KABLAR, KONTAKTER, STRÖM

• Multikabel • Digitalkabel • DMX-kabel • 19” PDU • Backlineström • Elcentraler • Multidon • Högtalarkabel • Strömkabel

HÖGTALARELEMENT

• 3”-21”element • Drivers • Waveguides • Horn • Service • Omkoningar • Membran

INSTALLATIONSTILLBEHÖR

• Projektorfästen • Stativ • Förstärkare • LCD stativ • 100V system • IP Audio • Mixerförstärkare • Processorer • Case • Lineboxar • Signaldistribution • Beslag

Kontakta oss för mer info eller ansök om konto Telefon: 08-92 86 00 Mail: info@prophon.se Web: www.prophon.se NR 8-2020 MUSIKERMAGASINET

ROCK ’N’ ROLL FANTASY CAMP

MUSIKERMAGASINET

NR 1-2021 UTE 2/2 I TRYCKT FORMAT

REPORTAGE

ROCK ‘N’ ROLL FANTASY CAMP

Det är nog många som fantiserar om att stå på scenen med rockhistoriens mest ansedda musiker. Det spelas luftgitarr och poseras med hårborstar framför speglar över hela världen. Men det går faktiskt att förverkliga fantasierna. Vi kollar in The Rock ’n’ Roll Fantasy Camp där legender som Jeff Beck, Alice Cooper, Brian Wilson, Joe Perry, Buddy Guy, Tommy Lee, Slash, Paul Stanley och många andra drar järnet med amatörer.

Paul Stanley från Kiss ses vanligen i smink när han uppträder men har en ledigare stil på kollot. Det gäller hitta på ett bra bandnamn och kollodeltagarna beslöt sig för Psycho Circus.

ÄVEN MM:S STORA

UTBILDNINGSGUIDE INFÖR HT21

TESTER

SLICK HAND-AGED PICKUPS PRESONUS IOSTATION 24C & STUDIO ONE 5 DSM & HUMBOLDTSIMPLIFIER ELECTRONICS AMP/CAB SIMULATOR

MUSIKERMAGASINET NR 8-2020

Spela in och mixa dina produktioner med den smarta IoStation 24 c 4Ljudkort med 2 st Class A XMAX preamps 4En motoriserad 100 mm fader som styr eller styrs via ditt inspelningsprogram 4 Fungerar med Logic Pro X, Cubase, Ableton Live, Pro Tools och Studio One 4Desktop modell som passar perfekt bredvid datorn 4Studio One Artist och Studio Magic Plug-in Suite ingår. Önskar du en demo? Maila oss så guidar vi dig till din närmsta återförsäljare.

www.nordicaudio.eu email: nad@nordicaudio.eu

©2020 Fender Musical Instruments Corporation. FENDER, FENDER in script, STRATOCASTER and the distinctive headstock commonly found on Fender guitars and basses are trademarks of FMIC. Registered in the U.S. and foreign countries. All rights reserved.

The American Professional II

The American Professional II Stratocaster® in Miami Blue features V-Mod II pickups, a Deep “C” neck with rolled edges and a 2-Point Synchronized Tremolo with a cold-rolled steel block. The American Professional II Series: Played by more artists on more stages. Night after night.