SITEmagasin_

LEVENDE TITTEL

Samarbete över gränsen

Et tilbakeblikk på arbeidet med SITE Mobility 2023–2026

1

Samarbeid gir resultat

Prosjektgruppe og styringsgruppe SITE Mobility.

SITE MOBILITY 2023–2026

SITE Mobility

SITE står for Sälen, Idre, Trysil og Engerdal – fire kommuner som siden 2011 har samarbeidet på tvers av landegrensen.

Samarbeidet har utviklet seg gjennom en rekke prosjekter, ett av gangen: Det første startet i 2011, det andre i 2015, det tredje i 2019, og SITE Mobility – som dette magasinet oppsummerer – har pågått i perioden 2023–2026. Ordlyden i magasinet er på både svensk og norsk. Oppsummeringen til slutt er også på engelsk.

Når grensen blir en ressurs

SITE Destination er et grenseregionalt samarbeidsprosjekt mellom Sälen, Idre, Trysil og Engerdal. Målet er å utvikle bærekraftige, attraktive og innovative reisemål på tvers av landegrensen.

Etter 15 år med grenseoverskridende prosjekter har samarbeidet skapt en plattform for fortsatt grenseoverskridende samarbeid. I SITE Destination ses grensen som noe positivt – som en mulighet. Et sentralt prinsipp er at utvikling på den ene siden av grensen raskt kan gi gevinster på den andre. Dette kommer tydelig til uttrykk i SITE Mobility.

Magasinet oppsummerer prosjektets arbeidspakker og viser gode eksempler på hvordan grensen fungerer som en ressurs, ikke en begrensning. Flere prosjekter skal det jobbes videre med – de spinner videre i årene som kommer.

La deg inspirere av 4 kommuner i 2 land som i 2026 avslutter prosjektet SITE Mobility.

4 KOMMUNER 2 LAND 4 KOMMUNER 1 PROSJEKT LAND for økt2konkurransekraft = 1 PROSJEKT

Enøkt smart integrert og for konkurransekraft bærekraftig = grenseregion En smart integrert og LES MER HER: bærekraftig grenseregion www.sitedestination.eu/se/

LES MER HER:

www.sitedestination.eu/se/

SITE Destination Destinationsutveckling Sälen - Idre - Trysil - Engerdal

SITE Destination I SAMARBETE MED:

Destinationsutveckling Sälen - Idre - Trysil - Engerdal

I SAMARBETE MED:

Hva blir det neste?

Følg med på prosjektets hjemmeside, sitedestination.eu

3

SITES ORDFØRERE

,,

SITES ordførere Eftersom våra kommuner både på norska och svenska sidan har långa avstånd till våra huvudstäder, får vi göra som vi alltid gjort; försöka hitta lösningar på vårt eget sätt. Vi har även fler likheter som binder oss samman och att vi dessutom gemensamt har möjlighet att arbeta med hållbarhetsutveckling och mobilitetsfrågor för att stärka vår region långsiktigt, ser jag som självklart. Dessutom har vårt samarbete lett till stor respekt för varann och den stärker oss i ett oroligt världsläge.

Hans Unander

kommunstyrelsens ordförande i Malung-Sälens kommun.

,,

Jag ser att SITE Mobility, precis som tidigare SITE-projekt, bidrar till en positiv utveckling i Älvdalens kommun. Att vi som landsbygdskommun kan ligga i framkant när det gäller mobila lösningar är inte bara spännande utan också viktigt för vårt näringsliv som i mycket stor utsträckning är inriktad mot besöksnäring. När jag ser bakåt på både nuvarande och tidigare SITE-projekt med oss fyra kommuner, är jag övertygad om att vi även i framtida SITE-samarbete ytterligare skulle bidra till att våra fyra kommuner står starkare i framtiden.

Peter Egardt

kommunstyrelsens orförande i Älvdalens kommun

Fra venstre Hans Unander, Peter Egardt, Turid Backe-Viken og Tor Erik Skramstad.

4

SITES ORDFØRERE

,,

Samarbeidet mellom våre fire kommuner faller veldig naturlig da vi har mange sammenfallende utfordringer, styrker og svakheter.

Vi har sammen greid å sette lys på felles utfordringer og har også i felleskap realisert store prosjekter. I regionen har vi fortsatt mange oppgaver som det vil være hensiktsmessig for oss å jobbe med i fellesskap. Jeg tenker kanskje spesielt aktuelt i lys av dagens urolige verden og med tanke på beredskap. Vi jobber gjerne med å konkretisere nye prosjekter og oppgaver vi kan jobbe sammen om. Dette gode samarbeidet er for verdifullt til ikke å utnytte videre.

Turid Backe-Viken

,,

ordfører i Trysil kommune

Engerdal kommune ser på samarbeidet som har vært gjennom SITE-prosjektene, som svært fruktbart. Det har vært en styrke for alle kommunene gjennom dette samarbeidet.

En sak er at vi selvsagt har blitt godt kjent, men vi har jobbet godt sammen med små og store prosjekter, og det har gitt resultater.

Et videre samarbeide fremover på tvers av lande­grensene er mer viktig nå enn tidligere.

I den urolige verden vi har i dag, så er det viktig at vi som nabokommuner står sammen, spesielt med tanke på beredskap. Uten den gode kontakten vi har gjennom SITE, ville ikke dette vært så enkelt. Så vi ønsker veldig på et videre samarbeid gjennom SITE, med gode prosjekter som alle kommunene og regionen vil tjene på

Tor Erik Skramstad

ordfører i Engerdal kommune

Innhold 15 år med SITE-samarbeid........................................................... 6 Varför SITE Mobility? Vem får nytta av det?............................ 8 Arbeidspakkene Mobilitetsinsikt............................................................................. 11 Framtidens hållbara mobilitet .............................................. 12 Politikerresa med mobilitetsvisioner................................... 14 Oppsummering og erfaringer. . ............................................... 16 Elektrifiering................................................................................... 17 Elbåt i Engerdal.......................................................................... 18 Elscooter i Engerdal.................................................................. 20 Ladestasjoner i SITE. . ................................................................ 21 Självkörande buss...................................................................... 22 Dronelevering i hjemmetjenesten........................................ 24 En växande framtidssektor..................................................... 26 Digitalisering, samordning og deling...................................... 27 Digital mobilitetstjänst för matvaror................................... 28 Samåkning i SITE....................................................................... 30 Nabogo ble en suksess. . ........................................................... 31 Kunnskap og kompetanse. . ........................................................ 33 Studienresa till och från Sydtyrolen...................................... 34 Mobiliteteskonferanser............................................................ 36 Internationell hållbarhetskongress...................................... 38 Nätverkskonferens i Järvsö.. .................................................... 40 Nettverk Bærekraftig reisemål. . ............................................. 42 Oppsummering og erfaringer.................................................. 44 Forretnings­modeller.. ................................................................... 45 Hållbarhetskonferenser.. ........................................................... 46 Besöksavgift................................................................................. 48 Samkjøring................................................................................... 50 Oppsummering og erfaringer.................................................. 51 Avslutningskonferens för SITE Mobility.................................. 52 SITE Mobility - hur har det gått?............................................... 54 När hållbar mobilitet blir regional utveckling. . ..................... 58 Kommunikation och informationsdelning. . ............................ 60 Vad händer nu?.............................................................................. 62 Scandinavian Mountains Railway ............................................ 65 Finansiering og tidsramme. . ........................................................ 67 Indikatorer. . ...................................................................................... 67 Innsikter og konklusjoner........................................................... 68 Sammanfattning............................................................................ 70 Summary. . ........................................................................................ 72 Prosjektorganisering.. ................................................................... 74

5

SITE I - II - III

15 år med SITE-samarbeid 15 år med SITE-samarbeid har gitt resultater. Ikke minst har det blitt en tradisjon å samarbeide over grensen. Et langsiktig samarbeid har kommet for å bli!

Prosjektet var for og med kommunene, og hensikten var å ruste dem for å ta imot flere internasjonale turister.

SITE I startet i 2011 Blant resultatene: • Campus Sälen, Campus Idre og Campus Trysil ble etablert - Innbyggere og sesongarbeidere kunne ta del i desentraliserte høgskolestudier og lokalt tilpassede kurs.

• Samarbeid - Etablert samarbeid mellom destinasjonsselskapene.

- Etablert og videreutviklet samarbeid på tvers av grensen innen helse, omsorg, toll og politi.

- Etablert tettere samarbeid med grensekomiteen, identifisert grensehindre og sørget for at disse spørsmålene ble løftet til riktig instans - Samarbeid med utdanningsinstitusjoner. Det ble gjennomført studiereiser for 60 studenter fra 15 land.

• Vann, avløp, slam og renovasjon - Det er utviklet et grenseoverskridende samarbeid innen vann, avløp og renovasjon.

Muligheter for samarbeid om slambehandling er utredet. I Trysil er det etablert molok med kildesortering i samarbeid mellom regional renovatør, hytteområdene og SITE. Målet om SITE II startet i 2015 å utvikle regionen til Blant resultatene: en internasjonal og bære• Flyplass kraftig turistdestinasjon - SITE støttet aktivt opp om arbeidet med ble videreført, med fokus etableringen av Scandinavian Mountains på eksport, nyetableringer, Airport. bærekraft og samarbeid • Eksportmodne bedrifter og om offentlig infradestinasjoner struktur.

-Etablert Interpret Europe i SITE Destination.

- Utarbeidet felles produktmanual og felles brosjyre på 3 språk for guidede opplevelser.

- Produktene ble markedsført på destinasjon­ enes hjemmesider.

6

• Fagkonferanser, fagseminarer og kurs - Affärsdrivet nätverk.

- Kurbits affärsutveckling.

- «Opplevelsesdesign» samt flere minikurs på samme tema.

- Språkkurs, tysk og engelsk.

- Internasjonale messer og workshops.

•B ærekraftig reisemål - Sälen, Idre, Trysil og Engerdal er merket/ remerket som Bærekraftig reisemål. Dette har ført til etablering av en destinasjonsledelse på hvert reisemål. Prosjektlederne har gjennomført kurs i GSTC (The Global Sustainable Tourism Council). GSTC sitt verktøy GAP-analyse er brukt aktivt i arbeidet med å motivere medlemsbedrifter til å jobbe i en bærekraftig retning.

SITE I - II - III

• Feltarbeid - Trysil ble valgt som sted for å gjennomføre feltarbeid og datainnsamling i forskningsprosjektet Biotour. Prosjektet handler om videre­ utvikling av naturbasert reiseliv som sikrer næringsutvikling, robuste lokalsamfunn og bærekraftig ressursbruk. En følge ble at sykkelturismen i Trysil ble kartlagt og utviklet. Norges miljø- og biovitenskapelige universitet la sitt feltarbeid til Trysil. Resultatet ble en rekke interessante rapporter fra studentprosjektene, blant annet kartlegging av fisketurisme i Trysil.

• Helårsbesøk - Det ble i denne prosjektperioden satset mye på utvikling av sykkelturisme. Prosjektet samarbeidet tett med næringsavdelingene og destinasjonsselskapene med tanke på helårsarbeidsplasser og sesongforlengelse.

I Idre og Sälen oppgav 56–60 % av bedriftene at tiltak for å forlenge sesongene var igangsatt. Engerdal jobbet med forlengelse av sommersesongen og utvikling av vintersesongen.

I Trysil har prosjektet samvirket med andre prosjekt som har bidratt positivt til å heve sommer og skuldersesongene, spesielt sykkelsatsingen.

• Guide og vertskap - Det har vært flere kurs o.l. for vertskap og guider i reiselivet. Som kurs i historiefortelling/kreativ formidling, salgsfremmende aktiviteter mot et internasjonalt marked og språkkurs. Guidenettverk ble etablert. I alt har 70 aktører/bedrifter har vært med på aktiviteter, møter og kurs. 37 bedrifter har deltatt mer enn en gang. Rundt 15 bedrifter har vært med regelmessig.

• Kollektivtransport - SITE har også deltatt i arbeidet med å bedre kollektivtilbudet for gjester til og fra Trysil og internt i Trysil. I sesongen 2018/19 var det et prøveprosjekt med utvidet rutetilbud. Det har også vært arbeidet med å etablere en forbindelse mellom Trysil og Sälen, men det har ikke lykkes ennå.

SITE III startet sent i 2019 Prosjektperioden ble preget av pandemien.

Målet var at regionen skulle utvikle Blant resultatene: seg som en bærekraftig, • Bærekraftig verdensdestinasjon attraktiv og ansvarsfull - Sälen, Idre, Trysil og Engerdal er remerket helårs verdenssom Bærekraftig reisemål. destinasjon.

- Introdusert GSTC- verktøy og gjennomført GAP-analyser hos bedrifter.

- Utviklet kommunikasjonsverktøy for bærekraft.

- Avfallshandtering og gjenvinning.

Mer miljøvennlig og forbedret tilgjengelighet til og fra og i SITE Destination.

• Internasjonal verdensdestinasjon - Omverdensanalyser/post covid - Digital utvikling og tilpassning til ulike språk - Visningsturer, presse og turoperatører - Studiereise til Zermatt og Chamonix.

• Ekte villmarksopplevelser - Destinasjon Femund Engerdal reviderte sin strategi i starten av prosjektet, noe som ledet til etablering av prosjektet «#Ekte villmarksopplevelser». Tiltakene som ble gjennomført har skapt samarbeid, produktutvikling, paketering og nye arbeidsplasser i vintersesongen. Prosjektet har totalt sett gitt Engerdal et reelt løft inn mot fremtidig internasjonalisering.

• Skandinavisk måltidsturisme - Et prosjekt med fokus på lokalmat. En felles digital møteplass, der aktørene kan markedsføre seg, er etablert. Det er også jobbet med å identifisere grensehindre for salg av mat og drikke. Trysil Food Fest ble arrangert første gang i 2021 i samarbeid med SITE-prosjektet.

18 lokale utstillere deltok og det var 10 000 besøkende.

• Pilotprosjekt om selvkjørende busser - Det har blitt utført et pilotstudie i Trysil. Prosjektet var innovativt og forskningsrettet og startet et engasjement i SITE for å jobbe med mobilitetsløsninger.

• Kompetansekartlegging - I samarbeid med Opinion AS har det blitt gjort en omfattende kartlegging og analyse av hvilke kompetansehevende tiltak regionen må sette i verk for å framstå som attraktiv for både fastboende, besøkende og bedrifter.

7

SITE MOBILITY

Varför SITE Mobility?

Vem får nytta av det?

Tänk dig en region där världsledande vinterdestinationer möter orörd vildmark. Där människor reser för upplevelser, arbete och vardagsliv – över kommun- och landsgränser.

Där tillväxten är stark, investeringarna historiskt stora och framtidstron tydlig. Men där samma framgång också ställer nya krav på hur vi rör oss, hur vi transporterar varor och hur vi bygger ett samhälle som håller – även på lång sikt.

Det är här SITE Mobility tar sin början.

En region i rörelse – med stora möjligheter och stort ansvar

SITE Destination omfattar (Malung)-Sälen, Idre (Älvdalen), Trysil och Engerdal – tillsammans Norra Europas starkaste vinterdestinationer.

Besöksnäringen är basnäring och motor för hela området. I dag skapas omkring 7,4 miljoner gästnätter och en omsättning på cirka 4 miljarder kronor, med nästan 600 företag kopplade till destinationerna.

Utvecklingen fortsätter i snabb takt. Under de kommande 20 åren planeras investeringar i storleksordningen 120 miljarder kronor. Samtidigt finns en tydlig ambition att fördubbla antalet besökare. Det ger enorma möjligheter – men också utmaningar.

För när människor kommer i större antal, ökar också belastningen på transporter, energi och infrastruktur. I dag står transporter för omkring 80 procent av besökarens klimatavtryck, och nästan 90 procent av resorna till regionen sker med bil. Ska SITE Destination fortsätta växa utan att klimatpåverkan ökar i samma takt, krävs nya sätt att tänka och arbeta.

Bærekraftig mobilitet som bidrar til redusert CO2 utslipp

Hovedmål i prosjektet:

Innbyggerne og besøkende har minst to effektive og bærekraftige mobilitetsløsninger til og fra regionen, mellom regionene eller i den enkelte kommune.

8

Forbedre næringslivet gjennom bedre mobilitet, smartere digitalisering og bærekraftige løsninger.

Videreutvikle nettverk for erfaringsutbytte med andre regioner.

SITE MOBILITY

Mobilitetsinnsikt

Elektrifiering

Samordning - Delning

Förrättningsmodeller

Mobilitet Näringsutveckling

Digitalisering

Mobilitet – nyckeln till hållbar utveckling

SITE Mobility handlar om just detta: hur männi­ skor och företag ska kunna nå varandra på ett hållbart, tillgängligt och resurseffektivt sätt.

Det gäller resan till destinationen, förflyttningar inom området – och transport av varor och gods.

Regionens stora geografiska yta och glesa befolkning gör frågan extra komplex. Samtidigt pågår en snabb elektrifiering och digitalisering som ställer krav på robust energiförsörjning och

Pilotering

ny kompetens. Mobilitet är därför inte bara en transportfråga – utan en avgörande del av SITE Destinationens konkurrenskraft, klimatansvar och samhällsutveckling.

SITE Mobility samlar dessa perspektiv och omsätter dem i konkreta lösningar: genom innovation, samverkan och tester av nya mobilitetslösningar som fungerar i en gränsregion med både vardagsliv och besöksnäring.

En investering i framtiden SITE Mobility är en framtidsinvestering.

I klimatet. I människors vardag. I företagens utveckling. Och i regionens förmåga att fortsätta vara attraktiv – att bo i, verka i och besöka.

Genom att se mobilitet som ett sammanhängande system, där teknik, beteenden och samverkan går hand i hand, skapar projektet förutsättningar för en smart, integrerad och bärkraftig gränsregion. Det är därför SITE Mobility behövs. Och det är därför nyttan delas av många – i dag och i morgon.

9

SITE MOBILITY

För vem gör vi detta?

Effektmål 2030

För besökarna bidrar SITE Mobility till smidigare, tryggare och mer hållbara resor – utan att kompromissa med upplevelsen. Det gör destina­tionerna ännu mer attraktiva i en tid då hållbara val blir allt viktigare.

För invånarna innebär SITE Mobility ökad till­ gänglighet i vardagen. Möjligheten att ta sig till arbete, studier, service och fritid – även utan egen bil. Bättre mobilitet kan också göra det möjligt att bo längre från arbetsplatsen, vilket lindrar bostadsbrist och stärker livskvaliteten.

CO2 utslippene redusert i tråd med nasjonale, regionale og lokale målsetninger 50% reduksjon av utslipp innen 2030 sammenlignet med 1990-nivå 70% utsläppsminskning i transportsektorn till år 2030, jämfört med år 2010

Gränsöverskridande samverkan som styrka

För företagen handlar det om kompetens­ för­sörjning, effektivare tran­sporter och ökad attraktionskraft. När anställda lättare kan ta sig till jobbet och varor kan transporteras smartare, stärks både konkurrenskraft och hållbarhet.

Besöksnäringen fungerar dessutom som draglok för andra branscher – det som utvecklas här får ringar på vattnet i hela näringslivet.

En avgörande framgångsfaktor är att SITE Mobility är gränsöverskridande. Sverige och Norge delar samma fjäll, samma flöden och många av samma utmaningar. Genom samarbete mellan kommuner, destinationsbolag, näringsliv, akademi och experter skapas lös­ ningar som ingen part hade kunnat utveckla på egen hand.

För kommunerna skapar projektet nya verktyg för att möta demografiska utmaningar, en åldrande befolkning och ökad konkurrens om arbetskraft. Mobilitet blir ett sätt att stärka både ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet.

Förstudien har visat värdet av att kombinera forskning och praktik – där dialogen med bland annat SINTEF har gett viktig kunskap om mobilitetens villkor i glesbygd. Erfarenheter från andra testarenor och pilotprojekt tas med in i huvudprojektet, alltid med lokalsamhällets nytta i fokus.

Prosjektet har jobbet innenfor 6 arbeidspakker MÅL:

Mobilitetsinsikt Inhämta relevant kunskapsunderlag

s. 11

10

MÅL:

MÅL:

MÅL:

Elektrifiering

Digitalisering

Samordning og deling

Økt andel av transporter foretas med elektrifiserte kjøretøy

Utvikle og legge til rette for å ta i bruk digitale verktøy

s. 17

s. 27

MÅL:

MÅL:

Kunnskap og kompetanse

Forretnings­­modeller

Ligge i forkant og ta i bruk ny teknologi

Økt verdiskaping i lokalsamfunn og bedrifter

s. 33

s. 45

Smartare resursutnyttjande och reducerade utsläpp

s. 27

LEVENDE TITTEL

Mobilitetsinsikt

11

MOBILITETSINSIKT

Framtidens hållbara mobilitet Genom att få insikt i resvanor hos fastboende, fritidshusägare och besökare, kan rätt insatser göras inom mobilitet och persontransporter. Detta innefattar även nya busshållplatser och laddstationer.

SITE Mobility, i samarbete med forskare vid Centrum för Besöksnäringsforskning (CeTLeR), Högskolan Dalarna, har i perioden med SITE Mobility genomfört en omfattande studie för att kartlägga och förstå resemönster inom Sälen, Idre, Trysil och Engerdal.

– Studien har gett värdefull insikt i hur männi­ skor rör sig inom området, säger Beatrice Waleghwa, doktorand inom Turismvetenskap vid Högskolan Dalarna. Resultaten kommer att spela en central roll i planeringen av framtida transport­infrastruktur, vilket bidrar till en mer hållbar och inkluderande tillväxt i SITE Destination.

Ny doktorsavhandling

Beatrice Waleghwa har under perioden med SITE Mobility jobbat med en doktors­ avhandling. Hon sammanfattar sin doktorsavhandling så här: – Min avhandling fokuserar på hållbar mobilitet i turistområden på landsbygden. Med hjälp av en forskningsdesign med blandade metoder har jag undersökt de viktigaste utmaningarna som turismregioner på landsbygden står inför när det gäller att gå vidare mot hållbar mobilitet, samt hur man planerar för det i dessa regioner.

Avhandlingen innehåller fyra fallstudier från Sverige: Sälen, Malung-Sälen, Älvdalen och Åre.

Resultatet och highlights

Resultaten av avhandlingen visar sammantaget att den största utmaningen för hållbar mobilitet i turismregioner på landsbygden är en kris som kan beskrivas som ”a crisis of uncontested poly-challenges”. Med andra ord står dessa regioner samtidigt inför en rad olika transport­ utmaningar, bland annat privatbilismens hegemoni i kombination med bristande kollektivtrafik samt otydliga politiska ramverk för att utveckla hållbar mobilitet. Dessutom har de regioner som ingår i denna studie historiskt sett haft en marginell ställning när det gäller forskning och politik för hållbar transport­ planering, en situation som ytterligare förvärrar deras perifera ställning när det gäller att främja hållbar rörlighet.

Avhandlingen belyser den stora potentialen hos PPGIS-metoden (Public Participation GIS) för hållbar mobilitetsplanering eftersom den underlättar en deltagande planeringsprocess som involverar alla relevanta aktörer.

Under 3 dager före jul i 2024, besökte studenter Sälen, Idre, Trysil och Engerdal för att lära känna området. Under resan träffade studenterna flertalet aktörer inom SITE och fick mycket kunskap inför det egna arbete som sulle presenteras i slutet av januari.

12

MOBILITETSINSIKT

Beatrice Waleghwa och studenter från Högskolan Dalarna besökte bland annat Företagsmässan i Älvdalen samt Idre och Sälenfjällen för att träffa både företagare, lokalbefolkning och besökare. Till slumpvalt utvalda personer i Älvdalen och Malung-Sälens kommun, blev det också skickat ett SMS, där man via en länk kom vidare till undersökningen. Svaren var viktig input i det vidare arbetet med utveckling och planering av transporter och mobilitet i området.

Studiebesök

Före jul i 2024 genomförde studenter från det internationella magisterprogrammet i turismoch destinationsutveckling vid Högskolan Dalarna ett studiebesök i SITE Destination för att utforska mobilitetsutmaningar. Under ledning av ansvarig lärare Tobias Heldt, Professor, CeTLeR, Högskolan Dalarna fick studenterna lära känna området: både genom själva studie­ resan där Sälen, Idre, Trysil och Engerdal alla besöktes, men också genom inspirerande presentationer och fördjupade diskussioner med flertalet aktörer i SITE-området.

,,

I avsnittet om besöket i Engerdal sa Rodolfo Talua också detta:

They also mentioned a major challenge of the destination, such as the mobility of people due to its remote location. The same challenge is shared by all SITE destinations.

Högskolans aktiviteter har bidragit till att skapa lokalt engagemang för ett ökat hållbart resande. Enkätstudien med PPGIS-metoden bidrog särskilt till att identifiera brister och kartlägga befintliga resmönster vilket skapade ny kunskap om vad som krävs för omställning mot hållbarare resande.

Beatrice Waleghwa, Doktor­ and inom Turismvetenskap vid Högskolan Dalarna träffade besökare i Sälen och Idre för att uppmuntra att delta i medborgarenkäten.

Under studenternas kurs i Evenemangsturism hade de i uppgift att under tre veckor arbeta med förslag på evenemang och aktiviteter med särskild koppling till de mobilitetsutmaningar som finns i området. Studentarna kom från olika länder och hade med sig erfarenheter från hemorten och landet: Schweiz (Davos), Frankrike (Chambery), Tyskland, Nederländerna, Irland, Spanien, Danmark, Grekland, Sydafrika och Indonesien.

Rapport fra en av studentarna

Studenten Rodolfo Talua skrev en rapport om vad de hade gjort och sett och vem de hade mött och vad de hade fått erfara av dom. Talua sa bland annat: The facilities in Sälen, Idre and Trysil are amazing, but I am also inspired by the warmth and humility of Engerdal as a small destination. They may be small, yet they have much to offer rooting from their rich culture and tradition.

Delmål Samverkan med högskolor och akademin.

13

MOBILITETSINSIKT

Politikerresa med mobilitetsvisioner I inledningen av projektet träffades samtliga fyra kommuners ledande politiker för en gemensam studietur i SITE Destination. Syftet med aktiveten var att ge politikerna ett gemensamt tillfälle att bidra till projektet utifrån sin roll i kommunen, lära känna varandra och få en gemensam upplevelse av SITE Destination och möta representanter från näringslivet.

Rundturen gav också politikerna fina möjligheter att tillsammans samtala och arbeta med mobilitetsvisioner, öka kunskapen och byta

14

erfarenheter om vår regions behov inom tran­ sportområdet med fokus på resan till och från, mellan kommunerna och inom den lokala geografin.

I Älvdalen startade resan på Idre flygplats, där deltagarna fick höra om flygplatsens utveckling och diskutera mobilitetsvisioner genom en workshop. Besöken i Idre och Särna gav en tydlig bild av en växande besöksnäring med behov av bättre vägar, taxitjänster, parkering och samåkningslösningar.

I Malung-Sälen togs politikerna emot på ­Stöten, där både kommunen och anläggningarna inom besöksnäringen presenterade nuläge och framtidsplaner. Det betonades att mobilitet

MOBILITETSINSIKT

Delmål är en nyckelutmaning för fortsatt tillväxt och att samarbete mellan aktörer och kommuner är avgörande. Även Scandinavian Mountains Airport delade erfarenheter och framtidsperspektiv.

I Trysil fick deltagarna en inblick i kommunens utveckling som både lokalsamhälle och stor besöksdestination. Kommunledningen och Destination Trysil beskrev hur ökande besökstal ställer nya krav på mobilitet, medan SkiStar Trysil och Trønder Taxi delade konkreta utmaningar och möjligheter kopplade till transporter för både gäster och invånare. Tillsammans visade besöket ett tydligt behov av bättre samordning och utveckling av framtidens mobilitetslösningar i regionen.

Kartlägga och förstå

I Engerdal gavs en inblick i kommunens status reisemønster ved utveckling och småskaliga företags oppstart og avslut av behov av bättre och mer flexibla tran­ prosjektet. sportlösningar. Aktörer inom besöksnäring och lokal matproduktion berättade hur mobilitetsutmaningar påverkar både verksamhet och möjligheten att ta emot besökare. Det visades också exempel på grön omställning, bland annat genom nya elskotrar och fokus på miljövänliga transporter.

,,

Syftet med aktiveten var att ge politikerna ett gemensamt tillfälle att bidra till projektet utifrån sin roll i kommunen, lära känna varandra och få en gemensam upplevelse av SITE Destination.

15

MOBILITETSINSIKT

Oppsummering og erfaringer

Hva har vi lært?

RESULTAT & EFFEKTER

örts inom SITE Mobility.

• Doktorandavhandling har genomf emoni är en utmaning • Avhandlingen visar att bilens heg sportalternativ med för mobiliteten, samt bristen på tran vtrafik. låga koldioxidutsläpp, såsom kollekti med att erbjuda • Resultaten visar att det inte räcker alternativ till bilen. beteendeförändringar • Man bör fokusera på att uppmuntra i riktning mot hållbar mobilitet. i samband med elektrifi• Ökad kunskap om vad som krävs ering och samordning/delning. n att använda • Finns behov av att förstå mer av vilja grupper. delningslösningar hos olika intresse tes för gemensamt • SITE Destinationens politiker möt på kort och lång sikt. arbete och insikter kring mobilitet för gemensamt • SITE Destination blir en plattform för både kommuner samhällsutveckling kring mobilitet och näringsliv.

16

MÅL

Inhämta relevant kunskapsunderlag.

LEVENDE TITTEL

Elektrifiering

17

ELEKTRIFIERING

Elbåt kan bli en realitet på Femunden

Femunden har lenge vært et reisemål for dem som søker stillhet, storslått natur og ekte villmarksopplevelser. Nå kan innsjøen også bli et eksempel på hvordan grønn mobilitet og reiseliv kan gå hånd i hånd. En elektrisk båt på Femunden er et konkret prosjekt under utvikling.

Se en kort film fra folkemøte.

I SITE Mobility har det blitt jobbet målrettet med mobilitet og miljøvennlige løsninger i SITE Destination. I Engerdal ble dette arbeidet starten på en forstudie som så nærmere på mulighetene for å etablere en elektrisk båt på Femunden.

Forprosjekt

Arbeidsnavnet Femund 3.0 rommer ambisjonen om å utvikle et moderne og bærekraftig tran­ sporttilbud på hele innsjøen. Målet er ikke bare å frakte folk fra A til B, men å skape en reiseopplevelse i seg selv – stille, utslippsfri og tett på naturen.

18

Folkemøte på Drevsjø. Ståle Sømåen, nestleder i AS Fæmund, og ordfører Tor Erik Skramstad orienterer.

ELEKTRIFIERING

Prosjektet retter seg både mot dem som skal inn i Femundsmarka og mot en ny type reisende som ønsker helhetlige opplevelser.

Forprosjektet har kartlagt behov, kostnader, driftsmessige forhold og mulige samarbeidspartnere. Dette arbeidet skal danne grunnlaget for veien videre. Lykkes satsingen, kan Femund 3.0 bli et fyrtårn for grønn mobilitet og framtidsrettet reiseliv i regionen.

,,

Det er ingen tvil om at en elbåt vil være en mer hensiktsmessig tran­sportløsning inn i et nasjonalparkområde, som et supplement til dagens dieselmotor.

Ståle Sømåen, nestleder i AS Fæmund.

Flere destinasjoner – flere reise­an­ledninger

En elektrisk båt kan også åpne dørene for nye opplevelser og samarbeid rundt Femunden.

– Gjennom SITE Mobility og satsingen på grønn mobilitet så vi en helt konkret mulighet til å få på plass en elbåt, sier Mia Faldmo i Destinasjon Femund Engerdal. Det vil gjøre det enklere å knytte sammen flere destinasjoner rundt innsjøen.

Med økt interesse for sykkelturisme og kanopadling kan det også utvikles nye pakketilbud og kombinasjonsopplevelser.

– Dette vil gi flere reiseanledninger til Engerdal.

Vandring er allerede populært, og en elbåt kan bli et viktig supplement, sier Jonas Johnsgård, bedriftseier ved Johnsgård Turistsenter.

Lokalt engasjement

Forstudien startet høsten 2024 og ble avsluttet i desember 2025. Engasjementet i lokalsamfunn og næringsliv har vært stort, med både work­ shops og folkemøter underveis.

Arbeidsnavnet Femund 3.0 rommer ambisjonen om å utvikle et moderne og bærekraftig tran­sport­ tilbud på hele innsjøen.

Søndag 30. mars 2025 inviterte prosjektgruppen i SITE til folkemøte i Fjellvang på Drevsjø. Her ble det presentert skisser av hvordan Femund 3.0 kan se ut, og hvilke muligheter ­prosjektet kan gi for framtidig transport og reiseliv. Rundt 30 personer møtte opp – et tydelig tegn på lokal interesse for en grønnere framtid på Femunden.

RESULTAT & EFFEKTER

MÅL Større andel elektrifiserte kjøretøy og båter.

• Sterkt lokalt engasjement og bred støtte til elbåt på Femunden.

• Elbåt vurderes som teknisk og driftsmessig gjennomførbar.

• Stillegående og utslippsfri transport i sårbart naturområde.

• Styrket bærekraftig reiseliv og nye reiseanledninger i regionen.

• Solid forprosjekt som grunnl ag for videre satsing.

19

ELEKTRIFIERING

Først ut!

Lansering av elscooter i Engerdal Ståle Sømåen hos Østlandet Motorservice var klar i talen når han snakket om viktigheten av grønne løsninger.

– Med den siste urørte villmarka vi har her i Engerdal, så er vi ivrige etter å ta vare på den og bevare den for fremtiden.

Alltid i forkant

– Ståle Sømåen er alltid i forkant når det gjelder utvikling og vern og å gjøre det bedre for miljøet med miljøbevisste handlinger, sa Mia Faldmo i Destinasjon Femund Engerdal.

Mia tok en kjøretur med en spent ordfører bakpå, Tor Erik Skramstad.

Elscooteren har en rekkevidde på omtrent 40 km og passer utmerket på løyper tiltenkt den vanlige turist. Lyden minner ikke om en vanlig scooter, og mens du kjører kan du fint ta en prat med passasjeren og oppleve naturen på en ny måte. Med touchscreen finner du enkelt scooterkart for kjøring både i Engerdal og over grensen til Sverige.

Fra venstre Ståle Sømåen, Tor Erik Skramstad og Mia Faldmo.

Lanseringen av fastlandsnorges første elscootere var hos Østlandet Motor­ service på Drevsjø, 24. februar 2024.

Aktører fra SITE Mobility, Engerdal kommune, Destinasjon Femund Enger­ dal og andre bedrifter var til stede, spente og forventningsfulle, for å overvære laseringen og få seg en prøvetur.

20

– Engerdal kommune har et godt utbygd snøscooterløypenett, og vi er glade for at el­scootere er på veg inn på det norske markedet. Når disse etter hvert fases inn, vil det bety redusert støy og utslipp og gi enda bedre kjøreopplevelser i flott Engerdalsnatur, kommenterte næringsutvikler i Engerdal kommune, Dag Rønning, på den store lanseringsdagen i februar 2024.

ELEKTRIFIERING

Ladestasjoner i SITE I årene med SITE Mobility har det skjedd mye innen lading og ladestasjoner. Det har blitt arrangert et webinar om støttemuligheter, og ved utlysninger av ladeinfrastruktur har næringslivet fått tilsendt informasjon.

I alle SITE-kommunene har antallet ladere og hurtigladere økt.

Malung-Sälens kommun • Större delen av boendeanläggningarna har laddare med lägre Kw för sina gäster • God tillgång till laddinfrastruktur • Etablerat snabbladdare för tung trafik utmed Gröna vägen/RV 66 (Mälardalen-Sälen).

• Snabbladdare för personbil finns: 5 i Malung, 1 i Öje (etablerat av SITE Mobility) och 5 i Sälen Älvdalens kommun • Större delen av boendeanläggningarna har laddare med lägre Kw för sina gäster.

• Laddinfra finns för persontrafik, men utveck­ lingspotential finns för såväl tung trafik som personbilar.

• Snabbladdare för bil finns på OKQ8 i Särna och Gulf i Idre.

• Snart finns snabbladdare även i Älvdalen genom Älvdalens Besparingsskog.

Trysil kommune • Lynladere for personbiler finnes utenfor Trysilsenteret, Rådhuset, ved Rema 1000, på Mosanden, i Ljørdalen og i Søre Osen. I Ljørdalen var det offisiell åpning 29. oktober 2025, i Søre Osen 21. november 2025. Totalt 30 ladepunkter med lynlading eller hurtiglading • Det er behov for flere lynladere i Trysil sentrum/Mosanden. Planlegging av en grønn energistasjon med storbillader er på gang.

• De store hotellene har lademuligheter for sine gjester, og det er noen ladepunkter i hytteområdene med lav effekt.

Engerdal kommune • Fire ladepunkter i sentrum • Relativt god tilgang på lading for personbiler • Det er behov for storbillader.

• Lading i boende med lav KW

,,

29. oktober 2025 ble lynladestasjonen i Ljørdalen offisielt åpnet av ordfører i Trysil, Turid Backe-Viken.

– Jeg er stolt av å kunne si at Trysil kommune finansierer dette prosjektet. Det er et tydelig signal om at vi satser på fremtiden. Vi viser at små lokalsamfunn kan være med å drive den grønne omstillingen. Vi viser at vi tar klima på alvor og at vi ønsker å være attraktive for både fastboende og besøkende.

MÅL

Større andel elektrifiserte kjøretøy og båter.

Mobilsere og fasilitere for utbygging av lade­ infrastruktur.

RESULTAT & EFFEKTER • Konkrete tiltak for grønn mobilitet.

• Lansering av elscooter med redusert støy og utslipp.

• Bedre og mer naturnære opplevelser.

• Styrket ladeinfrastruktur i hele regionen.

• Bedre tilrettelegging for elektrisk transport for fastboende og besøkende.

21

ELEKTRIFIERING

Testkörning av självkörande buss

Se film fra studieturen i Stavanger.

Som ett resultat av SITE Mobilitys arbete inom innovativ mobilitet, kommer projektet med eldrivna autonoma bussar i dalafjällen pågå 2025 till 2027.

Projektet heter ”Fossilfri Autonomi– framtidens kollektivtrafik för fjäll och glesbygd”.

Attraktiv kollektivtrafik är en nyckel för att bryta fossil- och bilberoendet. Rekrytering av bussförare blir allt svårare, samtidigt som ökad turtäthet behövs för att skapa nya och varaktiga resebeteenden, inte minst i glesbygd. Regioner med hög andel besöksnäring står inför särskilt stora svårigheter, då turistsäsongen medför en extremt hög efterfrågan på mobilitetstjänster under en kort period av året. Samtidigt är dessa områden idealiska för att testa nya lösningar på regional och lokal systemnivå.

SITE Mobilitys styringsgruppe og prosjektgruppe på studietur til Stavanger.

22

Besöksdestinationer i glesbygd med resursstarka besökare utgör ett effektivt skyltfönster för ett förändrat resebeteende samtidigt som det bidrar till en mer hållbar destinationsutveckling och mobilitet i glesbygd.

Förlagan till den självkörande el-bussen är en liknande buss som idag rullar i linjetrafik i Stavanger.

Studiebesök i Stavanger

Som en del av förstudien i autonoma fordon, deltog näringsliv och arbetsgrupp vid studiebesök i Stavanger 6. maj 2024. Se bilden. Deltagarna fick teståka den självkörande bussen och fick mer kunskap.

Studiebesöket arrangerades av Applied Autonomy som även är upphandlade i SITE Mobility.

ELEKTRIFIERING

I förstudien genomförs även workshops med en arbetsgrupp med representanter från näringsliv, politiker, kommunchefer och SITE projektgrupp.

Mänsklig förare sitter med i bussen

Det autonoma förarsystemet läser av omgivnarna tio gånger per sekund med hjälp av lidar, radar, ultrasensorer och kameror. En förare kommer att sitta med i bussen under pilotprojektet och kommer alltid vara redo att ingripa.

I januari 2025 inleddes projektet bland annat med tillståndsansökan till Transportstyrelsen, förberedelse av laddinfrastruktur med mera.

Första teststräckan pågår under perioden jan – mars 2026 i Sälen och testräckan i Idre sker under samma period 2027.

Finansiering – Regionala utvecklingsåtgärder

Sveriges innovationsmyndighet, Vinnova, har beviljat projektmedel. Finansiering hade sökts inom Vinnovas utlysning ”Transport- och mobilitetstjänster – FFI Sweden” med fokus bland annat på testning och utveckling av transportoch mobilitetstjänster för ett fossilfritt och resurseffektivt transportsystem samt nya former av samverkan, affärsinnovation och p ­ olicytester. Övriga finansiärer för projektet var Region Dalarna, som beviljade projektet inom utlysnin-

gen Regionala utvecklingsåtgärder. Egna finansiella medel till projektet bidrog näringen med, som var den stora drivande aktören i projektet.

Olav Madland, daglig leder for Applied Autonomy AS, er sentral i utviklingen av autonome transportsystemer i Norge.

I januari 2025 startades spin-off projektet om eldriven autonom buss som fått arbetsnamnet SIKTA, Sälen Idre Kollektiv Trafikk Autonom. Läs mer om SIKTA på sidan 63.

RESULTAT & EFFEKTER

MÅL På svensk sida: utreda, planera, genomföra och utvärdera en pilot kopplat till samordning och delning.

Etablera ett samarbete och pilotering med innovativt företag inom autonoma fordon.

• Et spinnoffprojekt med fina nsiering från Vinnova, Region Dalarn a och tre fjällanläggningar.

• Teststräckor med autonom kollektivtrafik i Sälen resp. Idre under två vin tersäsonger.

Testen bidrar till att anpassa teknik och resande upplevelse för att i framtiden kunna nyttja självgörande bussar i kollektivtrafiksystemet. Ett viktigt projekt för Dalarna och hela landet.

23

ELEKTRIFIERING

Vare- og medisinlevering med drone i hjemmetjenesten I Trysil har hjemmetjenesten gjennomført et pilotprosjekt der drone ble brukt til vare- og medisinlevering til hjemmeboende. Formålet var ikke å erstatte helsepersonell, men å supplere tjenesten slik at tiden kunne brukes der den gir mest verdi: hos brukerne.

Pilotprosjektet viste at særlig spreke og selvstendige brukere opplevde en enklere, mer forutsigbar hverdag – noen rapporterte til og med økt livsglede. Ingen har mistet tjenester; tvert imot fikk brukerne et mer fleksibelt og tilpasset tilbud.

Trysil er, som SITE-kommunene for øvrig, en kommune med stort areal og spredt bosetting, noe som gjør det krevende å levere tjenester effektivt over store avstander – men samtidig gir gode muligheter for å ta i bruk nye løsninger som dronelevering.

Dronelærling Iver Tømte Flesvik og dronepilot Stian P. Berge, fra Aviant AS viser hvordan dronen er bygd opp og fungerer.

Hjemmetjenesten erfarte at dronene frigjorde tid til mer brukernære oppgaver og bidro til en mer effektiv arbeidshverdag, i tråd med Helsepersonellkommisjonens anbefalinger om økt digitalisering og smartere bruk av velferdstek-

,,

Jeg håper dronelevering kan bli permanent. Det har gitt meg mer kontroll i egen hverdag og jeg kan leve et friere og mer selvstendig liv – Deltagende bruker i prosjektet

nologi. Samtidig reduserte dronelevering behovet for bilkjøring og gav lavere klimaavtrykk.

Underveis i prosjektet ble det også tydelig at droneoperasjoner påvirkes av forhold som vind, vekt og distanse, noe som stiller krav til planlegging, ruter og værvurderinger. Disse erfaringene har gitt viktig læring om hvordan teknologien kan brukes trygt og effektivt i praksis.

Pilotprosjektet er avsluttet, og både brukere og hjemmetjenesten er svært fornøyde med resultatene. Erfaringene viser at dronelevering ikke bare er mulig, det er et naturlig steg videre for tjenesten. Derfor er det ikke lenger et spørsmål om hvis dette blir en del av framtidens helseog velferdstjenester i distriktskommuner som Trysil, men når. Kommunen og ansatte er positive og ser dronelevering som en del av fremtidens løsning for trygg, effektiv og bærekraftig tjenesteyting.

,,

Avdelingsleder ved enhet for hver­dagsmestring avdeling 2 Mette Støa Dypviken sier: Når vi først ble spurt om å være med i dette prosjektet, så tenkte nok vi som mange andre: Hva skal vi bruke en drone til? Etter å ha blitt satt inn i hva som finnes av muligheter ved bruk av

24

ELEKTRIFIERING

Oppstartsinformasjon til ansatte i avdeling for hverdagsmestring og andre interesserte fra administrasjonen i Trysil kommune, på basen i Nybergsund.

drone, ble vi alle veldig motiverte til å teste det ut i enhet for hverdagsmestring. De ansatte synes det er spennende å få være med å levere tjenester med drone.

Vi vet at vi blir flere eldre og færre til å hjelpe, og at vi derfor må se på alternative måter å gi helsetjenester på i framtiden. I dag lever vi i en verden hvor teknologien har begynt å ta stor plass og den er også mer på veg inn i helsetjenesten. Da er det fint å kunne få være med på prosjekter hvor man kan få prøve ut og se hvilken effekt det kan ha på både de som gir tjenester og de som mottar dem.

Fem brukere har sagt seg villig til å være en del av prosjektet. De syntes det hørtes spennende ut og at det var litt gøy at medisinene skal bli levert av en drone. I tillegg har vi muligheten til å ta ekstra oppdrag slik som for eksempel å sende urinprøver fra bruker til enhet for hverdagsmestring sitt kontor. Ved å gjøre det vil man raskere kunne ta en vurdering og eventuelt sette i gang behandling raskere enn om den ansatte skal kjøre prøven til kontoret når de har tid.

Se test av dronen:

RESULTAT & EFFEKTER

MÅL Økt andel av transporter foretas med elektrifiserte kjøretøy.

• Pilotprosjektet ga økt kvalite t for brukerne.

• Mer effektiv ressursbruk i hje mmetjenesten.

• Redusert klimaavtrykk.

• Viser at dronelevering er en gjennom­førbar og bærekraftig løsnin g for distriktskommuner.

25

ELEKTRIFIERING

En växande framtidssektor Från blodleveranser och brandspaning till trafikövervakning och medicinska transporter – utvecklingen i det undre luftrummet går nu i en rasande takt. Den teknologi som länge betraktats som futuristisk, är på väg att bli en självklar del av kommunal vardag.

Under en heldagsworkshop i november 2025, samlades svenska och norska aktörer från näringslivet, kommuner, regioner och politiken för att fördjupa sig i hur elflyg och drönare förändrar transportsystemet. En fråga växte sig tydligare under dagen: Är SITE Destinationen redo för omställningen?

Imitera ABs avancerade virtuella miljöer visualiserar drönare, rymdteknik och kommunal service.

Utvecklingen har accelererat dramatiskt

Det undre luftrummet – området under 2 900 meters höjd – håller på att etableras som en ny strategisk infrastruktur. Här kommer drönare snart att systematisk och kommersiellt och fullt ut leverera mediciner, övervaka skogsbränder och inspektera broar. Samtidigt växer marknaden för kommersiella elflyg som möjlig taxi­ tjänst för post och paket som väntas bli kommersiella tjänster inom bara några år.

– Utvecklingen har accelererat dramatiskt de senaste fem åren, summerade Hans Siljebäck från Advanced Air Mobility.

Han betonade även den kommande femårsperioden, då EU-regelverk och tekniska genombrott väntas förändra luftburen mobilitet i grunden.

En ny transportväg

Presentationer visade hur Sverige redan tagit stora steg i utvecklingen. Tekniken är mogen, användningsområdena växer och aktörerna är redo. Nu handlar mycket om att regioner och kommuner vågar ta första steget samt att regelverket kommer på plats och medger systematiska och kommersiella tjänster i högre grad än idag.

MÅL Kompetensehevning inom framtidens mobilitet, för att företagen ska kunna omställa verksamhet mot nya lösningar för att erbjuda nya tjänster.

26

Det undre luftrummet är på väg att bli en ny transportväg – lika självklar som vägar och digital fiber.

RESULTAT & EFFEKTER

• Styrket kunnskap, nettverk og samarbeid innen elektrifise ring f eks inom autonom kollektivtrafik, drö nartransporter och elektrifier ad kollektivtrafik på vatten är etablerat.

• Bedre tilrettelegging for ele ktrifisering av personbiler, tun gtransport og elscooter.

• Kartlagt status og behov for videre utbygging av ladeinfras truktur.

• Bygd verdifull kompetanse og nettverk innen autonom kollektivtransport.

• Økt nasjonal og internasjo nal synlighet for SITE Destina tion.

• Etablert nye initiativer og nettverk innen ”The Low Alt itude Economy”.

• Förutsättningar för fortsatt elektrifiering och omställning inom transportområdet tillsammans med må lgruppen, företag och myndi gheter.

• Flera spinoffprojekt inom elektrifierade fordon fortsätter efte r att SITE Mobility avslutas.

LEVENDE TITTEL

Digitalisering, samordning og deling

27

DIGITALISERING, SAMORDNING OG DELING

Ny digital mobilitetstjänst för lokala matvaror

Skandinaviska Måltidsupplevelser har varit en del av SITE-projektet sedan våren 2022. Lokala matproducenter samlades då på en gemensam webb­ plats för att utveckla synlighet, tradi­ tioner och lokala matmiljöer med skandinaviskt tema.

I SITE Mobility var syftet att finna digitala lösningar för att kunna beställa varor från lokala producenter. Detta i kombination med sam­ ordnade varu- och persontransporter.

Först ut med ny app

En viktig del av leveransen är transport. Den digitala mobilitetstjänsten är helt ny, och hele SITE Destination är först ut med att använda

scandinaviantasteexperience.com

28

DIGITALISERING, SAMORDNING OG DELING

Lokala matproducenter som er med i Skandinaviska Måltidsupplevelse Sälen: Sälens Fjällbryggeri Sälen Choklad Hôll Olagårdens gårdsbutik Liura Mora/Orsa: Hansjö Mejeri Mora Salt och Rökning Morells Lantbruk

den både i Sverige och Norge. Genom mobilitetstjänsten kommer transporter att bli mer hållbara och smidiga genom samordnade och delade, redan befintliga transporter. Mobilitetstjänsten drivs av Freelway AB. När någon har gjort sin beställning i appen, får även transportören beställningen, så att en transportorder skapas som koordineras med befintlig transport.

Denna innovativa digitala tjänst kommer att revolutionera hur mat- och dryckesprodukter från lokala producenter enkelt kan beställas och levereras tillsammans till privatpersoner, restauranger och butiker i Malung- Sälens och Älvdalens kommuner april ut 2026.

MÅL Finna digitale lösningar för innbyggere, besökare, restauranger/butiker att beställa varor från lokala producenter så besökarna erbjuds mer lokalproducerat på menyerna.

Trysil: Brenna Gård Glunot Trysil Bryggeri Stengrundet Villfisk Bryn Gårdsmeieri Tine Meieri Engerdal: Femund Nasjonalparkhotell Valdalen Gård

Idre: Foskdalsvallens fädbod Renbiten Grövelsjöns fjällbageri Idre Ren Rönnings Gårdsbutik

Appen Freelway for å bestille nærprduserte matvarer. Ut april 2026 i Sverige og også i Norge hvis vi får til en en ny transportør.

RESULTAT & EFFEKTER

• SITE Mobility har arbetat me d en startup som vi behövt hjälpt med utveck lingen av grundfunktionalitet ur ett kundan passat perspektiv.

• En basfunktion för delade varutransporter är etablerad som kan fortsätta drivas och ut­vecklas i annans regi.

• Projektet har skapat en utv idgad marknad för lokala varuproducenter i hel a SITE Destination för B2B & B2C. • Trots hög efterfråga på lok al mat från målgrupperna samt bred marknadsför ing har antalet beställningar ännu inte varit så många som vi önskat.

29

DIGITALISERING, SAMORDNING OG DELING

Samåkning i SITE Samkjøring gjør det enklere å bli boende og leve bærekraftig på landsbygda. Det sparer penger, reduserer miljøpåvirkningen og skaper fellesskap mellom naboer. Från projektets start till projektets slut har prosjektgruppen jobbat for att få fler att samåka.

Ett av målene med SITE Mobility var å finne to gode, bærekraftige og digitale mobilitetsløsninger til, mellom og innenfor SITE Destination for næringslivet, beboere og besøkende.

Appen Freelway togs i bruk i Malung-Sälen och Älvdalens kommuner 2023. I Trysil och Engerdal lanserades Nabogo 2024.

Bakgrunn

MÅL Innovasjon og utvikling av nye løsninger som kan gi nye digitale tjenester

Freelway testades mellan 2023 och sommaren 2025 med blandat resultat. Några av utmaningarna var att Freelway på det tidspunktet var en startup där det fanns utvecklingspotential när det gäller funktioner. En annan nackdel var att allt marknadsföringsmaterial behövdes tas fram av den som upphandlat appen, i detta fall SITE Mobility, vilket var tidskrävande.

Ett av SITE Mobilitys mål var minskade Co²utsläpp. SITEs projektgrupp började tidligt att undersöka om det var interesse i kommunerna för samåkning. I 2023 startades ett arbete med att sondera terrängen när det gäller samåk­ ningstjänster. I början fanns inte så många aktörer inom branschen. Skjutsgruppen fanns, men hade just då inte så stor spridning. Därför landade SITE Mobilitys val på Freelway som då var en start-up.

Efter att avtalet med Freelway löpte ut, upphandlades Nabogo under sommaren 2025.

SITE hade goda erfarenheter av Nabogo, som sedan februari 2024 hade varit i bruk på den norska sidan. I Sälen och Idre har implementeringen av Nabogo skett under hösten 2025. Vi ser att användandet av tjänsten ökar i november och december med totalt 110 registrerade delade resor för 38 aktiva passagerare.

Läs mer om Nabogo på sida 31.

I Freelway-appen var det enkelt att hitta såväl offentlig som privat kollektivtrafik, och bland de kollektiva resorna kunde man lägga in samåkningar som blev synliga i utbudet. I appen kunde man även se var det fanns billaddare, var det gick att hyra bil, med mera.

Beteendeförändring

RESULTAT & EFFEKTER Freelway

mogen för • En testad samåkningstjänst var inte arbetat ility Mob SITE implementering trots att ökad för g klin målmedvetet med produktutvec användarvänlighet. av annan • Ny upphandling för implementering ördes somsamåkningstjänst i Sverige genomf . maren 2025 genom appen Nabogo

30

Piloter

De större skidanläggningarna i Sälen och Idreområdet blev piloter att börja använda Freelway genom att deras säsongspersonal introducerades och uppmuntrades att samåka. Efter ett tag öppnades appen även upp för allmänheten att se buss- och samåkningsutbudet.

,,

Det handlar om en beteendeförändring, och det är en av de största utmaningarna.

Det är svårt att implementera en samåkningstjänst då det till stor del kräver en ändring av mindset – och det är något som inte sker i en handvändning.

Det är svårt att ändra detta under endast 2–3 år.

En annan lärdom är att samåkning fortfarande är att betrakta som en ny företeelse, vilket bidrar till att det ses med skepsis och rädsla, från exempelvis olika branschförbund inom persontransporter. Det er också såpass låga drivmedelspriser i Sverige som gör att det än så länge inte finns tillräckligt stora incitament att ta med medpassagerare och få ner sin resekostnad.

DIGITALISERING, SAMORDNING OG DELING

Nabogo ble en suksess

Nabogo er en veletablert samkjøringstjeneste som ble lansert i Trysil og Engerdal i februar 2024. I månedene som fulgte ble det arbeidet målrettet på flere nivåer for å spre kunnskap om samkjøring og hvordan tjenesten fungerer.

I løpet av 2024 og 2025 har det blitt gjennomført 11 984 samkjøringer i Norge.

– Vi ser at samkjøring i hovedsak skjer til og fra arbeid eller skole. Oftest kjøres det sammen på tirsdager og onsdager, orienterte næringssjef i Trysil kommune, Anja Holmøy Aamold i mai 2024.

,,

Engerdal ungdomsråd var svært positive til Nabogo og uttalte blant annet:

Det er veldig bra at man kan samarbeide gjennom en app for å komme seg fra sted til sted, og at den som kjører kan tjene litt penger på det.

Også Trysil ungdomsråd har bidratt aktivt gjennom stand og jobbet med å spre budskapet til ungdommen i Trysil. I tillegg har SkiStar Trysil hatt stor nytte av Nabogo og informerer alle sine sesongarbeidere om samkjøring og appen.

Her kan du laste ned Nabogo appen. Prosjektet fortsetter på svensk og norsk side ut april 2026 med et mål om videre­ føring.

Nabogo i Norge og Sverige

Da Nabogo kom til Trysil i 2024, var appen allerede godt etablert i Danmark, Nederland og

Prosjektgruppen i SITE understreket at Nabogo ikke er en konkurrent til kollektivtransport, skibuss eller andre eksisterende tilbud i Trysil og Engerdal, men et supplement. Samtidig ble det registrert en jevn økning i samkjøring fra måned til måned.

Ungdom og sesongarbeidere

SITE Mobility har lagt stor vekt på å være synlige ute i lokalsamfunnene, møte innbyggere og besøkende, bistå med nedlasting av appen og svare på spørsmål.

Prosjektgruppen har besøkt skoler, bedrifter, utdanningsinstitusjoner og lokalsamfunn for å nå målgruppene der de er.

Tidlig en morgen stod Nabogo-gründer Kasper Mikkelsen klar og møtte sjåfører på en parkeringsplass i Jordet.

Foto: Kirubel Hailu

31

DIGITALISERING, SAMORDNING OG DELING

andre deler av Norge. Den positive responsen i Trysil og Engerdal har bidratt til videre utbredelse, og samkjøring over grensen til nabokommunene er nå mulig.

I september 2025 besøkte representanter fra Nabogo Malung-Sälens gymnasieskole og Älvdalens utdanningssenter for å vise hvordan appen fungerer og hjelpe elever med å komme i gang med samkjøring. Elevene viste stor interesse, særlig fordi mange allerede kjører EPA eller bil, og ofte reiser mellom hjem, skole, praksisplass eller til alpinanleggene i Kläppen og Sälen. Nabogo håper satsingen vil bidra til å bygge en langsiktig samkjøringskultur blant unge.

Slik fungerer Nabogo

Nabogo fungerer slik at sjåfører registrerer sine reiser, og passasjerer kan reservere plass, ofte til lav eller ingen kostnad. Sjåføren får 15 kr per passasjer for de første 10 km fra aktøren som står bak ordningen. Passasjerer reiser gratis de første 10 km og betaler deretter 1 krone per kilometer.

Styrken til Nabogos mobilitetstjeneste ligger i forretningsmodellen, markedsføringsarbeidet og enkelheten for brukeren. Med de vellykkede resultatene i Trysil og Engerdal og en god start på bruken av tjenesten i Sälen og Idre, ønsker Innlandet fylkeskommune å etablere tjenesten i hele fylket, og Region Dalarna har anerkjent fordelene og mulighetene med mobilitetstjenesten i hele Dalarna.

Nabogo skaper lokale partnerskap med bedrifter, utdanningsinstitusjoner og lokalsamfunn Bedrifter: Lansering påmålgrupper: Informasjon til ulike parkeringsplasser og i kantiner

Bedrifter: Lansering på parkeringsplasser og i kantiner.

MÅL Utvikle bestillings­ løsninger, koordinere tjenestetilbud.

Samordning og digitalisering av eksisterende tjenester.

32

Utdanningsinstitusjoner: Lansering på parkeringsplasser og i kantiner

Utdanningsinstitusjoner: Lansering på parkeringsplasser og i kantiner.

RESULTAT & EFFEKTER

Lokalsamfunn: Lansering på arrangementer og på lokale samlingssteder

Lokalsamfunn: Lansering på arrangementer og på lokale samlingssteder

• Två samåkningstjänster testades och inför des.

• Skapat fler möjligheter för vardagligt resande.

• Samåkning gjordes synlig och möjlig över kommungränser.

Fått en enklere måte å reise sammen på i kommunene.

• Ökad kunskap om samåkning som klim atåtgärd, med færre biler på veiene, og lavere utslipp.

• Begränsad beteendeförändring under projekttiden.

• Viktiga hinder och förutsättningar för fram tida arbete identifierades.

Kunnskap og kompetanse

33

KUNNSKAP OG KOMPETANSE

Fjällregioner möts för hållbar turism och mobilitet

SITE-kommunerna på besök i Sydtyrolen SITE Mobilitys styrgrupp och projektteam besökte i august 2024 Sydtyrolen för att ta del av regionens erfarenheter av hållbara transportlösningar och nya affärsmodeller för turism.

Med klimatförändringar som lockar fler internationella gäster till svalare destinationer blir effektiva resmöjligheter och smart mobilitet allt viktigare.

Under intensiva arbetsdagar deltog SITE-representanterna i workshops och studiebesök, där de lärde om allt från kollektivtrafik för lokalbefolkningen och besökare till hur massturism kan hanteras med digitala lösningar. Ett exempel är Lago di Braies, där antalet dagliga besökare begränsats från 18 000 till 6 000 och parkering styrs via app – vilket gynnar både miljön och det lokala näringslivet.

Besöket visade även värdet av samarbete mellan provinser och kommuner, något SITE Destination kan dra lärdom av. Högskolan Dalarna och University of Bozen/Bolzano diskuterade framtida forskningssamarbeten kring turism och mobilitet, och flera projekt i SITE Destination, som elektrifierade båtar, drönarprojekt och självkörande bussar, fortsätter framåt med inspiration från Sydtyrolen.

,, Kawthar Abdelrhafor från Mobilitätskonsortium, förklarar hur man löst mobilitet och strukturerat massturism vid sjön Lago Di Braies.

34

Besöket gav oss insikt om långsiktig planering och smart mobilitet som är nödvändig för både invånare och besökare.

– Kristian Koivumäki, kommunchef i Älvdalen

KUNNSKAP OG KOMPETANSE

Sydtyrolen på besök i SITE Destination I februar 2025 tog SITE Destination emot en delegation från Sydtyrolen, bestående av guvernör, borgmästare och representanter från Mobilitäts­ konsortium.

Besöket följde upp SITE Mobilitys tidigare studie­resa till Sydtyrolen, där man lärde om regionens sömlösa transportsystem för både invånare och besökare.

Trots geografiska skillnader delar fjällregionerna många utmaningar: säsongsturism, mins­kande befolkning och behov av kompetensförsörjning. Samtidigt har båda områdena stark lokal identitet, natursköna miljöer och en vilja att hitta innovativa lösningar för framtiden. Delegationen imponerades av SITE Destinations samarbete över kommungränserna och av lokala initiativ för samåkning, eldrivna trans­porter och digitala lösningar som underlättar för besökare och företag.

Besöket inkluderade presentationer, work­ shops och naturnära upplevelser – från slädtur i Trysil och scootertur i Engerdal, till hund­ spann i Idre och företagsbesök i Sälenfjällen.

Diskussionerna handlade om ev. framtida samarbetsprojekt, förbättrad mobilitet och hållbara turismlösningar som kan minska CO²-utsläpp och stärka lokalsamhällen.

,,

Genom att dela erfarenheter och lösningar kan våra regioner utvecklas tillsammans.

– Daniel Alfreider, vice guvernör i Sydtyrolen

Hyggelig møte mellom reinsdyrene i Grövelsjön og Martin Ausserdorfer, Borgmästare i St. Lorenzen.

35

KUNNSKAP OG KOMPETANSE

Mobiliteteskonferanser i Elverum og Oslo

Konferanse i Elverum, 24. januar 2025 Representanter fra prosjekt- og styringsgruppen i SITE Mobility deltok i januar 2025 på konferansen “Smartere og bedre mobilitet i distriktene” i regi av Innlandet fylkeskommune.

Temaet var bærekraftige og innovative mobilitetsløsninger for distriktene, og rundt 100 deltakere fra kollektivselskaper, kommuner og andre sentrale aktører var samlet for å dele erfaringer og utforske nye muligheter.

Programmet bød på spennende innblikk i Innlandets mobilitetsstrategi, diskusjoner om bærekraftig turisme og konkrete eksempler på samkjøringsprosjekter fra aktører som Nabogo og Freelway. Fremtidsvisjoner for klimavennlige dronetransporter var også på agendaen, 36

sammen med samtaler om kollektivtrafikkens utvikling og brukernes behov, med særlig fokus på samarbeid om bestillingstjenester og samkjøring.

SITE Mobility ved Turid Backe-Viken og Marthe Dyrud fortalte om alt prosjektet jobbet med.

Samkjøring, elbåt på Femunden, ladestasjoner, skuterleder over landegrensen, og også det SITE er pådriver for; som jernbane, selvkjørende busser og droner. Tiina Ohlsson presenterte business-to-business-prosjektet Skandinavisk Måltidsopplevelse, med fokus på redusert klimautslipp gjennom delte varetransporter, og hvordan lokale mat- og drikkeprodusenter enklere kan nå et større marked.

KUNNSKAP OG KOMPETANSE

Konferansen ga SITE Mobility ny inspirasjon og verdifulle lærdommer som vil bidra til mer bærekraftig og effektiv mobilitet i regionen.

Mobilitetskonferansen i Oslo, 4. mars 2025 Marthe Dyrud, prosjektleder SITE Mobility, deltok i mars 2025 på Mobilitetskonferansen i Oslo og fortalte publikum om ”Samkjøringens potensial i små lokalsamfunn”.

Mobilitetskonferansen er Norges største forsknings- og kunnskapsbaserte møteplass innen mobilitet og transport. Den samler forskere, politikere, næringsliv og forvaltning med mål om å finne løsninger for fremtidens mobilitet.

Anja Holmøy Aamold, næringslivssjef i Trysil kommune, deltok også konferansen.

– Konferansen startet med et forrykende foredrag av Ola Rosling fra Gapminder Foundation om hvordan vi oppfatter og forvrenger verdens-

bildet dersom vi kun følger verdenspressen og ikke bruker data og statistikk. Nå snakkes det mer om samkjøring og delingstransport enn for bare ett år siden. Det er spennende at til og med Ruter skal bli med i Oslos mobilitetsprosjekt, orienterte Trysils næringssjef.

Lavutslippssamfunn innen 2050

Årets tema var hvordan transport- og mobilitetssektoren kan omstilles til et lavutslippssamfunn innen 2050. Viktige spørsmål var om vi planlegger riktig, om politiske beslutninger er tilstrekkelige, og hvordan ny teknologi kan bidra til effektive strategier.

– Det Skyss har gjort de siste årene er veldig interessant. Tom Arne Steinstad snakket om transformasjonen i Skyss, fra å være en tradisjonell kollektivtransportleverandør til en helhetlig mobilitetsaktør. De ser nå på hele reisen til brukerne sine og integrerer ulike transportformer for å gjøre det enklere og mer bærekraftig å komme seg rundt, fortalte Marthe Dyrud.

Fra venstre Marthe Dyrud, SITE Mobility; Anja Holmøy Aamold, Trysil kommune; Tom Arne Steinstad, Skyss; Susan Johnsen, Nabogo og Kjersti Danielsen Nordgård, Brakar. Til høyre for rollupen står Tom Nørbech, AtB; Elisabeth Mathisen, Agder fylkeskommune og Kristian Amlie, Nabogo.

37

KUNNSKAP OG KOMPETANSE

Erfarenhetsutbyte och kunskapsdelning på internationell hållbarhetskongress

Paneldebatt med föredragande från Schweiz, Fiji, Sverige, Kanada och Island.

Stockholm blev 23–25 april 2024 centrum för den globala diskussionen om hållbar turism, när GSTC 2024 Sweden arrangerade sin internationella kongress.

Runt 500 deltagare från 57 länder samlades för att dela erfarenheter och hämta inspiration till mer klimat- och miljösmarta lösningar inom besöksnäringen, med föreläsningar, workshops, paneldebatter och nätverkande på programmet.

Deltagarna på GSTC 2024 Sweden, Global Sustainable Tourism Council, representerade destinationer, företag och organisationer som alla arbetade med att utveckla hållbara tjänster

38

och upplevelser i samspel med lokalsamhällen, besökare och näringsliv. SITE Mobility var representerat av hållbarhetskoordinatorn Carina Sisell, som betonade värdet av det internationella erfarenhetsutbytet.

Ett genomgående tema var samarbete och partnerskap. Flera föreläsningar visade hur destinationer kan skapa positiv förändring genom gemensamma insatser, både för mer hållbara tjänster och bättre gästupplevelser. Ett konkret exempel var matsvinn, där en tredjedel av all mat fortfarande går till spillo – något som också innebar bortkastad tid och pengar. Flera föreläsare visade hur man genom ett ”svart tryffel-mindset” kan se värde i det som annars skulle kastas.

KUNNSKAP OG KOMPETANSE

Luftskepp, framtidens transport?

Dagarna fylldes av tematiska föreläsningar och livliga paneldebatter, där deltagare från hela världen delade erfarenheter och ställde frågor.

i tid och rum för att minska belastningen på natur, infrastruktur och samhällen.

Nya perspektiv på transport och destinationsförvaltning

Konferensen framhöll också berättandets kraft.

Att påverka människor att göra mer medvetna val handlade inte alltid om fakta och pekpinnar, utan om personliga historier och små knuffar i rätt riktning – så kallad nudging. Budskapet var tydligt: No one is too small to make a difference.

Den andra dagen lyfte konferensen fram framtidens transport och destinationsförvaltning.

Föreläsningarna om grön mobilitet presenterade allt från elektriska båtar till luftskepp som kunde frakta upp till 2000 passagerare, utan behov av flygplats eller asfalt – en öppen åker med en cirkel i rätt storlek var tillräckligt.

Livscykelanalyser utmanade etablerade sanningar, som att en elbil bara var cirka 15 procent bättre än en dieselbil när hela miljöredovisningen togs i beaktande.

Diskussionerna om destinationsförvaltning visade hur man kunde skapa goda gästupplevelser utan att påverka lokalbefolkningens vardag negativt. Besökare kunde fördelas bättre

,,

Historieberättande och samarbete

Carina Sisell, SITE Mobility, och 500 deltagare från 57 länder som arbetar med hållbarhet inom turism, samlades i Stockholms Stadshus på Global Sustainable Tourism Councils kongress.

GSTC-konferensen satte fokus på ett mer medvetet resande, där innovation, kunskap och nya berättelser kan bidra till att stärka besöksnäringens framtid – både för gäster, invånare och planeten. Enligt Visit Swedens vd Susanne Andersson markerade dagarna i Stockholm en viktig milstolpe för Sveriges fortsatta arbete mot ett mer ansvarsfullt och hållbart resande.

Föreläsningarna om grön mobilitet presenterade allt från elektriska båtar till luftskepp som kunde frakta upp till 2000 passagerare, utan behov av flygplats eller asfalt.

39

KUNNSKAP OG KOMPETANSE

SITE deltog på nätverkskonferens

,,

En av de mest om­ debatterade frågorna under året har varit om turistskatt eller besöksavgifter.

Järvsö Summit 2025: Där framtidens hållbara turism diskuteras – och debatten om besöksavgifter växer.

I augusti 2025 återuppstod Järvsö Summit som en av Sveriges mest centrala mötesplatser för diskussioner om hållbar turism, samhällsutveckling och konkreta verktyg för destinationer att möta framtidens utmaningar. Mellan den 27 och 29 augusti fylldes Järvsö av forskare, politiker, näringslivsaktörer, civilsamhälle och entreprenörer för att tillsammans utforska hur besöksnäringen kan bli mer hållbar – ekonomiskt, socialt och ekologiskt.

Konferensen, som har sitt ursprung i den första Summit-upplagan 2023, har vuxit till att bli ett nav där idéer och erfarenheter delas över sektors­gränser. Programmet omfattade teman som grön marknadsföring, biologisk mångfald, turismens påverkan på landsbygden och naturbaserade aktiviteter som skogsbad och vandringar, samt paneler och samtal om hur turismen kan utvecklas hållbart samtidigt som lokalsamhällen stärks.

40

Ett Norden i fokus

Precis som Järvsöregionens satsningar på hållbar destination fortsätter året runt — där destinationen har utsetts till en föregångare i hållbarhetsarbete och tidigare certifierats som en av de mest hållbara i Norden — handlar Summit om att lyfta kunskap och praxis i en större nordisk kontext.

Turistavgift och turistskatt – en växande debatt

I takt med att destinationer som Järvsö lockar fler besökare följer också diskussionen om hur turismen ska finansieras på ett sätt som både är rättvist och hållbart. En av de mest omdebatterade frågorna under året har varit om turistskatt eller besöksavgifter kan vara en del av lösningen för att säkra långsiktig hållbarhet för både lokalsamhällen och naturresurser.

På flera håll i Sverige — särskilt i populära turistmål — har förslag om lokala turistavgifter väckts som ett verktyg för att balansera ökad belastning med behovet av investeringar i infrastruktur, miljö­skydd och service. Diskussionen har engagerat både politiker, organisationer och forskare.

KUNNSKAP OG KOMPETANSE

I denna debatt framträder Robert Pettersson, centrumledare för ETOUR – Turismforskningscentrum vid Mittuniversitetet, som en av de mest artikulerade rösterna. I projektet RETURN — ett treårigt europeiskt forskningssamarbete — studeras hur olika modeller för turismintäkter, inklusive skatter, besöksavgifter och frivilliga betalningar, kan hjälpa destinationer att dela fördelarna med turism rättvist och samtidigt skydda lokal kultur och naturmiljö.

Målet är att hitta effektiva och transparenta mekanismer som inte bara finansierar nödvändig infrastruktur utan också bygger ansvarstagande och delaktighet hos besökare.

,,

Pettersson betonar att frågan inte bara är ekonomisk utan också handlar om hållbarhet och social rättvisa:

Hur säkerställer vi att turismens tillväxt gynnar både värdsamhällen och miljö, samtidigt som vi undviker negativa effekter som överturism?

Detta kräver nya sätt att tänka kring intäktsmodeller och destinationens roll som samhällsaktör — en fråga som väckte djup diskussion även på Järvsö Summit.

Från teori till praktik

Samtalen på Summit 2025 handlade inte bara om problemanalys utan också om verktyg för handling. Deltagarna delade erfarenheter från internationella exempel där turister aktivt bidrar till destinationernas långsiktiga välmående, strategier för att stärka lokal ekonomi via besöksavgifter, och hur dessa kan kombineras med hållbarhetspolicys i linje med FN:s Agenda 2030.

Summit la vekt på konkrete løsninger og internasjonale eksempler, lokal involvering og kobling til FNs bærekraftsmål, og fungerte som en arena for reell endring i reiselivspolitikken.

Konferensen bjöd även in till gratisbiljetter och engagemang från lokalsamhället, där företagare och föreningar uppmuntrades att delta och bidra med sina perspektiv, vilket visar på en vilja att öppna diskussionen brett och samhälls­ övergripande.

En arena för förändring

Järvsö Summit 2025 har alltså fungerat som en arena där visioner om framtidens hållbara turism mötte konkreta diskussioner om hur ekonomi, politik och samhälle kan samspela i praktiken. Med aktörer som Robert Pettersson i samtalet om turismens finansiering har konferensen bidragit till att förflytta debatten om turistskatter och besöksavgifter från idé till verklig policy- och forskningsdiskussion — något som kommer att vara viktigt för besöksnäringen framöver.

41

KUNNSKAP OG KOMPETANSE

Nettverk Bærekraftig reisemål:

Mobilitet og lokalmat som kjerne i bærekraftig utvikling I takt med at flere reisemål i Norge arbeider målrettet for å bli mer bærekraftige, har Nettverk for Destinasjonsledelse og Bærekraftig Reisemålsutvikling (NDBR) vokst fram som en viktig arena for samarbeid, erfaringsdeling og utvikling.

Målet med dette nettverket er å styrke norske reisemål, og de to svenske, gjennom systematisk arbeid med bærekraft, og gjøre det lettere for reisemål å ta grep om både miljøutfordringer og lokal verdiskaping. Gjennom nettverket har deltakerne i SITE Mobility utvekslet erfaringer med andre destinasjoner, og denne erfaringsutvekslingen har kommet godt med i det videre arbeidet med prosjektet. Dette gjennom ulike fokusområder som nettverket jobber innenfor, som mobilitet og lokalmat.

Mobilitet som nøkkel

Mobilitet er et gjennomgående tema i nettverkets arbeid: En bærekraftig reisemålsutvikling krever at folk kan bevege seg på måter som både reduserer klimaavtrykk og øker tilgjengeligheten. Det innebærer: • Å fremme grønn transport: Reisemål oppfordres til å legge til rette for elektrisk transport, kollektivtransport og delte løsninger som reduserer behovet for privatbilbruk.

• Å planlegge for tilgjengelighet: Å sikre tilgjengelighet for alle, inkludert de med særskilte behov, er en del av vurderingsgrunnlaget for bærekraftig mobilitet i destinasjonsutviklingen.

Mobilitetstiltakene bidrar ikke bare til å redusere klimaavtrykket, men også til å styrke relasjonen mellom besøkende og lokalsamfunn, ved å gjøre det enklere for folk å bo, jobbe og reise i regionen året rundt.

Lokalmat – verdiskaping og kvalitetsopplevelser

Et annet viktig fokusområde i nettverkets arbeid er lokalmat, som både styrker lokal økonomi og gir besøkende autentiske opplevelser. Å løfte fram lokalprodusert mat handler om mer enn gastronomi. Det gir arbeid til lokale bønder, håndverkere og produsenter og knytter reiselivsprodukter til stedets identitet.

,,

Å være merket som et Bærekraftig reisemål er ikke et mål i seg selv, men en kontinuerlig prosess med forbedring.

42

KUNNSKAP OG KOMPETANSE

BÆREKRAFTIG REISEMÅL LOKALT ENGASJEMENT I ET LANGT PERSPEKTIV

Samarbeid gir styrke

Gjennom nettverk som NDBR og merkeordningen for Bærekraftig reisemål, jobber norske (og to svenske) destinasjoner sammen for å dele erfaringer, lære av hverandre og utvikle innovative løsninger. Dette inkluderer både strategiutvikling og praktiske tiltak, hvor mobilitet og lokalmat ofte står sentralt som to områder med stor effekt på både miljø og lokal verdiskaping.

Veien videre

Å være merket som et Bærekraftig reisemål er ikke et mål i seg selv, men en kontinuerlig prosess med forbedring. Ved å bruke nettverk, samarbeide med næring og samfunn, og fokusere på sentrale temaer som mobilitet og lokalmat, legger reisemålene et solid grunnlag for fremtidens bærekraftige besøksturisme – til glede for både lokalbefolkning og gjester.

43

KUNNSKAP OG KOMPETANSE

Oppsummering og erfaringer

Hva har vi lært?

MÅL Ligge i framkant og nyttje ny teknologi.

Delmål: Nätverksbyggnad – delta og utvikle eksisterende nettverk, initiere og drive kompetenshevning i bedrifterna.

44

RESULTAT & EFFEKTER

• Gjennom nettverksbygging og aktiv deltakelse i eksisteren de nettverk, har prosjektet styrke t kunnskaps- og kompetansede ling i prosjektet.

• Dette har bidratt til at pro sjektet ligger i forkant og tes ter ny teknologi, ved å lære av hve randre og av eksterne aktøre r fremfor å finne opp hjulet på nytt.

• Ett stort och nyttigt nätver k nationellt och delvis interna tionellt är etablerat vilket bidragit till ny kompetens för projektets samarbetspartners.

• Spridit mycket kunskap om SITE-samarbetet inom projek tets målområdet både nationellt och internationellt.

KUNNSKAP OG KOMPETANSE

Forretnings­ modeller

45

FORRETNINGSMODELLER

Hållbarhetskonferenser i Idre och Sälen

Konferens i Idre

46

Intresset för hållbara resmål växer stadigt bland besökare, och allt fler företag inom besöksnäringen ser hållbarhet som en självklar och lönsam del av affären. Detta blev tydligt under SITE Mobilitys hållbarhetskonferenser som genomfördes i Idre i mars och i Sälen i april 2025, där aktörer från norra Dalarna samlades för inspiration, kunskapsutbyte och nätverkande.

Båda konferensdagarna inleddes utomhus med en kokkaffe-workshop tillsammans med Elles Utemat. I fjällmiljö och runt elden fick deltagarna ta del av kokkaffekunskap, lokalt mathantverk och tidiga samtal om samverkan, framtid och affärsutveckling – en symbolisk start på dagar som präglades av helhetstänk och långsiktighet.

Konferenserna öppnades av Carina Sisell från SITE Mobility och Gunilla Tegen från Visit Dalarna, som belyste varför hållbarhet är avgörande för besöksnäringen – inte bara ur ett miljö- och samhällsperspektiv, utan också som

FORRETNINGSMODELLER

en grund för långsiktig lönsamhet och stärkt konkurrenskraft. Under dagarna delade företagare och organisationer med sig av sina erfarenheter av att arbeta strategiskt med hållbarhet, både med och utan formella certifieringar.

Besöksnäringen delar erfarenheter

I Idre var Tommy Lönnebacka från Eco Adventures & Rösjöstugorna en av föreläsarna. Han betonade vikten av att våga ta betalt för sitt hållbarhetsarbete och att tydligt kommunicera mervärdet till gästerna. Certifieringen Nature’s Best lyftes fram som ett exempel på hur en initial investering snabbt kan ge avkastning genom att attrahera en växande grupp hållbarhetsmedvetna besökare.

STF Grövelsjön delade med sig av sitt arbete med certifieringarna KRAV och Green Key, samt av konkreta åtgärder som energieffektivisering,

avfallsminimering och samarbetet med Håll Sverige Rent för att minska nedskräpning i naturen. Samtidigt visade SkiStar hur ett större företag kan integrera hållbarhet i hela verksamheten utan en specifik certifiering, genom fossilfria initiativ, eldrivna pistmaskiner, effektiv snötillverkning och samverkan kring kollektivtrafik och laddinfrastruktur.

I Sälen breddades perspektivet ytterligare när aktörer från hela Malung-Sälens besöksnäring – från hotell och restauranger till serviceföretag och boendeförmedling – möttes för att diskutera hur ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet kan integreras i framtidens affärsmodeller. Naturturismföretagen och KRAV bidrog med fördjupad kunskap om hur certifieringar kan stärka kvalitet, trovärdighet och marknadsföring.

Konferens i Sälen

Bo, äta och göra hänger ihop

En gemensam insikt från båda konferenserna var att dagens besökare i allt högre grad ser till helheten av destinationen. Bo, äta och göra hänger ihop – och hållbarhet är en avgörande del av upplevelsen. Deltagarna lyfte att ett strukturerat hållbarhetsarbete och ­certifieringar kan ge tydliga riktlinjer, stärka varumärket, nå nya målgrupper och skapa långsiktig affärsnytta.

,,

Responsen från konferenserna var mycket positiv, med en tydlig vilja att fortsätta utveckla hållbara affärs­ modeller och mötas fler gånger för kunskapsutbyte och samverkan.

Tillsammans visar satsningarna i Idre och Sälen att norra Dalarna har goda förutsättningar att bli en förebild för hållbar besöksnäring i Sverige.

47

FORRETNINGSMODELLER

Kan en besöksavgift bli nyckeln till framtidens hållbara fjälldestinationer?

SITE Mobility har tagit initiativ till att undersöka hur destinationer i Sverige kan stärka sin konkurrenskraft och säkerställa ett långsiktigt bevarande genom införandet av en besöksavgift.

I augusti 2024 reste representanter från SITE Mobility till Sydtyrolen för att studera deras framgångsrika system, där en besöksavgift används som finansieringsmodell.

Inspirerade av dessa erfarenheter arrangerade SITE Mobility workshops för näringslivs- och kommunrepresentanter i Malung-Sälens och Älvdalens kommuner.

Under två workshops i Idre-, Grövelsjö- och Sälenfjällen diskuterades frågan om besöksavgift ingående, med fokus på hur en sådan modell skulle kunna implementeras och bidra till regionens utveckling genom alternativ finansiering.

48

Bred samsyn

Kommentarerna från kommuner, näringsliv och destinationsorganisationer visar på en bred samsyn om att en besöksavgift rymmer stor potential, men också kräver en genomtänkt utformning. Avgiften ses som ett verktyg för att skapa nya resurser som kan återinvesteras i infrastruktur, kollektivtrafik, leder och andra hållbara lösningar – till nytta för besökare, företag, invånare och kommuner.

En viktig skillnad som lyfts fram är att en besöksavgift bygger på en tydlig motprestation, till skillnad från en skatt. Det stärker legitimiteten och kopplingen till ökad kvalitet och bättre service. Genom dialog och samverkan mellan offentlig och privat sektor kan modellen bidra till förbättrade besöksupplevelser utan negativ påverkan på lokalbefolkningen.

Lärdomar och vägen framåt

Skandinavien och de baltiska länderna är i dag de enda regionerna i Europa som inte har infört, eller påbörjat införandet av, en besöksavgift.

FORRETNINGSMODELLER

I övriga Europa finns välutvecklade modeller och lagstiftning som funnits i över hundra år och som tar hänsyn till besökare, företag och destinationernas behov.

Genom frivilliga överenskommelser mellan näringsliv och offentlig sektor kan liknande finansieringsmodeller implementeras även i Sverige på relativt kort tid. I dag finns redan delar av sådana lösningar runt om i landet, men ännu inte på den nivå som många internationella konkurrenter har nått.

,,

Vi behöver se möjligheter i de utmaningar vi står inför genom att hitta gemensamma vägar som gynnar alla parter på destinationen – kommunen, invånarna, företagen och besökarna.

Det måste finnas något för alla, säger Gustav Eriksson, vd för Kläppen.

SITE Mobility fortsätter nu sitt arbete med att samla in erfarenheter och idéer för att stärka regionens konkurrenskraft på den internationella marknaden. Besöksavgiften kan bli en nyckel till framtidens hållbara turism i fjällregionerna.

Alternativ finansieringsmodell

Från besökaren, ökar fokus på att skapa så goda upplevelser att gästen vill återvända, rekommendera destinationen vidare och ta del av nya anläggningar, tjänster och evenemang.

En långsiktig och förutsägbar finansiering kan dessutom bidra till att professionalisera destinationsutvecklingen i Sverige, så att fler vågar och vill satsa på en karriär inom besöksnäringen. Besökaren får en bättre upplevelse, företagen en starkare produkt och medborgarna gynnas av att turismen i högre grad finansierar sig själv i stället för via skatteintäkter.

Genom att utveckla en alternativ finansieringsmodell skapas bättre förutsättningar för destinationerna i Sälen, Idre och Grövelsjön att konkurrera med andra internationella besöksdestinationer.

49

FORRETNINGSMODELLER

Samkjøring er en god løsning Samkjøring gjør det enklere å bo og leve bærekraftig på landsbygda. Det sparer penger, reduserer miljøpåvirkningen og skaper fellesskap mellom naboer.

Et av målene med SITE Mobility var å finne to gode, bærekraftige og digitale mobilitetsløsninger til, mellom og innenfor SITE-destinasjonene – for næringslivet, beboere og besøkende. Nabogo ble lansert i Trysil og Engerdal i februar 2024. Freelway-samkjøring ble testet i Malung-Sälen og Älvdalen i perioden 2023 til sommeren 2025. Nabogo viste seg å være en suksess i Trysil og Engerdal. Da avtalen med Freelway ble avsluttet på svensk side, ble Nabogo implementert også der.

Over 1 million samkjøringsturer

Nabogo har siden 2018 samarbeidet med fylker og kollektivtrafikkselskaper om samkjøring.

Først i Danmark, og etter pandemien også i Norge, Sverige og Nederland. Målet til Nabogo er å styrke kollektivtransporten med samkjøring – særlig i områder der mobilitetstilbudet i dag er begrenset.

Nabogo er en samkjøringsapp som gjør det enkelt å dele reiser. Sjåfører registrerer reisene sine i appen, og passasjerer kan bestille plass – ofte til lav eller ingen kostnad.

Kort forklart: • Sjåfører registrerer reisene sine i appen, som deretter blir søkbare for passasjerer.

• Passasjerer reiser gratis de første 10 kilometerne og betaler deretter 1 krone per kilometer. Sjåførene får godtgjørelse per kjørte kilometer.

• Tjenesten utfyller kollektivtransporten, for eksempel ved samkjøring til et knutepunkt der man bytter til buss eller tog.

• Nabogo brukes allerede med stor suksess i norske kommuner og lanseres nå også i Malung-Sälen og Idre/Älvdalen.

• Formålet er å redusere bilavhengighet, spare penger, bidra til et bedre miljø og styrke lokalt fellesskap.

Over 5 000 samkjøringer i Trysil og Engerdal

Nabogo har vært en stor suksess i Trysil og Engerdal.

SJEKKLISTE Spørsmål

Svar

Kilde

Er samkjøring lovlig

JA

Yrkestranportlova § 9

Er det skattebar ”inntekt” med kostnadsdeling med sjåfør? NEI

Skatteetaten om Deling av bil og samkjøring

Er det trygt å samkjøre

JA Samkjørere i hele Europa føler seg trygge når de samkjører

Går det an å anskaffe samkjøring

JA Spør, Brakar, AtB, Skyss, SITE Mobility, Kollektivtrafikkforeningen. Og så innkjøpsavdelingen

Er samkjøring omtalt i TiltaksJA Tiltakskatalogen – katalogen for trafikk og miljø? samkjøring med bil

50

Forretningsmodellen til Nabogo er at selskapet får betalt av kollektivselskaper, fylker, kommuner og bedrifter for å tilrettelegge for samkjøring.

– Da vi inngikk avtale med Nabogo og startet opp i februar 2024, anslo vi 3 500 samkjøringer i 2024 og 6 500 i 2025. I 2024 nådde vi 3 610 samkjøringer, og per 31. mai 2025 har vi allerede nådd hele 5 494 samkjøringer, forteller Anja Holmøy Aalmond, næringssjef i Trysil kommune.

– Samkjøring har vært spesielt viktig for sesong­ arbeidere i Trysil, og vi ser frem til at Sälen­ fjellene og Idre også får nytte av samarbeidet med Nabogo, sier Tiina Ohlsson, prosjektleder for SITE Mobility.

FORRETNINGSMODELLER

Oppsummering og erfaringer

Hva har vi lært?

EF FE KT & RE SU LTAT

MÅL Økt verdiskaping i lokalsamfunn og bedrifter.

• Samkjøring har vist seg å væ re en enkel og effektiv løsnin g for mer bærekraftig mobilitet på landsbygda.

• Med samkörningslösninger er det gjennomført mange samkjøringer i hela SITE Des tinationen.

• Det har redusert bilbruk, spa rt kostnader og styrket fellesskap – særlig for sesongarbeid ere.

• Erfaringene har bidratt til at Innlandet fylkeskommune har vedtatt å gjennomføre fire sam kjøringspiloter, der Trysil og Engerdal er én av dem, og sam kjøring løftes videre gjennom nytt anbud.

• Region Dalarna har insett nyttan och möjligheten med mobilitetstjänsten i hela Dal arna.

• Vi har sett på hur besöksavg ift skulle kunna vara en lösnin g och som verktyg för hållbara, konkurrenskraftiga destination er.

51

AVSLUTNINGSKONFERANSE

SITE Mobility

Avslutningskonferens

Paneldebatt med representanter från Trysil ungdomsråd, Skistar Trysil, Vasaloppet och Nabogo.

Den 3 december 2025 samlades cirka 70 deltagare i Trysil när SITE Mobility höll sin avslutningskonferens. Dagen summerade nära tre års arbete med mobilitet, samarbete och innovation över den svensk-norska gränsen.

Projektledarna Marthe Dyrud och Tiina Ohlsson lyfte fram både framgångar och lärdomar, bland annat tester av samåkning via Nabogo, drönartransporter, utvecklad laddinfrastruktur och pilotprojekt med autonoma fordon.

Näringslivet, kommuner och kollektivtrafik­ aktörer deltog och diskuterade framtida möjlig­heter för hållbar mobilitet och regional ut­veck­ling. Samarbetet mellan Sälen, Idre, Trysil och Engerdal som pågått i över 15 år, lyftes fram som en viktig framgångsfaktor.

52

Trots att SITE Mobility nu avslutas betonades att erfarenheter, resultat och pilotprojekt lever vidare och har potential att bli långsiktiga lösningar i regionen.

15 år tillsammans

De fyra kommunalråden för SITE Destination – Turid Backe-Viken från Trysil, Tor Erik Skramstad från Engerdal, Peter Egardt från Älvdalen och Hans Unander från Malung-Sälen – berättade om hur samarbetet mellan kommunerna har sett ut och vad det har betytt.

Tor Erik Skramstad är mycket nöjd med samarbetet. Han lyfte fram skoterleden och projektet Femund 3.0. Skoterleden har betytt mycket för kommunen och har bland annat bidragit till fler helårsarbetsplatser. Han uttryckte också stor spänning inför vad Femund 3.0 kan komma att bidra med.

AVSLUTNINGSKONFERANSE

Peter Egardt har varit med under nästan alla de 15 år som SITE-samarbetet pågått. Han sa att det är värdefullt att möta ”de norska ögonen”, de norska kollegorna.

– Vi är väldigt lika, men det finns också vissa olikheter.

På frågan om vad han varit mest nöjd med lyfte han fram arbetet med Bærekraftig reisemål och Skandinavisk måltidsupplevelse.

Hans Unander var också tydlig i sitt budskap.

– Samarbetet vi har byggt upp är väldigt viktigt och något jag värdesätter högt. Scandinavian Mountains Airport är, enligt mig, det viktigaste som har hänt under de här åren. Och nu måste vi vidare mot järnväg.

SITE Destinations kommunordförande och kommunchefer på avslutningkonferensen.

Turid Backe-Viken trakk også fram nettverket mellom kommunene som noe hun verdsetter høyt. Når det gjelder framtiden, poengterte hun at det krever innsats fra alle parter for å opprettholde samarbeidet og kontakten.

– Det kan hende at jernbaneprosjektet blir det neste vi samarbeider om. Men uavhengig av det, skal vi videreføre samarbeidet og jobbe sammen om felles utfordringer.

Backe-Viken nevnte også selvkjørende busser og beredskap som andre viktige, framtidige samarbeidsområder.

– Til slutt er det verdt å understreke at SITE-prosjektene ikke bare er politiske prosjekter. Næringslivet er en viktig del av dette, avsluttet Trysils ordfører.

,,

Fra venstre Maxime Bouju Lindlund, Grövelsjön bageri, och Tony Fredriksson på Lammet & grisen, deltog på avslutningskonferensen.

Fra venstre Tiina Ohlsson och Marthe Dyrud, projektledarna på svensk respektive norsk sida.

Vi är väldigt lika, men det finns också vissa olikheter.

53

GRENSEOVERSKRIDENDE MERVERDI

SITE Mobility

Hur har det gått?

Utvikling på den ene side n av grensen kan skape fordeler på den andre

54

GRENSEOVERSKRIDENDE MERVERDI

Når grensen blir en ressurs I SITE Mobility blir ikke grensen mellom Sverige og Norge sett på som en hindring, men som en mulighet.

Det er nettopp møtet mellom to land og samarbeid over grensen som skaper en sterkere region og kraften til å bevege seg fremover.

Prosjektets styrke ligger i helheten. Når kommuner, destinasjonsselskaper, bedrifter og akademia samarbeider på tvers av landegrenser, tilføres nye perspektiver, bredere ekspertise og sterkere nettverk. Samarbeidet mellom prosjektledelsene i Sverige og Norge, sammen med Högskolan Dalarna, gir SITE Mobility en klar merverdi kunnskapsmessig. Den felles planleggingen og strategiutviklingen som pågår, bidrar til et mer sammenhengende område – hvor utvikling på den ene siden av grensen raskt kan skape fordeler på den andre.

Lang tradisjon

Siden 2011 har kommuner og destinasjonsselskaper på begge sider av grensen samarbeidet i en rekke sammenkoblede prosjekter, hvor hvert nytt initiativ bygger på tidligere erfaringer, relasjoner og resultater. Denne kontinuiteten har skapt en sterk følelse av eierskap og muliggjort et stadig dypere samarbeid med felles mål og integrerte arbeidspakker.

I SITE Mobility jobber blandede arbeidsgrupper med deltakere fra begge land. Sammen identifiseres felles utfordringer og felles løsninger.

Gjennom kontinuerlig kunnskapsutveksling i prosjekt- og styringsgrupper, oppstår sterke nettverk, der hele SITE Destination drar nytte av fremgangen. Små og mellomstore bedrifter, ikke minst i reiselivsnæringen, drar direkte nytte av dette, mens offentlig sektor og andre næringer også får tilgang til nye arbeidsmåter som skaper bred samfunnsnytte.

Grenseoverskridende innovasjon

Flere av prosjektets pilotprosjekter viser tydelig verdien av grenseoverskridende innovasjon.

Droneprosjektene, som drives parallelt i Sverige og Norge med ulike leverandører og tilnærminger, gjør det mulig å sammenligne teknologi, forretningsmodeller og regelverk. Innen mobilitet og transport gir felles analyser og delte løsninger både et redusert klimaavtrykk og økt tilgjengelighet – uavhengig av hvilken side av grensen man befinner seg på.

55

GRENSEOVERSKRIDENDE MERVERDI

Felles digitale plattformer, blant annet for lokal­produsert mat og koordinert varetran­ sport, styrker markedet i hele SITE Destination.

Samtidig bidrar felles deltakelse i nettverk og fora til økt synlighet og bedre formidling av løsninger og lærdommer.

SITE Mobility viser at samarbeid på tvers av lande­grenser gir mer enn midlertidige prosjekt­ resultater. Det skaper langsiktige strukturer, nye initiativer og bærekraftige løsninger som lever videre. Når grensen blir en ressurs, styrkes hele regionens evne til å møte fremtidens utfordringer – sammen.

Aktiviteter som styrker samarbeidet over grensen

4

eksempler

Gränsregionalt Forum 2025 i Tällberg Den 23–24 september samlades nordiska gränskommuner på Gränsregionalt Forum 2025 i Tällberg. Forumet lyfte gränsöverskridande samarbeten, gemensamma utmaningar och möjlig­ heter, samt projekt som stärker arbetsmarknad, infrastruktur och regioners attraktionskraft.

56

GRENSEOVERSKRIDENDE MERVERDI

Samkjøringstjenesten Nabogo Et nytt samarbeid innen SITE Mobility skal gjøre samkjøring mellom Norge og Sverige enklere. Nabogo innføres som samkjøringstjeneste i Malung-Sälen og Älvdalen, etter gode resultater i Trysil og Engerdal med over 11 000 samkjøringer. Tjenesten skal styrke mobiliteten i distriktene, redusere miljøbelastning og gjøre det enklere å reise til jobb, skole og fritidsaktiviteter – også over landegrensen.

Workshop med fokus på grenseoverskridende trafikk I 2025 ble det gjennomført to workshoper med temaet ”Grenseoverskridende trafikk”.

28. mars i Trysil Rådhus og 13. november i Olnispagården i Sälen. Workshopene handlet om hvordan fellestransport og kollektivtilbud kan forbedres, både lokalt og på tvers av kommune- og landegrenser.

Hovedbudskapet var at forbedringene i stor grad handler om effektivisering, koordinering og nytenkning. Dette er det stort engasjement rundt og enighet om at det skal jobbes videre med, også etter SITE Mobility er avsluttet.

Vandringstransfer mellan Sverige och Norge Sommaren 2025 ble det testad ut en ny trans­ferlösning mellan Grövelsjön i Sverige och Elgå/Svukuriset i Norge. En taxibuss, i samarbete mellan DNT Svukuriset och SITE Mobility, trafikerade sträckan två gånger i veckan under sommaren och gjorde det enkelt att vandra från A till B över landsgränsen. Resultatet var en tillgänglig, smidig och naturnär fjällupplevelse med enkel logistik och möjlighet att uppleva fjällen i två länder. Så vi hoppas att detta är något som kan upprepas under 2026 och framåt.

57

HÅLLBARHETSKRITERIER

När hållbar mobilitet blir regional utveckling

,,

En central del av projektet är att minska klimatpåverkan från transporter – både för männi­ skor och varor.

SITE Mobility är ett projekt som visar hur hållbar mobilitet, digitalisering och samverkan kan bli drivkrafter för regional utveckling.

Även projektets arbetssätt bidrar till minskad miljöpåverkan. De flesta möten hålls digitalt och vid fysiska träffar uppmuntras samåkning – ett exempel är politikerresor som genomförts med buss.

Genom konkreta piloter, nya samarbeten och ett tydligt fokus på miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet, bidrar projektet till en mer sammanhållet, konkurrenskraftig och klimatsmart Dalarna.

Lika möjligheter och social hållbarhet

Klimatsmarta lösningar i praktiken

En central del av projektet är att minska klimatpåverkan från transporter – både för människor och varor. Genom att testa och införa delningstjänster för samåkning skapas mer effektiva och klimatsmarta resor. Samtidigt har projektet bidragit till ökad laddinfrastruktur, vilket på sikt minskar beroendet av fossila bränslen.

Digitala lösningar spelar en avgörande roll. En samordnad digital tjänst för lokal mat har minskat livsmedlens klimatavtryck genom effektivare transporter, medan samåkningslösningar som Nabogo på norsk sida redan visar mätbara utsläppsminskningar. Resultaten följs kontinuerligt via digitala dashboards som ger projektledningen tydlig överblick över klimatvinsterna.

58

SITE Mobility har ett tydligt fokus på inkludering och lika möjligheter. Genom studiebesök med internationella masterstudenter från Högskolan Dalarna har projektet bidragit till kunskapsutbyte, jämn könsfördelning och ökad samverkan mellan akademi, näringsliv och kommuner.

Dialoger med både unga och äldre invånare har gett viktiga perspektiv på tillgänglighet och mobilitet. För målgrupper som saknar körkort, har begränsad tillgång till kollektivtrafik eller bor glest, kan samåkning och delade transporter göra stor skillnad. Företag inom besöksnäringen ser särskilt nyttan för anställda med utländsk bakgrund, medan ungdomar får bättre möjligheter att ta sig till skola, arbete och fritidsaktiviteter.

Jämställdhet och bred delaktighet

Projektet präglas av en jämn könsfördelning – totalt deltar 14 kvinnor och 15 män i styr- och projektgrupperna. Vid upphandling av konsulter

HÅLLBARHETSKRITERIER

har kompetens varit avgörande, samtidigt som jämställdhetsaspekten beaktats där det varit möjligt.

Såhär Såhär Såhär Såhärser ser ser serdet det det detut ut ut utiiivåra ivåra våra vårakommuner kommuner kommuner kommuner

Tetthet av ladestasjoner i våre kommuner

Erfarenheter från piloterna visar också att kvinnor ofta är särskilt benägna att testa nya mobilitetslösningar, men intresset är stort även Trysil kommune Trysil Trysil Trysil kommune kommune kommune kommune bland äldre och unga. Genom att involvera olika Trysil grupper i samhället skapas lösningar som är relevanta för fler.

Långsiktiga effekter för samhälle och näringsliv

På längre sikt förväntas projektets aktiviteter bidra till investeringar i grön teknik, fler arbetstillfällen och stärkt konkurrenskraft för små och medelstora företag. Hållbar mobilitet och ökad tillgänglighet är avgörande för att möjliggöra tillväxt utan att klimatavtrycket ökar – även i takt med fler besökare, befolkningstillväxt och utvecklad landsbygd.

Nya tekniker, som tester med drönare för varuoch medicinleveranser, kan dessutom skapa helt nya samhällsnyttor – från minskade utsläpp till ökad säkerhet och tillgänglighet i svåråtkomliga miljöer.

I linje med Dalastrategin 2030

SITE Mobility är tydligt förankrat i Dalastrategin 2030 och bidrar till ett klimatsmart, konkurrenskraftigt och sammanhållet Dalarna.

Projektet stödjer omställningen mot minskade nettoutsläpp av växthusgaser genom hållbar mobilitet, resurseffektiv konsumtion och digital utveckling.

Genom att stärka laddinfrastruktur, främja kollektivt resande och underlätta övergången mellan olika trafikslag skapas bättre pendlingsmöjligheter och ökad tillgänglighet till arbete, studier och service. Samtidigt byggs starka samarbeten mellan näringsliv, akademi, offentlig sektor och civilsamhälle – den så kallade Quadruple Helix.

Älvdalens kommun Älvdalens Älvdalens Älvdalens Älvdalens

kommun kommun kommun Malung-Sälens Malung-Sälens Malung-Sälens Malung-Sälens Malung-Sälens kommun kommun kommun kommun kommun kommun

Engerdal Engerdal Engerdal Engerdal Engerdal kommune

kommune kommune kommune kommune

Laddstationstäthet i våra kommuner. De orangea är billaddare med låg laddkapacitet.

Blå och lila har högre och lila är snabbladdare med hög laddkapacitet.

Økning i % andeler elbiler i SITE Destination 2022 og 2024 35

2024

30

2022

25 20 15 10 5 0

Landet

Engerdal

Trysil

Landet

MalungSälen

Älvdalen

Ett gemensamt steg mot framtiden

Kärnan i SITE Mobility är ett kunskapsbaserat arbetssätt där uppföljning, lärande och samverkan går hand i hand. Genom att tydligt koppla samman utmaningar, insatser och mål visar projektet hur hållbar mobilitet kan bli en motor för både klimatnytta och regional utveckling.

För intressenterna innebär det inte bara nya lösningar här och nu – utan ett gemensamt steg mot en mer hållbar, tillgänglig och attraktivt Dalarna.

59

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

Kommunikation och informationsdelning @

+1

Under projektperioden har SITE Mobility arbetat aktivt för att skapa en tydlig, öppen och kontinuerlig kommunikation både internt och externt.

Målet har varit att säkerställa att alla projektpartners, intressenter och allmänheten haft tillgång till relevant och aktuell information om projektets framsteg, resultat och aktiviteter.

Therese Nielsen har varit SITE Mobilitys kommunikatör. – Så här har projektet kommuni­cerat och delat information:

Webbplats och magasin Det er første gang et SITEprosjekt har hatt egen kommunikatør. Det har vært Therese Nilsen.

www.sitedestination.eu har fungerat som navet för all övergripande information. Här har vi publicerat nyheter, rapporter, filmer via MyNewsdesk. Även prenumeranter via MyNewsDesk har fått nyheter direkt skickad till sin mailadress.

Sociala medier

sitedestination.eu 60

Via sociala medier har vi delat snabba uppdateringar, visuellt innehåll och möjliggjort en bredare spridning av projektets nyheter. Kanalerna har anpassats för målgruppernas beteenden: • LinkedIn för bransch och professionella aktörer • Facebook för lokal förankring och bredare publik • Instagram för mer visuellt material från tester och miljöer.

100

Nyhetsbrev

Återkommande nyhetsbrev har skickats ut till projektdeltagare och externa intressenter. Här har vi samlat projektets viktigaste händelser, kommande aktiviteter och resultat på ett lättöverskådligt sätt.

Pressmeddelanden och mediearbete

Vid centrala milstolpar – exempelvis inför tester, lanseringar, samarbeten eller viktiga resultat – har vi arbetat proaktivt med press. Detta har resulterat i artiklar, inslag och omnämnanden både lokalt och nationellt. SITE kommunerna har frekvent delat nyheter på kommunernas webbplatser och i sina sociala kanaler.

Workshops, studiebesök och fysiska möten

För att stärka samverkan och förankringen, har vi genomfört workshops, seminarier och studiebesök där både projektpartners och externa aktörer deltagit. Detta har varit viktiga forum för fördjupning, samskapande och kunskapsutbyte.

Intern kommunikation

Projektgruppen har använt digitala plattformar som Teams och delade dokumentstrukturer för att säkerställa smidigt informationsflöde, versionshantering och transparent arbetsprocess.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

Topp stories Publiceringsdatum

Typ

Visningar

1 januari påbörjas projekt med testkörning av självkörande buss i Idre och Sälenfjällen / Presskonferens 2 december

25 nov. 2024

Pressmeddelanden

1517

Ny vandringstransfer knyter ihop fjällupplevelser mellan Sverige och Norge

17 juni 2025

Pressmeddelanden

1407

Beställ enkelt från lokala producenter i samma varukorg

17 sep. 2024

Nyheter

1033

Bestill mat og drikke fra lokale producenter, nå enda enklere for bedrifter i Trysil og Engerdal

17 sep. 2024

Nyheter

1004

Ny digital mobilitetstjänst för lokala matvaror lanseras, ITE kommunerna är först i hela Sverige!

23 juni 2024

Pressmeddelanden

748

Studiebesök gav insikt i anpassningar som krävs inom mobilitet när ”klimatgäster” blir allt fler i SITE regionen

23 aug. 2024

Nyheter

586

Kan Idrefjällen, GrövelsjöfjäIlen och Sälenfjällen konkurrera med internationella besöksdestinationer – utan en besöksavgift?

28 nov. 2024

Pressmeddelanden

567

Nytt avtal ska underlätta samåkning mellan Norge och Sverige

30 juni 2025

Pressmeddelanden

522

Framtid i fokus när SITE Mobility höll styrgruppsmöte i Engerdal 14 aug. 2025

Nyheter

475

Fjällregioner med samma utmaningar men olika möjligheter i Norden och Sydtyrolen

Nyheter

381

07 feb. 2025

Bestill mat og drikke fra lokale produsenter, nå enda enklere for bedrifter i Trysil og Engerdal.

1 januari påbörjas prosjekt med testköring av självkörande buss i Idre och Sällen­fjällen.

Pressekonferens 2 december

Artikkel i sosiale medier

Antall presseklipp 25.–27. nov Media

1004

13 024

Visningar nyhetsrum

Exponeringer

Allt om Elbil Tidningen Profs Bussmagasinet Dagens infrastruktur

25 306 24 103 3145 1521

Exponeringar i sosiale medier

54 075 Exponeringar

61

RESULTAT OCH EFFEKTER

SITE Mobility

Vad händer nu?

4 projekt som spinner vidare

1

Det undre luftrummets ekonomi

Trafikverkets expert inom luftrum undrade om vårt projekt kunde inleda ett arbete om drönartransport för det civila samhället. Mycket pågår i Sverige, men ännu hade inget arbete startats i Dalarna.

Nätverket och kontakterna med branschen etablerades hösten 2023. Ett initiativ till projekt handlade om att bygga ett digitalt positioneringssystem för det undre luftrummet och en ansökan om finansiering lämnades till energi­myndighetens aktuella utlysning.

Se test av dronen:

62

Projektet avslogs med argumentet från utvärderarna att det inte ansågs skalbart ur ett nationellt perspektiv. Men arbete blev kickstarten till ett fördjupat samarbete och ett utvecklat nationellt nätverk som på senare tid även sträckt sig till Italiens satsning på medicin – och produkter till sjukvården via drönarleveranser. I Trysil har en intressant pilot om medicinleverans med drönare till hemtjänstens klienter i samarbete med företaget Aviant. Ett uppskattat test både för hemtjänstens medarbete och inte minst för berörda personer som uppmärksammandes av NRK.

Projektet har byggt kunskap brett inom projektets parter om det undre luftrummets ekonomi. En ny näring som är i framväxande vilket innebär nya tjänster, arbetstillfällen, behov av utbildning av drönarpiloter, samverkan med branschorganisationer och myndigheter om regulatoriska utmaningar. Denna nya ekonomi som vi behöver förbereda oss för i SITE Desti­ nation och beyond handlar om: • Tjänster – fysiska och digitala • Samordning mellan flygplatser, Helikopterplattor & Verti/Droneports • Nytta för transport & logistik, fjällnäring, välfärdstjänster, fjällräddning, polisen, räddningstjänst, skogens verksamhet • Del av transportsystemets omställning till sänkta CO²- utsläpp • Smartare tillgänglighet • Effektivisering till förmån för kärnuppdraget • Utbildning • Nya jobb & nya kunskapsnätverk Nu när vi avslutar SITE Mobility har vi två initiativ till fortsatt utvecklingsarbete inom denna nya ekonomi tillsammans med expertnätverket och flera av SITE Mobilitys partners.

2

RESULTAT OCH EFFEKTER

Autonom kollektivtrafik i fjäll och glesbygd

förberetts inom ramen för ett flerårigt samarbete i SITE-regionen med delfinansiering från EU/InterReg1 och parterna är nu redo för praktiska tester ute i samhället.

I arbetspaket elektrifiering gjorde vi en förstudie om autonom kollektivtrafik.

Förstudien samlade samtliga partners i Våra huvudsakliga innovationsMalung-Sälen och Älvdalens kommuner, bidrag är: unikt test av autonom destinationerna och Region Dalarna. kollektivtrafik i vinterväglag och Då SITEs-budget inte rymmer en pilot där autonom transport testas i fjällvärlden, söktes projektfinansiering från FFI/Vinnova och Region Dalarna som beviljades. Projektet startade 1 januari 2025 och är ett spinnoffprojekt från SITE Mobility. Under två vintersäsonger testas autonom kollektivtrafik i Sälen och Idre. Aktuella sträckor arbetades fram i förstudien.

Vi kommer testa och vidareutveckla teknik och affärsmodeller för autonoma bussar i en verklig driftssituation i Sälen och Idre-området. Autonoma fordon har testats i en rad kontexter över jordklotet, men mycket sällan under vinterförhållanden eller på platser med intensiv besöksnäring i glesbygd. Projektet har

3

i besöksdestinationer i glesbygd analys ur ett system- och användar­ perspektiv av tekniska lösningar utforska besöksnäringens unika möjligheter som förändringsarena för resebeteenden Projektmålet är att ge aktörer i näringsliv och regional trafik en konkret färdplan för att införa självkörande bussar som del av det reguljära utbudet, såväl lokalt i besöksorterna som på sikt i landsbygdstrafiken. Det långsiktiga effektmålet vi vill bidra till, är ett genombrott för autonom kollektivtrafik i Skandinavien särskilt i besöksnäringsregioner och i glesbygd.

QR kod till SIKTA

Elbåt på Femunden

Forprosjektet ble etablert på bakgrunn av SITE Mobility og ferdigstilt i desember 2025. Arbeidet har munnet ut i et solid kunnskapsgrunnlag.

Det jobbes med å etablere et hovedprosjekt samt knytte til oss relevante og spennende samarbeidspartnere, slik at ”Femund 3.0” (arbeidsnavn) kan realiseres.

Hovedprosjektet har som mål å få på plass en elbåt som gir et moderne og bærekraftig transporttilbud på hele Femunden. Prosjektet retter seg både mot reisende til Femundsmarka og mot en ny type turist som etterspør helhetlige opplevelser, der selve båtreisen er en attraksjon

i seg selv – ikke bare et transportledd.

Den grønne reisen står sentralt, med miljøvennlige løsninger og naturnære opplevelser som viktige premisser.

Det sterke engasjementet i lokalsamfunn og næringsliv viser at prosjektet har et betydelig potensial for økt tilgjengelighet, nye opplevelsesprodukter og flere besøkende gjennom en lengre sesong. Forprosjektet har kartlagt behov, kostnader, driftsmessige forhold og aktuelle samarbeidspartnere og danner et godt fundament for videre arbeid. Lykkes satsingen, kan Femund 3.0 bli et fyrtårn for grønn mobilitet og framtidens reiseliv i regionen.

63

4

RESULTAT OCH EFFEKTER

Geografiskt omställningslabb Sälenfjällen

SITE-samarbetet skapar många möjligheter. Det långvariga samarbetet med Högskolan Dalarna gör bl a att vi får spaning på spännande utlysningar som är lämpliga att söka till för fortsatt utveckling i området.

SITE Mobility-arbetet blev en utmärkt plattform att ta med i ansökan till Shift Swedens geografiska omställningslabb. Vår ansökan blev beviljad tillsammans med fyra andra platser i konkurrens med 26 ansökningar.

Vad ska vi jobba med?

Sälenfjällen är Skandinaviens största fjälldestination med över 5 miljoner besöksnätter per år. Det är också en plats mitt i en genomgripande förändring. För inte länge sedan en perifer avfolkningsbygd där de småskaliga jord-och skogsbruken samt hantverksindustrin lades ned ett efter ett. I morgon; en av få kvarvarande platser där européer kan uppleva vinter och fjällnatur.

Sälenfjällen är en fantastisk plats men full av motsägelser. Bygden är idag livskraftig, men till stor del beroende av turismen, där den ökande strömmen av besökare sliter på naturen och dess känsliga ekosystem, som utgör själva grunden för besöksnäringen. Turismen ställer också extremt utmanande krav på infrastrukturen och på serviceutbudet. En helt vanlig dag i februari kan det vara 60–70 000 människor i området, i november inte ens 2 000. Bilen och lastbilen är de helt dominerande transportslagen till, från och inom Sälenfjällen, transportslag vars utsläpp av växthusgaser på sikt underminerar all vinterturism. Besökarna genererar mängder av jobb, men i dagsläget flest under högsäsong då 5 000 hitresta säsongsarbetare

64

behöver drägliga bostäder på lämplig plats helst med tillgång till fungerande kollektivtrafik då många har varken bil eller körkort.

I hantering av alla dessa komplexa behov, hur ser vi till att de runt ett tusen bofasta i den växande Sälens tätort inte glöms bort? Vems liv och erfarenhet, behov och drömmar ska få styra utvecklingen av den här platsen?

Syftet med Lab Sälenfjällen är att hitta framkomliga vägar för en hållbar utveckling av Sälens by (tätorten) med omgivande fjällanläggningar, utifrån platsens speciella förutsättningar som ett besöksområde i omvandling.

De frågor vi vill ha svar på är: Hur gör vi oss av med bilberoendet samtidigt som platsen görs inkluderande, tillgänglig och attraktiv?

Hur ska platsen utvecklas med god livskvalitet även för boende och säsongsanställda i ett Sälenfjällen som ställer om till fossilfri turism?

Hur skapar vi en spelplan där de sociala dimensionerna av hållbarhet är vägledande och att medborgarna aktivt bidrar i omställningen?

Rent konkret fokuserar vi på inkluderande bostadsutveckling i Sälens by och delad mobilitet/utvecklad kollektivtrafik i hela området.

Ny kunskap som labbet genererar i forskning, experimentell utveckling och samskapandeprocesser förs in i kommunens bostadsut­ veckling i Sälen by, där ca 80 lägenheter är i ett mycket tidigt planeringsstadium och fler tankar i ex. Lima. Vidare kommer labbet konkret bidra till pågående utveckling av privat organiserad kollektivtrafik inom skidanläggningarna, förbereda mobilitetssystemet för framtid där en tågförbindelse finns på plats, samt var och hur mobiliteshubbar placeras och autonoma bussar gör bäst nytta i systemet. Studier kring det senare, genomförs i det till labbet knutna forskningsprojektet vid Högskolan Dalarna, där en doktorand kommer arbeta under ledning av senior forskarkompetens.

RESULTAT OCH EFFEKTER

Scandinavian Mountains Railway – ny jernbanedrøm over grensen

Bilde fra nettsiden til Scandinavian Mountains Railway.

Svenske og norske aktører samler nå kreftene rundt en ny, grensekryssende jernbaneforbindelse mellom Sverige og Norge. Med utgangspunkt i MalungSälen og Scandinavian Mountains Airport, er ambisjonen å føre jernbanen videre over grensen til Trysil og Elverum – et prosjekt som kan få stor betydning for både beredskap, næringsliv og regional utvikling.

Malung-Sälens kommune har kjøpt seg inn i det nyopprettede selskapet Scandinavian Mountains Railway AB. Målet er å sikre framdrift i arbeidet med den såkalte Sälenbanen, en forlengelse av Västerdalsbanen fra Malungsfors til flyplassen. Nå ønsker svenske interesser å få norske aktører med på laget for å realisere en videreføring på norsk side.

På norsk side har Sør-Østerdal Interkommunale Politiske Råd (SØIPR) allerede tatt et viktig første steg. Rådet har bevilget 500 000 kroner til et forprosjekt som skal utrede mulighetene for en norsk tilkobling til jernbanen.

Et spennende initiativ

– Scandinavian Mountains Railway AB er et spennende initiativ, særlig sett i lys av beredskap og transportinfrastruktur på tvers av landegrensene. Derfor har vi valgt å støtte et forprosjekt som kan gi oss et solid beslutningsgrunnlag, sier daglig leder i SØIPR, Leif Harald Walle.

Utredningen skal gi en helhetlig forståelse av jernbanens potensial – ikke bare for reiselivet og næringslivet, men også for Forsvaret og samfunnssikkerheten. Økonomiske, miljømessige og samfunnsmessige konsekvenser skal vurderes, sammen med forsvarsrelaterte behov og muligheter for EU-medfinansiering. Etter en anbudsrunde er Sweco valgt som konsulent, og ordførerne i Trysil, Åmot og Elverum utgjør arbeidsgruppen.

Den gode dia­logen i prosjektet kom raskt og godt i gang, mye ­takket være sterke relasjoner utviklet gjennom snart 15 år med Interregsamarbeid.

Bakgrunnen for initiativet er både et økende behov for bærekraftige transportløsninger og den pågående prosessen på svensk side, der prosjektet allerede har fått støtte fra EU. – Ambisjonen er å etablere et godt kunnskapsgrunnlag for videre beslutninger om jernbanens rolle i regional og nasjonal utvikling, miljøtiltak, beredskap og internasjonal transport, sier Walle.

65

RESULTAT OCH EFFEKTER

Illustrasjon fra tog24.no. Skisse over forslag til ny svensk–norsk togtrase fra Malung via Trysil til Elverum.

Beredskap, sikkerhet og regional utvikling

,,

Samarbeidet mellom norske og svenske kommuner og næringsliv i regionen står sterkt. De siste årene har dialogen på tvers av grensen blitt ytterligere forsterket, med et tydelig felles mål om å knytte Sälen og Trysil sammen med jernbane. En slik forbindelse vil kunne styrke konkurransekraften i regionen, bidra til lokal samfunnsutvikling og gjøre området mer attraktivt for både innbyggere, turister og næringsliv – samtidig som klimagassutslippene reduseres.

Prosjektet er et innovativt og langsiktig samarbeid mellom næringsliv og samfunn, med mål om å legge til rette for omstilling av transportsystemet og økt bruk av kollektivtransport.

–Tiina Ohlsson, prosjektleder SITE Mobility

66

Også sikkerhetspolitikken gir prosjektet økt aktualitet. I dagens geopolitiske situasjon forventes behovet for transport i øst–vest-retning å øke, blant annet som følge av Sveriges inntreden i NATO. Dagens vegnett er ikke dimensjonert for store militære transporter i en krisesituasjon. Jernbane regnes som det mest effektive transportsystemet for større troppeforflytninger og transport av militært materiell. Langs strekningen ligger også Scandinavian Mountains Airport, som er en NATO-godkjent flyplass.

Samtidig har regionen en betydelig kapasitet til å håndtere krisesituasjoner. Malung-Sälens kommune har, sammen med næringslivet, i en årrekke arbeidet målrettet for å legge til rette for investeringer i Sälenbanen. Kommunene i området kan også ta imot et stort antall mennesker ved eventuell evakuering – med over 150 000 sengeplasser tilgjengelig.

Med jernbanen som bindeledd kan Sälen og Trysil bli kjernen i en sterkere grenseoverskridende region – rustet for framtidig vekst, økt mobilitet og nye krav til beredskap.

ØKONOMI OG INDIKATORER

Finansiering og tidsramme SITE Mobility er et interreg-prosjekt som omfattes av det europeiske regionale utviklingsfondet (ERUF).

Prosjektperioden strekker seg til februar 2026.

Finansieringsområdet er: En smartere grenseregion

Prosjektet finansieres av:

InterReg Sverige-Norge, Region Dalarna, Innlandet Fylkeskommune og Högskolan Dalarna Malung- Sälens kommun, Älvdalens kommun, Trysil kommune, Engerdal kommune.

Destinasjon Trysil, Destinasjon Femund Engerdal, Destination Sälenfjällen og Destinations­ utveckling Idre.

Total finansiering: 2 613 194 Euro

Indikatorer Indikator

Mål

Resultat

Status

Företag som fått stöd

37

35

Nesten nådd

Felles strategier og handlingsplaner

7

7

Oppnådd

Organisasjoner i grensekryssende samarbeid

41

15

Ikke nådd

Prosjekter for grensekryssende innovasjonsnettverk

8

8

Oppnådd

67

INNSIKTER OG KONKLUSJONER

SITE Mobility

Innsikter og konklusjoner

Når mobilitet tar tid – men bygger regioner for framtiden Arbeidet med mobilitet i grenseregionen mellom Norge og Sverige har gitt langt mer enn nye transportløsninger.

Det har skapt kunnskap, relasjoner og et felles språk for hvordan regioner kan utvikles på tvers av landegrenser.

Erfaringene som er bygget opp gjennom prosjektet viser tydelig at mobilitet ikke bare handler om teknologi og infrastruktur, men like mye om mennesker, vaner og samarbeid.

Gjennom prosjektperioden har deltakerne utviklet en bred og solid kompetanse innen mobilitet. Ved å koble sammen ulike arbeidspakker og jobbe parallelt med både tekniske løsninger og mer «myke» verdier, er det etablert en stabil kunnskapsplattform. Tjenester som i starten var lite kjent, er i dag godt forstått – både når det gjelder digitale og fysiske mobilitetstjenester og de forutsetningene som må være på plass for å endre transportvaner i hverdagen, hos både privatpersoner og næringsliv.

Et viktig resultat er de sterke nettverkene som er bygget opp. Kunnskap og erfaringer deles aktivt på lokalt, regionalt og nasjonalt nivå i begge land, og prosjektet har også fått oppmerksomhet utenfor regionen. Deltakelse på nasjonale samlinger og i faglige fora har bidratt til å spre innsikt om hva som fungerer – og hva som tar tid.

68

Fagmiljøer

Samarbeidet med eksterne fagmiljøer innen mobilitet, digitalisering og elektrifisering har i tillegg ført til flere nye initiativ og ”spinoff”prosjekter. Blant disse er forstudier knyttet til elektrifisert båttrafikk på Femunden, testpilotprosjekt for autonom kollektivtransport i fjell- og distriktsområder, samt mulige EU-finansierte prosjekter innen dronetransport og infrastruktur.

Samtidig har prosjektet lagt grunnlag for videre samarbeid innen grenseoverskridende og regenerativ steds- og lederutvikling.

Endring

En gjennomgående erkjennelse i arbeidet er at endring tar tid. Mobilitet handler i stor grad om vaner, og vanen med å bruke egen bil er sterk.

Derfor har kommunikasjon vært et sentralt virkemiddel. Prosjektet har vært synlig i sosiale medier, i nyhetskanaler og i lokal og regional presse, noe som har bidratt til økt kjennskap både til mobilitetstjenestene og til regionen som innovativ arena. Samtidig har man erfart at engasjementet hos næringslivet ofte styres av sesongene i besøksnæringen, noe som gjør implementering mer krevende i høysesong.

Samarbeid

Samarbeidet mellom kommuner, næringsliv og offentlige aktører på begge sider av grensen har likevel blitt stadig sterkere. På svensk side er dialogen med kollektivtrafikkmyndigheten i Dalarna etablert, mens Innlandet fylkeskommunes samferdselsavdeling er en aktiv bidragsyter

INNSIKTER OG KONKLUSJONER

Sterkt samarbeid over grensen. Samarbeidet mellom kommuner, næringsliv og offentlige aktører på begge sider av grensen har blitt stadig sterkere.

på norsk side. Det er også et ønske om å samle aktørene til felles konferanser framover for å styrke læring og samordning ytterligere.

utviklingsspørsmål. Nettverkene som er etablert vil være verdifulle langt utover prosjektperioden.

Erfaringer

,,

Prosjektet har også gitt viktige organisatoriske erfaringer. Forskjeller i oppstart og framdrift mellom norsk og svensk side viste hvor avgjørende god forankring og riktig bemanning er.

Ved å styrke prosjektgruppen lokalt, tydeliggjøre ansvar i arbeidspakkene og samle nøkkelpersoner i egne fora, har prosjektet kommet i godt driv. Det har vært god framdrift i alle aktivitet- og arbeidspakker, og samarbeidet i både prosjektgruppe og styringsgruppe beskrives som positivt og konstruktivt.

Erfaringene så langt peker tydelig i én retning: Skal mobilitetsløsninger lykkes, må de forankres bredt, modnes over tid og støttes av tydelig kommunikasjon.

Mobilitet tar tid – men den tiden som investeres, bygger regioner som står sterkere rustet for framtiden.

Relasjoner

Kanskje like viktig som de konkrete løsningene er de relasjonene som er skapt. De ulike SITE-prosjektene, fra starten i 2011, har knyttet de fire kommunene tettere sammen og gjort det enklere å samarbeide også om andre 69

SAMMANFAT TNING

Sammanfattning

Gränsöverskridande mobilitet, regional utveckling Bakgrund och syfte

SITE Mobility är ett gränsöverskridande ut­vecklingsprojekt mellan Sälen, Idre, Trysil och Engerdal – fyra kommuner i Sverige och Norge (SITE Destination). Sedan 2011 har kommunerna samarbetat för att stärka regionens attraktivitet, konkurrenskraft och hållbarhet.

Under projektperioden 2023–2026 har fokus legat på mobilitetens strategiska roll i regional utveckling, klimatomställning och social hållbarhet, med mål att skapa en smartare, mer integrerad och motståndskraftig gränsregion.

Projektets syfte har varit att stärka regionens konkurrenskraft genom att utveckla hållbara mobilitetslösningar, öka kunskap och kompetens inom framtidens transporter samt bidra till en mer integrerad och motståndskraftig gränsregion. Mobilitet har setts som ett strategiskt verktyg för regional utveckling, klimatomställning, social inkludering och näringslivets långsiktiga utveckling, särskilt inom besöksnäringen.

Mobilitet som samhällsfråga – inte bara transport

En viktig insikt från projektet är att mobilitet inte enbart handlar om teknik och infrastruktur, utan i lika hög grad om människors vardag, beteenden och tillgång till alternativ. I glesbygds- och fjällregioner dominerar privatbilismen, samtidigt som kollektivtrafikutbudet ofta är begränsat. Projektet har därför arbetat parallellt med tekniska lösningar och så kallade mjuka värden såsom kommunikation, förankring och beteendeförändring.

Genom projektets arbetspaket har en bred och fördjupad kunskapsbas byggts upp kring hållbar mobilitet för både invånare, företag och besöksnäring. Tjänster som initialt var relativt okända – exempelvis samåkningstjänster, 70

delade varutransporter och digitala mobilitetsplattformar – är idag väl förstådda och i vissa fall etablerade i praktisk användning.

Konkreta resultat och piloter

SITE Mobility har fungerat som en testbädd för nya mobilitetslösningar. Bland de viktigaste insatserna finns samåkning och delade transporter, där exempelvis Nabogo på norsk sida redan visar mätbara klimatvinster. Nabogo har också inarbetats på de svenska SITE kommunerna och destinationerna. Samkörning på norsk sida tas vidare med finansiering från Innlandet fylkeskommune. På svensk sida vill Region Dalarna gärna se en utökad användning av Nabogo´s mobilitetstjänst i hela Dalarna.

Projektet har även utvecklat digitala lösningar för samordnad logistik av lokal mat, vilket minskar klimatpåverkan och stärker lokal produktion.

Elektrifiering har varit ett genomgående tema, bland annat genom förstudie för elektrisk båttrafik på Femunden. Projektet har även byggt kunskap kring det så kallade undre luftrummet, där drönare och framtida elflyg har utforskats som nya transportvägar för samhällsservice, logistik och beredskap.

Piloterne har inte bara genererat tekniska resultat, utan även bidragit till nya affärsmodeller, kompetensutveckling samt uppbyggnad av nya lokala, nationella och internationella nätverk.

Kunskap, nätverk och samverkan

Projektet har präglats av lärande genom workshops, konferenser, studiebesök och internationellt erfarenhetsutbyte. Samarbetet med Högskolan Dalarna och internationella mas-

SAMMANFATTNING

samverkan och hållbar terstudenter har tillfört forskningsperspektiv, metodutveckling och nya infallsvinklar. Metoder som PPGIS har använts för att stärka den deltagande planeringen och bättre förstå behov hos invånare, företag och besökare.

En viktig lärdom är betydelsen av kontinuitet i så kallade ”pärlbandsprojekt”, där varje ny projektfas bygger vidare på tidigare erfarenheter. SITE Mobility har därför lagt stor vikt vid dokumentation, kunskapsöverföring och tydliggörande av kompetensprofiler inför projektavslut.

Lärdomar och insikter

Projektet visar att mobilitetsarbete i glesbygds- och turismregioner är komplext och tidskrävande. En viktig insikt är att förändring av transportvanor tar tid och kräver både tekniska lösningar och långsiktigt relationsarbete. Tidiga projektfaser kan ge få synliga resultat, men är avgörande för att bygga kunskap, förtroende och gemensam riktning.

Projektet har också påverkats av besöksnäringens säsongsvariationer, vilket har gjort implementering mer tidskrävande. Detta har lett till förbättrad planering och större förståelse för när och hur olika målgrupper bäst kan engageras.

En annan central lärdom är vikten av kontinuitet i så kallade ”pärlbandsprojekt”. SITE Mobility visar värdet av att bygga vidare på tidigare projekt, bevara kompetens och säkerställa strukturer för kunskapsöverföring mellan projektfaser.

Långsiktig effekt och fortsättning

SITE Mobility avslutas som projekt, men arbetet fortsätter. Flera initiativ lever vidare i nya projekt och förstudier inom bland annat elektrifie-

ring, drönartransporter, autonom kollektivtrafik, tåg över gränsen samt regenerativ destinationsutveckling. Den kunskap, de relationer och den organisatoriska kapacitet som byggts upp utgör en stabil grund för fortsatt gränsöverskridande samverkan.

Den kanske viktigaste effekten är den gemensamma plattform som skapats – ett starkt nätverk, ett gemensamt språk och en delad förståelse för hur mobilitet, hållbarhet och regional utveckling hänger samman. SITE Mobility visar att gränsöverskridande samverkan inte bara är möjlig, utan en förutsättning för att möta framtidens utmaningar i glesbygds- och fjällregioner.

SITE Destination står idag bättre rustad att fungera som en sammanhållen, hållbar och attraktiv gränsregion – till nytta för invånare, företag och besökare.

71

SUMMARY

Summary

Cross-border mobility, collaboration and sustainable regional development Background and purpose

SITE Mobility is a cross-border development project between Sälen, Idre, Trysil and Engerdal – four municipalities in Sweden and Norway (SITE Destination). Since 2011, the municipalities have cooperated to strengthen the region’s attractiveness, competitiveness and sustainability. During the project period 2023–2026, the focus has been on the strategic role of mobility in regional development, climate transition and social sustainability, with the aim of creating a smarter, more integrated and resilient cross-border region.

The purpose of the project has been to strengthen the region’s competitiveness by developing sustainable mobility solutions, increasing knowledge and competence in future transport systems, and contributing to a more integrated and resilient border region. Mobility has been viewed as a strategic tool for regional development, climate transition, social inclusion and the long-term development of the business sector, particularly within tourism.

Mobility as a societal issue – not just transport

A key insight from the project is that mobility is not solely about technology and infrastructure, but equally about people’s everyday lives, behaviors and access to alternatives. In rural and mountain regions, private car use dominates, while public transport services are often limited. The project has therefore worked in parallel with technical solutions and so-called soft values such as communication, stakeholder engagement and behavioral change.

72

Through the project’s work packages, a broad and in-depth knowledge base on sustainable mobility has been built for residents, businesses and the tourism sector. Services that were initially relatively unknown – such as carpooling services, shared goods transport and digital mobility platforms – are now well understood and, in some cases, established in practical use.

Concrete results and pilots

SITE Mobility has served as a testbed for new mobility solutions. Among the most important initiatives are carpooling and shared transport, where, for example, Nabogo on the Norwegian side already demonstrates measurable climate benefits. Nabogo has also been integrated into the Swedish SITE municipalities and destinations. On the Norwegian side, carpooling initiatives are being further developed with funding from Innlandet County Municipality. On the Swedish side, Region Dalarna supports an expanded roll-out of Nabogo’s mobility service across Dalarna.

The project has also developed digital solutions for coordinated logistics of local food, reducing climate impact and strengthening local production.

Electrification has been a recurring theme, including a feasibility study for electric boat traffic on Lake Femunden. The project has also built knowledge around the so-called lower airspace, where drones and future electric aviation have been explored as new transport pathways for public services, logistics and emergency preparedness.

SUMMARY

The pilots have not only generated technical results, but have also contributed to new business models, competence development, and the establishment of new local, national and international networks.

Knowledge, networks and collaboration

The project has been characterized by learning through workshops, conferences, study visits and international exchange of experience. Collaboration with Högskolan Dalarna (Dalarna University) and international master’s students has added research perspectives, methodological development and new approaches. Methods such as PPGIS have been used to strengthen participatory planning and better understand the needs of residents, businesses and visitors.

An important lesson learned is the significance of continuity in so-called “string-of-pearls projects,” where each new project phase builds on previous experiences. SITE Mobility has therefore placed strong emphasis on documentation, knowledge transfer and the clarification of competence profiles ahead of project completion.

Lessons learned and insights

The project shows that mobility work in rural and tourism regions is complex and time-consuming. A key insight is that changing transport habits takes time and requires both technical solutions and long-term relationship-building.

Early project phases may produce few visible results, but are crucial for building knowledge, trust and a shared direction.

The project has also been influenced by the seasonal variations of the tourism industry, which has made implementation more time-consuming. This has led to improved planning and a greater understanding of when and how different target groups can best be engaged.

Another central lesson is the importance of continuity in “string-of-pearls projects.” SITE Mobility demonstrates the value of building on previous initiatives, retaining competence and

ensuring structures for knowledge transfer between project phases.

Long-term impact and future continuation SITE Mobility concludes as a project, but the work continues. Several initiatives live on in new projects and feasibility studies, including electrification, drone transport, autonomous public transport, cross-border rail connections, and regenerative destination development. The knowledge, relationships and organizational capacity that have been built provide a solid foundation for continued cross-border collaboration.

Perhaps the most important outcome is the shared platform that has been created – a strong network, a common language and a shared understanding of how mobility, sustainability and regional development are interconnected. SITE Mobility demonstrates that successful cross-border collaboration is not just possible, but essential for addressing future challenges in rural and mountain regions. SITE Destination is now stronger and better positioned to function as a cohesive, sustainable, and appealing cross-border region – to the benefit of residents, businesses and visitors.

73

PROSJEKTORGANISERING

De som har jobbet med prosjektet Styringsgruppen

Hans Unander

Kommunstyrelsen, Malung-Sälens kommun

Runar Kristiansen

Kommunedirektør, Trysil kommune

Turid Backe-Viken

Ordfører, Trysil kommune

Geir Sverdrup

Kommunedirektør, Engerdal kommune

Tor Erik Skramstad

Ordfører, Engerdal kommune

Kristian Koivumäki

Kommundirektör, Älvdalens kommun

Peter Egardt

Kommunstyrelsen, Älvdalens kommun

Louise Larsson

Administrerande direktör Destination Sälenfjällen

Christina Holback

Kommunchef, Malung-Sälen kommun

Helge Bonden

Daglig leder Destinasjon Trysil

Prosjektteam

Mia Faldmo

Daglig leder Destinasjon Femund Engerdal

Marthe Dyrud

Prosjektleder Norge

Erlend Myking

Strategisk rådgiver Innlandet fylkeskommune

74

Lars Ericson

VD Destinasjonsutvikling Idre

Anja Holmøy Aamold

Næringssjef Trysil kommune

Frida Torsein

Delprojektledare

Tobias Heldt

Tiina Ohlsson

Professor, Centrum för Besöksnärings­forskning, Högskolan Dalarna

Dag Rønning

Projektleder Sverige

Bjørnar Engh

Næringsutvikler Engerdal kommune

Næringsrådgiver Trysil kommune

Carina Sisell

Therese Nielsen

Delprojektledare och Hållbathetskoordinator

Kommunikatör

Gro Svarstad

Daglig leder Grensekomiteen Innlandet- Dalarna

Beatrice Waleghwa

Doktor­and inom Turismvetenskap vid Högskolan Dalarna

Design: Flisa Trykkeri avd. Trysil Trykk: Flisa Trykkeri

NO - 2940