Fjäråskupan Fläktskolan

s.0

Att välja eller att rekommendera köksfläkt åt någon annan kan ibland kännas som en utmaning.

Syftet med den här fläktguiden är att ge lite fördjupad kunskap och förbättrad självsäkerhet när det gäller ventilation i allmänhet och köksfläktar i synnerhet. Det finns många faktorer runt omkring som påverkar och det är viktigt att förstå förutsättningarna.

Bor kunden i villa eller lägenhet?

Har kunden självdrag eller centralventilation?

I detta häfte försöker vi lämna goda råd om allt från ventilationskanaler till olika fläktlösningar.

Vi har delat upp innehållet i fem avsnitt där varje del handlar om olika ventilationslösningar.

// Separat fläktmotor/frånluft I detta avsnitt talar vi om den vanligaste typen av köksfläktar, nämligen köksfläkt med egen fläktmotor och med separat ventilationskanal.

// Recirkulation Plasmafilter/InHouse kolfilter Beskriver hur en recirkulationsfläkt fungerar och när det är lämpligt att välja en sådan.

// Köksfläkten förändras Hur fungerar en downdrafthäll? Hur effektiv är en takinfälld fläkt? Fångar en vertikal kupa matos lika bra som en traditionell?

Här förklarar vi hur de nya fläkttyperna fungerar.

// Centralventilation Villa Avsnitt om de olika alternativ som finns om man bor i villa med centralventilation.

// Centralventilation Lägenhet Hur löser man en effektiv spiskåpa till lägenhet med låga flöden? s.02

// Separat köksfläkt/frånluft

För att kunna välja eller rekommendera rätt köksfläkt är det en god idé att ägna en stund åt att ta reda på vilka förutsättningar som finns. Jämfört med andra vitvaror är nämligen köksfläkten betydligt mer beroende av att förutsättningarna runt omkring är de rätta. Därför kan två likadana köksfläktar i två tillsynes likvärdiga hem fungera väldigt olika.

Den vanligaste och samtidigt den mest effektiva köksfläktlösningen är en spisfläkt med egen fläktmotor och med en separat ventilationskanal.

Bilden nedanför beskriver de olika faktorer som påverkar köksfläktens funktion.

I detta avsnitt kommer vi försöka förklara vad som är viktigt att tänka på inför val av köksfläkt med separat ventilationskanal.

A.

Tilluft

E.

Kåpans dimensioner

I.

Allmänventilationen

B.

Kanal, tryck och flöde

F.

Fläktmotorns kapacitet

J.

Avstånd till spisen

C.

Fläktmotorns placering

G.

Bänkskivans djup

K.

Kökets volym

D.

Korrekt anslutning

H.

Spisen

s.03

// Separat köksfläkt/frånluft

En köksfläkt skapar ett undertryck i köket varpå luft rusar till från angränsande rum och tar med sig matoset ut genom ventilationskanalen. För att detta ska fungera måste samma mängd luft tillföras som köksfläkten evakuerar.

Problemet med tilluft har accentuerats de senaste åren med våra allt mer välisolerade bostäder. I ett hus som är allt för tätt måste därför tilluftsventiler installeras eller ett fönster ställas på glänt i ett intilliggande rum. Många ventilationssystem har en funktion för att kompensera för avsaknaden av tilluft.

Undvik att tillföra luft från ett fönster bredvid fläkten eftersom detta kommer att störa köksfläktens insug.

Om man behöver tillföra mer tilluft i köket bör ventilen placeras högt upp på motstående sida. Eller minst 4 meter bort för att inte påverka köksfläktens funktion.

Även handhavandet av köksfläkten har betydelse för hur väl den kommer att prestera.

Det är viktigt att alltid starta fläkten några minuter före man börjar laga mat.

Då finns redan ett undertryck kring fläkten och ett flöde som effektivt fångar in matoset redan från start.

Detta är speciellt angeläget för alla kunder med mekanisk allmänventilation. I ett hus med mekanisk ventilation är luften ständigt i rörelse och köksfläkten måste etablera ett starkare undertryck för att fungera effektivt.

När matlagningen är avslutad så bör alltid eftergångstimern aktiveras. Köksfläkten fortsätter då att jobba i cirka 15 minuter på låg hastighet innan den automatiskt stängs av. Detta är en viktig åtgärd för hemmiljön eftersom det ser till att ta bort kvarvarande matos.

s.04

// Separat köksfläkt/frånluft

När man väljer placering av köksfläkten så är det viktigt att förstå att monteringshöjden också påverkar funktionen. Om man monterar den för högt så försämras osupptagningen och vid en för låg montering påverkas överblicken så att de inre plattorna blir skymda.

Vår rekommendation är att montera köksfläkten på 65 centimeters höjd ovan spisen. Om användaren inte är väldigt lång eller kort så innebär det en bra avvägning mellan bra osupptagning och god överblick. Tänk på att köksfläkten måste hänga minst 65 centimeter ovanför en gasspis och minst 1 meter över vedspis.

Hur högt kan man montera en takinfälld fläkt?

I motsats till klassiska köksfläktar så bygger våra takinfällda fläktar på principen med sekundärsug.

Det innebär att varm luft stiger upp mot taket av egen kraft. I taket skapar den takinfällda fläkten ett kraftigt undertryck vilket gör att matoset söker sig ut den vägen.

Vi rekommenderar takinfällda produkter upp till tre meters takhöjd. Vid högre höjder finns det risk att matoset hinner kylas av för mycket och i stället vandra iväg till den allmänna ventilationen. Takmonterade produkter rekommenderas inte till kök med lutande innertak.

s.05

De allra flesta köksfläktar är konstruerade för att fungera med en 60 centimeter djup spis/ bänkskiva.

En vanlig köksfläkt är därför ungefär 50 centimeter djup för att användaren fortfarande ska kunna få en god överblick över spisen. Vertikala fläktar är mellan 40 och 45 cm djupa men i stället kräver de ett högre luftflöde för att ”tvinga” in matoset för att uppnå en bra funktion.

På senare tid har det blivit allt vanligare med extra djupa bänkskivor. Vilket försämrar köksfläktens funktion om de inte anpassas för detta. På bilderna nedanför syns tre köksfläktar som är monterade över en extra djup bänkskiva.

Inte optimal produkt Här har en vanlig köksfläkt monterats över en 70 cm djup bänkskiva. Det syns tydligt att köksfläkten inte täcker de yttre kokzonerna och funktionen för dessa kommer att bli sämre.

Ogynnsam produkt Om man väljer en vertikal köksfläkt till en extra djup bänkskiva får man bristande funktion när kåpan inte alls täcker de yttre kokzonerna.

Vi rekommenderar inte vertikala kåpor till extra djupa bänkskivor.

Rätt produkt Här har köksfläkten anpassats till bänkens djup och täcker merparten av de yttre spisplattorna.

s.06

För att garantera en god funktion så bör man sträva efter att kåpan skall vara minst 10 centimeter bredare än spishällen. Detta för att förhindra att matos hamnar vid sidan om köksfläkten.

Faktum är att vilken typ av spis man använder sig av också påverkar köksfläktens förutsättningar. Vid användning av gasspis så strömmar varm luft ut runt kokkärlet vilket ger en termisk effekt som håller os-pelaren samlad.

Vid elspis och särskilt vid induktion så är det kallt runt kokkärlet och os-pelaren blir därför bredare och mer diffus.

Därför är behovet av en bredare kåpa större vid elspis än vid gasspis.

s.07

// Separat köksfläkt/frånluft

För att kunna rekommendera en lämplig kapacitet på köksfläkten behöver man dels veta hur stort köket/rummet är och även förstå ungefär hur mycket tryckförlusterna kommer att bli genom ventilationskanalen.

För att säkerställa en god köksventilation bör man eftersträva att luften i köket byts ut minst 10 gånger per timme.

Formeln för detta är rummets volym x 10 ( längd x bredd x höjd x 10).

Exempel: Köket är 6 meter långt och 4 meter brett med en takhöjd på 2,5 meter.

Detta blir en volym på 60 m³ (6 x 4 x 2,5 = 60).

I detta rum skall alltså 60 m³ luft bytas ut minst tio gånger i timmen. Fläktens kapacitet bör därför vara minst 600 m³/h efter att effektförlusterna är borträknade.

Öppen planlösning?

Det är numera nästan mer regel än undantag att köket hänger ihop med vardagsrummet och dessutom ofta med höga takhöjder. Hur räknar man då?

Gör man exempelvis en beräkning där rummet är 8 x 6 meter och med en genomsnittlig takhöjd på 3,5 meter ser man att fläktkapaciteten behöver vara 1680 m3/h för att byta luften 10 gånger.

Ett så kraftigt luftflöde är inte rimligt i en privatbostad och skapar problem med tilluft, kraftigt undertryck, buller och värmeförluster (vintertid).

Man bör därför i dessa fall välja mellan våra effektiva externa fläktmotorer med en kapacitet mellan 900 –1200 m³/h. Dessa lösningar är optimalt dimensionerade för användning i privatbostäder med höga krav. s.08

// Separat köksfläkt/frånluft

I alla ventilationskanaler uppstår det effektförluster. Detta beror på friktion mellan luften och ventilationsröret och på luftens inre friktion.

Detta ”motstånd” i kanalen kallas för tryckfall och det mäts i enheten Pascal, Pa. Hur stora förlusterna blir beror på flera olika saker.

•

Rörets dimension Större diameter = mindre förluster.

•

Antal böjar Få böjar = mindre förluster.

•

Rörets längd Kort kanal = mindre förluster.

•

Takhuvens dimensioner Takhuv för rätt flöde = mindre förluster

•

Spiskåpans anslutning Sträckt slang = mindre förluster

För att kunna vägleda kunder och rekommendera rätt produkt är det viktigt att man har en förståelse för tryckfallets inverkan på hur bra köksfläkten kommer att fungera i installationen.

Enkelt utryckt kan man säga att tryckfallet ökar när flödet ökar. Det är därför väldigt viktigt att förstå hur bra de olika fläktalternativen är på att hantera tryckfall.

Exempel Vi går tillbaka till exemplet på sidan innan.

Exempelköket behövde ett luftbyte på 600 m³/h.

De har en ventilationskanal på 6 meter med 4 stycken 90 gradersböjar.

Fläktkurva för standardmotor resp. ECOFLOW

fläktkurva Vi har räknat ut ett ungefärligt tryckfall (motstånd) åt er vid 125 mm- respektive 160 mm-kanal.

1100 1000 900

Den röda, liggande linjen visar motståndet vid 125 mm-kanal och den blå visar motståndet vid 160 mm-kanal.

Ecoflow är mer tryckstark och har även ett bra flöde vid 125-mm kanal.

700

PA-

Man kan utläsa i fläktkurvan att vår standardmotor inte får något flöde alls vid 125 mmkanal men att den skulle fungera bra vid 160 mm-kanal.

800

600 500 400 300 200 100

0

100

200

300

400

500

EBM EC. STD

600

700

FK ECOFLOW

800

900

1000 s.09

// Separat köksfläkt/frånluft

Att sätta luft i rörelse innebär tyvärr också att det skapas ljud där merparten av ljudet uppstår på grund av turbulens och friktion kring fläktmotorns insug. Dessutom uppstår ljud när luften passerar spiskåpans fettfilter och när luften passerar genom ventilationskanalen.

Fläktljud upplevs av de allra flesta som störande och det är därför viktigt försöka förstå vad som kan göras för att minimera ljudet.

Den enskilt viktigaste åtgärden för att få ner ljudnivån är att flytta bort fläktmotorn från användaren och istället ha en motor placerad på vinden eller på yttertaket. Hur mycket ljudnivån sjunker beror i första hand på vilket avstånd från användaren den hamnar på.

Ventilationskanaler ”äter” ljud per längdmeter och per böj så man kan säga att det som är ogynnsamt för luftflödet (långa kanaler med böjar) är gynnsamt för ljudnivån när det gäller externa fläktar. Vid korta kanallängder rekommenderar vi ljuddämpare men ljudet beror även på fläktmotors storlek (flöde).

Tricket är att finna balansen däremellan.

Det är väldigt viktigt att använda rekommenderad kanalstorlek (160 millimeter). Trängre kanaler skapar ökat motstånd och därmed också högre ljud.

Ungefär en tredjedel av ljudet bildas av den snabbt strömmande luften i ventilationskanalen

Ungefär två tredjedelar av ljudet bildas från turbulens och friktion på insugssidorna av fläktmotorn.

s.010

// Separat köksfläkt/frånluft I de följande två exemplen kan du se två olika montage med en externt placerad kanalfläkt. Det ena alternativet ger en betydligt lägre ljudnivå i köket än den andra.

Ogynnsamt montage Vid detta montage har kanalfläkten placerats nära spiskåpan. Huvudljudkällan finns alldeles ovanför användaren och mycket av det luftljud som bildas i motorn kommer fortfarande att höras i köket.

Rätt montage Här har kanalfläkten placerats lång bort ifrån spiskåpan. Dessutom har en ljuddämpare monterats mellan kåpan och motorn.

Mycket av ljudet absorberas av kanal och ljuddämpare vilket ger en behaglig ljudnivå i köket. Placera alltid en extern fläktmotor så långt bort ifrån kåpan som installationen medger. Ljuddämpare är extra viktig vid kort kanallängd.

s.011

// Separat köksfläkt/frånluft Våra moderna köksfläktar har en mycket större sugkapacitet än vad köksfläktar hade för 10-15 år sedan.

En god osupptagning är viktig och vi vill kunna forcera fläkten ordentligt när det bränner till i stekpannan. En kraftig fläktmotor har en högre kapacitet och låter därmed också lite mer i forcerat läge men den låter mycket mindre på lägre hastigheter än en liten motor gör som ger samma flöde.

Ett självklart första råd är att sänka fläkthastigheten så låter fläkten mindre. Mellanlägena med vår standardmotor har högre kapacitet än gårdagens köksfläkt hade på max.

Eftersom flödena är höga är det särskilt viktigt att välja en välbalanserad fläktmotor då vibrationer och obalans är viktiga källor till missljud.

Rätt förutsättningar Kanalens dimensionering är viktig också för ljudnivån. En 125 mm-kanal med böjar skapar mer buller än motsvarande 160 mm-kanal. Ljudet blir också högre i långa kanaldragningar med höga tryckfall.

Andra skäl till högt ljud kan bero på felaktigt montage, till exempel att luftslangen inte är sträckt (se nedan eller om kallrasskyddet hindras från att öppnas.

FEL MONTAGE Vid denna montering har inte slangen kapats till rätt längd.

Slangen måste vara sträckt annars skapas onödigt luftmotstånd och högre ljud. Risk finns också att slangen hindrar kallrasskyddet från att öppnas ordentligt.

Vad gäller för ventilationskanalen?

Använd alltid den rekommenderade kanalstorleken160 mm. Frånluftsfläktar har höga flöden och låter mer och fungerar sämre i trängre kanaler.

Kanalen bör alltid vara så kort och rak som möjligt. Om du måste ha böjar, gör så få och så mjuka som möjligt. Byggreglerna kräver att kanaler dragna i kallutrymmen och genom bjälklag måste ha minst 30 mm brandisolering.

Om/när den varma luften i kanalen kyls ner hastigt bildas kondens, så var noggrann med isoleringen.

Dåligt isolerade kanaler kan vara en orsak till att vatten droppar ur köksfläkten.

s.012

// Separat köksfläkt/frånluft Många kunder köper en ny effektiv köksfläkt utan att reflektera över att man därmed ändrar förutsättningarna för kanalinstallationen. Ofta har den nya fläkten mer än dubbelt så högt flöde som den förra.

Kanske inser man att kanalen är underdimensionerad men trots det låter man den gamla takhuven, som känns besvärlig att byta, ofta bli kvar trots att den är dimensionerad för betydligt lägre flöden.

Underdimensionerad takhuv

väldimensionerad takhuv

Luften slår tillbaka mot luftriktningen. Skapar luftfriktion, höjer tryckfallet och ljudnivån ökar.

Rymlig huv med gott om plats för den utströmmande luften och lågt tryckfall.

Det är ganska vanligt att man ansluter köksfläkten in i befintlig murstock. Även här är det viktigt att göra montaget på rätt sätt för bästa resultat. Tänk också på att sotaren först skall kontrollera och godkänna att kanalen kan användas som imkanal.

Ogynnsam anslutning

RÄTT anslutning

Slät plåt med stos monterad utanpå murstocken. Luften slår tillbaka mot luftriktningen. Skapar luftfriktion, höjer tryckfallet och ljudnivån ökar.

Inmurad böj som leder luften i rätt riktning. Det blir ett lägre tryckfall och bättre funktion.

s.013

// Separat köksfläkt/frånluft I Sverige har vi traditionellt försökt dra imkanalen upp och ut genom yttertaket. Nu på senare år har det också blivit mer vanligt att dra ut kanalen genom ytterväggen. Det finns en del lagar och regler som måste efterföljas (kolla med din lokala fejarmästare) för att minimera spridningsrisken av eld vid en spisbrand.

Enklast är att använda ett typgodkänt brandskyddsspjäll som monteras innan väggenomföringen, så som bilden nedanför visar. Då omöjliggörs brandspridningen. Brandspjället har nämligen en smältsäkring som stänger spjället helt om lufttemperaturen överstiger cirka 70 °C. Glöm inte att hela väggenomföringen måste vara omgiven av minst 30 millimeter brandisolering.

Tycker man att den ”gamla” varianten är bättre/snyggare, där man klär in fasaden med plåt eller minaritskiva 50 till 100 centimeter runt om utblåset samt att utblåset måste sticka ut en bra bit från väggen, så kolla med en fejarmästare innan för att få del av alla regler.

OBS! Kontakta alltid sotaren innan du tänker dra en kanal genom ytterväggen. Installationen måste besiktigas och godkännas när den är klar.

Felaktigt Ytterväggsgaller

Ytterväggsgaller

Ytterväggshuv

Gälgaller skapar ett högt tryckfall, ger högre ljudnivå och riktigt dålig funktion i köksfläkten.

Jalusigaller som öppnar sig av luftflödet.

Ger relativt lågt tryckfall och en god funktion.

Rymlig huv med lågt tryckfall och god funktion.

s.014

// recirkulation - kolfilter eller plasmafilter

Om man inte har möjlighet att leda ut matoset via en ventilationskanal kan lösningen vara att montera en recirkulationslösning, kolfilter eller plasmafilter. Från början fanns det bara en sorts kolfilter men nu finns det flera olika lösningar som hamnar under kategorin ”kolfilterfläkt” men tanken är den samma, ta bort doftämnen från luften och skicka tillbaka luften in i köket igen - recirkulering.

Kolfilterfläkten renar matoset i flera steg. Först fångas fett och vattenånga upp i fettfiltren. Därefter leds luften vidare till kolfiltret som tar bort doftämnena. Plasma-rening tillför ytterligare en dimension och är den allra effektivaste lösningen.

Fördelar En fördel med recirkulation är ett enkelt montage eftersom man inte måste ta hänsyn till ventilationskanalens placering.

Dessutom är metoden snäll mot miljön och plånboken då man inte skickar ut uppvärmd luft. Kolfilterfläkten är också tryckneutral vilket innebär att den inte kräver någon extra tilluft, den fungerar alltså bra i täta hus.

Nackdelar En bra kolfilterfläkt är oftast ändå ett sämre alternativ än en traditionell frånluftsfläkt. Vid matlagning bildas ansenliga mängder vattenånga som inte evakueras ut med denna lösning utan stannar kvar i köket. Plasmafilter är en bättre lösning och har dessutom en riktigt lång livslängd med bibehållen funktion.

På bilden syns en recirkulationsfläkt monterad väldigt nära överskåpet till vänster. Den renade luften strömmar tillbaka ut i köket genom galler i skorstensrörets sidor.

På vänster sida följer luftströmmen skåpet neråt och puttar undan matoset samtidigt som det sugs in igen under spiskåpan.

I det här fallet vore det bättre att släppa ut all luft till höger eller att placera utblåsgallret på skorstensrörets framsida i stället.

s.015

// recirkulation - kolfilter eller plasmafilter På fläkten på bilden har utblåset placerats på ovansidan i stället. För att luftströmmarna inte ska vända ner längs kåpan och störa insuget samt för att undvika missfärgningar av taket rekommenderar vi ett avstånd till taket på mer än 20 cm.

Tumregeln är: ju större avstånd desto mindre störningar och därmed bättre funktion

Även skåpsmonterade lösningar kräver ett ordentligt avstånd från utblås till tak. Större avstånd ger minskad risk för störningar.

I många installationer kan det vara mer gynnsamt att släppa ut luften åt sidan i stället.

s.016

// recirkulation - kolfilter eller plasmafilter

Skillnaden mellan kolfilter och plasmafilter:

Kolfilter (InHouse) Ett kolfilter som är betydligt tjockare (cirka 10 cm) än vanliga kolfilter vilket resulterar i mycket längre kontakttid med doftämnena, vilket i sin tur ger ett bättre resultat. Man bör använda de lägre fläkthastigheterna för bästa funktion. Nackdelen är att filtret har en livslängd på cirka 300 timmars användning. Läs mer om InHouse i nästa kapitel.

Plasmafilter (Plasmaclean) Plasmafiltret togs först fram för att rena luften under rymdfärder och i rymdstationer.

Men dess effektiva rening har gjort att det nu används inom många fler områden.

Plasmafilter renar inte bara luften från dofter utan tar även bland annat hand om mögel, allergener, pollen, rök och bakterier. Filtret används inom sjukvården och andra allmänna miljöer såsom till exempel rökrum på en flygplats eller i soprum.

Brandkåren använder en typ av plasmafilter efter bränder för att ta bort rökdoften i tex en lägenhet som blivit brand/ rökskadad.

När plasmafiltret är igång så alstrar det aktiva syremolekyler (jonisering) som effektivt eliminerar odörer. En restprodukt som bildas vid jonisering är ozon. På Fjäråskupans plasmafilter är ozon-värdet är långt under rekommenderade nivåer och påminner om en ”kall” lite frisk doft likt efter ett åskväder. PlasmaClean är också utrustat med ett kraftigt kolfilter som tar bort både ozondoft och kvarvarande odörer.

Det finns inget behov av rengöring av själva plasmafiltret. Men det är av största vikt att luften som passerar igenom plasmafiltret inte har fett i sig då detta minskar jonernas påverkan på odörer. Väl rengjorda fettfilter av hög klass är ett krav för god funktion.

Själva plasmafilter delen har en beräknad livslängd på över 20 år.

Kolfiltret har en livslängd på runt 7 år beroende på användning, därefter avtar funktionen och bör bytas. Kolet regenereras av plasmaprocessen och får därför en lång livslängd.

Kunden kan bli fundersam över plasmafiltrets högre pris jämfört med InHouse. Men förutom att plasmafiltret har bättre funktion så har det färre utgifter under åren. Efter cirka 8 år så har plasmafiltret kostat mindre än InHouse, eftersom InHouse -kassetten behövts bytas flera gånger under den tiden. s.017

// recirkulation - kolfilter eller plasmafilter

1.

Fettfiltret separerar matfett och vattenånga.

2.

Trådfiltret separerar ytterligare vatten.

3.

Fläktmotorn kyler luften.

4.

Smutspartiklarna utsätts för högspänning. Plasmaprocessen separerar atomerna och alstrar syremolekyler i jonisering. Ämnena tar ny form.

5.

Luften pressas vidare genom vårt kraftfulla kolfilter som tar bort resterande dofter. Smuts, virus, mögelsporer, allergener och bakterier har brutits ner och kvar blir bara syremolekyler, koldioxid och vatten.

6.

Frisk luft återförs till köket. s.018

// recirkulation - kolfilter eller plasmafilter InHouse-filtret är en 10 centimeter hög kolfilterkassett där vi använder en sammansättning av aktivt kol som är anpassat för att fånga organiska doftämnen. Kolfilterkassetten är en förbrukningsvara som har en god funktion i cirka 300 timmar (beroende på användning). Därefter avtar funktionen och kassetten bör bytas ut.

Det är några faktorer som avgör hur väl en InHouse-kolfilterfläkt fungerar. Det första är kontakttiden, alltså den tid som luften är i kontakt med det aktiva kolet. För att nå fullgod funktion ska luften vara i kontakt med kolet i minst 0,2 sekunder.

Det andra är att luften som når kolfiltret är så ren och torr som möjligt. Fett och vattenånga förkortar nämligen livstiden och försämrar kolfilterkassettens funktion.

Handhavande Man ska alltid starta köksfläkten en stund innan man börjar laga mat. Detta är viktigt för att ha ett färdigt luftflöde som effektivt fångar in matoset redan då matlagningen börjar.

Det är dessutom väldigt viktigt att alltid trycka in timerknappen och efterventilera efter att matlagningen avslutats. Detta tjänar dubbla syften, dels så fångas ytterligare kvarvarande doftämnen upp och renas av filtret och dels rengörs och regenereras kolfiltret.

Efter matlagning med fräna dofter, som exempelvis fisk, rekommenderas det att man efterventilerar i 30 till 60 minuter. Detta görs för att slippa att fräna dofter, som är svåra att rena, kan fastna i fläkten eller i kolfiltret och frigörs nästa gång som fläkten startas.

InHouse-systemet 1.

Fettfiltret separerar matfett och vattenånga.

2.

Trådfiltret separerar ytterligare vatten.

3.

Fläktmotorn kyler luften.

4.

Luften kyls och kondenserar i luftkanalen.

5.

Doftämnena renas i kolfilterkassetten.

6.

Frisk luft återförs till köket.

s.019

// recirkulation - kolfilter eller plasmafilter I tabellen nedan kan ni se en laboratoriemätning på en Cupol med ett InHouse-kolfilter monterat i skorstensdelen.

Kolfiltrets effektivitet mäts i odörreningsgrad samt i odörreningstid. I tabellen finns dessutom uppgifter om kupans osupptagning med.

Man kan snabbt konstatera att kolfiltret inte fungerar som effektivast när osupptagningen är som bäst. Detta beror på att kontakttiden mellan den snabbt strömmande luften och det aktiva kolet i kolfilterkassetten då blir för kort.

I stället är det på de lägre fläktlägena som doftämnena fångas in och renas allra bäst. Att köra kolfilterfläkten på full hastighet försämrar faktiskt odörreningsgraden. Vi rekommenderar därför att man i första hand använder de lägre fläkthastigheterna samt mellanlägen på en kolfilterfläkt med InHouse-kolfilter.

84 l/s

80 %

12 min

92 %

110 l/s

81 %

15 min

95 %

145 l/s

78 %

26 min

98 %

200 l/s

76 %

28 min

99 %

Begreppsförklaring Odörrening - Hur många procent av doftämnena som fångas under en testperiod på 30 minuter.

Odörreningstid - Hur lång tid det tar att uppnå 85% odörrening efter testperiodens slut.

Osupptagning - Hur stor andel av matoset som fångas upp av kupan. Säger alltså inget om hur stor andel av doftämnena som renas.

Vid modell Pendel som har dubbla InHouse-kassetter så blir odörreningen ännu högre. Luftströmmen delas på två filter så att varje filter får halva mängden luft vilket resulterar i ännu längre kontakttid.

110 l/s

84 %

4 min

95 %

145 l/s

97 %

0 min

98 %

200 l/s

83 %

4 min

99 %

Notera! Det är i nuläget omöjligt att mäta plasmafilter enligt standarden då laboratoriegasen inte bryts ner av jonisering.

Det är speciellt viktigt att diska fettfilter och trådfilter regelbundet när man har en kolfilterfläkt. Fett och vattenpartiklar förkortar annars livstiden på det aktiva kolet.

Efter cirka 18 månader börjar kolfiltret bli mättat och behöver bytas ut. Givetvis beror livslängden på hur mycket kunden lagar mat och en familj som lagar väldigt mycket mat bör kanske byta redan efter ett år.

Att glömma byta sin kolfilterkassett innebär ganska snart att orenad luft börjar cirkulera i köket med en försämrad köksmiljö som följd. Ett bra sätt att komma ihåg bytet är att aktivera kolfiltertimern i kåpans elektronik eller i appen Fjäråskupan - då varnar produkten själv när det är dags att byta.

s.020

// köksfläkten förändras

Att dra matoset neråt genom spishällen, så kallad downdraft, lanseras nu på bred front. Idén föddes redan på sjuttiotalet men har fått en stark renässans på senare tid. Skillnaderna är stora mellan olika tillverkare när det gäller effektivitet, filtrering och ljudnivå.

Fjäråskupans downdrafthäll har fyra stora kokzoner och ett rejält fläktutsug i mitten. Hällen kan anslutas som frånluft, plasmafilter eller kolfilter.

En downdrafthäll tvingar in matoset ner i fläktutsuget. För att lyckas med detta behövs en motor med riktigt bra flöde. Därför använder vi en extern motor för att få riktigt hög kapacitet med låg ljudnivå.

Hällen är utrustad med ett spillkärl på 0,5 liter. Fettfiltret är av A-klass vilket är ett måste för att få en riktig bra funktion vid plasma och kolfilter.

Använd alltid fläktens eftergångstimer minst 10 minuter efter matlagning. Vid matlagning med fräna dofter som makrill eller bacon kan man behöva använda timern i upp till 60 minuter. OBS! Detta är extra viktigt vid Plasma eller kolfilter.

Rätt handhavande ger ökad osupptagning vid höga kokkärl.

Slät ovansida utan hinder. Enkel rengöring uppifrån. A-klassat fettfilter.

Luftkanaler i metall som inte tar lukt.

Kraftfull kolfilterenhet avlägsnar kvarvarande doft. Livslängd 7 år.

Plasmaenhet - Omvandlar smutspartiklar till koldioxid, syre och vatten.

Minst 500 cm2 avluftningsgaller eller luftspalt vid plasmafilter.

Fläktmotor placerad i sockeln ger lägre ljudnivå. Energiklass A+.

Skissen visar Vy med PlasmaClean

s.021

// köksfläkten förändras En annan fläkttyp som blivit allt vanligare på senare år är den takinfällda fläkten. Placeringen i innertaket flyttar köksfläkten ur synfältet och öppnar upp köksmiljön.

Funktionen bygger på principen om sekundärsug. Med sekundärsug menas att matoset får färdas mot innertaket av egen kraft. Detta beror på att matoset är varmare än omgivande luft. När det närmar sig taket fångas det effektivt upp av undertrycket som omger takprodukten.

Förutom att produkten är ”ur vägen” så är det faktiskt en väldigt effektiv lösning. När vanliga fläktar missar 10-20 % av matoset så fångar en takinfälld det allra mesta.

En viktig detalj är att upplevelsen blir annorlunda när matoset, som i vanliga fläktar fångas i näshöjd, passerar användarens ögon och näsa på sin väg upp mot taket.

Skillnaden mellan en takinfälld och takmonterad fläkt är att den förstnämnda monteras in i taket med ett uttag i kupans dimensioner medan en takmonterad fästs mot innertaket med uttag för ventilationskanal.

Takinfällda och takmonterade fläktar bör inte monteras i lutande innertak eller i kök där takhöjden överstiger 3 meter för att säkerställa god funktion.

Kåpan skapar ett kraftigt undertryck runt sig

Produkten fungerar allra bäst när den monteras infälld ”flush” i innertaket.

Externplacerad fläktmotor ger hög kapacitet och lågt ljud.

Lufthastigheten ökas genom sugspalterna och ger ett forcerat utsug.

Det varma matoset stiger av egen kraft.

Fläkten styrs från fjärrkontrollen eller via en app i telefonen

s.022

// köksfläkten förändras En numera väldigt vanlig variant på vägghängd kåpa är den vertikala. Kåpans vertikala utformning ger en oslagbar översikt och man slipper en köksfläkt som är i vägen när man lagar mat.

Modellerna sticker inte ut lika långt från väggen men är i gengäld högre vilket ger matoset tid att byta riktning in i fettfiltren.

Produkterna fungerar allra bäst som frånluftsfläktar anslutna till en 160mm ventilationskanal. I ett sådant sammanhang är produkterna väl så bra som en traditionell köksfläkt.

Om man i stället har en mindre kanal med böjar eller ett centralventilationssystem med låga luftflöden så fungerar produkten inte fullt så bra. Vi rekommenderar därför inte vertikala modeller till centralventilation.

Kåpan är högre och grundare än horisontella modeller.

Många modeller har spaltsug med ökad lufthastighet för bättre osuppfång.

Höjden ger matoset tid att svänga in mot filtret.

Kåpans form ger bättre översikt För bättre funktion monteras den också lägre än vanliga kåpor.

s.023

// centralventilation villa

Äldre tiders bostäder använde sig av självdragsprincipen vilket bygger på att skillnader i lufttemperaturen inne och ute skapar en termisk kraft som får inomhusluften att stiga ut genom skorstenen. Dessutom skapar vinden en så kallad skorstenseffekt vilken också bidrar till luftväxlingen.

Friskluft tar sig samtidigt in i huset via ventiler och otätheter i väggar och fönster. Detta system fungerar oftast väl på vintern och framförallt med en varm skorsten, men på sommaren när temperaturskillnaderna är små och vindarna svaga avstannar ofta luftväxlingen. Andra nackdelar är att luftflödet är väldigt svårt att reglera och att uppvärmningskostnaden ofta är onödigt hög. Önskan att kunna kontrollera hushållsventilationen ledde så småningom fram till mekanisk ventilation eller centralventilation.

Tekniken växte fram under 60-70-talen för att sedan vara den dominerande villalösningen framöver.

Begreppet är egentligen ett samlande namn för olika lösningar där man tar hjälp av en eller flera fläktmotorer för att kontrollerat växla luften i både en- och flerbostadshus.

Illustrationerna som följer visar de 3 vanligaste varianterna.

Ett frånluftsystem bygger på att en fläktmotor evakuerar den förorenade inomhusluften från kök och våtutrymmen. Frisk luft tillförs in i huset på grund av undertrycket som skapats i fastigheten. Luften tar sig in genom ventiler och otätheter i väggarna.

Det är vanligt att spiskåpan är kopplad till ett sådant system och även styr systemet helt eller delvis. Luftflödena är dock blygsamma och egentligen inte tillräckliga för en spiskåpa.

s.024

// centralventilation villa

Ett från- och tilluftssystem bygger på att en fläktmotor evakuerar den förorenade inomhusluften från kök och våtutrymmen samt att en fläktmotor tillför friskluft i andra rum.

Det är relativt vanligt att en spiskåpa är kopplad på ett sådant system och även styr systemet helt eller delvis. Luftflödena är dock blygsamma och egentligen inte tillräckliga för en spiskåpa. Ett FT-system har inte heller några ventiler i ytterväggar eller fönster.

FTX-systemet fungerar nästan likadant som FT-systemet ovan. Skillnaden är att frånluften här värmer upp tilluften i en värmeväxlare. Man bör inte koppla in en spiskåpa i ett FTX-aggregat eftersom matfettet förstör (smutsar ner) värmeväxlaren kraftigt.

Här bör köksfläkten ha en separat kanal ut. Precis som ett FT-system har inte heller FTX-systemet några ventiler i ytterväggar eller fönster.

Vissa FTX aggregat har en så kallad bypass-kanal som leder matoset vid sidan om värmeväxlaren. Detta möjliggör sammankoppling till spiskåpan. s.025

// centralventilation villa Det viktigaste rådet att ge till någon som funderar kring köksfläkt i ett hus med centralventilation är:

Att dra ut köksfläkten i en separat ventilationskanal betyder att man kan dra fördel av den höga kapaciteten och goda funktionen hos en modern köksfläkt.

Om man i stället väljer att ansluta köksfläkten till centralventilationssystemet får man i bästa fall ett maxflöde som motsvarar första hastigheten hos en vanlig köksfläkt. Detta beror på att centralventilationssystemet har i utgångsläget låga luftflöden eftersom energiförbrukning och låg ljudnivå är i fokus. Dessutom delas utsuget mellan kök och våtutrymmen vilket reducerar funktionen ytterligare.

Vad kan man då göra om man inte har möjlighet att separera köksfläktskanalen? Vi erbjuder flera lösningar där två av dem har en hjälpmotor för att förbättra funktionen. Samtliga system innefattar våtrumsforceringstimer.

Centralventilation Villa (Äldst och vanligast) Centralventilationssystemet är ihopkopplat med spiskåpan som har ett motordrivet injusteringsspjäll med grundflödeslucka. Spiskåpans elektronik har en transformator för att styra centralfläktens hastighet.

Systemet möjliggör att man kan justera både fläktens grundflöde och forceringsflöde.

Centralventilation Villa rekommenderas till kunder som varit nöjda med den funktion som deras köksfläkt haft tidigare.

Notera: kupans fång/volym spelar stor roll vid låga flöden (se senare förklaring av osupptagning).

Centralventilation Villa för extern Ec-motor Samma som ovan men med styrsignal för en extern EC-motor. Istället för att få olika spänningar från en transformator finns tre olika potentiometrar för injustering av styrsignalen till motorn (0-10 VDC).

Centralventilation Villa Assist Assistsystemet har förutom injusteringsspjäll och styrning för centralfläkten även en inbyggd fläktmotor som hjälper till att höja flödet. Fläktmotorns kapacitet är mindre än den i en normal köksfläkt för att undvika övertryck i kanalerna. Skulle en för stark hjälpmotor användas pressas nämligen matoset ut i tvättstuga och badrum.

Den externa fläktmotorn kan tyvärr ofta vara en begränsande faktor och kan inte få högre flöde utan att bytas ut.

Centralventilation Assist rekommenderas till kunder som inte varit nöjda med den tidigare köksfläktens funktion. Systemet är ett bra sätt att förbättra gamla och trötta centralventilationssystem.

Centralventilation Villa Assist plus för villa Systemet är samma som vanlig Assist men med en dubbelt så kraftig hjälpmotor.

EC-motorns flöde kan justeras in för varje hastighet med hjälp av tre potentiometrar på kupans styrkort (likt volymkontrollen på en stereo).

Detta innebär att man enkelt kan maximera Assistmotorns flöde tillsammans med centralfläktens flöde utan att övertryck skapas i ventilationskanalen. Blir det övertryck kommer matoset vandra tillbaka in i andra rum.

Injusteringen kan enkelt göras utan avancerade tryckmätarinstrument. Man kan känna med handen efter undertryck i badrummet eller ta hjälp av t.ex. ett tunt papper. Höj upp hastigheten på kupan och sätt sedan ett tunt papper över utsuget i badrummet. Justera upp flödet på Assistmotorn tills pappret faller ner (då är undertrycket i kanalen borta). Sänk då flödet något för att bibehålla ett litet undertryck.

Sedan utför man samma procedur på de andra hastigheterna. Nu är hjälpmotorns flöde maximerat till centralventilationssystemets flöden

Centralventilation Relä Kupan är utrustad med ett motordrivet injusteringsspjäll och en potentialfri slutande reläkontakt.

Många nyare FTX-aggregat har nämligen ett eget styrsystem (egen kontrollpanel o.s.v.) och dessa kan endast styras/forceras med hjälp av en slutande signal för att forcera aggregatet.

Notera: Varken Fjäråskupan eller FTX-tillverkaren rekommenderar att ansluta köksfläkten igenom värmeväxlaren då detta medför dålig funktion på köksfläkten och onödig nedsmutsning av värmeväxlarpaketet. Vissa FTX har en bypass-kanal för köksfläkten så att luften från kökskåpan inte kommer i kontakt med värmeväxlaren, men det är alltid bättre att separera systemen om det är möjligt. s.026

// centralventilation lägenhet

När man väljer spiskåpa till en lägenhet är alternativen färre än vid villa. Oftast har lägenheterna gemensam ventilationskanal med en centralfläkt högst upp. Detta gör att spiskåpor med fläktmotor oftast inte är godkända.

Den vanligaste lösningen är en spiskåpa med spjäll. Andra lösningar kan vara kolfilterfläkt eller Centralventilation Assist för lägenhet (hjälpmotor).

Illustrationen visar en klassisk centralventilation för lägenhet. Alla lägenheter delar frånluftskanal och har en gemensam fläktmotor på taket för utsuget. Friskluften hämtas oftast in genom ventiler i ytterväggarna.

s.027

// centralventilation lägenhet

Innan man väljer produkt och köksfläktslösning till en lägenhet bör man vara noga med att ta reda på förutsättningarna som gäller i fastigheten. Detta ger oss viktig information om förutsättningarna för att välja rätt köksfläkt. Vilka luftflöden finns i frånluftskanalen? Får man använda kolfilterfläkt? Är det godkänt med en Assist-lösning? Ta reda förutsättningarna!

När ventilationsbranschen talar om luftflöde använder de sällan begreppet kubikmeter luft per timme (m 3/h).

De talar oftast istället om liter per sekund (l/s).

För att räkna om l/s till m3/h gångrar man antalet liter per sekund med 3,6.

Exempel: 40 liter per sekund: 40 x 3,6 = 144 m3/h För att räkna om m3/h till l/s divideras antalet kubikmeter luft per timme med 3,6.

Exempel: 756 m3/h: 756 / 3,6 = 210 l/s Dagens flerfamiljshus är byggda och drivs med energieffektiviteten i fokus. Att med höga luftflöden skicka ut uppvärmd luft är både dyrt och olämpligt för miljön. Luftflöden mellan 15-30 l/s är inte ovanliga (50–100 m3/h). För att förstå storleken på flödet kan man jämföra flödet från vår standardmotor som levererar cirka 70 l/s på första hastigheten (och maxar på 250 l/s).

Vad bör man tänka på när man väljer kåpa till så låga flöden?

För att en spiskåpa med spjäll ska fungera i dessa sammanhang bör man titta på de grundläggande aerodynamiska förutsättningarna som produkterna har. Måttförhållanden och volym kring insuget blir här viktiga faktorer.

Ett viktigt hjälpmedel är att studera osupptagningsvärdena för de olika produkterna

I Sverige är det Boverket som bestämmer vilka regler som skall gälla vid nybyggnationer. Regelsamlingen BBR (Boverkets ByggRegler) är alltså standarden som alla svenska fastigheter byggs efter.

Tidigare fanns siffran 75 % osupptagning med som ett krav men denna är alltså numera borttagen. Många projektörer väljer däremot fortfarande att ställa kravet på 75 % osupptagning.

Nya standarden Den nya standarden (SS-EN 13141-3:2017) gäller endast för spiskåpor (köksfläktar utan motor) och har skolats in sedan 2017 och trädde fullt i kraft 2019.

Denna standard gäller för all nyproduktion samt större renoveringar där ventilationskraven skrivs om.

Testet utförs enligt den nya standarden med en störning i rummet, något som ska simulera en kock som går fram och tillbaka framför spisen.

Resultatet av tester visar att det behövs betydligt högre luftflöde än normalt eller att spiskåpan utrustas med en ”kjol” för att uppnå en god funktion.

Till denna standard hör BBR:s nuvarande riktlinjer:

”

gamla standarden Den äldre standarden (SS-EN 61591/13141-3:2014) används för alla spiskåpor installerade före 2017 samt för vanliga köksfläktar och recirkulationsfläktar.

Detta test utförs utan att en störande ”kock” går fram och tillbaka framför spisen.

Till denna standard hörde BBR:s riktlinjer:

” s.028

// centralventilation lägenhet

testresultat Resultaten skiljer sig mycket beroende på vilken standard som används.

Mäts modell Accent (med en förhöjd undersida) vid 30 l/s i luftflöde och en monteringshöjd på 60 cm blir resultatet 81 % vid 30 l/s, testat efter den äldre standarden.

Samma produkt vid samma flöde fast med en monteringshöjd på 50 cm med en störning i rummet ger resultatet 62 % trots att monteringshöjden är 10 cm lägre.

Det är vanligast är att kunden bor i äldre fastigheter där den äldre standarden därmed gäller.

Osupptagning fasett 80 cm vs. Nivå 90 cm 100 %

Osupptagning

90 % 80 % 75 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 %

Flöde l/s 10 13

20

30

40 43

FASett

50

60

nivå

70

80

90

100

150

Mätningar gjorda enligt standard SS-EN-61591/A1/A2

|

JW 20180925

Om vi tittar på osupptagningskurvan ovan kan man se att modell Fasett klarar de gamla kraven redan vid 13 l/s.

När det gäller luftväxling är Boverkets krav 0,35 l/s per kvadratmeter boyta. Det innebär att en lägenhet på 100 kvadratmeter totalt ska växla 35 liter luft per sekund. Cirka 7-10 av dessa går igenom fläkten vid grundflöde och resten ventileras ut ur våtutrymmena.

På nästkommande sida följer lite tips om vad man ska tänka på och ta hänsyn till för att då få en god funktion.

s.029

// centralventilation lägenhet Spiskåpans fysiska utformning blir viktigare ju lägre flödena blir.

På bilderna nedan kan ni se tre olika exempel på modell Stil. Kåporna är identiska sånär som på undersidorna vars utformning skiljer sig åt. Resultatet blir tydligt: mer volym under kåpan ger bättre osupptagningsvärde. Mätningarna är gjorda enligt den gamla standarden.

s.030

// centralventilation lägenhet

Centralventilation lägenhet Spiskåpan är utrustad med ett motordrivet injusteringsspjäll med grundflödeslucka. Forcering sker genom att spjället öppnas.

Funktionen är helt beroende av det sug som finns i den gemensamma frånluftskanalen. Detta är den vanligaste lösningen i flerfamiljshus/lägenheter.

Centralventilation assist lägenhet Spiskåpan är utrustad med ett motordrivet injusteringsspjäll med grundflödeslucka och en hjälpmotor som startar när kupan forceras.

I vissa flerfamiljshus är det tillåtet att ha liten hjälpmotor monterad i varje spiskåpa. Anläggningen är ofta tryckstyrd vilket innebär att centralfläkten på taket kan känna av det ökade tryck som skapas av fläktmotorer i lägenheterna.

Centralfläkten kompenserar för tryckökningen genom att öka sitt flöde. På detta sätt undviks övertryck i kanalen och man slipper få in grannens matos via ventilationskanalen.

Notera: Innan man beställer en produkt i detta utförande måste man alltid först kontrollera med hyresvärden om systemet får användas.

Centralventilation Assist plus för Lägenhet Samma som ovan med en kraftigare EC-motor. Spiskåpan är utrustad med ett motordrivet injusteringsspjäll med grundflödeslucka och en injusteringsbar EC-(hjälp)motor som startar när kupan forceras.

Detta system har en mycket kraftigare hjälpmotor men skillnaden är att den är steglöst injusteringsbar på alla hastigheter.

Detta medger optimering av flödet för varje installation.

Notera: Innan man beställer en produkt i detta utförande måste man alltid först kontrollera med hyresvärden om systemet får användas.

Inhouse kolfilter Systemet finns beskrivet i tidigare avsnitt. Används när man inte har möjlighet att kanalansluta kåpan.

NonStop NonStop är en miniversion av de andra centralventilationssystemen.

En NonStop-fläkt är en spisfläkt där man inte kan stänga av motorn. Denna går istället med ett lågt flöde hela tiden för att skapa ett grundflöde i köket. Systemet används i (flerfamiljs-) hus som saknar, eller har undermålig, självdragsventilation.

Man mäter som regel inte av grundflödet vid NonStop utan det blir som det blir. Spiskåpan har inte något spjäll. Lägenheter på bottenplan med långa kanaler har lite lägre flöde och medan de som bor längre upp i fastigheten och har korta kanaler får lite bättre grundflöde.

Motorn har ett relativt lågt maxflöde (90 l/s) då det inte går att strypa ner en stor motor till det låga flöde man önskar i grundflöde.

NonStop-systemet finns att välja till i stort sett alla modeller men vissa får bättre funktion än andra. Förutsättningarna är de samma som i systemen innan. En spisfläkt med fång är bättre än en med mindre eller inget fång.

NonStop rekommenderas inte till vertikala eller frihängande fläktar då dessa behöver högre flöden för att uppnå en god funktion.

s.031

// centralventilation lägenhet

NonStop Plus Fjäråskupan har tagit fram en Plus-version av NonStop med 50 % starkare motor (140 l/s) och som har bättre injusteringsmöjligheter än de vanliga NonStop-systemen.

Alla fläkthastigheter är steglöst injusteringsbara mot fastighetens önskemål och den starkare motorn gör att funktionen på spisfläkten blir bättre.

NonStop Plus rekommenderas inte till vertikala eller frihängande fläktar då dessa behöver något högre flöden för att uppnå en god funktion.

Centralventilation Vind Som NonStop men med en extern fläktmotor och spjäll för att kunna justera in exakt grundflöde.

Normalt sett är detta monterat i vindslägenheter där badrum och WC är inte ihopkopplat med spisfläkten utan har ett eget ventilationssystem.

Passar till extern AC- eller EC-motor.

s.032