Här hittar du Bergtagen-sortimentet: Vildmarkshörnan, Kiruna • Sportcity, Skellefteå • Utebutiken, Umeå • Leonarden, Sälen • Cykel & Fjäll, Falun. Naturkompaniet: Luleå • Östersund • Gävle • Täby C • Jönköping • Stora Nygatan, Malmö • Stora Nygatan, Göteborg • Kungsgatan 26, Stockholm.
Engineered for a life above the tree line where the trees don’t grow but your spirit does.
fjallraven.se/bergtagen
SPEED TOUR
Ca pris från: 5.399:-
Ca pris: 6.999:-
TLT 7 PERFORMANCE
BEAST MS
Ca pris från: 3.799:-
Ca pris: 5.999:-
Ca pris: 5.499:-
Ca pris: 6.499:Marknadsförs
När det är fint väder och goda snöförhållanden har jag svårt att tänka mig en vackrare plats att vara på än i den svenska fjällvärlden. Uppenbarligen är jag inte heller ensam om att känna så då intresset för fjällresor fortsätter att öka i Sverige.
Undersökningar och enkäter bland fjälldestinationer och fjällstationer visar dock att andelen ovana fjällbesökare har ökat under de senaste åren och att säkerhetsmedvetandet har sjunkit bland besökarna. Samtidigt arrangeras det fullbokade föreläsningar och kurser i fjällkunskap och lavinsäkerhet över hela landet, vilket också tyder på att det finns en efterfrågan att lära sig mer och utvecklas.
I Fjälljournal #3 är temat "Fjällsäker". Här kan du läsa om skidpatrullören och lavinexperten som den tuffa vägen fått erfara hur viktig lavinsäkerhet är (s. 66). Vi bjuder också på tipsen som gör din nästa topptur bättre, säkrare och roligare (s. 72) samt hur du gör din skidåkning bättre i vinter med hjälp av dina fysikkunskaper (s. 78). Och så berättar vi historien om SBO — Svenska bergsguideorganisationen, och Sveriges fem första bergsguider (s. 84).
Vi har även hunnit besöka Sveriges högst belägna fjällstation som bjöd på skidåkning i världsklass (s. 38) och rest ett par mil över gränsen för att uppleva vad många anser vara Skandinaviens bästa skidområde och möta den svenska skidåkaren som är dess främsta ambassadör (s. 96).
Trevlig läsning!
— Niklas Mattsson, redaktör
fjälljournal
Fjällsäker
Johan Jonsson på väg ner mot Rissajávri ("Trollsjön") i närheten av Låktatjåkko Fjällstation ovanför Björkliden. Kebnekaise
OMSLAG
SKIDÅKARE: JOHAN JONSSON
FOTO: MATTIAS FREDRIKSSON
PLATS: LÅKTATJÅKKO FJÄLLSTATION
Ett av de vanligaste misstagen som besökare gör i samband med sina fjällvistelser är att underskatta hur snabbt och dramatiskt fjällvädret kan förändras.
Under filmfestivalen Nordic Adventure Film Festival (NAFF) i Köpenhamn vann "Eisodus" förstapris i kategorin "Bästa nordiska film".
»EISODUS« — Om människans plats i naturen
Under hösten 2017 hade den svenska skidfilmen "Eisodus" premiär — ett projekt med fokus att visa möjligheterna till klimatsmart skidåkning i Norden.
Upphovsmännen bakom "Eisodus" är filmskaparna Axel Adolfsson och Victor Daggberg.
— Vår tanke med filmen var att visa hur man kan åka skidor klimatsmart med tåg som huvudsakligt transportmedel, berättar Axel. Idén kom i samband med att jag skrev mitt kandidatjobb på ingenjörsutbildningen på Chalmers, ett arbete fokuserat på skidåkningens framtid i ett allt varmare klimat. Min handledare var Johnn Andersson (ordförande för Protect Our Winters Sweden) och det var han som kom med filmidén.
I filmen reser Johnn tillsammans med skidåkaren och klimatkämpen
Tom Oliver Hedvall från Göteborg till Katterat — en järnvägsstation med anor från början av det förra seklet, belägen längs Ofotbanen mellan Riksgränsen och Narvik — med
"Eisodus — A Skier's Reflection from a Melting Reality" är producerad av Three Piece Media Production tillsammans med Protect Our Winters Sweden. Filmen kommer under vintern visas på svenska och internationella filmfestivaler.
Hunddalen som slutmål. Hunddalen ligger belägen 12 kilometer söder om Katterat och för att ta sig dit vintertid är det skidor och stighudar som gäller från järnvägsstationen.
Väl på plats i Hunddalen hade filmteamet varken tid eller utrymme att vänta in de perfekta snö- och väderförhållandena, vilket allt enligt plan resulterat i en skidfilm som vågar sticka ut från mängden. — Ja, "Eisodus" är en skidfilm där vår ambition redan från start var att skapa något annorlunda och inspirerande, där skidåkningen är en del av filmens stora hela och där vi vill lyfta fram klimatproblematiken, säger Axel. Just därför blir tågresan också en sådan central del i filmen. Naturligtvis för att vi i projektet ville göra minsta möjliga miljöpåverkan men också för att filmen är inspelad på en plats du faktiskt endast kan resa till via järnväg.
Läs mer om "Eisodus — A Skier's Reflection from a Melting Reality" på www.yweski.com
MER ÄN EN SKIDRESA Välkommen till
PureFreeride Camp
Det har kallats för ett "Almedalen" för topptursentusiaster. Den 18-22 april, 2018 — enligt många den bästa vårvintertiden — hittar du nästan alla som jobbar med toppturer i Sverige på PureFreeride Camp i Abisko.
När PureFreeride Camp i vår firar tioårsjubileum möts som vanligt erfarna topptursskidåkare och nyfikna nybörjare i Abisko för att under några aprildagar gå på toppturer tillsammans med IFMGA bergsguider, ta del av föreläsningar med landets mest namnkunniga experter och prova den senaste utrustningen från branschens ledande varumärken.
— Min ambition har alltid varit ett lite mindre, personligare och proffsigare event, berättar Camilla Antonsson på Pure Productions AB som arrangerat PureFreeride Camp sedan starten 2009. Topptur i världsklass, alltid bergsguider, all inclusive och människor och prylar är grundpelarna jag alltid jobbar efter.
Camilla har alltid jobbat hårt för att hålla en grön miljöprofil genom hela eventet, bland annat genom ett samarbete med SJ sedan fyra år tillbaka.
— Samarbetet med SJ är något jag är väldigt stolt över, säger Camilla. Det är också glädjande att se att intresset från våra deltagare gällande valet att åka nattåg till PureFreeride Camp ökar för varje år. Dryga 55 procent av de anmälda deltagarna till 2018 har redan bokat nattåget till toppturseventet. Det är en stark ökning sett mot samma tid föregående år.
I sina utvärderingar har Camilla sett att de deltagare som åkte nattåget framförallt uppskattade möjligheten att träffa andra deltagare redan på tågresan. Därtill uppskattades lugnet med själva tågresan från hemorten upp till Abisko. Resan gav dem tid att vila, lämna vardagen och ladda om batterierna inför de topptursdagar som väntade.
— Samarbetet med SJ är ett mervärde för alla involverade parter, säger Camilla. Min målsättning är att fortsätta vara en vägledande aktör inom outdoorbranschen som främjar tågresan till och från aktiviteter i de svenska fjällen. Det är, och har alltid varit, väldigt viktigt för mig.
Läs mer om PureFreeride Camp på www.purefreeridecamp.se
KLIV PÅ I STOCKHOLM — VAKNA I FJÄLLEN
Drömmer du om frisk luft, storslagna vyer och Sveriges kanske bästa skidåkning? Under hela året tar SJ Nattåg dig från Stockholm ända fram till Abisko, Björkliden, Riksgränsen och Narvik. Här vaknar du utvilad efter en god natts sömn och kliver rakt ut i fjällvärlden.
SJ Nattåg avgår från Stockholm vid sextiden på kvällen och du är framme i fjällen på förmiddagen dagen efter. Du väljer om du vill resa med plats i liggvagnskupé, plats i sovvagnskupé eller i en egen 1 klass sovvagnskupé där du sover gott i din säng där kudde, lakan och täcke ingår samt även egen dusch och wc. Reser du med familjen finns flera familjeerbjudanden som gäller i olika kupéer på nattåget.
Hotellrum på hjul
Under 2017 har SJ satsat på nattågstrafiken, bland annat genom att renovera alla nattågsvagnar för 150 miljoner kronor och 2018 rullar de första upprustade nattågen på spåren. Alla ligg- och sovvagnskupéer kommer bli ännu mer bekväma och renoveras med nya färger och tyger. Även duschar, värme och luftkonditionering kommer gås igenom eller bytas.
CAPRI NORRMAN
Innehåll
OMVÄNDA TOPPTURER PÅ LÅKTATJÅKKO FJÄLLSTATION
För många är Låktatjåkkos signum de storslagna fjällvidderna och stationens omtalade våfflor. Vi begav oss dock dit med en annan agenda — skidåkning i världsklass.
Han blev proffs redan vid 16 års ålder men har idag lämnat tävlingsarenorna bakom sig för att finna friheten där naturen skapar förutsättningarna.
Fjällen var för låga söderut så Jenny Råghall flyttade till Abisko och jobbar vintertid med lavinsäkerhet. Och hur viktig den är har hon fått erfara den tuffa vägen.
Då det gäller att beskriva och ibland även förutsäga världen är fysiken den vetenskap som ligger i framkant. Och som hjälper dig till bättre skidåkning i vinter.
The new Hemsedal collection has a unique way of regulating temperature. Our bodymapping lets you ski hard without getting soaked in sweat – and ride the lift without freezing. See the full collection and read more about bodymapping at bergans.com
Upptäck världen
i Natural Reality
I en tid där allt fler drömmer om att kunna simulera fysisk närvaro i den digitala världen, är vi stolta och glada över att kunna presentera den verkliga verkligheten. Vi kallar det för Natural Reality, och vi lovar, det är förmodligen den mest amazing, immersive 360-experience du kan tänka dig. Dessutom är det gratis, klimatsmart och tillgängligt för alla.
Bli medlem
Sms:a MEDLEM till 72 900 eller gå in på: naturskyddsforeningen.se/medlem
Som medlem får du delta gratis i många av våra aktiviteter runt om i landet. Du får 5 nummer av tidskriften Sveriges Natur och du kan också hyra våra medlemsstugor i naturnära lägen till förmånliga priser.
*Sms:et är kostnadsfritt, förutom ev. operatörsavgift. Naturskyddsföreningen sparar dina uppgifter och behandlar dem enligt personuppgiftslagen (PUL).Ett medlemskap kostar 295 kronor per år eller 24 kronor per månad. Är du under 26 år betalar du 195 kronor per år eller 16 kronor per månad.
Innehåll
BÄTTRE, SÄKRARE OCH ROLIGARE TOPPTURER
Att gå på topptur är den ultimata skidupplevelsen: du hittar ofta bra snö, du får motion, stora naturupplevelser och förhoppningsvis sköna dagar med dina vänner. Här får du tipsen som gör din nästa topptur bättre, säkrare och roligare.
För tjugo år sen blev Svenska bergsguideorganisationen internationellt erkänd och har idag ett femtiotal fullvärdiga guider. Det här är historien om de första fem.
Många anser att Narvik är Skandinaviens bästa skidområde. Vi reste dit för att besöka områdets främste ambassadör, Micke af Ekenstam.
Han utmanar skidvärlden både med sin banbrytande åkning samt sitt brinnande engagemang för klimatet. Möt skidåkaren Lucas Stål Madison.
VERTICAL EAGLE
BORN IN CHAMONIX, THE BIRTHPLACE OF HIGH-MOUNTAIN ADVENTURE, DYNASTAR’S FREETOURING COLLECTION COMBINES MODERN FREERIDE DESIGNS WITH HIGH-TECH CONSTRUCTIONS FOR THE MOST RELIABLE, ULTRA-LIGHTWEIGHT FREE-TOURING PERFORMANCE. ENGINEERED WITH AN INCREDIBLE STRENGTH-TO-WEIGHT RATIO AND AEROSPACE INSPIRED TECHNOLOGY THESE ULTRA-LIGHTWEIGHT SKI MOUNTAINEERING TOOLS ARE DESIGNED FOR THOSE DEDICATED TO PUSHING THEIR BOUNDARIES.
AXEL ADOLFSSON • GUSTAF ADOLFSSON • MARKUS ALATALO • ROBIN ANDERSSON ANDREAS BENGTSSON MOSTRÖM • AXEL BERGBOM • DANIEL BERNSTÅL • NICKLAS BLOM
VICTOR DAGGBERG • MATTIAS FREDRIKSSON • JANI KÄRPPÄ • ALRIC LJUNGHAGER • KERSTI LORD ANDERS NEUMAN • JOHAN NILSSON • MATTI RAPILA ANDERSSON • TROELS ROSENKRATZ ANDERSEN FREDRIK SCHENHOLM • EMMA STENVALL • LARS THULIN • HÅKAN WIKE • OLIVER WRIGHT
Fjälljournal är en fristående produkt, publicerad av Versal Design & Kommunikation. Åsikter framförda av enskilda skribenter behöver inte överensstämma med redaktionens.
För insänt, ej beställt material ansvaras ej.
Tack till: Johan Andersson, Jenny Engström Nilsson, Mats Garbom, Lisa Matsson, Andreas Morén, Anders Neuman, Åsa Redin, Anna Waxegård samt Magnus Stålnacke & Piilijärvi Guideförening
AWARD-WINNING PROTECTION
AVABAG
ISPO PRODUCT OF THE YEAR 2016/17 Extremely Lightweight & Incredibly Compact Airbag System.
3+ SMART, FAST, EASY! - BE FOUND EASIER! Smart-Antenna-Technology™ automatically switches to the best transmission antenna and makes sure that you are found easier
AN INSULATION GIANT AT A LIGHT WEIGHT
Low weight and good insulation performance, this jacket is perfect for long, strenuous days on ski tours.
SWISSWOOL PIZ BOVAL JACKET
Medarbetare
INGALILL FORSLUND Skribent
Ingalill Forslund är uppväxt i Boden, inte långt från P49, och pratar fortfarande norrländska som en skogshuggare trots 15 år i Stockholm och lika många i Åre. Det första berget hon besteg var Pagla, senare Storklinten men efter att ha mött de riktiga fjällen i Riksgränsen golvades hon av kärlek. Idag har hon lämnat Utemagasinet där hon chefat i många år och ser nu fram emot ett vandrande och skidande pensionärsliv varvat med frilansjobb.
FREDRIK SCHENHOLM Fotograf
RIKARD ANDREASSON Skribent
Fredrik och Rikard har känt varandra och jobbat tillsammans sedan 2003 då Rikard arbetade som redaktör för den nu insomnade skidtidningen
Brant . De senaste åren har de lagt mycket tid på att gå på toppturer, närmare bestämt ungefär 400 turer i 32 olika skandinaviska områden.
Dessa har de sedan samlat på sajten www.snösäker.se med målet att hjälpa oss andra att maxa antalet skiddagar med bra snö. www.snösäker.se
MATTIAS FREDRIKSSON
Fotograf & skribent
Mattias jobbade i städet på Hotell Riksgränsen under några säsonger i mitten av 90-talet, precis i början av sin bana som fotograf och journalist. Han minns herr- och damfesterna på den tiden lika tydligt som de allra första toppturerna på Lyngen och i Narviksfjällen, men har allt svårare med närminnet. Efter många år i jämtländska Åre bor Mattias numera i Squamish, British Columbia, Kanada. www.mattiasfredriksson.com
HÅKAN STENLUND Skribent
Håkan Stenlund har frilansat sedan 1990. Helt enkelt för att han inte fick något annat jobb. Eller i alla fall inget jobb som gav honom möjlighet att värdera hemmabacken Nalovardo i Sorsele mot ett par hundra andra skidorter i världen. Idag jobbar han på Swedish Lapland Visitors Board och förutom Nalovardo gillar han backarna i Kirunafjällen och skogen i Svanstein. Han äger också en järnvägsstation i Lomselenäs. Där åker han mest Tegsnäsare.
ELIN TURPEINEN
Fotograf & skribent
Elin är en brädåkande journalist från Dalarna som gillar att gå på tur. Efter att ha debuterat i NM 2016, och kammat hem vinsten, fick hon upp ögonen för de nordligare delarna av Skandinavien och har sedan dess återvänt för att gå på toppturer. Den största delen av vintrarna spenderar hon i alperna, tävlandes i Freeride World Qualifier. Elin är även ambassadör för, och aktiv medlem inom, Protect Our Winters. www.protectourwinters.se
MARKUS ALATALO Fotograf
Kirunasonen Markus är mer eller mindre uppvuxen i fjällen i Björkliden och Riksgränsen och intresset för främst skidåkning och fotografering blev snart en naturlig kombination. Det gäller att vara ute mycket för att fånga de perfekta ögonblicken i det rätta ljuset, så det blir mycket utetid kontra kontorstid för Markus, vilket kanske passar honom allra bäst. www.markusalatalo.com
JAKTEN PÅ DEN PERFEKTA SKIDAN
Under det senaste decenniet har det amerikanska skidmärket DPS och dess grundare strävat efter att skapa den perfekta skidan. Frågan är om de inte nått hela vägen fram med sin senaste konstruktion, Alchemist .
DPS grundades 2005 av Stephan Drake, professionell skidåkare och designer, och skidingenjören Peter Turner. De två hade en gemensam dröm om att konstruera världens första kolfiberskida med sandwichkonstruktion, eller lite enklare uttryckt, de perfekta puderskidorna.
I sin fabrik i Wasatchbergen i Salt Lake City påbörjades arbetet som fick många i branschen att höja på ögonbrynen. Försök att skapa lätta men samtidigt vridstyva och stabila skidor i kolfiber hade gjorts tidigare av de stora skidföretagen. Där de gav upp fortsatte dock DPS att kämpa och slita med att hitta processen och teknologin för att få kolfibern att fungera i den perfekta skidan. Detta hårda arbete resulterade i modellerna Lotus och Wailer som snabbt gav eko runtom i skidvärlden.
Prisbelönta innovationer
De första Lotus -modellerna var skidor helt inriktade på djup lössnö med flera innovationer som att exempelvis ge skidorna fasade kanter likt en surfbräda för att ge än mer lyft och fart i djup snö. En teknologi DPS var först med under namnet Spoon Wailer-skidorna och då främst 112-modellen har blivit synonyma med DPS och var redan från början tänkt som en mångsidig skida för de flesta dagar
på berget. Under åren har den sedan utvecklats och vunnit mängder med tester och utmärkelser. Nu finns Wailer 112 i tre varianter — Alchemist , Tour1 och Foundation . Det som varit genomgående, förutom idéen om designen, är den gula färgen som numera är en klassiker i skidvärlden.
Snöpassion
Ända sen starten har DPS arbetat med en tajt grupp ingenjörer, designers, fotografer, partners och skidåkare — människor som alla delar en passion för djup snö och hela tiden är på jakt efter världens bästa skidåkning. Dessa samarbeten har drivit utvecklingen av skidor för friåkning med flera viktiga milstolpar som bland annat den första skidan som benämndes med Rocker . Parallellt har mycket av företagets fokus också legat på att stödja olika miljö- och klimatprojekt världen över.
Alchemist
Till denna säsong introduceras den senaste kolfiberkonstruktionen under namnet Alchemist . En lätt, vridstyv och samtidigt dämpad skida handbyggd med absolut senaste prepeg-kolfibermaterial — ett hantverk som är lika kunskapskrävande som det är imponerande.
Läs mer om DPS och deras skidor på www.dpsskis.com
I APRIL I FJOL invigdes Kebnekaises nya säkerhetsstuga, ett samarbete mellan Svenska Turistföreningen, Naturkompaniet och Naturvårdsverket. Stugan ligger på 2 040 meters höjd, belägen på platån strax nedanför sydtoppen, lite högre upp än dess föregångare, och är Sveriges högst belägna byggnad.
Sydtoppen är en glaciärtopp till skillnad från nordtoppen som är en bergstopp. Inom ett par år räknar man med att nordtoppen kommer vara Sveriges högsta punkt och den topp de flesta besökarna på Kebnekaise vill bestiga. Därför har man byggt säkerhetsstugan så nära kammen mellan de två topparna som möjligt.
Det har funnits säkerhetsstugor på Kebnekaise sedan 1960-talet. Avsikten har varit att fjällvandrare ska kunna söka skydd mot hårda vindar, regn och snö. Stugorna har dock förfallit och dessutom har delar av inredningen använts för att elda med. Stugan från 1983 kommer att tas bort medan stugan från 60-talet kommer att vara kvar. [NM]
WORK IN PROGRESS
I vinter får Riksgränsens anrika lokstallsruin nytt liv i form av Niehku Mountain Villa.
Här möts historien om Malmbanans pionjärer och vår tids äventyrare.
I MARS 2018 öppnar Niehku Mountain Villa sina portar. Efter sex år av projektering och intensivt arbete är hotellchefsduon Johan ”Jossi” Lindblom, internationellt erkänd bergsguide, och Patrik ”Strumpan” Strömsten, tidigare hotelier på Meteorologen Ski Lodge i Riksgränsen, mer än redo att välkomna de första gästerna in i värmen. — Äntligen får vi dela med oss av vår dröm och vår kärlek till det här området, säger "Strumpan". Med Niehku Mountain Villa vill vi visa upp Riksgränsens alla möjligheter och erbjuda en unik helhetsupplevelse från det att gästen anländer till att hen åker igen.
NÄR VI BESÖKER det blivande hotellet i november månad tillsammans med "Jossi" och "Strumpan" är byggnationen i full gång. Den gamla lokstallsmuren skär rakt igenom den nya byggnaden och bildar en spännande fond till hotellet. När du kommer in i hotellet är det första du möter elden. Den öppna spisen är inspirerad av de gamla ånglokens kaminer och är ett naturligt centrum i rummet.
med mat, dryck, boende och umgänge som håller minst samma nivå. I hotellets matsal kommer fokus ligga på norrländska råvaror och vinupplevelser, perfekt lagrade i en av lokstallets gamla smörjgropar.
MALMBANANS LOKSTALL I RIKSGRÄNSEN färdigställdes 1902 för byte av lok och påfyllnad av kol och vatten. Lokstallet var i drift till 1923 och fick sedan förfalla tills bara den karaktäristiska muren återstod.
När den anrika ruinen nu får nytt liv i form av Niehku Mountain Villa sker det genom projektet Polarexpressen, ett bolag bestående av byggmästare, fastighetsexperter, affärsutvecklare och entreprenörer — alla med ett genuint intresse för skidåkning och naturturism samt stor erfarenhet av fastighetsutveckling och av att skapa värden i historiska miljöer.
När allt står klart till våren kommer Niehku Mountain Villa erbjuda 14 gästrum, allt för att behålla den personliga känslan. Rummen är designade och utformade för maximal avkoppling, inredningen är enkel, färgskalan vilsam och materialen av högsta kvalitet.
Ambitionen är att erbjuda svenska och internationella natur- och skidåkningsfantaster en helhetsupplevelse. Mer konkret; skidåkning av högsta klass i kombination
TILL EN BÖRJAN kommer fokus ligga på vinteraktiviteter — I området söder om Riksgränsen finns Sveriges bästa område för offpistskidåkning, berättar "Jossi". Den sena säsongen från mars till juni gör att det dessutom finns mycket få ställen i världen som erbjuder samma möjligheter under den här delen av året. Med helikopter når du ett sextiotal åkbara toppar mellan Riksgränsen, Abisko och Kebnekaise som i internationell jämförelse ligger i absolut toppklass. [NM]
Läs mer om Niehku Mountain Villa på www.niehku.se
SOFIES VAL
Berätta, vem är Sofie Gidlund?
— Jag är 21 år, uppvuxen i Kiruna, just nu bosatt i Luleå och kommer i vinter tävla i Freeride World Qualifier, kvaltouren till Freeride World Tour. Du har tidigare gjort en elitsatsning på alpint men väljer i vinter att fokusera på friåkning, varför?
— I en elitsatsning krävs det att man lägger ner allt man har för att lyckas. Jag jobbade så hårt jag kunde men fick inte ut det jag ville resultatmässigt. Till slut började motivationen och skidglädjen att försvinna. Det fick mig att tänka om och fundera på att testa något nytt. Min familj har lägenhet i Vassijaure och därav har friåkning kontinuerligt funnits med efter alpinsäsongen. Som friåkare, vad tar du främst med dig från alpinåkningen?
— Jag tar definitivt med mig skidtekniken och ska försöka att hålla igång fysträningen på ungefär samma sätt. Jag tror också att man kan ha ungefär samma tänk när man besiktar en bana som när man rekar en linje.
Sofie Gidlund om friåkning, skidglädje och att våga testa något nytt
Hur ser dina planer ut för vintern?
— I vinter har jag tillsammans med ett gäng killkompisar hyrt ett hus nere i Verbier. Planen är att vara där tre månader, åka mycket skidor och köra några tävlingar i Freeride World Qualifier. Våren kommer jag spendera så mycket som möjligt i Riksgränsen. Vilka förväntningar har du på FWQ?
— Oj, svårt. Jag har nog målat upp en bild av att det kommer vara proffsiga arrangemang, roliga face och förhoppningsvis lika bra stämning som på NM i Riksgränsen. Jag har dock också hört att arrangemangen ibland varit röriga utan tävlingsledare som pratat engelska och liknande. Jag hörde också att många tävlingar blivit inställda på grund av snöbrist senaste säsongerna så jag hoppas på bra förhållanden i vinter.
Du har tidigare tävlat i NM, vad tar du med dig därifrån till FWQ?
— Jag tar främst med mig det jag lärt mig om att reka. Sen tar jag med mig erfarenheterna från varje åk. Jag brukar alltid reflektera över vad som
kunde gjorts bättre för att utvecklas, till exempel att jag vill åka snabbare och med mer flyt den här säsongen. Vad har Riksgränsen betytt för din skidåkning?
— Ja, allt. Det är i Riksgränsen jag lärt mig att åka skidor, det är också där jag fått möjlighet att uppskatta och älska skidåkningen. Jag känner mig aldrig så fri och glad som när jag åker där. Även fast det är ett relativt litet liftsystem ledsnar man inte på åkningen eftersom att förhållandena är så olika varje säsong. När jag kommer till Riksgränsen kommer jag hem. [NM]
Om Sofie
Ålder: 21 år
Bor: Luleå
Främsta meriter: 5:a på NM 2016. Peak Performance Rookie of the Year 2016. Antal skiddagar per år: 140-180
Favoritskidort: Riksgränsen och Narvik Bästa toppturen: Vássečohkka
Instagram: @sofiegidlund
Webb: www.sofie-gidlund.com
NO FOGGING MORE VENTILATION
I SAKTA SMAK
ÄNDA SEDAN STARTEN år 2006 har mat och dryck varit en lika viktig del som fjällens alla upplevelser för Abisko Mountain Lodges grundare och delägare.
– Sedan dag ett har vår ambition alltid varit att bygga upp ett kök som kan mäta sig med vilken finare krog som helst i Sverige och vi har över tid målmedvetet jobbat på att rekrytera kunniga kökschefer, säger Mina Johansson Dahl, delägare och platschef på Abisko Mountain Lodge.
Sedan 2015 arbetar Sebastian Olsson som kökschef i Abisko Mountain Lodges restaurang, Brasserie Fjällköket. Sebastian har ett förflutet i Stockholms restaurangliv och har tidigare arbetat på bland annat Lux, Sturehof och Gyllene Freden.
– De lokala råvarorna och det Skandinaviska köket har alltid varit en naturlig del i vår matfilosofi, berättar Mina. Och som medlemmar av Slow Food-rörelsen har vi alltid värnat om lokal matkultur och dess traditioner.
Låt din matupplevelse ta tid på Brasserie Fjällköket
SLOW FOOD-RÖRELSEN är en världsomspännande gräsrotsrörelse som arbetar för en modern, förnyad helhetssyn på matkulturen. Gott, rent och rättvist är rörelsens tre ledord. Över hela världen arbetar Slow Foodrörelsen för att bland annat sprida kunskap om god, ren och rättvis mat samt bevarandet av lokala och regionala matkulturer och traditioner.
»Vi har alltid värnat om den lokala matkulturen och dess traditioner«
– Den här synen på råvaror, traditioner och tillagningssätt genomsyrar allt vi serverar, säger Mina. Sebastian och hans team arbetar hela tiden med årstidernas skiftningar i fokus vilket
innebär att menyerna här på Brasserie Fjällköket är i ständig förändring.
DET HÄR ARBETSSÄTTET ställer höga krav både på teamet i köket och personalen som jobbar i brasseriets matsal. Sebastian och Mina är dock mycket nöjda med utvecklingen som brasseriet har genomgått under de senaste åren.
– Vår ambition har alltid varit att erbjuda en atmosfär för gästen som sökt sig hit för vila och rekreation, gruppen som samlats för att utvecklas tillsammans eller skidåkaren som slinkar in efter en heldag på fjället, säger Mina. Och varje gång jag bläddrar i vår gästbok och läser alla jublande kommentarer från våra gästers fjälläventyr och matupplevelser känner jag att vi verkligen lyckats med att göra just det. [NM]
Läs mer om Abisko Mountain Lodge och Brasserie Fjällköket på www.abiskomountainlodge.se
HÅKAN WIKE
SKIDGLÄDJE
Vill du vara för sig själv är Nallo alltid ett alternativ. Här är du långt från det mesta.
FJÄLLTRENDER
ATT VISTAS I fjällen är en trend som håller i sig. Vad vi gör när vi är där förändras däremot över tid. Trenderna i vårt beteende ger fjällvärldens aktörer värdefull information om framtida möjligheter och utmaningar.
Under tre års tid har forskare vid Mittuniversitetet och Karlstad universitet studerat beteendemönster och attityder hos besökare i de svenska fjällen. Som underlag för sina resultat har forskarna gjort uppföljningar av tidigare genomförda undersökningar. De har även analyserat beteendet på internet och i sociala medier.
– Syftet med vår forskning har varit att ta fram kunskap om vilken effekt våra beteenden kan ha på framtidens fjällandskap så som det beskrivs i miljömålen.
Det säger Peter Fredman, professor vid Mittuniversitets forskningscenter Etour. Tillsammans med de andra deltagarna i forskningsprojektet »Den nya fjällupplevelsen« har fyra starka trender identifieras.
Fjällturismen blir mer mångfacetterad
Vad gör vi egentligen under vår vistelse i fjällen?
Även om skid- och snowboardåkning fortsätter att vara den mest populära aktiviteten för fjällbesökarna så efterfrågar de i allt högre grad en bred palett av upplevelser i samband med sin vistelse. Att genomföra flera olika aktiviteter under en och samma vistelse blir vanligare.
»Längtan efter att få vara ostörd är en stark drivkraft bakom fjällvistelsen«
Fjällturismen blir mer sportifierad Det blir allt viktigare för fjällbesökarna att jämföra sina prestationer med andra och trenden med tävlingar i fjällmiljön
fortsätter starkt. Det gör även trenden att möjliggöra för människor att utföra naturpräglade aktiviteter inomhus.
Fjällbesökarna söker exklusivitet Andelen besökare som vandrar ökar. Allt fler fjällbesökare genomför allt längre vandringar och efterfrågan på ostörda miljöer långt från bebyggelse ökar. Att tälta i fjällen blir mer vanligt samtidigt som efterfrågan på bekvämlighet och god service för det betalda boendet ökar.
Avkopplad framför uppkopplad
Den allmänna trenden att vi lägger allt mer tid på att söka och dela information digitalt avspeglar sig inte i fjällbesökarnas beteendemönster.
Längtan efter att få vara ostörd är en stark drivkraft bakom fjällvistelsen. Däremot använder 70 procent av besökarna internet som huvudsaklig källa för att skaffa sig information inför vistelsen. [NM]
Ät lyxfrukost
i understället
KALENDER
Ett urval av vinterns event och tävlingar i Kirunafjällen.
9–14 APRIL
FJÄLLRÄVEN POLAR
Fjällräven Polar är ett 300 kilometer långt vinteräventyr norr om Polcirkeln där en grupp människor från hela världen under fyra dygn får navigera hundspann över karg tundra, frusna sjöar och genom snötyngda fjällskogar. Färden startar vid de norska fjordarna i Signaldalen för att avslutas i trakten kring Jukkasjärvi. polar.fjallraven.se
NICKLAS BLOM/FJÄLLRÄVEN
Välj rätt mjukost till fjällen!
Mjukosten från Fjällbrynt
8–15 APRIL
EXTREME SPORTS GATHERING
Under Extreme Sports Gathering i Riksgränsen erbjuds möjligheten att prova adrenalinfyllda flygande äventyr. Extremsporterna du kan prova under veckan är paramotor, speedflying, snow-kiting, paraglidning, fallskärmshoppning och heliskiing. Krydda din fjällresa med en oförglömlig upplevelse eller boka flera aktiviteter eller kurser under veckan. www.esgwinter.se
13–18 APRIL
PURE TARFALA
Tarfala är ett område i alpin världsklass. Stora glaciärer. Branta bergskammar. Smala rännor. Deltagarna bor i STF Tarfala fjällstuga, en enkelhet och upplevelse av högsta klass. Det är unika toppturer och vildare terräng. Här kommer bergsguiderna till sin rätt. Rep, isyxa och stegjärn är medlen. Sveriges största offpist är målet. www.pureskitouring.se/outofbounds2018
13–14 APRIL
KEB CLASSIC VINTER
Keb Classic är inte bara en tävling – det är en utmaning för alla! Om du är elitsatsande skidalpinist, längdåkare, glad topptursentusiast eller bara vill prova något nytt så är det här äventyret för dig. Det är ett topptursäventyr på två dagar som har de finaste skidåken och den bästa utsikten Sverige kan erbjuda. www.kebclassic.se/vinter
ROBIN ANDERSSON
Fredrik Marmsater
Noah Howell, Mount Superior, Wasatch
18–22 APRIL
PURE FREERIDE CAMP
PureFreeride Camp har kallats ett "Almedalen" för skidbestigare och under några vårvinterdagar hittar du här nästan alla som jobbar med toppturer. Här möts IFMGA bergsguider, experter, olika varumärken och skidåkare som alla går på toppturer, trängs i baren och äter gott. Här finns något för alla och varje dag erbjuds en mängd olika berg och nivåer. www.purefreeridecamp.se
7–9 MAJ SCANDINAVIAN BIG MOUNTAIN CHAMPIONSHIPS
Tävlingen Scandinavian Big Mountain Championships — i folkmun ofta kallad bara NM — har arrangerats årligen sedan 1992 i Riksgränsen och är världens ursprungliga big-mountain-tävling. Det är inte bara en tävling för ära och prispengar, det är också säsongsfinalen för den europeiska freeridesäsongen. www.bigmountain.se
10–13
MAJ RIKSGRÄNSEN BANKED SLALOM
För sjätte året i rad arrangeras Sveriges största snowboardtävling i Riksgränsen. En klassisk banked slalom med byggda velodromer och naturliga banks och ett event som har kallats ”the best snowboarding event in northern Europe”. www.riksbankedslalom.com
DANIEL BERNSTÅL
NICKLAS BLOM/SBMC
FREDRIK SCHENHOLM
ÄVENTYRET BÖRJAR HÄR
REPORTAGE | Omvända toppturer på Låktatjåkko Fjällstation
Micke af Ekenstam, Marcus Caston och Johan Jonsson på väg uppför Loktačohkka, ett stenkast från Låktatjåkko Fjällstation.
Omvända toppturer
på Låktatjåkko
Fjällstation
För många är Låktatjåkkos signum de storslagna fjällvidderna och stationens omtalade våfflor. Vi begav oss dock dit med en annan agenda — skidåkning i världsklass.
TEXT & FOTO MATTIAS FREDRIKSSON
REPORTAGE | Omvända toppturer på Låktatjåkko Fjällstation
På med stighudarna, kolla kartan och ge dig ut. Svårare behöver det inte vara 1228 meter över havet.
ISNÖMODDEN KUSKAR bandvagnen upp genom det mjölkvita landskapet. Endast de röda ledkryssen ger en fingervisning om vilken väg vi ska följa. Det skumpar lite i passagerarkabinen men chauffören kör vant sin maskin i den till synes ändlösa terrängen. Vi färdas som i ett mjölkpaket. Det blåser, snöar och yr om vartannat så de röda ledkryssen är nog till god hjälp för chauffören. Det har varit en snöig vinter och nu är det i början av april, men vårens varma dagar verkar långt borta. Det är midvinterförhållanden här uppe på kalfjället.
Efter 45 minuter genom det platta fjällandskapet, kuskandes i passagerarkabinen bakom en bandvagn, skymtar vi Låktatjåkko Fjällstation. Den svarta byggnaden syns knappt på grund av all snö runt om den.
LÅKTATJÅKKO ÄR SVERIGES högst belägna fjällstation där den ligger 1 228 meter över havet och nio kilometer från Björkliden. Mellan fjälltopparna Loktačohkka och Bajip Gohpáčohkka, mitt ute i den lappländska fjällvärlden, är läget avlägset men trots det är stationen inte alls så spartansk som man kan tro. Här finns en restaurang med fullständiga rättigheter, Sveriges högst
belägna bar, en bastu, 18 sovplatser och faktiskt de flesta bekvämligheter man kan tänka sig. Till och med Sveriges högst belägna postlåda.
När vi kommer fram bestämmer vi oss för att direkt sticka ut på tur. För att skaka av resdammet tar vi en liten tur upp till Loktačohkka, precis ovanför stationen. Det är bara knappt 200 höjdmeter, men i ovädret blir det alldeles lagom och vi får ändå ett fint litet åk ner till stugan i pudret. Den korta turen gör också att vi känner oss lite mer förtjänta av en god våffla till eftermiddagsfikat. Vår amerikanske vän Marcus Caston tror inte sina ögon när vi beskriver den speciella våffelmenyn och givetvis lär han sig snabbt innebörden av ordet "fika".
Efter våfflor, kaffe och avkoppling blir det bastubad och rena kläder innan vi tar plats i fjällstationens bar. En kall öl i denna rustika miljö medan stormen viner utanför fönstret känns helt perfekt just nu.
Den karismatiska platschefen Ulrika Erwander kommer snart in och samlar ihop alla gästerna. Innan middagen serveras bjuder hon på ett litet välkomsttal som också inkluderar en intressant historielektion om området och hur fjällstationen en gång byggdes.
PRECIS SOM FÖR många av platserna i närheten började historien om området kring Björkliden och Låktatjåkko när man hittade järnmalm kring Kiruna och Gällivare i slutet av 1800-talet. Innan dess var området västerut mellan Kiruna och norska gränsen renbetesland och få turister rörde sig i trakterna.
För att kunna frakta järnmalmen från gruvorna till den isfria utskeppningshamnen i Narvik beslutade man att bygga en järnväg genom fjällvärlden. 1898 satte man spaden i marken och fyra år senare stod malmbanan klar. Järnvägen innebar en enorm skillnad för hela regionen. Stationsbyggnader och temporära bostäder för rallarna byggdes längs järnvägen och snart började människor utforska fjällen på sydsidan av järnvägen.
Redan 1909 byggdes en ingenjörsbostad i Björkliden på grunden av en gammal rallarbarack som fick namnet Gammelgården. 1926 köpte Svenska Järnvägsmännens Semesterhemsförening byggnaden, byggde till den och detta blev startskottet för Björkliden som turistort.
NÄSTA DAG VAKNAR vi till ett kraftigt snöfall och noterar att det måste ha kommit närmare 40 centimeter under natten. Inspirerade av tjejerna på fjällstationen sticker
vi ut för ett par snabba åk i Pumphusbacken precis efter frukost. Spåret är lagt, platschefen Ulrika är redan ute och matar av åk efter åk och vi ser — och hör! — henne njuta av det lätta pudret när vi knatar upp till vårt första åk.
»Det är mitten av april men midvinterföre på fjället och skidåkning i världsklass«
Det är en overklig känsla som sprider sig i kroppen när jag droppar in för det första åket. Den fjäderlätta snön har inget som helst motstånd och det blir faceshots i varje sväng. Åket är kort men brant, närmare 50 grader — och helt fantastiskt. Smått extatiska försöker vi svenskar förklara för Marcus hur speciellt det här faktiskt är. Vi inser dock snart att det är lönlöst att försöka förklara våra normala svenska snöförhållanden för någon som är van vid midjedjupt puder hemma i Utah...
EFTER FYRA VÄNDOR i Pumphusbacken med några stopp för fotografering njuter vi sedan av en välförtjänt fika och en chans att prova fler varianter från våffelmenyn. När vi fyllt på energidepåerna och hunnit vila lite sticker vi ut igen. Denna gång åt andra hållet, mot Loktačohkka.
Även om det är nära stationen är det svårnavigerat i ovädret men till slut hittar vi stenröset vid toppen. Det har fortsatt att snöa och dreva under dagen, vilket gör att vi är väldigt försiktiga när vi åker ner mot Kopparåsen. På den här sidan är terrängen mer exponerad och farorna större.
Helt ensamma på fjället känner vi oss inte så kaxiga och vi tar konservativa vägval på väg ner mot Ráigenjiira-rännan. Det blåser så hårt att vi knappt ser var vi ska ta vägen men helt plötsligt öppnar sig himlen och vi kommer ur locket av moln ungefär halvvägs ner.
Resten av åket blir magiskt, speciellt den sista branten ner mot Kopparåsens anhalt där snön har legat skyddad. Det är mitten av april men midvinterföre på fjället och skidåkning i världsklass. Det är ett gäng nöjda grabbar som knallar tillbaka till Låkta i skymningen.
»Det blir allt fler som kommer upp hit för
att gå på toppturer«
EFTER ATT DE första turisterna börjat hitta till Björkliden blev det snart populärt att vandra och gå på skidor mellan Låkta anhalt via Loktačohkka och ner till Björkliden. Turen över fjället är ganska lång vilket gjorde att en idé föddes att bygga ett vindskydd uppe vid passet där det ofta var dåligt väder.
Initiativtagaren till bygget av Låktatjåkko Fjällstation var SJS distriktschef i Luleå, Birger Valentin. 1937 lade man fram de första byggplanerna och bygget av fjällstationen påbörjades året efter.
Birger Walentin skriver i sina anteckningar från den tiden: ”Om jag anat, vilket arbete det blev att få stugan dit och uppförd hade jag aldrig givit mig på detta. Jag glömmer aldrig, när jag med sex man skidade dit upp för att bestämma, var den skulle ligga. Det blev snöstorm och tjugo grader kallt, och det dröjde länge, innan vi med de största svårigheter kunde slå fast några nitar som fastställde platsen.”
Micke af Ekenstam, Marcus Caston och Johan Jonsson spanar in en av de mest klassiska topparna i området, Vássečohkka.
Johan Jonsson åker Kopparåsen, ett av Sveriges bästa offpiståk.
Micke af Ekenstam tar ut svängarna i sina gamla hemmafjäll.
På Låktatjåkko är det häng i gäng som gäller.
ALLT MATERIEL TRANSPORTERADES upp med traktor och häst från Björkliden och Låkta anhalt. Walentins beskrivning av det hårda arbetet var säkert ingen överdrift. Det inträffade att snöstormen kom så överraskande att hästarna måste få skydd i samma barack som byggnadsarbetarna var inkvarterade i. Vissa dagar stannade allt arbete av på grund av det hårda vädret. De overksamma arbetarna hade då endast 5 kronor om dagen i lön, vilket oavkortat gick till kost och logi.
Låktatjåkko öppnade till slut 1939, mitt under pågående krig vilket gav fjällstationen en besvärlig start då ingen turism tilläts i fjällstationerna under kriget. Efter kriget kom dock turismen i området igång igen och Låktatjåkko blev ett naturligt utflyktsmål. Så fortsatte det och under 70-talet växte skidintresset i Sverige när Stenmarksboomen gjorde utförsåkning till allas angelägenhet.
»Här får man en ärlig chans att faktiskt lära känna varandra«
SÅHÄR I MODERN TID är det skidpassionen hos den kvinnliga personalen på fjällstationen som smittar av sig på alla gäster när vi är på besök. Det är en härlig tåga i deras sätt att vara och det skapar en skön atmosfär på stationen. De ger tips om turer, pratar om områdets bästa åk och framförallt ser de inte så utarbetade ut som man skulle kunna tänka sig när de jobbar så hårt.
Att bo uppe på Låktatjåkko ger en intim och trevlig känsla, inte minst när de sista dagsbesökarna gått för dagen. Gästerna och personalen träffas i det kombinerade allrummet och baren för att läsa, prata och man får en ärlig chans att faktiskt lära känna varandra.
På kvällarna dukas det upp till långbord och maten som serveras håller riktigt hög klass. Ofta är det lokala råvaror som ren och älg.
Låktatjåkko har historiskt sett i första hand lockat traditionella turåkare och skoterförare som kommit för att äta en våffla och bo över en natt. Ulrika anar dock ett begynnande trendbrott.
— Det blir allt fler skidåkare som kommer upp hit för att gå på toppturer och stanna några dagar. Innan var det mest traditionella turåkare och skoteråkare.
Trängas? Knappast.
MORGONEN EFTER ÄR vädret strålande och vi ger oss iväg i västlig riktning efter en tidig frukost med nybakat bröd och havregrynsgröt. Vi går upp på Geargečorru, som bara är 1419 meter men distansen var mer än fem kilometer från stugan. Vi tar ett par minuter och njuter av utsikten och ett par klunkar hett te innan vi drar av stighudarna. Vyn med Gorsáčohkka söderut, Vássečohkkas lodräta och klippiga östsida rakt framför oss och Hunddalen i Norge långt borta i horisonten är otroligt spektakulär.
Det känns faktiskt smått overkligt att vi är i svenska fjällen. Terrängen är vild, stor och imponerande. Och det är inte en kotte här ute, trots att vi egentligen är väldigt nära E10, med kända fjälltoppar precis intill och även populära fjällanläggningar inom rimligt avstånd. Framför skidspetsarna har vi skidterräng som jag nästan inte sett maken till i Sverige, åtminstone inte så här nära civilisationen och som du dessutom kan nå med stighudar.
Vi letar oss ner bland klippor, isfall och små korridorer i riktning mot dalgången. Trollsjön, eller Rissajávri på samiska, är Sveriges klaraste och renaste sjö med ett siktdjup ända ned till botten 36 meter ner. Nu ligger det så klart ett tjockt snölager över sjön och vi njuter av fina pudersvängar på de branta sluttningarna ner mot den. Det är en häftig känsla att skida ner i den här miljön. I riktning mot Gorsáčohkka är klippväggarna flera hundra
»Terrängen är vild, stor och imponerande.
Och det är inte en kotte här ute.«
meter höga och dalgången smalnar av i slutet av sjön. Dessutom är snöförhållandena väldigt gynnsamma just nu med stabil snö även på de branta fjällsidorna.
Ovanför Trollsjön håller vi lite höjd på fjällsidan för att få med oss fart och glida ut genom Gearggevággi. Enorma stenbumlingar i snötäcket gör landskapet väldigt speciellt. Vi sätter på stighudarna igen och tar lite höjd genom stenformationerna för att så småningom få ytterligare ett skönt, om än betydligt flackare åk, ner mot Låkta anhalt.
Väl ute vid E10 vinkar vi in den kommunala bussen och lyckas komma tillbaka till Björkliden i perfekt tid för middag. Vårt bagage skickade vi ner från Låkta med bandvagnen tidigare och nu avslutar vi vår vistelse i området med middag i Restaurang Lapporten. En perfekt avslutning på magiska dagar i Lappland.*
SVERIGES STÖRSTA TOPPTURSBUTIK
VI HAR ÄVEN KOMPLETT SORTIMENT AV LÄNGDÅKNING, FRIÅKNING, KLÄTTRING, OUTDOOR, FULL VERKSTAD FÖR SKIDOR OCH PJÄXOR, BOOTFITTING & FORMGJUTNING AV SULOR
TEXT NIKLAS MATTSSON FOTO JANI KÄRPPÄ
Han blev professionell snowboardåkare
redan vid 16 års ålder och har vunnit både VM och X Games. Idag har han
dock lämnat tävlingsarenorna bakom sig för att finna friheten och lekfullheten där naturen skapar förutsättningarna.
ANTTIAUTTI
Ett stormstängt fjäll behöver inte alltid betyda Yatzy hemma i stugan. Antti Autti fångar dagen i Björkliden.
Du kommer från en bakgrund som tävlingsåkare i både halfpipe och big air men fokuserar idag helt på friåkning — varför?
— Efter ett antal år som tävlingsåkare tröttnade jag helt enkelt på att resa till samma ställen säsong efter säsong och även om jag var väldigt framgångsrik i mitt tävlande kändes det till slut som ett ekorrhjul som aldrig ville ta slut. Mitt beslut att avsluta min tävlingskarriär handlade dock aldrig om att jag slutade gilla att tävla. Jag upptäckte att friåkningen gav mig den frihetskänsla som jag saknat och för mig är det just det snowboard handlar om — frihet och lekfullhet. Och det bästa sättet att uppleva den friheten och lekfullheten är för mig att vara ute i bergen där naturen skapar förutsättningarna och möjligheterna.
Under de senaste åren har du jobbat med flera filmprojekt där du spenderat en stor del av säsongen i Swedish Lapland. Vad är det som gör att du väljer att komma tillbaka år efter år?
— Jag blev tidigt förälskad i fjällen runt Abisko och Riksgränsen, främst genom alla snowboardfilmer från området. Du vet, alla naturliga böjar och hopp. När jag sen insåg hur stora fjällen bortom skidanläggningarna verkligen är kände jag att jag måste utforska området mer. I områdena runt Tarfala och Nallo upptäckte jag att fjällen här passar min åkstil och varje vinter har jag hittat nya linjer att åka. Gissningsvis har många av dem aldrig åkts tidigare.
För dig som rest och åkt snowboard över hela världen, vad skulle du säga är det unika med fjällen i Swedish Lapland? — Jag tycker att den varierade terrängen är väldigt cool. Och de ofta ganska tuffa väderförhållandena är ju så klart en upplevelse. När snöstormarna har lagt sig och sikten börjar klarna upp vet man alltid att man kommer hitta bra åkning. Det finns ju massor av stora linjer och åk i området — varje gång jag till exempel kommer till Kebnekaise blir jag helt knäckt över hur storslaget och vackert det är.
Hur ser dina kommande planer och projekt ut?
— Vi kommer i vinter att dra igång ett nytt filmprojekt som är något helt annat än filmen Arctic Lights som vi gjorde i fjol. Vi kommer bland annat att filma i Riksgränsen och de kringliggande fjällen men jag kommer berätta mer i mina sociala kanaler så fort allt är spikat till hundra procent.
Om Antti
Ålder: 32 år Bor: Rovaniemi, Finland Sponsorer: Haglöfs, Shred Optics, Korua Shapes, Northwave, Drake och Pyhä Ski Resort. På plats i Swedish Lapland samarbetar vi med Arctic Guides i Abisko och Lapland Resorts. Tidigare filmprojekt: "Approach & Attack", "Statements" säsong 1 & 2 och "Arctic Lights". Antal åkdagar per år: Har aldrig riktigt hållit koll men många!
Favoritskidort: Japan, Nya Zeeland, Chile, Svalbard och Swedish Lapland. Bästa toppturen: I Sverige gillar jag verkligen Nallo och Tarfala. Spetsbergen på Svalbard är fantastiska också. Instagram: @anttiautti Webb: www.anttisworld.com
When splitting into the backcountry or riding back down, a bombproof connection plays a big role in both climbing and the descent. The Expedition FC combines the simplicity of our Union Split System with the performance you have come to expect from our high-end Forged Carbon bindings.
Ett med naturen
För skidåkaren Evelina Nilsson från Luleå handlar livet om att hitta sitt flow, vara i balans, utvecklas som människa och se att vi alla faktiskt är ett.
LIVET KAN IBLAND kännas som ett stort mysterium. Stundtals känns dock allt enkelt, vi känner samhörighet och lycka. Mitt val i detta liv har alltid handlat om en stark dragning till naturen. Jag växte upp i skogen, på bergen, vid havet och med djuren och människorna. Jag är yngst i familjen och har alltid sett upp till de äldre, lärt av de äldre men också förstått vikten av att ålder inte har någon betydelse.
Min pappa älskade skidåkning. Han förstod att om han visade sin kärlek och passion för dem han älskade mest så skulle den inspirationen skina igenom. Det gjorde det också, väldigt starkt. Alla vi barn fann något otroligt innerligt i att uttrycka sig på snön. Sväva, carva, flyga, flyta med snökristallerna. Vara ett med berget. Känna gemenskapen med naturen men också med varandra. Vi har nog alla upplevt känslan av otrolig frid när vi gör något som vi är djupt passionerade i. Det finns ingen tid, inga tankar. Man är ett med sitt flow. Fri. En påminnelse om ett stadie vi kan vara i, hela tiden. Om vi väljer det.
GENOM ALLA ÄVENTYR jag upplevt i livet har jag lärt mig så mycket om oneness — att vara där gemenskapen är grunden, att
repektera både varandra och vår natur och se att vi alla faktiskt är ett. Oneness är för mig relaterat till min kärlek för naturen och bergen. Genom att åka skidor tillsammans med min familj och mina vänner så har jag känt den närvaro och det tillstånd där det inte finns några tankar. När jag kan vara här, i flowet, då är jag i balans. Här kan jag skapa, i nuet kan jag vara skaparen. Jag känner en respekt för allt levande och alla andra varelser som vandrar tillsammans med oss. Jag får en förståelse för andra, ser dem och på så vis kan mer villkorslös kärlek flöda fritt. På så vis vill vi hjälpa varandra. För vi ser att om vi hjälper andra så hjälper vi faktiskt också oss själva.
VARJE GÅNG JAG känt mig vilsen så har alltid skidåkningen, bergen och havet varit den bästa vägen
tillbaka. Det som fått mig att komma tillbaka till mitt center, till min kärna. Där kan jag inte vara i mina tankar — där är närvaron, nuet, det enda som gäller.
Där möter jag mina rädslor och släpper taget om dem. Där pushar jag mig själv att utvecklas, att lära och våga falla, att gå upp och testa igen. Jag känner en inre frid, kärlek och extas! Nu har jag lärt mig att dessa stunder med Moder Jord påminner mig om det jag redan är, alltid. Oavsett om jag står i en kö till affären, åker skidor, klättrar eller sover. Jag är det inom mig som aldrig förändras. När allt runtomkring är kaos eller himmelrike så finns något inom mig som är konstant. Det finns inom dig med. Inom oss alla.
VI HAR ALLA något som får oss att lysa upp lite extra. Ibland kan det vara svårt att hitta det men ju mindre vi försöker söka i vårt sinne, ju lättare kommer svaren i vårt hjärta. Det finns ingen stress, allt är perfekt precis som det är. Dina drömmar är som frön vi sätter i jorden — plantera många och låt dem växa i sin takt.
Kom ihåg att du är skaparen av din verklighet. Jag ser dig, min vän. Våga vara dig själv.
KRÖNIKA EVELINA NILSSON
Evelina har medverkat i filmerna "Pure" och "Between" från Shades of Winter och har nya filmprojekt på gång i vinter.
Evelina har vinster på Freeride World Qualifier, en pallplats på Freeride World Tour och 2012 vann hon NM i Riksgränsen.
— Riksgränsen är platsen där jag växte upp och lärde mig att åka skidor. Dit åkte vi alltid som familj. Där lekte vi tillsammans på fjället. Det är en speciell energi i Riksgränsen, ett lugn och en känsla av att komma hem. Varje säsong ser jag fram emot att åka upp till Gränsen och när jag kommer dit känner jag en sådan otrolig frihet och lycka som tar mig direkt till närvaron och inspirationen. Riksgränsen är en plats av magi, kärlek och gemenskap.
Om Evelina
Ålder: Tidlös men min avatar är 26 år gammal
Bor: Åre
Sponsorer: The North Face, Fischer, Spektrum, Sweet Protection, Alpingaraget och Stitch n Stones
Antal skiddagar per år: Räknar inte men kan säga att det är ofta inspirationen tar mig till berget.
Favoritskidort: Riksgränsen och Åre.
Bästa toppturen: Alla turer men den första som kommer till minne är en tur bakom Kopparåsen mellan Björkliden och Riksgränsen. Det är kanske inte den bästa förhållandemässigt men det är just det som är grejen. Vi har möjlighet att skapa magi hela tiden.
Instagram: @evelojna
Webb: www.facebook.com/EvelinaNilssonYedisofLove
ENHANCE CONTRAST, BOOST CONFIDENCE.
Som det mest reflekterande underlaget på jorden har forskning påvisat att snö inte är vit utan blå. Historiskt sett har de flesta linser till solglasögon och skidgoggles utvecklats för att eliminera merparten av det blåa ljusspektrat, men i realiteten är delar av det blå ljusgenomsläppet fundamentalt för att optimera kontrastseendet på snö.
VIVID är en patenterad linsteknologi och är utvecklad av Giro tillsammans med Carl Zeiss, världsauktoritet inom optik. Vivid manipulerar effektivt det blå ljuset genom att släppa in rätt mängd kontrasthöjande blått ljus, medan man blockerar det skadliga UV lju-
set. Resultatet är unika kontrasthöjande egenskaper på snö med högsta tänkbara precision även vid dåliga siktförhållanden.
VIVID linsteknologi hittar du i Giros premiumlinje bestående av sju olika gogglesmodeller. Här finns både sfäriska och cylindriska linser med klassiska och moderna bågar. Nya flaggskeppsmodellerna Axis och Ella är nyskapande inom frameless-teknologin med quick change funktion vid linsbytet.
30 DAGAR NÖJDKUND GARANTI
FOKUS:
Fjällsäker
Jenny Råghall • Snösäker • Fysik i praktik • Svenska bergsguideorganisationen
Skidsäkerhet och bergskunskap för alla
REPLACING LUCK ÄR en ideell organisation som jobbar med att sprida kunskap om bergssäkerhet, främst genom föreläsningar, med målet att höja kunskapsnivån, att sprida en säkrare attityd och på så vis även minska antalet olyckor i fjällen.
Organisationen är grundad av Anders och Merja Bergwall som till vardags driver det Abiskobaserade guideföretaget Arctic Guides.
— Vi upplevde att det är väldigt många som beger sig ut i fjällen innan de har hunnit tillgodogöra sig ”bergsvett”, säger Anders. Medan utrustningens utveckling har gått extremt snabbt framåt har inte utövarnas säkerhetstänk alltid hunnit utvecklats i samma takt. Föreläsningarna möttes direkt av stort intresse.
— Det var tydligt att det fanns en efterfrågan för den här typen av tillfällen där man kan få kunskap, ställa frågor och diskutera tillsammans, säger Merja. Vi hoppas att våra föreläsningar har varit en ögonöppnare för många att ha mer respekt för bergen och att skaffa sig vidare kunskap och erfarenhet. [NM]
Läs mer om Replacing Luck på www.replacingluck.se
Med känsla för snö
Fjällen var för låga söderut så Jenny Råghall flyttade norröver.
Nu bor hon i Abisko och jobbar vintertid med lavinsäkerhet.
Och hur viktig den är har hon fått erfara den tuffa vägen.
TEXT INGALILL FORSLUND FOTO MARKUS ALATALO
Under de senaste fem vintersäsongerna har Jenny jobbat som lavintekniker och skidpatrullör på fjället Nuolja i Abisko. Från och med i vinter har hon dock nya projekt på gång.
— Ja, jag kommer i vinter att bli Åre Lavincenters filial här i Kirunafjällen. Utöver att hålla lavinkurser i SVELAVs regi och jobba med en del andra lavinkonsultuppdrag kommer vinterns största projekt bli att starta upp området "Kebnekaisefjällen" för Naturvårdsverkets www.lavinprognoser.se. Det kommer bli första året för det området och prognoser kommer finnas 1 mars till 1 maj.
Jenny öppnar dörren till lägenheten i Abisko, rödbruna kinder, glad blick och raska steg på starka ben. När hon inte jobbar på fjället tränar och tävlar hon i skidalpinism, med bland annat finfina SMskalper i medaljskåpet. Om hon hade haft något.
— Jag har aldrig kunnat sitta still, från det jag var liten, så att jag skulle jobba utomhus var självklart. Och jag har aldrig trivts i städer, jag måste ha nära till fjällen så att jag enkelt kan ta mig ut, det är väldigt viktigt för mig, säger hon med eftertryck.
JENNY ÄR URSPRUNGLIGEN från Nälden i Jämtland och utbildad till skidpatrullör och lavinexpert. Hon har arbetat i Tänndalen, men i Härjedalen var fjällen inte tillräckligt höga så hon sökte sig norrut. Hon har tidigare jobbat i Kebnekaise som guide och sportchef, på Räddningstjänsten i Kiruna och under de senaste fem vintersäsongerna som lavintekniker och skidpatrullör på fjället Nuolja i Abisko. En del av utbildningen till lavinexpert hölls i Kanada.
— Jag älskar bergen i Roger's Pass och British Columbia, fast egentligen inte mer än fjällen här hemma i Norden, förklarar Jenny.
Och den där självklarheten, att det är ut och upp på fjället man dras behöver hon inte övertyga mig om, biten som jag redan är. Och jag är inte ensam om att känna så, att de lyckligaste stunderna, essensen av själva livet, den upplevs bäst på väg upp, eller ned, för ett vitt fjäll. Så det blir allt fler som ger sig ut på skidturer bortom liftar och pistade nedfarter och det är där Jennys arbete kommer in.
— Människan är på ett sätt enkel, vi vill ha orörda svängar, säger Jenny. Är det solsken tror vi att ingenting
är farligt och ser vi ett spår tänker vi att här har andra åkt, det måste vara säkert. ”Gammal vana” kan också vara livsfarligt, ”här har jag åkt så många gånger och det har aldrig hänt nåt”. Tyvärr bryr sig inte snön om våra känslostyrda beslut, och därför behöver vi checklistor och rutiner för att hantera vårt risktagande.
RUTINERNA SOM ALLA offpist-åkare borde följa, är bland annat att åka en och en, för att minska exponeringen istället för att ”sprida på riskerna”. Stanna på säkra ställen, när du gör ett stopp. Kolla in lutningen ovanför och framförallt; gå en kurs, det finns så mycket mer att lära sig. Att alla har transceivers, sond, spade är självklarheter. Somliga kör också med airbag i ryggsäcken, ABS-säck.
— Men du ska inte tro att du är säker med all utrustning. Du måste också fråga dig själv, och svara ärligt; skulle jag åkt här utan utrustning? Du måste vara medveten om vad säkerhetsutrustning gör med din riskacceptans, säger Jenny.
OCH HUR VIKTIGA rutinerna är, även för skidpatrullörerna själva, fick Jenny uppleva i Tänndalen på sitt första uppdrag 2012. Hon och den erfarne Jocke Nyberg, hennes mentor, var ute för att inspektera läget. De fick syn på en sluttning, "Vargstupet", som såg lite misstänkt ut. De åkte dit för att se om de kunde utlösa en spontan lavin genom att ”skicutta”, alltså skära av snön med skidorna genom att åka över den.
— Men det var helt uteslutet, det var så hårt. Vi beslöt att åka tillbaka senare och spränga lös sluttningen. Jocke åkte ner. Jag minns att jag kände att nu är någonting fel. Så började allt röra på sig, först långsamt, sedan bara allt fortare.
TÄNK RISK. Det låter tråkigt men i slutändan handlar varje dag på fjället om huruvida dina beslut leder till att du och dina vänner kommer hem levande, eller inte. Människan är inte designad för att ta bra, intuitiva beslut i fjällmiljö; så använd checklistor (till exempel Avaluator) som beslutsstöd.
HA MED DIG RÄTT UTRUSTNING för
att klara "worst case scenario" — det vill säga åtminstone spade, sond,
transceiver, hjälm, första hjälpenutrustning och värmeplagg. Gärna ballongryggsäck. Fråga också dig själv hur redo du och dina vänner är för att använda den skarpt — och träna därefter.
HÅLL DIG TILL FASTA ÅKREGLER i lavinterräng, oavsett skoter eller skidor. Åk en och en, ha en förutbestämd flyktväg, och stanna på säkra platser. Dessa tre har räddat många liv.
TERRÄNG, TERRÄNG, TERRÄNG. Lär dig identifiera lavinfarlig terräng. Gå en kurs om du inte kan detta.
LÄS DAGENS LAVINPROGNOS och diskutera igenom tillsammans. Bestäm även om ni faktiskt ska förhålla er till det som står där eller om ni är beredda att göra avsteg och därmed öka risktagandet. Lavinprognoser finns på www.lavinprognoser.se och www.varsom.no
FOKUS: FJÄLLSÄKER
»Det finns ju inget bättre ställe att vara
på, än där ute«
BÄGGE TVÅ DROGS med och begravdes i lavinen. Jenny lyckades få lös en arm och ropade efter hjälp på komradion när snön stannat upp. Av kollegan syntes ingenting. Det tog 40 minuter att få fram honom och Jocke Nyberg dog senare av sina skador medan Jenny endast skadade sitt ena knä.
— På den här anläggningen fanns då inga fasta rutiner för arbete med snö och lavin, vi hade till exempel inte transceivers. Så var det på flera anläggningar tidigare men det är så otroligt viktigt att ha bestämmelser man följer, lite som piloterna i ett flygplan. En checklista man är tvungen att gå igenom varje arbetspass. Hade
Om Jenny
det funnits hade vi aldrig åkt ut till den här sluttningen överhuvudtaget.
MEN DEN HÄR fruktansvärda olyckan fick inte Jenny att tveka när det gäller yrkesvalet. Hon snarare fördjupade sig i ämnet, kanske delvis som ett sätt att bearbeta händelsen.
— Jag fascineras ständigt av människans förhållande till naturen och vill bidra till att människor får kunskap och kan tillbringa mer tid där ute, medvetna om säkerhet och risker. För det finns ju inget bättre ställe att vara på, än där ute.*
Ålder: 29 år Bor: Abisko Samarbetspartners: Åre Lavincenter och Höjdmeter Antal skiddagar per år: Det är ju lättare att räkna icke skiddagar på en säsong! Men minst sex dagar i veckan under vintern. Favoritskidort: Åker extremt sällan liftburet men får väl säga Nuolja om jag måste välja. Lite folk och när det är bra är det oslagbart. Bästa toppturen: En solig dag, Liljetoppsrännan i Tarfala, en snöig dag, skogen på Litletinden (innan Sovande Dronning). Instagram: @jennyraghall
BÄTTRE SÄKRARE ROLIGARE
TOPPTURER
Att gå på topptur är den ultimata skidupplevelsen: du hittar ofta bra snö, du får motion, stora naturupplevelser och förhoppningsvis sköna dagar med dina vänner. Fredrik Schenholm och Rikard Andreasson driver företaget Snösäker och brinner för att fler skidåkare ska hitta bra och säker snö. Här ger de fem tips som gör din nästa topptur bättre, säkrare och roligare.
Artikelförfattare Andreasson lever som han lär på Blæja i Sunnmøre.
1ÅK SKIDOR PÅ VÅREN
På våren är snön ofta säkrare, dagarna längre och vädret stabilare än på vintern. På våren hittar du med lite tur lössnö på fjällsidor vända åt norr och skönt slaskig sorbet där solen legat på. Hemligheten med vårskidåkning är att låta solen värma de övre centimetrarna av skaren mjuk innan du åker. Då blir hela fjällsidan som en enda stor välpistad storslalombacke.
Solen går upp i öst, så dessa sidor bli åkbara först. Därefter mognar sydsidorna och senare på dagen åken vända mer västerut.
LÄR DIG ATT NAVIGERA
För att hitta till den där vackra toppen eller det där magiska åket som du fått tips om måste du kunna orientera. Och dessa kunskaper är extra viktiga att ha när det börjar skymma eller fjällvädret börjar bli lynnigt. Att lära sig grunderna i navigation är ganska enkelt. Det du i första hand behöver kunna är att passa kartan och ta ut en kompassriktning. Förlita dig inte helt på appar och elektronik — minusgrader och långa dagar äter batterier.
2SKAFFA GRUNDLÄGGANDE LAVINKUNSKAP
Laviner är den största faran om du rör dig i brant terräng på vintern och därför är lavinkunskap avgörande för att du ska kunna fatta vettiga beslut. Det bästa sättet att skaffa sig denna kunskap är att gå en utbildning, men det finns även böcker och digitala kurser som kommer att öka dina kunskaper rejält.
Skaffa en lavinsändare med tre antenner, en lavinsond på runt tre meter och en spade med metallblad. Lavinutrustningen ska alltid sitta på i offpisten, men blir värdelös om du inte vet hur den funkar. Så öva mycket och kolla batterierna (de ska ha minst 80% styrka) inför varje tur.
3
ÅK MED RÄTT KOMPISAR
De laviner som dödar startas nästan alltid av offret eller någon i hens grupp. Det typiska grabbgänget är de som råkar ut för flest olyckor. Så var extra försiktig om gruppen bara består av män (9 av 10 lavinoffer är män), är stor, har låg kunskapsnivå, övertro på sin egna förmåga/utrustning eller är konflikträdd. I denna typ av grupp är det lätt att besluten fattas på känsla och prestige, men inte på fakta. Är gruppen däremot liten (3-4 personer), innehåller kvinnor, är prestigelös, kunnig och van att göra riskbedömning på ett systematiskt sätt, så minskar risken att hamna i dumheter betydligt.
Om Snösäker
Snösäker arbetar med kunskap för att hitta bra och säker snö. Boken Snösäker innehåller bland annat grundläggande lavinkunskap, checklistor för att fatta rätt beslut och egna kapitel för toppturer, navigation och vårskidåkning. På sajten snösäker.se hittar du beskrivningar till 400 toppturer i Skandinavien, men också de digitala kurserna "Lavinskolan" och "Toppturskolan". Snösäker har även producerat åtta digitala guideböcker för olika topptursområden i Skandinavien, bland annat för Kebnekaise och Abisko/Björkliden/Riksgränsen.
Läs mer om Snösäker på www.snösäker.se
PACKA RÄTT PRYLAR I RYGGSÄCKEN
Det är lätt att ryggsäcken tyngs av skidglädjedödande bra-att-ha, men nedanstående är ett minimum på vad du behöver för en dagstur.
Utöver kläderna du har på kroppen och lavinprylar (sändare, spade, sond) behöver du packa ner ett värmeplagg, extra handskar, en buff och en extra mössa. För att skydda ögonen packar du med både skidoch solglasögon. En pannlampa med fräscha batterier är ovärderlig om dagen blir lång. För att kunna navigera behöver du karta, kompass, eventuell gps och mobil med inlagt nödnummer. Slutligen behöver du mat, dryck och något isolerande att sitta på.
I gruppen behöver ni även vindsäck, reparationsprylar (multitool, en extra truga, grov ståltråd och stighudsvalla) och några välfyllda första hjälpen-kit.
MOAB FST ICE+ THERMO
SECURE GRIP THAT STICKS ON WET ICE.
UNPARALLELED TRACTION
VIBRAM ® ARCTIC GRIP™ FOR TRACTION ON WET ICE.
WATERPROOF AND WELL INSULATED
100% READY FOR WINTER WITH WARM AND DRY FEET.
THE MOST ADVANCED COLD WEATHER GRIPPING SYSTEM.
WOMEN WOMEN
TEXT ANDREAS BENGTSSON MOSTRÖM
Temperatur, höjd och vindriktningar är bara några av de faktorer som påverkar snön i fjällen och därmed också din skidåkning.
Meteorologi, termodynamik och liknande vetenskap är kanske inte vad vi förknippar med puderskidåkning. Det är dock bara att konstatera att den gamla skinntorra gubben som var din lärare hade rätt — då det gäller att beskriva och ibland även förutsäga världen är fysiken den vetenskap som ligger i framkant. Och som hjälper dig till bättre skidåkning i vinter.
Det är skillnad på snö och snö. Den bättre varianten hittar du ofta i skyddade grytor eller lägre ner på fjället.
DET SNÖAR MER bland berg, även om det inte alltid känns så när man sitter på en skidort någonstans och längtar efter snö. Faktum är dock att det både snöar och regnar mer bland berg än vad det gör på plattmarken runt bergen. Anledningen är att varm luft kan hålla mer vattenånga än kall luft. Detta kan du studera varje gång du duschar. Det varma vattnet värmer luften och fyller badrummet med vattenånga. När den når den kallare badrumsspegeln eller kaklet på väggarna kondenseras vattenångan och blir vattendroppar.
släpper den nederbörd. När den sedan sjunker på andra sidan blir den varmare igen och släpper ifrån sig mindre.
DEN ÖVERGRIPANDE VINDRIKTNINGEN över hela jorden är västlig. Det vet alla i Göteborg som känt den goa fuktiga luften från havet dra in. Gör man en översikt av lågtrycken över Lappland så kommer så gott som samtliga från väster. Bara en liten del av lågtryck och nederbörd kommer från öst.
Detta är en del av förklaringen till de mikroklimat som råder. Vissa dalgångar leder in snöfall som exempelvis kommer från både väster och från norr.
»En klassisk turistmiss är att ligga kvar i sängen på fjällhotellet och grina när det regnar utanför«
Samma sak händer när varm och relativt fuktig luft, ofta i samband med lågtryck, tvingas stiga över en bergskedja. När luften pressas högre upp i atmosfären kyls den av och kan därför inte hålla lika mycket fukt. Fukten kondenserar och faller ut som vattendroppar eller snöflingor.
Detta gör även att det snöar mer på vindsidan av ett bergsmassiv än det gör på läsidan. Ni som läst lavinböcker om hur vinden transporterar snö och lägger den på läsidan ska inte blanda ihop saker här. Båda är sanningar. Det jag tar upp nu är det stora mönstret i hur ett lågtryck beter sig mot ett helt massiv. Anledningen är den mur av berg som ligger mellan de två orterna. Så länge luften stiger på västra sidan och kyls av så
Riksgränsen är en av Sveriges nederbördsrikaste platser medan Abisko får mycket mindre snö och regn. Skillnaden är fjällen som ligger mellan orterna. Dels är det 500 höjdmeter från den nordnorska atlantkusten upp till Riksgränsen, sedan är det ytterligare 1 000 höjdmeter i form av fjälltoppar som Vuoiddasriida, Lokta čohkka och Gorsá čohkka innan terrängen går utför igen ner mot Abisko.
Denna topografiska skillnad gör att mycket av nederbörden faller ut på vindsidan i Riksgränsen medan luften blir betydligt torrare på läsidan ner mot Abisko. Är det ett djupt lågtryck med stora mängder fuktig och varm luft kan det resultera i att regn eller snö faller även öster om fjällen.
»Många skidåkare tror att det finns ett samband mellan nyfallen snö och lavinfara. Det är dock oftast vinden som påverkar lavinfaran mer än själva snöfallet i sig.«
EN KLASSISK TURISTMISS är att ligga kvar i sängen på fjällhotellet och grina när det regnar utanför. Visst är det trist att åka skidor i regn men de allra flesta gånger är det faktiskt snö högre upp på berget. Frågan är dock på vilken höjd över havet det övergår från regn till snö?
Ett exempel på detta är vårdagar i slutet av april eller maj då det kan regna i Narvik, i synnerhet i nedre delen av skidområdet, medan det snöar i Riksgränsen. Detta beror på isotermen
Isoterm (eller Zero Degree Isoterm på engelska om du tittar i internationella väderprognoser) är den höjd över havet där det är 0 grader. Den normala temperaturgradienten är cirka 0,8 grader celsius per 100 höjdmeter, alltså 8 grader på 1000 meter. Här är det viktigt att veta att det behöver vara cirka +2 grader för att smälta en snöflinga. Det gör att det ofta växlar från regn till snö 250 meter under isotermnivån. Däremot blir det inte riktigt kall och fin pudersnö förrän det blir en temperatur på cirka -2, alltså 250 meter högre än isotermen.
Detta gör att du måste veta tre saker för att få bättre skidåkning:
a) temperatur där du befinner dig
b) vilken höjd du befinner dig på c) vilken höjd du kan/vill åka skidor på
I DE ALLRA flesta skidåkares värld är det andra åkare som är den främsta anledningen till förstörd pudersnö men
Om Andreas
totalt sett är det mer snö som förstörs av temperatur, vind och sol än av att den blir uppspårad. Om du letar dig ut i fjällen på stighudar handlar det om att åka på rätt höjd och i rätt väderstreck för att hitta bra åkning och opåverkad snö. En topografisk karta är därför nyckeln till bra skidåkning.
Att ha lokalkännedom är självklart alltid det bästa. Men mycket av den kunskap som en ”local” sitter på kan du få fram genom att lära dig principerna och hur du läser kartan rätt. Det är så du sniffar rätt på den bästa snön på bästa sätt.
MÅNGA SKIDÅKARE TROR också att det finns ett direkt samband mellan nyfallen snö och lavinfara. Det är dock oftast vinden som påverkar lavinfaran mer än själva snöfallet i sig. Majoriteten av alla laviner är flaklaviner som utgörs av vindpackad snö så om det snöar är det viktigaste för dig som skidåkare att förstå var det blåser och hur hårt.
Genom att läsa av terrängen och hitta rätt formationer på berget där vinden inte kommer åt att blåsa sönder snön får du både mjukare och finare snö att åka och också lägre lavinfara. Läser du istället av terrängen fel är risken stor att du både får sämre skidåkning, exempelvis bristande kartongsnö, och onödig lavinfara. Sök dig till skyddade grytor eller lägre ner på fjället, där hittar du ofta bättre snö.*
Andreas Bengtsson Moström har hela livet haft en passion för skidåkning och klättring. Han är certifierad bergsguide (IFMGA/ UIAGM) med hela världen som arbetsplats och har hjälpt gäster hitta fin skidåkning på över 300 skidorter i 12 olika länder. Sedan 2003 har han Riksgränsen som bas under våren.
Läs mer på www.mountainguide.se
Handla nära gränsen
ICA Nära Riksgränsen är det självklara valet i Kirunas fjällvärld. Vi är en butik med fullsortiment så du kan handla det du behöver under din vistelse till ett bra pris. Bor du på hotellet promenerar du enkelt till oss. Hos oss kan du handla nygräddat bröd till frukost, matsäck till turen och en god middag efter en härlig dag på fjället. Vi har öppet alla dagar 9–20.
Riksgränsen Varmt välkomna!
Riksgränsvägen 2a ica.se/nara/riksgransen
HISTORIEN OM SBO:
FÖRSTAFEMMAN
SVENSKA BERGSGUIDEORGANISATIONEN
För tjugofem år sedan påbörjade Sveriges första blivande bergsguider sin utbildning. Fem år senare blev Svenska bergsguideorganisationen internationellt erkända. Idag har organisationen ett femtiotal fullvärdiga guider och det här är historien om de första fem.
TEXT HÅKAN STENLUND
ILOBBYN PÅ Abisko Mountain Lodge high-fivear bergsguiderna Anders Swensson och Stefan Palm varandra innan de båda slår sig ner i lobbybarens stora soffgrupp och tar en slurk ur varsin flaska Tjers pilsner från Överkalix.
— Var är Dick? undrar Anders.
— Jag vet inte, säger Stefan. Han var här nyss.
— Dick fick springa ut med soporna, säger Mina Johansson-Dahl från bakom bardisken. Ni vet, han jobbar ju trots allt här.
— Just ja, det är ju en skillnad, säger de andra två och skrattar tillsammans.
När Dick strax dyker upp får han också en flaska Tjers och de tre vännerna skålar med varandra — ännu en grym puderdag är till ända. Det är inte den första gången de skålar över en bra skiddag. De tre bergsguiderna har gjort det i 30 år tillsammans. Det enda som saknas är väl egentligen att Anders Bergwall också är här den här kvällen. Men ryktet säger att han
är ute och flyger borta i Björkliden istället. Det är ju trots allt midnattssol och kallsnö långt här uppe i norr.
DESSA FYRA HERRAR — Dick Johansson, Anders Bergwall, Anders Swensson och Stefan Palm — har känt varandra i tre decennier, kanske mer. Ja, Palm och Swensson har faktiskt känt varandra längre än så, mycket längre än så, de har i princip känt varandra hela livet om sanningen ska fram. De två lärde känna varandra som tonåringar med samma intressen — de läste Åka Skidor, de blev säsongare i Alperna och sedan sökte de till Turistsportlinjen i Kiruna innan de hamnade i Riksgränsens sportavdelning, "Sporten".
Samtidigt, i Stockholm, jobbade Johan Arnegård i den klassiska källarlokalen vid Hantverkargatan 38-40 på Naturkompaniet. Johan hade knappt något berg i Skandinavien oprövat. Hans kvalitéer som klättrare var där han ville ha dem. Men ändå inte. Han ville ju egentligen något mer med dem.
Dick Johansson, Johan Arnegård, Stefan Palm, Anders Swensson och Anders Bergwall tillsammans med den brittiske instruktören Mark Diggins i samband med deras första vinterguidekurs, 1992.
Johan och Dick Johansson hade lärt känna varandra i mitten av 1980-talet och börjat prata om svenska bergsguider. Johan hade även skrivit ett examensarbete på GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan, om just betydelsen av en svensk bergsguidesutbildning.
Dessa diskussioner och planer utvecklades allt mer ett par år senare i slutet av 1980-talet när Johan reste upp till Riksgränsen för att hälsa på sin gode vän, fotografen Lars Thulin som bosatt sig på orten. Johan lärde här känna Anders Bergwall och de två pratade mycket tillsammans om Johans idéer och tankar kring hur en svensk bergsguideutbildning och organisation skulle kunna ta sig uttryck, funderingar som även Bergwall burit med sig.
Som så många andra unga fjällentusiaster både före och efter blev Johan kvar i Riksgränsen och jobbade under en period tillsammans med Bergwall på "Sporten" och senare även på STF Kebnekaise Fjällstation som guide.
ATT RIKSGRÄNSENS SPORTAVDELNING
spelat en central roll i att vi idag har en svensk bergsguidesutbildning som varje år examinerar ut fyra till sex nya guideaspiranter är ingen slump. Riksgränsen har alltid varit i framkant med det första.
När Olle Rimfors skulle ta hem den nya typen av skidåkning till Sverige, från Hannes Schneiders skidskola i St Anton, var det till Riksgränsen han for. Här öppnades Sveriges första skidskola 1935. Från fjällhotellet kunde man också ta 7- och 12-toppsmärken.
I Riksgränsen arrangerades Nordiska Mästerskapet i extremskidåkning, världens ursprungliga big mountain-tävling. Här hoppade Ingemar Backman in i snowboardhistorien och i samma quarterpipe och vid samma tillfälle skapade Janne Aikio ”the next big thing” med ett omslag på Powder som gav eko över hela skidvärlden. Så att Riksgränsen skulle vara starten för svenska bergsguider var egentligen helt naturligt. Det är här skidhistoria har formats.
FOKUS: FJÄLLSÄKER | Förstafemman
1989 ORDNADE JOHAN och Dick ett seminarium på Stensnäs kursgård. Dit kom klättrare, skidåkare, fjälledare och andra intresserade och man beslutade att gå vidare med frågan — hur skulle Sverige kunna få sina första bergsguider, eller i alla fall en bergsguidesutbildning?
Efter flera möten och ännu fler gråa hår kom man till slut fram till den punkt då Svenska Bergsguideorganisationen, SBO, bildades, den 8 november, 1990 i Stockholm efter enhälligt bifall från de närvarande vid mötet — allt för att säkerställa en god utbildning av bergsguider även för den svenska fjällvärlden. Målet var självklart att bli en del av UIAGM — Union Internationale des Associations de Guide de Montagne — och Johan Arnegård tog de första kontakterna med den internationella bergsguidesorganisationen.
Britternas utbildningsansvarige Mark Diggins knöts speciellt nära de svenska aspiranterna.
I AUGUSTI 1992 åkte så denna ”förstafemma”, Johan Arnegård, Dick Johansson, Anders Bergwall, Anders Swensson och Stefan Palm, på en två veckor lång utbildning tillsammans med den brittiske instruktören Mark Diggins. Första veckan klippklättring på Lofoten, andra veckan mer alpint i Kebnekaisemassivet.
De fem fick verkligen bekänna färg men Diggins tyckte det såg bra ut. Ett och ett halvt år senare var man i Riksgränsen på den första vinterutbildningen.
— Den utbildningen gick nog ännu bättre, även om de första två veckorna också var tuffa, minns Arnegård. Men innan de där veckorna var över hade vi också lärt Mark Diggins att åka telemark.
Diggins menade att svenskarna nu kunde kalla sig auktoriserade svenska bergsguider. På ett möte i Martigny, Schweiz i juni 1994 presenterade Arnegård för första gången SBO för den internationella guideorganisationen UIAGM och då beslutades att Sverige skulle tas upp som kandidatland. En kandidatur som skulle vara tre år med bland annat flera observatörsbesök av UIAGM-utbildare. Samtidigt utbildades kull två, tre och fyra i Sverige, Norge och Alperna.
I november 1997 på huvudårsmötet i Grossglockner, Österrike blev Sverige fullvärdiga medlemmar i UIAGM. Johan Arnegård, Dick Johansson och Anders Swensson var där. Inte ett öga var torrt. Vilket inte enbart berodde på att just ordförande Arnegård bjöd på sång och gitarrspel inför sina häpna europeiska kollegor.
JOHAN NILSSON
Under de senaste åren har Anders Bergwall och Arctic Guides årligen arrangerat "Arctic Ski Cruises" till Svalbard med toppturer under midnattssolen. Sedan mitten av 90-talet arrangerar de även resor till Grönland.
Anders Bergwall
Ålder: 55 år Bor: Abisko Gör idag: Driver egna företaget Arctic Guides med fokus på guidning, expeditioner, heliski, filmsupport och kursverksamhet i arktisk miljö. Anders är också engagerad i Kirunas alpina fjällräddning samt i den ideella organisationen Replacing Luck som jobbar med att sprida kunskap om bergssäkerhet. www.arcticguides.com | www.replacingluck.se
Sedan 18 år tillbaka bor Anders Swensson i Verbier, Schweiz. Han återkommer till de svenska fjällen med jämna mellanrum men har idag hela världen som arbetsplats.
DE TRE VÄNNERNA i Abisko slår sig ner i Abisko Mountain Lodges lobbybar. Egentligen brukar de börja planera morgondagen redan nu men ännu lever den fantastiska dagen och den härliga snön kvar i minnet. De passar på och njuter. Låter det sjunka in.
Stefan Palm guidar idag heli-ski jorden runt. I Chile kallas han Sabuezo Sueco, "den svenska blodhunden", för sin förmåga att hitta den bästa snön.
— Stefan har alltid haft den förmågan, så länge jag känt honom i alla fall, säger Dick Johansson. En förmåga att se linjerna i terrängen där snön levererar bra åkning.
Anders Swensson nickar bifallande.
— Jag och Stefan lärde känna varandra genom en gemensam bekant, berättar Anders. Att vi skulle bli bergsguider, ja, först säsongare, var ju lite speciellt. Men på något sätt tror jag det hela också var självklart. Det fanns bara där inom oss. En längtan till bergen.
Det finns ett ögonblick i dokumentärfilmen The Soul of Skiing, av Fredrik Lindgårdh, som är helt underbart. Stefan Palm får frågan om vilken tid det är och hans svar är: ”Det är den bästa tiden i ditt liv”.
Livsfilosofin det svaret rymmer är förstås stort. Men känner du Stefan lite grann vet du också att det är just precis så han tänker. "Vad kan vi göra nu?" När SBO började ta form var det nog hela tiden tanken. Att det skulle öppna upp nya möjligheter att göra saker.
Numera bor Palm i Chamonix och Swensson i Verbier. Men där inskränker sig inte arbetslivet. Det är över hela världen. Det var också en del av drivet till varför de ville bli internationella guider. Världen är en scen.
— Det är faktiskt så att även om jag bor i Chamonix så guidar jag ju inte mycket där, säger Stefan. Om du har möjlighet att välja japansk skog eller arktisk fjällvärld som din arbetsplats — ja, då är det skönt att slippa stressen av alla de människor som ofta befinner sig på exempelvis Aiguille du Midi.
— En stor skillnad nu och då vi började åka tillsammans är förstås hur vi åker, fortsätter Anders. Vi behöver inte välja de största utmaningarna för att göra stora åk. När vi var unga säsongare tog vi mycket större risker, det gör vi ju aldrig nu. Nu söker vi bara de största åkupplevelserna. Säkerhet är trots allt en avgörande del av bergslivet.
Anders Swensson
Ålder: 52 år Bor: Verbier Gör idag: Bergsguide med fokus på isklättring, offpist-skidåkning och toppturer under vintern och bergsklättring och vandring under sommaren. www.mountainguide.nu
FOKUS: FJÄLLSÄKER | Förstafemman
Stefan Palm
Ålder: 52 år Bor: Chamonix Gör idag: Driver sedan 25 år tillbaka egna företaget HeliskiGuides Sweden med fokus på heliskiing i Abisko och Riksgränsen. www.heliskiguidessweden.com
Dick Johansson
Ålder: 63 år Bor: Abisko Gör idag: Bergsguide med fokus på toppturer och heliskiing samt delägare till Abisko Mountain Lodge. www.abiskomountainlodge.se
Stefan Palm och Dick Johansson har i mer än 25 år varit bergsguideskollegor och vänner. Även om Stefan idag guidar heli-ski över hela världen återkommer han varje vår till Abisko och Riksgränsen med Abisko Mountain Lodge som bas under ett par månader.
Att jobba med bergsguider
Camilla Antonsson på Pure Productions AB arrangerar topptursevent över hela världen, här i Sverige bland annat PureFreeride Camp och Pure Tarfala, och är idag en av de aktörer i Sverige som anlitar flest bergsguider varje år.
På vilket sätt använder du bergsguider i din verksamhet?
— Jag använder bara examinerade bergsguider som guidar på våra toppturer. Antalet varierar från år till år och i vinter kanske 15-20 stycken. Sedan start har jag väl jobbat med runt 65 procent av Sveriges bergsguider. Många av bergsguiderna är återkommande och jobbar även på flera Pure-resor under en vintersäsong.
Varför använder du bara bergsguider?
— För mig som företagare så vet jag vad jag får. Det är en färdig, kvalitetssäkrad tjänst med en internationell certifiering. Dessutom är alla bergsguider egna företagare, med egna kunder och har stor vana och erfarenhet att leverera bra och säkra tjänster. I och med det behöver jag inte lägga tid och resurser på interna utbildningar och liknande, de är så att säga ”plug and play”.
Är de dyra att anlita?
— Jag tycker inte det eftersom de absolut är värda kostnaderna. I och med att alla är egna företagare är det också enkelt att fakturera och jag behöver inte anställa någon. De har även egna försäkringar och då behöver jag inte tänka på det heller.
Vad kan en bergsguide som ingen annan guide kan?
— De har en väldigt hög lägsta nivå. De har alla en lång erfarenhet och krävande utbildning med tydliga examen.
I och med att alla bergsguider även är klättrare så har de också stor vana av svårt beslutsfattande i krävande terräng under stor tidspress. Alla bergsguider har ju också krav på kontinuerlig fortbildning och deltagande i internationella nätverk, vilket gör att de alltid är uppdaterade.
Om jag själv vill hyra en bergsguide, har du några tips hur jag gör?
— Svenska bergsguider finns på www.sbo.nu med sina kontaktuppgifter. Utomlands finns det oftast guidebyråer dit man kan vända sig. Sedan är det som med vilka andra tjänster som helst man köper, be om referenser, att få se bergsguidens CV och fråga efter dennes specialiteter. Viktigt att komma ihåg är att även bergsguider specialiserar sig med åren och vissa är mer eller mindre intresserade av toppturer.
MATTIAS FREDRIKSSON
EJohan Arnegård
Ålder: 59 år Bor: Ingarö i Stockholms skärgård och Utah, USA
Gör idag: Arbetar deltid som lektor/fil.dr. med forskning och undervisning på universitet, resterande tid med hälsa, ledar- och grupputveckling med hjälp av äventyrligt friluftsliv som skidturer/toppturer, offpistskidåkning, klättring, bergsbestigning, trekkingturer, canyoneering, mountainbike, kajakturer och långfärdskridskoturer. johan.arnegard@gih.se
TT PAR REJÄLA stavtag från Abisko Mountain Lodge bor Anders Bergwall. Härifrån driver han idag företaget Arctic Guides tillsammans med sin fru Merja. Bergwall guidar heli-ski dessa dagar men om någon vecka är han på väg till Svalbard tillsammans med den finske snowboardåkaren Antti Autti för ett filmprojekt. Antti återkommer ofta till området och till Anders och Merja.
Anders Bergwall bytte bergslivet i Chamonix och La Grave mot ett arktiskt vardagsliv. Med mer än 25 år som guide och säkert en 15 000 helikopterlyft i bakfickan är det inget han ångrar. När jag frågar honom om ryktena att han bestämde sig för att bli guide som väldigt ung stämmer nickar han med ett leende.
— Ja, det stämmer faktiskt, säger Anders. När jag var 13 år såg jag en film som heter En bergsguides död. Den handlar om en guide som offrar sig själv för att rädda en gäst. Hur makabert det än låter gillade jag guidens inställning. Jag ville bli sån.
Han kom till Riksgränsen redan 1985 och det är mycket Anders förtjänst att "Sporten" då fick en uppryckning och blev ett hang-out för åkare som ville
se annat än bara liftkorgar och uppspårad terräng. Anders förklarar att den absolut största skillnaden mellan den här arktiska miljön och exempelvis Alperna är att det är så mycket lättare att hitta ospårad terräng här. Det är naturligtvis också ett av skälen till att han bor och arbetar här i Abisko idag, Dick likaså. Stefan har Abisko som bas under nästan två månader varje säsong. Anders Swensson kommer upp mer sporadiskt. Men visst är det så att den arktiska vardagen bjuder på stora möjligheter.
— Idag är det fler människor än någonsin som vill uppleva vår fjällvärld på olika sätt, säger Anders. Det är såklart jätteroligt att se det ökande intresset och särskilt att det är så många nya som blivit bergsbitna. Precis som vi blev en gång i tiden.
DET ÄR VÅR i fjällen, midnattssol och kallsnö, och Sveriges första generation bergsguider verkar tillfreds. Kanske beror det på att de lever den bästa tiden i sina liv. Eller så beror det bara på att de vet att även i morgon kommer det att vara bra snö. Det är liksom enklare att vara tillfreds just då.*
Om Svenska bergsguideorganisationen
Svenska bergsguideorganisationen (SBO) är en professionell yrkesorganisation som är den enda i sitt slag i Sverige. SBO har som huvudsyfte att utbilda och examinera svenska professionella bergsguider, att erbjuda fortbildning för dess medlemmar och arbeta för att etablera bergsguideyrket i den svenska fjällvärlden, bland annat utifrån en svensk/nordisk profil. Organisationen har också ansvaret att främja sina medlemmars yrkesintressen nationellt och internationellt.
Läs mer om Svenska bergsguideorganisationen på www.sbo.nu
Pure Ski Touring arrangerar exklusiva skidresor med enbart toppturer. Vi älskar skidbestigning och erbjuder bara de allra bästa bergsområdena runt om i världen. Våra toppturer guidas enbart av IFMGA bergsguider för högsta säkerhet och kompetens.
På de flesta av våra resor har vi även egen personlig service på plats. Varje resa är för oss unik och vi åker därför bara en gång per år till våra destinationer. Beroende på vem du är och vad du vill kan du välja mellan nedan olika typer av resor.
På våra Events kombinerar vi toppturer med livets goda
– Ett och samma basläger –
– Bor och äter lite bättre –
– Lättare ryggsäck –
– Olika nivåer på toppturena –
Med On Demand skräddarsyr vi din resa efter dina önskemål
– Du har en idé på resa med kompisar, familj eller kollegor –
– Tillsammans tar vi fram ett program –
– Du får en kostnadsfri offert inom 72 timmar –
– Allt ingår, från avresa till hemkomst –
Out of Bounds är mer krävande dagar och större utmaningar
– Toppturer från hytta till hytta –
– Enklare standard på boende och mat –
– Tyngre ryggsäck –
– Hårdare och brantare toppturer –
Tools & Deals är exklusiva erbjudanden till dig som deltagare
– Medlemskap räcker i tre år efter din senaste resa –
– Webbutiken specialiserad på våra bergsguiders utrustning –
– Anmälan till pilotresor och evenemang –
– Tips och råd om toppturer –
Fotograf: Fredrik Schenholm
I VÄRSTA FALL
Utrustningen som alltid ska vara med och alltid ska vara på
1. MAMMUT BARRYVOX S | 4 699 kr Den mest grundläggande delen av din lavinutrustning är din transceiver/ lavinsändare. Mammut Barryvox S är en av marknadens bästa transceivers med 70 meters räckvid, enkel användarnavigering och riktigt vass sökfunktion. Din transceiver ska vara på vid alla tillfällen i offpisten och glöm inte att öva. Och sen övar du lite till. 2. BLACK DIAMOND DEPLOY 3 | 599 kr Spaden är ytterligare en måste-ha-del av din lavinutrustning. Tänk på att köpa en hållbar spade som kan gräva effektivt även i en hård lavinkägla. Black Diamonds Deploy-spade är lätt och smidig med ett starkt metallblad som håller bra även vid hårdare snöförhållanden.
3. G3 SPEED TECH 240 | 899 kr När det gäller sonden är den en lika grundläggande del av lavinutrustningen som din transceiver och spade. Nyckelorden här är pålitlig, kraftfull och användarvänlig för att snabbt kunna lokalisera ett offer under snön utan att behöva slösa någon tid på att gräva. G3 Speed Tech är tillverkad i en stabil aluminiumkonstruktion, snabb att montera och 240 cm lång.
4. PATAGONIA DOWN SWEATER JACKET | 2 299 kr Ett värmeplagg bör alltid finnas med i ryggsäcken om olyckan skulle vara framme då kyla snabbt blir en extra påfrestning och minskar funktionsförmågan. Patagonias Down Sweater Jacket är perfekt som ett isolerande mellanlager eller som ytterlager med sitt nästintill vindtäta yttertyg.
5. GIRO RANGE MIPS | 2 499 kr Har du inte skaffat en hjälm vid det här laget är det hög tid nu. Giro Range Mips är lika bekväm och säker som den är enkel att justera. Med sitt tvådelade skal anpassar den sig helt efter ditt huvud med bästa möjliga komfort som resultat.
6. LIFESYSTEMS TREK FIRST AID KIT | 295 kr Ett första-hjälpen-kit är oumbärligt att ha med i ryggsäcken. Lifesystems Trek First Aid Kit är litet, lätt och smockfullt med utrustning för att ta hand om allt från mindre skärsår till större blödningar.
Läge för lavinryggsäck?
Om du vet med dig att du kommer gå på mycket toppturer eller åka mycket skidor långt bort från kontrollerade skidområden är det kanske läge att börja fundera på att investera i en lavinryggsäck.
Ortovox Avabag-system är extremt kompakt och lätt med en vikt på endast 690 gram. Avabag fungerar utan någon form av elektricitet och är helt slutet vilket gör att varken vatten, is eller smuts kan komma in i systemet och orsaka problem. Systemet är kompatibelt med alla Ortovox Avabag-ryggsäckar med gott om plats för övrig utrustning i ryggsäcken. Systemet ger dig också möjlighet att träna utan att patronen behöver användas. Pris: 7 995 kr
ELDORADO
ELDORADO
Under de senaste två decennierna har allt fler skidåkare fått upp ögonen för vad många anser vara Skandinaviens bästa skidområde — Narvik . Mattias Fredriksson reste dit för att besöka sin vän och områdets främste ambassadör, Micke af Ekenstam .
Det är inte bara skidåkningen som är häftig i Narvik. Solnegångarna kan också vara spektakulära.
TEXT & FOTO MATTIAS FREDRIKSSON
Chad Sayers och David Kantermo tar rygg på Micke af Ekenstam på väg upp i Skamdalsrenna.
Efter en och en halv timmes brant klättring med stegjärn under pjäxorna och en isyxa i ena handen befinner vi oss i den brantaste och trångaste delen av korridoren, nära toppen.
Här är det ungefär 40 grader, inte mer än två skidlängder brett och väggarna är närmare hundra meter höga på båda sidor. Det är en mycket dramatisk känsla och jag känner mig väldigt liten på jorden, särskilt eftersom det föreligger ett konstant hot mot potentiellt stenras.
Vi är i Skamdalen, ungefär en timme söder om Narvik. Dagens objekt är Skamdalsrenna, en vacker korridor som är drygt 400 vertikala meter. Turen är ytterligare 500 höjdmeter från Skamdalsvatnet, sjön i dalgången som är helt täckt av is trots att det börjar gå mot slutet av april. Den första biten kunde vi gå på stighudar, men sedan blev det stenhoppning bland bumlingarna nedanför rännan ett bra tag och så småningom åkte stegjärnen på.
MIN VÄN MICKE AF EKENSTAM leder vägen uppför
rännan och trycker på lite den sista biten. Till skillnad från undertecknad, Chad Sayers och David Kantermo — de övriga i dagens tursällskap — har Micke kört
Skamdalsrenna många gånger och vet att det är klokt att inte vänta för länge med åket ner. Mickes blick går
ständigt upp mot väggarna och han gör oss varse om att göra detsamma. Idag är inte lavinfaran något att tala om, men ett stenras kan innebära en stor fara.
Vi har varit i skuggan sedan vi startade vår klättring kring lunchtid och ett tag snöade det men nu har solen kommit fram. Det är typiskt skandinaviskt aprilväder med andra ord. Efter en välförtjänt och välbehövlig fika på toppen drar vi av stighudarna och är redo att droppa in. Under dagen har vinden yrt runt den lilla nysnö som kommit vilket gör att vårt spår upp knappt syns. Några vänner till Micke körde rännan dagen innan och deras spår syns inte alls.
KRING MILLENNIUMSKIFTET VAR Micke en del av skidkollektivet Free Radicals och gjorde ett par starka framträdanden framför Niklas Allestigs kamera. Den minnesgode läsaren kanske kommer ihåg hans fina segment från 2001 — A Ski Odyssey och ytterligare ett avsnitt i filmen White Trash säsongen efter.
Det har gått några år sen dess men den nu 45-årige Micke är fortfarande en fantastisk skidåkare. Hans stil är kraftfull men han åker samtidigt både lekfullt och snyggt. Energin och råstyrkan är densamma som när han var halvprofessionell friåkare och kombinerade sina
universitetsstudier med skidåkning på en väldigt hög nivå. Att se honom dansa ner för Skamdalsrenna i full kontroll är ett rent nöje.
Jag droppar in efter Micke, tyvärr inte lika stilfullt. Efter ett par långsamma hoppsvängar i den trånga, branta starten av rännan kan jag öppna upp svängarna lite och farten accelererar snabbt. Det ser säkert inte något speciellt ut, men känslan är häftig. Att köra i en ”splitter”, alltså en korridor insprängd i bergssidan med enorma granitväggar omkring sig, är en otroligt häftig upplevelse.
För att undvika att spendera alldeles för lång tid inne i korridoren åker vi en åt gången — bortsett från när vi tar bilder — för att agera så säkert som möjligt. Att åka skidor i korridorer är inte utan risk men idag är förhållandena bra och upplevelsen blir magisk.
Tillbaka nere vid bilen intill sjön ser vi solnedgången måla bergen i Skamdalen orange och rosa innan solen sakta försvinner bakom de spektakulära bergstopparna. Chad hittar en öppning i sjön där vattnet inte är fruset och lägger sig ner på en sten för att sörpla i sig av det färska vattnet.
Klockan är redan nio på kvällen men i Nordnorge vid den här tiden på året är det knappt någon idé att titta på klockan — man får passa på när vädret är bra.
Sådär, bara det roliga kvar då.
MICKE VÄXTE UPP i Hemavan, inte långt från Ingemar Stenmarks hem på Slalomvägen i
Tärnaby. Att vara på fjället var lika naturligt för Micke som det är att leka med Lego eller spela Xbox för ett stadsbarn. Han började åka skidor som treåring och blev snabbt en riktigt vass skidåkare. Som tolvåring fastnade han för puckelpist. Det blev hans grej tills han började åka lössnö lite mer regelbundet och polletten föll ner ordentligt. Så småningom provade han att gå på stighudar och en helt ny värld öppnade sig. Att gå på toppturer och alpina skidturer har blivit Mickes verkliga passion i modern tid.
Via universitetsstudier i Umeå och Göteborg, säsongjobb i städet i Riksgränsen och skidbummande i Alperna hamnade Micke så småningom i Narvik efter att ha träffat sin sambo Kicki. Där bor han sedan dess, precis intill skidområdet med ett riktigt deluxe ski in/ski out-läge.
NÄR MICKE FLYTTADE till Narvik 2004 var det få människor som gick på toppturer i området. Det fanns några passionerade lokala skidåkare, inte sällan utrustade med telemarksutrustning, men de var lätträknade. De skidturister som sökte sig till Nordnorge
drog oftast till Lofoten eller Lyngen, om de inte stannade i Riksgränsen eller Kebnekaise på den svenska sidan.
Märkligt få turister har förstått Narviks potential. Men saker och ting är på väg att förändras. Det går långsamt men såväl locals som riktigt passionerade skidåkare och bergsguider med gäster har börjat förstå potentialen i Narviksfjällen.
»EN SOLIG VINTERDAG ÄR DETTA SÅ NÄRA DU KOMMER ETT BEBOTT, ARKTISKT PARADIS.«
EN SOM DEFINITIVT stimulerat intresset för Narviksfjällen är Micke af Ekenstam. Under de senaste tio åren har han på fritiden gett ut böcker om skidturer i Narviksområdet, men även Riksgränsen, Kebnekaise och området kring Mo i Rana. Förra vintern gav han ut den tredje boken om skidturer i sina hemmafjäll. Boken Toppturer Rundt Narvik är en riktig succé med tusentals sålda exemplar i såväl Norge som Sverige och Finland.
Micke af Ekenstam i Mørkholla.
Mattias Fredriksson och Micke af Ekenstam har varit vänner i över tjugo år. När Mattias började experimentera med sina första skidbilder i Riksgränsen var det Micke som oftast fick agera skidmodell.
ARVIK LIGGER VACKERT beläget vid stränderna intill den smaragdfärgade
Ofotfjorden, omgivet av spetsiga bergstoppar och sluttningar med skog. En solig vinterdag är detta så nära du kommer ett bebott, arktiskt paradis.
Mycket av Narviks historia har koppling till den stora järnmalmsgruvan i Kiruna i svenska Lappland, några timmar österut. Behovet av en isfri hamn för att kunna exportera järnmalmen ledde till konstruktionen av Ofotbanen, järnvägslinjen mellan Narvik och den svenska gränsen, för mer än 100 år sedan.
I början av 1900-talet var Narvik bara ett kluster av bondgårdar och det första stadsrådet hölls så sent som 1902. Samma år öppnade Ofotenbanen sin järnvägslinje och började transportera järnmalm via järnväg från Kiruna till hamnen i Narvik. Detta innebar en rejäl skjuts för staden Narvik och järnmalmsrelaterad verksamhet är än idag den dominerande industrin i området.
Varje dag går det tolv transporttåg med tusentals ton järnmalm genom bergen för att så småningom bli exporterade över hela världen från den gigantiska hamnen i Narvik. Järnvägen är den mest nordliga elektrifierade järnvägen i världen och det är också en av de äldsta järnvägarna där järnmalm transporteras.
»MED
SINA 875
FALLHÖJDSMETER
ÄR NARVIKSFJELLET EN STADSBACKE PÅ STEROIDER«
NÄR MAN BESÖKER Narvik numera tar det inte lång tid att inse att staden har utvecklats till ett verkligt centrum för friluftslivsintresserade som älskar att vara på fjället. När jag kommer dit i mitten av april är de flesta människorna jag möter på gatorna klädda i högteknologiska skalkläder eller puffjackor och de ser alla oförskämt vältränade ut, lite typiskt för en norsk fjällby. Detta bekräftas ytterligare då jag är på fjället de närmsta veckorna och möter lokala skidåkare såväl i skidområdet som på skidturer långt bortanför liftarna. Det är tydligt att något har förändrats även i Narvik.
Narviksfjällens storslagna miljöer och vyer gör att man lätt glömmer att man faktiskt är i Skandinavien.
Först toppbok, sen skidåkning. Det är sen gammalt.
Micke af Ekenstam, Johan Jonsson och John Clary Davies på väg uppför Fagernesfjellet.
Micke af Ekenstam är en kraftfull skidåkare men han åker samtidigt både lekfullt och snyggt.
SEDAN JAG BÖRJADE resa till Narvik för många år sedan har jag noterat en tydlig trend; förr om åren var det ganska tomt på fjället, men sakta men säkert har det ändrat sig. Främst beror detta på att norrmännen har skaffat lätta topptursgrejer och börjat utforska fjällen på ett annat sätt än förut. Tidigare var det traditionella turskidor som gällde för de flesta, men i takt med att topptursutrustningen har blivit lättare och bättre har även norrmännen sökt sig mot mer alpina turer längre ut på fjället.
En annan sak som börjar påverka antalet entusiaster till fjälls är att universitetet i Tromsö numera har ett campus i Narvik och många studenter söker sig dit för att vara nära den fina naturen. Även den tidigare högskolan i Narvik drog friluftsintresserade studenter till staden, men nu är de ännu fler. En tredje orsak till att Narviksfjällen fått allt fler besökare är att det börjar bli trångt på Lofoten och på Lyngen. Det har spillt över på Narvik.
SKIDOMRÅDET NARVIKSFJELLET ligger precis ovanför stadens centrum och med en handfull liftar, långa, branta pister och lättillgänglig offpiståkning i världsklass är detta utan överdrift ett av Skandinaviens bästa skidområden för en duktig skidåkare. Med sina 875 fallhöjdsmeter är Narviksfjellet en stadsbacke på steroider och en storbergsterräng som du inte kan finna i närheten av något annat skidområde i Skandinavien. Om du lägger till den vilda terräng som finns ett snäpp till ut i fjällen samt de obegränsade möjligheterna för skidturer och alpina bergsturer så blir det tydligt just hur unikt Narvik är. Micke af Ekenstam är en passionerad skidåkare och skidalpinist men också en familjefar med ett jobb som hållbarhetschef för konsultföretaget Sweco i Norge. Han stiger ofta upp innan klockan sex på morgonen för att gå en rejäl skidtur. I pannlampans sken turar han 1 000 fallhöjdsmeter eller mer för att redan vid halv åtta-tiden stå på en fjälltopp. Sen skidar han ner, anländer till sitt hus ett par stavtag från skidbacken och efter dusch, frukost och en cykeltur (året runt) är han på jobbet i centrala Narvik före klockan nio. Det här skulle antagligen vara på tok för mycket för de flesta människor, men det är en normal morgonrutin för Micke som brukar gå ungefär 100 000 fallhöjdsmeter uppför varje vintersäsong.
Micke af Ekenstam, Billy Söderin och John Crawford-Currie njuter av tillvaron.
NÄR JAG KOMMER på besök i mitten av april är dagarna väldigt långa och eftersom vädret dessutom är ovanligt bra är vi mest aktiva på eftermiddagarna och kvällarna. Det passar mig som fotograf bra eftersom det är då ljuset är som bäst. Den ena surrealistiska solnedgången efter den andra visar upp sig under vår tid i Narvik och under nästan hela perioden håller sig snön kall och vinden stilla. När det är sådana här förhållanden är Skandinavien svårslaget om våren. Det är en fantastisk tid som skapar minnen för livet.
De första dagarna på vår vistelse i Narvik åker vi med Micke i och i närheten av skidområdet och drar nytta av de fina förhållandena där. Vi åker upp till Linken, toppen av skidområdet drygt 1 000 meter ovanför Ofotfjorden. Därifrån går vi oftast upp till Tredjetoppen på 1 272 meter för att ta oss vidare. Det blir ett effektivt sätt att få till bra skidåkning med många fallhöjdsmeter. Variationerna är oändliga och med Mickes lokalkännedom upptäcker vi det ena åket efter det andra.
DAGEN EFTER KORRIDOREN i Skamdalen går vi på en klassisk tur, som startar högst upp i skidområdet och slutar i en liten by några dalgångar österut mot den svenska gränsen.
Först går vi på stighudarna upp till Tredjetoppen. Därifrån droppar vi in norrut och åker övre biten av
»DET
ÄR EN
FANTASTISK
TID SOM SKAPAR MINNEN FÖR LIVET«
Mørkholla, ett brant åk som är känt som Narviks och Skandinaviens mest utmanande offpiståk. Istället för att åka hela åket, som många andra dagar, håller vi höger och följer den norra ryggen ner till Forsnesvatnet, en sjö i nästa dalgång vars rena fina vatten servar Narviksborna med dricksvatten.
Det är dags att sätta på stighudarna igen och gå rakt upp för en bred korridor till en platå under Beisfjordtøtta. Det är en brant och ganska jobbig tur uppför i ungefär en timma. Det har blivit varmt mot slutet av vår resa och vi går i underställ och utan mössa. Hela tiden är vi noga med att hålla avståndet och se till så vi inte går ovanför varandra, rasrisken är stor och vi lägger på en rem för att inte vara exponerade på de farligaste ställena alltför länge. Allt går bra och belöningen är ett långt utförsåk via Straumsnes renna till Isvatnet och vidare ner längs Rombakkfjorden där solen går ner i fjorden just när vi kommer till den övre delen av byn Straumsnes klockan tio på kvällen. Jag kan inte tänka mig ett vackrare sätt att avsluta vår resa till Narvik på.*
ENDAST 45KMFRÅN RIKSGRÄNSEN!
NARVIKFJELLET
SKI RESORT
Välkommen till Narvikfjellet, en unik skidort omgiven av majestätiska fjäll och djupa fjordar. Vid foten av fjället hittar du den pulserande staden Narvik, vilket gör Narvikfjellet till en av Skandinaviens mest urbana skidorter! På Narvikfjellet hittar du unik skidåkning, med spektakulära områden för toppturer, fantastisk liftbaserad friåkning, och pister i alla svårighetsgrader för hela familjen! På en bra dag finns det ingen skidort i Skandinavien som kan matcha skidåkningen i Narvik! "A bucket list experience"!
SKIDPAKET FRÅN NOK
kr pr person inkl. boende, frukost och skidpass för 1 dag/1 natt*
Välj ditt boende i Narvik:
Quality Hotel Grand Royal, Astrupgården Room & Apartments, Narvik Mountain Lodge, Scandic Narvik, Enter Hotell,
Best Western Narvik Hotell (Thon Hotel från 01.01)
»Jag
är som en impulsiv baktanke«
Förändring är ett nyckelord när det kommer till Lucas Stål Madison .
Kreativitet ett annat. Något som visar sig lika mycket i hans sätt att utmana skidvärlden med sin banbrytande åkning, som i hans enorma hjärta och engagemang för klimatet.
TEXT ELIN TURPEINEN FOTO ALRIC LJUNGHAGER
Protect Our Winters (POW) är en global rörelse som grundades 2007 i USA av snowboardproffset Jeremy Jones. Det övergripande målet är att skid- och brädåkare ska ta ett större ansvar för sin klimatpåverkan och att snösportvärlden ska bli en starkare röst i samhällsdebatten. Vårt verktyg är berättelsen om vinterns mörka framtid — ett sätt att göra klimatförändringarna konkreta och bygga engagemang. Sedan 2016 finns Protect Our Winters i Sverige. Läs mer på www.protectourwinters.se
DET ÄR OMÖJLIGT att beskriva Lucas ”LSM” Stål Madisons åkstil. Ena stunden åker han på hustak, i trappor och på räcken i urbana miljöer, för att i nästa lägga svängar i midjedjupt puder i kanadensiska Fernie. Däremellan slänger han in en odefinierbar lekfullhet där han ofta ses åkandes på främre eller bakre skidspetsarna. Så kallad nose- eller tailpress. Gärna baklänges eller sidledes.
— Min åkstil är som en impulsiv baktanke. Jag gillar att lära mig nya saker, därför åker jag ofta runt och provar nya sätt att åka på. Det gör mig till en åkare i konstant förändring. Så även fast jag hade en viss åkstil igår, så betyder det inte att det är min åkstil i dag, förklarar Lucas och fortsätter:
— Min skidåkning är uppbyggd på innovation, och den bästa kreativiteten kommer när jag inte har så mycket att jobba med, en situation där jag får ”use what I got”.
SKIDÅKNINGEN ÄR EN central del i Lucas liv. Intresset skapades när han var liten och var på skidsemestrar
med släkten i de svenska fjällen. Därefter var det farten, friheten och äventyret som spädde på passionen. I dag åker han så mycket han bara kan. Något snitt på antalet skiddagar per säsong har han aldrig räknat på, men när han åker gör han det tills anläggningen stänger eller tills det blir för mörkt för att fortsätta.
»Allt vi vet är att vi lämnar ett paradis i klimatväg för någonting sämre«
— Mina vintrar ser väldigt olika ut varje år. Mycket beror på vilka filmprojekt och mål jag har för säsongen. Förra vintern blev det tre månader i British Columbia i Kanada. Det var något jag velat göra sedan jag var 15 år. Och det var helt magiskt. Vintern var en av de snöigaste i Fernie på flera år, säger Lucas. Höstarna spenderar han ofta hemma i Stockholm.
Där försöker han alltid få till något filmprojekt innehållandes urban skidåkning. Den som innebär att han hoppar från hustak och balanserar på räcken i stadsmiljö. På våren är det sedan turande i de svenska fjällen, och då framför allt Riksgränsen, som gäller.
ATT PLATSERNA FÖR Lucas skidåkning är lika variationsrik som hans åkstil råder det därmed inga tvivel om. Men samtidigt som han tänjer på gränserna för vad skidåkning faktiskt kan innebära, och ständigt pushar sig själv och sin kreativitet för att hitta nya utmaningar, så bär han sedan en lång tid tillbaka även på en oro. Inte gällande den egna skidåkningen i sig, utan snarare på hur vintrarna, och därmed åkmöjligheterna, kommer att se ut i framtiden med anledning av klimatförändringarna.
— När jag gick i sjuan valde jag att göra ett projektarbete om klimatet, berättar Lucas. Jag skulle tro att det var på grund av den dåliga vintern som var det året, och att jag precis hade förälskat mig i skidåkningen. Sen tror jag också att jag såg dokumentärfilmen ”An inconvenient truth” för första
gången då. Hur som helst så innebar projektuppgiften att man skulle skriva till en specialist inom ämnet man valt, så jag skrev till en professor som jag tror var Johan Rockström. Han förklarade då, för tio år sedan, det klimat som vi har i dag. Han sa också att han inte visste vad som skulle hända sen. Och det tror jag verkligen på, att vi inte vet exakt vad som kommer att hända i framtiden. Allt vi vet är att vi lämnar ett paradis i klimatväg för någonting sämre.
SEDAN DESS HAR Lucas engagemang för planetens välmående växt sig allt större. Han är bland annat ambassadör för Protect Our Winters och använder även sin roll som ”influencer” till att inspirera andra till att ta kliv i rätt riktning. Dessutom ser han till att ställa krav på de företag och sponsorer som han väljer att jobba med, för att på så sätt hjälpa dem vidare i sin kunskap och sitt utförande.
— Jag skulle säga att det är bland det viktigaste vi som skidåkare kan göra. Att sätta mer tryck på svenska skidorter och på den svenska skidindustrin. För om vi gör det bättre här i Sverige så kommer
andra länder att följa efter. Ett sätt som man kan göra det på är att pusha för att ha kvar nattågen. Vill man åka mycket skidor så kommer till exempel inte en flygplats i Sälen att vara till speciellt stor hjälp, säger Lucas och syftar på flygets enorma klimatpåverkan.
Själv har han valt bort flyget till så stor mån som möjligt och strävar alltid efter att transportera sig på ett så klimatsmart sätt som möjligt.
— Att välja att gå på tur, istället för att gasa runt på en skoter, var ett väldigt lätt beslut för mig att ta. Det ger bra träning, är smidigt och man får njuta av vackra miljöer. Men att välja bort flyget är sjukt svårt för mig. Jag flyger visserligen kanske hälften så mycket som jag skulle ha gjort om jag inte var medveten om vilken miljöpåverkan flyget har. Men ändå blir det två flygturer ”over seas” per år. Jag älskar ju att resa och väljer endast de flyg som jag måste ta för att nå mina mål.
PLANEN ÄR ATT fortsätta utveckla det egna miljöarbetet och Lucas berättar att han för närvarande befinner sig i en ganska stor omvandling för att minimera den egna klimatpåverkan ytterligare. Vad och hur vill han däremot inte avslöja än. Hur som helst så går det i alla fall att konstatera att det inte bara är hans skidåkning som är i ständig förändring. Även sättet han utövar sin passion på förnyas kontinuerligt — och då alltid med tanke på vad som är bäst för planeten.
Skidkollektivet The Bunch, som Lucas är en del av, består av ett antal personer från både Sverige och världen.
Tillsammans skapar de nytänkande skidfilmer med en stor dos lekfullhet och kreativitet. Hittills har de bland annat släppt en trilogi bestående av ”Far out”, ”Finess” och ”Finito”. — The Bunch är en grupp människor som fokuserar på att nå sin fulla potential, framför allt inom skidåkning, men också inom foto, film, redigering, design, konst och andra kreativa drömmar. Jag är en del av den organismen, så att säga. Och jag, som alla de andra i The Bunch, gör egna projekt, men sen jobbar vi ofta även på några gemensamma projekt varje år. Framför allt kan man säga att vi är ett väldigt tight gäng. Men med det sagt så får vi ofta nya kompisar som också vill pusha sina visioner, förklarar Lucas.
Ålder: 25 år
Från: Stockholm
Aktuell med: Ambassadör för Protect Our Winters, skidfilmen ”Interpretation” med The Bunch (släpps i december) och ett nystartat företag där miljöarbetet är det centrala i skapandet av produkten. Företaget går att följa på Instagram där det heter @ingredients_co.
Inspireras av: ”Folk med ambition och dedikation inom skidåkning, film, musik, konst och andra projekt där de tänker, och skapar, någonting nytt”.
Bästa skidminne: "När jag hoppade över solen i Riksgränsen" (finns med som sekvens i den nya The Bunch-filmen ”Interpretation”).
Planer inför kommande säsong: ”Blow people's minds!”
Om Lucas
Om The Bunch
Hjälp till att rädda vintrarna innan de töar bort. Välj ett elavtal märkt EKOenergy – en ny internationell miljömärkning med de hårdaste miljökraven.
100 % förnybar energi
Inga koldioxidutsläpp
Elproduktionen tar största hänsyn till djur och natur
Förnybara energikällor installeras i utvecklingsländer
Läs om erbjudandet: www.raddavintrarna.nu
När du tecknar ett elavtal märkt med EKOenergy blir du POW-supporter. Att vara supporter innebär att du stöttar Sveriges snösportare i kampen för ett snörikare klimat!
Gröna elbolaget Nordic Green Energy står bakom Rädda Vintrarna. Projektet är ett resultat av samarbetet med nätverket Protect Our Winters Sverige (POW). Vi arbetar tillsammans för att minska uppvärmningen av vår planet och hindra snön från att smälta bort på fjälltopparna.
VÄLUTRUSTAD
Ett urval av våra favoritprylar i vinter
1. BLACK DIAMOND ROUTE 95 | 5 795 kr Kanske inte lättast på marknaden men en mångsidig skida som levererar över hela fjället på all sorts snö. Testvinnare 2018 i svenska skidåkarbibeln Åka Skidor. 2. DYNASTAR VERTICAL EAGLE | 7 499 kr En av Dynastars lättaste kolfiberskidor. Det ultimata vapnet för att nå toppar längre bort utan att tumma på åkningen nedför. Kolfibibermaterialet ger otroligt bra svridstyvhet utan att bygga mer på vikten. 3. DYNAFIT BEAST 98 | 6 499 kr En lättare, allsidig topptursskida med riktigt bra prestanda på varierande snöförhållanden och olika underlag. 4. PEAK PERFORMANCE TETON SKI JACKET | 5 500 kr Skaljacka utformad för friåkning i riktigt utmanande förhållanden. Vind- och vattentät med avslappnad passform. Går att knäppa ihop med byxor. 5. JULBO COAST POLARIZED 3 | 1 199 kr Coast är tillverkad i klassisk Julbo-standard som skyddar mot skadliga UVA-, UVB- och UVC-strålar. Perfekta vid vårskidåkningen då det krävs hundraprocentigt solskydd för ögonen. 6. BLACK DIAMOND RAZOR CARBON PRO | 1 199 kr Enkelt uttryckt: en superstav av högsta kvalitet och lägsta vikt. Funkar lika bra på veckolånga fjällturer som på toppturen under helgen. 7. GIRO AXIS | 1 795 kr Lika snygga som sköna goggles med ramlös design. Levereras med två uppsättningar antiimbehandlade linser med extra resistens mot repor. Passar såklart perfekt ihop med alla Giro-hjälmar. 8. ATOMIC HAWX ULTRA XTD | 7 000 kr Allmountain-pjäxa med extremt låg vikt, gåläge och inserts för tech-bindningar. Grym prestanda och åkegenskaper. 9. DYNAFIT TLT7 EXPEDITION | 5 999 kr Topptursklassiker som i år blivit möjligen ännu bättre. Extremt bra åkegenskaper i kombination med väldigt låg vikt gör detta till en favorit hos många. 10. GORILLATEJP | 129 kr Kommentar överflödig.
Tillbaka till rötterna
Med kollektionen Bergtagen har Fjällräven återvänt till där allt en gång började: fjällen. Kollektionen är utformad för ett liv ovan trädgränsen, den bygger på lika delar tradition och innovation och är utformad i samarbete med bland annat den svenska bergsguiden Stefan Palm. Fjällräven Bergtagen Jacket är en teknisk G-1000 Lite Eco-jacka med artikulerad passform. Lätta, slitstarka material och innovativ tejpning gör den perfekt vid ansträngande aktiviteter, året runt. Pris: 4 799 kr
Hos oss handlar du livsmedel, Godis, dricka och tobak!
Godis och mycket
mer till alla!
Vi har ett fantastiskt utbud av konfektyr, dryck och tobak. I vår nyöppnade livsmedelsavdelning finner du klassiska livsmedelsvaror och spännande nyheter.
Öppet alla dagar 10-20. (Avvikande öppettider kan förekomma vid helgdagar).
Välkomna till oss!
Kalle Jons väg 1, 981 07 Abisko, Tlf. +46980-40050.
1. PATAGONIA BETTER SWEATER FLEECE JACKET | 1 199 kr Ett plagg som passar och funkar till allt — i fjällstugan längs Kungsleden, på after-skin eller på kontoret. 2. BERGANS HEMSEDAL JACKET | 5 699 kr Trelagers skaljacka för skidåkning som kombinerar förstklassig rörelsefrihet och optimalt väderskydd. 3. EXTREM MOTHERTREE 105 | 6 999 kr Friåkningsskida utvecklad tillsammans med några av de mest erfarna och inbitna kvinnliga skidåkarna i Sverige från nätverket InspireUs. 4. LUNDHAGS SKARE | 3 000 kr Riktigt varm och skön vinterkänga med rejäl, urtagbar innersko i ull. 5. DYNAFIT TLT SPEED | 4 499 kr Minimalistisk, ramlös skidbindning som är både lätt och robust med effektiv kraftöverföring. Skistoppers kan köpas till separat. 6. SPEKTRUM G007 HELAGS | 1 400 kr Designad och utvecklad på Åreskutan av svenska Spektrum. Två linser medföljer som enkelt byts när vädret skiftar med den unika SnapSwitch-funktionen. 7. PATAGONIA BLACK HOLE DUFFEL BAG 45L | 999 kr Robust och vädertålig duffel, perfekt för weekendresan. 8. DANNER MOUNTAIN 600 | 1 800 kr Högkvalitativ vinterkänga, handgjord i Portland, USA. Danner grundades redan 1932 och har länge varit ledande på den amerikanska marknaden och gör nu en storsatsning på Europa. 9. HESTRA ARMY LEATHER HELI SKI | 1 100 kr En modern klassiker.
Skiftbyte
Ett par dagar innan magasinet du just nu bläddrar i skulle skickas till tryckeriet var det många pryltokar runt redaktionen som gick i spinn över Salomons bindningsnyhet S/Lab Shift MNC 13. Det pratades om "revolution" och att "NU kommer vi få det bästa av två världar: en stabil friåkningsbindning för att åka utför och en techbindning för att knata upp". Då bindningen kommer släppas först om ett år får vi tills vidare be om att få återkomma i ämnet men vi hoppas så klart få tillfälle att prova den under vintern och se om hajpen är rättfärdigad.
oslagbar naturupplevelse
I Katterjokk bor du i moderna lägenheter med eget badrum och kök vid foten av Sveriges vackraste vildmark. Butik och restaurang i samma byggnad.
Boka på www.katterjokk.nu eller via info@katterjokk.nu
#protectingwhereweplay
FJÄLLJOURNAL #4 • SOMMAR 2018 • JUNI
Fjällräven Classic är en oförglömlig upplevelse och ett 110 kilometer långt äventyr som förenar fjällvandring med folkfest. Vandringen följer en av de populäraste vandringslederna i svenska fjällen, Kungsleden med målgång på STF Abisko Fjällstation.
Fjällräven Classic 2018 arrangeras 17-24 augusti. Läs mer på classic.fjallraven.com
g-krafter som skapar svängrum
Välkommen till ett tryckeri som hjälper dig att skapa bra tryck där du vill synas. Vi trycker allt på papper oavsett om upplagan är två stycken eller flera tusen exemplar, naturligtvis även med variabeltryck.
Kontakta oss så berättar vi mer om hur våra g-krafter kan skapa gott om svängrum för dig och dina trycksaker.
