Fiolen min, nr 2/2018

Nr 2 | 2018 – 49:e årgången

Tidskrift för Finlands svenska spelmansförbund r.f.

Fiolen min 2/2018 Stämledaren.................................................................... 3 På gång........................................................................ 4–9 Rapport från Sälgrundskursen............................ 10–11 Styrelse, utskott och kommitéer 2018....................... 11 Samuelin Poloneesi & Vinterstämman............... 12–19 Folkmusik på Kvarken.......................................... 20–25 Nya skivor............................................................... 26–27 Händelsekalender......................................................... 28 Pärmbild: Ricke Mette från Halsbrytarna spelar vid Savoy-teatern, i samband med Samuelin Poloneesi & Vinterstämman.

Foto: Simon Gripenberg

Ordförande: Åsa Lillhannus 0400 951 958 asa.lillhannus@spelmansforbundet.fi Viceordförande: Bjarne Lundsten 0400 872 044 b_lundsten@hotmail.com Spelmansförbundets kansli: Finlands svenska spelmansforbund r.f.

Centrumvägen 3 65610 Korsholm Kansliet är öppet mån-tors kl 9-13 Organisationssekreterare: Pia-Stina Sarin 0500 560 209 kansliet@spelmansforbundet.fi Styrelseledamöter: Jan-Anders Barkar 050 343 8396 jabarkar@gmail.com

Fiolen min | Tidskrift för Finlands svenska spelmansförbund r.f.

ISSN 0782-3479

Finlands svenska spelmansforbund r.f. www.spelmanforbundet.fi | kansliet@spelmansforbundet.fi Ansvarig utgivare: Åsa Lillhannus Redaktör: Simon Gripenberg | 044 291 4680 fiolenmin@spelmansforbundet.fi Annonser: Helsida 270 euro Halvsida 130 euro 1/4 sida 100 euro 1/8 sida 70 euro Småannons (75 x 27 mm) 45 euro Miniannons (27 x 35 mm) 30 euro Kontakta kansliet för bokning Nästa nummer av Fiolen min kommer ut i augusti.

Deadline för material är 15.7.2018 Material till tidningen sänds till kansliet@spelmansforbundet.fi eller fiolenmin@spelmansforbundet.fi

Birgitta Beijar-Österberg 050 525 3072 birgitta.beijar-osterberg@korsholm.fi Kenneth Nordman 040 594 6546 kennethnordman@hotmail.com Kurt Svahnström 02 458 7404, 0400 774 780 bobi@parnet.fi Sten Eriksson 0457 344 7712 stenchie60@gmail.com Linnea Holmberg 040 558 2075 linnea1975.lh@gmail.com Anders Backman 040 546 1771 fiolbackman@gmail.com Göran Jonsson 09 877 9294, 0500 232 425 goran.jonsson@jonel.fi Niklas Nyqvist 06 319 5605 niklas@sls.fi

Tryckeri: Fram/Vasa, www.fram.fi Utges med stöd av Föreningen Konstsamfundet.

2

4041

Trycksak

0797

Stämledaren Ordförandes spalt

Nu när vi står

inför sommarsäsongen med alla sina höjdpunkter, kan vi konstatera, att Finlands svenska spelmansförbund har kommit igång bra med 2018.

Vi har redan klarat av flera stora begivenheter – sedan senaste nummer har vi varit i Helsingfors på förbundsdag och vinterstämma. För dem som var där var det säkert en upplevelse att spela i sådana salar dit man i vanliga fall inte kommer in med folkmusik. Jag själv fick snällt stanna hemma och följa med händelserna på behörigt avstånd, en vecka efter knäoperation. Årsmötet klarades också av, styrelsen fick förnyat förtroende och det tackar vi för. Det är för förbundet oerhört viktigt att vi har personer involverade som vill och kan ta initiativ och ansvar – och det har vi. Det här betyder inte på något vis att det är enbart styrelsemedlemmarna som kan komma med initiativ och förslag till verksamhet och kurser.

Ett exempel på ett initiativ som har kommit från en medlem är det som i början av april genomfördes under benämningen Kvarken Folk – Musik på Kvarken. Det var en folkmusikfestival ombord på M/S Wasa Express under en dag, från avfärd lördag morgon kl. 9 från Vasa till ankomst till Vasa kl 23.30. Vi var drygt 100 spelmän från Svenskfinland, men också ett 30-tal från Västerbotten, som sammanstrålade på färjan. Mera om Kvarken Folk på annan plats i detta nummer. Jag vill tacka Peter Österberg för hans initiativ, resultatet blev mycket gott och vi hoppas kunna fortsätta med den här typen av projekt även i fortsättningen.

Men om vi ser framåt så har vi också mycket framför oss, vi närmar oss sommaren med stormsteg och med den följer många stora högtider för oss spelmän.

Beroende på var vi bor har vi våra bestämda traditioner – för vissa är det midsommaren, för andra är det någon

sommarfest, marknad, spelmansstämma eller något annat som är sommarens höjdpunkt.

För Spelmansförbundets del är det mycket på gång. Vi har vår egen ”stora” spelmansstämma i Ekenäs 3–5 augusti, där jag hoppas få se många spelmän och att det spelas i alla buskar i Ekenäs. Allt är upplagt för en mycket trevlig spelmansstämma i och omkring Hotel Sea Front alldeles nära stadens centrum. Vi kan också se fram emot den traditionsenliga ”Lilla spelmansstämman” i Kaustby 11 juli, och många andra tillställningar och festligheter där vi spelmän hörs och syns.

Dagarna innan Ekenässtämman arrangerar vi ett barn- och ungdomsläger i Mikaelskolan i Ekenäs, som jag hoppas kommer att bli välbesökt.

Jag vill ännu passa på att uppmana er alla, bästa läsare, var inte rädda för att kontakta redaktören Simon om ni har någonting ni skulle vilja skriva om! Han tar gärna emot material om händelser i regionerna att publicera i Fiolen min. Nu när vi står inför sommarfester i stort antal är det på sin plats att påminna om detta: kom också ihåg att rapportera till Fiolen min. Men vi vill också gärna veta vad som händer i vardagen inom spelmanslagen – varför inte rapportera från en alldeles vanlig övningskväll?

Med andra ord: hör av er i smått och i stort! Det är genom våra medlemmars aktivitet som vi bygger upp en Fiolen min fyra gånger varje år.

Men nu har vi en härlig sommar 2018 framför oss och jag önskar oss alla en riktigt skön sommar.

Med spelmanshälsningar! Åsa Lillhannus, ordförande

3

På gång Folkmusikläger 2018 Ingå spelmansgille r.f. arrangerar ett folkmusikläger på Ingå församlings lägergård Rövass i Barösund 6–7.10 2018.

Vi har två lärare, Arto Järvelä på fiol och Bo Lund på dragspel. Lägerprogram i nästa nummer av Fiolen min. Reservera datum i er kalender om ni är intresserade.

Ingå spelmansgille r.f.

Anders Holmberg 040-7514913

ör f e n i l d a e ll D i t l ia r e t r ma ä 8 1 0 2 / 3 Nr 15.7 ! n min till Fiole l ia r e t a M sen till adres ndet.fi skickas in ansforbu lm e p s @ fiolenmin

4

Folklandia 11–12.1.2019 på M/S Silja Europa Helsingfors – Tallinn – Helsingfors FOLKLANDIA är en årligen återkommande vin-

terfestival ute till havs – en kryssning fullspäckad med folkmusik och folkdans. Kryssningen i januari 2019 blir den 24:e i ordningen och hålls på omtyckta M/S Silja Europa.

Finlands svenska spelmansförbund är en av medarrangörerna och har reserverat 30 platser enligt följande: • 20 platser: 10 x B2S-hytt, 2 pers/hytt (144 €/pers)

• 6 platser: 2 x B3-hytt, 3 pers/hytt (134 €/pers) • 4 platser: 2 x A2-hytt, 2 pers/hytt (169 €/pers) Därtill finns ytterligare några förmånligare arrangörsplatser. Meddela intresse.

Anmälningar med namn, födelsetid, kontaktuppgifter och hyttönskemål skickas till kansliet@spelmansforbundet.fi fortast möjligt, dock senast 31.10.2018. Platserna fylls i den ordning anmälningarna kommer in.

På fartyget finns flera matställen, men ämnar man äta buffé är det säkrast att boka på förhand. Då är priset även förmånligare:

• Middagsbuffé fredag 11.1, första dukningen kl. 17.30–19.45, andra dukningen kl. 20.30– 22.30. Vuxna 33 € vid förhandsbokning.

• Frukostbuffé lördag 12.1 kl. 07.00–11.00.

Vuxna 10,50 € vid förhandsbokning.

• Lunchbuffé lördag 12.1 kl. 12.30–15.00.

Vuxna 25 € vid förhandsbokning.

Speltid reserveras via webbadressen folklandia.tapahtumiin.fi/esiintyjailmoittautuminen/ För att få speltid förutsätter att man fått sin hyttplats bekräftad. De som reserverat speltid inom juli månad garanteras speltid. Spelmansförbundet kommer som tidigare år att reservera speltid för Allspelslaget, så möjlighet att uppträda finns fastän man inte kommer som ett helt spelmanslag. På ett så pass stort fartyg som Silja Europa finns det också otaliga möjligheter till buskspel.

FOLKMUSIKLÄGER NÄR 1–3.8.2018 VAR Mikaelskolan, Hangövägen 2061, 10600 Ekenäs LÄRARE Thomas von Wachenfeldt (Hälsingland, Sverige) MÅLGRUPP Barn och ungdomar som spelat sitt instrument något år och vill spela tillsammans med andra LÄGERAVGIFT 100€/medlem i Spelmansförbundet, 120€/icke medlem (priset inkluderar mat, massinkvartering, kurs samt deltagaravgift till spelmansstämman som arrangeras i Ekenäs 3–5.8.)

ARRANGÖR Finlands svenska spelmansförbund r.f.

BOKA DIN PLATS SENAST 10.6 Anmälan görs till Finlands svenska spelmansförbund, telefon 0500 560209 eller till kansliet@spelmansforbundet.fi (ange namn, ålder, instrument, hur länge du har spelat samt dina kontaktuppgifter). Meddela också eventuella matallergier i samband med anmälan.

Spelmansstämman Burträsksvängen arrangeras 19–22 Juli på Hembygdsområdet i Burträsk.

Mer information på www.burtrasksvangen.nu 5

Forskningsprojekt kring folkmusik och digitalisering Genom den tekniska och digitala utvecklingen är det idag möjligt att producera, dela med sig och ta del av musik på nya sätt.

Inom musikvetenskapen vid Åbo Akademi genomförs därför forskningsprojektet "Digitaliseringens inverkan på minoritetsmusik". Forskningsprojektet, som har finansiering av SLS under perioden 2018–2020, är brett och undersöker olika musikstilar – i ett av delprojekten sätts fokus på den finlandssvenska folkmusiken.

Som ett led i projektet har forskare tillsammans med Niklas Nyqvist och Folkmusikinstitutet FMI utarbetat ett frågeformulär för att kartlägga hur digitaliseringen påverkar folkmusiken i Svenskfinland.

Information om frågeformuleräret har skickats ut via e-post åt Finlands svenska spelmansförbund r.f.:s medlemmar. Formuläret, som publicerats på Svenska litteratursällskapets hemsida, skall fyllas i innan 15.6.2018.

Forskarna planerar även att inom projektet intervjua aktiva folkmusiker – ifall man är intresserad av detta kan man meddela sitt intresse vid ifyllandet av formuläret. Det insamlade materialet kommer att arkiveras. Det är dock möjligt att delta i undersökningen anonymt, om man så önskar.

Om du vill svara men inte har möjlighet att göra det på webben, kontakta Niklas Nyqvist, SLS/Finlands svenska folkmusikinstitut (e-post: niklas.nyqvist@sls.fi, telefon: 06 319 5605) så får du frågelistan och anvisningar samt ett frankerat svarskuvert.

Mer information om projektet fås av Kim Ramstedt (e-post: kim.ramstedt@gmail.com, mobil: 040 755 0992).

Frågeformuläret publiceras på följande webbadress: www.sls.fi/fi/projekt/fragelistafolkmusik-och-teknologi

Bl.a. Niklas Nyqvist från SLS föreläste under fjolårets Folkmusikdagar.

Foto: Kai Martonen

Folkmusikdagarna 2018 I slutet av oktober arrangeras åter Folkmusikdagarna i Vasa. Åtminstone följande programpunkter är redan inplanerade: • Skolverkstäder 24–26.10.

• Evenemang för lärarstuderanden i Acade mill, med workshops och presentation av involverade organisationer – bl.a. Spelmans- förbundet.

• Sångmaraton för lärarstuderande vid fakul- teten för pedagogik och välfärdsstudier/ÅA. Tanken är att studeranena skall komma i kontakt med de gamla sånger som har sjungits förut, men kanske inte mera så ofta.

• Folkmusikseminarium på SLS/FMI den 26.10. Temat är FMI 40 år.

• Jamkväll med workshops och mingel på kulturhuset Fanny med Spelmansförbundet och Kpanlogo yede 26.10.

• Konsert och dans samt workshops och kurser på Arbis 27.10. Programmet är ännu inte spikat.

För mera information se: https://folkmusik.wixsite.com/ folkmusikklustret Foto: Creative Commons/Johan Larsson

6

Skärikurs på Sälgrund Det blir en Skärikurs

på Sälgrund också detta år, 21–23 september är det dags igen. Vi brukar åka ut redan på fredag kväll för att vara på plats när kursen inleds på lördag morgon, så fredagen den 21 september bär det iväg från Kaskö fiskehamn. På så vis får vi också ett (som det brukar vara) mycket trevligt fredagsjam som inledning på veckoslutet. Årets lärare på Sälgrund är Hans Kennemark (fiol) från Sverige och Anni Järvelä från Kaustby.

Hans Kennemark

är född i Sandhem 1965. Hans är en av landets främsta folkmusiker och har turnerat internationellt med grupper sedan början av 80-talet.

Man har kunnat höra honom i grupper som Forsmark tre, Bäsk, Tritonus och Nordik tree där han medverkat till att sprida den västgötska musiken vida omkring.

Som kompositör och arrangör har han gjort folkmusiken tillgänglig för en bredare publik inom Sverige och internationellt. Inte minst genom de körverk han skrivit med Alf Hambe som textförfattare. Han är välkänd på de folkmusikpedagogiska lärosätena runtom i Norden och undervisar regelbundet på Högskolan för Scen och Musik vid Göteborgs Universitet. Sedan 1990 under-

visar han på folkmusikkursen för ungdomar i Sjövik, Västergötland. Hans är riksspelman på västgötalåtar sedan 1985.

Anni Järvelä

är utbildad som klassisk violinist men har rötterna i Kaustby spelmanstradition. Hon har bakgrund som orkester- och frilansmusiker och nu arbetar hon som violinlärare vid Musikhuset i Jakobstad och som utbildningsansvarig vid Folkmusikinstitutet i Kaustby.

Vi har alltså också detta år fått två lärare med helt olika bakgrund så att vi skall få litet olika låtar med oss hem från ön, och allt är bäddat för en mycket fin kurs också i år. I praktiken går kursen till så att vi delas in i två grupper som sedan de två lärarna undervisar turvis – detta så att vi alla skall få samma låtar. Vi spelar schemalagt på dagen och mera fritt på kvällen, så när söndag eftermiddag kommer har vi många nya låtar på lager.

Vilket instrument du spelar är inte avgörande, men du behöver ha en viss spelvana. Och så är det kanske bra att komma ihåg att vi har båttransport ut till ön och därefter en bit att gå till kursplatsen.

Gamla och nya skärikursdeltagare är välkomna till Sälgrund!

Foto: Pressbild

Foto: Lauri Oino

7

Stämmoprogrammet i Ekenäs 3–5.8

Fredag:

16:00 Incheckning på Hotel Sea Front 17:00 Välkomstkaffe på Hotel Sea Front 18:00 Övning av allspelslåtarna på Hotel Sea Front 19:00 Middag 20:00 Dans på Hotel Sea Front

Lördag:

8:00–10:00 Morgonmål 9:30 Start till bygdespel 10:00 Bygdespel 12:00–13:00 Lunch på Hotel Sea Front 13:00–16:00 Workshop på Sea Front + guidad tur 14:30 Kaffe 17:30 Middag på Hotel Sea Front 19:00 Traditionshörna på Sea Front (SLS/FMI) 20:00–01:30 Dans på Hotel Sea Front

Söndag:

8:00–10:00 Morgonmål 10:00 Gudstjänst i Ekenäs kyrka 12:00 Lunch på Hotel Sea Front 13:00–16:00 Huvudfest på Hotel Sea Front Vi önskar er alla hjärtligt välkomna!

Anders, Bjarne och Linnea Foto: Creative Commons/Pawel Loj

8

Trio Törn är en av årets tre Showcase-grupper

Foto: Sona Hellman

Kaustby folkmusikfestival Programmet för

den 51:a folkmusikfestivalen i Kaustby börjar ta sin slutliga form. De tre grupperna som valts till årets Showcase-serie är Väisänen jne., Maria Reikko & Best Case Scenario Band samt Trio Törn. Den sistnämnda gruppen består av tre unga rikssvenska musiker. Deras musik är nyskapande och tänjer på traditionens gränser, men bottnar samtidigt i bl.a. skandinavisk polska och schottis.

Ett av årets stora dragplåster är den folkkära gruppen Egotrippi, som i samband med sin 25-årsjubileumsturné besöker festivalen för första gången.

Några andra exempel på artister och grupper som uppträder är Hannu Seppänen&co, Sväng, Okra Playground, Maija Kauhanen, Ilo Ensamble samt Maria Kalaniemi & Eero Grundström. De finlandssvenska spelmanslag som deltar finns listade i den intilliggande inforutan.

Finlandssvenska spelmanslag som deltar i Kaustby folkmusikfestival 2018: • Nedervetil Hornorkester • Karlebynejdens spelmansgille • Fiddlarna • Gamlakarleby hornorkester • Gränslösspelmän • Pietarsaaren Spelmanslag • Småbönders spelmanslag • Tärjä Folk

Mer information på www.kaustinen.net

9

Rapport från Sälgrundskursen

Båten lastas inför utfärden. Sälgrund har ingen landförbindelse så båt är det enda sättet att ta sig ut till den isolerade lotsstationen, som ligger invid fyren.

JAG DELTOG I FOLKMUSIKLÄGRET

på Sälgrund i Kaskö under veckoslutet 8–10.9.2017. Där var jag i gott sällskap – dock inte riktigt så stort som det kunde ha varit.

Som spellärare fungerade Teija Niku från Haapavesi och Maria Jonsson från Falun. Första kvällen hade vi introduktion och jamspel. Efter kvällsbiten och när det lidit mot natt är det bara fyrvaktaren och fyren som håller vakt! De flesta spelade och jammade tills det blev nytt dygn, åtminstone jag!

Teija Niku lärde ut den rumänska balkanlåten Mikau Tu på folkmusikkursen. “Nu räcker det!” betyder den rumänska titeln ungefär. Förutom den fick vi också lära oss en polka, en polonäs och en vals som Teija komponerat själv!

Andra dagen på Sälgrund var rätt hårt packad med undervisning. Vi undervisades både i instrumentvisa grupper och i grupper med instrument av flera sorter.

Förrän vi gick i bastun på kvällen hann vi gå upp på klippan mot sydväst från huvudbyggnaden. Då man

10

blickar ut över havet härifrån har man Gävle som nästa anhalt. Några försökte få kontakt med omvärlden via mobilen, vilket visade sig vara svårt. Endast en stapel på signalstyrkan.

På lördagskvällen arrangerades ett speljam. Får hoppas att huset inte var så lyhört för vi höll på ända till kl. 02 – vi var endast två kvar då. Så vi tackade varann och spelade “Närmare Gud till dig” som avslutning för att skapa lite Titanic-feeling. Min galna idé förstås!

Efter en regntyngd och stormig natt, då fyren hållit vakt, var det dags för genomspelning av låtarna vi lärt oss. Efter att ha intagit ytterligare en god måltid var det så dags att börja gå längs den 800 meter långa skogsstigen för att komma till bryggan.

Vinden ven och regnet slog ner! Efter en liten sightseeing i Kaskö och bilfärden hem tackade vi Janetas dragspelsmaskot för en lyckad kurs och en lyckad hemfärd.

Per-Henrik Lithén

Våra spellärare, Teija Niku från Haapavesi och Maria Jonsson från Falun.

Många deltog i lördagskvällens speljam.

Följande Skärikurs ordnas vid Sälgrund 21–23.9.2018 Styrelsen för Finlands svenska spelmansförbund 2018 Ordförande: Åsa Lillhannus

Viceordförande: Bjarne Lundsten Styrelsemedlemmar (ordinarie/personlig suppleant):

Jan-Anders Barkar/Tobias Elfving (Norra svenska Österbotten)

Birgitta Beijar-Österberg/Per-Henrik Lithén (Mellersta svenska Österbotten) Kenneth Nordman/Carl-Erik Herrmans (Södra svenska Österbotten)

Kurt Svahnström/Björn Svahnström (Åboland) Sten Eriksson/Heidi Öst (Åland)

Linnea Holmberg/Kjell Lundsten (Västra Nyland)

Anders Backman/Lars Silén (Mellersta Nyland)

Utskott och kommittéer 2018 Styrelsens arbetsutskott fungerar vid behov som beredande organ för styrelsen samt fattar i brådskande fall beslut med fullmakt av styrelsen. Arbetsutskottet består av ordföranden, viceordföranden och organisationssekreteraren. Arbetsutskottet sammankallas av ordföranden.

Arbetsutskottet: Åsa Lillhannus, Bjarne Lundsten och Pia-Stina Sarin.

Stämmoutskottet: Bjarne Lundsten, Anders Holmberg och Tobias Elfving.

Kaustbyutskottet: Åsa Lillhannus och Jan-Anders Barkar.

Ekonomiutskottet: Åsa Lillhannus (sammankallare), Göran Jonsson och Inga-Lill Sund (skattmästare).

Redaktionsrådet: Åsa Lillhannus och Pia-Stina Sarin samt Linnea Holmberg och Anders Backman.

Göran Jonsson/Kim Lönnroos (Östra Nyland)

Barn- och ungdomsutskottet: Linnea Holmberg, Kenneth Nordman och Birgitta Beijar-Österberg.

Sekreterare: Pia-Stina Sarin

Valberedningen inför förbundsdagen 2019: Per-Henrik Lithén (sammankallare), Göran Jonsson och Klas Nyström.

Niklas Nyqvist/Birgitta Eklund-Strang (SLS/Finlands sv. folkmusikinst.)

Skattmästare: Inga-Lill Sund

11

Samuelin Poloneesi & Vinterstämman Text och foton: Simon Gripenberg

Årets upplaga av Samuelin Poloneesi & Vinterstämman bjöd på många spännande kontraster och trevliga möten. Evenemanget var extra högtidligt i.o.m. att Suomen kansanmusiikkiliitto firade 50-års jubileum. Här följer en berättelse om redaktörens upplevelser av helgen i Helsingfors…

Jag promenerar i god tid

iväg mot stämmokansliet, som under fredagskvällen huserar vid Balders sal på Alexandersgatan intill Senatstorget. Trots att jag tidigare har rört mig mycket i dessa kvarter har jag missat Balders hus – en vacker byggnad i fransk barockstil, uppförd 1813–1814. Huset har en nyare tillbyggnad på tredje våningen i form av en festsal. Folk är redan på plats. Stämningen är uppsluppen och i det lilla caféet puttrar redan kaffekokarna.

Jag hör finlandssvenska i vimlet och kommer i samspråk med Lasse och Annette Westerholm från Brages folkdanslag – som förövrigt grundades redan 1906. Dansarna har redan hunnit ta några danssteg för att känna in utrymmet och golvet framme i salen.

12

– Det är bra att försäkra sig om att alla dansare ryms med och det inte blir för trångt, konstaterar Lasse.

Familjen Westerholm brinner för folkdansen. Lasse berättar att han började dansa 1977 och att han och Annette dansar med i tre folkdanslag; förutom i Brages även i Kyrkslätt och Pojo, så det blir i genomsnitt tre övningar i veckan. Döttrarna Jessica och Jennifer är ännu ivrigare, de dansar i sex respektive fem lag.

– Det finns många positiva aspekter med dansandet. Dels är det bra motion, men det sociala är också viktigt. Det blir ett sätt att umgås med familjen, berättar Lasse.

– Vår yngsta dotter var fem år när hon var med på sin första övning. Men det är förstås frivilligt. Det

Desirée Saarela & Triskel var en av de grupper som uppträdde bland riddarsköldarna i anrika Riddarhuset.

som är roligt är att flickorna genom dansandet nu har kompisar i hela Norden, som de håller kontakt med via WhatsApp. I somras var de med till Färöarna, berättar Annette.

– Vi deltog även i Europeade som arrangerades i Åbo, det var en häftig upplevelse, säger Lasse. Härnäst bär det av till Grekland samt Nordlek i Falun. 21–22 april har Folkdansringen årsmöte vid Juthbacka i Nykarleby. Innan mötet ordnas danskurser för både yngre och äldre. Som ledare fungerar Jessica Krohn och Marcus Blomberg.

Det ringer i en klocka, vilket signalerar att programmet börjar. Vi får lov att avbryta vår konversation. Först ut på scen är Spelarit, som grundades 1982.

Deras tredje skiva ”Patriarkaalinen kausi” gavs ut förra året. När gruppen spelar sin andra låt, en schottis, träder Brages folkdanslag in på golvet. Jag fascineras av den glädje som dansarna utstrålar. Spelarit fortsätter med "Himlens polska" och avslutar med en polka från Kaustby.

Efter Spelarit kommer Linnea Holmberg, Gunnar Bärlund och Ricke Mette upp på scen för att med fioler ackompanjera Brages folkdanslag i ”Dans, sång och lek vid gungan” – med finns också Timo Hukkanen på dragspel. Rekvisita har burits in, bl.a. en traditionell trägunga.

Sedan får vi lyssna till Sibbo spelmanslag, som ikväll består av fem musiker på fioler, bas, dragspel och

13

gitarr. Göran Jonsson som spelar bas och är kontaktperson för spelmännen har förövrigt, tillsammans med Åsa Lillhannus och Anders Backman, varit med och arrangerat årets Samuelin Poloneesi & Vinterstämma.

Under andra låten bjuder ett par ur publiken upp varandra till dans. Övergången mellan två låtar knyts samman av det dova mullret från en spårvagn som passerar strax utanför. Sibbospelmännen får också igång Bragedansarna som till publikens förnöjsamhet svingar sig över golvet i olika konstellationer. En smäktande vals med mycket vibrato i fiolerna lockar upp ett flertal par ur publiken. Sibbo spelmanslag hinner ännu med en hambo, ett yngre par från Brages folkdanslag dansar ivrigt och gör lyft.

Efter en kort paus med kaffe och mingel ringer kvällens konferencier åter i sin lilla klocka för att samla oss i salen. Gruppen Sakarat från östra Helsingfors, som förutom musikerna består av ett 20-tal sångare, framför bl.a. låten ”Du är så vacker” av Sven Runar Wiik. De sista verserna sjungs på finska. Det känns fint att evenemanget i sin helhet så naturligt och okonstlat rör sig över språkgränsen.

Så träder familjeorkestern Harpolekarna in på scen. Gruppen, som grundades 1976 av Knut Ewalds, består idag av son, döttrar samt ingifta. Gruppens specialitet är att de spelar på nyckelharpor som de själva byggt. Jag hörde Harpolekarna senast i Kaustby när de uppträdde på stora scenen och kan konstatera att de kommer mer till sin rätt i detta sammanhang, där man hör instrumentens alla klanger. Akustiken i salen med mjuka trädetaljer är god, och musikerna samspelta. Vi bjuds på både mazurka, schottis, polka och vals. Även Harpolekarna lockar fram dansande par och får varma applåder av publiken – som jag uppskattar till ca. 150 personer.

Töölön viuluklubi avslutar den Nyländska aftonen i Balders sal. Senare på fredagskvällen arrangeras även Polonäsklubb vid Restaurang Kajsaniemi, men då inga finlandssvenska spelmän uppträder där väljer jag att spara krafterna till följande dag.

Jag har redan hunnit bli uppvaktad av en yngling i en intilliggande butik. Han tycker att jag borde reflektera över mitt telefonabonnemang, men jag informerar honom så artigt det går att jag är fullkomligt ointresserad av detta och mer inriktad på folkmusik. Programmet skall börja kl. 10.30 och klockan visar redan 10.25.

På plats finns ännu endast en arrangör och en ensam spelman från Östra Nylands Spelmansgille – men så stormar plötsligt de övriga spelmännen in med sina instrument, precis i tid. Vilken härlig folkmusikinvasion och fräsch kontrast till köphysterin och den förövrigt så ytliga och själlösa miljön. Mot denna fond framträder vikten av folkmusik, traditioner och sammanhang extra tydligt.

Så kör Östra Nylands Spelmansgille igång på fyra dragspel, fyra fioler, två gitarrer samt trummor och basfiol. Spelmännen överröstar genast shoppingmusiken som annars skvalar ur högtalarna. Folkmusiken intar verkligen rummet. Många människor stannar till och lyssnar en stund medan vissa jäktar vidare, publiken består av ett tjugotal.

Jag stöter ihop med Göran Jonsson från Sibbo spelmanslag. Han har inte tid för någon längre pratstund eftersom han själv snart skall uppträda, men bekräftar att hann varit med och hjälpt till med arrangemangen.

– Det skiljer sig lite från när Samuelin Poloneesi arrangedes i Helsingfors för tre år sen. Västmetron var då inte ännu klar, så Kampen var ändstation. Då rörde sig mer människor förbi buskspelsplatserna, men å andra sidan hade de flesta mer bråttom till bussarna då, konstaterar Göran.

"Folkmusiken intar verkligen rummet"

Lördagen inleds med PR-spelningar

och buskspel. Jag promenerar till Kampens köpcentrum, där två spelplatser finns utannonserade; en intill ett café och en annan mellan en kläd- och en underklädesaffär. Det är vid den senare platsen som de finlandssvenska spelmanslagen kommer att uppträda.

14

1. Jessica, Annette och Lasse Westerholm

2. Halsbrytarna på Polonäsklubben vid Kajsaniemi 3. Harpolekarna uppträder i Balders sal

4. Balders sal ligger centralt intill Domkyrkan 5. Brages folkdanslag i full fart

6. Östra Nylands spelmansgille buskspelar

7. Intressanta kontraster mellan kultur och konsumtion 8. PR-spelning bland underklädesbutiker

1

2

3

4

5

6

7

8

15

1

2

3

4

5

6

7

8

16

1. Sibbo spelmanslag buskspelar vid Kampen 2. Årsmötet hölls intill hotellets restaurang

3. Orivesi All Stars spelade vid Riddarhuset

4. Östra Nylands spelmansgille på spelmansparaden

5. Svenska YLE uppmärksammar Spelmansförbundet.

6. Desirée Saarela & Triskel efter sin spelning

7. Marcus Blomberg var svenskspråkig konferencier

8. Halsbrytarna uppträder på huvudfesten vid Savoy

Vissa förbipasserande tar spontant fram telefon och hash-taggar en bild eller ett filmklipp till internet.

Man kan konstatera att såväl PR-spelningar som buskspel överraskar och berör. En mamma med två barn under skolåldern stannar till. Efter en låt fingrar hon på mobiltelefonen och uppmanar barnen att komma med vidare, men de står fascinerade kvar och lyssnar, så det blir till att stanna och höra ännu en låt.

Så är det Sibbo spelmanslags tur. Rollupen med den tecknade Sibbovargen monteras upp som en fräsch kontrast till väggen bakom spelmännen, där några fotomodeller kråmar sig i bara underkläderna. Det är kontraster som skapar spänning, tänker jag. Sibbospelmännen spelar dryga halvtimmen och det har nu hunnit samlas mera folk i publiken, ca. 30–40 personer.

Förvånade shoppare kommer uppför trappan.

Gruppen Å, som utannonseras i programmet, intresserar mig. Är den finlandssvensk eller inte? Jag frågar men ingen verkar känna till dem. Jag bestämmer mig för att ta reda på detta och stegar iväg mot Gamla Saluhallen. Det är mycket folk i rörelse kring caféet i centrum av saluhallen, där trion Å redan spelar. Gruppen visar sig bestå av finskspråkiga musiker, men de spelar en hel del svenska låtar. Plötsligt får mandolinisten vika åt sidan mitt i en låt då en saluhallsbesökare hittat en undanskymd entredörr rakt bakom honom.

Jag låter Å lira vidare och styr min färd mot Riddarhuset och spelmansparaden, som strax skall börja.

Arrangemanget fungerar bra då avstånden mellan programpunkterna är korta. Jag hinner beundra och fascineras av den överdådiga arkitekturen och inredningen i Riddarhuset en stund innan paraden kör igång. Tempot är högt – då 30 grupper skall spela två låtar var krävs minutschema. Det löper på bra enligt tidtabellen och man får en bred inblick i den finländska folkmusiken. Östra Nylands Spelmansgille spelar "21:a batteriets marsch", som komponerades av Runar Linden i Svir under fortsättningskriget samt "Postbackens vals" från Östra Nyland, komponerad av Göran Silén. Akustiken

är fin bland alla snidade riddarsköldar, träpaneler och -ornament.

Grupperna avlöser varandra i snabb takt. Tillställningen är en fascinerande blandning av musikstilar, tidsepoker och språk. Här sitter vi i Riddarhuset, bland riddarsköldar med svenska adelsnamn, och firar Suomen kansanmusiikkiliittos 50-års jubileum. Suomen sahansoittajat spelar Finlandia på sina sågar, varefter Balalaikaorkestern Kalinka uppträder med just Kalinka. Jag imponeras storligen över den enorma triangelformade kontrabasbalalaikan. Å, som jag nyss såg i Gamla saluhallen, spelar även här. De bjuder på låtar från den finlandssvenska kusten och Sverige. Det blir en gränsöverskridande dimension när finska musiker tolkar svenska låtar. Kyrkslätt spelmän spelar en hambo av Elis Sundelin samt Per Olofs Muncks nya låt "Country winds". Jag träffas av den starka vårsolen som lyser in genom de fina blyglasfönstren i venezisk stil och hinner innan pausen ångra att jag iklätt mig långkalsonger.

Jag tar inte del av hela spelmansparaden, utan promenerar mot hotellet på Glogatan för att delta i förbundets årsmöte. Medlemmar har redan börjat samlas i foajen. Vi får vänta en stund då hotellet i misstag dubbelbokat mötesrummet. Slutligen hänvisas vi till ett avskilt hörn i restaurangen och mötet kommer igång, om än aningen försenat (kl. 16.15).

Anders Holmberg väljs till mötets ordförande, och Kim Lönnroos till viceordförande. Pia-Stina är traditionsenligt sekreterare. Synnöve Svanström och Kenneth Nordman väljs till protokolljusterare och rösträknare. På mötet deltog sammanlagt 31 förbundsmedlemmar. Paragraferna gås igenom och kryssas av.

Inget avvikande framgår. Verksamheten och ekonomin är i skick. Åsa Lillhannus får förnyat förtroende som ordförande. Det framförs tankar om att föreningen speciellt borde koncentrera sig på att nå unga människor.

Mötet avslutas kl. 17.18.

Efter årsmötet äter vi en välsmakande middag i hotellets restaurang. Som förrätt serveras fisktallrik och som huvudrätt kött med potatis. Måltiden knyts ihop med kaka och kaffe. Vid vårt bord diskuterar vi bl.a. den aktuella vargfrågan samt tävlingsskytte.

Jag promenerar i sällskap med Jan-Anders Barkar tillbaks till Riddarhuset. Där inleder energiska Orivesi All Stars, under ledning av Antti Järvelä, kvällens konsert. Järvelä berättar att det totala antalet medlemmar är omkring 400 och att endast en bråkdel är på plats.

Jag räknar ändå snabbt till 30–40 på fiol, dragspelare, gitarrister, baser, mandoliner m.m. Även Orivesi All Stars har svenskt material på repertoaren. Vi får höra 17

en fin version av ”Du är så vacker för mina ögon som 1000 liljor på en kvist”, som också spelades av en finsk musikgrupp vid Balders sal kvällen innan.

Så är det Désirée Saarela & Triskels tur att inta scenen. Trion består förutom Désirée Saarela-Portin av Samuli Karjalainen på gitarr och Kirsi Vinkki på klockspel med mera. Desirée själv spelar trubadurgitarr och mandolin samt sjunger – och har komponerat låtarna. Gruppen inleder med den vackra låten ”Mellan världar” från senaste albumet. Vi får också höra ”Byn”, ”Mitt i allt”, ”Goda tider” och ”Udden”.

Tyvärr drog Orivesi All Stars ut på tidtabellen så att låtarna ”Ruth” och ”Klocktjuven” i sista stund måste lämnas bort från spellistan. Jag kan föreställa mig att det känns frustrerande att bli tvungen att korta ner sin konsert sådär ex tempore. Som åhörare kan vi dock konstatera att det var en fin konsert. Intressanta och välskrivna låtar, skickliga musiker och en fin röst. Jag passar på att gratulera Desirée till både det 1-åriga arbetsstipendiet och turnebidraget som hon erhållit för bara några dagar sedan.

Jag lämnar Riddarhuset och promenerar till Restaurang Kajsaniemi som ligger inklämd mellan järnvägsstationen, Botaniska trädgården och Kajsaniemiviken. Tre finlandssvenska grupper kommer att uppträda under lördagens Polonäsklubb. Först ut är Östra Nylands Spelmansgille som spelar traditionella spelmanslåtar. Gruppen inleder med en skärgårdsvals från Sibbo, och uttrycker en förhoppning om att det skulle finnas åtminstone lika många personer på dansgolvet som på scen, d.v.s. minst 10 personer. Önskan går i uppfyllelse då åtta dansande par snart svingar sig runt på det cirkulära dansgolvet. Jag noterar ett par som redan vid Balders under gårdagskvällen ivrigt svängde runt - sympatiskt.

Efter Östnylänningarna intar Halsbrytarna scenen.

Konferensiern presenterar dem som det näststörsta bandet under kvällen. Halsbrytarna, med medlemmar från huvudstadsregionen är kända för sin breda repertoar. Det blir allt från mazurka och schottis till snoa och hambo. Publiken passar på att dansa när tillfälle ges.

Sibbo spelmanslag uppträder med samma femmannakonstellation som vid Kampen tidigare på dagen.

Söndagens program inleds

med Folksångskyrka vid Gamla kyrkan, som ligger vid Lönnrotsgatan. Själv söker jag mig i god tid till Savoy-teatern för att lyssna till Aulaspel innan huvudfesten – som firar Suomen

18

kansanmusiikkiliittos 50-års jubileum – börjar. Aulan sjuder av liv, feststämning och förväntan. En reporter från svenska YLE söker i folkvimlet efter någon som kan ställa upp på en intervju och blir tipsad bl.a. om Birgitta Beijar-Österberg (hennes intervju sändes sedan i radionyheterna).

Dörrarna öppnas, publiken släpps in i teatersalen och huvudfesten drar igång. Först får vi höra spelmän från hela Finland samspela under ledning av Risto Kupari – vi bjuds på bl.a. en ”Kungsvals”. Därefter berättar svenska konferenciern Marcus Blomberg – förövrigt känd från folkdanskretsarna – att det är Oltermannis tur. Han konstaterar att det i detta fall inte handlar om ost. Idéen med att utse Oltermannit är att äldre spelmän från landskapen coachar yngre musiker, samtidigt som de bidrar till att bevara det som är typiskt för de olika landskapen. Titeln Oltermanni har man livet ut. Näst ut på scen är Minja Survonen, som tidigare under året, i samband med Folklandia-kryssningen, fick emotta priset för årets unga spelman. Hon spelar ett par egenkomponerade låtar på dragspel. Jag förundras över modet att som blind musiker uppträda inför allas granskande blickar. Minja är verkligen begåvad, hon har också en fin sångröst.

Priset i kompositionstävlingen för festpolonäs delas ut, och tillfaller Hannu Seppänen – som vi tidigare på lördagen fick höra spela dragspel i Riddarhuset.

I sitt tacktal konstaterar han, med glimten i ögat, att han var så ivrig att han komponerade två låtar – och att han tänker skicka in den andra till Suomen kansanmusiikkiliitto:s 100-års jubileum. Vi får höra det segrande bidraget som han framför tillsammans med sina barn.

Halsbrytarna står som följande i programmet. De presenteras av konferenciererna som en grupp som till 95 % spelar sådant som man kan dansa till – såsom snoa, polska och mazurka. Repertoaren har en betoning på det nordiska. På grund av ett misstag i logistiken möbleras det om i programmet och vi får istället lyssna till gruppen Heikki Lahti & KOMIA. Mandolinvirtuosen Lahti är själv mästerspelman. Trubadurduon Kalevauva.fi knyter ihop konsertens första halvlek och lockar fram många skratt med sina underfundiga texter – till stor del plockade från diskussionsforumet vauva.fi. Vi får bl.a. höra en låt som hyllar Vanda.

I pausen får publiken ta del av aulaspel och många köper skivor med folkmusik. Digitaliseringen till trots verkar det fysiska skivformatet fortfarande ha sin åtgång.

Folkdansgruppen Kuohu inleder programmet efter pausen och sen är det Halsbrytarnas tur. Konferenciererna skojar om missen i programmet. Stämningen är humoristisk och varm. Halsbrytarna grundades 1973 och gruppen, som för tillfället består av elva musiker, är således lika gammal (alternativt ung) som redaktören för Fiolen min. På scenen finns förutom sex fioler och två basfioler också tvärflöjt, dragspel och gitarr. Vi får höra ”Mazurka från Klemetskog”, ”Granö schottis” och ”Hambo från Rutiån” – de två sistnämnda komponerade av Ricke Mette och arrangerade av Gunnar Bärlund.

Musiken går hem hos publiken, att döma av de rungande applåderna.

Näst i tur är Maija Kauhanen, vars framträdande är kanteleförbundets bidrag till festligheterna. Jag kom i kontakt med Maijas musik då hon uppträdde på fjolårets Etnogala, och berörs även nu lika starkt. Den avskalade, personliga och känsloladdade helhetsupplevelsen är andäktig.

Som en spännande kontrast till Maija, och ett utmärkt exempel på vidden av vad folkmusik kan vara, avslutas festkonserten med Pinnin Pojat, som består av 1

5

2

Kimmo Pohjonen och Arto Järvelä – på dragspel respektive fiol. Pohjonen är ett fenomen som jag stött på tidigare och jag har nu också lärt mig att med efternamnet Järvelä ofta är kopplat till folkmusik. Pinnin Pojat kryddar sitt uppträdande med mycket humor och vi bjuds på en energisk avslutning. Tyvärr måste jag smita iväg innan sista låten. Jag inser att ifall jag är tvungen att köa för att kvittera ut mina ytterkläder vid garderoben så missar jag tåget norrut. Det blir således en hastig avslutning på Samuelin Poloneesi & Vinterstämman för min del. Det blir skönt med en lång tågresa, så har jag möjlighet att smälta alla spännande intryck. Jag ser redan fram emot nästa års evenemang.

1. Maija Kauhanens kantelespel berörde 2. Årets unga spelman Minja Survonen 3. Heikki Lahti på mandolin

4. Kimmo Numminen, ena halvan av Kalevauva.fi

5. Hannu Seppänen emottar pris för sin komposition 6. Pinnin Pojat höjde temperaturen

3

4

6

19

Johanna Lönngren höll en välbesökt fiol-workshop Foto: Greger Lindell

20

Folkmusik

p Kvarken

21

Foto: Birgitta Eklund-Strang, SLS arkiv, FMI 482

Buskspel på däck 8.

En lördag morgon

i april gick Finlands svenska spelmansförbund ombord på M/S Wasa Express i Vasa hamn. Framför oss var 16 timmar av musicerande och dansande ombord.

Men egentligen borde berättelsen börja redan tidigt på fredag kväll, för då steg ett 20-tal västerbottniska spelmän ombord i Holmsund för att kunna vara med ända från kryssningens början. Vid ankomst till Vasa hamn kl 23.30 var vi elva spelmän som gick ombord och anslöt oss till spelmansjammet som då pågick för fullt i konferensutrymmet. På lördag morgon steg sedan merparten av spelmännen ombord – allt som allt blev vi ca. 130 deltagare, ett tiotal spelmanslag och -grupper på kryssningen.

Det fanns gott om speltider – i konsertsalen, i dansrestaurangen, men också på reserverade buskspelsplatser. Det som också kändes väldigt positivt var att man under tiden som båten låg i Holmsund kunde vara kvar på båten, och att publik dessutom hade möjlighet att komma ombord och lyssna, dansa eller själv spela.

Kultur-Österbottens Kulör-projekt deltog med eget program, bl.a. arrangerade man workshopar där hugade resenärer kunde bekanta sig med folkmusik och pröva på västafrikanska trummor.

Det här var första gången som Spelmansförbundet i egen regi ordnade en kryssning. Allt var nytt – också

22

för rederiet Wasaline – och det låg otaliga timmar av planering och diskussioner bakom projektet. Omedelbart efter kryssningen kom en hel del positiv återkoppling, och vi skall nu göra en utvärdering om vad som var bra, vad skall förbättras, och vad skall vi inte göra fler gånger. Efter utvärderingen får vi sedan se om spelmanskryssningen får en fortsättning. Än en gång ett stort tack till alla deltagare, och i synnerhet till Peter Österberg, som tog initiativ till kryssningen, och som också har hållit i de flesta trådarna i projektet. Åsa Lillhannus

1. Buskspel ordnades även på däck 7.

2. Närpes Spelmansgille spelade på nattklubben.

3. Trion Ö-Spel.

4. Gruppen RabbeeZ.

5. Spelmansförbundets försäljningsbord.

6. Vörå Spelmansklubb.

7. Kvevlax gille.

Foton: Birgitta Eklund-Strang, SLS arkiv, FMI 482

8. Workshopen "Pröva på afrikanska trummor".

Foto: Pia-Stina Sarin

1

2

3

4

5

6

7

8

23

1

2

3

4

5

1. Finurlig logo kombinerar fiol och dragspel.

2. Umeå spelmanslag.

3. Sundom spelmän.

4. Hedersspelman Peter Öqvist från Umeå.

5. Initiativtagare till Kvarken Folk, Peter Österberg.

Foto: Tor-Erik Åkerman

Medverkande grupper på Kvarken Folk 7.4.2018 (i alfabetisk ordning): Double J Twins, Grimtjuk, Jeppo Bygdespelmän, Kvevlax gille, Närpes Spelmansgille, RabbeeZ, Salongsorkestern, Sorsele Spelmän, StämmBandet, Sundom Spelmän, Svenska Dragspelsförbundet i Finland (SDiF), Tjöck Spelmanslag, Umeå Spelmanslag, Vörå Spelmansklubb, Ö-Spel samt många enskilda spelmän.

Dessutom deltog representanter för Spelmansförbundet, SLS/Finlands svenska folkmusikinstitut samt Projekt Kulörs workshopar.

24

Kvarken Folk - eftersnack Jag blev ombedd

at skriva några rader om Kvarken Folk 2018 från arrangörs perspektiv. Jag funderade länge huruvida jag är rätt person att skriva för det skulle ju vara mycket mera intressant att höra synpunkter från spelmän, besättningen från Wasaline eller kanske någon kryssningsresenär istället. Nåväl – här är jag igen och här några funderingar angående efterkänslorna från Kvarken Folk 2018.

I det stora hela kan vi konstatera att evenemanget gick i stort sett som planerat. Det blev ju inte så att temperaturen var ca +10 grader som receptet i förra Fiolen min skulle ha varit, men men någon storm blev det ju inte heller så det var ju bra eftersom ingen mig veterligen behövde lida av sjösjuka.

Egentligen skulle jag här vilja rada upp en massa lovord och tack till många olika personer men det blir nog bäst så, att jag hjärtligt tackar gemensamt er alla spelmän och spelmanslag som ställde upp för att göra detta Kvarken Folk evenemahg möjligt – vi lyckades verkligen göra oss själva sedda och vi har härmed skapat något alldeles nytt. Även Wasaline blev imponerade av vårt evenemang och några från den administrativa sidan av Wasaline har beklagat sig över att de inte själva hade möjlighet att vara med på kryssningen, men det blir säkert nya tillfällen för det.

Det finns ändå en person som jag vill särskilt ge ett stort tack och en varm kram till då det angår arrangemang av evenemang för Spelmansförbundet – förbundets sekreterare Pia-Stina Sarin. Som en f.d. novis i dessa sammanhang har jag fått erfara hur mångfacetterat och komplicerat det är att sköta de praktiska arrangemangena med bokningar och vem som ska vad – och dittan och dattan så en vädjan till er allihopa bästa spelmanskolleger för framtiden – hjälp henne i arbetet genom att göra era bokningar i tid och undvik att göra ”sista minuten” ändringar.

För min egen del så tycker jag att en av de absolut största framgångarna med hela Kvarken Folk evenemanget var det att vi lyckades återskapa folkmusikkontakterna till Sverige igen. En stor del av vår musik har sina rötter i Sverige även om vi sjålva satt vår distinkta prägel på vår egen folkmusik. Spelmännena från Sorsele och Umeå Spelmän var mycket tagna över vårt ”spontana initiativ” och för att citera hedersspelman

Peter Öqvist från Umeå: ”det här är bara början på något nytt”. Jag håller med honom och jag tror att vi verkligen är på ”rätt kurs” och att vi verkar att få vind i seglena.

Det föll mig i ögonen, när man som ”artist” tittar på sin publik då man upptråder, att det i baren på Wasa Express fanns en samling personer som verkade vara utlänningar och på väg till Finland på retur-resan från Holmsund. Dessa personer hade vid avfärd uppenbarligen ingen aning om vad som försiggick ombord och var något förundrade över var de hamnat. Man kunde från början höra några nedvärderande kommentarer över vårt program, men alltefter att programmet fortgick och atmosfären blev mera intensiv – mycket tack vare Närpes Spelmansgilles publikvänliga version av ”du kan få min gamla kärring..” – så värmdes även dessa resenärer upp till den grad att även de vid allspelet var helt begeistrade över av det som skedde. För övrigt måste jag säga att allspelet på Wasa Express gav mig personligen en helt ny erfarenhet som jag namngivit "audio-haloeffekt". Då en samling personer lyckas spela tonrent, på samma gång spela något – ni vet som då man stämmer fiolsträngen och den ”sjunger ut” då man stämmer den.

Så lät det - fast ännu bättre. Suveränt och oförglömligt.

Tack!

Jag har också lämnat in en del feedback till Wasaline. Ett stort problem från arrangörssynpunkt var det faktum att scenen i baren var mycket trång. Följaktligen kunde inte numerärt rikliga spelmanslag medverka i baren, men förslag till förbättringar har gjorts och dessutom verkar det som att en större färja är på kommande, så vi får vänta oss bättre i framtiden.

Slutligen vill jag ge ett stort tack till Finlands svenska spelmansförbund för att ni gav mig möjligheten att vara med och skapa Kvarken Folk. Jag hoppas att fortsättning följer!

Peter Österberg

25

Nya skivor

ANN-MARIE LÖVDAHL/ VISOR I ORAVAIS Folkmusik från Finlands svenskbygder 31 (SLS/ Finlands svenska folkmusikinstitut) Ann-Marie Lövdahl är en känd

sångprofil som i över 30 år samlat in och framträtt med traditionella visor. Det hela fick sin början 1983, när Ann-Marie sjöng i nyårsrevyn i Oravais. Så småningom bildades gruppen Svanfrid Löv med Elmer Lövdahl och Synnöve Svanström, förutom Ann-Marie (född Fridlund). Under 1980-talet hade den gruppen sin aktiva tid. Efter Svanfrid Löv-tiden har Ann-Marie fortsatt att hålla visstugor, ofta i Pärtstugan i Oravais, men också på andra platser.

Förr sjöng folk visor som de lärt sig av andra, Ann-Marie har likaså lärt sig många visor av äldre traditionsbärare. Ann-Marie själv berättar: ”Med den här skivan kan jag dela med mig av min repertoar och göra visorna tillgängliga för alla som är intresserade. Jag vill väcka ett större intresse för folklig vissång och hoppas att ni som lyssnar ska hitta glädjen i att sjunga när ni hör de gamla

26

jordnära visorna”. Ann-Marie har gjort ett digert forskningsarbete, hon har grävt i vissamlingar och -publikationer – Svenska litteratursällskapets samlingar inte minst – och har i nuläget en omfattande repertoar av folkvisor.

Skivan innehåller 23 visor som har sjungits i Oravais i över 100 år.

Visorna har tecknats ned och spelats in av ett flertal sångare, men Mårten Thors och Lena Nygård har bidragit med flera visor var, Lena kan också själv höras på fyra spår, inspelade år 1954, ett år innan hon dog. Hon visar på skivan exempel på hur man trallade, på skivan trallar hon en Brudvals och en menuett som kallas Lilla Lisa, Lena sjunger också två visor, den ena är ”När solen tänder sina strålar” och den andra visan som Lena sjunger är ”Uti skogens gröna salar”, som AnnMarie inte har hittat någon annanstans än i Oravais.

Visor som Ann-Marie sjunger på Oravaisdialekt är t.ex. ”Ja haar in tjälka”, ”I fjåol åm juul”, ”Kåmbär an na meir”, men också visor mera på högsvenska ”Olyckliga var vi”, ”Här brinner en eld” och ”Du är så vacker för mina ögon”.

Den här skivan är en mycket värdefull dokumentation av gamla visor som annars skulle glömmas bort. På skivan hörs ett enda instrument – sångrösten – och det känns mycket vilsamt. Trots det blir det inte enahanda någon gång att lyssna, varje enskild visa behöver ses som en helhet, melodi och text hör ihop på ett alldeles speciellt sätt. Därför är det nog till fördel att förstå Oravaisdialekt i de visor som sjungs på det språket. Som spelman känner man igen en stor del av melodierna – de spelas mer eller mindre aktivt fortfarande, men det som för mig är nytt är att det finns texter till så många av melodierna.

Jag hoppas den här skivan gör att de gamla folkvisorna används mera, att vi vågar lyfta fram den visskatt

som vi har, inte bara i Oravais, utan också på andra orter i Svenskfinland.

DUO EMILIA LAJUNEN & SUVI OSKALA/ PIILOKISA Emilia Lajunen och Suvi Oska-

la är båda kända folkmusiker, och de har båda sina karriärer på olika håll, som solister, men också i olika grupper. Nu har duon gett ut sin andra cd, som har fått namnet Piilokisa, efter ett spår på skivan.

Både Emilia och Suvi är professionella folkmusiker, vars genre kunde kallas ”kammarfolkmusik”, d.v.s. folkmusik i det litet mindre formatet.

”Med den här skivan ville vi låta spelglädjen höras, kommunikation genom musik och liv i stunden, ur vilket duospel får sin kraft. Genom de femsträngade fiolerna får man också fram en alldeles speciell kraft i musiken”.

På skivan finns åtta spår, av vilka flera består av två eller tre delar. De flesta spåren på skivan baserar sig på traditionella melodier, men här finns även tre för duon komponerade spår, och de flesta arrangemangen är gjorda av Emilia och Suvi själva.

Bland spåren kan nämnas ”Hukkuneen valssi” efter Ville Paananen från Sumiainen (numera en del av Äänekoski i mellersta Finland), ”Oskarin valssi” efter Oskari Laukkarinen från

Synsiälä (en by hörande till Kangasniemi kommun i södra Savolax) och ”Sarja Etelä-pohjalaisia kansantansseja”, där den sist nämnda består av tre melodier: Unessa, Polska – RindaNickola, Mutkankiverä, komponerade av Piia Kleemola, och där man som lyssnare förflyttas från Unessa, en drömlik visa, via en polska till en fartfylld polka med namnet Mutkankiverä.

Det finns också relativt nykomponerade melodier, bland annat har Mikael Marin från Sverige (känd från bl a grupperna Väsen och Rotvälta) gjort varsin polska åt flickorna, och i de båda polskorna kommer de femsträngade fiolerna verkligen till sin rätt.

Lekfullheten lyser speciellt mycket fram i titelspåret ”Piilokisa”, där de båda spelmännen visar hur totalt samspelta de är.

tig och medryckande musik. Musiken baserar sig på den nordiska spelmanstraditionen, låtar som Jarmo har spelat in med sin egna moderna spelstil. Skivan finns inte som fysisk cd-skiva, utan musiken är tillgänglig för streaming och nerladdning på de mest kända digitala plattformarna, bl.a. på Spotify.

Jarmo Romppanen har spelat in 12 låtar, av vilka kan nämnas t ex ”Gustaf ”, som baserar sig på en trad. polska, men som Jarmo har arrangerat, ”Bromarv mazurkan”, och ”Raseborg menuetten”. På de allra flesta spåren spelar Jarmo ensam på sin 10-strängade mandolin, men i ”Garvarens vals” tar han hjälp av kontrabasisten Jani Snellman och på det sista spåret, ”Pyttis” kombinerar han traditionella toner med modernare influenser och rytmer med hjälp av DJ Emil.

De allra flesta spåren baserar sig på traditionella melodier, men Jarmo har också två egna kompositioner, ”Linnoitus” och ”Långt borta”.

Jarmo Romppanen leker på ett mycket trevligt sätt med melodier, och den här skivan är lätt att lyssna på, inga konstigheter, låtarna är melodiösa och svängiga, dock utan att ge avkall på det traditionella.

JARMO ROMPPANEN/ NORDIC MANDOLIN (ZBR03) Jarmo Romppanen är en musiker

och tonsättare, vars huvudinstrument är mandolin. Han är Borgåbo och har sedan 25 år haft starka känslor för den finlandssvenska och nordiska folkmusiken.

Romppanen gav under hösten 2017 ut sin tredje soloskiva Nordic Mandolin. Skivan är full av färsk, luf-

Basco är en dansk/skotsk/svensk

grupp som består av fyra musiker: Hal Parfitt Murray (sång, violin, mandolin), Andreas Tophøj (violin, viola), Ale Carr (cittern) och Anders Ringgaard (dragspel, trombon).

Basco vill med sin fjärde skiva berätta historier genom en musik som varierar mycket, från melankoliska melodier om lycklig och olycklig kärlek till snabba reeler.

Gruppen gör heller ingen större hemlighet av att de tar sitt material från de nordiska, engelska, keltiska och amerikanska melodier som de möter, och skapar av detta, som de själva säger: ”en mustig stuvning, full av vitaminer och antioxidanter”, en variationsrik blandning av stilar och melodier, alltså.

Skivan innehåller tio spår, av vilka kan nämnas balladen ”Patrick Spens”, med 18 (!) verser + refräng då och då, visan är en sjömansvisa med ett inte alltför lyckligt slut. ”Norwegian Red” är ett annat spår som jag vill nämna, den låten är instrumental, vidare ett spår med det litet längre namnet ”It Ain’t Stealing (if It’s Really Yours)”.

Med den här skivan vill man antagligen nå en större internationell publik – alla texter och låttitlar är på engelska. Men det är en skiva vars användning gruppen själv beskriver på följande sätt: ”Ta en stunds paus.

Sätt dig i en bekväm stol, häll upp någonting gott i ett glas, lyssna, njut av musiken och din dryck. Imorgon ses vi där ute, redo att andas in den friska luften, känna gräset, och se vilken väg som känns bättre”. Åsa Lillhannus

BASCO/ INTERESTING TIMES (GO0717) 27

Avs. Finlands svenska spelmansförbund

Centrumvägen 3, 65610 KORSHOLM

Händelsekalender 1.6

Öppet hus för spelmän, Åland

7–9.7

Nordiskt sommarläger, Falun

9–15.7

Kaustinen Folk Music Festival, Kaustby

10–15.7 Nordlek 2018, Falun 11.7

Lilla spelmansstämman, Kaustby

2018

29.7–3.8 Folkmusikläger på Kyrkogårdsö, Åland 1–3.8

Folkmusikläger för barn och ungdomar, Ekenäs

3–5.8

Spelmansstämma, Ekenäs

11.8

Kvinnfolks spelmansstämma, Åland

21–23.9

Skärikurs på Sälgrund, Kaskö

6–7.10

Folkmusikläger på Rövass, Barösund

Händelser till kalendern skickar du på adressen kansliet@spelmansförbundet.fi eller fiolenmin@spelmansforbundet.fi Händelsekalendern publiceras också på www.spelmansforbundet.fi