Blivande diakon Lars Rauséus

Diakon på väg.

På väg mot att bli diakon… Under oktober månad har jag gjort en praktik i Finspångs församling tillsammans med min handledare Anette Andersson som är diakon här. Jag har, efter snart 30 år som församlingspedagog i Svenska Kyrkan, bestämt mig för att läsa till diakon och den här praktiktiden har varit en del i den utbildningsplanen. Nu har jag ett år kvar på min diakonutbildning och den ska jag läsa i Uppsala och förhoppningsvis kommer jag in på skolan i januari och

Lars blev en populär gäst hos omsorgsgruppen blir i så fall klar tidigast i början av nästa årsskifte 22/23. Till vardags bor och arbetar jag i Norrköping, för närvarande i S:t Olofs församling. Det känns som ett bra tillfälle i livet att växla spår och läsa in en ny utbildning innan det är för sent. Jag känner mig faktiskt lite modig för det är inte alldeles enkelt att studera när det var länge sedan man gjorde det. Samtidigt är det också kul att studera och att få möta nya människor och utmaningar. Jag har lärt mig mycket på de veckor som jag praktiserat här i Finspång och jag vill gärna säga tack till alla människor, personal och församlingsbor, som stöttat och gett av sig själva på min väg. Jag har känt att det finns mycket värme och vänlighet här. Guds frid! Lars Rauséus

Utanför Folkströms kapell händer märkliga saker Men Sara! Jag minns inte att orgeln var så här tung Kantorer på vift med hästsläp i dom djupaste Hällestadskogarna. Hur tänkte vi här? En liten lyftkran skulle varit bra

Väl framme satte dom på sig granna folkdräkter och lastade av sin tramporgel i skogskanten Efter viss möda fick musikerna upp sin orgel i hästsläpet. Sen bar det av på allt smalare skogsvägar.

Vad skulle folk tro om nån fick se oss nu??

Det blev en lyckad eftermiddag tillslut med orgel och sång. Sen återstod bara resan hem......

Undrar vad dom tänker hitta på nästa gång??

Uffe filosoferar

Jag vill skicka en hälsning till gamla Risingebor från vår gamle kyrkoherde Olle Ottosson Han fyller hela 95 år dagen efter lucia. Olle bor nu i Västervik med sin Birgit Anita. Han har haft problem med hörseln och är nu döv. Senaste tiden även problem med sina ben, och är rullstolsburen. De bor centralt i stan ett stenkast ner till vattnet och bron över till slottsruin.

Olle (Johan Olof) föddes i Kristdala församling i Kalmar län 1926. Son till lantbrukare Johan Albin Ottosson och Signe Elisabeth Nilsson. Prästvigdes 1954. Efter förordnande till Finspång och Odensvi, kyrkoadjunkt i Risinge 1955. Då var Enock Ramsten kyrkoherde fram till 1959. Efter Enock kom Gösta Enwall (1959-1972) som kyrkoherde. Komminister 1962 och kyrkoherde 1972 samt kontraktsprost 1982. Barbro Westlund var väl den förste kvinnliga prästen och tjänstgjorde som adjunkt 1969-70. Barbro blev senare kyrkoherde i Krokek och hovpredikant. Olles fru Birgit gjorde 1981 en beskrivning av värdesakerna i församlingen. Olle var den siste som boende i prästgården och flyttade 1976 till en villa bakom Bergska skolan. Han avgick som pensionär 1991 och blev emeritus samma år. Bosatte sig i Linköping. Olle Ottosson tjänstgjorde alltså 36 år i församlingen.

Olle och jag har haft brevkontakt en längre tid. Jag brukade skicka nyårskort och kopior eller hela kyrkoblad med ”Uffe filosoferar …”. När jag började på att skriva på min ”bok”, skickade jag ner ett utkast på de första sidorna. Olle svarade med: … du kan ju skriva, fortsätt med det …”. När häftet blev klar vid min 80-årsdag, skickade jag ett exemplar till Västervik.

Även Lasse Torstensson och Roland Thörn har haft kontakt med Olle och varit med på hans resor till bl. a. Israel.

Ulf Folkesson

Personalnytt

Anne Gistedt drar vidare mot nya äventyr. Vi önskar dig lycka till och tackar för den tid vi fick ha dig som arbetskamrat. personalen genom J. Tell.

Tack!

Till alla er medlemmar som tog chansen att gå till valurnorna i kyrkovalet och till alla er valarbetare som såg till att det var möjligt att genomföra det. Valnämnden.