Där vägarna möts 1/2021

Finspångs församlingsblad nummer 1 2021

där vägarna möts

INNEHÅLL 3 BETRAKTELSE av Ingrid Elerud 4 KYRKOHERDEN av Pär Österlund 5 KYRKOVAL 6 REJMYRE av Roger Hedin 7 BÖCKER; BÖCKER av Annika Jakobsson 8 HÄLLESTAD 9 VANDRING av Margareta Ridderborger 10 BARNVERKSAMHET 12 BARNENS KATEDRAL 13 KYRKKAFFE av Anne-Marie Gistedt

Där vägarna möts - Finspångs församlingsblad Ansvarig utgivare Pär Österlund Redaktör Johan Tell Fotografer Johan Tell, Eva Johansson Hjorth, m.fl.

2

där vägarna möts - våren 2021 tema: Gudstjänster.

14 GUDSTJÄNSTKALENDER 15 MÄSSA av Elisabeth Ramstedt 16 KYRKOMUSIK av Monika Blomberg 17 GUDSTJÄNST av Kristin Svensson 18 TAIZÈ av Sara Eriksson 19 UNDER BAR HIMMEL av Anette Andersson 20 KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN 21 FASTIGHETSNYTT av Mikael Karlsson 22 DROP IN DOP 24 PERSONALNYTT

Framsida Grafisk form Johan Tell, Nicklas Olsson.

Tryck AB An-Jo Tryck Finspång

Guds tilltal i den goda ensamheten.

Ute faller snön och kylan har förstenat naturen. Människor halkar fram i snömådden på Finspångs gator. Det är vinter när jag skriver det här. När du läser det så kanske snön har tinat bort och vintergäcken anas i den grågröna gräsmattan. Så snabbt växlar det. Vädret, naturen och ja, - livet.

Många är de – medmänniskor som varit instängda i sina hus och lägenheter under det år som gått. Rädda för den där osynliga fienden, den osynliga och hotande smittan som kan invadera både kropp och även själ. En påtvingad ensamhet som kan vara helt förödande.

Speciellt om du lever ensam. Och det enda liv du ser är genom fönsterrutan.

Barn som leker i snön, folk på väg till jobbet. Bilar som pilar fram på gatan.

Därute pågår livet. Härinne hörs kanske bara TV:ns opersonliga tilltal eller radions återkommande nyhetssändningar. Det är den förödande ensamheten som så många har upplevt i dessa tider.

Den kristna tron talar om en annan

ensamhet – den goda ensamheten, den självpåtagna och frivilliga. Den som nutidsmänniska sällan har tid för.

Framförallt den unga människan. Hon eller han som kanske inte står ut med att inget händer och vill att livet ska innehålla ett konstant brus av ljud, händelser och överraskningar. Som förjagar tystnaden med sina hörlurar eller Netflix och inte står ut med ensamheten några längre stunder.

I den goda ensamheten är tystnaden ett medel för att höra ett tilltal om man vill lyssna. Guds tilltal till dig, människa.

För det tilltalet sker inte i stormen, inte i elden, utan i den stilla susningen som det står i Konungaboken 19 kap. Den människa som trivs med eller åtminstone står ut med sig själv, är antagligen mer öppen för djupare och större innerlighet i gemenskap med andra människor. Han eller hon behöver inte klänga sig fast vid andra för att hon är rädd för sin egen ensamhet.

I den kristna traditionen har människor sökt sig till den goda ensamheten –

betraktelse: kanske med Jesus som förebild. För nutidsmänniskan kanske det betyder att bara stanna upp, att skapa pauser i det alldagliga. Kanske gå in i Risinge kyrka och tända ett ljus och tänka på någon man älskar och saknar. Eller gå in i ensamheten och tystnaden i en susande granskog. Eller vandra längs vattnet vid Gron.

Då berättar den kristna erfarenheten att när man är utelämnad till sig själv – så anas en sakta susning, ett svagt tilltal. Först kanske det är svårt – alla tankar och planer man har, allt som man ska göra, vad man ska ha till middag, men så småningom kommer man att känna den där susningen. Tankarna stillnar och längtan och törsten efter något som håller i livets alla skeden, gör sig hörd. Det är Guds tilltal i den goda ensamheten.

Det är då man behöver påminnas om Augustinus bön:” Betänk Herre, att min törst efter dig är ditt eget verk.”

Ingrid Elerud Komminister

3

Kyrkoherden har ordet. År 2020 och som det verkar även en stor del av det år som nu ligger framför, går inte att jämföra med mycket annat.

Detta har påverkat och kommer fortsätta att påverka även Finspångs församling. Det har påverkat och påverkar allt fort vår möjlighet att fira gudstjänst, att döpa, viga, begrava och även begravningsverksamheten på olika sätt och i olika utsträckning.

Det påverkar vår diakoni och därmed också mötet med de nödställda. Även konfirmanderna, barnverksamheten, och vuxenverksamheten påverkas. Vi har ändå utifrån de förutsättningar som givits försökt att göra det bästa av situationen.

”Som kyrkoherde i Finspångs församling längtar jag, precis som nog de allra flesta av oss gör, efter normalitet, efter möjligheten att öppna upp, efter möjligheten att mötas.”

Det ligger i kyrkans DNA att just mötas, det handlar först och främst om mötet mellan Gud och människor.

Det är ett uppdrag som kyrkan fått

4

av Gud att möjliggöra genom att fira gudstjänster, allt ifrån söndagens gudstjänster till dop, vigslar, begravningar, andakter på äldreboenden och i verksamhetsgrupper. Det är ett uppdrag som vi också fullföljer genom att bedriva undervisning om den kristna tron, genom diakonin och genom att bedriva mission. Det är ett uppdrag som också innebär att vi ska möjliggöra mötet människor emellan, att vara med i arbetet att forma det goda samhället och sammanhanget för alla som bor och vistas inom Finspångs församlings geografiska område.

Du är viktig för församlingen, du som tillhör Svenska Kyrkan i Finspång.

”Tillsammans är vi kyrka och tillsammans möjliggör vi att kyrkan lever, även under pandemin”.

Varje gång du och vi möts så möts kyrkan, varje gång du och någon annan möts så möts kyrkan.”

Varje gång du vänder dig till Gud på något sätt och varje gång du gör gott mot någon på något sätt, så lever och andas kyrkan.”

I höst är det också kyrkoval. I kyrkovalet har ni möjlighet att välja era förtroendevalda representanter som ska arbeta både lokalt, för Finspångs församlings bästa, men också regio-

Kyrkoherdens fredagshälsning ser du varje fredag på församlingens Facebooksida. nalt, dvs inom Linköpings stift, och på riksnivå. Det är ett viktigt och avgörande val och även här är din röst och din medverkan viktig.

Församlingens anställda, så väl inom församlingsverksamheten som begravningsverksamheten gör ett gott arbete, även om många som inte kunnat bedriva verksamhet som vanligt också känner en frustration och längtan efter att komma igång igen med full kraft.

Så fort möjligheten gives att öppna upp kommer vi att göra det. Medarbetarna arbetar förfullt med att förbereda detta på olika sätt. Vi arbetar nu med öppna kyrkor på söndagarna när det egentligen skulle ha varit gudstjänst, allt utifrån gällande restriktioner naturligtvis, vi arbetar med digitala andakter och en del annat också.

”Håll era ögon öppna, titta in på församlingens Facebooksida, Instagram, Youtubekanal och hemsida och håll utkik i Fokus Finspång och håll dig uppdaterad.”

Du är naturligtvis också alltid välkommen att höra av dig till församlingens medarbetare om du undrar något.

Med tillönskan om Guds välsignelse

Var med och påverka Svenska kyrkans framtid.

Ställ upp som kandidat.

Kyrkovalet är viktigt efetersom Svenska kyrkan är en demokratisk folkkyrka. Svenska kyrkan är beroende av människors engagemang och i kyrkovalet har du och andra en möjlighet att påverka.

När du blir vald inom Svenska kyrkan är du med och bestämmer vad kyrkan ska göra de kommande fyra åren. Det handlar framför allt om tre olika områden: Vad kyrkan ska göra – den strategiska inriktningen.

Vad det får kosta – budgeten och resursfördelning Hur de grundläggande uppgifterna ska bedrivas – att följa upp och utvärdera den grundläggande upp-

giften: att fira gudstjänst, undervisa i och berätta om kristen tro, och att möta och hjälpa utsatta människor.

Om du blir invald gäller det en hel mandatperiod, alltså fyra år. Det är tiden fram till nästa val. Om du inte blir invald på valdagen kan det hända att du utses till ledamot eller ersättare vid ett senare tillfälle, till exempel för att ersätta någon som flyttat.

Det här krävs för att bli kandidat Du behöver: • • •

•

tillhöra Svenska kyrkan vara döpt eller vara eller ha varit förtroendevald* ha fyllt 18 år senast på valdagen och vara kyrkobokförd i en församling i Sverige. tillhöra en nomineringsgrupp

Du hittar mer information på: https://www.svenskakyrkan.se/kyrkoval

Pär Österlund Kyrkoherde.

5

Året då vägar inte möttes, sett ur ett Rejmyre

2020 började med en liten föraning om att allt inte skulle bli som vanligt.

Oroande rykten och nyheter från Kina talade om att något allvarligt var på väg att hända, eller redan hade satt igång.

Församlingshemmets verksamhet i Rejmyre fortsatte som den hade pågått under föregående år; babygruppen träffades på måndagsförmiddagarna, en liten grupp med snabbt växande små barn. Eftermiddagen med bakande och matlagande barn i köket fortsatte

6

likaså. Vi fick utöka till att även ha köksverksamhet på tisdagarna efter skolan. Vårt lilla handarbetskafé på tisdagarna jobbade på med flinka fingrar.

Träffpunkten med sittgympa i Skedevi på tisdagarna höll som vanligt ångan uppe. Onsdagarnas barnkör rullade på som de brukade göra. Soppluncherna i församlingshemmet fick fler och fler gäster ända tills det med stort D hände.

Pandemin drabbade världen med full kraft; som över en natt skruvades kranarna åt från ett rejält flödande till ett försiktigt droppande…

Nya bud! Barn- och ungdomsverksamheten skulle hållas igång på vanligt sätt. Vuxenverksamheten fick däremot ställas in, då man inte kan samla så många

människor inomhus. Barn och ungdomar är naturligtvis också människor, men expertisen bedömde att dessa inte var lika känsliga för hotet från det elaka viruset, så det var bara att köra på, men försiktigt och med ökade restriktioner vad gällde hygien och avstånd.

Kyrkorna i Sveriges alla församlingar fick först hålla verksamheten igång, men med tiden blev reglerna, kraven och framförallt behoven av försiktighet så stora att de fick stängas helt och hållet, med undantag för förrättningar med väldigt få gäster.

Inomhus var inte okej att samla vuxna församlingsbor, men utomhus? Varför inte? En tanke slog rot hos mig; tänk om jag skulle ta och tända grillen ute på gården…?

eperspektiv.

Sagt och gjort: torsdagens sopplunch blev med smygande start ersatt med korvgrillning utomhus, med behörigt avstånd mellan deltagarna. Det var inte soppa, men det var korv, och människor fick träffas och prata. Social distansering var – och är - fel väg att gå; fysisk distansering och upprätthållande av sociala kontakter var det som kom att gälla.

Hur skulle det gå med Skogsröjet?

Den trevliga rockfestivalen i Rejmyre som skulle fira 15-årsjubiléum laddade för fullt, men fick tyvärr ställa in. Då blev Finspångs församlings årliga medverkan naturligtvis också inställd.

Inget tält på festivalområdet, och ingen frukostservering i församlingshemmet.

Efter sommaren fortsatte vi som våren hade förlöpt, men vissa restriktioner släpptes så små vuxenverksamheter fick komma igång. Dock inga soppluncher, men korv grillade vi. Vi hade tur med vädret; en enda dag under hela grillsäsongen var det regn.

Då kom nästa våg av pandemin och slog till med samma kraft som under våren. Resultatet är känt: allt ställdes in. Kranen drogs åt helt, så inte ens en liten droppe kom fram.

Nu är vi här, 20 januari 2021. USA får en ny president denna dag, och Anders Tegnell säger samma dag att det ser ut som en liten ljusning på pandemihimlen. Kanske ändå att vägar kommer att mötas inom kort…

Böcker, böcker, böcker...

Jag är 9 år gammal och i min hand håller jag Katarina Taikons första bok om ”Katitzi”.

”Tordyveln flyger i skymningen ”av Maria Gripe är en bok som jag varmt kan rekommendera. Den boken läste jag även om som vuxen och den tilltalade mig fortfarande.

Jag blev helt uppslukad av hennes berättelser och i mitt tycke annorlunda liv och plöjde igenom alla. Jag minns hur vi elever sprang till hyllan på biblioteket där de fanns.

Som förälder och genom mitt yrkesval har jag haft förmånen att få läsa högt för barn under många år. Astrid Lindgrens underbara berättelser, ”Örnis bilar”,” Alfons”, ”Pettson” mm.

Där och då började mitt läsintresse.

Att få ta del av ett nytt äventyr, att få drömma sig bort till andra världar, att få hålla en bok i min hand.

Att veta att jag har en hel hög olästa som bara väntar på mig. Känslan av att inte kunna sluta läsa, bara ett kapitel till, ett till…

Efter det kom ”Kitty” in i mitt liv, den första boken fick jag i present och efter det väntade jag med spänning på att få köpa nästa och nästa och nästa. De kostade 8.95 kr på konsum i centrum.

Jag fortsatte att dyka ner i böckernas magiska värld, ”Femböckernas” spännande historier, oj vad jag önskade att få vara med om alla äventyr.

Den ena boken avlöste den andra.

”I skrivande stund är vår fina Bokcirkel på Mariagården lagd på is, men härda ut vi kommer att kunna ses igen”.

Vi har ändå hunnit läsa några riktigt bra och tänkvärda böcker när vi setts. Speciellt en satte spår i mig och flera av oss och det var ”Tatueraren i Auschwitz” av Heather Morris.

Och till slut, det bästa av allt, är att läsa går ju bra att göra var som helst trots dessa annorlunda tider.

Annika Jakobsson Pedagog

Roger Hedin, pedagog

7

Juldagen 2020 började som andra juldagsmorgnar.

Kyrkklockorna i Hällestads kyrka bjöd in till julotta, men – det var ingen vanlig juldagsmorgon, trots att kyrkgången upp till porten var kantad med brinnande facklor, som vanligt, och två granar stod och lyste vid sidan om kyrkporten som stod på glänt. Kyrkplanen var tom på bilar, så när som på tre stycken, och inga besökare trängdes för att komma in. Inne i det vackra kyrkorummet var ljusen tända. Framme vid altarringen stod krubban. Kantor Kristine Svensson, vaktmästare Björn Gedda och prästen Eva Ramstedt stod redo – men bänkarna som alltid brukar vara fyllda av julottebesökare stod tomma. Efter klockringning ljöd från läktaren orgelns Var hälsad sköna morgonstund och kantor Kristines sång. Prästen Eva Ramstedt läste julevangeliet följt av flera kända julpsalmer: Stilla natt, heliga

natt – När juldagsmorgon glimmar – Det är en ros utsprungen – Dagen är kommen – Här brukar kyrkan fyllas av mäktig församlingssång med kraft och glädje i sången. Det kändes ödsligt och tomt, en märklig julottemorgon i Corona-tid.

Anna-Maria

8

Högläsning i Coronatider på Hällestadgården.

Verandan på Hällestadgården har fungerat både som scen och åhörarplats under Corona-tiden. Under sommaren och hösten gav Sonstorps friförsamling och Finspångs församling andakter där, och det var alltid många som ville vara med och lyssna.

Under några lördagar, med början i adventstid, har verandan blivit platsen för högläsning via mikrofon och högtalare och med åhörarna innanför matsalsfönstren. Den här högläsningen kom till som en liten och sporadisk utlöpare till den ordinarie Novellstunden. Det är en grupp frivilliga från olika föreningar i bygden som bidrar med högläsning varje lördagsförmiddag hela året utom under sommaren. Särskilt uppskattat brukar texter med lokal anknytning

vara: - Det är spännande och roligt att bläddra igenom gamla Hällestadstidningar, Hembygdsföreningens blad och David N. Roséns klippböcker för att hitta något som kan roa, engagera och locka till samtal bland lyssnarna.

Lördagen den 16 januari i -8 grader läste Birgitta Hammar Arvid Fredrikssons berättelse: Per-Ola med tittskåpet ur 1974 års Hällestadstidning och Anna Maria Lilljebjörn om fotboll och Idrottsmässan vid Sonstorps festplats samt om badhuset vid Stråkvad ur boken Sonstorp i våra hjärtan – Bruket som blev en idyll.

Genom fönsterrutorna kom igenkännande nickar och vinkar. En trevlig stund både för högläsarna på verandan och bland lyssnarna inne i stugvärmen.

Anna-Maria

En Vandring in i själen - en stund av återhämtning i naturen. ”Jag önskar att jag kunde visa dig, när du är ensam och i mörker, ljuset som strålar i ditt inre.”

Vem behöver inte komma bort från vardagen och ta en ”time out” från stress och måsten, ensamhetens grubblerier under coronapandemin eller bara få en chans att möta sig själv och vara här och nu.

Vi kommer att: Bara vara, ta in omgivningen, använda våra sinnen & låta naturen göra jobbet och lita på att någon/något som vill oss väl alltid finns med.

Fritt från prestationskrav.

(Du behöver bra skor alt vandringskängor, kläder efter väder, fika & kunna ta dig med bil alt åka med någon.)

Mer info om tid och datum kommer.

Anmäl gärna ditt intresse.

Vi följer Folkhälsomyndighetens nationella föreskrifter och allmänna råd om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19. Plats: Restad skogen, Vånga För mer info & anmälan: Margareta Ridderborger Präst, Dipl Coach & Dipl Mindfulness instruktör Tel. 0122-857 03 Mail. margareta.ridderborger@ svenskakyrkan.se

”Inom oss alla finns ett

centrum av stillhet – omgivet av tystnad.”

Dag Hammarskjöld Foto: Margareta Ridderborger

9

Hitta rätt i skogen.

Ta med en kompis, mamma och pappa, eller någon annan du vill utmana på ett skoj uppdrag i skogen.

Tävla mot varandra genom att se vem som hittar/ gör alla saker först, eller gör det tillsammans och njut av en mysig stund i skogen.

Sätt ett kryss i rutan när du hittat saken, eller gjort uppdraget.

Finn alla: 1. En tallkotte 2. En pinne som ser ut som ett Y 3. En larv 4. Ett löv 5. Något som börjar på B 6. En fjäder 7. En stubbe 8. Något som luktar gott 9. Något som luktar illa 10. En gran

11. En tall

12. Något grönt

13. Något rött

14. En rot

15. En knytnävestor sten

( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( (

) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) )

1. Hoppa 5 jämfotahopp ( 2. Hitta skräp och släng i en papperskorg ( 3. Krama en tall ( 4. Gå 10 steg baklänges ( 5. Gör ett konstverk av en del av sakerna som du tidigare hittat (

)

Gör alla:

10

) ) ) )

Hej alla naturspanare!

Välkomna ut i naturen vid Grosvadsskogens rastplats. Inne i kojan /huset finns några naturuppdrag som ni kan göra tillsammans med familjen. Passar för barn från 3 år och uppåt.

Hoppas ni klarar alla uppdrag och upptäcker naturens under på nära håll Lena från Naturgruppen.

Foto: Margareta Ridderborger

11

Barnens Katedral en gudstjänst för de minsta.

Det är måndagsförmiddag på Finspångs församlings öppna barnverksamheter och familjerna har börjat samlas. Idag är det ingen vanlig dag hos oss för vi ska tillsammans gå till Skeppet på Mariagården kl. 9.00 alternativt till Å-salen i Hällestads församlings hem kl 11.00 och medverka i vår familjegudstjänst: Barnens Katedral. Det är en förväntansfull stämning i luften när var och en får välja sin egen ljuslykta, som ska bäras fram till altaret. Vår präst Margaretha står redo med kyrkklockan och hälsar alla välkomna. Vi står kvar och lyssnar tills klockan har tystnat och dörren till Skeppet/Å-salen öppnas och vi får varsamt gå in under psalmen: Kom till Guds hjärta med pianospel. Vi sätter oss på stjärnmattan och bildar en ring av gemenskap av stora och små, för ingen är för liten för att deltaga med oss.

Den här stunden på barnens villkor är fylld av sång, musik, förböner och betraktelser utifrån kyrkoårets innehåll, som berör oss alla på olika sätt. Efter välsignelsen på teckenspråk avslutar vi med psalmen, Må din väg gå dig till mötes och det magiska regnröret kommer fram med hjälp av något barn.

Sist dukas gott fika fram gjord av våra husmödrar i köket, som vi bjuder på.

Vill man ge en gåva till BRIS= barnens rätt i samhället så går det också bra.

Mätta i magarna och med leklust kvar så går vi tillbaka in i våra lokaler med en belåtenhet och längtan tills nästa

12

gång vi möts igen i Skeppet/Å-salen med våra familjer.

Välkommen att prova på att komma och uppleva denna stund tillsammans med oss......

Lena Eklöf/ Pedagog

Vad är kyrkkaffe?

Vi börjar med att dyka ner i lite historia. Kyrkkaffet var till en början ofta en privat tillställning där man inbjöds till kyrkkaffe efter högmässan hemma hos någon bekant. Även prästen och dennes hustru kunde bjuda in några av gudstjänstbesökarna på kyrkkaffe till sitt hem i prästgården. Med tiden utvecklades kyrkkaffet till att bli en offentlig tillställning som anordnades av församlingen och där samtliga gudstjänstbesökare inbjöds till kaffe och samvaro vid gudstjänstens slut. Kyrkkaffet skedde då företrädesvis i församlingshemmet men kunde även ske i prästens bostad.

Begreppet kyrkkaffe nämns i en tidningstext från Jämtlandsposten 1920. Men det har förekommit i olika former sedan 1800-talet. Kyrkkaffe och väckelse går hand i hand. När väckelsevågen kom under andra hälften av 1800-talet så hade folk ofta långt att gå. Det fanns från början inte så många missionshus. Landsbygden var stor och mörk. Lång väg i kombination med dåligt väder gjorde att

det i missionshusen installerades kaminer, och därefter kom de små församlingarna igång med att servera varm dryck och någon enklare förtäring. Både väckelserörelsen och statskyrkan uppmuntrade till kaffedrickande, för att få folk att sluta dricka alkohol. Kyrkkaffet kan också sägas vara en utveckling av, eller ersättare för, mötet på kyrkbacken efter högmässan.

Visst är vårt kära kyrkkaffe viktigt. Det är då vi kan träffa våra vänner, men även öppna upp för nya bekantskaper. En gudstjänst utan kyrkkaffe är som att hoppa över efterrätten i en trerättersmiddag. Men det är inte bara besökarna som uppskattar kyrkkaffet, även de som arbetar inom församlingen tycker att det är trevligt. Här kan prästen få en möjlighet att under avslappnade förhållanden lära känna sina församlingsbor.

Nu behöver man förstås inte dricka kaffe för att tycka om den där extra stunden efter själva gudstjänsten. Te- och saftdrickare är lika välkomna!

Serveras kyrkkaffe även i andra länder? I Finland har det serverats sedan 1800-talet och då i parker, vid källor, hos läraren i byn eller i finare fall i prästgården.

På engelska använder man uttrycket ”Christian fellowship event” eller ”Coffeetime after church service”.

Till dagens kyrkkaffe i Finspångs församling serveras det oftast en kaka och vid speciella tillfällen kan man få äta en härlig semla eller en lättare lunch. Men det centrala är att man träffas en stund efter Gudstjänsten innan var och en åker hem till sig.

Kyrkkaffet är en härlig gemenskap och våra förhoppningar är att kunna återgå till det normala någon gång under våren.

Husmor Anne Gistedt

13

Musik- & gudstjänstkalender gudstjänstkalender.

Andakter med musik och ljuständning

Antal besökare enligt FHM:s rekommendationer.

Söndag 7 Mars Kl. 9.00 webandakt Risinge kyrka Margareta Ridderborger Kl. 11.00 Risinge kyrka kl. 11.00 Skedevi kyrka Kl. 15.00 Rejmyre kyrka Söndag 14 Mars Kl. 9.00 webandakt Regna kyrka Eva Ramstedt Kl. 11.00 Risinge kyrka kl. 11.00 Hällestads kyrka Kl. 15.00 Regna kyrka Söndag 21 Mars Kl. 9.00 webandakt Skedevi kyrka Lotta Farholt Kl. 11.00 Risinge kyrka kl. 11.00 Skedevi kyrka Kl. 15.00 Rejmyre kyrka Söndag 28 Mars Kl. 9.00 webandakt Slottskapellet Ingrid Elerud Kl. 11.00 Risinge kyrka kl. 11.00 Hällestads kyrka Kl. 15.00 Regna kyrka Måndag 29 Mars Kl. 18.00 Passionsandakt, websänd. Anette Andersson.

Tisdag 30 Mars Kl. 18.00 Passionsandakt, websänd. Anette Andersson.

14

Dymmelonsdag 31 Mars Kl. 18.00 Musik och ljuständning, dymling av kyrkklockor i Hällestads kyrka.

Kl. 18.00 Passionsandakt, websänd. Anette Andersson Skärtorsdagen 1 April Kl. 9.00 webandakt Slottskapellet Margareta Ridderborger kl. 18.00 Hällestad kyrka Kl. 18.00 Rejmyre kyrka Kl. 19.00 Risinge kyrka Långfredag 2 April Kl. 9.00 webandakt Slottskapellet Eva Ramstedt Kl. 11.00 Risinge kyrka kl. 11.00 Hällestads kyrka Kl. 11.00 Skedevi kyrka Söndag 4 April Påskdagen Kl. 9.00 webandakt Slottskapellet Pär Österlund Kl. 11.00 Risinge kyrka kl. 11.00 Hällestads kyrka Kl. 11.00 Skedevi kyrka Kl. 15.00 Regna kyrka Måndag 5 April Annandag Påsk Kl. 9.00 webandakt Slottskapellet Lotta Farholt Kl. 18.00 Ljuständning och musik i Rejmyre kyrka.

Söndag 11 april Kl. 9.00 webandakt Kl. 11.00 Risinge kyrka sammanlyst

Söndag 18 April Kl. 9.00 webandakt Kl. 11.00 Risinge kyrka kl. 11.00 Skedevi kyrka Kl. 15.00 Rejmyre kyrka Söndag 25 April Kl. 9.00 webandakt Kl. 11.00 Risinge kyrka kl. 11.00 Hällestads kyrka Kl. 15.00 Regna kyrka Söndag 2 Maj Kl. 9.00 webandakt Kl. 11.00 Risinge kyrka kl. 11.00 Skedevi kyrka Kl. 15.00 Rejmyre kyrka Söndag 9 Maj Kl. 9.00 webandakt Kl. 11.00 Risinge kyrka kl. 11.00 Hällestads kyrka Kl. 15.00 Regna kyrka Kristihimmelsfärds dag 15 Maj Kl. 8.00 Friluftsgudstjänst Össby kl. 9.00 Friluftsgudstjänst Hävla kvarn Kl. 14.00 Friluftsgudstjänst Folkström Söndag 16 Maj Kl. 9.00 webandakt Kl. 11.00 Risinge kyrka kl. 11.00 Skedevi kyrka Kl. 15.00 Rejmyre kyrka

Välkomna att titta på websändning av årets påskspel Söndagen den 28 mars kl. 18.00

Varför ser vår mässa ut som den gör på söndagen?

Det hänger faktiskt ihop med hur gudstjänstlivet såg ut för judarna i Palestina på Jesu tid.

I landet fanns två olika platser för tillbedjan, det stora templet i Jerusalem och de mindre samlingsplatserna, synagogorna ute i landet. I templet i Jerusalem frambars offer och lovsånger till Gud. I synagogorna fokuserades mera på skriftläsning, predikan, böner och sånger.

När den kristna gudstjänsten växer fram så övertar man delar från både tempel- och synagogsgudstjänsterna.

Från synagogan hämtades formen att läsa bibeltexter, predika, be och sjunga psalmer.

Och från tempelgudstjänsten övertog man tanken på försoningsoffret - men det ersätts av nattvarden.

Den kristna tron bär tanken att Jesus genom sin död gett sitt liv för oss. Vi människor är inte perfekta, vi begår fel och gör misstag. Att leva med skuld är outhärdligt. När vi tar emot nattvarden, Jesus själv, så gör vi det till syndernas förlåtelse. Jesus blir ett med våra kroppar. Och vi får vända upp ett nytt oskrivet blad i våra livsböcker.

I Apostlagärningarna står det så här om de allra första kristna: ”De som tog till sig hans ord lät döpa sig, och den dagen ökade de troendes antal med inemot tre tusen.

Och de deltog troget i apostlarnas undervisning och den inbördes hjälpen, i brödbrytandet och bönerna.

Alla människor bävade: många under och tecken gjordes genom apostlarna. De troende fortsatte att samlas och hade allting gemensamt. De sålde allt vad de ägde och hade och delade ut åt alla efter var och ens behov. De höll samman och möttes varje dag i templet, och i hemmen bröt de brödet och höll måltid med varandra i jublande, uppriktig glädje.”

Eva Ramstedt Komminister

15

”

Vad är väl 278 veckor på svensktoppen jämfört med mer än tusen år i kyrkans tjänst?

Genom kyrkans historia har musiken alltid varit viktig. Sång och musik förstärker ord och skapar den stämning som vi eftersöker.

Det var först vid reformationen som det svenska språket fick användas inom kyrkan och då översattes de traditionella texterna från latin.

Kyrie eleison betyder Herre förbarma dig. Mannen som sitter vid vägkanten när Jesus är på väg till Jeriko ropar: ”Davids son, förbarma dig över mig”!

Gloria Lovsången som änglarna sjöng när Jesus föddes ”Ära åt Gud i höjden och frid på jorden”.

Credo Betyder ”Jag tror”. Numera läser vi oftast trosbekännelsen om vi inte använder en förenklad form då en modernare enklare text sjungs.

Sanctus betyder Helig. Helig är ett ord som är svårt att översätta, det kan återges med avskildhet, upphöjdhet, renhet eller något man ska nalkas med vördnad.

Agnus Dei, O Guds lamm. Handlar om hur Gud offrar sig själv i sin kärlek till oss.

Denna text ska inte handla om teologi utan om musiken i kyrkan historiskt.

Texten är dock en viktig del för den har inte ändrats nämnvärt förrän i slutet på 1900 talet då det började dyka upp modernare alternativ.

I kyrkans tradition så finns den äldsta

16

bevarade musiken och dessutom används mycket gammal musik fortfarande regelbundet.

Det Helig och O Guds lamm med tra ditionell melodi som används oftast i våra kyrkor är från 1000-talet! Ett av de vanliga Herre förbarma dig är melodin från 900 talet. Det är en lång tradition! Tänk så många människor som i över tusen år har sjungit och lyssnat till dessa melodier.

Denna musik som kallas gregoriansk sång skrevs innan vår västerländska klassiska musik var påkommen. Och med det menar jag våra ”vanliga” tonarter, dur och moll, takter och modern notation. Enligt mig kännetecknas musiken av att texten är viktig, det går inte att klappa takten till och framförallt att musiken är mjuk och böljande och gör sig allra bäst i en stor kyrka med stor efterklang.

Genom tidens gång så vill förstås alla betydelsefulla kyrkor med god ekonomi ha den bästa, modernaste och lyxigaste musiken. Många kompositörer genom historien har skrivit ny musik till de traditionella mässtexterna. Här är några exempel: Marcellusmässan av Palestrina komponerades troligen 1562 för att hedra påven Marcellus II. Den har bland annat används vid påvliga kröningsmässor (den sista var vid Paulus VI 1963).

Bach har skrivit en enorm stor och lång mässa i h-moll för orkester, kör och solister som tar nästan två timmar

att framföra. Mozart har skrivit musik till flera mässor i olika storlekar och svårighetsgrader. Oändligt många kompositörer har skrivit fantastisk musik både för gudstjänstbruk och stora verk som kanske mest är tänkta för konsertsalar där både kompositör och musiker får briljera.

Monika Blomberg Organist

Gudstjänst – tjänst inför gud, kan firas på många olika vis.

Jag vill skildra några gudstjänster/mässor med mycket musik så kallade musikmässor, som jag själv har haft förmånen att vara delaktig i på ett eller annat vis.

Dessa mässor är av skilda karaktärer och musikstilar. En del lite poppigare andra lite folkligare, en del svåra andra lite lättare, en del med afrikanska spralliga rytmer andra med en mer lågmäld profil osv.

Det gemensamma är att vi firar mässa (nattvard) tillsammans och att alla får vara delaktiga i sången. Under de drygt 30 år som jag arbetat som kantor har jag haft förmånen att fira en del mässor. Vill nämna några som jag fastnat särskilt för.

När jag började som kantor var det populärt med ”Mässa i viston” av Per Harling. Den kom 1986 och under året som gott plockades den fram på nytt.

Några år senare kom ”Från liva till liv” av Hans-Peter Nolér, från Vånga. Även denna med karaktär av visa.

Under 80-talet kom också nya rytmer till mig i form av den Nicaraguanska bondemässan. Latinska rytmer med instrument som dragspel och trummor.

Sen ramlade det på med mässor i alla dess former. Mia och Per Madestam for till Afrika och plockade med sig sånger hem till ”Det bröd vi delar” Sånger till

mässa med musik från Zimbabwe.

Ingemar Olsson skrev, den för mig ungdomliga SKRIK-mässan med spännande instrumentala delar, men också ”rap-låtar”. En av mina favoriter kom att bli ”Mysterium -en mässa om livets insida” med vackra toner och tänkvärda texter.

Finns det några mässor som är typiskt svenska kan man ju fråga sig. Nej, inte enligt mig, men om vi vill kalla mässor med svensk folkmusik som typiskt svenska så finns ”Träd in i dansen -en svensk folkdansmässa” och ”I välsignan och fröjd –en folkmusikmässa”.

Jag har vid ett flertal tillfällen firat ”Träd in i dansen” och då tillsammans med folkmusiker, folkdansare och flera körer, många klädda i folkdräkter.

Mässan är härlig och man blir glad av att sjunga med i sångerna. Är du nyfiken på denna musik, finns möjlighet att lyssna på flera av mässorna på nätet. Kanske har du själv varit med och sjungit i någon/några eller på annat vis kommit i konkat med musiken. Då vet du hur härligt det är att vara en del av en musikmässa.

Kristine Svensson, Kantor

17

Taizémässa

Gudstjänst und

En gudstjänstform som vi använder en del är ”Taizémässa”.

När vi firar den sortens mässa är ofta någon kör med. Mässan består mest av sång, korta meditativa sånger som sjungs många gånger, gärna i stämmor. Oftast förekommer väldigt lite prat, däremot en del tystnad.

derna mycket musik själva.

Många av Taizésångerna finns inspelade på skivor. En skiva, Sjung lovsång, alla länder, är inspelad helt på svenska i Taizé, och En källa med porlande vatten är inspelad i Sverige

Den här informationen har jag hittat om musiken från klostret i franska Taizé:

… sångernas uppbyggnad kan beskrivas med musiktermer som har funnits i många hundra år — ostinato, tema med variationer (divisions upon a ground), obligatstämmor?

Under 1980- och 1990-talet blev Taizémusiken känd i Sverige. Den består av korta böner, tankar och bibelord som sjungs gång på gång, gärna i stämmor med olika instrumentsoli och ibland också sångsoli (ofta psaltarverser) till. En av de mest sjungna sångerna i Sverige är Sjung lovsång, alla länder. En enda sång är skriven med svenska som originalspråk – den texten är ”Kristus, din Ande i oss är en källa med porlande vatten”.

Från början skrevs nästan all Taizémusik av den franske organisten Jacques Berthier, en känd fransk kompositör och kyrkomusiker som kom i kontakt med Taizébröderna redan på 1950-talet och som 1975 började arbeta med de korta, enkla fyrstämmiga satser som kom att kallas ”Taizésånger”. Sedan han dog i mitten av 1990-talet har andra komponerat nya sånger. Numera skriver några av brö-

18

Visste du att …

… en av de Taizésånger som sjungs mest i Sverige, Ät mitt bröd, länge sjöngs mycket sällan i Taizé? … ett av de förbönsomkväden som används mycket i Sverige, Herre, hör min bön, inte används alls i Taizé? … gitarren inte finns? Församlingssången i Taizé ackompanjeras så gott som alltid av akustisk gitarr – så låter det i alla fall. I själva verket har en duktig gitarrist spelat in tonerna, och nu finns de på en synt som någon av bröderna spelar på. I Lund har vi en äkta gitarrist! … en av solisterna på den svenska Taizéskivan, Sjung lovsång alla länder, är The Arks sångare Ola Salo?

Sara Eriksson Kantor

Om sommaren flyttar många gudstjänster ut i naturen. Och vad är väl skönare än att sitta i det gröna och levande andaktsrummet med låg tröskel som Gud har skapat?

Det är en fin paus för själen, även för den som annars inte brukar gå i kyrkan. En vind sveper fram tillsammans med psalmsången ackompanjerad av konkurrerande fågelsång. Från en klarblå himmel får vi del av solens värmande strålar. Vi sitter på medhavd stol och njuter av naturen runt omkring. Efter gudstjänsten vankas det kyrkkaffe och vi tar fram vår fikakorg som smakar ännu godare utomhus. Här finns tid för eftertanke och reflektion över livet och tron. Skog och mark synliggör Gud på ett annat vis.

I skapelsen finns ett språk och en harmoni som leder till helheten, till Gud. Det är ofta lätt att tappa helhetstänkandet. Ibland kan det nog vara lättare att börja i naturen, för där blir andligheten konkret. Det är svårt att sätta ord på det, men atmosfären gör att jag blir medveten om att Gud är närvarande i varje andetag. När det blir lugnt och stilla är det så att ens undermedvetna och det man ignorerar till vardags kommer upp till ytan. Att sakta in och ta sig tid att begrunda innebär

der bar himmel dessutom ofta att man hittar sig själv utmed vägen. Omgiven av träden, fåglarna och havet får vi bromsa in och känna Guds närvaro genomsyra allting. För Han finns där. Vi måste bara öppna ögonen och våga se lite längre.

Det finns flera beskrivningar i evangelierna av hur Jesus drar sig undan ute i naturen. Han går upp på berget eller ber i trädgården. Vi kan följa hans exempel. Skapelsen kan inspirera och vägleda oss på olika sätt. Den kan ge oss stillhet, tålamod och tacksamhet.

Naturen är bra för oss.

Enligt Folkhälsomyndigheten är det så att kontakten med naturen främjar både den fysiska och psykiska hälsan.

Att vara ute i naturen kan till exempel medföra minskad stress, stärkt kognitiv förmåga och förbättrad psykisk hälsa.

Det främjar också fysisk aktivitet och kan underlätta för sociala kontakter.

Vissa forskare menar till och med att vi skulle bli lyckligare och känna större livskraft om vi fick en starkare koppling till naturen. Naturen fyller många funktioner nu under pandemin. Risken att bli smittad är mindre utomhus än inomhus. Här är också pilgrimsvandring i naturen ett alternativ. En slags promenerande gudstjänst där du är fysiskt aktiv. Du får finna det lugna lunkandet, reflektera under tystnad och få återhämtning. Några stopp under vandringen med bibelord, bön och små betraktelser att fundera över längs vägen. Att vistas och att vandra i naturen hjälper oss att vara närvarande i nuet.

Till vardags finns det mycket som vill locka bort oss från vår medvetna närvaro. Ett problem är det uppskruvade tempot och stressen. Stress drar oss upp mot ytan. När tillvaron snurrar fort slungas vi ut i periferin och kommer allt längre bort från här och nu.

Då känns det som om tiden går fortare och fortare, men klockan tickar på i samma tempo som alltid. Ibland känns det som att tiden går i snigelfart, medan det andra gånger upplevs som att den rusar iväg i full galopp.

Pilgrimsvandringens, liksom retreatens lugn kan hjälpa oss att landa i ögonblicket, att bli närvarande i nuet.

Håll utkik efter i friluftsgudstjänster och pilgrimsvandringar. Väl mött!

Anette Andersson

19

Kyrkogårdsförvaltningen Nya askgravplatser Risinge och Hällestads kyrkogårdar utökades under sommaren/hösten 2020 med ytterligare askgravplatser. På Risinge kyrkogård skapades två linjer med naturstenar och Ekplankan där namnskyltar placeras har utökats. Hällestads kyrkogård utökades med tre rundlar med naturstenar.

Askgravplats är en gravplatstyp som upplåts med begränsad gravrätt avseende gravanordning, utsmyckning och skötsel. Askgravplatser upplåtes i 25 år. Vid ytterligare gravsättning förlängs gravrätten automatiskt så att den blir 25 år från den senaste gravsättningen.

Gravrättsinnehavaren betalar i förväg för skötsel av gravplatsen under upplåtelsetiden. Gravrätten får förnyas på de villkor som huvudmannen beslutat.

Tänk på att.. …kontakta kyrkogårdsförvaltningen senast 28/2 om ni vill beställa grundskötsel med sommarplantering. Grundskötsel samt grässkötsel kan beställas senare. Våra skötselalternativ samt kostnader finner ni på vår hemsida www.svenskakyrkan. se/finspang/kyrkogardsforvaltning …årliga fakturor gällande gravskötsel avser innevarande år och att gravskötsel påbörjas först när fakturan är betald och arbetsorder lämnats till kyrkogårdspersonalen.

20

.…skötsel av enskild gravplats inte ingår i begravningsavgiften utan är en tjänst som kyrkogårdsförvaltningen kan erbjuda gravrättsinnehavaren mot betalning. …om ni väljer att själva sköta gravplatsen måste ni tänka på att putsa gräskanter och hålla planteringsytan fri från ogräs samt inte låta perenna växter eller buskar växa bakom gravvården eller in på bredvidliggande gravplatser.

…under sommaren är gravljus och lyktor ett hinder vid gravskötsel. Vi ber alla som har gravplatser med upprättat skötselavtal eller askgravplats (s.k. urnlinje/urnrundel) att plocka bort dessa föremål 1 maj - 30 september. Ej borttagna lyktor placeras vid respektive kyrkogårds ekonomibyggnad.

Kyrkogårdsförvaltningen sköter de allmänna ytorna på kyrkogårdarna samt de gravplatser som har upprättat gravskötselavtal.

Fastighetsnytt 2020 slutbesiktigades renoveringen i samband med man applicerade det första lagret tjära innan kylan anlände.

Entreprenaden har genomförts av Traditionsbärarna och Kyrktak bygg & konsult AB tillsammans med underentreprenörer med erfarenhet av liknande uppdrag. Svensk lärk från Västergötland har använts till bärande syllstomme, och till spirans takspån har kärnfuru i kombination med traditionellt hantverk använts.

Klockstapeln kommer att tjäras två gånger till med början vår/sommar 2021 i samband med att man tjärar St:a Maria kyrktak en sista gång.

Klockstapeln uppfördes på platsen 1934 och kommer att nu att många år till.

Hällestad kyrka:

Hällestad kyrkas korfönster är nu återmonterade efter en större renovering som pågått under senare delen av 2020.

Länsstyrelsen beslutade att entreprenaden skulle delas upp mellan två aktörer, vilka har olika spetskompetens, som medfört ett gott resultat.

Det dröjde till december innan återmontering utfördes, och i vårdagarna kommer en extra besiktning göras för att fastställa att inmurningen av figurfönstren inte påverkats av kölden, som trots allt var smärre för årstiden.

Risinge kyrka:

Fasadrenoveringen kommer att återupptas våren 2021 och slutföras under året.

Entreprenaden delades efter beslut, upp i två delar pga rådande pandemi ochstörre renoveringsbehov än vad som beräknats.

I denna etapp kommer Risinge kyrkas torndel och kapell att rustas.

Vi hoppas återigen på er förståelse och ser fram emot att kyrkan blir färdigställd

Klockstapeln vid St:a Maria kyrka har under 2020 genomgått renovering under två etapper. Den 4 december

Drop-in-Dop Lördag 15 maj kl 11.00-14.00 i S:ta Maria kyrka eller i prästgårdens trädgård.

Fånga tillfället att få bli döpt eller låta döpa ditt barn eller barnbarn.

Kom själv eller ta med era nära och kära.

Ett drop-in-dop behöver du inte boka i förväg. Det är enkelt och du kommer som du är.

Dopet är personligt och individuellt, oavsett hur gammal du är. Ett dropin-dop kostar ingenting, och du behöver inte anmäla dig i förväg.

Församlingen står för präst, musik och dopfunt, det enda du behöver ta med är personnummer på den som ska döpas och båda vårdnadshavarnas underskrift, om den som ska döpas är under 18 år. Vid barndop behöver ni också ta med legitimation för barnets samtliga vårdnadshavare, vid vuxendop legitimation för dig som ska döpas.

Väl på plats hålls ett dopsamtal med prästen, där även faddrar kan vara med. Det finns inget krav på dopklänning eller dopdräkt utan det går lika bra att bli döpt i sina vanliga kläder.

Efter dopet kan du/ni äta er medhavda picknick i den vackra prästgårds trädgården om ni så önskar och vill.

(Självklart tar vi hänsyn och följer alla nationella råd och rekommendationer från Folkhälsomyndigheten gällande covid-19, därför kan antalet gäster och hur många vi får vistas i trädgården och i kyrkan komma att justeras.)

Info & frågor: Margareta Ridderborger tel. 0122-857 03, mail. margareta.ridderborger@ svenskakyrkan.se

Dop och Vigsel Vi är glada över att from 1 februari 2021 återigen kunna erbjuda tider för dop och vigslar.

Vi följer självklart alla restriktioner som finns kring detta, och prästen meddelar vad som gäller hos oss i dop-

samtal eller vigselsamtal.

Skulle restriktioner lätta eller förändras så förhåller vi oss också självklart till det.

Maxantal som får närvara i kyrkan förutom tjänstgörande personal är i nuläget 8 personer inklusive dopfamilj, el vigselpar.

Varmt välkomna att höra av er till oss!

Döpta Arvid Kjell Malmlöv Zach Mattias Magnus Marjeta Alma Birgitha Dahlén Hedvig Siv-Inger Ingegärd Hägnefelt Malte Nenne Karl Behrman Elsa Elisabeth Vakili Zandra Astrid Märta Larsson John Arvid Magnus Walther-Journath Rut Margareta Ingegerd Wiklund

23

Personalnytt Kalle Hansson Kyrkogårdschef

Kommer direkt från en anställning som kyrkogårdschef i Nyköpings församling. Där har han arbetat sedan 2013 med ansvar för bl.a. vård och underhåll av begravningsplatser, kyrkogårdar och ekonomibyggnader. Kalle har sedan 1989 haft Svenska kyrkan som arbetsgivare och sedan 1994 tjänsgjort som chef med personalansvar. I Kalle har vi fått en medarbetare med stor erfarenhet och kompetens som vi hoppas kommer att trivas med dom utmaningar som väntar i hans nya församling.

Vi hälsar dig varmt välkommen.

Helen Reduthe Kantor

Hon byter storstaden mot lugnet på landet och närhet till utflyttade barn. Helen har tidigare arbetat som kantor och församlingspedagog i Spånga-Kista församling där bl.a. Rinkeby stadsdel ingår. Nu bor hon sedan en tid tillbaka i Lotorp och kommer huvudsakligen tjänstgöra i Rejmyre och Skedevi.

Varmt välkommen till oss Helen.

Jennifer Olsson Kantor

Vi hälsar Jennifer välkommen tillbaka efter en tid i Norrköpings pastorat. Hon är ett känt ansikte för alla i Rejmyre och Skedevi där hon varit placerad som kantor i en tidigare anställning. Nu har hon återvänt till oss i Finspång och kommer huvudsakligen tjänstgöra som musiker i centralortens kyrkolokaler.

Varmt välkommen Jennifer.

24

UNDER SAMMA HIMMEL

T D Foto: Deborah Rossouw / Ikon

Coronapandemin tvingar miljoner människor till ett liv i extrem fattigdom och hunger.

Just nu befinner sig världen i en unik och skrämmande situation. Den kräver globala lösningar, men den kräver också att vi hjälper varandra. Under de månader som coronapandemin har pågått har Act Svenska kyrkans partner över hela världen rapporterat om att åtgärder som stängda gränser och utegångsförbud gör att människor förlorar arbeten, mattransporter inte når fram till flyktingläger och att våld i hemmen ökar.

möjlighet att skydda sig. Att hålla distans till varandra kräver utrymme. Utrymme som inte finns när åtta personer delar ett rum utan kök. Distansarbete är omöjligt när överlevnaden beror på tillfälliga dagarbeten eller att sälja frukt och juice vid en vägkant.

Tillgång till vatten, tvål och handsprit för att hålla en god handhygien är omöjligt för människor som bor i fattiga områden eller i flyktingläger.

De människor som drabbas hårdast av katastrofer är de som har minst

De som är extra sårbara och utsatta måste få stöd. Årets fasteaktion ska

NDER SAMMA HIMMEL Gåvor som förändrar Prisexempel:

De samhällen vi vill vara en del av att bygga upp ska vara mer hållbara, demokratiska, inkluderande och bättre rustade än tidigare. Tillsammans kan vi göra skillnad. Låt oss göra det.

Din gåva räddar liv!

Tillsammans kan vi göra skillnad.

Din gåva gör det möjligt.

Foto: Deborah Rossouw / Ikon

• 100 kr räcker till 17 kg näringsersättning till barn.

• tvingar 200 kr räckermänniskor till en skoltermin för ett barn på flykt. napandemin miljoner • 305 kr räcker till en veckas lön för en mentormamma. t liv i extrem fattigdom och hunger.

• 330 kr räcker till att starta en självhjälpsgrupp.

• 500 kr räcker till en latrin i ett flyktingläger.

• 920 kr räcker till två lastbilar med vatten för handtvätt.

• 1 445 kr kan stödja en hushållerska som förlorat sitt arbete under coronapandemin.

bidra till att lindra konsekvenserna av coronapandemin. När samhällen slagits sönder både socialt och ekonomiskt fortsätter Act Svenska kyrkan tillsammans med partner att arbeta långsiktigt och rättighetsbaserat.

SWISHA TILL

900 1223 svenskakyrkan.se/act

25

S

9 s

Växeltelefon 0122-857 00

Församlingsexpeditionen Här bokar du dop, vigsel, begravningar och lokaler Besöksadress Mariagården, Vallonvägen 23 Postadress Box 22, 612 21 Finspång Direktnummer 0122-857 01 E-post finspangs.forsamling@svenskakyrkan.se Hemsida www.svenskakyrkan.se/finspang Församlingsexpeditionen är öppen för besök måndag, tisdag, torsdag och fredag klockan 08:30-14:00. Telefontider är måndag, tisdag, torsdag och fredag klockan 08:30-12:00 samt 12:30-14:00.

Kyrkoskrivare Susanne Lilja, 0122-857 00, susanne.lilja@svenskakyrkan.se Kyrkokamrer Mirela Suljanovic, 0122-857 04, mirela.suljanovic@svenskakyrkan.se Ekonomiassistent Sonja Albisser Svensson, 0122-857 27 sonja.albissersvensson@svenskakyrkan.se Infomationsassistent Johan Tell, 0122-857 26, 070-650 28 35, johan.tell@svenskakyrkan.se Kyrkogårdsexpeditionen Här svarar vi på frågor gällande gravplats, gravskötsel och gravsättning.

Besöksadress Sankta Marias väg 1, 612 92 Finspång Direktnummer 0122-857 25 E-post finspang.kyrkogard@svenskakyrkan.se Hemsida www.svenskakyrkan.se/finspang Kyrkogårdsexpeditionen är öppen för besök helgfria vardagar: måndag, tisdag, torsdag och fredag kl. 08:30–12:00 med reservation för ändringar. Telefontider är helgfria vardagar: måndag, tisdag, torsdag och fredag kl. 08:30-12:00 med reservation för ändringar.

Förvaltningsassistent Anna Tranquist, 0122-857 25, anna.tranquist@svenskakyrkan.se Förvaltningsassistent Karin W Hellström, 0122-857 25, karin.w.hellstrom@svenskakyrkan.se Kyrkogårdschef Kalle Hansson?????

26

Diakoni Diakon Anette Andersson, 0122-857 12, 076-142 71 94 anette.v.andersson@svenskakyrkan.se Diakon Ulrika Hamrén, 0122-107 83, 070-650 28 36 ulrika.hamren@svenskakyrkan.se

Dövkyrka Antonio Silano, 0122-857 21, 070-256 55 18, antonio.silano@svenskakyrkan.se Margareta Ridderborger, 0122-857 03, 073-154 06 20 margareta.ridderborger@svenskakyrkan.se

Församlingshemsvärdinnor Församlingshemvärdinna i Hällestads församlingshem, Anna Sevelin, 0122-503 46, 072-050 64 28, anna.sevelin@svenskakyrkan.se Församlingshemvärdinna i Mariagården, Anne-Marie Gistedt, 0122-857 08, 072-050 64 30 anne-marie.gistedt@svenskakyrkan.se

Präster Kyrkoherde Pär Österlund 0122-857 07, 072-050 20 10 par.osterlund@svenskakyrkan.se Komministrar Margareta Ridderborger, 0122-857 03 073-154 06 20, margareta.ridderborger@svenskakyrkan.se Ingrid Elerud, vikarie 072-314 65 70 ingrid.elerud2@svenskakyrkan.se Elin Krantz (tjänstledig) elin.krantz@svenskakyrkan.se Pekka Pykäläinen, 0141-20 29 32 pekka.pykalainen@svenskakyrkan.se Eva Ramstedt, 0122-44 48 55, 072-050 64 32 eva.ramstedt@svenskakyrkan.se Charlotte Farholt, 0122-857 02, 070-609 70 11 charlotte.farholt@svenskakyrkan.se

Barn & ungdom Hällestads församlingshem, 0122-503 45 Josefin Hellqvist, 076-677 20 45, josefin.hellqvist@svenskakyrkan.se Marie Lycke, marie.lycke@svenskakyrkan.se Mariagården, 0122-857 22 Annika Jakobsson, 072-050 65 42, annika.jakobsson@svenskakyrkan.se Lena Eklöv, lena.eklov@svenskakyrkan.se Madeleine Johnsson Lukic, madeleine.johnsson-lukic@svenskakyrkan.se Ulrika Schüler, 0122-44 48 51, ulrika.schuler@svenskakyrkan.se Rejmyre församlingshem Roger Hedin, 0122-44 47 58, 076-677 68 84 roger.hedin@svenskakyrkan.se Kyrkomusiker Organist Monika Blomberg, 0122-857 13, 070-355 31 92 monika.blomberg@svenskakyrkan.se Kantorer Kristine Svensson, 0122-505 07, 072-050 64 29 kristin.svensson@svenskakyrkan.se Sara Eriksson, 0122-44 48 38, 072-050 64 38 sara.e.eriksson@svenskakyrkan.se Jennifer Olsson, 0122-44 48 35, 072-050 24 16 Jennifer.Olsson2@svenskakyrkan.se Helene Reduthe, 0122-44 48 67, 072-050 64 25 Helene.Reduthe@svenskakyrkan.se

Kyrkvaktmästare Gunilla Lidqvist, 0122-857 24, 072-090 83 49 gunilla.lidqvist@svenskakyrkan.se Björn Gedda, 0122-44 48 36, 072-050 64 36 bjorn.gedda@svenskakyrkan.se Tobias Eriksson, 0122-857 28, 072-050 65 59, tobias.eriksson@svenskakyrkan.se Fastighet & service Servicegruppschef Linda Jonander, 0122-44 48 52, 072-050 64 33, linda.jonander@svenskakyrkan.se Fastighetsansvarig Mikael Karlsson, 0122-857 11, 073-061 88 39, mikael.karlsson76@svenskakyrkan.se Fastighetsskötare Gunnar Nilsson, 0122-44 48 58, 076-677 18 58, gunnar.b.nilsson@svenskakyrkan.se Lokalvårdare Berit Ekholm, 0122-44 48 57, 076-669 65 14, berit.ekholm@svenskakyrkan.se

27

Möt oss på nätet. www.svenskakyrkan.se/finspang/webfilm Här hittar du: Söndagsandakt Sångstund och pyssel Deckargåtor

NÄSTA NUMMER KOMMER 20 MAJ

Webfilm