Scoutposten 4 2019

Finlands Svenska Scouter r.f. | 4•2019

8

18 SCP_4_2019.indd 1

Adventskalendern en kort historia

Najs, Najs, Najs

22

Damerna drog ut på havet – Yes We Can

12/11/2019 9.24

INNEHÅLL 4 • 2019 4

26

Samarbete mellan finskspråkiga- och svenskspråkiga kårer borde bli en vana

11

Dags att skapa diskussion mellan kårerna - dags för solskenshistorier

12

Kan man verkligen bli scout som vuxen?

14

En coach kan vara precis det din kår behöver

16

St. Simons Sjöfarare testar på familjescouting

20

Visst kan gamyler också delta

24

En av Finlands äldsta kårer har precis fyllt 100

Stunden – scoutögonblick fångade på bild

6

Ditt och datt – håll koll på vad som händer i förbundet

28

SCOUTKAMPEN − utmana din scoutkompis gällande kunskap om växter, sånger och scouting!

29

Scouten Minns: Kolumnen där scouter delar med sig av sina bästa minnen

31

Tapto

30

Det är dags att uppdatera grundstadgorna

2 | scoutposten 4•2019

SCP_4_2019.indd 2

12/11/2019 9.24

LEDAREN

www.scout.fi • e-post: kansliet@scout.fi Utgivare Finlands Svenska Scouter r.f.

Tölögatan 55, 00250 Helsingfors Tfn (09) 8865 1100 Fax (09) 886 599 Ansvarig utgivare för Scoutposten är Finlands Svenska Scouter r.f. Redaktionen förbehåller sig rätten att korrigera, förkorta samt göra andra ändringar i de inkomna texterna. chefredaktör Tony Pohjolainen tony.pohjolainen@scout.fi Redaktionssekreterare Kate Lönnberg kate.lonnberg@scout.fi Ombrytning Christian Aarnio Pärmbild Jockum Lundsten Adressförändringar & prenumerationer koordinator@scout.fi eller Frida Lundberg tfn (09) 8865 1305 e-post: frida.lundberg@scout.fi Tryckeri Oy Grano Ab, 2019 Upplaga 4 200 Bank Sampo 800018-68026 Utgivningstidtabell 2020 Nr Dl Utkommer Nr 4 23.10 v. 48, 25.11-1.12 Nr 1 8.1. v. 8, 17-23.2 Nr 2 15.4. v. 21, 18-24.5 Nr 3 12.8. v. 38, 16-22.9 Nr 4 21.10. v. 48, 23.11-29.11 Läs Scoutposten elektroniskt på >> issuu.com/finlandssvenskascouter

#scoutposten I

Y

STÖMER ÄRI KK MP

MI

Psst! Har du något du vill bidra med?

En liten dagbok, bilder eller något annat?

Mejla ditt material till tony.pohjolainen@scout.fi och bonga ditt material i en av höstens tidningar!

Starkare tillsammans Vintern för med sig nya utmaningar. Utmaningar kan vara det roligaste inom scouterna men ibland kan de också vara en pina. Det är roligt att lära sig något nytt eller att tillverka något på en kontroll.

Sedan finns det utmaningar som inte alltid är så roliga.

I oktober var det som vanligt dags för att lyfta upp vår kölbåt s/y Seabreeze. Vi hade planerat ett datum och allt verkade klart. Ända tills att vår båtsfogde meddelade att han var sjuk och inte kunde komma på plats.

De två andra som var på väg var inte så vana med båten så de klarade inte av att ta ner masten själva. Jag hade jobb den dagen, som tur slutade jag rätt så tidigt men ändå fick jag skynda mig till hamnen för att inte lyftkranen skulle köra hem. Det var det sista båtlyftet som båtklubben ordnade före vintern.

I full fart fick vi äntligen ner masten och båten kunde lyftas. Stressigt var det, en utmaning men jag tror jag har lärt mig något av det. Se alltid till att ha en plan B. Det finns alltid något som kan gå tokigt.

Huvudsaken är ändå att jag vet att jag kan lita på killarna i min kår och när något går Tony Pohjolainen chefredaktör snett kan jag alltid ringa dem – mitt i natten om det behövs.

Det behövdes för några veckor då jag fick ett samtal från nattvakten på båtklubben. Han hade gått en runda och sett att vår träbåt låg väldigt djupt. Vid närmare inspektion märkte han att den var full med vatten. Det hade regnat flera dagar i streck och pumpen hade gett upp.

Det blev lite kris när han ringde. Jag hade inte möjlighet att själv fara till båten för att tömma den så febrilt ringde jag runt till alla ledare jag kunde. När ingen annan kunde ringde jag våra explorerscouter.

Klockan var närmare elva på söndagsnatten och utan att ens tveka satte fyra explorerscouter iväg till båtklubben för att rädda kårens båt.

Det kommer alltid att finnas motgångar i livet men om du kan lita på människorna runt dig så ska du se att allting ordnar sig.

LJÖ M Ä RKT 4041 0955 Trycksak

4•2019 scoutposten | 3

SCP_4_2019.indd 3

12/11/2019 9.24

STUNDEN

4 | scoutposten 4•2019

SCP_4_2019.indd 4

12/11/2019 9.24

En lägereld och lite te passar bäst efter att man varit ute i skogen hela dagen.

Bild atte kesti

4•2019 scoutposten | 5

SCP_4_2019.indd 5

12/11/2019 9.24

&

DITT

DATT

Det viktigaste och senaste nytt om scouting runt om i landet. Också uppkommande Kurser och evenemang vi tror just du kommer att gilla.

Scouterna på Educa

Roverscout- och ledardagarna i Lovisa Scoutledare från hela Svenskfinland samlades på Kuggom traditionscentrum 8-10.11.2019 för att delta i Roverscout- och ledardagarna ”Lovisa Pursuit” som arrangeras av Finlands Svenska Scouter.

Under lördagen fick deltagarna välja mellan en mängd workshoppar bland annat att coacha sig själv och andra, få inspiration till det egna hållbarhetstänket och inkludering i föreningslivet. −Målet med evenemanget är att skapa en gemensam samlingsplats där ledare kan byta kunskap och verktyg med varandra, få motivation och inspiration och träffa nya och gamla vänner, säger Alexandra Lindahl, stabschef för Roverscout- och ledardagarna 2019.

Evenemanget arrangeras runtom i Svenskfinland vartannat år och nu föll turen på Östnyland och Lovisa. Programmet med lokal anknytning engagerade också scoutkårerna i Lovisa. Deltagarna hade möjlighet bland annat ta del av Äventyrsspel på Lovisa stadsmuseum och besöka Lovisanejdens sjöräddare.

Kom och träffa scouterna på Educamässan i Mässcentret i Helsingfors!

Vi står i Svenska hörnan 24-25.1, kl. 10-17.

Gratis inträde!

SÄKERHETS– FÖRESKRIFTER 2019

Nya säkerhetsföreskrifter!

Säkerhetsföreskrifterna har förnyats 2019 och ett exemplar har skickats till alla kårer med Kårposten.

Läs igenom och förvara på ett sådant ställe att alla ledare hittar dem!

6 | scoutposten 4•2019

SCP_4_2019.indd 6

12/11/2019 9.25

”Vi har sedan i våras planerat evenemanget tillsammans med projektstaben och ser fram emot att välkomna scoutledare från Kokkola i norr till Lovisa i öster. Vi hoppas alla trivs bra på de workshoppar de har valt och åker hem med nya insikter, goda vänner och någon ny kunskap om Lovisa” Alexandra Lindahl, stabschef för Roverscout- och ledardagarna 2019.

Över

80

deltagare deltog på årets Roverscout- och ledardagar

NAJS 2020 Familjescouting – nya vuxna, nya barn, nya möjligheter Familjescouting är en kul hobby för hela familjen och en möjlighet för kåren att ge extra energi åt verksamheten. Via familjescoutingen får kåren nya vuxna (som med stor sannolikhet åtminstone på längre sikt har energi också för kårens övriga verksamhet), nya barn (som med stor sannolikhet fortsätter i kåren när de uppnår vargungeåldern) och sannolikt en dos ny energi. Familjescouting ger familjerna en gemensam hobby med frisk luft, gemenskap och välmående. Familjescouting är en win-win-grej för alla parter!

Nästa sommar är det dags för förbundslägret Najs 2020!

Lägret ordnas 29.7-5.8 i Ahtela, Sagu. Följ med lägrets hemsida www.najs2020.fi för att hänga med i lägersvängarna.

Deltagaranmälan sker på nästa års sida och slutar 17.3.2020.

På lägret träffas över 2000 finlandssvenska scouter och andra intresserade från hela landet och övriga Norden.

Temat för lägret är Skärgårdshavets miljö och dess mångfald.

Målsättningen är att erbjuda scouterna nya upplevelser med hållbarhet i åtanke, som varje deltagare kan ta med sig hem till sin vardag.

Prata med din kår och fundera på hur ni kommer att delta!

VI SES PÅ AHTELA – DET HÄR BLIR NAJS!

Läs mer om hur St. Simons Sjöfararna startade familjescouting i sin kår på s 17.

Bild Eric Jansson

Läs mer om lägret på s 18.

4•2019 scoutposten | 7

SCP_4_2019.indd 7

12/11/2019 9.25

1950

1947

1983

1968 8 | scoutposten 4•2019

SCP_4_2019.indd 8

12/11/2019 9.25

Adventskalendern som en tradition för scouterna i Finland

2019

Du som säljer adventskalendrar för din kår är en del av Finlands scouthistoria. Varje år sedan 1947 har scouter i Finland hjälpt sin kår samla ihop pengar till diverse projekt genom att bege sig ut på gator, till föräldrarnas jobb eller till äldreboenden där mommo bor.

Text Eveliina Finneman & Tony Pohjolainen Bild Christel Rönns



4•2019 scoutposten | 9

SCP_4_2019.indd 9

12/11/2019 9.25

1995

2014

Den förstA kalendern kom till 1947 då

Tessi Fazer efter en resa till Sverige föreslog att flickscouterna i Finland skulle göra en egen kalender och sälja den för att samla ihop pengar. Idén blev godkänd och Tessi bad sin vän Ulla von Wendt att designa den första kalendern.

Det första året gick det lite skralt. Folk förstod inte riktigt idén med kalendern men redan 1949 blev kalendern omtyckt av många.

Ulla von Wendt illustrerade kalendern i flera år och i början bestod illustrationen alltid av ett hus. Luckorna var dörrar och fönster.

Scouternas adventskalender är orsaken till att det i dag finns massor av olika julkalendrar att välja mellan i butiken.

Den första adventskalendern var ett brunt pepparkakshus men sedan dess har kalendern sett ut på många olika vis.

Scouternas adventskalender är unik eftersom den första kalenderluckan alltid öppnas på första advent och bilderna bakom luckorna är förenliga med väntan på julen och adventstiden. Varje år är det några av luckorna som ser likadana ut fastän bildsättaren ändrar illustrationen. Den första luckan som öppnas första advent har alltid ett adventsljus tänt. På luciadagen är det alltid lucia, och på Finlands självständighetsdag är det alltid Finlands flagga som vajar bakom luckan.

En gång sedan adventskalendern introducerades hade man glömt berätta åt illustratören om traditionen så på Finlands självständighetsdag fanns det en kamel bakom luckan istället för Finlands flagga.

Hur kan du hjälpa din kår?

Varje år trycks tusentals kalendrar som sedan säljs av de olika kårerna i Finland. Vi svenskspråkiga kårer får kalendrarna av Finlands

Svenska Scouter och stöder på det sättet också verksamheten som förbundet ordnar.

Den största andelen av kalenderintäkterna behåller kåren själv. Med intäkterna brukar man förverkliga olika projekt, sjöscoutkårer kanske köper en segelbåt, landscouter satsar extra mycket på ett läger eller en vandring eller helt vad man bestämmer inom kåren.

Så vad borde man tänka på när man säljer kalendrar? En bra idé är att ställa sig på ett folktätt ställe med några kompisar och fråga alla som kommer emot om de vill köpa en kalender. De flesta finländare är medvetna om kalendern och köper gärna.

Man kan också fråga om man får stå inne i en butik och sälja dem, eller rent av sätta upp ett tält inne i ett köpcenter, låna en scoutbanderoll och se till att man drar till sig uppmärksamhet.

Sedan kan man förstås gå in i lärarrummet i skolan och sätta en kalender i handen på alla lärare, eller följa med föräldrarna till jobbet och gå runt från rum till rum och sälja kalendern.

För de yngre kan det vara värt att sälja i par eller mindre grupper för att undvika tråkiga situationer. Att sälja kalendrar väldigt sent på kvällen är inte heller att rekommendera.

Christel Rönns adventskalender belyser en jul i skogsmiljö Årets adventskalender, illustrerad av Christel Rönns, beskriver en förtjusande och fartfylld jul i skogen. Rönns levande illustrationer är sedan tidigare bekanta för många från barnböcker. Rönns har bl.a. illustrerat böcker som den lättlästa serien om Klass 1B och Risto Rappare. Hon har även belönats med Finlandia Junior priset år 2012.

Christel Rönns berättar att hon valt en skogsmiljö som kalenderbild eftersom hon gillar att rita djur och skog. För att försäkra sig om att illustrationen inte skulle skilja sig för mycket från dem som gjorts tidigare, gick hon tillbaka och tittade på tidigare kalendrar innan hon påbörjade arbetet. I årets kalender syns glada tomtar som tillsammans med skogens djur förbereder sig för julfesten.

Bilden fick mycket positivt mottagande då den publicerades tidigare i höst.

Christel önskar att beskådaren fäster uppmärksamhet vid de små detaljerna.

– Jag har försökt få med så många små detaljer som möjligt i bilden. Jag hoppas att detta gör att man vill gå tillbaka och titta på bilden flera gånger, berättar Christel.

Gällande illustrationen gillar Christel själv speciellt kontrasterna som skapas av den vita snön och mörkret som natten och skogen tillför. Hon säger att arbetet både har varit lätt och svårt.

– Det var lätt för att det var roligt att illustrera kalenderbilden och för att arbetet flöt på. Det svåra var att placera ut detaljerna i illustrationen och att fundera ut en jämn placering av kalenderluckorna. Det var även arbetsdrygt att fundera ut hur kalenderbilden skulle fortsätta bakom luckorna.

Gällande sin egen jul berättar Christel att hon firar den med sin familj.

– Vi äter inte kött i vår familj, men på julen tillåter jag mig äta grönpepparleverpaté.

Paté och Waldorfsallad symboliserar jul för mig, berättar Christel.

10 | scoutposten 4•2019

SCP_4_2019.indd 10

12/11/2019 9.25

åndag gel varannan m are När: I re led Sc på! n FiS n ge in pe dan har lösn cebook grup någon annan re istoria Var: Fa sh lem en ob pr lsk a So ält d: h s uppgift är att Va lskenshistorierna mt att gå runt oc So du . är t lem ob de t pr ma at a r m gen på sam Varför: Fö så bra. Ett nytt te nan kår har lösnin inte har lyckats an m so en d t at va r a h hä oc nd ts du hä r n har lycka pel hitta problem? Det ka h trix om vad som ellan! Några exem och ältar på ett sätt sprida tips oc kutera ledarna em tta dis de Går din kår runt rja på bö t t at at för ra sen är det ba mellan kårerna an måndag och skapa diskussion pen i regel varann up gr ds stö ar led läggs upp av

s-sida med m är en wordpres r eget domän so de un a i formatet forsid m na ar he na e-postar åt led I vår kår har vi en eg vi r ha ledare tta de llerat. Till tså Google. Alla scout-temat insta rt med G Suite, all gjo är r hä t s.

De es . dr kår.fi l sin e-posta namn.efternamn@ Drive kopplat til privata korg och Google -in ail gm outärenden och en sc eg lla en har önt att kunna hå sk h oc , igt id sm - “Funkar jätte på allting.” sten” re att hålla reda kopplat till e-po e-post skilt! Lätta t ärenden som är ou sc ti n ive Dr ogle - “Bästa e nog Go

haft nytta av vilket sätt har du

att ha varit scout

a med i kårens för få ledare/vuxn är d an ibl t vara en de t nner at räldrarna kan ju Många av oss kä möjlig lösning? Fö en ra ed föräldva r m t ra ka äld för till! Hur ni har loc r verksamhet. Kan lpe hjä a rn gä som dessutom fantastisk resurs, så som n? te he emang vi ordnar m rar i verksa ldrar till de even rä fö föräldin it ed ud m t bj t aktiv rsonligen fråga - “I vår kår har vi ar. Vi har även pe eller ag er ed läg ut h på oc er r jke hjälpande händ ra t.ex. kårstart, ha va t at e d− ad er rh n vara intress uppdrag efte an rar som vi tror ka sakta gett större n p da se up h a oc pn öp ng förläggni ändå varit att fixa soppa på en undtanken har Gr . et gr fin lill r.” gö ed rjat m med vad vi vi har liksom bö takt bekanta sig t möte h låta dem i egen oc n r kom och höll et te ra he ld m rä sa fö rk ga ve ån m ”, re da a höll ra med ”gästle x. en jägarpapp - “Vi körde vi fle kväma med. T.e be sig etc. e de nd ka kä a som de älpen, nån ba med något tem ma höll första hj am m ttade ar rlä rd de vå un ta förs s men hjälpen artkännedom, en na ledare på plat eg a sin då än de Alla patruller ha an.” avsevärt på börd

livet/

i arbetslivet/studie

På scouter i kåren privatlivet? gar och lite äldre un rg va a led få arierande t tta av at skolklass som vik - Jag har haft ny står framför en t er äk farenhet lvs er e sjä lit ft jag t om jag inte ha rt vilket har gjort at gjo rig ald jag . Detta skulle lärare nu som då rn och unga ör för. llande att leda ba gä a varit chefredakt rn från scoute tposten som jag ou Sc är ten ig os m tp r ou fö empel Jag gav dem Sc - Ett konkret ex ett arbetsprov. ha le vil de h oc b Jag sökte ett job och fick jobbet.

ringen s läger, hajk, vand mma då det nalka he bli e int t lu so får ab Vilken scoutpryl t äventyr? na an n t go nå eller are presentatio tta lehöver ingen närm Be jag sover, och de då en ck na i - Våtservetter! t on jag r få nande se vin på n der i en gar är inge - Med knöliga klä dvärk och vargun vu Hu k. r. är ge dv tlä vu ou till hu rje dag på sc der oundvikligen ddar världen va min egen dyna rä så n, tio na bi m ko nta, le na Pato ra Te xt Id a- He

or df ör an de

ds gr fö r Le da rs tö

up pe n

4•2019 scoutposten | 11

SCP_4_2019.indd 11

12/11/2019 9.25

… man kan höra t.ex. med en kompis som scoutar och tillsammans komma med på möten.

12 | scoutposten 4•2019

SCP_4_2019.indd 12

12/11/2019 9.25

Att bli scout som vuxen

– visst funkar det!

Det har på sistone varit tal om att vi borde hitta nya sätt att få med personer till scoutingen och att också locka nya vuxna till kårerna – man behöver inte börja sin scoutstig som vargunge utan det går bra att bli scout som vuxen.

Jonny Rittinghaus från sjöscoutkåren St. Simons Sjöfararna i Pargas är ett perfekt exempel på det här. Han är idag både aktiv scout i den egna kåren, bland annat som kårens materialförvaltare och hjälpledare på äventyrsscouternas veckomöten, och medlem i staben för förbundslägret Najs 2020 med ansvar för basservicen. Dessutom är han nu i höst också med och ordnar FiSSc:s grundkurs för scoutledare i Åbo. Det blir alltså massor av scouting på olika nivåer och på olika sätt, vilket Jonny tycker att är jättekul även om det stundvis kan bli väldigt utmanande.

Förälder på lägret Atlantis Jonny började scouting som vuxen efter att han ett antal år följt med vid sidan om. Allt började då han blev tillfrågad om han ville komma med som förälder på lägret Atlantis, ja och på den stigen är han nu. Det kommande förbundslägret Najs 2020 får förhoppningsvis samma effekt på en ny våg av föräldrar och andra vuxna. Det gäller för både kårer och föräldrar samt andra vuxna att ta vara på den här möjligheten att prova på något nytt och få med nya engagerade krafter i verksamhet.

Det är framför allt gemenskapen och utmaningen som får Jonny att engagera sig på så många håll. Han förklarar att det bara är så kul att ibland tänja på sin egen comfort zone och prova på något nytt. Fast det kan kännas jobbigt ibland så känns det i slutändan väldigt bra. I synnerhet då man ser alla glada miner − gemenskapen och utmaningen är absolut det viktigaste.

Scout som fyrtiotreåring Jonny har aldrig själv varit scout som barn eller ungdom utan började sin scoutbana som 43-åring. Scoutingen i sig hade alltid intresserat så att ta steget ut och gå med i en scoutkår i vuxen ålder var egentligen inte svårt alls. Möjligheten kom i och med att hans son började scouta. Han fick ett varmt bemötande i kåren och Jonny fick genast känslan av att höra hemma där.

Berätta att det går att börja även som vuxen Jonny har ett konkret tips åt kårer som önskar få med föräldrar eller andra nya vuxna i sin verksamhet − gå ut med mer information om att vuxna också kan börja scouta fastän man inte har någon erfarenhet från tidigare.

Och sedan helt spontant fråga aktiva föräldrar om de har lust att hänga på.

Till föräldrar hälsar han i sin tur att som förälder skall du vara dig själv. Berätta vad du är bra på och vad du kan hjälpa till med. Börja i liten skala för att känna på om du är osäker. För vuxna som vill bli scouter eller bli aktiva på nytt efter en längre paus rekommenderar Jonny att föräldrarna helt enkelt går med på ett möte och berättar för ledarna om sitt intresse för att komma med i scoutingen. − I synnerhet för vuxna som varit borta en längre tid kan det kännas svårt att börja på nytt. Man vet inte hur man blir bemött o.s.v. Men man kan höra till exempel med en kompis som scoutar och tillsammans komma med på möten, säger Jonny.

Många anekdoter och roliga minnen Det bästa med att bli aktiv ledare i kåren är gemenskapen och att han fått en hel del nya vänner. Det som ibland har känts svårt eller besvärligt är tiden, känslan att man borde hinna med mera i ett uppdrag men tiden inte räcker till för att ge 100% .

Jonny har många roliga anekdoter från sina upplevelser som ny vuxen i scouterna. Den här kanske passar bra i sammanhanget. − Det var på en VU-förläggning som jag fick frågan om hur det var att vara vargunge ’på min tid’. Barnens min var guld värd då jag berättade att jag inte vet för jag har aldrig varit vargunge, säger Jonny.

Jonny sista budskap är att det skulle vara kul att se mera föräldrar med i verksamheten. Ni behövs!

Text Andrea Hynynen

4•2019 scoutposten | 13

SCP_4_2019.indd 13

12/11/2019 9.25

Coaching i FiSSc ger stöd och hjälp för kåren

För några år sedan dök det upp nya uppdrag som förtroendevald i FiSSc, nämligen coacher. Coacherna är motparter till kårens tre chefer: de finns för att stöda kår-, program och uppdragscheferna i en grupp kårer.

Varje coach coachar alltså ca 4–6 kårer och fokuserar på lite olika saker beroende på vilket coachuppdrag det handlar om.

Text Andrea Hynynen • Bild Annica Sigfrieds

Kårcoachen finns som stöd

till kårchefen och handleder kår­chefer särskilt i ledarskapet i kåren, utvecklande av verksamheten och i problemlösningssituationer. Dessutom stöder kårcoachen cheferna att ta kontakt med kårcheferna i de närliggande kårerna.

Programcoachen handleder programchefer särskilt inom förverkligandet och utvecklande av scoutprogrammet och scoutfostran. Programcoachen kan hjälpa till med att föra samman programchefer från olika kårer (t.ex. ett kårteam) för att ge dem nätverk, stöd och utbildning i sina uppdrag. Programcoachen stöder och uppmuntrar även programcheferna i ordnandet av gemensamma programevenemang.

Uppdragscoachen handleder uppdragschefer särskilt inom handslagssystemet, planeringen av ledarstabens utbildning, igenkännande och erkännande av kompetens och ledningen av kårens personresurser. Uppdragscoachen kan också hjälpa till att koordinera träffar för kårteamets uppdragschefer för att ge dem nätverk, stöd och utbildning i sina uppdrag.

Coaching och coachens roll Poängen med coachingen är att hjälpa kårerna att utveckla sin verksamhet så att ledarna mår bättre, scouterna trivs och scoutingen fortsätter att vara den fina rörelse den är. Det här kan ju göras på en massa olika sätt, så coachen kan ganska fritt välja hur

hen sköter sitt uppdrag och hur hen samarbetar med kårerna i sitt kårteam och de andra coacherna.

Coaching är alltid målinriktat − det gäller alltså att hjälpa cheferna att identifiera vart de vill komma och vad de vill och kan göra för att uppnå målen. Eftersom varje kår är unik och alla chefer individer finns det ingen universalmanual för hur coachens arbete ser ut i praktiken. Mycket handlar om att lyssna och ställa de rätta frågorna. Coachens roll är inte att lösa problemen eller att ”fixa” kårens verksamhet utan att stöda cheferna så att de själva kan utveckla lösningar.

En regelbunden kontakt och en bra relation till de chefer man coachar är i vilket fall som helst A och O. Nya coacher behövs Alla kårer har inte ännu egna coacher trots många försök att hitta ivriga personer – fyra av tretton kårteam saknar coacher.

Treindelningen mellan kår-, uppdrags- och programcoach är målet, men vi är inte riktigt där ännu. Därför stöder en del av våra coacher sina kårer på ett bredare plan än deras uppdrag säger. Alla kårer har ju inte heller en komplett chefstrio, men allt fler tar den i bruk.

I dagsläget finns det 15 coacher i FiSSc. Några har varit med ända från början och andra är nya förmågor. Här ser du vem de är. Hör din kår till de lyckligt lottade med en eller flera stödpersoner som finns där för er?

14 | scoutposten 4•2019

SCP_4_2019.indd 14

12/11/2019 9.25

Varför blir man coach och vad ger uppdraget?

Det finns många orsaker till att bli coach, men viljan att stöda kårer och scouting är förstås kärnan i allt. Här är ett par exempel på varför någon valt att börja coacha och vad hen vill åstadkomma, samt vad som ger glädje i uppdraget.

Kårcoach Hanna Wassholm från coachtrion i Esbo uppskattar att coachen får bekanta sig ordentligt med ”sina” kårer. −Man får stöda kårens chefer i deras uppdrag genom att facilitera diskussion, ställa kniviga frågor och dela med sig av sina egna erfarenheter. Uppdraget tar så mycket tid man är villig att ge, och är ganska flexibelt. Jag blir alltid på gott humör efter att ha träffat kårledare i coachsammanhang.

Hanna blev coach för att hon upplevde att hennes erfarenhet och kunskaper där skulle vara till störst nytta med den tid hon har för uppdrag i FiSSc. Hon ville också jobba i ett litet team som fungerar – Jag är jätteglad att ha Camilla och Jenny – och försöka få den nya kårstöds­ modellen att fungera. Esbo kändes som det perfekta kårteamet för det är ett område med aktiva kårer. På senaste tid har det varit speciellt givande att ha möjlighet att berömma kårer/kårledare gällande saker de själva tycker att de inte är tillräckligt bra, men det ändå visar sig att de enligt kvalitetsverktyget är klart bättre än vad som krävs.

Uppdragscoach Laura Nieminen är till skillnad från Hanna ensam coach för ”sina” kårer. Laura blev coach efter att ha flyttat till Åland från fastlandet. Det kändes inte naturligt att bli kåraktiv i någon annan kår då hon flyttade från sin hemort och hemkåren, men då passar coaching in jättebra, säger Laura.

COACHER KÅRTEAM KÅRER

uppdragscoach Julia Ruth kårteam 3, Helsingfors Sjöscoutkåren Vikingarna programcoach John Tallqvist Sjöscoutkåren Vikingaflickorna

Scoutkåren Munksnäs Spejarna

Munksnäs Flickscouter

kårcoach Cecilia Mickos kårteam 4, Helsingfors Flickscoutkåren Korsfararflickorna uppdragscoach Marika Eriksson Nordsjö Skogsriddare

Sjöscoutkåren Sailors

Sjöscoutkåren Seaboys kårcoach Hanna Wassholm kårteam 5, Esbo programcoach Camilla Böckelman uppdragscoach Jenny Ramberg

Grankulla Scoutkår Scoutkåren Tre Björkar Scoutkåren Muhö Sjöscoutkåren Stormfågeln Södrik Stigfinnare

programcoach Mathias Mattsson kårteam 7, Hangö, Dalsbruks Sjöscouter

Ekenäs och Kimitoön Hangö Scoutkår

Kimito Sjöscouter

Sjöscoutkåren Havsörnarna

St Jacobs Sjöscouter uppdragscoach Laura Nieminen kårteam 9, Åland

Finströms Sjöscouter Kumlinge Sjöscouter Scoutkåren Ålandsflickorna Sjöscoutkåren Spejarna Vårdkasarnas Scouter

kårcoach Johanna Björk kårteam 10, Vasa

och söder om Vasa uppdragscoach Anders Blomqvist

Frikyrkoscoutkåren Stigfinnarna Sundom Kristinestads Nybyggare Närpes Scoutkår Sjöscoutkåren Wasa Fyrvaktare Tammerfors Spejare

uppdragscoach Alexandra Rosendal kårteam 11, norr om Vasa

Frikyrkoscoutkåren Stigfinnarna/Kvevlax Frikyrkoscoutkåren Stigfinnarna/Vörå Korsholms Spejare Nykarleby Forsfarare Scoutkåren Vasa Korsfarare

kårcoach Olof Henricson kårteam 12, Jakobstad

Jakobstads Flickscouter Jakobstads Sjöscouter Pedersörenejdens Korsbärare

kårcoach Malin Henriksson kårteam 13, norra Österbotten

Frikyrkoscoutkåren Stigfinnarna Larsmo Nedervetil Scoutkår Vägvisarna Scoutkåren Brobyggarna Spejarna i Gamla Karleby Öja Sjöscouter

oss Tipsa bra om gärna typer! coach hövs.

Fler be 4•2019 scoutposten | 15

SCP_4_2019.indd 15

12/11/2019 9.25

16 | scoutposten 4•2019

SCP_4_2019.indd 16

12/11/2019 9.25

Familjescouting i Pargas En skön höstkväll i september stod några av St. Simons Sjöfararnas ledare och undrade hur Facebook marknadsföringen månntro hade funkat och om några familjer skulle dyka upp på första familjescoutingsträffen i kårlokalen i Pargas.

Text Annika Stubbe • Bild Eric Jansson

Idén att starta familjescouting kom från några ledare, som har barn

under 7 år. De tänkte att det skulle vara roligt att scouta med de yngre barnen. På sommarlägren hade vi redan haft familjescoutdeltagare, men nu ville vi starta verksamheten på vardagsbasis. Men, vi var oroliga att det skulle bli en träff för ledare med barn. Som tur var så hade vi fel.

Bra uppslutning och stämning Under första träffen dök 10 familjer med sammanlagt 14 barn upp. Det fanns också flera som inte kunde komma på första träffen, men som meddelade intresse för att komma med nästa gång. Stämningen var bra och de vuxna var aktiva med att hjälpa till med programmet. Första träffen var lite knepig att planera när vi inte visste hur många barn som skulle komma, och vilken ålder de skulle vara i. Efter den första träffen kunde vi planera in flera lekar och uteaktiviteter för de fortsatta träffarna.

Roliga önskemål för mötena På första träffen pysslade vi ihop kort där barnen får en stämpel för varje gång de har varit med. De fick också skriva ner önskemål för aktiviteter som vi kan göra under hösten. Många önskemål om eld och lek (inte som kombination), skogsutfärder och kojabyggning kom fram och vi ska försöka göra så mycket vi bara kan under årets lopp. Det kom också önskemål om en luftballongsfärd – vi får se hur vi lyckas med det!

Andra träffen var rolig med eld, pinnbröd, korv, lekar och skratt med kompisar. Vi har många barn i åldern 3-7 år men också några baby-scouter under 2 år. Under hösten träffas vi en gång i månaden, men det har redan nu talats om att ha träff varannan vecka på våren. Vi har en skogsutfärd och lilla-jul på agendan innan julen. Det som har varit roligt att se är hur de vuxna som är med deltar i att få träffen att fungera och gör saker tillsammans – som scouter ska.

Föräldrar hjälper gärna till Att starta familjescouting behöver inte vara svårt eller jobbigt. Det kräver en förmåga att planera program och att anpassa programmet enligt deltagarna. Det är bra att ha några ledare från kåren med (med eller utan sina egna barn) men föräldrarna är också glada att hjälpa till när man bara vågar be om hjälp. Allting vi gör under våra möten är ju för barnens skull!

Simoniterna kommer absolut att fortsätta familjescouting i framtiden också – vi vill ju ha så många scouter med som möjligt, och vi vet att barnen växer och föräldrarna blir taggade för att vara med i scoutrörelsen. Det blir inte bättre än det!

Mer info om familjescouting; vad det handlar om, vem den riktar sig till, hur medlemskapet fungerar hittar du på scout.fi/familjescouting. Där finns också allmän info om verksamheten, familjescoutledarens handbok och aktiviteter för familjescouting.

4•2019 scoutposten | 17

SCP_4_2019.indd 17

12/11/2019 9.25

Häng med på förbundsläger – det blir Najs 2020!

Nästa sommar är det äntligen dags för storläger igen, då Najs 2020 ordnas 29.7-5.8 på ungdomslägercentret Ahtela i Sagu. Vi ses där!

Fixa scoutledarledarfullmakten i samband med Najs 2020!

En strålande vacker sommardag, massvis med spännande program-

År 2020 ordnas en av Grundutbildningarna för scoutledare med Najstema (17-19.4 och 2-4.10).

Då är det möjligt att göra ledarskapsövningen i samband med lägret.

Om du väljer att göra din ledarskapsövning under Najs, erbjuds du en handledare samt ett spännande och definitivt givande uppdrag. För dig som går kursen under året är det möjligt att rapportera i samband med andra kurshelgen och sedan direkt få din ledarsölja – fantastiskt smidigt!

För dig som redan gått kursen är det möjligt att muntligt rapportera av ledarskapsövningen − på stranden!

pass och över tvåtusen kompisar. Visst låter det ganska fantastiskt och som något du inte kan missa? Nästa sommar ordnas Finlands Svenska Scouters förbundsläger Najs 2020 och vi hoppas på att få se just dig på lägret. Temat för lägret är Skärgårdshavet och dess mångsidiga natur.

På lägret bjuds på program för scouter och ännu inte scouter i alla åldrar.

Lägerchef Helena Federley väntar redan nu ivrigt på lägret och ser särskilt framemot att få uppleva lägervardagen tillsammans med alla deltagare.

– Lägret kommer att ha jättebra program för alla åldersgrupper, även barn och vuxna som ännu inte är scouter är varmt välkomna att delta. Vi ser dessutom till att alla ledare får ha en ledig dag under lägret, så att de hinner ladda batterierna lite mellan varven. Det kommer att vara skoj att uppleva allt som sker tillsammans!

Lägerchef Helena ser redan nu framemot lägret och hoppas på att få se just dig där.

Lägervardagen på förbundsläger Scoutläger är för många av oss höjdpunkten på sommaren och lägervardagen med allt vad det innebär något man länge minns med glädje. Särskilt på storläger har man som deltagare chansen att få prova på massvis med nytt.

– Storläger är en jätterolig upplevelse då man får nya vänner och tillsammans får uppleva nya saker. Som ledare tycker jag dessutom att det är fint att se lägret växa fram tillsammans med de andra ledarna och veta att vi gjort det tillsammans, berättar Helena.

En del saker skiljer förbundsläger från mindre läger och det mest självklara är storleken. Till Najs väntas över 2000 scouter och ännu inte scouter. Lägret delas därför upp i mindre helheter, så kallade hamnar, som din kår delar med några andra. På förbundsläger ordnas programmet i olika programdalar där varje dal har ett eget tema. På Najs kommer det finnas dalar med teman som äventyr, vatten och kretslopp. Dessutom blir det spännande tävlingar, mysigt häng och stämningsfullt kvällsprogram under lägret – precis som det brukar vara på såväl stora som små läger alltså! Vi ses på Ahtela nästa sommar – det blir Najs 2020!

Text Annika Sjöblom Bild Ida Majors

18 | scoutposten 4•2019

SCP_4_2019.indd 18

12/11/2019 9.25

På Najs finns totalt sex programdalar där alla lägerdeltagare får uppleva scoutäventyr och lära sig nytt. Vilken dal är din favorit? De olika dalarna på Najs är: Äventyret Äventyret är en fartfylld spännande dal där man får du får utmana dig själv. Det finns utmaningar både högt upp i luften och på marknivå. I den här dalen finns program för alla!

Kretsloppet I den här dalen får du återvinna, reparera sånt som är sönder eller bygga något själv. Vill du lära dig hur man hanterar en motorsåg och få testa använda en sådan? Då är det här en dal du kommer att gilla!

Tävlingen Vill ni briljera med era scoutkunskaper? Svetsa ihop sammanhållningen i patrullen? Eller bara utmana dig själv? Då är tävlingsdalen något för er!

Lagunen Håll balansen på SUP-brädan, susa fram i vattenrutchkanan eller lär dig göra en indiansväng i lägrets Lagun.

Minst våt blir du ombord segelbåtarna... så länge ingen startar ett vattenkrig!

Eureka Hur fungerar vattenkraftverk och solpaneler? Vad går klimatförändringen egentligen ut på och hurdana lösningar finns på den? Ta reda på i Eureka!

En dag på storläger Varje dag ser lite annorlunda ut på storläger, exempelvis brukar kvällsprogrammet variera en hel del från mindre program tillsammans med kårerna i ens hamn till större lägerbål tillsammans med alla 2000 deltagare.

En dag kan se ut ungefär såhär: 7.30-9.00 Väckning, morgonmål 9.00 Flagghissning 9.30-11.45 Programpass i en av programdalarna 11.45-14.00 Lunch, simning, vila 14.00-16.15 Programpass i en annan programdal 16.15-18.30 Middag, simning, vila 18.30 Kvällsprogram: från små mysiga stunder till enorma lägerbål 21.00 Flagghalning, kvällsmål 22.30 Tapto, tystnad Utöver programmet så kommer du att ha möjlighet att besöka bland annat caféet.

Det här är ett exempel på hur en dag kan se ut på storläger. Det exakta programmet för Najs får du veta då lägret närmar sig!

Under ytan Östersjön kryllar av liv! Ta en titt under ytan och se mikroskopiska varelser som är en del av ekosystemet. I dalen får du också undersöka om du hittar mikroplast i vattnet och ta reda på hur Östersjön mår idag.

4•2019 scoutposten | 19

SCP_4_2019.indd 19

12/11/2019 9.25

H E S S L E D A R S TA D M A N Ö V E R 2 0 1 9

Hess Ledarstadmanöver 2019 – äventyr också för gamyler Text Helena Federley • Bild Munccaflickorna

20 | scoutposten 4•2019

SCP_4_2019.indd 20

12/11/2019 9.25

Jag har varit ledare i flera år och alltid tyckt att det är roligt då det ordnas program åt oss ledare. Då jag bodde i Åbo deltog jag i Gyllene Karburatorn och jag har sett att det i Helsingfors ordnas ledarstadsmanövrar, men aldrig riktigt känt att jag är målgruppen. Men i höstas då det kom inbjudan för att delta tänkte jag ”Tusan, nog är det här också för mig”.

Så jag letade med ljus och lykta efter någon annan ledare som skulle vilja delta med mig, men fick inte napp. Så min (stackars) sambo, som tidigare deltagit med mig i Sök och Finn, får bli min lagmedlem. Han är PäPait, förstår svenska bra och är lagom galen för att komma med på HeSS ledarstadsmanöver.

Roliga kontroller i valfri ordning Vårt mål var att ha roligt och komma i mål. Vi lyckades med båda. Inte hann vi med alla kontroller, men vi kom på var de skulle vara och de vi hann med var roliga att genomföra.

Lite fundersam var jag över min kunskap om Helsingfors då jag bott på annan ort en längre tid. Min sambo är som tur en inbiten Helsingforsare, så jag litade på hans kunskaper om vår hemort. Det som bland annat gjorde evenemanget lyckat, var det att vi fick fritt välja i vilken ordning vi skulle genomföra kontrollerna.

Startuppgiften var lite klurig, för vi behövde få 10 personer att sitta i en fältstol och alla vi talade med var inte lika ivriga som vi på idén. Men vi kom iväg till de följande kontrollerna.

Vid den första skulle vi ordna korten i en kortpacke enligt

orderbrevets instruktioner. Den andra kontrollen vi besökte fanns vid Arbis och där skulle vi komma på till vems ära ett monument eller en staty rests. Bilderna på monumenten var förstås dolda och det innebar att vi behövde välja vilka delar som skulle avslöjas först medan vi gissade namnet på den kända personen. Inte så enkelt.

Många skratt Den sista kontrollen vi hann till handlade om att hitta 12 av Helsingfors stadsdelar bland en massa bokstäver. Början gick bra, men sen gick min hjärna i lås, och sambon har inte riktigt koll på de svenskspråkiga namnen. Men vi kunde skratta åt oss själva och kunde nöjt traska till mål, d.v.s. Scoutstationen. Ni vet, då tiden är ute, så är den bara det.

Jag tycker definitivt det är värt att delta i evenemang som dessa. Bland annat fick jag ut väldigt mycket och deltagandet har ökat min passion för scouting. Vi fick dela många skratt och bra fiilis. Nästa gång måste jag bara komma ihåg att släpa med flera gamyler.

Så bor du i huvudstadsregionen och funderar på om du kan delta i ledarstadsmanövern – klart du kan! Det är en rolig upplevelse och du kan alltid ta med en kompis. Vi ledare behöver också program för då träffas vi och får delta i programmen istället för att bara träffas då det ska arrangeras evenemang eller liknande. Jag kommer definitivt att delta igen, förutsatt att jag har ett lag.

4•2019 scoutposten | 21

SCP_4_2019.indd 21

12/11/2019 9.25

22 | scoutposten 4•2019

SCP_4_2019.indd 22

12/11/2019 9.25

Yes we can

Segling är en stor del av många scouters sommar-

program. Såväl kårer som Finlands Svenska Scouter (FiSSc) tillsammans med föreningen Navigator ordnar kortare och längre seglatser varje år. Inom FiSSc har det funnits en känsla att endast en liten del av alla skeppare är kvinnliga, speciellt när det kommer till större segelbåtar. Utgående från detta ordnades i sommar för första gången en Yes we can-seglats den 16-18.8. för att lyfta fram kvinnligt skepparskap. Tanken var att segla med s/y Navigator, största segelbåten inom FiSSc. På grund av mastskada blev det istället segling med s/y Windis och “s/y Namnlös”. Tack vare att skepparen Sara Huldén snabbt fixade andra båtar blev seglatsen av. Samtidigt byttes destinationen från Helsingfors skärgård till Åbolands skärgård. Ändrade planer Yes we can-andan började redan före seglatsen ens börjat när hälften av besättningen fastnade i en trafikolycka på motorvägen, så att kvällens upplägg fick justeras om. Detta ledde bland annat till servering över relingen under gång. När alla 11 och skeppshunden äntligen var på plats var det dags att kasta loss.

Planen för kvällen var att segla till Själö men på grund av vår sena start var gästhamnen på de spätelskas ö full så vi fick segla vidare. Istället blev det att segla några extra sjömil till Airisto gästhamn.

Det gav samtidigt bra övning i mörkersegling.

Hamnmanövern i mörker i trång hamn med vinden pressande på gick riktigt bra, även om det är vi själva som säger så.

Under helgen fick alla utmana sig själv enligt eget intresse. Vi hade olika seglingsbakgrunder, en del hade seglat klart mera medan det för andra var

en av de första seglatserna. Besättningarna på båtarna bytte vi om flera gånger. Det gav bra möjlighet att samarbeta och lära av varandra.

Matglädje och god mat Förutom segla hann vi bekanta oss med Houtskär dit vi seglade i förliga vindar på lördagen. Samma helg var det Matglädje i Houtskär så hamnen var rätt full för att vara i slutet av sommaren. Matglädje hade vi också ombord på båtarna med god mat som vi om vartannat lagade tillsammans.

Sara Huldén, seglatsens skeppare säger att Hon tidvis har seglat en del med Navigator, kors och tvärs genom Finland, Sverige, Danmark och Estland. De senaste åren har för hennes del andra båtar tagit upp all tid.

- Jag ställde genast upp som skeppare när jag hörde hur suveränt gäng som hade anmält sig.

Tyvärr kunde vi inte segla med Navigator men det rubbade inte stämningen bland dessa kvinnor. Hoppeligen får vi snart en ny chans en annan sommar.

I väntan på nästa gång Seglatsen gav mersmak för oss alla inblandade och vi hoppas liknande seglatser ordnas på nytt. Under seglatsen knöts nya kontakter som vi hoppas leder till flera roliga upplevelser. Samtidigt som vi lärde oss mycket gav samvaron energi. Även om seglatsen var lyckad hoppas vi i framtiden kunna göra en liknande seglats på s/y Navigator för att bli säkrare på FiSSc:s största segelbåt.

Text Petra Lapela & Ida Henriksson Bild Ida Henriksson, Sonja Sunde, Sara Huldén, Alle Lindahl, Mikaela Korin-Niemi, Anna Åkerman, Heidi Öller

4•2019 scoutposten | 23

SCP_4_2019.indd 23

12/11/2019 9.25

S PA N A R N A

100

Helsingfors Scoutkår Spanarna fyllde 100 år i september och firade stort den 14.9 med både kårkalas för de yngre på dagen och en stor kvällsfest. Spanarnas jubileumsår har dessutom bestått av flera evenemang samt förverkligandet av en kort film som visades på jubileumsfesten och en tilläggspublikation till en redan existerande 90-årshistorik. Jubileumsåret engagerade och förde samman allt från kårens explorerscouter till gillemedlemmar som inlett sin scoutkarriär då Spanarna bara hade några decennier på nacken.

Text Louise Enckell

Om kåren Spanarna är en landscoutkår från Eira i Helsingfors med ca 70 aktiva medlemmar.

Matilda Wenman har sedan 2015 fungerat som kårchef för Spanarna. Kåren grundades den 13.9.1919 då några ledare ur Riddargossarna beslöt sig för att bryta sig loss och bilda en ny kår. Den gulgröna spanarskölden med ett stiliserat S i mitten har fungerat som symbol för kåren sedan 1929. Skölden har flera likheter med stålmannens symbol, men som många spanare gärna påpekar är kårens symbol de facto äldre än stålmannen. Under historiens gång har Spanarna haft flera kända ledarprofiler och på förbundslägren tävlas det fortfarande om Sten Nylanders vandringspris.

Sten Nylander var vice kårchef i Spanarna år 1924-1925 och omkom år 1925 i samband med en seglingsolycka då han försökte simma efter hjälp. Spanarna var under det första halvseklet en pojkscoutkår och fungerade även som en något radikal föregångare då samscoutingen infördes i förbundet.

Jubileumsåret Ungefär ett år före det stundande jubileumsåret tillsattes en jubileumskommitté och flera jubileumsgrupper som bestod av både aktiva

24 | scoutposten 4•2019

SCP_4_2019.indd 24

12/11/2019 9.25

ledare och representanter från de flesta äldre spanargenerationerna. Stora visioner gjordes upp och småningom började ett ambitiöst och mångsidigt jubileumsprogram ta form. Året inleddes med Kick off i januari där kårmedlemmarna fick stifta bekantskap med äldre spanare och tillsammans tävla i traditionella scoutfärdigheter och dela med sig av gamla scoutminnen. I maj höll Spanarna i trådarna för den tuffa tävlingen Sök och Finn, ett initiativ som uppstod i samband med planeringen inför jubileumsåret. En av de största satsningarna under jubileumsåret var det nordiska lägret Retro-19 i Ekenäs som också vår vänkår Hedvig Eleonora Scoutkår från Stockholm deltog i, de nordiska lägren är en med tre års mellanrum förekommande tradition som fick sin början redan på 1950-talet.

Lägret blev en stod succé med upp till 80 stycken deltagare som utgjordes av aktiva scouter, familjedeltagare, föräldrar och äldre spanare. Som lägerchef fungerade den tidigare kårchefen Magnus Londen och lägret var ett konkret bevis på hur man genom ett välfungerande samarbete över generationer kan få till stånd ett oförglömlig upplevelse - lägret blev en perfekt blandning av både gamla spanartraditioner och nytänk.

I september kulminerade jubileumsåret i jubileumsveckan som avslutades med en stor kvällsfest. I oktober ordnades även en över 70 kilometer lång jubileumsvandring i Estland under höstlovsveckan.

Jubileumsvecka och jubileumsfest Veckan började med ett gemensamt kårmöte i Esplanadparken. Mötet gick ut på att göra goda gärningar och samtidigt ge synlighet åt kåren. Under en begränsad tid tävlade patrullerna om vem som gjort flest goda gärningar i form av att dela ut reflexer, hålla upp dörren för främlingar, önska god dag, berätta om kåren och sjunga scoutsånger. På onsdagen hölls ett seminarium på G18 om scoutingens och Spanarnas roll i dagens ungdomsverksamhet i Helsingfors.

Lördagen den 14.9. firades först med stadsmanöver och kårkalas för de yngre på dagen och senare med stor kvällsfest i Kellohalli i Teurastamo. Kvällen var fullspäckad av fina tal, programpunkter, sånguppträdanden och dans inpå småtimmarna. Under festen delades även kårens egna hederstecken efter en paus på tiotals år.

Det allra finaste med att fylla 100 var att det engagerade så många generationer av spanare, samt den enorma gemenskap som uppstod under planeringen och förverkligandet av jubileumsåret. Ett så mångsidigt och programspäckat jubileumsår hade inte kunnat förverkligas utan ett välfungerande samarbete över generationsgränser.

4•2019 scoutposten | 25

SCP_4_2019.indd 25

12/11/2019 9.25

26 | scoutposten 4•2019

SCP_4_2019.indd 26

12/11/2019 9.25

Alltid Redo – ja sama suomeksi I Finland och inom finländsk scouting finns två officiella språk, de flesta kårer samarbetar men möts ganska sällan över språkgränserna. Vad kan vi göra för att stärka samarbetet?

Vid utländska scoutsammanhang såsom

jamboreer har vi alla vant oss vid att träffa och lära känna scouter från andra kulturer och tala andra språk. I Finland är dock samarbete mellan svenskspråkiga och finskspråkiga kårer rätt ovanligt trots att det till exempel i Österbotten finns kårer som beroende på vilket språk de talar antingen hör till Pohjanmaan Partiolaiset eller Finlands Svenska Scouter, möjligheter till samarbete finns alltså. Vilka är orsakerna till att man önskar samarbeta över språkgränserna? Jannica Savander från Grankulla och FiSSc:s Kommunikationsgrupps ordförande svarar.

– I vår kår har vi samarbetat med finskspråkiga kårer främst av praktiska skäl. Det är mycket lättare att ordna evenemang och liknande om man gör det som en större grupp.

Då det gäller ett evenemang i Grankulla finns det väldigt få andra samarbetspartners att räkna med. Vi har också ordnat läger tillsammans för att visa våra scouter att det finns kårer där man talar ett annat språk men att scoutverksamheten och andan är den samma oberoende språk.

Samarbete över språkgränserna är nyttigt såväl för arrangörerna som deltagarna. Förutom att visa upp hur mångsidig scoutingen kan vara förbättrar man också sina språkkunskaper, även om kommunikationsproblem ibland också uppstår, speciellt i de yngre åldersgrupperna.

Så vilka sorters evenemang kan man ordna med en scoutkår som talar ett annat språk?

Enligt Savander kan man samarbeta även gällande helt små saker.

I Grankulla deltar kårerna i lokala tillställningar tillsammans genom att sälja plättar och korv. På det sättet får kunderna service på både finska och svenska och alla stadens kårer får synlighet samtidigt. Dessutom

kräver det mindre än om en kår ensam skulle fixa allt.

Savander ger också tummen upp för månatliga träffar eller att man samlas för att t.ex. sälja scoutkalendrar tillsammans.

– Jag föreslår att man börjar smått. På det sättet kan man se vad som fungerar. Senare kan man ordna något större evenemang tillsammans.

Savander föreslår också att man på förhand kommer överens om att alla får tala sitt eget språk vid möten och evenemang och att det alltid finns med någon som kan fungera som översättare om det behövs.

I Österbotten är till exempel Vasa en tvåspråkig stad med långa scouttraditioner.

Tommi Kippola från Vaasan Metsäveikot vars Ko-Gi inlärningsuppgift handlar om en långsiktigt plan för att stärka samarbete och dialog mellan svensk- och tvåspråkiga kårer berättar att samarbetet över språkgränserna inte har varit betydande men att intresset har vuxit på senaste tiden.

I våras ordnades en gemensam VHF-kurs.

Kippola ser många styrkor i att samarbeta.

– Inom scouting är språk inte ett hinder när det handlar om samarbete. Vi främjar annars också vänskap över gränserna. Samarbete bidrar till att utveckla scouting i området.

Det skapar helt enkelt en stark scoutkultur i området.

Också Kipponen anser att man kan börja smått. Man kan organisera något mindre, som t.ex. ett gemensamt möte som inleder terminen eller fira S:t Görans dag tillsammans.

Text Vilja Luomala Översättning Tony Pohjolainen Artikeln är ursprungligen publicerad i Pohjan Puhuri 3/2019

tips för att komma igång med samarbetet 1. Gör evenemanget tvåspråkigt från början Inkludera både finsk- och svenskspråkiga i staben och se till att alla känner sig välkomna. Om man först gör allt på ett språk och sedan översätter har man ett stort jobb framför sig.

2. Be om hjälp med översättningen Det är inte roligt om allt jobb hamnar på en persons axlar. Det hjälper att arbeta i grupp och dela upp ansvaret.

3. Allt måste inte vara perfekt Det viktigaste är att alla parter förstår varandra. Små fel kan man låta vara om det inte handlar om dokument där det är viktigt att allt är korrekt, såsom kontrollbrev i scouttävlingar.

4. Bekanta er med finskspråkiga scouttermer Terminologin hittar man lätt genom att söka på nätet på till exempel partio terminologia eller partiosanakirja.

5. Skapa gemensamma aktiviteter i ert område för scoutkårer på alla språk Ibland kan det vara vettigare och klarare för invånarna om man är med som kommunens scouter istället för att vara där som en enskild kår.

4•2019 scoutposten | 27

SCP_4_2019.indd 27

12/11/2019 9.25

SCOUTKAMPEN

Kan du svaren på dessa scoutiga frågor? Utmana dig själv eller tävla mot en kompis. Svaren hittar du längst ner på sidan. Lycka till!

1 SCOUTSÅNGEN

2 VÄXTEN

5

Denna visa har några år på nacken – den skrevs redan 1969!

5

3

Visan, som är skriven av Lasse Berghagen, har flera gånger röstats till den populäraste barnvisan i Sverige.

Picea abies heter den på latin och kan uppnå 60 meters höjd och till och med en ålder av över 400 år.

3

Detta träd är ett av de vanligaste träden i Norden.

1

”Men åren gick, jag glömde bort min vän och jag blev gift och fick ett barn och så igår...”

1

Barrträdet tas ofta in och pyntas inför en viss högtid.

3 EVENEMANGET

4 KÅREN

5 PRYLEN

5

Då du deltagit i ett sådant här evenemang får du ett intyg som är i kraft i 3 år.

5

Kåren har ca 130 medlemmar och håller till på kårlokalen Winden.

5

Sedan 1947 har denna pryl spridit glädje för scouter i Finland.

3

Evenemanget är riktat för spejarscouter och äldre scouter.

3

3

Årets pryl är illustrerad av Christel Rönns, som även illustrerat ett flertal barnböcker.

1

På en sådan här kurs lär du dig grunderna i förstahjälpen och nödförstahjälp.

Nya Pressun är kårens medlemsbrev som skickas ut en gång i månaden med information om kommande evenemang och händelser i kåren.

1

Hur många säljer du i år? Fina priser utlovas åt storsäljarna!

1

Kåren grundades 1918, men redan innan det hade det scoutats en smula i Grankulla.

Svar: 1. Teddybjörnen Fredriksson 2.Granen 3. Första hjälpen 1 4. Grankulla Scoutkår 5. Adventskalendern 28 | scoutposten 4•2019

SCP_4_2019.indd 28

12/11/2019 9.25

SCOUTEN MINNS Om du vill dela med dig av dina bästa scoutminnen.

Skicka meddelande till tony.pohjolainen@scout.fi

Alex Westerlund, Fribytarna

Det var så mysigt och skapade en känsla av att vi inte bara var random typer på läger, utan att scoutingen hade fört oss samman.

World Scout Jamboree 2019 Mitt coolaste scoutminne är från World Scout Jamboree 2019 som hölls I West Virginia,

USA. Jag hade väntat på lägret ända sen min syster var på jamboreen i Japan. Nu fyra år senare var det äntligen min tur. Det var bättre än jag hade trott! Där fanns otroligt mycket att göra och aktiviteterna var mångsidiga. På lägret fanns både praktiska och teoretiska aktiviteter. Jag lärde mig om allt från kulturer, miljön och scoutingens historia. Man fick själv välja vilka aktiviteter man deltog i och jag försökte göra så många jag bara hann.

Fantastisk åktur med Big Zip En aktivitet som jag älskade var Big Zip. Big Zip var en lång zipline som gick över en sjö. Vi måste vakna jättetidigt på morgonen för att gå och köa. Köerna var jättelånga och vi ville inte slösa bort dagen med att köa. Den morgonen såg vi en björnunge och vi blev lite rädda men vakterna kom och sade att det inte var någon fara. Vi måste vänta en lång stund innan vi fick åka Big Zip men åkturen var fantastisk.

Jag fick träffa många olika människor från olika länder och vi pratade om hur scoutingen skiljer sig i olika länder. En kväll samlades några från Brasilien, Egypten och Finland i en ring och där sjöng vi scoutsånger tillsammans. Det var så mysigt och skapade en känsla av att vi inte bara var random typer på läger, utan att scoutingen hade fört oss samman. Området vi var på var mycket vackert fast jag måste nog säga att traskandet upp för berget till en aktivitetsdal var nog tuff, men det var 100% värt det!! Några kvällar brukade vi alla 45 000 scouter samlas vid en stor scen och lyssna på tal och sjunga sånger tillsammans. Det är ett minne jag aldrig kommer glömma!

4•2019 scoutposten | 29

SCP_4_2019.indd 29

12/11/2019 9.25

Scouterna får ny grundstadga Scoutingens värdegrund definieras i Finlands Scouters grundstadga. Det har redan länge varit klart att grundstadgan behöver uppdateras, speciellt efter den tvååriga utredning om hur scouterna upplever scoutingens värdegrund som genomfördes 2017-2018. Under 2019 har den enskilda scouten fått påverka uppdateringen av detta dokument, både under workshoppar och i en webbenkät. Resultatet är en mycket tydligare helhet, där scoutidealens betydelse förklaras och scoutlöftet skrivits om för att vara mer inkluderande. Dokumentet översätts som bäst till svenska, och ska också godkännas av världsförbunden WOSM och WAGGGS innan Finlands Scouters medlemsmöte tar ställning till ändringarna hösten 2020.

Även i fortsättningen är kårerna fria att samarbeta med olika religiösa samfund, andlighet och att söka sanningen i tillvaron är trots allt även i fortsättningen en viktig del av scoutingen. Men detta är också ett naturligt läge i kåren att tillsammans med sin församling se över samarbetet, och definiera det genom ett samarbetsavtal eller uppdatera existerande avtal. Behöver ni i kåren hjälp med att diskutera dessa frågor med er församling, eller om ni har frågor gällande grundstadgeförändringen, kan ni kontakta antingen förbundsstyrelsen eller kansliet, vi hjälper gärna till.

Text och bild Victor Spiby

Alla känner sig inte välkomna Det som väckt mest diskussion och frågor i förslaget till ny grundstadga är förhållandet till religion och andlighet inom scouting i allmänhet, och avsaknaden av Gud i det föreslagna scoutlöftet i synnerhet. Det är av många orsaker en mycket känslig fråga, framförallt för de kårer som är starkt bundna till ett kyrkligt samfund. Det nuvarande scoutlöftet skapar dock en situation där alla inte känner sig välkomna på grund av personlig övertygelse, något det nya löftesförslaget försöker lösa. Syftet är inte att slå till mot någons tro, utan att möjliggöra scouter från alla trosinriktningar samt icke-troende att känna sig välkomna i scouterna.

Scoutlöftet bör vara något som alla medlemmar kan relatera och leva upp till, och något man kan lova utan förbehåll.

K O N TA K T U P P G I F T G E R T I L L F I S S C : koordinator med ansvar för utveckling av program Gunilla Edelmann 050 540 5081 koordinator med ansvar för utveckling av utbildningsområdet Heidi af Heurlin 050 430 3243

koordinator med ansvar för utveckling av kårstöd Andrea Hynynen 050 540 5083 Koordinator med ansvar för verksamhetsområdena ledarstöd och samhälle Emilia Blomqvist 050 540 5067

Lägerkoordinator för Najs 2020 Philippa Rytkönen 044 270 0574 förbundskoordinator Frida Lundberg 050 4434 862 informatör Kate Lönnberg 044 2723 463

verksamhetsledare Jonna Sahala 050 3535 037 Epost: koordinator@scout.fi kansli@scout.fi fornamn.efternamn@scout.fi

FiSSc finns på Facebook! Gå in och gilla du med! www.facebook.com/fissc

30 | scoutposten 4•2019

SCP_4_2019.indd 30

12/11/2019 9.25

TA P T O

Vi tänder ett ljus den första advent och skaffar någon viktig en fin present Det luktar bränt, jag tror att det är andra advent, mamma har kokat gröten för länge, istället för mandeln hittar jag ett örhänge.

Tredje advent, det har skett en liten incident, skinkan hade tagit slut, situationen känns en aning akut.

Fjärde advent, jag tror julgubben är inkompetent, min julklapp var fasansfullt tråkig, men maten var efter allt inte så pjåkig.

Text Johan Peitsalo Bild Henri Tammi

4•2019 scoutposten | 31

SCP_4_2019.indd 31

12/11/2019 9.25

FINLANDS SVENSKA SCOUTERS

FÖRBUNDSLÄGER 29.7-5.8.2020 WWW.NAJS2020.FI

SCP_4_2019.indd 32

12/11/2019 9.25