Issuu

FINL A NDS S V ENSK A SCOUTER RF

3 • 2026

Glänta på hjärnan, Glänta på hjärtat… Vem vann Scoutpostens skrivtävling?

Scoutposten testar:

Alla med-utbildningen

Innehåll

3 • 2026 3

Ledaren

Stunden – scoutögonblick fångade på bild

Ditt och datt – håll koll på vad som händer i förbundet

Styrelsens hälsning: Vilken sommar vi har haft!

Projektet Nytt program

10 Glänta i siffror

www.scout.fi • e-post: kansliet@scout.fi Utgivare Finlands Svenska Scouter rf Tölögatan 55, 00250 Helsingfors Tfn (09) 8865 1100 Ansvarig utgivare för Scoutposten är Finlands Svenska Scouter rf Redaktionen förbehåller sig rätten att korrigera, förkorta samt göra andra ändringar i de inkomna texterna. Chefredaktör Ragnar Aminoff • @ragnar.aminoff@scout.fi Redaktionssekreterare Susanna Elenius • susanna.elenius@scout.fi Ombrytning Christian Aarnio Pärmbild Charlotte Lindberg Adressförändringar & prenumerationer kansliet@scout.fi eller Frida Lundberg tfn (09) 8865 1305 e-post: frida.lundberg@scout.fi

12 Lägerdagböcker 14 Våga växa vilt 16 Knep och knop – hitta patrull Flygekorre

Tryckeri Oy Grano Ab, 2026 Upplaga 3 000

18 Livet på Glänta

Utgivningstidtabell 2026 Nr Dl Utkommer 4 21.10 v. 49

20 Scoutposten testar: Alla med-utbildningen

Läs Scoutposten elektroniskt på >> issuu.com/finlandssvenskascouter

4041 1029

22 Scoutpostens skrivtävling 24 Sticka dina egna Gläntasockor! 25 Debatt: Det är okej att inte vara okej 26 Scoutkampen 28 Alltid redo: Det stora råddet 30 Fråga Patrull Flygekorre! 31 Tapto

KONTAKTUPPGIFTER TILL FISSC: Verksamhetsledare Jenny Vilén 050 593 5843 Projektledare för svenska delen av Nytt program 2028 Jessica Lodenius 050 5405081

S C O U T P O S T E N 3 • 2026

Kårstödskoordinator Liselott Lindén 044 2700574

Koordinator med ansvar för kompetensutveckling Andrea Hynynen 050 540 5083

Specialist inom marknadsföring och innehåll Susanna Elenius 044 2723463

Förbundskoordinator Frida Lundberg 050 443 4862

Projektkoordinator för förbundsläger 2026 Ylva Nyman 044 902 0991

Vikarierande koordinator Emilia Nygård 044 750 7279

Projektledare för Våga växa vilt (2026–2027) Emma Portman 044 749 3179

E-post: fornamn.efternamn@scout.fi

 www.facebook.com/fissc  #scoutposten

Glänta på hjärnan, Glänta på hjärtat... Framför dig har du det första numret av Scoutposten sedan Finlands Svenska Scouters största evenemang på tolv år, förbundslägret Glänta! Därmed är det här numret fullt av minnen därifrån: hur vi bodde, hur vi umgicks, alla spännande saker vi upplevde och alla nya människor vi träffade. I lägerdagböckerna och intervjuerna berättar scouter av alla de slag, från vargungar till ledare och från FiSSc:s alla hörn, om sina upplevelser på lägret. I naturen lämnar scouter bara ett tack, men lägren och äventyren lämnar desto djupare spår i oss. På tidningens mittuppslag finns min tolkning av Gläntas lägerraka, där scouterna i patrull Flygekorre gömmer sig i folkvimlet. Att rita tvåhundra scouter under den korta tiden som förlöpte mellan Gläntas slut och Scoutpostens materialdeadline är kanske inte något jag skulle göra om, men chefredaktören om någon måste ju leverera det han lovar. Kanske hittar du någon bekant scout på bilden, eller något annat du känner igen från lägret? För dig som inte var på Glänta (eller inte ännu är redo att blicka tillbaka på regnet, dammet och matköerna) så bjuder vi också på mycket annan läsning. Du kan bland annat läsa om det förnyade scoutprogrammet, hur redaktionen testade Alla med-utbildningen, eller spana in den näst sista delen av patrull Flygekorres pågående äventyr. Och framför allt kan du läsa det vinnande bidraget i Scoutpostens skrivtävling – stort grattis till Vanessa Kronqvist från Korsholms Spejare! Du kan läsa hennes text på sidan 22. Så luta dig tillbaka, ta en klunk saft ur din kåsa, och låt dig transporteras tillbaka till sommarens lägerliv. Trevlig läsning!

LEDAREN

RAGN AR A MINOF F CHEFREDA KTÖR

Psst! Har du något att bidra med? En liten dagbok, bilder eller något annat? Mejla ditt material till ragnar.aminoff@scout.fi och bonga ditt material i någon av årets tidningar!

S C O U T P O S T E N 3 • 2026

STUNDEN När hösten sakta men säkert smyger sig på, träden färgas orangea, morgnarna blir kalla och marken täcks av frost, kan vi värma oss med de minnen av ljuva sommarkvällar, sång och skratt vi har bakom oss. BILD: DAN SU ND B LOM

S C O U T P O S T E N 3 • 2026

DET VIKTIGASTE OCH SENASTE NYTT OM SCOUTING RUNT OM I LANDET. OCKSÅ KOMMANDE KURSER OCH EVENEMANG VI TROR JUST DU KOMMER GILLA.

Vill du vara med och utveckla scoutingen i Finland?

Gå med i en FiSSc-grupp!

FiSSc söker just nu frivilliga till våra många verksamhetsgrupper. Vi har grupper för många olika intressen och du kan jobba med allt från trygghet, miljöfrågor och utbildningar till sociala medier, uteverksamhet eller just den här tidningen. Som medlem i en grupp får du: ● ● ● ●

påverka scoutingen i Svenskfinland jobba med något du brinner för samarbeta med andra engagerade scouter lära dig nytt och göra konkret skillnad för kårerna och scouterna

Uppdragen är ett år för gruppmedlemmar och två år för ordförande. Du behöver inte vara expert för att komma med; det viktigaste är att du vill bidra, lära dig och skapa tillsammans!

Se alla uppdrag, deadlines och ansökningsinfo i uppdragsbörsen på scout.fi!

Scoutkåren Karis Flickorna är årets Storfiskare! Det vill säga, den FiSSc-kår som växt mest under det senaste året (31.7.2025–31.7.2026). Tävlingens vinnande kår får exklusiva Storfiskarmärken och vandringspriset Storfiskarpokalen, som överräcks under FiSSc:s höstmöte. Tack vare våra fantastiska kårer som kavlar upp ärmarna, öppnar famnen och välkomnar nya barn och unga in i gemenskapen får fler mer äventyr och mer scouting i sina liv! Flera kårer uppnådde guldnivå, d.v.s. växte med minst +10 medlemmar under året: ● ● ● ● ● ● ●

Karis Flickorna Sjöscoutkåren Sailors Korsholms Spejare Sjöscoutkåren Seaboys Karis Gossarna Scoutkåren Sydvästen Kristinestads Nybyggare

Nu är en ny tävlingsperiod igång fram till nästa sommar – vilken kår ska fiska hem guldet nästa år?

S C O U T P O S T E N 3 • 2026

OmaPartio MinScouting

– ett nytt medlems register för scouterna Ett nytt medlemsregister är på kommande! Finlands Scouter håller på att utveckla OmaPartio – MinScouting, som kommer att ersätta det nuvarande medlemsregistret Kuksa. I MinScouting kommer medlemmarna bland annat att kunna se och uppdatera sina egna uppgifter, hitta information om sina grupper och uppdrag samt följa med sin egen scoutstig. Även medlemsavgifter och andra betalningar kommer att hanteras via det nya systemet. Vi börjar använda MinScouting våren 2027, då de viktigaste funktionerna är färdiga. Under våren och sommaren 2027 utbildar vi kårerna och medlemmarna i det nya systemet.

FINLANDS SVENSKA SCOUTER rf - FiSSc FINLANDS SVENSKA FLICKSCOUTFÖRBUND rf - FSFSF

INBJUDAN TILL HÖSTMÖTE 2026 lördagen den 24 oktober 2026 kl. 10.00 i Nykarleby MÖTEN

På mötena behandlas de ärenden som nämns i § 5 i föreningens stadgar. I enlighet med de godkända stadgarna kommer höstmötet att välja en ny styrelse samt fastställa budgeten och verksamhetsplanen för 2027 för Finlands Svenska Flickscoutförbund och Finlands Svenska Scouter, inklusive den landsomfattande svenska verksamheten i Suomen Partiolaiset – Finlands Scouter ry. Eventuella övriga beslutsärenden anges i den officiella kallelsen som går direkt till medlemmarna. Den slutliga föredragningslistan sänds ut senast två veckor före mötet. Anmälan till höstmöte sker via medlemsregistret Kuksa senast 15.10. Uppge i anmälan eventuella specialdieter. Med förhoppningen att få se många ledare från kårerna på höstmöte! Välkommen på höstmöte i Nykarleby!

Mer information om hur övergången går till och vad medlemmarna behöver göra kommer närmare lanseringen! För oss scouter innebär det framför allt ett modernare och mer användarvänligt sätt att sköta våra medlemsuppgifter.

S C O U T P O S T E N 3 • 2026

Styrelsens hälsning:

Vilken sommar vi har haft! I somras fick vi tillsammans uppleva Glänta – Finlands Svenska Scouters förbundsläger. Ett läger fyllt av gemenskap, nya upplevelser, skratt, utmaningar och framför allt scouting. Det är svårt att inte känna stolthet när man ser tillbaka på allt som hände under lägret och på den otroliga insats som så många människor gjorde för att få Glänta att bli verklighet. Ett stort och varmt tack till alla som planerade, byggde, ledde, fixade, lagade, stöttade och på alla andra sätt gjorde lägret möjligt. Och tack till alla er som deltog och fyllde Glänta med liv! Ett förbundsläger blir aldrig till av sig självt. Det skapas av människor som tillsammans vill något och vågar göra det möjligt. Glänta blev ett fantastiskt exempel på just det. Nu vänder vi blicken mot hösten. Och även om sommaren lämnar efter sig många fina minnen finns det ingen risk att det blir lugnt i förbundet. Styrelsen fortsätter arbetet med den långsiktiga planeringen för vår framtid, vi arbetar med verksamhetsplanen för 2027 och slutför uppgifter som vi påbörjat under året. Samtidigt fortsätter verksamheten ute i kårerna – det är där vår rörelse varje dag blir verklighet. I slutet av oktober är det dags för styrelseval. Den här gången blir det extra spännande, eftersom alla styrelseposter är lediga. Det betyder också att det finns en fantastisk möjlighet för nya krafter att kliva fram, ta ansvar och vara med och forma Finlands Svenska Scouters framtid. Så om du någon gång har funderat på om du kunde bidra i förbundets styrelse, ta steget och ställ upp! Du behöver inte kunna allt på förhand. Scouting bygger på att vi lär oss tillsammans, provar, utvecklas och hjälper varandra. Efter Glänta känns det kanske extra tydligt att vi har en rörelse med både kraft och framtidstro. Låt oss ta med oss den känslan in i hösten och fortsätta bygga vidare – tillsammans. Vi ses i höstens scouting!

S C O U T P O S T E N 3 • 2026

Teamwo rk

F OTO: C

i stort oc

H A R LO

h smått

T T E L IN

D B E RG

Hur framskrider projektet Nytt program? Har du redan hört talas om programförnyelsen? Det är scoutingens största projekt under det här årtiondet och berör oss alla. Scoutprogrammet förnyas i grunden, både vad gäller struktur och innehåll.

Varför förnyas programmet? När det nya scoutprogrammet tas i bruk har det gått 18 år sedan det nuvarande programmet infördes. Under den tiden har vardagen och uppväxtmiljön för barn och unga förändrats mycket, både i Finland och i resten av världen. Scoutingen behöver utvecklas i takt med tiden för att fortsätta vara en attraktiv hobby.

Det nya scoutprogrammet fokuserar på färdigheter Det talas ofta om scoutfärdigheter, men vad innebär de egentligen? Handlar det om friluftsfärdigheter, knopar, ledarskap – eller något helt annat? Finns det några få, tiotals eller rentav hundratals scoutfärdigheter, och vem bestämmer vilka de är? Ja, listan över scoutfärdigheter ser antagligen olika ut för var och en, beroende på till exempel scoutens ålder, antal år inom scoutingen och olika uppdrag. En sak är i alla fall säker: inom scoutingen lär vi oss många färdigheter för livet. När vi har en gemensam uppfattning om vilka färdigheter man lär sig inom scoutingen blir det lättare att berätta om dem för till exempel en vän, vårdnadshavare, arbetsgivare, medier eller samarbetspartner.

Nio färdighetsområden Projektgruppen för programförnyelsen har delat in de färdigheter som scouterna lär sig i nio områden. Målet utvecklas. De nya färdighetsområdena är att programmet för varje åldersgrupp ingår redan i det uppdaterade ska innehålla aktiviteter från alla nio familjescoutprogrammet. områden, även om tyngdpunkterna kan variera. Innehållet anpassas efter Scoutmetoden beskriver hur vi scouternas ålder och växer och fostras behandlas på ett sätt inom scouterna TIDSPLAN som passar respektive Scoutmetoden beskriver Det nya scoutprogrammet åldersgrupp. hur scouter utvecklas publiceras på finska under De nio och är samtidigt ett våren 2027 och målet färdighetsområdena är: verktyg för ledare när är att svenskspråkiga ● Mellanmänskliga de planerar, genomför scoutkårer kan ta i bruk relationer och utvärderar verk det nya programmet ● Självledarskap samheten. Den nya hösten 2027. Innan det ● Ledarskap och scoutmetoden illustreras nya programmet tas verksamhet i grupp som en kompass, som i bruk, under hösten ● Hållbar livsstil symboliserar hur 2026 och våren 2027, ● Hantverk och teknik scoutingen hjälper oss erbjuder FiSSc olika ● Natur att hitta rätt riktning. tillfällen där ledare och ● Världen och I mitten finns löftet, andra vuxna frivilliga får åskådning valspråket och idealen – aktuell information om ● Säkerhet scoutingens värdegrund programförnyelsen. ● Kommunikation och och vår gemensamma påverkan kompassnål. Metodens övriga delar bildar kompassens åtta Strukturen för åldersgruppernas väderstreck. Alla delar är lika viktiga program är fortfarande under arbete. och ska finnas med i scoutverk Klart är ändå att det framöver blir samheten, även om de kan betonas på lättare att se hur scouternas färdigheter olika sätt i olika situationer.

MER INFORMATION

Vill du veta mer om projektet? Läs mer på scout.fi/nyttprogram och följ FiSSc:s nyhetsbrev för aktuell information. På kommande scoutledarträffar får du också veta mer om hur projektet framskrider. Om du har frågor kan du kontakta Jessica Lodenius (jessica.lodenius@scout.fi), projektledare för den svenskspråkiga delen av Nytt program. S C O U T P O S T E N 3 • 2026

Glänta i siffror T EXT: J A N N I CA S AVA N D ER

Nu när alla scouter och saker börjar ha hittat hem från Glänta tänkte Scoutpostens statistikavdelning ta en liten titt på vad som riktigt hände under lägret. På Glänta fanns det deltagare från hela Svenskfinland (och också från andra ställen – både innanför och utanför Finland). Flest deltagare kom det från Helsingfors, Esbo och Åbo, men också många från Vasa och Korsholm. De lokala scouterna från Raseborg var också välrepresenterade med nästan 100 deltagare! Totalt fanns det scouter med hela 50 olika hemkommuner i Finland representerade på Glänta. Till näst tar vi en titt på åldersfördelningen: det är rätt jämnt mellan åldersgrupperna vargunge, äventyrsscout och spejarscout, och tillsammans utgör de ungefär hälften av alla lägerdeltagare. Mediandeltagaren på lägret var 14 år gammal, alltså en spejarscout – precis som väntat med tanke på att spejarscouterna är den mittersta åldersgruppen. De yngsta lägerdeltagarna var under ett halvt år gamla under lägret och de äldsta över 70! Utöver de anmälda deltagarna besökte också 23 VIP-gäster (inbjudna finansiärer och samarbetspartners) lägret, och hela 433 personer kom och hälsade på sina nära och kära under besöksdagen. Besöksdagen syns också tydligt i kaféets försäljningsdata: det är dagen med överlägset högst försäljning, vilket säkert alla som måste köa i kaféet under besöksdagen har lätt att förstå. Den dagen såldes över 2000 produkter, alltså i medeltal över en produkt per person som var på plats på lägret. Bullar, munkar, kaffe och andra drycker är det som har gått åt under besöksdagen – det verkar som att många tog en fikapaus med familjen helt enkelt. Den populäraste kaféprodukten under lägret som helhet var däremot mjukglass i egen kopp, som såldes ungefär en per lägerdeltagare. Glassförsäljningen verkar ha påverkats en hel del av yttre faktorer så som regn, antal personer på lägerområdet och glassens pris. Mest glass såldes det på näst sista lägerdagen, då vädret var fint och glassen dessutom såldes till reapris. Näst mest såldes det på lördagen, vilket var mitten av korta lägret och nära mitten av långa lägret – kanske tänkte deltagarna att det var dags för en glass när lägervardagen hade börjat rulla på men det inte ännu fanns några tankar på att åka hem? Under söndag (besöksdagen) och måndag var glassförsäljningen lägre, antagligen eftersom det under de här två dagarna regnade rejält. Kanske det att strutarna tog slut också påverkade besökarnas glassköpiver, åtminstone undertecknads egna föräldrar hade glömt att ta med en mugg. Statistikavdelningen beklagar att vi inte lyckades följa upp hur många som pussade en scout under Glänta – det blev för svårt av både etiska och tidsmässiga skäl. Kanske vi kan återkomma efter höstmötet, när lägerromanserna har haft en chans att spira också på andra håll än i Skogby?

S C O U T P O S T E N 3 • 2026

Dessutom gick det åt... 14,4 km surrningsrep 221 616 ark wc-papper 1 flaggstång 25 trasmattor 13,3 km avgränsningsband 1903 sopsäckar 245 ämbar

Vi hade hela 3418 uppdragsdagar under lägret (= antal gånger en ledare eller explorerscout var i ett uppdrag under en hel dag). ● I resursområdet ingick logistik, anskaffning, ekonomi och HR. ● I lägerserviceområdet ingick bespisning, infrastruktur och säkerhet. ● I programområdet ingick programdalar, explorer-, vargunge- och familjescoutprogram. ● I kommunikationsområdet ingick feedback, marknadsföring och information. ● I lägerupplevelseområdet ingick kansli, trivsel, underläger, kvällsprogram, åskådningsprogram och tävling. ● I lägerkårerna ingick lägerkårernas chefstrior, lotsar, akelor och kaptener.

S C O U T P O S T E N 3 • 2026

Lägerdagböcker B ILD: MAG NU S WIK S T RÖ M, KAMALA P RO D UCT IO NS

Glänta!

BI LD: M AGNUS WI K STRÖM, KAMA LA P RO DU CT IO NS

Årets storläger GLÄNTA var på sommaren i Raseborg, och vi var där (såklart). På lägret fanns olika programdalar: Gourmetdalen, där vi lagade pasta och plättar. Stranddalen, där det fanns en simbana, zorbbollar, snorkling, ett spa och ett östersjölabb där vi fick undersöka blåstång och vad som levde där. Där kunde man också kolla i vattnet med en stor kikarkon (det var en kikare i form av en kon). Tävlingsdalen, där vi fick delta i ett rådd, vi fick karta och kompass i handen och så gav vi oss iväg. I början skulle vi själva bygga ett verktyg av naturmaterial, två ballonger och rep. Det fanns olika kontroller, en kontroll med knopar, en samarbetskontroll, en matkontroll och till sist kontrollen där vi skulle prova vårt verktyg. Efter det var vi i mål! Vår patrull hann inte med två kontroller, så dem hoppade vi över. Äventyrsdalen, där vi gick från station till station. Vi fick bland annat skjuta pilbåge, kasta yxa, spela Hungry Hippos, spela olika brädspel och utespel och till sist fanns det en klättervägg. Till sist men inte minst var vi i Vetenskapsdalen, där fick vi bland annat tittade på vårt DNA, gjorde raketer av bakpulver och ättika, och testade på att göra nedbrytbar plast. Maten på lägret var supergod, det serverades mat fem gånger om dagen. På lägerbålen var det superbra fiilis och alla var glada. På lägerbålen sjöng vi, det spelades teater och annat roligt program. Ett kvällsprogram var en marknad, där man fick köpa och sälja saker. Man fick gläntapengar som man sedan kunde handla med från andra stånd. Man kunde köpa en händelse eller en sak. Man sov i tält i olika tältbyar i underlägren Äng, Dyning och Kuling. I vårt tält blev det en simbassäng i mitten av veckan. Det var superroligt... men Glänta var SUPERroligt, vi rekommenderar åt alla att fara på storläger!

Hälsar Leona och Tove, Sjöscoutkåren Stormfågeln

S C O U T P O S T E N 3 • 2026

Stämningen på topp under lägerbålet! B ILD: DAN SUND BLOM

BI LD: M AG NU S WIK S T RÖ M, KAMA LA PROD U CT ION S

Så här roligt kan man ha i programdalarna! B ILD: JOAKIM G U NST

S C O U T P O S T E N 3 • 2026

B ILD: MAG NU S WIK S T RÖ M, KAMALA P RO D U CT IO NS

Hej! Det här är Andreas Korento, lägerkårchef för Igelkott. Besöksdagen var en väldigt rastlös dag för alla oss ledare på lägret. Detta märktes redan dagen innan då infon om arrangemangen gick ut och man planerade besöksdagen inom lägerkåren. Men samtidigt var det en dag som markerade ett stort steg neråt i intensiteten. Besöksdagen betydde att alla som deltog på korta lägret for hem. Speciellt inom lägerkåren så märktes det efteråt hur många som åkte hem då. När vi samlades till middagen så kändes det som att över hälften av gruppen saknas, även om alla var på plats. Dagen började som vanligt med väckning klockan sju, samling av scouterna och sedan iväg till morgonmål. Efter morgonmålet hade vi fritid för alla deltagare på långa lägret, medan alla deltagare på korta lägret skulle packa allt sitt färdigt. Efter morgonmålet hängde vi också upp kårfanorna utanför vår lägerkårs port så att besökare lättare skulle hitta fram. Deltagarna på det långa lägret skulle också ha haft möjligheten att besöka programdalarna, såsom under de tidigare dagarna. Men vi hade från de tidigare dagarna insett att både ledarna och deltagarna behövde fritid och beslöt därför att alla skulle hålla sig i underlägret och ha fritid. Söndagen var också den första dagen som det skulle regna ordentlig, så torktälten behövde värmas. Efter halv nio började föräldrarna anlända till lägerkåren för att besöka sina barn. Som lägerkårchef betydde det för mig att välkomna dem till området, fylla på dem med information, och de barnen som även skulle skjutsas hem av sina föräldrar behövde jag checka av från vår deltagarlista så att både vi och lägerledningen hade koll på vem som var på området, och var de befann sig. Besöksdagen gick även ut på att koordinera upphämtning av vissa deltagare med deras föräldrar. Vid lunchdags hade alla deltagare på korta lägret packat sitt färdigt, så de som skulle åka hem med de arrangerade bussarna tog sina saker med sig och förde dem till busszonerna innan de gick och åt lunch. Slutligen, innan de sista deltagarna skulle bege

B ILD: MAG NU S WIK S T RÖ M, KAMALA P RO D U CT IO NS

26.7 – Besöksdagen

Familjelägret var tre dagar långt, men vissa familjer var med på hela lägret. BI LD: J OAK I M GUNST

sig från området med buss, så checkade jag av alla från listan och informerade underlägerkansliet om den uppdaterade listan. Efter detta var det igen lugn och ro inom lägerkåren tills kvällsprogrammet. De deltagare som var kvar njöt av fritiden eftersom de hade gott om tid att umgås. Och efter att alla de yngre scouterna hade farit hem hade de även mer utrymme för sig själva att hitta på program. För övrigt så behövde vi inom lägerkårchefstrion ännu hitta matutdelare till kvällsmaten och kolla seglingsintresset bland

spejarscouterna. Kvällsprogrammet var mer avslappnat igen, med Glänta’s Got Talent. Då erbjöds det allting från trolleritricks till musik och komedi. Själv gillade jag mycket de dagarna då kvällsprogrammet gick ut på enbart sång och publiken hade chansen att dansa med. Men det var också bra att få sitta ner en stund och lämna fanan i underlägret. För att avsluta dagen belönades alla ledare som fortfarande var kvar i lägerkåren med snacks från underlägercheferna.

Andreas Korento, Scoutkåren Tre Björkar

Måndag 27.7

Stämningen på sista lägerbålet var något annat! B ILD: CHARLOT TE L I ND BERG

Onsdag 22.7

Bussresan till lägret från Esbo gick snabbt, i takt med förväntningar och funderingar över lägret vi väntat på. Väl på plats fick vi veta var vår lägerkår skulle bygga upp sin tältby och fram till kvällen gick dagen i sin egen takt med uppsättning av tält och byggande av lägerkåren. På kvällen sparkades lägerfiilisen ordentligt i gång med invigningslägerbål.

Torsdag 23.7

Första hela lägerdagen! Allt känns ganska nytt och ovant ännu. Idag var vi i Äventyrsdalen med spejarna. Aktiviteterna varierade från att klättra på klättervägg till brädspel och bågskytte, för att bara nämna några av aktiviteterna. En lång, men mångsidig dag.

Fredag 24.7

Korta lägrets deltagare anlände och plötsligt var vi många fler! Nu hade lägervardagen redan börjat sitta för de flesta. Spejarna hade Gourmetdalen på tur och där tillbringade vi dagen med matlagning och kontroller relaterade till det. Fluffiga plättar på trangia till mellanmål kunde man inte klaga på. På kvällen hade vi ett eget lägerbål med lägerkåren. Det blev riktigt mysigt med ett blandat program av diverse kårers traditioner och även några utmärkelsetecken blev utdelade.

Lördag 25.7

Idag drog lägerkårens spejare ut till Tävlingsdalen Utö. Med andra ord innebar detta p-rådd fram till middag. Två hela dagar bakom oss i programdalar började lite synas på vissa, men alla orkade fint kämpa sig till mål. Lördag kväll kröntes med kvällsprogram vid scenen, där lägerkårerna fick uppträda med ett nummer från sina egna lägerbål. För vår del blev det sångleken Laurentia, (tyvärr) som förkortad version. Det var inspirerande att se hurdana traditioner andra kårer hade och så blev man till och med påmind om några scoutrop man hade hunnit glömma att existerade!

Söndag 26.7

Besöksdagen idag innebar friare program och för vissa besök av bekanta. Med spejarna som inte fick besök beslöt vi oss för att besöka Äventyrsdalen på nytt där många valde att ta det lite lugnare med kortspel, och andra fick chansen att ännu testa på bågskytte och de andra lite mer fartfyllda aktiviteterna. Efter lunch hade vi kommit överens om att spejarna skulle få fritid ända till kvällsprogrammet för att återhämta sig. På kvällen ordnades Glänta’s Got Talent vid scenen med underhållande programbidrag av modiga scouter som valt att ställa upp!

Dagen började med lite ruskigt väder så morgondoppet var inte så populärt. På tur idag var Vetenskapsdalen. Här fick man syssla med allt möjligt spännande. En favorit verkade vara att laga egen modellera och forma utrotningshotade djur. En datorsal var uppsatt mitt i skogen så man fick till och med testa på programmering! Här fick man nog lära sig mycket nytt. På kvällen hade vi marknad, och scouterna överraskade med sin påhittighet. Man kunde köpa en vandringskäpp, tatuera sig, delta i lotteri eller skaffa sig en manikyr, utbudet var brett!

Tisdag 28.7

Sista hela dagen under lägret… tiden går snabbt när man har roligt. Spejarna hade en dal kvar som de inte ännu besökt, Stranddalen! Dit hade de längtat sedan första dagen på lägret. Och värt väntan var det ju nog! Suppa, simma, flytande hinderbana, zorbbollar, spa… allt möjligt kiva, och bra väder fick vi! På kvällen var det dags för avslutningslägerbålet. Hypen och stämningen är svår att klä i ord. När coverbandet spelade en hel lista med klassiker kunde man inte låta bli att sjunga och dansa med.

Onsdag 29.7

Att vakna nästa morgon kändes lite krassligt. Man kände nog i halsen att man hade sjungit med lite för ivrigt och hårt i låtarna kvällen innan. Nu skulle det börja packas och röjas inför hemfärd. När det var gjort var det dags att käka sista lunchen och hoppa i bussen tillbaka mot Esbo. Tanken på att komma hem var samtidigt skön och ledsam. Man hade ju blivit så van vid allt och nu plötsligt kändes det konstigt att lämna allt bakom sig. Men i minnen lever Glänta vidare och ger plats för framtida äventyr inom scoutingen! Tack Glänta och alla som varit inblandade!

Jonna Aito, Södrik Stigfinnare

S C O U T P O S T E N 3 • 2026

Livet på Glänta Vem var det riktigt som levde lägerliv i Skogby i juli, vad gjorde de på lägret och vad vill de säga våra läsare? Scoutpostens intervjuer från lägret besvarar dessa frågor, och många fler!

Anna Airaksinen, Spejarscout Kyrkslätt Scouter

Tim, 10 Sjöscoutkåren Stormfågeln Vad har varit det roligaste på lägret hittills? Det roliga programmet, mest Äventyrsdalen. Hur mycket godis har du ätit? Några påsar. Vilken är din favorit av lägermaskotarna? Karm, för att jag tycker om skogen och hon är skogens ande!

Irene Håkans, 16, och Signe Lindberg, 16 Korsholms Spejare och Vasa Korsfarare Vad har ni gjort på lägret? Irene: jag har jobbat i vetenskapsdalen och stranddalen och deltagit i explorerdalen Brakholmens program. Dessutom har jag varit maskoten Hymmel.

Vad har du lärt dig? En knop: dubbelt halvslag!

Signe: jag har deltagit i äventyrs- och gourmetdalen, och explorerdalen Brakholmen. Jag har också deltagit i tävlingen Sten Nylander och jobbat i stranddalen i några dagar.

Hur har sju dagar i tält gått? Det har gått bra att sova, man blev van efter ett par dagar.

Vad har varit roligast på lägret? Irene: de stora lägerbålen och explovardagsrummet. Signe: att träffa nya människor och att delta i äventyrsdalen. Äventyrsdalen är roligast för att det är SVK (Scoutkåren Vasa Korsfarare) som håller i den. Dessutom får duscharna med varmvatten mycket bra feedback, i Österbotten lär det vara vanligare med sexgradigt vatten från en vattenslang. Också simstrandens botten är väldigt bra, och ledarbastun var väldigt cool trots att explorerscouterna fick bada i den bara en gång.

S C O U T P O S T E N 3 • 2026

Har du tidigare varit på storläger? Jag har varit scout sen jag föddes, så jag har varit på jättemånga läger. Vad har du tyckt om Glänta? Det har varit roligt och man har mött nya människor. Vad har varit det bästa? Det bästa har kanske varit seglingen och av programdalarna Äventyrsdalen.

Vidar Nieminen, 9 Lovisa Svenska Boyscouter Vad har varit det roligaste på lägret hittills? Äventyrsdalen och speciellt klätterväggen där har varit roligast! Vad har varit din favoritmat på lägret? Det kommer att bli lunchen idag för det blir ärtsoppa.

Olivia Parviainen, 40 och Ida, 6 Scoutkåren Tre Björkar Vad har ni för uppdrag på lägret? Olivia har hjälpt till i kaféet och deltagit i familjelägerprogrammet, Ida har deltagit i familjelägerprogrammet och varit popcornsprovsmakare. Vad har varit det bästa med lägret? Olivia: Att göra aktiviteter tillsammans med barnen, speciellt att paddla kanot. Ida: Allting, speciellt Stranddalen. Hur är det att vara med hela sin familj på läger? Ida: Det är bra, det är roligt att få ha alla kompisar med på läger. Olivia: Det är jätteroligt att vara på läger igen efter att ha fått barn. Att man får ta med sina barn på läger är verkligen jätteroligt. Kommer ni på nästa förbundsläger? Ida: JO!

Victor Lindroos, 21 Sjöscoutorganisationen Fribytarna Vilket uppdrag hade du på lägret? Jag har varit programchef i lägerkåren. Vad har varit roligast på Glänta? Att träffa gamla vänner från runt om i landet. Vad är något du kommer minnas när du tänker tillbaka på lägret? Den goda stämningen. Hälsningar till läsaren? Det lönar sig att delta på storevenemang av olika slag. Man får många bra vänner.

Ulrika Busck-Nielsen, 42 Flickscoutkåren Korsfararflickorna och Nordsjö Skogsriddare Vilket uppdrag har du på lägret? Jag är chef för lägerkåren Sik i underlägret Dyning. Vad går ditt uppdrag ut på? Jag ser till att alla i Sik är där de ska vara då de ska vara där. Jag ser helt enkelt till att allt i lägerkåren funkar som det ska. Vad är din bästa upplevelse (hittills) på Glänta? Käsidesininja (de som vet, vet) och att lära känna andra kårer. Har du Glänta på hjärnan, Glänta på hjärtat, och har du släppt in en vän? Jepp, jepp och jepp!

Olivia: Ja, bara vi hinner! Det är synd att de är så sällan, men vi kommer gärna tillbaka. Det har varit mycket roligt att vara med som familjescout, vi känner oss välkomna också med barn vilket är jätteskönt. Det har varit så fint organiserat med bland annat lekpark och mycket anpassat för barnen.

S C O U T P O S T E N 3 • 2026

Scoutposten testar:

Alla med-utbildningen TEXT: RAG NAR AMINOFF BILD: DIDRIK LUNDS TEN

En fråga som ofta kommer upp då scoutledare från olika kårer träffas på FiSSc:s kurser och evenemang, är hur man ska leda grupper där ett eller flera av barnen har specialbehov. Det har blivit allt vanligare under de senaste åren och som ledare blir man lätt överväldigad, speciellt då man samtidigt försöker hålla koll på hela gruppen och hinna med alla programpunkter. Som tur finns det en utbildning om just detta! Den heter Alla med, tar mellan en och en halv och tre timmar att genomföra beroende på gruppens storlek, och ordnas på beställning av FiSSc. En regnig måndagseftermiddag i augusti samlas Scoutpostens redaktion på Scoutstationen i Helsingfors för att delta i kursen och bedöma dess innehåll. Kursledaren Alma börjar med att gå igenom utbildningens syfte. I samlingsbegreppet ”barn med specialbehov” ryms allt från adhd till ångest, men det viktiga för scoutledare är inte att ge en diagnos utan att kunna känna igen när ett barn har speciella behov, och sedan anpassa verksamheten enligt det. Alla, såväl vuxna som barn, har vissa grundläggande behov i sociala sammanhang; att känna sig trygg, att följa rutiner och strukturer, att veta hur mycket tid man har på sig, att få lämnas i fred ibland. Barn med specialbehov har i princip samma behov, men ofta i en högre grad än genomsnittet. Under ungefär två timmar bekantar vi oss med kursens material, går igenom olika scenarier och diskuterar hur man som ledare kan agera i olika situationer. Som väntat finns det inte alltid ett rätt svar på dessa frågor, men det är lättare att handskas med svåra situationer om man har pratat om dem förr. Mycket kan lösas genom att planera på förhand. Vet man till exempel att något barn har svårt att koncentrera sig under längre uppgifter kan det vara skäl att varva uppgifterna med mer aktiva lekar, och om någon brukar ha svårt att övergå från en uppgift till följande kan man gå igenom programmet i början av mötet och betona hur mycket tid varje punkt ska ta.

S C O U T P O S T E N 3 • 2026

Vilket konkret tips tar ni med er från den här utbildningen? Jannica: Stoppa i tid, det vill säga att avbryta exempelvis en lek eller aktivitet direkt om den börjar spåra ut. Också i vuxengrupper är det ett bra tips.

Det material som används i kursen – bildstödskort, tygfack för tidtabeller, tipskort, med mera – finns också i Alla medkassen, som kåren kan köpa efter kursen. Kassen kostar cirka 120 euro, och innehåller många saker som kan skapa mer struktur på kårens möten och evenemang. Redaktionen vill dock påpeka att om kåren bara funderar på att skaffa en eller ett par av dessa saker kan det löna sig att köpa dem skilt direkt från tillverkaren. I övrigt är kursen definitivt prisvärd. Den kostar 0 euro för den som beställer den, och den kan ordnas var som helst i Finland. Redaktionen rekommenderar kursen för alla som leder barngrupper, och i synnerhet för dem som redan har gjort det en längre tid. Fastän man tror sig veta allt kan man alltid få nya intryck, och som Alma säger kan en utbildning i varje fall aldrig göra dig till en sämre ledare. På en skala från ingen med till alla med ger vi kursen vitsordet alla med!

Ragnar: Jag tänker i fortsättningen försöka vara tydligare med att kommunicera tidtabellen på mina möten, så att alla vet hur mycket tid det finns för varje uppgift, och framför allt hur mycket tid de har kvar. Ester: Jag tänker testa tipset att ha samma rutiner i början och slutet av varje möte för att skapa en tydligare struktur. Carolina: Bildstöden och klockan, som hjälper barn att uppfatta instruktioner och tidtabeller och som finns i Alla med-kassen. De används också på dagisar, och jag funderar på att köpa dem till kåren. Didrik: Det var bra att få veta mer om de här redskapen som används på dagisar och i skolor, för det sänker tröskeln att använda dem även i scouterna. För egen del fastnade jag för tipset om en positiv attityd, och att det smittar av sig på barnen.

Alla med-utbildningen Vad? En utbildning om hur man som scoutledare kan stöda barn och unga med specialbehov. Utbildningens syfte är att: ● Sänka tröskeln för barn och unga med specialbehov att gå med i scouterna ● Förebygga marginalisering och öka mångfald ● Öka kunskapen om behov som barn och unga med specialbehov har ● Göra scouting till en bestående hobby även för barn med specialbehov För vem? Alla som leder barngrupper Var, när och hur? Utbildningen är gratis och ordnas som beställningskurs! Beställ den till din kårs hemort genom att kontakta utbildningskoordinator Andrea på andrea.hynynen@scout.fi.

S C O U T P O S T E N 3 • 2026

Scoutpostens skrivtävling Skrivtävlingen som utlystes i förra numret har nu nått sitt slut och redaktionen tackar för alla fina texter vi har fått ta del av. Det har varit svårt att välja vinnare bland så många fina bidrag, men nu står det klart: första plats går till tolvåriga Vanessa Kronqvist från Korsholms Spejare! Hon vinner en FiSSc-kåsa och en spork, och nedan kan du kan läsa hennes spännande berättelse. Grattis även till våra finalister Ebba Nymark (Nykarleby Forsfarare) och Alvin Rasmus (Sjöscoutkåren Stormfågeln), vars texter publiceras i nästa nummer!

Äventyrare av Vanessa Kronqvist, Korsholms Spejare

S C O U T P O S T E N 3 • 2026

Morgondimman låg som ett täcke över sjön. Det doftade gröt och skog, och någon prasslade med tältduken. Det var början på ett äventyr – ett som skulle föra oss längre än kartan någonsin visat. ”Vakna Ava! Idag har vi rodd!” Min vän ruskade på mig och jag suckade. ”Vad är klockan, Vera?” frågade jag, medan jag gnuggade sömnen ur ögonen. Jag hade sovit väldigt oroligt, och drömt hemska drömmar. Om djupa kärr, havet och en skallgång där jag inte var med. Jag hade en svag aning att det hängde ihop med dagens rodd. ”Tillräckligt! Så upp och hoppa nu, jag vill vara först i grötkön!” hon drog upp dragkedjan på tältet och ålade ut. Jag stängde snabbt fliken, jag hade bara pyjamas på än. En efter en hördes de andra scouterna öppna dragkedjan och stiga ut i den bleka solen. Efter en stund hängde jag på och ställde mig i den nu halvlånga kön. ”Samling vid flaggstången halv nio!” ropade min ena ledare, Maja. En halvtimme kvar. Jag fick min gröt och satte mig bredvid Vera. Vi åt under tystnad tills Maja ropade igen: ”Fem minuter! Diska och kom sedan till flaggstången!” Jag steg upp och diskade mitt matkärl. Efter det ställde jag mig i min tältkö, som bestod av mig och Vera. Det skulle ha varit en till flicka, men hon kom inte. Jag fick anmäla oss, och när ledarna hade sagt sitt fick vi kartorna på området. Varje tältgrupp fick en. Maja tog mig och Vera lite till sidan och såg bekymrat på oss. ”Klarar ni er, eller ska vi dela upp er i varsin grupp med fler personer?” frågade hon. ”Vi klarar oss!” sa Vera, utan att fråga mig. ”Är du okej med det, Ava?” frågade Maja, och jag nickade. Det var bara det att jag ännu hade känslan att något ovanligt händer. De första grupperna hade redan gått iväg och vi hängde på i snabb takt. Snart var vi vid första stationen. Vi fick vänta tills gruppen före oss var

klar, och uppgiften bestod av att se hur många åttor vi kunde få att rymmas på ett halvmeterlångt rep. Jag fick nio och Vera fick tretton. ”22 stycken, bra gjort!” sa ledaren som hade stationen. ”Patrull Uttern anmäler oss klara! Styrka ett plus ett” sa Vera utan tvekan, som alltid. Hon ville alltid vara först, bäst, snabbast. Vi fortsatte längs stigen som slingrade sig mellan granarna, men snart blev marken mjukare, och de vita reflexerna som markerade vägen syntes allt glesare. Vera gick först, som vanligt, med kartan i handen och kompassen riktad rakt fram. ”Det ska vara hitåt,” sa hon, men rösten lät mindre säker nu. Jag såg mig omkring – allt såg likadant ut. Träden stod tätt, och mörkret mellan dem var som ett hav av skuggor. ”Vänta,” sa jag. ”Jag tror vi har gått för långt.” Vera stannade inte. ”Vi hittar nog tillbaka,” svarade hon, men stegen blev långsammare. Det var då jag märkte att ljuden omkring oss hade förändrats – vinden hade tystnat, och det enda som hördes var våra egna andetag. Jag visste att om jag sa något skulle hon inte lyssna. ”Vad var klockan när vi startade?” frågade jag, men fick inte ett svar. ”Där! Jag ser ett ljus! Det måste vara slutet av skogen!” ropade jag och sprang före henne. Utan att jag visste ordet av det var jag genomblöt. Jag fäktade med armarna och försökte hitta något att hålla i. ”Hjälp! Vera!” ropade jag, men hon hade inte märkt och gått åt andra hållet. När hon svängde runt ett träd, hördes ett plask och ett skrik. ”Vera!” ropade jag. Det var svårt att hållas ovanför ytan nu, alla kläder och väskan hade blivit blöta. ”A-va!” ropade Vera, och hon hostade. Ljuset jag såg måste ha varit havet! Det jag satt fast i var säkert myren jag drömt om. Jag halade fram telefonen, men tappade den i myrens mörka vatten. Den skulle nog ändå inte ha funkat. Jag simmade mot kanten, men mossan gav vika, och plötsligt

var jag ute på havet. Alla kanter såg likadana ut, mossa som flöt. En bit bort syntes Veras bruna hår och hennes väska. Jag simmade ditåt, och drog med henne mot en kant som såg stadig ut. Då kom det en enorm våg som spolade oss mot kanten. Stenen kom emot oss som en vägg. Jag hann bara ropa innan vi sköljdes mot stenen. Vattnet slog över oss, och allt försvann. När jag vaknade hördes röster, visslingar, steg i gräset. Jag trodde först att jag drömde. Sedan såg jag dem: människor i gröna jackor, med reflexvästar och kartor. En skallgång. ”Här!” ropade någon. ”Jag har dem!” Plötsligt var vi omringade av vuxna som pratade snabbt, och barn som stod lite längre bort, tysta och stirrade. En kvinna lade en filt över mig, en man höll Veras hand. ”Ni är från scoutlägret, eller hur?” frågade han. Jag nickade, men rösten kom inte. Barnen såg på oss med stora ögon. En av dem sa lågt: ”Vi trodde ni var döda.” Jag blundade. ”Det trodde vi också,” viskade jag. Någon lyfte upp oss och jag slumrade till. När de kom fram till lägret stod Maja redan där, med armarna hårt korsade och ögonen röda av sömnbrist. När hon såg oss släppte hon allt och sprang fram. ”Kära barn,” sa hon, rösten brast. ”Tre dagar… vi trodde…” ”Tre dagar? Har vi varit avsvimmade så länge?” frågade Vera, med darr på rösten. ”Ni måste till sjukhuset!” sa Maja. Hon lade händerna på våra axlar, som för att försäkra sig om att vi verkligen fanns. Vera började gråta, och jag kände hur allt släppte – kylan, rädslan, tystnaden. Sen drog Maja efter andan, strök håret ur Veras ansikte och sa: ”Nu räcker det med äventyr för den här gången.” Maja slog armarna om oss, och för första gången på länge kändes det tryggt.

Skrivtävlingen må vara över, men visste du att du alltid kan bidra med dina egna texter, bilder eller berättelser till Scoutposten? Skicka dem då till ragnar.aminoff@scout.fi och spana in dem i ett framtida nummer! S C O U T P O S T E N 3 • 2026

Sticka dina egna Gläntasockor! Värmer dina Gläntastrumpor inte fötterna tillräckligt, eller köpte du rentav aldrig ett par? Gör då som Linda Koivikko och sticka dina egna sockor med Gläntas logga! Allt du behöver är ett par stickor samt garn i blått, gult, rött, grönt och vitt. 1. Börja sticka skaftet av sockan enligt mönstret. Sticka med det blåa garnet tills sockskaftet är cirka fem centimeter högt. 2. Sticka sedan två centimeter breda ränder i gult, rött och grönt. 3. Fortsätt sticka med blått garn. Efter cirka fem centimeter är skaftet färdigt, och du kan sticka foten. 4. Brodera Gläntas logga längs maskorna med olika färgers garn enligt bilden. Även bokstäverna går enligt maskorna, med undantag av strecket på T. Mönstret som sockorna är stickade med är Novitas ”Perusvillasukat Novita 7 veljestä”,som du hittar gratis på Novitas webbplats genom att googla de orden!

S C O U T P O S T E N 3 • 2026

DEBAT T

Det är okej att inte vara okej

Gustaf Weckman, Scoutkåren Vasa Korsfarare och Helsingfors KFUK/M Scouter

”Vi är alla människor och ibland går det bättre och ibland sämre.

På sommarens förbundslägret Glänta lade man märke till att det hade gått 12 år sen det senaste förbundsläger Atlantis. Allt från duschar och diskställen till programmet och byggandet av själva lägret hade tagit enorma steg framåt från vad det var senast. En stor satsning som gjordes av lägerorganisationen var ledarvården. Det sågs till att alla ledare som var med och förverkligade lägret också skulle kunna få ha egen tid och njuta av vad lägret hade att bjuda på. En stor satsning gjordes också på scouternas psykiska välmående under lägret. Trivselteamet hade trygga tältet vid lägersjukhuset, dit man kunde gå och tala med någon om man kände för det, och teamet gick också regelbundet runt på området, checkade in med ledare när de gick förbi och besökte programdalarna för att vara tillgängliga. Det är en resurs guld värd som vi alla ska kunna ta del av. Utöver Glänta har FiSSc redan länge haft utsedda trygghetspersoner på evenemang som man kan vända sig till om man känner behov av det, så förbundet har på ett bra sätt tagit medlemmarnas psykiska välmående i beaktande. Men det att möjligheten att tala med någon finns är bara första steget, vi måste våga använda möjligheten också. Det att möjligheten finns är redan en bra förebyggande åtgärd, men man kan inte få hjälp om man inte själv ber om det. Det sägs ofta att Finland är världens lyckligaste land och på liknande sätt talas det om att scoutingen är världens bästa hobby. De påståendena är inte nödvändigtvis fel men kan ibland också ge en bild av att saker är bättre än i verkligheten. Det kan bygga upp förväntningar om att man måste orka med allt, alltid vara på strålande humör och en all around superscout, men så är det inte. Vi är alla människor och ibland går det bättre och ibland sämre. Speciellt långa läger kan vara jättetunga och innebära mycket arbete och program från morgon till kväll, och då är det extra viktigt att stanna upp ibland och ta pauser innan det blir för sent. Ändå kan man känna sig ensam, deprimerad, ångestfylld eller känna något annat som påverkar ens ork och förmåga att delta i program eller sköta sitt uppdrag. Då är det jätteviktigt att ta vara på de resurser som det har satsats på under de senaste åren. Det kan kännas löjligt och som att ”inte är det nu så viktigt, någon annan har det säkert värre” och så gör man inget åt saken. Men så är det inte! De här resurserna finns till just för att vi ska dra nytta av dem. De personer som ställt upp som trygghetspersoner, trivselteam eller annat dylikt vill hjälpa till oberoende om det är något litet eller stort. På säkerhetsdemonstrationer på flygplan berättas det att om kabintrycket sjunker och syremaskerna kommer ner från taket ska man alltid sätta på sin egen mask före man hjälper andra. Samma gäller ditt eget välmående också! Du måste ta hand om dig själv före du kan delta i program, utföra ditt uppdrag eller hjälpa andra. Sova tillräckligt, äta, ta pauser och tala med någon om du känner att det behövs. Resurserna vi har på scoutevenemang är inte en ersättare för professionell hjälp men hjälper dig orka med det uppdrag du har just då. Om det känns svårt att tala med någon du inte känner kan du också alltid vända dig till en av dina egna ledare eller vänner som du känner dig trygg med. Bli inte ensam med dina bekymmer för det gör alltid saken bara värre. Det är okej att inte vara okej hela tiden, alla känner vi oss nere ibland på ett eller annat sätt. Kom ändå ihåg att efter natten stiger solen alltid upp igen och lyser upp en ny dag, men nog känns ju mörkret mindre skrämmande tillsammans med någon annan än om man är ensam, eller vad?

S C O U T P O S T E N 3 • 2026

SCOUTKAMPEN För det här numret var kampen en riktig nagelbitare. Vinnaren gjorde den första fullpoängsrundan i scoutkampens historia, men vem blev det? Förra kampens vinnare Emil fick möta Malin i årets näst sista scoutkamp.

Utmana en vän eller testa dina egna kunskaper, läs en ledtråd i taget och se hur många som behövs för att knäcka gåtan!

EMIL AF BJÖRKESTEN Kår: Scoutkåren MuHö Uppdrag: Vice-scoutchef

MALIN LINDHOLM Kår: Sjöscoutkåren Stormfågeln Uppdrag: Ledarvårdsmästare på Glänta

Regler:  Man får inte kolla upp saker, varken online eller offline.  Man får en gissning per ledtråd, spelledaren säger när det går rätt.  Max svarstid är en minut.

S C O U T P O S T E N 3 • 2026

Scoutkåren 5p Hemkår till FiSSc:s första scoutchef Filip Hamro-Drotz

 Emil, Malin

4p 2017 fick kåren en liten utfärdsbåt i donation av f.d. medlem Hjallis Harkimo 3p Roverscouterna i kåren kallas för jungmän 2p Verksamma på Drumsö i Helsingfors 1p Medlemmarna kallas för seapysar

Scoutpryl 5p Används högtidligt efter spikning

 Emil, Malin

4p Finlands Scouters pryds överst av St. Göran och draken 3p Kårer och andra scoutorganisationer har ofta en egen 2p Bärs ofta av en patrull 1p Lite som en flagga

Växt 5p Sen år 1982 en viktig växt i Finland

 Emil

4p En blomma som tillhör familjen sparrisväxter 3p Blommar i början av sommaren med vita blommor som sitter i en bågböjd klase

 Malin

2p Giftig blomma 1p Finlands nationalblomma (sedan år 1982)

Scoutfärdighet 5p En färdighet ofta associerad med Bee Gees

 Emil, Malin

4p Man börjar öva färdigheten redan som vargunge 3p En färdighet som handlar om beredskap att hjälpa andra 2p De formella kurserna i färdigheten ordnas av Röda Korset 1p FHJ1, FHJ2, osv.

Scoutpersonen 5p Grundade kåren Hespartto i Tölö, Helsingfors

 Emil

4p Författade boken ”Partiotyttöjen opas”

 Malin

3p Personen var en pionjär för flickscoutverksamhet i Finland 2p Ett utmärkelsetecken stiftades år 1993 till minne av personen 1p Louhisusis spänne, St. Görans spänne och ... Totalt: Emil: 25p, Malin: 22p

Tiebreaker: Hur många sidor har den finlandssvenska scouthistoriken Över daggstänkta berg?

Emil: 340, Malin: 412

Rätt svar Scoutkåren: Sjöscoutkåren Seaboys • Scoutpryl: Fana • Växt: Liljekonvalj Scoutfärdighet: Första hjälpen • Scoutpersonen: Anni Collan • Tiebreaker: 312 sidor S C O U T P O S T E N 3 • 2026

ALLTID REDO: Det stora råddet (del 7/8)

MANU S OC H T E C KNI NGAR RAGNAR AMI NOFF

PSST! Har du glömt vad som hände i förra numret? Då kan du uppfriska ditt minne på issuu.com/finlandssvenskascouter!

S C O U T P O S T E N 3 • 2026

FORTSÄT TNING FÖLJER…

S C O U T P O S T E N 3 • 2026

Fr å g

dan halsduk som ni. Ingen kår i FiSSc har en lika gissar att ni är landscouter, vi så , skogen I serierna rör ni er mest i ns flera gånger, och Noux nationalpark näm nda nära den. orlu någ så ni bor antagligen udstadsregionen? huv i kår out Är ni alltså från en landsc och Eva-Tyra Scott Hälsningar Alvar Ljung Patrull Fiskmåsen

Hej, vi undrar vilken scoutkår Patrull Flygekorre är från?

F l l y l gek u r t o Pa

Svar:

Hej, och tack för frågan! Vi tänker inte avslöja vilken kår eller ort vi kommer från, för vi tror att fler läsare kan känna igen sig i våra äventyr om det är en hemlighet. Men ni har rätt i att vi för det mesta scoutar ute i skogen, även om vi förut också seglade en hel del. Vi skriver ”förut”, för tack vare Knut har kåren inte längre någon segelbåt.* Egentligen spelar det inte så stor roll för oss var vår kårlokal finns. Vi har nämligen alla flyttat dit från olika regioner och talar olika dialekter, men i serierna har vår dialog översatts till standardfinlandssvenska för att underlätta läsbarheten. Så här låter vi i verkligheten:

Vi kan även avslöja att våra scoutledare Åsa och Stig är rikssvenskar.

Scoutiga hälsningar, Knut, Lotta, Sten och Greta Patrull Flygekorre * se Scoutposten 2/2023.

S C O U T P O S T E N 3 • 2026

Har du någon fråga till Patrull Flygekorre, eller till Scoutpostens redaktion? Skicka den då per e-post till ragnar.aminoff@scout.fi så kanske du får klarhet i saken!

TAPTO Skymning rår på Glänta och dammet från en upptrampad väg låter ljuset lägga sig över skogen. Trots hundratals pratglada scouter ligger det där så lugnt och fridfullt. BILD: ELLEN HAAKANA

S C O U T P O S T E N 3 • 2026

T-A-C-K Glänta!

st 1500 scouter t Glänta, samlade som bä gre slä nd bu för kt, un jdp Sommarens hö l vi hade! och äventyr – och vad ku i Skogby för upplevelser ndö, ägg grillades på n vattenhinderbanan i Sa frå t tne vat r öve de eka t Skrat el och Karm strosade ermaskotar Lomma, Hymm läg a vår , dö Ske i eld n öppe ppa oss från att ordna inte ens ösregn kunde sto och et åd mr ero läg på ng omkri marknad vid scenen. ffa gamla och nya unik möjlighet att få trä ra och få känna Ett förbundsläger är en n aldrig annars skulle gö ma er sak på va pro få örelse. Glänta på bekantskaper, vår finlandssvenska scoutr la he d me ns ma sam till samhörighet t. hjärnan, Glänta på hjärta ömlig lägervecka. Alla t till att skapa en oförgl set som ... a all till k tac rt Ett sto genom Kuling inom oss eka från Äng till Dyning ge län r me kom en nn mi våra tillsammans med ”Min dagliga glasspaus t i lägervardagen!” an vänner var en riktig guldk else d ansvar för lägerupplev – Krista, stabsmedlem me r. ciellt med förbundsläge ”Det är något alldeles spe både d me nta Glä n fina stunder frå Det finns väldigt många as.” nn mi r me kom aper jag länge nya och gamla bekantsk er urs res för r med ansva – Jessica, stabsmedlem na träffarna ”Jag saknade de sponta onerna ssi ku och roliga dis en hem.” väg i diskkön redan på r för program sva an d – Antto, stabsmedlem me //Staben för Förbundslä

gret Glänta 2026