Scoutposten 2 2018

Finlands Svenska Scouter r.f. | 2•2018

10 8

HUR HÄNGER MÅNGFALD IHOP MED SCOUTING?

Dataskyddslagen är inget att oroa sig för

24

Hur fick scoutingen sin start i världen?

INNEHÅLL 2 • 2018 4

PÅ PÄRMEN :

GDPR på sid 8 Vad gör mångfaldsgruppen egentligen? på sid 10 Scouting runt världen på sid 24

12

Vad kan DU göra för att lyfta upp teman om mångfald och öppenhet

14

Ingen ska lämnas utanför

18

En festival full av lycka 2 | scoutposten 2•2018

16

Skulle du våga vara nån?

20

Våga säga STOPP till rasism.

22

Värdebaserat ledarskap, skapa en bättre värld.

23

Möten för att påverka attityder.

Stunden – scoutögonblick fångade på bild

6

Ditt och datt – håll koll på vad som händer i förbundet

28

SCOUTKAMPEN − utmana din scoutkompis!

29

Finken funderar

31

In Memoriam

31

Tapto

LEDAREN

Psst! Har du något du vill bidra med?

www.scout.fi • e-post: scoutposten@scout.fi

En liten dagbok, bilder eller något annat?

Mejla ditt material till scoutposten@fissc.fi och bonga ditt material i en av höstens tidningar!

Utgivare Finlands Svenska Scouter r.f.

Tölögatan 55, 00250 Helsingfors Tfn (09) 8865 1100 Fax (09) 886 599 Ansvarig utgivare för Scoutposten är Finlands Svenska Scouter r.f. Redaktionen förbehåller sig rätten att korrigera, förkorta samt göra andra ändringar i de inkomna texterna. chefredaktör Tony Pohjolainen Redaktionssekreterare Kate Lönnberg Ombrytning Christian Aarnio Pärmbild Didrik Lundsten Adressförändringar & prenumerationer koordinator@scout.fi eller Frida Lundberg tfn (09) 8865 1305 e-post: frida.lundberg@scout.fi Tryckeri Oy Fram Ab, 2018 Upplaga 4 200 Bank Sampo 800018-68026

Utgivningstidtabell 2018 Nr Dl Utkommer 3/2018 15.8. v. 38, 17-23.9 4/2018 24.10. v. 48, 26.11-2.12 Läs Scoutposten elektroniskt på >> issuu.com/finlandssvenskascouter

#scoutposten

4041

Trycksak

0797

Alla Med Jag minns tiden då jag blev scout. Det var för nästan 20 år sedan

och sedan dess har jag sett personer komma och gå i kåren. Jag måste medge att under en kort tid flöt jag iväg lite från kåren och scoutingen men när jag blev patrulledare över patrullen Pingos blev mitt engagemang i scouterna större än någonsin. Jag blev ledare för varg­ ungeavdelningen och senare Akela. Nu är jag avdelningsledare, vice kårchef och dessutom aktiv i FiSSc. Scoutingen har definitivt varit en stor del av mitt liv och har varit en stor del av hur jag har formats som person. För mig är scouting bland det viktigast som finns. Vi är en organi­ sation som inte diskriminerar och förutom att jobba för fred och samhällsförbättring är vår roll som ledare att hjälpa och guida unga från Tony Pohjolainen olika bakgrunder. Det är enligt mig en väldigt chefredaktör stor roll som alla kanske inte alltid tänker på.

Utan de ledare som styrde mig i min barndom skulle jag vara en helt annan person.

Men det finns alltid mer man kan göra. Därför valde vi att göra ett mångfaldsnummer. Vi hoppas kunna förbättra världen och det är exakt det vi gör varje dag. Så ta med en kompis, ett syskon eller vem som helst. Scouting är till för alla och tillsammans kan vi göra världen bättre.

Tony Pohjolainen

Ordlista Delaktighet: Vara del av och ha möjlighet att påverka: komma till tals och bli lyssnad på.

Diskriminering: Betyder att du behandlas sämre trots att du borde bli behandlad likadant som alla andra.

Funktionsvariation: Olika förutsättningar för fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.

Fördom: Förutfattat antagande som grundar sig på felaktig eller otillräcklig information.

Makt: Inflytande eller möjlighet att få igenom sin vilja.

Minoritet: En minoritetsgrupp är en grupp som har färre medlemmar i förhållande till en

konkurrerande grupp (majoriteten).

Norm: Oskriven regel om hur personer t.ex. förväntas vara, se ut eller bete sig.

Prideparad: Festival som främjar sexual- och könsminoriteters rättigheter och ger synlighet åt HBTIQ-samhället.

Privilegium: Fördel som tilldelas personer som tillhör en viss grupp, ofta de som uppfyller normen.

Sisuscout: Scout med någon form av funktionsvariation, kan i vissa fall behöva särskilt stöd Tillgänglighet: Beskrivning av hur inkluderande en miljö eller situation är oberoende av individers funktionalitet.

2•2018 scoutposten | 3

STUNDEN

4 | scoutposten 2•2018

Scouting finns runt om i hela världen. Bilden är tagen på ett scoutläger i Thailand 2017.

2•2018 scoutposten | 5

&

DITT

DATT

Vårmöte

FiSSc:s vårmöte hölls 24.3 i Helsingfors på Scoutstationen. På mötena fastställdes förbundets bokslut med årsberättelse och beviljande av ansvarsfrihet. De övriga beslutsärendena bestod av godkännande av nya stadgar för FiSSc och fastställande av rekryteringskommitténs medlemmar. På mötet diskuterades också resultatet av Kåtan -enkäten. Under mötet informerades om Förbundsläger år 2020, mångfaldsärenden, det pågående arbetet kring logga och förbundshalsduk, resultaten av enkäten gällande bästa stället för frivilligarbete och planen för respektfullt beteende.

Bild Annika Rönnblad

FiSScAkademin 2018 27-28.10.2018 Gör det du annars inte skulle göra!

Det viktigaste och senaste nytt om scouting runt om i landet. Också uppkommande Kurser och evenemang vi tror just du kommer att gilla.

Lärkkulla, Karis FiSScAkademin är ett ledarskapsseminarium för alla kårledare! FiSScAkademin erbjuder olika workshoppar i ledarskap, öppenhet och utveckling av kåren - programmet erbjuder garanterat något för alla! Under FiSScakademin utlovas många skratt och vi får ta del av lättsammare programpunkter mellan varven.

På söndagen ordnas förbundets höstmöte.

Mökkitiä 2018 ”Hur snabbt kan du värma en bastu?

Var bor bastutomten?

Vems tur är det att tömma dasset?

Kan man sätta potatisen redan?”

Hämeen Partiopiiri ry önskar alla över 14-åriga scouter välkomna att delta i det finska mästerskapet i patrullrådighet som hålls 29 - 30. 2018. På tävlingen som hålls i Tammerfors får scouterna testa sina kunskaper i scout- och stugliv. Kom som du är, i joggingbrallor eller sportkläder – all slags klädsel är ok. Må den bästa stuglivskännaren vinna! Patrullens ansökan om stugplats bör göras mellan 1.8 - 16.9.

Tävlingsinbjudan och uppgiftstabell https://mokkitia2018.wordpress.com/

6 | scoutposten 2•2018

Det har varit något av ett detektivarbete att hitta information tillbaka i tiden. Personer har flyttat och många har bytt namn, vilket gör det svårt att få kontakt med dem som varit med då. Vi har endast namn på dem som suttit i styrelserna, inte de som varit medlemmar överlag. – Anna Horttana från Karis Flickorna gällande svårigheten att samla in uppgifter till kårens historik, Västra Nyland, 8.4.2018

1 409

Scoutläger 3-5 augusti

Finlands Svenska Scouter och FDUV ordnar ett gemensamt läger för barn, ungdomar och unga vuxna med intellektuell funktions­ nedsättning eller andra särskilda behov på natursköna Stornäsholmen i Barösunds skärgård.

förskolebarn har under våren deltagit i scouternas förskolekampanj ”Lilla Scoutveckan”

RÄTTELSE Tråkigt nog hade en person ramlat bort från styrelsepresentationen i Scoutposten nr 1/2018. Här presenterar vi nu Jockum Lundsten som är styrelse­medlem med ansvar för program.

När: 3–5 augusti Var: Stornäsholm, Barösund Ingå Pris: 100 € Frågor? projektledare på FiSSc kansli Sabina Fortelius (sabina.fortelius@scout.fi, 050 3730 472) svarar på frågor Anmälan: Sista anmälningsdag är 1.7. Anmälning och förfrågningar görs till Jon Jakobsson vid FDUV:s kansli, 040 865 3888, jon.jakobsson@fduv.fi.

BILD Anna Enbuske

1. Namn – Jockum Lundsten

Guide för friluftsmat

2. Kår – St. Simons Sjöfararna, Pargas 3. Vilken är din roll i styrelsen?

– Jag är styrelseledamot med ansvar för Program 4. Varför ville du med i FiSSc:s styrelse?

– Jag har under 2 senaste åren varit ordförande för Sjörådet, en uppgift som jag gillade – så jag ville prova på något nytt och var samtidigt villig att ta mera ansvar, så styrelsen blev ett enkelt val.

Vill samtidigt också kunna vara med och påverka mera inom förbundet.

5. En specifik sak just du vill jobba för?

– Jag vill jobba för att lyfta fram hur roligt det är att vara förtroendevald, och scout. Samtidigt måste vi anpassa oss mera för att kunna göra det ännu bättre, jag vill vara med och göra det.

Ut i naturen har publicerat en ny guide för friluftsmat.

I guiden har friluftsmat granskats med tanke på hållbarhet och kunskaperna om näring har berikats. >> Ta en titt på nyttiga tips och recept på adressen www.utinaturen.fi/sv/friluftslivetsabc/friluftsmat

6. Hur märks det att du är scout i vardagen?

– Talar gott och öppet om scouting, sen antar jag nog att folk märker att man springer på scoutmöten stup i kvarten.

7. Ditt tuffaste scoutminne?

– Offshore II 2017, att få delta i Tall Ships Race och att dessutom få skeppa – det är nog en sak jag aldrig glömmer. Hade en fantastisk besättning och fick två fantastiska veckor att minnas livet ut.

2•2018 scoutposten | 7

GDPR-förordningen gäller även scoutverksamheten – vi hanterar dina uppgifter varsamt!

Scoutkårerna är enskilda föreningar som i enlighet med föreningslagen är skyldiga att föra en förteckning över föreningens medlemmar. Scoutkårerna har således en laglig plikt att lagra viss information om sina medlemmar. Den mycket omtalade GDPR-förordningen gäller således även alla scoutledare i kårerna, förtroendevalda inom förbunden och scoutanställda. Vi är alla skyldiga att följa den nya förordningen.

Text Frida Lundberg • Bild Linda Slotte

Scoutverksamheten förutsätter behandling av personuppgifter i viss mån.

Deltagande i evenemang kräver oftast att del­ tagaren uppger eventuella känsliga uppgifter i samband med sin anmälan. Var och en av oss som behandlar personuppgifter känner till våra rättigheter och skyldigheter. Vår gemen­ samma målsättning inom scoutingen är att personuppgifter behandlas på ett föredömligt sätt och var och en av oss med sitt eget age­ rande visar gott exempel för andra.

Hurdan information lagrar vi om dig eller ditt barn?

Så länge du är medlem i en scoutkår lagras förutom dina kontaktuppgifter även upp­ gifter om bl.a. programaktiviteter du utfört i din åldersgrupp, uppgifter om eventuella utbildningar och evenemang du deltagit i och eventuella utmärkelsetecken, certifikat och fullmakter du beviljats. Allt detta lagras i medlemsregistret Kuksa. En överskådlig blick över sådant som finns lagrat om dig kan du läsa i din ScoutCV som du har tillgång till i din profil i medlemsregistret.

Inom en kort tid efter att du avslutat ditt medlemskap i din scoutkår, raderas dina kon­ taktuppgifter från medlemsregistret. Eventu­ ella målsmansuppgifter som är kopplade till en minderårig scout raderas i sin helhet då scouten avslutar sitt medlemskap. För att inte tappa all din scouthistorik du samlat på dig under dina år som scout, lagras scoutpresta­ tioner så som utförda utbildningar, fullmakter och certifikat i en matrikel även efter att du avslutat ditt medlemskap. Detta för att kunna återta gamla uppgifter till din profil ifall du i ett senare skede igen vill återuppta scouting

8 | scoutposten 2•2018

som hobby. Vid begäran raderas alla dina scoutprestationer ur medlemsregistret då du avslutar ditt medlemskap.

Vem behandlar dina eller ditt barns uppgifter?

Rättigheterna till medlemsregistret är baserade på det uppdrag du besitter i kåren, inom Finlands Svenska Scouter r.f. och takorganisa­ tionen Suomen Partiolaiset - Finlands Scouter.

Det uppdrag du har styr den information du har tillgång till i medlemsregistret. Om ditt uppdrag inte kräver att du har tillgång till per­ sonuppgifter på individnivå, kommer du inte

åt dylik information. I scoutkåren är det såle­ des enbart personer som besitter ett specifikt uppdrag som t.ex. kårchef, kårsekreterare och medlemsregisteransvarig som har full tillgång till dina eller ditt barns uppgifter. På förbunds­ nivå har förutom de anställda även förtroende­ valda med specifika förbundsuppdrag tillgång till medlemsregistret på individnivå.

En gruppledare för t.ex. vargungarna har tillgång till kontaktuppgifter till de barn och deras målsmän som hör till den egna grup­ pen. De närmaste ledarna behöver vid behov nå barnens målsmän och handhar även oftast uppgiften att uppdatera t.ex. utförda aktivite­

Såhär loggar du in i medlemsregistret

➊

ter för scouterna i den egna gruppen.

Känslig information, så som allergier och hälsouppgifter, uppges alltid separat vid an­ mälan till ett evenemang eller en utbildning.

Dylik information lagras aldrig i medlems­ registret utan raderas efter evenemanget.

Tillgång till dylika känsliga uppgifter har de personer vars uppdrag under evenemanget kräver det, t.ex. de ledare som är ansvariga för maten och första hjälpen.

Som medlem och målsman kan du:

Gå till adressen https://kuksa.partio.fi

➋

Välj rekisteröidy/register/registrering

➌

Fyll i ditt medlemsnummer/förmyndarnummer och din e-postadress OBS! bör vara samma adress som du meddelat till scoutkåren!

• registrera dig som användare med hjälp av ditt medlemsnummer/målsmansnummer och den e-postadress du uppgett åt kåren.

Du har då tillgång till registret och kan se vilka uppgifter om dig eller ditt barn vi har lagrat i medlemsregistret.

• anmäla ditt barn till kurser och evenemang och samtidigt uppge för evenemanget de uppgifter vi behöver känna till. Känsliga uppgifter som vi kan begära om är främst matallergier och i viss mån sjukdomar och eventuell medicinering som behöver beaktas i vår verksamhet.

➍

Godkänn användarvillkoren och klicka Jatka/ Continue/Fortsätt

➎

• korrigera en del uppgifter i registret (t.ex. adress, telefonnummer, e-postadress).

Upptäcker du andra felaktiga uppgifter gällande dig eller ditt barn, korrigerar vi dem åt dig omgående.

Välj därefter ett sätt för hur du vill skapa ditt login. Du kan koppla ditt konto till ett Googlekonto, Facebook-konto eller skapa ett ScoutIDkonto. Välj det sätt som känns enklast för dig!

• anmäla till scoutkåren att ditt barn slutar i verksamheten. Därefter raderas kontakt­ uppgifter ur registret. Kontakta ledarna i din kår för att få information om hur ett medlemskap i er kår avslutas.

Tryck Jatka/Continue/Fortsätt och sedan Kirjaudu palveluun/Continue to service/Logga in Noggrannare anvisningar finns på adressen www.scout.fi/kuksa

➏

2•2018 scoutposten | 9

Varför är mångfaldsgruppens mål att inte behöva finnas?

10 | scoutposten 2•2018

En synonym till mångfald är “mängd, myckenhet, stort antal, pluralism” och det säger också mycket av hur vi i mångfaldsgruppen ser på att scouting borde och ska vara. Scoutingen ska sträva efter att vi är många och olika, för ju fler vi är desto bättre blir vår verksamhet.

Text Matilda Wenman • Foto Didrik Lundsten

Mångfaldsgruppen har visionerat och kommit

fram till att vårt egna långsiktiga mål för gruppens verksamhet är att vi om ett par år inte ska behöva finnas. Vi tror nämligen att förbundet kommer att ha de verktyg och den rätta attityden för att inom en nära framtid sköta mångfaldsarbetet som en del av den vanliga verksamheten. Så att allt som sker i förbundet också sker med en baktanke om allas delaktighet och att allas olika förutsättningar tas i beaktande i stort som smått. Öppen och tillgänglig verksamhet Mångfaldsgruppens syfte är att stöda de övriga grup­ perna och hela organisationen i att fungera öppet och tillgängligt. Detta gör vi genom att utbilda, kommu­ nicera om dylika frågor, finnas till hands, ge råd och skapa lätta och praktiska verktyg för mångfald. På många evenemang är vi med och leder ett pass eller bidrar med en programpunkt, detta för att öppna upp ögonen också hos yngre scouter om vad mångfald och tillgäng­ lighet innebär. Att reflektera kring sina egna fördomar och attityder är ett av de verktyg vi använt oss av för att locka fram diskussion bland scouter.

Att reflektera kring sina egna fördomar och attityder är ett av de verktyg vi använt oss av för att locka fram diskussion bland scouter.

Lekar och övningar är bra verktyg då man funderar på frågor kring mångfald och tillgänglighet.

Plats för alla På kort sikt är mångfaldsgrup­ pens mål att skapa många mötesplatser för scouter och de som är eventuella framtida medlemmar. Detta görs bland annat genom att FiSSc deltar på Pride-festivaler runt om i landet, att vi bjuder med intresserade ickescouter till FiSScAkademin på hösten och fortsätter samarbeta med andra organisationer på området. Ett mål är också att förbundet antar en uppdaterad mångfaldsplan på årets höstmöte och med det förbinder sig kårerna till hur de vill jobba öppet och tillgängligt i framtiden eller om så alls är fallet.

Om 20 år hoppas jag att ingen upplever att det finns hinder för att vara med i scouterna, att inte pengar, funktion, kön, språk, utanförskap, med mera leder till att ett barn, ungdom eller vuxen inte känner att den platsar i vår gemenskap.

2•2018 scoutposten | 11

Hur kan du lyfta upp teman om öppenhet och mångfald i din kår/grupp?

Här har du två övningar som du kan använda dig av på din grupps möten och anpassa efter ålder och erfarenhet!

Text Matilda Wenman

Privilegiumpromenad 1. På mina högtidsdagar är nästan alla lediga från jobbet och/eller skolan.

2. Ingen har frågat mig om jag är kille eller tjej.

3. Jag ser ljust på min framtid.

4. Att jag är upprörd förklaras aldrig med att jag har mens.

5. När det är många i ett rum som pratar hör jag för det mesta vad den jag pratar med säger.

6. Mitt namn gör det inte svårare för mig att få jobb.

7. Jag kan gå hand i hand på stan med någon jag är kär i utan att få konstiga blickar.

8. Jag har pengar kvar i slutet av månaden.

9. Jag känner mig trygg även när jag går förbi en grupp män sent på kvällen.

10. Jag känner mig sällan nedstämd.

11. Jag känner att människor lyssnar på mig och tar mina åsikter på allvar.

12. Jag kan köpa hudfärgade plåster som liknar min hudfärg.

13. Jag har aldrig behövt ”komma ut”, alltså berätta för mina vänner och släktingar vilken sexuell läggning jag har.

14. Mina föräldrar hjälpte eller hjälper mig med läxorna och uppmuntrar mig i dina studier.

15. Ingen har kallat mig för lilla gumman.

16. Jag kan resa vart jag vill utan att i förväg ta reda på om det finns något som hindrar mig att ta mig ombord på flyget, tåget eller bussen.

12 | scoutposten 2•2018

17. Om jag var på besök i riksdagen skulle folk kunna ta mig för en riksdagsledamot.

18. Ingen har frågat mig var i världen jag kommer ifrån, egentligen.

19. De flesta tycker att jag skulle bli en bra förälder.

20. Jag har aldrig skämts för mitt hem eller mina kläder.

21. Jag och mina kompisar skickar ofta MMS och bilder på snapchat till varandra.

22. Jag bor i ett område där nästan alla som vill har ett jobb.

23. Jag kan gå på stan utan att vara rädd för att stoppas av polisen.

24. I närheten där jag bor finns det ålderdomshem och ungdomsgårdar med personal som talar mitt förstaspråk.

25. Jag kan utan problem gå på bio med mina kompisar.

26. Jag är inte orolig att mina kollegors lön är högre än min på grund av mitt kön.

27. Jag har lätt att läsa av vad andra känner och förstår för det mesta om de skojar eller menar allvar.

28. Folk kastar sällan eller aldrig skeptiska blickar åt mitt håll när jag går på stan.

29. Jag är sällan arg på mig själv och oroar mig inte för vad andra tycker om mig.

Instruktioner till dig som leder övningen: Lotta ut rollbeskrivningar (se länk nedan) till alla deltagare och be dem tänka igenom sin roll. Övningen börjar med att alla deltagare tyst ställer sig på en linje. Påståenden läses upp långsamt och om ett påstående stämmer in på rollen ska deltagaren ta ett steg framåt. Undvik att övningen blir en tävling om vem som kommer först utan poängtera att deltagarna bör fundera efter noggrant och försöka ta ställning till påståendet.

Det är inte nödvändigt att läsa upp alla påståenden och om rummet ni befinner er i är litet kan deltagarna uppmanas att ta korta steg. En del påståenden kan vara svåra att förstå, som övningsdragare är det viktigt att vara förberedd på att kunna förklara vad som menas.

När alla påståenden lästs upp sätter sig gruppen i en ring och diskuterar känslan av att gå fram och att stå kvar och varför linjen ser ut som den gör. I samband med diskussionen kan alla deltagare få en egen lista med påståenden som de kan kruxa av utifrån deras eget liv. Kom ihåg att påpeka att ingen behöver berätta något personligt som hen inte känner sig bekväm med att dela i gruppen.

Diskussion: • • • • • • • • • •

Var något påstående oklart eller svårt att ta ställning till? Varför?

Hur kändes det att gå framåt/stå kvar?

Vad händer när en person placerar sig långt bak eller långt fram? Vad ser personen?

(Om ni hade roller) Vilka personer var ni? Varför kom den personen så långt/kort?

Finns det grupper i samhället som ofta får gå framåt?

Finns det grupper i samhället som ofta får stå kvar?

Vad innebär det i en persons vardag att vara någon som hamnar långt fram?

Vilka fördelar får personen?

Hur påverkar det samhället att vissa personer har fördelar som andra inte har?

Finns det något vi kan göra för att motarbeta att vissa grupper har sämre förutsättningar?

Källa: http://www.scouterna.se/wp-content/uploads/2015/06/P--st--enden-----Ett-steg-fram.pdf

Instruktioner: www.jamstall.nu/verktygslada/ett-steg-fram/

-> exempel för de olika rollkorten hittar du här: www.jamstall.nu/wp-content/uploads/2014/02/Ett-steg-fram.pdf

Påståenden om scouting Sant eller falskt?

1. ”Varje scout är en bra ledare” 2. ”Nya vuxna som kommer med i kåren har inga scoutfärdigheter” 3. ”I vår kår/grupp finns det ingen medlem som hör till en sexuell minoritet” 4. ”I vår kår/grupp finns det ingen medlem som representerar en annan kultur än den finländska” 5. ”I vår kår/grupp finns det ingen som representerar något annat trossamfund än statskyrkan” 6. ”Scouting är främst en hobby för barn” 7. ”Alla sisuscouter är personer med utvecklingsstörning eller sitter i rullstol” 8. ”Att scouta är en dyr hobby” 9. ”Alla som vill kan lätt komma med i scouterna” 10. ”Förbundet borde sträva efter att behandla alla jämlikt”

2•2018 scoutposten | 13

14 | scoutposten 2•2018

Mot scouting för en allt bredare målgrupp − tillsammans, jämlikt Scouterna har under årens lopp erbjudit meningsfull verksamhet för alla intresserade. Inom sisuscoutingen har scouter med funktionsvariation haft möjlighet att i en egen grupp med delvis eget program känna delaktighet med en större scoutrörelse.

Text Päivi Havas & Piia Mölsä • Översättning Sabina Fortelius

Även om sisuscouting är en värdefull verksamhetsform har en

ständigt pågående förändring skett, i världen i stort och gällande de rå­ dande attityderna specifikt. I dagsläget är jämlikhet ett centralt begrepp i många människors tankevärld liksom i lagstiftningen. Att personer med funktionsvariationer ska ha rätt att delta i fritidsverksamhet tillsammans med alla andra ses som en fråga om mänskliga rättigheter.

Scoutingens mål för fostran kopplade till jämställdhet och inkludering stöder tanken om gemensam verksamhet. Också i scouterna är frågor om jämlikhet, mångfald och acceptans viktiga.

Vem godkänner vi som medlemmar i scouterna - och vem stänger vi utanför?

Innefattar särskild verksamhet (sisuscouting) [alltid] en tanke om vi och dom? Är en gemensam scoutverksamhet öppen för alla viktigare än huruvida en person behöver stöd eller inte?

Håller du med om att det är var och ens lika rätt att få höra till grupper och delta i hobbyer och verksamhet på lika villkor?

Tips till dej som är scoutledare • Ge alla barn en chans att komma med i scouterna och delta i enlig­ het med åldersgruppens program alla tillsammans, inte åtskilt.

• Skapa möjligheter, inte hinder!

Barnen har kommit med eftersom de vill scouta, du behöver inte ändra på själva programmet. För att tillämpa verksamheten så att den lämpar sig för alla krävs bara lite fantasi och vilja att testa på nya saker. Det finns många möjliga metoder ni kan använda beroende på tillfället. Det finns mycket stödmaterial och tips för planeringsarbetet och glöm inte att barnen allt som oftast är de bästa sakkunniga. Ni kan också vända er till FiSSc om ni behöver hjälp!

• Ifall en scout behöver mycket stöd kan hen behöva en personlig assistent. Att hitta en personlig assistent är inte din uppgift, utan scoutens och hens familjs. Info om hur en ansökan om personlig assistent görs, finns på kommunens hemsida.

Ibland kan en person tillfälligt behöva en stödperson eller ett par extra händer till hjälp. Om så är fallet kan ni be om hjälp av en extra ledare eller höra er för bland de övriga scouternas föräldrar.

• Personliga möten och gemensamma aktiviteter och upplevelser är frön till förändring! Barns mångfald är en rikedom för alla och genuina möten och egna erfarenheter är den enda vägen mot en jämställd värld.

Päivi Havas sitter med i styrgruppen för projektet 100 nya sätt att scouta, hon jobbar som specialplanerare vid Kehitysvammaisten tukiliitto. Piia Mölsä jobbar som Planerare vid Kehitysvammaisten tukiliitto.

Visst har ni väl noterat

att FiSSc i samarbete med Folkhälsans Center för Kompletterande Kommunikation och Pedagogik sammanställt ett bildkommunikationsmaterial med scouttema? Bilderna kan användas för att tydliggöra mötesprogrammet eller t.ex. för att förtydliga dagsprogrammet under ett läger. Beskrivande bilder stöder alla barns inlärning men speciellt yngre eller flerspråkiga barn, barn i behov av extra stöd eller med koncentrationssvårigheter, barn med språkliga svårigheter eller barn med funktionsnedsättning kan ha extra stor nytta av materialet. Bildmaterialet skickades ut till kårerna 2016. På adressen verksamhet.scout.fi/karverksamhet finns mer info om materialet och hur det kan användas.

2•2018 scoutposten | 15

16 | scoutposten 2•2018

Sabina Fortelius jobbar med mångfaldsfrågor och projektet 100 nya sätt att scouta.

Jättebra idé, men…

eller historien om Nån och Ingen I scouterna känner vi alla till den där ”Nån” som sprider dålig stämning och skuldkänslor på möten och planeringsevenemang. Nån är hen som borde göra allt det viktiga arbete som så ofta blir ogjort eller bortprioriterat.

Text Sabina Fortelius • foto unsplash

Genom mitt jobb med mångfaldsfrågor i förbundet har jag har under de senaste åren jobbat i nära kontakt

med Nån. I en förändringsprocess likt den FiSSc gick in för i och med projektet 100 nya sätt att scouta är det oundvikligt att inte någon i något skede sneglar omkring sig eller skamset tittar i bordet.

Verksamheten sysselsätter oss upp till öronen så som det är och blotta tanken på ännu mer jobb eller ännu en ansträngning får oss att kallsvettas. Räcker det inte med alla scoutmöten, hajker, förläggningar, sim­ möten, knytkalas, sommarläger, seglatser, vandringar, paddlingshelger och alla de oändliga planeringsmötena inför alla dessa evenemang?

Så som jag tolkar det tar sig kallsvetten uttryck i ett mailsvar jag fått, inte en eller två gånger, utan i nio fall av tio. Jättebra idé, men... Efter meningen följer allt som oftast en lite urskuldande förklaring varför det just nu är olämpligt för kåren att testa på ett nytt eller annorlunda sätt att bedriva verksamheten, eller varför resurserna inte räcker till att ta emot nya ledare. Det finns säkert en annan kår som kunde lämpa sig bättre än vi.

Bra så. Jag tycker det är underbart att unga vuxna sätter gränser för hur mycket de tar på sig, att nej också är ett alternativ. Men vad händer med en ungdomsorganisation om alla alltid säger nej, om ingen vågar ta sig ut i det okända? Var hamnar vi då i det långa loppet?

För ett tag sedan såg jag en alldeles fenomenal Youtube-video om sociala trender och förändring. Till en början syns en ensam fuldansande typ på en solig sluttning. Runt typen sitter folk i små grupper och pick­ nickar under något som verkar vara en festival. Typen viftar med armarna, ormar med kroppen och svänger med huvudet i takt med musiken i en väldigt egen stil.

Rätt så länge står typen själv och dansar sin egen dans. De picknickande typerna verkar inte lägga speciellt mycket märke till den dansande typen, de är upptagna med sitt.

Så plötsligt stiger en andra typ upp och börjar fuldansa, mitt ur ingenstans. Nu är de två som står och ormar sig och viftar med händerna och i det här skedet börjar också de övriga snegla omkring sig. Med ens är det inte bara en ensam och udda typ som fuldansar, utan två, en grupp, som dessutom verkar ha det rätt så kul!

Det räcker inte länge förrän folk rusar mot fuldansarna i backen och kastar sig in med full hängivelse. I slutet av videon är hela backen en dansande helhet i sommarsolen. Det enda som krävdes var att en person, Nån, hoppade på tåget och vågade testa på.

Till all lycka har vi inom FiSSc kårer som sagt ja och som gått in för att testa på något nytt. De modiga första har öppnat upp sin verksamhet och äntligen blir vi allt fler som fuldansar i den soliga grässluttningen.

Visst hänger ni andra också med på färden?

2•2018 scoutposten | 17

HBTIQ: Ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, intersexuella och personer med queera uttryck och identiteter.

Heterosexuell: Person som attraheras känslomässigt och/ eller sexuellt av människor av annat kön.

Homosexuell: Person som attraheras känslomässigt och/ eller sexuellt av människor av samma kön.

Intersexuell: Ett samlingsnamn för olika medicinska tillstånd där en person inte går att biologiskt könsbestämma som antingen kvinna eller man.

Bisexuell: Person som attraheras känslomässigt och/eller sexuellt av människor oavsett kön.

Pride och regnbågsankan Varje år ordnas Prideparader i olika städer runt hela världen. Det är en festival som främjar sexual- och könsminoriteters rättigheter och ger synlighet åt hbtiq-samhället. Varje år är FiSSc med för att visa vårt stöd.

Text Tony Pohjolainen • Bild Malin Lindholm

PRIDE Helsingfors Pride är en festivalvecka för sexual- och könsminoriteter som ordnas årligen av HeSeta rf. Festivalveckans mål är att främja sexual- och könsminoriteters rättigheter samt ge hbtiq-samhället mer synlighet. Helsingfors Pride firar och framhäver alla människors frihet att vara sig själv, och påminner oss även om ansvaret över vårt samhälle som fortfarande inte är jämlikt och rättvis för alla.

Karleby Pride 16.6 i Karleby Trans Turku 14-17.6 i Åbo Helsingfors Pride i Helsingfors 25.6-1.7 med parad 30.6 Lohja Pride piknik i Lojo 14.7 Åbo Pride i Åbo 4.8 Åland Pride i Mariehamn 13.8-19.8 med parad 18.8 Raseborg Pride i Karis 1.9

REGNBÅGSANKAN: Regnbågsankan rf är föreningen för alla som tillhör en sexuell minoritet eller en könsminoritet eller är intresserade av frågor som berör sexuella minoriteter och könsminoriteter i Svenskfinland. Vi finns också till för alla som vill främja jämlikhet och för de som inte vet om de till hör någon viss grupp eller inte vill definiera sig. Föreningens syfte är att stödja sexuellt likaberättigande och motarbeta diskriminering på grund av sexuell läggning. Regnbågsankan rf är verksam inom svenskspråkiga Finland.

Scouting som fenomen välkomnar alla

till könsneutrala patruller och läger. − En stor grej är att välkomna alla precis som de är. Man kan också fortbilda ledare och vuxna i såna frågor.

Man ska alltid kunna tala om sina tankar och känslor och till och med komma ut om man känner för det. Enligt Olin hittar man nog i största delen av ungdomsverksamhet någon vuxen eller ledare som kan hjälpa eller som till och med har utbildning. − En jättebra sak man kan göra är att ha en likabehandlingsplan, där det står att könsmångfald finns eller att ingen får bli diskriminerad. Man kan tala om det, öppna upp vad olika saker betyder. Allt från att ta tag i problem som att någon använder homo som ett skällsord eller stöda personer.

Pride uppmärksammar framsteg Regnbågsankan har ett starkt samarbete med Pridefestivalen som ordnas varje år. De är med i den svenska hörnan i Helsingfors och förutom det så är de aktivt med på alla Pride evenemang i Svenskfinland. − Från början var Pride mer en demonstra­ tion. Idag är det mer fråga om en fest för att uppmärksamma framstegen som gjorts inom mångfaldsfrågor. Samtidigt lyfter vi upp de viktiga frågor som fortfarande finns i samhäl­ let. I år kommer förändringen av translagen spela en stor roll.

Enligt Olin handlar allt bara om att vara medveten. Man måste kunna och våga spräcka normer som finns om förhållanden och kön och liknande. − Många tänker fortfarande att det bara finns kvinnor och män och att alla har ett he­ tero förhållande om man har ett förhållande.

Det finns många små saker men om man inte är uppmärksam händer det snabbt att någon blir utanför.

Olin menar också att det är viktigt att fost­ ra till en verksamhetskultur där alla faktiskt får vara sig själva. Men att också sätta ner tid på att planera allt från könsneutrala toaletter

Hjälp och stöd Unga ska alltid kunna lita på äldres stöd inom scouterna och det gäller allting. Om man som äldre scout eller ledare märker att någon är i behov av stöd ska man alltid ställa upp och försöka hjälpa. − I flick- och pojkkårer är det extra viktigt att föra diskussions kring könsmångfald och sexuell läggning, så att alla, också de unga som hör till könsminoriteter, kan passa in i gemenskapen.

Om du vill vara med och hjälpa eller stöda är steget enligt Olin väldigt litet. − För att delta i Pride kan du bara komma och gå i paraden. Om du är i Helsingfors kan du gå i den svenska hörnan där också FiSSc är med.

Om man vill vara med i regnbågsankan kan man skicka ett mejl till regnbagsan­ kan@regnbagsankan.fi de har massor med arbetsgrupper för personer som vill vara med.

Det kan vara allt från skolbesök till att ordna evenemang eller engagera sig politiskt. − Vi hittar nog en plats för alla som vill vara med.

personer och oavsett sexuell läggning är alla lika värda. Vi har talat med Bicca Olin som är ordförande för Regnbågsankan och Finlands Svenska Skolungdomsförbund.

Regnbågsankan är en förening som förenar alla som är intresserade av regnbågsfrågor i Svenskfinland. Regnbågsankan jobbar för att stärka samvaron hos folk som hör till en sex­ uell- eller könsminoritet. Dessutom jobbar de nära med samhället och besöker regelbundet skolor, lärarrum och arbetsplatser för att be­ rätta om regnbågsrelaterade frågor, samtidigt som de driver politisk intressebevaknings­ verksamhet. Det betyder att föreningen är intressebevakare för jämlikhets- och likabe­ handlingsfrågor ur ett regnbågsperspektiv.

2•2018 scoutposten | 19

arna Deltag ed u r pp m ar värme g in n v ö ets samarb gscirkeln. in n ä tr inför

20 | scoutposten 2•2018

Lär dig säga

STOPP till rasism

Text Cizzy Andersin, Sabina Fortelius, Meri Piippo • Foto Matilda Wenman

Röda korsets Träningscirkel mot rasism är en programhelhet där deltagarna får reflektera

över vad rasism är och hur de känner igen rasism i samhället. Dessutom testar och tränar delta­ garna olika sätt att ingripa i situationer då de bevittnar rasism. Målet med träningscirkeln är att deltagarna i en trygg situation får testa på olika metoder att ingripa då de bevittnar rasism, så att det i verkligheten inte ska vara den första gången personen sagt stopp och nej! Oftast krävs det bara att en enda första modig person står upp mot rasism och visar att det inte är ok, efter det följer massan efter som stöd. Konceptet bygger på att deltagarna får jobba med situationer de själva bevittnat eller upplevt.

Rasism bygger på en uppfattning om att människor kan delas in i olika raser med olika karaktärsdrag som gäller för alla individer inom rasgruppen. Rasism bygger också på uppfattningen att vissa grupper är överlägsna andra. Ibland är rasistiskt beteende grovt och brottsligt, ibland dolt bakom finkänslighet och svårt att upptäcka.

På Megaexplosionen i Sagu 2018 fick deltagarna vara med om en träningscirkel och deltagarna Cizzy och Meri beskriver sina erfarenheter så här: Rasism uppkommer i många olika situationer, även sådana man inte skulle förvänta sig, och träningscirkeln lyfter fram det på ett mycket tydligt sätt. Vi fick i grupper bygga upp situatio­ ner var rasism förekom och sedan hitta på olika lösningar till dem genom att själva leva oss in i situationen.

Genom att ha olika roller i situationerna fick vi olika perspektiv om saken och hur man skulle kunna lösa dem från både den ‘’utsattas’’ och från ögonvittnens synvinklar. Man börjar tänka på situationerna från ett helt annat perspektiv när man själv får uppleva situationen och vara en del av den. På så sätt blir det också lättare att hantera liknande situationer i verkliga livet och man kan tänka ut hur man kan förhindra dem från att hända. Övningen påminner oss om att rasism fortfarande förekommer varje dag fast man inte direkt skulle märka det. Därför skulle vi definitivt rekommendera träningscirkeln åt alla eftersom det är viktigt att sådana situationer kan undvikas i framtiden.

2•2018 scoutposten | 21

Vad är värdebaserat ledarskap (VBL)?

Begreppet värdebaserat ledarskap är

ett uttryck från scoutrörelsen som handlar om att leva som man lär, att stå upp för sina värderingar och agera utifrån dem i vardagens alla beslut som en god förebild. VBL-utbild­ ningen är skapad av svenska Scouterna och ordnas i dagsläget även av Suomen Partio­ laiset - Finlands Scouter. Förhoppningen med utbildningen är att deltagare ska få nya kunskaper och stärkas i att låta sina värdering­ ar ta en aktiv del i sitt ledarskap.

“På Värdebaserat ledarskap-kursen gör vi det andra pratar om. Vi skapar möten över gränser: generationer,

22 | scoutposten 2•2018

kulturer, organisationer och individer.

Dessa möten är något av det mest värdefulla deltagarna, mentorerna och kursledarna tar med sig från kursen. Genom möten lär du dig mer, både om dig själv och om andra.” från Scouternas folkhögskolas hemsida

ar med tillhörande diskussioner och gruppöv­ ningar: • Vad innebär mångfald i min organisation?

• Vad är ledarens ansvar?

• Hur får jag alla som leds att känna sig välkomna?

Under modulen utforskas maktfördelning, antidiskriminering, normer och att bemöta fördomar – egna och andras.

Källor och mera info:

Att leda för mångfald VBL-utbildningen är indelad i fyra moduler varav en är “Att leda för mångfald”. Under modulen undersöks det komplexa begreppet mångfald bl.a. genom följande frågeställning­

>> www.scouternasfolkhogskola.se/ledarskapson/ reflektionssjon/vl/ >> parempaajohtajuutta.fi/ Text Alexandra Nordström Bild Anna Enbuske

En erfarenhetstalare skapar möten för att påverka attityder −Jag heter Jonas och jag är här för att berätta om mej själv.

Text och bild Sabina Fortelius

Så börjar Jonas Bergholm, erfarenhetstalare

från föreningen Steg för Steg, sitt besök vid Munksnäs Flickscouters äventyrsscoutmöte.

Jonas är född med en CP-skada och är en av de totalt 14 erfarenhetstalarna i Svenskfin­ land. Steg för Steg är föreningen för och med personer som har en utvecklingsstörning. Steg för Steg hör till FDUV. En erfarenhetstalare är en person som kan berätta om sitt liv och svara på frågor om till exempel boende, fritid och behov av stöd och tjänster.

Jonas inleder besöket med att kort berätta om sig själv. −Jag tycker om att cykla, jag har en elcykel med motor som går igång i exempelvis upp­ försbackarna. Jag kan gasa precis som med en

moped, men cykeln har en maxhastighet på 25 km/h, snabbare än så får elcyklar inte gå.

Erfarenhetstalare ger ökad förståelse Jonas bor i en egen lägenhet med balkong, i anslutning till ett stödboende. Då han frågar äventyrsscouterna om de vet vad ett stödbo­ ende är skakar alla scouter på huvudet. −Ett stödboende är till för sådana som mej, som behöver hjälp i vardagen. En del av oss bor i egna lägenheter och andra bor så att de har mer stöd närmare till hands. −Som liten var jag också med på scoutlä­ ger. Det jag kommer ihåg är att jag fick åka med båt då de andra måste gå långa vägar – det var kul, skrattar Jonas.

Äventyrsscouterna funderar om de i sin vardag kommer i kontakt med personer med funktionsvariation, om de t.ex. haft ett barn i sin dagisgrupp eller på sin klass som får hjälp av en personlig assistent. Inte egentligen, kommer scouterna fram till. −Steg för Stegs slogan är att ”vi syns och hörs”. Det betyder att personer med utveck­ lingsstörning själva ska komma till tals och få berätta om sina liv och behov. Genom våra erfarenhetstalare når vi ut till skolor, fören­ ingar och media. Det är vårt sätt att synas och höras och förhoppningsvis kunna påverka attityder och åsikter i samhället, säger Frank Lundgren som jobbar som regional koordina­ tor för Steg för Steg.

Vill ni boka in ett besök av en erfarenhetstalare till ert kårmöte? Läs mer på stegförsteg.fi

2•2018 scoutposten | 23

24 | scoutposten 2•2018

i om

värld e n

i e r n o t om s i H

n g i t r u u o n c t s

Alla vet att scouting inte bara hör hemma i Finland. Det finns scouter runt om i hela världen och vi ska ta en titt på hur det ser ut i andra länder.

Text Tony Pohjolainen

Singapore Scoutingen började i Singapore år 1910 och startades av Frank

Cooper Sands. Under Sepoy myteriet 1915 lånade scouter ut sina fär­ digheter åt staten och hjälpte polisen, armén med telefonkoppling och mindre kontorsjobb. 1922 blev det möjligt att välja scouting som en extra aktivitet i skolan. Under andra världskriget hjälpte scoutrörelsen till med mindre jobb som förstahjälpen kunniga och orienterare. När Japan invaderade Singapore höll scouterna hemliga möten för att hålla scoutrörelsen vid liv.

I Singapore är presidenten den högsta scoutchefen och Presidentens Scout Märke är den högsta rangen man kan ha.

Belgien Den första scoutpatrullen i Belgien grundades 1909 i Bryssel. Det

var engelsmannen Harold Parfitt som grundade den för brittiska poj­ kar som levde i den brittiska kolonin i Belgien. Det dröjde inte länge förrän de första belgiska patrullerna också grundades. BSB eller Boy Scouts of Belgium grundades 1910 då använde de ännu de brittiska uniformerna och märkena.

1911 försökte man starta en kår för flickor men på grund av första världskriget stannade scoututvecklingen i Belgien. Det var inte förrän 1919 som en ordentlig rörelse för flickor kom igång.

Under andra världskriget var Belgien ockuperat av nazisterna och de försökte precis som i resten av världen ena alla ungdomsorganisationer under en socialistisk rörelse. All form av scoutverksamhet förbjöds men trots det fortsatte vissa scoutaktiviteter i hemlighet.

2•2018 scoutposten | 25

Algeriet AMS eller algerian muslim scouts

grundades på 1930-talet i Meliana av Sadek el-Ghoul. Redan 1935 grundades den andra patrullen och 1936 fick kårerna ett offici­ ellt erkännande av världsförbundet. Under Oulémas reformer tog scoutingen i Algeriet en patriotisk riktning. Scouterna deltog samt organiserade många demonstrationer, till ex­ empel demonstrationen 1945 då en ung scout dödades under ett upplopp. Då tog många scouter till vapen och gick med i kriget för självständighet. Algeriet gick med i WOSM först år 1963.

Idag är rörelsen lugnare och mer närvaran­ de i utvecklandet av samhället. Scouterna har byggt skolor, förbättrat vägar, planterat träd och drivit kampanjer om hur viktigt det är med utbildning.

26 | scoutposten 2•2018

Etiopien Scoutingen grundades först år 1919 i

Etiopien. Det var kejsare Halie Selassie som grundade den första patrullen. Avdelning­ en upphörde snabbt på grund av det andra Italo-Abyssinian kriget som ägde rum 193536. Efter en tid återupplivades scoutingen i Etiopien men inte förrän år 1948 då skolorna började ta scouting på allvar.

Scoutingen upphörde en andra gång på 1970-talet då den marxistiska rörelsen upp­ hävde rörelsen och beslagtog alla tillgångar.

Efter att ha kämpat länge för demokratin såg scoutrörelsen dagens ljus på nytt först år 1995 och år 2002 togs Etiopien in i WOSM på nytt. Det här var allt tack vare scoutchefen Renzo Mancini som hade kämpat i tiotals år för att få tillbaka medlemskapet och för att förbättra scouters liv i Etiopien. Nu har landet över 80 000 scouter.

Uganda Scoutingen började år 1915 i det brittiska

Protektoratet. Missionären Canon H.M. Grace sändes till Ankole i västra Uganda för att grunda Mbara gymnasiet, det var han som under sin tid där grundade den första patrul­ len. Det tog ganska länge för scoutrörelsen att sprida sig runt landet eftersom den ansågs vara för militärisk. År 1918 skickades Grace till Namirembe där han grundade den andra patrullen.

Under andra världskriget jobbade scouter­ na med att hjälpa till i samhället, de sorterade post på postkontor, dirigerade trafik och utförde andra betydelsefulla arbeten.

Efter att scoutingen började sprida sig i Uganda blev rörelsen väldigt populär och den växte snabbt ända fram till år 1971. Mellan -71 och -81 haltade rörelsen fram på grund av det politiska klimatet. En andra gång som scoutrörelsen stannade upp var år 1985 då landet härjades av krig. 1986 blomstrade scoutrörelsen och fick officiellt skydd av staten.

Till skillnad från andra länder har reger­ ingen ett stort finger med i rörelsen och har i varje distrikt en anställd som jobbar med att hjälpa scoutrörelsen att växa. Det beror på att scoutingen har en stor roll i ungas utbildning i Uganda. Det varade inte länge innan alla poster drogs in och scouterna inte längre fick några pengar av staten i understöd.

Colombia I Colombia finns fyra scoutorganisationer:

Scout Association of Colombia, Girl Scout Association of Colombia, Scouts Corporation of Antioquia och Colombian Scout Associa­ tion. Scoutrörelsen kom för första gången till Colombia år 1913 och den första patrullen grundades av Miguel Jiminez som bodde i England under de åren.

I Colombia är scouterna väldigt aktiva i samhälleliga frågor och deltar i nationella festivaler och helgdagar. De ordnar sporteve­ nemang, katastrofhjälp och utbildar befolk­ ningen i första hjälpen och överlevnad.

Thailand I Thailand grundades den första patrullen

år 1911 av Kung Rama VI som är mer känd som fadern för thailändsk scouting. Kung Rama kom först i kontakt med scouting i Storbritannien där han studerade. När han återvände till Thailand tog han med sig det han lärt sig och startade den första patrullen.

I Thailand är scoutingen lite unik eftersom att den är en del av skolgången för klasserna 6-8. Dessutom får scoutrörelsen mycket hjälp och stöd från regeringen. Till och med alla medlemmar i kungafamiljen är medlemmar.

Trots att scoutingen är en del av skolgången är den inte obligatorisk. Däremot är det obli­ gatoriskt att delta aktivt i en ungdomsorgani­ sation. Till och med till skolan skall medlem­ mar bära sin scoutuniform en gång i veckan.

Scouter är en aktiv del av samhället i Thai­ land och de får mycket stöd och utbildnings­ hjälp av den thailändska armén.

Rumänien Rumänien är ett av de land som var med

och grundade världsorganisationen WOSM. Den första patrullen grundades 1913 efter att Dimitri Dimanescu studerade BP:s bok Scouting for boys. Han hjälpte också till med den rumänska översättningen av boken som publicerades år 1915.

Under första världskriget var scouterna aktivt med och hjälpte till i krigszoner, många scouter som hade som uppgift att bära bort skadade från fältet dödades i olika luftat­ tacker. År 1916 skickade Baden Powell ett officiellt brev där han beklagade sorgen över de bortgångna scoutbröderna. Efter att kriget slutade ledde scoutrörelsen segertåget under Triumfbågen i Bukarest.

Under fascismens tid i Rumänien på 1930-talet höll scouterna sig politiskt obundna och ersattes 1937 av den totalitära organisationen Străjeria (Vaktposten). Man försökte återuppliva scoutorganisationen efter andra världskriget men på grund av den kommunistiska regeringen förbjöds alla ungdomsgrupper. Det var först efter revolu­ tionen 1989 som före detta scouter och övriga aktiva samhällsaktivister lyckades blåsa nytt liv i scoutrörelsen. 1991 blev scoutingen igen ett officiellt ungdomsprogram i Rumänien och 1993 blev Rumänien återigen en del av WOSM.

2•2018 scoutposten | 27

SCOUTKAMPEN

Testa dina scoutkunskaper och utmana dina vänner i grannkåren! Vilken kår får flest poäng i Scoutkampen?

1 SCOUTSÅNGEN

2 VÄXTEN

5

5

Denna gulblommande växt är Ålands nationalblomma.

3

Blomman hör till de första som dyker upp under våren och den nämns även i en låt skriven av Evert Taube.

1

Kan du din Sjösala vals? ”Och se, så många blommor som redan slagit ut på ängen!”

3 1

Har du koll på händerna? Denna sång skapar ibland huvudbry då scouterna försöker minnas vilken hand som skall vara överst.

En klassiker som avslutar många lägerbål.

Efter denna sång tassar scouterna ofta till sina tält för att sova.

3 EVENEMANGET

4 KÅREN

5 PRYLEN

5 3

Vill du lära dig mer om båtvård? Kom med!

5

Hurra! Säsongen är äntligen här!

Fixarglädje för explorerscouter och äldre.

Kom ihåg att anmäla dig senast en vecka innan evenemanget.

3

Denna svenskspråkiga flickscoutkår har för tillfället ett åttiotal medlemmar.

5 3

1

Kårlokalen finns i Villa Haga, i centrum av Karis.

1

Kolla på fötterna på närmsta sjöscout och chansen är stor att du får syn på ett par av dessa.

1

Skall du segla med förbundets båt i sommar? Då är detta ett perfekt sätt att få upp stämningen redan nu!

Scoutposten gratulerar kåren som nyss firat 100-årsjubileum.

Bottnen på dessa är ofta mjuka och ljusa till färgen.

Svar: 1. Tapto 2. Gullviva 3. Navigatortalko 4. Karis Flickorna 5. Seglarskorna 28 | scoutposten 2•2018

FINKEN FUNDERAR

Jag, Lisa, Finken – Vikingaflicka, folkbildare och glädjespridare. Lever för äventyr, stora och små. Kör hårt − missa väggen!

Tänk om alla sku vara som jag!

Jag ska framför allt fortsätta att sprida glädje och energi åt andra. För det är jag bra på.

Ibland kan jag bli störd på att andra människor är för långsamma eller för negati­

va eller tänker för strukturerat och fyrkantigt medan jag är mera luddig i kanterna.

Ibland tänker jag att olika saker sku fungera så mycket bättre om alla sku vara som jag. Ha samma inställning och åsikter som jag. Göra saker på samma sätt och så vidare. Visst har jag kompisar som på olika sätt är som jag, men så klart finns det ingen annan som är exakt som jag. Och det är en jäkla tur!

Om alla sku vara som jag sku det ordnas väldigt få middagsbjudningar.

Om alla sku vara som jag sku många brutalt bra idéer för alltid förbli idéer.

Om alla sku vara som jag sku det skrattas oftare högt på allmänna platser.

Om alla sku vara som jag sku det spontandansas mera.

Om alla sku vara som jag sku det inte bli något av alla talangshower på tv där det ska sjungas.

Om alla sku vara som jag sku jag inte lära mig lika mycket nya saker när jag träffar nya människor.

Om alla sku vara som jag sku det inte bli någon debatt om något, för alla sku tänka lika. Hur sku det gå sen när alla tänker fel om något och det inte finns någon som ifrågasätter olika saker?

Istället för att tänka att alla ska vara som jag ska jag själv komma ihåg att dela med mig av mina bästa egenskaper. Jag ska framför allt fortsätta att sprida glädje och energi åt andra. För det är jag bra på. Och så ska jag fortsätta vara vänlig mot folk, tacka, le vänligt speciellt mot såna som verkar trötta och säga nej när jag inte kan göra något. Och så ska jag bli bättre på att stå upp för andra människor och bättre på att säga till om någon beter sig dåligt mot andra. Vi är alla olika och det är bra!

2•2018 scoutposten | 29

IN MEMORIAM

in memoriam M A R I TA H I N D R É N f. Nyberg 14.5.1932-8.1.2018

Marita Hindrén föddes i maj 1932. Hon gick med i Vikingaflickorna år 1945. 1950 blev hon avdel­

ningschef och 1951 avdelningschef för Vikingaflickornas tredje avdelning. Åren 1954-55 verkade hon som sekreterare för kåren.

När Marita flyttade till Ingå år 1955 som färdig hälsovårdare startade hon tillsammans med MajBritt ”Titti” Heinström Rävpatrullen som en del av Karisflickorna. Hon var sedan med och grundade Ingåbygdens Flickscouter och verkade som kårchef 1956-1961. Av sina scoutvänner kallades Marita för Ludde.

Vikingaflickorna var en av de första scoutkårerna som fick en egen segelbåt. De kända scoutssnipor­ na. Ludde var då länge kapten för Amanda som hade segelnummer 9. Hon var en fena på att segla och ofta tog hon ut båten ensam.

En stor upplevelse för Ludde var att delta i Vikingarnas operation ”Tuta och kör” 3.7-25.7.1954.

Eskadern bestod av flera båtar. Seglatsen tog tre veckor med start från Bässen, sedan gällde det att runda Porkala udd långt ute till havs. Porkalaområdet var ju då ännu utarrenderat till ryssarna. Från Hangö seglade man till Vänö, Utö, Kökar och Mariehamn. Hemfärden runt Porkala blev dramatisk eftersom Sovjetmyndigheterna hade tillfälligt plockat bort de 8 yttersta remmarna som kantade gränsen. Några av båtarna var snabbare och Vikingaflickornas Marila och Marina fick kryssa ensamma i natten långt ute på havet utanför Porkala. Ludde har beskrivit seglatsen i Vikingarnas hundraårshistorik.

1956 Gifte sig Marita med Guy Hindrén och flyttade senare till Hangö. Hon fortsatte aktivt med scouterna i Hangö och senare också i Kyrkslätt. Marita och Guy fick tre barn. Monica, Viveca och Claus. Tillsammans hade de 5 barnbarn: Annika, Camilla, Tony, John och Henrik.

Marita gick bort i januari 2018 i Kyrkslätt.

Doris Stockmann & Doris Svensson

K O N TA K T U P P G I F T G E R T I L L F I S S C : koordinator med ansvar för utveckling av program Gunilla Edelmann 050 540 5067 koordinator med ansvar för utveckling av utbildningsområdet Heidi af Heurlin 050 430 3243 koordinator med ansvar för utveckling av kårstöd Andrea Hynynen 050 540 5083

Koordinator med ansvar för verksamhetsområdena ledarstöd och samhälle Emilia Blomqvist 050 540 5067 förbundskoordinator Frida Lundberg 050 4434 862 informatör Kate Lönnberg 044 2723 463

Projektledare för scouternas programrevideringsprojekt Annika Rönnblad 044 2184 332 Projektledare., 100 Nya sätt att scouta Sabina Fortelius 050 3730 472

verksamhetsledare Jonna Sahala 050 3535 037 Epost: koordinator@scout.fi kansli@scout.fi fornamn.efternamn@scout.fi

FiSSc finns på Facebook! Gå in och gilla du med! www.facebook.com/fissc

30 | scoutposten 2•2018

TA P T O

Tre skäl för medmänskligt bemötande Ett medmänskligt bemötande är något mer än att du har människor omkring dej. Ett medmänskligt

bemötande betyder att någon verkligen ser dig, lyssnar på dej och förstår dej. Att inte bli bemött tar sig bland annat i uttryck i att var tionde lågstadieelev upplever att hen är osynlig i sin grupp. Medmänskligt bemötande är viktigt eftersom: • Känslor smittar av sig i möten. Ett leende eller vänliga ord gör gott för alla inblandade.

• Icke-bemötande aktiverar samma områden i hjärnan som fysisk smärta. En person som inte blir sedd kan känna skuld, sorg, hat och hopplöshet, att hen är mindre värd än andra.

• Sociala medier uppkom för att underlätta människors kommunikation. Ifall du vill upprätthålla de vänskapsband du har eller kanske hitta nya vänner är SoMe ett fenomenalt hjälpmedel, men om den enda kontakt du har med andra sker via en skärm blir du lätt utanför och kan känna dej ensam.

Internet fungerar bra för att förmedla ord och bilder men mindre bra då det gäller känslor, närhet, värme och tillit.

Icke- bemötande undervärderar en persons existens, sårar och förpestar. Ändå krävs endast en liten insats för att få en förändring till stånd. Det som krävs är att människor vågar se varandra och mötas kring gemensamma vardagliga frågor och göranden. Genom att se den andra i ögonen, sätta dej bredvid personen, fråga hur hen har det och aktivt lyssna på hens svar kan du rädda den andras dag. Kanske till och med hela hens liv.

Text Niina Junttila Niina Junttila sitter i styrgruppen för projektet 100 nya sätt att scouta, hon jobbar som biträdande professor i utvecklingspsykologi vid Turun Yliopisto (översättning: Sabina Fortelius) Bild Anna Enbuske

2•2018 scoutposten | 31

PRIDE 2018

Hej du som inte har bokat hela din sommar full med läger och seglatser, kom med och scouta på Pridefestivalerna runt om i landet!

Delta med FiSSc på en (eller flera) parader på dessa orter i Svenskfinland:

KARLEBY PRIDE 16.6 HELSINGFORS PRIDE 30.6

(FiSSc är även med och ordnar ett AW-mingel på Luckan fredag 29.6)

ÅBO PRIDE 4.8 ÅLAND PRIDE 18.8 BORGÅ PRIDE 25.8 RASEBORG PRIDE (i Karis)

1.9

Vill du/din kår delta på en av Prideparaderna och även stoltsera med FiSSc:s nya tjusiga banderoll eller vara iklädd en regnbågshalsduk (som mångfaldsgruppen lovat sy upp flera av) -> mejla kansliet@fissc.fi så fixar vi det!

Bild Malin Lindholm

Mera info om träffpunkt för scouter som deltar med mera, dyker upp närmare evenemangen på en av förbundets kommunikationskanaler nära dig!