PÅVERKA SCOUTINGEN – FRÅN KÅRVERKSAMHETEN TILL VÄRLDFÖRBUNDEN

Du har många idéer för att utveckla din kår men ingen verkar lyssna – hur ska du gå tillväga för att idéerna ska bli verklighet? Det finns både informella sätt – att diskutera saken med andra och berätta vad du tycker – och mera formella sätt att påverka. Här ska vi ta en titt på några av dem!

TEXT VICTOR SPIBY BILD MIKO MÄHÖNEN

Enklaste sättet att få igenom dina idéer är att diskutera med andra kårmedlemmar. Kanske de inte hade kommit att tänka på ditt fantastiska förslag själva men nu håller med dig då du förklarat hur saken ligger till. Eller kanske de kan peka ut nåt problem med din idé som du hade missat själv, och så kan ni tillsammans utveckla konceptet så det håller måttet. Gäller det hurudan mat ni ska äta på sommarlägret eller vart äventyrsscouterna ska på hajk är det bara att dyka upp på planeringsmötet och modigt säga vad du tycker, och har du övertygat dina kompisar på förhand kanske de kan uttrycka stöd för dina idéer på mötet. Eller så kan du ställa upp i lägerstaben eller som äventyrsscoutledare för terminen så kan du själv konkret påverka och bestämma hur det blir.

Delta på medlemsmöten

Gäller dina idéer något större är det bäst att gå på kårens medlemsmöten. En del kårer har endast ett årsmöte medan andra har både vår- och höstmöten. Dessa är kårens högsta beslutande organ, så om tillräckligt många röstar som du måste styrelsen genomföra din idé. Om ditt ärende inte gäller någon av de standardpunkter som behandlas på kårens medlemsmöten kan du behöva be styrelsen lägga in punkten i föredragningslistan innan de skickar ut kallelsen till mötet. Om de inte vill göra det kan du samla en tillräckligt stor mängd av kårens medlemmar (kolla era stadgar för exakta siffror som krävs) och begära ett extra medlemsmöte för att behandla ärendet. Eller så kan du lämna in en motion under mötet där du skrivit ner vad du tycker styrelsen borde åtgärda eller utreda till nästa möte. Ett enklare sätt är kanske att själv kandidera och bli invald i kårstyrelsen, då får du vara med och utforma dina idéer i praktiken. Men redan genom att bara delta i mötena och säga din åsikt högt eller rösta i en fråga så påverkar du diskussionen och din idé kanske går igenom i framtiden också om den inte skulle göra det genast.

Gå med i en grupp

Många kårer har också utskott eller grupper, till exempel för sin utfärdsstuga eller båt, så om en styrelsepost känns som ett för stort steg på din scoutstig just nu kan du alltid ställa upp i en sådan grupp istället. Där kan du vara med och påverka ärenden som berör gruppens mandat på ett konkret sätt. En annan möjlighet att påverka är ledarmöten eller förstärkta kårkvarter om din kår har sådana. Har din kår en bakgrundsorganisation eller en understöds- el- ler föräldraförening kan du också ta upp dina tankar med dem och se ifall de kan hjälpa dig med att förverkliga dem.

Möten på olika nivåer

Gäller dina förbättringsförslag sådant som påverkar även andra kårer måste du föra ärendet till följande nivå i beslutsfattandet. Också här är bästa sättet att påverka att dyka upp på din områdesförenings (t.ex. ÅSD/HeSS/Scouterna i Åbo) eller paraplyorganisations (FiSSc, Suomen Partiolaiset-Finlands Scouters, eller varför inte världsförbunden WOSM och WAGGGS) möte och helt enkelt framföra din åsikt för att påverka diskussionen, rösta, lämna in motioner, eller till och med kandidera till deras styrelse eller övriga förtroendepositioner själv. De flesta kårer blir bara glada om du meddelar att du vill representera dem på ett sådant möte och behöver en fullmakt av kårchefen.

Vill du representera FiSSc på Suomen Partiolaiset-Finlands Scouters (FS) medlemsmöte som ordnas vartannat år måste du ansöka om det, men det brukar finnas gott om plats i delegationen åt alla intresserade. Vill du representera FS på världsförbundens möten måste du också ansöka om det, men då måste du dessutom redan ha ett lämpligt förtroendeuppdrag som ger dig rätt att ansöka. Om du inte har det kan du helt enkelt kontakta någon som redan sitter i en av dessa styrelser och framföra din idé direkt åt dem. De är alla vanliga människor och bits inte, är din idé tillräckligt bra kan de ta den till behandling, och finns det problem med den är de rätt person att kunna förklara för dig varför det kan vara svårt att genomföra.

Lämna in ett initiativ Ett bra sätt att direkt påverka scoutingen i Finland är att lämna in ett Scoutinitiativ på osallistu.partio.fi och sedan marknadsföra ditt förslag åt alla scouter du känner. Om minst hundra scouter skriver under ditt förslag måste ärendet behandlas av Finlands Scouter. Känns det för jobbigt kan du också kontakta din representant i Scoutrådet och berätta vad du tycker de borde arbeta för. Under mandatperioden 2023 och 2024 representeras FiSSc av Laura Nieminen-Eriksson (Kyrkslätt Scouter) och Didrik Lundsten (St. Simons Sjöfararna) i Scoutrådet tillsammans med deras vice scoutråd Filip Nyman (Scoutkåren Pojkarna), Melina Weckman (Grankulla Scoutkår) och Victor Spiby (Hfors KFUK/M Scouter). Alla nås på fornamn. efternamn@scout.fi.

TEXT JANNICA SAVANDER BILD EMILIA JUSLIN

Trygghetspersonens uppgifter ser olika ut från kår till kår beroende på kårens verksamhet och behov. Till trygghetspersonens uppgifter hör åtminstone ändå alltid att vara ett stöd för både ledare och scouter, någon som har på sig ”trygghetsglasögon” i verksamheten och lyfter upp trygghetsfrågor och potentiellt otrygga situationer som hen märker. Till uppdraget hör också att se över verksamheten i förebyggande syfte, till exempel fundera på hur mobbningssituationer hanteras innan de uppkommer, och hålla koll på pappersjobbet när det gäller trygghet – som att alla över 18-åringar och scouter med ledaruppdrag har gått Tryggt tillsammans-utbildningen.

Delat uppdrag

Emilia delar på uppdraget med Vicke, som är kårchef i Stormfågeln och i och med det är med i kårens dagliga verksamhet. I Stormfågeln har det fungerat väldigt bra med en sådan fördelning: Vicke är lätt att närma sig för alla kårens medlemmar, och Emilia har resurser att fundera mer på trygghetsarbetet ur ett längre perspektiv.

Trygghetsperspektiv såväl på land som till sjöss

Initiativet till att göra något i uppdraget som trygghetsperson kan komma från många olika håll: ibland kan Emilia påminna om trygghetsperspektivet när verksamheten planeras, ibland tar föräldrar kontakt om något som har hänt till exempel på ett gruppmöte, och ibland kommer initiativet från andra kårledare. Titti, som är ledare i Stormfågeln, lyfte upp att hon hade märkt att en del scouter är osäkra på seglatser och kanske därför väljer att inte alls delta i den verksamheten. Emilia hjälpte till med att utforma ett koncept för en kvällsseglats med lugnt tempo, erfarna skeppare och möjlighet för föräldrar att komma med barn som ville det. Tryggt ombord-seglatsen var väldigt lyckad och kåren planerar att ordna flera liknande seglatser i framtiden.

Trygghetspersonen är en resurs för ledarna

Mycket av trygghetspersonens uppdrag går också ut på att fungera som vuxet stöd och bollplank för andra ledare i trygghetsfrågor. Kårens medlemmar kan vända sig till trygghetspersonen om de själva känner att de har blivit fel bemötta och de kan diskutera tillsammans, men också i frågor som gäller gruppdynamik och mobbningsfall är trygghetspersonen ett stort stöd. Trygghetspersonerna berättar inte om det de har diskuterat med åt någon annan, och kan därför kän- nas enklare att vända sig till än andra kårledare. Eftersom trygghetspersonerna har extra mycket tid att tänka på problemsituationer och ägna sig åt förebyggande arbete hjälper de också med att kunna bemöta situationer på samma sätt varje gång – vilket både gör att situationerna är enklare att lösa och att nya ledare inte behöver tänka ut allt från början själva. Det är en stor resurs för nya ledare som kanske inte har vanan inne på samma sätt som de som redan har varit gruppledare i flera år.

Ökad trygghetskänsla i kåren

Emilia upplever att trygghetspersonerna och deras sätt att målmedvetet och konkret arbeta med trygghetsfrågor i kåren har gett hela kåren en känsla av trygghet och förmåga att ta tag i situationer som känns otrygga redan innan de uppstår. I början kändes det svårt att komma igång och att fundera ut vad uppdraget riktigt gick ut på, men med små steg mot rätt håll har det blivit rätt bra ändå – Emilia och Vicke har hälsat på alla grupper på deras möten, och informerat om möjligheten att kontakta trygghetspersonerna åt kårens medlemmar och föräldrar. Det behövs en hel del jobb för att verkligen integrera trygghetsarbetet i kårens verksamhet, men det ger tillbaka i form av en verksamhet där alla trivs, känner sig trygga och kan utvecklas. Precis som det ska vara i scouterna!

Emilias tips till kårer som har svårt att komma igång med

Trygghetsarbetet

● Sätt ord på det trygghetsarbete ni redan gör. Har ni vuxna som är aktivt med i verksamheten och scouterna känner sig trygga med? Hur gör ni om ni märker ett mobbningsfall i en av grupperna? Hur skapar ni en trygg stämning bland ledarna när nya ledare kommer in i gruppen?

● Leta efter externa resurser som kan hjälpa er. Till exempel kan uppdraget som trygghetsperson vara ett lätt sätt att stöda kåren för en ledare som inte är så aktiv eller en förälder som är intresserad av frågorna.

● Dela på ansvaret och uppdraget som trygghetsperson. Det kan bra finnas en trygghetsperson som inte är så aktivt med i verksamheten men har koll på uppdragsbeskrivningen och vilka verktyg som finns, som sedan kan ha tätare kontakt med yngre trygghetspersoner som är med i veckoverksamheten men inte vill eller kan hantera utvecklingsprojekt och problemsituationer på egen hand.

En god scoutkamrat sände mig i höstas länk till ett inlägg i HCpartiolaiset (en finskspråkig facebookgrupp för diskussioner om scouting) där frågan ställs om inte en lösning på ledarbrist kunde vara "att göra det så lätt som möjligt att leda scoutverksamhet".

TEXT FREDRIK ASPÖ