Orientering och navigation Karta Kompass Sjömärken Koordinater

from Ryggsäcken Handbok för äventrysscouter och spejarscouter

ORIENTERING OCH NAvIGATION

Kartan

102

Väderstreck tecken förklaras vad som finns på det Norr anger riktningen mot nordpolen område som kartan föreställer. och söder riktningen mot sydpolen. Rör man sig västerut så rör man sig Projektion medsols runt nordpolen och rör man Eftersom jorden är rund så går det sig österut så rör man sig motsols runt inte att direkt rita av den krökta jornordpolen. Utöver de namngivna dytan på en plan karta. Metoden som väderstrecken kan riktningen också används för att överföra en krökt bild anges i grader; 0-360. På kompassen till en plan yta kallas för projektion. anges riktningarna i grader. På finländska kartor används cylinderprojektioner: Mercators projektion Skalan på sjökort och Gauss-Krügers projekEn karta är en bild av jordens yta. tion på landkartor. UTM-projektion Bilden är förminskad i förhållande till håller dock på att ta över istället för verkligheten. Hur mycket kartan är Gauss-Krügers projektion. förminskad anges i form av en skala som finns utmärkt på kartan. Till Mercators projektion exempel betyder skalan 1:50 000 att Tänk dig jordklotet omslutet av en en centimeter på kartan motsvarar cylinder som tangerar klotet vid ekva50 000 centimeter alltså 500 meter i torn. Varje punkt på klotet projiceras verkligheten. Skalan sedan ut på cylindern. är olika på olika N Längd- och breddgraderna är kartor. Med 000 raka på kartan och kartan är hjälp av vinkelriktig, det vill säga kart- 315 Norr 045 vinklarna mellan kartans Nor dväst N Nordost väderstreck är korrekta. NW NE

270

V ä s t e r W

SW 225 Sydväst S

Söder E

Ö s t e r

SE Sydost 135 090 Ö

Projektio pallopinnalta Projektion från krökt tasolle yta till plan yta Pallopinta Sfärisk yta

Tasopinta Plan yta

N på tangerar jordklotet längs kartans mittersta längdgrad. Också kartor gjorda med GraussPallopinta Klotet tangerar Krügers projektion är sivuaa lieriötä päiväntasaajalla cylindern längs ekvatorn rätvinkliga. Skalan minskar då man flyttar sig från mitten av kartan österut eller västerut. Därför lämpar sig projektionen bäst för kartor över relativt smala områden. Finland är på de äldre grundkartorna indelat i fyra zoner. Kartan virhe kasvaa päivän Kartans fel ökar med tasaajalta etäännyttäessä avståndet till ekvatorn Mercators projektion N UTM-projektionen är i princip uppbyggd enligt samma system, men har en korrigerad skala så att den klarar av bredare områden. Ta hand om kartorna Projektiopinta oikaistuna tasolle muodostaa pohjan kartalle Projektionsytan som plan yta Områden och landskap förändras och därför är det viktigt att kartorna är

Detta gör det enklare och exaktare att uppdaterade och uppdata ut koordinater och riktningar, vilket teras med jämna mellanrum. Använd underlättar navigering. Däremot är alltid en tillräckligt noggrann karta. skalan variabel och minskar med Använd kartorna varsamt och sköt avståndet till polerna. om dem väl. Förvara kartorna slätt om möjligt. Skydda kartorna för väta,

Gauss-Krügers projektion och behandla dem så att de inte rivs

Projektionen påminner om Mercators, eller töjs ut. Torka en blöt karta försikmen cylindern som kartan projiceras tigt och undvik direkt solljus.

Olika kartor

104

Kartor finns för alla användningsområden. Här presenteras de vanligaste av dem.

Kartor som används på land Vägkartor beskriver Finlands vägnätverk, städer och byar. De används huvudsakligen då man ska flytta sig längre sträckor med bil. Finland är indelat i 80 kartrutor vilka beskriver 100 x 100 km stora områden. Vägkartans skala är 1:800 000.

Grundkartor beskriver terrängen och används i allmänhet vid vandring och orientering. Finland är indelat i 12 x 42 km stora områden och kartornas

Grundkarta

skala är 1:25 000. Äldre grundkartor är ritade över 10 x 10 km stora områden med skalan 1:20 000, men de håller på att frångås. Utöver grundkartorna finns också terrängkartor (kallades tidigare för topografisk karta) med skalan 1:50 000.

Utflyktskartor är kartor som är ritade utgående från grundkartor men som också innehåller områdets utflyktsmöjligheter, till exempel eldplatser, vattenposter och skidspår.

Guidekartor beskriver gator, hus och terräng i städer och byar. Med hjälp av dem hittar man fram i städer-

na från adress till adress.

1:25 000

Utflyktskarta

1:50 000

Sjökort På sjökort finns öarnas och kustens form, vattendjup, farleder, sjömärken och annat som man behöver veta då man rör sig till sjöss. Finländska sjökort ges ut av Trafikverket (tidigare Sjöfartsverket). De baserar sig på den så kallade blå INT-standarden och på WGS-84-koordinatsystemet.

Finländska sjökort har olika skalor och finns nuförtiden också elektroniska. - översiktskort 1:100 000-1:500 000 - kustkort 1:50 000 - specialkort:1:5 000-1:20 000 - kortserier 1:50 000 - kort över sjöområden 1:30 000-1:50 000 - CD-kort - ENC-kortmaterial för professionellt bruk med ECDIS-system.

Elektroniska sjökort behöver elektricitet för att fungera och det kan bli fel i systemen. Därför bör man alltid ha med sig också papperssjökort.

Översiktskorten används vid navigering på öppet hav, samt för kontroll av hela sjöområdet och planering av rutt.

Vid navigering nära kusten eller i skärgården används i allmänhet sjökortsserier eller kustkort med skalan 1:50 000. £ Läs mer om grundkartor på sidan 110 och om sjökort på sidorna 116-119.

13 4 Särkänniemi Koski-Kehräkeskussaari Tammerkoski KortelahtiMustalahti Myllysaari Sorsalampi Huvipuisto Kekkose Satakunnankatu Pirkankatu Mariankatu ntie HämeenkatuKortelahdenkatu Hämeen-puisto Kaupin sairaala Lapintie Ro Itsenäisyydenkatu Tammelan YliopistonkatuRautatienkatu gankatun puistokatu Tamperetalo katu Suokatu Niemikatu Makasiininkatu PalomäLyseo F.E. Pyynikin tori Amurinkatu entie katuSillanpäänk Näsijärvenkatu Mustanlahdenkatu Näsilinnankatu Puutarhakatu Kuninkaan katu Kauppakatu Hallitus katu Aleksis Kiven katu Puuvillatehtaankatu Kirkkokatu Keskustori Pyynikin kirkkopuisto VärjärinkHeinätori Mänty AmurinkujaSaarik NiemikSotkankatu Lunde-lininp Papin Kirjasto talo Raatihuone Kauppahalli Näsinpuisto Finlayson Vanha kirjastotalo Tampella Parantolan katuSouk Kaa YrjöHaarakatu Ihanakatu Silta katuPaja Erkkilän katu katu anlahden katurikatu nk PursikHele-nank Hele-nank Le Pol ppäk vik Suk Si Vu Koskipuisto OjakatuPel katu Aleksan katu Tuomio kirkonkatu lavatehtaan terin ukolank k rtaankava orikatu Postikatu Koskik Kyttälän katu Verkatehtaan katu Juhannus Palokun-nank Huhtimäenk kylänk Erkkilän aukee Palo asema Postitalo Tele Rautatieasema Otavalankatu -ojhoP MoisionkatuKaivokatuNa Ainon utaknikinnA utaknoipaT utaknovrelluK Kyllikinkatu Väinölän Väinölän Vella Tammelankatu Peltokatu Pinninkatu Aaltosenkatu Mä- Salhojankatu Tunturikatu katu tokatu istenlahde nk katu mon katu lan katu pään katu kiOsmonpuisto Tammelan pallo kenttä Välimaan katu Pohjankulma Välimaan polku Pohjolankatu Osmon TapiTammelan tori Sorsapuisto KaivokMurtok otsiupasroS Tullikamarin aukio Tullikatu Hamma-reninkatu SumeliukutaknidnulrekÅ Sorin senkatu Lähteenkatu Laiturikatu Oikeustalo Matkailutalo 21 13b 11 2329 28 24 18-20 14 2 1 5 6 2 5 9 5 1 2 4d 6 22 26 28 2 3 10 11 16 19 23 22 26 10 17 6 2 14 19 13 10 24 14 8 2 15 11 5 21 1 5 9 6 23 33 27 15a 5 30 26 14 2 6 12 8 13a 9 5 1 28 1 3 7 11 6 10 14 13a 7 973 2 6 10 2 4 4b 3 12 4 10 16 22 1 2a 4 23 5 2 26 11 13b 3 53 10 1 4311 4a 8 39 5 7 6 15 13 17 27 5 7 11 15 1931 10 11 16 22 10 3 7 6 11 17 21 10 12 12 8 26 32 172 7 20 14 33 29 17 13a 9 32 32 28 35 35 6b 4 510a 15 8 4 2 7 13 130 5 36 9 8 8 35 407 11 23 Vuolteen tori 5510 29 1a 519 5 74 10 4 25313 26 12 22 20 13 8 30 17 7 9 12 4 10 2 1 2 5 7 7 12 10 5 9-11 10-129 2 11 2 19 5 2-4 1222 529 14 10 11 14 13 17 13 22 1121 2 16 175-7 18-20 10 9 22 12 1917 21 23 19 10 11 10 11 14 15 16 16 22 19 2224 15 25 16 34 12 20 19 30 7 32 30 26 33 25 21 286 6 24 22 25 11 7 16 203 8 7 2 22 29 27 23 15 7 9 15 3215 10 3337 36 2 29 3-713 15 18 14 182119 25 2 33 22 24 626 2025 243 14 16 6 3 27 15 18 2 2 2 1356 50 40 10 18 22 5 6 2 5 1714 6-8 13 5 14 6-8 7 15 19 21 18 4349 57 14 10 15 13 12 12 19 22 34 30 1 8 13 5 16 2 2 4 2 10 3 2 1 5 4 7 1 111 1 1 12 2 131 18 27 21 18 15 2 1 38 628 2 7 50 37 5 2 2 4 3 2 6 115 1523 12 16 Puu-Tammelan raitti5 Kyllikinraitti Ilma rin katu 38 402012 26 28 32 42 29 33 35 41 21-23 29 33 37 451395 29 24 Tammelank 7 9 11 17 19 21155 29 37 45 39 30 36 182 33 3 35 35 17 27 26 82 3038 2-4 6 10 164840 3 7-9 41 6 1 44 49 31 52 3 Varastok 1 16 42 28 4 5 1-32 1 6 2 12 15 9 18 5 3 8 1 2 1 6 3 47 4 7 9-11 Nääshalli 1-5 10 Aaltosenkatu2 1 7-9 27 Itäinenkatu Pää Väinö FinlaysoninkujaFinlaysoninkatu Palatsinraitti Kanavaraitti Linnan aukio määränkuja Polttimonk Kelloportinkatu Kihlmaninraitti JuhlatalonkatuHäkiläpolkuPellavanlikanpolkuAlaverstaanraitti ntänkatu 5 3 14 5 3 1 3 2 2 4 1 5 2 2 4 6 2 2 2 3 1 5 3 129 10 25 10 32 2 11 11 Tampellanesplanadi Rohdinkuja Solininraitti MassunkujaPuuhiomon kujaTurpiininkatuAuvisenpolkuKeernakatu Verstaankatu polku MärkäkehruunLaitosmiehenpolku Veturiaukio Törngreninaukio Val Pellavan polku tori 4610 26 19 12 Aleksanterin kirkko Vanha kirkko Tuomiokirkko 144 3 1 2 1 5 14a 1 2 6 26 2 7 3 Palvelupiste Frenckell 5 121 2 1 8 11 Vapriikki 7 2 1 5 8 3 6 2 2 1 1 19 3 4 2 2 3 2 Ortodoksinen 2 3 Frenckellin aukio2 15 2 2 Ukkopekank Pakkahuoneen aukio 19 2 45 Osmonkuja Annikinkuja 11 49 nillamu 1 4 10 5 2b Finlaysonin kirkko Tallipiha SjökortGuidekarta ©Sjöfartsverket©Kaupunkimittaus Tampere 2009

Jordklotets gradnät

Nordpolen, N 90°

Polcirkeln N 66° 33’

Greenwich, anger nollmeridianen

106

W 90 ° lanrummen mellan linjerna är det med olika system går inte att jämföra med varandra.

N 30° Att ange en position En geografisk position mäts upp och anges i grader, Ekvatorn N 0° minuter och sekunder enligt längd- och breddgraderna. I nord-sydlig riktning anges avståndet från ekvatorn från 0° till 90° nordlig (N) eller Koordinatsystemet är ett gradnät koordinaterna nordlig breddgrad. uppritat på jordklotets yta. Med I öst-västlig riktning anges avstånhjälp av det kan man ange en po- det från nollmeridianen (Greenwichsition. På kartan syns koordinat- meridianen) från 0° till 180° ostlig (E) systemet som ett rutfält och som eller västlig (W) längd. I Finland anger gradtal längs kartans kanter. koordinaterna ostlig längdgrad.

Det geografiska koordinatsystemet I ett rätvinkligt koordinatsystem gör det möjligt att märka ut en plats anges platsen i talpar som beskriver var som helst på jordklotet. Det består platsens position i rutfältet i meter. av längdgrader (longitud, meridianer) Ett exempel på hur man anger en vilka går mellan nord- och sydpolen plats med hjälp av koordinater samt breddgrader (latitud) som går - Geografiskt: runt jordklotet i öst-västlig riktning. N 60° 11´ 05,594´´, E 024° 55´ 07,777´´

I ett rätvinkligt koordinatsystem är eller N 60° 11,27´, E 024° 55,13´ linjerna i systemet parallella, koor- Rätvinkligt:dinatrutorna är lika stora och mel- N6673821, E384578 (UTM35) sydlig (S) bredd. I Finland anger samma oberoende av breddgrad. Det Koordinatsystemet på kartanfinns flera olika rätvinkliga koordinatsystem och positioner angivna På sjökort används det geografiska sjökortssystemet eftersom det

möjliggör platsangivelse globalt. Då motsvarar vinklarna på kartan vinklarna i naturen och kompassriktningen är på kartan ett rakt streck.

Det koordinatsystem som finns på grundkartor är rätvinkligt. Det innebär att avstånden mellan koordinatstrecken är lika långa i naturen oberoende av avståndet från ekvatorn, vilket gör systemet klart och enklare att använda till exempel vid orientering. På nyare grundkartor (från år 2006 eller senare, skala 1:25 000) används både det internationella UTM-systemet och ett koordinatsystem baserat på det som täcker hela Finland. I största delen av landet är dessa koordinater samma, men i västra och östra Finland skiljer de sig. Då man anger en position är det viktigt att också ange vilket koordinatsystem man följer. £ Läs mer om koordinatsystemet och hur det används på sjökort på sidan 120.

UTM 34

UTM 35

UTM 36

Med koordinatsystemen bör man vara extra uppmärksam på UTM34- och UTM36områdena (de röda områdena) GPS En GPS-navigator (global positioning system) är en manick som anger position med hjälp av satellitkontakt. Positionen anges i koordinater eller som en punkt på skärmens karta. GPS:n fungerar bäst vid klar sikt uppåt. De mer avancerade GPSnavigatorerna har inbyggd kompass och elektroniska kartor. Bland annat bilens navigator och båtens kartplotter baserar sig på GPS-system.

En GPS är ett bra hjälpmedel på utfärder, i städer och till sjöss. Den kan dock gå sönder eller laddas ur. På en båt kan de elektriska systemen få fel. Man ska alltså aldrig förlita sig enbart på GPS:n, utan också lära sig att använda, och alltid ha med sig, papperskartor och kompass. Kom också ihåg att en GPS inte ger information om andra fartyg till sjöss så det är nödvändigt att någon alltid håller utkik till sjöss.

Geocaching och letterboxing går ut på att hitta gömmor i naturen. I och med det lär man sig orientera och använda en GPS.

Vid geocaching söks gömmorna med hjälp av en GPS. Gömmorna består i allmänhet av en vanlig frysburk. Gömmor finns i världens alla hörn; bara i Finland finns det över 10 000 (år 2009).

Vid letterboxing söks gömmorna med hjälp av tips. Letterboxar finns inte i samma utsträckning som geocach-gömmor, men letterboxar kan sökas utan GPS.

Sträcka – tid – hastighet

108

Både vid orientering i terrängen och vid navigering till sjöss har sträckan, tiden och hastigheten stor betydelse. Ifall man känner till hastigheten kan man uppskatta hur långt man kan ta sig under en dagsetapp eller när man når en viss plats. Till sjöss kan informationen också användas till att bestämma position i situationer där övriga metoder inte fungerar. Hastighet och sträcka anges till sjöss i instrumentet logg.

Sträcka

1 kilometer (km) 1 nautisk mil (sjömil) (nm) 1 nm 1 kbl

Tid

1 000 meter (m) 10 kabellängder (kbl) 1,852 km 185,2 m

1 timme (h) = 60 minuter (min) = 3 600 sekunder (s)

Hastighet

1 knop (knot, kn) = 1 nautisk mil i timmen = 1,852 kilometer i timmen (km/h)

Såväl på land som till sjöss är det bra att kunna formlerna för att räkna ut sträcka, tid och hastighet: - sträcka = hastighet x tid - tid = sträcka / hastighet - hastighet = sträcka / tid Med dessa formler kan du räkna ut hur lång tid en sträcka tar, hur lång sträcka du tar dig på en viss tid samt hastigheten du rör dig med.

Sträcka

Hastighet Tid

Sträcka-hastighet-tid-triangeln kan användas som minnesregel för tidigare nämnda formler Genom att täcka över det som du vill ha svar på så får du fram formeln

Hastighet i terrängen

Väg eller bred stig

Utan packning Med packning 5 km/h 4 km/h Lättframkomlig skog 4 km/h 3 km/h

Addera 10 minuter till transportsträckan per 100 meter stigning Svårframkomlig skog 2,5 km/h 2 km/h

Spottloggen eller Dutchmans logg Ett enkelt och behändigt sätt att mäta båtens hastighet är att mäta hur lång tid det tar för ett flytande föremål som kastas i vattnet från fören att nå aktern. Detta kallas för spottlogg. En knop är ca en halv meter per sekund. Båtens hastighet fås fram med formeln:

Hastigheten (i knop) 2 Båtens längd (meter)

Tiden

Exempel: Om båtens längd är 6 meter och det tar 3 sekunder för det flytande föremålet att nå aktern så är båtens hastighet 4 knop.

2 6

4 knop 3 Att uppskatta hastigheten under en vandring Vid planeringen av en vandring är det viktigt att känna till hur snabbt man rör sig i olika terränger och vid olika brant stigning eller sluttning. Då kan man dela upp sträckan i delsträckor och för varje delsträcka räkna ut hur lång tid sträckan kommer att ta. Exempel: Om du vandrar med ryggsäck 3 km i skogen, 1 km längs en stig och sedan i 2 km klättrar upp för en brant och farlig sluttning med en stigning på 300 meter så kan du räkna ut tiden som sträckan tar så här: - 3 km i skogen (3 km/h) = 1 h (3km / 3 km/h) - 1 km längs en stig (4 km/h) = 15 min (1 km / 4 km/h = 0,25 h) - 2 km farlig sluttning (3 km/h) = 40 min (2 km / 3 km/h = 0,66 h) - 300 meter stigning (10 min per 100 m) = 30 min Hela sträckan tar alltså sammanlagt 2 h 25 min. Hastigheterna i tabellen är riktgivande och varierar från person till person. Också vädret och gruppens storlek inverkar på hastigheten.

Grundkartan

En terrängkarta med skalan 1:25 000 kallas för grundkarta. Grundkartan används då man rör sig i terrängen, vid orientering och vandring. På detta uppslag behandlas grundkartan, men samma saker gäller också andra terrängkartor (tidigare topografiska kartor) med skalan 1:50 000.

110

Kartans färger och tecken På grundkartan används färger och karttecken för att förmedla information om terrängen.

Grundkartans färger

Vit: lättframkomlig skog Gul: åkrar, ängar, enskilt träd

hyggen och övriga öppna områden Blå: sjöar, kärr, bäckar, diken, mast, utkikstorn

källor och övriga vattendrag Grön: träd, buskar och tät svårframkomlig terräng Grå: berg i dagen och tak på stora byggnader Brun: sand, asfalt, kullar, höjdkurvor och övriga formationer i terrängen Svart: vägar, byggnader, påfund; dessutom stenar och stup

Vägar och stigar

stig, liten stig körväg, körstig landsväg järnväg elledning staket

Växtlighet

barrskog, lövskog, blandskog, ris

blockfält, stenfält, sandfält

Byggnader

hus

stigar och övriga mänskliga

Terrängformationer

höjdkurva, kulle, grop, hjälpkurva, höjd

stup

grop

Vattendrag

sjö, å, bäck, dike, otydligt dike

svårframkomlig och beträdbar myr, öppen myr

Kartan på rätt sätt Varje orienterare och vandrare bör känna till två saker: - Var han är på kartan. - Åt vilket håll han är på väg på kartan? Information om terrängen kan användas både för att hitta den egna positionen på kartan och för att bestämma åt vilket håll man ska. Finns det på kartan och i terrängen vägar eller stigar, elledningar, byggnader, åar, diken, sjöar eller kullar?

Också kompassen kan användas för att bestämma färdriktning och hitta den egna positionen på kartan. Ta ut norr med hjälp av kompassen och vänd dig åt det hållet. Vänd sedan kartan så att övre kanten är mot norr, det vill säga så att du kan läsa texterna på kartan.

För att bestämma din egen position med hjälp av kompassen behöver du två klara landmärken som du kan se både i terrängen och på kartan. Rikta kompassens marschpil mot det första landmärket och vänd gradhuset tills kompassnålens nordpil är i nordgaffeln. Flytta kompassen till kartan och sväng på den så att nordgaffeln pekar åt samma håll som kartans norr. Flytta kompassen så att bottenplattans hörn ligger på landmärket på kartan och rita upp en linje längs med bottenplattans kant. Upprepa proceduren med det andra landmärket. De två linjernas skärningspunkt anger din position.

Undvik!

- att hålla kartan fel - att hålla kompassen åt fel håll.

Tips:

B På kartplatsen, www.karttapaikka.fi finns de nyaste karttecknen. B Med de flesta kartorna följer en beskrivning där de karttecken som används finns förklarade.

Kompassen

Kompassen har en rörlig nål som påverkas av magnetfältet så att den pekar mot norr. I moderna kompasser är kompasshuset fyllt med vätska vil-

Kompassens delar

- bottenplatta - kompasslinjal - kompasshus - kompassnål (röda delen pekar mot norr) Tre olika norr Kompassens norr är inte samma sak som geografiskt norr, det vill säga riktningen mot nordpolen. Det beror på att kompassnålen rör sig enligt jordklotets magnetiska fält, vilket inte går från pol till pol. Det fel som uppstår i och med detta kallas för missvisning eller nåltalskorrektion. Läs mer om missvisning på sid 124.

Utöver dessa två nordpunkter finns också grundkartans norr som på grund av det rätvinkliga koordinatsystemet kan skilja sig en aning från de andra. Läs mer om koordinatsystemet på sid 106. Skillnaden mellan kartans norr och den sanna nordriktket klart förbättrar kompassens exakthet. Fältvätskekompassen är en finsk

112

uppfinning som är yngre än 100 år. - riktcirkel - nordgaffel - marschriktningspil Dessutom kan det på bottenplattan finnas olika mätlinjer och skalor, förstoringsglas utritning.

och mallar för kontrollningen kallas för poltalskorrektion.

I allmänhet behöver man inte bry sig om skillnaden mellan kompassens norr och kartnorr, men ifall man vill räkna ut en riktning väldigt noggrant kan man använda sig av följande formel: - Kartriktning = Magnetisk riktning + Totalkorrektion - Totalkorrektion = Poltalskorrektion + Nåltalskorrektion

Poltalskorrektion och nåltalskorrektion anges på grundkartorna i samband med teckenförklaringarna. Poltaslkorrektionen varierar lite då man förflyttar sig från kartans västkant mot den östra och nåltalskorrektio-

nen varierar lite med årens gång. På nyare grundkartor finns totalkorrektionen färdigt uträknad. Kom ihåg att korrektionen också kan vara negativ.

Att ta ut riktning Ibland finns det stigar, åkerkanter eller liknande som man kan följa då man orienterar i terrängen, men ibland går den snabbaste och kortaste vägen genom en lättframkomlig skog utan klara landmärken. Då orienterar man med hjälp av kompasskurs.

Börja med att ta ut kompasskursen på kartan. Placera kompassen på kartan så att dess långa sida sammanbinder start- och målpunkten och kompassens riktningspil pekar i den riktning som du vill gå. Vrid sedan kompasshuset så att nordgaffeln pekar mot kartas norr.

Lyft upp kompassen och vrid den så att kompassnålens norr ligger mitt i kompasshusets nordgaffel. Riktningspilen visar nu i vilken riktning du ska gå.

För att hålla rätt riktning lönar det sig att välja ut en fixpunkt i färdriktningen. Då du kommer fram till den kontrollerar du riktningen på kompassen och väljer en ny fixpunkt en bit längre fram. Vill du vara extra noga så passerar du fixpunkterna turvis på höger och vänster sida. I öppen terräng, till exempel på den lapska tundran, kan du välja en fixpunkt som ligger långt borta och sedan gå mot den i flera kilometer. Bra fixpunkter är bland annat stora stenar, träd eller annat som tydligt skiljer sig från den övriga terrängen. I svårare terräng där man inte ser långt måste man kontrollera sin egen position och sin färdriktning ofta.

Väderstreck i terrängen Ifall du inte har en kompass kan du finna väderstreck med hjälp av att iaktta naturen. Solen står i söder mitt på dagen. Eftersom solen lyser som starkast söderifrån så får trädens, stenarnas och sluttningarnas sydsida mest ljus och värme.

norr fixpunkt

färdriktning

Detta innebär att: - - trädens grenar och björkens näver är som tätast och yvigast på trädets sydsida - - trädens årsringar är bredare på sydsidan - - myrstackens flackare sida är mot söder - - lavar växer bäst på södra sidan av träd och stenar medan mossa trivs bättre på norra sidan. Tecknen i naturen är dock sällan speciellt exakta.

Då man rör sig i terrängen

114 Ruttval Terrängen och den egna konditionen är viktiga då man väljer rutt. Den rakaste rutten är sällan den bästa. Genom att undvika svårframkomlig terräng når man ofta målet snabbare och lättare. Då man planerar sin rutt ska man beakta både sådana terränger som förenklar framfarten och sådana som försvårar den.

£ Läs mer om hur lång tid det tar att ta sig fram i olika terränger på sid. 109.

Ruttval

Terränger som förenklar framfart

- vägar och stigar - öppna områden - lättframkomlig skog - längs elledningar

Terränger som försvårar framfart

- kärr och sumpmark - uppförsbackar och branta nedförsbackar - svårframkomlig skog

- vattendrag och stup.

Vi rundar åkern och kommer till en väg Mål

Vi undviker onödiga dikesöverfarter och lägger märke till nedförsbacken

Vid slutet av traktorstigen tar vi kompasskurs mot åkerkanten

Vi följer traktorstigen

Att följa en rutt Då du följer den rutt du valt ska du samtidigt följa med både på kartan och i terrängen var du befinner dig. En god orienterare vet alltid var han är och vart han är på väg.

Det lönar sig att dela upp rutten i kortare etapper med klara kontrollpunkter som du vet att du känner igen. Punkterna kan vara till exempel elledningar, vägkorsningar, hus eller vattendrag.

Följ följande schema:

- läs kartan och följ med din framfart - kontrollera på förhand hurudan terräng och vilka kontrollpunkter du har framför dig - försäkra dig om att det du ser på vägen överensstämmer med kartan och med vad du väntat dig

Kontrollpunkter

Start

Korsning Vilse INGEN PANIK! Att gå vilse är rätt så vanligt och för det mesta alldeles ofarligt.

Om ni gått vilse

- håll er lugna, skyll inte på varandra och förhasta er inte - håll ihop och ta en paus - försök hitta er position på kartan - rita ut er senaste säkra position på kartan och försök uppskatta hur långt ni kan ha gått sedan dess i hurudan terräng - fundera på om ni kan orientera er till en väg, en bäck eller en elledning som en längre sträcka går i samma riktning, så att den är lätt att hitta även om ni inte vet exakt var ni själva är - ring efter hjälp ifall ni har tillgång till telefon. Ifall ingen av ovanstående hjälper; stanna på den plats där ni befinner er och vänta på efterspaningen. Kom ihåg att hålla ihop och att hålla er torra och varma. Ni kan ta nödsignaler till hjälp för att synas så bra som möjligt.

Korsning Vägen tar slut

Korsning

2

Korsning

Kurva

Korsning

1

Åkerkant

Korsning

Elledning korsas Mål

Sjökort och sjökortstecken

�� Sjökort Finländska sjökort och deras tecken �� sjökort är WGS-84. Koordinatsystemet är gjort enligt omvänd Mercators �� följer den så kallade blå INT-standar- projektion. På grund av det motsvarar �� den. På sjökorten finns utmärkt: - rubrikruta: sjökortets namn, �� vinklarna vinklar i naturen, men skalan förändras enligt breddgrad. �� 116 1. upplagans publikationsår och medellatitud. - upplaga: Sjöfartsverket ger ut publikationen Underrättelser för sjöfarande som innehåller rättelser i sjökorten. Upplagan är den senaste publikationen som har tagits i beaktande i sjökortet, till exempel: ”Rättad till och med Underrättelser för sjöfaranden nr 5/20.2.2001”. - koordinatsystem, innerkantens storlek och kompassros Tidigare användes så kallade gröna sjökort. År 2003 togs sjökort med INT-standard i bruk. De största förändringarna är ny färgläggning samt förändring av koordinatsystemet från KKS (Kartverkskoordinatsystemet) till WGS-84-systemet. Mellan dessa koordinatsystem finns vissa skillnader så då man använder sig av olika sjökort är det viktigt att kontrollera vilket koordinatsystem de följer. Anteckningar på sjökort görs alltid med blyertspenna så att de senare kan suddas ut. �� Teckenförklaring (Internationell INT-kartsymbolik) Explanation of symbols (INT symbology) SINISET MERIKARTAT BLÅA SJÖKORT Koordinatsystemet som används på ��

�� Sjökorts-�� tecken��

�� © Merenkulkulaitos

Sjömärken

På trånga och steniga farvatten kan i allmänhet från öppet hav in till en det vara svårt att navigera bara med hamn, varvid de röda prickarna passehjälp av sjökort och kompass. Därför ras på babordssida medan de gröna finns sjömärkena som hjälpmedel. De passeras på styrbordsida. Farleder viktigaste är flytande remmare och som går parallellt med kusten går på bojar samt fasta linjetavlor, kummel Finska viken mot St. Petersburg och 118 och fyrar. Att förstöra ett sjömärke på Bottniska viken mot Uleåborg. kan ha allvarliga följder och det är På bilderna ser du remmarna och därför strängt förbjudet. Man får inte deras sjökortstecken. I mörker underheller förtöja båten vid ett sjömärke. lättar reflexer och ljussignaler naviRemmarna märker ut en säker led. geringen. Ljussignaler följer klockans Remmarens namn berättar på vilken logik: tre korta ljussignaler betyder sida den ska passeras. Farledens huvudriktning bestämmer på vilken SINISET MERIKARTAT BLÅA SJÖKORT öster, sex korta (och en lång) ljussignal betyder söder, nio korta signaler är sida babord- och styrbordsprickarna väster och norr motsvaras av oavbru-Explanation of symbols ska passeras. Huvudriktningen går tet blinkande.(INT symbology)

�� © Merenkulkulaitos ��

Att ta ut koordinater

120 Att ta ut koordinater för en position på sjökortet Exempel: Vilka är koordinaterna för Utös fyr? 1. Mät med en passare avståndet från punkten till närmaste breddgrad på sjökortet. 2. För passaren till sjökortets högra eller vänstra marginal på samma höjd som du mätt

Att märka ut en position på sjökortet

Koordinaterna kan man få med en GPS. Exempel: Vad finns på N 59° 46,9´ E 21° 22,3´ på kartan. från den närmaste breddgraden till den givna latituden i sjökortets högra eller vänstra marginal. linje över sjökortet längs den uppmätta latituden.

avståndet. Avläs graderna: N 59° 46,9´ alltså 59 grader och 46,9 minuter nordlig bredd. 3. Mät enligt samma princip upp avståndet till närmaste längdgrad. 4. För passaren till sjökortets övre eller nedre marginal avläs graderna: E 21° 22,3´ alltså 21 grader och 22,3

1 minuter ostlig längd.

1 2 3

Position

1. Mät med passare ut avståndet 2. Dra med blyertspenna en 4 3. Mät med passare ut avståndet från den närmaste längdgraden till den givna longituden i sjökortets övre eller nedre marginal. 4. Dra med blyertspenna en linje över sjökortet längs den uppmätta longituden. De två linjernas skärningspunkt är den punkt som koordinaterna anger, i detta fall Utös fyr.

Att märka ut en position på en grundkarta På en grundkarta märker man i allmänhet ut en position enligt det tryckta röda koordinatsystemet. Då måste man vara säker på att de givna koordinaterna anger koordinaterna i den UTM-zon man befinner sig i. 1. I kartans vänstra kant söks koordinaterna upp enligt de fyra första siffrorna, och i kartans övre kant enligt de tre första siffrorna. 2. De följande siffrorna i koordinaterna anger hur många meter norr om breddgraden och öster om längdgraden som punkten är. Metrarna omvandlas i centimetrar på kartan enligt skalan och positionen ritas ut på kartan.

Exempel

- Ö: 534 312 → Längdgrad 534, avstånd från linjen 312 meter österut - N: 6797 775 → Breddgrad 6797, avstånd från linjen 775 meter norrut.

UTM-zonmärkning Geografiska koordinater med blått UTM34-kordinater med rött

6797 000 + 775 = N 6797 775

534 000 + 312 = Ö 534 312

UTM35-koordinater som enskilda kryss

Kurs och distans

122 Att mäta distanser Till sjöss mäts avståndet mellan två punkter i nautiska mil. En kabellängd utgör en tiondels nautisk mil. En nautisk mil är 1 852 meter och en kabellängd således 185,2 meter. Distanser

1 mäts upp på sjökort med hjälp av en passare (harp).

Avståndet mellan två punkter på sjökortet mäts upp mellan passarens spetsar. Därefter flyttas passaren till sjökortets vänstra eller högra latitudskala. Eftersom kartans skala föränd-

Att mäta sträckan mellan två punkter

1 Mät avståndet mellan punkterna på sjökortet med passaren 2 Flytta passaren till sjökortets vänstra eller högra sidoskala och avläs sträckan i nautisk mil

Att mäta en sträcka med vinkel

1 Mät avståndet mellan första punkten och vinkeln med passaren 2 Flytta passarens bakre spets (från första punkten) så att passaren hamnar i linje med sträckans fortsättning 3 Flytta främre spetsen till följande vändpunkt

ras i nordsydlig riktning så är det viktigt att mäta upp sträckan på ungefär samma höjd i sjökortets sidoskala.

Ifall sträckan som ska mätas upp är längre än mellanrummet mellan passarens spetsar så räknas antalet fullt öppna passare som ryms innanför sträckan. Går det inte jämt ut mäts resten på samma sätt som en kortare sträcka..

Att ta ut en kurs om mätningen sker nära en meridian:

1 Placera gradskivans mittpunkt på meridianen 2 Vrid gradskivan så att gradskivans långsida ligger i samma riktning som

Avläs gradtalet i meridianens och gradmarkeringens skärningspunkt

Att ta ut en kurs om ingen meridian finns i närheten av mätpunkterna:

Att ta ut en kurs Kursen anges enligt kompassens gradsystem (0-360°). En kurs bestäms med hjälp av en gradskiva. En kurs på ett sjökort är alltid en sann kurs. Kontrollera att den kurs du mätt på sjökortet på ett ungefär motsvarar

den önskade kursen Kontrollera att mittpunkten ligger kvar på meridianen

den kurs du väntat dig.

1 Placera gradskivan så att långsidan ligger i samma riktning som den önskade kursen 2 Ta en annan gradskiva eller en linjal till hjälp och placera denna tätt intill gradskivan Skjut gradskivan längs med linjalen tills gradskivans mittpunkt är på en meridian

Avläs gradtalet i meridianens och gradmarkeringens skärningspunkt 2

Kompassen och kurser till sjöss

Kompassnålen lägger sig i samma riktning som magnetfältet S

124

Magnetkompassens fel till sjöss

Rättvisande norr (K) Magnetiska norr (Km)

Kompassens norr (Kk)

Missvisning

Totalfel Deviation

Kompassnålen i en magnetisk kompass strävar efter att lägga sig i samma riktning som jordens magnetfält och på detta sätt visa i nord-sydlig riktning. Den magnetiska kompassens kurs överensstämmer inte helt med den sanna kursen.

En gyrokompass består av en eller flera snabbt roterande axlar som inte påverkas av jordklotets rotation. Därför visar en gyrokompass sanna norr.

Jordklotets magnetfält Jordens magnetfält påminner om det magnetfält som finns kring en alldeles vanlig stavmagnet. Magnetfältet har en syd- och en nordpol. Geografiskt sätt är magnetfältets sydpol i norr och finns idag i norra

Kanada. Trots detta är det i allmänhet denna pol man avser då man talar om magnetiska nordpolen eller magnetiska norr. I söder, ca 3000 kilometer från sydpolen mot Australien finns magnetfältets nordpol, de magnetiska polerna rör sig, sydpolen snabbare, nordpolen endast lite.

Missvisning Kompassnålen visar magnetfältets riktning på den punkt på jorden där man befinner sig. Eftersom jordens magnetfält är asymmetriskt så är magnetfältets riktning inte alltid samma som riktningen mot den magnetiska nordpolen.

Missvisningen anger vinkeln mellan den geografiska nordriktningen och magnetfältets riktning på en given punkt på jordklotet. Missvisningen varierar i storlek beroende på var på jorden man befinner sig. Missvisningen påverkas inte av omgivningen, till exempel fartyget.

Missvisningen ändras också med tiden eftersom magnetfältet ändras. I Finland varierar missvisningen mellan 4 och 12 grader och växer årligen.

Missvisningen har ett förtecken (+ eller – det vill säga ostlig eller västlig) som visar om missvisningen ska adderas till eller dras ifrån den magnetiska nordriktningen för att få den sanna nordriktningen. Förtecknet varierar beroende på var man befinner sig. I Finland är förtecknet + det vill säga ostligt (Ö).

Deviation Fartygets metalldelar och elektriska system förorsakar magnetiska störningsfält som påverkar kompassen. Skillnaden mellan den riktning som kompassen visar och magnetfältets riktning kallas för deviation.

Deviationen varierar beroende på kompassens placering, på den kurs man styr och på fartyget. Därför bör varje fartyg ha en deviationstabell (kurva)som anger fartygets deviation på olika kurser.

Sjökortets kompassros anger den lokala missvisningen (till exempel 5°0´E år 2005) samt den årliga förändringen (till exempel 6´E) Missvisningen på exemplets område år 2010 är: 5°0´ + 5 x 6´ = 5°30´ Att räkna om kurser Rättvisande kurs (K) kan omvandlas till kompasskurs (Kk) eller tvärtom med följande formler.

Kk

+ d = Km + m = K

K

– m = Km – d = Kk

Missvisningen kan man alltid kontrollera på den närmaste kompassrosen på kartan. Då man räknar ut bäringar ska man komma ihåg att räkna med deviationen utgående från fartygets kurs (det vill säga förens riktning), inte utgående från bäringen..

Exempel på grundkartans missvisningsmärkning

KP35

KP34

NeP KP35 KP34

Nep Kartnorr Kartnorr, det vill säga norr enligt de röda linjerna Kompassnorr, riktningen kompassen pekar mot Polnorr, det vill säga geografiska norr

Exemplet är taget från grundkarta blad M3322 Irjanne (UTM34)

£ Läs mer om missvisning på grundkartan på sid. 112.

126

Positionsbestämning och pejling till sjöss

Vid pejling tar man ut bäringen, det vill säga vinkeln mellan riktningen till ett fast landmärke och nordriktningen, eller vinkeln mellan riktningen till landmärket och båtens färdriktning. Pejling kan utföras till exempel med: - styrkompass; deviationen vid den aktuella kursen kontrolleras i båtens deviationstabell N

b°

Krysspejling

- handpejlingskompass; deviationen tas i allmänhet inte i beaktande - pejlskiva; med hjälp av en pejlskiva får man fram vinkeln mellan båtens färdriktning och landmärket, det vill säga bäringen. Bäringen är antingen i riktning styrbord eller babord. Deviationen kontrolleras

a°

i båtens deviationstabell.

Fartygets position kan bestämmas genom krysspejling utgående från två fasta landmärken Bäringarna tas så samtidigt som möjligt och omvandlas till rättvisande bäringar innan de ritas på sjökortet Välj helst landmärken som är i rät vinkel till varandra för möjligast exakt positionsbestämning

3 4 Ta ut bäringarna till landmärkena med en handpejlingskompass eller styrkompassen Omvandla bäringarna till rättvisande bäringar Rita in bäringarna på sjökortet Avläs koordinaterna 3,7 nm

330° N

Positionsbestämning med hjälp av bäring och distans

Med hjälp av radar och kompass kan positionen bestämmas utgående från en bäring och distansen till landmärket

En kompassbäring omvandlas till rättvisande bäring innan den ritas in på sjökortet. Bäringens exakthet påverkas av många faktorer; antalet pejlingsobjekt, bäringen som används och pejlingsmetod, vinkeln mellan bäringarna samt pejlingspunkternas pålitlighet.

Peljmålens pålitlighetsordning:

1. fasta sjömärken 2. allmänna byggnader 3. flytande sjömärken 4. ytformationer

Pejlingens noggrannhet påverkas också av sjökortets noggrannhet, missvisning och deviation, fartygets kurs, eventuella fel i loggen, väderförhållanden, sjögång och egen kunskap.

Övriga positionsbestämningsobjekt Utöver kompasspejling kan man bestämma sin position med andra pejlmål. Till exempel kan någondera – eller båda – bäringarna ersättas med enslinjer genom två fasta punkter, till exempel två uddar eller linjetavlor.

Positionen kan också bestämmas utgående från en bäring och information om djupet. En position som fås på detta sätt är dock inte särskilt noggrann.

90°

45° X

Skepparpejling

Skepparpejling, fyrstreckspejling eller 45 graders pejling används för positionsbestämning då det bara finns ett landmärke att tillgå Avståndet mellan fartyget och landmärket är lika långt som den distans fartyget färdas från det att landmärket är i 45 graders vinkel i förhållande till båtens långskeppsriktning till det att landmärket är i 90 graders vinkel (rätvinklig triangel)

2 3

4 Välj ett landmärke som ligger i 45 graders vinkel i förhållande till båtens långskeppsriktning Håll samma kurs och hastighet Då landmärket ligger i 90 graders vinkel i förhållande till båtens långskeppsriktning, räkna ut distansen ni färdats Båten ligger nu lika långt från landmärket som distansen ni färdats

128