Skip to main content

Årsberättelse och företagsansvarsrapport 2025 koncernen Finlands Färjetrafik

Page 1


Årsberättelse och företagsansvarsrapport 2025

KONCERNEN FINLANDS FÄRJETRAFIK

Innehåll

Vattnet skiljer åt, Finferries förenar

Färjor, vajerfärjor och förbindelsefartyg är en förutsättning för fungerande trafikförbindelser i ett land med tusentals sjöar och öar. Finlands Färjetrafik transporterar varje år miljontals fordon och passagerare på sina fartyg. Vi trafikerar i den känsliga havs- och sjönaturen och vill göra det med hänsyn till naturen.

kontor i Åbo och Nyslott. Passagerarna på färjorna, vajerfärjorna och förbindelsefartygen känner oss under namnet Finferries.

Vår största kund är Livskraftscentralen i Sydvästra Finland som sköter upphandlingen av rutterna och Ålands landskapsregering som sköter upphandlingen på Åland. Andra kunder är exempelvis privata väglag och olika aktörer som hyr våra fartyg.

Koncernen ansvarar för färje-, vajerfärje- och förbindelsefartygstrafiken på sammanlagt 51 rutter runt om i Finland. Våra passagerare betjänas av över 350 kunniga anställda.

Samtliga aktier i Finlands Färjetrafik Ab ägs av finska staten. Till koncernen hör dessutom Finlands Skärgårdsrederi Ab, som Finlands Färjetrafik äger till 100 procent, samt 50 procent av det på Åland verksamma Ålands Skärgårdsrederi Ab (Axferries).

Undersökningar har visat att Finlands Färjetrafik är en tillförlitlig samarbetspartner som moderniserar sin verksamhet och flotta för kontinuerlig utveckling av säkerheten och för att minska belastningen på vattendragen.

Vi är ett innovativt, effektivt och ansvarsfullt expertföretag inom sjötrafik. Vi är kända för en högklassig och tillförlitlig kundupplevelse och som en föregångare inom ny miljövänlig teknik.

Vattnet skiljer åt, Finferries förenar – ansvarsfullt och hållbart.

Verkställande direktörens översikt

År 2025 var en tid av modernisering, tillväxt och målmedveten utveckling för vårt bolag. Vi har en kritisk roll i samhället – vi förenar människor och företagslivet över vattenvägarna, varje dag, i alla omständigheter. Det gångna året visade åter att långsiktigt strategiarbete, stark operativ kompetens och en engagerad personal skapar resultat.

och en hållbar framtid. Förnyelsen är inte enbart en visuell förändring utan ett budskap om vår riktning: sjöfart som är modern, hållbar och tekniskt avancerad. De första frigående färjorna att börja trafikera i de nya färgerna var Altera och Elektra på Pargas–Nagu-rutten samt vajerfärjorna L-197 och L-198 på Nagu–Korpo-rutten.

Mot en utsläppsfri trafik

I enlighet med vår strategi fortsatte vi våra satsningar inom ekologi och att elektrifiera våra färjor. Eftersom våra rutter går genom känsliga skärgårds- och sjöområden är det vår plikt att agera vägvisare inom miljöansvar.

Vårt mål är att minska koncernens utsläpp med 94 % jämfört med 2016 års nivå senast 2035. I princip är vårt långsiktiga mål en utsläppsfri trafik. Under rapporteringsperioden lyckades vi att minska koldioxidutsläppen per sjömil med 19,0 % jämfört med 2016 års nivå – ett rekordresultat som bekräftar den valda riktningen. En betydelsefull enskild åtgärd vi vidtog var att konvertera den frigående färjan Stella till en batterihybriddriven modell. Till följd av ändringsarbetet uppskattas färjans bränsleförbrukning och utsläpp ha minskat med cirka 50 procent. Ändringsarbetena utfördes under rapporteringsperioden, men färjan började trafikera rutten i februari 2026. Detta är ett viktigt steg mot vårt mål eftersom Korpo–Houtskär-rutten som L/A Stella trafikerar är bolagets längsta.

Varumärkesförnyelse – ett synligt steg mot framtiden

I oktober förnyade vi koncernens varumärke. Våra gula färjor målas gradvis vita och vi valde blått-ljusblått till vår huvudfärg för att symbolisera rent vatten, klar luft

Vi investerar målmedvetet i batteridrivna elfärjor, landströmslösningar och teknik som förbättrar energieffektiviteten. På hösten börjar de första nya vajerfärjorna i Insjöfinland trafikera och en eldriven vajerfärja blir färdig för Pellingerutten – ett konkret steg mot 2035 års mål.

Tillväxt på nya marknader

I april skrev vi ett nytt kapitel i bolagets historia, när Kronbergsstrandrutten i Helsingfors inleddes den 1 april 2025. Förbindelsefartyget ms Kökar började trafikera rutten och samtidigt ökade vårt ruttantal från 50 till 51. Den nya rutten tog oss starkare in på marknaden i huvudstadsregionen och befäste vår ställning som nationell aktör.

Dessutom trafikerar koncernens intresseföretag Axferries fyra huvudrutter i Ålands skärgårdstrafik, vilket fördjupar vårt samarbete med landskapet och främjar en livskraftig skärgård.

Besväret som gällde upphandlingen för Insjöfinland avslogs i marknadsdomstolen varefter vi i oktober undertecknade ett 20-årigt avtal med Livskraftscentralen i Sydvästra Finland (tidigare NTM-centralen i Egentliga Finland) om drift av 12 vajerfärjerutter. Detta stärker vår ställning även inom insjötrafiken och skapar en grund för långsiktig utveckling av flottan.

AxYards – strategisk investering i framtiden

Under rapporteringsperioden undertecknade Ålands landskapsregering och Finlands Skärgårdsrederi Ab en avsiktsförklaring om att grunda ett nytt varvsbolag, AxYards. Om projektet blir verklighet blir det den första nya torrdockan som grundats i Finland på över trettio år.

Målet med varvet är att trygga framtida dockningar för både Åland och de företag som tillhör vår koncern, stärka försörjningsberedskapen och möjliggöra byggandet av en ny, miljövänlig fartygsflotta i Finland.

I kundundersökningen uppnådde vi det högsta betyget i vår mäthistoria: 9,06 på skalan 1–10. Detta är en indikation om servicens kvalitet och yrkeskompetensen bland vår personal.

Projektet är strategiskt viktigt för hela det finska havsklustret.

För att projektet ska genomföras krävs dock en affärsplan som visar att verksamheten är ekonomiskt lönsam och hållbar i det långa loppet. Besluten om fortskridandet görs utifrån en noggrann marknadsanalys, investeringsberäkningar och en riskbedömning.

Kundnöjdhet och kulturförändring

Vi utförde de årliga kund- och personalundersökningarna i samarbete med Bondata Group Oy. I kundundersökningen uppnådde vi det högsta betyget i vår mäthistoria: 9,06 på skalan 1–10. Detta är en indikation om servicens kvalitet och yrkeskompetensen bland vår personal.

Förbindelsefartygens bokningssystem, som redan har över 30 000 användare, fick utmärkta betyg för sin användarvänlighet. Att utveckla de digitala tjänsterna är en central del av vår strategi.

I personalundersökningen steg arbetsgivarens helhetsbetyg till 4,9, vilket är 0,2 enheter mer jämfört med året innan. Kulturförändringen syns allt tydligare i vardagen: öppenhet, självstyrning och ansvarstagande håller på att etableras i kärnan av våra verksamhetsmetoder. Säkerhet och kvalitet förblir grunden i allt som vi gör.

Tack för förtroendet

Jag vill framföra ett varmt tack till våra passagerare, avtalskunder, ägare, samarbetspartner och alla våra medarbetare för året som gått. Tillsammans bygger vi en trygg, serviceinriktad och miljövänlig sjöfart – en infrastruktur som möjliggör en levande skärgård och att Finland fungerar. Vi fortsätter att arbeta målmedvetet mot år 2035 och en nästintill utsläppsfri trafik.

Håkan Fagerström Verkställande direktör Koncernen Finlands Färjetrafik

Våra rutter och fartyg

31.12.2025

Fartygen på koncernens rutter är indelade i tre fartygsklasser: frigående färjor, förbindelsefartyg och vajerfärjor.

FRIGÅENDE FÄRJOR – 7 RUTTER

1 Pargas–Nagu

2 Korpo–Houtskär

3 Korpo–Norrskata

4 Karlö

F öRBINDELSEFARTYG – 12 RUTTER

8 Kotka–Pyttis-rutten: Otava

9 Velkua ruttområde: Kaita

10 Pargas ruttområde: Viken

11 Houtskär ruttområde: Finnö

VAJERFÄRJOR – 32 RUTTER

20 Barösund, Ingå

21 Eskilsö, Kaskö

22 Hämmärösundet, Rimito

23 Högsar, Nagu

24 Högsåra, Kimitoön

25 Keistiö, Iniö

26 Kivimo, Houtskär

27 Kokkila, Halikko

28 Mossala, Houtskär

29 Nagu–Korpo

30 Palva, Velkua

31 Pellinge, Borgå

5 Kasnäs–Hitis

6 Iniö–Gustavs

7 Houtskär–Iniö

12 Iniö tilläggsrutt: Kivimo

13 Nagu södra rutt: Falkö

14 Nagu tvärgående rutt

15 Nagu norra rutt: Innamo

16 Utö ruttområde: Utö

17 Hitis ruttområde: Jurmo

18 Rimito ruttområde: Isla

19 Kronbergsstrandrutten: Kökar

32 Saverkeit, Houtskär

33 Skagen, Iniö

34 Skåldö, Ekenäs

35 Vartsala, Gustavs

36 Velkuanmaa, Velkua

37 Våno, Pargas

38 Alassalmi, Vaala

39 Kietävälä, Puumala

40 Hanhivirta, Enonkoski

41 Hirvisalmi, Juga

42 Hätinvirta, Puumala

43 Koivukanta, Nyslott

44 Kortesalmi, Kuopio

45 Kuparonvirta, S:t Michel

46 Kyläniemi, Ruokolax

47 Lamposaari, Villmanstrand

48 Puutossalmi, Vehmersalmi

49 Rongonsalmi, Puumala

50 Räisälä, Kemijärvi

51 Tappuvirta, Nyslott

Intresseföretaget Ålands Skärgårdsrederi Ab:s huvudrutter på Åland.

Företagsansvarsrapport 2025

Företagsansvar

Under rapporteringsperioden bedömde Finlands Färjetrafik Ab sina verksamhetsrelaterade klimatrisker och miljökonsekvenser. Bolaget upprättade etiska verksamhetsprinciper (code of conduct) och uppdaterade sin upphandlingspolicy.

Miljökonsekvensbedömning

Den biologiska mångfalden och ekosystemen har identifierats som ett av Finlands Färjetrafiks viktigaste hållbarhetsteman. Färjorna trafikerar i den känsliga skärgårds- och sjönaturen som är hem för många utrotningshotade eller skyddade arter, såsom saimenvikaren och ett flertal fågelarter.

Miljökonsekvenserna bedömdes för hela leveranskedjan. Särskilt anskaffning av metaller och bränsle, inklusive gruvverksamhet och oljeborrning, har mycket stora konsekvenser.

Huvudfokus låg på trafikeringen och dess eventuella lokala konsekvenser. För varje rutt kontrollerades deras läge i förhållande till viktiga naturområden. Som viktiga naturområden klassificerades nationalparker, naturskyddsområden, Natura 2000-områden och saimenvikarens kutningsområden.

Sammanlagt 28 rutter, vilket är flera än varannan, är belägna i ett Natura 2000-område eller mindre än 3 kilometer från ett sådant. Sammanlagt 17 rutter befinner sig i närheten av andra naturskyddsområden. Rutterna sträcker sig till eller är i omedelbar närhet till tre nationalparker – Skärgårdshavet, Östra Finska viken och Linnansaari.

Färjetrafikens buller, propellererosion och eventuella olje- eller kemikalieläckor påverkar miljön, arterna och ekosystemen. Växthusgasutsläppen intensifierar klimatförändringarna, som är en av de största globala drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald.

Finlands Färjetrafiks viktigaste metoder för att minska miljökonsekvenserna är att förhindra miljöolyckor och hantera relaterade risker, använda mindre

metall genom att konvertera fartyg och elektrifiera färjetrafiken vilket minskar både växthusgasutsläppen och trafikens bullernivå.

hållbart ledarskap

Finlands Färjetrafik upprättade etiska verksamhetsprinciper som en del av bolagets hållbara ledarskap. I principerna betonas efterlevnad av lagar och föreskrifter, mänskliga rättigheter, ansvar för säkerhet och miljö samt konfidentialitet och datasäkerhet. De anvisningar som underleverantörer och övriga avtalspartner följer uppdaterades med motsvarande principer. Under rapporteringsperioden uppdaterades bolagets upphandlingspolicy där man dessutom betonar upphandlingarnas hållbarhet och vikten av etiska verksamhetsmetoder.

I och med EU:s Omnibus lättade företagens hållbarhetsskyldigheter. Finlands Färjetrafik omfattas inte längre av obligatorisk hållbarhetsrapportering och bolaget fortsätter med frivillig rapportering om sina hållbarhetsaktiviteter.

Saimenvikaren

▸ Vetenskapligt namn: Pusa saimensis

▸ Lever endast i Saimens insjöområde

▸ Finlands enda endemiska däggdjur

▸ Starkt hotad, stammen 530 sälar

▸ Bon med ungar belägna i snödrivor på sjöns istäckta yta

▸ Hot: fiskeredskap, klimatförändringar, miljöstörningar

Utvecklingsprojekt 2025

▸ Förändringsarbetet på frigående färjan Sterna blev klart. Arbetet omfattade byggandet av ett passagerarutrymme och café samt en hiss och tillgängligt toalettutrymme.

▸ Utvecklingsprojektet för en virtuell vajer fortsatte.

▸ På förbindelsefartyget Kaita monterades en katalysator för att minska utsläppen.

▸ Projektet för att byta ut styrhandtagen på frigående färjan Aurora blev klart.

▸ Bolaget startade ett projekt för att överföra alla rutters tidtabeller till ett nytt elektroniskt tidtabellssystem som en del av mobilitetstjänstekatalogen NAP.

▸ Bolaget började kartlägga möjligheterna till vindkraftsproduktion med ett mindre kraftverk för att trygga energisjälvförsörjningen.

▸ Elektrifieringsprojektet för de 12 vajerfärjerutterna i Insjöfinland drogs igång. Konverteringsarbetet utförs vid varvet Teknola i Nyslott, som hyrs för bolagets bruk.

▸ Bolaget påbörjade konverteringsarbetet för en elvinschdriven vajerfärja, färjan börjar trafikera Pellingerutten hösten 2026.

▸ Bolaget fortsatte att förstärka koncernens datasäkerhetshantering i enlighet med kraven i NIS2 och cybersäkerhetslagen.

▸ Bolaget förnyade sina samarbetsmiljöer tack vare en övergång till SharePoint-molnet och utvecklade den övergripande identifierings- och åtkomsthanteringen.

▸ Bolaget förberedde sig på kraven i lönetransparensdirektivet.

▸ Bolaget inledde en omfattande varumärkesförnyelse i slutet av året, vilket resulterade i att ett nytt visuellt utseende togs i bruk i kommunikationen och gradvis för en del av fartygen.

Miljökonsekvenser

Miljöansvar

Finlands Färjetrafik har förbundit sig att minska belastningen på vattenområden på olika sätt, till exempel genom att tillämpa ISO 14001-miljöledningssystemet. Betydelsen av miljöfrågor betonas även i personalutbildningar och inskolningar.

på korrekt sätt. För avfalls- och oljehantering samt vattenrening anlitas tillförlitliga underleverantörer som förbinder sig till en avtalsenlig verksamhet och trans parent dokumentering. Ett effektivt underhållsprogram bidrar till att öka fartygens livslängd.

Verksamheten utvecklas med miljön i fokus

Bolaget har utvecklat en interaktiv webbkurs om kvalitets- och miljöledningssystemen som utgör en viktig del av inskolningen av all nyanställd personal. Bolaget har konkreta miljömål som även beaktas i bolagets belöningssystem. Körsätt som är skonsamma mot maskineriet samt minimering av utsläpp och buller är en del av vår dagliga verksamhet. Bolaget använder miljövänligt producerad grön el på samtliga rutter. Vid planering av rutternas tidtabeller strävar vi alltid vid mån av möjlighet att ta miljöfrågor i beaktande.

Bolaget har en sorteringsplan för avfall och tydliga anvisningar för att garantera att problemavfall hanteras

Bolagets viktigaste miljömål är att minska sjötrafikens koldioxidavtryck i enlighet med Finlands miljömålsätt ningar. Det är en utmaning som förutsätter att bola get använder den senaste miljövänliga tekniken som används både i nya fartyg och moderniseringar av äldre fartyg. Under rapporteringsperioden minskade bolaget koldioxidutsläppen med 19 % procent per sjömil jämfört med år 2016, vilket är den största årliga förändringen i vår mäthistoria.

Bolaget fortsatte med sitt viktiga miljöarbete under rapporteringsperioden. Bolaget fattade ett beslut om att skaffa ett mindre vindkraftverk och batteripaket till två

▸ Vi minskar våra utsläpp genom att minimera bränsleförbrukningen med hjälp av körutbildningar och olika tekniska lösningar.

▸ Vi upprätthåller och utvecklar fartygens säkerhetssystem för att förebygga miljöskador även vid exceptionella situationer.

▸ Vi minskar belastningen på miljön genom att välja hållbara material till fartygen.

▸ Kontinuerlig modernisering av flottan för att minska utsläppen och öka säkerheten.

▸ Minskning av koldioxidutsläppen med 2016 som referensår.

▸ Repetitionskurser i ekonomiska körsätt fortsätter med bolagets egen simulator.

▸ Inga allvarliga miljöskador ska inträffa.

Våra miljölöften
Våra miljömål

färjstränder i Egentliga Finland och för att öka Pellingefärjans kapacitet, elektrifiera den och ändra om den till vinschriven.

Som en del av REISFER-projektet som finansieras av EU-programmet Interreg Central Baltic 2021–2027 inleddes konverteringen av den frigående färjan Stella till en batterihybridfärja. Konverteringen blev färdig under januari 2026.

Pilotprojektet för vajerdrift av färjan i Högsar fortsatte med goda resultat. Förbindelsefartyget Kökar inledde den 1 april 2025 trafikeringen av Kronbergsstrandrutten i Helsingfors, driven med utsläppssnålt biobränsle.

Bolaget fortsatte med att utbilda förare och arrangera utbildningar för nödsituationer och andra exceptionella situationer i sin moderniserade fartygsimulator.

Bolaget vann upphandlingen av färjetrafiken i Insjöfinland. I samband med detta moderniseras 12 färjerutter till att bli mer miljövänliga. Konverteringsarbetet för två färjor inleddes under rapporteringsperioden. De fyra första konverterade färjorna börjar trafikera under 2026.

På fartygen slopades användningen av engångsartiklar och i stället skaffades keramiska kärl på personalens utvecklingsförslag för att minska mängden avfall. På färje- och förbindelsefartygsplatserna kommer laddpunkter för bilar att installeras för att uppmuntra personalen att skaffa miljövänligare fordon. I maj arrangerade bolaget en kampanj för städning av färjestränderna där personalen deltog aktivt. Under rapporteringsperioden minskade bolaget koldioxidutsläppen med 19 % procent per sjömil jämfört med år 2016, vilket är den största årliga förändringen i vår mäthistoria.

Socialt ansvar

Säkerhetsansvar

Finlands Färjetrafik har förbundit sig till principen om kontinuerlig förbättring av säkerheten i sin verksamhet.

Med hjälp av fungerande säkerhetssystem upprätthåller bolaget fartygens driftsäkerhet, förbättrar säkerheten för passagerarna samt förebygger miljöskador. Bolaget förbinder sig till att utveckla sjösäkerheten. Under rapporteringsperioden deltog bolagets oljebekämpnings- och förbindelsefartyg Jurmo i en oljebekämpningsövning i juni och förbindelsefartyget Rosala II i en medelstor sjöräddningsövning i augusti. Bolagets frigående färja Elektra deltog i december i en beredskapsövning arrangerad av myndigheterna. Bolaget medverkar dessutom i projekt som utnyttjar ny teknik för att göra sjöfarten säkrare och mer miljövänlig. Bolagets alkometrar var i användning dagligen på samtliga fartyg under rapporteringsperioden.

Bolaget förebygger risken för olyckor på sina färjor och förbindelsefartyg genom att tillämpa ett säkerhetsoch miljöledningssystem som bygger på den internationella säkerhetskoden ISM (International Safety Management Code). Enligt ISM ska alla bolagets frigående fartyg ha en uppdaterad fartygsspecifik säkerhetshandbok. Bolaget har på eget initiativ utvecklat ett säkerhetsledningssystem (VSL) för sina vajerfärjor. Det icke certifierade VSL-systemet bygger på ISM-koden.

Interna auditeringar i enlighet med ISM genomförs årligen på de frigående fartygen och på vajerfärjorna minst vart tredje år i enlighet med det frivilliga VSL-systemet. Bolaget strävar dock efter att auditera alla färjelägen vartannat år. Bolagets och fartygens säkerhetssystem övervakas även externt genom myndighetsinspektioner.

Samtliga fartyg som granskades av myndigheterna under rapporteringsperioden konstaterades uppfylla säkerhetsbestämmelserna.

Tack vare bolagets rapporteringssystem för avvikelser kan man reagera snabbt på tillbud. Bolagets säkerhets- och kvalitetschef rapporterar allvarliga avvikelser till de ansvariga myndigheterna samt till direktören som ansvarar för bolagets säkerhet och till verkställande direktören, som i sin tur vidarebefordrar rapporterna till styrelsen för kännedom och behandling vid behov. Avvikelserapporterna granskas och vid behov vidtas nödvändiga åtgärder och besättningen informeras. Ett rekordantal avvikelserapporter skrevs och de delades ut till besättningen för att läsas på ett nytt sätt.

Datasäkerhet

Bolaget har tagit hänsyn till det växande cyberhotet till följd av det geopolitiska läget i Europa genom att stärka cybersäkerheten och förbättra skyddsförmågan mot cybersäkerhetshot. Med hjälp av ny teknik kan bolaget identifiera sårbarheter bättre och reagera snabbare på avvikelser. Bolagets datasäkerhet förbättras och utvecklas kontinuerligt.

Kompetensutveckling med skräddarsydd utbildning

Bolaget ansvarar för att bevilja förarintyg för vajerfärjor. Bolaget har på eget initiativ utvecklat en examen för

vajerfärjeförare som inkluderar utbildningsmaterial, tentamen, inskolningsfas och fördjupande repetitionsutbildning samt simulatorövning i bolagets egen simulator. Utbildningen för vajerfärjeförare utvecklades till en mångsidigare helhet än tidigare.

För att minska bränsleförbrukningen satsar vi på att ge våra medarbetare tilläggsutbildning i ekonomiska körsätt (ECO-driving), som merparten av den fast anställda körpersonalen har genomgått. Repetitionskurser i ECO-driving ordnas i bolagets egen simulator i samband med övningar inför nödsituationer och andra exceptionella situationer. Den egna simulatorn har använts flitigt i körövningar för nya arbetstagare under ledning av en personlig förarutbildare.

Säkerhetsmål och måluppfyllelse

Bolaget uppnådde sina säkerhetsmål under rapporteringsperioden. Inga olyckor som kan klassas som allvarliga inträffade. Bolaget fortsatte med utbildningen för nödsituationer och andra exceptionella situationer. Under rapporteringsperioden skedde inte en enda allvarlig arbetsolycka.

Våra säkerhetslöften

▸ Säkerhet är den viktigaste av våra fyra värderingar och en central del av vår dagliga verksamhet.

▸ Vi uppdaterar fartygens certifierade (ISM) och kompletterande frivilliga (VSL) säkerhetsledningssystem enligt principerna för kontinuerlig förbättring.

▸ Vi utvecklar vår beredskap att reagera på nödsituationer och andra exceptionella situationer genom regelbundna interna övningar och myndighetsövningar då det är möjligt.

Verksamhetens säkerhetsmål

▸ Inga allvarliga olyckor ska inträffa.

▸ Utvecklingen av simulatorutbildningen inför nödsituationer och andra exceptionella situationer fortsätter.

▸ En egen utbildningssimulator införskaffas till enheten i Nyslott.

▸ Inga allvarliga arbetsplatsolyckor ska inträffa. Färre arbetsplatsolyckor än året innan.

Socialt ansvar

Ansvar som arbetsgivare

Koncernen Finlands Färjetrafik sysselsätter över 350 personer i hela landet. Personalen har en central roll i vår verksamhet och vårt mål är att vara en hållbar, tillförlitlig och attraktiv arbetsgivare. I vår nya strategi är gemenskap en central värdering som målmedvetet har förstärkts i samband med kulturförändringen.

Intern kommunikation och personalens engagemang

Rutternas lägen i hela landet understryker betydelsen av smidig intern kommunikation. Vårt tvåspråkiga intranät fungerar som den huvudsakliga kommunika tionskanalen där vi publicerar information om aktuella ärenden som gäller hela bolaget.

Vi hör aktivt på vår personal som stöd för beslutsfattandet. För detta ändamål använder vi regelbundna korta enkäter och engagerar personalen i olika arbetsgrupper. Öppen dialog mellan chefer, ledningen och personalen är en del av metoderna för det dagliga ledarskapet.

Vi följer upp personaltillfredsställelsen och personalledningen genom personalundersökningar och regelbundna utvecklingssamtal. Till följd av kulturförändringen har personalnöjdheten mätts mer frekvent än tidigare. Svarsfrekvensen för personalundersökningen var 60 procent år 2025 (2024, 68 %). Helhetsbetyget för arbetsgivaren steg igen och var 4,9 på skalan 1–6. Helhetsbetyget har stigit med 0,5 enheter under två år. I en femårsjämförelse har vi enligt personalundersökningen utvecklats särskilt inom dessa områden:

– ledningen motiverar sina beslut väl

– samarbetet mellan ledningen och personalen fungerar bra

– vi satsar på personalens välbefinnande i vårt företag

– kommunikationen är öppen i vårt bolag

– personalen hörs tillräckligt vid utveckling av verksamheten

Under rapporteringsperioden fortsatte vi med de virtuella månatliga morgonkaffetillställningarna för hela personalen. Under tillfällena behandlar vi aktuella teman på en övergripande nivå och personalen har möjlighet att ställa frågor på förhand eller under tillfället. Under tillfället pågår även en livesändning där vi presenterar bolagets olika rutter och verksamhetsmiljöer. Personalen har kontinuerlig möjlighet att framställa utvecklingsförslag som ledningen behandlar och beaktar i beslutsfattandet. Sammanfattningar från ledningsgruppens möten delas regelbundet till hela personalen.

Samarbete och dialog

Bolaget upprätthåller en regelbunden dialog med representanter utvalda av personalen fyra gånger per år. Representanterna som personalen utser kan framföra förslag från personalen för behandling i dialogen. Bolaget och de förtroendevalda utvecklar och upprätthåller gemensamt utvecklingsplanen för arbetsgemenskapen. Informationen om saker som behandlas i dialogen delas till hela personalen.

Säkerhet i arbetet

Utvecklingsplanen för arbetssäkerheten motsvarar det lagstadgade verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet. Arbetarskyddsorganisationen följer upp genomförandet av verksamhetsprogrammet och ansvarar för dess upprätthållande. Arbetssäkerhetsfrågor

arbetarskyddskommittén. Mandattiden är tre år och kommittén sammanträder minst fyra gånger i året. Under morgonkaffetillställningen i mars presenterade sig arbetarskyddskommitténs ledamöter för personalen och berättade om sina ansvarsområden. För att slå takten till arbetsskyddssamarbetet utvecklades en årsklocka för arbetsskyddet som visar vilka ärenden som behandlas under året.

Under rapporteringsperioden handlade ett möte om att bekanta sig med Skärgårdsvägens färje- och vajerfärjeplatser samt förbindelsefartygen Viken, Innamo och Finnö. Dessutom utförde de arbetarskyddsfullmäktiga självständiga arbetsplatsbesök inom sina egna ansvarsområden. För att underlätta arbetsplatsbesöken tog man i bruk en rapporteringsblankett som de fullmäktiga fyller i vid besöken. Kemikaliehanteringsprogrammet EcoOnline - Chemical Manager utvecklades genom att implementera enhetsspecifik inventering och uppföljning av lagren.

Några allvarliga arbetsplatsolyckor har inte inträffat under rapporteringsperioden och olycksfrekvensen sjönk något. De vanligaste olyckorna är fortfarande halkningar, som vi har försökt att påverka bland annat med nya arbetsskor. Arbetsplatsutredningarna och arbetarskyddsinspektionerna utfördes i samarbete med företagshälsovården och regionalförvaltningsverket. Fokus för undersökningarna låg på nya rutter samt

Arbetshälsa och arbetsvälbefinnande

Förutom lagstadgad företagshälsovård erbjuder bolaget sin personal olika hälsofrämjande tjänster, till exempel tillgång till arbetsfysioterapeut och arbetspsykolog.

Företagshälsovårdens mål är att främja de anställdas hälsa samt arbets- och funktionsförmåga genom hela karriären.

Vi följer upp frånvaroutvecklingen regelbundet och använder oss av modeller för tidigt stöd och återgång till arbetet. Det långsiktiga målet är att minska antalet sjukskrivningar och invalidpensioner. Under rapporteringsperioden var andelen sjukfrånvaro 3,8 procent vilket underskrider det uppställda målet på 4,0 procent.

Personalens välmående främjas också med förmåner för kultur, massage, tandvård och motion. Personalförmånens värde är 400 euro per år.

Bolagets första motionskampanj lanserades på hösten 2025, med vilken personalen uppmuntrades till att röra på sig med låg tröskel och samla motionspoäng. Nästan 130 arbetstagare deltog i kampanjen och under den lyckades man samla in över 33 000 motionspoäng (10 minuters motion gav 1 motionspoäng). I kampanjen prisbelöntes de arbetstagare som samlat flest motionspoäng samt det mest aktiva teamet.

Utbildning och inskolning

Personalens utbildningsbakgrund varierar beroende på behörighetskraven för olika uppgifter. För personalen på frigående färjor och förbindelsefartyg omfattar utbildningskraven allt från skeppare i inrikestrafik till vaktstyrman och från maskinmästare till övermaskinmästare.

Vi har utvecklat en examen för vajerfärjeförare som inkluderar utbildningsmaterial, tentamen, inskolningsfas och fördjupande repetitionsutbildning. I en utvecklingsplan som omfattar hela personalen beaktas kompetenskrav, teknisk utveckling samt de utbildningskrav som hybridfärjor och ökad elteknik för med sig.

Innan arbetstagarna börjar arbeta på fartygen skolas de in i sina uppgifter och inskolningen dokumenteras. Fartygens besättningar deltar regelbundet i första hjälpen-kurser och räddningsövningar. Under rapporteringsperioden arrangerades sammanlagt 3 312 utbildningstimmar. Som en ny utbildning arrangerades underhållsutbildningar specifikt för vajerfärjeförare.

I samband med förändringssituationer är målet att säkerställa att personalen får tillräckligt med information, att kompetensen utvecklas och att övergången till nya verksamhetsmodeller är smidig. Särskild uppmärksamhet fästs vid att förutse förändringar, inskolning och chefernas roll vid att stöda personalen exempelvis vid att ta i bruk nya tekniker, hybridfärjor och digitalisering.

Chefsarbete

Att utveckla chefsarbetet inom bolaget är en central del av vår hållbara personalledning. Vårt mål är att säkerställa att varje chef har de nödvändiga färdigheterna som krävs för att leda sina team rättvist, konsekvent och enligt bolagets värderingar. Under rapporteringsperioden har vi bland annat arrangerat en coachande ledarskapsutbildning och gått igenom bolagets verksamhetsmetoder och anvisningar i informationsfällen för cheferna.

Bra chefsarbete ses i bolaget som en central faktor i personalens engagemang, välmående och verksamhetens resultat.

Rekrytering

Avsikten med rekryteringen är att säkerställa en kunnig, säkerhetsengagerad, serviceinriktad och motiverad personal med god lokalkännedom. Ett annat mål är en balanserad åldersstruktur och könsfördelning samt att förstärka en positiv arbetsgivarbild.

Under rapporteringsperioden lanserade bolaget en arbetsgivarbildkampanj där fokus låg på bolagets arbetstagare. I de sociala mediekanalerna publicerades personporträtt av arbetstagare där de berättar om sitt arbete, dess betydelse och bästa sidor. Målet med personporträtten är att öka öppenheten, föra fram bolagets vardag och stärka bilden av bolaget som en hållbar och attraktiv arbetsgivare.

Kollektivavtal

Under rapporteringsperioden arrangerades sammanlagt 3 312 utbildningstimmar. Som en ny utbildning arrangerades underhållsutbildningar specifikt för vajerfärjeförare.

Samtliga anställda inom koncernen omfattas av kol lektivavtal med undantag för högsta ledningen. Samarbetet med fackförbunden bygger på kontinuerliga förhandlingar och dialog. För att utveckla kärnverk samheten krävs nära samarbete med olika fackförbund.

Jämställdhet och likabehandling

Finlands Färjetrafik har förbundit sig att främja jämställdhet och likabehandling samt förebygga diskriminering i all sin verksamhet. Jämställdhets- och likabehandlingsplanen är en del av utvecklingsplanen för arbetsgemenskapen. Eftersom färjetrafiken traditionellt sett är en mansdominerad bransch är målet för rekryteringen av fartygspersonal att öka andelen kvinnliga anställda. Vid behov kan positiv särbehandling i enlighet med jämställdhets- och likabehandlingsplanen tillämpas.

Bolaget ser även till att de språkliga rättigheterna för nationalspråken garanteras. Språklagens krav uppfylls både i den interna och externa kommunikationen och

personaltillfredsställelsens utveckling

Svarsfrekvens 60 % 68 % 66 %

helhetsbetyg på arbetsgivaren, skala 1–6 4,9

Källa: Bondata Group Oy

användningen av båda nationalspråken är en del av bolagets språkstrategi.

Förberedelserna för lönetransparensdirektivet inleddes och Finlands Färjetrafik följer regelbundet upp att lönejämlikhet förverkligas. Med hjälp av en lönekartläggning utreder vi att personer som arbetar för Finlands Färjetrafik och utför samma eller likvärdigt arbete inte har ogrundade löneskillnader.

Under rapporteringsperioden lanserade bolaget en arbetsgivarbildkampanj där fokus låg på bolagets arbetstagare.

Olycksfrekvens

Olycksfrekvens = (antal arbetsolyckor x 1 000 000) / utförda arbetstimmar.

Statistiken inkluderar olyckor som inträffat i arbetet.

Källa: If Skadeförsäkringsbolag 02/2026.

Våra personalmål

▸ Våra respons- och utvecklingssamtalsprocesser fungerar väl och är dokumenterade.

▸ Personalens kompetens utvecklas målmedvetet och vid behov med skräddarsydda utbildningar.

▸ Andelen sjukfrånvaro är högst 4,0 procent.

Nyckeltal för personalen

Kön

år

Sjukfrånvaroprocent/teoretisk

Ledningens könsfördelning

Kollektivavtal som omfattar koncernen Finlands Färjetrafik

Finlands Färjetrafik Ab Kollektivavtal

Vajerfärjor och landsorganisationen

Frigående färjor

Kollektivavtal för färjetrafiken mellan Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf och Finlands Sjömans-Union FSU rf

Kollektivavtal för färjornas personal mellan Finlands Färjetrafik Ab och Finlands Sjömans-Union FSU rf, Finlands Maskinbefälsförbund rf och Finlands Skeppsbefälsförbund rf

Finlands Skärgårdsrederi Ab Kollektivavtal

Socialt ansvar

Ansvar gentemot intressenter

Som ansvarsfull aktör vill Finlands Färjetrafik föregå med gott exempel och verka för att man i färje- och förbindelsefartygstrafiken prioriterar serviceleverantörer som på bästa möjliga sätt uppfyller såväl intressenternas behov som miljökraven.

Koncernens centrala intressenter är förutom ägaren även uppdragsgivare som beställer tjänster och slutkunderna som använder dem, gods- och tjänsteleverantörer, kommuner, kollektivtrafikföretag och logistikföretag samt räddningsmyndigheter och andra myndigheter. Önskemål om tidtabeller från lokala intressenter beaktas så långt som möjligt.

Bolaget för regelbunden dialog med sin största kund, uppdragsgivaren Livskraftscentralen i Sydvästra Finland.

Bolaget fortsatte att interagera aktivt med intressenterna under rapporteringsperioden. Under påsk delades återigen påskgodis ut till passagerare på några

av rutterna och i maj städade bolagets landsorganisation färjestränderna på de rutter som ligger i Egentliga Finland. Bolaget anordnade sin traditionella hållbarhetskampanj på nationella reflexdagen den 1 oktober 2025 på alla sina rutter. I november arrangerades en Ta med ditt barn till jobbet-dag på bolagets Åbokontor. Under dagen fick personalens barn möjlighet att se närmare på kontorsarbetet.

Under rapporteringsperioden lades en betalningsfunktion till i bokningssystemet som bolaget utvecklat. Funktionen gör det lättare för passagerare att betala för resan på bolagets enda avgiftsbelagda sträcka på Houtskär–Iniö-rutten som hör till Skärgårdens ringväg.

Certifierad och dokumenterad kvalitet

Bolagets kvalitetsledningssystem enligt ISO 9001 och miljöledningssystem enligt ISO 14001 genomgår auditering årligen både inom landsorganisationen och på fartygen. Ett certifierat kvalitetsledningssystem bevisar att bolaget satsar på att systematiskt upprätthålla och utveckla servicekvaliteten. Miljöledningssystemet

erbjuder ett dokumenterat sätt att säkerställa att bolaget tar hänsyn till miljön i all verksamhet.

Utvecklingsområdena som tas upp i auditeringen av kvalitetsledningssystemet åtgärdas på ett dokumenterat sätt.

Kvalitets- och miljösystemen genomgick revisioner under rapporteringsperioden och auditeringen fokuserade på effektiv styrning av säkerhetskulturen. Merparten av kvalitetsmålen som bolaget hade ställt upp för rapporteringsperioden uppnåddes. Driftsäkerhetsmålet i bolagets kvalitets- och miljöledningssystem är verksamhet i enlighet serviceavtalet där en användbarhetsprocent har fastställts som indikator. Användbarhetsprocenten räknas enligt följande formel: Användbarhetsprocent = ((teoretisk trafikeringstid (h) – trafikavbrott (h)) / teoretisk trafikeringstid (h). Med trafikavbrott avses en situation där ett avbrott uppstår på grund av ett tekniskt fel eller väderomständigheter när rutten är trafikerad, eller till följd av ett förplanerat avbrott. Användbarhetsprocenten under rapporteringsperioden var 99,89 %.

Rekordhög kundnöjdhet

På bolagets kundundersökning, som genomförs varje år i juli på bolagets alla rutter, svarade 6 552 passagerare. Passagerarna gav bolagets verksamhet ett rekordhögt totalbetyg, 9,06 på skalan 1–10. Bolagets styrelse har satt som mål att betyget ska vara minst 8,0 på samtliga rutter. I de öppna kommentarerna uppskattade kunderna personalen, säkerheten och

kundtjänsten. Bolaget använder sig av feedbacken för att utveckla sin verksamhet.

Passagerarna har möjlighet att ge respons om bolagets samtliga rutter genom ett responssystem som finns på tre språk på bolagets webbplats och i mobilappen. Responssystemets funktion följs upp internt och målet är att all respons ska behandlas inom tre vardagar. Den genomsnittliga behandlingstiden under rapporteringsperioden var cirka 24 timmar. All respons inklusive bolagets svar behandlades under rapporteringsperiodens avtalsmöten med NTM-centralen i Egentliga Finland.

helhetsbetygets utveckling 2021–2025

Våra kvalitetslöften

▸ Vi utmärker oss som den helhetsmässigt mest högklassiga serviceleverantören.

▸ Vi uppfyller kraven i våra serviceavtal varje dag.

▸ Vi strävar alltid efter en miljövänlig verksamhet som på bästa möjliga sätt uppfyller kundernas behov.

Källa: Bondata Group Oy

Utveckling av kundernas helhetsbetyg på verksamheten.

Skala 1–10. 2021

Våra kvalitetsmål

▸ Betyget i kundundersökningen ska vara minst 8,0 på samtliga rutter.

▸ All kundrespons behandlas inom tre vardagar.

Aktiv interaktion med intressenter

Under påsk delades återigen påskgodis ut till passagerare på några av rutterna och i maj städade landsorganisationen färjestränderna på de rutter som ligger i Egentliga Finland. Bolaget anordnade sin traditionella hållbarhetskampanj på nationella reflexdagen den 1 oktober 2025 på alla sina rutter.

Ta med ditt barn till jobbet-dag

I november arrangerades en Ta med ditt barn till jobbet-dag på bolagets Åbokontor. Under dagen fick personalens barn möjlighet att se närmare på kontorsarbetet.

Intressenter

Uppdragsgivare

Slutanvändare

Närservicenämnder

Fartygschartrare

personalen

Ägaren

hR-intressenter/ arbetsmarknadsorganisationer

Gods- och tjänsteleverantörer

Medierna

Myndigheter

övriga aktörer i branschen

Samtliga intressenter

Intressenttabell

Forum/kontaktytor/kommunikationskanaler

Avtalsmöten med livskraftscentralen, telefonsamtal, e-post, tydligt angivna kontaktpersoner, automatiserade trafikmeddelanden

Kundbetjäning på fartygen, webbplatsen, mobilappen, kundundersökningar, daglig feedback, deltagande i offentlig debatt, direkt kontakt, förbindelsefartygens bokningssystem, utskick av nyhetsbrev

Intressenternas förväntningar

Efterlevnad av serviceavtalen, högklassig och konkurrenskraftig verksamhet, öppen och uppdaterad kommunikation

En trygg och kundorienterad serviceupplevelse, tydliga och regelbundet uppdaterade kommunikationskanaler

Möten vid behov, daglig feedback, tydligt angivna kontaktpersoner Daglig service, fungerande tidtabeller

Möten och annan kommunikation vid behov, tydligt angivna kontaktpersoner

Chefsarbete ute på fältet, planenliga personalmöten, intranätet, utvecklingssamtal, virtuella morgonkaffestunder, personalundersökningar, whistleblowing-kanal, övriga enkäter

Bolagsstämmor, regelbundna möten och rapporter, tydligt angivna kontaktpersoner

Regelbundna möten, samarbete, kollektivförhandlingar, uppföljning och daglig kommunikation

Regelbunden kontakt och möten, utsedda kontaktpersoner

Webbplatsen, press- och trafikmeddelanden, hjälp vid intervjuförfrågningar, e-post, direkt kontakt

Gemensam utveckling av branschens regler, workshoppar, seminarier

Regelbundna seminarier, branschmässor, kontakt med andra nordiska aktörer

Företagets årsberättelse och företagsansvarsrapport

En tillförlitlig och flexibel partner

En tillförlitlig arbetsgivare, god kommunikation, en föregångare i branschen

Ansvarsfull, transparent och kostnadseffektiv verksamhet i linje med strategiska intressen

Utveckling av samarbetsmodellen, en arbetsgivare som respekterar de ömsesidiga avtalen och bidrar till branschens utveckling

En tillförlitlig och ansvarsfull samarbetspartner

Tydligt angivna kontaktpersoner, spridning av material och rapporter, korrekt information

Inga kompromisser med säkerheten, tydligt angivna kontaktpersoner

Erfarenhetsutbyte, framtidsvisioner för branschen

Årlig rapportering om verksamheten

God bolagsstyrning

Ekonomiskt ansvar och samhällsansvar

Finlands Färjetrafik främjar effektiv användning av resurser i sin verksamhet och producerar ett hållbart ekonomiskt värde för sin ägare och sina intressenter. Bolaget utvecklar sin servicenivå och kvalitet långsiktigt.

Ekonomiskt ansvar och god bolagsstyrning

Finlands Färjetrafiks viktigaste ekonomiska, kvantitativa och kvalitativa mål ställs upp av bolagets styrelse. Bolagets styrelse övervakar hanteringen av ansvarsfrågorna och riskhanteringen genom att följa upp bolagets verksamhet och ledningens rapportering. Rapporteringens korrekthet verifieras genom extern revision och en intern revision utförd av en utomstående aktör. Även ledningsgruppen följer regelbundet upp framstegen.

Det ekonomiska resultatet ska uppnås på ett ansvarsfullt och etiskt sätt. God bolagsstyrning samt öppen kommunikation och dialog med intressenterna säkerställer att bolagets verksamhet är hållbar för samhället och miljön.

Koncernens beslutsfattande och förvaltning uppfyller kraven i aktiebolagslagen och koncernbolagen följer bolagsordningen. Finlands Färjetrafik följer även de anvisningar som ges ut av avdelningen för ägarstyrning på statsrådets kansli.

Företagsansvar som en del av belöningssystemet

Bolagets styrelse fattar beslut om verkställande direktörens och ledningsgruppens incitamentssystem och

pensionsarrangemang. Bolaget följer statsrådets ägarpolitiska principbeslut från den 23 maj 2024.

Ersättningarna till ledningsgruppen består av fast årslön och årlig resultatlön samt en långsiktig resultatlön på tre år. Bolagets styrelse fattar beslut om resultatlönen. Ledningens målsättningar inkluderar förutom resultatansvar även företagsansvar och andra mål som fastställts av styrelsen. Vid sidan av den lagstadgade pensionsförsäkringen har ledningsgruppen inga ytterligare pensionsarrangemang som avviker från den övriga personalen.

Belöningssystemet omfattar alla anställda vars arbetsförhållande har räckt över sex månader under räkenskapsperioden och är i kraft vid utbetalningen av belöningen. Styrelsen fattar beslut om personalens resultatlön. Dessutom kan cheferna framföra förslag till verkställande direktören om engångsersättningar till arbetstagare som har agerat särskilt exemplariskt.

Stöd till allmännyttiga ändamål

Bolaget beviljar mindre stödsummor till allmännyttiga ändamål. Stöd kan beviljas om mottagaren eller evenemanget som stöds anses representera eller utveckla branschen över lag, sjösäkerheten eller miljöskyddet till sjöss. Stöd kan även beviljas till lokala läroinrättningar om utbildningen är förknippad med sjöfart eller bolagets verksamhet i övrigt.

Sponsorskap beviljas inte till verksamheter som bolagets högsta ledning eller styrelseledamöter aktivt deltar i.

Ansvarsfulla inköp

Finlands Färjetrafik uppskattar goda relationer och fungerande samarbeten med gods- och tjänsteleverantörerna. Leverantörerna väljs utifrån produkternas och tjänsternas prisvärdhet med hänsyn till kvaliteten, leveranssäkerheten samt leverantörernas företagsansvar och tjänstvillighet. Leverantörerna måste dessutom uppfylla kraven som ställs i beställaransvarslagen och vara tillräckligt solventa för att minimera risker för utebliven leverans.

Skatterna betalas till Finland

Koncernens skatteavtryck beskriver de skatter som betalats till finska staten under 2025. Förutom direkta och indirekta skatter inkluderar skatteavtrycket även personalkostnader av skattekaraktär samt förskottsinnehållning på de anställdas löner.

Koncernen beaktar skatteeffekterna i sina affärsbeslut, men bedriver inte aggressiv skatteplanering och använder sig inte av internationella arrangemang för att betala mindre skatt. I stället för att försöka

minimera skatterna fattas skattemässiga beslut enligt ändamålsenlighetsprincipen.

Koncernbolagen betalar skatterna på sina egna resultat. Transaktioner mellan koncernbolagen följer upphovsprincipen. Inkomstskatterna utjämnas med förändringen i avskrivningsdifferens.

Koncernen följer finsk lagstiftning i fråga om betalning, innehållning, bokföring och rapportering av skatter. Koncernen har inga utländska enheter. Skatter på rörelseresultatet betalas till 100 procent till Finland. Skatteavtrycket visar dessutom att nästan 100 procent av skatterna betalas till Finland.

Sysselsättningseffekter

Finlands Färjetrafik har stor lokal betydelse som en stabil arbetsgivare som erbjuder såväl långvarig anställning som kortare säsongsbaserade anställningsförhållanden. De lokala sysselsättningseffekterna visar att bolaget är en betydande arbetsgivare på många orter och även erbjuder karriärmöjligheter utanför stadsregionerna.

Skatteavtryck 2025 i siffror

Skatteeffekter genom sysselsättning

Kommun Skattepliktig inkomst Förskottsinnehållning

Kartan anger löner betalda av Finlands Färjetrafik samt fördelningen av innehållen och redovisad skatt enligt personernas hemort regionvis.

Totalt, alla 21

Skatter under räkenskapsperioden (tusental EUR)

Räkenskapsperiodens direkta skatter

Räkenskapsperiodens direkta skatter

Räkenskapsperiodens indirekta skatter

Skatteavtryck i förhållande till omsättningen (t EUR)

Räkenskapsperiodens redovisade skatter

Arbetsgivaravgifter 78,6 %

Räkenskapsperiodens direkta skatter (t EUR)

Koncernens omsättning

Räkenskapsperiodens

Räkenskapsperiodens indirekta skatter (t EUR)

Räkenskapsperiodens redovisade skatter (t EUR)

Rapporten över skatteavtrycket inkluderar uppgifter för Finlands Färjetrafik Ab och Finlands Skärgårdsrederi Ab.

Skatterna presenteras enligt prestationsprincipen. Siffrorna omfattar samtliga funktioner inom koncernen förutom uppgifterna för ett delägt bolag samt inkluderar alla väsentliga skatteslag. Räkenskapsperiodens direkta skatter bygger på bokföringen. Räkenskapsperiodens indirekta skatter har beräknats utifrån kostnader eller förbrukning. Ett undantag utgörs av försäkringspremieskatterna som bygger på uppgifter från försäkringsbolaget.

Rapporteringen inkluderar inte avfallsskatter (kan inte specificeras och är inte väsentliga) och el- och energiskatter för egna fastigheter (inte väsentliga).

Bränsleinköpen till bolagets fartygstrafik omfattas inte av punktskatter eller försörjningsberedskapsavgifter (i enlighet med lagen om punktskatt på flytande bränslen, 9:4 §). Effekten på koncernens skatter är betydande.

Räkenskapsperiodens redovisade skatter inkluderar förskottsinnehållning på löner samt pensions- och socialskyddsavgifter. Skatterapporten har inte reviderats.

Styrelsens verksamhetsberättelse och bokslut 2025

Viktiga händelser

År 2025

▸ Den 6 oktober 2025 ingick Finlands Färjetrafik Ab ett avtal med NTM-centralen i Egentliga Finland om upphandlingen av landsvägsfärjorna i Insjöfinland 2026–2047.

▸ Ålands landskapsregering (ÅLR) och Finlands Skärgårdsrederi Ab undertecknade den 30 oktober 2025 en avsiktsförklaring om att grunda ett varvsbolag, AxYards.

▸ KPMG utförde en granskning relaterad till hanteringen av investeringsprojekt. Målet var att bedöma hanteringen och ledningen av investeringarna med avseende på de centrala skedena samt relaterade processer och kontroller.

Q1

▸ Ålands Skärgårdsrederi Ab, Axferries, vann upphandlingen gällande Åland skärgårdstrafiks huvudrutter för säsongen 2025–2026 + option 2027. Avtalet undertecknades 8 januari 2025.

Axferries vann upphandlingen gällande Åland skärgårdstrafiks huvudrutter för säsongen 2025–2026 + option 2027. En fartygsaffär genomfördes i april med Ålands landskapsregering.

Q2

I april inledde förbindelsefartyget ms Kökar trafikeringen av Kronbergsstrandrutten i Helsingfors.

▸ Förbindelsefartyget ms Kökar inledde trafikeringen av Kronbergsstrandrutten i Helsingfors den 1 april 2025.

▸ Konverteringsarbetet för den batteridrivna vajerfärjan L-197 blev klart och trafikeringen av Nagu–Korporutten inleddes fredagen den 4 april 2025.

▸ Bolagsstämman den 10 april 2025 fastställde bolagets resultat och beviljade styrelsen och verk ställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2024. Håkan Modig valdes till styrelseordförande, Matias Knip, Noora NeilimoKontio, Kari Patrakka och Kaarina Soikkanen till styrelseledamöter.

▸ Den frigående färjan Sterna övergick den 11 april 2025 till Gustavs–Iniö-rutten från Pargas–Nagurutten, där den fungerade som reservfartyg.

▸ Elektroniska infoskärmar installerades längs med rutterna Pargas–Nagu, Nagu–Korpo, Korpo–Houtskär den 16 april 2025.

▸ Den 30 april 2025 genomförde Axferries en fartygsaffär med Ålands landskapsregering. Till följd av affären överfördes färjorna M/S Knipan, M/S Skarven, M/S Viggen och M/S Ådan till Axferries ägo. M/S Alfågeln övergick till Axferries ägo i ett senare skede.

▸ För att finansiera investeringarna investerade ägarna till Ålands Skärgårdsrederi Ab (Finlands Skärgårdsrederi Ab, som ägs till 100 % av Finlands Färjetrafik Ab, och Ålands landskapsregering) i bolagets fond för inbetalat fritt eget kapital. Dessutom lyfte bolaget ett lån som kräver främmande kapital.

▸ Skärgårdens ringväg öppnades den 9 maj 2025. På rutten tog man samtidigt i bruk Finferries elektroniska bokningssystem som hade kompletterats med en betalningsfunktion.

▸ Bolagets landorganisation städade färjestränderna på några av bolagets rutter i Egentliga Finland inom ramen för miljöansvarskampanjen som arrangerades 8 maj till 9 maj 2025.

▸ Bolaget deltog den 22 maj 2025 med Axferries i en gemensam mässplats på sjöfartsmässan Maritime Day 2025 i Mariehamn.

▸ En auditering av bolagets kvalitets- och miljöledningssystem enligt ISO 9001 och ISO 14001 utfördes. Två små avvikelser hittades i auditeringen. Bolaget fick positiv feedback för sin kontinuerliga förbättring.

Bolagets landsorganisation städade färjestränderna som en del av miljöansvarskampanjen i maj.

Q3

▸ Kuparonvirta rutten i Insjöfinland valdes till årets rutt 2025.

▸ Bolagets etiska verksamhetsprinciper publicerades på intranätet och leverantörsanvisningar (Supplier Code of Conduct) på bolagets webbplats. Anvisningarna är baserade på FN:s, ILO:s och OECD:s vägledande principer för företag.

▸ Bolagets årliga kundundersökning genomfördes tillsammans med Bondata Group Oy (tidigare under namnet Innolink Research Oy) på samtliga rutter. Bolaget fick det högsta betyget i sin mäthistoria, 9,06.

▸ Bolagets personalundersökning genomfördes i samarbete med Bondata Group Oy i augusti och september.

▸ Den 21 oktober 2025 ingick bolaget ett avtal med Åbonejdens Andelsbank om en finansieringslösning. Det nya finansieringsarrangemanget på 79 miljoner euro omfattar investeringar i ett grönt lån och kontolimit, bankgarantilimit och ett tidsbundet lån för koncernens allmänna finansieringsbehov.

Kuparonvirta rutten i Insjöfinland valdes till årets rutt 2025.

Q4

▸ Bolagets hållbarhetskampanj arrangerades redan för det tredje året under den landsomfattande reflexdagen onsdagen den 1 oktober 2025.

▸ Fredagen den 21 november 2025 ordnades en Ta med ditt barn till jobbet-dag på Åbokontoret.

▸ Förnyelsen av bolagets visuella utseende påbörjades i oktober. De frigående färjorna Altera och Elektra samt vajerfärjorna L-317, L-197 och L-198 målades i bolagets nya färger och återvände till drift i slutet av året. Dotterbolaget Axferries ändrade sitt eget visuella utseende med början i mars månad.

▸ De första projekten för elektrifiering av vajerfärjorna inleddes på Teknolavarvet i Nyslott.

Väsentliga händelser efter räkenskapsperioden

Bolaget vann upphandlingen Förbindelsfartygstjänst i Pargas 2026–2028. Tack vare avtalet fortsätter bolaget att trafikera Pargas ruttområde med förbindelsefarty-

Den renoverade frigående färjan Stella återvände till att trafikera Korpo–Houtskär-rutten i februari 2026.

Bolagets hållbarhetskampanj arrangerades redan för det tredje året under den landsomfattande reflexdagen i oktober.

I november ordnades en Ta med ditt barn till jobbet-dag på Åbokontoret.

De första projekten för elektrifiering av vajerfärjorna inleddes på Teknolavarvet i Nyslott.

De frigående färjorna Altera och Elektra samt vajerfärjorna L-317, L-197 och L-198 målades i bolagets nya färger i slutet av året.

Styrelsens verksamhetsberättelse

Verksamhetens utveckling och resultat

Koncernen uppnådde sina mål för räkenskapsperioden. Koncernens omsättning uppgick till 91,90 (74,39) miljoner euro och bolagets omsättning till 56,04 (54,28) miljoner euro. Koncernens rörelsevinst uppgick till 14,71 (24,07) miljoner euro och bolagets rörelsevinst till 11,24 (15,53) miljoner euro. Koncernens rörelsemarginal var 16,0 % (32,4 %) och bolagets rörelsemarginal var 20,3 % (28,6 %). Koncernens vinst för räkenskapsperioden uppgick till 11,29 (16,01) miljoner euro och bolagets vinst för räkenskapsperioden till 7,59 (8,86) miljoner euro. Koncernens investeringar uppgick till 29,58 (15,93) miljoner euro och bolagets investeringar till 26,11 (8,27) miljoner euro.

Väsentliga händelser under räkenskapsperioden relaterade till verksamhetens utveckling och resultat har beskrivits på sidorna 32–35 i årsberättelsen.

Ett skadestånd som erhållits för en tvist och noterats under affärsverksamhetens övriga intäkter påverkade koncernens och bolagets rörelsevinst och resultat från den föregående räkenskapsperioden positivt.

Framtidsutsikter

Koncernledningens uppskattning för år 2026 är att omsättningen kommer att ligga kvar på nuvarande nivå. Därefter förväntas omsättningen sjunka något till följd av att Karlöbron blir färdig och bolagets serviceavtal för Karlötrafiken upphör.

Forsknings- och utvecklingsverksamhetens omfattning

Bolaget värnar om sitt miljöansvar och kommer att minska utsläppen för sina energiförbrukande fartyg ytterligare genom olika utvecklingsprojekt.

Bedömning av betydande risker och osäkerhetsfaktorer

Flera upphandlingar förväntas komma inom bolagets bransch de närmaste åren. Ifall bolaget lyckas nå framgång i de pågående upphandlingarna kommer det att krävas omfattande investeringar i flottan samt finansiering. Bolagets ekonomiska situation är starkt beroende av utgången för finansieringsarrangemangen och räntenivån.

Det geopolitiska läget i Europa kan komma att påverka bolagets drift- och underhållsverksamhet.

Bolaget värnar om sitt miljöansvar och kommer att minska utsläppen för sina energiförbrukande fartyg ytterligare genom olika utvecklingsprojekt.

Bedömning av det ekonomiska läget och resultatet

Trots omfattande investeringar under de senaste åren är koncernens ekonomiska läge fortsatt stabilt.

Det geopolitiska läget i Europa kan påverka bolagets lönsamhet.

p ersonalen

Det genomsnittliga antalet anställda 2025 var 451 (398) i koncernen och 287 (283) i bolaget. Koncernens personalpolicy och personalsiffror presenteras i företagsansvarsrapporten.

p ersonalens löner och ersättningar

Koncernens löner och ersättningar uppgick 2025 till totalt 27,12 (24,06) miljoner euro och bolagets löner och ersättningar till 16,39 (16,14) miljoner euro.

Styrelseledamöternas arvoden samt verkställande direktörens och ledningsgruppens löner och resultatlöner specificeras i noterna. År 2025 utgjorde verkställande direktörens resultatlön 36 (24) procent av årslönen. Resultatlönen till ledningsgruppen 2025 utgjorde 31 (25) procent av årslönen.

Miljö

Under räkenskapsperioden 2025 inträffade inga miljöskador inom koncernen. Cirka 8,1 (8,3) miljoner liter brännolja med låg svavelhalt köptes till fartygen under räkenskapsperioden 2025. Ett av koncernens miljömål är att minska bränsleförbrukningen genom uppföljning och attitydförändringar. Under 2025 förbrukade elfärjorna och infrastrukturen vid färjfästena totalt 5,5 (4,8) GWh grön el. Koncernens miljömål, genomförda aktiviteter och miljöpolicyer rapporteras i företagsansvarsrapporten.

Tvister

En tidigare anställd har stämt bolaget på grund av uppsägning av arbetsavtalet.

Styrelsens förslag till vinstdisposition

I bokslutet är moderbolagets utdelningsbara vinstmedel 30 283 209,23 euro, varav räkenskapsperiodens resultat är 7 588 980,94 euro, ackumulerade vinstmedel 20 314 751,12 euro och i fonden för inbetalat fritt eget kapital är 2 379 477,17 euro. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att 250 000,00 euro delas ut per aktie från räkenskapsperiodens resultat, det vill säga totalt 5 000 000,00 euro, och de resterande medlen från räkenskapsperiodens resultat överförs till de ackumulerade vinstmedlen.

Bolagets aktier

Bolagets aktiekapital uppgår till 1 000 000,00 euro fördelat på 20 aktier. Samtliga aktier ägs av finska staten. Avdelningen för ägarstyrning vid statsrådets kansli ansvarar för bolagets styrning.

Närståendelån

Bolaget har gett sitt till 100 % ägda dotterbolag Finlands Skärgårdsrederi Ab lån på marknadsvillkor på 3,5 miljoner euro för investeringar.

Revisorer

Vid bolagsstämman den 10 april 2025 valdes Oy Tuokko Ltd till bolagets revisor med CGR Janne Elo som huvudansvarig revisor.

Centrala nyckeltal

Beräkningsprinciper för nyckeltalen:

Rörelsemarginal, %

Rörelsevinst Omsättning

Ett skadestånd som erhållits för en tvist och noterats under affärsverksamhetens övriga intäkter påverkade koncernens och bolagets rörelsevinst och resultat från räkenskapsperioden positivt. x 100 x 100 x 100

Styrelsen

Vid bolagsstämman den 10 april 2025 valdes

Håkan Modig till styrelseordförande, Matias Knip, Noora Neilimo-Kontio, Kari Patrakka och Kaarina Soikkanen till styrelseledamöter.

Styrelsen sammanträdde 13 gånger under räkenskapsperioden. Styrelseledamöternas procentuella deltagande i mötena var 98,5 procent.

Håkan Modig

Styrelseordförande

Noora Neilimo-Kontio

Styrelseledamot

Ekonomidirektör och vice verkställande direktör, Caruna Ab

Kaarina Soikkanen

Styrelseledamot

Matias Knip

Styrelseledamot

Ledande sakkunnig, Statsrådets kansli

Kari Patrakka

Styrelseledamot

Försäljnings- och projektdirektör, Stoors Ab

Ledningsgruppen

Ledningsgruppen bestod den 1 januari 2026 av verkställande direktör Håkan Fagerström, ekonomidirektör Johanna Eramo, trafik- och arbetarskyddsdirektör Niklas Heikkonen, teknik- och projektdirektör Mathias Karlsson, kommersiell direktör Henrik Kulovaara, säkerhets- och trafikdirektör Pasi Roos och personaldirektör Jonna Suvanto.

På bilden Mathias Karlsson, Jonna Suvanto, Pasi Roos, Håkan Fagerström, Johanna Eramo, Niklas Heikkonen och Henrik Kulovaara.

Resultaträkning 1.1–31.12.2025

Balansräkning 31.12.2025

Bestående aktiva

Rörliga aktiva

Finansieringsanalys 1.1–31.12.2025

Kassaflöde från rörelsen

Erhållna

Färjetrafik Ab

Kassaflöde från investeringar

Förvärv av anläggningstillgångar och aktier

Räntefondsplaceringar/ Uttag

från

Kassaflöde från finansiering Amortering

Placering i fond för inbetalat eget kapital, intresseföretag

Noter till bokslutet för räkenskapsperioden

1.1–31.12.2025

1. Uppgifter om bolaget

▸ Bolagets officiella namn är Suomen Lauttaliikenne Oy, på svenska Finlands Färjetrafik Ab, och som bifirma används Finferries.

▸ Bolagets hemort är Åbo och samtliga aktier ägs av finska staten.

2. Uppgifter om koncernen

Koncernföretag och ägarandelar

▸ Finlands Skärgårdsrederi Ab, 100 %

▸ Ålands Skärgårdsrederi Ab, 50 %

▸ Bolagen slogs samman med hjälp av förvärvsmetoden. Interna transaktioner samt fordringar och skulder har eliminerats.

3. Bokslutsprinciper

3.1. Värderingsprinciper

Andra anläggningstillgångar

Bolagets bokslut har upprättats enligt Finlands bokslutsregler (FAS). Bokslutet har presenterats i euro. För anskaffningsutgiften av anläggningstillgångar som förvärvats under räkenskapsperioderna 2020–2025, till ett belopp av 44 803 392,08 euro (moderbolaget) och 49 881 568,43 euro (koncernen), har NärSkL-avskrivningar gjorts i enlighet med den maximala avskrivningsprocent som lagen om skattelättnader tillåter. Om bolaget skulle ha följt de maximala avskrivningsprocenten som normalt accepteras för beskattning, hade vinsten för räkenskapsperioden före skatt varit 2 655 809,29 euro större i bolaget och 3 005 617,23 euro i koncernen. Avskrivningar enligt planen har dragits av från anskaffningsutgiften för immateriella och materiella tillgångar som registrerats i balansräkningen. Rörliga kostnader som uppkommit vid anskaffning och tillverkning har inkluderats i anskaffningsutgiften. Avskrivningar enligt planen har räknats som linjära avskrivningar utifrån den ekonomiska innehavstiden för immateriella och materiella tillgångar. Avskrivningar har gjorts från och med månaden som tillgången har tagits i bruk.

Värdepappren relaterade till finansieringstillgångarna har presenterats i anskaffningspriset.

Dockning av fartyg redovisas som årskostnader, liksom sådant underhåll och reparationer som inte avsevärt förlänger livslängden.

3.2. p ensionsplaner

▸ Bolagets pensionssystem bygger på lagstadgad ArPL-försäkring. För gamla arbetstagare finns utökat skydd i form av en tilläggspensionsförsäkring.

4. Noter till resultaträkningen

4.1. Omsättningens geografiska fördelning

Intresseföretagets caféinkomster har år 2025 redovisats som en del av koncernens omsättning, jämförelseåret korrigerats därefter.

Intresseföretagets

Effekt på finansieringsanalysen Erhållna betalningar för försäljning + / Erhållna betalningar för övriga rörelseintäkter

4.2. Material och tjänster

4.3. Noter om personalen och förvaltningsorganens medlemmar

Ersättningar betalas till styrelseledamöter

Bolagsstämman beslutar över styrelsens ersättningar.

Arvoden som skulle betalas i enlighet med den ordinarie bolagsstämman 2025 var: Ordförande 2 800 euro i månaden från och med 1 maj 2025 (tidigare 2 500 euro i månaden)

Styrelseledamot 1 400 euro i månaden från och med 1 maj 2025 (Tidigare 1 200 euro i månaden) Mötesarvode för respektive styrelsemöte och utskottsmöte, 600 euro per möte

Ersättning till ledningen

Verkställande direktören, betalda löner och naturaförmåner

För verkställande direktören betalas inte tilläggspension. Verkställande direktören har en uppsägningstid på 6 månader med 6 månaders separat ersättning vid uppsägning från bolaget sida.

Ledningsgruppen, betalda löner och naturaförmåner

4.4. Revisorsarvoden

4.5. Avskrivningar och nedskrivningar

4.6. Finansiella intäkter och kostnader Koncernen

Ränteintäkter från koncernföretag

Övriga ränteintäkter och finansiella

4.7. Direkta skatter

Förändring av avskrivningsdifferensen överförd till uppskjutna skatteskulder

Skatter

5. Noter till balansräkningen

5.1. Anläggningstillgångar och andra långfristiga investeringar, det vill säga bestående aktiva

Markområden

Byggnader och konstruktioner

Förskottsbetalningar för anläggningstillgångar

5.2. p laceringar

Skärgårdsrederi Ab, ägarandel 100 %

Pargas Telefon Ab

Försäkringsaktiebolaget Alandia

5.3. Kortfristiga fordringar

på koncernbolag

5.4. Värdepapper

aktier och andelar

5.5. Förändringar i eget kapital

Aktiekapital i början av räkenskapsperioden

Aktiekapital i slutet av räkenskapsperioden

Fond för inbetalat fritt eget kapital i början av räkenskapsperioden

Fond för inbetalat fritt eget kapital i slutet av räkenskapsperioden

Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder

Andelen negativt eget kapital i intressebolaget under föregående räkenskapsperioder

5.6. Utdelningsbara medel 31.12

5.7. Ackumulerade bokslutsdispositioner

Bolagets ackumulerade bokslutsdispositioner består av avskrivningsdifferensen

5.8. Långfristiga skulder

Moderbolagets långfristiga lån förfaller senare än om 5 år.

5.9. Kortfristiga skulder

till koncernbolag

Resultatregleringarna inkluderar semesterlöne- och löneskulder inklusive bikostnader samt andra periodiseringar som anknyter till normal verksamhet. För att säkerställa bolagets likviditet har en kontolimit på 4 000 000 euro öppnats under räkenskapsperioden.

6.1. Ställda säkerheter, ansvarsförbindelser och övriga ansvar

Lån från finansiella institut

Inteckningar i fartyg

för bolag inom samma koncern

För att säkerställa bolagets likviditet har en kontolimit öppnats under räkenskapsperioden

beviljade

6.2. Derivatinstrument

I enlighet med beslut av Finlands Färjetrafik Ab:s styrelse används räntederivatinstrument endast som ett verktyg för att hantera ränterisken för lån från finansiella institut och för säkringsändamål. Med hjälp av säkringen ändras räntebetalningarna för lån i euro med rörlig ränta delvis till fast ränta. I genomsnitt har cirka hälften av de rörliga räntorna på bolagets finansiella institutionslån säkringar. Därmed är verksamhetsresultatets känslighet för ränteförändringar på en nivå som godkänts av styrelsen. Ackumulerad ränta från räntederivat redovisas i resultatet samtidigt som räntor från säkrade låneavtal. Det verkliga värdet av räntederivaten redovisas inte i bokföringen utan behandlas som säkringsposter utanför balansräkningen. Derivatens effekter på resultatet realiseras under lånets löptid för motsvarande räkenskapsperioder som den ränta som betalas för lånen. Skyddets effektivitet går att fastställa tillförlitligt och förväntas vara fullt effektiv under hela tiden som skyddsförhållandet är i kraft. Nyckelinformationen för derivatinstrumenten presenteras nedan (det positiva värdet anges ur bolagets perspektiv):

Koncernen

Ränteswapavtal

Nominellt kapital

Verkligt värde

Moderbolaget

Underskrifter till bokslutet och verksamhetsberättelsen

Åbo, 12 mars 2026

Håkan Modig

Styrelseordförande

Noora Neilimo-Kontio

Styrelseledamot

Kaarina Soikkanen

Styrelseledamot

Matias Knip Styrelseledamot

Kari Patrakka Styrelseledamot

Håkan Fagerström Verkställande direktör

Över utförd revision har i dag avgivits berättelse.

Helsingfors

Oy Tuokko Ltd

Revisionssammanslutning

Janne Elo CGR

Redogörelse över använda räkenskapsböcker och deras förvaring

Bolagets huvudbok och reskontror har upprättats i redovisningsprogrammet Netvisor. Redovisningssystemet Kasperi har under räkenskapsperioden använts för bestående aktiva och avskrivningar.

Dagbok I elektronisk form

Huvudbok I elektronisk form

Kundreskontra I elektronisk form

Leverantörsreskontra I elektronisk form

Anläggningstillgångar I elektronisk form

Löneredovisning I elektronisk form

Balansbok Inbunden balansbok

Verifikat till noterna Verifikat 1–4

Verifikationsslag

Netvisor:

Automatiska poster

Periodiseringar

Genererade av systemet Kassa

Avskrivningar på anläggningstillgångar

Övriga

Kundfaktura

Kundbetalning

Inköpsfaktura

Betalning av inköp

Löneverifikat

Periodisering av löner

Bank

Importerade transaktioner

Revisionsberättelse

TILINTARKASTUSKERTOMUS

Suomen Lauttaliikenne Oy:n yhtiökokoukselle

Tilinpäätöksen tilintarkastus

Lausunto

Olemme tilintarkastaneet Suomen Lauttaliikenne Oy:n (y-tunnus 2199546-5) tilinpäätöksen tilikaudelta 1.1.–31.12.2025. Tilinpäätös sisältää taseen, tuloslaskelman, rahoituslaskelman ja liitetiedot.

Lausuntonamme esitämme, että tilinpäätös, jossa konsernin tuloslaskelma osoittaa voittoa 11.228.300,61 euroa, antaa oikean ja riittävän kuvan yhtiön toiminnan tuloksesta ja taloudellisesta asemasta Suomessa voimassa olevien tilinpäätöksen laatimista koskevien säännösten mukaisesti ja täyttää lakisääteiset vaatimukset.

Lausunnon perustelut

Olemme suorittaneet tilintarkastuksen Suomessa noudatettavan hyvän tilintarkastustavan mukaisesti. Hyvän tilintarkastustavan mukaisia velvollisuuksiamme kuvataan tarkemmin kohdassa Tilintarkastajan velvollisuudet tilinpäätöksen tilintarkastuksessa. Olemme riippumattomia yhtiöstä niiden Suomessa noudatettavien eettisten vaatimusten mukaisesti, jotka koskevat suorittamaamme tilintarkastusta ja olemme täyttäneet muut näiden vaatimusten mukaiset eettiset velvollisuutemme. Käsityksemme mukaan olemme hankkineet lausuntomme perustaksi tarpeellisen määrän tarkoitukseen soveltuvaa tilintarkastusevidenssiä.

Tilinpäätöstä koskevat hallituksen ja toimitusjohtajan velvollisuudet

Hallitus ja toimitusjohtaja vastaavat tilinpäätöksen laatimisesta siten, että se antaa oikean ja riittävän kuvan Suomessa voimassa olevien tilinpäätöksen laatimista koskevien säännösten mukaisesti ja täyttää lakisääteiset vaatimukset. Hallitus ja toimitusjohtaja vastaavat myös sellaisesta sisäisestä valvonnasta, jonka ne katsovat tarpeelliseksi voidakseen laatia tilinpäätöksen, jossa ei ole väärinkäytöksestä tai virheestä johtuvaa olennaista virheellisyyttä.

Hallitus ja toimitusjohtaja ovat tilinpäätöstä laatiessaan velvollisia arvioimaan yhtiön kykyä jatkaa toimintaansa ja soveltuvissa tapauksissa esittämään seikat, jotka liittyvät toiminnan jatkuvuuteen ja siihen, että tilinpäätös on laadittu toiminnan jatkuvuuteen perustuen. Tilinpäätös laaditaan toiminnan jatkuvuuteen perustuen, paitsi jos yhtiö aiotaan purkaa tai sen toiminta lakkauttaa tai ei ole muuta realistista vaihtoehtoa kuin tehdä niin.

Tilintarkastajan velvollisuudet tilinpäätöksen tilintarkastuksessa

Tavoitteenamme on hankkia kohtuullinen varmuus siitä, onko tilinpäätöksessä kokonaisuutena väärinkäytöksestä tai virheestä johtuvaa olennaista virheellisyyttä, sekä antaa tilintarkastuskertomus, joka sisältää lausuntomme. Kohtuullinen varmuus on korkea varmuustaso, mutta se ei ole tae siitä, että olennainen virheellisyys aina havaitaan hyvän tilintarkastustavan mukaisesti suoritettavassa tilintarkastuksessa. Virheellisyyksiä voi aiheutua väärinkäytöksestä tai virheestä, ja niiden katsotaan olevan olennaisia, jos niiden yksin tai yhdessä voisi kohtuudella odottaa vaikuttavan taloudellisiin päätöksiin, joita käyttäjät tekevät tilinpäätöksen perusteella.

Hyvän tilintarkastustavan mukaiseen tilintarkastukseen kuuluu, että käytämme ammatillista harkintaa ja säilytämme ammatillisen skeptisyyden koko tilintarkastuksen ajan. Lisäksi:

§ Tunnistamme ja arvioimme väärinkäytöksestä tai virheestä johtuvat tilinpäätöksen olennaisen virheellisyyden riskit, suunnittelemme ja suoritamme näihin riskeihin vastaavia tilintarkastustoimenpiteitä ja hankimme lausuntomme perustaksi tarpeellisen määrän tarkoitukseen

soveltuvaa tilintarkastusevidenssiä. Riski siitä, että väärinkäytöksestä johtuva olennainen virheellisyys jää havaitsematta, on suurempi kuin riski siitä, että virheestä johtuva olennainen virheellisyys jää havaitsematta, sillä väärinkäytökseen voi liittyä yhteistoimintaa, väärentämistä, tietojen tahallista esittämättä jättämistä tai virheellisten tietojen esittämistä taikka sisäisen valvonnan sivuuttamista.

§ Muodostamme käsityksen tilintarkastuksen kannalta relevantista sisäisestä valvonnasta pystyäksemme suunnittelemaan olosuhteisiin nähden asianmukaiset tilintarkastustoimenpiteet mutta emme siinä tarkoituksessa, että pystyisimme antamaan lausunnon yhtiön sisäisen valvonnan tehokkuudesta.

§ Arvioimme sovellettujen tilinpäätöksen laatimisperiaatteiden asianmukaisuutta sekä johdon tekemien kirjanpidollisten arvioiden ja niistä esitettävien tietojen kohtuullisuutta.

§ Teemme johtopäätöksen siitä, onko hallituksen ja toimitusjohtajan ollut asianmukaista laatia tilinpäätös perustuen oletukseen toiminnan jatkuvuudesta, ja teemme hankkimamme tilintarkastusevidenssin perusteella johtopäätöksen siitä, esiintyykö sellaista tapahtumiin tai olosuhteisiin liittyvää olennaista epävarmuutta, joka voi antaa merkittävää aihetta epäillä yhtiön kykyä jatkaa toimintaansa. Jos johtopäätöksemme on, että olennaista epävarmuutta esiintyy, meidän täytyy kiinnittää tilintarkastuskertomuksessamme lukijan huomiota epävarmuutta koskeviin tilinpäätöksessä esitettäviin tietoihin tai, jos epävarmuutta koskevat tiedot eivät ole riittäviä, mukauttaa lausuntomme. Johtopäätöksemme perustuvat tilintarkastuskertomuksen antamispäivään mennessä hankittuun tilintarkastusevidenssiin. Vastaiset tapahtumat tai olosuhteet voivat kuitenkin johtaa siihen, ettei yhtiö pysty jatkamaan toimintaansa.

§ Arvioimme tilinpäätöksen, kaikki tilinpäätöksessä esitettävät tiedot mukaan lukien, yleistä esittämistapaa, rakennetta ja sisältöä ja sitä, kuvastaako tilinpäätös sen perustana olevia liiketoimia ja tapahtumia siten, että se antaa oikean ja riittävän kuvan

Kommunikoimme hallintoelinten kanssa muun muassa tilintarkastuksen suunnitellusta laajuudesta ja ajoituksesta sekä merkittävistä tilintarkastushavainnoista, mukaan lukien mahdolliset sisäisen valvonnan merkittävät puutteellisuudet, jotka tunnistamme tilintarkastuksen aikana.

Muut raportointivelvoitteet

Muu informaatio

Hallitus ja toimitusjohtaja vastaavat muusta informaatiosta. Muu informaatio käsittää toimintakertomuksen.

Tilinpäätöstä koskeva lausuntomme ei kata muuta informaatiota.

Velvollisuutenamme on lukea muu informaatio tilinpäätöksen tilintarkastuksen yhteydessä ja tätä tehdessämme arvioida, onko muu informaatio olennaisesti ristiriidassa tilinpäätöksen tai tilintarkastusta suoritettaessa hankkimamme tietämyksen kanssa tai vaikuttaako se muutoin olevan olennaisesti virheellistä.

Velvollisuutenamme on lisäksi arvioida, onko toimintakertomus laadittu noudattaen siihen sovellettavia säännöksiä.

Lausuntonamme esitämme, että toimintakertomuksen ja tilinpäätöksen tiedot ovat yhdenmukaisia ja että toimintakertomus on laadittu noudattaen siihen sovellettavia säännöksiä

Jos teemme suorittamamme työn perusteella johtopäätöksen, että toimintakertomuksessa on olennainen virheellisyys, meidän on raportoitava tästä seikasta. Meillä ei ole tämän asian suhteen raportoitavaa.

Muut lausunnot

Puollamme tilinpäätöksen vahvistamista. Hallituksen esitys taseen osoittaman voiton käyttämisestä on osakeyhtiölain mukainen. Puollamme vastuuvapauden myöntämistä emoyhtiön hallituksen jäsenille sekä toimitusjohtajalle tarkastamaltamme tilikaudelta.

Helsingissä, 23 päivänä maaliskuuta 2026

Oy Tuokko Ltd

Tilintarkastusyhteisö

Janne Elo KHT

Oy Tuokko Ltd

Paciuksenkatu 25, 00270 Helsinki

Y-tunnus: 1731049-4, kotipaikka: Helsinki

Kotisivu: www.tuokko.fi

huvudkontor

Lemminkäinengatan 59 20520 Åbo

Koncernen Finlands Färjetrafik

Insjöfinland

Inkilänkatu 31 57220 Nyslott

Växel: 0207 118 750 E-post: förnamn.efternamn@ finferries.fi

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook