Issuu

FANBÄRAREN

Nato och vi • 4/2025 Nr 4 - December 2025 - ÅrgångFanbäraren 85

6 Profilintervju: Finlands Nato-ambassadör Piritta Asunmaa om hur vi ses som ett pålitligt, kunnigt och högteknologiskt land inom Nato 10 Lyckad anhörigas dag under Övning SYD – Fanbäraren träffade stolta föräldrar och släktingar till brigadens personal 16 Ett kompani från Nylands brigad deltog i estnisk övning – för många var helikopterturen det mest minnesvärda 18 Fem minnesmärken hedrar brigadens 400-åriga historia – har du koll på dem alla? 2

Fanbäraren • 4/2025

Innehållsförteckning 4 Brigadkommendörens hälsning

22 Freezing Winds 2025

5 Gillets ordförandes hälsning

26 Hänt på brigaden

6 Finland är en förebild i Nato

28 Lär dig svenska i Drakan

9 Ledare

29 Brigadens nya translator

10 Anhörigas dag mycket lyckad

30 Ny ledningssystemsutbildning

13 Julfrid och läsglasögon

35 Nyheter från Gillet

14 Hälsningar från Europa

36 In memoriam: Överste Lars Stenström

16 Beväringar på övning i Estland

38 Fanbärarens frågesport

18 Minnesmärkena som firar brigaden

39 Gillesutfärd till Tykö bruk

20 Internationell karriär via Försvarsmakten 40 Gillets 400-årsjubileumsfond

Redaktionsråd Ordförande Kommodor Mikko Laakkonen

Ansvarig utgivare Kommodor Mikko Laakkonen

Redaktör Jägare Linus Wik

Medlemmar Chefredaktör Ted Urho Kommendör Janne Jortama Kommendör Saima Ratasvuori Kommendör Simon Källman Kommendör Mikko Rundelin Kommendörkapten Andreas Jung Niklas Ollila Hanna Tallberg Joakim Flinck Jägare Rasmus Hallbäck Jägare Linus Wik

Chefredaktör Ted Urho chefredaktor@fanbararen.fi

Redaktionens adress

Ekonom Jussi Laitinen Korrektur & översättning Niklas Ollila Grafiker Jägare Rasmus Hallbäck

Fanbäraren Nylands brigad 10640 Dragsvik, Finland redaktion@fanbararen.fi Tfn 0299 339 101 Tryckeri: Ab Forsberg Rahkola Oy Upplaga: 2700 exemplar, 4 nr/år & e-version

Fanbäraren • 4/2025

Brigadkommendörens hälsning

Brigadens internationella samarbete är en naturlig del av Finlands försvar I Finlands Natomedlemskap ingår principen om att vi producerar, inte förbrukar, säkerhet. När det gäller sjöförsvaret går en motsvarande princip ut på att vi inte behöver hjälp men tar gärna emot stöd. En ypperlig utgångspunkt för internationellt samarbete är att det egna försvarssystemet är i gott skick. Det här är kännetecknande för Finland: Bland Natoländer utgör vi ett större försvarssystem än vad landets storlek ger intryck av. Viktiga delar i vårt försvarssystem utgörs av en betydande reserv, ett omfattande eldkraftigt markförsvar, ett modernt luftförsvar och ett slagkraftigt skiktat sjöförsvar. Medlemskapet i en allians är numera vardag vid Försvarsmakten, även om det i praktiken är mest synligt på staberna för försvarsgrenarna och på Huvudstaben. Vid truppförbanden är det förmågan att upprätthålla beredskap och producera trupper av hög kvalitet som står i fokus. Det militära försvarssamarbetet kompletterar på ett väsentligt sätt alliansens kollektiva avskräckning och försvar. Nylands brigad har i uppgift att genomföra övningar av hög kvalitet tillsammans med allierade, vilket visar prov på vår gemensamma förmåga och på så sätt bidrar till den kollektiva avskräckningen. Nylands brigads samarbete med svenska marinens amfibietrupper har långa och goda traditioner. Med Stockholms amfibieregemente har vi kommit överens om att vi utför noggrannare planering inför de kommande åren, så att det goda samarbetet kan fortsätta. Detta innebär gemensamma planeringsmöten nästa år och inblick i nya övningstyper. Det goda samarbetet får en högklassig fortsättning. I somras fick vi i samband med Sunny Beach-operationen våra första praktiska erfarenheter av samarbetet med estniska marinen. Allierade klarar av att samarbeta också på stridsteknisk nivå – inte alltså bara mellan de högre staberna. Målet är att fortsätta samarbetet med Estland, eftersom samarbetsbehovet är uppenbart. Samarbetet med USA:s marinkår har pågått redan i några år. Under ledning av Marinstaben och tillsammans med amerikanerna är målet att den regelbundna övningsverksamheten och närvaron

Fanbäraren • 4/2025

ska fortsätta även under de kommande åren. Marinkåren kommer vi se även i fortsättningen – och tillsammans visar vi prov på olika typer av prestationsförmågor. Utöver de ovannämnda samarbetena bedrivs det samverkan i olika former med till exempel Lettland, Litauen, Storbritannien, Tyskland och Nederländerna – en del av samarbetet är synligt, en del inte. Det står klart att de ukrainska erfarenheterna av kriget mot Ryssland beaktas kontrollerat också i utbildningen. Det positiva är att det finns en strävan efter att utveckla våra lokaler och områden i så rask takt som tidsramarna, finansieringen och byggkapaciteten tillåter. Behoven har identifierats och de befrämjas. Allt sker inte genast, men utvecklingen går åt rätt håll. Utvecklingen av områdena i Dragsvik och Syndalen förutsätter också stöd och förståelse av intressegrupperna. Det är skäl att tacka Raseborgs och Hangö stad för att löpande ärenden med dem kunnat skötas i en god samarbetsanda. Det behövs även i fortsättningen. Medlemskapet i en allians och möjligheten till internationell, effektiv samverkan utgör en proportionell fördel för sjöförsvaret – och den ska utnyttjas till fullo. Alltid när tillfället ges och det finns operationellt behov är målet att både beväringar och reservister tränas tillsammans med allierade. Freezing Winds-övningen är ett bra tillfälle att öva även detta. Jag tror att vi i framtiden kommer se också mindre trupper delta i mindre övningar. För att allt som nämnts ovan ska kunna genomföras smidigt är det av yttersta vikt att de egna funktionerna, den egna infrastrukturen och det logistiska stödet är i gott skick. Tillsammans är vi starkare, och jag vill tillönska alla läsare en fridfull jul! Samtidigt är det på sin plats att önska ett gott nytt år 2026, som för brigaden blir ett jubileumsår.

Kommodor Mikko Laakkonen Brigadkommendör

Gillets ordförandes hälsning

Ett innehållsrikt verksamhetsår går mot sitt slut

Inför årsskiftet är det alltid bra att stanna upp och reflektera över vad som åstadkommits under verksamhetsåret. Samtidigt vänds blickarna mot det stundande jubileumsåret. Som tidigare meddelats har Gillet kunnat införskaffa två löpmattor till gymmet för sammanlagt cirka 30 000 euro och även ställa ett belopp om 15 000 euro till brigadkommendörens förfogande för olika ändamål. Genom dessa anslag har man bland annat kunnat ordna uppskattade personaltillställningar, som firandet av Ekenäs kustbataljons 20-årsjubileum och en gemensam julfest för bataljonerna. Med dagens övnings- och utbildningstempo är det viktigt att också kunna få tid för umgänge under friare former. Gillet kunde också göra en liten, men synnerligen uppskattad, insats under barettmarschen genom att bjuda beväringarna på energidryck under marschpausen. Man har också fortsatt ge stipendier till både meriterad personal och duktiga beväringar. Därtill ska man inte glömma att Gillet möjliggör utgivningen av Fanbäraren. Sponsorklubben genomförde en välbesökt utfärd till Torra Mjölö i juni. I augusti ordnades gilledagen med inspektion av grundövningen i Syndalen med efterföljande middag på mässen i Dragsvik. Förutom detta program har Gillets delegation sammankommit både på Försvarshögskolan i Sandhamn och på brittiska ambassaden. Vi har också haft nöjet att delta i såväl brigadens årsdag som firandet av svenska dagen i Dragsvik, Gillets årsdag. Brigadkommendören besökte såväl vårmötet som höstmötet och gav en uppskattad redogörelse för aktuella händelser på brigaden. Det är särskilt trevligt att notera att Gillets medlemmar hörsammat uppropet om gratulation av brigaden i form av donationer till historikprojektet.

Över 270 medlemmar har ställt upp och tryggat genomförandet av projektet. Jag vill rikta ett stort tack till er alla! Historiken publiceras 21.1.2026. Styrelsen har under året utvecklat en placeringspolitik för Gillets medel och tillsatt ett placeringsråd med en ordförande utanför styrelsen. Dessutom har man sett över premieringsstadgan, som betonar betydande insatser, som gagnar Gillet, snarare än medlemskap i något organ. Ett premieringsutskott med medlemmar utanför styrelsen hjälper att bereda premieringsförslag. Gillets välbesökta höstmöte har godkänt verksamhetsplanen och budgeten inför 2026. Styrelsens uttalade fokusområden för nästa år är i) utvecklande av en kommunikationsstrategi inklusive en förnyad webbplats, ii) ny strategi för medlemsrekrytering och iii) lansering av Gillets 400-årsjubileumsfond. Övningsaktiviteten på brigaden har varit livlig under året. Det har även undertecknad personligen fått erfara. Under senhösten var över 300 soldater ur amerikanska marinkåren på plats tillsammans med trupper från andra partnerländer för övningen Freezing Winds. Att både andra truppförband i Finland och utländska partner gärna vill öva och samarbeta med brigaden är en klar bekräftelse på det kvalitativt höga arbete som görs. Försvarsmakten investerar i Nylands brigad genom satsningar på viktig infrastruktur som exempelvis övningsområden och kaserner. Allt detta utgör en utmärkt utgångspunkt att fira brigadens 400-årsjubileum! Jag önskar Fanbärarens läsare en fridfull julhelg tillsammans med nära och kära.

Ordförande Joakim Flinck Nylands brigads gille Fanbäraren • 4/2025

Finland är en förebild i Nato, men vi får inte glömma vår roll i EU När Nato återfokuserar på territoriellt försvar och medlemsländerna växlar upp sina försvarsinvesteringar, tar Finland plats i en allians i snabb förändring. Samtidigt varnar Finlands Natoambassadör Piritta Asunmaa för att landet riskerar att tappa inflytande i EU, om unga inte söker sig dit. När Finland gick med i Nato var det inte en tid av normalitet. Alliansen hade nyligen slagit fast i sina strategiska riktlinjer att Ryssland utgör det främsta långsiktiga hotet, och därmed återvände alliansen till sin kärnuppgift: avskräckning och försvar.

– Nato genomgår sin största förändring på årtionden. Efter decennier med fokus på krishantering är det nu territoriellt försvar som gäller, och det innebär helt nya krav på medlemsländerna, säger Asunmaa. På Natotoppmötet i Haag sommaren 2025 fattade medlemsländerna beslut om betydande satsningar: 3,5 % av BNP i egentliga försvarsutgifter samt 1,5 % i investeringar kopplade till säkerhet och försvar. Det markerar inte bara en ekonomisk uppväxling utan också ett växande europeiskt ansvar inom Nato, menar ambassadören. USA förväntar sig att de europeiska allierade axlar en större del av säkerhetsbördan.

Industrins roll växer Med Natomedlemskapet försvann också den så kallade landrisken, vilket innebär att industrin nu verkar inom en säkerhetsram. – Vi är en del av en allians. Det skapar stabilitet och möjliggör öppnare informationsutbyte om gemensamma intressen, säger hon. Samtidigt betonar hon att Nato inte gör stora materielbeställningar – ansvaret ligger på medlemsländerna själva. Därför gäller det för den finländska försvarsindustrin att vara proaktiv och bygga nätverk.

Vad betyder Natomedlemskapet för Finland, egentligen?

Där har Finland redan ett gott rykte som en bra grund att skapa nya kontakter på.

För Finlands del innebär medlemskapet både ökade förväntningar och större möjligheter. Försvarssystemet utvecklas i nära dialog med alliansen, och övningar med allierade blir allt vanligare.

Kommande år väntas investeringar i både avancerade system och mer traditionell materiel som ammunition och produktionslinjer. Dessutom byggs strukturer för ökad militär samverkan, till exempel i norra Finland där Natos markstyrkeförstärkning organiseras.

– Kraven på militär förmåga följs upp genom regelbunden rapportering. Det vi bygger i Finland stärker både vårt eget försvar och Natos kollektiva säkerhet, poängterar Asunmaa. Det märks också på Östersjön, ett område där Nato nu i praktiken ansvarar för sjöfartsskyddet genom flera allierade mariner och övningar i regionen. På Natohögkvarteret är Finlands närvaro tydlig redan nu. – Finlands trupper och försvarsmakt är en naturlig del av vardagen här – i kommandostrukturen, i övningar och i det kollektiva försvaret. Intresset för vårt försvarssystem är stort, konstaterar ambassadören.

Fanbäraren • 4/2025

Diplomat med lång Brysselerfarenhet Piritta Asunmaas karriär började i utrikesförvaltningen 1992, och Bryssel har varit en röd tråd. Byte av arbetsuppgifter och stationeringsort sker vart tredje eller fjärde år. – Det här är min tredje vända vid Natorepresentationen, och den andra som chef, säger hon. Tillsammans blir mina Brysselår nu fjorton. Hon poängterar vikten av att ständigt vilja lära sig nytt och att våga lämna sin bekvämlighetszon.

– Jag vet att ni i era andra personintervjuer har frågat om lärdomarna från beväringstjänsten. Själv är jag så gammal att det inte ens varit möjligt för mig att göra militärtjänst. Det är svårt att peka ut specifika erfarenheter eller lärdomar som jag fortfarande har nytta av, för jag tror snarare på kontinuerligt lärande.

“

Totalförsvarsmodellen, tekniken, försörjningsberedskapen och vår arktiska kompetens väcker stort intresse. Finland ses som ett pålitligt, kunnigt och högteknologiskt land.

“

Fler unga behövs i Bryssel

Trots fokus på Nato är hon tydlig med en annan oro: EU-kompetensen håller på att försvagas och Finland riskerar att tappa inflytande i EU.

Namn: Piritta Asunmaa Ålder: 60 år Födelseort: Uleåborg

– De som rekryterades när Finland blev EUmedlem i medlet av 1990-talet går nu i pension. Unga söker sig inte längre i samma utsträckning till EU-institutionerna. Konsekvensen kan bli mindre finländskt inflytande i centrala frågor.

Familj: två söner

– Det bekymrar mig mer än Nato. Finland behöver närvaro, förståelse och folk på plats i EU.

Hobbyer: läsning, motion,

Hennes budskap till praktikanter är tydligt:

matlagning Bok som du läste senast: Jens Stoltenberg: Min tid i Nato Tv-program som du såg senast: The Diplomat (Netflix)

– Var nyfiken på Bryssel. Här finns enormt spännande möjligheter – både i EU och Nato.

Ted Urho Chefredaktör

Fanbäraren • 4/2025

Finlands Nato-ambassadör Pirtta Asunmaa

Fanbäraren bad Finlands Natoambassadör Piritta Asunmaa ge en SWOTanalys av hur Finland ska agera i Nato och främja Natos verksamhet: Styrkor Finland är inget litet land i Nato utan på grund av sitt geografiska läge och militära prestationsförmågor en aktör att räkna med. Det är viktigt att detta syns och hörs i vår verksamhet och att vi verkligen bidrar med våra synsätt till Natos verksamhet. Eftersom vi nu är en del av Natos kollektiva försvar är det viktigt att vi bidrar till att det utvecklas i en riktning som gagnar vår egen säkerhet.

Det är inte lätt att snabbt ta steget vidare från den militära alliansfriheten och nationella försvaret. Särskilt inom Försvarsmakten tar det tid att anpassa sig till att ingå i en större helhet, och det förutsätter ett helt nytt tänkesätt, som inte kan implementeras på bara ett par år. En känd officer har uppskattat att det kommer ta en generation.

Möjligheter

Vi får möjlighet att främja våra säkerhetsintressen tillsammans med likasinnade länder. Särskilt Norden och Baltikum, dvs. den så kallade NB8-gruppen, ger oss större inflytande inom Nato. Vi är inte bara åtta små medlemsländer utan en grupp som vill säga sitt i beslutsfattandet inom Nato. Natomedlemskapet har erbjudit en möjlighet att fördjupa relationerna också till USA: vi är allierade för första gången.

Fanbäraren • 4/2025

Svagheter

Hot

Ett ytterligare försämrat säkerhetsläge efter att Ukrainakriget tagit slut. Det finns en oro över att det efter kriget inom Nato blir vanligt med uppfattningen om att Ryssland efter kriget inte utgör ett långvarigt hot, som förutsätter att alliansen förstärker sin avskräckning och sitt försvar. För Finlands del är det nödvändigt att Nato även i fortsättningen satsar på försvaret av sin östra flank.

Finland kan försvar, och det ska vi vara stolta över Länge var Finlands plats i skarven mellan öst och väst. Vi ville till väst men kunde inte helt koppla oss loss ur greppet från öst. Nu har den världsbilden förändrats helt och hållet och Finlands plats som en naturlig del av väst är cementerad. Nästa steg för oss är att hitta vår plats i den västliga gemenskapen. En gemenskap som just nu präglas av många viljor och syner på hur världen ska styras. Här finns en unik chans för oss att visa vägen framåt. ”Totalförsvarsmodellen, tekniken, försörjningsberedskapen och vår arktiska kompetens väcker stort intresse. Finland ses som ett pålitligt, kunnigt och högteknologiskt land,” säger Finlands Natoambassadör Piritta Asunmaa i det här numret av Fanbäraren. Detta i kombination med den plats vår president och överbefälhavare har inmutat på den internationella politiska arenan är en signal för resten av landet att porten är öppen: Här finns en efterfrågan på vår nordiska pragmatism, vår syn på jämställdhet och vår balanserade effektivitet. För att lyckas med detta finns det ändå en sak vi ännu behöver jobba på: förmågan att skryta med oss själva. I en värld fylld av brus och nationella intressen är det ingen annan än vi själva som verkligen kan förmedla bilden av hur duktiga vi är. Stolthet i kombination med ödmjukhet är bra, men vi behöver bli bättre på att marknadsföra oss själva, redan i ett tidigt skede. Det finns en karikerad berättelse om finsk och amerikansk produktutveckling: Den finska ingenjören sitter på sin kammare tills produkten är perfekt och färdig. Den amerikanska ingenjören berättar vitt och brett om hur perfekt hens produkt är, medan den ännu är på idéstadiet. När produkten väl lanseras väljer kunden den amerikanska produkten, för alla har ju hört hur perfekt den är, redan från början. Vi har kommit lite senare till festen men har alla förutsättningar att bli ”the life of the party”, som våra vänner i USMC skulle säga. Här är Nylands brigad i en nyckelroll, då den utbildar framtida, internationella förmågor, både i det militära och det civila. Som den svenska minoriteten i Finland har vi sedan länge haft blicken klart och tydligt fäst i väst. Som värd för regelbundet besökande enheter från USMC, och tack vare ett långvarigt samarbete med svenska Amfibieregemente 1 är brigaden en naturlig smältdegel för internationell verksamhet.

Det internationella samarbetet är även temat för detta, årets sista, nummer av Fanbäraren. På tidningens sidor kan du läsa om hur kompaniet med beredskapsenheten upplevt en internationell övning i Estland (s. 16), hur det går för några av brigadens tidigare medarbetare i deras nya Natouppgifter på olika håll i Europa (s. 14) och vilka internationella karriärmöjligheter officersaspiranter vid brigaden ser inom Försvarsmakten (s. 20). Med önskan om en fridfull jul och ett gott nytt år.

Ted Urho Chefredaktör

Fanbäraren • 4/2025

Anhörigas dag 2025:

Roligt och lärorikt att få följa sonens vardag i militären Under de sista veckorna i oktober genomfördes övningen SYD225, en av de viktigaste övningarna som beväringar vid Ekenäs kustbataljon på Nylands brigad deltar i. Övningen ägde rum i Syndalens övningsområde, där man fokuserade på indirekt eld, pionjärverksamhet och ledningssystemstruppernas verksamhet.

Mitt under SYD-övningen anordnades traditionsenligt anhörigas dag för personalen vid Ekenäs kustbataljon. Dagen inleddes med att bataljonskommendören kommendör Saima Ratasvuori välkomnade de anhöriga och presenterade övningen. Kommendör Ratasvuori visade ett filmklipp från SYD125, producerat av Combat Camera-enheten, så att de anhöriga fick en överblick över vad som sker under övningen. Till publikens lättnad kunde arrangören glädjande meddela att torsdagens ärtsoppa skjutits upp till lördag, så att även de anhöriga skulle få avnjuta den med pannkaka till efterrätt. Efter introduktionen åkte personalen iväg med sina anhöriga för att bekanta sig med en av granatkastarkompaniets eldställningar. Fanbärarens redaktion fick även delta under förmiddagen och kunde då intervjua anhöriga om deras

tankar om och intryck av brigadens verksamhet. Att barnbarnet skulle stanna i Försvarsmakten förvånade inte Heini Wink För Laura Kostamo och Heini Wink är det första gången de deltar i en anhörigas dag för anställda vid Ekenäs kustbataljon. Laura är mamma och Heini mormor till sergeant Nico Kostamo. Båda är spända på att se vad dagen har att erbjuda och intresserade av att få bekanta sig med en miljö som Nico trivts i ända sedan sitt eget rekrytskede. Att barnbarnet skulle välja att stanna kvar och arbeta inom Försvarsmakten var något Wink börjat ana redan i början av hans beväringstjänst.

De anhöriga samlades i Syndalens soldathem.

Fanbäraren • 4/2025

– Mormor trodde att han skulle stanna kvar, medan jag sade att “nej, inte blir han kvar”, berättar Laura Kostamo. Beslutet han tog var trots allt något som både mor och mormor var tillfreds med. De uttrycker båda en stolthet över att han stannat kvar inom Försvarsmakten. Wink berättar att hon tidigare jobbat som ledarskapsutbildare och kan se att barnbarnet har egenskaper som jobbet kan kräva. För mor och mormor var det deras första anhörigas dag när Nico Kostamo var på jobbet. De tycker båda att det är intressant att få se hur saker och ting går till på riktigt. De tycker att det är bra att dagen ordnas. Under förmiddagen besökte deltagarna en av granatkastarkompaniets eldställningar, där en reservisttrupp visade upp sin verksamhet och hur processen att avfyra en granatkastare mot fienden går till. – Det var nog tufft. Jag har själv varit med och jagat nästan hur länge som helst. Men skotten på jakten är ju betydligt mindre än det här. Här blev man nog förvånad över smällen, berättar Kostamo. – När vi gick dit så hajade jag nog till när det smällde. Det går i känslorna när man hör hur de skjuter, til�lägger Wink.

Laura Kostamo och Heini Wink

Fanbäraren • 4/2025

För Maria Olin var det roligt att få bekanta sig med sonens vardag Maria Olin är en av besökarna på anhörigas dag. Hon har kommit för att bekanta sig med sin son, underlöjtnant Zacharias Olins arbetsvardag. Som mamma uppskattar hon att sådana dagar ordnas för anhöriga. Hon tycker det är intressant att på riktigt få se verksamheten på nära håll. – Jag tycker att det är jätteroligt. Det är första gången jag är på en anhörigas dag, när han är på jobbet. Det är förstås en helt annan sak i jämförelse med den anhörigas dag som ordnades när han själv var beväring, berättar Olin. Olin berättar att hon inte blev överraskad av sonens beslut att stanna kvar och arbeta inom Försvarsmakten. Enligt Olin finns det ingen specifik stund då det slog henne att han kanske blir kvar för att jobba. Tanken på att han stannar växte naturligt fram med tiden. – Jag hade inte själv alls haft några tankar åt ett eller annat håll. Jag var bara glad att han trivdes så bra under hela sin beväringstid. Han visste även tidigt att han ville stanna ett helt år. För Olin har resan som hennes son gjort inom Försvarsmakten varit både spännande och lärorik. Hela hans tjänstgöringstid från det första skedet som rekryt till rollen som utbildare har ofta fört med sig intressanta berättelser som hon fått ta del av. Hon är stolt över sonens resa och beslut att arbeta inom Försvarsmakten. – Jag är så stolt att jag spricker. Det har jag egentligen varit från början. Jag tyckte det var roligt när han började i militären. Han berättade alltid mycket när han kom hem på helgerna. Sedan var han också i reservofficersskolan i Fredrikshamn. Det var också en spännande fas att få följa den utbildningen och sedan att han valde att stanna kvar och jobba det här året. Det har varit fint hela vägen, berättar Olin stolt. Att sonen är på övningar som varar över en vecka i likhet med övningen SYD, är inget som oroar Olin. – Jag vet att han trivs bra. Jag längtar ju förstås efter honom hela tiden, så det gör ingen skillnad om han är i skogen eller någon annanstans. För min del vet jag att när han är i skogen så är han i sitt element. När han är nöjd så är förstås även jag nöjd.

Linus Wik Redaktör

Rasmus Hallbäck Fotograf

Fanbäraren • 4/2025

Maria Olin är stolt mamma till underlöjtnant Zacharias Olin.

Militärpastorns hälsning

Julfrid och läsglasögon Julen är speciell. Vi firar den varje år vid samma tid med samma tema, och ändå är varje jul unik med en ny synvinkel. Årets synvinkel hittade jag på nära håll. I många år har jag iakttagit vänner och kolleger och funderat över hur opraktiskt det är att släpa läsglasögonen med sig överallt, tills jag i år insåg hur värt besväret det är. Det ger en viss frid att se klart.

Min första arbetsrubrik denna jul var ”Vila – vad är det?” om hur vi så ofta under året saknar vila utan att få den och hur vi lika ofta hoppas att julen ska ge oss lite av den. Samtidigt vet vi hur lätt julen kan bli både stökig och bökig eller fyllas av mindre gemenskap än önskat. Det är också skäl att fråga vad vila är. Den fysiska vilan botar fysisk trötthet, och för att hjärnan ska få vila behöver våra relationer, drömmar och tankar om framtiden vara i tillräcklig ordning. Men hur är det med vårt inre? När finner den sidan av oss vila som frågar vem jag är, var jag hör hemma och vad som händer efter att jag firat min sista jul? Julen har en särskild dragningskraft och kan samtidigt ibland kännas bara tung. Jag tror det beror på att julen leder oss till vårt ursprung. Den för oss till våra meningsfulla relationer, till gemenskap vi vill dela, till gåvor och vår framtid. Någonstans inom oss bär vi också på en dröm om frid, om julfrid, om än så för en liten stund. Kanske efter allt stök och bök, när efterrätten avnjutits, när barnen somnat efter allt ståhej eller när kvällen till sist tystnat. Kanske kan vi då utbyta blickar med någon och konstatera ”det var inte lätt, men jag hade inte klarat det utan dig” eller bara sitta och känna att vi inte är helt ensamma. Julens budskap vilar i påsken, en frälsare är född. Tänk att efter allt livets ståhej få sätta sig ner inför Gud själv och säga "det var inte lätt, men utan Dig hade jag aldrig klarat det, tack för att Du gick med mig genom allt" och få känna frid, en evig frid. Julen sammanfattar allt det vi innerst inne längtar efter: gemenskap, sammanhang, mening och frid. Julen bjuder det åt oss i det sötaste, raraste, skönaste och starkaste under till paket, ett litet barn. Att få syn på just det här, julens under, skänker oss frid i jultid och året om. Jag hoppas att både du och jag får syn på julens under också i år, vid behov med hjälp av rätt linser. Jesus säger: Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. (Matt. 11:28) God jul!

Militärpastor Weckström Bild: Rasmus Hallbäck

Markus Weckström Militärpastor Fanbäraren • 4/2025

Hälsningar från Europa! Nylands brigads tidigare anställda, kommendör Pekka Snellman, kommendör Atte Löytönen och kommendörkapten Juha Laukka befinner sig för tillfället i olika uppgifter ute i Europa. Fanbäraren ställde dem fem snabba frågor. 1. Vilka uppgifter har du haft på Nylands brigad? 2. Var i Nato tjänstgör du och vilken uppgift har organisationen i Nato? 3. Berätta om din uppgift och hur länge du har tjänstgjort i den. 4. Hur har din tid på brigaden stött dig i din nuvarande uppgift? 5. Vad tillför Finland i NATO, vad är vi bra på i Finland som uppskattas där du tjänstgör?

Kommendör Atte Löytönen: 1. Jag tjänstgjorde på brigaden som kommendör för Vasa kustjägarbataljon, och från den uppgiften övergick jag till MARCOM år 2024. 2. Jag tjänstgör i London vid Allied Maritime Command MARCOM, som ansvarar för den operativa nivån av förberedelser, planering och genomförande av Natos maritima operationer i alla beredskapslägen. 3. Jag arbetar i koncept-, policy- och strategiteamet på planeringsavdelningen. Jag fungerar även somFinlands nationella äldste i MARCOM. 4. Arbetet på brigaden har bidragit till min nuvarande roll på många sätt. Brigadens nära internationella samarbete har ökat mina färdigheter på många sätt och även breddat min förståelse för våra allierades prestationer. De internationella kontakter jag har skapat genom utbildningsaktiviteter har varit till stor nytta i min nuvarande roll. Det kanske viktigaste som brigaden har erbjudit mig är kustjägarandan. MARCOM har en liten men mycket sammansvetsad amfibiegrupp, som det för mig känns som ett privilegium att vara finsk medlem i. 5. Generellt sett är den så kallade finska modellen av internationellt intresse. Vi har med framsynthet kunnat bevara och utveckla något som alla andra redan hade gett upp efter kalla kriget och som nu har fått stort värde i och med kriget i Ukraina. Finland ses som ett land som gör vad det lovar. Finländare värderas som goda verkställare. Våra allierade är verkligen intresserade av våra finska kustjägare, vårt samarbete med Sverige och vårt sätt att arbeta med reservarmén i Östersjöregionen. Det är ett privilegium för mig att kunna dela med mig av dessa saker utifrån mina egna erfarenheter.

Fanbäraren • 4/2025

Kommendör Pekka Snellman: 1. Jag har fått tjänstgöra på Nylands brigad i två uppgifter: som brigadens operativa chef och som stabschef. Till min bakgrund hör också att jag fick gå generalstabsofficerskursen på Führungsakademie der Bundeswehr i Hamburg, vilket kan ha bidragit till att jag blivit vald till en stabsposition i just Tyskland. 2. Jag tjänstgör i en stab som kallas Commander Task Force Baltic (CTF Baltic) och som ligger i Rostock. Den tillhör inte Natos ledningsstruktur utan är tillsvidare en multinationell del av den tyska marinen med kortnamnet DEU MARFOR. Stabens roll består i att samordna och leda alliansens maritima operationer i Östersjöområdet. På sistone har staben varit sysselsatt av Natos operation Baltic sentry, som syftar till att övervaka Östersjöområdet och att skydda den maritima infrastrukturen. 3. CTF Baltic är en relativt ny stab, då den har funnits i endast ett drygt år. Staben gick igenom en utvärdering i somras och betraktas nu som operationsduglig. Jag tjänstgör som chef för utbildningssektorn. Uppgiften innefattar bland annat planering och koordinering av alliansens maritima övningar i hela Östersjöområdet samt stabens interna utbildning och övningar. Jag började dock i min uppgift i oktober i år och är därmed ännu inte helt insatt i allt vad uppgiften innefattar. Utöver detta är jag Finlands nationella äldste i staben. 4. Min tid vid Nylands brigad har givit mycket som är av värde i min nuvarande uppgift. För det första tjänstgör flera svenskar i staben, och det skadar aldrig att kunna flera språk. Det övningssamarbete som brigaden under de senaste åren har haft med amerikanska marinkåren har helt klart vidgat vyerna och gett perspektiv i att planera och verkställa stora internationella övningar. Därtill är amfibisk verksamhet med kustjägarprägel ett ämne av stort internationellt intresse just nu. 5. Finland är uppskattat av alla i Nato, eftersom vi har skött vårt försvar väl. Det råder ingen tvekan om att Finlands inträde i Nato stärkte alliansen. Finska soldater är kanske inte bland de mest vältaliga, men vi är ansedda för vår kompetens, attityd och verkställighetsförmåga.

Kommendörkapten Juha Laukka: 1. Jag har tjänstgjort i diverse uppgifter på Kustjägarkompaniet och brigadstaben. Sista uppgiften var utbildningschef. 2. Jag tjänstgör i Belgien vid Supreme Headquarters Allied Powers Europe (SHAPE) i Belgien som ansvarar för att förbereda, planera och genomföra Natos militära operationer. 3. Jag tjänstgör som övningsplanerare på utbildningsavdelningen och har varit här ett drygt år. 4. Brigadens multinationella övningsverksamhet har bidragit till färdigheterna att tjänstgöra i uppgiften. Särskilt utvärderingarna och övningarna som krävdes för att placera brigadens enheter i Natos snabbinsatsstyrkor gav värdefullt kunnande om metoden i Natos övningsplanering. Utöver detta är oväntat många av mina nuvarande utländska arbetskamrater personer som jag lärt känna genom Nylands brigads internationella verksamhet. Arbetet är trevligare, eftersom jag kan diskutera kring erfarenheter från det gemensamma förflutna. 5. Jag tror att det uppskattas mest att vi bidrar med en stor och välutbildad militär, som utvecklats systematiskt.

Fanbäraren • 4/2025

Beväringar från Nylands brigad på övning i Estland I det varma julivädret vid den estniska kusten står undersergeant Lucas Lydman och förevisar lättkastaren som beredskapsenhetskompaniet tagit med sig till sin beredskapsövning. Kompaniet har en intensiv vecka i skogen bakom sig. Beväringarna är ännu i början av sin utbildning, och det viktigaste under övningen är att utveckla samspelet mellan de individuella soldaterna, så att de tillsammans bildar en stark grupp. Övningen har inte varit lätt, då deras motståndare, en estnisk reservistförening, bjudit på motstånd och överraskningar. Undersergeant Lydman är en av de runt femtio beväringar från Nylands brigad som deltog i övningen. Trots att övningen var krävande beskriver han upplevelsen som ett minne för livet. – Jag tyckte att övningen var en väldigt fin upplevelse. Det var roligt att få åka till ett annat land. Det var nog utan tvekan en av de bästa övningarna jag hittills deltagit i, säger han. Övningen inleddes på topp. Resan från Dragsvik var något utöver det vanliga, och det var särskilt färdmedlet som en del av beväringarna använde för att ta sig över Finska viken som gjorde upplevelsen till en höjdare. – Jag åkte själv dit med helikopter. Det var nog det häftigaste. Vi fick ju även lite färdigheter inför framtiden, om det skulle uppstå en situation där man varit tvungen att använda sig av helikopter. Vi skulle då i alla fall ha en grund för hur det fungerar. Trots att helikopterturen gav en mäktig känsla var nerverna på helspänn för de flesta av beväringarna. För många var det första gången de satt i en helikopter, och i alla fall till en början var färden en riktig pulshöjare. – Det var lite nervöst i och med att jag aldrig åkt helikopter förut. Men det var ungefär som att sitta i ett flygplan, och jag kände mig säker. Vi hade även räddningsdräkter på oss, på grund av att vi flög över havet. Om något hade hänt skulle dräkterna ha hållit oss på ytan trots vår rätt tunga stridsutrustning, berättar Lydman

Fanbäraren • 4/2025

Undersergeant Lucas Lydman Bild: Rasmus Hallbäck

Bild: Otto Ainedtin

För att lösa problemen behövde Lydman ofta tänka tillbaka på vad som tidigare lärts ut under hans beväringstjänst. Lydman tyckte att de grundläggande kunskaperna var till god nytta. Trots att denna kunskap burit kompaniet långt fanns det alltid något att finslipa. – Man lär sig alltid något nytt. I grund och botten är det vad vi lärt oss tidigare under beväringstjänsten, men sedan lär man sig alltid hur man kan göra något lite bättre. Vi fick alltid riktigt bra tips och tricks av utbildarna, berömmer Lydman.

En ny miljö och nya motståndare visade sig vara lärorikt Innan resan hade kompaniet i huvudsak tränat i Syndalen, så den estniska skogen blev en liten utmaning, då terrängen var annorlunda än hemmavid. – Det fanns en del moment som jag inte var van vid, bland annat var skogen rätt tät, fast den påminde om den finska skogen. Även hela övningens uppbyggnad var väldigt lik en övning i Finland. Det som skilde sig mest åt var hur fienden stred. Det som visade sig vara den största utmaningen för kompaniet var alltså fienden, en estnisk reservistförening. Lydman anser att han utvecklades mycket på grund av detta och att det var en av huvudfaktorerna till att övningen var så lärorik. – De stred på ett annorlunda sätt än vad vi är vana vid. Det var många saker vi inte var beredda på, vilket gjorde det svårt för oss. När vi har en övning i Syndalen vet man ungefär hur fienden strider. I Estland hade vi däremot ingen aning om hur de skulle strida. Vi behövde tänka på ett helt nytt sätt, lösa problemen och fortsätta striden. Det var alltså riktigt bra träning.

Att få tips av utbildare var viktigt för att de skulle utvecklas. Tipsen hjälpte inte heller endast utvecklingen av den individuella beväringen utan stärkte även den gemensamma utvecklingen, vilket var en central del av övningen. – Det var ganska i början av vår period vid beredskapsenheten, så det var första riktiga gången vi fick samöva med vårt beredskapsenhetskompani. Vi lärde känna varandra betydligt bättre och fick en uppfattning om hur vi strider tillsammans och lyfter varandra. Jag fick även själv hela tiden öva på att leda en grupp i strid. Efter en tung vecka i skogen med många lärdomar fick kompaniet bekanta sig med ortsbefolkningen. Kompaniet visade upp en del av utrustningen som de tagit med sig till övningen. Däribland visade de upp lättkastare, stridsutrustning, granatmaskingevär och stormgevär. – Jag tyckte vi togs emot väldigt väl. De var intresserade av så gott som allt vi ställde upp. Många visade däremot ett extra stort intresse för skarpskyttens uppgifter. Det var även en riktigt bra avslutning på en

Linus Wik Redaktör

Fanbäraren • 4/2025

Minnesmärken påminner oss om brigadens 400-åriga historia

Karta över Ekenäs och Nylands brigad.

År 2026 fyller Nylands brigad 400 år. Med anledning av detta kommer Fanbäraren att uppmärksamma brigadens rika och långa historia genom att presentera några av brigadens minnesmärken, både innanför och utanför portarna. Under själva jubileumsåret kommer vi att lyfta fram valda historier bakom monumenten.

”Pyramiden” År 1976 reste Nylands brigad tillsammans med Nylands brigads gille ett ståtligt pyramidformat minnesmärke vid brigadens flaggplan. På pyramiden står det inristat “hugfästande minnet av de svenskspråkiga truppförband som kämpade i vinterkriget och fortsättningskriget”. Minnesmärket uppvaktas huvudsakligen under Nylands brigads årsdag den 18 april och under svenska dagen den 6 november genom kransläggning.

Fanbäraren • 4/2025

Teikaristenen – Vasa kustjägarbataljons minnesmärke Den 5 juli 1996 restes Teikaristenen vid Nylands brigad, mellan kasernerna 1 och 2. Stenen är Vasa kustjägarbataljons minnesmärke och restes till åminnelse av de krigstida kustjägare som stred på Teikari-Melansaari 1940, 1941 och 1944. Under Vasa kustjägarbataljons årsdag den 5 juli sker en kransläggning.

Svenska frivilliga Den 4 juni 1971 avtäckte den svenska generalmajoren Anders Grafström minnesstenen utanför brigadstaben. Med stenen hedras det svenska frivilligkompaniet som stred under det finska fortsättningskriget. Den 29 augusti 1996 lade Sveriges kung Carl XVI Gustaf en krans vid minnesstenen. Minnesstenen uppvaktas oftast i samband med svenska besök.

Pansarstenen – Ekenäs kustbataljons minnesmärke År 1986 reste veteraner från den 17:e divisionen, även kallad Ek-divisionen, ett minnesmärke av pansarhinderstenar vid hörnet av Flemingsgatan och Raseborgsvägen i Ekenäs centrum. Runt huvudstenen står ett 20-tal lite mindre pansarhinderstenar. Minnesmärket restes till minne av striderna vid Hangöfronten 1941, där den 17:e divisionen stred. Kransläggning vid minnesmärket sker under Ekenäs kustbataljons årsdag den 18 juni.

Artilleri Den 4 december 1998 reste artilleristerna ett podium av tegel med en pjäs av typ 76 K 02, söder om kasern 2 vid brigaden. Från år 1918 fram till 1998, då brigaden blev en del av Marinen, utbildades ett stort antal fältartillerister vid brigaden. Mellan åren 1998 och 2005 utbildade brigaden kustartillerister. Artilleriet har varit en stor del av Nylands brigad, vilket minnesmärket påminner oss om.

Linus Wik Redaktör

Rasmus Hallbäck Fotograf Fanbäraren • 4/2025

Försvarsmaktens internationella karriärmöjligheter är lockande för många Under de senaste åren har både globaliseringen och utvecklingen av det internationella samarbetet ökat avsevärt i världen. För Finlands del har detta bland annat inneburit ett bredare internationellt samarbete vid Försvarsmakten, inte minst genom Natomedlemskapet år 2023. De flesta beväringar vid Nylands brigad har i dagsläget på något sätt märkt av det internationella samarbetet. I matsalen Creutz hörs för närvarande inte endast de två inhemska språken utan även glädjefyllda konversationer på engelska. Under oktober månad anlände nämligen ett hundratal amerikanska soldater som deltog i Försvarsmaktens huvudkrigsövning i november. Att Försvarsmaktens internationella samarbete påverkar beväringar är ett faktum. För att höra mer om det har Fanbäraren intervjuat militärpolisaspirant Filip Finnila samt signalaspirant Emil Lehtinen för att få en djupare förståelse av hur officersaspiranter ser på det internationella samarbetet och möjligheterna det medför.

Finlands internationella samarbeten upplevs som något positivt Finnila och Lehtinen inledde sin beväringstjänst vid Nylands brigad i kontingent 1/25. Vid reservofficersskolan fick de främst bekanta sig med det internationella samarbetet genom information om vilka möjligheter det finns för att frivilligt delta i krishanteringsuppgifter och hur Finlands inträde i Nato har påverkat reservofficerarnas arbete. Ingen av dem har än så länge deltagit i någon internationell övning. Lehtinen berättar att han endast träffat de utländska trupperna vid brigaden. – Det internationella samarbetet har hittills påverkat mig mestadels genom att jag till exempel ser amerikaner på Nylands brigad. Jag skulle vilja påstå att vi förberetts för att i hög grad kunna samarbeta med dem. Marinens huvudstridsövning Freezing Winds i slutet av november kommer dock vara den första internationella övningen jag deltar i, berättar Lehtinen. I Finnilas umgängeskretsar hade det internationella samarbetets påverkan på beväringstjänsten varit ett samtalsämne redan innan inryckningen. I och med att Finnila gick i gymnasiet när Finland gick med i Nato blev det ett naturligt samtalsämne. Det diskuterades bland annat i nyheterna hur beväringstjänsten kommer att påverkas. Frågor som blev aktuella var bland annat om man kommer se Natotrupper på brigaden och om alltmer utbildningsmaterial kommer vara på engelska. – Hittills har jag mestadels märkt av samarbetet genom att man pratat om hur det i verkligheten kommer fungera att samarbeta med andra styrkor och att man allt oftare lyft fram att vi inte är ensamma i vårt försvar utan att vi är en del av en större helhet, berättar Finnila. Att det internationella samarbetet medfört något positivt för Finland är en självklarhet enligt Finnila.

Aspirant Emil Lehtinen

Fanbäraren • 4/2025

– Jag ser mycket positivt på det internationella samarbetet. Själv har jag nog inte sett några negativa bieffekter av att Finland gått med i Nato eller att vi börjat öppna oss mer för internationella sammanhang. Det är ju också helt naturligt att Nylands

brigad blir en sådan plats dit amerikanska och särskilt svenska trupper kommer och samarbetar med oss, som har en så unik position i landet, påstår Finnila. Även Lehtinen ser samarbetet som något bra. Enligt honom är utbyte av kunskap, möjligheter och resurser avgörande för att länder ska kunna utvecklas tillsammans. Denna typ av samarbete är något som ökat markant under de senaste åren, och Lehtinen anser att Finland har mycket att erbjuda andra länder. – Jag ser det internationella samarbetet som något positivt. Båda parterna får möjlighet att lära sig mycket av varandra. Något som jag anser vara särskilt bra är möjligheterna att få öva strid i olika miljöer. För amerikanerna som kommer till Finland är miljön ganska annorlunda än vad de är vana vid och att öva här tror jag är givande. Vi i Finland har dessutom ett mycket starkt artilleri, som vi kan dela erfarenheter kring. Vår obligatoriska tjänstgöring är ju också unik. Att visa hur vi bygger upp ett starkt försvar med vårt tjänstgöringssystem som grund tror jag är intressant för många, berättar Lehtinen. Ett internationellt samarbete kommer med många fördelar för alla parter enligt Finnila. Han anser att en stat inte kan klara sig ensam hur länge som helst. Samarbete gör alltså landet tryggare. Finnila ser gärna att man har ett nätverk mellan andra länder över hela världen. Så länge samarbetet är bilateralt och tillfredsställer båda parterna tryggar det landets säkerhet. Något som Finnila anser vara extra positivt med internationella samarbeten är möjligheten att skicka ut delegationer till andra länder. – De kan sedan berätta och visa hur andra länder gör, vilket vi sedan kan ta lärdom av. Vi har till exempel kunnat dela med oss av kunskapen om hurdant vårt klimat är och hur vi strider, vilket kan skilja sig rätt mycket från andra länder, i och med att vi har en väldigt unik geografisk position med allt från skärgårdsförhållanden till kalla Lappland. På motsvarande sätt har andra länder saker att lära ut som vi har nytta av. Man får alltså lära sig styrkor och svagheter hos varandra och tillsammans se till att vi kan optimera en så stor del av våra länders försvar som möjligt, berättar Finnila. En karriär inom Försvarsmakten inte utesluten Både Finnila och Lehtinen kan tänka sig att arbeta inom Försvarsmakten. De berättar båda att de gärna vill arbeta internationellt. Med det ökade internationella samarbetet har det uppstått möjligheter som tidigare inte funnits. Dessa möjligheter har öppnat dörrar till en helt annan typ av karriär inom Försvars-

Aspirant Filip Finnila

makten, vilket väckt intresse hos Lehtinen. – Jag skulle själv kunna tänka mig en karriär inom Försvarsmakten. Kadettskolan intresserar mig och speciellt på grund av de möjligheter som Finlands inträde i Nato fört med sig. Att jobba internationellt inom Försvarsmakten, till exempel som officer i ett annat land, är något jag kan tänka mig, berättar Lehtinen. Finnila överväger att söka sig till fredsbevarande uppdrag efter slutgjord tjänstgöring. Han har även funderat på en karriär inom Försvarsmakten, där han gärna skulle fokusera på utländskt samarbete. – Trots att det lockar att vara utbildare på Nylands brigad skulle jag hellre ha ett internationellt sammanhang. Jag skulle gärna åka utomlands och se andra perspektiv och dela med mig av vad jag har att erbjuda från Nylands brigad, berättar Finnila.

Linus Wik Redaktör

Rasmus Hallbäck Fotograf

Fanbäraren • 4/2025

Freezing Winds 2025 – Marinens största huvudkrigsövning någonsin Freezing Winds samlade 5000 soldater och 20 fartyg från sammanlagt elva Natoländer till Marinens huvudkrigsövning. Trupperna gav prov på sin kunskap i såväl sammanhållning, framåtanda som militärt kunnande i övningsscenariet, som den här hösten gick av stapeln i bland annat Korpo och Hangö. Följ med på övningen genom Fanbärarens bilder: Kommendörer på besök Försvarsmaktens kommendör, general Janne Jaakkola, besökte Syndalen under övningens förberedande fas. Kommendören granskade Kustjägartrupperna, tillsammans med bland andra Marinens kommendör, konteramiral Tuomas Tiilikainen och kommendören för Litauens försvarsmakt Raimundas Vaikšnoras. Kommendörerna diskuterade övningen med Nylands brigads beväringar och personal, innan de steg ombord på båtar för att öva landstigning och utföra skarpa skjutningar på Hästö Busö.

Fanbäraren • 4/2025

Samarbete I Freezing Winds 25 deltog trupper och fartyg från sammanlagt elva Natoländer, bland annat Belgien, Danmark, Tyskland, Litauen och USA. Särskilt de amerikanska trupperna från USA:s marinkår USMC har blivit en bekant syn både på övningar och i vardagen på brigaden, då 350 marinkårssoldater just nu är placerade på Nylands brigad. Det är inte bara på brigaden som man kan stöta på de amerikanska vapenbröderna, utan även under övningen i Korpo. Som här, när amerikanska soldater och beväringar från Stabs- och signalkompaniet möttes i terrängen.

Fanbäraren • 4/2025

Omgruppering Efter övningens förberedande fas i Syndalen grupperade trupperna om sig och intog nya ställningar bland annat i Korpo. Granatkastarkompaniet färdades till sina nya positioner längs landsvägar och med färja till följande fas av övningen. För att inte störa vardagstrafiken mer än nödvändigt var truppernas motormarsch uppdelad i fler delar. Försvarets uppgift är att trygga och upprätthålla det civila samhället, inte att ställa till med problem.

Fanbäraren • 4/2025

Militärt kunnande Under den sista fasen av övningen, slutstriderna, fick beväringarna, reservisterna och personalen från Nylands brigad bevisa att brigadens motto stämmer: Militärt kunnande, sammanhållning och framåtanda uppvisades. Kustjägare, pionjärer och underhållstrupper övade tillsammans med soldater från Tyskland på landstigning och strid i Korpo. Övningens fiktiva fiende hade grupperat i försvar och eldstrider uppstod kort efter landstigningen. Kustjägartrupperna lyckades med sin operation och slog fienden.

Fanbäraren • 4/2025

Hänt på brigaden Svenska dagen Den 6 november firades svenska dagen vid Nylands brigad. Som Försvarsmaktens enda svenskspråkiga truppförband firar och hedrar Nylands brigad vårt lands tvåspråkighet. Tack vare bland annat brigadens svenskspråkiga rötter och kustjägarverksamhet har samarbetet med Stockholms amfibieregemente i Sverige hunnit bli väletablerat. Under tre decennier har övningsverksamheten varit regelbunden, och senast övade vi tillsammans under Narrow waters i maj. Nylands brigad har en mycket internationell verksamhet, och förutom samarbetet med amfibieregementet har brigaden i dag ett tätt samarbete med US Marine Corps, som deltog i svenska dagens parad.

Bild: Rasmus Hallbäck

Kommodor Laakkonens barettmarsch I oktober, under vecka 42 genomfördes barettmarschen traditionsenligt. Bland deltagarna fanns Nylands brigads brigadkommendör, kommodor Mikko Laakkonen, som utförde marschen med en grupp beväringar. Marschen är en del av kustjägarexamen, och med en avklarad marsch, tillräcklig fysisk förmåga samt skjutskicklighet ges rätten att bära den gröna baretten, som av Marinen beskrivs som “en sann ära värd att förtjäna”. Efter en 30 timmar lång ansträngning nådde kommodor Laakkonens grupp till sist mål. Stort grattis till alla som avklarade marschen.

Bild: Peik Hernberg

Fanbäraren • 4/2025

USMC:s närvaro En avdelning från USA:s marinkår (USMC), Marine Rotational Force – Europe (MRF-E), under ledning av 6:e stridsunderhållsbataljonen (Combat Logistics Battalion 6), övade i Finland tillsammans med Nylands brigad ända fram till slutet av december. I början av november bestod styrkan av cirka 350 marinsoldater och var då stationerad vid Nylands brigad. Avdelningen deltog i höstens främsta övning Freezing winds 25 i slutet av november.

Bild: Rasmus Hallbäck

Rekryteringsmässa

Bild: Rasmus Hallbäck

Den 17 november ordnade Beväringskommittén vid Nylands brigad en rekryteringsmässa, där beväringar fick bekanta sig med olika sysselsättningsmöjligheter inför framtiden. På plats fanns bland annat företag, utbildningsinstitutioner, räddningstjänst och stödorganisationer. Utställarna informerade om sin verksamhet och höll olika typer av aktiviteter för beväringarna. Tack till alla som deltog i mässan.

Nylands brigads Facebook Den 1 september öppnade Nylands brigad en Facebook-sida, där aktuella händelser och inslag från brigaden publiceras. Gå gärna in på sidan och följ “Nylands brigad – Uudenmaan prikaati – Nyland Brigade” på Facebook.

Fanbäraren • 4/2025

En del väljer att tjänstgöra vid Nylands brigad för att lära sig svenska En överraskande mängd beväringar vid Nylands brigad är finskspråkiga. De flesta av dem har valt att tjänstgöra här på grund av sin vilja att lära sig svenska. Att inte kunna språket kan dock göra den redan intensiva början i militären ännu tyngre. Så var det för undersergeant Eerik Elo, som ryckte in i kontingent 1/25 och för närvarande tjänstgör som beväringschef i Stabs- och signalkompaniet. – Det var under underofficerskursen som jag för första gången märkte framsteg i min svenska. Jag kunde till exempel följa lektionerna helt självständigt, vilket var en positiv utveckling, berättar Elo. Ambitiöst att lära sig svenska

Eerik Elo. Bild: Rasmus Hallbäck När Elo ryckte in var hans kunskaper i svenska begränsade. Han kunde bara några meningar och förstod väldigt lite. Elo hade kommit till Nylands brigad med ett syfte: att lära sig svenska. Han berättar att de första månaderna dock var svåra. Det var tungt att följa utbildningen eftersom han inte förstod ett ord. – I början tänkte jag till och med på att byta till en annan brigad. Efter en tid bestämde jag mig ändå för att fortsätta här och småningom började jag förstå språket bättre, berättar Elo. En sak som hjälpte Elo var att han var väldigt motiverad att lära sig svenska. Han försökte tala svenska så mycket som möjligt och bad om hjälp när det var något han inte förstod. Elos motivation att lära sig svenska var det som fick honom att fortsätta tjänstgöringen vid Nylands brigad, även om det fanns stunder då han ville ge upp och byta brigad. – Jag var tvungen att ofta be om hjälp under utbildningarna. Lyckligtvis fick jag stöd av andra beväringar samt personalen. Dessutom lärde jag mig också genom att följa andras exempel, berättar Elo. Under underofficerskursen gjorde Elos svenskkunskaper klara framsteg. En sak som bidrog till det var att det fanns många andra finskspråkiga beväringar på samma kurs. Under rekrytskedet hade Elo varit den enda finskspråkiga i sin stuga.

Fanbäraren • 4/2025

Elo har lärt sig svenska väldigt snabbt. Givetvis har omgivningen hjälpt en del, men hans ambition att lära sig svenska har spelat en större roll. Elo berättar att han varje dag försökte prata så mycket svenska som han kunde. Dessutom satte han upp mål för sig själv, till exempel att lära sig tre nya ord varje dag. Tack vare dessa åtgärder talar Elo redan nästan flytande svenska, och det har hjälpt honom att kunna utbilda och kommunicera med nya rekryter på svenska. – Första veckorna som beväringschef har varit väldigt givande. Mina kunskaper i svenska har redan tagit tydliga framsteg under de senaste veckorna, eftersom jag har talat enbart svenska till rekryterna, berättar Elo. Många finskspråkiga beväringar som kommer till Nylands brigad är dock inte lika motiverade att lära sig svenska som Elo. En del av dem ansöker om förflyttning redan i början av tjänstgöringen på grund av språket. Elo berättar att det inträffade ett par liknande fall under hans tid som rekryt. – Det kan kännas väldigt tungt i början när man förstår så lite av språket som alla talar. Mitt råd till alla finskspråkiga beväringar som tjänstgör på Nylands brigad är att det lönar sig att vara aktiv och fråga om hjälp när man inte förstår något. På det sättet lär man sig allt snabbare, berättar Elo. Elos beslut att komma till en svenskspråkig brigad ifrågasattes i början. Hans kunskaper i svenska var svaga, vilket ledde till att början av tjänstgöringen var svår. Trots det klarade han sig bra i slutändan och blev även beväringschef. Efter tjänstgöringen kommer Elo att vara ett språk rikare och har till och med planer på att studera på svenska. Han har varit väldigt nöjd med sitt val att tjänstgöra vid Nylands brigad, även om det har varit mer utmanande.

Kaarlo Lehtonen Redaktör

Det är ingen som någonsin har ångrat att de lärt sig ett språk Niklas Ollila är den nya översättaren på Nylands brigad. En otroligt passionerad och kunnig språkvetare har flyttat från den akademiska världen till den militära. Han har studerat språkvetenskaper vid Åbo Akademi med tyska som huvudämne och haft flera mångsidiga översättningsuppdrag. Han talar sju olika språk flytande men påminner att man aldrig är fullärd i ett språk, inte ens sitt modersmål. – Jag blev översättare lite av en slump egentligen. Som så mycket annat här i livet går det ju inte alltid så att man själv styr och väljer, berättar Ollila. Han har arbetat som tutor, språkgranskare, varit praktikant på finska ambassaden i Norge, haft heltidsanställning som översättare på Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och även jobbat som tolk. Ollila påpekar ändå att han inte är en auktoriserad translator, även om translator är hans nuvarande arbetstitel. Det mest givande i översättarens arbete är den ständiga lärprocessen, eftersom han lär sig både om ämnet han översätter och språket i sig. Språket som demokratifråga Enligt Ollila är språket mycket viktigt för vår demokrati. Det gör att man kan vara en aktiv medborgare och inte utsättas för desinformation. – Med starka kunskaper i modersmålet kan man både uttrycka sig och förstå vad som händer runt omkring en, menar han. Som översättare vid vårt svenskspråkiga truppförband ser Ollila sitt arbete som en viktig insats för Finlands tvåspråkighet. Här ska material finnas på ett fungerande språk som är gott och vårdat. Översättare i framtiden Översättningsverktyg är något som har utvecklats enormt under de senaste åren. Ollila säger att man inte ska vara bakåtsträvande, men AI ska ses som ett verktyg i översättningsarbetet. Han använder själv ändå inte AI på grund av data- och informationssäkerheten. Samtidigt påpekar han att AI ändå inte är något revolutionerande för översättningar, utan endast ett mera effektivt verktyg än andra. Därmed hoppas han att människan alltid kommer vara kärnan i översättningsarbetet i framtiden, eftersom han vill tänka själv och göra sina egna formuleringar. Om översättningsarbetet i framtiden endast handlar om korrekturläsning av AI-producerad text, kommer han att ha sadlat om för länge sedan.

Niklas Ollila. Bild: Peik Hernberg Myten om språkhuvudet Ollila uppmuntrar alla att lära sig främmande språk. Det är allt mera meriterande i dagens värld, eftersom allt färre i Finland lär sig språk. – Jag tycker inte att det existerar något som ett språkhuvud eller språkgeni, utan om man har ett brinnande intresse för någonting är det helt naturligt att man lär sig det, säger han. Det viktigaste är att man hittar sitt eget sätt att lära sig, är förberedd på att det tar tid och att man måste anstränga sig, men lika viktigt är det att vara nöjd med de små framstegen. – Det är ingen som någonsin har ångrat sina språkstudier: Äsch, jag borde inte ha lärt mig tyska eller arabiska, understryker Ollila.

Peik Hernberg Högskolepraktikant Fanbäraren • 4/2025

Från ruinens brant till ett rullande tåg – nya tag i ledningssystemsutbildningen på Nylands brigad Utan ett eget ledningssystem är de stridande trupperna blinda, långsamma och sårbara. Ett eget ledningssystem säkerställer att kommandokedjan fungerar också i situationer där förbindelserna är instabila eller omständigheterna kaotiska. För stridande trupper utgör ett eget ledningssystem ingen extra bonus – utan ett överlevnadsvillkor. Systemet möjliggör snabba beslut i rätt tid, säkert och pålitligt informationsutbyte, effektivt samarbete och kontroll över lägesbilden, och det skapar förutsättningar för en maximering av truppens stridsförmåga. Det här är antagligen en självklarhet för läsarna av den här tidningen, men processen för att uppnå detta mål på Nylands brigad under de senaste cirka 20 åren har varit både utmanande och intressant och också ett gott exempel, hur besvärlig den än har varit. Stabs- och signalkompaniet, som hör till Ekenäs kustbataljon, ansvarar för utbildningen av ledningssystemstrupper på Nylands brigad. Kompaniet inrättades år 2015. Dess föregångare var 2:a kustkompaniet. På Stabs- och signalkompaniet tjänstgör för närvarande ungefär 13 anställda, inklusive avtalsbundna soldater och kompaniledning, dvs. experter i signal- och underhållsvapenslaget, som utbildar 150 beväringar i varje kontingent. Största delen av beväringarna utbildas för krigstida stabs- och signalkompanier. Brigadens personal, som utbildats i ledningssystem, tjänstgör inom ledningssystemssektorn på brigadstaben, som vuxit med 25 % under de senaste 10 åren och kommit upp till en total personalstyrka på fyra personer. Därtill tjänstgör det flera underofficerare, som fått ledningssystemsutbildning, både på underhållscentret och i Vasa kustjägarbataljon. På brigaden har man förstått att dagens ledningssystem förutsätter att varje grundenhet har en egen medarbetare med kunskap om dem. Som pricken över i kan det nämnas att underofficeren som valdes till årets kustjägare hör till eliten inom ledningssystemskunnandet i Vasa kustjägarbataljon. Lång och utmanande process Det är inte första gången under Nylands brigads 400-åriga historia det utbildas trupper för signalvapenslagets uppgifter. Signalförbindelserna var av avgörande betydelse för verksamheten inom traditionstruppen, 17:e divisionen, i Ekenäs kustbataljon, dvs. Ekedivisionen, i fortsättningskriget: Det var redan då svårt för infanteriet att använda sig av artillerield utan fungerande signalförbindelser. Staben för divisionen behövde också då ha fungerande förbindelser till både högre ledningsinstansen och trupperna under sig. Signalbataljon 34 var därför en del av 17:e divisionen. Redan under fortsättningskriget utgjorde självklarheten i det inledande stycket ett överlevnadsvillkor. Materielen var givetvis tidstypisk och hade fokus på kabelförbindelser på marken i de lägre ledningsinstanserna.

Fanbäraren • 4/2025

ningssystem. Senare fick eleverna på sin höjd använda snabbsändare på kompaniets kommandoplatser. På övningar bildades det inga egna stridsledningsnätverk för bataljoner och en anslutning till högre ledningsinstansens nät innebar närmast bara en anslutning till snabbsändarnätet på kusten. Fälttelekommunikationssystemet föråldrades, eftersom tekniken som användes inte längre motsvarade behoven på stridsfältet. Inom Armén inleddes en kontrollerad övergång mellan systemen YVI1 och YVI2 samt M12 och M18. Personalen fortsatte i sina ledningssystemsuppgifter och utbildade sig för den nya materielen. De stridande truppernas stridsförmåga tog stora tekniska kliv framåt. Inom Marinens kustförband skedde ingen övergång till någonting alls. Det fanns varken personal eller materiel, som skulle ha skapat förutsättningar för en övergång till följande, mer avancerade system. Marinen hade inga projekt för att införskaffa dessa nya system. Eventuellt fick man några lite nyare radioapparater, men någon systemhelhet var det inte fråga om. Av och till användes en de l av dessa nya radioapparater av krishanteringstrupperna i olika krishärdar ute i Europa.

Så sent som i början av det här årtusendet hade Raseborgs kustartilleribataljon ett eldlednings- och signalbatteri, som framgångsrikt använde sig av ett fälttelekommunikationssystem (fi. YVI). Kustartilleribataljonen hade förmågan att bygga ett eget stridsledningssystem och ansluta sig till den högre ledningsinstansens nät. Till exempel på en övning år 2002 hade det för sektionen byggts parkabelförbindelser med 184 kabelrullar, och helheten kompletterades med YVI1-länkmaterielen. Största delen av den prestationsförmågan härstammade från tiden då kustartilleriet fortfarande var en del av Armén. Marinen lade ned det rörliga kustartilleriet år 2004, vilket innebar att ledningssystemsutbildningen, där det för trupper i storlek med bataljoner och batterier kunde produceras ett eget stridsledningssystem, också lades ned. Detta förde till att de av Marinens kustförband som var det minsta rörliga blev beroende av fast snabbsändarnät på kusten. Samtidigt förflyttades kunnig personal till andra uppgifter. Föga överraskande befann man sig några år senare i ett läge, där en enskild person – med stöd av en avtalsbunden soldat – undervisade elever på signalunderofficerslinjen om enskilda aspekter av led-

Inom Armén framskred införandet av det nya systemet, och snart – till exempel när Granatkastarkompaniet deltog i Arméns skjutövningar eller kustjägarbataljonen anföll på kusten – var det inte längre alldeles enkelt att förena ledningssystemen på grund av det tekniska försprånget inom Armén. Ofta löstes utmaningarna med en parkabel, eftersom det var den sista gemensamma nämnaren. Läsaren kan i stycket om 17:e divisionen läsa om metoden som de lägre ledningsinstanserna använde sig av under fortsättningskriget. Det var alltså inte så konstigt att de unga officerarna, som hade utexaminerats från kadettskolan, var något förbryllade över materielen, eller snarare avsaknaden av den, som de fick till sitt förfogande i början av 2010-talet. Löften om bättre materiel inom de närmaste 10 åren var en klen tröst för utbildarna, som dagligen tampades med problemen och som med ett halvårs mellanrum skulle ta sig an en ny kontingent. Som ett resultat av sparåtgärder bestod brigadstabens ledningssystemspersonal under den här tiden av tre befattningar, varav en oftast var otillsatt. Tidsandan gjorde att allt som hade med datorer att göra hörde till ledningssystemssektorn på brigadstaben, och därför var många av dagens uppgifter kring informationshantering också en del av sektorns arbetsfält. Samtidigt som ledningssystemschefen beställde nya datorer till personalen för administrativa system, behövde hen genom operativ planering främja ledningssystemets operativa verksamhet. De rörliga kustförbandens ledningssystem befann sig närmast på ruinens brant. I många avseenden kunde situationen liknas med att det inte syntes särskilt mycket ljus i den redan beckmörka tunneln.

Fanbäraren • 4/2025

”Någonting måste göras” En beckmörk tunnel kunde också ha varit en beskrivning av hur tankarna gick hos en ung officer som förflyttades från Kajanalands brigad till Nylands brigad, när han småningom insåg allvaret i situationen kring år 2008. Viktigare än hur en ung officers tankar gick var att han från Armén hade med sig kunskaper om och en förståelse av vad som behövde göras för att rätta till situationen. Stora skepp vänder långsamt, men till all lycka har Nylands brigad endast mindre båtar avsedda för manskapstransporter, och därför fick förändringen sin början inom brigaden. Brigadens ledning och personal var de första som övertygades om att en förändring var nödvändig. Därefter var målet att hänga med i förändringen, som inom Armén redan kommit långt, inte längre beroende av enskilda personers insatser utan något som alla på brigaden strävade efter i sina uppgifter. Viljan till intensivt samarbete med Armén grundade sig på operativa behov i gemensamma stridslägen och på resursrealism. Kustförbanden kommer knappast någonsin att ha tillräckliga personalresurser för att utveckla och upprätthålla ett separat system. Därutöver gör samarbetet att personalen lär känna varandra, vilket är till fördel också under undantagsförhållanden, och båda parterna kan stärka sitt kunnande. Avgörande förändringar för utvecklingen av kunnandet kunde införas i början av 2010-talet i samband med förberedelser inför organisationsreformen 2015. Slutsatsen som drogs på Nylands brigad utifrån operativa bedömningar kan läsas i början av artikeln. De krigstida organisationerna förnyades så att de motsvarade organisationerna inom Armén, vilket skapade förutsättningar för utvecklandet av de fredstida organisationerna. I Stabs- och signalkompaniet hade det gjorts förberedelser redan flera år tidigare. Samtidigt hade man kunnat utveckla underofficerarnas kunnande och beakta även kustförbandens behov i kvoterna på kadettkurserna. I och med att de krigstida organisationerna nu motsvarade utmaningarna på stridsfältet var det också möjligt med materialanskaffningar med stöd av projekt som leddes av Marinstaben. ”Nylands brigad körde sitt eget race” Citatet ovan yttrades av en ingenjörsofficer, som länge hade arbetat med informationstekniska uppgifter på Marinstaben. Den verksamhet som beskrevs ovan måste ha verkat besvärlig ur Marinstabens synvinkel. Truppförbandet försökte envist få upp förmågan att leda sina egna strider, medan det inom Marinen inte fanns några större pågående projekt eller behov kring kustförbandens ledningssystem. Enträget arbete bar dock frukt, och efter godkända organisationsförändringar kunder materialanskaffningarna motiveras. Även om Nylands brigad länge ansvarade för Marinens övningar kring M18-kun-

Fanbäraren • 4/2025

nande och -tester kunde det stora skeppet också till sist vändas, och år 2020 anställdes en systemchef för markförsvar till Marinstaben. Systemen för markförsvar lyftes alltså inom försvarsgrensstaben till samma nivå med systemen för luft- och sjöförsvar. Den här artikeln ber en inblick hur en trupps ledningssystem kan uppdateras. Förenklat uttryckt ska allt läggas ned, så att man ska kunna se om det ur askan uppstår något nytt. Den här typen av handlande förutsätter att ledningen tål stora operativa risker, som knappast vore aktuella i dagens säkerhetsläge. Processen som tog flera år motsvarade under de första femton åren inte i någon större utsträckning någon annan process med syfte att utveckla Försvarsmaktens prestationsförmåga, där prestationsförmågan utvecklas uppifrån ned med vissa fokusområden. Det var snarare fråga om en exceptionellt rask bottom-up-insats. Detta är inte heller något som ska testas i varje truppförband. Om alternativet att inte göra någonting alls hade funnits skulle Nylands brigad antagligen valt en enklare väg. Ihärdigheten har emellertid lönat sig, och läget har redan i flera år utvecklats i rätt riktning. Ungefär sedan 2018 har processerna och ru-

tinerna kunnat samordnas med Marinstabens och Försvarsmaktens processer och tidsplaner. I dag är rutinerna, när det gäller materialanskaffningar och utveckling av verksamheten, betydligt smidigare och mer i linje med Försvarsmaktens processer. Under alla dessa år har Arméns stöd varit av yttersta vikt. Personal har kunnat förflyttas från Armén till Nylands brigad och Marinstaben, vilket gjort att deras kunnande och nätverk kommit Marinen till gagn. Det var inledningsvis möjligt att låna materiel av Armén, så att utbildningen kunde komma i gång. Arméns olika lösningar testades också på Nylands brigad med stöd av både Gardesjägarregementet och Björneborgs brigad. De testande trupperna kom gemensamt fram till att det räckte med tillräckligt bra. Alla ledningssystemsportföljer, oberoende av vapenslag, behöver inte ha Marinens egna finesser. Chefsutbildningen för beväringar inleddes i samarbete med Kajanalands brigad. Alldeles särskilt är det dock skäl att nämna Arméns M18-övningar på olika nivåer, som alltid har varit öppna för Marinens personal, vilket i sin tur har möjliggjort personalens kontinuerliga lärande. Det är inte fel med fördröjning, det är en möjlighet Så här i efterhand går det att identifiera stunder och händelser under åren som gått, som har bidragit till att en växande skara personal, beväringar och reservister med kunnande om ledningssystem med sin egen

materiel klarar av att bygga ett ledningssystem för stridsavdelningar och ansluta det till den högre ledningsinstansens nät, att strida i kustområden tillsammans med Armén och att tack vare rörligheten skydda sig bättre än tidigare på dagens stridsfält utan att förlora sin stridsförmåga. Den första avgörande händelsen var att man på Nylands brigad, tack vare den unga officeren från Kajana, gick in för en gemensam riktning för utvecklingen av ledningssystemstrupper. Det var inte fråga om en enskild sektors ansträngning, utan brigadens hela personal från förrådsmästare till operativa planerare tog sikte på samma mål och stödde med sin egen verksamhet utvecklingen av ledningssystemssektorn. Den andra viktiga faktorn var stödet från Marinstaben mot slutet av 2010-talet. Frågan är förstås hur man väljer att skriva historien. Varje läsare kan själv välja det alternativ som känns bäst. Det är möjligt att utvecklingen, så som den beskrivs ovan, var ett medvetet val, som Marinen tog för att bespara Nylands brigad eventuella första tekniska utmaningar med M18-systemet, vilket gjorde att man på sätt och vis kunde komma till ett dukat bord. Det andra alternativet är att kommendörerna för Nylands brigad ända sedan början av 2010-talet har agerat på ett sätt, som Ukrainakriget nu också lärt andra. De har utgått från sin makt och sitt ansvar när de utvecklat och testat hur deras trupper strider. De har inte nöjt sig med att vänta på att den högre ledningsinstansen ska förklara hur de ska göra.

Fanbäraren • 4/2025

Även om man i utbildningen hoppade på Arméns rullande tåg betyder det inte att man på något sätt var sämre – tvärtom. Det kan också ha varit en fördel, en möjlighet att lära sig av andras erfarenheter, undvika fallgropar och bygga ett hållbarare fundament inför framtiden. För närvarande ser framtiden ljus ut: Verksamheten på Marinstaben fungerar smidigt, det finns utrymme för kustförbandens ledningssystem i Marinens framtida projekt och olika vapenslag vet hur de ska beakta ledningssystemssektorn i sin verksamhet. Om man fick önska sig något i det nuvarande positiva läget skulle det vara båtburna versioner av M18-systemets signalstationer, som skulle göra användningen av systemet på vårt operationsområde ännu effektivare. Dessa har funnits i planerna från början på grund av de operativa behoven. En löjtnant som utbildats på Arméns signallinje, som förordnas till tjänstgöring oftare än med fyra års mellanrum, vore kanske också ett välkommet tillskott i bataljonens personal. Hatten av också för officerare som slutfört Marinens ledningssystemslinje, som numera är nerlagd. De har i praktiken vid sidan av sitt arbete uppdaterat sitt kunnande så att det är på samma nivå som hos dem som utbildats på Arméns signallinje, när det gäller taktik och M18-teknik. Om vi riktigt tar ut svängarna kan vi föreställa oss att lärdomarna från Ukraina i framtiden leder till att Marinen återigen ska ha rörligt artilleri. Tack vare allt utvecklingsarbete har Nylands brigad en grundenhet med kunnig personal, som kan, med modern materiel, ge utbildning i ledningssystemen som behövs av en sådan artilleritrupp. Artilleriet kunde i så fall kopplas till den högre ledningsinstansens system, och infanteriet skulle i sin tur ha möjlighet att ha förbindelser till artilleriet. Med tanke på tidigare Raseborgs kustartilleribataljon skulle man kunna tala om en sluten cirkel på samma sätt som vid återgången till fortsättningskrigets metoder på 2010-talet. Då skulle avståndet i tid vara endast kring 30 år, istället för 70, och utvecklingen alltså ske dubbelt så snabbt. Den nuvarande situationen är ett resultat av långsiktigt arbete, som har styrts av Nylands brigads ledord: militärt kunnande, sammanhållning, framåtanda. Alla som har deltagit i det nya uppsvinget för ledningssystemssektorn förtjänar ett stort tack – alla tillsammans och var och en enskilt.

Kommendör Saima Ratasvuori Bataljonskommendör Artikeln har tidigare publicerats på finska i Viestimies 03/2025.

Fanbäraren • 4/2025

Signalverksamhet. Bild: Julius Lommi

Nyheter från Gillet Nylands brigads gille samlades till höstmöte den 5 november. Höstmötet ingår i Gillets årsklocka, och mötets viktigaste beslut är budgeten för det kommande verksamhetsåret samt olika personval. Ordförande Joakim Flinck redogjorde kort för Gillets verksamhet under det innevarande år. Vi har bland annat bekostat två nya löpmattor till Gillegymmet, och deltagarna i barettmarschen bjöds av Gillet på energidryck, när marschen kändes som tyngst. För medlemmarna har vi ordnat en Gilledag, och vi har också stött bataljonerna i olika personalprojekt. I kulisserna förbereds brigadens 400-årshistorik, som publiceras i januari. Det har varit ett år med mycket aktiviteter, och Gillets finanser ser också bättre ut, då historiken fått ett brett understöd. År 2026 är brigadens jubileumsår, och det kommer också att prägla Gillets verksamhet. Verksamhetsplanen och budgeten som godkändes avspeglar detta, precis som insamlingen till förmån för Gillets 400-årsjubileumsfond. Brigadens kommendör, kommodor Mikko Laakkonen, gav en översikt över aktuella händelser på brigaden. Joakim Flinck fortsätter som Gillets ordförande. I styrelsen skedde endast en förändring, då vår långvariga sekreterare Åke Frondén avgick och DI Alexander Geust invaldes i styrelsen. Gillet tackar Åke för en gedigen insats, som fortsätter i den västnyländska lokalavdelningen, och välkomnar Alexander med i verksamheten! I delegationen invaldes hela sex nya delegater i stället för de avgångna.

Arbetet Gillet till fromma är frivilligt försvarsarbete, och Gillet premierade förtjänta personer på svenska dagen. Gillet har under året utsett ett premieringsutskott för att bereda premieringarna omsorgsfullt. Gillet betonar att premieringarna uttryckligen ges för konkreta insatser inte för att man endast innehaft en post. Nylands brigads gilles förtjänsttecken i guld tilldelades Marko Nieminen. Marko är en bärande kraft i den västnyländska lokalavdelningen. Han har varit en värdefull kontakt för Gillet inom brigaden, och han är aktiv inom försvarsarbetet även utanför Gillet. Förtjänsttecknet i silver tilldelades Ulla Cederlund, mångårig kassör för Gillets lokalavdelning i Sverige, samt Saara Sjöblom, som på brigaden stött arbetet med Fanbäraren under en lång tid. Delegationens vice ordförande Jannica Fagerholm samt delegationsmedlemmarna Jan-Erik Enestam och Filip Hamro-Drotz tilldelades också förtjänsttecknet i silver för aktivt arbete i delegationen. Gillet gratulerar de premierade och tackar för insatserna! Robin G. Elfving Ordförande för Gillets delegation

På svenska dagen deltog Gillet i uppställningen på flaggplanen med sin fana, och Gillet nedlade även en krans vid minnesstenen för de svenskspråkiga förbanden i kriget. Vi noterade med glädje att Gillets uppställning var synligare än tidigare och att brigadens kommendör hälsade även på Gillets fana!

Fanbäraren • 4/2025 Bild: Rasmus Hallbäck

In memoriam

Överste Lars Stenström 1939–2025 Nylands brigads forne kommendör, överste Lars ”Lasse” Stenström gick bort efter en långvarig sjukdom i augusti. Jag besökte honom kort före julen 2024 för att intervjua honom för brigadens 400-årshistorik och kunde då konstatera att min tidigare bataljons- och brigadkommendör fortfarande hade ett skarpt sinne, men ”benen var skröpliga”, som han uttryckte det. Lasse Stenström föddes strax före vinterkriget i september 1939 i Borgå, där han 1959 blev student på Borgå lyceum. Efter värnplikten på Nylands brigad följde studier i Kadettskolan 1960, varifrån han utexaminerades som löjtnant 1962 och återvände till brigaden. Han tjänstgjorde på brigaden som pluton-, linje- och kompanichef, tills det 1971 var dags för generalstabsofficerskurs vid Krigshögskolan. Efter det följde sex år som taktiklärare vid Stridsskolan i Tusby, innan han 1979 återvände till brigaden, först som Reservunderofficersskolans chef och från 1981 som bataljonskommendör för Jägarbataljonen vid Nylands brigad. År 1984 blev han stabschef på brigaden, en uppgift som dock blev kortvarig, då brigadkommendören, överste Gustav Hägglund, 1985 överraskande blev befordrad till general och utsedd till chef för FN:s fredsbevarande operation UNDOF. Lasse Stenström utsågs då till ställföreträdande brigadkommendör, en uppgift som han innehade till sin pensionering 1988.W Lasse Stenström var en mycket uppskattad chef och kollega, vars människonära ledarskap präglades av öppenhet och en entusiasm som lätt smittade av sig på trupperna. Lasse Stenström var också en utmärkt talare, i regel utan papper. Hans karakteristiska sätt att tala var att med knuten hand och tummen i vädret ”hamra in” sina huvudpunkter på ett sätt som alla förstod. Som kommendör var Lasse Stenström flitigt ute i terrängen och följde utbildningen. Som alla kommendörer hade han vissa käpphästar som han betonade och övervakade, såsom kravet att alltid använda markörer på skjutbanan (dvs. personer i markörgraven som visade varje träff med långa ”brödspadar”), eftersom ”rekryten skall få feedback på vartenda skott han skjuter”, en mycket pedagogisk princip. Ett annat exempel var genomförandet av motormarscher och betydelsen av att fordonen framför alltid skulle säkerställa att fordon längre bak vände rätt i en korsning. ”För en bataljons mo-

Fanbäraren • 4/2025

tormarsch skall det räcka med en kort marschorder – ’Följ mig’ ” var hans stående princip som även tillämpades i olika övningar. Lasse Stenströms bakgrund som taktiklärare kom också fram i personalens fortsatta utbildning och större övningar, då han alltid var mån om att händelserna skulle knytas till ett större operativt läge. Under sitt brigadkommendörskap 1985–1988 arbetade Lasse Stenström tillsammans med Nylands brigads gille för att öka brigadens attraktionskraft, eftersom det fanns ett ökande antal finlandssvenska ynglingar som hellre tjänstgjorde i andra truppförband, vilket på sikt utgjorde ett hot mot brigadens framtid. För sitt arbete utnämndes han till hedersmedlem i Nylands brigads gille. Efter pensioneringen flyttade Lasse tillbaka till Borgå, där han engagerade sig i föreningslivet och i arbetet för krigsinvalider och -veteraner och även skrev boken Krigsvägar – finlandssvenska fältförband 1939–1944, som är det enda samlade verket om alla finlandssvenska förbands verksamhet i vinter- och fortsättningskriget. Lasse Stenström behöll också kontakten till brigaden och Försvarsmakten, både genom sin krigstida uppgift i reserven samt som ofta sedd gäst på brigaden. Lasse Stenström sörjs av sönerna Thomas och Martin, som även de valde sin fars yrkesbana. En uppskattad kommendör, kollega och vän har gått bort.

Anders Gardberg Överste i.a.

"Kommer du ihåg…?” År 2026 firar Nylands brigad 400 år, vilket Fanbäraren kommer att uppmärksamma under hela året. Vi är särskilt intresserade av att höra beväringsminnen från gångna årtionden: Var allting tyngre förr, var maten bättre för, var uppgifterna svårare eller lättare? Framför allt vill vi höra de goda minnena om kamratskap, upplevelser och insikter, från 1950-talet till idag. Du får gärna skicka in även bilder. Kom i så fall ihåg att skriva vem som syns på bilden och vad som sker. Och kolla med de andra på bilden att de ger samtycke till publicering. Vi är särskilt intresserade av olika detaljer från förr: Vet du till exempel vem som har målat denna julteckning som återfinns i Creutz förråd? Och när? Fanbäraren publicerar minnena under hela jubileumsåret. Gör så här: Skicka ditt minne till chefredaktor@fanbararen.fi, eller per post till Chefredakör Ted Urho Fanbäraren Nylands brigad 10640 Dragsvik

400-årshistoriken

Nylands brigad firar sitt 400-årsjubileum 2026. Historien går tillbaka till Nylands regemente, som bildades efter att Gustav II Adolf den 16 februari 1626 gav order om att åtta landskapsregementen skulle sättas upp i Finland. i boken presenteras de historiska regementen och bataljoner som genom seklerna har föregått dagens brigad. Under de senaste 400 åren har Nylands brigad och dess föregångare tjänstgjort under tre epoker, först som en del av den svenska armén, under den ryska perioden 1809–1917 som en del av det finska storfurstendömets krigsmakt samt sedan 1918 som ett finländskt militärt förband, såväl i fred som i krig. Gemensamt för alla tre epoker är att förbanden har varit svenskspråkiga. Speciellt fokus i boken ligger på de senaste decenniernas omvälvningar efter att Nylands brigad blev en del av Marinen 1998 och på de nya internationella samarbetsformer som utvecklats inte minst med Sverige och som fått nya dimensioner efter att Finland gick med i Nato 2023. Boken utkommer i januari och kommer att finnas till salu för det facila priset av 26 euro under brigadens och Nylands brigads gilles publika evenemang samt i välsorterade bokhandlar i Svenskfinland och i Sverige. Målsättningen är även att sälja boken under finlandssvensk försvarsdag den 24 januari i Obbnäs. I Finland distribueras boken till bokhandlare av förlaget Libraria och i Sverige av Medströms bokförlag.

Fanbäraren • 4/2025

FRÅGESPORT 1. Vad heter Finlands nordligaste gränsövergång mot Ryssland – som förvisso är stängd för tillfället?

6. Nylands brigads motto består av tre ledord (republikens president Alexander Stubb skulle säkert gilla det!). Den första är ”militärt kunnande” och den tredje ”framåtanda”. Vad är den mellersta?

a) Raja-Jooseppi b) Lapin portti c) Savukoski

a) samarbete b) sammanhållning c) samverkan

2. Vilken nuvarande Europaparlamentariker har militärgraden generalmajor och har bland annat varit kommendör för Gardesjägarregementet?

7. Vad är bland annat Kontio, Otso, Sisu och Urho?

a) Pekka Toveri b) Jarmo Frendi c) Tuomo Tuttava

a) gevärsmodeller b) isbrytare c) stridskommandon

3. Vilka två finländska NHL-stjärnor var tidigare på hösten i rubrikerna på grund av att de befriats från värnplikt?

8. Vilken kommun är den östligaste i Finland? a) Idensalmi b) Ilomants c) Ikalis

a) Anton Lundell och Aleksander Barkov b) Mikko Rantanen och Roope Hintz c) Juuse Saros och Kevin Lankinen

9. När började den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina? 4. Vilken legendarisk general sade: ”Finland är ett bra land, det bästa för oss finländare. Det är värt att försvara och dess enda försvarare är Finlands eget folk”?

a) 11.1.2020 b) 24.2.2022 c) 13.3.2024

a) Carl Gustaf Emil Mannerheim b) Erik Heinrichs c) Adolf Ehrnrooth

10. Vilken organisation grundades år 1863 av Henry Dunant och Gustave Moynier?

5. Från vilket land kommer det shiamuslimska partiet och den väpnade gruppen Hizbollah? a) Irak b) Jemen c) Libanon

a) Emmaus b) Unicef c) Internationella Rödakorskommittén

Svaren: 1. a) Raja-Jooseppi 2. a) Pekka Toveri 3. b) Mikko Rantanen och Roope Hintz 4. c) Adolf Ehrnrooth 5. c) Libanon 6. b) sammanhållning 7. b) isbrytare 8. b) Ilomants 9. b) 24.2.2022 10. c) Internationella Rödakorskommittén

Fanbäraren • 4/2025

Gillesutfärd till Tykö bruk Gillet Västnyland företog sin höstutfärd en mulen men förväntansfull dag i september. Färden gick mot Tykö och vår ciceron i bussen, Christer Finne, berättade om våra fyra bruk: Skogby, Billnäs, Fiskars, Antskog och så Tykö i Salo, som när 1600-talet var till ända utgjorde en maktstomme i finska delen av Svearikets industrialisering. Bruket på 3800 hektar, mellan Kirjakkala och Mathildedals järnbruk, inledde sin verksamhet omkring år 1685, och där bedrivs fortfarande metallindustri, med butik, kyrka och bosättning på 900 personer. Släkter som Fleming, Kijk, Schröder, Bremer och Carlborg är bekanta namn i trakten. Mellan 1957 och 1978 var Antti Aarnio ägare via Wihuris företagsgrupp, den senare en av Finlands tre miljardärer.

Vi togs emot på Marine Alutech Ab av Jens Grübl, som guidade oss genom slip och båtar. Man siktar på expansion från 130 till 500 anställda före 2030. Företaget tillverkar 7–22 meters fartyg för myndigheters behov, och 80 % går på export. Allt bestyckas färdigt för komplett leverans. Mottagarens önskemål följs upp, och båtarna hålls på rätt köl fast de skulle rulla runt.

Rabbe Kajander Ordförande, Gillet i Västnyland

Fanbäraren • 4/2025

Så kan du bidra till Gillets jubileumsfond Nylands brigad räknar sina anor från den 16 februari år 1626, då Gustav II Adolf grundade Nylands regemente. Brigaden stöds av Nylands brigads gille, vars huvuduppgift är att stödja Nylands brigad och för sin del säkerställa att brigaden har förutsättningar att verka så att både beväringar och personal trivs. Gillet utför denna uppgift främst genom att erbjuda Nylands brigad konkreta och kännbara stöd. Alla resurskrav tillgodoses inte genom statens försvarsbudget, och vi ser ett ökande behov av Gillets stöd. För att vi ska klara vårt uppdrag och för att vi ska kunna stå emot fluktuationerna i intäktsflödet, har Gillet beslutat att grunda en understödsfond, 400-årsjubileumsfonden, för att uppmärksamma brigadens 400- årsjubileum år 2026 och för att samla in medel för fortsatt stöd för brigaden. Vi vänder oss till alla Nylands brigads vänner, Gillets medlemmar, försvarsindustrin och civilsamhället – till alla som ser den militära utbildningen på svenska i Finland som en gemensam angelägenhet och som något som är värt att behålla och utveckla, för att be om stöd för Nylands brigads 400-årsjubileumsfond. Varje donation är värdefull och deltar i byggandet av en meningsfull helhet. Vi vill uppmuntra alla försvarsvänner och Gillets vänner att delta i den mån det är möjligt, och vi premierar donatorerna enligt insats. Detaljer om detta och om

hur donationerna förvaltas och vad de används till hittar du på fondens webbplats. Du kommer enklast dit via QR-koden här nedan. Tack för din insats, tack för att du stöder Gillet! Stöd fonden via bank till insamlingskontot: Nylands brigads gille Ekenäs Sparbank FI96 4170 0010 0682 90 Skriv: “400-årsjubileumsfonden” i meddelandefältet Stöd fonden via Mobilepay: Nylands brigads gille Mobilepay-nr: 25 108 Polisens tillstånd för penninginsamling RA/2025/1487

Gillets sponsorklubb Sponsorklubben består av personer och företag som utöver sin ordinarie medlemsavgift valt att även stödja Gillet med en sponsoravgift. Tack vare sponsorerna har Gillet kunnat förverkliga många ekonomiskt krävande projekt, vilka vi inte skulle ha kunna finansiera med Gillets vanliga medlemsavgifter eller andra tillgångar. Det senaste projektet är den omfattande GilleGymmet-investeringen, som i sin helhet finansierades av sponsorer och utomstående organisationer. På så sätt har Gillet kunna styra medlemsintäkterna till direkta stöd till beväringarna. Sponsorklubbens medlemmar får i gengäld en möjlighet att delta som inbjudna gästar även vid sådana tillställningar vid brigaden som inte är öppna för allmänheten, brigadens årsdagsfestligheter, mottagningen på svenska dagen samt till VIP-dagen, som Gillet arrangerar årligen. Sponsorskölden är det synliga tecknet på medlemskap i detta celebra sällskap. Den är ett hantverk i solid ek med formen av ett torn som symboliserar försvarsmakten. Skölden pryds av ett Siikajokikors och av en silverplakett med sponsorns namn. För varje årligt sponsorbidrag får sköldinnehavaren dessutom en årsplakett i silver att fästa på skölden, tills skölden är full. Då erhåller man en ny sköld. Minimiårsavgift för privatpersoners medlemskap i Sponsorklubben är 100 €, många erlägger en större summa och för företag och institutioner är avgiften 350 – 850 €. Sponsorklubben leds av Denis Strandell, tfn 050 464 1014, e-post. sponsor@nylandsbrigadsgille.fi Kontakta honom om ni önskar komma med i Sponsorklubben och få namnet med på Sponsorlistan här invid.

Fanbäraren • 4/2025

Gillets Gillets sponsorer sponsorer GilletsJuni sponsorer Gillets sponsorer 2022 September Mars Juni 2022 2023 2022 December 2025 September 2022

Ahlin Ahlin Anders Anders Ahlskog Ahlskog Per-Erik Per-Erik Ahlin Ahlin Anders Anders Ahlström Ahlström Marcus Marcus Ahlskog Ahlskog Per-Erik Per-Erik Aminoff Aminoff Philip Philip Ahlström Ahlström Marcus Marcus Andersson Andersson Krister Krister Aminoff Aminoff Philip Philip Andersson Andersson Roger Roger Andersson Krister Krister Arrakoski Arrakoski Jori Jori Andersson Andersson Roger Roger Baarman Backman Håkan Corinna Arrakoski Arrakoski Jori Jori Backman Backman Corinna Göran Baarman Björklund Håkan Kent Backman Björklund Göran Kent Backman Björkqvist Corinna Ben Isidor Björklund Björkqvist Kent Ben Isidor Backman Björnberg Göran Fredrik Björkqvist Björnberg BenChrister Fredrik Isidor Björklund Blomberg Kent Björnberg Blomberg Fredrik Christer Björkqvist Ben Mats Isidor Blomberg Blomberg Christer Mats Björnberg Blomqvist Fredrik Leif Blomberg Blomqvist Mats Leif Blomberg Borgström Christer Anders Blomqvist Borgström LeifChristian Anders Blomberg Mats Borgström Borgström Anders Christian Blomqvist Leif Marcus H Borgström Borgström Christian Georg H Borgström Brandt Stefan Anders Borgström Borgström Georg H H Borgström BromanChristian JanMarcus Borgström Brandt Stefan Marcus Borgström Brotherus Georg Ilkka H H Brandt Broman Stefan Bo Borgström Bäckman Marcus MikaelH Broman Broman BoPeter Jan Brandt Catani Stefan Broman Brotherus Jan Christian Ilkka Broman Cavonius Bo Brotherus Bäckman Mikael Broman Cederblad JanIlkka Sir Magnus Bäckman Böckelman Mikael Brotherus Chapelle Ilkka deSven-Erik la, Jan Böckelman Catani Peter Sven-Erik Bäckman Chapelle Mikael de la Sussie Catani Cavonius Peter Christian Böckelman Colliander Sven-Erik Lars W Cavonius Chapelle Christian de la, Jan Catani Creutz Peter Henrik Chapelle Colliander de la,Lars JanW Cavonius CreutzChristian Johan Colliander Creutz Lars W Chapelle Damstén deHenrik la,Mikael Jan Creutz Creutz Henrik Johan Colliander Dannbäck Lars Erik W Creutz Damstén JohanMikael Creutz Didrichsen Henrik Jon Damstén Dannbäck Mikael Erik Creutz Didrichsen Johan Peter Dannbäck Didrichsen ErikAlbert Jon Damstén Ehrnrooth Mikael Didrichsen Didrichsen JonAlexander Peter Dannbäck Ehrnrooth Erik Didrichsen Ehrnrooth Peter Albert Didrichsen Jon Bernt Ehrnrooth Ehrnrooth Albert Alexander Didrichsen Peter Carl Magnus Ehrnrooth Ehrnrooth Alexander Bernt Ehrnrooth Albert Georg Ehrnrooth Ehrnrooth Bernt Carl Magnus Ehrnrooth Alexander Magnus Ehrnrooth Ehrnrooth CarlGeorg Magnus Ehrnrooth Bernt Paul Ehrnrooth Ehrnrooth Georg Magnus Ehrnrooth Carl Magnus Wilhelm Ehrnrooth Ehrnrooth Magnus Paul Ehrnrooth Ek Nicholas Georg Ehrnrooth Ek Nicholas Paul Ehrnrooth Ekegren Magnus Niclas Ek Nicholas EkholmPaul Jan-Mikael Ehrnrooth Eklund Jan-Mikael Jan Olof EkEkholm Nicholas Eklund Engström Jan Olof Folke Ekholm Eklundh Jan-Mikael Harry Engström Enqvist Folke Ove Eklund Jan Olof Enqvist Enqvist Ove Reinhold Engström Folke Enqvist Eriksson Reinhold Stig-Ole Enqvist Ove Eriksson Eskelin Stig-Ole Kaj-Kristian Enqvist Eriksson Reinhold Tage Eskelin Estlander Kaj-Kristian Peter Eriksson Eskelin Stig-Ole Kaj-Kristian Estlander Fazer Fredrik Peter Eskelin Estlander Kaj-Kristian Peter Fazer Fazer Fredrik Joachim Estlander Ewalds Peter Fredrik Fazer Federley Joachim Björn Fazer Fazer Fredrik Fredrik Federley Flinck Björn Joakim Fazer Fazer Joachim Joachim Flinck Forsell Joakim Erik Federley Federley Björn Björn Forsblom Fältmarsch Tom Jan Flinck Frondén Joakim Kerstin Forsell Gardberg Forsblom FriskErik Mikael TomAnders Fältmarsch Gardberg Jan Martin Forsell Flinck ErikJoakim Gardberg Gref Carl-Gustaf Anders Fältmarsch Forsell Erik Jan Gardberg Gripenberg Martin Sebastian Gardberg Fältmarsch Anders Jan Gref Grotenfelt Carl-Gustaf Albert Gardberg Gardberg Martin Anders Gripenberg Grönblom Sebastian Christina Gref Gardberg Carl-Gustaf Martin Grotenfelt Grönholm Albert Nils-Johan Gripenberg Geust Niklas Sebastian Grönblom Grönqvist Christina Stefan Grotenfelt Gripenberg Albert Sebastian Grönholm Gundersby Nils-Johan Per Grönblom Grotenfelt Christina Albert Grönqvist Gustavson Stefan Stig Grönholm Grönblom Nils-Johan Christina Gundersby Haga Johnny PerNils-Johan Grönqvist Grönholm Stefan Gustavson Hagelstam Stig Leif Gundersby Grönqvist Per Stefan Haga Hagner Johnny John Gustavson Gustavson Stig Stig Hagner Hagström John Clas Göran Haga Haga Johnny Johnny Hagström Halén Lars ClasLeif Göran Hagner Hagelstam John Halén Hammarén LarsClas Lars Hagström Hagner John Göran Hammarén Hannén Lars Halén Hagström Lars Harri Clas Göran Hannén Hartwall Erik Hammarén HalénHarri Lars Lars Hartwall Hedman Erik Johan Hannén Hammarén Harri Lars Hedman Heinrichs Johan Eva-Lisa Hartwall Hannén Erik Harri Hedman Helkama LarsErik Jukka Hedman Hartwall Johan Heinrichs Hertell Eva-Lisa Karl Johan Hedman Hedman Lars Johan Helkama Hertsberg Jukka Patrik Heinrichs Heinrichs Eva-Lisa Eva-Lisa Hertell Hindrén Karl Johan Andreas Helkama Helkama Jukka Jukka Hertell Hertsberg Karl Johan Patrik

Boden, Boden, Sverige Sverige Hertsberg Hjelt-Hansson Patrik Ulrike Hindrén Holm Andreas Christoffer Pedersöre Pedersöre Boden, Boden, Sverige Sverige Hertsberg Hindrén Patrik Andreas Helsingfors Helsingfors Hjelt-Hansson Holm MarttiUlrike Pedersöre Pedersöre Hindrén Hjelt-Hansson Andreas Ulrike Helsingfors Helsingfors Hjelt-Hansson Holm Holmberg Christoffer Björn Helsingfors Holm Martti Ulrike Holm Holmberg Martti Robert Helsingfors Helsingfors Holm Helsingfors Christoffer Björn Borgå Borgå Holm Holmberg Holmén KajRobert Helsingfors Helsingfors Holmberg MarttiBjörn Holmberg Homén Robert Carl-Olaf Esbo Esbo Holmberg Borgå Borgå Holmén Björn Kaj Helsingfors Borgå Holmén Homén-Lindberg Kaj Esbo Esbo Holmberg Homén Robert Carl-Olaf Susanne Helsingfors Helsingfors Homén Hultin Carl-Olaf Henrik Borgå Holmén Homén-Lindberg Kaj Susanne Homén-Lindberg Immonen PeterSusanne Helsingfors Helsingfors Homén Helsingfors Hultin Carl-Olaf Henrik Helsingfors Helsingfors Homén-Lindberg Hultin Ittonen Henrik Hans Helsingfors Immonen Peter Susanne Illman Ivarsson Lars Hans Bernt Helsingfors Helsingfors Helsingfors Borgå Hultin Ittonen Henrik Helsingfors Borgå Illman Immonen Juslenius Stefan Helsingfors Ivarsson Lars Peter Bernt Borgå Borgå Immonen Ittonen Kajander Hans Rabbe Helsingfors Raseborg Juslenius Peter Stefan Ivarsson Karlsson Bernt Håkan Raseborg Borgå Helsingfors Borgå Ittonen Johansson Hans Peter Raseborg Helsingfors Johansson Kindstedt Ray Jan-Erik Borgå Ivarsson Kajander Bernt Rabbe Kajander Knape Rabbe Ernst Helsingfors Helsingfors Johansson Raseborg Karlsson Ray Håkan Karlsson von Knorring Håkan Jochum Helsingfors Helsingfors Kajander Helsingfors Kindstedt Rabbe Jan-Erik Karlsson von Knorring Kim Helsingfors Helsingfors Helsingfors Grankulla Karlsson Knape Håkan Ernst Johan Kindstedt von Knorring Jan-Erik Magnus Helsingfors Helsingfors Helsingfors Hausjärvi Karlsson Kim Jochum Knape Krogell Kurt Johan Helsingfors Lovisa Kindstedt Helsingfors Raseborg von Ernst Knorring Jan-Erik vonKrogius Knorring Jakob Jochum Grankulla Lovisa Helsingfors Vanda Knape von Ernst Knorring Magnus vonKronvall Knorring Torolf Johan Grankulla Hausjärvi von Lovisa Raseborg Krogell Knorring Kurt Jochum vonKullberg Knorring Kjell Magnus Hausjärvi Raseborg Grankulla Sverige von Krogius Knorring Jakob Johan vonKähkönen Konow Björn Karl-Johan Raseborg Ingå von Hausjärvi Raseborg Kullberg Knorring Kjell Magnus Krogell Lang Kurt Sune Ingå Vanda von Raseborg Tenala Kähkönen Konow Björn Karl-Johan Krogius Liesalho Jakob Markus Raseborg Vanda Winchester, IngåUSA Krogell Lang Kurt Sune Kronvall Lilius Torolf Henrik Raseborg Raseborg Vanda Lovisa Krogius Lassila Jakob Kim Kullberg Lilius Mikael Kjell Winchester, Raseborg USA Kronvall Raseborg Lovisa Liesalho Torolf Markus Kähkönen LiliusKjell Ragnar Karl-Johan Winchester, USA Lovisa Kullberg Raseborg Helsingfors Henrik Köhler LiliusJarl Peter Lovisa Kähkönen Winchester,Lovisa Kyrkslätt USA Mikael Karl-Johan Lang Liljekvist Sune Patrik Helsingfors Lovisa Lovisa Grankulla Köhler Lilius JarlRagnar Liesalho Liljestrand Markus Tom Helsingfors Kyrkslätt Lang Helsingfors Lovisa Lilius SunePeter Lilius Lindahl Mikael John Kyrkslätt Grankulla Liesalho Helsingfors Helsingfors Lilja Harry Markus Lilius Lindberg RagnarPatrik Ingmar Grankulla Helsingfors Lilius Kyrkslätt Liljekvist Mikael Lilius Lindberg Peter Kaj-Erik Helsingfors Helsingfors Lilius Grankulla Liljestrand Ragnar Tom Liljekvist Lindblom Tom Helsingfors Helsingfors Küsnacht, Helsingfors Schweiz Lilius Lindahl PeterPatrik John Liljestrand Lindell John Tom Helsingfors Helsingfors Helsingfors Kyrkslätt Liljekvist Lindberg Patrik Kaj-Erik Lindahl Lindén John Karl-Gustav Küsnacht, Helsingfors Schweiz Liljestrand Helsingfors Helsingfors Lindblom Tom Mark Lindberg Lindroos Ingmar Kleppestö Britt Küsnacht, Schweiz Kyrkslätt Helsingfors Esbo Lindahl Lindblom John Tom Lindberg Lindström Kaj-Erik Caj-Gunnar Kyrkslätt Helsingfors Küsnacht, Schweiz Helsingors Lindberg Lindell Ingmar John Lindblom Lindström Tom Ingmar Helsingfors Esbo Lindberg Kyrkslätt Helsingfors Lindén Kaj-Erik Karl-Gustav Lindell Lival-Lindström John StigBritt Helsingors Esbo Göterborg, Helsingfors Sverige Lindblom Lindroos TomKleppestö Lindén Lundberg Karl-Gustav Henrik Helsingors Raseborg Esbo Lindell Lindström John Caj-Gunnar Lindqvist Lundmark Carl-Uno Pekka Raseborg Borgå Lindén Helsingors Lindström Karl-Gustav Ingmar Lindroos Lundqvist Kleppestö Ragnar Britt Borgå Pargas Lindqvist Raseborg Grankulla Lival-Lindström Carl-Uno Stig Lindström Lundström Caj-Gunnar Henrik Pargas Vanda Lindroos Borgå Lundberg Kleppestö Henrik Britt Lindström Lundström Ingmar Thomas Grankulla Vanda Pargas Lindström Lundmark Caj-Gunnar Pekka Lival-Lindström Luotonen Kai Stig Grankulla Lovisa Lindström Vanda Lundqvist Ingmar Ragnar Lundmark Långbacka Pekka Matias Helsingfors Lovisa Grankulla Esbo Lival-Lindström Lundström Henrik Stig Lundqvist Lönnroth Ragnar Anders Helsingfors Helsingfors Lovisa Lundmark Lundström Pekka Thomas Lundström Malmborg Henrik Stig Helsingfors Helsingfors Lundqvist Helsingfors Luotonen Ragnar Kai Lundström Meyer Lars Thomas Helsingfors Helsingfors Helsingfors Ekenäs Lundström Långbacka Henrik Matias Luotonen Morelius KaiPetri Helsingfors Helsingfors Lundström Helsingfors Lönnroth Thomas Anders Långbacka Naessén-Karlsson Matias Kerstin Helsingfors Helsingfors Luotonen Helsingfors Malin Kai Stefan Lönnroth Nordell Anders Henrik Helsingfors Helsingfors Långbacka Helsingfors Meyer Lars Matias Malmborg Nordgren Stig Magnus Raseborg Borgå Helsingfors Ekenäs Lönnroth Morelius Anders Petri Meyer Norrgård LarsStigArndt Helsingfors Helsingfors BorgåEsbo Malmborg Nordgren Magnus Morelius Numelin Carl-Johan Raseborg Esbo Meyer Helsingfors Helsingfors Norrgård LarsPetri Arndt Naessén-Karlsson Nylander Mikaela Kerstin Esbo Esbo Morelius Raseborg Helsingfors Numelin PetriCarl-Johan Nordell Nyman Henrik Håkan Helsingfors Esbo Raseborg Esbo Naessén-Karlsson Nyberg Kim Kerstin Nordgren Nyman Magnus Sixten Helsingfors Esbo Esbo Esbo Nordell Nybergh Henrik Marcus Norrgård Nyqvist Arndt Fredrik Helsingfors Ingå Nordgren EsboEsbo Nyholm Magnus Anders Numelin Nystedt Carl-Johan Roger Helsingfors Esbo Norrgård Helsingfors Bobäck Nylander Arndt Mikaela Nyberg Nystén Kim Henrik Sjundeå Ingå Helsingfors Helsingfors Numelin Nyman Carl-Johan Håkan Nylander Odrup Lars Esbo Hangö Nyberg Helsingfors Ingå Nyman KimMikaela Sixten Nyman Olander Håkan Dennis Helsingfors Sjundeå EsboIngå Nylander Nyqvist Mikaela Fredrik Nyman Orrenius Sixten Hans-Erik Hangö Vasa Nyman Sjundeå Esbo Nystedt Håkan Roger Nyqvist Palmberg Fredrik Tom Helsingfors Borgå Nyman Hangö Sjundeå Nystén Sixten Henrik Nystedt Paloheimo Roger Martti Vasa Lovisa Nyqvist Helsingfors Helsingfors Nystén Fredrik Marcus Nystén Pettersson Henrik Lovisa Åbo Nystedt VasaVasa Odrup Roger Lars Kaj Odrup Pokki Lars Sami Åbo Vanda Lovisa Borgå Nystén Olander Henrik Dennis Orrenius Rautalahti Juha-Pentti Helsingfors Vanda Åbo Lovisa Odrup Orrenius LarsHans-Erik Hans-Erik Pagels Rautalahti Max Yrjö-Pekka Helsingfors Borgå Vanda Åbo Orrenius Palmberg Hans-Erik Tom Palmberg Rehnberg Borgå Sibbo Pagels Helsingfors Vanda Paloheimo MaxTomKenneth Martti Paloheimo Rosendahl Martti Kaj Sibbo Esbo Palmberg Helsingfors Borgå Pettersson Tom Kaj Pettersson Rosenlew Kaj Carolus Raseborg Esbo Sibbo Borgå Paloheimo Pihlström Martti Carl-Magnus Planting Rönnlund Kaj Helsingfors Esbo Esbo Sibbo Pettersson Pokki Mikael Sami Kaj Pokki Saine Sami Jari Raseborg Helsingfors EsboEsbo Planting Rantamäki Mikael Marko Rautalahti Salakari Tom Helsingfors Helsingfors Raseborg Raseborg Pokki Rautalahti Sami Juha-Pentti Juha-Pentti Rautalahti Sandberg Yrjö-Pekka Kenneth Helsingfors Raseborg Rautalahti Helsingfors Helsingfors Rautalahti Juha-Pentti Yrjö-Pekka Helsingfors Helsingfors Rautalahti Rehnberg Yrjö-Pekka Kenneth

Savander Kenneth Magnus Helsingfors Borgå Helsingfors Borgå Rehnberg Rosendahl von Schantz KajCarolus Anna-Maria och Filip Borgå Vasa Raseborg Helsingfors Helsingfors Raseborg Rehnberg Rosenlew Kenneth Helsingfors Borgå Rosenlew Schauman Carolus Jan-Henrik Helsingfors Helsingfors Grankulla Borgå Raseborg Borgå Rosendahl Rönnlund Kaj Kaj BorgåVasa Rönnlund Selenius Kaj Lasse Helsingfors Vasa Helsingfors Helsingfors Borgå Grankulla Rosenlew Saine Jari Carolus Helsingfors Grankulla Borgå Rönnlund Saine Sihvonen Jari Dan Helsingfors Borgå Helsingfors Helsingfors Salakari KajTom Vasa Salakari Sittnikow Tom Rabbe Helsingfors Borgå Helsingfors Borgå Saine Grankulla Sandberg Jari Kenneth Helsingfors Borgå Sandberg Sivén Christian Kenneth Raseborg Borgå Borgå Esbo Salakari Helsingfors Borgå von Tom Schantz Anna-Maria och Filip Borgå Vasa Savander Sjöblom Magnus Ulf Helsingfors Raseborg Helsingfors Borgå Borgå Esbo Sandberg Selenius Kenneth Lasse Helsingfors Borgå vonSmeds Schantz Anders Anna-Maria och Filip Vasa Lovisa Helsingfors Esbo Borgå Savander Sihvonen Magnus Dan Helsingfors Borgå Helsingfors Schauman Smeds Jan-Henrik Helsingfors Borgå Helsingfors EsboEsbo von Sittnikow SchantzViking Anna-Maria Rabbe och Filip Helsingfors Vasa Selenius Stenberg Bertil Helsingfors Borgå Helsingfors Helsingfors Helsingfors Esbo Schauman Sivén Lasse Christian Jan-Henrik Helsingfors Raseborg Sihvonen Stenberg Dan Stefan Grankulla Borgå Romelanda, Lovisa Sverige Selenius Helsingfors Helsingfors Sjöblom Lasse Ulf Helsingfors Raseborg Sittnikow Stendahl Rabbe Stig Helsingfors Helsingfors Esbo Karis Sihvonen Romelanda, Lovisa Sverige SmedsDan Anders Borgå Lovisa Sivén Stjernberg Christian Bjarne Raseborg Borgå Helsingfors Raseborg EsboKaris Sittnikow Smeds Rabbe Viking Helsingfors Romelanda, Sverige Lovisa Sjöblom Stjernberg Ulf Michael Peter Raseborg Borgå Helsingfors Borgå Sivén Smirnoff Christian Raseborg Vasa Smeds Stockmann Anders Karl Helsingfors Lovisa Borgå Borgå Sjöblom Romelanda, Sverige Raseborg Stenberg Ulf Bertil Raseborg Borgå Raseborg Raseborg Smeds Strandberg VikingStefan Stig Träskända Borgå Borgå Lovisa Smeds Stenberg Anders Lovisa Grankulla Lovisa Salo Smeds Stenberg Strandell Bertil Denis Borgå Hangö Raseborg Borgå Stendahl Viking Stig Helsingfors Borgå Sjundeå Grankulla Stenberg Sumelius Stefan Bjarne Grankulla Helsingfors Lovisa Raseborg Stenberg Stjernberg Bertil Bjarne Borgå Borgå Helsingfors Borgå Stendahl Sundberg StigMatti Helsingfors Helsingfors Sjundeå Salo Stenberg Stjernberg Stefan Peter Grankulla Borgå Raseborg Sibbo Stendahl Stjernberg Sundbäck Henrik Borgå Borgå Borgå Grankulla Stockmann StigBjarne Karl Helsingfors Helsingfors Tavastehus Salo Stjernberg Sundman Peter Christer Borgå Borgå Raseborg Helsingfors Stjernberg Strandberg Bjarne Stig Träskända Borgå Helsingfors Lovisa Stockmann Sundqvist Karl Björn Helsingfors Borgå Salo Sibbo Stjernberg Strandell Peter Denis Borgå Hangö Helsingfors Helsingfors Strandberg Söderström Stig Jan-Peter Träskända Helsingfors Helsingfors Tavastehus Stockmann Sumelius Karl Bjarne Helsingfors Valkeakoski Grankulla Strandberg Strandell Taimitarha Denis Paul Helsingfors Hangö Helsingfors Helsingfors Sundberg StigMatti Träskända Raseborg Sibbo Sumelius Tallroth Bjarne KajHenrik Helsingfors Helsingfors Valkeakoski Grankulla Strandell Sundbäck Denis Hangö Borgå Tavastehus Helsingfors Sundberg Taube Johan Matti Helsingfors Raseborg Sibbo Raseborg Sumelius Sundman Bjarne Christer Helsingfors Borgå Helsingfors Lovisa Sundbäck Taucher Henrik Poppe Helsingfors Borgå Tavastehus Kyrkslätt Sundberg Sundqvist Matti Björn Helsingfors Borgå Helsingfors Helsingfors Sundman Teir Henrik Christer Helsingfors Borgå Lovisa Sundbäck Svennas Henrik Andreas Borgå Lappträsk Grankulla Helsingfors Sundman Sundqvist Thiel Harro BjörnJan-Peter S:t Borgå Karins Helsingfors Söderström Christer Helsingfors Borgå Grankulla Helsingfors Sundqvist Swanljung Tuomolin Mikael Kim Helsingfors Borgå Grankulla Taimitarha Björn Paul Helsingfors Borgå Raseborg Grankulla Swanljung Söderström Tuormaa Jan-Peter Erkki Helsingfors Lovisa Grankulla Helsingfors TallrothMikael Kaj Helsingfors Helsingfors Helsingfors Lovisa Söderström Taimitarha Ulinder Jan Paul Lidingö, Helsingfors Sverige Raseborg Helsingfors Taube Johan Jan-Peter Helsingfors Raseborg Helsingfors Helsingfors Tallroth Wadstein Kaj William Helsingfors Helsingfors Helsingfors Esbo Taimitarha Taucher Paul Poppe Helsingfors Helsingfors Helsingfors Taube Wagermark Stockholm, Raseborg Sverige Helsingfors Grankulla Tallroth TeirJohan Kaj Henrik Ove Helsingfors Helsingfors Helsingfors Esbo Taube Taucher Wahlroos Poppe Björn Stockholm, Helsingfors Helsingfors Lovisa Thiel Johan Harro Raseborg S:tSverige Karins Grankulla Sibbo Taucher TeirWallén Henrik Bengt Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Tigerstedt Poppe Claes Helsingfors Kokemäki Helsingfors Lovisa Thiel Wallin Harro Stefan S:t Helsingfors Karins Grankulla Esbo Teir Henrik Tuomolin Kim Helsingfors Borgå Helsingfors Borgå Thiel Tuomolin von Walzel Kim Caesar Djursholm, Borgå Sverige Alton, Storbritannien Lovisa Tuormaa Harro Erkki S:t Karins Lovisa Dilling Helsingfors , Norge Tuormaa Waxlax Erkki Joakim Helsingfors Lovisa Helsingfors Sibbo Tuomolin TörnerKim Kjell Borgå Borgå EsboÅbo Tuormaa Ulinder von Wendt Jan Lidingö, Sverige Kimitoön Helsingfors Helsingfors Ulinder Erkki JanGösta Lidingö, Lovisa Sverige Raseborg Sibbo Wadstein Westerholm Bengt Helsingfors Esbo Esbo Borgå Ulinder Wadstein JanWilliam William Lidingö, Sverige Helsingfors Helsingfors Helsingfors Wagermark Westerholm OveOve Bror Stockholm, Sverige Raseborg Dilling Sibbo , Norge Wadstein Wagermark William Stockholm, Helsingfors Sverige Raseborg BorgåÅbo Wagermark Wahlroos Wiklund Björn Henry Stockholm, Helsingfors Sverige Helsingfors Wahlroos Ove Björn Stockholm, Stockholm, Sverige Sverige Helsingfors Esbo Wallén Wikman Bengt Ragnar Helsingfors Åbo Borgå Raseborg Wahlroos Wallin Björn Stefan Stockholm, Sverige Helsingfors DillingHelsingfors , Norge Lovisa Wallén Wallin Wikström Stefan Helsingfors Åbo Esbo vonBengt WalzelPatrik Caesar Djursholm, Helsingfors Sverige Grankulla Åbo vonWolff Walzel Henrik Caesar Djursholm,Helsingfors Sverige Dilling , Norge Raseborg Wallin Waxlax Stefan Joakim Åbo Raseborg Helsingfors Waxlax Åkerstedt Joakim Robert Helsingfors Borgå Åbo von von Walzel Wendt Caesar Gösta Djursholm, Sverige Kimitoön Montpellier, Helsingfors Frankrike vonÅström Wendt Magnus Gösta Kimitoön Helsingfors Raseborg Lovisa Waxlax Westerback Joakim Mikael Helsingfors Helsingfors Vörå von Westerholm Östman Anders Bengt Helsingfors Esbo Helsingfors Grankulla Westerholm Wendt Gösta Bengt Kimitoön Esbo Raseborg Sibbo Westerholm Westerholm Bror Raseborg Helsingfors Helsingfors Westerholm Bengt Bror Raseborg Esbo Grankulla Raseborg vonFöretag Weymarn & samfund Tom Helsingfors Montpellier, Raseborg Frankrike Westerholm Westerholm Bror Celinn Raseborg Helsingfors Helsingfors Mäntsälä Wiklund Aktia Bank Henry Abp HelsingforsÅbo Grankulla Vörå von Westerholm Weymarn Tom Lukas Helsingfors Montpellier, Frankrike Helsingfors Wikman Fiskars Ragnar Abp Åbo Helsingfors Sibbo Wiklund Wiklund Henry Henry Helsingfors Helsingfors Nyköping, Vörå Sverige Wikström Lindholm Patrik Wallgren Advokatbyrå Ab Helsingfors Montpellier, Frankrike Borgå Wikman Wikman Ragnar Ragnar ÅboÅbo Sibbo Kyrkslätt Wikström Wolff Meriaura CarlPatrik Gustaf Oy Raseborg Mäntsälä Vörå Wikström Patrik Helsingfors Helsingfors Raseborg Helsingfors Wolff Oy Henrik Forcit Ab Helsingfors Sibbo Wolff Wolff Carl Henrik Gustaf Raseborg Helsingfors Mäntsälä Raseborg Wolff Wulff Oy Johan Karl Fazer Ab Helsingfors Raseborg Helsingfors Åkerstedt Henrik Robert Helsingfors Borgå Helsingfors Borgå Wulff Åkerstedt Roberts Coffee Ab Borgå Mäntsälä Raseborg Åström JohanRobert Magnus Helsingfors Helsingfors Nyköping, Sverige Borgå Åkerstedt Åström SaabMagnus Finland Helsingfors Helsingfors Robert Oy Borgå Kyrkslätt Esbo Åström Östman Svenska Anders kulturfonden Helsingfors Nyköping, Sverige Helsingfors Magnus Helsingfors Trygwe och Hjördis Nymans stiftelse Helsingfors Helsingfors Kyrkslätt Esbo Östman Företag Anders & samfund Helsingfors Wide Ab Raseborg Lovisa & samfund Helsingfors ISNÄS Företag Aktia Skog Bank Abp Borgå Esbo Företag Aktia Bank Abp Raseborg Borgå Fiskars & samfund Abp Kommuner Helsingfors Helsingfors Fiskars Abp BorgåEsbo Aktia Oy Bank Forcit Abp Ab Jakobstads stad Borgå Pälkäne Fiskars Lindholm Advokatbyrå Ab Helsingfors Helsingfors Oy Abp KarlWallgren Fazer Ab Larsmo kommun Esbo Ekenäs Meriaura Oy Borgå Lovisa Lindholm Advokatbyrå Wallgren Lindholm Advokatbyrå Wallgren Ab kommun Helsingfors Borgå Oy Pedersöre ForcitOy Ab Oy Esbo Esbo Meriaura Meriaura Raseborgs stad Helsingfors Lovisa OyForcit Karl Fazer Helsingfors Oy Misana AbAbAb Vörå kommun Esbo Loppis Oy Roberts Coffee Lovisa Gustavs Karl Saab Fazer Finland Ab Ab Oy Helsingfors Esbo Roberts Saab Finland Oy Esbo Pälkäne Svenska Coffee kulturfonden Ab Wide Skog Ab Pälkäne Ylivieska Svenska kulturfonden Helsingfors Ekenäs Saab Finland Oy Trygwe kulturfonden och Hjördis Nymans stiftelse Raseborg Borgå Pälkäne Borgå Svenska Wide Skog Ab Kommuner Trygwe och Hjördis Nymans stiftelse Grankulla Helsingfors Borgå Skog Ab stad Helsingfors Borgå WideJakobstads Grankulla Loppis Larsmo kommun Loppis Borgå Helsingfors Esbo Kommuner Jakobstads stad Pedersöre kommun Helsingfors Esbo Loppis Skuru Kommuner Larsmo kommun stadstad Raseborgs Grankulla Vasa Jakobstads Esbo Ylivieska Pedersöre kommun Vöråkommun kommun Ylivieska Helsingfors Grankulla Lovisa Larsmo Raseborgskommun stad Raseborg Borgå Pedersöre Ylivieska Raseborg Vörå kommun stad Helsingfors Borgå Raseborgs Raseborg Helsingfors Helsingfors Borgå Vörå kommun

Fanbäraren • 4/2025 41 Fanbäraren • 2/2022 41 Fanbäraren Fanbäraren • 3/2022 • 4/2024 41 41 41 Fanbäraren • 3/2022

Lokalavdelningar Västnyland ordf. Rabbe Kajander Horsbäckvägen 134 A 10600 Ekenäs tel: 040 502 9495 rabbe@2me.fi

Helsingfors

Ordförande Norra och Södra Österbotten kontaktperson Rodney Strandvall Åkerbärsvägen 2, 68620 Jakobstad 0400 367 862 rodney.strandvall@multi.fi

ordf. Markus Liesalho Mellanskogsvägen 9 C 18, 00620 Helsingfors Östnyland ordf. Hans-Erik Orrenius 0400 421 002 Orrbyvägen 40, 06950 Emsalö pielu@saunalahti.fi 040 552 4273 Egentliga Finland hans-erik.orrenius@pp.inet.fi ordf. Marcus Lepola Dragsvik Artillerister Lövjärnet 4, 21600 Pargas ordf. Antti Juntunen 040 503 1758 Nybyvägen 12 10230 Ingå mlepola@hotmail.com 040 7233643 Sverige a.p.juntunen@gmail.com ordf. Alexis Aminoff Gripenbergs gård 1, 573 92 Tranås 0709-31 11 31 alexis@aminoff.se

Styrelsen Ordförande: Joakim Flinck

040 556 4757 ordf@nylandsbrigadsgille.fi

Vice ordförande: Christoffer Hällfors

040 561 0970 medlem@@nylandsbrigadsgille.fi

Sekreterare: Åke Frondén

045 157 8773 sekr@nylandsbrigadsgille.fi

Skattmästare: Jussi Laitinen

050 500 4738 ekonomi@nylandsbrigadsgille.fi

Ledamot: Anders Strandberg

040 823 5530 anders.strandberg@smabruk.fi

Delegationen 2025

Ledamot: Denis Strandell 050 464 1014 sponsor@nylandsbrigadsgille.fi

Ledamot: Rodney Strandvall

0400 367862 rodney.strandvall@multi.fi

Ledamot: Mikko Rundelin

mikko.rundelin@mil.fi

Ledamot: Rabbe Sittnikow

040 544 5280 rabbe.sittnikow@hannessnellman.com

Robin Elfving

Medlemmar

Anders Adlercreutz Alexis Aminoff Otto Andersson Alexander Bargum Henrik Creutz Bernt Ehrnrooth Albert Ehrnrooth Jan-Eric Enestam Jan Eriksson Jannica Fagerholm Elli Flén Filip Hamro-Drotz Eva-Lisa Heinrichs Susanne Homén-Lindberg Johan von Knorring Johan Kvarnström Patrik Lerche Tom Liljestrand Mats Löfström Henrik Nystén Jan D Oker-Blom Malin Pettersson Joakim Strand Petra Theman Kjell Törner Henrik Vuornos Carita Wallgren-Lindholm Henrik Wolff Mathias Österberg

Helsingfors

Kyrkslätt Stockholm Lovisa Helsingfors Lovisa Helsingfors Helsingfors Västanfjärd Pargas Helsingfors Nykarleby Grankulla Raseborg Helsingfors Grankulla Raseborg Helsingfors Lovisa Eckerö Helsingfors Lovisa Helsingfors Vasa Raseborg Borgå Esbo Raseborg Helsingfors Malax

Medlemskap & kontaktuppgifter Vid frågor som gäller medlemskap och ändrade kontaktuppgifter, vänligen kontakta medlemssekreteraren: Ansvarig för medlemsregister Christoffer Hällfors 040 561 0970 medlem@nylandsbrigadsgille.fi

facebook.com/nylbrgille twitter.com/NylBrGille www.nylandsbrigadsgille.fi Uppdatera era adressuppgifter! I vårt adressregister har vi en mycket stor mängd medlemmar vars e-postadresser endera blivit föråldrade eller som annars inte fungerar. Om ni i tiderna anslöt er som medlem i Gillet medan ni exempelvis ännu använde er arbetsadress? Vi ber er korrigera adressen på https://www.nylandsbrigadsgille.fi/ange-e-post/ eller genom att logga in till medlemsregistret Flomembers.

Fanbäraren • 4/2025

medlem@nylandsbrigadsgille.fi

Jag vill ansluta mig till NYLANDS BRIGADS GILLE R.F. och samtidigt prenumerera på FANBÄRAREN för 30€/år, 25€ för under 30-åringar och för över 65-åringar Om anmälningen enbart gäller förändringar i kontaktuppgifter eller adress, kan fältena nedan lämnas tomma

Fanbäraren • 4/2019 Fanbäraren • 4/2025

Militärt kunnande

Sammanhållning

Framåtanda

Nylands brigad

Fanbäraren • 4/2025