Försvarsministeriet visar vägen för framtiden

Försvarsministeriet visar vägen för framtiden

Bild: Daniel Korpi

försvarsministeriFörsvarsministeriet visar vägen för framtiden

Som vi vet är kustjägarna infanteritrupper inom marinen som är speD en regeringsperiod som upphörde våren 2019 var en exceptionell period i försvarsministeriets historia. Aldrig tidigare under fredstid har det stiftats så många nya lagar i anslutning till utveckling av beredskapen som under de senaste åren. Bakgrunden till de omfattande lagstiftningsreformerna står i huvudsak att finna i Finlands och Europas förändrade säkerhetsmiljö och de hotbilder av ny typ som denna medfört.

cialiserade på stridsuppgifter i skärgården och på kusten. Men vem kan egentligen kalla sig kustjägare? Totalt bereddes 11 betydande projekt för revidering av lagstiftningen inom försvarsministeriets förvaltningsområde, av vilka nio har stor betydelse för utvecklingen av beredskapen. Med hjälp av den nya lagstiftningen har man kunnat förbättra Finlands beredskap att svara mot de hot som den förändrade säkerhetsmiljön för med sig. Ny lag om militär underrättelseverksamhet Det mest omfattande enskilda lagstiftningsprojektet under de senaste åren har varit att stifta en ny lag om militär underrättelseverksamhet. Syftet med den militära underrättelseinhämtningen är att till stöd för den högsta statsledningens beslutsfattande inhämta och behandla information om militär verksamhet som riktar sig mot Finland eller som är av betydelse med tanke på Finlands säkerhetsmiljö och att inhämta och behandla information för att Försvarsmakten ska kunna utföra sina uppgifter. I lagen om militär underrättelseverksamhet, som trädde i kraft i juni 2019, föreskrivs om föremålen för Försvarsmaktens underrättelseinhämtning och de principer som beaktas vid underrättelseinhämtning samt de metoder för underrättelseinhämtning som myndigheterna har till sitt förfogande. I lagen föreskrivs även om beslut om utövande av befogenheter samt samarbete med andra myndigheter, förbud mot underrättelseinhämtning och internationellt samarbete samt styrning av den militära underrättelseinhämtningen och om övervakning av den militära underrättelseinhämtningen inom försvarsförvaltningen. Beredningen av lagen om militär underrättelseinhämtning var ett synnerligen omfattande projekt som räckte flera år och som skedde i intensivt samarbete med i synnerhet inrikesministeriet och justitieministeriet. Samtidigt utarbetades även ny lagstiftning om civil underrättelseinhämtning samt lagstiftning som gäller övervakningen av underrättelseverksamheten. Den nya lagstiftningshelheten gällande underrättelseverksamhet förutsatte även en ändring av grundlagen.

Repetitionsövningar som grundar sig på beredskap Av de reformer som skedde under föregående regeringsperiod är det den ändring av värnpliktslagen som gäller kallelse till repetitionsövningar, och som trädde i kraft redan i början av regeringsperioden 2016, som har den mest direkta inverkan på de värnpliktiga. I värnpliktslagen föreskrivs att ett av syftena med repetitionsövningar är flexibel höjning av den militära beredskapen. Före reformen skulle de värnpliktiga förordnas till övning minst tre månader före övningens början, vilket i verkligheten inte möjliggjorde snabb reaktion på förändringar i säkerhetsmiljön. De kriser som inbegripit användning av vapenmakt har under de senaste åren i typiska fall utvecklats överraskande och snabbt, ofta under loppet av bara några dagar eller veckor. I och med lagändringen kan man avvika från den föreskrivna tidsfristen om tre månader vid förordnande till repetitionsövning, om det är fråga om flexibel höjning av den militära beredskapen och om ett tvingande behov i Finlands säkerhetspolitiska omgivning förutsätter det. Om flexibel höjning av beredskapen beslutar republikens president på förslag av kommendören för Försvarsmakten. Förordnandet till övningen i fråga ska kunna ges för högst 30 dagar åt gången för en enskild värnpliktig, och övningen ska avslutas genast när säkerhetsläget tillåter det. för att bevilja befrielse är strängare. Befrielse kan beviljas endast om den är nödvändig för den värnpliktige av familjeskäl eller på grund av den ekonomiska situationen, för att slutföra en examen eller för utövande av yrke eller näring. Övriga reformer Ny lagstiftning har vid sidan av ovannämnda projekt beretts även inom många andra sektorer av den övergripande säkerheten. I början av 2020 träder en ny lagstiftningshelhet i kraft, som ger myndigheterna effektivare metoder att ingripa i fastighetsägande som äventyrar den nationella säkerheten. Den centrala reformen i helheten är en lag, enligt vilken parter som inte kommer från EU- eller EES-området i fortsättningen förutsätts ha tillstånd att förvärva fastigheter i Finland. Samtidigt träder även ny lagstiftning om statens förköpsrätt i närheten av strategiska områden samt en ny inlösningslag som främjar den övergripande säkerhetens behov i kraft. Även de som tänkt sig en officerskarriär berörs av ändringar. I början av juli 2019 trädde en lag i kraft som begränsar vilka sökande som kan väljas till officersutbildning samt till militära tjänster vid Försvarsmakten och Gränsbevak- ”Ändringen av värnpliktslagen möjliggör flexibla höjningar av den militära beredskapen.”

De övningar som ordnas enligt ett snabbare förfarande är avsedda som ett ytterst exceptionellt förfarande, och syftet är inte att ersätta vanliga repetitionsövningar med dem. Hur exceptionellt förfarande det är fråga om beskrivs av det faktum, att ingen övning i skrivande stund har ordnats enligt ett snabbare förfarande. Order om att delta i vanliga repetitionsövningar sänds fortsättningsvis minst tre månader, i praktiken vanligen cirka ett halvt år innan övningen börjar. Befrielse från en repetitionsövning som ordnas enligt ett snabbare förfarande får sökas i samma ordning som i fråga om en vanlig repetitionsövning, men förutsättningarna

ningsväsendet. Till utbildning eller militära tjänster kan väljas endast personer som inte har sådant medborgarskap i en annan stat eller andra utländska bindningar som kan äventyra statens säkerhet, landets försvar eller vårt lands internationella relationer. Den nya lagstiftningen medför dock inga begränsningar för beväringstjänsten och den underofficers- eller officersutbildning som erhålls där.

Andra reformer som skett under de senaste åren har gällt bl.a. ingripande i modellflygplans och obemannade luftfartygs färd, lämnande och mottagande av internationellt bistånd, militära styrkor utan beteckningar och det frivilliga försvaret. Lagstiftningsarbetet fortsätter även under pågående regeringsperiod, och till dess viktigaste projekt hör att förnya lagstiftningen gällande bl.a. militär disciplin och brottsbekämpning inom Försvarsmakten.

Användning av beväringar för höjning av beredskapen

Vid sidan av utvecklingen av lagstiftningen bad försvarsministeriet 2016 justitiekanslern utreda möjligheten att använda beväringar för flexibel höjning av beredskapen och för krigstida uppgifter redan under beväringstiden. Utgående från justitiekanslerns svar är det möjligt att använda beväringar för höjning av beredskapen och även för krigs

tida uppgifter under beväringstjänsten, även om deras utbildning är på hälft. Då beväringar och andra värnpliktiga som är i tjänst används för höjning av beredskapen måste deras kunskaps- och färdighetsmässiga förutsättningar att sköta olika uppgifter beaktas. I praktiken är det således möjligt att använda beväringar som är i slutskedet av sin beväringsutbildning för mera krävande uppgifter än dem som nyligen inlett sin tjänstgöring.

Lagstiftningssekreterare vid Försvarsministeriet Perttu Wasenius

lagar i anslutning till utveckling av beredskapen som under de senaste åren. Bak-

grunden till de omfattande lagstiftningsreformerna står i huvudsak att finna i Finlands och ritrupper Europas förändrade inom säkerhetsmiljö marinen och de hotbilder som av ny är typ som spe- denna medfört.