Var ska jag bo? – En vanlig fråga från personer med NPF

VAR SKA JAG BO?

-En vanlig fråga från personer med NPF

Det är inte självklart att man klarar av att bo på egen hand i en egen lägenhet om man har NPF. Behoven av stöd i vardagen kan vara stora på grund av varaktigt nedsatta funktioner som påverkar vardagen och förmågan att själv hantera allt som hör boende till. Men med en allt tuffare bostadsmarknad och restriktivare tolkningar av LSS och SoL riskerar personer med NPF att bli utan såväl bostad som riktade stödinsatser.

Text: Cecilia Brusewitz ● Foto: Christin Philipson & Adobe Stock-foto

Inom rättighetslagen LSS fi nns insatser som syftar till att hjälpa personer med exempelvis autismspektrumtillstånd, att kunna leva och bo så likt alla andra som möjligt. Hur boendestödet är utformat ska vara individanpassat och är frivilligt. Det kan vara allt från servicelägenhet, boendestöd, gruppboende och träningslägenhet. Men även personer med adhd eller annan NPF, som inte omfattas av LSS, kan behöva extra stöd i sitt boende och där kan insatser från SoL (socialtjänstlagen) bli aktuella.

Restriktivare tolkningar av LSS och SoL

Tyvärr har tolkningarna av lagarna blivit mer restriktiva och färre får tillgång till dem, något som Mikael Klein, intressepolitisk chef på Funktionsrätt Sverige, reagerat på och tycker är olyckligt. Han tror att intentionen med LSS var att fl er skulle åtnjuta den än vad som det ser ut idag. Men vad beror det på? – Jag tror att restriktionerna kan bero på en rädsla för att det blir för många som kommer att söka hjälp via LSS. Att det kommer bli för dyrt helt enkelt. Men jag tror att det är viktigt att man i stället ser att samhälleliga insatser riktade mot personer i behov kostar mindre jämfört med att inte möta behoven. Behoven eller problemen fi nns ju fortfarande kvar och blir i slutändan ofta dyrare. Notan hamnar bara någon annanstans.

Många kommuner har i större utsträckning börjat erbjuda boendestöd i det egna hemmet i stället för servicelägenheter. Men för det krävs en egen bostad och det är i dagsläget ingen självklarhet för många med NPF.

Ansträngd bostadssituation

Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät (2020) uppger 74 procent av Sveriges kommuner att de har ett underskott av bostäder. Vissa grupper drabbas hårdare än andra av bristen på bostäder och de krav som ställs för att få köpa eller hyra en bostad.

Unga, studenter och personer med funktionsnedsättning visar sig ha svårt att få tillgång till en bostad eller komma in på bostadsmarknaden.

Helhetsperspektiv möjligheterna att få arbete. Matilda Berglund Calais, Fullgjord gymnasieutintressepolitisk utredare bildning är ofta ett krav på Attention, ser den för arbete och det är ansträngda boendesi- en förutsättning för tuationen för perso- studier på högskola/ ner med NPF ur ett universitet. Redan helhetsperspektiv. här blir ju problemet Hon ser hur situatioMikael Klein, uppenbart, har du nen för personer med Funktionsrätt Sverige ingen inkomst, hur NPF har blivit tuffare ska du då kunna köpa inom många områden eller hyra en lägenhet? och det påverkar också möjligheten till ett självständigt Bor kvar hemma liv och boende. För många är det första boendet en stu– Svårigheterna startar ju redan i skolan dentlägenhet eller en hyreslägenhet i och för väldigt många. Går man inte klart med första jobbet, men Matilda Berglund skolan så vet vi att det tyvärr minskar Calais menar att det – av ovan nämnda skäl – inte är ett alternativ om man på grund av sina funktionsnedsättningar inte klarat skolgången. Många av Attentions unga vuxna medlemmar tvingas bo kvar i föräldrahemmet upp i vuxen ålder. – Både boendesituationen och den ekonomiska situationen kan vara väldigt tuff för personer med NPF, oavsett ålder. Det är också ett stort problem att så många unga med NPF inte får möjlighet att starta sitt vuxna liv och växa och utvecklas så som många av deras jämnåriga får möjlighet till.

Mikael Klein håller med och menar att samhället har mycket att vinna på att erbjuda träffsäkra lösningar i stället för att ”vänta och se”. – När människor inte får hjälp och blir undantagna en normal livsutveckling och integrering i samhället skapar man många problem i form av utanförskap.

Nytänkande och kreativitet

Matilda Berglund Calais tror på kreativitet och nytänkande från kommunernas sida, att de ska våga se helhetsperspektivet och samarbeta över förvaltningsgränser. – Kan hemtjänst och boendestöd exempelvis bli mer fl exibelt? Kan kommunen tillhandahålla fl er träningsbostäder och inleda fl er samarbeten med lokala företag för att öka möjligheten till arbete och bostad? Kanske kan kollektiva boenden med gemensamt boendestöd vara en av alla lösningar? Det är dags att sluta med enskilt budget- och stuprörstänk och i stället hitta gemensamma lösningar som gör det möjligt för alla att få ett eget hem och att få rätt stöd utifrån sina förutsättningar. ●