KILIMANJARO 2014 MED EXPEDITIONSRESOR TILL TOPPEN AV AFRIKAS TAK

www.expedi�onsresor.se

Foto: Jonas Sundquist

Text: Maria Granberg

Dag 1 Välkommen �ll Afrika Kl 06.20 ly�e e� gäng tappra äventyrare från Arlanda flygplats med des�na�on Kilimanjaro Airport. E�er en kort mellanlandning i Amsterdam stod samtliga fö�er på afrikansk mark och våra lungor fick äntligen dra sina första varma andetag. Bagaget åkte illa kvickt upp på busstaket och inom 45 min stod vi utanför vårt basecamp, Hotel Protea Aishi. Välkomstmiddag på hotellet fick inviga vår förväntansfulla resa och det var med spänning och entusiasm som 19 ivriga bergsbes�gare gick �ll sängs för a� ladda inför den första acklima�seringsdagen i Afrikas djungel. Äventyret hade börjat!

Dag 2 Materuni Waterfall, 1 600 m ö.h. Den första rik�ga dagen i Tanzania var kommen och det vankades frukost och packning av dagryggsäck innan avfärd från hotellet strax e�er 9-�den. Dagens acklima�seringstur gick �ll det sagolika va�enfallet Materuni Waterfalls, beläget ca 20-30 minuter utanför Moshi stad. Lite informa�on och swahiliundervisning stod för underhållningen under bussresan medan bussen ”klä�rade” i höjdmeter längs Kilimanjaros branta slu�ning. Väl uppe på omkring 1 300 m över havet väntade en lä� men mycket vacker vandring, en smal s�g som skulle komma a� ta oss fram �ll det 150 m höga va�enfallet. Omgivet av grönska, färg och drama�skt landskap i hjärtat av den tropiska regnskogen forsar det isklara va�net längs den ver�kala klippan. Barnen från lokalbefolkningen, vars nyfikenhet snabbt väcktes �ll liv när vi trampade förbi byn Chagga var inte sena a� trilla in i kön och informera om vilka växtligheter vi just passerat. Den magiska miljön och alla trevliga människor som korsade vår väg förhöjde den redan trivsamma vandringen, men än mer fulländad blev den e�er e� uppfriskande bad i Kilimanjaros iskalla glaciärva�en.

Dagens lunch avnjöts vid en ekologisk kaffeplantage, där vi fylldes med både god mat och intressant kunskap innan vi åter rullade ner mot Moshi stad. Ryggsäckar skulle fyllas med godsaker inför vår vecka på berget, likaså lagret av handsprit vilket skulle komma a� bli grogrunden �ll vårt nya tvångssyndrom; handtvä�en. Kvällens middag präglades av frågor, funderingar, erfarenheter, lärdomar, minnen och förväntningar. Humor och kvicka kommentarer e�erföljde varandra och e� gäng äventyrliga individer började sakta, men säkert formas �ll en grupp. E�er en orientering inom allt från bergssäkerhet �ll tältru�ner hade det blivit dags a� knyta ihop säcken och dra oss �llbaka �ll våra rum för a� stuva om det sista i vår packning. Spända och små� pirriga släcktes lamporna en e�er en och Afrikas na� fick fylla mörkrets tystnad med hennes dova melodi.

Dag 3 Machame Gate - Machame Camp, 3 100 m ö.h. Stunden var kommen. Det var �d a� på rik�gt bege oss uppför Mt. Kilimanjaros slu�ningar och det var något nervösa, men förväntningsfulla ansikten som gästade frukostbordet. Den sista packningen färdigställdes och komprimerades innan samtliga duffel bags svingades genom lu�en och upp på busstaket för a� rulla iväg mot Machame Gate, 1 800 m ö.h, �llsammans med 19 ivriga vandrare.

Vi fick vänta en stund innan vi släpptes in i regnskogen, men trots rastlösa fö�er var det en lugn och tålmodig stämning som cirkulerade i gruppen. Lugnet innan stormen! Strax innan lunch�d fick vi äntligen ta våra första steg uppför den långa grusvägen, in genom stålgrinden och bort från civilisa�onen. Vi stegade ut ur en värld, för a� kliva in i en annan.

Omkring 1,5 �mme in i vår första etapp nådde vi vår lunchplats, e� uppdukat bord omgivet av stolar och höga träd. Förbi oss gick andra vandrare och med trånande blickar hälsade de gla� på vår grupp där vi sa� bekvämt och surplade i oss den varma soppan. Regnet hälsade på en kort stund, men svalkade go� under solen. E� steg i taget tog vi oss uppåt, meter för meter, �lls vi runt 18-�den på kvällen nådde vårt första läger, Machame Camp på 3 000 m ö.h. Alla tält stod uppslagna och do�en av färska popcorn letade sig fram genom lägret och retade hungriga magar, men innan dess stod tvä�ning och ombyte på schemat. Vi bekantade oss med våra tält och förberedde oss inför vår första na� på berget. E�er en �dig middag tassade vandrarna, de flesta lite små� trö�a, �ll sängs och fick omfamna både sovsäck och några �mmars välförtjänt vila.

Dag 4 Machame Camp - Shira Camp, 3 840 m ö.h. Kl. 06.30 väcktes samtliga med kaffe och te i sina tält. Kylan hängde kvar i lu�en medan solen blygsamt men säkert började krypa fram bakom den vackra silhue� som speglade Kilimanjaros vägg. Kl. 07.30 stod frukosten på bordet och kort däre�er drogs den sista knuten på skosnörena åt och vi var på väg in i vår andra etapp.Första delen av denna dagens vandring var rela�vt brant och stundom trång då alla omänskligt starka bärare passerade det långa ledet av vandrare. Jambo, mambo, vipi! Obetydligt berörda av den tunga lasten de bar på huvud och rygg hälsade de muntert när de tågade förbi oss och uppför den steniga passagen. Ju högre upp över trädgränsen vi kom desto mer bredde landskapet ut sig bakom oss och berget fick visa upp sina djupa dalar och skarpa kammar. Det går inte a� ana bergets storhet förrän det sä�s i kontrast �ll vår egen ”litenhet”. Andningen blev påtaglig, likaså takten i vilken vi tog våra steg. Det var �d a� komma in i bergets rytm. Den lugna, tak�asta och s�llsamma rytmen. E� antal stenkullar och �mmar senare hade vi tagit oss fram �ll vår lunchplats.

Med nya kra�er i kroppen väntade y�erligare några stenpassager och även händerna fick komma �ll användning när vi greppade tag i kanter och springor för a� understödja våra kliv uppåt och framåt. Regnet började falla ner och varsamt tog vi oss genom terrängen. Tidig e�ermiddag hade klockan bara hunnit nå 15-�den och vi var redan framme vid nästa läger, Shira Camp på 3 840 m ö.h. Regnet höll oss for�arande sällskap, vilket innebar snabb installa�on i tälten. Fika med svenska kanelgifflar och nö�er värmde både kropp och själ sam�digt som leenden och vädret sprack upp under blåa himlen. Det fanns �d för egen �d och somliga sprang runt med kameran i högsta hugg medan andra vilade inne i sina tält.

Middagen inleddes med en sagolik solnedgång och några mil bort, avlägsen men tydlig, reste sig Mount Meru genom molntaket. Många härliga skra� förgyllde stämningen i vår lilla tältmatsal och e�er kvällens informa�onsmöte inför nästkommande dag var det dags a� dra ner tältduken och krypa ner i sovsäcken. Kilometrar och mil låg framför oss och vi var redo a� fortsä�a djupare in i vårt äventyr.

Dag 5 Shira Camp - Barranco Hut, 3 950 m ö.h. Hallo! Hallo! Coffee? Tea? Klockan var redan 05.45 och på andra sidan av den prasslande tältduken fumlade fö�er och händer omkring bland muggar och blixtlås. Det hade blivit dags a� vakna �ll liv, packa ihop alla saker och fylla magen med frukost innan avfärd kl. 07.00. Trots lite känningar av höjden var snart samtliga i gruppen på benen och den långa s�gningen upp �ll Lava Tower kunde börja. Morgonen var fantas�sk vacker och solen värmde omsorgsfullt våra ryggar när vi sakta vandrade uppför den något steniga leden. Alla tappra vandrare tog sig upp �ll Lava Tower på 4 600 m ö.h. och 800 välförtjänta höjdmeter var inplockade.

Både regn, hagel och snö utmanade oss under dagens etapp, men inte mindre beslutsamma och gladlynta var vi för det. Skinnarmos pasta carbonara avnjöts i ma�ältet medan snön piskade på utsidan av tältduken. Andra vandrare tog skydd i vår boning för a� byta om och vi var alla tacksamma för vårt fantas�ska team som såg �ll a� vi mådde och hade det bra. E�er lunch bar det nedför, närmare bestämt motsvarande de 800 höjdmeter som vi hade tagit i s�gning under förmiddagen. Dalen bredde ut sig med kontrastrikedom och e� djup som kameran besviket nog inte kunde fånga. Många kliv senare var vi framme vid nästa tältplats, Barranco Camp på 3 950 m ö.h. Precis när vi kom fram började haglet piska åter igen. Vi sökte skydd i våra tält innan vi kunde smita in i vårt gemensamma ma�ält där det serverades rykande varm nyponsoppa med biskvier. En kort vila senare var middagen serverad och �ll allas förtjusning rullade faten in �ll kanten fyllda med pasta Bolognese.

Det var många glada, men trö�a själar vid matbordet. Höjden hade gjort sig påmind, men utdelningen var inte långt borta för samtliga som uthärande den något påfrestande men ack så fördelak�ga s�gningen. 19 krigare drog sig �llbaka för a� ladda inför den vägg som vi hade framför oss. Barranco Wall väntade.

Dag 6 Barranco Hut - Karanga Camp, 4 270 m ö.h. Barranco Wall stod likt e� massivt stenslo� framför vår lilla tältby. En respek�ngivande 245 meter hög vägg. Den uppfa�as på håll som mer ver�kal än den i själva verket är, en utmaning givetvis, men vid närmre bekantskap är den lika inbjudande som välkomnande ända upp �ll de 4 270 m ö.h. där väggen når sin ändpunkt.

Vi lämnade Barranco Camp strax e�er 7-�den på morgonkvisten. Solen började sakta och blygsamt kasta sina strålar på den kalla stenväggen, men inte förrän vi kommit halvvägs var de inom räckhåll och gav liv och färg �ll marken framför våra fö�er. 2,5 �mmar senare tog vi det sista stora klivet över kanten. Några extra tappra och höjdrädda krigare imponerade på gruppen. Varje övervunnen höjdmeter bar med sig en särskild symbolik, en seger som sent skulle glömmas. Även vädret stod denna dag äntligen på vår sida. Väl uppe på klipptaket tog vi en stund �ll a� beundra den ofa�bara utsikt som bredde ut sig framför våra ögon och många hade svårt a� tro var vi fak�skt hade påbörjat denna etapp när vi blickade ner i den branta dalen. Väl uppe på platån fortsa�e vi med kvicka steg a� vandra vidare �ll nästa camp. Upp och ner, bland s�g och sten, hoppade, klev och klä�rade vi oss fram �ll den sista långa uppförsbacken innan vi nådde dagens des�na�on. Det var snart dags för lunch och slutligen kunde vi se vårt läger, Karanga Camp. Karibu jumbani!

Tveksam men närvarande hängde solen kvar y�erligare en stund och de flesta passade på a� packa upp sina fö�er ur kängorna för tvä�ning och lu�torkning. Ryggsäcken packades upp och packades om, mörkret föll och det var dags för middag och informa�on om den stundande toppa�acken. Nästkommande dag inväntades med spänning, men det var sömn och avslappning som laddade våra äventyrare. För snart var det dags. Snart skulle vi få nå toppen.

Dag 7 Karanga Camp - Barafu Hut - Uhuru Peak, 5 895 m ö.h. Toppdagen var kommen. Tidigt lämnade vi vårt camp för a� vandra mot det allra sista lägret där lite mat och vila väntade inför det sista rycket innan toppen. Vi gick sakta, sakta uppför den lutande s�gen. Dagens etapp var kort, men nog så utmanande e�er de strapatser som präglat dagarna innan. Vi kom fram �ll lägret runt lunch�d och fick varm mat i magen och mer informa�on om toppa�acken för a� sedan vila och få ordning på packningen innan �dig middag. Vi samlade våra kra�er under de resterande �mmarna i lägret och väcktes åter �ll liv vid 22-�den för a� fylla på med energi för allra sista gången. Pannlampan på, mörkret och tystnaden tog över. Det enda som kunde urskiljas i den svarta na�en var skenet från e� 80-tal lampor. Somliga ovanför, somliga nedanför. Närvaron var total. E� steg i taget. E� andetag. Få tankar. Tålamod! . Vädret var på vår sida. Na�en var lugn och vinden skonsam, men frisk. Det hade blivit dags a� kämpa på allvar. Kroppen var ma� och huvudet tungt. Steg för steg klev vi vidare. Tappra, fulla av mod och fast beslutna a� nå toppen av Afrikas tak. E�er några sega och utmanande �mmar i na�ens mi�punkt började solen flagga med sin närvaro. Det handlade bara om minuter innan vi äntligen kunde se den vita och snötäckta marken omkring oss. Energin steg och våra huvuden höjdes medvetet mot vårt slutmål. Ena foten framför den andra, e� steg �ll, gungandes fram, balansen ski�andes från fot �ll fot. En ärofylld insats senare stod vi där på toppen av Afrikas högsta fristående berg, 5 895 m ö.h. Somliga i gruppen stannade vid Stella Point, en lika ärofylld och arbetsam bedri�. Ögonen registrerade sam�digt som sinnet bearbetade och försökte begripa vad som just hade hänt. Sammanhållningen, samarbetet och den gemensamma drivkra�en hade levererat. Vi stod nu på Afrikas tak, Kilimanjaro!

Dag 8 Barafu Hut - Mweka Hut, 3 100 m ö.h. Det var dags a� samla våra kra�er. Mycket av resan återstod, men toppen var vår. Själva resan, mer än des�na�onen, var dock vår verkliga seger. Vi klev ner mot den utgångspunkt där vi en gång startat vårt äventyr, men ingen av oss densamma som innan. Våra ryggsäckar var lä�are, men rikare på oersä�liga erfarenheter, kunskaper, minnen och rela�oner som vi samlat på oss längs vårt äventyr. Vandringen styrde ner mot Mweka Hut, 3 100 m ö.h. och den allra sista tältna�en innan resans slut.

Centrerat bland trädkronor låg vårt läger likt en egen liten tältby. Något utma�ade, men omä�ligt lyckliga, installerade vi oss i våra mobila hem och såg fram emot den sista middagen på berget som skulle komma a� bli minst lika uppska�ad som minnesvärd bland både guider och deltagare.

Dag 9 Mweka Hut - Mweka Gate - Moshi, 1 200 m ö.h. En välförtjänt na� av vila låg bakom oss. Framför oss väntade de sista 4 �mmarna av vandring innan vi slutligen skulle nå Mweka Gate och slutsta�onen på vår bes�gning av Afrikas högsta berg. Förbi oss passerade otaliga bärare, småspringandes nedför steniga och jordiga trappsteg med vår packning på huvudet. Glada �llrop, hälsningsfraser och leenden sprack upp i förbifarten och lä�ade upp våra sinnen och fö�er när vi kämpade vidare fram �ll de sista kliven i våra leriga kängor. Lä�naden och stoltheten var lika påtaglig som välförtjänt. Stålsa�a sinnen fick mjukna och �llåtas njuta av e� oförglömligt äventyr.

E�er samstämmig och glädjefylld sång, kall dryck och ny energi i depåerna sa�e vi kurs mot pizza, kall öl och massage på hotellet. E�ermiddagen präglades av skra� och gemenskap vid poolen innan kvällen fick avrunda dagen med en trevlig och avslappnad middag i goda miners sällskap.

Dag 10 Moshi - Ngorongoro Crater Sovmorgon hägrade och frukost övergick �ll brunch. Packade och klara lämnade vi vårt fina hotell �ll förmån för något ännu vackrare i form av Ngorogoro Crater Lodge. De�a hotell, beläget på kanten av Ngorogorokratern, gav oss en överblick som inte många kan förmå a� beskriva. Den gamla engelska s�len i kombina�on med afrikanska s�lrena detaljer skapade en minst sagt unik känsla.

En välkomstdrink och provsmakning av afrikanska delikatesser fick alla snabbt �ll ro innan vi kröp ner i våra badkar på rummen som omtänksamt pyntats med rosblad och tända ljus. Vår avslutningsmiddag kryddades med skra�, glädje och äventyrliga återblickar, men inte minst fantas�ska smaker och njutbart sällskap. Så njutbart a� några i sällskapet inte hann blunda många �mmar denna na�.

Dag 11 På safari och mot nordligare breddgrader Tidigt i o�an ekade knackningen från trädörren och det var dags a� öppna ögonen kl. 05.30. Kaffe och te på sängen väckte något trö�a sinnen �ll liv och kl. 06.00 bar det iväg på safari, för många i gruppen var det deras första. Den �diga �mmen hade ännu inte lockat fram gryningens solljus och i mörket rullade vi mot vägen som skulle komma a� ta oss ner i den 260 km2 stora kratern, djurens rike.

Det tog inte lång stund innan djuren som räknas in i "The Big Five" kom �llräckligt nära för a� beundras från fordonet. Lejon, noshörning, elefant och afrikansk buffel gästade med sin majestä�ska närvaro. Leopard kunde vi skymta redan 5 minuter e�er avfärd från lodgen. En fulländad frukost serverades nere på savannen varpå vi fortsa�e e� par �mmar på slä�erna innan vi klä�rade uppför kraterkanten och ut ur parken. Vilandes i bussen sa�e vi kurs mot utkanten av Arusha för lunch och en sista souvernirshopping.

Väl inne i Arusha väntade dusch och �dig middag på Impala Hotel där vi även fick chans a� dela med oss av några väl valda ord runt matbordet innan vårt oundvikliga avsked på Kilimanjaro Airport. Trots e� vemodigt ögonblick var det med leenden, kramar och skra� som guider och deltagare tog farväl av varandra. Äventyret var över för denna gång, men e� ny� väntar all�d runt hörnet.

KILIMANJARO 2014 MED EXPEDITIONSRESOR TILL TOPPEN AV AFRIKAS TAK

www.expedi�onsresor.se