Fotodagbok Island Peak 2018

ISLAND PEAK 2018 ÄVENTYR TILL VÄRLDENS TAK MED EXPEDITIONSRESOR

Guider: Pemba Sherpa & Daniel Bรถrjesson

Kathmandu - Namche A� landa i Kathmandu är verkligen a� landa i en annan värld. En fa�g, men ändå rik värld. För oss är staden dessutom en port �ll äventyrets start. Många expedi�oner och äventyr har startat just här i Kathmandu. Pemba möter oss på flygplatsen med de tradi�onsenliga blommorna runt halsen. Vi åker direkt �ll hotellet, tar en snabb dusch och ger oss iväg på en typisk nepalesisk middag. Det blir �dig läggdags inför nästa dags uppgi� som var a� kontrollera utrustning, packa om och op�mera. Samt a� äta god mat och lära känna gruppen. Vi går och lägger oss �digt även denna kväll, som små barn som väntar på jula�on. Nästa dag startar äventyret på rik�gt.

Vi börjar med en av världens mest spektakulära flygturer. Vi har tur med både väder och flygplan och kom med e� av de första planen upp �ll Lukla. Där landar vi i den väldigt speciella uppförsbacken som slutar an�ngen i en bergvägg eller en högersväng in �ll den minimala flygplatsen. Väskorna skeppas snabbt bort av bärare och vi går i den sköna tunna friska lu�en �ll vårt första tehus där vi äter en rejäl frukost. Solsken och värme följer oss under dagens fina promenad �ll Phakding. E�er en god middag somnar vi go� i e� tehus omgivet av skog och blommor. Vi börjar morgonen som många morgnar skulle komma; med e� ”gomorron” på nepalesisk brytning och en kopp te som sträcktes in genom dörren. Sedan följer en ru�n där duffelväskan packas, ställs ut och lastas på jakar eller låglandskor medan vi äter frukost. Däre�er börjar vi vandra upp �ll Namche, sherpas huvudstad i Khumbudalen. Det är mestadels uppför, vackert väder och många fina hängbroar a� gå över. Vi svänger runt en kulle och där uppenbarar sig Namche Bazaar, denna ganska stora by. Namche har utvecklats �ll många tehus, caféer och rik�ga affärer för de som råkat glömma köpa på sig någon klä�erutrustning. Här �llbringar vi två nä�er för a� acklima�sera oss �ll höjden. Morgonen e�er vaknar vi och äter en lugn frukost innan vi går och ��ar på Mount Everest. Världens högsta berg är en mäk�g syn. Pemba berä�ar historier och fakta kring dalen, gudomar och bergen. Resten av dagen går åt �ll a� duscha, fika och gå y�erligare en acklima�seringspromenad �ll en fin utkikspunkt.

Namche - Dingboche Det är fortsa� varma vackra dagar. Utsikten över Everest följer oss längs nästan hela vägen mellan Namche och Tengboche. Vi vandrar in i en regnskogsliknande skog, äter lunch vid en flod och sedan sicksackar vi oss långsamt uppför. Vi delar vägen med jakar och hoppar åt sidan när de kommer. När vi kommer fram är det te som vanligt. Vi gör sedan e� besök i det vackra Tengbocheklostret. Vi sover i små rum och vaknar �ll synen av Everest igen. Morgonen startar vackert genom en skog av rhododendron. Vägen fortsä�er nedåt �ll en ny dalgång och en ny flod som ska korsas. Den sista hängbron. Vi äter en �dig lunch och sedan ger rhododendron vika för björkar som i sin tur försvinner. Till slut är vi över trädgränsen och kvar är bara korta enbuskar och gräs. Vi gör oss hemmastadda i Dingboche för ännu en s.k. vilodag som egentligen är en acklima�seringsdag. Vi dricker väldiga mängder ingefärste, spelar kort och skra�ar �llsammans. Dagen e�er vandrar vi upp ca 400 höjdmeter, fikar och ��ar på vårt rik�ga mål för de�a äventyr, Island Peak.

Lobuche - Everest Base Camp och Kala Pathar Något händer nära 5 000 meter. Kanske beror det på a� det är 50% syretryck jämfört med havsnivå eller a� uppförsbacken e�er lunchen vid Tongla är brant. Hur som helst går vi sakta, sakta uppåt �ll byn Lobuche. Nu är vi i rik�gt bergsklimat. Höga berg omger oss överallt och lu�en är tunn. Everest är nära. Vi lägger oss �digt e�er middag och laddar med sömn inför en lång morgondag. Morgonen e�er är krispigt kall. I de tjockaste dunjackorna lämnar vi långsamt Lobuche och vandrar in i solskenet där det genast är �o grader varmare. Vi fokuserar på a� andas och gå sakta, sakta, varsamt mot kroppen och omgivningen. E�er en ås ser vi äntligen byn Gorak Shep. Där äter vi lunch, laddar om, packar om �ll så lä� ryggsäck som möjligt och ger oss iväg �ll vårt första delmål; Everest basläger. Vägen går rakt in i glaciären och stenmoränen. Det går upp och ner över åsar av stenar som vilar på uråldrig is. E�er e� tag börjar vi höra glada röster och tjoande och vi ser början av Everest basläger. Toppen av Everest försvinner in bakom skuldran och vi svänger ut i glaciären där böneflaggor och stenar markerar baslägret. Här stannar vi upp e� tag, njuter, tar bilder och andas in historien innan vi vandrar �llbaka �ll en vacker solnedgång. Vi är inte klara än. Morgonen e�er ska vi se en av världens finaste utsikter från Kala Pathar och det är dessutom en vik�g acklima�sering inför vårt ”rik�ga mål”, Island Peak. Kala Pathar är egentligen en ‘kulle’ på ca 5 500 m ö.h., men en vacker sådan och lä� a� vandra upp på. Men höjden gör sig såklart påmind så vi vandrar långsamt. Alla gör e� fantas�skt jobb med a� ta sig upp �ll toppen och njuta av utsikten. Den är värt vartenda andetag, vartenda steg. All träning och alla drömmar. Vi fortsä�er ner �ll Gorak Shep, äter frukost och går �llbaka �ll Lobuche för a� vila, fira och ladda inför Island Peak. Trö�a ögon försöker smälta stora upplevelser.

Mot Island Peak Så var det dags a� gå �llbaka och neråt igen. Vi äter lunch i Dingboche där vi känner igen oss och går sedan sakta upp �ll Chukung. Det var kanske den finaste lodgen på hela turen. Vi sover go� på den nu rela�vt låga höjden 4 700 m ö.h och vaknar utvilade. Vi börjar vandringen �ll vårt basläger. Island Peak framträder mer synligt och mer verkligt ju mer vi närmar oss. Några sherpas har varit där en vecka �digare och sa� upp hela lägret och förbere� våra tält. Vilken lyx! Väl framme i baslägret följer som vanligt en teritual med minst tre koppar ingefärste innan vi gör oss hemmastadda i tälten, våra hem för några dagar. Dagen e�er ägnar vi oss åt a� ladda inför kommande toppna� med mat lagad av vår fantas�ska stjärnkock, vila och teknikträning inför de fasta repen. Alla får en ‘egen’ klä�ersherpa som hjälper dem. Vi äter en �dig middag för a� sedan krypa ner i sovsäckarna och invänta den kommande starten. Mot toppen.

Toppen!

Nu är det dags. Vi äter en s.k. ”summit breakfast” där vi försöker få i oss energi. Så börjar den långa na�en. I mjukt och kallt mörker vandrar vi långsamt uppåt, uppåt. S�gen börjar med mjuk sand, går över i grus och blir brantare med stora stenar, sick-sack slingor och bitvis klä�ring där vi måste använda händerna. Så ljusnar det vid horisonten och bergstoppar tecknas mot himlen. Vi ser vart vi är på väg. Klippan slutar i en isplä� där glaciären och e� stort isfall tar vid. De�a kallas ‘Crampon Point’.

Längre kommer man inte utan stegjärn. Vi stannar �ll just som solen går upp och värmer oss med energi och byter �ll klä�erutrustning. Sherpas guidar oss framåt och uppåt. Vi si�er fast med karbinhakar i e� rep och tar oss mot en isvägg som vi måste klä�ra uppför med hjälp av flera sammankopplade stegar. Alla klä�rar modigt och utan problem upp. Isfallet går hit och dit och vi undviker skickligt glaciärsprickor och närmar oss huvudväggen. Det är fasta rep som sträcker sig brant nästan hela vägen upp �ll toppen. En sherpa och en västerlänning tar sig gemensamt uppåt. Förmodligen hade vi aldrig kommit ens så långt utan deras hjälp. De�a är deras hemmaplan. De bär trö�a klä�rares ryggsäckar och peppar oss uppåt. E�er vad som kändes som en evighet står fem tappra och mycket glada klä�rare på toppen! Toppen är liten, precis så stor a� vi alla kan stå på den. Utsikten är magisk. Men det är kallt och blåsigt på toppen och vi är bara halvvägs. Vägen ner går ändå rela�vt smidigt. Vi återsamlas vid ‘Crampon Point’ tar av oss klä�erutrustningen och vandrar ner samma väg som vi vandrade upp i mörker. Det är en väldig skillnad a� se vart vi är på väg och vart vi gå�. Det är e� trö�, stolt och gla� gäng som si�er i baslägret och försöker äta mat.

Neråt - hemåt De flesta tror a� det är e� skämt a� vi ska gå upp klockan fem. Det är låga moln på morgonen och bäst chans a� flyga ut. Så vi går upp �digt för a� hinna ner �ll Chukung där helikoptern hämtar upp oss. A� flyga helikopter är jä�ekul! Vi ser hela s�gen som vi under många slitsamma �mmar och dagar vandrat på. Nu tar det bara e� par minuter med helikoptern. Vilken upplevelse. Väl i Lukla firar vi med Coca Cola, finkaffe och chips innan lunch och fri �d på stan. De flesta tar sig en power nap innan middagen.

Självklart ska vi gå upp klockan fem nästa dag för a� få åka med det första flyget ner �ll Kathmandu. Men i Nepal är inget säkert när det kommer �ll �dtabeller.

Det kanske vore bra om det tog längre �d a� komma ner. Kontrasterna mellan vad vi upplevt i bergen och livet i Kathmandu är oändligt olika. Men vi vänjer oss sakta vid en härlig hotellfrukost och något senare en rik�g och varm dusch. På kvällen firar vi på fina ‘Garden of Dreams’ med god mat och dryck. Dagen e�er ägnar vi oss åt sightseeing. På morgonen går vi igenom Swayambhunath som också kallas för ‘monkey temple’. Det är världens äldsta buddhis�ska stupa. Till lunch vandrar vi runt Boudhanath, världens största buddhis�ska stupa, som nu restaurerats e�er jordbävningen. Vi avslutar dagen med ännu en upplevelse på Khatmandus finaste restaurang ”Le Sherpa”. Där delas diplom ut och Thomas framförd e� tal som får våra ögon a� tåras. Dessa ord får även avsluta denna fotobok.

“Jag nådde inte toppen - Men jag nådde mi� mål!”

Thomas Lundahl Som äldst i de�a gänget Vill jag göra mig �ll tolk För teamet ifrån Sverige E� solblekt litet folk Tack alla kära lagkamrater ”Dom där” som blivit “Vi” Nu är vår �d �llsammans Dessvärre snart förbi Va kul a� lära känna Er Unga liksom gamla A� just Vi på varandra Mi� i livet skulle ramla Ni alla med en inre lust A� gå på höga berg Har gjort e� härligt avtryck Och på livet sa� skön färg Ja livet blir ju längre För varje dag som går Och denna �d �llsammans Har lämnat sköna spår Ja det finns otrolig många sköna spår, härliga stunder och intryck a� välja mellan men e� litet exempel på det är när jag plötsligt fann mig si�andes bredvid vår egen medita�ons guru Lo�a i e� Buddha tempel någonstans högt upp i bergen, En något surrealis�sk känsla infann sig hos mig och jag tänkte ”Vad gör jag här?”

Så här gick det �ll!

Vi gick mot nya höjder Uppför mången stenlagd trapp Och i e� heligt tempel Fick vi höra Lama rap Vi fa�a inte vad han sa Och sa� där liksom dumma Alltmedan Laman hördes slå Allt hårdare på trumma Vi stela blev i benen Av a� bara si�a s�ll Och när det var som kallast Tog han snabbt en lång vers �ll Sen när vi alla all�ör länge Su�t där på huk Vi var och en av Laman Fick en godis och en duk En duk a� ha kring halsen För a� bringa oss all lycka En härlig gest ifrån en munk I kloster kan jag tycka Den ceremonin kan för oss stela Svenskar verka udda Men välkommen �ll bergens folk Här dyrkar man ju Buddha!

Jag nådde inte toppen - Men jag nådde mi� mål!

Mi� mål är a� leva, ända �lls jag dör!

www.expedi�onsresor.se