Fotodagbok Elbrus 2018

ELBRUS 2018 MED EXPEDITIONSRESOR I KAUKASUSBERGEN

Foto & text: Na� Kricak

Äntligen framme i norra Kaukasusbergen Vi började äventyret med a� flyga �ll Moskva där vi e�er en kort väntan fortsa�e �ll Mineralnye Vody och sedan med buss �ll vårt hotell i Kislovodsk. Vi checkade in på Hotel Le Bristol och hoppade däre�er bums �ll sängs.

Utvilade och förväntansfulla vaknade vi upp i spa-staden Kislovodsk. Vi spenderade en heldag här för a� få lugn i sinnet och förbereda oss inför den kommande utmaningen. E�er en god frukost gav vi oss ut på sightseeing �llsammans med vår lokala guide Misha.

E�er a� ha bekantat oss lite med staden sa�e vi oss för en god lunch på en restaurang längs huvudgatan. Det var inte helt lä� för oss a� beställa in mat då allt stod på ryska och personalen endast pratade ryska, men som tur var så hade vi Misha med oss som �llslut fick översa� allt vi önskade a� ta in på bordet.

Resten av dagen gick åt �ll a� växla pengar, gramjakt på utrustningen och genomgång av expedi�onen.

E�er en skön sovmorgon sa�e vi oss i en minibuss som tog oss hela vägen �ll Base Camp. Bussen tog oss ”off road” med stup på sidorna som mycket snart glömdes bort på grund av dess ljuvliga vyer. En oförglömlig och vacker färd. E�er ca 3 �mmar kom vi fram �ll Emmanuel Glade, 2 500 m ö.h. Vi etablerade vårt basläger i bergshy�orna och e�er en gemensam lunch gjorde vi en kortare acklima�seringstur för a� få igång benen och kroppen.

Från jä�esvampar �ll High Camp Första rik�ga acklima�seringsvandringen på berget tog oss �ll de superhä�iga ”stone mushrooms”. Vandringen dit var sagolik och tog oss förbi boskapsmarker, blomsterängar, porlande bäckar och fascinerande klippforma�oner. De svampformade stenarna, som var upp �ll 5 meter höga, stod uppradade på en platå på cirka 3 100 meters höjd. Trots a� vi kände av a� det var tunnare lu� på denna höjd så kunde vi inte motstå a� hoppa runt på ”jä�esvamparna”.

Vi åt en sen lunch när vi kommit �llbaka �ll baslägret. Resten av e�ermiddagen ��ade några utav oss på fotboll medan andra njöt av det fina vädret och utsikten som vi hade.

Nästa dag hade vi en längre och tyngre acklima�seringsdag. Nu var det dags a� lämna de grönare delarna för den alpina zonen på berget med packning på ryggen. Vi bar upp ungefär häl�en av vår utrustning för a� lämna den över na�en och få mindre a� bära dagen e�er.

Den sista biten tog oss genom stenig morän bredvid Mikelchiran Glacier innan vi kom fram �ll High Camp, 3 800 m ö.h. Här fick vi njuta av utsikten av Elbrus och Kaukasusbergen. Nu var vi rik�gt nära toppen.

E�er a� spenderat e� par �mmar i det högsta lägret var det dags a� återvända, samma väg, för en sista na� i baslägret.

E� steg närmare toppen Nu skulle vi göra om samma sak som �digare dag. Samma väg upp �ll High Camp. E�er �dig frukost sa�e vi på oss ryggsäckarna för högre höjder. Vi tog e� sista gruppfoto i baslägret och vinkade ”Do svidaniya!” (hejdå) för nya äventyr.

Uppe på High Camp togs vi emot med många leenden trots a� lägret var fullsa�. Vi fick vänta på vår tur för vår första gemensamma varma lunch på denna höjd. E�er lunchen gjorde vi oss hemmastadda i vårt nya och nybyggda hem ”rymdskeppet Ice Age”.

Nu började vädret växla allt mer, den ena minuten var det strålande sol och vinds�lla, den andra kra�ig blåst och snö. Helt enkelt fullt normala förhållanden i höga berg.

Kommande dagar gjorde vi en acklima�seringstur, där vi testade vår utrustning inför toppbes�gningen, �ll Lenz Rock och kom upp �ll cirka 4 600 m ö.h. Vi ägnade mycket �d åt förberedelser och gick igenom bland annat klä�erteknik, glaciärfärdsel och räddningstekniker på glaciär. Den lediga �den som blev över lade vi på reflek�on, tankar kring allt vi hade lärt oss, förberedelser, op�mering av utrustning och inte minst vila.

Mot toppen av Europas högsta berg Väckarklockorna ringde strax innan midna� och alla gjorde sig klara för e� toppförsök. Vi samlades i matstugan för kvällsmat innan starten. Vinden blåste kra�igare och kra�igare och snart började det även hagla kra�igt på oss. Innan vi hann börja starta bestämde vi oss för a� fly�a toppna�en �ll nästa dag. Med ledsna miner gick vi �llbaka �ll vårt ”rymdskepp” för y�erligare några �mmars sömn.

Vi fick en extra dag a� vila upp oss innan nästa toppförsök. Nu var vi mer än redo för det stora äventyret och vi alla längtade �ll kommande kväll.

I vanlig ordning så vaknade vi strax innan midna� för a� äta kvällsmat, packa ner det sista i dagspackningen och sä�a på pannlamporna på hjälmarna. Bara några meter bort från lägret sa�e vi på oss stegjärnen i pannlampornas sken. Nu var vi äntligen påväg mot ”the saddle” och sedan den västra toppen.

Temperaturen var väldig mild �ll en början. Snön var blöt och det forsade va�en nerför kanaler på glaciären. Vi gick mer i va�en än i snö men det gjorde inget e�ersom vi alla hade rejäla storskor på oss. Men ju högre upp vi kom desto mer började det blåsa. Vid en kortare paus på cirka 4 600 höjdmeter insåg vi a� vi aldrig skulle nå toppen denna dag och tog beslutet a� vända �llbaka på grund av vädret. Trots a� vi alla vet a� man inte kan styra över vädret så blev vi såklart mycket besvikna. Ingen kom upp �ll toppen dessa dagar och nu i e�erhand så är vi stolta och glada över vår presta�on, vilja, kämparanda och glädje på berget. Och berget finns ju kvar!

Tillbaka �ll civilisa�onen E�er det kloka, men tråkiga, beslutet a� vända ner från Elbrus så bestämde vi oss för a� så snart som möjligt gå ner �ll baslägret, äta lunch och sedan åka med detsamma �llbaka �ll civilisa�onen. Tillbaka i Kislovodsk fick vi en e�erlängtad dusch innan vi gjorde något annat. Vi kände oss som nya människor e�er en stund under rinnande varmva�en. Resten av �den spenderades på shopping, dricka drinkar, sjunga karaoke, äta god mat, promenera, gå på spa och extra lyx�d för varandra.

Vi lämnar Kaukasusbergen för denna gång med tankarna ”vi ses snart igen”!

www.expedi�onsresor.se