ConnectPoint nr 3

2021 Nr 3

CONNECT Business Pleasure Inspiration

Åsa och Kjell Rydhard njuter av nomad-livet i Portugal

Christina Berardi driver nätverk och podd i Spanien

Engla är Virtuell Assistent

Point

Paret Noreliusson driver FamiljePodden och Tvångspodden

NINA JANSDOTTER 30000 följare på LinkedIn ger oss tips för att nå ut

Michael en enkel man

Otterdahl ger oss insyn i börsnoterat dental-företag

Monika van den Hoogen sade upp sig och startade eget inom Rehab

Lova Bannister och spritexperten Örjan Westerlund trivs på båten

ENTREPRENÖRER som tänker utanför boxen Belysning är så mycket mer säger Mia Funde

Camilla startade Lymfpromenader

Anders Hessman älskar jobba med choklad

Stiltips från Elisabeth Bövik

Mikael Lind

en enkel man Johnssons Gård växer o växer

CONNECT POINT Business

Pleasure

inspiration

Detta nummer: En massa entreprenörer som tänker utanför boxen Monika van den Hoogen SIDA 3 - 6

Elisabeth Bövik SIDA 7 - 1

Eva-Lena Ivarsson SIDA 10C DD

Maria Funde Camilla Rastas

VILL DU VARA SIDA 12 -16 MED I TIDNINGEN ELLER I VÅRT V AFFÄRSNÄTVERK? VI KAN HJÄLPA DIG SYNAS OCH FÅ FART PÅ DITT FÖRETAG GENOM CONTENT Bengt Otterdahl MARKETING

SIDA 23-26 VV

ANSVARIG UTGIVARE EVA-LENADIVARSSON 0707-460100 SIDA 27-30

Christina Berardi

www.connecthouse.se

SIDA 30-35 WWW.CONNECTHOUSE.SE Engla Turesson SIDA 36-38

ConnectPoint www.connectpoint.se

Monika van den Hoogen

Monika med ett namn sprunget ur en tulipan Monika van den Hoogen vars fantastiska namn har ett ursprung från hennes föräldrar och tulpanernas land Holland. Namnet har alltid fört med sig mkt positivt bemötande enligt henne själv. Hon förkortade tidigt namnet till VD Hoogen och det roliga är att hon idag är VD för Hoogens rehab.

Drömmen om att bli Leg sjukgymnast tog fart redan som 18 åring på en praktik på gymnasiet på Vasa Sjukhus och hon började direkt den sommaren att jobba som sjukgymnastbiträde inom äldreomsorgen och fick som 20 åring jobb på Sahlgrenska på olika neurologavdelningar. Det blev en tuff start att jobba med alla svårt hjärnskadade patienter och se så många familjetragedier. Trots detta och tack vare allt fint stöd från alla sjukgymnaster som hon jobbade med vågade hon ta steget och utbildade sig till Leg Sjukgymnast.

-Utbildningsåren var mkt utmanande och tuffa, säger Monika.. Men skam den som ger sig, jag är ett levande bevis på att drömmar kan bli verklighet.

Monika flyttade till Tjörn för 33 år sedan som nyutexaminerad Leg Sjukgymnast och fick jobb i Stenungssunds Kommun. Hon hittade sitt dröm-hem direkt tack vare en kollega som sålde sitt hus till henne i vackra Skåpesund. Här har hon skapat en fin familj med 2 fina barn, katt och gubbe.

Monika fick direkt 4 olika inriktningar inom samma tjänst. Största delen inom äldrevård, hemsjukvård, dagrehabilitering och sedan barnrehabilitering där hon fick axla flera roller och pendla mycket eftersom barnrehabiliteringens främsta profession låg i Göteborg i Bräcke Östergård i Göteborg.

- Jag jobbade även med polikliniska patienter på mottagningen, säger Monika.

Sedan kom de efterlängtade barnen som hon redan som ung bestämt att hon skulle ägna en längre tids föräldraledighet åt. Under denna tid började hon på sin fritid leda ryggympa och blev även ordförande i Gymmix och Hälsoinspiratör i Bohusländal. Hon hade redan som 15 åring börjat leda gympa för barn och äldre i sockiplast och trikåer på sin fritid. Många goa minnen, ingen stretch efter gympan för deltagarna skulle hinna hem till Tv serien Dallas.

Under barnledigheten fick hon nys om en ledig tjänst inom Försäkringskassans regi Halland och Bohusläns stiftelse. Hon fick jobbet på Konvalescenthemmet Tjöstelsröd direkt pga. att hon hade en samlad kompetens inom det som hon idag anser av stor vikt att bygga bryggor mellan sjukvård och friskvård och jobba utifrån hela människan.

- Det var roligt och givande, berättar Monika men utmanande att jobba som ensam sjukgymnast. Men ändå samtidigt var det en otrolig möjlighet att bygga upp en verksamhet inom rehab, gympa, vattengympa och föreläsningar. Det var med ett fint team av dietist och psykolog och otroligt underbar miljö och mat.

Tyvärr lades verksamheten ner.

Eftersom hon hade ett fint samarbete med biträdande chefen på Rehab Rosenhäll i samband med vattengympa så fick hon också börja jobba med ett helt underbart sjukgymnast/avdelningsteam inom Geriatrisk rehabilitering med inriktning främst eftervård av stroke, amputationer och lungsjukdomar,.

Tyvärr återigen omorganisationer och flytt till Uddevalla sjukhus och med tiden lades avdelningen succesivt ner, berättar Monika. Då tog hon ett stort steg att våga arbeta med något annat än sjukgymnastik, Valet stod mellan café och inredning så på osäkra vingar fick hon snabbt jobb inom Hemtex som senare resulterade att hon vågade starta sitt första egna företag Kafé Te o Ting i Stora Höga.

- Vilken resa det blev att bygga upp även detta från grunden, säger Monika och berättar att hon hade med mycket hjälp av dottern och gubben. Hon tog dock beslutet att sälja efter 4 år bland annat för att dottern ville börja läsa till psykolog och att då hitta bra personal var inte det lättaste i den branschen.

Monika var då tillbaka inom vården och började jobba som stödpedagog inom Funktionhinder vid Stenungssunds kommun. Men det går alltid att vara efterklok att hon borde slutat där tidigare och ej lagt ner så mkt energi på något som man ej mår bra av, säger Monika insiktsfullt. Men Inget ont utan att det för något gott med sig. Det blev ju sparken i baken att starta eget igen.

I början av mars -20 startade hon sitt företag Hoogens Rehab, exakt samtidigt med 1.a Covid vågen. Det blev snabbt att tänka om att tänka nytt, så mycket av rehabverksamheten blev till att hållas utomhus under våren och sommaren och delar av hösten. Monikas son Mikael van den Hoogen, har varit ett otroligt stort stöd, hjälpt henne med tekniska problem, byggt hemsidan, hjälpt henne med ekonomi och han är hennes bästa bollplank och rådgivare. Mikael och sambon Lina har själva egna företag, berättar Monika stolt.

Drömmen var ett faktum, hon ville nu hjälpa klienter att se "Hela Människan" ur en mer Holistisk syn.

- Den Västerländska Hälso- och Sjukvården saknar trots den fantastiska teknologin både kunskap och resurser/tid att hantera ökningen av livsstilsrelaterade sjukdomar säger Monika, och vi har ett ökat behov av hållbarhet och helhetssyn och tycker att det är det vi behöver jobba med.

Hoogens Rehab med Sjukgymnastik, MediYoga och Stavgång ger verktyget för att skapa hälsa och balans och strävan är att man ska försöka integrera sig med helhet och medvetenhet med sig själv i förarsätet och att vi tar vårt egna ansvar Monika hävdar också att det är av stor vikt att vi tillsammans utformar en behandlingsrehabiliteringsplan som vi prövar under tid och utvärderar tillsammans. Hon nämner också att i dagen sjukvård får du en diagnos och får hjälp precis för detta problem men oftast är det så många andra orsaker till att du har just det problemet du söker för. Hon nämner att det kanske inte bara är att du har ont i ryggen eller har artros. Det är alldeles för många som fastnat i vården med utredningar och diagnoser och framför allt där dom ej förstått vad som händer då de ej är delaktiga, säger Monika.

Hoogens Rehab/ Sjukgymnastik/MediYoga erbjuder olika vägar till behandling och rehabilitering. Fysioterapivetenskap, en unik kunskap om hur fysiska aktiviteter leder till hälsa samt förebygger ohälsa och samsjuklighet.

- Vi ska tillsammans se de hälsobringande faktorerna i ett helhetsperspektiv hitta bakomliggande orsaken bakom det du söker för och att inte bara behandla/minska symtomen, säger Monika. Detta utifrån en Biopsykosocial helhetssyn. Tillsammans skall vi hitta dom rätta verktygen för dig för att lära oss grundfärdigheter som håller livet ut.

Det första steget som ny kund hos Monika är att man kan få en kostnadsfri telefonrådgivning eller att du bokar du in dig på ett nybesök och där ingår en telefonrådgivning. Under nybesöket tar hon fram en individuell anpassad plan för din väg till förbättrad hälsa.

- Jag har idag skapat ett unikt recept att förbättra din hälsa och för att du skall komma i gång med fysisk aktivitet på ett stimulerande och givande sätt på dina villkor. Lägger stor vikt att hitta balansen mellan fysisk aktivitet, vila och återhämtning in i vardagslivet, säger Monika.

Med hjälp av MediYogan och Stavgången som blivit ett otroligt bra diagnosverktyg att upptäcka ohälsa och obalans i livet kan hon erbjuda ett nybesök på mottagningen med fördjupad undersökning, guidehjälp och rehabilitering inom sin profession som Leg Sjukgymnast. Under resans gång eller om det är en akut åkomma så tillsammans med din delaktighet så kommer en form av detektivarbete i gång som innebär samanställning av all info och undersökningsfynd som alltid leder till någon form av förändring till bättre hälsa.

Monika har idag tillgång till en större mysig lokal för att kunna erbjuda fler MediYoga grupper och tillgänglighet.

Hon kommer åter erbjuda Rehab undersökningar, behandlingar och MediYoga så fort vädret tillåter ut i ljuvlig havsnära utomhusmiljö i vackra Skåpesund på Tjörn vid Mjörn.

Som grädden på moset kan vi presentera vårt unika Rehabpaket enligt Biopsykosocial helhetssyn, berättar Monika stolt.

Mer info om Hoogens Rehab, MediYoga eller stavgång hittar du på hemsidan: www.hoogensrehab.se eller ring Monika på 0760- 215161.

Text: Eva-Lena Ivarsson, Foto: Monika van den Hoogen www.connectpoint.se

-Jag erbjuder en möjlighet till hjälp att guida deltagare och klienter direkt i anslutning efter MediYoga-passen eller stavgången för att upprätthålla en kontinuerlig uppföljning av rehab/träningsprogrammen.

Hon nämner också att dom även kan få individuell behandling och guidad hjälp samt Individuellt anpassade råd efter deras förmåga, Vill du sen ha ett träningsprogram i handen eller träningsråd via en video som du får på mejl så går det också bra.

Detta innebär att du kan träna i alla möjliga miljöer med lättillgängligt program.

Elisabeth Bövik

Stilkonsulten som brinner för tyger och färger

Elisabeth är uppvuxen på Bohus-Malmön en liten ö mellan Lysekil och Smögen där hon bodde de fyra första åren av sitt liv. Hennes pappa var polis och när tjänsten drogs in där så flyttade familjen till Hunnebostrand. Där bodde hon tills det var dags att börja på gymnasiet i Lysekil.

Efter studentexamen blev det Göteborg.

När Elisabeth var liten ville hon bli skridskoprinsessa.

Sändningar på TV med Bengt Grive som kommenterade tävlingarna med isprinsessor som dansade vackert och i fina kläder påverkade nog henne. Jag kommer själv ihåg att jag dansade hemma och gled på parkettgolvet med strumpbyxor på och hur glad jag var över mina piruetter. På vintern åkte hon mycket skridskor och på sommaren var det mycket sommargäster hon umgicks med, åkte båt, testade vattenskidor, badade och sommarjobbade.

- Vi hade en Folkpark i Hunnebostrand där det var en många kända artister som uppträdde och band som spelade så det blev mycket dans varje sommar. Det var en helt underbar ort att växa upp i detta lilla paradis men under vintern var det mindre kul säger Elisabeth och skrattar till. Det enda roliga var att det var film på biografen varje söndag kväll.

Elisabeths mamma var en mycket duktig sömmerska som sydde om gamla kläder, kappor, klänningar till henne. - Hon sydde vad jag ville ha, berättar Elisabeth så jag hade alltid massor av kläder som ingen annan hade. Jag bad henne sy en kritstrecksrandig kostym vilket hon gjorde. Till kostymen lånade jag min pappas skjorta och slips. Andra tittade lite konstig på mig men jag tyckte jag var jättesnygg. Jag klär mig gärna i kostym även idag. Jag började redan som liten att designa kläder till mina dockor, berättar Elisabeth och säger att hon har kvar sina dock och klippdockor. Idag är det intressant att se att jag redan som liten var så intresserad av mode.

Elisabeths pappa var ju polis så jag frågar henne om hon någon gång var rädd för att det skulle hända honom något men det var hon inte särskilt ofta, men däremot ville hon inte att nya kompisar skulle få veta att han var polis. När de frågad vad min pappa jobbade med svarade jag att han arbetar på kontor. Jag var rädd att de skulle tro att jag skvallrade för honom om vi hittade på något bus.

Bakom varje karismatisk man finns en förstående kvinna. Hon var verkligen fantastisk min mamma på alla sätt.

När Elisabeth flyttade till Lysekil för att plugga på gymnasiet bodde hon i källaren i ett hus. Jag hade ett litet rum med kokplatta berättar Elisabeth. Alla som inte var ifrån Lysekil hyrde rum i olika hus.

-Vi trodde nog alla att det skulle bli kul med festande och umgängesliv men vi insåg snart att det var pluggande som gällde . - Efter studentexamen flyttade jag till Göteborg och hyrde ett rum under takåsen i min mosters villa i Vidkärr. Jag fick jobb på ett företag som korrespondent och då fick jag nytta av mina kunskaper i tyska, engelska och även ibland franska eftersom det var mycket översättningsarbeten. Där jobbade jag i 7 år. På kvällarna gick jag en chefsassistentkurs under 1 år, 3 kvällar i veckan. Jag läste ADB – automatisk databehandling, som ämnet hette då i datorns barndom, samt handelsengelska, handelstyska, kommunikation, administration bland annat.

Ett par år efter det att jag träffade min blivande man fick vi för oss att starta ett företag. Han kom ifrån en företagarfamilj med en pappa, som var skeppare, ifrån Tjörn och som ägde ett fraktfartyg. Det blev starten för vårt företag Bövik Marin. Vi är representanter i Sverige för många olika utländska företag som alla tillverkar fartygsutrustningar och våra hörnpelare är sjösäkerhet, manövrering, ankring och förtöjning.

Elisabeth jobbar varje dag på företaget som ligger vid havet i Fiskebäck. De är tre anställda och det är långa arbetsdagar. Dessutom jobbar hon med sitt andra företag som färg- och stilrådgivare.

– Elisabeth säger att Sjöfartsbranschen är väldigt mansdominerad, det är raka rör och jag gillar detta.

Jag är inte rik på pengar men rik på möten med människor ifrån när och fjärran. Det var på grund dessa kulturella skillnader inom kommunikation, ledarskap och klädkoder, ibland stora och ibland subtila, som gjorde mig nyfiken och jag ville lära mig mer.

Efter mycket googlande hittade jag det engelska företaget Colour me Beautiful i London som hade utbildningar i färg, stil och image och deras svenska representant fanns i Norrköping. Så det var där min resa som färg- och stilrådgivare startade. Den första kursen handlade om färger, nästa kurs var i stil och den sista etappen i utbildningen var för herrar. Vi har dessutom säsongs-uppdateringar varje år. Innan pandemin hölls dessa i London men nu är det via zoom. När jag märke att människor runt mig visade intresse och började ställa frågor om färg och form startade jag mitt eget företag Colorme, som ett underbolag till vårt AB. Sedan drygt 15 år tillbaka jobbar jag med rådgivningar, workshops, föreläsningar.

Min tid delar jag mellan administrativa och ekonomiska uppgifter hos Bövik Marin och det mer kreativa inom färg och stil. Detta är en mix som jag gillar.

-Jag eller min kollega måste alltid vara tillgänglig på kontoret säger Elisabeth när jag frågar om hon kan jobba hemifrån någon gång. Eftersom sjöfarten går varje dag året runt måste vi finnas tillgängliga för eventuella leveranser till olika fartyg. Det är mycket därför jag inte kan vara med på så mycket nätverksträffar och affärsluncher som anordnas på dagtid.

Elisabeth träffade sin man, som hon startade Bövik Marin med, via gemensamma bekanta. Han gick tyvärr bort för åtta år sedan berättar Elisabeth. Han har tre barn och vi har två så våra familjemiddagar har alltid varit stora väldigt trevliga.

Idag driver hon Bövik Marin AB tillsammans med sonen. -Vi hade tänkt att det skulle bli ett generationsskifte så småningom men det gick lite snabbare än vid räknat med, berättar Elisabeth.

Efter att ha jobbat med färg och stil under många år började jag fundera över var alla modenyheter och trender kommer ifrån. Denna nyfikenhet resulterade i att jag ännu en gång satte mig på skolbänken men nu var det Dräkt och interiörhistoria vid Uppsala universitet. Det blev fem terminer totalt och det var det roligaste jag studerat i hela mitt liv.

Det har givit mig en sådan bra grund att stå på och blivit ett så stort intresse att detta resulterat i att jag skriver en bok i ämnet. Den kommer handla om hur de första människorna klädde sig från när vi började gå på två ben och slutar i nutid. Jag skrattar till och frågar vad hade de på sig?

Vad som är fascinerande är att det alltid är kvinnornas kroppar som har påverkats av olika ideal historiskt sett. Visste du det frågar Elisabeth mig att underkläder kallades för ”de onämnbara” under många hundra år och sen berättar hon för mig att det var en stor synd att få se skymten av kvinnans vrist i hennes vippande krinoliner under 1800-talet.

Kvinnan har fått utstå mycket. Ibland skulle hon ha en fyllig byst, ibland skulle den vara hoptryckt och osynlig. Ibland skulle kvinnan ha timglasfigur, ibland skulle hon ha en rak siluett och detta med hur den kvinnliga kroppen har omformats under historien har fascinerat mig. Under den vackra ytan satt hon fast som i ett skruvstäd i korsetter, styva underkjolar och olika ställningar.

Är det något du ångrar frågar jag?

-Nej det gör jag väl egentligen inte säger Elisabeth men det skulle ha varit väldigt spännande att kunnat studera Modevetenskap som min dotter gjorde eftersom jag tycker det är så intressant att se på vår klädsel ifrån alla andra vinklar. Men nej, jag ångrar inte något. Jag är tacksam och glad över livet i smått och stort.

Mina drömmar är att boken skall bli klar och att jag skall få göra en road-trip för att besöka svenska slott.

Jag ska då ta min bil och köra runt och besöka massa spännande byggnader och slott ifrån olika tider och mer ingående studera formspråk, interiörer och arkitektur. Jag hade tänkt mig att återvända till Rom men den får jag vänta med tills världen blir mer normal igen.

Elisabeth avslutar samtalet med att hon har en önskan att boken ska vara klar nu i vår men är lite osäker om hon hinner då hon berättar att hon halkat på en glashal väg och skadat sin hand som nu är i gips.

Dessutom söker hon också förlag och då tipsar jag henne om en jag nyligen intervjuat.

Det är ju fantastiskt tycker Elisabeth som tackar mig så mycket för en trevlig intervju och önskar mig lycka till med mitt nya företag.

De som säger att mode är ytligt vet nog inte vad det talar om hävdar Elisabeth. Jag är verkligen fascinerad av mode ur ett ekonomiskt perspektiv, ur ett filosofiskt perspektiv, ur ett estetiskt perspektiv och även ur ett politiskt perspektiv och detta vill jag nu förmedla. Jag har hållit i många historiska föreläsningar på olika ställen via olika studieförbund och organisationer.

Hur blir du anlitad och hur hittar kunderna dig? frågar jag Elisabeth och hon berättar då att det är nog mest genom ringarna på vattnet. Innan pandemin hade jag stilworkshops på många ställen i Göteborg och Bohuslän men även i Malmö och Helsingborg och även 2020 såg bra ut. Men som kom pandemin och det är inte lätt att arrangera workshops med de restriktioner som finns. Därför har jag startat med digitala rådgivningar och kommer också att köra workshops och trendspaningar via zoom.

www.colorme.se Text: Eva-Lena Ivarsson Foto: Canva och Elisabeth Bövik

www.connectpoint.se

Med whiplash, utmattningsyndrom och generaliserat ångestsyndrom blev jag entreprenör och företagare

ENERGIMILJONÄR 1998 hände det som förändrade mitt liv. Från att aldrig varit sjuk eller haft värk fick jag whiplash, då vi blev påkörda av en person som inte uppmärksammat att vår bil stod stilla för att svänga vänster.

Bilen jag körde hade dragkrok och det har jag nu förstått att det är det sämsta att ha då man blir påkörd för det blir så stum smäll som drabbar nacken.

Jag blev illamåendes, yr och fick värk. Vi åkte då in till sjukhuset där de röntgade mig och konstaterade att jag drabbats utav whiplashskada. Fick med mig ett papper hem med kontaktuppgifter till Nackskadeenheten och Trafikskadades riksförbund. Jag ombads också att kontakta en advokat. Jag kunde inte jobba på flera månader och fick genomgå en utredning på Nackskadeenheten med ett team med sjukgymnaster, psykologer, arbetsterapeuter, läkare. Efter flera månaders träning och tester så kom de fram till att min arbetsförmåga var nästan obefintlig och de ville heltids sjukpensionera mig men jag vägrade. Jag fick börja arbetsträna och lyckades komma tillbaka efter några år.

Jag blev tipsad om ett näringstillskott och förstod när jag började testa detta att det var detta min kropp behövde. Min värk minskade rejält.

Jag fick energi, Jag kunde sova på natten och jag fick tillbaka den gamla glöden i mina ögon och vaknade till liv igen och ville plötsligt starta företag så det gjorde jag. Går inte in så mycket nu på allt jag gjort men jobbade några år med Telecom innan jag blev sjukskriven igen då jag fick utmattningssyndrom -10 och låg på sjukhus några dagar.

Nu sen 8 år boostar jag mig dagligen med näringsdrinkar och jag hade aldrig fixat allt jag gör idag utan vitaminerna. Jag har också förstått hur viktigt det är med andningen och rörelse så jag har lärt mig om lymfsystemet och gått lymfpromenader och vill nu också hjälpa folk med att göra dessa lymfpromenader Vill du testa näringstillskott, 30 dagar nöjd kundgaranti Eva-Lena Ivarsson

www.cellbalans.se

"Från utbränd till nytänd "

Camilla Rastas

Uppvuxen på havet det blå Camilla är värmlänning vilket hörs på rösten, hon flyttade till utlandet när hon var 2,5 år.

Pappa var född i Karelen och växte upp i Sörmland.

- Han ville inte vara kvar där utan ville bli pilot, berättar Camilla, men han var med om en olycka då trumhinnan sprack så han kunde inte bli pilot längre.

Han blev i stället telegrafist och kom in i flottan och sen blev sen sjöman och fick jobb som telegrafist på en båt som gick mellan England och Spanien. Båten hette Patricia minns Camilla det var en av svenska Lloyds båtar som hade sin hemma-hamn i Göteborg.

De hade en annorlunda och spännande uppväxt då de förutom att ibland vara med ombord så växte de upp i England och Spanien jag och min 2 år äldre stora-syster. Vi var med på båten mamma, pappa, jag och min syster.

-Pappa hade en stor hytt på båten då han var Radioofficier så vi hade det riktigt bra ombord, berättar Camilla På båten fanns det utomhuspool men jag var för liten för att bada i den för det gick höga vågor även i poolen när det blåste ute till havs. Vi bodde inte bara på båten utan vi hyrde också ett hus i South Hampton och i spanska provinsen Biscaya i Baskien där vi hade ett hus i den spanska hamn- och industristaden Bilbao. Ibland kom det sig att vi bodde i husvagn och åkte runt i Europa då min pappa var en riktig äventyrare säger Camilla och myser.

När Camilla var 7 år och skulle börja skolan så flyttade dom hem till Värmland igen. Resorna med att de följde med sin pappa och levde med honom ombord fortsatte under åren då hennes pappa började jobba på lastbåtar. De reste då bland annat till Egypten, Israel, Kanada och Norra Afrika - Han ville ha oss med, säger Camilla och han lät oss vara med och jobba lite med olika grejer i köket, kiosken och städet som han sen ersatte oss med pengar ur egen ficka.

Camilla berättar sen att hon var ensambarn väldigt mycket och något som nog påverkat henne i livet med att inte kunna anknyta till relationer.

-Jag skaffade hund själv berättar Camilla och det var väldigt fint och tryggt att ha en hund hos sig för det var lite läskigt att vara ensam hemma då pappa jobbade borta på veckorna och mamma jobbade också mycket kvällar ett tag under min uppväxt så jag var mycket ensam minns hon..

Senare i livet när Camilla växte upp och gick ur grundskolan så började hon gymnasiet i Karlstad där hon gick 2 år av 3 år på Samhällsvetenskaplig linje med Estetisk inriktning. Hon fortsatte 3:e året i USA och gick High school i Texas. Där fick hon mycket positiv energi och har idag kontakt med några fortfarande därifrån.

När hon kom hem till Sverige igen så åkte hon raka vägen till Värmlandia hälsohem på egen vilja. Vi tjänade väldigt mycket pengar i Västindien, vi festade väldigt mycket så jag kände att jag ville vara på hälsohem för avmagring och behövde verkligen komma bort från allt stoj. Fick sen lappsjuka så mamma och pappa fick komma och hämta mig, säger Camilla och skrattar.

Det var nog där jag kom då in på hälsobiten men läste även media och kommunikation så lite av min dröm att bli journalist kom ju med här.

Sedan läste Camilla media i Karlstad i ett år och efter det så fick hon jobb på båt igen som konferensvärdinna och det var båten som fanns före båten Estonia som nog alla kommer ihåg som den båt som tragiskt nog förliste 28 september 1994 och så många olyckligt omkom.

Efter jobbet på båten gick hon en turistutbildning och jobbade som mässvärdinna för Estlands båtar och då blev hon erbjuden att bygga upp verksamheten kring informationsdisken.

- Men jag tackade nej och tur var det för det var min smala lycka för annars hade jag varit med på båten som förliste, berättar Camilla. De hade konferens på den båten företaget jag tackad jobbmässigt nej till och tur för mig för det var många som omkom.

Efter pluggandet flyttade Camilla till sin syster i Stockholm men det dröjde inte länge förrän de åkte iväg tillsammans till Västindien för att jobba.

-Vi jobbade som Cocktail Waitress, säger Camilla och vi hade verkligen highlife på båten

Scandinavian Seaway i Göteborg blev sedan nästa jobb för Camilla. Hon bodde då med en pojkvän hon träffat. Hon jobbade också på Götakanalbåten Wilehlm Thamm som hade julbord.

- Jag kom sen in på en arbetsrehablitering-utbildning och det kändes inte riktigt 100 som det jag ville göra men jag träffade en person där som nämnde om ett stipendie som man kunde söka för att åka utomlands och jobba som arbetsterapeut med ett projekt i Nepal och det hängde med i mina tankar.

En dag var jag på loppis och såg en kista jag ville ha så när jag betalade kistan så gick pengarna gick till Nepal. Sedan var det en artikel om utlandstjänst och det fick mig att påminnas om att det hade varit kul att åka och jobba utomlands igen så samma höst kom det sig att jag sökte stipendiet jag hört talas om. Jag hade sån tur att jag fick stipendiet och lite häftigt vara att jag nog var den första som fick detta stipendiet.

Jag hamnade då tack vare stipendiet i Nepal där jag jobba med ett projektattitydsförändringar gentemot personer med funktionsförhinder, berättar Camilla.

I Nepal är det otroligt mycket människor som är outbildade, berättar Camilla. Om det blir fel på ett barn så tror dom att det är någon häxkraft som ligger bakom. De kunde låsa in funktionshindrade barn för det var en synd och skam för familjen och byn.

Mamman blev oftast blev mamman anklagad och dåligt behandlad på grund av barnet.

NHR och NVA och Röda Korset hade ett samarbete så Camilla var där och skulle undersöka hur beteendet förändrats under de 4 år som projektet hade pågått. Barnen hade genom projektet fått hjälpmedel och vara i ett träningscenter.

-Det roliga var att det hade förändrats till det bättre, säger Camilla som också berättar att hon går på impulser och låter nyfikenheten styra.

Hon åkte sen på en resa där inte hennes syster ville följa så det blev istället att söka andra att prat med så hon kom där i kontakt ute på akterdäck, med en tjej som är sjuksköterska och som nu blivit hennes bästa kompis.

-Jag berättade där på båten för henne att jag gått upp mycket i vikt och hon berättade att hon hade fått lymfmassage i Turkiet. Vi snackade då om att leta upp detta i Sverige och hittade via google en kvinna som är guru inom lymfpassage, berättar Camilla. De åkte till henne och bastade i hennes IR-bastu och och de började sen en utbildning via denna kvinna så de blev lymfmassörer. Camilla berättar att hon sen fortsatte j och läste färdigt den utbildning hon påbörjade 2 år tidigare och blev när den var klar medicinsk lymfterapeuft.

Idag arbetar Camilla förutom med fysiska patienter även med internetbaserad rehabilitering.

-Jag lär de som inte orkar gå till sjukvården eller som inte får den hjälp som de borde få genom traditionella vården hur de kan få hjälp. Det är så få som känner till om lymfsystemet och det finns så mycket att göra med lymfsystemet, säger hon..

I

Camilla började sommaren -20 med att ha kurser för de som ville lära sig lymfpromenader.

Hon håller nu på att utbilda folk som ska lära sig online att utföra lymfpromenader på egen hand och hon håller på att certifiera lymfpromenadkursledare vilket jag (skribent) har nappat på och det är väldigt intressant och bra upplägg denna utbildning och det är otroligt bra för kroppen. och då jag har haft Covid, 2 ggr förra året och varit väldigt stillasittandes under flera månader så Camillas nya koncept med Lymfpromenader kom verkligen lägligt in i mitt liv,

Camilla avslutar med att berätta att intresset för Lymfsystemet kom hon i kontakt med i Nepal, för i den Ayervediska och Österländska kulturen är man väldigt medveten om hur lymfsystemet påverkar kroppen.

-Det första dom fråga är hur ens lymfsystemet mår?

Där är det även alltid så att när man fött barn så kommer det en kvinna som kallas för Aua dit och då masserar hon armar, ben och mage för att kroppen ska dräneras på vätska. Dom har inget socialförsäkrings-system, berättar Camilla utan dom bygger upp hälsosystemet själva. Många kvinnor mår väldigt dåligt efter en förlossning och hade mått mycket bättre om de hade fått lite omvårdnad med massage efter en förlossning.

Läs mer om Camilla www.lymfpromenad.se Text: Eva-Lena Ivarsson Foto: Camilla Rastas www.connectpoint.se

MARIA FUNDE

Jag är uppvuxen i en lampaffär och när andra flickor lekte med Barbie så skruvade jag ihop lampkontakter

Maria Funde är född i Göteborg men hennes familj flyttade till Bohus när hon var 6 år och vidare till Kode när hon var 11 år.

När Maria var liten så var hon helt besatt i att baka så varje dag efter skolan så bakade hon bullar, kakor och bröd med sin mamma. Maria berättar för mig att när hon var 14 år så pryade hon som bagare och upptäckte då att det inte var så kul för man fick gå upp väldigt tidigt när man jobbar som bagare och då avstannade mitt intresse för detta, säger Maria och skrattar.

Jag träffade Maria förra året då hon gick med i vårt nystartade affärsnätverk C4Leads i Stenungsund.

Hon är en härlig kvinna med skinn på näsan och hon var ett självklart val för mig att intervjua.

Mia som hon kallas tycker det är väldigt roligt att jag intervjuar henne just nu för de firar 50 år i år inom branschen. - Min mamma startade butiken Kristallen i Göteborg samma år som jag föddes berättar Maria.

Butiken Kristallen hade ett utbud av små kristallfigurer, prydnadssaker och en och en annan kristallkrona.

1982 hittade hennes mamma en lokal i Kungälv där hon startade Centrumbelysning. Maria berättar att hon bokstavligen är uppvuxen på lagret i butiken då de lade henne i en låda där hon fick ligga och sova när hon var liten bebis.

Andra lekte med dockor och jag fick montera strömbrytare och jag fick 50 öre per strömbrytare.

Så jag fick nog min entreprenörsådra redan i modersmjölken, säger Mia. Hon gick efter grundskolan en 2 årig Konsument och Ekonomisk linje på gymnasiet. Mia jobbade inte bara hos sin mamma vilket hon är glad över idag.

Hon jobbade med en massa olika saker. Hon jobbade i färgaffär och i en tygaffär. Men hon jobbade också som utesäljare och var då ute och knackade dörr och sålde kontorsmaskiner genom att visa broschyrer och sälja in dom.

Mia tyckte om som liten att showdansa, spela piano och annat som många flickor gjorde.

-98 skulle jag precis starta egen butik då jag gått en starta eget kurs. Min mamma uppmuntrade till detta men hon hade mycket med sitt och undrade om jag ville köpa hennes butik i Kungälv då hon hade 2 butiker och tyckte det var lite för mycket för henne.

Hon tyckte det räckte för henne att ha butiken kvar i Frölunda Torg. Det var ju ett lätt beslut för mig att svara ja för det var ju väldigt smidigt att ta över en färdig butik med stamkunder.

Det var några jättebra år då vi kunde hjälpa varandra om vi saknade någon vara åt någon kund så kunde vi fixa det åt kunden då förmodligen den andra hade varan. Efter några år så gick mamma i pension och då blev jag erbjuden att ta över Frölunda butiken med men det kände jag att det hade blivit för mycket så jag sade nej.

Det finns ju en gräns för det är ju inte meningen man ska jobba ihjäl sig.

Jag har nu haft butik själv i 22 år, säger Mia. Men plötsligt stod jag ändå med 2 butiker. En i Kungälv och en i Stenungsund då jag inte kunde säga nej till ett erbjudande om bra butiksläge som dök upp.

Men efter 2 år så tog jag beslut att det var i Stenungsund som framtiden för oss fanns så sade jag upp avtalet för lokalen i Kungälv och nu har jag enbart kvar den stora fina butiken i Stenungsund.

Mia jobbar också som ljuskonsult och åker ut till företag där hon hjälper dom med ljussättning.

Antingen får man bli väldigt bra på service eller på nätet och jag anses vara väldigt bra på service säger Maria stolt och berättar att hon inte har någon onlineförsäljning alls ännu.

Jag är så passionerad av belysning och anser att man inte kan köpa det över nätet då man måste se ljusskenet, uppleva, klämma och känna. Se så att ljuset reflekteras rätt och berättar sen för mig att belysning går direkt på känslosinnet och måste upplevas. Hon är mycket självlärd efter alla år med mammas och egen butik men hon har också gått på Ljushögskolan i Jönköping. Där fick hon lära sig belysningslära, regler och krav för hur man ska ljussätta exempelvis skolor och arbetsplatser.

Jag frågar Mia om hon gör ritningar åt en kund och hur hon arbetar när hon ska ljussätta hemma hos någon eller på en arbetsplats och hon berättar att hon åker dit, tar foton med sin mobil och lyssnar av vad kunden har för önskemål.

Man får en känsla. Sen går man hem på kammaren och funderar intensivt några dagar och kommer sen med förslag till kunden.

– Det roligaste säger Mia är när man får vara med på nybyggen redan från ritningsstadiet för då kan man göra mycket kul med belysning. Då sitter vi med ritningar.

"Det är väl investerade pengar att investera i en ljus-designer" Mia arbetar idag med flera olika samarbetspartners när det gäller elektriker och annat men Mia har en önskan och det är att hon gärna vill anställa en elektriker, så att hon har en egen elektriker till hands Vad är det som går bäst just nu inom lampförsäljningen frågar jag Mia. – Just nu är det lampskärmar säger hon då folk vill byta ut nu på våren och de vill då oftast förnya sig.

Förr köpte folk enbart en lampa eller glödlampa.

Sen kom tidningarna med heminredning och då förändrade det sig.

Något hon tycker är häftigt är hur man kan påverka folk känslomässigt med belysning. Visste du det?, frågar hon mig , att man kan med att ljus-sätta butiken på ett visst sätt påverka kunden att gå åt ett visst håll.

Visst är det fräckt, säger Mia. Det plingar hela tiden när jag är där men Mia har personal som tar hand om kunderna.

När jag frågar Mia om hon har någon dröm så har hon egentligen inte det. Hon lever sin dröm nu med egen butik och att få hjälpa folk med ljussättning.

En grej som var himla kul det var när jag var och ljus-satte Tysklandsterminalen i Göteborg, berättar Mia. Det var mitt första stora jobb. De var öppna för lite nya idéer, så istället för att hänga lysrör i taket som oftast var det enda som på den tiden fanns att erbjuda så byggde jag flera måsar med belysning på ryggen på måsarna. De hänger fortfarande kvar i taket säger Mia stolt. Det är 2 meter mellan vingspetsarna på måsarna. De gjorde en artikel om detta i vår branschtidning Hemljus som Göran Tjäder skrivit.

I rulltrappan satte vi en en våg i akryl som har Stena Lines färger som löper uppåt.

Allra första ljuskonsultationen var 1998, då jag precis hade tagit över butiken då fick jag in en kund säger Maria. Hon kunde inte bestämma vilken lampa hon skulle ha så hon frågade om jag kunde komma förbi henne och det gjorde jag samma kväll. Då jag kom dit var det en herrgård som ligger vid gamla torget i Kungälv. Hon skulle starta ett center för kognitiv psykoterapi där för att utbilda terapeufter i en del av herrgården och sen skulle dom ha psykologer i olika rum samt ha en mottagning.

Jag kastades in i detta projekt med att ljussätta skolsalar och flera olika rum. Några år senare tog dom hit Dalai lama då han uppträde i Skandinavium och efter det så anordnades det ett Garden Party för honom i Kungälv och då blev jag ombedd att komma dit och fick då ljussätta ett Garden Party för Dalai lama.

Jag har världens roligaste jobb, säger hon med eftertryck.

Läs mer om: Centrumbelysning i Kungälv Text: Eva-Lena Ivarsson Foto: Maria Funde www.connectpoint.se

Mia Funde "Ljusexpert" Tipsar

Ta hjälp av fackhandeln. Ta foto på ditt hem och gå till någon som har expertis inom området.

Tänk först ljussättning. Ett rum som har lågt i tak kan man sätta ljusen uplights för då får man känslan av att rummet är högre i tak.

Förvänta dig inte att en bordslampa ska lysa upp hela rummet.

Gillar du att läsa korsord så behöver du en lampa som kastar ljuset nedåt Det finns lampor som är rundstrålande eller uplights det beror på vad du har för ljusbehov och något att betänka är att när man är över 40 år så behöver man starkare ljus men man är också känsligare för bländning.

Det handlar mycket om att sprida ut ljuspunkterna och inte bara att hitta starkare belysning. Man kanske behöver komplettera med en golvlampa eller fönsterlampa.

Man behöver fler ljuspunkter. Det är ofta alldeles för mörkt i hemmen idag. Det värsta jag vet, säger Mia det är när folk fäller in spottar i snedtak. Ljusbilden kommer att bli helt sned då och det är mycket bättre att rikta ljuset uppåt då förstärks taket och det blir mycket finare.

Ett annat fel många gör också är att man i en långsmal hall sätter en spott riktad nedåt i mitten av hallen. En spott är för att belysa exempelvis en tavla eller prydnadsak. an skall rikta spottarna mot väggarna för får man känslan av att hallen blir bredare än vad den egentligen är, så rikta om era spottar nu hemma säger Mia. Ett annat tips är att man ska sätta spotlights ca 30-40 cm från väggen när man ska rikta den mot något.

Jag ljus-sätter även utomhus säger Mia. Vintertid är särskilt viktig för mysfaktorn at exempelvis ljus-sätta muren i trädgården eller träden så det är fint när man kikar ut genom fönstret. Det blir mer tryggt också. Med belysning i trädgården minskar skadegörelse, vandalisering och inbrott.

Något som man kan reflektera över är att ju mer butiker som dör ut så ökar vandalisering och brott då det blir mörkare i städerna då butikerna inte längre bidrar med belysning i området.

Bli medlem i vårt digitala affärsnätverk

Bengt Otterdahl

Bengt älskar att skruva på saker Bengt Otterdahl är 57 år har sin fru Maria och 3 barn.

Jag har gått i samma klass som Bengt och vi gick i Bergums Skola tillsammans i 9 år. Det var en härlig uppväxt i Olofstorp där skolan låg och Bengt bodde i Stenared några kilometer ifrån skolan så han fick skolskjuts utav "Taxi-Stig" och andra som körde skolbarnen på den tiden ute på landet.

-

När vi började högstadiet så fick vi ta buss och spårvagn till Hammarkullen för att gå klass 7-9 där. Det var på den tiden endast en klass med ungdomar från Chile. Annars var det nästan enbart svenskfödda i de andra klasserna under hela högstadiet, berättar Bengt. Detta var under den senare hälften av 70-talet. Vi hade en väldigt härlig gemenskap i vår klass och fick sen flera nya vänner bland de ungdomar som gick i dom andra klasserna som var från de som bodde i Hammarkullen med omnejd.

När Bengt slutade 9:an så började han Verkstadsteknisk linje och utvecklade detta med Verktygsmakare-linjen. Han jobbade först på en verkstad i Partille men sen har jag varit på ett ställe i 23 år.

Bengt gjorde lumpen i I16 och F14 i Halmstad och jobbade först i verkstaden och servade lastbilar och bussar men sen jobbade han 11 månader som chaufför och fick i uppdrag att köra Regementets Kapten varje morgon. - Han satt och rökte cigarr i baksätet minns jag, berättar Bengt

En dag fick Bengt uppdraget att köra Prins Bertil till Varberg, Jag lystrar till när han berättar detta och frågar om de samtalade något i bilen och det gjorde dom inte direkt men Bengt kommer ihåg att han plötsligt hörde från baksätet när Prins Bertil säger kraftfullt ”Otterdahl, kan du stanna bilen” Det var nämligen så att Prins Bertil ville lyssna på tennisen på radion så vi stod utefter landsvägen vid en rastplats och lyssnade på tennisen ihop han och Prins Bertil.

Bengt körde buss under en period då han var tjänstledig och arbetade då för Bergums Buss och det var genom Lion Alpins regi Detta var -89-90 och under 2 år då körde jag turister till flera olika ställen i Europa, berättar Bengt. Det kunde bli 20 dagar i Chamonix med skidåkning och på sommaren Kroatien, Frankrike och Öst-Tyskland.

- En gång hade bussen inbrott i Budapest och då fick jag hjälp av en dansk man att ladda bussen.

Då stoppade vi upp trafiken i flera timmar minns jag, berättar Bengt. Och det var rätt irriterad stämning bland alla som satt och väntade. Annars gick det mesta smärtfritt och det var ett roligt jobb.

Sedan -96 har jag haft ett eget företag som heter Otterdahls Mekaniska, berättar Bengt.

- När de skulle lägga ner plast-gjutnings avdelningen på mitt nuvarande jobb så köpte jag en egen formspruta. Den har jag faktiskt fortfarande har kvar i min källare hemma, säger Bengt.

Något som är kul, berättar Bengt är att jag gjorde knappar till Nokiatelefoner när dom var som störst, Detta gjorde jag hemma i garaget.

Jag har även ofta fått göra grejer som ingen annan ville göra. Till SKF, Pååhl´s, Volvo och till mitt nuvarande jobb.

Mitt arbete som anställd tar mycket tid i anspråk men jag har en hel del jobb fortfarande i mitt egna företag och det har egentligen inte påverkats av Covid, vilket är skönt, säger Bengt.

Dentsply Sirona Implants Dentsply Sirona Implants Företaget som Bengt nu arbetar för hette tidigare Astra Tech men heter nu Dentsply Sirona Implants.

De tillverkar katetrar och implantat och sökte någon som kunde CNC-maskiner så jag fick möjlighet att börja jobba där, säger Bengt. Han berättar också att han ganska omgående fick flyga över till Boston för att lära sig om de maskiner som företaget planerade att köpa.

- Vi köpte då hem några maskiner till företaget i Sverige och hade en stor industrilokal som skulle inredas med allt ifrån kontorsstolar till stora maskiner och det var full upp med arbete och jag började i maj och i oktober skulle vi börja med produktionen. Vi insåg ganska snart att vi behövde köpa fler maskiner vilket ledde till att vi köpte ytterligare 3 maskiner i ett bräde och nu har vi 11 maskiner som står och går dygnet runt, säger Bengt.

På Dentsply Sirona Implants där Bengt arbetar där har de en egen klinik där de kan göra operationer och dom har ett helt fullutrustat labb, Här kan du sen en film från företaget: youtube Företaget finns i Mölndal och i där är dom 65 anställda och i Bengts grupp som han ansvarar för är dom 25 CNC operatörer. Det är totalt 1400 anställda inom koncernen.

Företaget tillverkar implantat i Mölndal, Japan och Australien. Vi finns i hela Europa, berättar Bengt.

Han har fått resa iväg en del och säkert varit i Schweiz 11 gånger och köpt maskiner hos Mikron.

Vi gör en maskinacceptans där nere innan de sänder maskinen till oss i Sverige. Jag brukar vara den som åker ner och gör denna kvalificering, berättar Bengt.

Fast en gång kunde jag inte åka, då vår dotter Josefin föddes så min chef fick åka ner och det var i samma tid som askmoln hade bildats på grund av ett vulkanutbrott på Island så de fick åka bil hem i stället. Det blev en lång resa.

Bengt berättar för mig att om man behöver skaffa en helt ny tand så går man till en tandläkare och han sätter in en skruv i käken och beroende på hur tandbenet ser ut så kanske man inte kan sätta den optimalt utan man får sätta den lite snett.

- På Densply Sirona Implants, berättar Bengt stolt att vi scannar först käken och man ser då vart implantatet pekar. Vi har sen designers som utformar mellandelen mellan skruven och kronan. Tandläkaren som du först går till scannar bilder till oss som vi tittar på för att sen göra implantaten.

Våra egna tandläkare är egentligen mest rådgivande och tar hand om verkligen svåra fall.

En annan specialitet är att kunna vinkla 30 grader utifrån implantatet. Vi skapar ett helt unikt kundanpassat implantat. Vanligtvis är det annars att man använder ett standardimplantat som man filar till säger Bengt.

Har du haft Covid?

-Jag hade Corona 2020 och kunde då jobba hemifrån då jag var i karantän. Jag hade huvudvärk och tappade lukt och smak men annars inte så farligt sjuk, berättar Bengt Har du några knep för att ha en nöjd personal?

- Mitt knep för att lyfta personalen säger Bengt är att vi har stora föreläsare, firmafester, skidresor och annat kul för att uppmuntra personalen.

Vi har väldigt bra stämning på arbetsplatsen, säger Bengt.

Har du varit utbränd någon gång?

- När det är väldigt mycket så tappar jag många bitar och minns en gång när jag skulle släppa pojken på dagis så hade jag med honom i bilen på väg till jobbet istället för jag glömde lämna honom, säger Bengt och skrattar och fortsätter med att berätta att han glömt att hämta dom ibland med.

Vad gör du på fritiden?

- På fritiden så umgås jag mycket med barnen och de håller på med hästar så det blir en del med dom i stallet. Jag gillar åka ut med vår båt som ligger vid Nordön och det är nära Marstrand. Vi åker ut så fort det finns möjligheter och gör detta för att få avkoppling, berättar Bengt.

Han avslutar vårt samtal med att berätta att han gillar att skruva på grejer.

- Jag har svarv, fräs och formspruta hemma och har en verkstad i källaren dit jag ofta går och fixar med något. Jag tycker också mycket om att att meka med min gamla traktor det är också avkoppling, avslutar .

Bengt.

Läs mer om företaget Bengt jobbar hos: Dentsply Sirona | Sweden Atlantis abutments – world class manufacturing Dentsply Sirona Implants Global Boston Fabriken

Text: Eva-Lena Ivarsson www.connectpoint.se

Foto: Bengt Otterdahl

Producerar 3 poddar i veckan

Eva-Lena Ivarsson och Christer Berggren ger ut ConnectPoint Podden, Amazing Podden och Veckans Expert Podd varje vecka genom ConnectHouse

Några gäster som vi får lyssna på inom kort

Anders Hessman

Choklad är så mycket mer än en chokladbit

Hemvärnet är en stor del i Anders liv med Anders är född i Mölndal som ligger strax utan för Göteborg och har bott där i olika omgångar men när han gick i 6:an på mellanstadiet så flyttade familjen till Malmö. Där gick Anders både i högstadiet och i gymnasiet. Är med i hemvärnet - När jag var liten ville jag vi bli yrkesmilitär, säger Anders. Jag gjorde värnplikten -87-88 men jag var då på tok för omogen säger han och skrattar men jag har nu ändå tillhört försvarsmakten i alla år sen dess.

Anders berättar att han varit med i hemvärnet och FBU under flera år men att det numera är enbart hemvärnet han är med i. Han gör ca 40-60 dagar inom hemvärnet om året.

-Vi övar på att skydda landet. Det behövs folk till hemvärnet.

Naken militär En anekdot Anders berättar när jag ber honom leta i minnet är att efter 3 dygn på en övning under värnplikten hade kompaniet ett återhämtningsdygn för att duscha, äta och vila. När Anders tvålat in sig så skummet löddrade på kroppen blev de utsatta för ett eldöverfall varpå han hoppade i sina kängor, tog sitt vapen och hjälm och sprang ut, hoppade ner i närmaste skyddsgrop och besvarade elden. Helt naken. Det blev helt tyst på fiendesidan. Det hände naturligtvis en hel del andra roliga saker med, säger Anders och skrattar Styckare Anders utbildade sig 1984-86 till styckare och har jobbat som styckare i omgångar, bland annat på Samfood, en stor arbetsplats med ca 150 styckare.

Sen flyttade han till Mölndal och började stycka på ICA Almås i Lindome.

Lite senare i livet, -92, började han jobba på Åke Ståhl styckning-central och jobbade där till -98. Därefter flyttade han till Skåne igen och gick en utbildning till Gastroprenör (gastronomisk entreprenör) i Tomelilla.

Den ledde till nyfikenhet på livsmedelskemi.

Chokladnörd Efter att ha hållit en föreläsning på Korsavadskolan i Simrishamn blev han erbjuden ett arbete som lärare där. Hans dåvarande sambo började tillverka praliner och även Anders intresse väcktes.

Han läste en del mat-kemi och övade och prövade om och om igen.

- Jag lärde mig vad som hände med chokladen när man gjorde på ett visst sätt, säger Anders. Det finns en massa bra böcker om choklad och karameller.

Till exempel Birger Lundgren och Jan Heed är duktiga på det, och det finns även filmer på Youtube. Vi är också ett trevligt gäng chokladnördar som hänger ihop på Facebook där vi utbyter lite tips och idéer.

Hessmans Praliner Anders har nu ett företag som heter Hessmans Praliner. Hans nya tjej Ingrid hjälper honom med företaget. Just nu har han ingen butik men säljer via egen hemsida på nätet och via Rekoring. De deltar även på julmarknader, berättar han. Något jag inte kände till tidigare är Rekoring som visst är en företeelse som existerar på Facebook där lokalproducenter säljer direkt till konsumenter.

Anders berättar att man skriver i Facebookgruppen vad man har att sälja och kunderna skriver i kommentarsfältet vad de vill köpa, berättar Anders.

Utlämning av varorna sker på en förbestämd tid och plats. Det är många olika företag som är med.

Drömmer om värmen Jag frågar Anders om han har någon dröm.

- Jag drömmer om att flytta till Spanien, till Andalusien med min tjej Ingrid svarar Anders. Vi hoppas kunna flytta ner för gott. Vi har tänkt hyra ut boendet i värmen på sommaren och åka runt med vår husbil då istället. På fritiden åker vi mycket ut med husbilen och vill åka till Nordkap när man kan åka över gränsen igen, och då vara ute med husbilen några veckor.

Spännande att experimentera Anders avlutar med att berätta att han sedan 2006, när han startade sin choklad-resa, ständigt gjort nya spännande smakupptäckter. Choklad är ju så otroligt mycket mer än bara en bit choklad, säger han.

- Intresset har bara ökat år efter år och har numera blivit lite av ett kall – att experimentera med olika smaker tillsammans med olika härliga chokladsorter är verkligen häftigt säger Anders och fortsätter.

Naturligtvis är alla ingredienser vi använder ekologiska (så långt det är möjligt) och fria från palmolja. Chokladråvaran som används är Fairtrade och kommer i huvudsak från en schweizisk tillverkare, Felchlin, som enbart har de finaste råvarorna i sitt sortiment och en uppsjö av olika spännande smaker för mig att experimentera med i pralintillverkningen.

Felchlin jobbar tillsammans med kakaobönderna utan mellanhänder vilket ger bönderna en stabil, säker och rättvis inkomst, berättar Anders. Detta i sin tur gör att naturens resurser och även miljön är säkrad för framtiden. I gengäld får Felchlin kakao av absolut högsta kvalitet med mycket intensiva smakprofiler.

Vi avslutar samtalet, och nog blir man allt lite sugen på en god pralin eller vad säger du?

Läs mer om Anders och hans Hessmans Praliner Text: Eva-Lena Ivarsson Foto: Canva och Anders Hessman www.connectpoint.se

Christina Berardi

Christina är en kvinna jag alltid sett upp till och som fångat mitt hjärta. Jag träffade henne första gången via ett kvinnligt nätverk som jag var med i. Hon var ambassadör i detta nätverk och ansvarig för Spanien.

Jag åkte till Torrevieja för att vara med på en mässa, vilket hon anordnade och jag var även hembjuden till henne för att nätverka och träffa de andra kvinnorna som var med i nätverket i Torrevieja.

Vid huset där Christina bodde så fanns det ett elskåp vilket hon ofta satt och mediterade på. Hon drömde sig bort och beslöt sig för att när hon skulle blir stor, skulle hon resa runt och se världen.

Hon har gjort en klassresa från elskåpet till en universitetsutbildning och ett välbetalt jobb med hela världen som arbetsfält. Hon skulle minsann visa och bevisa för sig själv att hon också kunde lyckas.

När hon var liten så hade hennes mamma inte råd att köpa riktiga slalomskidor som klasskamraterna hade men när hon blev äldre så var det viktigt för henne att åka slalom ner för Sörbybacken. Hon reflekterar över att det var inte så lätt att vara barn på den tiden.

Sen dess har vi följts åt på sociala medier och jag har alltid känt att hon genuint stöttat mig i allt jag kommit mig för att starta. När jag startade det digitala affärsnätverket Connect4Effect så var hon bland de första som anmälde sitt intresse att få vara med, vilket jag är glad för.

Hon har en härlig energi och har en stor kompetens när det gäller mycket och framförallt när det gäller att hjälpa företag att synas. Hon driver idag nätverket Business Queens Network och har en podd Varför Spanien? samt är engagerad i Rotary i Spanien där hon idag har ett heltidsboende.

Christina är född i Örebro och på den tiden var Örebro den 6:e största staden i Sverige. Örebro är en fin stad! Hon älskade bland annat slottet och dess omgivningar. Inte långt därifrån fanns stadsparken där hon vuxit upp, den var jättestor och fylld med flera blomsterbäddar utefter parkgångarna. Där fanns en plaskdamm, växthus, fågelhus med papegojor, påfåglar och det fanns hästar, berättar Christina vidare.

Ett minne som etsat sig fast hos Christina var när de flyttade Kajsa Warg´s stuga och även Kungstugan.

De flyttade stugorna på timmerstockar som placerades på ett annat ställe och så skapades då Wadköping. Det var en lummig plats med stora kastanjeträd som var helt fantastiskt vackra och gräsmattan var på våren täckt med gula blommor, vårlökar. Christina tror att det var då som hennes stora passion för växter och trädgård började.

Christina gick fram till 8:an på Engelbrektskolan i Örebro och sen började hon på teknisk linje samt var den första kullen med flickor på Karolinska skolan.

Det hade tidigare bara varit för pojkar på den skolan.

När hon gick ut skolan så utbildade hon sig till kontors-sekreterare men tyckte inte det var så kul.

Hon praktiserade sedan på en foto-affär där hon fick lära sig fotografering, framkallning av både filmer och pappersbilder, retuschering. Hon fick även följa med på roliga uppdrag där hon fick assistera fotografen. Senare i livet så hade hon ett fotolabb i sin bostad, så det har alltid varit ett stort intresse berättar Christina.

Teckningar framförallt perspektivritningar var ett stort intresse och jag var väldigt intresserad av hur allt fungerade, säger Christina. Det var därför hon sen valde inriktning att bli tekniker. Examensarbete utfördes på Sandvik varefter hon fick jobb direkt där.

- Mitt examensarbete handlade om rostfri fjädertråd. De hade smörjningsproblem med att vidaredra tråden efter glödgningsprocessen.

Valstråden, vilket man alltid startar med, var 5,6 mm vilket senare efter ett antal glödgningar reducerades vidare ner till 0,10 mm. Neddragning till mindre dimensioner görs i speciella dragmaskin, berättar Christina.

För att kunna dra ned den rostfria tråden används en bärare vilket läggs på efter glödningen och kylningen. Det är denna bärare som sedan samverkar med det torra smörjmedlet och gör att ytan blir felfri på tråden. Fjädertråden används in medicinska instrument, bilar, flygplan, m m. i form av vrid- drag och tryckfjädrar. Den bäraren de använde var väldigt fuktkänslig, drog inte med sig tillräckligt mycket av det torra smörjmedlet viket ledde till dragrepor.

- Jag bytte ut hela smörjsystemet, bärare och smörjmedel. Då var den inte längre så känslig och det blev bättre ytor. Detta var mitt examensarbete berättar Christina

Det fina examensarbetet ledde till att Christina blev erbjuden arbete och började som produktionschef för Fjäderfabriken.

Det sas då att hon var den första kvinnliga chefen på det som hette Sandvik Steel, nu Sandvik Materials Technology. Det hade varit en kvinnlig förman tidigare som arbetade med plattvalsad fjädertråd till korsetter. Avdelningen tillverkade även skidstavar i rostfri tråd men det lades sedan ner.

Christina arbetade som produktionschef under fem år och därefter erbjöds hon att bli Teknisk marknadsförare. Då skulle de lansera en ny fjäderstålsort som heter SAF 2205 för ny marknadssegment och de skulle informera om dess tekniska och ekonomiska fördelarna.

- Det var väldigt roligt, säger Christina och sedan gick jag vidare som Global Product Manager där jag hade globalt ansvar för samma produktområde. Det fanns fem producerande enheter, säger Christina. En fabrik i Sandviken, en i Sya utanför Mantorp Gusab, en i Spanien utanför Barcelona, en i Scranton i Pennsylvania, USA och en i Mogi Guacu i Brasilien. I dag är det bara tre producerande enheter kvar då fabrikerna i Sya och Barcelona lades ner och några år efter såldes även resterande trådprodukter.

Christina berättar att hon ofta tänker på när hon satt på elskåpet och drömde om resor, vilken klassresa hon gjort!

Hon har idag rest runt gjorden flera gånger och varit i en massa olika länder, träffat och lärt känna massor av människor med olika språk från olika kulturer och religioner. Hon har fått uppleva en hel värld genom sina affärsresor.

Idag har hon sporadisk kontakt med flera av sina tidigare kollegor och säger att det känns som om hon har en utökad familj i världen.

De ger henne många bra tips på destinationer, hotell, sevärdheter m m om hon ska åka till de länderna

Christina har även varit marknadschef för annat produktområde inom Sandvik där hon bl a har jobbat med bränsleceller för att värma upp bostäder och bilar. Under sina år på Sandvik fick Christina möjligheten att jobba med McKinsey vilka utbildade henne i en speciell metod för att öka försäljningen och även omstruktureringar inom inköp. De jobben kallades att vara navigatör.

Christina mottog priset Best Performance Manager inom Sandvik Materials Technoloy då det delades ut för första gången. Senare blev Christina erbjuden jobb som controller inom indirekt inköp där hon utbildade dotterbolagen om KPI (Key Performance Indicator), vilka rapporter som skulle framtas, hur avrapporteringen ske och när, hur beräkna kostnadsbesparingar med mera.

Det var jätteroligt, tyckte Christina.

Indirekt inköp är allt som köptes in till företaget vilket inte har med råvarorna att göra det vill säga smörjmedel, papper, el, vatten, underhåll av fastigheter, arbetskläder, tjänster, etc – Det indirekta inköpet skulle centraliseras så långt som möjligt och då fick jag jobbet på Sandvik AB, berättar. Hon var fortfarande hungrig på att lära sig mer och utvecklas.

Christina var ofta på resor och när hon arbetade i Indien så fick hon en dag plötsligt en otäck känsla att hennes son var död!

Hon fick ingen kontakt med honom. Hon bad en vän till sonen, Sebastian, att gå dit för att kolla vad som hänt honom och han ringde upp och sa att hon behövde inte vara orolig. Visserligen hade han inte talat med Sebastian men allt verkade ok. Hon lugnade ner sig och när hon satt i limon från Arlanda var hjärtat utanför kroppen av oro.

När Christina kom hem tog hon sonens nyckel och åkte hem till honom. Han kom inte och öppnade, låset var låst från insidan med nyckel i och hon kunde inte öppna dörren. Genom brevlådan såg hon honom sittandes i soffan men han var inte kontaktbar. När hon under en vecka arbetade i Indien så fick hon en otäck känsla att hennes son var död! Hon fick ingen kontakt med honom. Hon bad en vän till sonen, Sebastian, att gå dit för att kolla vad som hänt honom och han ringde upp och sa att hon behövde inte vara orolig. Visserligen hade han inte talat med Sebastian men allt verkade ok. Hon lugnade ner sig och när hon satt i limon från Arlanda var hjärtat utanför kroppen av oro.

När Christina kom hem tog hon sonens nyckel och åkte hem till honom. Han kom inte och öppnade, låset var låst från insidan med nyckel i och hon kunde inte öppna dörren. Genom brevlådan såg hon honom sittandes i soffan men han var inte kontaktbar.

- Jag fick tillkalla polis och de fick kontakt med honom så han krälade fram till dörren, reste sig och vred om nyckeln sen rasade han ihop och polisen fångad upp honom. Ambulansen kom för de misstänkte att han hade fått en stroke. När vi kommer in till sjukhuset, berättar Christina, så bekräftade läkaren att det var en stroke han drabbats av, men problemet hade startat i hjärtat.

Han kunde inte prata än mindre gå. Orsaken visade sig senare att allt hade börjat med en urininfektion vilken lett till en njurbäckeninflammation.

Bkterierna från urinblåsan hade med blodet vandrat upp till aorta- och mitralisklaffen. Bakterierna hade helt enkelt käkat upp dessa viktiga hjärtklaffar varvid hjärtat kollapsade och skickade upp blod till hjärnan vilket gav hans allvarliga stroke. Sebastian hade sprutor för sin grava psoriasis vilket hade gjort att immunförsvaret var väldigt lågt. .- Han är nu förlamad i högra sidan och 1/3 del av hjärnan var borta, säger Christina. Hjärnan är plastisk och idag är det inte längre ett stort hål.

Han opererades på Akademiska sjukhuset i en så kallad öppen aorta operation, där han fick en biologisk aortaklaff och mitralisklaffen sydds ihop men den kan man klara sig utan menade läkarna.

Innan han hjärtopererades fick han ligga med antibiotika under sex veckor.

Jag sa till min son när han låg på sjukhuset att när du blir bra så vi flytta till ett land där det är soligt och finns hav så din psoriasis får läkning. När han sen blev bättre och kunde prata efter ca tre månader så sa han – ”ska vi inte flytta till värmen nu?” Jag funderade först på Italien som jag älskar och vi har ju släktingar där, säger Christina, men det blev Spanien som var mycket billigare.

"Vi flyttar till värmen när du är bättre"

Sandvik skulle göra nerdragningar och jag sade upp mig på listan. Jag fick två årslöner så vi flyttade ner till Spanien. Sandvik hade en pensionsmäklare som berättade vad man har i pension och hjälpte mig med allting.

Nu kan de verkligen njuta av livet för Christina har en bra pension. Juni 2015 flyttade de ner för gott A och de älskar livet i Spanien. Sebastian klarar sin hygien men klarar inte öppna förpackningar, handla etc dessutom har han fortfarande en del svårigheter att tala då han inte hittar ord men han har ett helt nytt liv nu och har fått så mycket hjälp med fysioterapeuter här i Spanien som Christina anlitat så han kan gå mycket bättre nu.

- Han har lite svårt för höjdavstånd vilket gör att han kan snubbla till men han klarar livet. De hjälps åt och jag hjälper honom att handla, öppna förpackningar och städar men annars fixar han mycket själv, säger Christina stolt. Han kan sköta sin hygien och klä på sig själv men det tar väldigt mycket längre tid med bara en arm och hand. Han är pedant och det ska vara minimalistiskt hos honom. Sebastian har en hund och det går så bra för honom nu, berättar hon.

Christina har köpt en egen bostad åt Sebastian så idag bor de sju minuter ifrån varandra. De äter tillsammans ofta men ibland säger han ”jag slipper” säger Christina och skrattar.

-Hans psoriasis är bättre nu. Det är så skönt och mycket lugnare för mig, säger hon nu när de bor i Spanien. Detta var anledningen till att de flyttade dit för att sonen mådde inte bra hemma i Sverige. I Spanien har de värmen och ljuset och ett helt annat liv nu i Spanien.

- Sjukvården är fantastisk i Spanien förresten, säger Christina. Det är så smidigt att få ut mediciner och läkarvården vilket är gratis. Man har med sig journalerna hem och det finns en app där alla journaler med finns om man tappat den. Apoteken är också väldigt bra. De är fantastiskt duktiga med att vägleda dig rätt. Christina lyfter också upp polisernas arbete i Spanien. De är fantastiska också, säger hon.

När det är något så har hon ett direktnummer via WhatsApp eller email. - Jag är så trygg här, säger Christina.

Hennes andra son Alex bor i Sverige, är gift och har 2 barn som redan är 18 år. De kommer ofta ner men nu är det ju inte så mycket med detta då det är restriktioner under dessa corona-tider, men de har nära kontakt igenom de virtuella programvaror som finns.

-När jag flyttade till Spanien så kände jag ingen här, säger Christina! När jag var här i mars på semester under två veckor kom Christina i kontakt med Gunnel Thunström som anordnade ett möte på Golfrestaurangen Las Ramblas för ett kvinnligt nätverk som heter Qoola Qvinnor. Jag såg evenemanget på Facebook så jag beslöt mig för att gå dit därefter träffades Gunnel och jag privat i Stockholm och hon frågade om jag inte kunde ta över Qoola Qvinnor i Spanien för det behövdes någon på plats.

Jag startade upp mötena på kvällstid och vi var som mest 70-80 st medlemmar. I början höll vi till hemma hos mig, säger Christina och en gång var vi nästan 40 stycken på ett möte vilket gjorde att det blev lite svårt med stolar ute i trädgården.

Efter 1,5 år startade jag och några till ett eget nätverk, Wibes Women in Business för att locka potentiella kunder.

Christina fick ett uppdrag från distriktets Rotaryguvernör att starta en ny internationell Rotary klubb.

Vi startade i november 2020 och vi är nu 15 stycken.

Vi har bara träffats via våra datorskärmar två gånger per månad under ca en timme varje gång.

Varannan gång har vi en EGO-presentation där vi medlemmar presenterar oss själva lite mer på djupet och varannan gång har vi en extern föreläsare inom A nåt intressant ämne. Vi talar engelska och kan väl bara säga att det är inte många spanjorer som gör det, tyvärr. Vi har bland annat tränat våra medlemmar att göra en elevator pitch som tar en minut. och ett tips jag brukar ge är att man ska ha en proffsig fotograf som tar alla foto då det blir mer professionellt.

I julas körde de i Rotary, 2 projekt. Ett i Torrevieja som hette ”Inte ett barn utan julklapp” där leksaker samlades in och levererades till kyrkan vilka i sin tur distribuerade ut dem till de behövande. Ett liknande projekt gjorde de även i Orihuela Costa men det mynnade ut i att pengar samlades in då det var ett stort behov av mat, pengar till hyror etc. Klubben fick donationer från ett stort varuhus, El Corte Ingles, via faderklubben i Orihuela med över 100 leksaker.

Nu är det fokus på ett 100-talet familjer som behöver hjälp berättar hon.

På fritiden älskar Christina att arbeta i sin trädgård, trots att hon har egen trädgårdsmästare och för att hålla sig i form har hon en Personal Trainer som hon träffar två ggr i veckan under 45 minuter där hon gör olika rörelser bland annat på en Powerplate. Hon är verkligen väldigt nöjd med den här typen av träning, säger hon men tar också ofta promenader.

- Min PT mätte min biologiska ålder och det visade sig att kroppen är 43 år, säger Christina stolt.

Livet i Spanien har påverkat livet en hel det och just nu är det utegångsförbud från klockan 22.00 – 06.00 och man måste ha munskydd på sig. De får inte besöka städer med mer än 50.000 invånare och Polisen har avspärrningar och kontrollerar alla.

Christina avslutar intervjun med att hon trivs otroligt bra i Spanien och det är så tryggt och bra att bo här för mig och Sebastian, säger hon.

Varför i Spanien - Podcast Text Eva-Lena Ivarsson, Foto: Christina Berardi, Tomas Kihlman

www.connectpoint.se

Vill du sälja din kurs via oss eller köpa en kurs

Vi har kurser och program med Helena Magdalena Ivekrans, Camilla Gyllensvan, Daniel Wood, Rauno Juustovaara, Alexander Herold, Gun-Britt Florin mfl.....

Engla Turesson

Jag har pratat med en Engla, en nybliven entreprenör som i december 2020 startade igång som frilansande virtuell assistent.

Hon är född och uppvuxen i Stockholm och är idag 31 år gammal.

Redan när hon var 16 år flyttande hon hemifrån och har sedan dess bott på olika platser runt om i Stockholm, tills hon 2014 bestämde sig för att flytta upp till Västernorrland. Som liten såg sig Engla som väldigt framåt och hade mycket energi, men hade väldigt ofta problem med magen. Hon fick 2015 diagnosen, Endometrios, en kronisk inflammatorisk kvinnosjukdom som hon idag medicineras dagligen för.

Hon präglades av en strulig barndom och fick växa upp väldigt snabbt och ta ansvar för sig själv både i vardagen och i skolan. Hon hade det väldigt lätt för skolan trots allt som pågick i hennes liv, då hon älskade att lära sig nya saker.

Engla hade mycket kompisar men upplevde aldrig att hon fick en djupare kontakt med någon då hennes familj flyttade en del, samt att Engla ofta kände sig som ”den som var annorlunda” i hennes egen åldersgrupp, vilket gjorde att hon ofta kände sig ensam.

Hon testade mycket aktiviteter som barn men fastnade enbart för sången. Hon medverkade i uppträdanden på alla skolavslutningar sedan 5:e klass och fortsatte sedan vidare med musiken på Fryshuset där hon läste rock/sång som inriktning.

På grund av ett fortsatt struligt familjeliv valde hon att hoppa av skolan efter 1,5 år för att börja jobba istället. Det mestadels inom försäljning, något hon snabbt insåg inte var något hon tyckte var särskilt roligt men som hon ändå fortsatte med på olika sätt från 17 års ålder tills hon var 26 år.

Engla har jobbat med allt ifrån kalla till varma samtal inom olika områden, säljcoach på ett stort elbolag inom företagskundservice och privat. Kundservice i olika former och även testat på försäljning inom F2F. Hon har även jobbat en hel del år inom restaurangbranschen och företagsadministration.

Hon inser dag att hon har stor nytta av detta idag som entreprenör, då hon både mött och pratat med så många olika människor genom åren och inom serviceyrket, som har givit henne mycket färdighet och verktyg i livet som i arbetslivet.

Hon erbjuder idag tjänster inom sociala medier, administration, bildhantering och rådgivning/bollplank ut mot mindre företag samt entreprenörer.

Fördelen med att anlita en virtuell assistent är att man slipper betala sociala avgifter, semesterersättning, bistå med en arbetsplats med mera, då en virtuell assistent jobbar hemifrån vilket ger denne möjlighet att sitta och jobba vart som helst.

Engla gick en utbildning där hon coachades i att starta igång som VA, vad det fanns för efterfrågan på marknaden och på vilket sätt hon kunde starta igång för att börja nå ut. Därefter har hon tagit resten av resan i sina egna händer och testat sig fram, vilket har varit lönsamt för henne alla redan.

Hon erbjuder olika paket till sina klienter, och har byggt upp det så att hennes timpenning blir billigare ju fler timmar man bokar in henne på. Hon är alltid öppen för förslag på samarbeten, och gör ofta offerter till sina klienter utefter deras önskemål av arbetsuppgifter om det inte matchar något av hennes administrativa paket som hon erbjuder.

Då hon i dagsläget inte har någon hemsida så går det bäst att nå henne via Facebook eller LinkedIn för att boka ett ’lära känna samtal’ och diskutera eventuellt samarbete.

Engla önskar utveckla sitt företag med att jobba med någon form av holistisk coachning då hon brinner för att hjälpa människor att komma framåt, men där är hon inte riktigt än men hon har på känn att hennes syfte kommer vara mer djupgående i framtiden. Som Engla själv säger, ”Allt har sin tid och sin plats”.

Idag bor Engla i Sollefteå med sin sambo och två bonusbarn. Hon pendlar sporadiskt mellan boende i Sollefteå och ett annat boende som dem har i Stockholm.

På fritiden sjunger Engla mycket i en app som hon använder för att upprätthålla sången, ibland får vi ta del av hennes sång via videos på LinkedIn. Hon tycker om personlig utveckling, läsa, meditera/affirmera/självreflektera, promenader samt yoga är ett stort intresse i hennes vardag.

När livet annars är mer ’normalt’ tycker hon om att resa, dyka, äta god mat och åka iväg på äventyr.

Hon ser sig själv som en högsensitiv person med sina främsta egenskaper som: Väldigt intuitiv, lyhörd, kreativ, har ett bra öga för detaljer, pålitlig och lojal, ärlig och rak, snabblärd och effektiv samt flexibel.

Engla’s syfte med sin verksamhet är att hjälpa företag och entreprenörer med uppgifter dem inte hinner med, finnas där som rådgivare/bollplank i processen för dem som behöver, samt avlasta och ge företagare och entreprenörer möjligheten att fokusera och lägga sin tid där den istället verkligen behövs.

Engla har fått väldigt bra feedback från sina tidigare och nuvarande klienter som delar samma uppfattning om hennes ovannämnda egenskaper!

Följ hennes på LinkedIn: Engla Turesson Facebook: Engla Turesson Text: Eva-Lena Ivarsson oto: Engla Turesson, Canva www.connectpoint.se

Bli proffs på att nätverka med Nina Jansdotter

Sökandet efter bekräftelse Nina Jansdotter @ninajansdotter Influencer och Karriärscoach Alla söker vi efter någon form av bekräftelse ifrån vår omvärld, både privat och på jobbet. Det är något som är helt naturligt för oss människor. Att vi vill få acceptans och kärlek av andra. Att vi känner att vi får vara med i gänget, teamet, familjen och så vidare. Ett sätt att få ett snabbt godkännande är att kommunicera något i sociala medier.

Oftast finns där någon som trycker på gillaknappen och på så sätt kan vi få ”kärlek” tillbaka direkt. Det kan kännas riktigt bra att bli sedd på det viset även om den bekräftelsen som man får tillbaka på att skriva just det inlägget inte var så djup. För vissa kan denna jakt på snabba gillanden bli något som till slut trappas upp och kan bli ett väldigt negativt beteende. Det är definitivt inte bara något som gäller för de yngre generationerna, som många påstår när jag brukar ta upp detta tema.

Likesjukan, som jag ibland kallar är något som även vuxna, med hög utbildning och fina titlar kan drabbas av. Dessutom har det heller inget att göra med om man är framgångsrik eller inte på sitt jobb.

Vad det däremot ofta grunden handlar om är om man har en hög självkänsla eller ej. De med låg självkänsla brukar behöva mer av andras yttre bekräftelse om att de duger för att må bra. Många likes betyder i detta sammanhang att man fått mycket bekräftelse på att man duger. Har få däremot tryckt på gilla betyder det att man tolkar det som man inte är bra nog eller till och med värdelös om självkänslan är riktigt bedrövligt låg.

Många som jagar likes skäms för detta beteende även om de inte kan dra i handbromsen. Jag tycker i och för sig att det är onödigt att känna skam. Det leder ingenstans. Tvärtom är man modig om man ser att man råkat ut för detta problem och inte riktigt kan hindra sig från att fortsätta. Att erkänna sina svårigheter är första steget inför att hitta lösningar för att växla och utvecklas. Ingen är perfekt. Alla har någon skuggsida som vi behöver jobba med. Även om det kan vara jobbigt att erkänna det för sig själv – eller prata om det med andra.

A

Att jobba med självkänslan är ingen quick-fix. Minst sagt. Det är är en livsprocess att ha förmågan att se sitt värd, utan att vara för mycket beroende till vad andra tycker och tänker om en. Här kan till exempel en coach, psykolog eller samtalsterapeut vara till hjälp som bollplank i denna process.

Sedan är det också så att sociala medier bygger på mer eller mindre omedelbar bekräftelse vilket, som sagt, kan skapa beroende hos oss. Det krävs ju ofta inte så mycket av oss i prestation i något vi postar. Ändå är det ofta någon som är där och gillar och på så vis belönar ditt dopaminsystem dig med en omedelbar kick. Andra uppgifter vi har i våra på jobbet kan kräva mycket mer ansträngning och ta mer tid innan någon tycker att vi är duktiga och talar om det.

Något som kan förklara en del av orsaken till detta jagande på snabba gillanden i sociala medier är hur vi har det på våra jobb. Många arbetar i sammanhang med chefer som inte direkt är så bra på att ge någon feedback överhuvudtaget. Framför allt då inte några berömmande klappar på axeln speciellt ofta. Kanske till och med aldrig. Så det kan absolut bli en fälla att direkt få andras gillanden att man fastnar i jakten på like.

Det är skillnad mellan att bruka sociala medier och när det blir ett missbruk, som gör att vi försummar andra uppgifter, nära relationer, motion, sömn och så vidare. Då behöver du ta dig en ordentlig funderare och reflektera över orsakerna till att användandet går över styr. Ibland behövs det samtal med en coach, terapeut, mentor eller någon annan som kan ställa frågor och guida dig lite på traven, till att du fyller på din egen känsla av att du är värdefull och duger även om inte någon bekräftar dig med att gilla något inlägg.

Av Nina Jansdotter, beteendevetare och karriärcoach www.karriarsportalen.se www.connectpoint.se

Michael Lind

En enkel man - personifierad förändringsagent

Michael Lind bor i Järna strax söder om Stockholm dit han flyttade från Blekinge tack vare att han träffade sin kärlek i Stockholm.

Han har satt en titel på sig själv som förändringsagent då han för några år sedan började att arbeta för en förändring av värden och insåg då också att han behövde göra en förändring i sig själv.

Michael började arbeta med personlig utveckling och började arbeta med sig själv och med något som heter Be the Change.

- Det började med att jag såg baksidan, mörka sidan med finanssystemet och hur vi behandlar planeten säger Michael. Sen fick jag en vision om att vi kan skapa en värld som bygger på något helt annat där människor får komma fram med det dom har, med sina egna talanger och kunskaper. Det var det som väckte min nyfikenhet och potential.

När människor börjar samarbeta istället för konkurrera då kan vi skapa någonting som är mycket större och mycket vackrare än att det blir på bekostnad av planeten.

Jag började ifrågasätta världen efter grundskolan. tror jag det var. När jag var liten ville jag bli polis men kom inte in på Polishögskolan..

Michael berättar att han alltid haft viljan att hjälpa och stötta människor och att det nog alltid funnits inom honom. Att ge människor det lilla extra är givande för mig. säger Michael som har jobbat inom vården, på HVB hem för ensamkommande och även inom förskola.

Michal berättar om att han varit i Australien en gång och han var där för han tyckte landet var så unikt, en miljö och natur som inte fanns någon annanstans.

När han först var i Thailand så var han inte på stränderna utan åkte upp till skogen och bergen och träffade lokalbefolkningen istället. Sedan när han kom till Australien då hade han bokat 3 nätter och visste inte riktigt vart han skulle sedan men ville söderut men träffade där på några tjejer som han sen hyrde en Campingvan ihop med och drog norrut istället. De bodde. 2 veckor ihop i denna och åkte runt.i landet.

När pengarna började ta slut så tog Michael några olika arbeten i Australien. Han testade jobba med dörrknackning/försäljning utan större resultat sedan jobbade han som flyttgubbe i 10-11 månader. Han hade ett Working Holiday Visa som gällde i 12 månader.

När Michael kom hem igen till Sverige så träffade han en tjej som hade ett barn så han fick en liten papparoll där och de bodde ihop.

Idag bor Michael i en husvagn och en Jurta som han och hans tjej bor i med 3 barn. Jurtan är 30 kvm, ca 6x6 meter. Den har en eldstad i mitten. så de kan få det varmt och skönt. Det är mysigt med.

Vi bor på en campingplats, väldigt fint med havsutsikt,, säger Michael vilket är bra för barnen. De har tillgång till dusch, diskmöjligheter och lekplatser.

Det bor en hel del olika personer, företagare, pensionärer där nu på campingplatsen när det är lågsäsong.. Det är många vecko-pendlare och dom ser dom inte så ofta.

När han för några år sedan bodde i Skåne så startade Michael med några andra en ideell förening med en vision om att skapa ett samhälle med ideella visioner.

De skapade och började arbeta för hur de sen skulle implementera detta med en ekonomisk och social struktur. Vi samarbetade med en annan ekonomisk förening och startade en mötesplats som idag består av cafè, second hand butik och verkstad. Det är en stor mötesplats på 400 kvm där människor kan komma att träffas.

Idag håller han på att bygga upp en ny business.

Delvis jobbar Michael mycket med sociala medier och med Affiliate Marketing och han jobbar även med att coacha folk att vi behöver varandra för att ta nästa steg. Människor som vill göra en förändring med sig själva eller med världen är de jag söker, berättar Michael

www.enenkelman.se Text: Eva-Lena Ivarsson www.connectpoint.se

Foto. MIchael Lind

AnnKatrin Noreliusson

AnnKatrin är född i Hudiksvall och flyttade som 24-åring till Stockholm och studier. Efter 10 år i storstan gick flyttlasset tillbaka till Glada Hudik.

Som liten ville hon bli polis som sin pappa men i tonåren kändes psykologyrket mer spännande.

– Jag ville jobba med att hjälpa människor att hitta sin väg, så jag började som 14-åring läsa psykologilitteratur, säger AnnKatrin.

Det var relationer som lockade och jag har nog alltid varit väldigt intresserad av just det, berättar hon.

Det var kanske för att jag hade lite svårt själv. Jag var inte riktigt utvecklingsmässigt på den platsen jag önskade.

Jag hade svårt med hur jag skulle vara och försökte alltid vara någon annan än jag egentligen var och gjorde om mig för att få vara med. Jag minns att jag bland annat rökte för att jag inte vågade säga ifrån och var väldigt beroende av andra och kände mig ofta dum i huvudet i skolan. Det har på senare år visat sig att känslan av utanförskap var en diagnos, adhd berättar AnnKatrin. När jag som 60-åring utreddes visade det sig att jag har en hjärna med adhd.

Att få adhd-diagnos som äldre kan man läsa om i hennes inlägg på Smart Psykiatris blogg.

Jag slet mycket under många år, för det var ingen som såg mina problem, de hände ju inuti mig

Jag hade dåliga betyg så jag kunde inte komma in på psykologilinjen berättar AnnKatrin. Men sen hade jag tur för via Arbetsförmedlingen fick jag arbete på ett dentallab/tandtekninskt laboratorium. Intresse av hantverk och att hålla på med händerna har jag alltid gillat så jag började på labbet som biträde när jag var 18 år. Vi tillverkade löständer. Både löstagbara och sådana som cementeras fast.

I tandtekniker-yrket blev jag kvar i hela 38 år.

Efter de första sex åren som tandtekniskt biträde utbildade hon sig sen som tandtekniker. Men drömmen fanns kvar att vilja jobba med människor. Tandteknikerutbildningen var anledningen till att det blev Stockholm. Där träffade jag min man. Han var dansbands-musiker, han 18 år och jag 28 år. Det var Sveriges yngsta dansband han spelade i. Dansbandet hette Simons, där han spelade trummor. Min man och jag har varit tillsammans i 37 år idag.

De bildade familj och valde sen att flytta tillbaka till Hudiksvall. -Jag hade köpt en tomt redan som ung så den bara väntade på oss så vi byggde hus och flyttade dit, berättar AnnKatrin. I det huset bodde vi i 25 år.

Nu har vi byggt ytterligare ett hus med havsutsikt och det ligger på min drömplats på jorden. Tidigare var jag väldigt rädd att vara härute, har varit mörkrädd och det är ensligt här men nu är det alldeles underbart att få bo här. Jag har jobbat mig igenom detta för att få tillbringa all min tid här genom min egensnickrade kbt-terapi säger AnnKatrin.

Idag jobbar jag som anhörigguide och coach till föräldrar och anhöriga som har någon typ av tvångssyndrom i familjen, säger AnnKatrin Sonen Markus har tvångssyndrom och har det riktigt tufft i sitt liv. Det är därför jag vill hjälpa andra.

Att se honom må dåligt har varit smärtsamt. Dottern har adhd, vi märkte det ganska tidigt men trodde först att det var vi som föräldrar som inte var lämpliga.

Sonen hade störst problem och utreddes när han var 7 år. Det han utreddes för först var adhd. Men jag förstod snart att det måste vara mer än det och läste på. Han hade tics och skrek till ibland. Han fastnade i vissa grejer och då visade det sig vid vidare utredning att han hade Tourettes syndrom och snart började han tvätta sig extremt mycket. Så mycket att han blödde på sina händer, då diagnostiserades han med även med ocd/tvångssyndrom. Han tömde tvålpumparna på några dagar.

Han har lätt för att lära men otroligt svårt att fokusera. Det är diagnoserna som ger honom problem.

Han fungerar därför inte särskilt bra i vardagen.

Alla svårigheter i vår familj gjorde att mitt intresse stärktes för att utbilda mig inom psykologi men det fanns inte tid och kraft för att börja göra detta när jag hade alla dessa svårigheter hemma.

Som entreprenör kan man vara lite galen säger hon.

Det jag tycker är roligt kan jag fokusera på dag och natt men det jag tycker är tråkigt finns inte på kartan att jag ska göra. Såklart får jag göra sånt också, men det drar massor av energi.

- När jag var 56 år, 2013 så lades labbet där jag arbetade ner på grund av arbetsbrist så jag blev arbetslös och tänkte vad ska jag göra nu?

Då fick min gamla dröm komma fram igen och tillsammans med mina kunskaper inom npf (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd, autism, Tourettes med flera diagnoser) och psykisk ohälsa startade jag mitt företag Familjebalans och utbildade mig till traditionell coach, kognitiv NPFcoach och som handledare i sorgebearbetning, berättar AnnKatrin.

Mina klienter var familjemedlemmar till barn som hade diagnos.

-Jag hade före pandemin kontor inne i Hudiksvall som jag delade med en annan företagare.

Nu arbetar jag hemifrån helt online. Jag är inte född till entreprenör utan har fått lärt mig allt på vägen.

Från att ha arbetat i hela npf-spektat har jag smalnat min verksamhet till familjer vars barn har tvångssyndrom.

Min expertis ligger inom detta och här kan jag göra mycket för att hjälpa dessa familjer. Jag förstod inte från början vem som skulle vara min kund men idag vill jag endast ha dom som har nytta av mig.

Det är så viktigt. Det gick inte in i skallen på mig på många år men nu känner jag mig så trygg och vet att jag är väldigt duktig på det jag gör.

AnnKatrin driver en medlemsklubb för anhöriga som har familjemedlemmar med tvångssyndrom. Tre gånger per år öppnar medlemsklubben för intagning av nya medlemmar. Starten var i oktober 2020 och hon jobbar nu med att stötta medlemmarna i ”OCD hjälpen för anhöriga”.

I maj är nästa antagning. Allt är online och i medlemsportalen kan medlemmarna hämta det material de behöver. Det finns tre moduler. Första delen är fakta om tvångssyndrom som är viktigt att ha som grund och andra delen är om anhörighetskapet och tredje delen är om var man ska vända sig om man behöver hjälp.

I OCDhjälpen finns podcastavsnitt som bara sänds där då hon och min hennes son samtalar och han berättar om hur han hanterar sin ocd.

- Vi har möten en gång varje månad där jag är guide, berättar AnnKatrin och då delar jag in i smågrupper där de får samtala ostört vilket många uppskattar.

Jag lägger även in boktips. Länkar till artiklar och annat som kan vara bra att ta del av.

De jobbar ihop hon och hennes man Anders. Han har redigerat 130 poddavsnitt. Han och jag är så olika. Vi passar så bra ihop ändå. Han gillar att spela i en massa olika lokala band och några jag minns namnet på säger AnnKatrin, det är CeeBee and the boys och Gengångarna.

På fritiden gillar jag att gå ut i skogen, grilla korv, sitta på en sten och bara njuta och bara Skogsnjuta som hon kallar det Shinrin Yoku på japanska och skogsbad på svenska. Jag har ett träd som jag kramar säger AnnKatrin.

Jag håller i grupper med skogsbad ibland och har samarbetat med Studieförbundet vuxenskolan samt Anhörighetsstödet i Kommunen. www.familjebalans.se www.tvångspodden.se Text: Eva-Lena Ivarsson Fot: AnnKatrin Norelius www.connectpoint.se

-

Åsa Rydhard

Ett nytt liv som nomader lockar Nu är de hemma igen men när jag får tag i Åsa så är hon tillsammans med sin man i i Portugal där de bott i några månader och Åsa berättar att Ginsten har börjat blomma så det är stora gula blommor överallt och det låter ju helt underbart.

Åsa träffade sin man Kjell som hon gifte sig med och de fick sen 2 barn ihop. De bodde på en gård där de var månskensbönder. Under den här tiden i livet jobbade hon ett tag på Ellos och sen på Hallêns och då som systemutvecklare. Lite senare började hon på Capdemie i Göteborg som konsult.

- En dag ville jag ta mig vidare och hoppade då av jobbet som konsult, berättar Åsa och jag började då läsa teologi i Stockholm och blev sen antagen som pastor inom missionskyrkan.

När Åsa studerade så jobbade hon i en församling i Tvärred men sen när hon var färdig så blev hon pastor i en av Equmeniakyrkans största församlingarna i Sverige som låg i Sjömarken där det var över 100 medlemmar.

Om vi går tillbaka 50 år i tiden så är Åsa född på Gävle BB, uppvuxen i Sandviken och hon har gått i grundskola, högstadiet där. - När jag var liten så drömde jag om att bli musiker berättar Åsa och det kom nog sig av att jag spelade tvärflöjt i körer.

Hon var aktiv i missionskyrkan och var med i deras orkester och körer samt i en sex-stämmig kör i Sandviken som heter Koromanderna. Den kören turnerade runt om i Europa. En körmedlem som också var med var Malena Erhnman, säger Åsa.

När Åsa gick ut 9:an så valde hon en linje i Gymnasiet inom Datateknik med extra humanistiska ämnen.

Hon ville ha hela kakan som hon säger Det första arbete hon minns att hon hade är att hon var ungdomsledare på en dagaktivitet i Sandviken någon sommar och hon jobbade även på en sommargård i SMU Scouterna. När hon gått ur gymnasiet så jobbade hon 1 år FKG Frikyrklig Gymnasist Rörelse som konsulent.

Efter detta flyttade Åsa ner till Borås där hon började på en utbildning närings databehandling. Det var också i Borås som hon träffade sin dåvarande man och blev kvar där. På den tiden jobbade hon flera omgångar inom hemtjänsten omlott med utbildningen.

– De fick tyvärr problem med ekonomin i församlingen och det blev maktkamp så personalen sades upp. En merit från denna tiden var annars att jag fyllde kyrkan med nya människor, berättar Åsa så det var väldigt trist att bli av med detta jobb. Åsa berättar att när hon hämtat sig från allt med tidigare händelser så fick hon syn på en masterutbildning i tillämpad kulturanalys som hon sökte in på med hjälp av sin teolkand-uppsats.

- Den handlade om, säger Åsa hur man kan förkunna hopp till människor och jag kom in på en MACA, master-utbildning vid Lunds Universitet på grund av att de gillade uppsatsen och för att de gillade mina tankegångar och analyser.

Hon fick då börja pendla till Lund. Åsa var nyskild, hade fått sparken och flyttat till lägenhet från villa.

Jag bodde inneboende under veckorna i Lund under den här 2-åriga tiden medan utbildningen pågick.

Efter utbildningen startade Åsa eget företag -10 inom kulturanalys. -Jag arbetade med kvalitativa kundanalyser och träffade samtidigt min nuvarande man på en jazzklubb i Borås, berättar Åsa.

"Jag blev uppraggad och nu är han min man sen 11 år tillbaka, säger Åsa och skrattar lite".

Livet gick vidare och när Åsa en dag var på en svensk-amerikansk affärskonferens så träffade hon en affärsängel som lär ut hur man pitchar för pengar, så Åsa presenterade sig för henne och körde sin affärspitch och fick då beröm från ledaren som jobbar mycket internationellt.

Ledaren säger att det var den bästa hisspitch hon hört...i Sverige, säger Åsa stolt.

Det var 2012 och jag fick då första gången upp ögonen för folk som fick en woaw effekt av min korta hiss pitch och att jag sen spontant fick andra att prata med andra om mig berättar Åsa.

Jag hjälper nu andra att dela med mig av allt jag

När hon tävlar i tal så framför hon ett designat och inspirerande tal på ca 7 minuter. Det får inte vara längre än 7.30 för då blir man diskad, berättar hon.

Man vinner äran, PR och man blir ofta bokad som talare om man vinner eller blir bra placerad.

Dessa tävlingar har hjälpt mig att hålla kurser, föreläsningar och workshops på engelska då man fått rutin på detta.

Idag håller jag kurser för att lära folk att lära sig bygga sin storypower och för att bygga sitt varumärke samt att få dom att göra bättre affärer.

Alla föreläsningar försvann i och med Covid och många har idag inte längre råd att anlita konsulter.

I våras gick min man i pension och när han gjorde detta så bestämde vi oss för att ge oss ut i Europa.

lärt mig och önskade ibland att jag hade haft en som mig när jag startade företag.

De som söker sig till mig är oftast högutbildade och multikompetenta och har svårt att sätta ord på det dom gör och att sen även att tänka ur kundens synvinkel.

Nu har hon tävlat 2 gånger och blivit Nordisk Champion i Public Speaker - Det var då jag

Vi ville resa och då jag jobbar digitalt så blev det möjligt. Vi sålde huset i Sverige. Det var en väldig process att göra oss av med allt och det var så mycket grejer, du anar inte säger Åsa hur mycket man inte använder. Vi skaffade en stor husvagn som står nu på Björkö där vi har lite grejer kvar och sen skaffade vi en Citroen Jumper som min man byggde om till en liten husbil och åkte i oktober -20 via Danmark över till Europa

slutade som pastor, berättar Åsa och då jag fortfarande älskade att prata inför folk och anses av andra vara en inspirerande talare.

Hon sökte sen nya vägar att få hennes röst hörd .

- Jag letade efter en scen med publik och då hittade jag Toast Masters International, som är en världsomspännande organisation för människor som vill utveckla sig inom kommunikation och ledarskap. Dom har tävlingar varje år och utser varje år en världsmästare. Det är ca 300000 medlemmar i organisationen och man börjar på klubbnivå och tävlar först i Sverige, Norden och sen i Europa.

– Jag har tävlat en gång i Aten och en annan gång i Krakow och sista gången på Europanivå så kom jag ända till finalheatet, berättar Åsa stolt.

.

-Vi hade som mål att komma till södra Spanien men fastnade i Portugal där vi är nu. Allt började stänga ner på grund av Covidsituationen så det var lite i senaste laget vi åkte iväg.

Det var nästan tomma campingplatser där vi i princip alltid står berättar Åsa när jag frågar om hon är rädd att de ska bli rånade. Portugal hörde vi inte var så drabbade av Covid så vi beslöt oss för att åka direkt ner dit.

Det har varit kallaste vintern nu i Portugal så vi beslöt oss för att hyra en stuga istället så jag hade lite mer utrymme att jobba. Boendet vi har är ett område med pool men den är väldigt kall. Fördelar med att göra som vi gjort är att man blir mycket friare och kan göra vad vi vill. När man tröttnar åker man vidare och det blir mycket billigare att leva så här. Hittar vi ett ställe där vi trivs så stannar vi där och en smart grej med att vi har med vår egen bil/husbil är att vi även har med oss en vespa. Då kan vi lätt förflytta oss och utforska omgivningen när vi har lust att ta oss en tur, säger Åsa.

Jag håller förresten på att lansera Brand Elevator som är en kursportal berättar Åsa avslutningsvis.

"Mitt företag har format mitt liv och mitt liv har format mitt val av företag säger Åsa Jag känner inte att jag jobbar, det bygger på min passion. Som småföretagare är jag mitt företag" www.rydhard.com Text: Eva-Lena Ivarsson Foto: Åsa Rydhard Bodil Ferm, Canva

www.connectpoint.se

Gå med i ett digitalt affärsnätverk med Mastermind, Utbildningar, PR och Content Marketing tjänster Från 995:- för ett års medlemskap www.connect4effect.se

Örjan Westerlund

Örjan Westerlund är sprit-expert och har skrivit 50 matnyttiga och underhållande böcker om whisky om bland annat whisky, öl och akvavit Böckerna är utgivna i 23 länder på 10 språk, senaste dryga decenniet. S edan 2019 har han även gett sig in på Gin. Då kom boken Gin - en kärlekshistoria. Strax innan lanseringen vann han dessutom första pris i tävlingen Sveriges bästa Gin & Tonic 2019. Örjan är uppvuxen i Kramfors i Ångermanland. Där bodde han under sin uppväxt och flyttade till Stockholm för studier på KTH som 19-åring.

-Jag har blivit kvar i Stockholm och trivts bra, berättar Örjan. Jag tror jag var ganska snäll och beskedlig för det mesta som liten. Min systers studier på KTH inspirerade mig, men hennes val av flygplanskonstruktion var inte fullt lika frestande som att kombinera teknik med lite mer humaniora, så mitt val föll på att studera maskinteknik med inriktning på den grafiska branschen. Det matchade också ett stort intresse som liten att teckna och måla.

Av tidiga barndomsdrömmar om yrkesval var en kanske typiska att bli pilot, berättar Örjan. Det gick dock i stöpet då en teckning av en fin brun julgran uppdagade hans färgblindhet. Men det gjorde att valet på civilingenjörsstudier blev naturligare.

Militärtjänsten gjorde Örjan efter de tre första terminerna på KTH. Som skoltrött nybliven student hittade Örjan tillbaka till studiemotivationen efter sina femton månader i Boden. Det hjälpte även att konjunkturen dalat och fått honom att se nyttan med studier klarare, berättar han. Efter studier och en kort period av arbete i USA sökte Örjan jobb och fick den tjänst på Arkitektkopia som han i stort har behållit, om än att den nu förändrats. Ursprungligen anställd som kvalitets- och miljöansvarig har han passerat befattningar även inom inköp, systemförvaltning och nu verksamhetsutveckling.

Dryckesintresset kom som en naturlig följd av att Örjan intresserade sig för mat redan under den senare delen av uppväxten, som en reaktion på en synnerligen kräsen inställning till mat som barn, skrattar Örjan.

Dryckesintresset började nog under studietiden, berättar han, i och med att öl då började ta fart i Sverige.

Det gav intresse även för snapskryddning vilket gav den annorlunda sysselsättning han hade under ett par år i slutet av 00-talet. Då hade han och femton andra hängivna kryddspritsentusiaster anställning på Vin & Sprit för att varje onsdag och fredag morgon klockan 10-12 blind-prova kryddsprit, bittersprit och rom.

-Just det där att prova sprit efter frukost kan tyckas märkligt, men det gav lärdomen att doft och smaksinnena är vassast den tiden på dagen. Därför har mina barn ofta sett pappa sitta och prova för att sedan spotta öl på lördagsmorgnarna.

Jobbet på Vin & Sprit gav också många andra lärdomar kring hur alla möjlige kryddor och frukter doftar och smakar för att sedan samverka. Och så gav jobbet många skratt också, säger Örjan.

Fortsättningen med whisky kom genom vänner med stort intresse för whisky. Det spädde på ett ökande dryckesintresse. Otaliga öl-provningar och noteringar från dessa ledde snart nog till att texter växte och det blev till en första bok om whiskey 2001. Denna upptäcktes aven förläggare som Örjan 2004 startade Grenadine Bokförlag med och förlaget har sedan dess gett ut omkring femhundra titlar med dryckestema och även några med kokboksinriktning.

Många av förlagets böcker har blivit prisbelönta både i Grythyttan och det som brukar kallas kokböckernas Oscars-tävling. ”World Cookbook Awards”. Förlaget har utsetts två gånger till världens bästa dryckesföretag i denna tävling och Örjan själv vann en hedrande världsmästartitel för världens bästa whiskybok 2016. Tävlingen grundades och drivs i regi av familjen Cointreau. Att vinna i strid med skottar och irländare det var fantastiskt, säger Örjan stolt.

På frågan om hur man kommer till skott med att själv få en bok förverkligad svarar Örjan: -För vårt förlag är den ideala författaren en person med någon som brinner för ett ämne, föreläser och har avsättning för en bok i det sammanhanget.

Ett vanligt upplägg i ett sådant fall har varit att en författare åtar sig att sälja en del av upplagan, vilket ger en bas för boken, där sedan förlag och författare delar på kostnader för produktionen och distribution och sedan även den vinst som blir.

Du som tillhör en kategori som den nämnda inom den utgivning vi riktar oss mot kan gärna höra av sig till oss på Grenadine, säger Örjan. För andra ämnen har vårt produktionsbolag möjlighet att ställa upp med liknande upplägg och givetvis ska även författarambitioner uppmuntras att söka sig till flera förlag, där kanske de mindre är mer flexibla då det gäller upplägg för genomförande och ekonomi kring att realisera en idé. Örjan har idag ett heltidsarbete på dagtid på Arkitektkopia med verksamhetsutveckling och leveranser. Kvällstid och annars när tillfälle ges har han under de 20 år det blivit, som han säger, roat sig med att skriva böcker och även hållit provningar inom ämnen som gin, whiskey, öl, snapsar, cigarrer och choklad. Drygt 20 av de böcker han gett ut är i serien ”101 öl-” respektive ”101 whisky du måste dricka innan du dör”. De uppdateras årligen med ett trettiotal nya märken för att hålla bokköpande öloch whiskykonsumenter uppdaterade på utbudet.

Skrivandet har inneburit en del resande. Han nämner ett äldre reseminne med föräldrarna då han fick en kork Chivas Regal som magprofylax varje morgon och säger skämtsamt att han trots det intresserade sig för whisky.

På frågan om några särskilt minnesvärda händelser på någon resa berättar han om en whiskeyresa i USA 2006 var kanske en av de mest inspirerande resulterade i en bok om bourbon. Vi åkte runt i Tennessee och Kentucky och tog del – av både 13– 14 destillerier, matkultur, nationaldagsfirande och fick en fin bakgrund till hela den amerikanska whiskeykulturen.

–Jag har rest till Skottland många gånger och gissar att det är ett fyrtiotal destillerier som jag haft möjligheten att besöka. Såväl skottar och irländare har jag upplevt som oerhört gästvänliga och tillmötesgående och skulle gärna resa mer när det blir möjligt igen. Örjan berättar också som avslutning att den första boken 2001 kom just efter en whiskyresa i Skottland med vänner. Bilderna från resan ihop med det material Örjan samlat in av noteringar från provningar och andra fakta blev en första bok. Den trycktes av Arkitektkopia som give-away och var som nämnt grunden till både Örjans författarskap och bokförlaget.

Världens bästa bokförlag inom dryck!

Under kokboksvärldens Oscarsgala – Gourmand Cookbook Awards i juni 2020 – fick Grenadine Bokförlag ta emot det riktigt ärofyllda priset: "Ett av världens bästa dryckesbokförlag de senaste 25 åren". Två gånger tidigare har förlaget utsetts till världens bästa dryckesboksförlag, i Kina 2017 och i Paris 2013.

God, god läsning Grenadine Bokförlag är ett prisbelönat förlag specialiserat på mat- och dryckesböcker. Sedan 2004 har vi gett ut omkring 300 böcker, sålt i över 30 länder och i mer än 3 miljoner exemplar.

www.grenadine.se

Vilken är din favoritbok av de egna? frågar jag: -Av de tidigare är ”En handbok om bourbon” rolig som en reseberättelse från en minnesvärd tur i USA och den är dessutom smockfull med roliga fakta på ämnet. Av nyare böcker måste jag nog lyfta fram min bok om gin som nyss kom i en andra uppdaterad utgåva.

Första utgåvan kom i november 2019. Den heter ”Gin en kärlekshistoria”. Den har sin extra fina poäng i att kärlekshistorian både är till gin och till min kära Lova Bannister. Det var hon som övertalade mig att delta i den tävling Schweppes och Nöjesguiden årligen arrangerat om Sveriges bästa gin och tonic som jag en aningens överrumplad vann. Så den boken ligger varmt om hjärtat av många goda skäl.

Jag frågar slutligen Örjan vad han håller på med just nu: –De bokprojekt som pågår är dels nästa utgåva av ”101 öl du måste dricka innan du dör” samt en liknande drink och shoppingguide om gin kallad ”52 gin du måste dricka innan du dör” Båda planeras komma ut hösten 2021, bland annat sålda i Jultidningsförlagets regi. När det gäller provningar undrar jag hur det har gått i covid-tider, men några få privata har han hållit och under april och maj kommer de första digitala för honom. I dessa fall har arrangörerna skickat ut småflaskor i förväg för att alla ska kunna delta med samma uppsättning smakprov.

–Det blir spännande att se hur det funkar och även intressant för framtiden då det ger möjligheter att genom föra provningar med annan tidsplanering och utan geografiska hinder. Förhoppningsvis tar det fart vid sidan av live-provningar som ett sätt att ge en annan typ av event och upplevelse för vänner, kunder eller anställda.

Vill du boka Örjan för provningar privat eller för företaget, eller köpa böcker så hör av er till Örjan på orjanw0924@gmail.com.

För kontakt och utgivning av böcker sök vidare på www.grenadine.se Sveriges bästa gin och tonic 2019 (folkofolk.se) Örjans vinnardrink ”Last Night in Sweden” Ingredienser: Grovt krossad is 5 cl Hernö Gin 2 cl mango & passionsfrukts-purè (köpt eller gjord genom att mixa mango, passionsfrukt, flädersaft och limejuice i lika delar) Schweppes Premium Mixers Tonic & Hibiscus 4 cl A Shipfull of IPA 1 kvist rosmarin Gör så här: 1 – Ta rikligt med grovt krossad is i glaset 2 – Fyll på med gin, mango & passionsfruktspuré, rör om och häll på Schweppes Hibiscus tonic.

3 – Toppa med IPA:n och garnera med rosmarin

Juryns vinstmotivering till den här aningens twistade gin och tonic var: "Vinnarens GT lyckade med det omöjliga att vara lika delar uppenbar som utmanande. Att kombinera något sådant som på förhand kan ses som omaka ingredienser var ett modigt drag som resulterade i en smakmässig fullträff. Denna GT lyckas på ett kaxigt sätt flirta med de klassiska GT smakerna men får med hjälp av ett överraskningsmoment till en riktigt cool twist”

www.grenadine.se

Text: Eva-Lena Ivarsson Foto: Örjan Westerlund, Altia, Klara Westerlund, Nöjesguiden, Grenadine Bokförlag. www.connectpoint.se

Medi Yoga Stavgång Digital Coaching Individuell rådgivning Friskvård Föreläsningar Skräddarsydda paket hoogensrehab.se 0760215161

Gifts for Friends and Family WRITTEN BY JONATHAN PATTERSON Create a holiday newsletter that you can send out to your relatives, friends, or even to the entire community just before the Christmas season arrives.

You can inform people about upcoming events, share exciting news, or simply spread holiday cheer.

For the front page, give a breakdown of what

Då maj mässan blev inställds med och framflyttad till hösten så newsletter.

Keep the focus on a particular theme (in this case, Christmas!), and use it as a starting presenterar jag några av utställarna och föreläsarna här. Vill du point to write interesting as well as heartwarming articles. You can tackle different aspects related to boka dig som utställare 25/9 eller 27/11? www.event4you.se the month of December, such as holiday places to others can expect from reading the entire

visit with the entire family, suggested songs to sing for Christmas Eve mass, games to play at reunions, and food to prepare on Christmas Day.

Lova Bannister

-När jag var liten ville jag bli helikopterpilot, berättar Lova.

Flygdrömmarna började då hon var sex år och gick på flyguppvisning. Det var första gången hon såg flygplan på nära håll. Det var också första gången hon såg artister på flygplan i luften, så kallad wingwalking.

Hon blev frälst direkt av denna händelse: Det där ska jag göra när jag blir stor – punkt slut! sa hon till pappa.

Och mycket riktigt blev det också så. Flygintresset var tänt. I de sena tonåren började Lova att hoppa fallskärm och blev också wing walker. I ett tiotal år framåt blev Lova både en del av flygsporten i Sverige och hade även uppdrag som stuntkvinna tack vare sina färdigheter.

Lova är uppvuxen i Sollentuna. Vi sjutton års ålder flyttade hon in till centrala Stockholm.

- Jag utbildade mig till bartender efter gymnasiet, berättar Lova, mycket för att jag var rastlös och inte riktigt visste vad jag ville göra. Jag tänkte att det kunde vara kul att blanda drinkar, så jag jobbade som barmästarinna ett par år. Under den tiden började jag också flyga för att ta motorflygcertifikat. Min tanke var att ha det klart då jag blev 19. Det gick tyvärr inte så. Trots att jag var intresserad av flygningen i sig, stöp det på att jag inte var studiemotiverad och att det blev för tungt ekonomiskt. Flygningen fick vänta, det blev fallskärmshoppningen för hela slanten istället. Det kom att fortsätta i hela 27 år, varav tio år som wingwalker.

- Jag är sjukt nyfiken och orädd att testa nya saker.

Wingwalkingen är ett sådant exempel. Jag hade ju sett det redan tidigt och ville testa då jag ju redan var hyfsat erfaren fallskärmshoppare.

Vid 28 års ålder ringde jag därför upp den ende i Sverige som hade luftshower med wingwalking, Pierre Holländer. Som tur var hade han behov mer personal. Tack vare fallskärmscertifikatet hade jag de kunskaper som krävdes kring aerodynamik och annat.

En lunch och en intervju senare så hade jag jobbet!

Redan samma månad träffade jag de andra tjejerna och fick vara med på min första flyguppvisning.

Som wingwalker är man som Esther Williams i luften och uppträder både i tight overall och vi gjorde även uppträdanden utklädda. Jag var Pippi Långstrump flera gånger till glädje för alla de barn som följt med till flyguppvisningarna vi deltog i.

- Vi turnerade i hela Norden och Europa på olika flyguppvisningar med tusentals åskådare, där vi var det största dragplåstret, berättar Lova stolt.

Vår del i showen var det som drog kvinnor och barn i evenemang där det vanligtvis är nästan bara män i publiken.

Inslaget med Pippi gick ut på att jag sprang fram och kapade flygplanet medan det stod på marken och värmde upp inför showen. ”Ta bort Pippi” ropar speakern i högtalarna och piloten spelade förtvivlad medan jag hoppade upp på vingen och in i sittbrunnen, för att sno flygplanet och flyga iväg. Sen rollade flygplanet och jag klättrar ut på vingen iklädd Pippi-kläder. Sedan klättrar jag upp på taket, ner på andra vingen och fortsätter gör en massa galna övningar i luften som avslutas med att Pippi hoppar från flygplanet och landar med fallskärm bland publiken, berättar Lova En show som numera inte längre är tillåten av säkerhetsskäl. Men de tio år det blev var otroligt roliga om än det tog mycket tid.

Lova utbildade sig som domare i fallskärmshoppning och fick internationell domarlicens, både för tävlingar i fallskärmshoppning och för det som kallas wingsuit; den flygsport där deltagaren flyger i en dräkt med bärytor i tyg mellan händer och ben. I sin roll som domare har Lova varit del i domarlag vid en lång rad tävlingar, bland annat dömt världsmästerskap i Dubai, Frankrike och Tyskland etc.

- Jag var djupt engagerad och har även jobbat mycket ideellt med tävlingar, säger Lova. Jag tävlade då inte själv, utan deltog som domare och arrangör. Ett intensivt jobb som trots det har varit otroligt givande, både för egen del och med alla de intressanta tävlande och domarkollegor det har medfört.

Senaste åren har flygintresset övergått från fallskärm och wingwalking till ballongflyg och diverse styrelseuppdrag. Som landslagsmedlem i luftballong kan Lova titulera sig svensk mästare.

Det i en sport där luftballong ska navigeras mellan bestämda koordinater på tid; fort eller långsamt eller enligt annat tävlingsupplägg, endast med hjälp av naturens krafter och egna kunskaper om navigation, väder och de tekniska system man har till hands.

Förutom luftballong har flygintresset senaste åren till stor del övergått till olika styrelseuppdrag i Flygsportförbundet tidigare och just nu i Women In Aviation. Jag tränar själv också regelbundet flygning i vindtunnel, en nödvändighet för adrenalin- och mjölksyreträning!

Vid sidan av det stora flygintresset har Lova karriärmässigt utbildat sig och jobbat en kort tid som journalist på SVT. Därefter sadlade hon om med utbildning på Berghs inom marknadsföring och events. Inom det området har hon haft en lång rad anställningar i internationellt verksamma företag, till stor del inom telekombranschen.

Anställningarna har lett till mycket resande med exmaken, och också till att Lova har varit bosatt i sex länder förutom Sverige, däribland Polen, Azerbadjan, Myanmar och Nigeria.

Det har också funnits inslag av entreprenörskap i Lovas sysslor. Under några år drev hon företaget Eriders, som tillverkade cyklar i bambu.

Tillverkningen skedde i Kina, men med Lovas stora patos för hållbarhet var kraven höga på socialt ansvar och hög miljöprofil i allt från bambuodling till tillverkning och arbetsvillkor.

Hållbarhet var tillsammans med produktutveckling och design de viktiga försäljningspoängerna för mina cyklar, berättar Lova.

Jag drev verksamheten själv men hade stor hjälp av min bror Elias, en produktingenjör, min tidigare make och även av vänner som bidrog med tid och kunnande. Försäljningen var störst i Italien och Spanien då klimatet där lämpar sig bättre för cyklar med ram av bambu. Sverige var och är lite för konservativt när det gäller annorlunda cyklar.

Idag är Lova eventansvarig och marknadskoordinator på ett bolag med svensk tillverkning av världsledande laserutrustning för medicinskt och industriellt bruk.

Privat är Lova förlovad med en annan person med många järn i elden; Örjan Westerlund. Han kommer också i en intervju här. Örjan är en man som kombinerar en dagtidskarriär som verksamhetsutvecklare i grafiska branschen med författarskap om gin, öl och whisky med ett femtiotal böcker bakom sig.

När det gäller boende har Lova just gjort en stor förändring i sitt liv. Hon har efter några års paus återgått till att bo på ett fartyg. Tidigare var hon bosatt på en renoverad skärgårdsbåt. Sedan början av 2020 är hon bosatt med sin son på ett nyrenoverat fartyg, ursprungligen byggt 1896 som lastfartyg. För tillfället ligger skeppet förtöjt på Norr Mälarstrand i Stockholm granne med Stadshuset.

Fartyget är i första hand ett boende med allt det kräver av underhåll, vattenpåfyllning och tanktömning. Det är som att bo i en gammal villa!

Det nya boendet ger också möjligheter till annat än tak över huvudet. Hennes fartyg har en tidigare användning som dykfartyg, vilket passar Lova som har dykcertifikat. Fartyget är sjövärdigt utomskärs och har besökt både Gotland och Baltikum nyligen.

En idé Lova avslöjar är att åter nyttja skeppet för dykning, åtminstone för privat bruk bland alla de vrak som Östersjön döljer.

Jag är ju egentligen en luft-människa, säger Lova men jag kan inte låta bli att följa min närmast sjukliga längtan efter att bo på husbåt igen! Jag bara måste följa mina drömmar innan jag blir för gammal och trött.

Jag vägrar följa normen. Därför uppmanar jag alltid mina vänner, och alla er läsare, att följa era drömmar.

Jag tycker om att mana fram drömmar hos dem jag träffar, att försöka coacha dem att se de steg som går mot deras visioner . Jag tror mycket på ”law of attraction”; att i sitt inre måla upp det man vill uppnå för att fokusera tankarna tydligt mot ett livsmål vare sig det är pengar, resor eller nytt jobb. Jag önskar att fler kunde ge mellanfingret till det ”normala”.

Som bekant för de flesta är det saker du inte gör som du ångrar, inte de som blir av. Ingen minns en fegis säger man ofta, men det behöver ju inte betyda oplanerade infall. Det kan också betyda planerade förändringar – i karriär, utbildning eller val av boende – ditt drömyrke, en utbildning för att nå dit, eller bara en skepparexamen för att förverkliga privata intressen. Gå ALL IN och var inte så försiktig, LEV fullt ut!!!

Text: Eva-Lena Ivarsson Foto: Lova Bannister www.connectpoint.se

Hypnotherapy NLP Life Mastery Mastermind Kurser i ConnectHouse Academy

Eva-Lena och Håkan

Johnssons Gård

Bild: Jonatan Allendorff, Yonteproductions (genom LLUH)

Johnssons gård med alla verksamheter ligger ca 7 km från Varbergs Centrum i Vare.

När Eva-Lena var liten så drömde hon om att bli arkitekt. Och det har hon fått nosa på lite när hon jobbade på Derome.

Något som hon ångrar att hon inte gjort är att hon borde läst natur eller tekniskt på gymnasiet men hon såg hur mycket hennes syster som gick den här linjen, pluggade så hon valde ekonomiskt i stället då hon var skoltrött. Detta kan jag ångra lite men det har ju gått bra ändå, säger Eva-Lena och skrattar.

Eva-Lena har bott i Stenungsund och är uppvuxen på Kullen. Hon är född-63 och gick på Gamla Nyborgsskolan.. När Ringhals byggdes i Halland så lockade de med sig hennes pappa ner och han veckopendlade först 1 år mellan Stenungsund och Varberg men sen flyttade de ner till Varberg -71 hela familjen.

– Vi hamnade på nybyggda Trälyckan, berättar EvaLena. Men efter ett tag byggde mamma och pappa ett hus vid Träslövs kyrka. Jag bodde med dom där ett tag då jag bara var 14 år när vi flyttade dit.

Jag var inte mer än 15 år när jag träffade Håkan som nu är min man och pappa till våra 3 barn, berättar Eva-Lena. De har tillsammans bott i Varberg över 30 år på Håkans föräldrars gård men nu sen 7,5 år tillbaka så har vi flyttat till Träslövsläge där vi idag bor jättefint med utsikt över havet.

-Jag har haft en dröm i hela mitt liv att få bo vid havet, berättar Eva-Lena. Men Håkan var ju tvungen att bo på gården så länge som han var bonde. När de sen delade på sig han och hans bror och bestämt sig för att avveckla Vare Lantbruk AB så sa jag till Håkan att nu vill jag förvekliga min dröm. Är det okej eller?

Jajjamensan, det är det sa han men det tog ett par år innan det blev av men till slut hittade vi ett hus vid gränsen till Gamla Köpstad vid Träslövsläge och vi kan nu se havet från huset, berättar hon.

Hennes man Håkan jobbade tidigare på gården i jordbruket både med sin pappa och senare även med sin bror. De utvecklade gården mycket och låg väldigt i framkant när det gäller tekniken men tyckte aldrig att det lossnade riktigt så de tjänade de där pengarna de önskade sig. Bröderna lade ner sitt gemensamma AB 2010, delade upp maskinerna och hjälptes sedan åt med växtodlingen på sina respektive gårdar som ligger granne med varandra och ingick båda i företagets verksamhet tidigare.

Eva-Lena har jobbat 25 år på SE-Banken, Sedan tog hon tjänsteledigt då hon ville läsa till webredaktör vilket hon gjorde på Högskolan i Borås sedan sa hon upp sig från banken och startade egen fotofirma.

– Jag har älskat att fotografera under hela mitt liv.

Många hade uppmuntrat mig till att starta företag inom detta flera år innan jag kom till skott. Hon fick uppdrag från Warberg IC att bli klubbfotograf så det var hon i 4 år parallellt med att hon pluggade de två första åren och sedan var hon egen företagare i två år.

Det var sponsorer som ville anlita mig som fotograf så hon startade företag så då hon behövde fakturera dom för jobbet, berättar Eva-Lena.

Efter ett tag blev det så att andra började visa intresse för att hyra lokaler av oss och när Håkan skulle bygga nya garage så kom en kille som bor i närheten och frågade om han kunde få göra ost i deras lokaler. Och så km det sig då att han fick husera i mjölkrummet och lite till av lokalerna så at han kunde ha en butik också.

En dag såg jag en annons att Golden Wellness hade premiär för streetriders så det blev jag sugen på att prova. På så sätt träffade jag Petra som frågade om de fick anordna en hinderbana hos oss så min Håkan gick all-in med 350 m lång hinderbana och en massa annat för utomhusträning.

Detta var samtidigt som jag jobbade på Charden, berättar Eva-Lena. Under ett halvår så gick jag runt och hälsade på lite gamla bekanta och berättade om våra planer och då var det en bekant som också ville vara hos oss. Så det blev så att hon fick hålla till i den charmiga delen av ladugården Nu har hon sin keramikverkstad där. Några som skulle starta en Barbeque-restaurang ringde en dag och frågade om de fick vara hos oss. Jag blev helt stum och undrade om han visste vad han frågade men han ville gärna ha det lite ruffigt och tror det skulle passa oss så han ville komma med en gång.

Jag och Håkan hade en timme på oss att vänja oss vid tanken. Håkan började bygga om lite igen så att de kunde komma till oss med sitt Barbeque projekt och de hade öppet endast på lördagarna. Detta blev otroligt populärt. Vad skulle vi nu kalla vårt nya projekt? Det var frågan men jag kom ganska snart på ett namn för jag hade för ett tag sedan då jag jobbade och hjälpte Håkan och hans bror med deras fakturering för garageuthyrningen börjat använda namnet Johnssons Gård så det fick det bli.

Eva-Lena berättar att hon är väldigt mycket på sociala medier och andra kanaler där hon marknadsför sitt och företagarna som hyr in sig på Johnssons Gård så det spred sig och det kom en dag en tjej som var konstnär som ville ha sina tavlor hos oss och idag har hon en ateljè på Johnssons Gård.

Utöver hinderbanan så hyr de också en stor lokal. I samma veva ringer 2 tjejer som jobbade på Bageriet på Björkäng och frågar om de fick komma och vara hos oss med för att starta cafe och bageri. Vi fick hemlighetshålla detta ett bra tag. Men när vi berättade för hon som har blomsterbutiken att det snart var ett cafè på gång såg hon potentialen och ville gärna stanna kvar på heltid. Eftersom jag samtidigt fick en fast heltidstjäntibland på Varberg Energi passade det mig riktigt bra att hon tog över min lokal, Vi har också en helt grym kille hos oss, berättar EvaLena. Han heter Martin Suneson och har sitt Subbes bryggeri. Han är oerhört nördig på öl. Han är också kock. Barbeque restaurangen jag nämnde förut fanns hos oss i 3 år men sålde sen sin verksamhet till Spiseriet och den ena killen som äger detta har jobbat på 12 år på Thörnströms och är en duktig Somelier, Fromager vinkännare som fått priser på en restaurang gala och de har även fått klassificering i White Guide. De har skapat en restaurang inne och ute och gjort det väldigt fint.

Det är säkert 15 personer som jobbade på gården ett tag innan pandemin. Idag har dom: Henbränt Keramik, Subbe Bryggeri, Nackhellehem Blommor & Inredning, Sikta Stenungsbageri, Golden Wellness, Eva Otterström, med flera.

De hyr också ut boningshuset genom AirBnb och vi renoverar en väderkvarn för att hyra ut.

Vi annonserar tillsammans vi och företagen på gården och har event ihop. De har en egen facebookgrupp.

Där informerar vi tillexempel att det kommer ett busslass. Vi diskuterar olika annonseringar medmera.

Eva-Lena berättar att hon har varit med i många föreningar och många av hennes gamla klasskamrater är företagare och hon har varit med i Företagarna och fotograferat för sponsringsprogram mm så det stora nätverket jag skaffat mig under åren har säkert underlättat för många att hitta till gården när jag annonserat säger hon

Vi har tur att vi har de skills som vi har säger EvaLena. Håkan är bonde och är så oerhört praktiskt så han bygger om allt själv. Det är nyckeln till att det har funkat. Man kan inte ta in folk att fixa allt det vi varit tvungen att göra för det har man inte råd med. Jag har mina skills med marknadsföringskunskaper, fotografering och hela mitt nätverk.

För ungdomarna i UF, där rekommenderar jag att vända på varenda sten och att vara med på nätverksmöten. Det kanske inte ger något idag men imorgon kan det vara din största kund.

Vårt senaste projekt är att vi nu gjort en Multicourt/tennisbana och snart grunden till två padelbanor även dom åt Golden Wellness som drivs av Petra och Håkan Johnsson..

Vi har planer på att ha Husbilsparkering framöver men får se hur det blir med detta. Den ska ju skötas.

Kanske sen när allt är färdigbyggt och Håkan har mer tid eller när jag jobbar mindre säger Eva-Lena. Vi hyr ut villan på gården och har också planer på att göra om en väderkvarn som finns på gården för att hyra ut

Jag frågar Eva-Lena hur länge dom haft sin verksamhet och det är bara 6 år och de har nu redan fått flera fina priser och något hon är stolt över är att de fick priset Årets Entreprenör. Kommunens pris på Varbergsgalan genom Företagarna, Sen fick dom oväntat ett pris genom Landsbyggarna. - De driver det projektet att lyfta landsbygdsföretag och vi gick till final och fick det priset så nu har vi tavla med detta pris också. Det betyder väldigt mycket för oss.

Grannarna är så viktiga tycker hon. Det betyder oerhört mycket att de kommer till gården och handlar, äter, fikar och tränar. Vi har några gånger bjudit in till AW på Spiseriet och då brukar flera av de närmsta grannarna komma över. Ångrar du något med din business frågar jag.

- Jag kan se att entreprenörskap är inte bara att vara företagare. Man kan vara detta även om man inte har företag, svarar hon. Att vara beredd att lyfta grejer från sina axla är också något hon tipsar om sen är det många misslyckandes innan man lyckas. Hade vi ärligt talat vetat vad det här hade inneburit så vet jag inte om vi hade gjort detta med allt vi gjort på Johnssons Gård, men det är fasligt kul nu trots att en del förstås också varit jobbigt. jobbigt. Vi har ingen affärsplan. Vi har gjort 5 bygglov och stångats med byggnadskontoret men lyckats få igenom allt till slut.

lJohnssons Gård lText: Eva-Lena Ivarsson Foto: Eva-Lena Johnsson www.connectpoint.se

Nästa nummer

Hoppas du har haft en härlig stund med oss som medverkar i ConnectPoint Vill du med vara med i tidningen. Kontakta oss på redaktionen 0707-460100 Nästa nummer kommer i slutet av 10 juni och då kommer ni få träffa några andra entreprenörer och Ni kommer få lära känna personerna bakom Connect House och ta del av en massa företagare som intervjuats under våren.

Bli medlem i nya digitala affärsnätverket Connect4Effect som är en del av Connect House med allt vad det innefattar. Du får verkligen ett nätverk där du får hjälp att synas. Vi har 2 tidningar, 3 poddar, Kursportal, Mastermind, Föreläsningar, Kurser och mycket mer.

Vi hjälper dig sälja din kurs eller hyra ut din bostad eller semesterhus mot en avgift.

Connect House Accademy Du kan se samtliga artiklar samlade i tidningsportalen här: www.connectpoint.site Här finns också några bonusartiklar som inte finns i den bläddringsbara tidningen du läser i nu.

Du kan se alla nummer av layotade tidningen på www.connectpoint.se eller på issuu.com

Nästa nummer 10/6