Miljardprojektet som ska sätta

”Accelerera Sveriges förmåga att utveckla och använda ny digital teknik och digitala tjänster i industrin”, det är målet för det Vinnovafinansierade innovationsprogrammet Avancerad Digitalisering. Hittills har omkring 70 projekt fått pengar, den senaste utlysningen stängde 14 februari och drog in ytterligare 46 ansökningar som nu ska utvärderas.

– Digitalisering bidrar till en betydande strukturomvandling inom industrin och samhället i stort som programmet vill stödja genom stöd till forskning i samverkan, säger Nils Hertzberg som är programchef för Avancerad Digitalisering som startade så sent som år 2021.

Han leder ett programkontor på fyra personer som är inhyst hos Teknikföretagen i Stockholm. Branschorganisationen är en av initiativtagarna till programmet, tillsammans med Vinnova, ABB, Saab och Ericsson. Ambitionen är hög: Avancerad Digitalisering är tänkt att pågå i minst tio år och ha en budget på två miljarder kronor per år varav industrin bidrar med en miljard.

För perioden 2021–2024 finns redan en dryg miljard avsatt, hälften från Vinnova och den andra hälften medfinansiering från industrin.

Många av de länder som kan sägas konkurrera med Sverige och svensk industri har egna digitaliseringssatsningar, vilket gör att Sverige riskerar att halka efter. Detta enligt den rapport som Vinnova med flera myndigheter tog fram inför starten av Avancerad Digitalisering. Till exempel satsar Finland motsvarande 1,5 miljarder kronor över en fyraårsperiod och Tyskland 20 miljarder kronor över sex år.

Finland 1,5 miljarder Över fyra år

Tyskland 20 miljarder Över sex år

Frankrike 30 miljarder

Sydkorea 10 miljarder

USA 200 miljarder

KÄLLA: VINNOVA RAPPORT 21:05, 2021

Styrgruppen för Avancerad Digitalisering har pekat ut ett antal teknikområden (just nu åtta, men det kan tillkomma nya) som särskilt intressanta, från Cybersäkerhet och AI till Autonoma system och 5G-nät. Inom programmet finns dessutom möjlighet att stödja till exempel lärande, kompetensförsörjning och erfarenhetsutbyten.

– Tekniken är viktig och står i centrum för programmet, säger Nils Hertzberg och fortsätter:

– Den bredaste och bästa ingången för den som vill veta vad vi gör och kanske är intresserad av att delta i ett projekt är att studera de öppna utlysningar som Vinnova publicerar.

DEN FÖRSTA UTLYSNINGEN för 2023, den som avslutades i februari, rör sex av programmets åtta teknikområden och kräver att projekten ska vara nydanande och ha som mål att utveckla tekniken och hitta nya tillämpningar. För att säkerställa att de också är relevanta för industrin måste minst ett företag vara knutet till en ansökan, i övrigt är högskolor och forskningsinstitut välkomna.

En intressant twist är att programmet bland annat arbetar med tre tänkta tillämpningsområden för sina projekt: autonom flygplats, autonom gruva och cirkulär industri (kretslopp,

(50 procent medfinansiering, dvs hälften av budgeten är statliga anslag)

• 76 projekt beviljade, total budget cirka 780 miljoner kr

• Av dessa har 10 avslutats

• 66 projekt pågår (budget ~700 miljoner) återvinning). Dessa områden är valda därför att de är eller har möjlighet att bli viktiga för Sveriges industri och därmed ekonomi, konstaterar man i styrdokumentet.

Tanken bakom att definiera tillämpningsområden är att det ger deltagande projekt en rimligt konkret och avgränsad miljö att testa sina landvinningar på. Ungefär så här: vill ditt projekt ta fram en maskininlärningsmodell för allokering av begränsade resurser? Utmärkt, se då till att den lär sig att fördela X flygplan på Y angöringsbryggor på vår virtuella autonoma flygplats.

– Det övergripande målet är att få fram lösningar som kan användas i många situationer. Sedan kan projekt begränsas till utveckling och demonstration för en viss miljö. Någonting som understödjer till exempel automation av gruvdrift kan ge uppslag till automation i andra sammanhang också, säger Nils Hertzberg.

Vinnova räknar med att öppna minst en, eventuellt två, ytterligare utlysningar för Avancerad Digitalisering under 2023.